Genomströmning och skolnärvaro i gymnasieskolan

Transcription

www.pwc.se
Revisionsrapport
Genomströmning och
skolnärvaro i
gymnasieskolan
Sofia Blixtberg
2014
-granskning av
bildningsnämndens styrning
och ledning
Trelleborgs kommun
Innehållsförteckning
Sammanfattning ..................................................................................... 1
1.
Inledning .................................................................................... 3
1.1.
Revisionsfråga och kontrollmål ...................................................................... 5
1.2.
Avgränsning.................................................................................................... 6
1.3.
Revisionsmetod .............................................................................................. 6
2.
Granskningsiakttagelser ............................................................. 7
2.1.
Mål och indikatorer ........................................................................................8
2.1.1.
Analys och bedömning ...................................................................................................9
2.2.
Styrdokument ................................................................................................. 9
2.2.1.
Analys och bedömning ................................................................................................. 10
2.3.
Genomströmning ..........................................................................................11
Elever som avbrutit sina studier .................................................................................................. 13
Exempel på åtgärder för att förbättra genomströmningen ........................................................ 14
2.3.1.
2.4.
Skolnärvaro .................................................................................................. 15
2.4.1.
2.5.
Samverkan .................................................................................................... 19
2.5.1.
2.6.
Uppföljning.................................................................................................. 20
Uppföljning i delårsrapporter 2014 ............................................................................................ 20
Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet ....................................................................... 21
Uppföljning intern kontroll ........................................................................................................ 22
2.6.1.
Analys och bedömning ................................................................................................ 23
3.
Revisionsfrågan besvaras.......................................................... 24
2014
Trelleborgs kommun
PwC
Sammanfattning
De förtroendevalda revisorerna i Trelleborgs kommun har gett PwC i uppdrag att
granska genomströmningen och skolnärvaron i gymnasieskolan.
Granskningen ska besvara revisionsfrågan:

Säkerställer bildningsnämnden att det bredrivs ett ändamålsenligt arbete för
att öka genomströmningen och skolnärvaron i gymnasieskolan?
Efter genomförd revision och genomgång av granskningens samtliga kontrollmål är
vår sammanfattande bedömning att bildningsnämnden i huvudsak säkerställer att
det bedrivs ett ändamålsenligt arbete för att öka genomströmningen och
skolnärvaron i gymnasieskolan.
Bedömningen baseras på följande iakttagelser:

Nämnden har fattat beslut om att följa upp gymnasieutbildningens
effektmål med hjälp av en indikator som fokuserar på genomströmningen.
Nämnden har som målvärde att samtliga elever ska lämna gymnasieskolan
med slutbetyg inom 4 år. Målet kommer inte att uppnås under år 2014.
Bildningsnämnden har även valt att lyfta fram genomströmningen på
gymnasieskolans introduktionsprogram som ett internt kontrollmål under
år 2014. Nämnden har inte fattat beslut om något politiskt mål eller någon
indikator för skolnärvaroarbetet.

Det finns ett implementerat och i huvudsak väl fungerande digitalt
frånvarorapporteringssystem. Rutiner och styrdokument som riktar fokus
mot skolnärvaro och genomströmningen har utarbetats. Enligt de
intervjuade är närvarorutinen känd och följs i stor utsträckning.

Förvaltningen och rektorerna följer genomströmningen med hjälp av
statistik på individnivå, programnivå samt för kommunen. Statistiken visar
stora variationer mellan de olika gymnasieprogrammen. Förvaltningen har
ingen könsuppdelad statistik när det gäller genomströmningen. Det finns
dock könsuppdelad statistik när det gäller studieavbrott. Det är fler pojkar
än flickor som avbryter sina gymnasiestudier. Flest avbrott sker inom
introduktionsprogrammen.

Förvaltningen och rektorerna följer skolnärvaron och frånvaron med hjälp
av statistik på individnivå, programnivå samt för kommunen. Statistiken
visar stora variationer mellan de olika gymnasieprogrammen. Förvaltningen
har ingen könsuppdelad statistik när det gäller skolnärvaron eller frånvaron.

De intervjuade beskriver att det i huvudsak finns en fungerande samverkan
med Navigatorcentrum och andra interna samt externa aktörer. Enligt
2014
Trelleborgs kommun
PwC
1 av 29
intervjusvaren pågår det ett arbete med att utveckla samverkansformerna
mellan gymnasieskolan och Navigatorcentrum.

En rad åtgärder har under de senaste åren initierats för att förbättra
genomströmningen och skolnärvaron i gymnasieskolan.

