2015-04-14 Samhällsbyggnadsnämnden

Transcription

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA
Samhällsbyggnadsnämnden
2015-03-30
Tid
2015-04-14, Kl 18:30
Plats
Kommunalhuset, Tumba, plan 2, rum 3
Ärenden
Justering
1
Medborgarförslag - Genomfart förbjuden för tung trafik mellan KP Arnoldssons
väg och Dalvägen - bussar i linjetrafik undantagna
2
Medborgarförslag - Bygg farthinder i farlig korsning, Apelvägen och Päronvägen
3
Medborgarförslag - Sätt upp varningsskyltar för cykelväg vid Almvägen
4
Medborgarförslag - Bygg en gångväg utefter Katrinebergsvägen
5
Medborgarförslag - Gör en park av parkeringsplats vid Vattravägen 56
6
Medborgarförslag - Bygg multiarena i Kassmyra grusgrop
7
Medborgarförslag - Sätt upp skyltar till Ica Maxi och Bauhaus
8
Medborgarförslag - Stoppa olovlig trafik på gångvägen och cykelvägen mellan
Norsborg och Slagsta
9
Medborgarförslag - Uppför en hundgård i området mellan Botkyrka friskola och
Botkyrka kyrka
1 [3]
BOTKYRKA KOMMUN
2015-03-30
10
Medborgarförslag - Gör en utredning om antalet telefonmaster i kommunen och
undersök om de kan delas av olika operatörer
11
Mark- och exploateringsenheten presenterar sin verksamhet
12
Parkeringspolicy - introduktion
13
Yttrande över motion om att spola isbanor i Tullinge
14
Godkännande av detaljplan för Vårsta centrum
15
Förslag till ändring av detaljplan för Frigg 2
16
Antagande av detaljplan för Grimman 1 och 2, Tullinge
17
Förslag till detaljplan för Solskensvägen (del av Tullinge 19:282)
18
Förslag till detaljplan för Dagvatten Norra Botkyrka, del av Alby 15:32
19
Avskrivning/åtagande av planuppdrag för Fittja 17:3
20
--
21
Remiss angående förslag till Äldreplan 2015-2019
22
Ekonomisk uppföljning mars
23
Yttrande över förslag till flerårsplan 2016 – 2019
24
Förslag till nämndinitiativ
25
Månadsrapport för bygglovverksamheten mars
26
Förvaltningschefen informerar
Inga handlingar
Senare utskick
Senare utskick
Senare utskick
2[3]
BOTKYRKA KOMMUN
2015-03-30
27
Delegationsbeslut
28
Anmälningsärenden
29Bygglov
36
Gabriel Melki
Ordförande
Ann-Britt Karlsson
Nämndsekreterare
3[3]
ORDFÖRANDEFÖRSLAG
1[1]
2015-04-14
1
Medborgarförslag - Genomfart förbjuden för tung trafik
mellan KP Arnoldssons väg och Dalvägen - bussar i linjetrafik undantagna (sbf/2014:156)
Förslag till beslut
Samhällsbyggnadsnämnden bifaller medborgarförslaget.
Sammanfattning
Efter nämndens återremiss har samhällsbyggnadsförvaltningen utrett ärendet på nytt och kommit fram till att med anledning av den dåliga bärigheten
på vägen och järnvägsövergångens bräckliga tillstånd, så bör vi ha ett förbud mot tung trafik i båda riktningarna.
Ärendet
Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Leif Wiman om att förbjuda tung trafik mellan KP Arnoldssons väg
och Dalvägen, d v s i praktiken förbud mot tung trafik på Vattravägen. Förslaget inkom till Botkyrka kommun 2014-02-18 och till samhällsbyggnadsförvaltningen 2014-03-04.
Ärendet återremitterades vid nämndens sammanträde 2015-01-27. Anledningen till återremissen var att en av nämndens ledamöter upptäckt en inkonsekvent skyltning längs Vattravägen.
Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2015-02-27, utgör underlag för beslutet.
Dnr sbf/2014:156
TJÄNSTESKRIVELSE
1[1]
Samhällsbyggnadsförvaltningen
2015-02-27
Referens
Mottagare
Olov Lindquist
Medborgarförslag - Genomfart förbjuden för tung trafik
mellan KP Arnoldssons väg och Dalvägen - bussar i linjetrafik undantagna
Ärendet
Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Leif Wiman om att förbjuda tung trafik mellan KP Arnoldssons väg
och Dalvägen, d v s i praktiken förbud mot tung trafik på Vattravägen. Förslaget inkom till Botkyrka kommun 2014-02-18 och till samhällsbyggnadsförvaltningen 2014-03-04.
Ärendet återremitterades vid nämndens sammanträde 2015-01-27. Anledningen till återremissen var att en av nämndens ledamöter upptäckt en inkonsekvent skyltning längs Vattravägen.
Yttrande
Efter nämndens återremiss har samhällsbyggnadsförvaltningen utrett ärendet på nytt och kommit fram till att med anledning av den dåliga bärigheten
på vägen och järnvägsövergångens bräckliga tillstånd, så bör vi ha ett förbud mot tung trafik i båda riktningarna. Medborgarförslaget ska därmed bifallas.
Magnus Andersson
Samhällsbyggnadschef
Ulrika Persson
Gata/Parkchef
Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45, Tumba · Kontaktcenter 08-530 610 00
Direkt 08-53061456 / Sms·076-1391110 · E-post [email protected]
Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax 08-530 616 66 · Webb www.botkyrka.se
Dnr sbf/2014:156
Rubrik
Leif
Förnamn
Wiman
Efternamn
Leif Wiman
Namn
Gatuadress
Postadress
Postnummer
Telefonnummer
Mobilnummer
E-postadress
Genomfart förbjuden för tung trafik mellan KP
Förslag
Arnoldssonsväg och Dalvägen. Förbudet ska inte gälla bussar i linjetrafik.
Förbudsskyltar ska uppföras vid infart från Dalvägen samt samt KP
Arnoldssons väg.
Motivering
Kön
Kommundel
Vägen ligger på sandbotten och är mycket känslig för tung trafik.
Den tunga trafiken orsakar sprickor och hål i vägbanan.
Många hus får vibrationsskador.
I dagsläget struntar bland annat tunga lastbilar från
grustaget förbudsskyltningen vid järnvägsövergången.
Men eftersom det bara gäller övergången och inte hela Vattravägen så
chansar man för att vinna några minuter i körtid istället för att åka runt på
KP Arnoldssons väg
Man
Tumba
ORDFÖRANDEFÖRSLAG
1[1]
2015-04-14
Dnr sbf/2014:499
2
Medborgarförslag - Bygg farthinder i farlig korsning, Apelvägen och Päronvägen (sbf/2014:499)
Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat.
Nämnden ger förvaltningen i uppdrag att utreda om trafiksäkerheten på
Apelvägen kan förbättras på något annat sätt än att bygga farthinder på
vägen.
Sammanfattning
Apelvägen ligger i Tullinge Trädgårdsstad och samhällsbyggnadsnämnden
har vid ett tidigare sammanträde beslutat om inriktningen för de trafikåtgärder som ska gälla för området. De planer som då fanns för Apelvägen var
mycket riktigt, det som förslagsställaren skriver, att Apelvägen skulle
stängas av.
Efter ytterligare utredning har det nu visat sig att en sådan avstängning är
olämplig. Apelvägen har en mycket brant lutning, vilket gör att både en avstängning av vägen och eventuella farthinder starkt skulle bidra till svårigheter med framkomligheten. Dessutom är frekvensen av biltrafik tämligen
låg på Apelvägen. En permanent avstängning skulle för övrigt också kräva
en ändring av gällande detaljplan.
Ärendet
Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Anna Arwidsson Hansen om att bygga farthinder i korsningen Apelvägen/Päronvägen. Förslaget inkom till Botkyrka kommun 2014-08-28 och
till samhällsbyggnadsförvaltningen 2014-10-07.
Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2015-03-10, utgör
underlag för beslutet.
TJÄNSTESKRIVELSE
1[1]
2015-03-10
Referens
Mottagare
Olov Lindquist
Dnr sbf/2014:499
Medborgarförslag – Bygg farthinder i farlig korsning, Apelvägen och Päronvägen
Nämnden ger förvaltningen i uppdrag att utreda om trafiksäkerheten på
Apelvägen kan förbättras på något annat sätt än att bygga farthinder på
vägen.
Ärendet
Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Anna Arwidsson Hansen om att bygga farthinder i korsningen Apelvägen/Päronvägen. Förslaget inkom till Botkyrka kommun 2014-08-28 och
till samhällsbyggnadsförvaltningen 2014-10-07.
Yttrande
Apelvägen ligger i Tullinge Trädgårdsstad och samhällsbyggnadsnämnden
har vid ett tidigare sammanträde beslutat om inriktningen för de trafikåtgärder som ska gälla för området. De planer som då fanns för Apelvägen var
mycket riktigt, det som förslagsställaren skriver, att Apelvägen skulle
stängas av, (ungefär på mitten av vägen).
Efter ytterligare utredning har det nu visat sig att en sådan avstängning är
olämplig. Apelvägen har en mycket brant lutning, vilket gör att både en avstängning av vägen och eventuella farthinder starkt skulle bidra till svårigheter med framkomligheten. Dessutom är frekvensen av biltrafik tämligen
låg på Apelvägen. En permanent avstängning skulle för övrigt också kräva
en ändring av gällande detaljplan.
Magnus Andersson
Ulrika Persson
Gata/Parkchef
1(1)
•
BOTKYRKA KOMMUN
MEDBORGARFÖRSLAG
Från
Namn
Anna Arwidsson Hansen
Adress
Telefon, bostad
Postnummer
I
Telefon, arbete
I
Ort
Telefon mobil
0
E-post
Telefax
Förslaget (Presentera här kort ditt medborgarförslag)
Precis vid vårat hur ligger Apelvägen som har en extremt brant lutning som startar
just utanför vårat parhus. Bilarna där kör farligt fort i båda riktningarna, men
framför uppför. Det är som om de tar sats just innan backen och sedan kör för allt
vad de kan uppför. På vintern när det är halt kör de ännu fortare. Vi på denna del
av Päronvägen vågar knappt låta våra barn leka och cykla ute på grund av risken att
de ska bli påkörda (det har redan hänt en gång). Vi skulle väldigt gärna vilja ha
ett farthinder eller annat som får bilarna att sakta ner. Att det sitter skyltar om
lekande barn verkar inte avskräcka många bilister, men ett hinder måste de ta
hänsyn till.När vi köpte huset sas det att vägen skulle stängas inom kort.
Motivering (Här kan du lämna en mer utförlig beskrivning av ditt medborgarförslag . Motivera gärna varför du anser att
förslaget ska genomföras och hur det i så fall skulle kunna ske. )
·-------
Det skulle vara önskvärt med ett farthinder precis ovanför där Apelvägen och
Päronvägen korsas. Alternativt något annat som får bilarna att sakta ner. Att det
sitter skyltar om lekande barn verkar inte avskräcka många bilis ter, men ett hinder
måste de ta hänsyn till. Såg några gula provisoriska hinder vid ett vägarbete på
vägen till Brantbrink som skulle vara bra i väntan på ett riktigt farthinder. Kan
vi få det direkt i väntan på en permanent lösning?
Vi publicerar kallelser och protokoll på kommunens webbplats. När du lämnar in ditt medborgarförslag godkänner du att ditt
namn och förslaget publiceras på webbplatsen.
ORDFÖRANDEFÖRSLAG
1[1]
2015-04-14
Dnr sbf/2014:500
3
Medborgarförslag - Sätt upp varningsskyltar för cykelväg
vid Almvägen (sbf/2014:500)
Sammanfattning
Almvägen korsas idag av en officiell cykelväg och en stig som även den används som cykelväg. Samhällsbyggnadsnämnden har förståelse för att båda
dessa korsande cykelvägar kan upplevas som trafikfarliga för oskyddade trafikanter. Därför kommer förvaltningen att sätta upp varningsskyltar i enlighet med medborgarförslaget till en kostnad motsvarande ca 10 000 kr.
Ärendet
Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Maria Ström Hugner om att sätta upp varningsskyltar för cykelväg
vid Almvägen. Förslaget inkom till Botkyrka kommun 2014-09-04 och till
samhällsbyggnadsförvaltningen 2014-10-07.
TJÄNSTESKRIVELSE
1 [1]
2015-02-24
Referens
Mottagare
Olov Lindquist
Dnr sbf/2014:500
Medborgarförslag – Sätt upp varningsskyltar för cykelväg
vid Almvägen
Ärendet
Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Maria Ström Hugner om att sätta upp varningsskyltar för cykelväg
vid Almvägen. Förslaget inkom till Botkyrka kommun 2014-09-04 och till
samhällsbyggnadsförvaltningen 2014-10-07.
Yttrande
Almvägen korsas idag av en officiell cykelväg och en stig som även den används som cykelväg. Samhällsbyggnadsförvaltningen har förståelse för att
båda dessa korsande cykelvägar kan upplevas som trafikfarliga för oskyddade
trafikanter. Därför kommer förvaltningen att sätta upp varningsskyltar i enlighet med medborgarförslaget till en kostnad motsvarande ca 10 000 kr.
Magnus Andersson
Ulrika Persson
Gata/Parkchef
Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45 · Kontaktcenter 08-530 610 00
Direkt 08-530 614 56 · Sms 0761-391110 · E-post [email protected]
Almvägen
Skala 1:3200
© Botkyrka kommun
0
50
100
150
200m
ORDFÖRANDEFÖRSLAG
1[1]
2015-04-14
Dnr sbf/2014:505
4
Medborgarförslag - Bygg en gångväg utefter Katrinebergsvägen (sbf/2014:505)
Sammanfattning
Ett liknande medborgarförslag behandlats i samhällsbyggnadsnämnden vid
nämndens sammanträde 2013-10-22. Då beslutades att en gång- och cykelväg skulle anläggas på Katrinebergsvägen mellan Askvägen och Krikonvägen. Förslaget finns med i kommunens cykelplan och medel är avsatta till år
2016 i nämndens förslag till framåtsikt.
Ärendet
Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Bo Skantz om att bygga en gångväg utefter Katrinebergsvägen. Förslaget inkom till Botkyrka kommun 2014-09-12 och till samhällsbyggnadsförvaltningen 2014-10-07.
TJÄNSTESKRIVELSE
1 [1]
2015-02-10
Referens
Mottagare
Olov Lindquist
Dnr sbf/2014:505
Medborgarförslag – Bygg en gångväg utefter Katrinebergsvägen
Ärendet
Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Bo Skantz om att bygga en gångväg utefter Katrinebergsvägen. Förslaget inkom till Botkyrka kommun 2014-09-12 och till samhällsbyggnadsförvaltningen 2014-10-07.
Yttrande
Samhällsbyggnadsförvaltningen känner inte riktigt igen beskrivningen i
medborgarförslaget när det gäller att det skulle ha funnits planer på att flytta
Katrinebergsvägen.
Däremot har ett liknande medborgarförslag behandlats i samhällsbyggnadsnämnden vid nämndens sammanträde 2013-10-22. Då beslutades att en gångoch cykelväg skulle anläggas på Katrinebergsvägen mellan Askvägen och
Krikonvägen. Förslaget finns med i kommunens cykelplan och medel är avsatta till år 2016 i nämndens förslag till framåtsikt.
Magnus Andersson
Ulrika Persson
Gata/Parkchef
Direkt 08-530 614 56 · Sms 0761-391110 · E-post [email protected]
Rubrik
Bygg en gångväg utefter Katrinebergsvägen - publicering
Förnamn
Efternamn
Namn
Bo Skantz
Gatuadress
Postadress
Postnummer
Telefonnummer
Mobilnummer
E-postadress
Förslag
Bygga en gångväg utefter Katrinebergsvägen från "Grillholken" mot Södra
parkhemsvägen. Diket kan täckas över för att ge plats för gångvägen.
Motivering
När Tullinge villastad byggdes glömde ni bort de gamla husen på andra sidan av
Katrinebergsvägen. Där bor det nu barn som, med fara för sina liv, ska korsa
Katrinebergsvägen när dom ska till och från skolan. Enligt dom planer som jag
såg när vi köpte huset -96 så skulle man flytta på Katrinebergsvägen. När så
inte skedde så anser jag att kommunen är skyldiga att se till att även barnen
som bor på vår sida av vägen ska kunna ta sig till och från skolan på ett säkert
sätt.
ORDFÖRANDEFÖRSLAG
1[1]
2015-04-14
Dnr sbf/2014:508
5
Medborgarförslag - Gör en park av parkeringsplats vid
Vattravägen 56 (sbf/2014:508)
Sammanfattning
Den fastighet som detta medborgarförslag handlar om ägs av företaget Loco
Fastighets AB och det finns i nuläget inga planer på att ändra på detta ägarförhållande. Däremot finns den ganska näraliggande Solparken, som är en
öppen plats med tilltagna ytor, som kommunen planerar att utöka med fler
parkkvaliteter och göra till en än mer trivsam plats.
Ärendet
Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Katrin Senftleben om att göra en park av parkeringsplatsen vid Vattravägen 56 i Tumba. Förslaget inkom till Botkyrka kommun 2014-09-22
och till samhällsbyggnadsförvaltningen 2014-10-07.
Plats mittemot Vattravägen 56
Skala 1:3200
© Botkyrka kommun
0
50
100
150
200m
TJÄNSTESKRIVELSE
1[1]
2015-02-24
Referens
Mottagare
Olov Lindquist
Dnr sbf/2014:508
Medborgarförslag - Gör en park av parkeringsplatsen vid
Vattravägen 56
Ärendet
Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Katrin Senftleben om att göra en park av parkeringsplatsen vid Vattravägen 56 i Tumba. Förslaget inkom till Botkyrka kommun 2014-09-22
och till samhällsbyggnadsförvaltningen 2014-10-07.
Yttrande
Den fastighet som detta medborgarförslag handlar om ägs av företaget Loco
Fastighets AB. Samhällsbyggnadsförvaltningen har i nuläget inga planer på
att ändra på detta ägarförhållande. Däremot finns den ganska näraliggande
Solparken, som är en öppen plats med tilltagna ytor, som kommunen planerar att utöka med fler parkkvaliteter och göra till en än mer trivsam plats.
Magnus Andersson
Agneta Engver Lindquist
Mark- och exploateringschef
Rubrik
Förnamn
Efternamn
Senftleben, Katrin
Namn
Gatuadress
Postadress
Postnummer
Telefonnummer
Mobilnummer
E-postadress
Jag bor på Vattravägen 56 och mittemot mitt hus är en jätte ful
Förslag
parkeringsplats.där står egentligen sällan bilar. Men hela platsen gör en
jätte ful intryck.
Hur fint skulle det vara med en liten snygg park med träd och buskar och
blommor där. Kanske några bänkar. Jag har t.ex.ingen balkon och vet inte
var jag kan vara ute efter jobbet när det är bra väder. Till skogen är det ca
2 km.
Jag kan också tänka mig en slags kommunalt trädgård. Det skulle kunna
Motivering
bli en liten fin oas här i solbo. En slags torg kan jag tänka mig. Kanske en
vattenbrunn eller sånt. Där människor kan mötas efter jobbet. Utegym.
Kan också vara en idé. Jag har många idéer för att göra detta ful plats till
en idyll.
Kvinna
Kön
Tumba
Kommundel
Från mobilapp Ja
ORDFÖRANDEFÖRSLAG
1[1]
2015-04-14
6
(sbf/2014:513)
Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige:
Medborgarförslaget anses besvarat.
Sammanfattning
Grustaget i Kassmyra ägs av privata fastighetsägare. Detta gör att grustaget
inte enbart är ett intresse för Botkyrka kommun.
De planer som finns i kommunen för grustaget framgår av kommunens
översiktsplan Där anges att kommunen vill planlägga grustäkten för bostäder och verksamheter. Om det även går att anlägga en multiarena inom området är för tidigt att ta ställning till, men kommunen tar med den idén i den
fortsatta planeringen av området.
Fastighetsägarna har tiden fram till sommaren 2016 på sig att återställa
grustäkten.
Ärendet
Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Ulf Abrahamsson om att bygga en multiarena vid Kassmyra grustag.
Förslaget inkom till Botkyrka kommun 2014-09-23 och till samhällsbyggnadsförvaltningen 2014-10-08.
Dnr sbf/2014:513
TJÄNSTESKRIVELSE
1[1]
2015-02-27
Referens
Mottagare
Olov Lindquist
Dnr sbf/2014:513
Medborgarförslaget anses besvarat.
Ärendet
Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Ulf Abrahamsson om att bygga en multiarena vid Kassmyra grustag.
Förslaget inkom till Botkyrka kommun 2014-09-23 och till samhällsbyggnadsförvaltningen 2014-10-08.
Yttrande
Grustaget i Kassmyra ägs av privata fastighetsägare. Detta gör att grustaget
inte enbart är ett intresse för Botkyrka kommun.
De planer som finns i kommunen för grustaget framgår av kommunens
översiktsplan Där anges att kommunen vill planlägga grustäkten för bostäder och verksamheter. Om det även går att anlägga en multiarena inom området är för tidigt att ta ställning till, men kommunen tar med den idén i den
fortsatta planeringen av området.
Fastighetsägarna har tiden fram till sommaren 2016 på sig att återställa
grustäkten.
Magnus Andersson
Agneta Engver Lindquist
Mark- och exploateringschef
Rubrik
Bygg multiarena i Kassmyra grusgrop - publicering
Förnamn
Efternamn
Namn
Ulf Abrahamsson
Gatuadress
Postadress
Postnummer
Telefonnummer
Mobilnummer
E-postadress
Förslag
Bygg multiarena i Kassmyra grusgrop. Där vi kan ha hockey, handboll, friidrott
och innebandy etc. Så kan ni bygga bostäder vi kommunalhuset istället. Går
inte att parkera ändå.
Motivering
Se ovan. Vi behöver stötte arenor för att utveckla intresse och ekonomi i
idrotten.
ORDFÖRANDEFÖRSLAG
1[1]
2015-04-14
Dnr sbf/2014:516
7
Medborgarförslag - Sätt upp skyltar till Ica Maxi och
Bauhaus (sbf/2014:516)
Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget.
Sammanfattning
I medborgarförslaget föreslås att skyltar till företagen Ica Maxi och
Bauhaus ska sättas upp vid den södra infarten till Kumla gårdsväg. Detta för
att minska trafiken genom Alby.
Samhällsbyggnadsnämnden vill i detta sammanhang hänvisa till kommunens skyltpolicy. Där anges att vi bara gör hänvisningsskyltar till offentliga
platser och anläggningar och inte till privata företag, eftersom detta skulle
anses vara otillbörlig marknadsföring i förhållande till andra företag.
Ärendet
Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Margareta Näslund om att sätta upp skyltar till Ica Maxi och
Bauhaus. Förslaget inkom till Botkyrka kommun 2014-09-23 och till samhällsbyggnadsförvaltningen 2014-10-08.
TJÄNSTESKRIVELSE
1[1]
2015-03-09
Referens
Mottagare
Olov Lindquist
Dnr sbf/2014:516
Medborgarförslag – Sätt upp skyltar till Ica Maxi och
Bauhaus
Ärendet
Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Margareta Näslund om att sätta upp skyltar till Ica Maxi och
Bauhaus. Förslaget inkom till Botkyrka kommun 2014-09-23 och till samhällsbyggnadsförvaltningen 2014-10-08.
Yttrande
I medborgarförslaget föreslås att skyltar till företagen Ica Maxi och
Bauhaus ska sättas upp vid den södra infarten till Kumla gårdsväg. Detta för
att minska trafiken genom Alby.
Samhällsbyggnadsförvaltningen vill i detta sammanhang hänvisa till kommunens skyltpolicy. Där anges att vi bara gör hänvisningsskyltar till offentliga platser och anläggningar och inte till privata företag, eftersom detta
skulle anses vara otillbörlig marknadsföring i förhållande till andra företag.
Magnus Andersson
Ulrika Persson
Gata/Parkchef
Rubrik
Sätt upp skyltar till ICA MAXI och BAUHAUS - publicering
Förnamn
Efternamn
Namn
Margareta Näslund
Gatuadress
Postadress
Postnummer
Telefonnummer
Mobilnummer
E-postadress
Förslag
Södra infarten till Kumla gärdsväg från Hågelby-Tumba.
Skylta upp med att vägen går till ICA MAXI, BAUHAUS.
Motivering
För att minska lite av trafiken genom Alby.
ORDFÖRANDEFÖRSLAG
1[1]
2015-04-14
8
Medborgarförslag - Stoppa olovlig trafik på gångvägen och
cykelvägen mellan Norsborg och Slagsta (sbf/2014:567)
Sammanfattning
Samhällsbyggnadsnämnden anser att det generellt sett är svårt att förhindra
att tvåhjuliga fordon kan åka på vägar även där det råder förbud. Dessutom
är detta i första hand ett polisiärt problem. Men när det gäller den aktuella
gångvägen i medborgarförslaget så har förvaltningen monterat en bom vid
viadukten nära korsningen Tomtbergavägen-Botkyrkaleden. En ytterligare
bom kommer att monteras västerut närmare mot Norsborg.
När det gäller sträckningen öster om Tomtbergavägen så är det svårare att
sätta upp farthinder på grund av att gräsmattorna är mycket breda, men förvaltningen kommer att se över om det även där går att förhindra den olovliga trafiken på något sätt.
Ärendet
Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Bernt Larsson om att bygga upp hinder som gör att den olovliga trafiken kan stoppas på gångvägen mellan Norsborg och Slagsta. Förslaget inkom till Botkyrka kommun 2014-10-01 och till samhällsbyggnadsförvaltningen 2014-11-13.
Dnr sbf/2014:567
TJÄNSTESKRIVELSE
1[1]
2015-03-10
Referens
Mottagare
Olov Lindquist
Dnr sbf/2014:567
Medborgarförslag – Stoppa olovlig trafik på gångvägen och
cykelvägen mellan Norsborg och Slagsta
Ärendet
Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Bernt Larsson om att bygga upp hinder som gör att den olovliga trafiken kan stoppas på gångvägen mellan Norsborg och Slagsta. Förslaget inkom till Botkyrka kommun 2014-10-01 och till samhällsbyggnadsförvaltningen 2014-11-13.
Yttrande
Samhällsbyggnadsförvaltningen anser att det generellt sett är svårt att förhindra att tvåhjuliga fordon kan åka på vägar även där det råder förbud.
Dessutom är detta i första hand ett polisiärt problem. Men när det gäller den
aktuella gångvägen i medborgarförslaget så har förvaltningen monterat en
bom vid viadukten nära korsningen Tomtbergavägen-Botkyrkaleden. En ytterligare bom kommer att monteras västerut närmare mot Norsborg.
När det gäller sträckningen öster om Tomtbergavägen så är det svårare att
sätta upp farthinder på grund av att gräsmattorna är mycket breda, men förvaltningen kommer att se över om det även där går att förhindra den olovliga trafiken på något sätt.
Magnus Andersson
Ulrika Persson
Gata/Parkchef
ORDFÖRANDEFÖRSLAG
1[1]
2015-04-14
9
Medborgarförslag - Uppför en hundgård i området mellan
Botkyrka friskola och Botkyrka kyrka (sbf/2014:571)
Sammanfattning
Samhällsbyggnadsnämnden konstaterar att den föreslagna platsen ligger ca
280 meter från den befintliga hundrastgården uppe på Eriksbergsåsen. Att
anlägga en hundrastgård så nära en befintlig är inte ekonomiskt försvarbart,
särskilt inte i ett område som inte är så befolkningstätt.
Ärendet
Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Kristin Eriksson om att uppföra en hundrastgård mellan Botkyrka
friskola och Botkyrka kyrka. Förslaget inkom till Botkyrka kommun
2014-10-14 och till samhällsbyggnadsförvaltningen 2014-11-13.
Dnr sbf/2014:571
TJÄNSTESKRIVELSE
1[1]
2015-03-10
Referens
Mottagare
Olov Lindquist
Dnr sbf/2014:571
Medborgarförslag – Uppför en hundgård i området mellan
Botkyrka friskola och Botkyrka kyrka
Ärendet
Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Kristin Eriksson om att uppföra en hundrastgård mellan Botkyrka
friskola och Botkyrka kyrka. Förslaget inkom till Botkyrka kommun
2014-10-14 och till samhällsbyggnadsförvaltningen 2014-11-13.
Eftersom det var svårt att veta exakt var förslagsställaren önskade att kommunen skulle uppföra hundrastgården, så har förslagsställaren markerat ut
platsen.
Yttrande
Samhällsbyggnadsförvaltningen konstaterar att den föreslagna platsen ligger ca 280 meter från den befintliga hundrastgården uppe på Eriksbergsåsen. Att anlägga en hundrastgård så nära en befintlig är inte ekonomiskt försvarbart, särskilt inte i ett område som inte är så befolkningstätt.
Magnus Andersson
Ulrika Persson
Gata/Parkchef
Rubrik
Uppför en till hundgård i området mellan Botkyrka friskola o Botkyrka
kyrka - publicering
Förnamn
Efternamn
Namn
Kristin Eriksson
Gatuadress
Postadress
Postnummer
Telefonnummer
Mobilnummer
E-postadress
Förslag
Hej! Mitt namn är Kristin Eriksson och är hundägare i
där vi är
många hundägare tillsammans med alla på Skarpbrunnavägen! Vi har dock bara
1 hundgård (uppe vid kyrkbyn)
Mitt förslag är att det uppförs en hundgård till längs med gångvägen mellan
Botkyrka friskola o Botkyrka kyrka där finns en yta från Parkbänken o mot
friskolan (högstadiet) ni får gärna ringa mig så kan jag gå med och visa var! Vi
har ju koppeltvång i kommunen o det vore skönt o tryggt med ytterligare 1
hundgård där man kan släppa hunden i enlighet med lagen!
ORDFÖRANDEFÖRSLAG
1[1]
2015-04-14
Dnr sbf/2014:629
10
Medborgarförslag - Gör en utredning om antalet telefonmaster i kommunen och undersök om de kan delas av olika
operatörer (sbf/2014:629)
Sammanfattning
Kommunen har ingen särskild sammanställning på hur många master som
finns och var. Däremot finns det upplåtelseavtal för de master som står på
kommunal mark. Operatörerna kan även göra sådana avtal med en privat
markägare, men i de fallen så har vi ingen vetskap om dessa.
Kommunen kan inte heller tvinga operatörer att dela på masterna. Vi är dock
positiva till en sådan samordning, men i så fall är det en uppgift för Post- och
telestyrelsen, eftersom de ger så kallade frekvenstillstånd. Varje operatör söker sina egna frekvenstillstånd.
Vid en bygglovprövning är det kommunens uppgift att ta ställning till om det
utifrån plan- och bygglagen är lämpligt och/eller möjligt att placera en mast
på ett visst ställe.
Ärendet
Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Marjo Hopeakivi om att göra en utredning av antalet telefonmaster,
samt att undersöka om masterna kan delas av olika operatörer. Förslaget inkom till Botkyrka kommun 2014-10-29 och till samhällsbyggnadsförvaltningen 2014-12-12.
TJÄNSTESKRIVELSE
1[2]
2015-03-11
Referens
Mottagare
Olov Lindquist
Dnr sbf/2014:629
Medborgarförslag – Gör en utredning om antalet telefonmaster i kommunen och undersök om de kan delas av olika
operatörer
Ärendet
Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Marjo Hopeakivi om att göra en utredning av antalet telefonmaster,
samt att undersöka om masterna kan delas av olika operatörer. Förslaget inkom till Botkyrka kommun 2014-10-29 och till samhällsbyggnadsförvaltningen 2014-12-12.
Yttrande
Kommunen har ingen särskild sammanställning på hur många master som
finns och var. Däremot finns det upplåtelseavtal för de master som står på
kommunal mark. Operatörerna kan även göra sådana avtal med en privat
markägare, men i de fallen så har vi ingen vetskap om dessa.
Kommunen kan inte heller tvinga operatörer att dela på masterna. Vi är dock
positiva till en sådan samordning, men i så fall är det en uppgift för Post- och
telestyrelsen, eftersom de ger så kallade frekvenstillstånd. Varje operatör söker sina egna frekvenstillstånd.
Vid en bygglovprövning är det kommunens uppgift att ta ställning till om det
utifrån plan- och bygglagen är lämpligt och/eller möjligt att placera en mast
på ett visst ställe. Oftast söker en enskild operatör bygglov för mast för eget
behov och för att tillgodose mobiltäckning för sina kunder. Vid bygglovsprövningen skickas grannhöranden ut till de närmast berörda, samt att ärendet
kungörs i Dagens Nyheter. I de allra flesta fall finns även en information i
kommunannonsen i gratistidningarna Mitt i Botkyrka och Södra Sidan. Ärendet skickas också på remiss till Länsstyrelsen i Stockholm, Försvaret och
samhällsbyggnadsförvaltningens miljöenhet. Inkomna synpunkter och re-
BOTKYRKA KOMMUN
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-03-11
missvar sammanställs och ärendet bereds därefter av en tjänsteman innan beslut fattas av Samhällsbyggnadsnämnden.
Magnus Andersson
Ann-Sofie Hobro
Bygglovchef
2[2]
Dnr sbf/2014:629
Rubrik
Gör en utredning om antalet telefonmaster i kommunen och undersök
om de kan delas av olika operatörer - publicering
Förnamn
Efternamn
Namn
Marjo Hopeakivi
Gatuadress
Postadress
Postnummer
Telefonnummer
Mobilnummer
E-postadress
Förslag
Jag vill att en utredning görs angående hur många mobiltelefonmaster som
finns i kommunen. Och att utredningenska ingå om teleoperatörer skulle kunna
dela på master,
Motivering
På en radie av 3 km från mitt hem på Flottiljvägen finns minst 15 mobilmaster.
Troligtvis är de ännu fler.
Fram till för ett par år sedan var det Post- och Telestyrelsen som hade ansvar
för masterna, men numera är det de enskilda kommunerna.
En fråga jag har angående masterna är om kommunen har något register där
det framgår var masterna finns? Det borde det finnas, eftersom det är
kommunen som beviljar bygglov för nya master. Och jag undrar då hur det kan
komma sig att de är hela 15 st runt mitt hem. Det kan rimligen inte finnas
något behov av så många.
Jag talade med en tjänsteman i kommunen för ett tag sedan och så vitt jag
förstår var en av hans uppgifter att uppföra något sorts register över masterna.
Är det verkligen så att en enda tjänsteman ska utföra denna mastodont uppgift?
Och varför finns det inte sedan länge ett sådant register. Jag vet inte exakt hur
många sedan kommunerna övertagit ansvaret för masterna, men flera år är det
med all säkerhet. Post- och Telestyrelsen måste rimligen haft ett register.
Varför finns då inte detta register i kommunen? Jag har en känsla av att
bygglov ges helt godtyckligt utan någon helst kontroll.
Det är allmänt känt att masterna avger strålning. Men det finns även en agenda
bakom. Dessa master används inte bara för mobilsamtal. Om ni nu tror det.....
ORDFÖRANDEFÖRSLAG
1[1]
2015-04-14
Dnr sbf/2014:39
13
(sbf/2014:39)
Motionen är besvarad.
Sammanfattning
Samhällsbyggnadsnämnden har tidigare tagit ansvar för att några platser i kommunen spolades så att allmänheten kunde åka skridskor på dessa. Men sedan
några år tillbaka görs inte detta längre. Detta beror dels på andra prioriteringar
dels på att väderleken inte har tillåtit spolning.
Ärendet
Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion om att
spola isbanor i Tullinge.
Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2015-02-13, utgör underlag
för beslutet.
Motivering
Samhällsbyggnads nämnden anser att det är viktigt att skapa möjligheter till
spontanidrott på såväl vinter som sommar. Om det nämnda kan ske i närmiljön så
är det en fördel för folkhälsan.
Samhällsbyggnadsnämnden ser också positivt på om samarbete kan ske med lokala initiativ till spolning på egen hand. Områdesutvecklaren skulle kunna vara
en aktör som ser över intresset för spolning av isbanor i området och hjälpa till
med eventuella samordningsmöjligheter.
TJÄNSTESKRIVELSE
1[1]
2015-02-13
Referens
Mottagare
Olov Lindquist
Motionen avslås.
Ärendet
Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion
om att spola isbanor i Tullinge.
Yttrande
Samhällsbyggnadsförvaltningen har tidigare tagit ansvar för att några platser
i kommunen spolades så att allmänheten kunde åka skridskor på dessa. Men
sedan några år tillbaka görs inte detta längre. Detta beror dels på andra prioriteringar avseende förvaltningens alltjämt begränsade resurser, dels på att
väderleken inte har tillåtit spolning. Vad gäller förslaget om att låta ideella
krafter ta ansvar för frågan har förvaltningen inga invändningar.
Magnus Andersson
Ulrika Persson
Gata/Parkchef
Dnr sbf/2014:39
MOTION
2013-12-17 Spola isbanor i Tullinge Kommunfullmäktige Inte sällan rapporterar media om att ungdomar rör sig mindre än tidigare. Bristande fysisk aktivitet
hos ungdomar är ett hälsoproblem som kan kosta samhället enorma summor. För att förhindra detta
är det viktigt att satsa på förebyggande arbete som t ex idrottsaktiviteter.
Tullinge erbjuder fantastiska möjligheter för den är intresserad av föreningsliv och organiserad
idrott. Men tyvärr är utbudet av spontana idrottsplatser mer begränsat. Den senaste tiden har en
mängd medborgarförslag som handlar om just möjligheterna till spontanidrott diskuterats. Spolning
av isbanor har hört till ett av de vanligaste förslagen. Tyvärr har Botkyrka tvingats hänvisa
Tullinges ungdomar till Lida och Brantbrink, eftersom vintersportsaktiviteterna är koncentrerade till
dessa platser, en bra bit från centrala Tullinge. Denna tröskel gör att föräldrar ofta måste skjutsa
barnen med bil.
Tullingepartiet anser att kommunen bör eftersträva centralt belägna isbanor runtom i Tullinge så att
även barn, som inte har inte föräldrar med bil, kan spontanidrotta. Lämpligen spolas dessa isbanor i
anslutning till följande platser: Förskolan Rodret, Falkbergsskolan/Eklidskolan och
Parkhemsskolan. I samband med detta bör kommunen kontakta närboende samt det lokala
föreningslivet för att undersöka om de på frivillig basis kan åta sig att hjälpa till med något, t ex allt
från delfinansiering till spolning, skrapning eller skottning av isen.
Vilken form av träning som barnen väljer spelar inte så stor roll, det viktigaste är att kommunen
erbjuder alternativ för att uppmuntra barn och ungdomar att röra på sig. Organiserad och spontan
rörelse är i detta avseende lika viktigt och initiativet bör därför ses som ett komplement till det
befintliga föreningslivet.
Genom att möjliggöra för spontanidrott minskar vi risken att barn fastnar framför tv:n eller datorn i
stället för att vara ute och röra på sig. Dessutom rimmar minskad biltrafik väl med Botkyrkas
klimatmål. Vidare ligger förslaget helt i linje med Botkyrkas idrottspolitiska handlingsprogram där
det slås fast att möjlighet till motion och spontanidrott i närmiljön är av central betydelse för att
skapa en bra grund för folkhälsan.
Vi föreslår kommunfullmäktige besluta
att
kommunen får i uppdrag att, i mån av gynnsam väderlek, spola is i anslutning till de platser
i enlighet med vad som i motionen anförs.
att
kommunen etablerar en kontakt med närboende och föreningslivet för att undersöka om de
på frivillig basis är intresserade av att hjälpa till i enlighet med vad som i motionen anförs.
Therese Lind (TUP) Anders Markie (TUP) Pierre Blankenburg (TUP) Elisabet Thorén (TUP) Tullingepartiet - med målet Tullinge egen kommun - blev största partiet i Tullinge och 3:e största partiet i Botkyrka
kommun i valet 2010.
ORDFÖRANDEFÖRSLAG
1[3]
2015-04-14
14
Godkännande av detaljplan för Vårsta centrum
(sbf/2014:255)
Samhällsbyggnadsnämnden godkänner detaljplan för Vårsta centrum och
överlämnar detaljplanen till kommunfullmäktige för antagande.
Sammanfattning
Detaljplanens syfte är att utveckla Vårsta centrum med bostäder, handel och
service så att platsen kan leva dygnet runt och få ett ökat utbud. Utbyggnaden ska stärka centrumets identitet och bli en väl fungerande mötesplats för
Vårstaborna.
Planförslaget möjliggör uppförande av ett högre bostadshus i den norra delen av centrumfastigheten där det idag finns en handelslokal. Planen innebär
att ca 320 kvm av den befintliga centrumbyggnaden rivs till förmån för det
planerade bostadshuset. Bostadshuset varierar mellan 11 och 12 våningar
och innefattar upp till 53 lägenheter, där de två nedersta våningsplanen föreslås nyttjas för centrumändamål och mindre vårdinrättning. Den nya bostadsbyggnaden kommer att synas från flera platser i Vårsta och uppfattas
som ett landmärke för centrumet.
Bostadshuset får en indragen bottenvåning (arkad) om ca 3,5 meter mot
parkeringen och torget. Byggnadens tak delas in i två volymer. Detta möjliggör en bostadsgemensam takterrass åt söder med möjlighet för samvaro
och utevistelse för de boende. Befintliga byggnader inom fastigheten kommer i samband med uppförande av bostadshuset renoveras och anpassas i
material och utryck.
Genom att huset är något förskjutet österut skapas en bostadsgård i västerläge. På gården för nytt bostadshus föreslås lekplats för mindre barn. Mellan
bostadsgården och inlastningen uppförs en avskärmande lägre byggnad för
cyklar och gemensam sophantering. Lastytan byggs delvis över med en per-
Dnr sbf/2014:255
BOTKYRKA KOMMUN
ORDFÖRANDEFÖRSLAG
2015-04-14
gola alternativt skärmtak vilket ger visuell avskärmning och minimerar buller från inlastningen till centrumet.
Angöring till centrumfastigheten ska likt idag ske via Ringvägen. Gångvägen i västra delen av planområdet är idag till stor del outnyttjad och kommer
därmed att breddas och nyttjas för infart till inlastning och bostadsparkering.
Det kommer dock fortsättningsvis vara möjligt att gå där. Parallellt med den
befintliga gång- och cykelvägen inom norra delen av planområdet anläggs
en ny angöringsgata för infart till ny bostadsparkering. All parkering ska
anordnas inom kvartersmark. Parkeringsytan för centrumet föreslås delas
med viss parkering för de nya bostäderna.
Området som är aktuellt för planarbetet regleras av två detaljplaner:
stadsplan för Centrala Vårsta del 1 och 2 (Pl 70-26) och detaljplan för
Malmsjö skola mm (Dp70-38).
Ärendet
Kommunstyrelsen lämnade i januari 2012 uppdrag till samhällsbyggnadsnämnden att ta fram förslag till detaljplan. I samma beslut fick kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram erforderliga avtal. I januari 2012
godkände kommunstyrelsen ett förslag till ramavtal med exploatören och
gav samhällsbyggnadsnämnden förnyat uppdrag att ta fram en detaljplan för
Vårsta centrum.
Samhällsbyggnadsnämnden godkände 2014-05-20 § 135 att förslaget till detaljplan för Vårsta centrum går ut på samråd enligt Plan- och bygglagen till
detaljplan på samråd 2010:900. I december 2014 beslutade samhällsbyggnadsnämnden om granskning av förslaget till detaljplan för Vårsta centrum.
Planförslaget har varit på granskning under tiden 22 december 2014 till 30
januari 2015. Kungörelse har varit införd i Dagens Nyheter 2014-12-21.
Under granskningstiden har 11 yttranden inkommit. Sju yttranden som innebär erinringar eller synpunkter på planförslaget har kommit in. Inkomna
yttranden under granskningen föranleder endast smärre förändringar i planen. Ändringarna är inte av den karaktären att planen behöver ställas ut
igen. Planen är därmed färdig för antagande.
Ekonomi
Kostnaderna att ta fram detaljplanen regleras i ett plankostnadsavtal. De
kostnader på allmän platsmark som detaljplanen medför belastar exploa-
2[3]
Dnr sbf/2014:255
BOTKYRKA KOMMUN
ORDFÖRANDEFÖRSLAG
2015-04-14
tören, vilket säkerställs genom ett exploateringsavtal. Avtalet kommer att
godkännas i kommunstyrelsen, i samband med att detaljplanen antas. I exploateringsavtalet kommer alla ekonomiska villkor att regleras.
3[3]
Dnr sbf/2014:255
TJÄNSTESKRIVELSE
Planenheten
2015-03-16
Referens
Mottagare
Marina Pavlova
1[6]
Dnr sbf/2014:255
Godkännande av detaljplan för Vårsta centrum (plannr: 71-06x),
Botkyrka kommun
Samhällsbyggnadsnämnden godkänner detaljplan för Vårsta centrum och
överlämnar detaljplanen till kommunfullmäktige för antagande.
Sammanfattning
Detaljplanens syfte är att utveckla Vårsta centrum med bostäder, handel och
service så att platsen kan leva dygnet runt och få ett ökat utbud. Utbyggnaden ska stärka centrumets identitet och bli en väl fungerande mötesplats för
Vårstaborna.
Planförslaget möjliggör uppförande av ett högre bostadshus i den norra delen av centrumfastigheten där det idag finns en handelslokal. Planen innebär
att ca 320 kvm av den befintliga centrumbyggnaden rivs till förmån för det
planerade bostadshuset. Bostadshuset varierar mellan 11 och 12 våningar
och innefattar upp till 53 lägenheter, där de två nedersta våningsplanen föreslås nyttjas för centrumändamål och mindre vårdinrättning. Den nya bostadsbyggnaden kommer att synas från flera platser i Vårsta och uppfattas
som ett landmärke för centrumet.
Vy från korsningen Södertäljevägen/Dalvägen. Söder om centrum. (Wijgård och Hjorth arkitekter AB)
Direkt 08 - 530 613 98 / · E-post [email protected]
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-03-16
Bostadshuset får en indragen bottenvåning (arkad) om ca 3,5 meter mot
parkeringen och torget. Byggnadens tak delas in i två volymer. Detta möjliggör en bostadsgemensam takterrass åt söder med möjlighet för samvaro
och utevistelse för de boende. Befintliga byggnader inom fastigheten kommer i samband med uppförande av bostadshuset renoveras och anpassas i
material och utryck.
Genom att huset är något förskjutet österut skapas en bostadsgård i västerläge. På gården för nytt bostadshus föreslås lekplats för mindre barn. Mellan
bostadsgården och inlastningen uppförs en avskärmande lägre byggnad för
cyklar och gemensam sophantering. Lastytan byggs delvis över med en pergola alternativt skärmtak vilket ger visuell avskärmning och minimerar buller från inlastningen till centrumet.
Angöring till centrumfastigheten ska likt idag ske via Ringvägen. Gångvägen i västra delen av planområdet är idag till stor del outnyttjad och kommer
därmed att breddas och nyttjas för infart till inlastning och bostadsparkering.
Det kommer dock fortsättningsvis vara möjligt att gå där. Parallellt med den
befintliga gång- och cykelvägen inom norra delen av planområdet anläggs
en ny angöringsgata för infart till ny bostadsparkering. All parkering ska
anordnas inom kvartersmark. Parkeringsytan för centrumet föreslås delas
med viss parkering för de nya bostäderna.
Vy från busshållplatsen och Dalvägen, nytt bostadshus och torg (Wijgård och Hjorth arkitekter AB)
Bakgrund
Kommunstyrelsen lämnade i januari 2012 uppdrag till samhällsbyggnadsnämnden att ta fram förslag till detaljplan. I samma beslut fick kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram erforderliga avtal. I januari 2012
2[6]
Dnr sbf/2014:255
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-03-16
godkände KS ett förslag till ramavtal med exploatören och gav samhällsbyggnadsnämnden förnyat uppdrag att ta fram en detaljplan för Vårsta centrum. Samhällsbyggnadsnämnden godkände 2014-05-20 § 135 att förslaget
till detaljplan för Vårsta centrum går ut på samråd enligt PBL till detaljplan
på samråd 2010:900. I december 2014 beslutade SBN om granskning av förslaget till detaljplan för Vårsta centrum.
Detaljplanen omfattar Vårsta centrum och delar av kvarterer Vårsta 1:118
och 1:187. I området ingår en gång-och cykelväg, som ligger norr om fastigheten. Centrumfastigheten omfattar 5 714 kvm och ägs av Vårsta 1:58
AB. Fastigheterna Vårsta 1:118 och 1:187 som berörs av förslaget ägs av
Botkyrka kommun.
Området som är aktuellt för planarbetet regleras av två detaljplaner:
stadsplan för Centrala Vårsta del 1 och 2 (Pl 70-26) och detaljplan för
Malmsjö skola mm (Dp70-38).
Planarbete efter granskning
Planförslaget har varit på granskning under tiden 22 december 2014 till 30
januari 2015. Kungörelse har varit införd i Dagens Nyheter 2014-12-21.
Under granskningstiden har 11 yttranden inkommit. Sju yttranden som innebär erinringar eller synpunkter på planförslaget har kommit in. Yttrandena återges i helhet eller i väsentliga delar. Samtliga original av yttranden
finns att ta del av på samhällsbyggnadsförvaltningen, planenheten.
Inkomna yttranden under granskningen föranleder endast smärre förändringar i planen. Ändringarna är inte av den karaktären att planen behöver
ställas ut igen. Planen är därmed färdig för antagande.
Sammanfattning av de huvudsakliga ändringar som gjorts i detaljplanen efter granskning:
•
E-området (6x6m2) har ritats in plankarta inom den sydöstra delen
av planområdet.
•
Markanvändningen för den befintliga centrumbebyggelsen ändras
till enbart C och tillåter därmed inte vårdcentral.
•
Inritade komplementbyggnader på ett avstånd på omkring 10 meter
har tagits bort ur planen på grund av risken för farligt gods. Korsprickmarken har justerats.
•
Planbestämmelserna har kompletterats med skyddsbestämmelserna
mot risken för farligt gods.
3[6]
Dnr sbf/2014:255
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
•
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-03-16
Plan-och genomförandebeskrivningen har förtydligats angående
hantering av tekniska frågor och risker för farligt gods enligt genomförd en riskbedömning av Structor Riskbyrån AB.
Ekonomi
kostnader på allmän platsmark som detaljplanen medför belastar exploatören, vilket säkerställs genom ett exploateringsavtal. Avtalet kommer att
godkännas i KS, i samband med att detaljplanen antas. I exploateringsavtalet kommer alla ekonomiska villkor att regleras.
Ett hållbart Botkyrka
År 2004 skrev Botkyrka kommun under den Europeiska deklarationen för
en hållbar utveckling: Ålborg+10-deklarationen. För att öppna hållbarutveckling har Botkyrka kommun tagit fram sex hållbarhetsutmaningar som
ska vara vägledande i arbetet med planläggning av nya områden. Planarbetet kommer att ske med utgångspunkt från dessa sex utmaningar.
−
Botkyrkaborna har arbete
−
Botkyrkaborna känner sig hemma
−
Botkyrka har de bästa skolorna
−
Botkyrkaborna är friska och mår bra
−
Botkyrkaborna bidrar inte till klimatförändringar
−
Botkyrkaborna har förtroende för varandra och demokratin
Detaljplanen medger cirka 53 nya lägenheter och nya arbetsplatser genom
att centrumet expanderar med ny lokalyta och bostäder. Utbyggnaden av
centrumet innebär därmed både utökade möjligheter till lokal boendekarriär
och en förstärkning av centrumbildningen. Boende i Vårsta får tillgång till
nya bostäder samt utökad service. Centrumet blir mer varierat med flera
funktioner och mötesplatser. De nya bostäderna ligger centralt i Vårsta med
tillgång till god service och kollektivtrafik samt närhet till natur och gångoch cykelstråk. Detta skapar bättre hälsa och tillgänglighet. Närheten innebär även en minskning av beroendet av bil för de som bor i Vårsta. Detta
kan på sikt minska bidraget till klimatförändringarna.
4[6]
Dnr sbf/2014:255
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-03-16
Tidsplan
Efter att detaljplanen har blivit godkänd i SBN så överlämnas den till KS
med tillhörande exploateringsavtal. KS kan besluta att anta detaljplanen och
godkänna avtalet i maj 2015. Antagande av detaljplan av KF planeras i juni
2015. Detaljplanen kan därmed vinna laga kraft under juli 2015.
SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN
Magnus Andersson
samhällsbyggnadschef
Marina Pavlova
planarkitekt
Bilagor:
•
•
•
•
•
•
Plankarta med bestämmelser
Plan- och genomförandebeskrivning
Behovsbedömning av miljöpåverkan
Samrådsredogörelse
Granskningsutlåtande
Illustrationsplan, perspektiv och planlösningar
Utredningar:
Nedanstående utredningar biläggs inte, men kan rekvireras genom mail till
[email protected].
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Översiktlig naturinventering över Vårstaravinen (Botkyrka kommun,
2012)
Geoteknisk utredning (Geotekniska byrån AB, 2013 (reviderad 2014))
Geotekniskt PM (Geotekniska byrån AB 2014-04-14)
Geoteknisk utredning (Geotekniska kontoret, 1981)
Markundersökning (D-miljö AB, 2005)
En trafikbullerutredning (Structor Akustik AB, 2014-10-16)
En solstudie (Wijgård & Hjorth Arkitekter AB, 2014-10-15)
En flyghinderanalys (LFV, Teknik & Projekt, 2014-11-14)
En dagvattenutredning (2014-11-03 )
En riskbedömning (Structor Riskbyrå AB, 2015-03-20)
5[6]
Dnr sbf/2014:255
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-03-16
Expedieras till:
planadministratör
sakägare som har kvarstående invändningar
kommunfullmäktige via kommunstyrelsen
Kommunfullmäktiges beslut expedieras till:
planadministratör på samhällsbyggnadsförvaltningen
6[6]
Dnr sbf/2014:255
+64
Kvartersmark
BCD1
+64
e3 6000 v1
e1 90
u
f1 f b1 m v
1
BCD1
S
+61
+61
C
g
m1
e2 20
+30.0
u
g
Utnyttjandegrad
u
S
HUVUDGATA
C
2
e1 00
2
e2 00
.
2
e3 00
+29.0
ug
u
g
g
E
Markens anordnande
Mark och vegetation
n
+0,0
f1
GRUNDKARTA
Koordinatsystem SWEREF 99 18 00
Gemensam takterass ska anordnas om minst 100 kvm.
f
v1
genom utdrag ur kommunens kartbas.
m1
ORIENTERINGSSKISS
Byggnadsteknik
b1
x
x Illustrationsplan
x
x
x
x
x
uppmuntrar till stadigvarande vistelse.
BOTKYRKA KOMMUN
Beslutsdatum
Instans
SBN
ANTAGANDEHANDLING
Antagande
KF
Laga kraft
SBN april 2015
Ritad/Rev. 15.03.11
SKALA 1 : 500 (A1)
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50 m
Charlotte Rickardsson
Planchef
Marina Pavlova
planarkitekt
71-06x
2015-03-11
Antagandehandling
FÖRSLAG TILL DETALJPLAN FÖR
VÅRSTA CENTRUM,
BOTKYRKA KOMMUN
PLAN-OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING
DIARIENUMMER: SBF/2014:255
71-06x
71-06x
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-11
SBN: 2015-04-14
2 [40]
71-06x
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-11
SBN: 2015-04-14
Innehållsförteckning:
INLEDNING ................................................................................. 5
Handlingar ......................................................................................... 6
Planens syfte ..................................................................................... 6
Bakgrund ........................................................................................... 6
Planens läge, areal och markägoförhållanden................................ 6
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN ....................................... 8
Översiktliga planer ............................................................................ 8
Detaljplaner ....................................................................................... 8
Riksintressen .................................................................................... 8
Strandskydd ...................................................................................... 8
KOMMUNALA BESLUT I ÖVRIGT ............................................ 8
Behovsbedömning/Miljöbedömning ................................................ 8
Sammanfattning av behovsbedömningen ...................................... 9
Klimatstrategi för Botkyrka .............................................................. 9
De sex hållbarhetsutmaningarna ................................................... 10
FÖRUTSÄTTNINGAR............................................................... 10
Geotekniska förhållanden .............................................................. 11
Radon .............................................................................................. 11
Markföroreningar ............................................................................ 11
Risk för skred och eller höga vattenstånd .................................... 11
Fornlämningar ................................................................................. 12
Natur ................................................................................................ 12
Mark och vegetation................................................................. 12
Landskapsbild .......................................................................... 12
Lek och rekreation ................................................................... 13
Naturmiljö ................................................................................ 13
Bebyggelseområden ....................................................................... 13
Bostäder .................................................................................. 13
Service..................................................................................... 14
Tillgänglighet och trygghet ....................................................... 14
Byggnadskultur och gestaltning ............................................... 14
Teknisk försörjning ......................................................................... 14
Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik..................................... 14
Kollektivtrafik............................................................................ 15
Bil- och cykelparkering, varumottagning, utfarter ..................... 15
Vatten, avlopp och dagvatten................................................... 15
Värme ...................................................................................... 16
El ............................................................................................. 16
Tele ......................................................................................... 17
Avfall ........................................................................................ 17
Rättigheter ....................................................................................... 17
Störningar........................................................................................ 18
Buller ....................................................................................... 18
Risk, transporter av farligt gods................................................ 18
3 [40]
71-06x
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-11
SBN: 2015-04-14
FÖRÄNDRINGAR ..................................................................... 18
Fastighetsbildning .......................................................................... 18
Rättigheter ....................................................................................... 19
Geotekniska förhållanden, risk för skred och/eller höga
vattenstånd...................................................................................... 19
Radon .............................................................................................. 20
Störningar........................................................................................ 20
Buller ....................................................................................... 20
Risk, transporter av farligt gods................................................ 22
Bostäder .................................................................................. 24
Arbetsplatser............................................................................ 30
Service..................................................................................... 31
Tillgänglighet .................................................................................. 31
Solstudier ........................................................................................ 31
Natur ................................................................................................ 33
Naturmiljö ................................................................................ 34
Strandskydd .................................................................................... 34
Centrum ................................................................................... 36
Bostäder .................................................................................. 36
Vatten och avlopp, dagvatten................................................... 36
Värme ...................................................................................... 38
El ............................................................................................. 39
Tele ......................................................................................... 39
Avfall ........................................................................................ 39
ADMINISTRATIVA FRÅGOR ................................................... 38
Tidplan ..................................................................................... 39
Avtal ........................................................................................ 40
Genomförandetid ..................................................................... 40
Huvudmannaskap .................................................................... 40
4 [40]
71-06x
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-11
SBN: 2015-04-14
Inledning
Detaljplanearbetet för Vårsta centrum
genomförs med normalt
planförfarande. Arbetet med att ta fram
en detaljplan regleras i plan- och
bygglagen, PBL och kan delas in i
olika skeden.
Detaljplanen ska ge en samlad bild av
markanvändningen och hur miljön är
tänkt att förändras och bevaras. Under
samrådsskedet tas ett förslag till
detaljplan fram och berörda ges
möjlighet att lämna synpunkter på
förslaget. Därefter sker en bearbetning
av planförslaget som sedan blir
föremål för granskning. I
antagandeskedet godkänns detaljplanen
av samhällsbyggnadsnämnden innan
den antas av kommunfullmäktige. Efter antagande vinner detaljplanen laga
kraft, under förutsättning att den inte överklagas.
Plan- och bygglagen 1987:10 ersattes i maj 2011 av Plan- och bygglagen
2010:900. Arbetet med föreliggande detaljplan inleddes efter maj 2011 och
har därför utformats och handlagts med stöd av den nya lagen.
Uppdrag
Plansamråd
PlanAntagande Laga kraft Genomförande
granskning
MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN
Lisa Bodinger, projektledare
Sigvard Andersson, projektledare
Olof Karlsson, planarkitekt
Marina Pavlova, planarkitekt
Anders Forsberg, miljöutredare
Serop Bidros, trafikplanerare
Natalia Kotik, VA-ingenjör
E-post: [email protected]
Telefon: 08-530 613 98
Stadsbyggnadsenheten
Miljöenheten
Gata- och parkenheten
VA-enheten
5 [40]
71-06x
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-11
SBN: 2015-04-14
PLANBESKRIVNING
INLEDNING
Handlingar
•
•
•
•
•
•
Plankarta med grundkarta och bestämmelser
Denna plan- och genomförandebeskrivning
Illustrationsplan, perspektiv och planlösningar
Övriga handlingar
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Fastighetsförteckning
Översiktlig naturinventering över Vårstaravinen (Botkyrka kommun,
2012)
Geoteknisk utredning (Geotekniska byrån AB, 2013 (reviderad 2014))
Geotekniskt PM (Geotekniska byrån AB 2014-04-14)
Geoteknisk utredning (Geotekniska kontoret, 1981)
Markundersökning (D-miljö AB, 2005)
En trafikbullerutredning (Structor Akustik AB, 2014-10-16)
En solstudie (Wijgård & Hjorth Arkitekter AB, 2014-10-15)
En flyghinderanalys (LFV, Teknik & Projekt, 2014-11-14)
PM Dagvatten (Norconsult AB, 2014-11-17)
En riskbedömning (Structor Riskbyrån AB, 2015-03-20)
Planens syfte
Syftet med detaljplanen är att utveckla Vårsta centrum med bostäder och
handel så att platsen kan leva dygnet runt och få ett ökat utbud. Utbyggnaden
ska stärka centrumets identitet och bli en väl fungerande mötespalts för
