Granskning av miljörisker i förskolan (rapport)

Transcription

Granskning av miljörisker i förskolan (rapport)
Datum 2015-04-02
Rapport
Miljörisker i förskolan
Stadsrevisionen
EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5C, 411 04 Göteborg
Besöksadress Lilla Bommen 5C Telefon 031-771 87 40 Telefax 031-771 87 41
Hemsida www.enviroplanning.se e-post [email protected]
Rapportuppgifter
Titel
Miljörisker i förskolan
Version
1
Datum
2015-04-02
Uppdragsgivare
Stadsrevisionen
Uppdragsnummer
2023-01
Dokumentnummer
2023-01/10/01/Rapport_001
Rapport genomförd av
Helena Norin, Maja Halling och Jonas
Barlind, EnviroPlanning AB
Rapport granskad av
Per Rosander och Maria Losman, Miljöbyrån
Ecoplan AB
H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx
Rapport verifierad av
Helena Norin
I (V)
Miljörisker i förskolan
Datum 2015-04-02
Ver
001
Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001
Sammanfattning
Stadsrevisionen har givit EnviroPlanning AB i uppdrag att utreda om giftiga
och skadliga ämnen förekommer i stadens förskolor samt bedöma om denna
risk hanteras på ett ändamålsenligt sätt. I utredningen beskrivs hur ansvaret för
frågan om gifter i förskolan fördelar sig på nämnder i Göteborgs stad. För att
kunna göra dessa bedömningar har policyer, riktlinjer och ansvarsförhållanden
som gäller i Göteborgs stad ifråga om skadliga ämnen inom förskolan kartlagts.
Rapporten baserar sig på dokumentstudier och intervjuer med personer som är
ansvariga för verksamheten i förskolan samt lokalförvaltningen,
miljöförvaltningen och Upphandlingsbolaget. Granskningen har genomförts i
stadsdelsnämnderna Örgryte- Härlanda, Östra Göteborg, Majorna-Linné samt
Askim-Frölunda-Högsbo. Sammanlagt har åtta förskolor besökts, två i varje
stadsdel. Granskningen omfattar inventering av giftiga och skadliga ämnen i
stadens förskolor. Både inomhus- och utomhusmiljö har inventerats.
H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx
Bedömningar av nödvändiga åtgärder har gjorts inom områdena:
•
Ansvarsförhållanden
•
Upphandling och inköp av varor till förskolan
•
Befintliga rutiner
•
Leksaker och pyssel
•
Möbler, inventarier, skötrum och hygien
•
Laga och äta mat
•
Städrutiner och kemprodukter
•
Utemiljö och byggnad
En sammanfattning av bedömningarna innebär att striktare kemikaliekrav måste
ställas vid upphandling och att efterlevnaden av ställda krav måste följas upp
bättre. Den kemikalieförteckning som ska finnas på förskolan måste uppdateras
regelbundet och inga märkningspliktiga kemikalier ska förekomma i den
pedagogiska verksamheten på förskolan. Den tillsyn som utförs på förskolan
föreslås inkludera även den pedagogiska verksamheten. Vidare måste snarast
gammal elektronik, gamla produkter i mjukgjord PVC och gamla däckgungor
rensas ut.
II (V)
Miljörisker i förskolan
Datum 2015-04-02
Ver
001
H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx
Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001
III (V)
Miljörisker i förskolan
Datum 2015-04-02
Ver
001
Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001
Innehållsförteckning
1
Utgångspunkt för granskningen ..................................................1
2
Syfte ............................................................................................2
3
Metod ..........................................................................................2
4
Revisionskriterier ........................................................................2
5
Revisionsfrågor ...........................................................................3
6
Ansvarsförhållanden ....................................................................4
6.1
Göteborgs stads miljöprogram ....................................................5
6.2
Kemikalieplan Göteborgs stad .....................................................6
6.3
Egenkontroll enligt miljöbalken ...................................................7
6.4
Utfasning av bisfenol A ................................................................8
6.5
Lagstiftning för produkter i förskolan ..........................................8
6.5.1
Lag om leksakers säkerhet 2011:579 ..........................................9
6.5.2
REACH .........................................................................................9
6.5.3
Förordning (2012:861) om farliga ämnen i elektrisk och
H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx
elektronisk utrustning ...............................................................10
6.5.4
Produktsäkerhetslagen (SFS 2004:451) ....................................10
6.5.5
Annan lagstiftning .....................................................................11
7
Iakttagelser ...............................................................................12
7.1
Ansvarsförhållanden ..................................................................12
7.2
Upphandling och inköp av varor till förskolan............................13
7.3
Befintliga rutiner .......................................................................14
7.4
Leksaker, pyssel och textil........................................................15
7.5
Möbler och inventarier...............................................................19
7.6
Laga och äta mat .......................................................................20
7.7
Skötrum och hygien ...................................................................22
IV (V)
Miljörisker i förskolan
Datum 2015-04-02
Ver
001
Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001
7.8
Städrutiner och kemprodukter...................................................23
7.9
Utemiljö och byggnad ................................................................23
8
Bedömningar .............................................................................26
8.1
Ansvarsförhållanden ..................................................................26
8.2
Upphandling och inköp av varor till förskolan............................27
8.3
Befintliga rutiner .......................................................................28
8.4
Leksaker, pyssel och textil ........................................................28
8.5
Möbler, inventarier, skötrum och hygien ..................................30
8.6
Laga och äta mat .......................................................................30
8.7
Städrutiner och kemprodukter...................................................30
8.8
Utemiljö och byggnad ................................................................31
Bilagor
H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx
A
Intervjuformulär
V (V)
Miljörisker i förskolan
Datum 2015-04-02
Ver
001
Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001
1
Utgångspunkt för granskningen
Förskolemiljön innehåller många varor och material som kan innehålla skadliga
kemikalier. Små barns kroppar är speciellt känsliga för påverkan av kemikalier då
de är under utveckling. Små barn utsätts också för kemikalier i större utsträckning
då de smakar på sin omgivning genom att stoppa saker i munnen. Eftersom de
vistas i större utsträckning nära golvet utsätts de för mer damm som kan binda
många kemikalier.
Kommunfullmäktige har antagit lokala miljömål och ett miljöprogram för
Göteborgs stad där kemikalier i barns miljö uppmärksammas. Utöver detta finns en
kemikalieplan för staden som fokuseras på att minimera skadliga kemikalier i barns
vardag. Det finns ett nystartat arbete i staden för en giftfri förskola. Det är ett
projekt som stadsdelarna i Göteborgs Stad tillsammans ansökt om pengar för och
nu startat under namnet "Giftfri förskola". Projektet håller på att ta fram ett
stödmaterial till förskolorna. Stödmaterialet kommer att kunna börja användas
senare under året.
Den granskningen som gjorts för Stadsrevisionen för att se vilka miljörisker från
kemikalier som barn riskerar att utsättas för i förskolan kan därför ses som en
beskrivning av läget innan stadsdelarnas arbete med ”Giftfri förskola” nått ut till
H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx
alla förskolor.
1 (31)
Miljörisker i förskolan
Datum 2015-04-02
Ver
001
Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001
2
Syfte
Syftet med Stadsrevisionens granskning har varit att utreda den eventuella
förekomsten av giftiga och skadliga ämnen i stadens förskolor samt bedöma om
risken för att barn exponeras för skadliga ämnen hanteras på ett ändamålsenligt
sätt av ansvariga nämnder och bolag. Det ingår som ett led i uppdraget att
beskriva hur ansvaret för frågan om gifter i förskolan fördelar sig på nämnder i
Göteborgs stad. För att kunna göra dessa bedömningar har policyer, riktlinjer
och ansvarsförhållanden som gäller i Göteborgs stad ifråga om skadliga ämnen
inom förskolan kartlagts.
3
Metod
Iakttagelserna i granskningsrapporten baserar sig på dokumentstudier och
intervjuer med personer som är ansvariga för verksamheten i förskolan samt
berörda fackförvaltningar och Upphandlingsbolaget. Granskningen ha
genomförts i stadsdelsnämnderna Örgryte- Härlanda, Östra Göteborg, MajornaLinné samt Askim-Frölunda-Högsbo. Sammanlagt har åtta förskolor besökts,
två i varje stadsdel. Granskningen omfattar inventering av giftiga och skadliga
ämnen i stadens förskolor. Både inomhus- och utomhusmiljö har inventerats.
Eventuell exponering av radon och skadliga ämnen via maten har inte ingått i
granskningen.
4
Revisionskriterier
H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx
Revisionskriterier är de bedömningsgrunder som stadsrevisionen utgår från vid
analys och bedömningar. I den aktuella granskningen utgörs revisionskriterierna
av
•
Göteborgs stads miljöprogram 2013
•
Kemikalieplan för Göteborgs stad
•
Miljöbalkens krav på egenkontroll
•
Göteborgs stads fullmäktigebeslut 2011 att fasa ut bisfenol A i kvitton,
termopapper och i de produkter där likvärdiga alternativ finns.
2 (31)
Miljörisker i förskolan
Datum 2015-04-02
Ver
001
Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001
Det finns därutöver mycket lagstiftning som gäller olika produkter som kan
finnas på en förskola och som ingått på ett eller annat sätt i granskningen. För
en genomgång av vilken lagstiftning som är relevant för förskolor hänvisas till
kapitel 6.5.
5
Revisionsfrågor
H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx
De frågor som granskningen ska svara på är följande:
•
Vad gäller enligt lagstiftningen på området?
•
Vilken roll och vilket ansvar har miljöförvaltningen i
sammanhanget?
•
Vilken roll och vilket ansvar har stadsdelsförvaltningarna i
sammanhanget?
•
Används leksaker på förskolorna som innehåller eller kan misstänkas
innehålla skadliga gifter?