Den dokumenterade uppföljningen av skolnärvaron och genomströmningen
sker på ett flertal sätt. Effektmålet och dess indikatorer följs exempelvis upp
i delårsrapporterna samt i uppföljningen av det systematiska
kvalitetsarbetet. Bildningsförvaltningen följer upp läsårsstatistik när det
gäller exempelvis genomströmning, avbrutna studier, närvaro samt
frånvaro. Nämnden har tagit del av uppföljningsrapporterna men följer inte
läsårsstatiken när det gäller gymnasieprogrammens skolnärvaro eller
frånvaro.
2014
Trelleborgs kommun
PwC
2 av 29
Förkortningar gymnasieskolans program
Barn- och fritidsprogrammet
BF
Bygg- och
anläggningsprogrammet
BA
Ekonomiprogrammet
EK
El- och energiprogrammet
EE
Estetiska programmet
ES
Fordons- och
transportprogrammet
FT
Handels- och
administrationsprogrammet
HA
Hantverksprogrammet
HV
Industritekniska programmet
IN
Naturvetenskapliga programmet
NA
Restaurang- och
livsmedelsprogrammet
RL
Samhällsvetenskapsprogrammet
SA
Teknikprogrammet
TE
Vård- och omsorgsprogrammet
VO
2014
Trelleborgs kommun
PwC
3 av 29
Gymnasieskolans
introduktionsprogram1
IM
Preparandutbildning
PRE
Programinriktat individuellt val
PRO
Yrkesintroduktion
YRK
Individuellt alternativ
IND
Språkintroduktion
SPR
Individuellt program
IV
(äldre beteckning)
Teknikcollege
TC
Vård- och omsorgscollege
VC2
1
Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till
nationella program i gymnasieskolan enligt de behörighetsregler som gäller från och med
hösten 2011.
2
Teknikcollege och Vård- och omsorgscollege ingår i Industritekniska programmet och
Teknikprogrammet respektive Vård- och omsorgsprogrammet.
2014
Trelleborgs kommun
PwC
4 av 29
1.
Inledning
En fullföljd gymnasieutbildning skapar goda förutsättningar för vidare studier och
etablering på arbetsmarknaden. Elever som inte är närvarande i skolan riskerar att
inte klara de uppsatta kunskapskraven. Frånvaron kan även leda till andra
svårigheter och en ökad risk för psykisk ohälsa. Gymnasieskolan är en frivillig
skolform, men en elev ska delta i den verksamhet som anordnas om inte eleven har
giltigt skäl att utebli. Skolnärvaro handlar om barn och ungdomars rätt till
utbildning och goda framtidsutsikter.
Med utgångspunkt i genomförd risk- och väsentlighetsanalys har revisorerna i
Trelleborgs kommun beslutat att granska genomströmningen och skolnärvaron i
gymnasieskolan.
1.1.
Revisionsfråga och kontrollmål
Granskningen ska besvara följande revisionsfråga:

För att besvara den övergripande revisionsfrågan har sju kontrollmål utarbetats:

Vilka mål finns det för genomströmningen och skolnärvaroarbetet?

Finns det tydliga och förankrade rutiner för skolnärvaroarbetet?

Hur ser genomströmningen och skolnärvaron ut i gymnasieskolans
olika program?

Finns det skillnader i genomströmningen samt skolnärvaron mellan
pojkar och flickor?

Finns det en fungerande samverkan med Navigatorcentrum och
andra aktörer?

Vilka åtgärder har vidtagits för att förbättra genomströmningen och
skolnärvaron i gymnasieskolan?

Vilken information och uppföljning kring genomströmningen och
skolnärvaron förmedlas till nämnden?
Granskningen tar sin utgångspunkt i följande revisionskriterier:

Skollagen

Skolverkets allmänna råd
2014
Trelleborgs kommun
PwC
5 av 29
1.2.
Avgränsning
Granskningen avgränsas till gymnasieskolan. Granskningen hör till revisionsåret
2014.
1.3.
Revisionsmetod
Intervjuer med bildningsnämndens ordförande, förvaltningschefen för
bildningsförvaltningen, verksamhetchef, utbildningssamordnare, tre rektorer,
representanter för Navigatorcentrum samt chef för antagning/syv-enheten.
Dokumentstudie av exempelvis mål, styrdokument, statistik, rutiner och
uppföljningar.
Granskningen har sakgranskats av de intervjuade.
2014
Trelleborgs kommun
PwC
6 av 29
2.
Granskningsiakttagelser
I Trelleborgs kommun ligger gymnasiekolan under bildningsnämnden.
Under bildningsnämnden finns det en bildningsförvaltning som består av
förvaltningschef och stab.
Trelleborg har en kommunal gymnasieskola, Söderslättsgymnasiet (SSG). Det finns
12 nationella program, fem introduktionsprogram samt fotbolls-, ishockey- och
konståkningsgymnasium, gymnasiesärskola och vuxenutbildning.
Gymnasieskolans introduktionsprogram - IM har följande inriktningar:

Preparandutbildning – PRE

Programinriktat individuellt val – PRO

Yrkesintroduktion – YRK

Individuellt alternativ – IND

Språkintroduktion – SPR
Skolledningen består av en verksamhetschef samt fyra rektorer inom gymnasieoch
vuxenutbildningen. Det finns även en rektor som ansvarar för särskolan (gymnasieoch grundsärskolan).
Det kommunala aktivitetsansvaret ligger under arbetsmarknadsnämnden.
I rapportens redovisas en sammanställning över hur gymnasieprogrammen
förkortas, se sidan 3-4.
2014
Trelleborgs kommun
PwC
7 av 29
2.1.
Mål och indikatorer
Enligt budgetdokumentet för år 20143 har kommunfullmäktige fattat beslut om tre
strategiska inriktningar som mäts med hjälp av inriktningsmål och indikatorer.
Kommunfullmäktige har inte fattat beslut om någon indikator som fokuserar på
genomströmningen eller skolnärvaron. Fullmäktiges mål för den strategiska
inriktningen ”Arbete” redovisas i rapportens bilaga.
I bildningsnämndens verksamhetsplan för år 20144 framhålls det att en av
gymnasieskolans utmaningar är att få fler elever att slutföra sina studier inom tre
och fyra år.
Bildningsnämnden har fattat beslut om följande effektmål för
gymnasieutbildningen.
Strategisk
inriktning
Effektmål
Arbete
Gymnasieutbildning- Nöjd elevindex
Konkurrenskraftig
gymnasieskola med
spetskompetens som
erbjuder utbildning med
hög kvalitet och höga
resultat, utformad enligt
elevens förutsättningar
och önskemål i syfte att
förbereda inför
vuxenlivet.
Indikator
Andelen elever med
slutbetyg från
gymnasieskolan
(SSG) inom 4 år
Målvärde
2014
Prognos
2014
60
60
100
79
Betygspoäng efter
13,9
avslutad
gymnasieutbildning
13,5
Enligt verksamhetsplanen har en analys av verksamheten visat på att andelen elever
med slutbetyg inom tre och fyra år bör öka. Likaså bör, enligt verksamhetsplanen,
fler elever på introduktionsprogrammet bli behöriga till nationella program. Enligt
bildningsnämndens prognos för år 2014 kommer målet avseende andelen elever
med slutbetyg från gymnasieskolan (SSG) inom 4 år ej att uppnås.
Utifrån en genomförd riskbedömning har bildningsnämnden även fattat beslut om
ett internt kontrollmål för år 20145:
3
4
5
Mål och medel. Budget 2014 med flerårsplan 2015-2016. Kommunfullmäktige 2013-06-19.
Verksamhetsplan Bildningsnämnden 2013-09-17.
Bildningsnämnden sammanträdesdatum 2013-11-27 § 178.
2014
Trelleborgs kommun
PwC
8 av 29
Kontrollmål
Kontrollmoment
Kontrollnivå
Kontrollansvarig
Frekvens
Metod
Rapportering
till
Genomströmning
på gymnasieskolans
introduktionsprogram
Analysera
genomströmningen
och effektivisera
verksamheten
Bildningsnämnd
Ansvarig
rektor
Kontinuerligt
under året med
slutredovisning
när året är slut
Effektivisera
resurser
Gymnasiechef
Bildningsnämnden har för år 2014 inte fattat beslut om något mål avseende
skolnärvaro i gymnasieskolan. Enligt intervjusvaren har nämnden diskuterat
skolnärvaron och tycker det är en viktig fråga. Nämnden har dock valt att inte
utarbeta någon indikator som riktar fokus mot skolnärvaron. De intervjuade lyfter
genomgående fram att skolnärvaro är en viktig och prioriterad fråga som påverkar
elevernas möjlighet att nå goda resultat.
2.1.1.
Analys och bedömning
Nämnden har fattat beslut om att följa upp gymnasieutbildningens effektmål med
hjälp av en indikator som fokuserar på genomströmningen. Nämnden har som
målvärde att samtliga elever ska lämna gymnasieskolan med slutbetyg inom 4 år.
Målet kommer inte att uppnås under år 2014. Bildningsnämnden har även valt att
lyfta fram genomströmningen på gymnasieskolans introduktionsprogram som ett
internt kontrollmål under år 2014.
Nämnden har inte fattat beslut om något politiskt mål eller någon indikator för
skolnärvaroarbetet. Utifrån intervjusvaren bedömer vi emellertid att det finns en
samsyn om att skolnärvaro är en viktig och prioriterad fråga.
2.2.
Styrdokument
Bildningsförvaltningen har utarbetat en rad styrdokument relaterade till
genomströmning och skolnärvaro. En förteckning över styrdokumenten återfinns i
rapportens bilaga.
Enligt rutinerna vid frånvaroregistering ska all frånvaroregistrering ske i systemet
Vklass. Alla elever, eller vårdnadshavare, ska anmäla frånvaro via telefon. För elever
under 18 år måste vårdnadshavarens personnummer anges. När frånvaron är
anmäld skickas ett automatiskt mail/sms till vårdnadshavaren om att giltig frånvaro
är registrerad. Efter skoldagens slut skickas även statistik över eventuell ogiltig