Vårstaborna. Planförslaget möjliggör uppförande av ett högre bostadshus i
den norra delen av centrumfastigheten där det idag finns en handelslokal.
Bostadshuset varierar mellan 11 och 12 våningar och innefattar upp till 53
lägenheter, där de två nedersta våningsplanen nyttjas för centrumändamål.
Nya bostäder i Vårsta centrum bidrar till mer varierade funktioner samt ökad
trygghet under olika delar av dygnet. En högre byggnad blir ett landmärke i
området.
Bakgrund
Billackeringsbolaget i Tumba AB, tidigare ägaren till Vårsta C, kom år 2008
med en ansökan om planändring som ger möjlighet att utveckla Vårsta
centrum med nya bostäder och handel. Kommunstyrelsen beslöt att ge
samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en detaljplan för Värsta
Centrum den 6 oktober 2008. Samhällsbyggnadsnämnden beslöt att ge
samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram en detaljplan för Vårsta
Centrum i december 2008. Då gällde Plan- och bygglagen 1987. 2010 kom
6 [40]
71-06x
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-11
SBN: 2015-04-14
en ny lagstiftning. För att detaljplanen ska kunna upprättas enligt aktuell
lagstiftning så behövdes ett förnyat uppdrag ges.
Den nya ägaren till Vårsta 1:58 AB som omfattar Vårsta Centrum har
framfört önskemål om att återuppta arbetet med den planändring som
inleddes genom beslut i kommunstyrelsen den 6 oktober 2008.
Kommunstyrelsen lämnade i januari 2012 uppdrag till samhällsbyggnadsnämnden att ta fram förslag till detaljplan. I samma beslut fick
kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram erforderliga avtal. I
januari 2012 godkände KS ett förslag till ramavtal med exploatören och gav
samhällsbyggnadsnämnden förnyat uppdrag att ta fram en detaljplan för
Vårsta centrum. Samhällsbyggnadsnämnden godkände 2014-05-20 § 135 att
förslaget till detaljplan för Vårsta centrum går ut på samråd. Planförslaget
har varit på samråd under tiden 2014-06-02 till 2014-06-23. Annons var
införd i lokaltidningen Mitt i Botkyrka-Salem den 27 maj 2014.
Samrådsmöte om en ny detaljplan för Vårsta centrum ägde rum i
Malmsjöskolan 11 juni 2014. Samrådsmöte var en del av ett Grödinge
dialogforum för Vårsta centrum. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 201412-09, § 350 om granskning av planförslaget. Detaljplanen har varit på
granskning under tiden 22 december 2014 till 30 januari 2015. Kungörelse
har varit införd i Dagens nyheter 2014-12-21.
Planens läge, areal och markägoförhållanden
Planområdet är beläget i Vårsta centrum och avgränsas i söder av
Södertäljevägen och i öster av Dalvägen. Väster om planområdet finns en
kommunal grundskola, Malmsjö skola, och i norr en gång- och cykelbana.
Fastigheten Vårsta 1:58 är en bebyggd fastighet som huvudsakligen nyttjas
för butik-, restaurang- och vårdändamål. Fastigheten omfattar 5 714 kvm och
ägs av Vårsta 1:58 AB. Fastigheterna Vårsta 1:118 och 1:187 som berörs av
förslaget ägs av Botkyrka kommun.
Illustrationen visar planområdets läge i Vårsta
7 [40]
71-06x
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-11
SBN: 2015-04-14
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
Översiktliga planer
Planområdet ligger inom tätorten Vårsta. Botkyrka kommun har tagit fram en
ny översiktsplan, som antogs av Kommunfullmäktige 2014-05-22 och laga
kraft i juni 2014. Enligt den nya översiktsplanen föreslås Vårsta centrum
stärkas som en tyngdpunkt för bostadsbebyggelse, kollektivtrafik, handel och
service.
Detaljplaner
För planområdet gäller detaljplan Stadsplan för Centrala Vårsta Pl 70-26,
fastställd 1980-11-03. Större delen av planområdet är avsatt för centrum och
parkering. I väster finns en mindre del som är avsedd som parkmark. Väster
om planområdet gäller detaljplan för Malmsjö skola mm, Dp 70-38, laga
kraft 2009-05-21 och medger skoländamål.
Riksintressen
Det finns inga riksintressen i området.
Strandskydd
Planområdet ligger cirka 80 meter från Malmsjön. För den del av
planområdet som ligger inom 100 meter från Malmsjön är strandskyddet
upphävt.
Illustrationen visar 100 meters strandskydd från Malmsjön (blått fält).
KOMMUNALA BESLUT I ÖVRIGT
Behovsbedömning/Miljöbedömning
För detaljplaner ska kommunen göra en behovsbedömning, för att avgöra om
en miljöbedömning ska göras eller inte. Resultatet av behovsbedömningen
blir ett ställningstagande till om detaljplanens genomförande kan antas
8 [40]
71-06x
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-11
SBN: 2015-04-14
medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. Behovsbedömningen görs
utifrån de kriterier som finns i bilaga 4 och, i förekommande fall, bilaga 2 till
MKB-förordningen och enligt PBL 5:18. Kriterierna handlar bland annat om
riskerna för människors hälsa eller för miljön, det berörda områdets sårbarhet
på grund av till exempel överskridna miljökvalitetsnormer eller kulturarvet
och påverkan på skyddad natur.
Sammanfattning av behovsbedömningen
Detaljplanen bedöms sammantaget inte ge upphov till betydande
miljöpåverkan. De miljöaspekter som detaljplanen främst bedöms påverka
och påverkas av är dagvatten, natur, buller och skredrisk.
Planförslaget innebär att de trafikerade ytorna inom planområdet kommer att
öka och därmed också mängden förorenat dagvatten. En dagvattenutredning
behöver visa hur det förorenade dagvattnet ska tas omhand innan det når
Malmsjön. Risken för framtida översvämningar bör också beaktas i
dagvattenutredningen. Förutsättningarna för att rena dagvattnet bedöms vara
goda inom planområdet och påverkan på Malmsjön bedöms därmed bli liten.
En dagvattenutredning ska tas fram. Hur dagvattnet skall hanteras bör
redovisas inför antagande av planen.
I planområdets västra kant löper en bäckravin i nord-sydlig riktning. På
denna sträcka är bäcken kulverterad vilket medför att naturvärdena är lägre
än de annars skulle vara. Bäckravinen har sannolikt betydelse som lokal
ekologisk spridningslänk mellan Vinterskogens naturreservat ca 800 m norrut
och naturen vid Malmsjön söder om planområdet. En stor del av vegetationen
i ravinen kommer att tas bort för att ge plats för parkeringsplatser. Omsorg
behöver läggas på att bevara värdefulla träd och buskar och att behålla ett
smalare grönt stråk i planområdets västra kant.
Med utgångspunkt från Botkyrkas bullerkartläggning bedöms riktvärdena för
buller vid bostäder klaras vid det planerade höghuset. Inlastningsområdet på
höghusets västra sida behöver utformas så att utomhusriktvärdena för
industribuller klaras vid lägenheterna. Planområdet ligger inom ett s.k.
aktsamhetsområde vad gäller skredrisk enligt kommunens översiktsplan. Det
innebär att en noggrann geoteknisk bedömning/utredning behöver göras av
platsen för det nya höghuset innan höghuset uppförs.
Klimatstrategi för Botkyrka
Botkyrka kommun har arbetat fram en klimatstrategi med målsättningen att
bland annat minska utsläppen av växthusgaser. Klimatstrategin pekar främst
på fyra områden:
a. Fossilbränslefri kommunal organisation senast år 2015
b. Fossilbränslefritt Botkyrka senast år 2030
c. Klimatneutral kommunal organisation senast år 2020
d. Klimatneutralt Botkyrka senast år 2040
9 [40]
71-06x
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-11
SBN: 2015-04-14
De sex hållbarhetsutmaningarna
År 2004 skrev Botkyrka kommun under en europeisk deklaration om hållbar
utveckling, Ålborg+10-deklarationen. För att öppna hållbarutveckling har
Botkyrka kommun tagit fram sex hållbarhetsutmaningar som ska vara
vägledande i arbetet med planläggning av nya områden. Planarbetet kommer
att ske med utgångspunkt från dessa sex utmaningar.
Detaljplanen medger cirka 53 nya lägenheter och nya arbetsplatser genom att
centrumet expanderar med ny lokalyta och bostäder. Utbyggnaden av
centrumet innebär därmed både utökade möjligheter till lokal boendekarriär
och en förstärkning av centrumbildningen. Boende i Vårsta får tillgång till
nya bostäder samt utökad service. Centrumet blir mer varierat med flera
funktioner och mötesplatser. De nya bostäderna ligger centralt i Vårsta med
tillgång till god service och kollektivtrafik samt närhet till natur och gångoch cykelstråk. Detta skapar bättre hälsa och tillgänglighet. Närheten innebär
även en minskning av beroendet av bil för de som bor i Vårsta. Detta kan på
sikt minska bidraget till klimatförändringarna.
Figur 1. Värderosen
10 [40]
71-06x
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-11
SBN: 2015-04-14
FÖRUTSÄTTNINGAR
Geotekniska förhållanden
I norra planområdet, vid det planerade bostadshuset består jordlagren av
morän, troligen med inblandning av sten eller block. Den befintliga
byggnaden är delvis grundad direkt på berg. (Pantzar, 2014)
Vid den planerade vändplanen, i nordvästra delen av planområdet, finns ett
tunt humuslager ovanpå en finkorning friktionsjord med hög silthalt. Jorden
är relativt tät och vatten infiltreras långsamt. Ingen grundvattenyta har
uppmätts. (Pantzar, 2013)
Planområdet ligger inom Vårsta grundvattenförekomst.
Radon
Planområdet ligger inom högriskområde för radon. Ingen radonmätning har
gjorts inom planområdet.
Markföroreningar
Inom planområdet har det tidigare funnits en bensinstation. Det har inte varit
några andra verksamheter på platsen. Platsen är idag en asfalterad parkering.
När bensinstationen avvecklades gjordes en markundersökning (D-miljö,
2005). Sammanlagt 25 jordprov togs på åtta provtagningspunkter. Fyra
stycken jordprover från fyra olika provtagningspunkter skickades iväg för
analys av BTEX (bensen, toluen, etylbensen, xylen) samt fraktionering av
alifatiska och aromatiska kolväten i enlighet med Naturvårdsverkets rapport
4889 på ackrediterat laboratorium (AnalyCen Nordic AB).
Vid analys på ackrediterat laboratorium av de fyra jordproverna kunde inga
halter över analysmetodens detektionsgräns noteras. Inga synliga eller
misstänkt förorenade områden har i samband med undersökningen
observerats på fastigheten. Av den utförda undersökningen och de analyser
som utförts bedöms det inte föreligga någon risk för att petroleumföroreningar förekommer i marken på fastigheten. Den nedlagda
bensinstationen bedöms därmed inte påverka den planerade
markanvändningen negativt.
Risk för skred och eller höga vattenstånd
Planområdet ligger inom aktsamhetsområde för skred och ras. En geoteknisk
undersökning är utförd i samband med uppförande av befintlig
centrumbyggnad (Geotekniska kontoret, 1981). Jorden består i stort av ett 0 ca 10 m mäktigt lager av sediment som vilar på morän och/eller berg.
11 [40]
71-06x
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-11
SBN: 2015-04-14
Fornlämningar
Inga kända fornlämningar finns inom planområdet. Om fornlämningar
påträffas under byggtiden ska arbetet omedelbart avbrytas och fyndet
rapporteras till Länsstyrelsen, i enlighet med Kulturminneslagen.
Natur
Mark och vegetation
Öster och söder om centrumbyggnaden finns en stor parkeringsplats för
verksamheternas besökare och personal. I väster finns ett naturmarksparti
som ansluter till Vårstaravinen. En översiktlig inventering av skogen i
Vårstaravinen har gjorts vilken visar att det lilla naturområdet har samma
växtlighet som ravinens huvudfåra. Även om bäcken är kulverterad tyder
vegetationen på en förhållandevis hög vattennivå med fuktighet året om,
något som förstärks av att beskuggningen från träd- och växtskiktet är hög.
Fullvuxna alar och aspar dominerar i trädskiktet. Träden längs kanterna är
grövre och har mest välutvecklade kronor. I mellanskiktet finns mestadels
hägg i olika storlekar, men även flerstämmig sälg samt lönn och lind. Hassel
och skogskornell dominerar i buskskiktet.
Det finns ett flertal krokiga och lutande växtformer, främst bland häggarna
som lätt får en slokande form i skuggan av andra träd. Det finns även döda
stammar, både på marken och stående.
Lövträdsblandningen i kombination med det täta buskaget och förekomsten
av lämpliga häckningsplatser tyder på att detta troligen är en bra fågelbiotop
som tillför upplevelsevärden till området. Läget mellan blandlövskogen vid
Malmsjöns strand och den stora ravinen i norr tyder på att området kan ha
betydelse som ekologisk spridningslänk i lokal skala.
Landskapsbild
I Vårsta sluttar marken mot söder vilket gör att Vårsta centrum ligger i en
lågpunkt. I närområdet finns flera höjdryggar vilka förstärker
landskapsbilden.
Ravinen
12 [40]
71-06x
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-11
SBN: 2015-04-14
Lek och rekreation
Närmaste lekplats ligger 200 meter sydost om planområdet. För att ta sig dit måste
Dalvägen passeras. Skolgårdens lekplats direkt väster om planområdet kan nyttjas
till lek under kvällar och helger, då skolan är stängd. Söder om planområdet intill
Malmsjön finns en nyanlagd park, Strandparken.
Naturmiljö
Ungefär 900 meter norr om planområdet finns ett naturområde med höga
naturvärden och utgörs av ett Natura 2000 område. Ett Natura 2000 område
är ett nätverk av värdefulla naturområden och skyddas inom EU. Nätverket
har skapats för att motverka utrotningen av djur och växter och för att
förhindra att deras livsmiljöer försvinner. Sörmlandsleden går genom skogen
med möjlighet för vandring.
Bebyggelseområden
Bostäder
Inom planområdet finns idag en centrumanläggning från 1960-talet. I norr
avgränsas planområdet av villabebyggelse från 1950- och 60- talet och i
sydväst av en villa uppförd på 1930-talet. Väster om planområdet ligger
Malmsjö skola som uppfördes på 1950-talet med en tillbyggnad från 2011.
Öster om planområdet finns flerbostadshus och villor uppförda under 1950och 60-talet.
De två översta bilderna visar centrumbyggnaden. De två nedersta bilderna visar Malmsjö skola.
13 [40]
71-06x
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-11
SBN: 2015-04-14
Service
Två förskolor finns i närheten av planområdet. Älvan förskola, ca 200 meter
nordväst om planområdet och Trollgården förskola ca 650 meter nordöst om
planområdet. Malmsjöskola, åk F-9, ligger direkt väster om planområdet.
Närmaste gymnasium finns i Tumba. Inom planområdet finns en större
livsmedelsbutik, post, restaurang, frisör- och skönhetssalong samt veterinär.
Större kommersiellt utbud finns i Tumba centrum.
Tillgänglighet och trygghet
Planområdet sluttar mot söder och nivåskillnaden i området är ca 3 meter.
Byggnadskultur och gestaltning
I anslutning till planområdet finns inga kulturmiljöer som är skyddade enligt
kulturmiljölagen. Skolbyggnaden väster om planområdet är dock av
kulturhistoriskt värde och är i gällande detaljplan skyddad med litet q, vilket
innebär att byggnadens yttre karaktär ska bevaras.
Teknisk försörjning
Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik
Planområdet nås via en angöringsgata från Dalvägen (väg 226). Söder om
planområdet finns Södertäljevägen (väg 225) med ett körfält i vardera
riktningen. Dalvägen/Södertäljevägen möts i en cirkulationsplats sydöst om
planområdet.
För uppskattning av trafikflödet har uppgifter från Trafikverket använts.
Uppgifterna gör gällande att 2013 trafikerades sträckan av Dalvägen i
anslutning till planområdet i genomsnitt av runt 9600 fordon per dag varav
omkring 780 stycken var lastbilar. Södertäljevägen (väg 225) trafikeras i
genomsnitt av runt 7950 fordon per dag varav omkring 850 stycken var
lastbilar. De trafikmängder som uppmättes 2013 bedöms kunna representera
de trafikmängder som trafikerar vägen i dagsläget. Trafikflödet på Dalvägen
uppskattas till 12 365 fordon/dygn år 2030 enligt genomförd
bullerutredningen.
Längs Dalvägen och Södertäljevägen finns cykelstråk, varav det senare i
blandad trafik. I norr finns en gång- och cykelväg som förbinder östra Vårsta
med Malmsjö skola. Den ansluts också till huvudcykelstråket längs
Dalvägen, som leder till Tumba centrum. Väster om planområdet finns en
gångväg som leder gående från parkeringen i söder till gång- och cykelvägen
i norr.
14 [40]
71-06x
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-11
SBN: 2015-04-14
Kollektivtrafik
Dalvägen trafikeras av busslinje 716, 717, 727, 729, 783 och 795. Linje 716
trafikerar sträckan Tumba station – Bremora som under rusningstrafik avgår
var 15:e minut, övriga tider ca en gång i halvtimmen. Busslinje 727 trafikerar
sträckan Tumba station – Skanssundet och avgår några gånger om dagen.
Bil- och cykelparkering, varumottagning, utfarter
Inom centrumfastigheten finns två besöksparkeringar samt parkering till
personalen, en i söder och en i öster med sammanlagt ca 50 parkeringsplatser.
Idag finns ett överskott av parkeringsplatser. Inom centrumfastigheten finns
ca 15 cykelparkeringsplatser.
För att leverera varor till centrumets butiker backar lastbilar från
förlängningen av Ringvägen i norr mot lastkajen i den nordvästra delen av
centrumbyggnaden.
Bilden visar gång- och cykelvägen mellan Dalvägen och Malmsjö skolan
samt Ringvägens förlängning och inlastningszonen för Vårsta centrum
Vatten, avlopp och dagvatten
Vatten och avlopp finns utbyggt i området och planområdet kan anslutas till
befintligt nät. Idag finns en anslutningspunkt söder om centrumfastigheten.
Regnvatten som faller inom området rinner till den närbelägna Malmsjön, där
kommunen och VA-kollektivet satsat stora resurser för att nå den goda
vattenkvalitet sjön har idag. Dagvatten leds från området ned i de två små
dagvattendammar som finns i parken vid Malmsjöns strand. Dagvattnet
avleds direkt till dagvattennätet utan fördröjnings eller reningsåtgärder.
Avrinningsområdet utgör ca 8000 m2 och följer ganska väl planområdets
utbredning. Regnintensiteten har beräknats till 229,96 l/s, ha vid ett 10-års
regn (PM dagvatten Vårsta C, Norconsult AB, 2014, sid 8).
15 [40]
71-06x
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-11
SBN: 2015-04-14
Flödet från ravinen nordväst om planområdet leds ner i en större
dagvattenledning som är förlagd i västra delen av planområdet.
Centrumbyggnadens takvatten ansluter till ledningen vid den södra
parkeringsplatsen. I sydöstra hörnet av parkeringen finns en avvattningsbrunn
som ansluter till ledningsnätet. Ledningen forsätter söderut, under
cirkulationsplatsen till utloppet i Malmsjön.
Längs med Dalvägen går en dagvattenledning som tar emot dagvattnet från
planområdets parkeringsytor på östra sidan om centrumbyggnaden. Till
denna ledning avleds även dagvatten från områden norr och nordöst om
planområdet. Ledningen fortsätter under cirkulationsplatsen till en
dagvattendamm som är anlagd innan utloppet i Malmsjön. I sydöstra delen av
planområdet finns en sammankoppling mellan ledningen från ravinen och
ledningen från Dalvägen.
Malmsjön är inte klassad enligt Länsstyrelsens klassificeringssystem för att
bedöma ett vattens kvalité. De allmänna fysikaliska-kemiska förhållandena
anges som måttliga, bedömt utifrån parametrarna näringsämnen,
ljusförhållanden och försurning, där ljusförhållanden anges vara den
utslagsgivande parametern för bedömningen. Enligt länsstyrelsens
databas VISS finns det inga problem med övergödning eller försurning.
(Länsstyrelsen, 2014) Enligt kommunens dagvattenstrategi ska dagvatten från
trafikerade ytor (förorenat dagvatten) fördröjas och renas innan det släpps
vidare till dagvattennätet.
Vårsta centrum ligger på en höjd i förhållande till sin omgivning och
förväntas inte drabbas av stora översvämningar vid extrema regn. I området
precis söder om centrumområdet kan en viss översvämning ske, 0,25 m över
markytan, vid ett 100-årsregn.
Värme
Södertörns Fjärrvärme AB har fjärrvärme i området efter Ringvägen och
centrumfastigheten Vårsta 1:58 är ansluten till fjärrvärmenätet.
El
Vattenfall har elanläggningar inom och i närheten av planområdet vilket visas
av bifogad karta, turkos linje = 20 kV högspänningsledning, blå linje = 0,4
kV lågspänningsledning, lila linje = 0,1 kV signalkabel. Heldragna linjer är
luftledningar och streckade linjer är markförlagda kablar. Ledningarnas läge i
kartan är ungefärligt. Nätstationer visas som svart blixtförsedd kvadrat. I den
sydöstra delen av planområdet finns ett kabelmätarskåp, som ägs av
Trafikverket.
16 [40]
71-06x
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-11
SBN: 2015-04-14
Tele
TeliaSonera Skanova Access AB (Skanova) försörjer befintlig byggnation
inom fastigheten Vårsta 1:58. Utanför fastighetsgräns finns markförlagda
ledningar med tillhörande kanalisation och kabelbrunnar.
Avfall
Inom planområdet finns idag ett invändigt soprum samt grovsoprum i
centrumbyggnadens östra del.
Rättigheter
Vårsta 1:58 belastas idag av en ledningsrätt för vatten och avlopp samt
ledningsrätt för tele till förmån för AB Stokab, vilket uttrycks som ett uområde i befintlig detaljplan. Vårsta 1:58 belastas av avtalsservitut för
fjärrvärmeledningar till förmån för Södertörns Fjärrvärme AB och av
servitut för väg till förmån för Vårsta 1:118.
17 [40]
71-06x
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-11
SBN: 2015-04-14
Störningar
Buller
Enligt kommunens bullerkartering från 2006 har planområdet en ekvivalent
ljudnivå på mellan 40 och 55 dB(A) samt en maximal ljudnivå mellan 55 och
65 dB(A).
Ekvivalent ljudnivå inom planområdet
Risk, transporter av farligt gods
Vårsta Centrum är lokaliserat intill Dalvägen (väg 225) och
Södertäljevägen/Nynäsvägen (Väg 226). Dalvägen är en primär transportled
för farligt gods, vilket innebär att det är en del av det rekommenderade
vägnät som finns för transporter med farligt gods.
FÖRÄNDRINGAR
Fastighetsbildning
Planen möjliggör att en ny bostadsfastighet kan bildas inom den norra delen
av planområdet genom avstyckning av centrumfastigheten Vårsta 1:58. För
att bilda flerbostadsfastigheten och centrumfastigheten enligt upprättat
förslag skall ägaren till Vårsta 1:58 förvärva mark av fastigheterna Vårsta
1:118 och 1:187 vilka ägs av Botkyrka kommun. Markområdena kommer
efter erforderlig fastighetsreglering att överföras till flerbostadsfastigheten
18 [40]
71-06x
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-11
SBN: 2015-04-14
och centrumfastigheten. Det finns även möjlighet för bostäderna att bilda en
egen fastighet genom tredimensionell fastighetsbildning. En mindre del i
östra kanten av Vårsta 1:58, som idag innehåller en busshållplats, överförs till
allmän platsmark på Vårsta 1:187. En mindre del av Vårsta 1:187 överförs till
Vårsta 1:118 (skolfastigheten) i planområdets västra del.
Rättigheter
Vårsta 1:58 belastas idag av en ledningsrätt för vatten och avlopp samt
ledningsrätt för tele till förmån för AB Stokab, vilket uttrycks som ett uområde i befintlig detaljplan. Vårsta 1:58 belastas av avtalsservitut för
fjärrvärmeledningar till förmån för Södertörns Fjärrvärme AB, som
säkerställs med u-området på plankartan, och av servitut för väg till förmån
för Vårsta 1:118.
Inom kommunens fastigheter, Vårsta 1:118 och 1:187, är en dagvattenledning
belägen. För kommunens räkning skall den säkras genom ett servitut samt ett
u-område på plankartan. Ett servitut för angöringsväg bildas över fastigheten
Vårsta 1:58 till förmån för Vårsta 1:118 (skolfastighet). Ett servitut för
bostadsparkering belastas Vårsta 1:58 vilket möjliggör för föreslagen
bostadsparkering.
Geotekniska förhållanden, risk för skred och/eller höga vattenstånd
Planområdet ligger inom aktsamhetsområde för skredrisk. En geoteknisk
undersökning är utförd i samband med uppförande av befintlig
centrumbyggnad (Geotekniska kontoret, 1981). Jordlagren vid platsen för
planerat höghus består av morän, med sten och block. Enligt geoteknisk PM
(Geotekniska byrån AB 2014-04-14) är befintlig byggnad grundlagd på berg.
Med utgångspunkt i den utförda geotekniska undersökningen kan således
även det planerade höghuset grundläggas på berg. Bergets exakta nivå är
dock ej känt. Grundläggningen kommer att preciseras i samband med
projektering. Kompletterande geotekniska undersökningar ska göras när den
befintliga byggnaden rivs.
I förslag till detaljplan tas delar av befintlig ravin i planområdets västra del i
anspråk för bostadsparkering. Enligt geoteknisk utredning (Geotekniska
byggnadsbyrån AB, 2013 (reviderad 2014)) finns ingen anledning att anta att
grundläggningsförhållandena motsäger anordnande av bostadsparkering.
Dessutom kan smärre sättningar accepteras för p-platser. Det troliga är dock
att det inte kommer att ske några sättningar. Då ravinen dels fungerar som
avvattning av ytvatten, dels då det finns dagvattenledningar i ravinen skall
stor omsorg läggas på att det vatten som omhändertas för närvarande även
kommer att omhändertas i framtiden.
19 [40]
71-06x
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-11
SBN: 2015-04-14
Radon
Planområdet ligger inom högriskområde för radon. Ingen radonmätning har
gjorts inom planområdet. Till dess en radonmätning har gjorts ska
grundkonstruktioner utföras radonsäkert.
Markföroreningar
Inom planområdet har det tidigare funnits en bensinstation. Det har inte varit
några andra verksamheter på platsen. När bensinstationen avvecklades
gjordes en markundersökning (D-miljö, 2005). Sammanlagt 25 jordprov togs
på åtta provtagningspunkter. Fyra stycken jordprover från fyra olika
provtagningspunkter skickades iväg för analys av BTEX (bensen, toluen,
etylbensen, xylen) samt fraktionering av alifatiska och aromatiska kolväten i
enlighet med Naturvårdsverkets rapport 4889 på ackrediterat laboratorium
(AnalyCen Nordic AB).
Vid analys på ackrediterat laboratorium av de fyra jordproverna kunde inga
halter över analysmetodens detektionsgräns noteras. Inga synliga eller
misstänkt förorenade områden har i samband med undersökningen
observerats på fastigheten. Av den utförda undersökningen och de analyser
som utförts bedöms det inte föreligga någon risk för att petroleumföroreningar förekommer i marken på fastigheten. Platsen är idag en
asfalterad parkering. Den nedlagda bensinstationen bedöms därmed inte
påverka den planerade markanvändningen negativt. Kommunens
tillsynsmyndighets bedömning är att utökad markundersökning inte behöver
göras, eftersom Naturverkets riskvärde för känslig markanvändning (KM)
inom planområdet klaras.
Störningar
Buller
Planområdet är utsatt för buller från vägar, framför allt från väg 226
(Dalvägen). Enligt en trafikbullerutredning, utförd av Structor Akustik AB
2014-10-08, uppgår de dygnsekvivalenta ljudnivåerna till 57 dBA vid två av
punkthusets fasader. Detta överstiger riktvärdet 55 dBA ekvivalent ljudnivå
för trafikbuller.
20 [40]
71-06x
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-11
SBN: 2015-04-14
Ekvivalent ljudnivå 2 meter över mark. Framtida situation 2030.
Ekvivalent ljudnivå vid fasad, vy från sydost. Frifältsvärde.
21 [40]
71-06x
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-11
SBN: 2015-04-14
Lägenhetsplanlösningar
Lägenheterna L1 och L2 vid våning 1-2 samt 11-12 innehåller riktvärdet 55
dB(A) ekvivalent ljudnivå vid samtliga boningsrum. Lägenheterna L2 vid
våning 3-10 innehåller Avstegsfall A. Med balkongskärmar för lägenhetstyp
L3 och L4 innehålls minst Avstegsfall B vid samtliga våningsplan om
balkongtak förses med absorbent. Med absorbenter vid väggar och
balkongtak innehålls Avstegsfall B vid samtliga våningsplan för lägenhetstyp
L4. Lägenheterna L 5 innehåller minst Avstegsfall B.
För lägenheter på plan 11 -12 bör planlösningen anpassas så att minst hälften
av boningsrummet ligger mot norra eller västra sidan så att minst hälften av
boningsrummen i varje lägenhet får högst 55 dBA ekvivalent ljudnivå. Vid
behov kan lokala skärmar placeras på balkong likt våningarna nedan. Detta
bör stämmas av med akustikkonsult vid fastställd planlösning. Den maximala
ljudnivån blir upp mot 70 dBA vid samtliga av punkthusets fasader och
innehåller därmed riktvärdet vid uteplats.
Målet för trafikbuller inomhus kan innehållas med lämpligt val av fönster,
fasad och uteluftsdon. Fönsterdörrar har i allmänhet betydligt lägre
ljudreduktion än fönster. Fasadisoleringen måste studeras mer i detalj i
projekteringen.
Infart och lastning till butik
Till centrumets affärer kommer 1-2 lastbilar per dag (kl. 07-18). Dessa kör
längs Ringvägen på centrumets östra och södra för att sedan svänga in och
lasta av på centrumets västra sida. Vid passage på allmän väg klassas dessa
som trafikbuller. Efter infarten, där ej längre allmän trafik går, klassas
lastbilarna som industribuller. Dagtid är riktvärdet för industribuller 50 dBA
ekvivalent ljudnivå. Dagtid finns inget riktvärde för den maximala ljudnivån.
Den ekvivalenta ljudnivån från dessa lastbilar samt avlastning innehålls
dagtid.
22 [40]
71-06x
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-11
SBN: 2015-04-14
Busstrafik längs Dalvägen
Längs Dalvägen går buss i linjetrafik. En busshållplats är placerad ca 40
meter från planterat punkthus. Vardagar kl. 05.00-24.00 passerar bussar 5-10
gånger per timme. På helger passerar även en nattbuss kl. 24.00–05.00.
Bussarna får stå på tomgång i maximalt 1 minut. Bussar ska hanteras
som vanligt trafikbuller, men det finns en viss ökad störningsrisk.
Bussarna finns med i andel tung trafik i trafikbullerberäkningarna. För att
minska denna störningsrisk måste det vid projekteringen tas hänsyn till den
närliggande busshållplatsen.
Risk, transporter av farligt gods
Dalvägen (väg 226) är en primär transportled för farligt gods. I anslutning till
planområdet har vägen en hastighetsbegränsning på 30 km/h under vardagar
07-16 och 50 km/h övriga tider. Cirkulationsplatsen gör att det är svårt att
hålla en högre hastighet. Det planerade höghuset ligger på avstånd ca 30-40m
från Dalvägen. Dalvägen ligger lägre än marknivån för Vårsta Centrum, och
lutningen är bort från huset. Spill från en eventuell olycka kommer att rinna i
riktning från huset. De tänkta bostäderna kommer att vara placerade från
våning tre och uppåt, ca sju meter över Dalvägens nivå i höjd med Centrum.
En riskbedömning har utfört av Structor Riskbyrå AB år 2015. Vid
riskidentifieringen identifierades transporter av farligt gods som den primära
riskkällan med möjlig påverkan på det aktuella planområdet. En kvantitativ
riskanalys med avseende på transporter med farligt gods har genomförts. Som
underlag till riskanalysen används en kartläggning av transportflödet med
farligt gods från 2006 kompletterat med uppskattningar av transporter till/från
Norvik hamn och AGAs LNG-terminal. Kartläggningen från 2006 anger ett
intervall för mängden farligt gods i de olika transporterade klasserna.
Användandet av den största mängden i det uppmätta intervallet kan anses
vara konservativt då mängden farligt gods har minskat de senaste åren, men
används ändå för att säkerställa att riskerna inte underskattas.
Resultaten visar att riskreducerande åtgärder bör övervägas vid
exploateringen av planområdet. I Känslighetsanalysen visade att modellen är
robust och att en ökning av mängden transporter kommer att ha relativt liten
inverkan på risknivåerna. Identifierade möjliga åtgärder att införa i
detaljplanen är:
− Fasader inom 30 meter från Dalvägen utförs i obrännbart material.
− Området inom 30 meter från Dalvägen utformas så att det ej
uppmuntrar till stadigvarande vistelse.
− Utrymning från centrumbebyggelse ska möjliggöras i byggnadssida
som vetter bort från Dalvägen.
− Ventilationen utformas så att spridning av gaser, från olyckor på
Dalvägen, inuti planerade byggnader begränsas.
23 [40]
71-06x
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-11
SBN: 2015-04-14
24 [40]
Om dessa åtgärder vidtas bedöms den planerade exploateringen kunna
genomföras med tillräcklig hänsyn till människors hälsa och säkerhet.
Bebyggelseområden
Planen syftar till att komplettera Vårsta centrum med bostäder och handel.
Planförslaget möjliggör uppförandet av ett nytt bostadshus i form av ett
punkthus i den norra delen av centrumfastigheten där det idag finns en
handelslokal.
BOENDEPARKERING
(MARKERAT I GULT)
BEFINTLIG GÅNGOCH CYKELVÄG
BOSTADSGÅRD
NYTT BOSTADSHUS I
10-12 VÅNINGAR MED
VERKSAMHETER I DE TVÅ
NEDERSTA PLANEN
NYTT TORG
.
.
.
.
.
.
.
.
Illustrationsplan (Wijgård
och Hjorth arkitekter AB)
INLASTNING
BEFINTLIG BYGGNAD
(CENTRUM OCH HANDEL)
HANDEL-OCH BOENDEPARKERING (MARKERAT I BLÅTT)
71-06x
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-11
SBN: 2015-04-14
Bostäder
En befintlig handelslokal inom planområdets norra del föreslås ersättas med
en högre bostadsbyggnad med en varierande höjd på 11 till 12 våningar.
Förslaget innehåller ca 40-53 lägenheter. De två nedersta våningsplanen kan
nyttjas för centrumändamål och mindre vårdinrättning. Mot öster och entrén
till centrumet ska centrumändamål anordnas. Bostadshuset får en indragen
bottenvåning (arkad) om ca 3,5 meter mot parkeringen och torget vilket
regleras på plankartan.
Byggnadens tak delas in i två volymer som varierar mellan 11 och 12
våningar. Detta möjliggör en bostadsgemensam takterrass åt söder för
samvaro och utevistelse för de boende, som komplement till bostadsgården.
Byggnaden uppförs i puts med utanpåliggande balkonger vilka utformas som
både frihängande och placerade i hörn med avvikande material och färg.
Vy från Dalvägen över centrum och nytt bostadshus (Wijgård och Hjorth arkitekter AB)
Vy från busshållplatsen och Dalvägen, nytt bostadshus och torg (Wijgård och Hjorth arkitekter AB)
25 [40]
71-06x
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
UTREDNINGSSKISS
WIJGÅRD & HJORTH ARKITEKTER AB
2014-10-22
Antagandehandling
rev. 2015-03-11
SBN: 2015-04-14
26 [40]
71-06x
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-11
SBN: 2015-04-14
Genom att huset är något förskjutet österut skapas en bostadsgård i
västerläge. Gården uppförs med planteringar, mindre grönytor samt en
lekplats för mindre barn. Mellan bostadsgården och inlastningen uppförs en
avskärmande lägre byggnad för cyklar och gemensam sophantering. Lastytan
byggs delvis över med en pergola alternativt skärmtak vilket ger visuell
avskärmning och minimerar buller från inlastningen till centrumet. Detta
regleras genom bestämmelse på plankartan.
SEKTION genom lastintag, cykelförråd och bostadsgård
Befintliga byggnader inom fastigheten kommer i samband med uppförande
av bostadshuset renoveras och anpassas i material och utryck. Fasaderna
anpassas för att stämma överens med det nya huset och ytan framför ICAbutik och restaurang kommer att uppgraderas med bl a ny markbeläggning.
Platsen definieras bättre i och med att den nya byggnaden tydligare än
tidigare ramar in platsen.
Fasaden åt söder ska ges en öppen och välkomnande utformning så att
byggnaden tydligt vänder sig mot vattnet - åt det håll den kommer att
annonsera sig tydligast. Med den snedställda väggen åt norr möter byggnaden
åsens riktning och den nya tillfarten, liksom passagen till skolan, ramas in på
ett välkomnande sätt. Gång och cykelvägen till skolan får en stringentare
utformning i samband med markarbetena för den nya byggnaden. Se bild
nedan på sid.25
27 [40]
71-06x
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-11
SBN: 2015-04-14
Vy från korsningen Södertäljevägen. Söder om centrum. (Wijgård och Hjorth arkitekter AB)
Vy från Dalvägen. Norr om centrum. (Wijgård och Hjorth arkitekter AB)
Den nya bostadsbyggnaden kommer att synas från flera platser i Vårsta och
uppfattas som ett landmärke för centrumet. En 12 våningar hög byggnad
innebär ett ingrepp i den befintliga skalan i Vårsta, som generellt innehåller
småhusbebyggelse i ca 2 våningar med några 4-våningshus nära centrum.
Den kuperade omgivningen gör dock att påverkan på stads- och
landskapsbilden är lägre än om byggnaden hade placerats i flack terräng.
28 [40]
71-06x
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-11
SBN: 2015-04-14
Vy från Ringvägen. Norr om centrum. (Wijgård och Hjorth arkitekter AB)
Vy från Södertäljevägen. Väster om centrum. (Wijgård och Hjorth arkitekter AB)
Risken för att ett 12 våningar hög bostadshus skall ge ett massivt intryck i
den befintliga skalan i Vårsta motverkas av att huset visuellt delas i mindre
delar av olika höjd. Byggnadens tak delas in i två volymer som varierar
mellan 11 och 12 våningar. En stor takterrass, tillgänglig för hela huset, är
placerad åt söder på det övre våningsplanet. Att markera balkongraderna med
material och/eller färg som avviker från byggnaden i övrigt samt med helt
eller delvis transparenta balkongfronter, bidrar också till att ge huset ett
lättare uttryck.
29 [40]
71-06x
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-11
SBN: 2015-04-14
Vy från Nynäsvägen. Öster om centrum. (Wijgård och Hjorth arkitekter AB)
Vy från Malmsjön (Wijgård och Hjorth arkitekter AB)
Vintervy från Malmsjön (Wijgård och Hjorth arkitekter AB)
30 [40]
71-06x
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-11
SBN: 2015-04-14
Arbetsplatser
Vårsta centrum sysselsätter idag ca 25 personer. Planen innebär att ca 320
kvm av den befintliga centrumbyggnaden rivs till förmån för det planerade
bostadshuset. I förslaget ska bottenvåningen innehålla centrumverksamhet
och våning 1 möjliggörs för centrumverksamhet, vilket innebär att ca 520
kvm handel kan tillskapas inom den nya byggnaden. Totalt skapas ca 200
kvm ytterligare handel i centrumet.
Service
Tillkommande behov av skolor, daghem, vård- och fritidslokaler bedöms inte
vara så stort att en utbyggnad av service i närområdet krävs. Inom
centrumfastigheten finns dock planer på att inrymma en vårdcentral.
Tillgänglighet
Angöring till samtliga entréer är möjlig inom 10 meter. Alla entréer ska nås
via tillgänglighetsanpassade vägar. Handikapparkering kan anordnas i
anslutning till entréerna. Gångvägen i den västra delen av planområdet är
tillgänglig för funktionshindrade. Sophus kommer att finnas på
bostadsgården cirka 20 meter från den västra entrén, vilket följer Boverkets
byggregler där längsta avstånd är 50 meter.
Solstudier
Solstudier har tagits fram av Wijgård & Hjorth arkitekter AB. Vid
sommarsolståndet påverkas omkringliggande bebyggelse inte alls eller i liten
utsträckning. Villorna norr om Centrum ligger på en höjd, ca 4 m högre än den
föreslagna byggnadens bottenvåning. Detta, i kombination med att solen vid
denna tid på året står som högst, gör att skuggan aldrig når fram till dessa
bostadshus och endast marginellt berör framkanten av den närmast belägna
tomten. Flerfamiljshuset på Vårsta 1:339 är opåverkat. Till fastigheten längre
österut (Vårsta 2:136) når skuggan en begränsad del av bebyggelsen vid
17:30-tiden. När skuggan blir längre förflyttar den sig vidare över fastigheten,
men redan vid kl. 20:00 står solen så lågt att solljuset ändå inte har fritt
tillträde hit varför skuggbilden på något avgörande sätt inte förändras.
SOMMARSOLSTÅNDET
22 juni
31 [40]
71-06x
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-11
SBN: 2015-04-14
Under vår- och höstdagsjämning påverkas främst bebyggelsen norr om
planområdet. Denna dag är det de två närmaste villafastigheterna norr om
Centrum som berörs av skuggbilden (Vårsta 1:186 och 1:180). Den nya
byggnaden skuggar själva byggnaden på Vårsta 1:186 under ca 3 timmar.
Det kommer dock vara möjligt att finna solbelysta platser inom fastigheten
vid alla tidpunkter enligt solstudien.
Även ett flerbostadshus nordöst om planområdet får en viss skuggpåverkan
under ett fåtal timmar vid vår-och höstdagsjämning. Som framgår av
illustrationerna påverkas södra delen av byggnaden på fastigheten Vårsta
1:339 något. Skuggan når hit vid 15-tiden och efter 3 timmar (kl.18) har den
med god marginal passerat förbi huset. Till fastigheterna längre österut når inte
skuggan innan solen står så lågt att skymningens skuggor dominerar.
VÅR-OCH HÖSTGADJÄMNING
22 mars
32 [40]
71-06x
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-11
SBN: 2015-04-14
Skuggpåverkan blir som störst under vintersolstånd för fastigheterna norr om
planområdet, där bebyggelsen påverkas under tre av sex soltimmar. Liksom i
mars/oktober passerar skuggan själva byggnaden på Vårsta 1:186 under ca 3
timmar. Detta sker kring lunchtid och det samma gäller Vårsta 1:180. För
fastigheterna norr om dessa går passagen snabbare. Även med befintliga
förhållanden ligger de närmsta fastigheterna i skugga större delen av den ljusa
tiden på dygnet då skuggorna vid denna årstid är så långa. Förutom ovan
nämnda fastigheter påverkas ytterligare endast en. Det är flerfamiljshuset på
Vårsta 1:339. Under ett par eftermiddagstimmar passerar skuggan denna
byggnad, men solen står då så lågt att skillnaden med detta tillskott knappt är
märkbar.
VINTERSOLSTÅND
22 december
33 [40]
71-06x
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-11
SBN: 2015-04-14
Natur
Mark och vegetation
Förslaget innebär en ökning av hårdgjord yta. Vid anläggning av ny
bostadsparkering tas delar av marken mellan skolan och befintlig
centrumbyggnad i anspråk. Grönområdet som angränsar till skolans mark
rensas. Den del av den utfyllda bäckravinen som tas i anspråk kommer till
viss del att utgöras av markparkering. För att minimera mängden hårdgjord
yta utförs denna i genomsläppligt material såsom exempelvis armerat gräs.
Träd som enligt naturinventering anses värdefulla sparas och kompletteras
med nya där det är möjligt. Mellan träden kommer p-platser för de boende att
anordnas. Ytan planeras att till stor del utföras som armerat gräs för att ge ett
sammanhängande grönt stråk från husets gård till intilliggande grönområde.
Inom planområdet finns inga träd som har några större ekologiska värden,
dock estetiska. Planområdets läge mellan blandlövskogen vid Malmsjöns
strand och den stora ravinen i norr tyder på att området kan ha betydelse som
ekologisk spridningslänk i lokal skala. Träden inom bäckravinen är av värde
för landskapsbilden men dessa ligger utanför planområdet.
Lek och rekreation
Planområdet angränsar till bäckravinen som idag används som lekyta för barn
samt för rekreation. Mer anordnade lekplatser finns dels på skolgården direkt
väster om planområdet samt ca 200 meter sydöst om planområdet. På gården
för nytt bostadshus föreslås lekplats för mindre barn. Som ett komplement till
bostadsgården föreslås en större gemensam takterrass för de boende. I
34 [40]
71-06x
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-11
SBN: 2015-04-14
anslutning till centrumfastigheten mot handelsparkeringen och entrén till
befintliga butiker anläggs en ny plats med torgkaraktär. Torget föreslås bli en
mötesplats för Vårstas invånare och skapar utrymme för lokala möten vilket
idag saknas i området. Kring och på platsen föreslås exempelvis uteservering,
torgförsäljning m.m.
Naturmiljö
Ca 1 kilometer norr om planområdet finns ett naturområde med högt
naturvärde innehållande diverse rekreationsmöjligheter med bland annat
vandringsleden Sörmlandsleden.
Strandskydd
En mindre del av centrumfastigheten ligger inom 100 meter från Malmsjön
vilket omfattas av strandsskyddslagen. Strandskyddet återinträder i samband
med att nytt planarbetet inleds, därför föreslås strandskyddet upphävas på
nytt inom delar av planområdet (kvartersmark för centrumändamål) i
samband med att detaljplanen antas. Som särskilt skäl åberopas MB 7kap
18c§ punkt 1 att området ”redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det
saknar betydelse för strandskyddets syften”.
Motiveringen är att området idag är i ianspråktaget av parkering för centrumoch skolverksamheten. Föreslagen detaljplan innebär att denna del även
fortsättningsvis föreslås nyttjas för centrumverksamhet. Botkyrka kommun
anser därmed att marken har tagits i anspråk på ett sådant sätt att det saknar
betydelse för strandskydd. Detta då det inte sker någon förändring av aktuell
användning samt att allmänhetens tillgänglighet till Malmsjön inte påverkas.
På plankartan finns en bestämmelse om att strandskyddet upphävs.
Bilden visar 100 meters strandskydd från Malmsjön.
35 [40]
71-06x
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-11
SBN: 2015-04-14
De befintliga kommunikationerna med kollektivtrafiken (buss) söderut till
Nynäshamn samt till Tumba C och vidare till centrala stadskärnan med
pendeltåg medför lågt bilinnehav för de nya bostäderna. De planerade
bostäderna ca 53 lgh kommer att generera ca 150-200 resor i snitt per dag.
vid Vårsta C. Dalvägen trafikeras i genomsnitt av runt 9600 fordon per dag
varav 780 stycken är lastbilar, vilket betraktas som låga flöden. I anslutning
till planområdet har Dalvägen en hastighetsbegränsning på 30 km/h under
vardagar 07-16 och 50 km/h övriga tider. Den förväntade ökning av
biltrafiken från planerade bostäderna bedöms inte påverka det befintligt
trafikflödet på vägen.
Angöring till centrumfastigheten ska likt idag ske via Ringvägen.
Skolfastigheten angörs genom att köra genom centrumfastigheten. Nyttjande,
drift- och underhållsfrågor kan säkerställas i en gemensamhetsanläggning
alternativt genom servitut. Gångvägen i västra delen av planområdet är idag
till stor del outnyttjad och kommer därmed att breddas och nyttjas för infart
till inlastning och bostadsparkering. Det kommer dock fortsättningsvis vara
möjligt att gå där. Parallellt med den befintliga gång- och cykelvägen inom
norra delen av planområdet anläggs en ny angöringsgata för infart till ny
bostadsparkering i Ringvägens förlängning. Befintlig gång- och cykelväg
rustas upp och förbättras i samband med planens genomförande. Den ansluts
till huvudcykelstråk längs Dalvägen, som leder till Tumba centrum.
Exploatören har även avsikten att anordna en angöringsplats vid entrén till
bostadshuset. I samband med detta kommer även markbeläggningen att
ändras på platsen. Åtagande och ersättning för dessa åtgärder regleras i
kommande exploateringsavtal.
Illustrationen visar gatumiljön med gång- och cykelväg mot Malmsjö skola samt
angöringsgata för bilparkering. Bygganden till vänster är det nya bostadshuset
(Wijgård och Hjorth arkitekter AB).
36 [40]
71-06x
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-11
SBN: 2015-04-14
Kollektivtrafik
Planområdet ligger i nära anslutning till kollektivtrafik, den måttliga
befolkningsökningen som planförslaget innebär bedöms inte medföra ett
utökat behov av ny kollektivtrafik. I nära anslutning till planområdet ligger
en busshållplats som angörs av linje 716, 717, 727, 729, 783 och 795
anslutning till planområdet finns en busshållplats. Väntkuren som delvis
ligger på Vårsta 1:58 bör genom fastighetsreglering överföras till kommunens
fastighet.
Centrum
Parkering ska anordnas inom kvartersmark. För centrumverksamheten är
behovet 20 parkeringsplatser per 1 000 kvm, vilket motsvarar cirka 40
parkeringsplatser. Dessa ska likt idag finnas öster och söder om
centrumbyggnaden. Parkeringsytan för centrumet föreslås delas med viss
parkering för de nya bostäderna. För centrumverksamheten föreslås
cykelparkeringen vara oförändrad, det finns dock möjlighet att anordna
ytterligare cykelparkeringsplatser i anslutning till entréerna.
Varumottagning och inlastning för centrum är idag beläget i den nordvästra
delen av planområdet och angörs via Ringvägens förlängning västerut genom
att leveransbilar backar från Ringvägen upp mot varuinlastningen. I
planförslaget föreslås Ringvägens förlängning göras om till infart för
bostadsparkeringen väster om centrumbyggnaden och det nya bostadshuset.
Framtida inlastningen sker genom att leveransbilar kör öster om
centrumbyggnaden och upp mot varumottagningen i den sydvästra delen av
området.
Bostäder
Parkeringstal för nytt bostadshus motsvarar 1,1 parkeringsplats per lägenhet,
totalt 58 parkeringsplatser. Drygt hälften av parkeringsplatserna anordnas
utmed angöringsgatan väster om bostadshuset. Resterande bostadsparkering
föreslås samnyttjas med centrumfastigheten för att skapa en mer flexibel
parkeringslösning. För detta upprättas ett servitut för boendeparkering på
handelsfastigheten. Till förmån för bostadsfastigheten upprättas
nyttjanderättsavtal för besöksparkeringen som är belägen inom skoltomten.
Kommunens cykelparkeringsnorm för de nya bostäderna ska följas. Dessa
ska finnas i anslutning till entréer, på gården samt i ett cykelförråd.
Vatten och avlopp, dagvatten
Vatten och avlopp finns utbyggt i området och planområdet kan anslutas till
befintligt nät. Idag finns en anslutningspunkt söder om centrumfastigheten.
37 [40]
71-06x
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-11
SBN: 2015-04-14
Förslaget innebär att de trafikerade ytorna och andel av takyta ökar och
därmed mängden förorenat dagvatten. Det handlar om parkeringsytor och
andra trafikytor på centrumbyggnadens västra sida. Dagvattnet i området kan
delas in i takvatten, dagvatten från grönytor samt dagvatten från väg- och
parkeringsytor. Enligt genomförd dagvattenutredningen (Norconsult AB,
2014-11-03) kommer dagvattenflödet att öka med ca 4%. Enligt detaljplanen
planeras dock åtgärder på vissa befintliga hårdgjorda ytor som förses med
halvgenomsläppliga material, vilket minskar avrinningen.
Sammanfattningsvis bedöms byggnationen ha en liten påverkan på det totala
flödet från området.
Takvattnet och dagvattnet från grönytorna bedöms innehålla låga
föroreningshalter och ingen rening anses nödvändig före utsläpp till
kommunalt dagvattennät. I Botkyrka kommuns dagvattenstrategi anges att
vid ny- eller ombyggnation av parkeringsplatser och vägar ska
oljeavskiljning, filter i dagvattenbrunnar eller annan rening av dagvattnet
utföras. Totalt planeras ca 29 nya parkeringsplatser i området.
Dagvattenföroreningar kopplade till parkeringar kommer främst från
fordonstrafik. Föroreningarna tillförs vattnet via avgaser, oljespill, korrosion
och slitage på vägbanor och däck. Reningen föreslås ske genom installation
av oljeavskiljare alternativt filterbrunn för dagvatten i anslutning till den nya
parkeringen.
Vid byggnation bör höjdsättning och avledning ske så att avrinningen sker
bort från huset. Genom en god höjdsättning undviker man att instängda
områden uppstår.
Dagvatten ska fördröjas innan det kopplas till kommunalt ledningsnät.
Fördröjningsmagasin/infiltrationsmagasin ska dimensioneras för regn med 10
års återkomsttid och som är uppräknade med 20 % för att ta hänsyn till ett
ändrat klimat. Trots åtgärd med armerat gräs på den nya parkeringsplatsen,
ökar flödet med 4 l/s efter byggnation. För att fördröja denna volym, föreslås
att ett kassettmagasin med fördröjningsvolym 3 m3 anläggs vid den nya
parkeringen. Från magasinet avleds dagvattnet till befintlig dagvattenledning
från ravinen. Dagvattenhanteringen ska säkerställas i exploateringsavtalet.
Värme
Föreslagen bebyggelse bedöms kunna värmeförsörjas via fjärrvärme som
finns utbyggt i området. Placering av de befintliga fjärrvärmeledningarna
inom den östra delen av fastigheten Vårsta 1:58 säkerställs med u-området på
plankartan. Enligt fastighetsförteckningen är rättigheterna inom planområdet
säkerställda. Servitutssavtal mellan Södertörns Fjärrvärme AB och
fastighetsägaren Vårsta 1:58 AB är tecknad. Eventuell flytt och förändring av
befintliga fjärrvärmeledningar ska utföras av Södertörns Fjärrvärme AB, men
bekostas av initiativtagaren till flytten.
38 [40]
71-06x
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-11
SBN: 2015-04-14
El
Tillkommande bebyggelse ska kopplas till befintligt elnät. Det finns ett
kabelmätarskåp inom den sydvästra delen av planområdet, som ägs av
Trafikverket. Vattenfall står för matningen till den. Åtkomst till
kabelmätarskåpet säkras genom servitut till förmån för Vattenfall och genom
anläggning av E-området. HSP-kabel, som går i den östra delen
av planområdet, kommer att skarvas på och dras till den nya E-området.
Vattenfalls markförlagda kablar får inte byggas över och Vattenfalls
anläggningar måste uppfylla det säkerhetsavstånd som framgår av
Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter. Inga träd/buskage ska planteras
ovan/i direkt närhet till markförlagda jordkablar för att minimera risken att
kablarna skadas av växande rötter.
Befintliga elanläggningar måste hållas tillgängliga under alla skeden av
plangenomförandet. Vid eventuella schaktningsarbeten skall kabelutsättning
begäras. Eventuell flytt/förändringar av befintliga elanläggningar ska utföras
av Vattenfall, men bekostas av exploatören.
Tele
TeliaSonera Skanova Access AB (Skanova) försörjer befintlig byggnation
inom fastigheten Vårsta 1:58. Utanför fastighetsgräns finns markförlagda
ledningar med tillhörande kanalisation och kabelbrunnar. Ledningarna är
betydande och har viktiga samhällsfunktioner. Eventuell flytt/förändring av
befintliga teleanläggningar ska utföras av TeliaSonera Skanova, men
bekostas av initiativtagaren till flytten.
Avfall
Inom planområdet finns idag ett invändigt soprum samt grovsoprum för
centrumverksamheten. Via ny lastkaj kan avfallshanteringen för bostäderna
lösas genom att en komplementbyggnad för sophantering uppförs på
bostadsgården. Lastkajen anläggs väster om centrumbyggnaden och angörs
från den nya angöringsgatan från söder. Samråd med SRV återvinning AB
kommer att ske i bygglovsförfarandet med avseende på utformning och
dimensionering av transportvägar och utrymmen för avfallshantering.
ADMINISTRATIVA FRÅGOR
Preliminär tidplan
KS beslut om planuppdrag/ramavtal
Framtagande av handlingar
Beslut om samråd SBN
Beslut om granskning SBN
januari 2012
2012-2014
2014-05-20
december 2014
39 [40]
71-06x
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-11
SBN: 2015-04-14
Beslut om godkännande SBN
Beslut om antagande KS
Antagande av plan KF
april 2015
maj 2015
maj 2015
Laga kraft
ca 4 veckor efter KF beslut om
antagande om ej överklagande
sker
Avtal
Gällande plankostnadsavtal mellan kommunen och exploatören utgör
grunden för pågående detaljplanearbete.
Följande avtal ska träffas innan detaljplanens genomförande:
-
Exploateringsavtal ska tecknas mellan kommunen och exploatören
innan detaljplanen antas.
-
Nyttjanderättsavtal ska tecknas mellan kommunen och exploatören
angående besöksparkering på 1:118 (skolfastigheten).
-
Ev. avtal mellan exploatören och ledningsägare kan behöva tecknas
ifall det skulle bli aktuellt med att flytta övriga ledningar.
Genomförandetid
Genomförandetiden går ut fem (5) år efter det att planen vunnit laga kraft.
Huvudmannaskap
Botkyrka kommun är huvudman för allmänplats inom planområdet. Allmän
plats utgörs av gång- och cykelväg samt huvudgata.
Planchef
Marina Pavlova
Planarkitekt
Sigvard Andersson
Projektledare
40 [40]
ORDFÖRANDEFÖRSLAG
1[3]
2015-04-14
15
Förslag till ändring av detaljplan för Frigg 2 (sbf/2012:420)
Samhällsbyggnadsnämnden godkänner detaljplan för Frigg 2 mm i Norsborg och överlämnar detaljplanen till kommunfullmäktige för antagande.
Sammanfattning
Detaljplanens syfte är att på fastigheten Frigg 2 möjliggöra uppförande av
ett vård-och omsorgsboende med lokaler knutna till service och vård i bottenvåningen eller bostäder. Platsen har tidigare varit bebyggd med en servicebyggnad som brann ner och kvar finns bara den gjutna grunden. Fastigheten föreslås utöka något österut och söderut mot parkområdet. Ett vårdoch omsorgsboende föreslås uppföras i 6 våningar med indragen översta
våning.
Byggnaden är tänkt att uppföras i en massivträstomme och bekläs med lodräta bemålade element som spänner mellan bjälklagen och förtolkar den existerande bebyggelsen. De stora fönsterpartierna och balkongerna tillför
kvalitéer till rummen invändigt, samtidigt som de förmedlar en öppenhet
och en visuell kontakt mellan hus och park.
Bottenvåningen består av restaurang, dagcenter och andra faciliteter för
både boende, personal och gäster. En huvudentré är lagd i den västra änden
av huset, mot parkeringen. De övriga våningarna innehåller ett vård-och
omsorgsboende med tillhörande faciliteter. Totalt planeras 56 lägenheter.
Byggnaden avslutas på övre plan med en sydvänd vinterträdgård samt en
utomhusterrass som ser ut över ekbacken. Taket föreslås vara sedumtak.
Tillfart till planområdet sker från Hundhamravägen via Brages väg. Parkeringsplatser för besökare till ett vård-och omsorgsboende föreslås skapa
väster om planområdet inom fastigheten Hallunda 4:14. Där ligger en befintlig parkering idag, som tillhör Botkyrkabyggen AB. Antal parkeringsplatser ska uppfylla p-normen för ett vård-och omsorgsboende. Vid utbyggnad av bostäder beräknas det maximala behovet av parkeringsplatser blir ca
Dnr sbf/2012:420
BOTKYRKA KOMMUN
ORDFÖRANDEFÖRSLAG
2015-04-14
40 p-platser. Detta klaras under förutsättning att ett garage byggs i källaren
eller ovanpå marken i bottenplan inom kvartersmark. Parkeringsnormen beräknas till 1,0 p-plats per lägenhet.
Tillfarten är dimensionerad för både biltrafik och tyngre varuleveranser.
Sophämtning, leverans till restaurang och service föreslås ske från byggnadens norra sida. Ingångar i samband med en restaurang dimensioneras så att
en mindre lastbil kan komma fram till byggnaden med leverans. Cykelparkering planeras i anslutning till restaurangen.
Ärendet
Planområdet är beläget i Norsborg, på gränsen till Hallunda i Botkyrka
Fastigheten Frigg 2 ägs av Stockholms stad och är upplåten med tomträtt till
Södertörns Fastigheter AB. En del av marken norr om fastigheten Frigg 2
tillhör fastigheten Frigg 1, som ägs av Stockholms stad och är upplåten med
tomträtt till Botkyrkabyggen AB. Parkmarken tillhör fastigheten Hallunda
4:34 och är i kommunal ägo. Det markområdet, som tas med i detaljplanen,
släcker ut den gamla planen i denna del.
Inom fastigheten har tidigare funnits en servicebyggnad som brann ner och
kvar finns bara den gjutna grunden. Kommunstyrelsen beviljade (2012-0604 §126) positivt planbesked för fastigheten Frigg 2 för att möjliggöra ett
äldreboende eventuellt i kombination med studentbostäder. Samtidigt gav
kommunstyrelsen samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ändra
detaljplanen. Detta med anledning att det råder brist på äldreboenden och ett
alternativt boende för unga i Botkyrka kommun.
Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar (2013-06-03 §143) åt samhällsbyggnadsförvaltningen att upprätta förslag till detaljplan för Frigg 2 (54-55).
Samhällsbyggnadsnämnden godkände 2014-08-26 § 230 att förslaget till
detaljplan för Frigg 2 mm går ut på samråd. Planförslaget har varit på samråd under tiden 8 till 26 september 2014. Annons var införd i lokaltidningen
Mitt i Botkyrka-Salem den 9 september 2014. Samhällsbyggnadsnämnden
beslutade 2014-12-09, § 351 om granskning av planförslaget.
Planförslaget, som är upprättat i juni 2014, reviderad 2015-03-10 har varit
på granskning under tiden 22 december 2014 till 30 januari 2015. Kungörelse har varit införd i Dagens nyheter 2014-12-21. Under granskningstiden
har 8 yttranden inkommit. Tre yttranden som innebär erinringar eller synpunkter på planförslaget har kommit in. Inkomna yttranden under granskningen föranleder endast smärre förändringar i planen. Ändringarna är inte
av den karaktären att planen behöver ställas ut igen. Planen är därmed färdig för antagande.
2[3]
Dnr sbf/2012:420
BOTKYRKA KOMMUN
ORDFÖRANDEFÖRSLAG
2015-04-14
Ekonomi
kostnader på allmän platsmark, som detaljplanen medför, belastar exploatören, vilket säkerställs genom ett exploateringsavtal. Avtalet kommer att
godkännas i kommunstyrelsen, i samband med att detaljplanen antas. I exploateringsavtalet kommer alla ekonomiska villkor att regleras. Kommunen
får kostnadsteckning för samtliga utgifter.
3[3]
Dnr sbf/2012:420
TJÄNSTESKRIVELSE
1[6]
2015-03-18
Referens
Mottagare
Marina Pavlova
Förslag till ändring av detaljplan för Frigg 2 (plannr: 54-55)
Samhällsbyggnadsnämnden godkänner detaljplan för Frigg 2 mm i Norsborg och överlämnar detaljplanen till kommunfullmäktige för antagande.
Sammanfattning