•
Används föremål i barnens lek som ej är leksaker och som
innehåller eller kan misstänkas innehålla skadliga gifter?
•
Används lokaler där själva byggnaden avger gifter eller kan
misstänkas avge gifter?
•
Innehåller inredningen såsom möbler, textilier eller annat
gifter eller kan de misstänkas innehålla gifter?
•
Förvaras giftiga kemikalier i förskolelokalerna? Om så är
fallet, är förvaringen säker?
•
Finns föremål på barnens lekplats utomhus som innehåller
gifter eller kan misstänkas innehålla skadliga gifter?
•
Hur görs upphandlingen av leksaker till förskolan och hur
sker inköpen? (Sker det centralt genom Upphandlingsbolaget
eller är det decentraliserat till stadsdelsnämnden eller den
enskilda förskolan?)
•
Vilka regler finns för upphandlingen av leksaker med
avseende på gifter?
3 (31)
Miljörisker i förskolan
Datum 2015-04-02
Ver
001
Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001
6
•
Hur ofta städas lokalerna? Hur sker städningen? Sker
storstädning och vädring? Hur ofta tvättas textilier och vilka
textiler tvättas?
•
Finns någon policy eller riktlinjer för Göteborgs stad med
avseende på gifter i förskolan?
•
Finns det någon rutinbeskrivning på den enskilda förskolan
som anger hur personalen skall agera och vad de skall tänka
på för att reducera förekomsten av skadliga ämnen i
förskolan? Finns det till exempel en rutin som anger hur
personalen skall agera om en lågenergilampa går sönder eller
en rutin om att tvätta alla nya textilier?
•
Genomgår förskolepersonalen någon form av utbildning om skadliga
ämnen och får personalen lära sig hur de skall agera för att reducera
barnens (och personalens) exponering för dessa ämnen?
Ansvarsförhållanden
Ansvaret för förskolemiljön berör flera olika förvaltningar och bolag i
Göteborgs Stad.
H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx
Stadsdelsnämnderna är huvudmän och ansvarar för verksamhet inom förskola.
Stadsdelsförvaltningarna utför den verksamhet stadsdelsnämnderna har beslutat
om. I varje stadsdel finns en sektorschef för utbildning som ansvarar för
verksamheten inom förskolan och under denne finns områdeschef förskola,
förskolechef och personalen ute på förskolorna. Städningen och måltiderna i
förskolorna organiseras också av stadsdelsförvaltningen, men ligger inte under
sektor utbildning.
Lokalförvaltningen är ansvarig för lokalerna där förskoleverksamheten bedrivs.
Ofta gäller det både inne- och utemiljö. Det innebär att det är lokalförvaltningen
som förvaltar lokalerna och styr vilka material som används vid ny- och
ombyggnation respektive underhåll. Det faktiska arbetet utförs sedan av olika
entreprenörer som upphandlas av Lokalförvaltningen.
Park- och naturförvaltningen är i vissa fall ansvarig för utomhusmiljön på
förskolorna om inte Lokalförvaltningen är det.
4 (31)
Miljörisker i förskolan
Datum 2015-04-02
Ver
001
Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001
Miljöförvaltningens avdelning för miljötillsyn bedriver tillsyn mot förskolorna
med avseende på inomhusmiljöfrågor som ventilation, städning, hygien och buller.
Det är miljöförvaltningen som har tillsyn över förskolans egenkontrollprogram, där
kemikalieförteckningen ingår som en del. Miljöförvaltningen har fokuserat
kemikalietillsynen på tvätt-, disk- och rengöringsmedel. Miljöförvaltningen leder
det nyinrättade kemikalierådet där representanter från lokalförvaltningen,
Upphandlingsbolaget, SDF Västra Hisingen och park- och naturförvaltningen också
ingår.
Upphandlingsbolaget ansvarar för upphandlingen av de varor och produkter som
förskolorna har möjlighet att köpa in till sin verksamhet. För de typer av produkter
som ofta köps in till förskolorna har ramavtal tagits fram av Upphandlingsbolaget
där särskilda krav ställts på utvalda varor. Det är Upphandlingsbolagets ansvar att
kontrollera att kraven uppfylls både vid avtalsskrivning och under avtalstiden.
Förskolepersonalen har dock möjlighet att köpa även andra varor än just de som
handlats upp i sortimentet från den leverantör som vunnit ramavtalsupphandlingen.
För varor där det inte finns ramavtal sköter stadsdelsnämnden själv upphandlingen
och formulerar kraven.
Kretsloppsnämnden inverkar också på förskolor vad gäller avfallshantering.
6.1
Göteborgs stads miljöprogram
Göteborgs stads miljöprogram innehåller 212 åtgärder som Göteborgs Stad ska
göra för att bidra till att nå de lokala miljömålen. Lokala miljömål finns inom
tolv olika områden där det också finns nationella miljömål. Miljöprogrammet
har antagits av kommunfullmäktige och Miljö- och klimatnämnden är ansvariga
för att följa upp programmet. Att de olika åtgärderna genomförs ansvarar de
olika fack- och stadsdelsnämnderna respektive de kommunala bolagen för.
Alla åtgärder är sådana som Göteborgs Stads verksamheter har inflytande över
och kan besluta om. De flesta åtgärder ska vara genomförda senast år 2020.
H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx
Det lokala miljömålet Giftfri miljö uttrycks som
Göteborg ska vara så giftfritt att inte människor eller miljö påverkas negativt.
Till målet finns tre olika delmål knutet:
5 (31)
Miljörisker i förskolan
Datum 2015-04-02
Ver
001
Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001
Minskad förekomst av miljögifter i barns vardag.
Utfasningsämnen ska inte användas eller släppas ut i Göteborg.
Förorenade områden i Göteborg ska inte orsaka skada på människors hälsa eller
miljö.
För att miljömålet och delmålen ska kunna uppnås finns olika åtgärder
utpekade. Många påverkar miljön i förskolan, några av de mest relevanta för
förskolan är
24. Revidera ”Program för miljöanpassat byggande”
78. Ta fram åtgärder för ökad insamling av elektronik och farligt avfall.
95. Kontrollera potentiellt skadliga förpackningsmaterial
169. Inför miljöledningssystem eller miljöcertifiering i alla kommunens
verksamheter
173. Utbilda kommunens personal om miljömålen.
177. Öka utbudet av ekologiskt och vegetariskt på kommunala restauranger och
kaféer.
194. Kvalitetssäkra insamlingen av farligt avfall i stadens verksamheter.
199. Dokumentera användningen och påskynda utfasningen av
utfasningsämnen.
201. Ta fram och följ upp kemikaliekrav vid upphandling, i första hand för
varor och produkter i barns vardag.
204. Tydliggör miljöanpassade produkter i Winst.
208. Öka andelen miljömedvetna inköp av inredning.
209. Utred möjligheten att starta upp ReMiDa – ett kreativt återvinningscenter
210. Ta fram pedagogiskt material om matens miljöpåverkan.
H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx
6.2
Kemikalieplan Göteborgs stad
Stadens kemikalieplan kan ses som en utveckling av åtgärderna i
miljöprogrammet. Kemikalieplanen är fastställd av Miljö- och klimatnämnden,
men arbetet med att genomföra de åtgärder som presenteras i planen behöver
6 (31)
Miljörisker i förskolan
Datum 2015-04-02
Ver
001
Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001
andra nämnder bidra med. Planen fastställdes under 2014 och åtgärderna ska
vara genomförda fram till 2017.
Planen innehåller fyra olika åtgärder:
• Miljöförvaltningen skapar tillsammans med andra berörda
förvaltningar och bolag en särskild funktion - ett kemikalieråd. Rådet
ska vara pådrivande i stadens arbete med att åtgärderna i planen
genomförs.
• Förvaltningar och bolag dokumenterar och redovisar användningen
av märkningspliktiga kemiska produkter 1. Detta gäller även
användningen genom inköpta tjänster och i entreprenadverksamhet.
• Förvaltningar och bolag fasar ut farliga ämnen i kemiska produkter.
Detta gäller även användningen genom inköpta tjänster och i
entreprenadverksamhet.
• Upphandlingsbolaget tar i samarbete med kemikalierådet fram
kemikaliekrav som ska användas vid upphandling – i första hand för
prioriterade varor, kemiska produkter och övriga prioriterade
produkter i barns vardag och följer upp dessa.
6.3
Egenkontroll enligt miljöbalken
H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx
Enligt miljöbalken ska den som driver en verksamhet som kan
äventyra hälsa eller miljö arbeta med egenkontroll. Det innebär att
verksamheten ska planeras och kontrolleras för att förebygga miljöeller hälsoskador. Egenkontrollen ska anpassas till den egna
verksamheten. En verksamhet med stora risker för skador på miljö
eller hälsa bör därför ha en mer omfattande egenkontroll än en
verksamhet med små risker. Den som driver verksamheten ska
identifiera, undersöka och bedöma riskerna.
1
En märkningspliktig produkt ska vara märkt med farosymbol och/eller riskfras, alternativt
faropiktogram och/eller faroangivelse. För att avgöra om en kemisk produkt är
märkningspliktig behövs information om fysikaliska faror, hälso- och miljöfaror. Den
informationen ska leverantören samla i ett säkerhetsdatablad där klassificering och
märkning framgår. Märkningen ska finnas på den kemiska produktens förpackning.
7 (31)
Miljörisker i förskolan
Datum 2015-04-02
Ver
001
Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001
Kemiska produkter som hanteras i verksamheten och som kan
påverka miljö och hälsa negativt ska dokumenteras i en
kemikalieförteckning. Där ska ingå uppgifter om produktnamn,
omfattning, förbrukning och lagring, användningsområde,
information om hälso- och miljöskadlighet samt klassning med
avseende på hälso- och miljöskadlighet.