frånvaro via ett mail/sms till vårdnadshavaren om denna gjort ett aktivt val om
detta i Vklass.
I rutinerna finns det även en handlingsplan vid frånvaro. Handlingsplanen tar upp
hur ogiltig respektive giltig frånvaro ska hanteras. (Se bilaga)
2014
Trelleborgs kommun
PwC
9 av 29
I dokumentet Rutin för att motverka studieavhopp på Söderslättsgymnasiet
betonas att det kan finns flera orsaker till att en elev väljer att avbryta sina studier
exempelvis mobbing, omognad för studievalet, brister i matematikkunskaper,
depressioner eller drogberoende. Rutinen är ny och utarbetades under hösten 2014.
I rutinen uppmärksammas olika orsaker och vilka åtgärder man vidtagit på
Söderslättsgymnasiet.
Dokumentet beskriver orsaker och vidtagna åtgärder utifrån aktuell forskning. De
åtgärder som beskrivs är generella och gäller för alla utbildningar på
Söderslättsgymnasiet. Rutinen beskriver exempelvis åtgärden ”Reality Check” som
kommer att genomföras i samarbete med Navigatorcentrum och AF. Insatsen ger
elever som är i begrepp att avbryta sina studier en möjlighet att uppleva vardagen
utanför skolan på en arbetsplats i Trelleborg. Under våren 2015 kommer en
föreläsning att anordnas för lärare på gymnasieskolan som anknyter till den nya
rutinen.
En handlingsplan har utarbetats för studie- och yrkesvägledningen.
Handlingsplanen syftar till att förbättra studie- och yrkesvägledningen. Exempelvis
kommer studie- och yrkesvägledningen att förstärkas i grundskolans tidigare
årskurser. Handlingsplanen ska på sikt minska antalet elever som väljer fel vid valet
av gymnasieprogram.
Enligt intervjusvaren är rutinen för frånvaroregistrering förankrad och
följsamheten beskrivs som god. Att den ogiltiga frånvaron rapporteras vidare till
CSN har medfört att den ogiltiga frånvaron minskat. Enligt de intervjuade fungerar
det digitala frånvarorapporteringsystemet i Vklass bra. På
introduktionsprogrammen används dock ett annat system för närvaro- och
frånvarorapportering. Det har funnits problem med registreringen när eleverna
varit på arbetsplatsförlagt lärande (apl) men det har på senare tid förbättrats.
2.2.1.
Det finns ett implementerat och i huvudsak väl fungerande digitalt
frånvarorapporteringssystem. Rutiner och styrdokument som riktar fokus mot
skolnärvaro och genomströmningen har utarbetats. Enligt de intervjuade är
närvarorutinen känd och följs i stor utsträckning.
En ny rutin har utarbetats när det gäller att motverka studieavhopp. Enligt vår
bedömning är det viktigt att nämnden säkerställer att det skapas en god
rutinföljsamhet. Likaså bör de insatser som beskrivs i rutinen följas upp och
utvärderas.
Sammantaget bedömer vi att det finns tydliga rutiner för skolnärvaroarbetet. Det
finns en förankrad rutin för frånvarohanteringen och rutinföljsamheten bedöms
utifrån intervjusvaren som god.
2014
Trelleborgs kommun
PwC
10 av 29
2.3.
Genomströmning
Alla gymnasieprogram med undantag av introduktionsprogrammen är treåriga.
Elever ska således normalt sett få ett slutbetyg efter tre år. För att få ett slutbetyg
krävs det emellertid att eleven betygssatts i alla de kurser som ingår i elevernas
studieplan. Ibland tar det längre tid än tre år att får ett slutbetyg. Eleven kan ha haft
otillräckliga studieresultat, bytt program eller tagit studieuppehåll. Statistiken
nedan visar läsåret 2012/2013.
Redovisiningen görs för det program och för den skola eleven började på som
nybörjare för tre, fyra alternativt fem år sedan, även om eleven fått slutbetyg efter
att ha bytt program eller bytt skola/ort.
Andel av nybörjarelever på skolor belägna inom
kommunens som fått slutbetyg inom tre, fyra
respektive fem år.
88
86
86
83,4
84
Trelleborg, nationella
program ej fristående
skolor
82
80
79,5
78
76
Inom 3 år
Inom 4 år
Inom 5 år
6
Enligt Skolverkets statistik för läsåret 2013/2014 ligger Trelleborgs kommun något
bättre till än riket, länet och andra pendlingskommuner när det gäller andelen
gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år inklusive IV-programmen
(individuellt program, äldre beteckning som användes innan 2011). Statistiken
avser elever som är folkbokförda i kommunen och alltså inte enbart de elever som
går på Söderslättsgymnasiet.
6
Siris.
2014
Trelleborgs kommun
PwC
11 av 29
Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4
år inklusive IV, andel (%)
81,0
80,0
79,0
Alla kommuner
78,0
Pendlingskommuner
77,0
Skåne län
76,0
Trelleborg
75,0