Detaljplanens syfte är att på fastigheten Frigg 2 möjliggöra uppförande av
ett vård-och omsorgsboende med lokaler knutna till service och vård i bottenvåningen eller bostäder. Platsen har tidigare varit bebyggd med en servicebyggnad som brann ner och kvar finns bara den gjutna grunden. Fastigheten föreslås utöka något österut och söderut mot parkområdet. Ett vårdoch omsorgsboende föreslås uppföras i 6 våningar med indragen översta
våning.
Illustrationen visar hur vård-och omsorgsboende kan upplevas från parken
när detaljplanen är genomförd (ritad av Kolman Boye Arkitekter AB)
Direkt 08 - 530 613 98 / E-post [email protected]
Dnr: sbf/2012:420
BOTKYRKA KOMMUN
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-03-18
Byggnaden är tänkt att uppföras i en massivträstomme och bekläs med lodräta bemålade element som spänner mellan bjälklagen och förtolkar den existerande bebyggelsen. De stora fönsterpartierna och balkongerna tillför
kvalitéer till rummen invändigt, samtidigt som de förmedlar en öppenhet
och en visuell kontakt mellan hus och park.
Bottenvåningen består av restaurang, dagcenter och andra faciliteter för
både boende, personal och gäster. En huvudentré är lagd i den västra änden
av huset, mot parkeringen. De övriga våningarna innehåller ett vård-och
omsorgsboende med tillhörande faciliteter. Totalt planeras 56 lägenheter.
Byggnaden avslutas på övre plan med en sydvänd vinterträdgård samt en
utomhusterrass som ser ut över ekbacken. Taket föreslås vara sedumtak.
Situationsplan (ritad av Kolman/ Boye Arkitekter AB)
Tillfart till planområdet sker från Hundhamravägen via Brages väg. Parkeringsplatser för besökare till ett vård-och omsorgsboende föreslås skapa
väster om planområdet inom fastigheten Hallunda 4:14. Där ligger en befintlig parkering idag, som tillhör Botkyrkabyggen AB. Antal parkeringsplatser ska uppfylla p-normen för ett vård-och omsorgsboende. Vid utbyggnad av bostäder beräknas det maximala behovet av parkeringsplatser blir ca
40 p-platser. Detta klaras under förutsättning att ett garage byggs i källaren
2[6]
Dnr sbf/2012:420
BOTKYRKA KOMMUN
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-03-18
eller ovanpå marken i bottenplan inom kvartersmark. Parkeringsnormen beräknas till 1,0 p-plats per lägenhet.
Sophämtning, leverans till restaurang och service föreslås ske från byggnadens norra sida. Ingångar i samband med en restaurang dimensioneras så att
en mindre lastbil kan komma fram till byggnaden med leverans. Cykelparkering planeras i anslutning till restaurangen.
Bakgrund
tomträtt till Botkyrkabyggen AB. Parkmarken tillhör fastigheten Hallunda
4:34 och är i kommunal ägo. Det markområdet, som tas med i detaljplanen,
släcker ut den gamla planen i denna del.
För planområdet gäller ”Ändring av stadsplan för delar av planområdet
Norsborg I” (53-02.1-1), som fastställdes av Länsstyrelsen i Stockholms län
26 januari 1971 och ”Stadsplan för del av Norsborg I inom Botkyrka kommun i Stockholms län” (53-02-1), som fastställdes den 12 december 1969.
Genomförandetiden för både detaljplanerna har gått ut.
kvar finns bara den gjutna grunden. Kommunstyrelsen beviljade (2012-0604 §126) positivt planbesked för fastigheten Frigg 2 för att möjliggöra ett
Kommunstyrelsen samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ändra
detaljplanen. Detta med anledning att det råder brist på äldreboenden och ett
alternativt boende för unga i Botkyrka kommun. Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar (2013-06-03 §143) åt samhällsbyggnadsförvaltningen att upprätta förslag till detaljplan för Frigg 2 (54-55). Samhällsbyggnadsnämnden
godkände 2014-08-26 § 230 att förslaget till detaljplan för Frigg 2 mm går
ut på samråd. Planförslaget har varit på samråd under tiden 8 till 26 september 2014. Annons var införd i lokaltidningen Mitt i Botkyrka-Salem den 9
september 2014. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2014-12-09, § 351
om granskning av planförslaget.
Planarbete efter granskning
Planförslaget, som är upprättat i juni 2014, reviderad 2015-03-10 har varit
på granskning under tiden 22 december 2014 till 30 januari 2015. Kungörelse har varit införd i Dagens nyheter 2014-12-21. Under granskningstiden
3[6]
Dnr sbf/2012:420
BOTKYRKA KOMMUN
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-03-18
har 8 yttranden inkommit. Tre yttranden som innebär erinringar eller synpunkter på planförslaget har kommit in. Yttrandena återges i helhet eller i
väsentliga delar. Samtliga original av yttranden finns att ta del av på samhällsbyggnadsförvaltningen, planenheten.
Inkomna yttranden under granskningen föranleder endast smärre förändringar i planen. Ändringarna är inte av den karaktären att planen behöver
ställas ut igen. Planen är därmed färdig för antagande.
Sammanfattning av de huvudsakliga ändringar som gjorts i detaljplanen efter granskning:
•
E-området för transformatorstation (10x10m2) har flyttats till ett nytt
läge vid Hundhamravägen med angöring mot befintlig parkering.
•
Placeringen av de befintliga fjärvärmeledningarna säkerställdes med
u-området på plankartan inom den norra delen av fastigheten Frigg
2.
•
Planbestämmelserna har kompletterats med kravet på att för bostäder
ska parkering om minst 1,0 p-plats per lägenhet anordnas inom kvartersmark.
•
Texten i plan-och genomförandebeskrivningen har kompletterats
med bedömningen om att servitutssavtal ska tecknas mellan Södertörns Fjärrvärme AB och fastighetsägaren under rubriken ”Teknisk
försörjning, Värme”. Kommunen kommer att medverka i upprättande av avtalet.
•
Texten i plan-och genomförandebeskrivningen har förtydligats angående parkeringsfrågor.
Ekonomi
kostnader på allmän platsmark, som detaljplanen medför, belastar exploatören, vilket säkerställs genom ett exploateringsavtal. Avtalet kommer att
godkännas i KS, i samband med att detaljplanen antas. I exploateringsavtalet kommer alla ekonomiska villkor att regleras. Kommunen får kostnadsteckning för samtliga utgifter.
År 2004 skrev Botkyrka kommun under den Europeiska deklarationen för
en hållbar utveckling: Ålborg+10-deklarationen. För att öppna hållbarut-
4[6]
Dnr sbf/2012:420
BOTKYRKA KOMMUN
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-03-18
veckling har Botkyrka kommun tagit fram sex hållbarhetsutmaningar som
ska vara vägledande i arbetet med planläggning av nya områden. Planarbetet kommer att ske med utgångspunkt från dessa sex utmaningar.
−
−
−
−
−
−
Förslaget ger fler kommuninvånare arbete. Nya arbetstillfällen genereras
vid själva planeringen och byggandet. På sikt ges även arbetstillfällen till
den personal som arbetar här. Äldre människor får chansen att byta till en
mer anpassad bostad. Kring platsen är redan infrastrukturen utbyggd. Parkeringsproblematiken löses på redan befintliga parkeringsytor.
Tidplan
april 2015
hösten 2015
hösten 2015
5[6]
Dnr sbf/2012:420
BOTKYRKA KOMMUN
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-03-18
Laga kraft
ca 4 veckor efter KF beslut
om antagande om ej
överklagande sker
Magnus Andersson
Marina Pavlova
planarkitekt
Bilagor:
•
•
•
•
•
•
•
Illustrationsplan
En solstudie (Kolman/Boye Arkitekter AB, 2014-06-26)
Expedieras till:
planadministratör
6[6]
Dnr sbf/2012:420
E
u
B
u
Anlagd park
PARK
BD1
23.0
Kvartersmark
BD1
e1 5100
B
E
UTNYTTJANDEGRAD
PARK
2
e1 5100
samt inglasning av balkong/uteplats ske.
u
MARKENS ANORDNANDE
inom kvartersmark.
23.0
GRUNDKARTEBETECKNINGAR
GRUNDKARTA
Koordinatsystem SWEREF 99 18 00
2013 genom utdrag ur
Kommunens kartbas.
Botkyrka Kommun
ANTAGANDEHANDLING
Beslutsdatum
Instans
Antagande
Laga kraft
SBN april 2015
0
Skala: 1:500 (A2)
10
20
30
40
50 meter
Ritad/Rev.15.03.10
CHARLOTTE RICKARDSSON
Planchef
MARINA PAVLOVA
Planarkitekt
54-55
54-55
2015-03-09
Antagandehandling
FÖRSLAG TILL DETALJPLAN FÖR
FRIGG 2, NORSBORG,
BOTKYRKA KOMMUN
PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING
Flygfoto
DIARIENUMMER: SBF/2012:420
54-55
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-09
SBN: 2015-04-14
2 [33]
54-55
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-09
SBN: 2015-04-14
Innehållsförteckning
Sammanfattning ........................................................................ 6
INLEDNING ................................................................................. 7
Handlingar ......................................................................................... 7
Övriga handlingar som tagits fram under planarbetet ................. 7
Planens syfte ..................................................................................... 7
Bakgrund ........................................................................................... 7
Planens läge och areal ..................................................................... 7
Markägoförhållanden ........................................................................ 9
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN ....................................... 9
Översiktliga planer ............................................................................ 9
Detaljplaner ....................................................................................... 9
Fastighetsplaner ............................................................................. 10
Kommunala beslut .......................................................................... 10
Behovsbedömning/Miljöbedömning .............................................. 11
Sammanfattning av behovsbedömningen maj 2014 ................. 11
Ett hållbart Botkyrka ....................................................................... 12
FÖRUTSÄTTNINGAR............................................................... 13
Rättigheter ....................................................................................... 13
Radon .............................................................................................. 13
Risk för skred och eller höga vattenstånd .................................... 14
Fornlämningar ................................................................................. 14
Störningar........................................................................................ 14
Bostäder .................................................................................. 14
Övrig bebyggelse ..................................................................... 15
Arbetsplatser............................................................................ 15
Kommersiell service ................................................................. 15
Offentlig service ....................................................................... 15
Äldreboende ............................................................................ 15
Tillgänglighet............................................................................ 15
Natur ................................................................................................ 15
Naturmiljö ................................................................................ 16
3 [33]
54-55
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-09
SBN: 2015-04-14
Riskanalys ............................................................................... 16
Värme ...................................................................................... 18
El, Tele .................................................................................... 18
Avfall ........................................................................................ 18
FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER............................. 18
Fastighetsbildning .......................................................................... 18
Rättigheter ....................................................................................... 19
Radon .............................................................................................. 19
Störningar........................................................................................ 19
Bostäder .......................................................................................... 20
Invändig utformning ................................................................. 23
Arbetsplatser............................................................................ 24
Service..................................................................................... 25
Tillgänglighet............................................................................ 25
Säkerhet........................................................................................... 25
Solstudier ........................................................................................ 25
Natur ................................................................................................ 28
Naturmiljö ................................................................................ 28
Riskanalys ............................................................................... 30
Värme ...................................................................................... 31
El ............................................................................................. 31
Tele ......................................................................................... 32
Avfall ........................................................................................ 32
ADMINISTRATIVA FRÅGOR ................................................... 32
Preliminär tidplan............................................................................ 32
Laga kraft ..................................................................................... 32
Genomförandetid ............................................................................ 32
Huvudmannaskap ........................................................................... 33
Avtal... .............................................................................................. 33
Tekniska utredningar ...................................................................... 33
4 [33]
54-55
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-09
SBN: 2015-04-14
Detaljarbetet för kv. Frigg 2 genomförs med
normalt planförfarande. Arbetet med att ta fram
en detaljplan regleras i plan- och bygglagen, PBL
och kan delas in i olika skeden.
markanvändningen och hur miljön är tänkt att
förändras och bevaras. Under samrådsskedet tas
ett förslag till detaljplan fram och berörda ges
möjlighet att lämna synpunkter på förslaget.
Därefter sker en bearbetning av planförslaget
som sedan ställs ut för granskning av
allmänheten, detta sker under utställningsskedet.
I antagandeskedet godkänns detaljplanen av
samhällsbyggnadsnämnden innan den antas av
kommunfullmäktige. Efter antagande vinner
detaljplanen laga kraft, under förutsättning
att den inte överklagas.
Uppdrag
Samråd
Granskning Antagande Laga kraft Genomförande
MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN
Marina Pavlova, projektledare, planarkitekt
Sigvard Andersson, mark-och exploatering
Serop Bidros, trafikplanerare
Hanna Lindh, landskapsarkitekt
Anders Forsberg, miljöutredare
Natalia Kotik, va- ingenjör
Katarina Balog, bygglovhandläggare
Miljöenheten
VA-enheten
Plan- och bygglagen 1987:10 ersattes i maj 2011 av Plan- och bygglagen
2010:900. Arbetet med föreliggande detaljplan inleddes efter maj 2011 och
planen har därför utformats och handlagts med stöd av den nya lagen.
5 [33]
54-55
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-09
SBN: 2015-04-14
Sammanfattning
Kommunstyrelsen beviljade (2012-06-04 §126) positivt planbesked för
fastigheten Frigg 2 för att möjliggöra ett äldreboende eventuellt i kombination
med studentbostäder. Samtidigt gav Kommunstyrelsen samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ändra detaljplanen. Detta med anledning att det råder
brist på äldreboenden och ett alternativt boende för unga i Botkyrka kommun.
Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar (2013-06-03 §143) åt samhällsbyggnadsförvaltningen att upprätta förslag till detaljplan för Frigg 2 (54-55).
Detaljplaneområdet ligger i bostadsområdet Norsborg i kommunens norra
delar. Gällande detaljplaner är från 1969 och 1971 där genomförandetiden har
gått ut. Marken inom fastigheten Frigg 2 ägs av Stockholms stad och är
upplåten med tomträtt till Södertörns Fastigheter AB.
Förslaget skapar möjlighet att uppföra ett vård-och omsorgsboende eller
bostäder. Fastigheten har tidigare varit bebyggd med en servicebyggnad som
brann ner och kvar finns bara den gjutna grunden. Platsen ligger insprängd
mellan stora ortogonalt liggande huskroppar om 8 våningar, bortsett från ett
dagis, delvis inne i parkområdet. Fastigheten föreslås utöka något österut och
söderut mot parkområdet. Ett vård-och omsorgsboende föreslås uppföras i 6
våningar med indragen översta våning. Byggnaden är tänkt att uppföras i en
massivträstomme och bekläs med lodräta bemålade element som spänner
mellan bjälklagen och förtolkar den existerande bebyggelsen. De stora
fönsterpartierna och balkongerna tillför kvalitéer till rummen invändigt,
samtidigt som de förmedlar en öppenhet och en visuell kontakt mellan hus och
park.
Bottenvåningen består av restaurang, dagcenter och andra faciliteter för både
boende, personal och gäster. Lokaler placerar sig utmed en längsgående loggia
som går utmed husets södra fasad. En huvudentré är lagd i den västra änden av
huset, mot parkeringen. De övriga våningarna innehåller ett vård-och
omsorgsboende med tillhörande faciliteter. Byggnaden avslutas på övre plan
med en sydvänd vinterträdgård samt en utomhusterrass som ser ut över
ekbacken. Taket föreslås vara sedumtak.
Tillfart till planområdet sker från Hundhamravägen via Brages väg.
Etableringen av ett vård-och omsorgsboende kommer att generera biltrafik,
dock inte av någon betydande ökning. Angöring till byggnaden med bil och
färdtjänstfordon föreslås ske från Brages väg på den västra sidan av byggnaden
där anläggs en huvudentré.
Detaljplanen bedöms sammantaget inte ge upphov till betydande miljöpåverkan.
6 [33]
54-55
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-09
SBN: 2015-04-14
INLEDNING
Handlingar
•
•
•
•
•
Illustrationsplan
Övriga handlingar som tagits fram under planarbetet
•
•
•
Behovsbedömning
Solstudie
Planens syfte
Detaljplanen syftar till att på fastigheten Frigg 2 möjliggöra uppförande av ett
vård-och omsorgsboende med lokaler knutna till service och vård i bottenplan
eller bostäder.
Bakgrund
kvar finns bara den gjutna grunden. Kommunstyrelsen beviljade (2012-06-04
§126) positivt planbesked för fastigheten Frigg 2 för att möjliggöra ett
Kommunstyrelsen samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ändra detaljplanen.
Detta med anledning att det råder brist på äldreboenden och ett alternativt
boende för unga i Botkyrka kommun. Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar
(2013-06-03 §143) åt samhällsbyggnadsförvaltningen att upprätta förslag till
detaljplan för Frigg 2 (54-55). Samhällsbyggnadsnämnden godkände 2014-0826 § 230 att förslaget till detaljplan för Frigg 2 mm i Norsborg går ut på
samråd. Planförslaget har varit på samråd under tiden 8 till 26 september 2014.
Annons var införd i lokaltidningen Mitt i Botkyrka-Salem den 9 september
2014. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2014-12-09, § 351 om granskning
av planförslaget. Detaljplanen har varit på granskning under tiden 22 december
2014 till 30 januari 2015. Kungörelse har varit införd i Dagens nyheter 201412-21.
Planens läge och areal
kommuns norra delar. Det är ca 700 meter avstånd till Hallunda centrum och
tunnelbanestation. Söder om planområdet ligger en förskola och öster om ett
grönområde. Norr om planområdet finns bebyggelse i form av höghus i åtta
våningar. Väster om planområdet finns en lekplats samt en parkeringsyta.
7 [33]
54-55
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-09
SBN: 2015-04-14
Vy från sydöst. I bakgrunden förutom det åttavåningshuset syns lekplats och bakom lekplatsen
en parkering.
Vy från norr. I bakgrunden syns förskolan.
Bilden visar planområdets avgränsning.
Vy från väster, från lekplatsen. Bakom den
gråplattan syns delar av det lilla grönområdet.
8 [33]
54-55
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-09
SBN: 2015-04-14
Planområdet omfattar fastigheten Frigg 2, delar av fastigheterna Frigg 1 och
Hallunda 4:34. Delar av parkmark söder och öster om Frigg 2 ingår även i
planområdet. Planområdet totalt omfattar ca 3437 m2, varav kvartersmarken är
ca 1920 m2.
Markägoförhållanden
tomträtt till Botkyrkabyggen AB. Parkmarken tillhör fastigheten Hallunda 4:34
och är i kommunal ägo. Det markområdet, som tas med i detaljplanen, släcker
ut den gamla planen i denna del.
Direkt väster om planområdet finns fastigheterna Hallunda 4:14 och Frigg 6,
som ägs av Stockholms stad och är upplåtna med tomträtt till Botkyrkabyggen
AB. Fastigheten Frigg 3 som är en förskola och som ligger söder om
planområdet ägs av Botkyrka kommun.
I den nya Översiktplanen för Botkyrka kommun, som antogs av
kommunfullmäktige 2014-05-22 och laga kraft i juni 2014, är kommunens
åsikter för de norra stadsdelarna som helhet att arbeta med förtätning och
kompletteringsbebyggelse. I den står det att ”Vi vill bygga bostäder i redan
befintliga områden, det vill säga förtäta. I första hand genom
kompletteringsbebyggelse i kollektivtrafiknära lägen.”
Detaljplaner
För planområdet gäller ”Ändring av stadsplan för delar av planområdet
Norsborg I”, som fastställdes av Länsstyrelsen i Stockholms län 26 januari
1971. Syftet med planändringen var att förstora området kring ”barnstugan”
samt att lägga till ledningsområden. I samma veva tillkom Frigg 2 som
närhetsservice. I tidigare plan tillhörde marken ”barnstugan”. Byggrätten inom
fastigheten Frigg 2 tillåts på hela tomten. Den högsta tillåtna byggnadshöjd
begränsas till +28,3 meter över nollplanet. Genomförandetiden för detaljplanen
har gått ut.
9 [33]
54-55
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-09
SBN: 2015-04-14
För den östra delen av planområdet gäller ”Stadsplan för del av Norsborg I
inom Botkyrka kommun i Stockholms län” (53-02-1), som fastställdes den 12
december 1969. Genomförandetiden har gått ut. Planen anger markanvändning
för bostäder, förskola och park.
I väster gränsar planområdet till ”Detaljplan för delar av kv. Idun, Freja och
Frigg i Norsborg”, laga kraft 1992-12-29 (53-18). Genomförandetiden har gått
ut. Planen anger markanvändning för bostäder.
Gällande detaljplan från 1971.
Fastighetsplaner
För området finns inte någon fastighetsplan.
Kommunala beslut
Kommunstyrelsen beviljade (2012-08-04 §126) positivt planbesked för
rubricerad plan. Samtidigt gav Kommunstyrelsen samhällsbyggnadsnämnden i
uppdrag att ändra detaljplanen. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade (201306-03 §143) att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att upprätta
förslag till detaljplan för Frigg 2 (54-55). Samhällsbyggnadsnämnden
godkände 2014-08-26 § 230 att förslaget till detaljplan för Frigg 2 mm i
Norsborg går ut på samråd. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2014-12-09,
§ 351 om granskning av förslaget till detaljplan.
10 [33]
54-55
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-09
SBN: 2015-04-14
Behovsbedömning/Miljöbedömning
För detaljplaner ska kommunen göra en behovsbedömning, för att avgöra om
en miljöbedömning ska göras eller inte. Resultatet av behovsbedömningen
blir ett ställningstagande till om detaljplanens genomförande kan antas
medföra en betydande miljöpåverkan eller inte.
Behovsbedömningen görs utifrån de kriterier som finns i bilaga 4 och, i
förekommande fall, bilaga 2 till MKB-förordningen och enligt PBL 5:18.
Kriterierna handlar bland annat om riskerna för människors hälsa eller för
miljön, det berörda områdets sårbarhet på grund av till exempel överskridna
miljökvalitetsnormer eller kulturarvet och påverkan på skyddad natur.
Sammanfattning av behovsbedömningen maj 2014
En del av planområdet är idag redan anspråktaget av en betongplatta från en
tidigare byggnad. Betongytan och de omgivande gångvägarna och gräsytorna
bedöms inte innehålla några betydande naturvärden. Naturvärden finns i
Gullviveparken och kopplat till ekarna i omgivningen. Dessa naturvärden
bedöms dock inte påverkas av detaljplanen. Den del av Gullviveparken som
kommer att innefattas av den nya detaljplanen kommer även fortsättningsvis
att vara planlagd som park.
Större delen av det dagvatten som kommer att uppkomma i planområdet
bedöms vara rent dagvatten, t.ex. avrinningen från byggnadens tak. En mindre
del av planområdet kommer att trafikeras av transporter till och från
äldreboendet och den restaurang som också ska inrymmas i byggnaden.
Dagvatten från trafikerade ytor (förorenat dagvatten) ska enligt kommunens
dagvattenstrategi renas inom fastigheten innan det släpps vidare till
dagvattennätet. Om kommunens dagvattenstrategi följs klarar man också de
krav som ställs i föreskrifterna för vattenskyddsområdet och påverkan på
Albysjön blir marginell. Planområdet ligger inom sekundär skyddszon för
Östra Mälarens vattentäkter.
Från senare tids forskning är det känt att betydligt fler äldre personer än
normalt dör under kraftiga värmeböljor. Dessa värmeböljor kan förväntas
inträffa allt oftare i framtiden beroende på klimatförändringarna. Därför är det
viktigt att äldreboendet utformas så att inomhusklimatet kommer att vara bra
även under kraftiga och långa värmeböljor.
Detaljplanen bedöms främst påverka omgivningen genom att skugga
närliggande bostadshus, främst två flerbostadshus norr om planområdet.
Framför allt riskerar boenden på de lägre våningarna i denna byggnad att få
begränsad tillgång till solljus i de fönster som vetter mot vård-och
omsorgsboendet.
11 [33]
54-55
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-09
SBN: 2015-04-14
Med stöd av Botkyrka kommuns bullerkartläggning bedöms vård-och
omsorgsboendet väl klara Naturvårdsverkets riktvärden för utomhusbuller från
vägtrafik.
Fläktar som installeras på den nya byggnaden behöver utformas så att
Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller klaras för närboende
och boende i det nya äldreboendet.
Eftersom avstånden mellan husen är begränsade är det viktigt att transport- och
inlastningsmiljön vid den nya byggnaden utformas så att störningar inte
uppstår för närboende och så att inte trafikfarliga situationer skapas.
Detaljplanen bedöms sammantaget inte ge upphov till betydande
miljöpåverkan.
Botkyrka kommun tagit fram sex hållbarhetsutmaningar som ska vara
vägledande i arbetet med planläggning av nya områden. Planarbetet kommer
att ske med utgångspunkt från dessa sex utmaningar.
Arbete
Förtroende
Hem känsla
Hälsa
Skola
Klim at
Bilden visar kommunens sex hållbarhetsutmaningar.
12 [33]
54-55
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-09
SBN: 2015-04-14
De sex hållbarhetsutmaningarna är:
1.Botkyrkaborna har arbete
Förslaget ger fler kommuninvånare arbete. Nya arbetstillfällen genereras vid
själva planeringen och byggandet. På sikt ges även arbetstillfällen till den
personal som arbetar här.
2.Botkyrkaborna känner sig hemma.
Äldre människor får chansen att byta till en mer anpassad bostad. De boende i
Norsborg får tillgång till nya bostäder.
3.Botkyrka har de bästa skolorna.
Påverkas inte av denna plan.
4.Botkyrka bidrar inte med klimatförändringarna.
Kring platsen är redan infrastrukturen utbyggd. Parkeringsproblematiken löses
på redan befintliga parkeringsytor.
5.Botkyrkaborna är friska och mår bra.
Ingen kommentar.
6.Botkyrkaborna har förtroende för varandra och demokratin.
Detaljplanen kommer att prövas i en detaljplaneprocess där medborgaren har
rätten att yttra sig.
FÖRUTSÄTTNINGAR
Rättigheter
Frigg 2 belastas idag av en ledningsrätt för vatten-och avlopp till förmån av
Stockholms Vatten AB, vilket uttrycks som ett u-område i befintlig detaljplan.
Den naturliga jordarten i planområdet är glacial finlera vilket inte är de bästa
förutsättningarna för att bygga. Källare avrådes. Inför bygglovprövning ska en
geoteknisk undersökning utföras som klarlägger förutsättningarna för
ledningsdragningar och grundläggningsmetoder för byggnaden.
Radon
Området anses som lågrisk- normalriskområde för radon. Enligt Boverkets
krav ska bostäder byggas radonskyddade på normalriskmark.
13 [33]
54-55
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-09
SBN: 2015-04-14
Markföroreningar
Marken i området är före detta åkermark och är inte förorenad.
Det råder ingen risk för skred, ras eller höga vattenstånd.
Fornlämningar
Det finns inga fornlämningar i området.
Störningar
Buller
Enligt kommunens bullerkartering har planområdet en ekvivalent ljudnivå på
mellan 34 och 47 dB(A) samt en maximal ljudnivå mellan 44 och 81 dB(A).
Bebyggelseområden
Bostäder
Detaljplaneområdet ligger i bostadsområdet Norsborg. Området byggdes i
samband med miljonprogrammet på 70-talet och består framför allt av höghus
i 8 våningar som är placerade två och två, parallellt med en servicebyggnad
mellan. Gården som bildas mellan husen och servicebyggnaden används mest
för lek.
Befintlig bostadsbebyggelse i åttavåningar.
Inom fastigheten Frigg 2 har tidigare funnits en servicebyggnad som brann ner
och kvar finns bara den gjutna grunden.
14 [33]
54-55
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-09
SBN: 2015-04-14
Övrig bebyggelse
Den enda verksamheten i direkt anslutning till planen är förskolan
Gullvivan söder om platsen där det bedrivs barnomsorgverksamhet.
Arbetsplatser
I och med att ett vård-och omsorgsboende uppförs kommer nya arbetsplatser
att ges till området.
Kommersiell service
Närmsta dagligvaruhandel finns i Hallunda centrum som ligger på avstånd om
ca 600 meter från planområdet i sydöstlig riktning. Ett bra utbud av
kommersiell service finns i Norsborgs centrum.
Offentlig service
Det finns en rad skolor och förskolor som ligger inom ett avstånd på 1 km;
Blåklintsskolan, Vallmos, Karsbyskolan och Anemonen. Den närmaste
förskolan, Gullvivan ligger precis söder om planområdet. Vårdcentral och
apotek finns i Hallunda centrum på avstånd om ca 500 meter från området.
Äldreboende
Idag i norra Botkyrka finns det äldreboende i Alby Äng med 56 platser, 29
servicelägenheter i Hallunda (Tre källor) och ett nytt äldreboende med 50
platser i kv. Tornet 4.
Tillgänglighet
Planområdet är i princip helt plan.
Natur
Mark och vegetation
Fastigheten Frigg 2 utgörs av exploaterad mark. I direkt anslutning till
fastigheten ligger Gullviveparken. Vegetation i parken i övrigt består av
diverse växtlighet samt några stora vackra ekar. Inom planområdet direkt söder
om fastigheten finns ett gräsmatta och flera olika träd. Det gröna är viktigt i
området som i övrigt är hårt exploaterat.
Lek och rekreation
Fastigheten Frigg 2 ligger invid en förskola. Intill fastigheten och förskolan
finns en allmän gräsyta med en lekplats. Gullviveparken används av de boende
i området för lek och rekreation. Väster om fastigheten inom Botkyrkabyggens
15 [33]
54-55
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-09
SBN: 2015-04-14
kvartersmark finns ytterligare en lekplats men som dessvärre inte ser ut att
användas så mycket.
Gullviveparken.
Naturmiljö
Närmaste strövområdet för rekreation är Eriksbergsåsen samt vandringsled
längs Mälaren.
Tillfart till området sker från Hundhamravägen via Brages väg.
Till och från området är det lätt att ta sig till fots eller med cykel. Kring platsen
är det många gång-och cykelvägar med belysning. Det finns också några väl
upptrampade stigar som tyder på att den är en plats som används och passeras
av många dagligen. I den cykelplan som har tagits fram av Botkyrka kommun
2010 finns inget cykelstråk i direkt anslutning till området utpekat som
Huvudcykelstråk och Huvudcykelstråk i blandtrafik.
Kollektivtrafik
Området ligger på gångavstånd till Hallunda tunnelbanestation och hållplatsen
vid Hallunda centrum. Hållplatsen trafikeras av linjerna 702, 708, 151, 172,
191, 738. Närmaste busshållplats finns vid Borgvägen öster om planområdet
som kan nås via en ca 260 m lång gångväg.
Väster om fastigheten ligger en befintlig parkering, som tillhör Botkyrkabyggen
AB. Parkeringen känns överdimensionerad och skulle kunna fungera som
parkering till personal och besökare till äldreboendet eller till de nya bostäderna.
16 [33]
54-55
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-09
SBN: 2015-04-14
Riskanalys
Inga riskkällor finns i närheten till planområdet. Närmsta transportväg för
farligt gods är väg E4/E20 (primärled är belägen cirka I 000 m österut) samt
väg 584 (sekundärled belägen cirka 840 m söderut). Det finns inte heller några
industrier, bensinstationer och dylikt. Närmsta riskkälla är en bensinstation,
som är belägen cirka 900 meter sydost. Södertörns brandförsvarsförbunds
bedömning är att någon ytterligare riskanalys för detaljplanen med anledning
av riskkällor med farliga ämnen inte behöver upprättas.
Vatten- och spillvattenledningar finns framdragna till fastigheten. Runt
fastigheten ligger väl tilltagna dagvattenledningar i marken.
Utdrag ur kommunens kartdatabas.
Bilden visar planområdets avgränsning.
Planområdets yta är flack och markens naturliga jordart är postglacial lera av
okänt djup. På grund av de täta jordlagren är det svårt att infiltrera dagvatten i
området. Via de dagvattenledningar som finns i området leds dagvattnet idag
till en dagvattentunnel som i sin tur leder det orenat ut i Albysjön. Albysjön är
klassad till otillfredsställande ekologisk status (Vattenmyndigheten,
arbetsmaterial 2013) med anledning av växtplankton-näringsämnespåverkan.
De allmänna förhållandena i Albysjön bedöms dock uppnå god status. Den
17 [33]
54-55
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-09
SBN: 2015-04-14
kemiska statusen i Albysjön är klassad till god (Vattenmyndigheten, fastställd
2009). Planområdet ligger också inom sekundär skyddszon för Östra Mälarens
vattentäkter och omfattas därmed av vattenskyddsområdets föreskrifter.
Merparten av dagvattnet från området kommer sannolikt att vara
förhållandevis rent, t.ex. från taket. Föreslaget sedumtak minskar påverkan på
Albysjön av förorenat dagvatten. Växtligheten tar upp vatten och fördröjer
flödet, och motverkar på så sätt även effekten av att plötsliga och höga
dagvattenflöden spolar ut föroreningar i sjöar och vattendrag. Förorenat
dagvatten från väg- och parkeringsytor behöver renas i enlighet med
kommunens dagvattenstrategi innan det förs vidare från området.
Värme
Området kan anslutas till Södertorns fjärrvärmeledningar.
El
Möjlighet till elförsörjningens anslutningar finns sedan tidigare. Vattenfall har
el-ledningar framtagna till fastigheten.
Tele
TeliaSonera Skanova Access AB har markförlagd teleanläggning inom
planområdet. Teleanläggningen säkerställs med u-område i planen.
Avfall
Närmaste återvinningsstation för utsorterade förpackningar ligger inom
Botkyrkabyggens mark väster om planområdet. Kommunens närmaste
anläggning av återvinningsstation finns vid Iduns väg ca 200 meter från
planområdet och Trädesvägen ca 150 meter bort. Närmaste SRV
Återvinningscentral ligger vid Hallundavägen i Fittja.
FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER
Fastighetsbildning
För att bilda byggnadskvarter enligt upprättat förslag ska Södertorns
Fastigheter AB förvärva marken av fastighet Frigg 2, som ägs av Stockholm
stad, och en del av parkmark, som tillhör fastighet Hallunda 4:34 och ägs av
Botkyrka kommun. Markområdena kommer efter erforderlig
fastighetsreglering att överföras till bostads-eller vård-och omsorgsboendefastigheten. Exploatören ansöker om och bekostar fastighetsbildning. Ansökan
om fastighetsreglering ska göras till Lantmäteriet.
18 [33]
54-55
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-09
SBN: 2015-04-14
Rättigheter
Frigg 2 belastas idag av en ledningsrätt för vatten-och avlopp till förmån av
Stockholms Vatten AB, vilket uttrycks som ett u-område i befintlig detaljplan.
Inom fastigheten är en fjärrvärmeledning belägen. Den ska säkras genom ett
officiellt servitut samt ett u-område på plankartan.
Den naturliga jordarten i planområdet är glacial finlera vilket inte är de bästa
förutsättningarna för att bygga. Källare avrådes. Inför projektering ska en
geoteknisk undersökning utföras som klarlägger förutsättningarna för
ledningsdragningar och grundläggningsmetoder för byggnaden.
Radon
Området anses som lågrisk- normalriskområde för radon. Enligt Boverkets
krav ska bostäder byggas radonskyddade på normalriskmark.
Markföroreningar
Marken i området är före detta åkermark och är inte förorenad.
Störningar
Buller
De riktvärden som skall klaras för externt buller från väg- och järnvägstrafik
vid nybyggnation av bostadsbebyggelse är:
- 30 dB(A) ekvivalent ljudnivå inomhus
- 45 dB(A) maximal ljudnivå inomhus nattetid
- 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad
- 70 dB(A) maximal ljudnivå utomhus på uteplats
Enligt Botkyrka kommuns bullerkartläggning ligger den ekvivalenta ljudnivån
vid det planerade vård-och omsorgsboendet som mest på 40-45 dBA och den
maximala ljudnivån som mest på 65-70 dBA. Därmed bedöms riktvärdena för
buller vid vård-och omsorgsboendet klaras. Det är den planerade byggnadens
sida mot Hundhamravägen som kommer att få de högsta bullernivåerna. På
norra och östra sidan av byggnaden blir bullernivåerna betydligt lägre.
Det är viktigt att transport- och inlastningsmiljön vid den nya byggnaden
utformas så att utomhusriktvärdena för externt industribuller klaras vid
lägenheterna. Utomhusriktvärden för externt industribuller angivna som
ekvivalent ljudnivå i dBA är 50 dB(A) dagtid kl.07-18, 45 dB(A) kvällstid
kl.18-22 och 40 dB(A) nattperioden kl.22-07. Det finns inget riktvärde för den
maximala ljudnivån.
19 [33]
54-55
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-09
SBN: 2015-04-14
Störande buller kan uppstå från fläktar på taket och dessa behöver därför
utformas så att de klarar Naturvårdsverkets riktvärden för externt
industribuller. Lågfrekvent buller från kompressorer och fläktar fordrar
normalt särskilda åtgärder för att isolera mot stomljud och luftburet ljud. (BFS
2013:14).
Bebyggelseområden
Bostäder
Förslaget skapar möjlighet att uppföra ett vård-och omsorgsboende eller
bostäder. Fastigheten ligger insprängd mellan stora ortogonalt liggande
huskroppar om 8 våningar. Fastighetens långsidor är orienterade i nord-sydlig
riktning och ligger som enda fastighet, bortsett från ett dagis, delvis inne i
parkområdet. Fastighetens placering och ortogonala geometri pekar på en
typologi som både ska vara urban men samtidigt också ett hus i en park.
Dessa förutsättningar har resulterat i en byggnadskropp som bevarar områdets
stadsplanemässiga överordnade struktur men söker tillföra området högre
kvalitéer.
Situationsplan, vård-och omsorgsboende (ritad av Kolman Boye Arkitekter AB)
Fastigheten har idag en area på 1037 m2 där byggnaden som brann ner upptog
662 m2. I planförslaget utökas fastigheten något österut och söderut mot
parkområdet och får en tomtyta på ca 1570 m2. Den nya byggnaden är placerad
20 [33]
54-55
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-09
SBN: 2015-04-14
i strikt väst-östlig riktning och upptar en yta på 890 m2. Passagen om ca 10
meter mellan den nya byggnad och befintligt bostadshuset som finns idag
bevaras.
Ett vård-och omsorgsboende föreslås uppföras i ett 6-våningshus med indragen
översta våning. Byggnaden är tänkt att uppföras i en massivträstomme och
bekläs med lodräta bemålade element som spänner mellan bjälklagen och
förtolkar den existerande bebyggelsen. De stora fönsterpartierna och
balkongerna tillför kvalitéer till rummen invändigt. Samtidigt förmedlar de en
öppenhet och en visuell kontakt mellan hus och park. Öppenheten bjuder både
de boende och de förbipasserande på liv och rörelse.
Bottenvåningen består av restaurang, dagcenter och andra faciliteter för både
boende, personal och gäster. Lokaler placerar sig utmed en längsgående loggia
som går utmed husets södra fasad. En huvudentré är lagd i den västra änden av
huset, mot parkeringen. De andra entréerna till olika faciliteter, restaurang etc.
anläggs mot parken. De övriga våningarna innehåller vård-och omsorgsboende
med tillhörande faciliteter. På den övre plan finns vinterträdgård samt en
utomhusterrass i sydvänd läge. Taket föreslås vara sedumtak.
Vy från parken, vård-och omsorgsboende (ritad av Kolman/ Boye Arkitekter AB)
Förslaget innebär en hög byggnad på en liten fastighet. Höjden känns relevant
då höghusen norr om platsen är åtta våningar. Den indragna översta våningen
bryter höjden på huset och bidrar till att byggnadshöjden minskas både faktiskt
och visuellt. Den högsta tillåtna byggnadshöjden begränsas till 23,0 meter.
21 [33]
54-55
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-09
SBN: 2015-04-14
Sektion av byggnaden (ritad av Kolman Boye Arkitekter AB)
Fasad mot söder (ritad av Kolman Boye Arkitekter AB)
22 [33]
54-55
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-09
SBN: 2015-04-14
Vy av passagen mellan husen norr
om fastigheten (ritad av Kolman/
Boye Arkitekter AB)
Vy från entrésidan (ritad av Kolman/ Boye Arkitekter AB)
Invändig utformning
Vård-och omsorgsboendet kommer att bestå av åtta boendeavdelningar på fyra
plan. På varje våningsplan planeras två boendeavdelningar. Varje avdelning
rymmer 7 lägenheter och gemensamma samvaruutrymme samt pentry, lokaler
för förvaring och tvätt. Storleken på lägenheterna ska vara minst ca 30 m2.
Lägenheterna utgörs av hall, handikappanpassad toalett med dusch och ett rum
som möjliggör möblering för både samvaro och vila och klädförvaring. Det
nya huset uppförs med två hissar och samtliga lägenheter blir tillgängliga för
funktionshindrade. Totalt planeras 56 lägenheter för äldre. Två lägenheter för
personal och kontorslokaler föreslås byggas på övre plan ovanpå vård-och
omsorgsboendet. Bottenvåningen inrymmer lokaler knutna till service och
vård, inklusive dagcenter, restaurang med mathall och kök samt tekniska
lokaler.
Vid utbyggnad av bostäder kan ca 40 lgn uppföras inom fastigheten.
23 [33]
54-55
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-09
SBN: 2015-04-14
Entréplan, vård-och omsorgsboende (ritad av Kolman/ Boye Arkitekter AB)
Våningsplan, vård-och omsorgsboende (ritad av Kolman/ Boye Arkitekter
Arbetsplatser
I och med att ett vård-och omsorgsboende uppförs kommer nya arbetsplatser
att ges till området.
24 [33]
54-55
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-09
SBN: 2015-04-14
Service
Ett nytt vård-och omsorgsboende kommer att tillhöra området. En restaurang i
bottenvåningen kommer att fungera inte bara för boende och personal utan
också för boende i närområdena.
Tillgänglighet
Planområdet är i princip helt plant. Förutsättningar finns för att skapa bra
tillgänglighet för boende med gånghjälpmedel, såsom rollator samt rullstol
både utanför och inne i äldreboendet. Angöring till samtliga entréer är möjlig
inom 10 meter. Alla entréer ska nås via tillgänglighetsanpassade vägar. En
handikapparkering kan anordnas inom 10 m från huvudentrén vilket uppfyller
krav på tillgänglighet. Tillgänglighetskraven enligt Boverkets byggregler, BBR
inom byggnaden säkerställs i kommande bygglovhantering.
Närhet till tunnelbanestation och hållplatsen vid Hallunda centrum gynnar
också både personal och de anhöriga som vill använda sig av kollektivtrafiken
för att ta sig dit.
Säkerhet
Tillgänglighet för räddningstjänstens utryckningsfordon är tillgodosedd från
Brages väg. Infartsvägar till området ska utföras så att rundkörning möjliggörs.
Hinder på körbanan får inte förekomma. Uppställningsplatsen för
räddningstjänstens fordon finns inte längre än 50 meter från byggnaden.
Åtkomst för räddningstjänsten skall särskild redovisas i brandskyddsdokumentationen som krävs vid bygglov.
Solstudier
Miljömålet God bebyggd miljö anger att boendemiljön ska ha tillgång till
solljus. Boverkets byggregler (BFS 2006:12) anger att i bostäder skall något
rum eller någon avskiljbar del av rum där människor vistas mer än tillfälligt ha
tillgång till direkt solljus (avsnitt 6:323). Därutöver finns idag inga
rekommendationer.
En solstudie har genomförts av Kolman Boye Arkitekter AB, daterad 2014-0626. En solstudie har gjords för att utreda förutsättningarna för det nya huset av
äldreboende samt eventuell påverkan på omgivningen. Det nya huset placeras i
sydlig ljust läge vid parken. De lägenheterna på sydsidan får goda
solförhållanden hela året. Lägenheterna på norrsidan får tidig morgonsol
sommartid och begränsad tillgång till solljus under våren, hösten och vinter.
Studien visar att äldreboendet kommer att ge en slagskugga på de omgivande
bostadshusen. Vid sommarsolståndet påverkas de i norr liggande fastigheterna
25 [33]
54-55
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-09
SBN: 2015-04-14
knappt av den nya byggnaden. Solen vid denna tid på året står som högst och
det gör att skuggan endast marginellt berör framkanten av bostadshusets södra
gavel. Under höst- och vårdagjämning når skugga från den nya byggnaden de i
norr liggande fastigheterna vid ca kl.10.00. När skuggan är som störst så berörs
ca 1/3 av fastigheternas fasadytor. Eftermiddagssolen, även i perioden mellan
20 mars och framåt senvåren fortsätter att nå fastigheternas fasader ungefär på
det sätt som situationen varit tidigare. Påverkan från den nya byggnaden kan
sålunda sägas vara måttlig eftersom lägenheterna är genomgående.
Under vintersolståndet solens totala uppetid är ca 6 timmar. Direkt solljus kan
dock bara förväntas nå markytan mellan 09:45 – 14:15, dvs. under 5 timmar
och 30 minuter. Under denna tid skymmer den föreslagna byggnaden delvis
byggnaderna som är belägna norr om fastigheten. Eftersom solen står lågt
under januari, så påverkas de befintliga byggnaderna även av de träd och
byggnader som befinner ännu längre söder ut. Byggnaden skuggar sålunda
fastigheterna, men i mindre omfattning.
Sommarsolståndet - 21 juni
21 juni kl.10.00 vy från öster
21 juni kl.10.00 vy från väster
26 [33]
54-55
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-09
SBN: 2015-04-14
Höst och vårdagsjämning - 20 mars/ 23 september
20 mars kl.10.00 vy från öster
27 [33]
54-55
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-09
SBN: 2015-04-14
Natur
Mark och vegetation
Kring fastigheten finns det grönstruktur som är fin och värd att bevara. Vårdoch omsorgsboendet kommer inte påverka det gröna, snarare utveckla det och
öka tillgängligheten till det. Föreslås även att markplaneringsritning upprättas
för de angränsande grönområdena. Det ska finnas möjlighet att promenera i
direkt anslutning till vård-och omsorgsboendet.
De delarna av parkmarken, som tas i anspråk för exploatering, bedöms inte
innehålla några betydande naturvärden. Naturvärden finns i Gullviveparken
och kopplat till ekarna i omgivningen. Dessa naturvärden bedöms dock inte
påverkas av detaljplanen. Den del av Gullviveparken kommer även
fortsättningsvis att vara planlagd som park.
Lek och rekreation
Fastigheten ligger intill en förskola och Gullviveparken med en lekplats. Intill
fastigheten och förskolan finns en allmän gräsyta samt en dunge med flera
olika träd bland annat ekar.
Naturmiljö
Närmaste strövområdet för rekreation är Eriksbergsåsen samt vandringsled
längs Mälaren.
28 [33]
54-55
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-09
SBN: 2015-04-14
Tillfart till planområdet sker från Hundhamravägen via Brages väg. Befintlig
korsningen har en bra standard. Infarten är dimensionerad för trafik till och
från planområdet och är anpassad för både biltrafik och tyngre varuleveranser.
Etableringen av vård-och omsorgsboendet kommer att generera biltrafik, dock
inte av någon betydande ökning.
Angöring till vård-och omsorgsboendet med bil och färdtjänstfordon föreslås
ske från Brages väg på den västra sidan av byggnaden där anläggs en
huvudentré.
De gång- och cykelvägar som finns i området idag är välanvända, och ska
bevaras. Det är många gående och cyklister som passerar parkområdet och den
möjligheten kommer att finnas kvar vid exploatering.
Kollektivtrafik
Området ligger på gångavstånd till Hallunda tunnelbanestation och hållplatsen
vid Hallunda centrum. Hållplatsen trafikeras av linjerna 702, 708, 151, 172,
191, 738. Närmaste busshållplats finns vid Borgvägen öster om planområdet
som kan nås via en ca 260 m lång gångväg.
Väster om fastigheten ligger en befintlig parkering, som tillhör
Botkyrkabyggen AB. Parkeringen är överdimensionerad och tillräckligt stor
för att personal och besökare till vård-och omsorgsboendet också ska kunna
utnyttja den. 13 p/platser för besökare till ett vård-och omsorgsboende och 3
handikapp p/plats föreslås skapa väster om planområdet inom fastigheten
Hallunda 4:14, där ligger en lekplats och en befintlig parkering idag. Antal
parkeringsplatser uppfyller p-normen för ett vård-och omsorgsboende.
Maximalt behovet av parkeringsplatser vid utbyggnad av bostäder beräknas till
ca 40 p/plats och klaras under förutsättning om ett garage ska byggas i källaren
eller ovanpå marken i bottenplan inom kvartersmark. Parkeringsnormen
beräknas till 1,0 p-plats/lgn.
Ett nyttjanderättsavtal har tecknats 22 maj 2014 mellan Sjöängen Fastighets
AB och Botkyrkabyggen AB om upplåtelse av mark för ca 10 stycken
parkeringsplatser. Långsikted avtal efterfrågas. Ytterligare ett avtal skall
tecknas mellan Sjöängen Fastighets AB och Botkyrkabyggen AB angående
anordning av parkering på fastigheten Hallunda 4:14, där ligger en lekplats
idag, som inte används och ser tom och ödslig ut.
Sophämtning, leverans till restaurang och service föreslås ske från byggnadens
29 [33]
54-55
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-09
SBN: 2015-04-14
norra sida. Ingångar i samband med en restaurang dimensioneras så att
utrymme ska finnas så att en mindre lastbil kan komma fram till byggnaden
med leverans. Cykelparkering planeras i anslutning till restaurangen.
Situationsplan (ritad av Kolman/ Boye Arkitekter AB)
Riskanalys
Inga riskkällor finns i närheten till planområdet. Närmsta transportväg för
farligt gods är väg E4/E20 (primärled är belägen cirka I 000 m österut) samt
väg 584 (sekundärled belägen cirka 840 m söderut). Det finns inte heller några
industrier, bensinstationer och dylikt. Närmsta riskkälla är en bensinstation,
som är belägen cirka 900 meter sydost. Södertörns brandförsvarsförbunds
bedömning är därför att någon ytterligare riskanalys för detaljplanen med
anledning av riskkällor med farliga ämnen inte behöver upprättas.
Ett vård-och omsorgsboende ställer särskilda krav på brandskyddets
utformning. Samråd med Södertörns brandförsvarsförbund kommer att ske i
bygglovsförfarandet angående brandskyddsutformning av byggnaden.
Planen ligger inom verksamhetsområdet för kommunalt vatten och avlopp.
Vatten- och spillvattenledningar ligger norr om och väster om fastigheten
Frigg 2 och kan inte byggas över. Anslutningspunkt finns i den nordvästra
delen av planområdet. Den nya byggnaden kommer att anslutas till det
kommunala nätet som beräknas ha tillräcklig kapacitet.
30 [33]
54-55
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-09
SBN: 2015-04-14
VA-ledningar säkras med u-området i detaljplanen. Detaljplanen avser att det
lämnas ett fritt område på ca 4 meter från ledningarna fram till norra fasaden
och minst 3,3 meter fram till västra fasaden av byggnaden.
Planområdet ligger inom Albysjöns avrinningsområde och inom sekundär
skyddszon för Östra Mälarens vattenskyddsområde. Skyddszon har upprättats
av länsstyrelsen för Stockholm med stöd av 7 kap 22§ miljöbalken. Det
innebär att boende och verksamma inom området måste vara försiktiga med
allt som kan förorena grundvattnet. Det handlar t ex om att använda
växtbekämpningsmedel, att undvika andra typer av bekämpningsmedel och att
inte tvätta bilen på tomt eller gata. Det innebär också att vägar och uppfarter
inte får saltas utan tillstånd från kommunen. Skyddsområdet är till för att
skydda vattnet till Norsborgs vattenverk som försörjer cirka 600 000 personer
med dricksvatten.
Större delen av det dagvatten som kommer att uppkomma i planområdet
bedöms vara rent dagvatten, t.ex. avrinningen från byggnadens tak. En mindre
del av planområdet kommer att trafikeras av transporter till och från
äldreboendet och den restaurang som också ska inrymmas i byggnaden.
Dagvatten från trafikerade ytor (förorenat dagvatten) ska enligt kommunens
dagvattenstrategi renas inom fastigheten innan det släpps vidare till
dagvattennätet. Om kommunens dagvattenstrategi följs klarar man också de
krav som ställs i föreskrifterna för vattenskyddsområdet och påverkan på
Albysjön blir marginell.
Vid exploatering av området måste dagvattenledningen som löper öster och
söder om fastigheten bytas ut på exploatörens bekostnad. Det är önskvärt att
sedumtak tillämpas. Det kan minska kostnader för dagvattenhantering.
Värme
Området kommer att anslutas till Södertorns fjärrvärmeledningar. Placering av
de befintliga fjärvärmeledningarna inom den norra delen av fastigheten Frigg 2
säkerställs med u-området på plankartan. Eventuell flytt och förändring av
befintliga fjärrvärmeledningar ska utföras av Södertörns Fjärrvärme AB, men
bekostas av initiativtagaren till flytten. Servitutssavtal ska tecknas mellan
Södertörns Fjärrvärme AB och fastighetsägaren. Kommunen kommer att
medverka i upprättande av avtalet.
El
Möjlighet till elförsörjningens anslutningar finns sedan tidigare. Vattenfall har
el-ledningar inom och i närheten av planområdet. Nätet i det aktuella
planområdet har i dagsläget begränsad kapacitet på grund av belastning.
Teknisk anläggning för transformatorstation (10x10 meter) har reserverats vid
Hundhamravägen med angöring mot en befintlig parkering.
31 [33]
54-55
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-09
SBN: 2015-04-14
Vattenfalls markförlagda kablar får inte byggas över och måste uppfylla det
säkerhetsavstånd som framgår av Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter
ELSÄK-FS 2005:1. Till Vattenfalls lågspänningsluftledning gäller 2 meters
avstånd och till Vattenfalls högspänningsluftledning gäller 5 meters avstånd.
Vid eventuella schaktningsarbeten skall kabelutsättning begäras. Eventuell
flytt/förändring av befintliga elanläggningar ska utföras av Vattenfall
Eldistribution AB, men bekostas av initiativtagaren till flytten.
Tele
TeliaSonera Skanova Access AB har markförlagd teleanläggning inom
planområdet. Teleanläggningen säkerställs med u-område i planen.
Eventuell flytt/förändring av befintliga teleanläggningar ska utföras av
TeliaSonera Skanova, men bekostas av initiativtagaren till flytten.
Avfall
Ett utrymme för sophantering och sopsortering reserveras i husets
bottenvåning. Avhämtning av avfall ska ske vid husets ingång på norra sidan.
Närmaste återvinningsstation för utsorterade förpackningar ligger inom
parkeringsytan på Botkyrkabyggens mark väster om planområdet. Närmaste
kommunens anläggning av återvinningsstation finns vid Iduns väg ca 200
meter från planområdet och Trädesvägen ca 150 meter bort. Närmaste SRV
Återvinningscentral ligger vid Hallundavägen i Fittja.
Preliminär tidplan
SBN beslut om planuppdrag
Framtagande av handlingar
Beslut om samråd SBN
2013-06-03
2014
2014-08-26
2014-12-09
april 2015
hösten 2015
hösten 2015
Laga kraft
ca 4 veckor efter KF beslut om
antagande om ej överklagande
sker
Genomförandetid
Genomförandetiden går ut fem (5) år efter det att planen vunnit laga kraft.
Huvudmannaskap
Botkyrka kommun är huvudman för allmänplats inom planområdet. Allmän
32 [33]
54-55
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
Antagandehandling
rev. 2015-03-09
SBN: 2015-04-14
33 [33]
plats utgörs av gång-och cykelvägar inom parkmark. Kommunen är huvudman
för allmänna vatten-, spillvatten- och dagvattenledningar.
Avtal
Gällande plankostnadsavtal mellan kommunen och exploatören utgör grunden
för pågående detaljplanearbete.
Följande avtal ska träffas innan detaljplanens genomförande:
Exploateringsavtal skall upprättas mellan kommunen och exploatören. I avtalet
regleras ansvars- och kostnadsfördelning, tidpunkt för färdigställande av
erforderliga åtgärder, avstående av mark och övriga förekommande
exploateringsfrågor.
Köpeavtal ska träffas mellan Södertorns Fastigheter AB och Stockholms stad
angående förvärvande av mark av fastigheten Frigg 2.
Ytterligare ett avtal skall tecknas mellan exploatören och Botkyrkabyggen AB
angående anordning av besöksparkering för vård-och omsorgsboendet på
fastigheten Hallunda 4:14.
Ev. avtal mellan exploatören och ledningsägare kan behöva tecknas ifall det
skulle bli aktuellt med att flytta övriga ledningar.
Ledningsrättsavtal ska träffas mellan Södertörns Fjärrvärme AB och
fastighetsägaren.
Tekniska utredningar
En geoteknisk undersökning ska utföras vid projektering som klarlägger
förutsättningarna för ledningsdragningar och grundläggningsmetoder för
byggnaden.
Planchef
Marina Pavlova
Planarkitekt
Sigvard Andersson
Mark- & exploateringsingenjör
ANTAGANDEHANDLING
Planenheten
2015-03-10
Referens
Marina Pavlova
Detaljplan för Frigg 2 mm i Norsborg, Botkyrka kommun
(54-55)
Bakgrund
Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2014-12-09, § 351 om granskning av
förslaget till detaljplan för Frigg 2 mm i Norsborg upprättad i juni 2014.
Planens syfte
Planens syfte är att möjliggöra uppförande av ett vård- och omsorgsboende
med lokaler knutna till service i bottenvåningen eller bostäder.
Granskning
Detaljplanen har varit på granskning under tiden 22 december 2014 till 30 januari 2015. Samtliga handlingar har funnits för granskning i kommunalhuset i
Tumba på plan 2 samt på www.botkyrka.se/detaljplaner. Kungörelse har varit
införd i Dagens nyheter 2014-12-21.
Ställningstagande
Inkomna yttranden under granskningen föranleder endast smärre förändringar
i planen. Ändringarna är inte av den karaktären att planen behöver ställas ut
igen.
Revideringar av plankarta
•
E-området för transformatorstation (10x10m2) har flyttats från parkmarken öster om byggnaden till ett nytt läge vid Hundhamravägen i
väster med angöring mot befintlig parkering.
•
Placeringen av de befintliga fjärvärmeledningarna säkerställdes med
u-området på plankartan inom den norra delen av fastigheten Frigg 2.
•
Planbestämmelserna har kompletterats med kravet på att för bostäder
ska parkering om minst 1,0 p-plats per lägenhet anordnas inom kvartersmark.
Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45 · Telefon vxl 08-530 610 00
Direkt 08-530 613 98 · E-post [email protected]
1 [4]
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
2 [4]
2015-03-10
Revideringar i plan-och genomförandebeskrivning
•
Texten i plan-och genomförandebeskrivningen har kompletterats med
bedömningen om att servitutssavtal ska tecknas mellan Södertörns
Fjärrvärme AB och fastighetsägaren under rubriken ”Teknisk försörjning, Värme”. Kommunen kommer att medverka i upprättande av avtalet. Eventuell flytt och förändring av befintliga fjärrvärmeledningar
ska utföras av Södertörns Fjärrvärme AB, men bekostas av initiativtagaren till flytten.
•
Planbeskrivningen har förtydligats angående parkeringsfrågor.
Vid utbyggnad av bostäder beräknas det maximala behovet av parkeringsplatser blir ca 40 p-platser. Detta klaras under förutsättning att ett