Kemikalieförteckningen ska hållas uppdaterad och det ska finnas
aktuella säkerhetsdatablad för samtliga kemikalier. En dokumenterat
ansvarig för kemikalieförteckningen ska finnas.
Kemikalieförteckningen kan fungera som ett hjälpmedel vid utbyte
av miljö- och hälsoskadliga produkter, genom den så kallade
substitutionsprincipen, och uppföljning av företagets miljöarbete.
6.4
Utfasning av bisfenol A
Kommunfullmäktige beslutade 2011 att stadens verksamheter
snarast skall upphöra med användning och spridning av kvitton och
biljetter som innehåller bisfenol A och att bisfenol A i övriga
produkter skall fasas ut där de kan ersättas med likvärdiga alternativ.
Stadsledningskontoret har sedan följt upp hur arbetet med att fasa ut
bisfenol A skett i olika förvaltningar.
I slutrapporten 2013 2 redovisas arbetet med kvitton och biljetter,
byggmaterial och livsmedel. Där konstateras att utfasningen och
uppföljningen av bisfenol och övriga prioriterade ämnen bör ske och
samordnas inom ramen för miljö- och klimatnämndens arbete med
kemikalieplanen, miljöprogram och de lokala miljökvalitetsmålen.
6.5
Lagstiftning för produkter i förskolan
I en förskola förekommer många olika produkter. Det är leksaker barn
leker med, madrasser de sover på, tallrikar de äter på, gungor utomhus
och oändligt mycket annat. Alla produkter ska uppfylla lagstiftning för
H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx
produktsäkerhet, men därutöver kan finnas särskild produktlagstiftning
och lagstiftning med förbud mot olika kemikalier. En beskrivning av
2
Göteborgs stad, kommunfullmäktige. Handling 2013 Nr 68
8 (31)
Miljörisker i förskolan
Datum 2015-04-02
Ver
001
Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001
den mest relevanta lagstiftningen görs här utan att göra anspråk på att
vara fullständig.
6.5.1
Lag om leksakers säkerhet 2011:579
Leksakslagen är Sveriges sätt att implementera EUs omarbetade
leksaksdirektiv (2009/48/EG). Direktivet trädde ikraft 2011och ersatte
det tidigare direktivet från 1988. De kemikaliekrav som infördes
började gälla först 2013. Sedan 2013 måste därför alla leksaker som
sätts ut på marknaden uppfylla kraven i leksaksdirektivet vilket bland
annat innebär förbud mot cancerogena, mutagena och hormonstörande
ämnen, olika doftämnen samt begränsningar av vissa metaller. I det
tidigare direktivet begränsades inte doftämnen, ämnen som kan orsaka
cancer, skada generna eller fortplantningsförmågan. Listan över
begränsade metaller utökades genom det reviderade direktivet. Det
innebär att leksaker tillverkade och sålda innan 2013 kan innehålla
många olika ämnen som kan vara skadliga för barn.
Alla leksaker som säljs inom EU måste vara CE-märkta. CEmärkningen visar att leksaken uppfyller lagkraven. Europeiska
standarder (EN 71-serien) för att mäta och redovisa leksakers säkerhet
enligt CE-märkningen finns framtagna.
Märkningen behöver inte sitta på själva leksaken utan det räcker om
märkningen finns på förpackningen eller ett medföljande
informationsblad. För leksaker som saknar synlig CE-märkning är det
därför svårt att avgöra om en omärkt leksak bara saknar en synlig CEmärkning eller en CE-märkning överhuvudtaget.
6.5.2
REACH
REACH (Registration, Evaluation, Authorisation of Chemicals) är en
EU-förordning som gäller i Sverige. Det är den övergripande
kemikalielagstiftningen inom EU. Det är framför allt de begränsningar
H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx
som gäller för användning av vissa kemikalier (Bilaga XVII) och den
informationsplikt som gäller för särskilt farliga ämnen som är upptagna
på kandidatförteckningen som är relevant för leksaker (Artikel 33).
9 (31)
Miljörisker i förskolan
Datum 2015-04-02
Ver
001
Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001
Enligt artikel 33 ska leverantören av en vara lämna information om
ämnen på kandidatförteckningen till yrkesmässiga mottagare av varan.
Även konsumenter ska på begäran få sådan information inom 45 dagar.
Ämnena på kandidatförteckningen har egenskaper som gör att de anses
vara särskilt farliga. De kan till exempel orsaka cancer, skada
fortplantningsförmågan eller vara skadliga för miljön.
6.5.3
Förordning (2012:861) om farliga ämnen i elektrisk och
elektronisk utrustning
Förordningen är Sveriges implementering av det så kallades RoHSdirektivet (2011/65/EU). RoHS betyder Restriction of the use of certain
Hazardous Substances. Därigenom förbjuds användning av kvicksilver
(Hg), kadmium (Cd), bly (Pb), sexvärt krom (Cr (VI)) och
flamskyddsmedlen polybromerade bifenyler (PBB) och polybromerade
difenyletrar (PBDE) i nya elektriska och elektroniska produkter som
släpps ut på marknaden. Elektroniska och batteridrivna leksaker måste
uppfylla förordningen, men givetvis även leksakslagen.
6.5.4
Produktsäkerhetslagen (SFS 2004:451)
Produktsäkerhetslagen genomför det allmänna
produktsäkerhetsdirektivet (2001/95/EG) och gäller för
konsumentprodukter som kan skada hälsan. Enligt lagen är en vara eller
tjänst säker om den vid normal användning inte innebär någon risk,
eller låg risk, för människors hälsa och säkerhet. Företag ska lämna
information så att konsumenten kan bedöma riskerna med varan eller
tjänsten. Den som sålt en farlig vara kan bli tvungen att återkalla den
från återförsäljare och konsument.
Produktsäkerhetslagen gäller både för kemiska produkter och varor.
Innan mjukgörande ftalater begränsades i leksaker genom REACH så
hade de tillfälligt förbjudits genom produktsäkerhetsdirektivet. Det
H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx
tillfälliga förbudet förlängdes gång på gång tills det infördes i REACH
Bilaga XVII.
10 (31)
Miljörisker i förskolan
Datum 2015-04-02
Ver
001
Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001
6.5.5
Annan lagstiftning
På en förskola förekommer även kosmetiska och hygieniska produkter
som regleras genom EUs kosmetikaförordning ((EG) nr 1223/2009)
som ställer hälsokrav, men ej miljökrav på de använda ingredienserna.
För tvätt-, disk- disk och rengöringsmedel gäller EUs
detergentförordning ((EG) nr 648/2004) som till exempel föreskriver att
innehållsförteckning måste finnas på produkten och att de använda
tvättaktiva ämnena (tensiderna) ska vara lätt nedbrytbara i miljön.
För byggmaterial gäller EUs byggproduktförordning ((EU) nr 05/2011)
sedan 1 juli 2013. CE-märkning av byggprodukter är obligatorisk. Det
ska finnas en prestandadeklaration och i förordningen framgår vilka
uppgifter den ska innehålla. Kemikalieinformation enligt REACH ska
tillhandahållas tillsammans med prestandadeklarationen. Den tekniska
dokumentationen till produkten ska kunna följas i all led från tillverkare
till användare. Tillverkarna ska spara prestandadeklarationen i tio år
efter att de sålt den sista produkten. Varje gång produkten ändras ska
prestandadeklarationen omarbetas och den gamla versionen sparas i tio
år.
För material som kan komma i kontakt med livsmedel finns ett
omfattande regelverk som bl a gäller vilka mängder av olika kemikalier
som tillåts läcka ut från förpackningsmaterial. Detta regelverk har
ifrågasatts under senare år eftersom hormonstörande egenskaper ej
beaktats när gränsvärdena har fastställts.
Tillsatser i mat är ett annat område som regleras. Tillsatserna måste
H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx
förhandsgranskas innan de tillåts.
11 (31)
Miljörisker i förskolan
Datum 2015-04-02
Ver
001
Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001
7
Iakttagelser
7.1
Ansvarsförhållanden
Det kan konstateras att flera nämnder och bolag har inflytande på
miljön i förskolan. Inom stadsdelsförvaltningarna kan finnas
miljökompetens, men inte särskild kemikaliekompetens. På de
granskade förskolorna finns ingen kemikaliekompetens.
Inom lokalförvaltningen finns rutiner för att bedöma byggmaterials
miljöpåverkan vad gäller innehåll av kemikalier. En utredning som
visar vilka materialgrupper som kan innebära risk samt vilka av dessa
som förekommer i förvaltningens bestånd har gjorts. En strategi för hur
material i befintliga byggnader som innehåller icke önskvärda ämnen
ska hanteras och ersättas håller på att tas fram. Vissa material som till
exempel slipers har redan bytts ut eller tagits bort. Förvaltningen har
enligt uppgift rutiner för farliga ämnen som enligt lag ska hanteras,
såsom PCB och asbest.
I granskningen har ingått att bedöma hur väl miljöprogram,
kemikalieplan och egenkontroll genomförs i stadsdelarna. Därför har
personal på olika nivåer inom stadsdelarna intervjuats.
Det kan konstateras att miljöprogrammet är någorlunda väl känt på de
högre chefsnivåerna i granskade stadsdelsnämnder, men längre ner i
organisationen minskar kännedomen. Flera stadsdelar har inrättat en
tjänst som utvecklingsledare miljö och denne har stor kunskap om
miljöprogrammet. Kunskapen om kemikalieplanen är mindre, men
många på central nivå på stadsdelsförvaltningarna har hört talas om
stadens projekt Giftfri förskola. Personalen på de undersökta
förskolorna har ringa kunskap om lagstiftning, planer och program. I de
fall kunskap finns tenderar den att bygga på personligt engagemang och
intresse.