74,0
2012
2013
2014
7
Förvaltningens beräkningar för läsåret 2013/2014 visar följande för
Söderslättsgymnasiet:
Andel studerande med gymnasieexamen/motsvarande efter tre år, (%)
120
105
91
100
80
60
40
78
73
90
76
74 75
73
60 63
60
46
43
25
20
0
8
Bildningsförvaltningens statistik visar stora variationer mellan programmen.
Restaurang- och livsmedelsprogrammet har en genomströmning på 25 % efter tre
år. Genomsnittet för de nationella programmen ligger på 73 %. Statistiken påverkas
dock exempelvis av att elever byter program. El- och energiprogrammets statistik
kan förklaras med att elever bytt över till detta program och därefter tagit
gymnasieexamen eller motsvarande. Antalet elever som tog examen var alltså fler
7
Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, inkl. IV, andel (%) .
Andel (%) av kommunens folkbokförda elever år 1 i gymnasieskolan som inte fanns i gymnasieskolan något av de
två närmast föregående åren och som erhållit slutbetyg eller motsvarande inom loppet av fyra läsår. IV-programmet
är inkluderat. Uppgifterna avser elever i gymnasieskolan folkbokförda i kommunen oavsett huvudman för skola
eller elevens studieort. Källa: Skolverket
8
Statistik från bildningsförvaltningen
2014
Trelleborgs kommun
PwC
12 av 29
än den grupp som började på programmet tre år tidigare. Eftersom antalet elever
blivit fler än de som ursprungligen påbörjade programmet blir andelen över 100 %.
Efter fyra år har andelen studerande med gymnasieexamen/motsvarande ökat till
84 %.
Elever som avbrutit sina studier
Utbildningsförvaltningen har könsuppdelad statistik över de elever som valde att
avbryta sina studier på SSG under läsåret 2013/2014. 82 elever i årskurs 1-3 valde
att avbryta sina studier under läsåret. Flest avbrott skedde i årskurs 1 och det var
fler pojkar än flickor som avbröt sina studier.
Elever som har avbrutit sina studier SSG 13/14
60
49
50
40
34
20
Flickor
27
30
22
Pojkar
15
Totalt
10
5
2
4
6
0
Årskurs 1
Årskurs 2
Årskurs 3
9
Flest avbrott skedde på introduktionsprogrammen. Av de 82 elever som avbröt sina
studier under läsåret 2013/2014 gick 58 stycken på introduktionsprogrammen,
vilket motsvarar 71 % av de totala avhoppen.
Elever som har avbrutit sina studier SSG 13/14
Introduktionsprogrammen
Nationella program
29%
71%
10
Som orsak till avbrotten på introduktionsprogrammen anges i statistiken ett flertal
skäl. Några har flyttat till en annan kommun, en annan skola eller en annan
9
10
2014
Trelleborgs kommun
PwC
13 av 29
utbildning. Andra har antingen anmält att de inte vill slutföra utbildningen eller
uteblivit från utbildningen under en längre tid.
De elever som hoppar av sina studier på Söderslättsgymnasiet får möjlighet att fylla
i en blankett där eleven bl.a. anger orsaken till sitt avhopp. De elever som fyllde i
blanketten på introduktionsprogrammen angav, enligt bildningsförvaltningens
statistik, följande orsaker till att de avbröt sina studier:
Orsak till avbrutna studier SSG 13/14
introduktionsprogrammen
19
20
16
11
5
7
Annan skola
Annan
utbildning
10
0
Flyttat till en
Avskr. enligt
annan kommun gym.förord. Kap
12 § 4
Avbrutit
studierna
11
Flyttat till en annan kommun innebär att eleven blivit folkbokförd i en annan
kommun och därmed avslutat studierna på SSG. Avskriven enligt
gymnasieförordningen kap. 12 § 4 innebär att eleven har uteblivit från utbildningen
i mer än en månad och därför skrivits ut av rektor. Avbrutit studierna innebär att
eleven själv valt att avbryta studierna. Annan skola betyder att eleven har valt att
studera vid en annan skola. Annan utbildning innebär att eleven valt att byta
program eller klass inom Söderslättsgymnasiet.
Enligt intervjusvaren använder förvaltningen programmet Extens och har nyligen
köpt in Qlickview. Eftersom Qlickview är nytt och under uppbyggnad beskrivs det
som ett utvecklingsområde. Det har enligt intervjusvaren funnits mindre felkällor i
den övergripande statistiken. Felkällorna kommer att anlyseras vid ett
uppföljningsmöte. Förvaltningen har inte haft möjlighet att ta fram könsuppdelad
statistik när det gäller skolnärvaron och genomströmningen.
Några av de intervjuade framhåller att statistiken på program- och kommunnivån
är svårtolkad. Elever som byter mellan program eller flyttar försvårar exempelvis
analysen.
Exempel på åtgärder för att förbättra genomströmningen
Nedan listas några av de åtgärder som framhölls under intervjuerna:
11