garage byggs i källaren eller ovanpå marken i bottenplan inom kvartersmark. Parkeringsnormen beräknas till 1,0 p-plats per lägenhet.
•
I övrigt har endast redaktionella ändringar gjorts.
Inkomna yttranden
Under granskningstiden har 8 yttranden inkommit, som redovisas i följande
tabell. Sex yttranden anger att man inte har något att erinra mot förslaget.
Dessa är:
• Svenska Kraftnät
• Länsstyrelsen
• Trafikverket Region Stockholm
• Trafikförvaltningen Stockholms läns landsting
• Lantmäteriet
Två yttranden som innebär erinringar eller synpunkter på planförslaget har
kommit in. Yttrandena återges i helhet eller i väsentliga delar. Samtliga original av yttranden finns att ta del av på samhällsbyggnadsförvaltningen, planenheten.
Inkomna synpunkter från
1. Svenska Kraftnät
2. Länsstyrelsen
3. Trafikverket Region Stockholm
Datum
20150105
20150108
20150112
4. Gata/Parkenheten
20150120
5. Trafikförvaltningen Stockholms läns landsting
20150126
6. Lantmäteriet
7. Vattenfall Eldistribution AB
8. Södertörns Fjärrvärme AB
20150126
20150130
20150217*
* Yttrandet kom efter samrådstidens slut utan begäran om förlängning
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
3 [4]
2015-03-10
Länsstyrelsen
Länsstyrelsen har inget att erinra mot planförslaget enligt 5 kap. 22 § PBL
och avser därför inte att översända något yttrande över granskningsförslaget.
Lantmäteriet
Lantmäteriet har inga ytterligare synpunkter.
Trafikverket Region Stockholm
Trafikverket har inga ytterligare synpunkter på förslaget.
Svenska Kraftnät
Eftersom vi inte har några synpunkter och Svenska kraftnät inte har några
ledningar i anslutning till aktuellt område anser vi att detta ärende är avslutat från Svenska kraftnäts sida. Därmed önskar vi inte medverka i det fortsatta remissförförandet för aktuellt ärende, förutsatt att planområdet inte
förändras.
Trafikförvaltningen Stockholms läns landsting
Trafikförvaltningen har inga nya synpunkter på utställningshandlingarna.
Vattenfall Eldistribution AB
Vattenfall har i samrådsskedet redogjort för elanläggningar inom detaljplanen och denna information gäller alltjämt.
Södertörns Fjärrvärme AB
Om kommunalmark överförs till kvartersmark, ska befintliga fjärrvärmeledningar skyddas genom införande av u-område på detaljplanen, samt att
kommunen medverkar till upprättande av servituts- eller ledningsrättsavtal,
med ny fastighetsägare. Eventuell flytt av fjärrvärmeledning bekostas av beställaren. Södertörns Fjärrvärme AB har ingen erinran.
Kommentar
Synpunkterna tillgodoses.
Placeringen av de befintliga fjärvärmeledningarna säkerställdes med uområdet på plankartan inom den norra delen av fastigheten Frigg 2.
Genomförandefrågor har kompletterats med bedömningen om att servitutssavtal ska tecknas mellan Södertörns Fjärrvärme AB och fastighetsägaren. Kommunen kommer att medverka i upprättande av avtalet. Even-
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
4 [4]
2015-03-10
tuell flytt och förändring av befintliga fjärrvärmeledningar ska utföras av
Södertörns Fjärrvärme AB, men bekostas av initiativtagaren till flytten.
Gata/parkenheten
Gata/parkenheten har synpunkter och avstyrker placeringen av en stor nätstation i parken utan angöring från allmän gata. Ur landskapssynpunkt är
placeringen olycklig vid entrén till en öppen parkyta. Att bygga och angöra
en nätstation på parkvägar är inte acceptabelt anser vi.
Ett nytt förslag till placering skulle istället kunna vara i sydvästra hörnet av
grönområdet, direkt nedanför Frigg 2 och med närmare angöring från Brages väg.
Kommentar
E-området för transformatorstation (10x10m2) har flyttats från parkmarken öster om byggnaden till ett nytt läge vid Hundhamravägen i väster
med angöring mot befintlig parkering. Föreslagen placering blev godkänd av Vattenfall Eldistribution AB under samrådskedet.
Planchef
Marina Pavlova
Planarkitekt
transformatorstation
SKALA 1:500 i A3 format
Botkyrka Kommun
ANTAGANDEHANDLING
Beslutsdatum
Instans
Antagande
Laga kraft
SBN april 2015
SEKTION, ritad av Kolman/Boye Architects AB
Ritad/Rev.15.03.10
CHARLOTTE RICHARDSSON
Planchef
MARINA PAVLOVA
Planarkitekt
54-55
Stockholm 2014-06-24
Solstudier Frigg 2 / Botkyrka – påverkan på omkringliggande byggnader
Solstudierna baseras på studier av datormodell av fastigheten samt byggnader liggande i nära anslutning till denna. Bilderna visar beskuggning / belysning och är inte ämnade att presentera projektet ur
annat perspektiv än detta. För varje tidpunkt finns en bild som belyser hur situationen är i dagsläget
och hur situationen blir med den tilltänkta byggnaden.
Kolman Boye Architects
Vintersolståndet – 21 december (2014)
Solens uppgång i Stockholm är ca kl 8.43. Solens nedgång i Stockholm är ca kl 14.47.
Solens totala uppetid är ca 6 timmar. Direkt solljus kan dock bara förväntas nå markytan mellan
09:45 – 14:15, dvs under 5 timmar och 30 minuter. Under denna tid skymmer den föreslagna byggnaden delvis byggnaderna som är belägna norr om fastigheten. Eftersom solen står lågt under januari, så
påverkas de befintliga byggnaderna även av de träd och byggnader som befinner ännu längre söder ut.
Byggnaden skuggar sålunda fastigheterna, men i mindre omfattning.
21 december kl 10:00
Höst och vårdagjämning - 20 mars / 23 september (2014)
Under höst- och vårdagjämning är solen uppe ca 12 timmar och 14 minuter. Liksom under vintern
gäller att den första och sista timmen på dygnet är lågt stående sol som skyms av träd, natur och
byggnader längre bort från området. Total ”effektiv” soltid kan sägas vara ca 10 timmar.
Skugga från den nya byggnaden når de i norr liggande fastigheterna vid ca kl 10.00. Beskuggningen
upphör vid ca kl. 14.00. När skuggan är som störst så berörs ca 1/3 av fastigheternas fasadytor. Eftermiddagssolen, även i perioden mellan 20 mars och framåt senvåren fortsätter att nå fastigheternas
fasader ungefär på det sätt som situationen varit tidigare.
Påverkan från den nya byggnaden kan sålunda sägas vara måttlig.
20 mars kl 08:00
20 mars kl 10:00
20 mars kl 12:00
20 mars kl 14:00
20 mars kl 16:00
Sommarsolståndet – 21 juni (2014)
Vid sommarsolståndet är solen uppe ca 18 timmar och 35 minuter per dygn. Som visas av följande
bilder, så påverkas de i norr liggande fastigheterna knappt av den nya byggnaden.
21 juni kl 06:00 vy från öster
21 juni kl 06:00 vy från väster
ORDFÖRANDEFÖRSLAG
1[2]
2015-04-14
Dnr sbf/2014:422
16
(sbf/2014:422)
Samhällsbyggnadsnämnden antar detaljplanen för Grimman 1 och 2.
Sammanfattning
Syftet med förslaget till detaljplan är att pröva ny bebyggelse och möjliggöra avstyckningar i de norra delarna av fastigheterna Grimman 1 och 2.
Förslaget möjliggör uppförande av två friliggande bostadshus i två våningar
på mark som tidigare inte fått bebyggas.
Planområdet ligger i ett villaområde i invid Almvägen i norra Tullinge, och
omfattar delar av fastigheterna Grimman 1 och 2. Området karaktäriseras av
stora villatomter med mycket grönska.
För större delen av planområdet gäller detaljplan för ”Tullinge parkhem 1”,
42-9. Resterande del omfattas av detaljplan för ”Mellanbergsvägen”, 42-22.
Detaljplanerna anger prickmark, d.v.s. mark som inte får bebyggas, för de
delar som är avsedda för avstyckning och ny bebyggelse. Genomförandetiden för dessa detaljplaner har gått ut. Området omfattas även av en tomtindelning, från 1981-01-08, som inte medger de planerade avstyckningarna.
Ärendet
Samhällsbyggnadsförvaltningen fick i uppdrag av samhällsbyggnadsnämnden att pröva avstyckning och ny bebyggelse efter ansökan om planbesked i
januari 2013.
BOTKYRKA KOMMUN
ORDFÖRANDEFÖRSLAG
2015-04-14
Ekonomi
Planarbetet bekostas av sökande fastighetsägare. Förslaget innebär inga
kommunala kostnader.
2[2]
Dnr sbf/2014:422
TJÄNSTESKRIVELSE
1[2]
2015-03-16
Referens
Mottagare
Susanna Findahl
Dnr sbf/2014:422
(plannummer: E42-49)
Samhällsbyggnadsnämnden antar detaljplanen för Grimman 1 och 2.
Sammanfattning
Förslaget möjliggör uppförande av två friliggande bostadshus i två våningar
på mark som tidigare inte fått bebyggas.
Bakgrund
Planområdet ligger i ett villaområde i invid Almvägen i norra Tullinge, och
omfattar delar av fastigheterna Grimman 1 och 2. Området karaktäriseras av
stora villatomter med mycket grönska. De flesta byggnaderna är utförda i
två våningar eller i två våningar samt souterrängvåning. Marken i planområdet är obebyggd och utgörs av blandskog. Terrängen är kuperad med en
stor del av berg i dagen.
42-9. Resterande del omfattas av detaljplan för ”Mellanbergsvägen”, 42-22.
Detaljplanerna anger prickmark, d.v.s. mark som inte får bebyggas, för de
delar som är avsedda för avstyckning och ny bebyggelse. Genomförandetiden för dessa detaljplaner har gått ut. Området omfattas även av en tomtindelning, från 1981-01-08, som inte medger de planerade avstyckningarna.
Samhällsbyggnadsförvaltningen fick i uppdrag av samhällsbyggnadsnämnden att pröva avstyckning och ny bebyggelse efter ansökan om planbesked i
januari 2013.
Ekonomi
Planarbetet bekostas av sökande fastighetsägare. Förslaget innebär inga
kommunala kostnader.
Direkt 08 - 530 613 26 / Sms·/HandläggareMobilTelefon/ · E-post [email protected]
BOTKYRKA KOMMUN
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-03-16
Magnus Andersson
Susanna Findahl
planarkitekt
Bilagor:
• Plankarta med bestämmelser
• Plan- och genomförandebeskrivning
• Granskningsutlåtande
_________
Expedieras till
planadministratör
2[2]
Dnr sbf/2014:422
Placering
p
granne.
KA
LO
Utformning
II
LOKALGATA
Endast friliggande huvudbyggnader.
Lokaltrafik
NATUR
A
TU
NA
AT
LG
fril
R
Kvartersmark
B
UTNYTTJANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING
fril
2
e1
.
2
2
.
inom fastigheterna Grimman 1 och 2.
ILLUSTRATION
Illustrationslinjer
.
2
e2
garage/carport per tomt.
Skala: 1:500
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50 m
Kv. Grimman
Del av Grimman 1 och 2
Botkyrka Kommun
Beslutsdatum
Antagande
Antagandehandling
2015-04-14
Laga kraft
2015-XX-XX
Gruppchef planverksamhet
Planarkitekt
E42-49
Instans
SBN
1[11]
2015-03-16
Referens
Mottagare
Christoffer Jusélius
Antagandehandling
Förslag till detaljplan för Grimman 1 och 2, Tullinge (plannummer E42-49)
Planbeskrivning
Dnr sbf/2014:422
BOTKYRKA KOMMUN
2[11]
2015-03-16
Innehållsförteckning
Inledning ........................................................................................... 3
PLANBESKRIVNING ..................................................................4
Handlingar ......................................................................................... 4
Planens syfte .................................................................................... 4
Förslag till planbestämmelser ......................................................... 4
Bakgrund ........................................................................................... 4
Plandata ......................................................................................5
Planens läge och areal ..................................................................... 5
Markägoförhållande.......................................................................... 5
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN .......................................6
Översiktliga planer ........................................................................... 6
Detaljplaner ....................................................................................... 6
Tomtindelning ................................................................................... 6
KOMMUNALA BESLUT I ÖVRIGT .............................................6
Klimatstrategi för Botkyrka .............................................................. 7
De sex hållbarhetsutmaningarna..................................................... 7
FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH
KONSEKVENSER .......................................................................7
Natur .................................................................................................. 7
Mark och vegetation .................................................................. 7
Markbeskaffenhet ...................................................................... 8
Geotekniska förhållanden .......................................................... 8
Radon ........................................................................................ 8
Markföroreningar ....................................................................... 8
Risk för skred och eller höga vattenstånd .................................. 8
Fornlämningar ........................................................................... 8
Bebyggelseområden ........................................................................ 9
Bostäder .................................................................................... 9
Service ...................................................................................... 9
Tillgänglighet och trygghet ......................................................... 9
Byggnadskultur och gestaltning ................................................. 9
Friytor .............................................................................................. 10
Gator och trafik ............................................................................... 10
Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik .................................... 10
Kollektivtrafik ........................................................................... 10
Parkering, varumottagning, utfarter.......................................... 10
Teknisk försörjning ........................................................................ 11
Vatten, avlopp och dagvatten .................................................. 11
Värme...................................................................................... 11
El ............................................................................................. 11
Avfall ....................................................................................... 11
Administrativa frågor ..................................................................... 11
Fastighetsrättsliga frågor............................................................... 11
Dnr sbf/2014:422
BOTKYRKA KOMMUN
3[11]
2015-03-16
Dnr sbf/2014:422
Inledning
Detaljplanearbetet för Grimman 1 och 2
genomförs med enkelt planförfarande.
Arbetet med att ta fram en detaljplan
regleras i plan- och bygglagen, PBL
och kan delas in i olika skeden.
markanvändningen och hur miljön är
tänkt att förändras och bevaras. Under
samrådsskedet tas ett förslag till detaljplan fram och berörda ges möjlighet att
lämna synpunkter på förslaget. Därefter
sker en bearbetning av planförslaget
och ett särskilt utlåtande skickas till
samrådskretsen för att granskas.
Tumba
I det sista skedet, antagandeskedet, antas detaljplanen av samhällsbyggnadsnämnden. Efter antagande vinner detaljplanen laga kraft, under förutsättning att den inte överklagas.
Start
Samråd
Granskning Antagande Laga kraft Genomförande
MEDVERKANDE TJÄNSTEPERSONER
Planarkitekt
Susanna Findahl
Planarkitekt
Planchef
Dan Arvidsson
Miljöutredare
Miljöenheten
BOTKYRKA KOMMUN
4[11]
2015-03-16
PLANBESKRIVNING
Handlingar
•
•
•
•
Denna planbeskrivning med genomförande
Dagvattenutredning
Planens syfte
Den gällande detaljplanen för området, med beteckning PI 42-9, anger
prickmark, d.v.s. mark som inte får bebyggas, för den del som är avsedd för
avstyckning och ny bebyggelse. Detsamma gäller för en mindre del av
Grimman 2, som omfattas av detaljplan 42-22. Området omfattas även av en
tomtindelning, från 1981-01-08, som inte medger de planerade avstyckningarna.
Förslag till planbestämmelser
•
•
•
•
Byggrätter om 120 m2 byggnadsarea för huvudbyggnad och 30 m2 för
garage/carport införs för de två planerade fastigheterna i den norra delen
av planområdet. För ett sammanbyggt garage/carport, uppfört i tomtgräns, är den högsta tillåtna byggnadsarean 50 m2.
Högsta tillåtna byggnadshöjd för huvudbyggnad i en eller två våningar
är 4,5 m respektive 7,5 m. Högsta tillåtna byggnadshöjd för garage/carport är 3 m.
Minsta tillåtna tomtstorlek uppgår till 650 m2.
Den tomtindelning för kvarteret Grimman som fastställdes 1981-01-08
upphör att gälla inom fastigheterna Grimman 1 och 2.
Bakgrund
En förfrågan om styckning av Grimman 1 och 2 togs upp i samhällsbyggnadsnämnden i juni 2011, men fick avslag. Samhällsbyggnadsförvaltningen
bedömde att det inte fanns tillräckligt starka allmänna skäl för att ändra den
gällande detaljplanen. De sökande överklagade beslutet under våren 2012
och efter överprövning beslöt länsstyrelsen att upphäva samhällsbyggnadsnämndens beslut, med motiveringen att det är lantmäteriet som ska avgöra
frågor om avstyckning.
Mot denna bakgrund ansökte fastighetsägarna till Grimman 1 och 2 om
planbesked i januari 2013. Ärendet togs upp i samhällsbyggnadsnämnden i
april 2013 och samhällsbyggnadsförvaltningen föreslog ett negativt planbesked eftersom förvaltningen bedömde att de allmänna skälen för en planänd-
Dnr sbf/2014:422
BOTKYRKA KOMMUN
5[11]
2015-03-16
ring inte var tillräckligt starka. Ärendet återremitterades dock till samhällsbyggnadsförvaltningen, med motiveringen att ärendet bör prövas mot likabehandlingsprincipen. Skälet till beslutet var att de närliggande fastigheterna, Grimman 3 och 4, fick en ny detaljplan under 1993 som möjliggjorde
styckning och nybyggnation.
Ärendet prövades mot likabehandlingsprincipen och samhällsbyggnadsförvaltningen föreslog därefter ett positivt planbesked. Ett nytt beslut fattades i
juni 2014 som innebar att samhällsbyggnadsnämnden gav samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att påbörja arbetet med ett förslag till en ny detaljplan för Grimman 1 och 2, i syfte att pröva ny bebyggelse i de norra delarna av respektive fastighet.
Plandata
Planens läge och areal
Grimman 1 och 2 är två fastigheter i norra Tullinge, som ligger i östra Botkyrka. Fastigheterna Grimman 1 och 2 uppgår till 1603 m2 respektive 2237
m2, se bild 1.
Bild 1. Fastigheterna Grimman 1 och 2.
Markägoförhållande
Fastigheterna Grimman 1 och 2 ägs av privatpersoner.
Dnr sbf/2014:422
BOTKYRKA KOMMUN
6[11]
2015-03-16
Översiktsplanen är antagen av kommunfullmäktige den 22 maj 2014 och
anger att denna del av Tullinge är avsedd för gles stadsbygd. Förslaget till
detaljplan innebär visserligen en förtätning av den befintliga bebyggelsen,
men eftersom det rör sig om avstyckningar av väl tilltagna tomter kommer
området fortfarande vara karaktäriserat av stora villatomter med tydliga inslag av naturmiljöer. Sammantaget bedöms förslaget till detaljplan därför
vara förenligt med den gällande översiktsplanen.
Detaljplaner
med beteckning 42-9. Därutöver omfattas en mindre del av det norra planområdet av detaljplan för ”Mellanbergsvägen”, med beteckning 42-22. Detaljplan 42-9 vann laga kraft 1980-04-30 och detaljplan 42-22 vann laga
kraft 1990-01-22. Genomförandetiden för de gällande detaljplanerna har
gått ut.
Den gällande detaljplanen 42-9 anger att området ska användas för friliggande bostäder, Högsta tillåtna byggnadsarea för huvudbyggnad och garagebyggnad är 175 respektive 30 m2. Bostäderna får uppföras i två våningar. Vind får inte inredas.
Tomtindelning
För området gäller en tomtindelning för Grimman 1-6, med AD nr.
1980.157. Tomtindelningen upphävs i fastigheterna Grimman 1 och 2.
KOMMUNALA BESLUT I ÖVRIGT
För detaljplaner ska kommunen göra en behovsbedömning, för att avgöra
om en miljöbedömning ska göras eller inte. Resultatet av behovsbedömningen blir ett ställningstagande till om detaljplanens genomförande
kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte.
Behovsbedömningen görs utifrån de kriterier som finns i bilaga 4 och, i förekommande fall, bilaga 2 till MKB-förordningen och enligt PBL 4:34. Kriterierna handlar bland annat om riskerna för människors hälsa eller för miljön, det berörda områdets sårbarhet på grund av till exempel överskridna
miljökvalitetsnormer eller kulturarvet och påverkan på skyddad natur.
Dnr sbf/2014:422
BOTKYRKA KOMMUN
7[11]
2015-03-16
Sammanfattning av behovsbedömningen
Detta förslag till detaljplan bedöms inte ge upphov till en sådan betydande
miljöpåverkan som medför att en miljöbedömning enligt miljöbalken behöver göras. Detta beror på att miljökonsekvenserna till följd av projektet, som
innebär två nya enbostadshus i ett befintligt villaområde, inte kan betraktas
som betydande.
Klimatstrategi för Botkyrka
Botkyrka kommun har arbetat fram en klimatstrategi med målsättningen att
bland annat minska utsläppen av växthusgaser. Klimatstrategin pekar främst
på fyra områden:
a. Fossilbränslefri kommunal organisation senast år 2015
b. Fossilbränslefritt Botkyrka senast år 2030
c. Klimatneutral kommunal organisation senast år 2020
d. Klimatneutralt Botkyrka senast år 2040
De sex hållbarhetsutmaningarna
Botkyrka kommun tagit fram sex hållbarhetsutmaningar som ska vara vägledande i arbetet med planläggning av nya områden. Planarbetet kommer att
ske med utgångspunkt från dessa sex utmaningar.
FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH
KONSEKVENSER
Natur
Mark och vegetation
Den obebyggda marken på fastigheterna Grimman 1 och 2 utgörs av blandskog, med inslag av gran, björk asp och tall. Se bild 2 nedan. Terrängen är
kuperad och området består till stor del av berg i dagen.
Dnr sbf/2014:422
BOTKYRKA KOMMUN
8[11]
2015-03-16
Bild 2. Skogsmark inom den norra delen av planområdet.
Markbeskaffenhet
Inom planområdet förekommer främst berg i dagen enligt kommunens översiktliga kartering av jordarter.
Radon
Planområdet tillhör ett normalriskområde för radon. Radonmätning görs under bygglovprocessen och åtgärder för att få ned radonhalten i inomhusluften i de nya bostäderna kan bli aktuella.
Markföroreningar
Inga kända föroreningar finns inom planområdet.
Inga särskilda risker för skred eller översvämningar finns i området.
Fornlämningar
Inga kända fornlämningar finns inom planområdet.
Dnr sbf/2014:422
BOTKYRKA KOMMUN
9[11]
2015-03-16
Bebyggelseområden
Bostäder
Planområdet ligger inom ett villaområde i norra Tullinge. Området karaktäriseras av stora villatomter med mycket grönska. Vissa tomter har tydliga
inslag av natur medan andra tomter är mer tillrättalagda. De flesta byggnaderna är utförda i två våningar eller i två våningar samt souterrängvåning.
Några enstaka hus är byggda i ett plan. En stor del av husen har fasader i
träpanel men det förekommer även tegelfasader i området. Terrängen är
kraftigt kuperad och souterränglösningar är vanligt förekommande. I princip
alla byggnader är utförda med sadeltak.
Idag finns två enbostadshus om två plan inom planområdet. Det enbostadshus som är byggt på Grimman 1 är utfört i två våningar med sadeltak i
mörkt tegel samt fasad i grå träpanel med vita knutar. Byggnaden har ett inbyggt garage och biluppställningsplats under en balkong mot Almbodabacken.
Enbostadshuset på Grimman 2 är utfört i två våningar med fasader i brun
träpanel och sadeltak i mörkt tegel. Därutöver har byggnaden en takkupa
mot Almbodabacken. Fastigheten har ett fristående garage i samma stil som
bostadshuset.
Service
Detta förslag till detaljplan bedöms inte medföra behov av ytterligare förskolor eller skolor. Planområdet har ett gångavstånd om ca 1 km till förskolan Bäverhyddan och ca 700 m från förskolorna Sörgården och Fröhuset.
Grundskolan Parkhemsskolan ligger ca 750 m från planområdet och en ytterligare grundskola, Trädgårdsstadsskolan, ligger ca 1,2 km från planområdet.
Livsmedelsaffär, restaurang, vårdcentral och pendeltågsförbindelse till centrala Stockholm finns vid Tullinge centrum, som ligger ungefär 2 km från
planområdet.
Tillgänglighet och trygghet
Nya bostäder utformas med god tillgänglighet. Kraven på tillgänglighet är
preciserade i plan- och bygglagen (PBL), plan- och byggförordningen (PBF)
samt i Boverkets byggregler (BBR). Eftersom tomterna är mycket kuperade
är markplaneringen viktig för att undvika alltför branta lutningar.
Byggnadskultur och gestaltning
Nya byggnader ska utföras med hänsyn till närområdets karaktär. Den kuperade terrängen med vildväxande natur är ett positivt inslag i miljön vilket
Dnr sbf/2014:422
BOTKYRKA KOMMUN
10[11]
2015-03-16
innebär att souterränglösningar bör utföras om nya byggnader placeras i lägen med stora höjdskillnader.
Friytor
Lek och rekreation
De stora villatomterna i området, samt de nya tomterna som möjliggörs genom detta förslag till detaljplan, erbjuder goda möjligheter för lek och rekreation. Ett stort skogsområde finns ca 400 m norr om planområdet. Där
finns bland annat Flottsbro skidanläggning och Flottsbrobadet, som ligger
inom Huddinge kommun.
Gator och trafik
Planområdet omges av två lokalgator; Almvägen och Almbodabacken. Utfart
från de två befintliga fastigheterna, Grimman 1 och 2, sker till Almbodabacken. Utfarten för de två nya fastigheterna, som bildas till följd av att de
norra delarna av Grimman 1 och 2 styckas av, kommer att ske till Almvägen. Vägens standard är idag relativt låg, då den är både smal och delvis
mycket brant. Den tillkommande trafiken till följd av de två planerade enbostadshusen bedöms dock vara begränsad och endast påverka trafiksituationen i området marginellt.
Det finns ingen gångbana utmed Almvägen i den del av vägen som angränsar till planområdet, däremot finns en smal gångbana utmed Almbodabacken. Hastigheterna i området är låga till följd av hastighetsgränsen i området
(30 km/h), smala vägbredder och svåra terrängförhållanden.
Kollektivtrafik
En busshållsplats som heter ”Almvägen” finns ungefär 350 m från planområdet. Två busslinjer trafikerar hållplatsen som går mellan Tullinge station
och Huddinge sjukhus respektive Tullinge station och Tullinge kyrka. Restiden till Tullinge station är ca 12 minuter och bussar går med kvartstrafik
under större delen av dagen.
Parkering, varumottagning, utfarter
Parkering inom planområdet sker på egen fastighet. Garage eller carport kan
med fördel byggas samman i tomtgräns mellan de avstyckade fastigheterna
från Grimman 1och 2 eftersom Grimman 1 i dagsläget saknar förutsättningar för utfart mot Almvägen.
Dnr sbf/2014:422
BOTKYRKA KOMMUN
11[11]
2015-03-16
Dagvatten inom området ska omhändertas lokalt på fastigheten. En dagvattenutredning har utförts för projektet som föreslår ett magasin för lokalt omhändertagande av dagvatten, placerade i naturliga sänkor, på respektive fastighet. Enligt de flödesberäkningar som utförts i samband med dagvattenutredningen har de planerade magasinen tillräcklig kapacitet för att omhänderta all tillkommande avrinning lokalt inom fastigheterna Grimman 1 och
2.
Fastigheterna kommer att anslutas till det kommunala VA-systemet för att
förses med vatten och avlopp. Anslutningspunkter finns i Almvägen alternativt Almbodavägen.
Värme
Uppvärmning ska ske på ett energieffektivt sätt i enlighet med Boverkets
byggregler, BBR. Uppvärmningen av de tillkommande bostäderna kommer
sannolikt ske genom ett bergvärmesystem.
El
De nya bostäderna kommer att anslutas till det befintliga elnätet.
Avfall
Avfall skall hanteras i enlighet med kommunens avfallsplan och renhållningsföreskrifter.
Administrativa frågor
Genomförandetiden för detaljplanen är fem år från det att detaljplanen vunnit laga kraft.
Fastighetsrättsliga frågor
Del av fastigheten Grimman 2 tillfaller Grimman 1 genom fastighetsreglering för att möjliggöra angöring till Grimman 1 från Almvägen.
Gruppchef planverksamheten
Planarkitekt
Dnr sbf/2014:422
1[9]
2015-03-16
Referens
Mottagare
Susanna Findahl
Dnr sbf/2014:422
Detaljplan för Grimman 1 och 2, Botkyrka kommun
Beskrivning av granskningsförfarandet
Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2013-06-19 att uppdra åt Samhällsbyggnadsnämnden att ta fram ett förslag till en ny detaljplan för Grimman 1
och 2. Syftet med planen är att pröva om fastigheterna Grimman 1 och 2 kan
styckas av samt bebyggas med två nya enbostadshus.
Planförslaget, som är upprättat 2014-11-12, har varit på granskning under
tiden 2015-02-18 till 2015-03-04. Under granskningstiden sändes samrådsredogörelse samt informationsbrev om granskning till samtliga berörda fastighetsägare och hyresgäster enligt upprättad sändlista, samt berörda remissinstanser.
Totalt har 9 yttranden inkommit under samrådet, och 7 yttranden under
granskningen. Samtliga är återgivna i granskningsutlåtandet, och finns att
tillgå i sin helhet på samhällsbyggnadsförvaltningen.
Sammanfattning av inkomna synpunkter och ställningstagande
Av de 9 inkomna samrådsyttrandena ger tre sitt godkännande. Länsstyrelsen
har inga synpunkter. Flera intillboende fastighetsägare uttrycker att kommunen inte uppfyllt vad som uppfattats som ett löfte om att inga vidare planförändringar kommer att ske i området. Det uttrycks en kritik mot att ett område som karaktäriseras av naturmark och generösa tomter förtätas genom
avstyckningar och ny bebyggelse. Avstyckningen befaras ge grund för ytterligare avstyckningar, vilket skulle kunna förändra hela områdets karaktär.
Likabehandlingsprincipen som grund för avstyckning upplevs gynna vissa
på andras bekostnad. Det ifrågasätts också om VA-systemet har tillräcklig
kapacitet för att koppla på tillkommande fastigheter.
Av de 7 granskningsyttrandena ger två sitt godkännande. Länsstyrelsen och
Svenska kraftnät har inget att erinra. Lantmäteriet önskar förtydliganden av-
BOTKYRKA KOMMUN
2[9]
2015-03-16
Dnr sbf/2014:422
seende fastighetsrättsliga frågor. Fastighetsägare för Sadeln 29 och Sadeln 4
uttrycker åter kritik av likabehandlingsprincipen och ifrågasätter granskningsförslagets ökning av högsta byggnadsarea till 120 m2.
Inkomna yttranden i datumordning för aktuell detaljplan
inom samrådstid
Sadeln 4
Datum
2015-01-14
Nummer Sida
1
3
Grimman 3
Länsstyrelsen
Grimman 2
2015-01-15
2015-01-15
2015-01-20
2
3
3
3
4
3
Grimman 9
Sadeln 29
Lantmäteriet
Skanova
2015-01-21
2015-01-22
2015-01-26
2015-01-26
5
3
6
4
7
5
8
6
Datum
2015-02-13
Nummer Sida
Sent inkommet samrådsyttrande
Södertörns Fjärrvärme
9
6
Inkomna yttranden i datumordning för aktuell detaljplan
inom granskningstid
Länsstyrelsen
Datum
2015-02-18
Nummer Sida
1
7
Svenska Kraftnät
Hästskon 9
Sadeln 4
2015-02-19
2015-02-20
2015-02-24
2
7
3
7
4
7
Grimman 2
Lantmäteriet
2015-02-25
2015-02-26
5
7
6
7
BOTKYRKA KOMMUN
3[9]
2015-03-16
Sadeln 29
Vattenfall
2015-03-03
2015-03-04
Dnr sbf/2014:422
7
8
8
8
Samrådsyttrande 1 – Sadeln 4
Godkänner förslaget
Samrådsyttrande 2 – Grimman 3
Godkänner förslaget
Samrådsyttrande 3 – Länsstyrelsen
Länsstyrelsen har mottagit rubricerad detaljplan för samråd enligt 5 kap. 15
§ plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Länsstyrelsen har inga synpunkter
på planförslaget enligt 5 kap. 14 § PBL. Länsstyrelsen delar kommunens
bedömning att planernas genomförande inte kan antas medföra betydande
miljöpåverkan.
Fastighetsägarna för Grimman 2 godkänner förslaget.
Fastighetsägare för Grimman 9 har följande synpunkter:
När vi skulle bygga hus var vi ute efter en stor tomt med mycket grönska.
Vi ville ha en tomt med tydliga inslag av natur och som inte var så tillrättalagd. När vi då hittade Grimman 9 som gränsade till två stora tomter med
hus på behörigt avstånd blev vi genast intresserade. För säkerhets skull kontaktade vi kommunen och fick ett löfte om att detaljplanen inte skulle ändras
något mer efter den som fastslogs 1993. Med detta som bakgrund, att faktiskt få ha natur direkt in på knuten i alla fall på den ena sidan huset, slog vi
till och köpte tomten. Det känns inte rätt att förutsättningarna plötsligt ändras.
När vi sökte för vatten- och avloppsanslutning, så fick vi reda på att avloppssystemet redan var underdimensionerat. Det var inte gjort för att fler
skulle koppla på sig. Då undrar man om ni har löst den frågan nu?
Vårt närområde karaktäriseras av lite större tomter med just mycket natur.
På vilket sätt tycker ni plötsligt att en liten tomt på 650 kvm passar in? Detta
öppnar ju upp för alla möjliga att dela på sina tomter. Enligt likabehandlingsprincipen då kan man anta..
BOTKYRKA KOMMUN
4[9]
2015-03-16
Har ni verkligen varit här och tittat? Det kommer att bli ett stort ingrepp i
naturen för att överhuvudtaget få en infart till tomterna från Almvägen.
Samhällsbyggnadsförvaltningens svar:
Några löften om kommunens avsikter avseende planering av ett område
över flera årtionden går inte att ge då grundläggande förutsättningar förändras över tid. Botkyrkas översiktsplan från 2014 avser utveckla Tullinge genom kompletteringsbebyggelse inom hela stadsbygden. Planområdet avses
för gles stadsbygd i Botkyrkas översiktsplan.
De tillkommande fastigheterna kommer att anslutas till det kommunala VAsystemet för att förses med vatten och avlopp. Anslutningspunkter finns i
Almvägen alternativt Almbodavägen.
Samhällsbyggnadsnämnden återremitterade 2013 planärende om avstyckning av Grimman 1 och 2 till samhällsbyggnadsförvaltningen. Motiveringen
var att ärendet bör prövas mot likabehandlingsprincipen, vilket handlar om
att ge alla kommuninvånare lika förutsättningar i möjligaste mån. Anledningen att pröva avstyckning i planområdet grundas i att närliggande fastigheter styckades av och planlades för bostadsbebyggelse under 1993. Tidigare planärenden blir i viss utsträckning prejudicerande för framtida ärenden.
Den obebyggda marken på fastigheterna Grimman 1 och 2 består av blandskog i kuperad terräng med en stor del berg i dagen. Kommunens mål är att
så litet ingrepp i naturmarken som möjligt görs. Därför ska angöring anläggas där sprängning kan begränsas till ett minimum, och infarten ska anpassas till befintlig terräng. Markplaneringen är viktigt för att undvika alltför
branta lutningar.
Samrådsyttrande 6 – Sadeln 29
Fastighetsägarna för Sadeln 29 har följande synpunkter:
När vi köpte vår fastighet 1983 valde vi den just eftersom det var en skogstomt, insynsskyddad och nära till naturen i form av skogsmarken på berget.
Vi tvingades sälja av en del av vår tomt innan vi fick bygga, men vi kunde
acceptera detta eftersom skälet var att kommunen ville trygga att skogsmarken skulle bevaras och området var prickmarkerat i detaljplanen. När vi för
några år sedan fick veta att vår granne hade önskemål att bygga på berget,
ringde vi till kommunen och fick veta att det inte skulle vara möjligt eftersom det var prickmark och deras fastighet var för liten för att stycka samt
att detaljplanen inte skulle kunna ändras utan vårt godkännande. Utifrån
Dnr sbf/2014:422
BOTKYRKA KOMMUN
5[9]
2015-03-16
dessa två löften så har vi planerat vår tomt och altan så att vi har en känsla
av tillgång till naturen och insynsskyddat. Detta känns extra viktigt för oss
eftersom en person i hushållet är rullstolsburen och har svårt att vara på
andra mer otillgängliga ställen på tomten för att slippa insyn och hen kan
inte heller få tillgång till naturen på så många andra sätt i närområdet.
Förslaget innebär omfattande ingrepp i naturen i form av sprängning och
trädfällning, något som strider mot kommunens ambition om att bevara
gröna värden. Som ni själva skriver i förslaget så karaktäriseras området av
stora villatomter med mycket grönska. Om ni nu skulle tillåta en styckning
som innebär en tomtstorlek på ca 650 kvadratmeter, så avviker ju det från
detaljplanen för området i övrigt på ett negativt sätt. Vad händer när nästa
granne också vill stycka med hjälp av likabehandlingsprincipen?
Både vi själva och de fastighetsägare som nu ansöker om att få stycka, har
köpt våra fastigheter utifrån gällande detaljplan. Att ändra detaljplanen på
ett sätt som gynnar den ena på den andres bekostnad, kan inte vara enligt likabehandlingsprincipen. Det argument som de tar upp, att andra fastighetsägare har fått stycka sina tomter, tycker vi inte heller stämmer eftersom det
då var andra förutsättningar. Då styckades inte tomterna till så små enheter
och närliggande fastigheter drabbades inte på samma sätt som vi gör nu.
Vi undrar också över om Lantmäteriet har lämnat något beslut i frågan?
Planområdet omfattas av Botkyrkas översiktsplan, antagen i maj 2014, som
redovisar avsikten för kommunens utveckling. Kommunen vill pröva förtätning i redan bebyggda områden, eftersom det innebär att befintlig infrastruktur kan dubbelutnyttjas och lokal service får ett bättre underlag samtidigt som större naturområden kan sparas. Detaljplaneförslaget är förenligt
med översiktsplanen, som anger att området ska prövas för förtätning genom kompletteringsbebyggelse.
Den gällande detaljplanen antogs för 35 år sedan, vilket innebär att det finns
behov av att göra en uppdaterad plan. En detaljplans bestämmelser gäller
fram till dess att de ersätts av en ny plan. Därför har avstyckning och vidare
bebyggelse i planområdet tidigare inte varit möjlig.
Lantmäteriet har inte beslutat om avstyckning då förslaget till detaljplan
måste ha vunnit laga kraft innan ett sådant beslut kan tas.
Dnr sbf/2014:422
BOTKYRKA KOMMUN
6[9]
2015-03-16
Samrådsyttrande 7 – Lantmäteriet
Lantmäteriet har tagit del av förslaget och lämnar följande synpunkter:
Grundkarta
Koordinater saknas på grundkartan.
Genomförandebeskrivning
Tomtindelningar behöver upphävas för hela Grimman 1-2. Fastighetsbildning/fastighetsrättsliga frågor saknas.
I övrigt har Lantmäteriet inga synpunkter på planen.
Koordinater kommer att läggas till på plankartan inför granskning och antagande. Bestämmelse om upphävande av tomtindelning framgår på plankartan under rubriken ”Verkan på fastighetsplan”.
Samrådsyttrande 8 – Skanova
Skanova har markförlagda teleanläggningar samt luftkabel på stolpar inom
detaljplaneområdet, se bifogad karta. Skanova önskar att så långt som möjligt behålla befintliga teleanläggningar i nuvarande läge för att undvika olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med flyttning. Denna
ståndpunkt skall noteras i planhandlingarna. Tvingas Skanova vidta undanflyttningsåtgärder eller skydda telekablar för att möjliggöra exploatering
förutsätter Skanova att den part som initierar åtgärden även bekostar den.
Fastighetsägare ansvarar vid byggnation för att säkerställa att inga skador
uppstår på befintliga teleanläggningar. Detta regleras mellan fastighetsägare
och Skanova.
Samrådsyttrande 9 – Södertörns Fjärrvärme
Om kommunalmark överförs till kvartersmark, ska befintliga fjärrvärmeledningar skyddas genom införande av u-område på detaljplanen, samt att
kommunen medverkar till upprättande av servituts- eller ledningsrättsavtal,
med ny fastighetsägare. Eventuell flytt av fjärrvärmeledning bekostas av beställaren. Södertörns Fjärrvärme AB har ingen erinran.
Föreslår att uppvärmning sker med vattenburna system som kan ansluta till
fjärrvärmenätet. Södertörns Fjärrvärme AB har fjärrvärme i området efter
Almbodabacken och kv. Grimman 2 är ansluten till Fjärrvärme. Kartskiss
Dnr sbf/2014:422
BOTKYRKA KOMMUN
7[9]
2015-03-16
över området på sidan 2 och z-höjder inom området är i höjdsystem
RH2000 sidan 3.
Förslaget innebär ingen överföring av kommunal mark till kvartersmark.
Granskningsyttrande 1 – Länsstyrelsen
Rubricerad detaljplan har översänts till Länsstyrelsen för granskning i enlighet med 5 kap. 18 § i plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Länsstyrelsen
har inget att erinra mot planförslaget enligt 5 kap. 22 § PBL.
Granskningsyttrande 2 – Svenska Kraftnät
Svenska kraftnät har tagit dela av handlingarna för rubricerat ärende och har
ingenting att erinra mot upprättat förslag.
Granskningsyttrande 3 – Hästskon
Godkänner förslaget.
Granskningsyttrande 4 – Sadeln 4
Fastighetsägare för Sadeln 4 har följande synpunkter:
Efter att tagit del av synpunkterna som Grimman 9 och Sadeln 29 har så
stöder vi deras synpunkter och vill inte ha förtätning av området. Kommunen ville trygga att skogsmarken bevarades i ett tidigare skede.
Granskningsyttrande 5 – Grimman 2
Godkänner förslaget.
Granskningsyttrande 6 – Lantmäteriet
Lantmäteriet har tagit del av förslaget och lämnar följande synpunkter.
Genomförandebeskrivning
Tomtindelningen behöver upphävas för hela Grimman 1 och 2. Avstyckningar från Grimman 1 och 2 kommer att strida mot tomtindelningen som
idag gäller för hela Grimman 1 och 2 om tomtindelningen inte upphävs för
dessa fastigheter. Avstyckningarna är alltså inte möjliga att genomföra om
tomtindelningen endast upphävs inom planområdet.
Beskrivning av fastighetsbildning/fastighetsrättsliga frågor saknas. Därmed
saknas det även en konsekvensbeskrivning för berörda fastigheter angående
Dnr sbf/2014:422
BOTKYRKA KOMMUN
8[9]
2015-03-16
både avstyckningar och fastighetsreglering som det enligt plankartan ser ut
att behöva genomföras. Detta behöver förtydligas, speciellt angående fastighetsregleringen.
I övrigt har Lantmäteriet inga synpunkter på planen.
Under rubriken ”Verkan på fastighetsplan” på plankartan har ett tillägg
gjorts om att tomtindelningen från 1981-01-08 upphör att gälla inom fastigheterna Grimman 1 och 2.
I planbeskrivningen har ett stycke tillkommit under ”Fastighetsrättsliga frågor”. Där framgår att del av Grimman 2 tillfaller Grimman 1 vid kommande
fastighetsindelning för att möjliggöra angöring till Grimman 1 från Almvägen.
Granskningsyttrande 7 – Sadeln 29
Vi godkänner fortfarande inte förslaget och har, utöver de synpunkter vi inlämnat tidigare, följande synpunkter:
1. I er samrådsredogörelse hänvisar ni till att planområdet omfattas av en
översiktsplan antagen i maj 2014. Eftersom vi inte tidigare fått någon
information om att sådan plan antagits, så undrar vi om inte kommunen
är skyldig att informera samtliga boende i det område som en översiktsplan ska omfatta innan den kan antas?
2. Vi hävdar fortfarande att kommunen inte följer likabehandlingsprincipen med tanke på hur negativt särbehandlade vi blir i den detaljplan som
föreslås. Vi har inte heller fått svar på hur ni tänker kring det.
3. I det nya förslaget som kommer i granskningen så har ni gjort en förändring och utökat högsta tillåtna byggnadsarea från 110 till 120
kvadratmeter. Helt obegripligt med tanke på att det skapar en ännu
större förtätning och att det inte framgår någonstans i förslaget att det
funnits önskemål om att arean skulle höjas i de svar som inkommit.
Arbetet med Botkyrkas översiktsplan följde sedvanlig planprocess och pågick under ett par år fram till antagande i maj 2014. Under denna tid har
planen annonserats i ortstidningar och på kommunens hemsida, anslagits på
kommunens anslagstavla och på bibliotek, och möten har hållits med allmänheten.
Dnr sbf/2014:422
BOTKYRKA KOMMUN
9[9]
2015-03-16
Under detaljplanprocessen diskuteras lämpliga byggnadstyper, vilket påverkar planbestämmelserna. I detta fall är 120 m2 en lämplig byggnadsarea för
de byggnadstyper som kan bli aktuella.
Granskningsyttrande 8 – Vattenfall
Utöver de synpunkter Vattenfall framfört i samrådsskedet har Vattenfall inget
ytterligare att tillägga. Vattenfall har inget att invända mot de revideringar som
gjorts med hänsyn till de synpunkter Vattenfall framförde i samrådsskedet.
Dnr sbf/2014:422
ORDFÖRANDEFÖRSLAG
1[2]
2015-04-14
17
Förslag till detaljplan för Solskensvägen (del av Tullinge
19:282) (sbf/2013:513)
Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar åt samhällsbyggnadsförvaltningen att
upprätta förslag till detaljplan för Solskensvägen (del av fastigheten Tullinge 19:282), som ägs av Botkyrka kommun.
Sammanfattning
Syftet med planarbetet är att i ett förslag till detaljplan pröva möjligheten att
uppföra ungdomsbostäder i ett parkområde vid Solskensvägen på del av fastigheten Tullinge 19:282. Planområdet har fått namnet Solskensvägen.
Planområdet är beläget invid Solskensvägen i Tullingeberg och utgör del av
Botkyrka kommuns fastighet Tullinge 19:282. Planområdet avgränsas i
öster av Solskensvägen, i söder avgränsas området av fastigheten Capella 1
och norrut utgör fastigheten Tullinge 19:358 gräns. Västerut sträcker sig
befintligt grönområde ända fram till gångväg ner mot Nyängsvägen, varför
ingen definitiv tomtavgränsning västerut finns. Planområdet är beläget
endast några hundra meter från Tullinge centrum och pendeltågsstationen,
och ligger inom cykelavstånd (3 km) till Södertörns högskola i
Flemingsberg.
För området gäller Förslag till ändring av stadsplan för Kv Castor m fl i
Centrala Tullinge, Botkyrka kommun, 47-12 som fastställdes 1982-04-02.
Detaljplanen anger planområdet som parkmark. Genomförandetiden för
detaljplanen har gått ut.
Planområdet omfattar totalt ca 1,4 ha. Antal bostäder som prövas är cirka
120.
Ärendet
Kommunen äger den aktuella marken och förvaltningen har under hösten
genomfört en markanvisningstävling i syfte att finna en lämplig part för ge-
Dnr sbf/2013:513
BOTKYRKA KOMMUN
ORDFÖRANDEFÖRSLAG
2015-04-14
nomförandet. Tävlingen vanns av Wästbygg Projektutveckling Stockholm
AB. Kommunstyrelsen godkände 2015-03-02 § 58 genomförd markanvisningstävling och gav samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram förslag till detaljplanen enligt det vinnande förslaget, Wästbygg Projektutveckling Stockholm AB.
Ekonomi
Ett ramavtal och plankostnadsavtal har upprättas med Wästbygg Projektutveckling Stockholm AB. Del av avtalsområdet, enligt § 2, ska upplåtas till
Wästbygg Projektutveckling Stockholm AB med tomträtt alternativt försäljning.
Kommunen debiterar Wästbygg Projektutveckling Stockholm AB för alla
planrelaterade kostnader. För Kommunens arbete med planärendet debiteras
nedlagd tid enligt löpande räkning. Timpriser inom Kommunen för planarbetet tas ut enligt gällande taxa (t ex för plantjänster 968 kr/timme år enligt
2013 års taxa). Ingen moms utgår på Kommunens arbete. Kostnader för externt utförda utredningar som kommunen upphandlat, externa kopieringskostnader och annonskostnader vidarefaktureras till Wästbygg Projektutveckling Stockholm AB utan administrativt påslag.
2[2]
Dnr sbf/2013:513
TJÄNSTESKRIVELSE
1[4]
2015-03-18
Referens
Mottagare
Marina Pavlova
Dnr sbf/2013:513
Förslag till detaljplan för Solskensvägen (del av Tullinge
19:282), (plannr: 40-38)/
Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar åt samhällsbyggnadsförvaltningen att
upprätta förslag till detaljplan för Solskensvägen (del av fastigheten Tullinge 19:282), som ägs av Botkyrka kommun.
Sammanfattning
Syftet med planarbetet är att i ett förslag till detaljplan pröva möjligheten att
uppföra ungdomsbostäder i ett parkområde vid Solskensvägen på del av fastigheten Tullinge 19:282. Planområdet har fått namnet Solskensvägen.
Viktiga frågor att utreda under planarbetet bedöms vara: volym och storlek
på tilltänkt bebyggelse, solförhållanden och kopplingar inom grönområdet.
Vid planläggning bör beaktas hur grönområdet kan stärkas på platsen och få
en tydligare entré. Den nya bebyggelsens läge i placering ska harmoniera
med befintlig bebyggelse samt med landskapsbilden i övrigt. Kommunen
ska utarbeta förslag till detaljplan i samråd med Wästbygg Projektutveckling Stockholm AB. Planarbetet genomförs med normalt planförfarande.
Figur 1. Preliminär omfattning av detaljplanen markerat med röd linje
Direkt 08 - 530 613 98 / · E-post [email protected]
BOTKYRKA KOMMUN
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-03-18
Bakgrund
Planområdet är beläget invid Solskensvägen i Tullingeberg och utgör del av
Botkyrka kommuns fastighet Tullinge 19:282. Planområdet avgränsas i
öster av Solskensvägen, i söder avgränsas området av fastigheten Capella 1
och norrut utgör fastigheten Tullinge 19:358 gräns. Västerut sträcker sig
befintligt grönområde ända fram till gångväg ner mot Nyängsvägen, varför
ingen definitiv tomtavgränsning västerut finns. Planområdet är beläget
endast några hundra meter från Tullinge centrum och pendeltågsstationen,
och ligger inom cykelavstånd (3 km) till Södertörns högskola i
Flemingsberg.
Kommunen äger den aktuella marken och förvaltningen har under hösten
genomfört en markanvisningstävling i syfte att finna en lämplig part för genomförandet. Tävlingen vanns av Wästbygg Projektutveckling Stockholm
AB. Kommunstyrelsen godkände 2015-03-02 § 58 genomförd markanvisningstävling och gav samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram förslag till detaljplanen enligt det vinnande förslaget, Wästbygg Projektutveckling Stockholm AB.
För området gäller Förslag till ändring av stadsplan för Kv Castor m fl i
Centrala Tullinge, Botkyrka kommun, 47-12 som fastställdes 1982-04-02.
Detaljplanen anger planområdet som parkmark. Genomförandetiden för
detaljplanen har gått ut.
Kommunen ska utarbeta förslag till detaljplan i samråd med Wästbygg Projektutveckling Stockholm AB. Nödvändiga utredningar ingår i detaljplanearbetet. En förteckning över parternas respektive engagemang i framtagandet av planhandlingar framgår av plankostnadsavtalet.
Kommunens policys och strategier ska följas i planarbetet.
Planområdet omfattar totalt ca 1,4 ha. Antal bostäder som prövas är cirka
120.
Ekonomi
Ett ramavtal och plankostnadsavtal har upprättas med Wästbygg Projektutveckling Stockholm AB. Del av avtalsområdet, enligt § 2, skall upplåtas till
Wästbygg Projektutveckling Stockholm AB med tomträtt alternativt försäljning.
2[4]
Dnr sbf/2013:513
BOTKYRKA KOMMUN
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-03-18
Kommunen debiterar Wästbygg Projektutveckling Stockholm AB för alla
planrelaterade kostnader. För Kommunens arbete med planärendet debiteras
nedlagd tid enligt löpande räkning. Timpriser inom Kommunen för planarbetet tas ut enligt gällande taxa (t ex för plantjänster 968 kr/timme år enligt
2013 års taxa). Ingen moms utgår på Kommunens arbete. Kostnader för externt utförda utredningar som kommunen upphandlat, externa kopieringskostnader och annonskostnader vidarefaktureras till Wästbygg Projektutveckling Stockholm AB utan administrativt påslag.
Botkyrka kommun har formulerat sex utmaningar som tillsammans representerar ett platsspecifikt förhållningssätt till hållbar utveckling i kommunen:
A. Botkyrkaborna har arbete
B. Botkyrkaborna känner sig hemma
C. Botkyrka har de bästa skolorna
D. Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna
E. Botkyrkaborna är friska och mår bra
F. Botkyrkaborna har förtroende för varandra och för demokratin
I varje projekt ska vi sträva efter att uppnå ovan beskrivna utmaningar.
I detta projekt har vi främst stor möjlighet att påverka hemkänslan och att
nya bostäder kan uppföras utifrån en klimatsmart aspekt samt att det är ett
bra läge för ungdomsbostäder med tanke på närheten till Flemingsberg.
Figur 2. Värderosen
3[4]
Dnr sbf/2013:513
BOTKYRKA KOMMUN
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-03-18
Dnr sbf/2013:513
Preliminär tidplan
Beslut om uppdrag
Samrådsskede
Granskningsskede
Antagen plan
kvartal 2 2015
kvartal 4 2015
kvartal 2 2016
kvartal 4 2016
Magnus Andersson
Expedieras till:
Planadministratör
4[4]
Marina Pavlova
Planarkitekt
ORDFÖRANDEFÖRSLAG
1[2]
2015-04-14
18
Förslag till detaljplan för Dagvatten Norra Botkyrka, del av
Alby 15:32 (sbf/2013:85)
Samhällsbyggnadsnämnden godkänner att förslaget till detaljplan för del av
Alby 15:32 – Albygård skickas ut på samråd.
Sammanfattning
Största delen av dagvattnet från kommunens norra stadsdelar leds i dag ner i
en dagvattentunnel som sträcker sig från Norsborg till utloppet i Albysjön.
Tunneln tar även emot dagvatten från E4/E20. När dagvattnet väl hamnat i
ledningarna så leds det direkt ner till Mälaren via Albysjön. Därmed bidrar
dagvattnet med föroreningar till Östra Mälarens vattenskyddsområde som
försörjer stora delar av Stockholm med dricksvatten.
Genom att upprätta detaljplanen för del Alby 15:32 – Alby gård skapas
byggrätter för två teknikbyggnader som innebär en betydligt högre reningsgrad av dagvattnet från tunneln. Den ena byggnaden kan uppföras vid Alby
gård. Den är tillsammans med den Gula villan en värdefull kulturmiljö enligt kommunens kulturmiljöprogram. För att värna om dessa kulturmiljövärden har en antikvarisk utredning och flera skyddsbestämmelser tagits
fram för Alby gård och Gula villan. Det kommer även att ställas krav på gestaltningen av den ena teknikbyggnaden, i anslutning till kulturmiljön.
Ärendet
Samhällsbyggnadsnämnden beslutade i mars 2014 att ge uppdrag till samhällsbyggnadsförvaltningen, att upprätta detaljplan för del av Alby 15:32
med normalt förfarande. Detaljplanen bedöms inte medföra någon betydande miljöpåverkan. Detaljplanen syftar till att möjliggöra för nya tekniska
lösningar av dagvattenhanteringen som ska skydda Östra Mälarens vattenskyddsområde. Syftet är också att göra det möjligt att bygga attraktiva utemiljöer längs med kommande dagvattenstråk.
Dnr sbf/2013:85
BOTKYRKA KOMMUN
ORDFÖRANDEFÖRSLAG
2015-04-14
Ekonomi
Projektet belastar VA-kollektivet.
2[2]
Dnr sbf/2013:85
TJÄNSTESKRIVELSE
1[2]
2015-03-20
Referens
Mottagare
Olof Karlsson
Förslag till detaljplan för Dagvatten Norra Botkyrka, del av
Alby 15:32 ( plannr: 50-49)
Samhällsbyggnadsnämnden godkänner att förslaget till detaljplan för del av
Alby 15:32 – Albygård skickas ut på samråd.
Sammanfattning
Samhällsbyggnadsnämnden beslutade i mars 2014 att ge uppdrag till samhällsbyggnadsförvaltningen, att upprätta detaljplan för del av Alby 15:32
med normalt förfarande. Detaljplanen bedöms inte medföra någon betydande miljöpåverkan. Detaljplanen syftar till att möjliggöra för nya tekniska
lösningar av dagvattenhanteringen som ska skydda Östra Mälarens vattenskyddsområde. Syftet är också att göra det möjligt att bygga attraktiva utemiljöer längs med kommande dagvattenstråk.
Bakgrund
Genom att upprätta detaljplanen för del Alby 15:32 – Alby gård skapas
byggrätter för två teknikbyggnader som innebär en betydligt högre reningsgrad av dagvattnet från tunneln. Den ena byggnaden kan uppföras vid Alby
gård. Den är tillsammans med den Gula villan en värdefull kulturmiljö enligt kommunens kulturmiljöprogram. För att värna om dessa kulturmiljövärden har en antikvarisk utredning och flera skyddsbestämmelser tagits
fram för Alby gård och Gula villan. Det kommer även att ställas krav på gestaltningen av den ena teknikbyggnaden, i anslutning till kulturmiljön.
Alby gårds framtida innehåll är i dagsläget inte bestämt, varför gårdens användningsbestämmelser föreslås bli relativt vida. Dess användning måste
dock vara förenlig med byggnadens höga kulturvärden.
Direkt /HandläggareTelefon/ Sms·/HandläggareMobilTelefon/ · E-post [email protected]
Dnr sbf/2013:85
BOTKYRKA KOMMUN
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-03-20
Ekonomi
Projektet belastar VA-kollektivet.
Preliminär tidplan
Beslut om antagande SBN
juni/2014
augusti/2014
Magnus Anderson
Olof Karlsson
planarkitekt
Bilagor:
•
•
•
Utredningar:
Nedanstående utredningar biläggs inte, men kan rekvireras genom mail till
[email protected].
• Beskrivning av teknikbyggnader
• Antikvarisk utredning år-mån-dag av xx
_________
Expedieras till
Planadministratör
2[2]
Dnr sbf/2013:85
2015-03-23
50-49
Samrådshandling
Detaljplan för Alby gård och Gula villan
Del av Alby 15:32
PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING
Flygfoto
Diarienummer: SBF/2013:430
50-49
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
2 [15]
Samrådshandling
2015-03-09
Flygfoto på framsidan visar Albygård med strandkanten i förgrunden. Planområdets
avgränsning är markerad i flygfotot.
Innehåll
Handlingar .................................................................................................................... 3 Syfte.............................................................................................................................. 3 Planens läge och avgränsning ...................................................................................... 3 Markägoförhållanden .................................................................................................... 4 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR ............................................................ 4 Miljöbedömning ............................................................................................................. 4 Översiktsplan ................................................................................................................ 5 Stadsbyggnadsidén Framtid Alby ................................................................................. 6 Detaljplan ...................................................................................................................... 6 Strandskydd .................................................................................................................. 7 Kommunala beslut ........................................................................................................ 7 OMRÅDESFÖRUTSÄTTNINGAR ................................................................. 7 Rättigheter .................................................................................................................... 7 Geotekniska förhållanden ............................................................................................. 7 Risk för skred och eller höga vattenstånd ..................................................................... 7 Radon ........................................................................................................................... 7 Markföroreningar........................................................................................................... 8 Fornlämningar ............................................................................................................... 8 Bebyggelseområden ..................................................................................................... 8 Natur ............................................................................................................................. 9 Teknisk försörjning ...................................................................................................... 10 FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER ................................................ 10 Markägoförhållanden .................................................................................................. 10 Fastighetsbildning ....................................................................................................... 10 Rättigheter .................................................................................................................. 11 Störningar ................................................................................................................... 11 Trafik ........................................................................................................................... 14 Natur ........................................................................................................................... 14 Strandskydd ................................................................................................................ 14 ADMINISTRATIVA FRÅGOR ...................................................................... 15 Medverkande tjänstemän
Detaljplanen har tagits fram i ett sammanbete mellan Tekniska förvaltningen
(TEF) och Samhällsbyggnadsförvaltningen (SBF).
Eva Haglund, projektledare
TEF, va-enheten
Olof Karlsson, planarkitekt
SBF, planenheten
Anders Forsberg, miljöstrateg
SBF, miljöenheten
Katharina Holmqvist, landskapsarkitekt,
SBF, gata- och parkenheten
50-49
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
3 [15]
Samrådshandling
2015-03-09
Olof är kontaktperson för detaljplanen:
Telefon: 08-530 626 89
Handlingar