H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx
Det förekommer att stadsdelar ser svårigheter i att planer och program
kan fastställas av både kommunfullmäktige och olika nämnder. I fallet
med miljöprogrammet har kommunfullmäktige fastställt programmet
och det når stadsdelen via direktören som kommunicerar neråt. I fallet
med kemikalieplanen som fastställts av Miljö- och klimatnämnden når
12 (31)
Miljörisker i förskolan
Datum 2015-04-02
Ver
001
Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001
den ofta stadsdelsförvaltningen på lägre nivå, till exempel
utvecklingsledare.
Pedagogisk verksamhet, städning och måltider i förskolorna organiseras
av olika sektorer inom stadsdelsförvaltningen. Detta innebär att
förskolechefen ej ansvarar för städ- och måltidspersonalen och på så sätt
får mindre kunskap och inflytande över miljörisker relaterade till kök
och städning.
7.2
Upphandling och inköp av varor till förskolan
Inköp till de granskade förskolorna görs nästan uteslutande genom
kommunens inköpssystem WINST. Det förekommer dock ofta att andra
produkter än de som ingått i upphandlingens varukorg3 köps från den
leverantör som har avtal. Dessa varor har då inte kontrollerats med
avseende på de krav som ställts för de varor som ingått i
upphandlingens varukorg. I mycket enstaka fall kan inköp ske utanför
ramavtal med utnyttjande av förskolans handkassa.
Enligt Upphandlingsbolaget (UHB) är det deras ansvar att kontrollera
att de miljökrav som ställts i upphandlingen efterlevs, liksom
avtalsvillkor. Att beställaren fått rätt vara eller tjänst kontrolleras av
beställaren. Denna uppfattning är i linje med den policy för upphandling
och inköp inom Göteborgs stad som kommunfullmäktige antog 2012.
Intervjuade förskolechefer och förskolepersonal som köper in leksaker
till förskolan säger att de inte har möjlighet, tid eller kunskap att
kontrollera innehåll i de varor de handlar. Samtliga intervjuade svarar
att de förutsätter att Upphandlingsbolaget gör denna kontroll.
I granskningen har förfrågningsunderlag för ramavtalet för lekmaterial
studerats.
I upphandlingen som gjordes år 2012 ställdes ett på leverantörerna att
H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx
de skulle kunna ge information om innehåll av bisfenol A i lekmaterial
3
Med varukorg menas en lista med utvalda varor ur ett sortiment som upphandlaren avser
teckna ramavtal för. Dessa varor är ofta utvalda för att de ofta köps i stora kvantiter och
särskilda krav kan ställas på dem i förfrågningsunderlaget.
13 (31)
Miljörisker i förskolan
Datum 2015-04-02
Ver
001
Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001
som en följd av att kommunfullmäktige under 2011 beslutat att fasa ut
bisfenol A i kvitton, termopapper och i de produkter där likvärdiga
alternativ finns:
Produkter skall om möjligt vara fria från ämnet Bisfenol A.
Leverantören skall kunna upplysa om produkter innehåller Bisfenol A.
Detta krav ingick inte i utvärderingen av inkomna anbud och har inte
heller följts upp under avtalstiden av Upphandlingsbolaget.
Vår slutsats är att informationskravet i upphandlingen inte ger några
garantier för att de leksaker som köps in till verksamheterna är fria från
bisfenol A. Att bisfenol A nämns i underlaget har gett staden en
anledning och möjlighet att ta upp en diskussion om utfasning med
leverantörerna, där staden skulle kunnat vara tydlig med att en utfasning
verkligen är önskvärd. Denna möjlighet har inte utnyttjats.
Ytterligare ett problem är att varor som köps, men som inte uttryckligen
nämnts i varukorgen i förfrågningsunderlaget för upphandlingen av
lekmaterial inte kontrolleras alls, ens när anbuden kommit in, då de inte
omfattas av anbudsförfarandet.
7.3
Befintliga rutiner
I undersökningen har förekomst av vissa rutiner granskats och om de
följs.
Vad gäller rutiner för att minska kemikaliebelastningen på förskolor kan
vi konstatera att det saknas helt. Ingen förskolepersonal har heller någon
typ av utbildning för att kunna bedöma risker eller veta vad som ska
göras för att barn och personal inte ska utsättas för skadliga halter. Vid
en förskola finns rutiner vid olycksfall där telefonnummer till
Giftinformationscentralen finns anslaget.
Vid uppvärmning kan plaster avge skadliga gaser. Det gäller till
H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx
exempel då man stryker pärlplattor eller laminerar. Flera av förskolorna
saknar rutiner för hur man ska undvika att utsätta barnen för skadliga
gaser när man laminerar eller stryker pärlplattor.
14 (31)
Miljörisker i förskolan
Datum 2015-04-02
Ver
001
Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001
Lågenergilampor innehåller kvicksilver vilket kan utgöra en hälsofara
om lampan går sönder. Rutiner för hur personalen skall agera om en
lågenergilampa går sönder 4 finns inte på någon av förskolorna.
På de flesta förskolor finns rutiner för regelbunden tvätt. Om beslutade
rutiner efterlevs eller ej skiftar mellan granskade förskolor. De flesta
tvättar till exempel madrassöverdrag och filtar två gånger i månaden.
Däremot tvättas sällan nya textilier.
De flesta förskolor tar emot leksaker som skänks av föräldrar.
Personalen gör ibland en bedömning av leksakernas säkerhet eller
pedagogiska lämplighet, men saknar kunskap för att göra samma
bedömning med avseende på kemikalieinnehåll i materialet.
7.4
Leksaker, pyssel och textil
Textilier
Vissa kemikalier i textil kan vara hälsoskadliga. Ett exempel på en
vanligt förekommande kemikalie i textil är formaldehyd som kan ge
upphov till cancer. Genom att tvätta alla nya textilier innan användning
minskar mängden av de skadliga kemikalier som kan finnas i
textilierna. Genom att tvätta textilierna regelbundet tvättas också damm
bort som kan innehålla farliga kemikalier som släppt från andra varor
som finns i förskolan 5.
De vanligaste textilierna i förskolan är gardiner, utklädningskläder,
gosedjur, filtar och madrassöverdrag. Det förekommer även stuvbitar
avsedda för pyssel. På de flesta förskolor finns rutiner för regelbunden
tvätt av madrassöverdrag och filtar. Motsvarande rutiner för att tvätta
H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx
nya textilier saknas.
4
Personalen ska snabbt ta ut alla barn ur rummet och öppna fönstren. Genom att vädra kan
eventuella kvicksilverångor vädras ut eller kylas av och falla ner på golvet. När rummet är
utkylt ska resterna samlas upp och lämnas till en miljöstation. Det är viktigt att inte
dammsuga upp resterna då värmen i dammsugaren kan förånga kvicksilvret.
5
Kemikalier i barns vardag, Kemikalieinspektionen 2014.
15 (31)
Miljörisker i förskolan
Datum 2015-04-02
Ver
001
Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001
Leksaker med metalldelar
Föremål som är gjorda av metall eller som har delar av metall och som
inte är avsedda som leksaker kan innehålla höga halter av farliga
tungmetaller. Bly används till exempel ofta i billiga metallsmycken och
i spännen på väskor och skärp. Sedan 2013 är det inom EU förbjudet
med bly över en viss halt i smycken 6. Även metallföremål med synliga
lödningspunkter kan innehålla bly.
Inga metallföremål med synliga lödningspunkter hittades på
förskolorna. Dock fanns det på flera förskolor handväskor med
metalldetaljer som kan misstänkas innehålla bly.
Mjuka klossar och lekmadrasser
Stora lekkuddar och lekmadrasser är vanligt i förskolemiljö. De flesta lekkuddar
saknar märkning som kan ge information om ålder och material. Den vanligaste
stoppningen är kallskum, men stoppning med formstark polyester och formstabil
polyeter förekommer också i nyare produkter.
Kallskum är vanligt som stoppningsmaterial i till exempel lekklossar och
sittkuddar. Även polyeter förekommer som stoppningsmaterial, men är vanligare i
madrasser. Polyeter och kallskum är tillverkade av samma typ av material
(polyuretancellplast), men har olika cellstruktur. Flamskyddsmedel kan finnas i
produkter av både kallskum och polyeter. Vissa flamskyddsmedel som används i
skumplastprodukter kan vara hälso- och miljöskadliga. Särskilt produkter av
kallskum som är äldre än tio år riskerar att innehålla hälso- och miljöskadliga
bromerade flamskyddsmedel.
Ett vanligt överdragsmaterial på lekkuddar är vinylplast (PVC) vilket kan innehålla
hormonstörande mjukgörare, ftalater.
På flera förskolor finns lekkuddar med överdrag av mjukgjord PVC av varierande
ålder. Flera kuddar är sannolikt mer än tio år gamla och riskerar att innehålla
H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx
skadliga mjukgörare och flamskyddsmedel.
6
EU Förordning 836/2012, 2012
16 (31)
Miljörisker i förskolan
Datum 2015-04-02
Ver
001
Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001
Plastleksaker
Leksaker av mjukgjord PVC kan innehålla ämnen som har reproduktions- och
hormonstörande egenskaper. Speciellt gäller det leksaker som är tillverkade innan
2007 då användningen av hormonstörande mjukgörare, ftalater, reglerades i
leksaker. Leksaker producerade efter juli 2013 är säkrare, då reglerna skärptes
ytterligare och de tillåtna halterna av reproduktionstoxiska, mutagena och
cancerogena ämnen i leksaker begränsades 7. PVC-plasten i sig orsakar även andra
miljö- och hälsoproblem, till exempel genom den cancerframkallande monomeren
vinylklorid, utsläpp av svårnedbrytbara och giftiga klororganiska föreningar i
tillverkning och avfallsförbränning.