Ny rutin för att motverka studieavhopp på Söderslättsgymnasiet. Rutinen
beskriver orsaker och åtgärder.

Pågående översyn av elevhälsan

Handlingsplan för studie- och yrkesvägledningen

Ett fördjupat samarbete med Navigatorcentrum
2014
Trelleborgs kommun
PwC
14 av 29

2.3.1.
Sökt bidrag till förstudien Supported education
Förvaltningen och rektorerna följer genomströmningen med hjälp av statistik på
individnivå, programnivå samt för kommunen. Statistiken visar stora variationer
mellan de olika gymnasieprogrammen. Förvaltningen har ingen könsuppdelad
statistik när det gäller genomströmningen. Det finns dock könsuppdelad statistik
när det gäller studieavbrott. Det är fler pojkar än flickor som avbryter sina
gymnasiestudier. Flest avbrott sker inom introduktionsprogrammen. Vi anser att
bildningsförvaltningen för ökad tydlighet kan utveckla formerna för hur statistiken
beräknas samt presenteras. Vi bedömer att nämnden bör säkerställa att det vidtas
tillräckliga åtgärder för att öka andelen gymnasieelever som fullföljer sin utbildning.
Eventuellt bör riktade åtgärder vidtas för de program som har en låg
genomströmning.
2.4.
Skolnärvaro
Bildningsförvaltningens statistik visar att skolnärvaron på de nationella
programmen legat kring 84-85 % de senaste läsåren.
Närvaro genomsnitt samtliga program, (%)
86
85,5
85
85
85
85
84,5
Närvaro
84
84
83,5
83
Läsåret 10/11 Läsåret 11/12 Läsåret 12/13 Läsåret 13/14
12
Elevernas frånvaro kan både vara giltig och ogiltig. Den giltiga frånvaron är anmäld
enligt gymnasieskolans rutiner (se bilaga). Den giltiga frånvaron kan exempelvis
bero på sjukdom.
Den giltiga frånvaron (exempelvis anmäld sjukfrånvaro) har ökat något under
perioden 2010-2014 och låg för läsåret 13/14 på 11 %.
12
2014
Trelleborgs kommun
PwC
15 av 29
Giltig frånvaro genomsnitt samtliga program (%)
12
11
10
11
9
8
8
6
Giltig frånvaro
4
2
0
Läsåret
10/11
Läsåret
11/12
Läsåret
12/13
Läsåret
13/14
13
Samtidigt har den ogiltiga frånvaron sjunkit från 7 % läsåret 10/11 till 5 % läsåret
13/14.
Ogiltig frånvaro genomsitt samtliga program (%)
8
7
7
6
6
5
5
5
4
Ogiltig frånvaro
3
2
1
0
Läsåret
10/11
Läsåret
11/12
Läsåret
12/13
Läsåret
13/14
14
Bildningsförvaltningens statistik över närvaron visar på stora skillnader mellan de
nationella programmen. Närvaron ligger mellan 77 % och 92 % med ett snitt på 85
%. Lägst närvaro har barn- och fritidsprogrammet och vård- och
omsorgsprogrammet. Högst närvaro har det naturvetenskapliga programmet.
13
14
2014
Trelleborgs kommun
PwC
16 av 29
Närvaro på gymansiekskolans program läsåret 13/14, (%)
95
92
90
90
88
85
88
85
85
85
86
85
84
82
80
80
80
79
77
Närvaro
75
70
65
BA BF EE EK ES FT HA HV IN NA RL SA TE VO Tot.
15
Den giltiga frånvaron (exempelvis anmäld sjukfrånvaro) ligger, enligt
bildningsförvaltningens statistik mellan 7 % och 16 % på de nationella programmen.
I genomsnitt ligger den giltiga frånvaron på 11 %. Den giltiga frånvaron är högst på
barn- och fritidsprogrammet (16 %) samt hantverksaprogrammet (16 %). Lägst är
den giltiga frånvaron på det naturvetenskapliga programmet (7 %)
Giltig frånvaro på gymnasieskolans program läsåret 13/14, (%)
18
16
16
16
14
14
12
10
12 12
11
10
9
12
10 10
8
8
7
11
8
Giltig frånvaro
6
4
2
0
16