Behovsbedömning
Underlag till detaljplanen


Antikvarisk förundersökning, Thyrens, oktober 2014.
Ritning av Norconsult 2015-03-13
Syfte
Samhällsbyggnadsnämnden beslutade i mars 2014 att ge uppdrag till SBF.
Uppdraget är att upprätta detaljplan för del av Alby 15:32 med normalt
förfarande. Enligt beslut om uppdrag till SBF syftar detaljplanen till att
möjliggöra för nya tekniska lösningar av dagvattenhanteringen som ska
skydda Östra Mälarens vattenskyddsområde. Syftet är också att göra det
möjligt att bygga attraktiva utemiljöer längs med kommande dagvattenstråk.
Planens läge och avgränsning
Detaljplanen är cirka 15 hektar och ligger i Alby, vid Albysjön. Detaljplanen
möjliggör utbyggnad av två teknikbyggnader. Den ena kan uppföras i
anslutning till tomterna för Alby gård och Gula villan. Det är ett allmänt
intresse att skydda dessa miljöer enligt kommunens kulturmiljöprogram.
Därför har dessa tomter tagits med i planområdet.
Den andra tekniska anläggningen kommer att anläggas vid tunnelns utlopp
vid Albysjön, i anslutning till gångvägen till Fittja, längs med Albysjöns
strandkant. Gångvägen vid strandkanten med angränsande natur har tagits
med i detaljplanen för att tydliggöra konsekvensen för det gröna sambandet
och för allmänhetens möjlighet att passera.
Den större delen av planområdet består av natur- och av vattenområden.
Dessa områden är med för att avgränsa de planerade verksamheterna. De är
också med för att modernisera intilliggande detaljplaner, som har
bestämmelser utan lagstöd.
50-49
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
4 [15]
Samrådshandling
2015-03-09
Planområdet ligger vid Albysjön, norr om Hangaren och söder om Fittja.
Detaljplanen motsvarar en del av den kommunala fastigheten Alby 15:32.
Hela fastigheten sträcker sig över en stor del av Botkyrkas norra stadsdelar
och rymmer kommunens gata- och parkmark.
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
Miljöbedömning
Sammantaget bedöms detaljplanen inte ge upphov till betydande
miljöpåverkan.
Detaljplanens syfte är att möjliggöra en förbättrad dagvattenhantering och
minska mängden föroreningarna som avleds till Albysjön samt att stärka
skyddet för Alby gård och kulturmiljön runt gården enligt de förslag som
tagits fram i rapporten ”Alby gård - antikvarisk förundersökning”.
En förbättrad dagvattenhantering med rening i öppna dagvattendammar
kommer att leda till en förbättrad vattenkvalité i Albysjön och Mälaren.
Belastningen av metaller och närsalter till Albysjön från dagvatten i Norra
Botkyrka förväntas minska med ca 75-80%. Åtgärderna förväntas starkt bidra
till målet att klara miljökvalitetsnormerna för Albysjön.
Planen möjliggör tekniska byggnader för att kunna avleda dagvattnet till
dagvattendammar utanför och inom planområdet. Dessa öppna
dagvattendammar kan skapa förståelse för vikten av att rena dagvatten och
ger parkområden med rekreationsmöjligheter, både en attraktivare utemiljö
och biologisk mångfald.
50-49
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
5 [15]
Samrådshandling
2015-03-09
Om kraven på rening av dagvattnet ökar och ytterligare rening skulle krävas
kan det bli aktuellt med en reningsanläggning i anslutning till
dagvattentunnelns mynning mellan Alby Gård och Gula villan. En sådan
byggnad måste smälta in i den befintliga kulturmiljön.
Inom projektet krävs en del ytterligare utredningar, bland annat saknas
geoteknisk bedömning för platsen där dagvattendammen invid Alby Gård ska
placeras. Avsättningsmagasinets utformning och eventuella risker med
byggandet inom primär skyddszon för Östra Mälarens vattenskyddsområde
behöver också belysas vidare.
Lämpligheten att ha kvar de byggrätter som finns i befintliga planer i
anslutning till vattnet samt längst norrut i planen behöver också fortsätta
studeras.
Översiktsplan