Hårda genomskinliga plastleksaker tillverkade av polykarbonat kan innehålla det
hormonstörande ämnet bisfenol A.
Både leksaker som kan vara av polykarbonat och mjukgjord PVC hittades ute på
förskolorna. Generellt finns det fler och äldre plastleksaker på de äldre förskolorna
än på de nybyggda förskolorna. Äldre leksaker förekommer på såväl gamla som
nybyggda förskolor. Det är högst sannolikt att många leksaker innehåller
mjukgörare som numera är förbjudna.
Elektronik
Elektronik innehåller både skadliga tungmetaller och flamskyddsmedel. År 2006
skärptes lagstiftningen för vilka tungmetaller och andra kemikalier som får
användas i elektronik, dock begränsar nuvarande lagstiftning endast ett fåtal ämnen.
Äldre batteridrivna leksaker tillverkade före 2006 innehåller således sannolikt både
skadliga tungmetaller och flamskyddsmedel.
Innehållet i elektroniska och batteridrivna leksaker är starkare reglerat än i övrig
elektronik eftersom även leksakslagstiftningen måste uppfyllas. Därför är det bättre
H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx
att barn leker med till exempel en leksakstelefon än en avlagd telefon.
7
Leksaksdirektivet, direktiv 2009/48/EG om leksakers säkerhet
17 (31)
Miljörisker i förskolan
Datum 2015-04-02
Ver
001
Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001
Läsplattor är vanligt i förskolan. Det är oklart vilka rutiner som gäller för barnens
användning av läsplattor och annan elektronik i förskolan när det gäller minskad
exponering för flamskyddsmedel och andra kemikalier.
På majoriteten av förskolorna fanns batteridrivna leksaker med eller utan batteri i.
Åldern på leksakerna är svår att avgöra eftersom leksakerna saknar märkning. På
flera förskolor används gammal elektronik för lek, till exempel gamla
mobiltelefoner, sladdlösa telefoner, kameror, mikrovågsugn, bandspelare och
tangentbord.
Föremål ej avsedda som leksaker
Generellt gäller att leksaker är mycket hårdare reglerade än varor som inte är
leksaker. Bland utklädningskläderna kan det gömma sig många föremål som inte är
avsedda som leksaker. Konstskinn kan vara gjort av PVC och innehålla
hormonstörande mjukgörare. Smycken och metalldetaljer på till exempel
handväskor och plånböcker kan innehålla bly. På hälften av de besökta förskolorna
fanns till exempel handväskor av konstskinn och metalldetaljer.
På flera förskolor används i stor utsträckning återanvänt material för pyssel vilket
kan innehålla skadliga kemikalier som till exempel flamskyddsmedel och
hormonstörande mjukgörare. Exempel på återanvänt material som hittades var
gamla provbitar av mattor, tygbårder till mattor, plastmattor, gummislang, knappar,
frigolit, skumgummi, kapsyler, glödlampor, bubbelplast och ett halkskydd för
badkar. Det senare slängdes vid vårt besök när vi påtalade att det troligen var gjort
av PVC mjukgjort med ftalater.
Pysselmaterial
Många PVC-förkläden kan innehålla reproduktions- och hormonstörande ftalater.
Förkläden räknas inte som leksaker och därför finns inte samma lagskydd.
Förkläden av PVC fanns på flera förskolor. På en förskola slängdes gamla PVCH:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx
förkläden bort av personalen under vårt besök.
Det är vanligt att färg, pennor, lim, smink och annat pysselmaterial som används på
en förskola inte räknas som leksaker enligt lagstiftningen.Kritor har vid
kemikalieinspektionens tillsyn vid flera tillfällen visat sig innehålla olagliga halter
18 (31)
Miljörisker i förskolan
Datum 2015-04-02
Ver
001
Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001
av bly 8. Pennor och tuschpennor kan innehålla organiska lösningsmedel, vilket inte
är lämpligt för barn. Vattenbaserade pennor är därför att föredra.
De flesta pennor och kritor på förskolorna är CE-märkta och samtliga tuschpennor
för barn är vattenbaserade. På flera av de besökta förskolorna fanns
märkningspliktiga kemikalier för pysseländamål, till exempel lim och sprayfärger.
Endast i ett fall var de märkningspliktiga pysselprodukterna uppförda på förskolans
kemikalieförteckning. Farliga kemikalier för pysseländamål förvaras i vissa fall så
att de är tillgängliga för nyfikna barn. På en förskola återfanns undanställt i
personalrummet en flaska med gammalt fixativ som innehöll kemikalier förbjudna
sedan 1996. I många fall sparar man på gamla farliga kemikalier i tron att ”det kan
vara bra att ha”.
Eftersom fingerfärg och teatersmink används direkt på huden är det extra viktigt att
färgen inte innehåller några farliga ämnen. På en av de nybyggda förskolorna fanns
gammal fingerfärg innehållande allergiframkallande och miljöfarliga
konserveringsmedel. Teatersmink hittades på ett fåtal förskolor. Ett smink innehöll
hormonstörande, allergiframkallande och miljöfarliga konserveringsmedel.
Lekleror kan innehålla PVC. Lekleror med PVC hittades inte på någon av de
inventerade förkolorna.
7.5
Möbler och inventarier
Madrasser för vila
Madrasser i både polyesterfiber och kallskum kan förekomma på förskolorna.
Madrassernas ålder varierar kraftigt och många förskolor har flera olika typer av
madrasser.
På några förskolor byts gamla slitna madrasser ut kontinuerligt. På andra förskolor
används madrasser med trasiga plastöverdrag där madrasskärnan är synlig. Vanliga
yttermaterial på madrasser är plastfolie, konstläder i mjukgjord PVC, bomull och
H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx
polyuretan. Riktigt gamla madrasser riskerar även att innehålla freoner i skummet.
8
Barn och kemiska hälsorisker- förslag till åtgärder, Kemikalieinspektionen 2007
19 (31)
Miljörisker i förskolan
Datum 2015-04-02
Ver
001
Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001
Soffor och fåtöljer
Äldre stoppade möbler, såsom soffor från 70- och 80-talet, innehåller ofta farligare
och högre halter flamskyddsmedel, än vad som används idag.
På flera förskolor används ”sittgropar” och mjuka hörnsoffor med bomullsöverdrag
och stoppning av kallskum, vilka bedöms vara inköpta under de senaste tio åren.
Soffor med trästomme förekommer i varierande ålder och vi bedömer att det finns
soffor som kan vara upp till 20 år gamla.
Övriga möbler
Av bullerskäl har många förskolor bord med ljuddämpande yta. Ytan kan bestå av
mjukgjord PVC eller linoleum. Matbord kan också vara behandlade med svampoch bakterieförebyggande medel för att underlätta underhåll. Tillsatserna är i de
flesta fall onödiga och kan innebära risker för både miljö och hälsa. Både bord med
ljuddämpande yta av PVC och linoleum finns ute på förskolorna. PVC är
problematiskt då det kan innehålla hormonstörande ftalater.
På många förskolor används vaxduk av mjukgjord PVC i pysselrum och ateljé.
Lösa plastmattor är ovanligt på de förskolor som inventerats. Endast en förskola
hade mattor i plast vilka användes i lek snarare än som mattor. Flera mattor för
samling och lek i polyamid, har gummiundersida som kan innehålla
flamskyddsmedel. Även mjuka plastplattor i polyester och PE-skum i form av
pusselbitar används som golvmattor.
7.6
Laga och äta mat
Det finns studier som visar att upp till 90 % av alla kommersiella plaster läcker
hormonstörande ämnen, och särskilt i kontakt med värme vilket gäller
H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx
plastkemikalier generellt 9. Melaminplast, PVC och svarta köksredskap i nylon
9
Nerin et. al., 2002. Potential migration release of volatile compounds from plastic
containers destined for food use in microwave ovens. Food Addit Contam. 2002
Jun;19(6):594-601.
Bradley et. al., 2010. Comparison of the migration of melamine from melamine–
formaldehyde plastics (‘melaware’) into various food simulants and foods themselves. Food
Additives & Contaminants: Part A Volume 27, Issue 12, 2010.
20 (31)
Miljörisker i förskolan
Datum 2015-04-02
Ver
001
Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001
tillhör de material som det oftast läcker ut mer kemikalier ifrån än vad som är
tillåtet 10.
Både förskolor med tillagningskök och mottagningskök har inventerats. Många
förskolor har köksredskap i olika typer av plast, bland annat melamin, nylon och
polypropen. I köket används plastskärbrädor i polypropen och polyeten och
genomgående används plastfolie av polyeten. Alla utom en av de inventerade
förskolorna serverar maten på plasttallrikar av melaminplast eller polykarbonat. Det
är även vanligt med dricksglas och tillbringare av polykarbonatplast.
Många non-stick-beläggningar (s.k. teflon) tillverkas med högfluorerade ämnen
som är giftiga. Högfluorerade ämnen är oftast oerhört svårnedbrytbara, och de kan
ansamlas i kroppen. I flera förskolekök fanns bakformar, grytor och stekpannor
med non-stickbeläggning.
Plastbeläggningen på insidan av konservburkar är ofta tillverkad av epoxiplast och
innehåller det hormonstörande ämnet bisfenol A. Det har konstaterats att den
huvudsakliga källan till bisfenol A är maten vi stoppar i oss, där mat ur
konservburk anges som en av de tre stora källorna 11.
Upphandlingsbolaget har i sin senaste upphandling av livsmedel valt att
särskilt ange att man inte vill köpa livsmedel i förpackningar som
innehåller Bisfenol A. Detta villkor har följts upp med resultat att färre
konservburkar finns i förskolornas kök.