Den ogiltiga frånvaron är som lägst på det naturvetenskapliga programmet (1 %)
och högst på vård- och omsorgsprogrammet (9 %). Även handels- och
administrationsprogrammet (8 %) samt industritekniska programmet (7 %) har en
jämförelsevis hög ogiltig frånvaro. I genomsnitt ligger den ogiltiga frånvaron på 5 %.
15
16
2014
Trelleborgs kommun
PwC
17 av 29
Ogiltig frånvaro på gymnasieskolans program läsåret 13/14, (%)
10
9
9
8
8
7
7
6
6
6
5
5
5
4
4
4
3
4
Ogiltig frånvaro
3
3
2 2
2
1
1
Tot.
VO
TE
RL
SA
NA
IN
HV
HA
FT
ES
EK
EE
BF
BA
0
17
Ogiltig frånvaro som uppgår till mer än 4 timmar under en månad ska rapporteras
som skolk till Centrala studiestödsnämnden (CSN). Frånvaron ska dock ske vid
upprepade tillfällen. Om det finns särskilda skäl till den ogiltiga frånvaron,
exempelvis mobbning kan skolan bedöma att frånvaron inte ska rapporteras till
CSN. CSN:s riktlinjer och praxis skärptes under år 2012 något som har resulterat i
att fler elever mister sitt studiebidrag.
Enligt CSN:s statistik fick ungefär 21 2oo elever i Sverige sitt studiebidrag indraget
på grund av skolk under läsåret 2013/2014, vilket motsvarar ungefär 6,5 procent av
gymnasieeleverna med studiebidrag. I Trelleborg fick 6,9 % av eleverna sitt
studiemedel indraget under läsåret 2013/2014.
Andel elever med indragen studiehjälp 2013/2014
7,4
7,3
7,2
7
6,9
6,8
6,6
6,5
6,4
6,2
6
Riket
Skåne
Trelleborg
18
De intervjuade förmedlar en bild av att de rutiner som finns för skolnärvaron och
frånvarohanteringen i huvudsak fungerar bra. Handlingsplanerna för frånvaro
17
18
CSN
2014
Trelleborgs kommun
PwC
18 av 29
efterlevs i huvudsak och den ogiltiga frånvaron har minskat. De intervjuade betonar
att en låg skolnärvaro kan orsakas av många olika faktorer och att frågan är
komplex. Enligt de intervjuade arbetar man aktivt för att öka skolnärvaron. Målet är
att det inte ska finnas någon ogiltig frånvaro och att skolnärvaron ska öka. Enligt
några av de intervjuade finns det behov av ytterligare analyser och kartläggningar
för att tydliggöra orsakssamband och samverkande faktorer. Likaså kan de bli
aktuellt att analysera om vidtagna åtgärder fått önskad effekt.
2.4.1.
Förvaltningen och rektorerna följer skolnärvaron och frånvaron med hjälp av
statistik på individnivå, programnivå samt för kommunen. Statistiken visar stora
variationer mellan de olika gymnasieprogrammen. Förvaltningen har ingen
könsuppdelad statistik när det gäller skolnärvaron eller frånvaron. Vi bedömer att
nämnden bör säkerställa att det vidtas tillräckliga åtgärder för att öka skolnärvaron.
Eventuellt bör riktade åtgärder vidtas för de program som har en låg skolnärvaro.
2.5.
Samverkan
Under intervjuerna beskrivs samverkan med Navigatorcentrum,
socialförvaltningen, BUP, polisen, Arbetsförmedlingen (AF),
ungdomsmottagningen, Föräldraföreningen mot narkotika (FMN) och Maria
Malmö.
Enligt intervjusvaren finns det en i huvudsak fungerande samverkan med interna
samt externa aktörer.
Det pågår ett arbete med att utveckla samverkansformerna mellan gymnasieskolan
och Navigatorcentrum. Eftersom Navigatorcentrum ansvarar för det kommunala
aktivitetsansvaret19 finns det flera beröringspunkter med gymnasieskolan.
Under slutet av år 2014 infördes insatsen ”Reality Check” och kontakterna utökades