Söder om planområdet går Albyvägen. Enligt översiktsplanen 2013 så
ska vägen få trottoarer. Detaljplanen medger utrymme att förse vägen
med trottoarer.
Hela planområdet ingår även i östra Mälarens vattenskyddsområde,
vilket ställer särskilda krav på dagvattenhantering.
Det finns även gröna samband och genom planområdet. Det ena går
längs med Albyåsens bergsrygg ut mot Albysjön. Det andra går längs
med sjöns strandkant. Gröna samband behöver upprätthållas för att
skapa en sammanhängande grönstruktur, enligt översiktsplanen från
2013.
Planområdet ingår i ett utpekat verksamhetsområdet: 3. Subtopia,
hangaren m.m”. I detta område vill kommunen se bostäder, tjänster,
kontor och produktion.
Bild till vänster visar ett utklipp av översiktsplan. Till höger framgår ett
utklipp från strukturplan från Framtid Alby, se nästa stycke.
50-49
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
6 [15]
Samrådshandling
2015-03-09
Stadsbyggnadsidén Framtid Alby
Enligt stadsbyggnadsidén Framtid Alby 2014 vill kommunen att hamnen
utvecklas till en plats som är tillgänglig för alla. Ny bebyggelse i Gula villan
kommer att studeras vidare. Iden är även illustrerad, som en del i en
översiktlig strukturplan för hela stadsdelen. Skissen visar på tre punkthus för
bostäder vid vattnet och att den större delen av Albygård och Gula villan
omvandlas till park.
Denna detaljplan bekräftar pågående markanvändning och har inte prövat
iden om att bygga bostäder vid vattnet, enligt Framtid Alby.
Detaljplan
Förutom att säkerställa dagvattenrening och befintliga kulturvärden så
moderniserar denna detaljplan befintliga planbestämmelser, som numera
saknar lagstöd.
 Användningen för Alby gård är allmänt ändamål och användningen
för Gula villan är fritidsområde. Dessa användningarna ersätts med
ändamålet kultur.
 I detaljplanerna från 1970 och -54 finns två stråk för ledningar, med
egenskapsbestämmelser på allmän platsmark. Dessa bestämmelser
fyller ingen funktion eftersom det inte finns någon byggrätt på allmän
mark. Därför tas dessa bort.
 Genom Albygård och Gula villan finns flera stråk med inskränkningar
av byggrätterna för att säkerställa tillgänglighet för allmän ledning, så
kallade u-områden. I flera av dessa stråk finns inga ledningar, därför
kommer dess u-områden att tas bort då de inte fyller något syfte.
I gällande planer finns stora områden som är avsedda för park men som idag
består av skogsmark. Därför planläggs dessa områden för ändamålet natur. I
detaljplanen från 50-talet finns även en rest av en byggrätt, ett bergsrum för
att rymma en industrilokal. Hälften av denna rätt har redan släckts ut av
efterföljande detaljplaner. Rättigheten går därför inte att utnyttja. Med denna
plan försvinner resten av byggrätten.
Planområdet regleras av fyra detaljplaner
från 1954 till 1986. Den nya planområdesgränsen är markerad med rött.
50-49
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
7 [15]
Samrådshandling
2015-03-09
Strandskydd
Strandskyddet är upphävt för planområdet. Enligt MB ska skälen att upphäva
skyddet omprövas i samband med ny detaljplan.
Kommunala beslut
Tekniska nämnden beslutade 2011-11-14 (sbf/2009:456 § 63) att bygga
dagvattenreningsanläggningar för att klara rening av dagvatten från Norra
Botkyrka. För projektet avsätts 100 mnkr i investeringsmedel.
OMRÅDESFÖRUTSÄTTNINGAR
Rättigheter
Alby 15:32 belastas av två ledningsrätter som motsvarar befintliga ledningar:
 Vattenledning som ägs av Stockholms Vatten AB. Området motsvarar
ett stråk under Albysjön och längs med gångvägen i norra delen av
planområdet.
 Luftledning för starkström som ägs av Vattenfall Eldistribution AB.
Området motsvarar befintligt stråk för luftledning längst med
Albyberget och över Albysjön.
De lägre delarna av terrängen består av postglacial grovlera. De högre
partieran i Albyberget, har ett stort inslag av berg i dagen med partier av
sandig morän enligt kommunens övergripande jordartskarta.
Enligt översiktsplanen från 2013 ingår strandkanten till kvartersmarken ett
aktsamhetsområde för ras- och skred.
Det finns risk att strandpromenaden och infarten till den gula villan kan
översvämmas vid ett så kallat 100 års flöde.
MSB Översvämningskartering 100 årsflöde
Radon
Området är normalriskområde för radon.
50-49
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
8 [15]
Samrådshandling
2015-03-09
Markföroreningar
Vid dagvattentunnelns utlopp kan det förväntas vara förhöjda halter i
sedimenten av sådana föroreningar som vanligtvis återfinns i dagvatten. Inga
sedimentprov är tagna på platsen.
Fornlämningar
Uppe på Albyberget finns flera stensättningar. De berörs inte av detaljplanen
eftersom motsvarande område planläggs för natur. På tomten till Alby gård
har det funnits en minnessten. Denna sten har flyttats till den gula villans
trädgård, se bilagt kulturmiljöprogram.
Bebyggelseområden
Alby gård är utpekad som en kulturhistorisk värdefull miljö i
kulturmiljöprogrammet för Botkyrkas kommun, från 2014. Enligt bilagt
kulturmiljöprogram är Alby gård och Gula villan särskilt värdefull, enligt
8:13 PBL (förvanskningsfördbud). Dessa värden är skyddade av
detaljplanen. I bilagd antikvarisk utredning beskriv de befintliga
kulturmiljövärdena ytterligare.
Park
Alby gård och Gula villan ligger i en park med inslag av olika stilar, t.ex. från
barock- och engelska parkträdgårdsarkitektur. Blandning av stilar låg i tiden
vid sekelskiftet i början av1900, både när det gällde gestaltningen av parker
och byggnader.
Genom parken i Albygård går en huvudaxel där byggnaderna i parken spelar
en central roll. Denna formgivning är hämtad från barockträdgårdens stränga
symmetri. Det finns även mer organiskt uppbyggda stråk som ansluter
mittaxeln med en köksträdgård och med stigar ner till Albysjön. Dessa stråk
är mer organiska och visar på drag av engelsk landskapspark, med ett
varierande rörelsemönster genom en naturligt växande grönska.
Alby gårds huvudbyggnad
Alby gårds huvudbyggnad är från 1600-talet och har byggts om flera gånger
under 1800 och 1900 talet. Byggnaden har ett monumental formspråk och
präglas i första hand av det tidiga 1800-talets empirkänsla, med en lätt
klassicerande grundton. Under 1900-talet gjordes en del tillägg till
byggnaden.
Lusthuset
Bakom huvudbyggnaden finns en veranda. I samma nivå ligger ett lusthus, en
åttakantiga paviljong,
50-49
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
9 [15]
Samrådshandling
2015-03-09
Kägelbanan
I slänten bakom huvudbyggnaden ligger kägelbanan. Banan är en förlängning
av en mittaxel som finns i parken. Byggnaden som tillkom i början av 1900talet andas nationalromantik i både fasaduttryck och detaljer.
Gula Villan
Gula villan, även kallad Gulan, uppfördes 1902. Villans formgivning är
typisk för det tidigare 1900-talets framväxande villabebyggelse. Här är det
sena 1800-talets omväxlade panelarkitektur med dekorativa detaljer i takfot,
på verandor och listverk fortfarande tongivande. Kombinationen med råa
betongsocklar med indrag som ger byggnaden karaktär av en alpstuga, vilket
ger villan ett eget intryck.
Natur
Området utanför Alby Gård sträcker sig dels i väst-östlig riktning på en
skogsklädd bergshöjd; dels i nord sydlig riktning längs Albysjöns strand. I
väster ansluter planområdet till bostadsområdena på Albyberget och i öster
till Albysjön. På bergshöjden växer hällmarksskog. I branterna växer
ädellövskog. Berget stupar brant ner mot Albysjöns strand. Längs stranden,
nedanför bergsbranten, är marken relativt plan och här finns en anlagd
strandpromenad. Strandområdet är trädbevuxet, här växer bland annat ek.
Strandkanten är bitvis stenig och på vissa delar finns vasstråk i vattnet.
Det finns flertalet naturliga utsiktspunkter och stigar på den skogsklädda
berghöjden mellan Fittja och Alby. Många människor vistas i detta
natursköna område. Området är ett utvecklingsområde för rekreation.
Området består i norr av ett skogsbestånd som är yngre än 60 år och i söder
är skogsbeståndet 60-100 år.
Vy av strandpromenaden med ekar.
50-49
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
10 [15]
Samrådshandling
2015-03-09
Gatunät
Bebyggelseområdet angörs via Albyvägen. Längs med vägen finns även en
gång- och cykelväg som fortsätter ut längs med strandkanten för att ansluta
till Fittja.
En del av gång- och cykelvägen går genom tomterna till Gula villan och Alby
gård. För motsvarande sträcka gäller bestämmelsen ”x” med innebörden att
allmänheten har rätt till passage.
Kollektivtrafik
För att ta bussen går man cirka 900 meter mot Alby centrum längs med gångoch cykelvägen till hållplatsen Alby IP. Efter ytterligare 700 meter når man
tunnelbanestationen Alby.
Alby gård och Gula villan är anslutna till kommunens va-nät. Genom parken
i Alby gård går en va-ledning. Det går även en va-ledning längs med gångoch cykelvägen vid Albysjön.
Värme
Alby gård är ansluten till SFAB´s fjärrvärmenät, med en servis från kvarteret
Lagen. SFAB har även en optisk kabel genom Alby gård.
FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER
Enligt befintlig detaljplan är Alby gård planlagd för ”allmänt ändamål”,
vilket innebär att det endast är landsting, kommun eller statskyrka som får
äga fastigheten. Med den nya användningen ”kultur”, kan fastigheten säljas
till enskild.
Fastighetsbildning
Enligt befintlig detaljplan kan fyra fastigheter bildas inom planområdet.
Tomten till Alby gård kan avstyckas till en enskild fastighet. Tomten till Gula
villan kan styckas till tre fastigheter eftersom detaljplanen medger tre
huvudbyggnader för motsvarande område. Den ena av dessa motsvarar den
befintliga huvudbyggnaden med namnet Gula villan. Den andra byggrätten
ligger i kvarterets östra del och den tredje ligger vid vattnet.
50-49
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
11 [15]
Samrådshandling
2015-03-09
Den nya detaljplanen medger att ytterligare två fastigheter kan avstyckas från
Alby 15:32. Dessa fastigheter kan komma att rymma de planerade
teknikbyggnaderna. Båda fastigheterna förutsätter in- och utfartsservitut över
angränsande fastigheter, för att nå det allmänna gatunätet. Den ena
fastigheten förutsätter även tillstånd att ta sig fram över parkmark, till och
från gatan.
Rättigheter
Längs med befintlig gångväg vid strandbrynet begränsas byggrätten för att
möjliggöra allmän passage genom kvarteret. Det finns även en begränsning
för motsvarande sträckning, som syftar till att säkerställa tillgängligheten för
underhåll och reparation för allmän ledning. Detta innebär att framtida och
enskilda fastigheter kommer att belastas av servitut för motsvarande ändamål.
Den härskande fastigheten för servitut av allmänt ändamål inom planområdet,
kan med fördel bli återstoden av stamfastigheten Alby 15:32.
I gällande detaljplan finns flera stråk genom kvartersmarken för underhåll
och reparation av allmän ledning. Dessa stråk tas bort med den nya
detaljplanen, eftersom stråken varken motsvaras av befintlig eller planerad
ledningsdragning.
Störningar
Detaljplanen möjliggör utbyggnaden av två teknikbyggnader; en
reningsanläggning och en uppfodringsanläggning för dagvatten. Slam, olja
och andra föroreningar avskiljs från dagvattnet för att senare pumpas till
dammar eller annan plats för fortsatt rening. Utsläppen av föremål och
föroreningar till Albysjön från dagvattnet som sker idag kommer att minska
avsevärt med planerad anläggning.
Sammantaget kommer teknikbyggnaderna inte att medföra en störande
påverkan på omgivningen. De störningar som byggnaden ändå medför består
av lukt och buller. Ljud avges från elmotorer till maskinell utrustning samt
pumpar. Spridningen minskas genom att elmotorerna byggs in, byggnaden
kan även utformas med bullerdämpande egenskaper.
Lukt kan avges från avskilt slam. Dagvattenslammet innehåller dock normalt
inte höga halter organiskt material. Därför förväntas inte luktpåverkan att bli
stor. Luktmissionerna kan även förhindras med en
luktbehandlingsanläggning.
Bebyggelseområden
Befintlig detaljplan medger fritidsändamål och allmänt ändamål. Dessa
användningar saknar idag lagstöd och kommer därför att ersättas med
användningen kultur och fritid. Det innebär att verksamheter som vänder sig
till besökare. Här är några exempel på verksamheter som ingår i
användningen:
50-49
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten






12 [15]
Samrådshandling
2015-03-09
Kulturellt ändamål som museer, folkparker, religiösa byggnader m.m.
Idrott- och sportanläggningar t.ex. idrottsplats, sporthall eller ridhus.
Mindre butiker, restauranger och verkstäder för deltagarnas och
publikens behov kan inrymmas
Nöjesparker, konserthus, teatrar och mässhall.
Hotell, vandrarhem och liknande som är avsedd för tillfällig
övernattning
Komplement till det tillfälliga boendet som garage, servicehus,
parkering och lekplats.
I ändamålet kultur- och fritid ingår inte camping och områden för det rörliga
friluftslivet.
Den större delen av byggrätten för kultur- och fritid är redan tagen i anspråk.
Det finns en outnyttjad byggrätt kvar i den norra delen av
användningsområdet och en rätt att uppföra komplementbyggnad vid vattnet.
Denna byggrätt har inskränkts till att endast gälla för ett däck eller en brygga
med en paviljong. Inskränkningen till komplementbyggnad beror på att
byggrätten ligger inom det område som kan bli översvämmat, enligt
Botkyrkas klimatstrategi.
Teknikbyggnaden vid Albysjön kan anläggas helt i berg, nedsänkt i
terrängen. På motsvarande läge går idag en gångväg längs med Albystranden.
Efter uppförandet av teknikbyggnaden kommer gångvägen att återställas på
taket. Det enda som kommer att synas är ett pumphus, som sticker upp från
den nedsänkta huvudbyggnaden.
När byggnaden är anlagd så kommer det att bli en bergsschakt på cirka fyra
meter i terrängen med ett staket för att förhindra fallolyckor.
50-49
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
13 [15]
Samrådshandling
2015-03-09
Situationsplanen ovan visar hur teknikbyggnaden kommer att uppföras vid
Albysjön, under gångvägen vid strandbrynet. Sektionerna nedan visar en två
sektioner av planerad byggnad.
Byggnaden vid Alby gård planeras till största delen att anläggas i berget
varvid de delar som blottas lämpligen utformas för att smälta in i bakgrunden.
Detta innebär att tak kan utformas med växtlighet och väggar kan kläs in med
natursten eller lämnas med betong. Eftersom denna byggnad kan komma att
uppföras i en känslig kulturmiljö kommer krav att ställas på gestaltningen.
Situationsplanen ovan visar att en del av berget kommer att sprängas bort för
att ge rum till den nya teknikbyggnaden.
50-49
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
14 [15]
Samrådshandling
2015-03-09
Trafik
Reningsprocesserna förväntas kräva ytterst lite tillsyn varvid trafiken till
anläggningen blir begränsad. Anläggningarna behöver tillsyn en gång per
månad och tömning en gång per år. Detta genererar trafik med en personbil
till och från anläggningarna en gång per månad och en lätt lastbil till och från
en gång per år.
Natur
Utbyggnaden av de båda teknikbyggnaderna innebär att en mindre del av
Albyberget kommer att schaktas bort.
Strandskydd
Enligt 7:18 MB återinträder strandskydd en detaljplan upphävs eller ersätts.
För den nya detaljplanen innebär detta att strandskyddet börjar att gälla för
vatten, park- och naturområde när detaljplanen vinner laga kraft. För
kvartersmarken kommer dock strandskyddet att förbli upphävt.
Enligt MB 7:18c finns sex skäl att upphäva strandskyddet. Två av dessa skäl
kan tillämpas för kvartersmarken inom planområdet.
Det ena skälet gäller för den kvartersmarken som planeras för kulturändamål;
marken är redan tagen i anspråk. För kvartersmarken är det väl dokumenterat
hur marken har används över tiden. T.ex. finns det dokumenterat att det har
funnits byggnader tidigare, med motsvarande läge för de planerade
byggrätterna i detaljplanen.
Det andra skälet är för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse, som inte
kan tillgodoses utanför området. Enligt översiksplanen ingår planområdet i
ett utpekat centrum för kreativa näringar. Kommunen vill ge plats för en
betydande del av regionens företagande. De byggrätter som finns inom
planområdet ger plats för de kreativa näringarna, vilket är ett angeläget
kommunalt intresse. Det är även betydande för Albys utveckling. Läs
översiktsplanen sidan 85-86.
50-49
BOTKYRKA KOMMUN
Planenheten
15 [15]
Samrådshandling
2015-03-09
Att värna om vattenkvalitéen inom Östra Mälarens vattenskyddsområde är ett
annat allmänt intresse som är angeläget. Med utbyggnad av
teknikanläggningar kommer reningsgraden av dagvattnet att stiga avsevärt.
Detaljplanen kommer att ställas ut på samråd i april och ställas ut på
granskning i juni. Det innebär att detaljplanen kan vara aktuell för
godkännande av SBN i september och vinna laga kraft i oktober.
Detaljplanens genomförandetid är fem år.
Huvudman för allmän plats är kommunen.
SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN och TEKNISKA FÖRVALTNINGEN
Planchef
Olof Karlsson
Planarkitekt
Eva Hagland
Projektledare
Behovsbedömning
Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan
Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun
Bild på Alby gård, mars 2015.
Behovsbedömningen av detaljplan för Alby Gård, del av Alby 15:32, är framtagen
som ett underlag inför plansamrådet. Ett syfte med behovsbedömningen är att avgöra
om genomförandet av detaljplanen kommer att ge upphov till betydande
miljöpåverkan och därför kräver en miljöbedömning med tillhörande
miljökonsekvensbeskrivning. Utöver detta tar behovsbedömningen upp miljöfrågor
som bör beaktas i den fortsatta planprocessen.
Ansvarig för behovsbedömningen har varit Ulrika Elveskog, miljöenheten,
samhällsbyggnadsförvaltningen, Botkyrka kommun.
Tumba, 20 mars 2015
2
Sammanfattande bedömning
Detaljplanens syfte är att möjliggöra en förbättrad dagvattenhantering och minska
mängden föroreningarna som avleds till Albysjön samt att stärka skyddet för Alby
gård och kulturmiljön runt gården enligt de förslag som tagits fram i rapporten ”Alby
gård - antikvarisk förundersökning”.
En förbättrad dagvattenhantering med rening i öppna dagvattendammar kommer att
leda till en förbättrad vattenkvalité i Albysjön och Mälaren. Belastningen av metaller
och närsalter till Albysjön från dagvatten i Norra Botkyrka förväntas minska med ca
75-80%. Åtgärderna förväntas starkt bidra till målet att klara miljökvalitetsnormerna
för Albysjön.
Planen möjliggör tekniska byggnader för att kunna avleda dagvattnet till
dagvattendammar utanför och inom planområdet. Dessa öppna dagvattendammar kan
skapa förståelse för vikten av att rena dagvatten och ger parkområden med
rekreationsmöjligheter, både en attraktivare utemiljö och biologisk mångfald.
Om kraven på rening av dagvattnet ökar och ytterligare rening skulle krävas kan det
bli aktuellt med en reningsanläggning i anslutning till dagvattentunnelns mynning
mellan Alby Gård och Gula villan. En sådan byggnad måste smälta in i den befintliga
kulturmiljön.
Inom projektet krävs en del ytterligare utredningar, bland annat saknas geoteknisk
bedömning för platsen där dagvattendammen invid Alby Gård ska placeras.
Avsättningsmagasinets utformning och eventuella risker med byggandet inom primär
skyddszon för Östra Mälarens vattenskyddsområde behöver också belysas vidare.
Lämpligheten att ha kvar de byggrätter som finns i befintliga planer i anslutning till
vattnet samt längst norrut i planen behöver också fortsätta studeras.
Sammantaget bedöms detaljplanen inte ge upphov till betydande miljöpåverkan.
Bakgrund
Botkyrka kommun avser att ändra sin dagvattenhantering med syfte att förbättra
vattenmiljön och minska belastningen av föroreningar som idag avleds till Albysjön
som ligger i Östra Mälarens vattenskyddsområde. Dagvattenhanteringen ska ske mer
lokalt med öppna vattenytor i Fittja och Alby och bestå av dammar och våtmarker. Det
arbetet har lett till att befintliga detaljplaner behöver ändras.
En av dagvattendammarna är tänkt att placeras i utkanten av Alby gårds parkmiljö och
i samband med det väljer kommunen att med denna detaljplan stärka
kulturmiljöskyddet av gården och de omkringliggande byggnaderna.
Under 2004 kompletterades Plan- och bygglagen beträffande kraven på
konsekvensbedömningar. Vid upprättande av en detaljplan ska bestämmelserna om
miljökonsekvensbeskrivning i 6 kapitlet 11-18 och 22 §§ miljöbalken tillämpas om
planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt Plan- och bygglagen 5
3
kapitlet 18§. Bedömning av detaljplanens behov av miljöbedömning har kommit att
kallas behovsbedömning.
Som stöd för att avgöra om planens genomförande kan antas medföra betydande
miljöpåverkan utgår nedanstående bedömning från kriterierna i bilaga 4 till
förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar.
Beskrivning av planområdet
Planområdet ligger vid Albysjöns västra strandkant och sträcker sig från Albysjön i
öster till bostadsbebyggelsen på Åldermannavägen i väster. Inom planområdet ligger
Alby gård, Gula villan och utloppet av den dagvattentunnel som avvattnar större delen
av norra Botkyrkas bebyggelse. Söder om planen ligger Botkyrka båtklubb.
Mark
Längs med strandpromenaden, vattenkanten och runt Alby Gård är jordarten
postglacial grovlera och grovsilt, uppe på berget är det berg i dagen samt sandig
morän. Vattendjupet i Albysjön inom planområdet är bara några meter, strandzonen
sluttar inte så brant ut i sjön. Det är normalriskområde för radon.
Inom planområdet finns två potentiellt förorenade områden registrerade i
Länsstyrelsens MIFO-databas. Kommunen har inga ytterligare uppgifter om
misstänkta föroreningar inom planområdet. Enligt Länsstyrelsens uppgifter har det på
Alby gård funnits en verkstadsindustri med halogenerade lösningsmedel, grafisk
industri i form av boktryckeri under 1960-talet. Det har även i anslutning till Gula
villan funnits en vattentvätt. Den finns med på kartor från 1913 som en gårdstvätt.
Vatten
Hela planområdet ligger inom Östra Mälarens vattenskyddsområde och nästan hela
området ligger inom den primära skyddszonen som omfattar vattenområdet samt 50
meter från strandlinjen. Östra Mälaren försörjer större delen av Stockholmsområdet
med dricksvatten och vattenskyddsområdet instiftades 2008 för att säkra skyddet av
vårt vatten.
Största delen av dagvattnet från Norra Botkyrka leds i dag ner i en dagvattentunnel
som sträcker sig från Norsborg till utloppet i Albysjön. Vid dagvattentunnelns utlopp
kan sedimenten vara förorenade av det dagvatten som runnit ut på platsen under
många år. Det finns äldre sedimentprovtagningar från 90-talet vid tunnelns mynning.
Planområdet avvattnas till Albysjön som är 118 hektar stor och har ett totalt maxdjup
på 24 meter. Enligt VISS-databasen klassas Albysjön som otillfredsställande när det
gäller den ekologiska statusen samt uppnår ej god kemisk status. Dessa bedömningar
är ett arbetsmaterial och statusen är inte fastställd. Det utslagsgivande för den
ekologiska statusen är att det är otillfredsställande för växtplanktonnäringsämnespåverkan. Ämnen som inte uppnår god kemisk status i
vattenförekomsten är kvicksilver och tributyltenn-föreningar. Den största diffusa
källan med påverkan på Albysjön är från urban markanvändning inklusive dagvatten.
4
Rekreation och friluftsliv
I planområdet ligger strandpromenaden som går längs med Albysjön. Promenaden
länkar ihop Alby med Fittja. Alby Gård är idag inte tillgängligt för allmänheten.
Naturmiljö och landskapsbild
Planområdet omfattar förutom Alby Gård ett vattenområde i Albysjön, ett
strandområde och ett skogsparti ovanför strandpromenaden. På bergshöjden växer
hällmarksskog. I branterna växer ädellövskog. Berget stupar brant ner mot Albysjöns
strand. Norr om dagvattentunnelns utlopp växer större lövträd, såsom asp, ek, björk, al
och sälg längs med stranden. Söder om dagvattentunnelns utlopp finns uppväxta alar,
mindre pilar och sly av ask och lönn. Träden är inte lika gamla söder om
tunnelmynningen. Strandkanten är tämligen ordinär och inte så tillgänglig, stranden
längs med planområdet inbjuder inte till bad. Det är en hård botten och några meter
vass ut från strandkanten.
Kulturvärden
Alby gård är utpekad som en kulturhistoriskt värdefull miljö i kulturmiljöprogrammet
för Botkyrka kommun. Enligt programmet ska huvudbyggnad, trädgårdsmästarbostad,
kägelbana och Gula villan bevaras och parkmiljön ska respekteras och utvecklas.
Fornlämningar finns i skogsområdet ovanför stranden. Ytterligare en fornlämning
finns utmarkerad vid Alby gård. Det är en minnessten av röd sandsten (två meter hög)
som vid ett senare besiktningstillfälle inte kunde hittas.
Buller
Inga höga bullernivåer förekommer i området enligt den bullerutredning som är utförd
av Ingemansson Technology AB under 2006. I den utredningen har inte båttrafik tagits
med i beräkningarna.
Planen
Detaljplanens syfte är att göra det möjligt för nya tekniska lösningar för rening av
dagvatten som ska skydda Östra Mälarens vattenskyddsområde, att skapa attraktiva
utemiljöer i anslutning till dagvattendammarna samt att stärka skyddet för Alby gård
och dess omgivande miljö. En mindre dagvattendamm (ca 1000 kvadrat) planeras i
utkanten av Alby gårds parkmiljö.
Tekniska anläggningar som planeras i området ligger i anslutning till dagens
dagvattenutlopp till Albysjön och består av ett avsättningsmagasin placerat under
befintlig gång- och cykelväg som avslutas med en pumpstation där dagvattnet pumpas
ut till dagvattendammar vid Alby Gård och på Alby äng. Utloppet som idag
kommunicerar med ytan i Albysjön kommer att förses med anordning för bräddning
vid mycket höga flöden. Om kraven på rening av dagvattnet ökar och ytterligare
rening skulle krävas kan det bli aktuellt med en reningsanläggning i anslutning till
dagvattentunnelns mynning mellan Alby Gård och Gula villan. Det finns idag inga
planer på att bygga detta reningssteg.
5
Planområdets utbredning.
Planens påverkan på omgivningen
I nuläget har inga beslut fattats över exakt hur dagvattenanläggningarna ska utformas
och placeras. Det arbetet pågår och efter det kommer ytterligare underlag att tas fram.
Dagvattendammarna i Alby är anmälningspliktig vattenverksamhet enligt 11 kapitlet i
miljöbalken (1998:808). Anmälan kommer att behandlas av Länsstyrelsen som även
bedömer lämpligheten att bygga anläggningen inom Östra Mälarens
vattenskyddsområde.
Allmänt
Åtgärderna förväntas ge långsiktiga positiva effekter för Albysjöns vattenkvalité och
kommer att minska risken för direktpåverkan vid eventuella olyckor med utsläpp till
dagvattennätet. Mängden fosfor, kväve och tungmetaller minskar till Albysjön och ger
bättre förutsättningar för ett rikt växt- och djurliv.
Miljökvalitetsnormen är att Albysjön ska uppnå god ekologisk och kemisk status till
2015. Att rena dagvattnet från Norra Botkyrka är en del i det arbetet och finns med
som förslag på åtgärder i VISS-databasen.
En del av det dagvatten som idag avleds i tunneln kommer att renas i
dagvattendammar i Fittja. Det kommer att minska belastning i nuvarande
dagvattentunnel och kan därför anses vara en åtgärd som minskar risken för framtida
översvämning. Klimatmodeller indikerar framtida ökad nederbörd.
Ingen påverkan kommer att ske på de fornlämningar som ligger uppe på berget.
Alby gård och Gula villan
Ett av planens syften är att stärka skyddet för Alby gård och dess omgivning. Hur det
bör göras har tagits fram i rapporten ”Alby gård – Antikvarisk förundersökning” som
bifogas denna behovsbedömning. De förslag till skyddsbestämmelser som finns i
undersökningen är de som detaljplanen föreslår. Det gäller huvudbyggnaden,
kägelbanan, lusthuset och Gula villan. I och med planen kommer kulturmiljön
förstärkas och bevaras.
6
Planen möjliggör byggnation av komplementbyggnader norr om Gula villan samt
byggnader öster om Alby gårds huvudbyggnad för förråd mm. Alla nytillkommande
byggnader placeras och utformas med hänsyn till den befintliga kulturmiljön.
Om eventuellt någon ny byggnad ska uppföras i anslutning till den tidigare
vattentvätten bör det kontrolleras att det inte förekommer några föroreningar i
området.
Hela området kommer att benämnas kultur och ha begränsningar för användningen. I
befintliga detaljplaner för området finns två byggrätterna som aldrig utnyttjats. En
byggrätt längst norrut i planen samt en i anslutning till vattnet. Vad som skulle vara
lämpligt på dessa platser har till dags dato inte utretts, utan kommer att göras i ett
senare skede. Dock ligger byggrätten vid vattnet inom det område som enligt Botkyrka
kommuns klimatstrategi kan komma att översvämmas. Vilka begränsningar samt
behovet av dessa byggrätter kommer att fortsätta studeras.
Dagvattendamm i Alby gårds parkmiljö
En del av det dagvatten som idag går ut i dagvattentunneln ska avledas till en mindre
dagvattendamm (ca 1000 kvadrat) belägen i utkanten av Alby gårds parkmiljö. Enligt
beräkningar ska den avlasta ca 3% av det dagvatten som idag avleds orenat till
Albysjön. Placeringen av dagvattendammen begränsas för att skydda de värdefulla
miljöer som finns i parken. Enbart varsamma förändringar av parkmiljön är aktuella
och nya tillägg i parken ska utföras i material som har anknytning till gården, som
natursten, betong och smide. Planen föreslår även att det krävs marklov för att fälla
träd inom det kulturminnesmärkta området. Träden som ligger vid gränsen mellan
Alby gård och gång- och cykelvägen ska till viss del bevaras för att avgränsa parken
från båtklubben.
Det renade vattnet från dammen ska ledas ut i vattenområdet nedanför Gula villan.
Området närmast vattnet riskerar att översvämmas i samband med 100 års-regn. Det
har inte tagits fram några geotekniska undersökningar för området, vilket måste göras i
det fortsatta arbetet. Troligt är att dammen inte får vara djupare än max 1,5 meter och
inte ha för kraftiga släntlutningar. Det är inte utrett om massorna som uppkommer i
samband med att dammen anläggs kan användas inom området.
Alby gård är idag ett inhägnat område som kommer att öppnas upp för allmänheten.
Studier visar att nära tillgång till parker och grönområden uppmuntrar till fysisk
aktivitet hos dem som bor i närområdet. Fysisk aktivitet är i sin tur starkt kopplat till
bättre folkhälsa. Reningen av dagvatten ska förutom att förbättra vattenkvalitén även
fokusera på att skapa dessa nya utemiljöer som ger mervärden för området.
Strandpromenaden kommer även att rustas upp i samband med att
dagvattenanläggningen utformas.
Avsättningsmagasin och ledning till dagvattendammar
Från befintligt utlopp till Albysjön ska dagvattnet ledas till ett
avsättningsmagasin/teknisk anläggning där sand och partiklar får sjunka till botten.
Utrustning för omhändertagande av flytande föroreningar installeras.
Avsättningsmagasinet kommer att placeras under mark (under den befintliga gång och
cykelvägen). Magasinet kommer att göras tillgängligt för tömning av sand och
sediment. Därefter pumpas dagvattnet i en pumpstation ut till dammarna på Alby äng
7
och vid Alby gård. I anslutning till befintligt utlopp ska en anordning för bräddning
installeras. För installation av exempelvis en bräddlucka kommer att krävas en mindre
betongkonstruktion i utloppet.
En mindre teknikbyggnad/pumphus på max 30 kvadrat kommer att placeras ovan
mark. Denna byggnad måste vara placerad så den inte förhindrar framkomligheten på
den befintliga gångvägen eller till strandkanten. De större träd som finns längs med
strandpromenaden behöver bevaras.
Innan arbeten utförs i vattnet utanför dagvattentunnelns mynning behöver provtagning
av sedimenten utföras för att kontrollera om något bör saneras och hur det ska
omhändertas.
Det förslag som finns på utformningen av avsättningsmagasinet idag är att magasinet
ska vara på ca 100 kvadrat och ligga under den befintliga gång- och cykelvägen. Det
kommer med andra ord ligga inom primär skyddszon för Östra Mälarens
vattenskyddsområde och kräver sprängning. Riskerna med att spränga och bygga så
nära strandkanten kommer att utredas vidare. Det finns heller ingen möjlighet att flytta
magasinet längre från strandkanten eftersom det är ett brant sluttning upp på berget.
Hur denna tekniska anläggning kommer att utformas kan förändras under projektets
gång, men oavsett utformningen måste största hänsyn tas till att området ligger inom
den primära skyddszonen.
Buller kan uppkomma i samband med anläggningsskedet. Det finns inga bostäder i
nära anslutning som kan påverkas negativt.
Fosfor och tungmetaller reduceras genom öppna dagvattendammar och våtmarker,
vilket kommer att gynna Albysjöns växt- och djurliv. De planerade åtgärderna har
en mycket hög reduktion av suspenderande ämnen samt reduktion av kväve
och fosfor i dagvattnet.
Reningsbyggnad
Planen möjliggör en eventuell reningsbyggnad vid ingången till tunneln i berget.
Ingången ligger mellan Alby gård och Gula villan. Eftersom denna byggnad inte är
aktuell i dagsläget finns inga fastställda uppgifter på hur den skulle kunna utformas.
Om denna byggnad blir aktuell måste den utformas så att den smälter in i naturen och
mot den anslutande bergryggen i möjligaste mån. Den får inte skära av sikten mellan
Alby gård och Gula villan.
Om byggnaden i framtiden blir aktuell kommer vidare utredningar utföras.
Bilaga
Tyréns, 2014. Alby gård – Antikvarisk undersökning, 2014-10-08.
8
ORDFÖRANDEFÖRSLAG
1[2]
2015-04-14
Dnr sbf/2014:397
19
Avskrivning/åtagande av planuppdrag för Fittja 17:3
(sbf/2014:397)
Samhällsbyggnadsnämnden avskriver uppdrag om att detaljplanelägga
fastigheten Fittja 17:3, beslut i samhällsbyggnadsnämnden 2014-08-26 §
143.
Ärendet
Gatuköket ligger cirka 15 meter från väg 259 (Botkyrkaleden). Vägen är
primär transportled för farligt gods. Enligt länsstyrelsens riktlinjer ska ett 25
meter byggnadsfritt område lämnas närmast transportled för farligt gods.
Gatuköket ligger även på en betydligt lägre nivå än vägen, vilket försämrar
risksituationen på platsen. Under planprocessen har samråd skett med Södertörns brandförsvarsförbund, som avråder från lokaliseringen med bakgrund av riskbilden. Bedömningen är att det inte är sannolikt att riskreducerande åtgärder skulle åstadkomma en tolerabel risknivå. De skulle inte heller
vara ekonomiskt försvarsbara.
Möjligheten att utöka planområdet och därigenom möjliggöra en annan placering av gatuköket har utretts. I väster begränsas detta av närheten till en
bensinstation. I norr och öster gränsar området till detaljplan för SlagstaTegelbruket (56-47) med en genomförandetid som går ut 2 maj 2017. Under
genomförandetiden har markägarna en ekonomisk garanti för att kunna utnyttja
planens byggrätter. En utökning av planområdet bedöms därför inte som genomförbart.
Ärendet
Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2014-08-26 att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att upprätta förslag till detaljplan för fastigheten
Fittja 17:3 och skicka ut förslaget på samråd. Syftet med detaljplanen är att
ändra användningsbestämmelse så att pågående verksamhet medges för befintligt gatukök.
BOTKYRKA KOMMUN
ORDFÖRANDEFÖRSLAG
2015-04-14
Samhällsbyggnadsnämndens tjänsteskrivelse, daterad 2015-03-16, utgör underlag för beslutet.
Ekonomi
Prövningen av detaljplanen bekostas av samhällsbyggnadsförvaltningen.
2[2]
Dnr sbf/2014:397
1[2]
2015-03-16
Referens
Dnr sbf/2014:397
Mottagare
Zillah Bood
Avskrivning/återtagande av planuppdrag för Fittja 17:3
(sbf/2014:397)
Samhällsbyggnadsnämnden avskriver uppdrag om att detaljplanelägga
fastigheten Fittja 17:3, beslut i samhällsbyggnadsnämnden 2014-08-26 §
143.
Sammanfattning
Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2014-08-26 ”att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att upprätta förslag till detaljplan för fastigheten
Fittja 17:3 och skicka ut förslaget på samråd”. Syftet med detaljplanen är att
ändra användningsbestämmelse så att pågående verksamhet medges för befintligt gatukök. Under planprocessen har det framkommit att föreslagen
ändring inte är lämplig att genomföra ur risk- och säkerhetsynpunkt. Förvaltningens föreslår därför att uppdraget skrivs av.
Ärendet
Planområdet är bebyggt med ett gatukök som uppförts med tidsbegränsat
bygglov. Det tidsbegränsade bygglovet går ut den 31 maj 2015 och är då
inte längre möjligt att förlänga. Samhällsbyggnadsförvaltningen fick den 26
augusti 2014 i uppdrag att upprätta förslag till detaljplan. Syftet med detaljplanen är att genomföra planändring så att marken kan arrenderas ut till aktuell verksamhet. Fastighetens area är 150 kvm.
Gatuköket ligger cirka 15 meter från väg 259 (Botkyrkaleden). Vägen är
primär transportled för farligt gods. Enligt länsstyrelsens riktlinjer ska ett 25
meter byggnadsfritt område lämnas närmast transportled för farligt gods.
Det för att undvika risker förknippade med avåkning och olyckor. Gatuköket ligger även på en betydligt lägre nivå än vägen, vilket försämrar risksituationen på platsen. Under planprocessen har samråd skett med Södertörns
brandförsvarsförbund, som avråder från lokaliseringen med bakgrund av
riskbilden. Bedömningen är att det inte är sannolikt att riskreducerande åtgärder skulle åstadkomma en tolerabel risknivå. De skulle inte heller vara
ekonomiskt försvarsbara.
Direkt 08-530 610 00 / Sms·/HandläggareMobilTelefon/ · E-post [email protected]
BOTKYRKA KOMMUN
2[2]
2015-03-16
Dnr sbf/2014:397
Bild 1: Avstånd från vägkant till befintlig byggnad cirka 15 m och byggnadsfritt skyddsavstånd från
vägkant cirka 25 m.
Möjligheten att utöka planområdet och därigenom möjliggöra en annan placering av gatuköket har utretts. I väster begränsas detta av närheten till en
bensinstation. I norr och öster gränsar området till detaljplan för SlagstaTegelbruket (56-47) med en genomförandetid som går ut 2 maj 2017. Under
genomförandetiden har markägarna en ekonomisk garanti för att kunna utnyttja
planens byggrätter. En utökning av planområdet bedöms därför inte som genomförbart.
Förvaltningen föreslår därför att uppdraget avskrivs.
Ekonomi
Prövningen av detaljplanen bekostas av samhällsbyggnadsförvaltningen.
Magnus Andersson
Expedieras till:
Planadministratör
Zillah Bood
Planarkitekt
ORDFÖRANDEFÖRSLAG
1[1]
2015-04-14
Dnr sbf/2015:18
21
Remiss angående förslag till Äldreplan 2015-2019
(sbf/2015:18)
Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att översända samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2015-03-10, som svar på vård- och omsorgsförvaltningens remiss.
Sammanfattning
Under våren 2014 var äldreplanen ute på remiss hos samtliga nämnder och har
därefter bearbetats utifrån remissvaren. För att vara säkra på att allt som tas upp
i äldreplanen även genomförs har kommunstyrelsen betonat att samtliga löften
som ges i planen även måste kopplas konkret till ordinarie styrdokument. Det är
därmed samtliga nämnders uppgift att förtydliga vilka av planens löften som
varje nämnd bedömer vara genomförbara under kommande flerårsplaneperiod. I
sina remissvar ska nämnderna alltså inte ta ställning till äldreplanen i dess helhet
utan bara de 26 framförda löftena.
Enligt den utsända remissen ska samhällsbyggnadsnämnden svara på och
kommentera förslagets löften nummer 1, 4, 7-12, och 14-17.
Det slutgiltiga förslaget till äldreplan kommer att beslutas av kommunstyrelsen
och därefter av kommunfullmäktige i samband med flerårsplanen.
Ärendet
Vård- och omsorgsförvaltningen har på remiss översänt förslag till äldreplan.
Förvaltningen fick under hösten 2012 i uppdrag av kommunstyrelsen att ta fram
en förvaltningsövergripande äldreplan. Planen belyser ett antal utvecklingsområden och ambitioner som kommit fram under detta samarbete och som resulterat i 26 stycken löften till medborgarna. Dessa löften beskriver hur kommunen
på olika vis gör det tryggare att bli äldre i Botkyrka.
TJÄNSTESKRIVELSE
1[3]
2015-03-10
Referens
Mottagare
Olov Lindquist
Dnr sbf/2015:18
Remiss angående förslag till Äldreplan – 2015-2019
Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att översända samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2015-03-10, som svar på vård- och omsorgsförvaltningens remiss.
Ärendet
Vård- och omsorgsförvaltningen har på remiss översänt förslag till äldreplan.
Förvaltningen fick under hösten 2012 i uppdrag av kommunstyrelsen att ta fram
en förvaltningsövergripande äldreplan. Planen belyser ett antal utvecklingsområden och ambitioner som kommit fram under detta samarbete och som resulterat i 26 stycken löften till medborgarna. Dessa löften beskriver hur kommunen
på olika vis gör det tryggare att bli äldre i Botkyrka.
Under våren 2014 var äldreplanen ute på remiss hos samtliga nämnder och har
därefter bearbetats utifrån remissvaren. För att vara säkra på att allt som tas upp
i äldreplanen även genomförs har kommunstyrelsen betonat att samtliga löften
som ges i planen även måste kopplas konkret till ordinarie styrdokument. Det är
därmed samtliga nämnders uppgift att förtydliga vilka av planens löften som
varje nämnd bedömer vara genomförbara under kommande flerårsplaneperiod. I
sina remissvar ska nämnderna alltså inte ta ställning till äldreplanen i dess helhet
utan bara de 26 framförda löftena.
I vård- och omsorgsförvaltningens underlag har förvaltningen förtydligat vilken
nämnd som föreslås ansvara för vilket löfte. Det slutgiltiga förslaget till äldreplan kommer att beslutas av kommunstyrelsen och därefter av kommunfullmäktige i samband med flerårsplanen.
Yttrande
Enligt den utsända remissen ska samhällsbyggnadsnämnden svara på och kommentera förslagets löften nummer 1, 4, 7-12, och 14-17. Här nedan kommenteras dessa i kronologisk ordning.
BOTKYRKA KOMMUN
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-03-12
2[3]
Dnr sbf/2015:18
1. Kommunen ska underlätta för äldre att vistas i och ta sig till kommunens
grönområden
Vid anläggning av nya grönområden planerar vi för en tillgänglighet för alla, inklusive äldre. Ambitionen är även att göra något åt de äldre områdena, som idag
inte är lika tillgängliga. Dock kommer detta att dröja några år, eftersom vi först
bör ta fram en plan för i vilken ordning detta ska göras.
4. Kommunen ska förbättra informationen om utbudet av aktiviteter, mötesplatser och friluftsområden
Information om t.ex. parker, hundrastgårdar och lekplatser finns på vår lokala
webbkarta. Denna information förbättras kontinuerligt. Vi genomför också varje
år en bussrundtur till våra parker, som samtliga kommunmedborgare kan deltaga
i. I samband med detta har det tidigare gjorts en skrift om parkerna.
7. Kommunen ska arbeta för att det ska finnas aktiviteter och träffplatser i
fler kommundelar genom samverkan med föreningar och bostadsbolag
Samhällsbyggnadsnämnden kan skapa förutsättningar för mötesplatser med god
tillgänglighet i samband med planläggning av bland annat boendeformer för
äldre eller bostäder i närheten av annan service. I projektet för äldre- och omsorgsboende i kvarteret Frigg i Norsborg planeras för en restaurang med uteservering som även ska vara öppen för allmänheten och i det nya boendet Tornet i
samma stadsdel har restaurangen fått en ambitiös utformning, kopplad till en fin
utemiljö, vilket uppmuntrar till användning för olika aktiviteter. I pågående detaljplanearbeten för olika former av äldre- och omsorgsboenden kommer sådana
aspekter även fortsättningsvis att vägas in.
8. Kommunen ska arbeta för fler alternativ i utbudet av boendeformer för
äldre
9. Kommunen har ambitionen att definiera och utveckla ett eget trygghetskoncept för boendeformen trygghetsboende och ska arbeta för att trygghetsbostäder etableras i Botkyrka
Samhällsbyggnadsnämndens uppdrag är att i översiktsplanering och detaljplanearbete planera för boende för äldre, men vilket utbud som ska finnas och med
vilken boendeform är ingen primär uppgift för samhällsbyggnadsnämnden att ta
ställning till.
10. Tumba äldreboende ska avvecklas i sin nuvarande form
11. Ett nytt vård- och omsorgsboende är planerat till 2017.
Under en fyraårsperiod kommer 200 platser i de äldre boendena att ersättas med
nya vård- och omsorgslägenheter. Tumba äldreboende kommer att ersättas med
två eller tre nya enheter. Förvaltningen deltar redan i planeringen av detta arbete.
BOTKYRKA KOMMUN
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-03-12
3[3]
Dnr sbf/2015:18
12. Kommunen ska aktivt bevaka och dra nytta av utveckling av teknik och
hjälpmedel som kan bidra till äldres självständighet och välmående. Kommunen ska vara öppen för, och ta initiativ till, att pröva nya tekniska lösningar och hjälpmedel.
Samhällsbyggnadsförvaltningen följer anvisningar när det gäller nya myndighetskrav och förändringar som baseras på forskning och utveckling. Vi bevakar
också nya innovationer på området och försöker därmed göra ett kontinuerligt
arbete i enlighet med detta löfte.
14. Tillgänglighetsperspektivet ska ingå som en naturlig del vid kommunens upprustning och nyinvesteringar.
Tillgänglighet är ett myndighetskrav som regleras i Boverkets byggregler. Dessa
uppdateras kontinuerligt och måste givetvis beaktas i förvaltningens planering.
15. Tillgängligheten i kommunens egna verksamheter och på allmänna
platser ska ses över och bristerna ska rättas till.
Vid planläggning ska tillgänglighetsaspekterna alltid beaktas. Vad gäller den befintliga miljön görs kontinuerliga förbättringar, t ex avseende bättre belysning
och anpassning av busshållplatser och övergångsställen mm.
16. Kommunens ska bli bättre på att granska hur privata fastighetsägare
följer krav på tillgänglighet
Vid ansökan om bygglov görs en granskning utifrån samhällets krav på tillgänglighet, genom Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler. Denna granskning
görs oavsett vem som är fastighetsägare eller sökande av bygglov. Kommunala
särkrav får inte ställas på sökanden.
17. Kommunens ambition är att tillgänglighetsdatabasen i framtiden ska ha
information om fler lokaler och platser i kommunen, exempelvis promenadvägar och köpcentrum.
Det primära ansvaret för tillgänglighetsdatabasen ligger sedan årsskiftet på den
nybildade tekniska förvaltningen. Samhällsbyggnadsförvaltningen har dock ambitionen att tillsammans med tekniska förvaltningen återuppta arbetet med databasens uppdatering.
Magnus Andersson
TJÄNSTESKRIVELSE
1[2]
Vård- och omsorgsförvaltningen
2015-01-16
Referens
Mottagare
Emma Åberg
Tiina Rantanen
Se sändlista
Dnr von/2011:168
Remiss angående förslag till Äldreplan – 2015-2019
Hösten 2012 fick vård- och omsorgsförvaltningen i uppdrag av kommunstyrelsen (KS) att ta fram en förvaltningsövergripande äldreplan. I arbetet med
att ta fram planen involverades samtliga kommunens förvaltningar med någon form av uppdrag för att arbeta för de äldre, lokala föreningar med anknytning till äldre, och politiken. Planen belyser ett antal utvecklingsområden och ambitioner som kommit fram under ovanstående beskrivna samarbete och som resulterat i 26 stycken löften till medborgarna. Dessa löften
beskriver hur kommunen på olika vis gör det tryggare att bli äldre i Botkyrka.
Under april och maj 2014 var äldreplanen ute på remiss hos samtliga nämnder och har därefter bearbetats utifrån remissvaren. I samband med detta har
planperioden justerats något till att sträcka sig mellan 2015 och 2019 för att
stämma överens med kommande flerårsplaneperiod. Dokumentet föreslås
revideras under 2019.
Vad händer nu?
För att vara säkra på att allt som tas upp i äldreplanen även genomförs har
KS betonat att samtliga löften som ges i planen även måste kopplas konkret
till ordinarie styrdokument. I och med detta återremitteras planen till samtliga nämnder med uppdrag att förtydliga vilka av planens löften som varje
nämnd bedömer vara genomförbara under kommande flerårsplaneperiod. I
sina remissvar ska nämnderna alltså inte ta ställning till äldreplanen i dess
helhet utan bara de 26 framförda löftena.
Som underlag har vård- och omsorgsförvaltningen, på uppdrag av KS, förtydligat i dokumentet vilken nämnd som föreslås ansvara för vilket löfte.
Vård- och omsorgsförvaltningen sammanställer sedan de inkomna svaren i
ett reviderat förslag till äldreplan.
Det slutgiltiga förslaget till äldreplan kommer att beslutas av KS och därefter av fullmäktige i samband med flerårsplanen. Äldreplanen kommer i sin
färdiga form finnas i en version riktad till medborgarna och en version som
Direkt 08-530 610 97 / Sms·0734-218562 · E-post [email protected]
BOTKYRKA KOMMUN
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-01-16
2[2]
Dnr von/2011:168
är intern. I den senare är tänkt att framgå vilken nämnd som ansvarar för
vilket löfte och i korthet hur detta är tänkt att genomföras.
Instruktioner till remissvar
I bifogat förslag till äldreplan ”Tryggt att bli äldre i Botkyrka – Äldreplan
2015-2019” framgår vilka nämnder som berörs av vilka löften. Dessa beskrivs i korthet i informationsrutor efter varje huvudkapitel (på sidan 12, 20
respektive 28). Vi vill nu att varje nämnd gör en bedömning vilka av dessa
löften man planerar att genomföra under kommande flerårsplaneperiod. Beskriv även kortfattat hur detta ska ske, samt om ni kommer avsätta medel för
genomförandet. Det är viktigt att varje nämnd kommenterar samtliga sina
löften.
Vi behöver ha era svar senast den 20 april.
Vid frågor är ni välkomna att kontakta:
Emma Åberg, utredare på vård- och omsorgsförvaltningen.
[email protected]
Tiina Rantanen, handläggare på vård- och omsorgsförvaltningen.
[email protected]
Remissvaret skickas till [email protected]
Sändlista (med antal löften att besvara inom parantes)
Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden (1)
Kommunstyrelsen (7)
Kultur- och fritidsnämnden (7)
Miljö- och hälsoskyddsnämnden (1)
Samhällsbyggnadsnämnden (12)
Socialnämnden (3)
Tekniska nämnden (8)
Utbildningsnämnden (1)
Vård- och omsorgsnämnden (20)
Tryggt att bli äldre i Botkyrka
Äldreplan 2015–2019
Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA | Besök Munkhättevägen 45 | Tel 08-530 610 00| www.botkyrka.se | Org.nr 212000-2882 | Bankgiro 624-1061
BOTKYRKA KOMMUN
2015-04-02
Innehåll
Förord ..........................................................................................................................................................3
Inledning .....................................................................................................................................................4
Varför en äldreplan? ...................................................................................................................................................... 4
Arbetet med att ta fram äldreplanen ....................................................................................................................... 4
Den äldre befolkningen i Botkyrka ......................................................................................................................... 5
Hur mår vi i Botkyrka? .................................................................................................................................................. 5
Befolkningsutveckling och framtidens äldre........................................................................................................ 5
Aktiviteter och mötesplatser .....................................................................................................................8
Kulturella aktiviteter ..................................................................................................................................................... 8
Biblioteken ......................................................................................................................................................................... 9
Digital delaktighet – att använda internet ............................................................................................................. 9
Mötesplatser och friluftsliv ......................................................................................................................................... 9
Ett rikt föreningsliv och frivilliga krafter ............................................................................................................. 10
Uppsökande verksamhet............................................................................................................................................ 10
Ett högre deltagande .................................................................................................................................................... 11
Ett tryggt och tillgängligt boende ...........................................................................................................14
Hur bor äldre i Botkyrka? .......................................................................................................................................... 14
Hur vill man som äldre bo? ....................................................................................................................................... 14
Ett anpassat hem ........................................................................................................................................................... 15
Hjälp och trygghet i det egna hemmet .................................................................................................................. 15
Tekniska lösningar och hjälpmedel ....................................................................................................................... 16
Olika boendeformer ..................................................................................................................................................... 17
Seniorboenden och trygghetsbostäder ................................................................................................17
Vård- och omsorgsboenden ................................................................................................................18
Den betydelsefulla närmiljön ................................................................................................................................... 18
En god omsorg ..........................................................................................................................................21
Att få äldreomsorg ........................................................................................................................................................ 21
I omsorgen möts vi och våra olika behov ............................................................................................................ 22
Demens ...............................................................................................................................................22
En interkulturell omsorg och finskt förvaltningsområde ....................................................................23
Delaktighet och inflytande ..................................................................................................................23
Stöd till anhöriga .................................................................................................................................24
Mat och näring ....................................................................................................................................24
Kvalitetsarbete ....................................................................................................................................25
2 [30]
BOTKYRKA KOMMUN
2015-04-02
Förord
Botkyrka ska vara en bra kommun att åldras i. För att du som medborgare ska se vilka
möjligheter och utmaningar som ligger framför oss har vi tagit fram denna äldreplan. I
äldreplanen blickar vi framåt och berättar om vad vi i kommunen kommer att satsa på
de närmsta åren.
Antalet och andelen äldre ökar. Samtidigt kan allt fler se fram emot många friska år
efter pensionen. Att vi får leva längre är en stor framgång för vårt välfärdsamhälle.
Detta ställer också höga krav på en kvalitativ äldreomsorg, fler sociala aktiviteter,
mötesplatser och bostäder anpassade för äldre.
Det ska kännas tryggt att bli äldre i Botkyrka. Du som äldre Botkyrkabo ska kunna lita
på att en god omsorg finns där om du skulle behöva den. Det ska finnas en mångfald
av bostäder som passar olika behov: hyresrätter, trygghetsboenden och vård- och
omsorgsboenden. Kommunen ska möjliggöra ett aktivt och gott liv efter
pensionsåldern. Äldre ska ha samma rätt som andra att påverka sitt liv och sin vardag,
oavsett om det handlar om var man vill bo eller vilken slags hjälp man får från
hemtjänsten.
Vi hoppas att du som kommuninvånare blir engagerad när du tar del av äldreplanen.
Kontakta oss gärna om du har synpunkter, idéer och förslag på hur vi kan göra
Botkyrka ännu bättre för äldre!
Slutligen vill vi rikta ett stort tack till alla som har bidragit till äldreplanen.
Tuva Lund (s)
Ordförande för politiska styrgruppen för framtagandet av Äldreplan 2015-2019
Botkyrka kommun
3 [30]
BOTKYRKA KOMMUN
2015-04-02
Inledning
Att bli och vara äldre – vad innebär det, hur är man då? Tillhör man automatiskt ”de
äldre” så fort man fyller 65 år? Det finns många föreställningar om hur en äldre person
är och det kan vara svårt att känna igen sig i den stereotypa bilden av att vara äldre.
Hur man mår och identifierar sig, och vad man har för intressen är individuellt och
skiljer sig mycket åt. Likaså skiljer sig behoven och önskemålen som rör ens vardag
och framtid.
Det finns många områden som berör och kan förbättras för äldre – också i vår
kommun. Vi från kommunen vill satsa på att utveckla några områden de kommande
åren. Det gäller boende, tillgänglighet, vård och omsorg, förebyggande och
hälsofrämjande arbete, samt aktiviteter och mötesplatser. Inom dessa områden kommer
det krävas olika satsningar för att möta framtida behov. Vi beskriver detta i
huvudkapitlen Aktiviteter och mötesplatser, Ett tryggt och tillgängligt boende och En
god omsorg. Varje kapitel följs av en sammanfattning om vad kommunen ska utveckla.
Varför en äldreplan?
I det här dokumentet, äldreplanen, beskriver vi vad vi i Botkyrka kommun gör i dag för
kommuninvånare som är 65 år och äldre och vilka behov, utmaningar och planer som
finns inför framtiden. Frågor som vi tar upp är: Hur vill man som äldre bo? Vilka är
framtidens behov av vård och omsorg? Hur kan vi skapa förutsättningar för att
kommunens invånare ska må bra och hålla sig friska längre? Hur möjliggör vi
delaktighet och en innehållsrik vardag?
Genom att beskriva detta vill vi ge en bild av vad man som äldre kan förvänta sig av
kommunen, och ge medborgaren en möjlighet att själv fundera över och planera sitt liv
som äldre. Med äldreplanen vill vi förmedla att det är tryggt att bli äldre i Botkyrka.
För att så många som möjligt i målgruppen ska kunna ta del av planen översätts den till
de vanligaste språken bland äldre Botkyrkabor.
Arbetet med att ta fram äldreplanen
I arbetet med att ta fram äldreplanen har vi tänkt långsiktigt. Planen sträcker sig från
2015 till 2019. Den ger en bakgrund till och en riktning för hur kommunen ska hantera
och bemöta den äldre befolkningens behov och önskemål under denna period.
Vård- och omsorgsförvaltningen har haft ansvar för att bereda äldreplanen och en
projektgrupp med representanter från kommunens olika berörda förvaltningar har
bidragit i arbetet. Det underlag projektgruppen har tagit fram har fortlöpande
diskuterats både på politisk nivå och på tjänstemannanivå. I samband med
framtagandet av äldreplanen har vi samrått med pensionärsföreningar och föreningar
som har verksamhet riktad till äldre.
Äldreplanen ska följas upp och revideras under 2019. Då tar vi hänsyn till förändringar
och utveckling som berör äldre och vi ska följa upp de ambitioner och förändringar
som beskrivs i äldreplanen.
4 [30]
BOTKYRKA KOMMUN
2015-04-02
Den äldre befolkningen i Botkyrka
Nutidens och framtidens äldre befolkning i Botkyrka, vad vet vi om den? Vissa saker
vet vi med god säkerhet, medan annat är uppskattningar vi gör. Det vi vet och
uppskattar om nutidens och framtidens äldre visar på hur vi i kommunen ska arbeta
framöver. Det visar vilka behov och utmaningar som finns, hur vi ska prioritera och
var vi kan göra mest nytta.
Hur mår vi i Botkyrka?
Hälsan i Sverige har blivit allt bättre under de senaste decennierna. Medellivslängden
har ökat och förväntas också fortsätta öka. Främst är det friska år som vi förlänger livet
med, men det tillkommer också år med inslag av sjukdom och funktionsnedsättning.
Med hög ålder ökar risken att utveckla ohälsa, både psykisk och fysisk. De flesta av
dem som nu går i pension har dock många år kvar med förhållandevis hög
levnadsstandard, god funktionsförmåga, hälsa och möjlighet till ett aktivt liv.
Förändringar i hur vi mår kommer med stigande ålder men det ser olika ut för olika
personer. Det är skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper av kvinnor
och män med olika utbildning, arbete och inkomst, samt mellan Botkyrka, Stockholms
län och genomsnittet för hela landet. Mycket av ojämlikheten i hälsa beror på
skillnader i livsvillkor och levnadsförhållanden. Genom att kommunen vet om
skillnader som påverkar hälsan kan vi arbeta för att alla kommuninvånare, däribland
äldre, ska må bra.
Det finns ett samband mellan socioekonomisk ställning och hälsa. I Botkyrka kommun
finns stora skillnader i inkomstnivå, både mellan och inom våra olika kommundelar.
Inkomstnivå är sammankopplat med graden av vårdutnyttjande. De med lägre
inkomstnivå utnyttjar vården mindre. Tydliga hälsoskillnader utifrån inkomst syns
även när man studerar vad som främjar hälsan – som fysisk och social aktivitet och
goda kostvanor – och det som är hälsorisker – som rökning och alkohol. Fall är den
vanligaste orsaken till skador bland äldre personer.
Den självskattade hälsan är lägre i Botkyrka i jämförelse med länet. Men en tendens är
att den självskattade hälsan förbättras bland personer under 65 år, vilket kan tyda på att
framtidens äldre kommer att må bättre. Först under 2020-talet förväntas fyrtiotalisterna
i större utsträckning behöva söka hjälp inom vården. Inkomst, ålder, om man är man
eller kvinna och om man bor ensam eller tillsammans med någon påverkar den
psykiska hälsan och om man känner ensamhet, oro och ångest. Allt fler äldre uppger
dock att de har ett socialt nätverk, deltar i aktiviteter och har tillgång till ett socialt
stöd. Kvinnor deltar i större utsträckning än män i aktiviteter tillsammans med andra.
Samtidigt rör kvinnor på sig mindre än män. Andelen stillasittande är större i Botkyrka
än i resten av länet. I Sverige minskar andelen personer som är inaktiva och vi kan
hoppas att denna trend slår igenom även i Botkyrka.
Befolkningsutveckling och framtidens äldre
Botkyrka har en ung befolkning, men antalet äldre personer ökar och deras andel
växer. Denna utveckling finns inte bara i Botkyrka utan även i övriga Sverige och i
Europa. Fram till 2020 blir det en stor ökning av personer i åldrarna 65–79 år. Därefter
övergår denna ökning till ålderskategorin 80 år och äldre. Ytterligare en tendens är en
5 [30]
BOTKYRKA KOMMUN
2015-04-02
tydlig, men tillfällig, ökning av gruppen 90 år och äldre fram till cirka 2015. I
åldersgruppen 65–79 år är fördelningen mellan män och kvinnor relativt jämn, men
andelen kvinnor ökar tydligt i åldersgruppen 80 år och äldre.
Bland personer i Botkyrka som är 65 år och äldre har mer än en tredjedel utländsk
bakgrund, och bland personer 55 till 64 år har nästan hälften utländsk bakgrund. Det
innebär att många av framtidens äldre kommer att ha rötter i andra länder. Bland
Botkyrkas pensionärer kommer många i dag ifrån Finland, Turkiet och forna
Jugoslavien. Även framöver kommer många äldre att ha rötter i dessa länder men på
sikt ökar antalet äldre från Irak, Polen, Chile och Syrien. Detta gör att kommunen
kommer att behöva större språklig och kulturell kompetens inom verksamheter riktade
till äldre.
Allt fler väljer att arbeta efter att de fyllt 65 år. För närvarande arbetar cirka sex
procent av kvinnorna och 12 procent av männen i Botkyrka efter 65 år. De äldre blir
allt mer välutbildade. Tidigare har männen haft en högre utbildningsnivå men
kvinnorna vinner mark. Även framöver kommer män ha högre ålderspension än
kvinnor trots att skillnaderna minskar. De äldre får allt bättre ekonomiska villkor men
en del av framtidens pensionärer kommer, liksom nu, ha en låg inkomstnivå.
Allt fler av framtidens pensionärer kommer att vara mer teknikvana och ha fler kanaler
för att söka information och kommunicera genom, men inställningen till tekniska
lösningar varierar. Fyrtiotalisterna och femtiotalisterna kommer generellt sett att ha en
större vana att påverka sin egen livssituation än tidigare generationer. Hur den framtida
äldre befolkningen ser ut, agerar och vilka behov som uppstår kommer att påverka
kommunens verksamhet. Kommunen behöver vara rustad för att möta framtidens
kända och okända behov, och service och insatser kommer att ändras över tid.
En typisk 65-plussare i Botkyrka?
Så hur är en typisk Botkyrkabo som är över 65 år? Svaret är nog att det skulle vara svårt att definiera en sådan.
Här finns ju en mycket stor mångfald vad gäller bakgrund, kulturer och individuella preferenser – dessutom en
mycket större sådan än vad det finns i många andra kommuner. Bara det att drygt 50 procent av våra
medborgare har sina rötter i andra länder och att det talas cirka 100 olika språk i Botkyrka!
I dag är de flesta 65-plussare svenskfödda även i Botkyrka. Den näst största gruppen är de med finsk bakgrund
och den tredje största gruppen de som är födda i Turkiet. Till den sistnämnda gruppen hör huvudsakligen
personer som identifierar sig som etniska turkar eller som syrianer, assyrier eller kaldéer.
I äldreplanen kommer vi att få lära känna Margit, Antti och Meryem1 som ingår i varsin av de tre stora grupperna
av 65-plussare. Detta betyder dock inte att de skulle vara representativa för hela sin grupp. Även fast det säkert
finns gemensamma nämnare med många personer, är alla ändå unika. Alla är individer. Alla är på sitt sätt långt
ifrån lagom.
_________________________________________________
Dessa tre är fiktiva personer, men deras egenskaper baseras på intervjuer med och kommentarar av ett antal verkliga personer.
1
6 [30]
BOTKYRKA KOMMUN
2015-04-02
Margit
87 år. Född i Karlskrona. Änka sedan elva år tillbaka. Bor i en villa i stadsdelen Uttran.
Flyttade till Salems kommun i början av 50-talet för att jobba på Söderby sjukhus. Efter att ha
gift sig bosatte sig Margit och hennes man först i en hyreslägenhet i Tumba, senare i villan i
Uttran.
Margit läste till förskolelärare. Arbetade sedan inom förskolan ända fram till pensioneringen.
Hon har två döttrar. En dotter bor i dag i Tullinge, den andra i USA. Margit har tre barnbarn som
alla bor hos dottern i USA. Margit saknar dem mycket.
Hon trivs mycket bra i området där hon bor. Njuter av att det är nära till naturen.
Hon känner sig trött ibland, har börjat märka att åldern gör sitt. Via kommunens hemtjänst får
hon hjälp med städning, tvätt och handling men vill fortfarande försöka laga maten själv.
”Jag tycker om att komma ut och promenera och försöker göra det nästan varje dag. Jag
lägger min ork hellre på det än på dammsugning! Det kommer några flickor och pojkar två
gånger i veckan och hjälper mig. Det funkar bra, men helst skulle jag vilja att det inte var så
många olika personer som kom. Man har ju sina favoriter…”
Margit har flera vänner och bekanta, men de flesta bor inte i närheten. Hon kan känna sig lite
ensam och ängslig ibland.
Kontakten med släkt och vänner sköter hon mestadels via telefon och brev.
”Men kanske borde jag lära mig att använda dator. Det är väl inte för sent för det än?”
Så gott som alla Margit umgås med är födda i Sverige.
”Jag har inte haft så mycket kontakt med andra kulturer än den svenska. Förrän nu med
hemtjänsten. Till exempel är min favorithjälpängel från Eritrea. Han är så snäll och lyssnar
alltid på mig.”
Förutom promenaderna gillar Margit att lösa korsord och lyssna på radio och musik, särskilt jazz.
Då och då besöker hon mötesplats Tumbas solrum.
Margit älskar pelargoner. Hon har ett 40-tal olika sorter som pryder hennes fönsterbrädor.
Hon vill fortsätta bo hemma i villan så länge det bara går – så länge hon känner sig trygg. Men
skulle hon bli sämre och inte kunna sköta sig själv, kan hon tänka sig att flytta.
”En servicelägenhet kunde vara något för mig. Där får man väl hjälp och slipper bli isolerad?
Men jag vill absolut inte bo ihop med någon. Jag vill ha en egen lägenhet. Det är trevligt med
sällskap, men jag vill också kunna vara i fred när jag vill. Dessutom måste jag ha plats för
mina pelargoner!”
7 [30]
BOTKYRKA KOMMUN
2015-04-02
Aktiviteter och mötesplatser
Det finns flera skäl att utöva och delta i aktiviteter och det finns många olika former av
aktiviteter. En aktivitet kan vara allt från att ta en promenad, läsa en bok eller att ha ett
samtal med en medmänniska, till att delta i en studiecirkel, åka på konstrunda eller
spela tennis. Varje person som deltar i en aktivitet har sina anledningar och skäl. Det
kan handla om intresse, för att det ger god hälsa och gemenskap.
Aktiviteterna har flera positiva effekter som man kanske inte alltid tänker på.
Deltagande i kulturlivet stärker hälsan och skapar framtidstro. Och att ingå i ett socialt
sammanhang kring en aktivitet kan ge en känsla av välbefinnande och gör att man
känner meningsfullhet. Att fysisk aktivitet leder till bättre hälsa är sedan länge känt.
Bland annat bidrar fysisk aktivitet till att man som äldre behåller sina förmågor längre.
Mötesplatser, aktiviteter, friluftsområden och det arbete frivilliga och föreningar gör är
på så vis viktiga hälsofrämjande, sociala och kulturella stödinsatser. Uppsökande
verksamhet är en annan del i ett förebyggande och hälsofrämjande arbete.
Vi har alla olika förutsättningar till att utöva aktiviteter och förutsättningarna förändras
ofta när vi blir äldre. Botkyrka kommun vill att det ska finnas något för alla, oavsett
vitalitet, var i kommunen man bor eller om man har en funktionsnedsättning. Samtidigt
är det en utmaning att erbjuda något för alla, att nå ut till alla och att ha ett utbud i alla
kommundelar. Botkyrka har ett rikt föreningsliv som engagerar även äldre och det
finns föreningar som har verksamhet riktad till äldre. Genom ett bra samarbete ska
kommunen och alla Botkyrkas föreningar komplettera varandra i utbudet av aktiviteter.
Kommunen vill skapa goda förutsättningar för äldre kommuninvånare att hålla sig
friska längre, öka sitt välbefinnande och höja livskvaliteten.
Kulturella aktiviteter
Äldre är en prioriterad grupp i kommunens kultur- och fritidsverksamhet. En mängd
aktiviteter anordnas i både öppna och spontana former för äldre. Kommunen arbetar
för att inspirera äldre till nya aktiviteter och göra det lätt att delta i stimulerande kultur.
Förhoppningen är att aktiviteterna ska ge fler tillfällen till möten mellan människor, på
fler och nya platser. I framtiden vill kommunen bidra till fler projekt som tar tillvara
äldres egen kreativitet.
Exempel på aktiviteter är öppna seminarier med konstnärer och föreningar samt
konserter som arrangeras på olika platser. Ibland ordnas guidade visningar med buss
runt om i Botkyrka. Andra gånger ordnas guidade promenader i lite lugnare tempo,
med sittplatser och hörslinga. Visningarna kan exempelvis handla om Botkyrkas nutid,
historia, kultur och natur. I samarbete med föreningar bjuds äldre in till nya platser att
mötas på genom rörliga aktiviteter men också lugnare stunder.
Äldreveckan anordnas varje år i Botkyrka och är ett samarbete mellan föreningar,
organisationer och kommunala verksamheter. Syftet med äldreveckan är att hjälpa
äldre att hitta nya vägar till aktiviteter och att stödja föreningar och kommunala
verksamheter i nyskapande av aktiviteter. Under äldreveckan ordnas temabaserade
fester, föreläsningar och film- och musikföreställningar.
8 [30]
BOTKYRKA KOMMUN
2015-04-02
Biblioteken
För att alla ska kunna ta del av bibliotekens utbud har biblioteken i Botkyrka anpassad
service för äldre kommuninvånare som behöver det. ”Boken kommer” är en tjänst som
innebär att du som har svårt att själv ta dig till biblioteket kan få böcker skickade hem
utan att det kostar något. Detta gäller oavsett var i kommunen du bor och om du bor i
ett vård- och omsorgsboende eller inte. För att nå de som behöver ”boken kommer”
samarbetar biblioteken med hemtjänsten och heminstruktören1.
För dem som inte längre kan läsa böcker med vanlig text finns det böcker som tryckts
med extra stor stil, så kallade storstilsböcker. För dem som inte vill eller kan läsa
tryckta böcker, finns möjlighet att låna talböcker. Både bibliotek och enskilda
låntagare har rätt att ladda ner talböcker och på biblioteken får man lära sig att själv
ladda ner talböcker hemifrån. Man kan också få talböckerna kostnadsfritt hemsända
med posten eller levererade med boken kommer-tjänsten.
Digital delaktighet – att använda internet
Botkyrka arbetar tillsammans med andra aktörer för att fler ska kunna ta del av
information och uträtta vissa tjänster via internet. Internet är en av de viktigaste
informationskanalerna och därför är tillgång till det en demokratifråga. Kommunen vill
att alla medborgarna ska ha goda förutsättningar att följa samhällsutvecklingen och att
uträtta vardagssysslor digitalt. Men många äldre har begränsade kunskaper om datorer
och internet. Som hjälp anordnar biblioteket enskild handledning för datorovana,
upplåter lokal till Seniornet2 för kurser och hjälper till att lotsa medborgare vidare till
utbildningar.
Mötesplatser och friluftsliv
Att bli äldre kan innebära färre sociala relationer än tidigare. Samtidigt vet vi att ha ett
socialt nätverk ger bättre hälsa. Att besöka en mötesplats för äldre kan vara ett sätt att
utöka sitt sociala nätverk. Här kan man träffa andra, träna och delta i sociala
aktiviteter.
I Botkyrka finns två kommunala mötesplatser riktade till äldre, i Tumba och i
Grödinge. Mötesplatserna är till för kommuninvånare som är 60 år och äldre och
bygger på att frivilliga driver verksamheten och formar utbudet. På mötesplatserna kan
du exempelvis träna på gym, delta i vattengymnastik eller studiecirklar. I kommunen
finns också många naturliga mötesplatser som det lokala centrumet eller kaféet.
Mötesplatser skapas också när människor med samma intresse träffas.
Ofta är det redan aktiva personer som besöker mötesplatser och aktiverar sig på olika
sätt, men vi vill också nå dem som inte redan är aktiva. Därför behöver innehållet på
mötesplatserna utvecklas och med hjälp av engagerade frivilliga krafter kan
mötesplatser etableras i fler delar av kommunen. Samtidigt är det viktigt att
1
I kommunen finns en syn- och hörselinstruktör som hjälper kommuninvånare med hörsel- och synhjälpmedel och
informerar om sådant som kan underlätta vardagen för den med en syn- eller hörselnedsättning.
2
Seniornet är en ideell IT-förening för äldre.
9 [30]
BOTKYRKA KOMMUN
2015-04-02
kommunala mötesplatser inte tar över det arbete som ideella föreningar bedriver.
I Botkyrka finns stora grönområden. Att vara ute i naturen är en form av friskvård som
bidrar till hälsa och välmående. Men för att alla ska kunna ha tillgång till dessa
grönområden behöver kommunen underlätta för människor att vistas i och ta sig till
grönområdena. Kommunen ska förenkla för medborgarna att ta sig ut i naturen med
kollektivtrafik och skapa tydligare entréer till områdena med parkeringsplatser, bänkar
och skyltar. I naturen kan vi öka tillgängligheten och tryggheten genom att märka ut
leder och promenadslingor och belysa vissa platser. Det kan behövas parkbänkar längs
promenadsträckan där man kan sätta sig för att vila, och det är viktigt med bra
information om natur- och kulturområdena och hur man kan ta sig dit.
Ett rikt föreningsliv och frivilliga krafter
Det finns flera föreningar och organisationer som både engagerar och består av äldre.
Verksamheten varierar i utformning, från kultur- och fritidsverksamhet till en mer
omsorgsinriktad verksamhet. Föreningarna bidrar till att skapa innehåll i vardagen och
meningsfullhet i livet för äldre. Här är kommunens roll att uppmuntra och ge stöd åt
föreningar och studieförbund.
Föreningarna är viktiga för kommunen på flera sätt. De hjälper oss att nå ut med sina
kontaktnät och de anordnar aktiviteter själva och tillsammans med kommunen. I
samarbetet med föreningarna får kommunen värdefulla synpunkter och nya idéer för
hur arbetet för gruppen äldre kan utvecklas ytterligare. I och med att föreningarna
verkar i olika kommundelar når de många och finns nära medborgaren.