En del livsmedel köps in i konservburkar t.ex. fruktkonserver och fiskbullar, mer
och mer livsmedel förpackas i ståpåsar. En av de köksansvariga var tydligt
medveten om att det fanns ett beslut om att fasa ut bisfenol A ur verksamheten och
att det var därför som det fanns färre konservburkar och fler matvaror i så kallade
ståpåsar.
Det är vanligt att vinylhandskar används i kök. Även handskar som marknadsförs
som ftalatfria har vid tester visat sig innehålla ftalater. Vid testet konstaterades
H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx
också att många handskar innehåller upp till halva sin vikt av en av de mest farliga
10
Livsmedelsverket, Köksredskap, 2015. http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-ochinnehall/tillagning-hygien-forpackningar/forpackningar/svarta-koksredskap/
11
Food main source of BPA for consumers. EFSA, 2013.
http://www.efsa.europa.eu/en/press/news/130725.htm
21 (31)
Miljörisker i förskolan
Datum 2015-04-02
Ver
001
Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001
ftalaterna, DEHP 12. Ftalaterna överförs till maten vid kontakt, men även till
användaren av handskarna.
I de olika köken användes handskar av både vinyl (PVC), nitril och latex och
diskhandskar av ftalatfri vinyl.
7.7
Skötrum och hygien
Flera olika typer av skötbäddar används. Madrassöverdraget kan vara konstskinn av
PVC, svetsad plast eller vävplast (vätskeavvisande EVA) och med kärna av
kallskum, polyeter eller polyestervadd.
På ett fåtal förskolor används handskar av vinyl eller latex vid blöjbyte, det är
vanligast med handskar av nitril. Genomgående används miljömärkt och
oparfymerad tvål, men den handkräm som huvudsakligen används av personalen är
svagt parfymerad och saknar miljömärkning. Våtservetter används inte på någon av
de besökta förskolorna. Våtservetter bör begränsas då de ofta innehåller parfym och
konserveringsmedel som kan vara allergiframkallande. Generellt ansvarar inte
förskolan för solskyddet utan det vilar på föräldrarna.
Studier visar att de som tvättar händerna oftare har lägre halter av skadliga
kemikalier i kroppen13. Eftersom man bara efter några timmar i förskolemiljö hittat
skadliga kemikalier på barns händer 14 kan exponeringen av skadliga kemikalier
minskas om händerna tvättas regelbundet.
Rutin för handtvätt varierar något, men på de flesta förskolor tvättas händerna efter
toalettbesök, utevistelser och måltider. Flera förskolor arbetar med HYFS,
Hygiensjuksköterska i förskolan. Syftet med HYFS är att förbättra hygienrutinerna
på förskolorna och på så sätt minska antalet infektionssjukdomar bland barnen.
Endast en av de besökta förskolorna tillämpar HYFS rekommendationer att barn
och föräldrar även ska tvätta händerna när de kommit till förskolan och innan de
går därifrån.
H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx
12
Testfakta, 2013. http://www.testfakta.se/tester/livsmedel/fullt-av-ftalater-i-handskarf%C3%B6r-mat
13
Watkins et al (2011). Exposure to PBDEs in the Office Environment: Evaluating the
Relationships Between Dust, Handwipes, and Serum. Environ Health Perspect. 2011
September; 119(9): 1247–1252.
14
Barns exponering för kemiska ämnen i förskolan. Kemikalieinspektionen, 2013. Rapport
nr 8/13.
22 (31)
Miljörisker i förskolan
Datum 2015-04-02
Ver
001
Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001
7.8
Städrutiner och kemprodukter
Att städa innebär inte bara att göra synligt rent utan även att skadliga kemikalier
som släppt från inredningen städas bort. Skadliga kemikalier kan bindas till
dammpartiklar. Genom att städa regelbundet reduceras både damm och skadliga
ämnen i inomhusmiljön. Vid städning virvlas kemikaliebärande dammpartiklar upp
i luften och blir lättare att andas in.
På de flesta förskolor utförs städningen under dagtid då barnen vistas i lokalerna,
men två av de granskade förskolorna städades kvällstid. En del lokalvårdare
försöker anpassa städningen så att den görs då barnen är ute och leker. På vissa av
förskolorna är det pedagogerna som dammsuger lekmattor. Lokalvårdarna städar
endast upp till en viss höjd i rummet. Endast i en stadsdel städas det på kvällstid då
barnen inte är där. I det fallet utförs arbetet av en städfirma. Det kan noteras att i det
fall då extern städfirma användes fler icke-miljömärkta städkemikalier än på de
förskolor där städningen utförs i kommunal regi. Detta trots att ramavtalet ställde
krav på samma kvalitet, funktion och miljö som före de av Göteborgs Stad
upphandlade rengöringsprodukter.
Storstädning ingår i förskolornas budget, vilket gör att den aktuella förskolans
ekonomi påverkar hur ofta lokalerna storstädas. I vissa förskolor sker storstädning
regelbundet en till två gånger per år. På andra förskolor sker städningen kanske
vartannat år beroende på det ekonomiska läget.
I samtliga besökta förskolor förvaras städkemikalier i ett separat städförråd. Flera
förskolor saknar kemikalieförteckning över sina märkningspliktiga städkemikalier,
det vill säga produkter med farosymbol, och endast en förskola har inkluderat
märkningspliktiga kemikalier från den pedagogiska verksamheten i
kemikalieförteckningen. I en av stadsdelarna finns en anställd resursperson som har
hjälpt förskolorna att sammanställa kemikalieförteckningar i och med att stadsdelen
miljödiplomerades. Rutin för att upprätta eller uppdatera kemikalieförteckning
saknas och är inte känd av någon förskolechef.
H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx
7.9
Utemiljö och byggnad
Lokaler
På alla förskolor som förvaltas av Lokalförvaltningen har underhållsbedömningar
gjorts av golven. Den information som samlats in är bland annat vilken typ av golv
23 (31)
Miljörisker i förskolan
Datum 2015-04-02
Ver
001
Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001
som finns i lokalerna och i vilket skick golvet är. Baserat på dess skick kan man på
ett ungefär räkna ut golvets ålder och i så fall om det kan misstänkas innehålla
skadliga ftalater. I nyare fastigheter, byggda från och med 2010 finns det
dokumenterat vilka material som har använts i fastigheten. Samtliga
byggnadsmaterial måste vara accepterade eller rekommenderade enligt
Byggvarubedömningen. Från och med 2010 får golvmattor som innehåller PVC
och ftalater inte användas. Om PVC- och ftalatfria mattor inte uppfyller övriga
ställda egenskapskrav ska ftalatfria PVC-mattor användas.
För äldre fastigheter saknas det dokumentation om typ av vattenledningar som finns
i fastigheten. För nya fastigheter, byggda från ca 2010, finns krav på att koppar ej
ska användas i tappvattensystem samt att material som innehåller bisfenol A inte
får användas. Dessutom gäller att produkterna ska vara rekommenderade eller
accepterade i Byggvarubedömningen. Inga förskolefastigheter har inkommande
vattenledningar som är relinade. Vid relining kan epoxy användas som kan läcka
hormonstörande bisfenol A till dricksvattnet.
För fastigheter uppförda innan 2010 finns ingen dokumentation om vilken typ av
elkablar som har använts. Gamla kablar före 2010, innehåller generellt
flamskyddsmedel och PVC mjukgjord med ftalater. För fastigheter byggda efter
2010 finns byggnadsmaterial dokumenterat. Generellt gäller att de kablar som
används ska vara rekommenderade eller accepterade i Byggvarubedömningen samt
vara halogenfria, det vill säga ej av PVC. Kablar klassade som rekommenderade i
Byggvarubedömningen får inte innehålla bromerade flamskyddsmedel. I kablar
klassade som accepterade kan flamskyddsmedel förekomma i låga halter.
Utemiljö
Gungor av gamla bildäck är populära och har används under lång tid. I vissa fall är
denna typ av gungor olämplig då bildäck kan innehålla polyaromatiska kolväten
(PAHer), fenoler, tungmetaller och ftalater 15. En av de största tillverkarna av
däckgungor garanterar dock att deras däckgungor som är tillverkade efter 2010 inte
innehåller halter av PAHer som överskrider de tillåtna värdena.
H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx
Däckgungor finns på flera av de besökta förskolorna. Lokalförvaltningen har ingen
information om gungornas ålder och med största säkerhet så innehåller samtliga
15
Barn och kemiska hälsorisker – förslag till åtgärder, Kemikalieinspektionen, 2007.
24 (31)
Miljörisker i förskolan
Datum 2015-04-02
Ver
001
Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001
befintliga däckgungor PAH. Sedan 2012 ska inga nya däckgungor sättas upp, utan
man väljer istället gungor som inte innehåller PAH.
Fallskydd gjorda av platsgjutet gummi, s.k. mjuk asfalt, består ofta av två skikt där
det övre är gjort av EPDM-gummi och det undre, stötdämpande lagret av återvunna
bildäck. På några av de äldre förskolorna finns fallskyddsplattor som sannolikt
innehåller PAH. Ytor av konstgräs är vanligt på nybyggda förskolor. Konstgräs
består dels av ”strån”, oftast i polypropylen eller polyeten och ett granulat.
Granulatet kan vara sand, plastkulor, naturgummi, nytt gummi eller gummi av
återvunna bildäck. Om granulatet består av återvunna bildäck kan det läcka ut
farliga ämnen som PAHer, ftalater och metaller. På de nybyggda förskolorna finns
både konstgräs och mjuk asfalt. Oftast användes sand som granulat till konstgräset.
Sedan 2012 ställer lokalförvaltningen miljökrav med avseende på bland annat
urlakning, emission och innehåll av PAH i konstgräs och mjuk asfalt. Enligt uppgift
från lokalförvaltningen ställs krav på att toppskikt av gummi ska uppfylla
riktlinjerna för känslig markanvändning avseende PAH enligt Naturvårdsverkets
riktlinjer för förorenad mark samt uppfylla gällande krav i leksaksdirektivet.
Baslagret ska uppfylla riktlinjerna för mindre känslig markanvändning avseende
PAH enligt Naturvårdsverkets riktlinjer för förorenad mark. Lagkrav för PAH i
varor träder ikraft 27 december 2015, vilket rimligen kommer påverka
lokalförvaltningens krav. 16
Enligt uppgift har lokalförvaltningen har utrett gummiasfalten ingående och
genomfört tester som visar att det undre lagret (alltså det som barn inte kommer i
kontakt med och som innehåller återvunna bildäck) inte lakar ut till omgivande
miljö om det är platsgjutet. Däremot så visar tester att mycket små mängder PAH
kan migrera till övre toppskiktet om det utsätts för värme, vilket förvaltningen tar
H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx
hänsyn till i sina krav.
16
Kommissionens förordning (EU) nr 1272/2013
25 (31)
Miljörisker i förskolan
Datum 2015-04-02
Ver
001
Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001
8
Bedömningar
De bedömningar som görs baseras på de frågor som ställs i
granskningen, de svar vi fått vid intervjuer och resultatet från de
inventeringar som genomförts. I vissa fall bör förändringar göras, i
andra fall bedömer vi att åtgärder är nödvändiga för att minska barns
exponering för skadliga kemikalier.
8.1
Ansvarsförhållanden
Vi har i vår granskning noterat att planer som fastställts av annan
nämnd än stadsdelsnämnd riskerar att nedprioriteras jämfört med både
det som stadsdelsnämnden själv och kommunfullmäktige beslutat. I
fallet med miljöprogrammet har kommunfullmäktige fastställt
programmet och det når stadsdelen via direktören som kommunicerar
neråt. I fallet med kemikalieplanen som fastställts av Miljö- och
klimatnämnden når den ofta stadsdelsförvaltningen på lägre nivå, till
exempel utvecklingsledare. Då finns risk för att frågan inte prioriteras
på samma sätt som om den kommit linjevägen. Den nämnd som
fastställer en plan bör därför bättre förankra den hos den nämnd som ska
genomföra den. Detta gäller både vilka åtgärder som förväntas och vilka
resurser som behövs för detta.
Det faktum att förskolechefen ej ansvarar för städpersonalen och på så
sätt har mindre kunskap och inflytande över miljörisker relaterade till
kök och städning har inneburit att till exempel kemikalieförteckningen
inte görs på rätt sätt. Detta är ett exemple på att det saknas eller är svårt
att urskilja vem som har det övergripande ansvaret för kemikalierisker i
förskolan. Det är därför nödvändiggt att rutiner eller former för
samarbete mellan berörda förvaltningar och bolag förtydligas så att det
blir möjligt att lättare få överblick över miljöriskerna i förskolan.
Ansvarsfördelningen bör också tydliggöras i de fall pedagogisk
H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx
personal står för en del av städningen.
Personalen på de undersökta förskolorna har ringa kunskap om
lagstiftning, planer och program. I många fall ligger ansvaret för
genomförandet av åtgärder på förskolechefen. Det kan konstateras att
om åtgärderna ska genomföras måste reglerna vara väl kända hos den
26 (31)
Miljörisker i förskolan
Datum 2015-04-02
Ver
001
Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001
personal som ska genomföra åtgärderna. Utbildning i de frågor som
kemikalieplanen hanterar är därför nödvändig för berörd personal.
Med undantag av för Östra Göteborg som bedöms ha fungerande
system, är det nödvändigt är att granskade stadsdelsnämnder inför eller
förbättrar implementeringen av rutiner för skapande och uppdatering av
den lagstadgade kemikalieförteckningen. Rutinerna ska vara kända av
berörd personal och följas ute i verksamheterna så att det på varje
förskola ska gå att hitta en uppdaterad kemikalieförteckning,
8.2
Upphandling och inköp av varor till förskolan
Vi har i vår granskning noterat brister vad gäller både hur
kemikalierelaterade krav ställs i upphandlingar och hur kontrollen av att
ställda krav och avtalsvillkor uppfylls. För att säkerställa att
kemikaliekrav i upphandling påverkar sammansättningen av de varor
som köps in är det nödvändigt att Upphandlingsbolaget använder sig av
tydliga avtalsvillkor för kemikalier. Stöd finns bland annat att få hos
Konkurrensverket som har ett regeringsuppdrag kring giftfri förskola.
Från och med i höst finns stödet hos Upphandlingsmyndigheten.
Dessutom behöver det vara tydligt vad som gäller vid avvikelser från
avtalen om kemikaliekraven inte följs.
Vår bedömning är att Upphandlingsbolaget som ägare av avtalen har
ansvar att hålla i avtalsuppföljningen. Dock bör det påpekas att en
specialistfunktion för formulering och uppföljning av ställda
kemikaliekrav kan bli nödvändig. Här kan det nyinrättade
kemikalierådet vara en värdefull resurs.
Utgångspunkten bör vara att de som gör inköpen ska göra bra val
genom att följa ramavtalen. Produkter med oönskade ämnen ska helst
inte vara möjliga att avropa. Näst bäst är att produkter som är bättre än
andra ur miljösynpunkt är särskilt utmärkta, som de gröna löv som
H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx
används i WINST. Det är bara de varor som finns med i upphandlingen
och som märks ut i WINST med ”tummen upp” som granskats med
avseende på kraven i upphandlingen. En kombination av ”tummen upp”
och ”grönt löv” indikerar således de produkter som är bästa att köpa in.
27 (31)
Miljörisker i förskolan
Datum 2015-04-02
Ver
001
Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001
För att minska riskerna med att icke granskade varor köps in är det
därför nödvändigt att Upphandlingsbolaget bistår förvaltningarna med
utbildning som tydliggör att vilken miljöprestanda upphandlade varor
har och att andra varor som köps från leverantören kan, men måste inte,
därför vara mycket sämre än upphandlade varor vad gäller
kemikalieinnehåll.
Det är nödvändigt att Upphandlingsbolaget har metoder för att
säkerställa att leverantören har system för att säkerställa
kemikalieinnehållet i hela sitt sortiment, oavsett om det består av
kemiska produkter eller andra varor. Detta krav är nödvändigt att ställa
för varor som barn kan komma i kontakt med.
Upphandlingsbolaget bör intensifiera sin avtalsuppföljning av
kemikaliekraven och andra hållbarhetskrav på ett urval av inköpta
varor. Kontrollen bör även kunna inkludera laboratorietest på inköpta
varor som ett alternativ till granskning av dokument och samtal om
kemikaliesubstitution med leverantörerna. För att Upphandlingsbolaget
ska kunna utföra kontrollen kommer sannolikt extra resurser att behöva
tas i anspråk.
8.3
Befintliga rutiner
Rutiner för att minska kemikaliebelastningen på förskolor saknas helt
och är nödvändiga att skapa. Dessa bör ta upp åtminstone inköp av
kemiska produkter och varor, framtagning av kemikalieförteckning,
hantering av farligt avfall, uppvärmning av plast i väl ventilerat
utrymme, risker med pysselmaterial.
Det är nödvändigt att samtliga förskolor har rutiner vid olycksfall som
är väl kända och där telefonnummer till Giftinformationscentralen finns
centralt anslaget på förskolan.
H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx
8.4
Leksaker, pyssel och textil
Granskade stadsdelsnämnder bör rensa ut leksaker inköpta före 2013
som misstänks vara tillverkade av mjukgjord PVC och välja andra
material vid nya inköp. På så sätt undviks bland annat
28 (31)
Miljörisker i förskolan
Datum 2015-04-02
Ver
001
Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001
cancerframkallande, mutagena och fortplantningsskadande ämnen i
leksaker.
Vidare bör de granskade stadsdelsnämnderna se till att inga
märkningspliktiga produkter förkommer i den pedagogiska
verksamheten då vare sig barn eller personal bedöms ha tillräcklig
kunskap för säker hantering. Det är nödvändigt att miljöförvaltningen
utökar tillsynen till även den pedagogiska verksamheten inom
förskolan.
Förskolorna bör inte ta emot gamla leksaker från föräldrar, ej heller
göra inköp av begagnade leksaker, om det inte kan visas att dessa är
tillverkade av säkra material.
Det är nödvändigt att granskade stadsdelsnämnder snarast ser till att
ingen gammal elektronik används som leksaker, utan lämnas som farligt
avfall. Här behöver personalen särskilt informeras om varför det är
olämpligt att leka med gammal elektronik.
Stadsdelsnämnderna bör vidare vara återhållsamma när det gäller att
använda lek- och hobbymaterial som inte är tillverkat som sådant. För
att vara på den säkra sidan kan man ha som måttstock att barn inte skall
leka med saker som inte är avsedda som leksaker, om det inte kan visas
att dessa är tillverkade av säkra material.
Som en åtgärd i miljöprogrammet utreds en eventuell start av ett
kreativt återvinningscenter (ReMiDa) där förskolor och skolor ska
erbjudas återvunnet material att använda i sin pedagogiska verksamhet.
Det är nödvändigt att Miljö- och klimatnämnden ser till att det finns
rutiner för att kontrollera att material som erbjuds där uppfyller
kemikalieplanens krav vad gäller kemiskt innehåll för att minimera
risken att barn utsätts för onödig kemikalieexponering. För att gynna
återbruk av säkra material bör lättillgänglig information tas fram över
vilka av de listade ämnena i kemikalieplanen som kan förekomma i
H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx
olika material så att den som vill lämna material till
återvinningscentralen får vägledning för att kunna kontrollera sina
material.