För den äldre kan föreningarna innebära ett socialt nätverk och ett stöd, och frivilliga
krafter kan fylla en viktig roll som ett komplement till den kommunala äldreomsorgen.
Detta genom vara ett socialt stöd och aktivitetsordnare för äldre som själva har svårt att
ta sig till en aktivitet. När det finns intresse från frivilliga personer att erbjuda socialt
stöd, eller att ordna aktiviteter för äldre inom omsorgen, behöver kommunen kunna ta
emot och stötta den frivilliga verksamheten. Kommunen ska arbeta för att öka
volontärverksamheten.
Uppsökande verksamhet
Syftet med den uppsökande verksamheten är att förebygga och förhindra ensamhet och
isolering. Uppsökande verksamhet kan bidra till ökad trygghet och att fler äldre kan bo
kvar hemma längre. Både landstinget och kommunen har uppsökande verksamhet
riktad till äldre. Exempelvis skickar Botkyrka kommun ut information till alla 80åringar om service, vård och omsorg. Landstinget erbjuder hälsosamtal till personer
som fyller 75 år. Hälsosamtalen ska ge bättre förutsättningar att hantera åldrandet. I
samtalet berörs bland annat hälsa, fysisk aktivitet, kost, social gemenskap, delaktighet
och boendesituation.
Kommunen vill utveckla ett samarbete med landstinget i den uppsökande
verksamheten genom att ta fram ett bra komplement till hälsosamtalet. Kommunen ska
på prov erbjuda ett uppföljande samtal till kommuninvånare som fyller 80 år.
10 [30]
BOTKYRKA KOMMUN
2015-04-02
Kommunen kan informera om vad vi kan göra för att ge äldre bättre tillvaro. Det kan
vara att motivera till deltagande i det stora utbud av aktiviteter som finns, eller att
informera om bostadsanpassning så att det blir tryggare och lättare att klara sig hemma.
Vi vill också förmedla att kommunens äldreomsorg och socialtjänst finns där om du
skulle behöva det. Exempel på en särskilt utsatt grupp är äldre vars partner har gått
bort. Sorgen kan bidra till att man orkar mindre, att man isolerar sig hemma och blir
mindre aktiv i allmänhet. I en sådan situation behövs ett socialt skyddsnät, här kan
kommunens uppsökande verksamhet vara till hjälp.
Ett högre deltagande
I kommunen finns ett stort utbud och goda förutsättningar till att vara med på fysiska
och kulturella aktiviteter, att själv vara delaktig i att utforma aktiviteter och att umgås
med andra. Utmaningarna för kommunen handlar främst om att nå ut till alla med
information och att motivera till deltagande.
Vi vet att fysisk aktivitet minskar ångest och oro, och sociala aktiviteter kan minska
ensamheten. Men att delta i en aktivitet eller att ta sig till en träfflokal kan vara svårt,
och om man redan känner sig ensam kan hindren kännas större. Även när det gäller
fysisk aktivitet finns många upplevelser av hinder. Man kanske är ovan att träna eller
röra sig, tror att besvären förvärras, att det skulle vara för sent att börja på äldre dar,
eller att man måste träna hårt och länge för att det ska ge effekt.
Kommunen ska förbättra informationen om utbudet av aktiviteter, mötesplatser och
friluftsområden. Informationen ska vara tydlig och finnas på flera språk och i olika
format. Kommunen kan också i sina olika roller bli bättre på att lotsa var och en vidare.
Genom uppsökande verksamhet tillsammans med landstinget kan kommunen ge
information om utbud av aktiviteter och mötesplatser och samtidigt försöka motivera
till deltagande. Inom äldreomsorgen kan hemtjänstpersonalen, biståndshandläggare
och dagverksamheten sprida information och uppmuntra. Ytterligare ett sätt att nå och
stödja fler äldre kan vara att etablera äldrelotsar som finns på medborgarkontoren eller
att utveckla medborgarkontorens utbud så att det bättre tillgodoser äldres behov.
Aktiviteter bör utformas så att förutsättningarna är goda för många att delta.
Kommunens aktiviteter ska var öppna för alla och det ska inte kosta mycket att delta.
Aktiviteterna bör främja nya relationer och gemenskap. Eftersom det blir vanligare att
äldre bor kvar hemma behövs det aktiviteter i alla delar av kommunen och
mötesplatser i fler delar av kommunen. Detta kan kommunen förverkliga genom
samverkan med föreningar och bostadsbolag. Tillgängliga färdsätt gör det möjligt för
fler, än dem som bor i närheten, att delta.
11 [30]
BOTKYRKA KOMMUN
2015-04-02
Detta ska kommunen utveckla
I kommunen finns stora möjligheter att vara aktiv. Äldre ska ha goda förutsättningar att delta i sociala,
kulturella och fysiska aktiviteter. Kommunen ska arbeta för att äldre Botkyrkabor mår bra och håller sig
friska längre.
Löfte
1. Kommunen ska underlätta för äldre att
vistas i och ta sig till kommunens
grönområden.
Ansvarig
Samhällsbyggnadsnämnden, vård- och
omsorgsnämnden
2. Kommunen ska stötta initiativ från
medborgarna i att erbjuda socialt stöd,
eller att ordna aktiviteter för äldre inom
äldreomsorgen. Kommunen ska arbeta för
att volontärverksamheten ska öka.
Kultur- och fritidsnämnden, vård- och
omsorgsnämnden,
3. Kommunen vill ta fram ett komplement
till landstingets hälsosamtal. Kommunen
ska på prov erbjuda samtal till
kommuninvånare som fyller 80 år.
Vård- och omsorgsnämnden
4. Kommunen ska förbättra informationen
om utbudet av aktiviteter, mötesplatser
och friluftsområden.
Kultur- och fritidsnämnden,
samhällsbyggnadsnämnden, vård- och
omsorgsnämnden
5. Kommunen ska i sina olika roller bli
bättre att på att lotsa äldre vidare till
aktiviteter och mötesplatser, och motivera
till deltagande.
Kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden,
vård- och omsorgsnämnden
6. Aktiviteter ska utformas så att många
kan delta.
Kommunstyrelsen, kultur- och
fritidsnämnden
7. Kommunen ska arbeta för att det ska
finnas aktiviteter och träffplatser i fler
kommundelar genom samverkan med
föreningar och bostadsbolag.
Kultur- och fritidsnämnden,
samhällsbyggnadsnämnden, vård- och
omsorgsnämnden
12 [30]
BOTKYRKA KOMMUN
2015-04-02
Antti
76 år. Född i Österbotten i Finland. Bor i en hyreslägenhet i Tullinge tillsammans med frun och två
katter.
Antti var 25 år när han kom till Sverige för att arbeta. Han fick jobb på Alfa Laval och bosatte sig i
Tullinge redan då. I Finland arbetade han med allehanda jordbrukssysslor på hemortens bondgårdar.
När han kom till Sverige kunde han inte svenska.
”Jag har aldrig gått någon kurs i svenska. Jag har lärt mig själv. Men jag har ju haft arbetskompisar
som pratat svenska – även fast många var finnar.”
Frun har varit hemmafru och har aldrig riktigt lärt sig svenska.
Barnen, två pojkar och en dotter, kan finska eftersom det var hemmaspråket. Dottern bor nu i Malmö,
men sönerna är kvar i Botkyrka. Antti har fem barnbarn. Han tycker att det är lite synd att bara tre av
dem kan finska.
Antti tycker att hans svenska är hyfsat bra, men han är lite bekymrad inför framtiden.
”Jag kan prata och förstå svenska än. Men jag vet inte hur pass bra jag kan ha den kvar. Nu när jag
har gått i pension umgås jag mest med andra finsktalande. Men jag tittar mycket på svensk TV och
läser svenska tidningar. Jag hoppas att det hjälper.”
Han tycker om sin trerummare som ligger en bit från pendeltågsstationen. Enda nackdelen är att det
inte finns bastu.
Han känner sig inte särskilt ensam. Frun och barnen finns ju och så bor några goda vänner i trakten. Men
han har inte så mycket kontakt med grannarna.
Antti är medlem i den lokala finska pensionärsföreningen och åker på gruppresor som föreningen
arrangerar, till exempel kryssningar till Helsingfors. Då får han chansen att utöva sin stora passion: att
dansa finsk tango.
Han säger att han mår bra, trots att läkaren menar att han borde äta mindre socker. Däremot har han
börjat oroa sig för fruns minne och att hon ska utveckla demens. Det är mer och mer han som måste
ta hand om hushållet, och frun, numera.
Han har ingen egen erfarenhet av den kommunala äldreomsorgen.
”Om jag eller frun skulle behöva anlita hemtjänst, hoppas jag att vi kan få hjälp på finska. Annars
blir det nog svårt. Och så får personalen inte vara allergisk mot katter. ”
13 [30]
BOTKYRKA KOMMUN
2015-04-02
Ett tryggt och tillgängligt boende
Är det någonstans vi alla ska kunna känna oss trygga så är det i vårt hem. Kommunen
har ett bostadsförsörjningsansvar för alla kommuninvånare. Att planera bra bostäder
och trygga, tillgängliga3 boendemiljöer för äldre är en fråga för kommunens generella
boendeplanering. Kommunen har också ett särskilt ansvar för de äldre som behöver
särskilda boendeformer enligt socialtjänstlagen. Äldre vill bo på olika sätt och
förutsättningarna ser olika ut. Det är en trygghet att veta att det finns en väl fungerande
äldreomsorg om behovet skulle uppstå.
Var och en väljer sitt boende och planerar sin boendesituation, men kommunen måste
skapa förutsättningar för att det ska finnas något att välja bland. Detta kan kommunen
göra genom att ha äldre i åtanke vid renovering av bostäder och vid nybyggnation.
Kommunen ska också medverka till och skapa förutsättningar till etablering av olika
boendeformer riktade till äldre.
Hur bor äldre i Botkyrka?
Många äldre i Botkyrka flyttade till kommunen under 1960- och 70-talen då stora delar
av dagens Botkyrka växte fram, och det är många som bor kvar i den bostad de flyttade
till då. Drygt hälften i åldersgruppen 65 år och äldre bor i bostäder från 70-talet. I
åldersgruppen 65–74 år bor ungefär hälften i villor och radhus. Högre upp i åldrarna är
denna andel mindre.
Ekonomiska förutsättningar styr ofta valet av boende. En ekonomisk tröskel kan vara
orsaken till att man bor kvar i nuvarande bostad i stället för att flytta till en mer
lättskött och anpassad bostad. En stor andel äldre bor i miljonprogrammets bostäder i
Hallunda, Alby, Fittja och Norsborg. Dessa bostäder har hiss men är i övrigt inte
anpassade för äldre personer som har svårt att gå eller andra funktionsnedsättningar.
Många vill bo kvar i sitt hem även när en försämrad hälsa ändrar förutsättningarna. Då
kan det bli aktuellt med insatser för att öka tillgängligheten i det egna huset eller
lägenheten för att man ska kunna bo kvar med en god livskvalitet.
Den äldre befolkningen växer och de allra flesta över 65 år bor inte på ett vård- och
omsorgsboende eller annan särskild boendeform, utan befinner sig på den ordinarie
bostadsmarknaden. Därför är det viktigt att kommunen tänker på äldres behov vid
renovering och nybyggnation. Detta gäller inte minst i den planerade förnyelsen av
miljonprogrammen. Kommunen kan på olika sätt möjliggöra kvarboende för äldre.
Hur vill man som äldre bo?
Kvinnor ställer i regel högre krav på boendet än män. Gemensamt är dock önskemål
om närhet till dagligvaruhandel, kommunikationer, primärvård och tillgänglig
utemiljö. Generellt sett kan vi se att viljan att flytta ökar i det senare stadiet av livet.
Det har ofta att göra med försämrad hälsa som innebär en flytt till en mindre och mer
tillgänglig bostad, eller till ett vård- och omsorgsboende.
3
Tillgänglighet är ett begrepp som används för att beskriva hur pass väl en verksamhet, plats eller lokal fungerar för personer
med funktionsnedsättning. Här ingår lokalernas utformning, tillgången till information och ett bra bemötande.
14 [30]
BOTKYRKA KOMMUN
2015-04-02
Det har etablerats fler boendeformer för äldre på senare tid. Det gör att en flytt till ett
vård- och omsorgsboende oftast inte är aktuellt så länge hemtjänst och hemsjukvård
kan tillgodose medicinska och praktiska behov. Men man kan ändå känna sig otrygg
och ensam, och då kan seniorboenden och trygghetsbostäder på den ordinarie
bostadsmarknaden vara ett bra alternativ. I dessa typer av mellanboenden finns
möjlighet till gemensamma aktiviteter och sociala kontakter. På så vis finns en
förebyggande och hälsofrämjande funktion. Mellanboenden kan också avlasta trycket
på vård- och omsorgsboenden när den äldres behov av vård inte är så stort, utan
handlar om trygghet och fysisk boendemiljö.
Många äldre väljer att inte flytta. Att behöva flytta för varje ny krämpa som dyker upp
är heller inte något som ska behövas. Är bostaden tillgänglig och väl fungerande är det
ofta en bra lösning att bo kvar. För samboende personer är heller inte ensamhet och oro
vanligen ett problem.
Ett anpassat hem
Får du svårt att röra dig kan det innebära att ditt hem behöver anpassas. Personer med
funktionsnedsättning, däribland vissa äldre, kan ansöka om bostadsanpassningsbidrag
för att på så vis göra hemmet tillgängligt. Bidraget kan exempelvis användas till att ta
bort trösklar, byta ut badkar mot duschplats eller att montera en rullstolsramp utomhus.
I Botkyrkas bostadsbestånd finns det generellt brister i tillgängligheten. Det innebär att
utformningen av bostaden och bostadsmiljön kan begränsa hur vissa äldre kan röra sig
i och använda bostaden. För att kunna skapa tillgängliga bostäder måste de som
planerar och genomför ombyggnationerna förstå äldres begränsningar och vilka hinder
de upplever i vardagen. Arkitektur, form och design ska fungera för alla. Tillgängliga
bostäder och boendemiljöer är på så vis nödvändigt för vissa, samtidigt som det
underlättar för många och gör vardagen bekväm för alla. Många av de hinder som
begränsar boendemiljöns tillgänglighet är enkla att åtgärda, men enklast av allt är att
göra rätt från början.
För att inte skapa fler hinder när de gamla hindren tas bort ska kommunens
upphandlingar ställa krav på tillgänglighet och universell utformning.
Tillgänglighetsperspektivet ska ingå som en naturlig del vid kommunens upprustning
och nyinvesteringar. Så kallade ”passa-på-åtgärder”4 är både kostnadseffektiva och
leder till besparing av arbetstimmar.
Hjälp och trygghet i det egna hemmet
När du behöver hjälp från andra för att klara din vardag är det kommunens roll att
erbjuda vård och omsorg. Men det innebär inte nödvändigtvis att du flyttar till ett vårdoch omsorgsboende. Hemtjänsten ger omvårdnad och hjälp i ditt eget hem. Syftet är att
den som vill ska kunna bo kvar hemma och få hjälp med det som är för tungt att göra
4
Passa-på-principen är ett sätt att hålla nere kostnader. Vid nya inköp eller andra förändringar passar man på att förbättra
tillgängligheten.
15 [30]
BOTKYRKA KOMMUN
2015-04-02
själv. Kommunen arbetar hela tiden för att hemtjänsten ska upplevas som trygg och
tillförlitlig. Detta är viktigt för att kunna möta efterfrågan om att få vård och omsorg i
det egna hemmet. Kommunens mål är att skapa förutsättningar till att
volontärverksamheten ska öka. Frivilliga krafter kan utgöra ett socialt stöd som skapar
trygghet.
Är du äldre eller har en funktionsnedsättning kan du också få hjälp av Botkyrkafixaren.
Botkyrkafixaren kan till exempel hjälpa till med att byta glödlampor, sätta upp och ta
ned gardiner. Botkyrkafixaren är en service, men syftet är också förebyggande, att
äldre inte ska ramla och skada sig. Skulle behovet av Botkyrkafixaren öka finns
möjligheten att utöka denna funktion.
Våld i hemmet, i nära relationer, förekommer även bland äldre. Är du kvinna och utsatt
för våld, kränkningar, hot eller övergrepp av någon i din närhet kan du kontakta
kvinnorådgivningen i Botkyrka. Här kan du få praktiskt stöd och samtalsstöd både
enskilt och i grupp.
Tekniska lösningar och hjälpmedel
Utveckling av tekniska lösningar och hjälpmedel kan bidra till att äldre kommer att
kunna klara sig bättre i sina hem. Oftast är det landstinget som erbjuder hjälpmedel
som rollatorer och hörapparater. I kommunen finns en syn- och hörselinstruktör som
hjälper kommuninvånare med hjälpmedel för syn och hörsel och informerar om sådant
som kan underlätta vardagen. Det finns också tekniska lösningar för att skapa trygghet
i hemmet. Som äldre i Botkyrka kan du få trygghetslarm. Larmet bär man med sig och
om man skulle ramla, känna dig orolig eller bli akut sjuk, larmar man till kommunens
personal som då kommer.
Efterfrågan på teknikstöd förväntas öka bland äldre. Det finns hjälpmedel som
underlättar för personer med nedsatt minnes- och orienteringsförmåga att hålla reda på
tiden och att planera sin dag. Det kan handla om påminnelser av olika slag,
planeringskalendrar och mer avancerade elektroniska hjälpmedel. Inom hemtjänsten
har äldre provat att beställa matvaror hem till sig via en surfplatta, tillsammans med
omsorgspersonalen. Även för anhöriga finns hjälpmedel som larmmattor och
passagelarm.
Eftersom framtidens äldre kommer att vara mer teknikvana räknar vi i kommunen med
att efterfrågan på teknikstöd i olika former av kommunikation kommer att öka. En
mobil robot i hemmet kan underlätta kontakten med familjemedlemmar och
vårdpersonal. Denna typ av teknikstöd för äldre och inom äldreomsorgen är ett område
som ständigt utvecklas och bidrar till att äldre kan leva självständiga liv längre.
Kommunen ska aktivt bevaka och dra nytta av utvecklingen som kan bidra till äldres
självständighet och välmående. Kommunen ska vara öppen för och ta initiativ till att
pröva nya tekniska lösningar och hjälpmedel.
16 [30]
BOTKYRKA KOMMUN
2015-04-02
Olika boendeformer
I en kommun finns en mängd olika bostäder, vissa av dem är mer lämpliga för äldre än
andra. Seniorboenden, trygghetsbostäder och bostadsrätter i en 55plus-förening är
olika boendeformer på den vanliga bostadsmarknaden, men som vänder sig till en
specifik målgrupp. Kommunen kan styra och påverka bostadsbeståndet tillsammans
med exempelvis byggherrar och fastighetsägare. Vård- och omsorgsboenden är en
särskild boendeform som kommunen har ansvar för att inrätta. Det är hos kommunen
du ansöker om att få plats på ett vård- och omsorgsboende. Kommunen har även ett
antal servicelägenheter som innebär att du bor i en egen lägenhet och har tillgång till
sjuksköterska, läkare och hemtjänst. En tendens är att efterfrågan på servicelägenheter
minskar.
Seniorboenden och trygghetsbostäder
Vad som menas med seniorboende varierar. Oftast menar man en boendeform som
riktar sig till personer över en viss ålder. Ibland är bostäderna tillgänglighetsanpassade
och det finns ett visst serviceutbud. Det finns också bostäder och lägenheter som är
anpassade och har bra förbindelser i närheten men som riktar sig till alla. I Tumba och
Tullinge finns det 55plus-boenden som är bostadsrätter för personer som är 55 år och
äldre. I dagsläget finns det också ett seniorboende med hyreslägenheter i Tullinge.
Bostäderna är tillgänglighetsanpassade, har närhet till kommunikationer och det finns
en möteslokal för de boende. Planer finns på att utöka antalet seniorboenden samtidigt
som konceptet utvecklas ytterligare vad gäller trygghet, tillgänglighet och service.
Ett begrepp och en boendeform som etablerats på senare år är trygghetsbostäder. Enligt
Boverkets definition är detta en boendeform som riktar sig till personer som är 70 år
och äldre. I konceptet ingår bostadslägenheter, utrymme för de boendes måltider,
hobby- och sällskapsrum och personal som dagligen kan hjälpa de boende på olika sätt.
I trygghetsbostäder finns möjlighet att äta gemensamma måltider och delta i aktiviteter.
I Botkyrka har vi ännu inga trygghetsbostäder, kommunen vill definiera och utveckla
ett eget trygghetskoncept och satsar mycket på att etablera denna typ av mellanboende.
Det är viktigt att det finns alternativ i boendeutbudet för äldre. Kommunen ska skapa
förutsättningar och medverka till etablering av fler boendeformer för äldre.
För att utveckla dagens bostadsbestånd behöver bostadsmarknadens aktörer samarbeta.
Det har visat sig att samverkan mellan olika kommunala förvaltningar och
bostadsbolag är lösningen för att få till stånd fler boendeformer för äldre. Genom att
exempelvis komplettera en lämplig fastighet med personal och service kan ett
trygghetsboende komma till stånd. Botkyrkabyggen och kommunen har inlett ett
samarbete för att få till ett trygghetsboende, och kan även samarbeta vid renoveringen
av miljonprogrammets hus för att skapa fler tillgängliga och trygga bostäder.
Kommunen behöver också utveckla samarbetsformer för att ta emot initiativ från äldre
medborgare och vägleda initiativen till verklighet. Äldre förväntas i högre utsträckning
själva ta initiativ till att utveckla sitt boende efter egna idéer. Generellt sett hindrar
höga boendekostnader i nyproduktionen äldre från att flytta till anpassade och mer
tillgängliga bostäder. Här har bygg- och fastighetsbranschen det största ansvaret för att
på olika sätt pressa kostnaderna.
17 [30]
BOTKYRKA KOMMUN
2015-04-02
Vård- och omsorgsboenden
För dig som behöver mer omsorg och trygghet, än vad som är möjligt att få i ditt eget
hem, finns vård- och omsorgsboenden. I Sverige har antalet platser på vård- och
omsorgsboenden minskat över tid. Ett vård- och omsorgsboende i dag skiljer sig från
vad man förr kallade äldreboende och en hög ålder betyder inte en given plats. För att
få flytta till ett vård- och omsorgsboende behöver du ansöka hos kommunen och få ett
beslut om plats.
Det finns många faktorer som kan påverka det framtida behovet av vård- och
omsorgsboenden: medicinteknik, forskning och utveckling inom demensvård,
förebyggande och hälsofrämjande insatser och tillgången till fler mellanboenden för
äldre. Men vi vet att det på sikt kommer att behövas fler vård- och omsorgsboenden.
Samtidigt är vissa av kommunens lokaler gamla och behöver renoveras eller ersättas.
Till exempel ska Tumba äldreboende avvecklas i sin nuvarande form. Ett nytt vårdoch omsorgsboende är planerat till 2017, och det kommer behövas fler vård- och
omsorgsboenden med demensinriktning. Ett problem är brist på byggklar mark och
därför ska behov av nya boenden finnas i åtanke i planer för hur Botkyrkas mark ska
användas.
Den betydelsefulla närmiljön
Bostadens omgivning och närmiljö har stor betydelse för äldre. En förutsättning för att
äldre ska kunna bo kvar och ha ett självständigt och aktivt liv är att omgivningen är
tillgänglig. Det kan innebära närhet till kollektivtrafik, privat och offentlig service och
att utomhusmiljön är lättframkomlig inom stadsdelen. Upplysta gångbanor och väl
synliga skyltar ökar också tryggheten och tillgängligheten.
Kommunen har ansvar för att ta bort alla enkelt avhjälpta hinder på offentliga platser
och i lokaler som allmänheten har tillträde till. Att avhjälpa hindren kan vara allt från
att sätta in en rullstolsramp till att kontrastmarkera trappor. Oftast handlar det inte om
några stora ombyggnationer. Vi ska se över tillgängligheten i kommunens egna
verksamheter och på allmänna platser och rätta till bristerna. På så sätt förbättras den
fysiska miljön för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
Kommunen har som tillsynsmyndighet en viktig uppgift i att granska hur privata
fastighetsägare följer kraven på tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder. Fungerande
tillsyn är avgörande för att vi ska komma tillrätta med bristerna i den fysiska miljön. I
denna roll kan och ska kommunen bli mycket bättre. Botkyrka kommun är ansluten till
Västra Götalandsregionens tillgänglighetsdatabas som är ett verktyg för att underlätta
arbetet med enkelt avhjälpta hinder. Tillgänglighetsdatabasen samlar
besöksinformation om en plats eller lokals tillgänglighet. Via kommunens webbplats
kan du ta del av informationen. Än så länge omfattar tillgänglighetsdatabasen bara
lokaler där Botkyrka kommun bedriver verksamhet. Men tanken är att databasen i
framtiden ska ha information även om andra lokaler och platser, exempelvis
promenadvägar och köpcentrum.
Botkyrka prioriterar att närmiljön är tillgänglig, men det är viktigt att man även enkelt
kan ta sig mellan kommundelar. Att kunna röra sig mellan kommunens olika områden
18 [30]
BOTKYRKA KOMMUN
2015-04-02
ger fler möjligheter och ett större utbud. Äldre som har svårt att resa med den vanliga
kollektivtrafiken kan ansöka om färdtjänst hos kommunens medborgarkontor, men
kommunen ska också arbeta för att förbättra de allmänna kommunikationerna. En
etablering av en servicelinje skulle innebära en generell förbättring för gruppen äldre,
och är därför något kommunen på sikt har ambitionen att införa.
19 [30]
BOTKYRKA KOMMUN
2015-04-02
Kommunen ska på olika vis möjliggöra ett bra boende och boendemiljö för äldre:
Löfte
8. Kommunen ska arbeta för fler alternativ
i utbudet av boendeformer för äldre.
Ansvarig
Kommunstyrelsen,
samhällsbyggnadsnämnden, tekniska
nämnden, vård- och omsorgsnämnden
Kommunstyrelsen,
9. Kommunen har ambitionen att definiera
och utveckla ett eget trygghetskoncept för
boendeformen trygghetsboende och ska
arbeta för att trygghetsbostäder etableras i
Botkyrka.
10. Tumba äldreboende ska avvecklas i sin Kommunstyrelsen,
nuvarande form.
11. Ett nytt vård- och omsorgsboende är
Samhällsbyggnadsnämnden, tekniska
planerat till 2017.
12. Kommunen ska aktivt bevaka och dra Samhällsbyggnadsnämnden, tekniska
nytta av utveckling av teknik och
hjälpmedel som kan bidra till äldres
självständighet och välmående.
Kommunen ska vara öppen för, och ta
initiativ till, att pröva nya tekniska
lösningar och hjälpmedel.
13. Kommande upphandlingar ska ställa
Kommunstyrelsen
krav på tillgänglighet och universell
utformning.
14. Tillgänglighetsperspektivet ska ingå
som en naturlig del vid kommunens
upprustning och nyinvesteringar.
15. Tillgängligheten i kommunens egna
verksamheter och på allmänna platser ska
ses över och bristerna ska rättas till.
16. Kommunen ska bli bättre på att
granska hur privata fastighetsägare följer
krav på tillgänglighet.
17. Kommunens ambition är att
tillgänglighetsdatabasen i framtiden ska ha
information om fler lokaler och platser i
kommunen, exempelvis promenadvägar
och köpcentrum.
Arbetsmarknads- och
vuxenutbildningsnämnden, kultur- och
fritidsnämnden, kommunstyrelsen, miljöoch hälsoskyddsnämnden,
samhällsbyggnadsnämnden, socialnämnden,
tekniska nämnden, utbildningsnämnden,
Samhällsbyggnadsnämnden, tekniska
nämnden
Kommunstyrelsen,
nämnden
20 [30]
BOTKYRKA KOMMUN
2015-04-02
Meryem
70 år. Född i sydöstra Turkiet. På Meryems pass står det ”turk”, men hon påpekar att hon är syrian.
Hon kom till Sverige 1975 som religiös flykting tillsammans med maken och deras tre döttrar.
De bosatte sig vid sin ankomst i en hyreslägenhet i Alby men i dag bor Meryem i ett radhus i
Norsborg tillsammans med sin make.
Hennes modersmål är syrianska. När hon kom till Sverige kunde hon inte ett ord svenska.
Meryem var analfabet men lärde sig att läsa och skriva på SFI. Hon tycker inte själv att hon kan
svenska så bra. Hon umgås mest med andra syrianer och använder inte svenska dagligen.
När Meryem kom till Sverige hade hon aldrig förvärvsarbetat.
”I Turkiet var jag hemmafru och tog hand om hushållet, barnen och mina föräldrar. Väl i Sverige
fick jag ett jobb på storkök. Diskade och städade.”
Hon hade gärna arbetat med matlagning, är riktigt bra på det.
Maken har haft ett eget skomakeri och även jobbat på Scania. Han har lärt sig bra svenska.
De trivs i sitt radhus som har en liten trädgård, och har flera goda grannar att umgås med.
Deras fem barn och barnens familjer bor i närheten. De har åtta barnbarn, och hittills två
barnbarnsbarn.
Meryem brukar känna sig ensam ibland, trots att släkt och vänner finns i närheten.
”Jag tror att jag skulle känt mig mindre ensam om vi hade bott kvar i hemlandet. Där skulle jag
ha tagit hand om barnbarn och barnbarnsbarn. Här i Sverige sätts de på dagis i stället.”
Barnbarn och barnbarnsbarn och kyrkan är hennes största intressen i livet.
Hon känner sig ganska frisk, är bara lite trött i benen då och då. Maken däremot har hjärtproblem.
Barnen hjälper till att sköta läkar- och sjukhuskontakterna. Det kan vara svårt med
vårdterminologin. Ibland bokar personalen på vårdcentralen en auktoriserad tolk.
Meryem önskar att hon och maken kan fortsätta att klara sig själva när de blir äldre. Men om
nödvändigt kan hon acceptera kommunal omsorg, eftersom barnen har mycket annat att göra.
”Men för att jag ska vilja ta emot kommunens hjälp måste jag kunna förstå personalen, och de
mig. Så man borde kunna få hjälp på sitt eget språk.”
Och så ska man ta hänsyn till religionen.
”Om jag var tvungen att flytta till ett äldreboende skulle jag vilja att prästen kom dit
regelbundet – minst en gång i veckan.”
21 [30]
BOTKYRKA KOMMUN
2015-04-02
En god omsorg
När vi blir äldre kan vi komma till en punkt då vi behöver hjälp från andra för att klara
oss i vår vardag. Vid detta steg i livet är det kommunens roll att erbjuda en god
omsorg. Hjälpen kan se olika ut och anpassas efter var och ens behov. Äldreomsorgen
utgår ifrån den nationella värdegrunden och kommunens arbete handlar om att omsätta
värdegrunden i praktiken:
Alla som får äldreomsorg ska leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Det
handlar om självbestämmande, trygghet, meningsfullhet, integritet och delaktighet
samt att få ett gott bemötande och insatser av god kvalitet.
Vi lever allt längre och har fler friska år i livet, men också fler sjuka år. På sikt
kommer personer som är 65 år och äldre utgöra en större andel av kommunens
befolkning. Vi kan hålla oss friska längre, men med tiden kommer många att behöva
vård. Kvaliteten på vården är viktig för dagens och framtidens äldre. Många anser att
det är viktigare att vården är bra än att den är nära. Samtidigt vill många gärna få vård i
sin egen bostad. Framtidens behov av äldreomsorg kommer att påverkas av forskning
inom medicin, hälsa och omsorg, och av förebyggande och hälsofrämjande arbete.
Att få äldreomsorg
När man som äldre har svårt att klara sin vardag har man rätt att få stöd från
kommunen. Detta är en rättighet som styrs av socialtjänstlagen. För att få stöd i form
av äldreomsorg kan du ansöka om detta hos kommunen, både skriftligt och muntligt.
Även anhöriga kan ta initiativ till en ansökan. När kommunen får in en ansökan görs
en utredning av en handläggare och sedan fattas beslut om stödinsatser. Behovet ska
styra bedömningen av vilken hjälp den äldre får. När beslutet är fattat informeras den
äldre. Det är viktigt att motivera målet med stödinsatserna. Insatserna ska inte ta över
det personen kan göra själv. Detta är ett centralt förhållningssätt inom hela
äldreomsorgen.
Äldreomsorgen ska ge äldre människor möjlighet att vara självständiga, trygga och ha
en meningsfull tillvaro. Äldreomsorgen drivs i olika former för att möta äldre
människors olika behov av stöd. Genom hemtjänsten kan man få service och
omvårdnad i sitt hem, men det finns också insatser för att stimulera social kontakt och
aktivering. På vård- och omsorgsboendet hyr man en lägenhet eller ett rum och har
tillgång till omsorg och tillsyn dygnet runt. På boendet finns omvårdnadspersonal,
tillgång till sjuksköterska dygnet runt och en läkare som är knuten till boendet. En
dietist arbetar med samtliga vård- och omsorgsboenden tillsammans med
sjuksköterskan och omsorgspersonalen. Sjukgymnast och arbetsterapeut arbetar för att
ge individen förutsättningar till att förbättra och behålla förmågor. Alla som arbetar
inom äldreomsorgen är skyldiga att rapportera och utreda om vi ser brister eller
missförhållanden och om det sker vårdskador. Åtgärder ska vidtas och vi ska
förebygga så att det inte händer igen.
Alla som beviljas äldreomsorg får en personlig kontaktman. Kontaktmannen ser till att
den äldre får den hjälp som hon eller han behöver. Tillsammans skriver kontaktmannen
och den äldre en genomförandeplan där de kommer överens om på vilket sätt personen
22 [30]
BOTKYRKA KOMMUN
2015-04-02
ska få hjälpen och stödet, utgångspunkten är behoven och önskemålen.
Kontaktmannaskapet ska vara tydligt och kontaktmannen välkänd för både den äldre
och den äldres närmaste anhöriga. Med tiden kan behoven förändras och för att den
äldre ska få rätt hjälp och stöd ska beslut om insatser följas upp kontinuerligt.
Samverkan mellan de olika professionerna inom äldreomsorgen bidrar till att den äldre
får hjälp efter behov, på bästa sätt och i rätt tid.
Kommunen ska kunna erbjuda ett antal serviceinsatser utan biståndsbeslut genom att
den äldre får en viss mängd tid som han eller hon kan disponera själv. På så vis kan
den äldre välja mellan olika serviceinsatser efter önskemål. Detta är ett
utvecklingsområde inom biståndsbedömningen och hemtjänsten, och som kommer att
öka valfriheten för äldre.
Som vår nuvarande lagstiftning ser ut är det kommunen som beslutar vilken hjälp och
stöd som beviljas till äldre. I takt med att samhället förändras kan kommunens
beslutande roll just i detta avseende komma att tonas ned.
I omsorgen möts vi och våra olika behov
En god omsorg är att kunna möta individens behov på bästa sätt. Alla är olika och
inom äldreomsorgen finns individer med varierande härkomst, hälsotillstånd, intressen
och anspråk. Det ställer krav på hur en efterfrågad, utökad valfrihet ska tillgodoses. En
viktig utmaning inom omsorgen är att tillgodose självbestämmande och inflytande. I
omsorgen möts vi och våra olika behov och arbetet för att möta dessa behov gör
omsorgen intressant och mångfasetterad.
Demens
Demens är ett samlingsbegrepp för olika demenssjukdomar som drabbar hjärnan. Med
hög ålder ökar risken för demenssjukdom, så med ökad medellivslängd blir demens
vanligare. Följden är ett ökat behov av platser på vård- och omsorgsboenden med
demensinriktning och tendensen är fortsatt ökning. Vård- och omsorgsboenden med
demensinriktning är till för personer med demensdiagnos och omvårdnaden ska vara
anpassad till behovet hos den drabbade. Framsteg inom att diagnostisera och behandla
demens kan påverka behovet av omsorg framöver till personer med demenssjukdom.
Det vi vet i dag är att förebyggande åtgärder kan påverka utvecklingen. Kommunen
följer utvecklingen och har tagit fram en demensstrategi för att kunna ge bra stöd när
fler äldre drabbas av demens.
Kommunen har tillsammans med landstinget utarbetat ett lokalt gemensamt
vårdprogram för personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt, samt stöd till deras
närstående. Programmet ger en samlad beskrivning av hälso- och sjukvård och omsorg
för personer med demenssjukdom. Demensarbetet inom äldreomsorgen handlar i stor
utsträckning om att möta personer med demenssjukdom på ett bra sätt och om
samverkan över gränser. En demenssjuksköterska stödjer den sjuke och utbildar och
stöttar anhöriga och personal. På alla demensavdelningar finns demenscoacher och
hemtjänstpersonal ska också få utbildning. Den som drabbas av demenssjukdom
kommer med tiden förlora olika förmågor, den kulturella aspekten och den språkliga
23 [30]
BOTKYRKA KOMMUN
2015-04-02
förmågan är viktiga i sammanhanget. Många äldre har ett annat modersmål än svenska
och då är det viktigt med personal som kan ens modersmål och förstår den äldre.
Dagverksamhet är en beslutad hjälpinsats riktad till äldre. Det finns både social
dagverksamhet och dagverksamhet för äldre med demenssjukdom. Dagverksamheten
ger stöd att komma ut, träffa andra och vara med i olika aktiviteter. Syftet är att bryta
ensamhet och hjälpa deltagaren att behålla fysiska och sociala förmågor. Deltagaren är
själv med och utformar dagen och kan vara med på aktiviteter som gymnastik,
promenader eller frågesport. Det finns ett ökat behov av dagverksamhet för äldre med
demenssjukdom och även från anhöriga till personer med demenssjukdom finns en
ökad efterfrågan. Därför ska dagverksamheten för personer med demenssjukdom
utökas och bli mer flexibel kring öppettider för att kunna tillmötesgå olika individers
behov. Vid behov ska det finnas dagverksamhet på helgen.
En interkulturell omsorg och finskt förvaltningsområde
Kommunen har undersökt uppfattningar och önskemål om kommunens äldreomsorg
bland finsktalande pensionärer och andra äldre med utländsk bakgrund. Av
undersökningarna framgår att äldreomsorgen i framtiden behöver ha avdelningar med
språkliga och kulturella inriktningar på vård- och omsorgsboenden. Kommunen
behöver också kunna erbjuda information om äldreomsorgen på andra språk än
svenska. Ansökningar till vård- och omsorgsboenden från äldre med utländsk
bakgrund ökar. Tidigare har man i större utsträckning vårdat sina nära i hemmet men
här ser vi en förändring. På kommande vård- och omsorgsboenden ska fler platser med
språk- och kulturinriktning planeras. Ungefär en tredjedel av platserna på vård- och
omsorgsboenden med demensinriktning ska planeras för personer med utländsk
bakgrund. Inom hemtjänsten ska kommunen i högre utsträckning matcha personalens
och den äldres språk.
Botkyrka kommun ingår i det finska förvaltningsområdet och har därmed särskilt
ansvar för att värna om det finska språket och kulturen, och ska kunna erbjuda
äldreomsorg helt eller delvis på finska5. I dag har kommunen en avdelning för
finsktalande personer med demenssjukdom. Det finns ett uttalat intresse bland den
finsktalande äldre kommunbefolkningen att få tillgång till vård- och omsorgsboenden
med finsk inriktning. Ambitionerna inom finskt förvaltningsområde är höga och
förutsättningarna är goda. I Botkyrka finns många finsktalande pensionärer men det
finns också många finskspråkiga bland omsorgspersonalen.
Delaktighet och inflytande
För att vi i kommunen ska kunna göra rätt saker för de äldre inom äldreomsorgen är
det viktigt att vi frågar och lyssnar på vad de äldre vill. Vård- och omsorgsboendet är
de boendes hem. I detta stadium av livet är beroendet av andra större och
självständigheten mindre. Kommunen har här ett stort ansvar och det ska förvaltas väl.
Vad som gör att man trivs och känner sig trygg i sitt hem varierar, och därför är
5
Den första januari 2010 fick Sverige en ny lag som ska stärka landets fem erkända nationella minoriteter och deras språk
(Regeringens prop. 2008/09:158). I samband med detta blev ett antal kommuner, landsting och regioner förvaltningsområden
för samiska, meänkieli och finska. Botkyrka är en av de utvalda kommunerna att ingå i det finska förvaltningsområdet.
24 [30]
BOTKYRKA KOMMUN
2015-04-02
kommunen angelägen om att få höra de boendes tankar och synpunkter. Kommunen
ska möjliggöra detta genom att skapa forum för inflytande och delaktighet på vård- och
omsorgsboenden. Brukarråd som forum för inflytande ska utvecklas och bli bättre
inom äldreomsorgen.
Det är genom genomförandeplanen du kan vara delaktig i hur dina stödinsatser
genomförs inom äldreomsorgen. Arbetet med genomförandeplanen är högt prioriterat.
Äldre inom omsorgen och alla övriga kommuninvånare kan lämna synpunkter på
kommunens verksamhet på webbplatsen, via synpunktskort, genom att ringa eller
skriva brev. Detta är ett sätt för kommunen att få reda på vad medborgarna upplever är
bra eller inte alls bra. Synpunkterna kan sedan användas till att förbättra verksamheten.
Kommunen samverkar med pensionärsföreningar genom kommunala pensionärsrådet
(KPR). Pensionärsrådet består av politiker och representanter från
pensionärsföreningar och för dialog om kommunaktuella frågor. KPR är rådgivande
till andra kommunala organ och ska få möjlighet att påverka den kommunala
verksamhetens innehåll och utformning.
Digital teknik ger möjlighet till nya former för delaktighet bortom de traditionella
forumen. En grundläggande förutsättning för medborgares delaktighet och inflytande
är att det finns information om kommunens verksamheter, tjänster och planer.
Informationen ska vara lättillgänglig, tydlig, aktuell och finnas på olika språk och i
olika format.
Stöd till anhöriga
Anhörigstöd finns för att förebygga ohälsa hos anhöriga genom att synliggöra deras
situation. Anhörigstödet är till för dig som stödjer en närstående, exempelvis genom att
vårda din partner i hemmet, genom att stödja din förälder som är sjuk eller stötta din
närstående som flyttat till ett vård- och omsorgsboende. Stödet är individuellt utifrån
behov och önskemål men sker både individuellt och i grupp. Exempel på stöd är
vägledning, stödsamtal, information och som komplement finns nätbaserat stöd.
Kommunen vill hitta sätt att öka användandet av nätbaserat stöd. Det finns även ett
indirekt stöd till anhöriga i form av korttidsboende, växelvård, dagverksamhet och
avlösning i hemmet. Korttidsboende innebär att personen i behov av omsorg får en
tillfällig plats på ett vård- och omsorgsboende. Som anhörig har du rätt att ansöka om
bistånd för egen del. Kommunen ska arbeta för att anhörigperspektivet ska finnas med
i alla verksamheter inom äldreomsorgen.
Mat och näring
Maten och måltiden är betydelsefull för hälsan och välbefinnandet, och en central del
av omsorgen. En näringsrik kost bidrar till att man behåller hälsan och återhämtar sig
efter sjukdom. Förutom att maten är näringsrik och av god kvalitet, spelar måltiden en
viktig roll som källa till sociala kontakter. Måltiden ska vara en stund att se fram emot
och maten omväxlande, samt tillagad och serverad med omsorg. Det är också viktigt
att måltidmiljön är behaglig.
25 [30]
BOTKYRKA KOMMUN
2015-04-02
I kommunen försöker vi i möjligaste mån anpassa måltiden efter de äldres önskemål
och behov. Många mår bra av att äta mat från en bekant matkultur. De som får mat via
hemtjänsten har på olika sätt valmöjlighet kring maten. Många vill också ha sällskap
vid måltiden. Att tillgodose detta behov bland ensamboende äldre är något kommunen
ska verka för. Maten tillagas med få undantag i kommunens egna kök vilket gör det
möjligt för oss att säkerställa att maten håller god kvalitet. På kommande vård- och
omsorgsboenden ska vi i kommunen sträva efter att det ska finnas tillagningskök. Två
gånger per år utvärderas maten av dem som äter den. Genom att vara noga med
kvaliteten, lyssna på de äldre som äter maten och göra dem delaktiga ska vi erbjuda
god, näringsriktig mat och en behaglig måltidsmiljö.
Kvalitetsarbete
Kommunens uppgift att bedriva en god omsorg innebär kvalitetsarbete på flera sätt och
nivåer. Våra värdighetsgarantier har sin utgångspunkt i Socialstyrelsens nationella
värdegrund för äldreomsorgen och ska leva upp till varje människas behov av
självbestämmande, integritet, trygghet, välbefinnande och ett gott bemötande.
Värdighetsgarantierna visar vad som är kvalitet inom våra verksamheter och ska
tydligöra vad du som kommuninvånare kan förvänta dig av äldreomsorgen. Att ha
möjlighet att delta i aktiviteter och att vara så frisk som möjligt är exempel på vad
värdighetsgarantierna tar upp. Kommunen ska se till att du möter personal som förstår
dina behov och ger vård och omsorg därefter. Det kan dessutom finnas behov av
gemensamma insatser från både äldreomsorg, socialtjänst och hälso- och sjukvård till
äldre med psykisk ohälsa eller missbruk och beroende. Hela tiden pågår arbete med att
följa upp och förbättra kvaliteten, bland annat genom internkontroller och analys av
brukarundersökningar.
En viktig del av äldreomsorgen är att få stöd och vård vid livets slutskede. På vård- och
omsorgsboendet finns personal vid din sida, du kan få smärtlindring vid behov och
dina närstående erbjuds stöd.
Arbetet inom äldreomsorgen ställer höga krav på personalens kompetens. Olika
utbildningsinsatser görs som en del i arbetet att ge varje individ en god omsorg. Vårdoch omsorgsnämndens kompetensförsörjningsstrategi anger mål och riktning för vad vi
behöver kunna. För omsorgspersonalen är målet en fullgjord gymnasieutbildning
motsvarande vård- och omsorgsprogrammet. Tekniska lösningar och hjälpmedel i
omsorgsarbetet utvecklas ständigt. Att dra nytta av denna utveckling är nödvändigt då
trycket på äldreomsorgen ökar. Genom att i större utsträckning använda oss av ny
teknik hoppas vi i kommunen kunna frigöra mer tid till omvårdnad. Inom
äldreomsorgen arbetar många människor och behovet av personal kommer att vara
stort även i framtiden. Äldreomsorgen ska vara både en god vård och omsorg och en
attraktiv arbetsplats. Detta ska locka fler att vilja arbeta inom äldreomsorgen.
Genom förebyggande arbete, stimulans och innehåll i vardagen kan vi öka
välbefinnandet bland äldre. På vård- och omsorgsboenden görs riskbedömningar av ett
team bestående av hälso- och sjukvårdspersonal, enhetschef och omvårdnadspersonal.
Teamet bedömer om det finns risk för att den boende kan falla, bli undernärd, få
trycksår eller försämrad munhälsa, för att kunna sätta in förebyggande åtgärder. Detta
26 [30]
BOTKYRKA KOMMUN
2015-04-02
tänk finns även inom hemtjänsten där personalen är observant på förändringar hos den
äldre. Felmedicinering kan orsaka sjukdomar och skador. Felmedicinering kan
exempelvis handla om olämpliga kombinationer av läkemedel eller för mycket
mediciner. För att undvika felmedicinering görs läkemedelsgenomgångar på
kommunens vård- och omsorgsboenden minst en gång per år.
Läkemedelsgenomgångarna utförs av läkare som kommunen har avtal med. För att
göra bättre och mer omfattande läkemedelsgenomgångar samarbetar kommunen med
apoteken.
På vård- och omsorgsboenden ska det vara lätt att delta i aktiviteter och att få
stimulans, men förutsättningarna är olika bland de äldre. Ofta krävs det att aktiviteten
äger rum på eller i anslutning till boendet. På varje vård- och omsorgsboende finns
kulturombud som utvecklar och skapar aktivitetsformer. Det finns både återkommande
och nya kultur- och hälsoaktiviteter. Varje dag finns det någon aktivitet, om än i det
lilla. Ofta är dessa aktiviteter de mest betydelsefulla för den boende. Genom att utrusta
vård- och omsorgsboendena med några enkla redskap ska vi möjliggöra spontan fysisk
aktivitet. På kommande vård- och omsorgsboenden ska det finnas funktioner som ökar
välbefinnandet, exempelvis möjligheten att ta ett varmt bad. Kommunen ska på olika
sätt fortsätta arbeta för att stimulera till meningsfulla aktiviteter i äldres vardag. Alla
som bor på vård- och omsorgsboendena ska ha möjlighet att få existentiella behov
tillgodosedda och att utöva sin religion.
27 [30]
BOTKYRKA KOMMUN
2015-04-02
En god omsorg består av många delar. I detta kapitel har vi beskrivit en del av de kompontenter som
utgör äldreomsorgens verksamhet, samtidigt som vi blickar framåt. Vi ska ge varje individ en god
omsorg och vi ska ge anhöriga ett bra stöd.
Löfte
Ansvarig
19. Kommunen ska kunna erbjuda ett antal Vård- och omsorgsnämnden
serviceinsatser utan biståndsbeslut genom
att den äldre får en viss mängd tid som han
eller hon kan disponera själv.
20. Dagverksamheten för personer med
demenssjukdom ska utöka och bli mer
flexibel kring öppettider.
21. Verksamheten på våra vård- och
omsorgsboenden ska planeras utifrån
behov av språk- och kulturinriktning.
Ungefär en tredjedel av platserna på vårdoch omsorgsboenden med
demensinriktning ska planeras för
personer med utländsk bakgrund.
22. Personalens språkkunskaper ska i
möjligaste mån matchas med de äldres
språk inom äldreomsorgens olika
verksamheter.
23. Kommunen ska möjliggöra delaktighet Vård- och omsorgsnämnden
och inflytande på vård- och
omsorgsboenden. Brukarråd som forum
för inflytande ska utvecklas och bli bättre
inom äldreomsorgen.
24. Vård- och omsorgspersonalens
kompetens ska fortsätta att stärkas.
25. Kommunen vill hitta sätt att utöka det
nätbaserade anhörigstödet och ska arbeta
för att anhörigperspektivet ska finnas med
i alla verksamheter inom äldreomsorgen.
26. Kommunen ska på olika sätt fortsätta
arbeta för att stimulera till meningsfulla
aktiviteter i de äldres vardag.
Kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden,
28 [30]
BOTKYRKA KOMMUN
2015-04-02
Lika och olika
Dagens äldre, såsom Margit, Antti och Meryem, har många olikheter men också många saker
gemensamt. De trivs i sina bostadsområden och vill helst inte flytta. Alla önskar sig gemenskap och vill
bli behandlade som individer utifrån sina behov, önskemål, kulturella preferenser, religion, språk och
hälsa. Alla vill förbli friska och gärna kunna bo hemma. Å andra sidan vill man inte vara ensam och
isolerad. Alla vill känna sig trygga.
Och visst kan vi vara tämligen säkra på att även framtidens äldre har liknande tankar och krav – oavsett
vilken bakgrund de har!
Det är en utmaning för kommunen att bemöta allt det individuella. En långsiktig plan – äldreplan – är
ett viktigt steg för att klara av detta på bästa möjliga sätt.
29 [30]
BOTKYRKA KOMMUN
2015-04-02
Vill du ha mer information?
Ring
Kontaktcenter 08-530 610 00
Skicka e-post
[email protected]
Läs mer
www.botkyrka.se
Besök
Alby medborgarkontor
Alby Centrum, Albyvägen 2-4
Fittja medborgarkontor
Fittja Centrum, Fittjavägen 3-9
Hallunda medborgarkontor
Hallunda Centrum, Hallundaplan 1
Tullinge medborgarkontor
Tullinge Centrum, Nyängsvägen 3
Tumba medborgarkontor
Tumba torg 101 (ovanför Tumba Centrum)
30 [30]
ORDFÖRANDEFÖRSLAG
1[1]
2015-04-14Dnr sbf/2015:113, sbf/2015:14, sbf/2011:24
27
Delegationsbeslut (sbf/2015:113, sbf/2015:14, sbf/2011:24)
Samhällsbyggnadsnämnden godkänner redovisade delegationsbeslut.
Handlingar
Redovisning av bygglov, 2015-03-05 – 2015-03-31.
Delegering av beslutanderätt – Mark- och exploateringsenheten, rev. 201502-20.
Arrendeavtal för sommarbete, 2015-03-13, Jordbruksarrende, 2015-03-17,
Arrende hamnverksamhet, 2015-03-20 och Ny tomträttsavgäld 2014-12-18.
Parkeringstillstånd för rörelsehindrade, 2015-01-16 – 2015-03-25.
DELEGERINGSBESLUT
2011-05-18
Rev
2015-02-20
Delegering av beslutanderätt – Mark- och
exploateringsenheten
Med stöd av samhällsbyggnadsnämndens beslut 2011-05-17, § 112 beslutar
samhällsbyggnadschefen delegera följande beslutanderätt
Till markoch exploateringschefen att på samhällsbyggnadsnämndens
vägnar:
1.
Fatta beslut om avtal om betalningsvillkor för gatukostnader och meddela
villkor om ingen överenskommelse kan träffas.
2.
Pröva och godkänna säkerhet för gatukostnad och utbyte av sådan säkerhet.
7.
Utöva beslutanderätten i ärenden om utsträckning, nedsättning, dödning,
sammanföring och relaxation av inteckningar samt utbyte av pantbrev liksom
andra därmed jämförliga åtgärder.
8.
Utöva beslutanderätten i ärenden om avtal eller tillämpning av bestämmelserna i plan- och bygglagen (PBL), Jordabalken med flera lagar där kommunen tillförsäkras rätt till servitut, ledningsrätt, nyttjanderätt i fastighet som
tillhör annan.
9.
Utöva beslutanderätten i ärenden om avtal eller tillämpning av bestämmelserna i fastighetsbildningslagen, anläggningslagen, ledningsrättslagen
med flera lagar varigenom kommunens mark belastas med servitut, ledningsrätt eller nyttjanderätt för ledning, rätt till väg eller rätt till anläggning.
11.
Fatta beslut om upplåtelse av arrende och annan nyttjanderätt, häri inbegrips
rätten att omförhandla samt rätten att säga upp avtal, för en tid av högst 3 år.
13.
Genomföra markförvärv, markförsäljning och andra därmed jämförliga ärenden samt träffa överenskommelse om kommunens andelar i fast egendom och
anläggningar. Köpeskillingen/ersättningen får inte överstiga 1 Mkr. Årlig
tomträttsavgäld får vid nyupplåtelse inte överstiga 50 tkr. Vid omreglering får
Direkt 08-530 614 34
1[3]
BOTKYRKA KOMMUN
DELEGERINGSBESLUT
Rev
2011-05-18
2015-02-20
förändringarna mellan gällande och ny avgäld inte vara större än 75 % av
gällande avgäld.
14.
Inköpa fast egendom eller tomträtt vid offentlig auktion när nämnden anser
att det behövs för att tillvarata kommunens intressen.
16.
Ansöka om lantmäteriförrättning inom samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde och företräda kommunen vid förrättningar där kommunens fastigheter är berörda.
19.
Vara samhällsbyggnadsnämndens ombud att föra kommunens talan inför
domstol och andra myndigheter och vid förrättningar av olika slag.
samt till markoch exploateringsingenjör och projektledare på markoch exploateringsverksamheten att efter samråd med gruppchef markoch exploateringsenhet:
8.
Utöva beslutanderätten i ärenden om avtal eller tillämpning av bestämmelserna i plan- och bygglagen (PBL), Jordabalken med flera lagar där kommunen tillförsäkras rätt till servitut, ledningsrätt, nyttjanderätt i fastighet som
tillhör annan.
9.
Utöva beslutanderätten i ärenden om avtal eller tillämpning av bestämmelserna i fastighetsbildningslagen, anläggningslagen, ledningsrättslagen
med flera lagar varigenom kommunens mark belastas med servitut, ledningsrätt eller nyttjanderätt för ledning, rätt till väg eller rätt till anläggning.
11.
Fatta beslut om upplåtelse av arrende och annan nyttjanderätt, häri inbegrips
rätten att omförhandla samt rätten att säga upp avtal, för en tid av högst 3 år.
samt till markoch exploateringsingenjör och projektledare på markoch exploateringsverksamheten:
2.
Pröva och godkänna säkerhet för gatukostnad och utbyte av sådan säkerhet.
2 [3]
BOTKYRKA KOMMUN
DELEGERINGSBESLUT
Rev
2011-05-18
2015-02-20
7.
Utöva beslutanderätten i ärenden om utsträckning, nedsättning, dödning,
sammanföring och relaxation av inteckningar samt utbyte av pantbrev liksom
andra därmed jämförliga åtgärder.
16.
Ansöka om lantmäteriförrättning inom samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde och företräda kommunen vid förrättningar där kommunens fastigheter är berörda.
---------Angivna beslutsrätter avser inte i något fall att avgöra ärenden vilka är av
principiell natur eller i övrigt av större vikt.
Delegeringsbeslut ska anmälas till samhällsbyggnadsnämnden så snart detta
lämpligen kan göras.
Magnus Andersson
3 [3]
Anmälan av delegationsbeslut
Rubrik/ärendemening:
Ärendetyp:
Markärenden
Beskrivning av ärendet
Dnr
2013:148
Diarienummer
Se nedan
Datum
Innehåll
2015-03-17 Jordbruksarrende
Ärendetyp
Markärende
Dnr
2015:105
Upplåtelse av arrende
Beslutsdatum
Delegat (namn och befattning)
Se nedan
Lisa Bodinger, projektledare
Datum
Innehåll
2015-03-13 Arrendeavtal för sommarbete
Ärendetyp
Markärende
Dnr
2015:102
Diarienummer
Se nedan
Diarienummer
Se nedan
Ingående fastigheter
Del av Lindhov 15:24
Diarienummer
Se nedan
Avgift
2200 kr
Beslutsdatum
Se nedan
Agneta Engver Lindquist, gruppchef mark o exploatering
Arrendetid
Del av Lindhov 15:24, del av Eriksberg 2:1
3 år
Avgift
17 000 kr
Beslutsdatum
Se nedan
Magnus Andersson, samhällsbyggnadschef
Datum
Innehåll
2015-03-20 Arrende hamnverksamhet
Ärendetyp
Markärende
Arrendetid
7 månader
Del av Fittja 17:23
Arrendetid
7 år
Avgift
100 000 kr
Tomträtter omreglering
Beslutsdatum
Se nedan
Agneta Engver Lindquist, gruppchef mark o
exploatering
Dnr
2014:433
Datum
Innehåll
2014-12-18 Ny tomträttsavgäld fr.o.m. 2016-01-01
Vickern 5
Ny avgäld
122 848 SEK/år
Anmälan av delegationsbeslut
1(2)
Parkeringstillstånd för rörelsehindrade 2015-01-16 – 2015-03-25 sbf/2015:113
Ärendetyp
Diarienummer
Beslutsdatum
Parkeringstillstånd
Januari 2015
Beviljade
§ 1-6, 8-9, 15-20
Mikael Nyberg, administrativ chef
Avslag
§ 7, 11-14, 21
Beviljade efter överklagan
Skickade till länsstyrelsen
§ 10
Beviljade efter återförvisning
Beviljade och fria från läkarintyg
Beviljade (fria från läkarintyg)
Ärendetyp
Beviljade
Avslag
Beviljade (fria från läkarintyg)
Diarienummer
§ 22-26, 29-34, 39,
42-44, 48-56
§ 27-28, 35-36, 45-47,
57-61
§ 37, 41
§ 38, 40
Beslutsdatum
Februari 2015
2 (2)
Ärendetyp
Beviljade
Avslag
Diarienummer
§ 64-67, 72, 75-85, 87
§ 68-71, 86, 88-89
§ 74
§ 62-63, 73
Beslutsdatum
Mars 2015
ORDFÖRANDEFÖRSLAG
1[1]
2015-04-14
28
Anmälningsärenden (sbf/2015:95)
Samhällsbyggnadsnämnden antecknar till protokollet att man tagit del av
anmälningsärendet.
Handlingar
Protokollsutdrag kommunstyrelsen, § 55 2015-03-02 – Projektplan för
Södertörns nyckeltal.
Minnesanteckningar 2015-03-03 – Fittja Dialogforum - Medborgarundersökningen 2014.
Dnr sbf/2015:95
PROTOKOLLSUTDRAG
1[2]
Kommunstyrelsen
2015-03-02
§ 55
Projektplan för Södertörns nyckeltal (KS/2015:116)
Beslut
Kommunstyrelsen godkänner projektplan för arbetet med 2014 års nyckeltal
i Södertörnskommunerna.
Ärendet
Södertörnskommunerna har sedan mitten av 1990-talet bedrivit ett gemensamt arbete med att ta fram jämförande nyckeltal för kommunernas verksamheter. Arbetet har efterhand utvecklats till att omfatta fler verksamhetsområden och fått ökad inriktning mot att jämföra kvalitet och service snarare än bara kostnader.
Huvudsyftet med arbetet är att för kommunernas politiska ledningar ge en
översiktlig bild av dels service- och kostnadsförhållanden jämfört med övriga Södertörnskommuner, dels utvecklingen över tiden inom den egna
kommunen inom väsentliga verksamhetsområden till vägledning för prioriteringar, översyner etc.
Kommunstyrelsen i respektive kommun fastställer projektplanen.
Resultatet av arbetet presenteras under en konferens den 8 oktober 2015.
Botkyrka är denna gång värd för konferensen.
Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse
2015-02-09.
_____
Dnr KS/2015:116
BOTKYRKA KOMMUN
Kommunstyrelsen
PROTOKOLLSUTDRAG
2015-03-02
Expedieras till:
Samtliga nämnder
Haninge kommun
Huddinge kommun
Nynäshamns kommun
Salems kommun
Södertälje kommun
Tyresö kommun
Ekonomichef Niclas Johansson, kommunledningsförvaltningen
2[2]
Dnr KS/2015:116
MINNESANTECKNINGAR
Serviceförvaltningen
2015-03-03
Referens: Alexander Szögi
Fittja Dialogforum – om medborgarundersökningen 2014
Dag och tid
2015-03-03 kl. 18
Plats
Turkiska föreningens lokal
Närvarande
Ledamöter i dialogforum
Pia Carlsson (V), ordförande
Adnan Issa (S)
Sergio Simmelving (SD)
Bekzod Rajabov (MP)
Gül Alci (M)
Junaid Nawaz Chaudhry (S)
Karin Blid (S)
Ej närvarande
Medborgare
17 män, 12 kvinnor
Övriga
Parvaneh Sharafi,
områdesutvecklare
John Rawley,
områdesutvecklare
Alexander Szögi, kommunikatör
Ayisha Farooq (S)
Miroslav Femic (M)
Lielya Sagnia (FP)
Minnesanteckningar från dialogmöte i Fittja om den senaste medborgarundersökningen. Medborgarundersökningen som genomfördes under hösten
2014 visade bland annat att Fittjaborna säger sig vara minst trygga i Botkyrka
kommun. Syftet med mötet var att presentera undersökningens resultat och få
höra synpunkter på undersökningens resultat från boende i Fittja.
1 [2]
BOTKYRKA KOMMUN
MINNESANTECKNINGAR
2015-03-03
Pia Carlsson (V) hälsar alla välkomna och låter övriga politiker i Fittja
dialogforum presentera sig. Pia uppmanar de som närvarar att komma med
förslag på teman till kommande dialogmöten.
Parvaneh Sharafi presenterar medborgarundersökningens resultat
Botkyrka kommun genomför en medborgarundersökning varje år då medborgare kontaktas för att besvara ett antal frågor om kommunen.
Parvaneh presenterar några av undersökningens resultat som är av särskilt
intresse.
I Fittja besvarade 586 personer undersökningen, ungefär 50/50 mellan kvinnor och män.
Undersökningen visade att 27 procent av Fittjaborna svarade att dom inte
känner sig trygga i Fittja. Det är högst i hela kommunen.
Samtidigt har andelen som upplever Fittja som otryggt minskat för varje
medborgarundersökning minskat sedan fyra år.
Medborgarundersökningen visade också att en stor del av Fittjaborna säger
att de inte kan rekommendera en vän att flytta till kommundelen.
41 procent sade i undersökningen att det är tryggt att åldras i Fittja. Fittjaborna är mer nöjda än genomsnittet i Botkyrka.
21 procent svarade att de fått ett dåligt bemötande från kommunens medarbetare. Fittjaborna är mer nöjda med bemötandet än genomsnittet i kommunen.
33 procent svarade att de inte kan vara med och påverka i kommunala frågor.
Undersökningen visade också att 40 procent svarade att de oroat sig för inbrott i bostaden under 2014. 35 procent svarade att de inte oroat sig för inbrott.
Oron för att bil eller moped ska stjälas eller drabbas av skadegörelse var 41
procent.
Endast 34 procent av Fittjaborna svarade att de känner sig trygga när de rör
sig på området under kvällstid.
84 procent av Fittjaborna svarade att de inte utsatts för brott under 2014.
37 procent uppgav att de upplever att det är lätt att genomföra idéer i
Botkyrka kommun.
49 procent svarade att det är lätt att starta en förening eller ett företag.
2 [5]
BOTKYRKA KOMMUN
MINNESANTECKNINGAR
2015-03-03
Gruppdiskussion
Indelning i mindre grupper som får berätta för varandra om sina tankar om
undersökningens resultat.
Grupperna diskuterade bland annat:
- Det är viktigt att som vuxen söka kontakt med de unga som hänger i centrum för att skapa en kontakt och bli igenkänd.
- Det är viktigt att vara ambassadör för Fittja och vara stolt över området.
- Det är otryggt runt Fittjaskolan för där finns ingen gatubelysning alls.
- Underhåll av gator och vägar är viktigt för trafiksäkerheten.
- Gångvägen från Fittja till Hallunda måste ha bättre belysning.
- Polisen måste vara mer synlig.
- Alla föräldrar måste ut och vandra på området.
- Det är viktigt att engagera sig i nattvandring och grannsamverkan.
- Vi behöver samla de olika grupperna i Fittja. Ta bort bidragen till föreningarna och lägg pengarna i en pott som föreningarna gemensamt kan använda.
Idag stärker bidragen bara den enskilda föreningen och bidrar inte till att
människor från olika grupper möts.
- Det är onödigt med larm och galler i centrum.
- Vi måste lyfta fram det positiva i Fittja.
- Fittjas tunnebanestation måste renoveras upp.
- Skolbarnen borde få möjlighet att diskutera trygghet.
- Satsa pengar på det som är bra och fungerar idag istället för att hitta på nya
satsningar.
- Vi som inte är födda i Sverige hamnar mellan svenska samhällsgemenskapen och våra hemländer. Segregationen är ett problem.
3 [5]
BOTKYRKA KOMMUN
MINNESANTECKNINGAR
2015-03-03
Frågor och synpunkter
- Följs undersökningen upp?
Svar: Ja, bland annat använder kommunen resultaten för att ta fram utvecklingsplaner för varje kommundel.
- Vad har man gjort hittills för att öka känslan av trygghet i Fittja.
Svar: Kommunen samverkar med föreningslivet, bland annat Lugna Gatan,
för att påverka känslan av trygghet i området.
- Belysning är viktigt för känslan av trygghet. Det måste satsas på.
- Ett sätt att öka känslan av trygghet är att fler vuxna är ute och rör sig på området. Det är positivt att fler och fler kvinnor rör sig på området. Det har haft
en positiv effekt.
- Trygghet kommer även hemifrån, det är viktigt att hälsa på varandra.
- Det är problematiskt med parkeringsytan vid Katolska kyrkan. Där är det
väldigt trångt idag. Det borde byggas fler parkeringsplatser i anslutning till
katolska kyrkan.
- Det är synd att polisen inte är lika synlig i Fittja längre. För ett par år sedan
var polisen mycket mer synlig i området.
- Vad har hänt med planerna på en dagvattenpark?
Svar: kommunen planerar för att anlägga dagvattenparken. I Slutet av våren
kan vi nog bjuda in den ansvariga projektledaren som kan komma på ett dialogmöte.
- I min trappuppgång hänger större grupper av unga män som röker hash och
är otrevliga. De eldar i papperskorgar. Det är otryggt.
- Fittja är ett tryggare område än vad folk upplever. Det finns många platser i
Sverige där det statistiskt händer mycket saker som är mer otryggt.
4 [5]
BOTKYRKA KOMMUN
MINNESANTECKNINGAR
2015-03-03
Avslutning
Politikerna tyckte att det är problematiskt att gatubelysningen upplevs som ett
stort problem eftersom det skapar stor irritation. Det finns också ett stort
behov av möten mellan människor i Fittja. Väldigt mycket engagemang och
möten utgår från föreningarna som till stor del är kulturföreningar exempelvis
turkiska föreningen med flera. Det finns ett behov av en mötesplats där olika
grupper och kulturer kan mötas för att bryta segregationen i området.
Omvärldens bild av Fittja är problematiskt, det måste Botkyrka kommun arbeta med.
Minnesanteckningarna skickas till Botkyrka kommuns trygghetssamordnare,
kultur- och fritidsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden.
5 [5]
1 [1]
t
2015-04-01
Referens
Ann-Britt Karlsson
Bygglovlista
29
Dnr:
Fastighet:
Ärende:
30
Dnr:
Fastighet:
Ärende:
2014-149
TULLINGE 20:302
Bygglov för nybyggnad av plank.
2014-581
LINDHOV 15:25
Bygglov för nybyggnad av flerbostadshus, parkeringsplatser och
stödmurar.
31
Dnr:
Fastighet:
Ärende:
2012-505
LIDATORP 3:1
Bygglov för tillbyggnad av kyrka.
32
Dnr:
Fastighet:
Ärende:
2012-505
LIDATORP 3:1
Strandskyddsdispens för tillbyggnad av kyrka.
33
Dnr:
Fastighet:
Ärende:
2014-505
HANGAREN 3
Bygglov för nybyggnad av vårdhem med parkeringsplatser sam
Skyltlov.
34
Dnr:
Fastighet:
Ärende:
2014-333
TUMBA 7:241
Bygglov för uppförande av torn och två teknikbodar.
35
Dnr:
Fastighet:
Ärende:
2014-255
HALLUNDA 4:20
Bygglov för uppförande av torn och två teknikbodar.
36
Dnr:
Fastighet:
Ärende:
2014-649
TORNET 5
Bygglov för nybyggnad av komplementbyggnad.
SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN
Direkt 08-530 612 23 · E-post [email protected]

2015-04-14 Samhällsbyggnadsnämnden

Transcription

Similar documents

anhörigstöd Höst 2015

Inbjudan till konferens om våldsförebyggande

Författarna till Skön litteratur, Annika Löthagen och Jessica Staaf

Avgifter vård och omsorg vof 2015

Kommunen dålig på att svara i telefon

Möte med jaktarrendatorer på Botkyrka kommuns mark

Laga kraft-Plan-och genomförandebeskrivning

Deltagarlista den 23 april 2012 Nätverksträff UBU

HÄR - Företagarna