29 (31)
Miljörisker i förskolan
Datum 2015-04-02
Ver
001
Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001
I enlighet med kemikalieplanen ska Upphandlingsbolaget ställa strikta
miljökrav i sina upphandlingar. För att kunna lyckas med sina
upphandlingar kommer det vara nödvändigt att noggranna
marknadsundersökningar görs inför upphandlingen då branschen
bedöms vara omogen vad gäller varors innehåll av kemikalier. Det är
nödvändigt att de upphandlingskrav som tas fram av Konkurrensverket
under 2015 utnyttjas och kompletteras med krav från kemikalieplanen
om dessa saknas i den slutgiltiga utformningen av Konkurrensverkets
kriterier. Vidare bör övervägas om uppföljningen under avtalstiden kan
göras i samarbete med andra kommuner som utnyttjar samma kriterier.
På så sätt kan eventuella kostnader för laboratorietest kunna delas
mellan flera parter.
8.5
Möbler, inventarier, skötrum och hygien
Granskade stadsdelsnämnder bör snarast byta ut gamla madrasser och
undvika PVC-överdrag eftersom barn vilar på madrasser under relativt
lång tid varje dag. Vid inköp av nya möbler är det nödvändigt att
säkerställa att kemikaliekraven i kemikalieplanen följs.
8.6
Laga och äta mat
Granskade stadsdelsnämnder bör undvika att servera mat och dryck på
plasttallrikar och i glas av melaminplast eller polykarbonat. Glas,
porslin och rostfritt bör eftersträvas. I köket bör handskar av
nitrilgummi användas. Även här gäller att det är nödvändigt att
kemikalieplanens krav följs vid inköp.
8.7
Städrutiner och kemprodukter
Granskade stadsdelsnämnder bör organisera städningen så att den sker
då barnen inte vistas i lokalerna.
I de fall extern städfirma anlitas är det nödvändigt att
H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx
Upphandlingsbolaget fördjupar sin uppföljning av att leverantören följer
ställda miljökrav under avtalstiden.
30 (31)
Miljörisker i förskolan
Datum 2015-04-02
Ver
001
Dok.nr 2023-01/10/01/Rapport_001
8.8
Utemiljö och byggnad
Vi bedömer att lokalförvaltningen bedriver ett ändamålsenligt arbete
vad gäller kemikalierisker i sina lokaler. Lokalförvaltningen bör
fortsätta med att använda Byggvarubedömningen och säkerställa att
dess kriterier innebär att kemikalieplanens krav uppfylls. Det är dock
nödvändigt att lokalförvaltningen utformar strategier för utbyte av
ftalatinnehållande PVC-produkter i befintliga byggnader med prioritet
för de material som barn kommer i kontakt med.
För att få kunskap om material som kommer i kontakt med livsmedel
bör lokalförvaltningen undersöka förekomst av kemikalier i
dricksvattenrör i olika material som förekommer i både befintliga
byggnader och nybyggnationI första hand bör särskilt farliga ämnen
(SVHC-ämnen) och hormonstörande ämnen på SIN-listan undersökas,
då dessa pekats ut i kemikalieplanen.
Vad gäller utemiljön är det nödvändigt att plan för ersättning av
däckgungor med däck tillverkade innan 2010 tas fram. Vid upphandling
av fallskydd bör Kemikalieplanens kemikaliekrav ställas och det böra
vara en upphandling av funktion så att även fler material kan komma
ifråga. För fallskydd i gummi bör Lokalförvaltningen säkerställa att
kraven för toppskikt och basskikt minst är i linje med de nya krav som
H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx
träder ikraft 27 december 2015 för PAH i varor.
31 (31)
H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx
Bilaga A
Intervjuformulär
Bilaga A, 1 (5)
Sektorschef utbildning, Områdeschef förskola och Utvecklingsledare
miljö
1.
Vilket är ditt/era ansvarsområden?
2.
Vem jobbar med miljöfrågor på stadsdelsförvaltningen?
3.
På vilket sätt inför SDF kemikalieplanen i sin verksamhet (bl a förskolor)?
4.
Vilka resurser avsätts inom SDF för att kemikalieplanen ska uppnås (t ex
personal, utbildning)?
5.
Hur fördelas ansvaret inom SDF resp. Kommunövergripande för att förskolor ska
bli giftfria?
6.
Vem har ansvar och vem utför arbete med att en förskola dokumenterar och
redovisar förskolan användning av märkningspliktiga kemiska produkter?
7.
Hur fungerar arbetet med att fasa ut utfasningsämnen inklusive hormonstörande
ämnen på SIN-listan i märkningspliktiga kemiska produkter?
8.
Finns skriftliga rutiner för kemikaliearbetet inom SDF?
9.
Finns det någon rutinbeskrivning på den enskilda förskolan som anger hur
personalen skall agera och vad de skall tänka på för att reducera förekomsten av
skadliga ämnen i förskolan?
10. Hur görs upphandlingen av leksaker till förskolan? Hur sker inköpen av leksaker
till förskolan? Vem är inköpsansvarig och gör inköp till förskolan? Har den
inköpsansvarige någon typ av miljöutbildning? Tex kunskap om att köpa
upphandlade varor, miljömärkta varor?
11. Finns rutiner för att följa upp att de miljökrav som ställts i
ramavtalsupphandlingen uppfylls för de varor SDF beställer?
12. Har förskolepersonalen genomgått någon form av utbildning om skadliga ämnen
och får personalen lära sig hur de skall agera för att reducera barnens och
personalens exponering för dessa ämnen?
13. Vilken roll och vilket ansvar har de olika enheterna på stadsdelsförvaltningen för
att förskolemiljön inte innehåller några skadliga kemikalier.
14. Vad vet du om giftfri förskola?
H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx
15. Har ni utvecklingsledare kvalitet och miljö? Vad gör den personen?
Bilaga A, 2 (5)
Förskolechef
1.
Vet ni att staden har en kemikalieplan och miljöprogram som stadsdelarna ska
följa?
a.
Om ja, hur påverkar det ert arbete?
b.
Om nej, berätta vad den innehåller och fråga vad de ser att de skulle kunna
göra i sitt arbete för att följa den.
2.
Vem utför inköpen till förskolan?
3.
Vilka ramavtal handlar ni på vid inköp?
4.
Hur följer ni upp att de miljökrav som ställts i ramavtalsupphandlingen uppfylls
för de varor ni beställer?
5.
Har den som utför inköpen någon typ av miljöutbildning, för att t ex veta vilka
ämnen som man bör vara observant på?
6.
Kan du redogöra för gällande Städrutiner?
7.
När städas det? När barnen är där eller inte?
8.
Utförs dammtorkning?
9.
Dammsugning Används HEPA-filter?
10. Våttorkning – hur?
11. Vilka produkter används? Används miljömärkta och parfymfria produkter?
12. Korsdragsvädras det efter städning?
13. Tvättas alla textilier (inkl. gosedjur) innan användning?
14. Finns rutin för regelbunden tvätt?
15. Används sköljmedel?
16. Hur ofta sker storstädning?
17. Dammsugs mattor varje dag?
18. Städas taklampor regelbundet?
19. Förvaras giftiga kemikalier i förskolelokalerna? Om så är fallet, är förvaringen
säker?
20. Vem ansvarar för att en kemikalieförteckning upprättas? Hur ofta uppdateras
den? Var finns den?
21. Finns det någon rutinbeskrivning på den enskilda förskolan som anger hur
personalen skall agera och vad de skall tänka på för att reducera förekomsten av
skadliga ämnen i förskolan?
22. Finns rutiner för vad som gäller om en lågenergilampa går sönder.
23. Vad vet du om giftfri förskola?
H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx
24. Hur fungerar kontakten mellan förskola och lokalförvaltningen?
25. Har personalen genomgått någon utbildning för hur barnen inte ska exponeras för
skadliga ämnen.
26. Om föräldrar vill ge leksaker, tar ni emot det då?
27. Övriga kommentarer
Bilaga A, 3 (5)
Förskolepersonal
1. Vet ni att staden har en kemikalieplan och miljöprogram som stadsdelarna ska
följa?
a.
Om ja, hur påverkar det ert arbete?
b.
Om nej, berätta vad den innehåller och fråga vad de ser att de skulle
kunna göra i sitt arbete för att följa den.
2. Gör ni själva några inköp till förskolan?
3. Vilka kemikaliekrav ställer ni när ni köper in varor till förskolan? Hur vet ni
att leverantören uppfyller dem?
4. Har ni fått någon utbildning i vad man ska tänka på när man gör inköp till
förskolan?
5. Har ni fått någon utbildning om barn och kemikalier?
6. Har ni fått lära er hur ni ska skall agera för att reducera barnens (och
personalens) exponering för skadliga ämnen?
7. Var finns er kemikalieförteckning?
8. Vart vänder ni er om ni har frågor om kemikalier som kan förekomma i varor
eller kemiska produkter på förskolan?
9. Finns det någon miljöansvarig på förskolan?
a.
Om ja, vad är den personens uppgifter?
Rutiner
10. Finns det någon rutinbeskrivning på den enskilda förskolan som anger hur
personalen skall agera och vad de skall tänka på för att reducera förekomsten
av skadliga ämnen i förskolan?
11. Finns det rutiner för hur man ska agera om en lågenergilampa går sönder?
12. Vilka rutiner har ni för handtvätt på barnen?
13. Finns det rutiner för att tvätta alla nya textilier?
14. Förvaras giftiga kemikalier i förskolan?
15. Vilka rutiner gäller när man gör pärlplattor?
16. Vilken typ av solskydd används?
17. Används våtservetter? Vilken typ? När?
H:\11. Utskick\2015-04-22 RG\Rapport_001.docx
18. Tas leksaker och annat emot av föräldrar?
Bilaga A, 4 (5)