mellan Navigatorcentrum och gymnasieskolans introduktionsprogram. Tanken är
att Navigatorcentrum i ett tidigare skede ska möta elever som ligger i riskzonen för
studieavbrott.
Flera av de intervjuade betonade vikten av ett förebyggande arbete för att motverka
studieavbrott.
2.5.1.
Utifrån intervjusvaren bedömer vi att det i huvudsak finns en fungerande
samverkan med Navigatorcentrum och andra interna samt externa aktörer. Enligt
intervjusvaren pågår det ett arbete med att utveckla samverkansformerna mellan
gymnasieskolan och Navigatorcentrum.
19
Aktivitetsansvaret omfattar ungdomar som inte fyllt 20 år och som inte har fullföljt utbildning på nationella
program i gymnasieskola, nationella eller specialutformade program i gymnasiesärskola eller motsvarande
utbildning.
2014
Trelleborgs kommun
PwC
19 av 29
2.6.
Uppföljning
Uppföljningen av skolnärvaron och genomströmningen sker på ett flertal sätt.
Effektmålet och dess indikatorer följs exempelvis upp i delårsrapporterna samt i
uppföljningen av det systematiska kvalitetsarbetet. Som tidigare nämnts följer
bildningsförvaltningen upp läsårsstatistik när det gäller exempelvis
genomströmning, avbrutna studier, närvaro samt frånvaro.
Nämnden har vid sina möten inte tagit del av någon ytterligare information eller
statistik om skolnärvaron eller frånvaron.
Uppföljning i delårsrapporter 2014
I uppföljningsrapporten för tertial 1 2014 sker en redovisning av periodens
måluppfyllelse.
Inriktningsmål
Strategisk
inriktning
Effektmål
Indikator
Målvärde
2014
Prognos
2014
”Trelleborgs
kommun ska verka
för att alla barn
och ungdomar
stimuleras och
erbjuds rätt
förutsättningar för
att lyckas i
vuxenlivet”
Arbete
”Gymnasieskolan
ska erbjuda en
konkurrenskraftig
utbildning med
hög kvalitet och
höga resultat,
utformad enligt
elevens
förutsättningar
och önskemål i
syfte att
förbereda inför
vuxenlivet”
Andel elever
med slutbetyg
från
Söderslättsgymnasiet
inom 3 år,
exkl.
introduktionsprogrammen.20
100 %
80 %
21
I delårsrapporten redovisas att målet för andelen elever med slutbetyg från
Söderslättsgymnasiet inom fyra år inte kommer att nås. Enligt framställningen är
den största orsaken till att målet inte uppnås en bristande måluppfyllelse inom
ämnet matematik.
I årets andra delårsrapport lämnas följande kommentar gällande gymnasieskolans
effektmål:
”Bildningsnämnden prognostiserar att inte nå effektmålet för
gymnasieskolan. För att nå högre måluppfyllelse kommer
bildningsförvaltningen arbeta med att utveckla den formativa bedömningen
och att förbättra analysen och åtgärdsprocessen kring det systematiska
kvalitetsarbetet.”
Bildningsnämnden gör bedömningen att indikatorn ”Andel elever med slutbetyg
från Söderslättsgymnasiet inom 4 år, exkl. introduktionsprogrammen” inte kommer
att uppnås. Någon prognos lämnas ej i rapporten.
20
21
Not. Felskrivning. Ska vara inom 4 år.
Delårsrapport Bildningsförvaltningen 2014-04-30
2014
Trelleborgs kommun
PwC
20 av 29
Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet
En uppföljning återfinns även i redovisningen av det systematiska kvalitetsarbetet.
Följande kommentarer lämnas kring effektmålet ”Andel studerande med
gymnasieexamen
från
gymnasieskolan
inom
fyra
år,
exklusive
introduktionsprogrammet”:
Uppföljning
systematiskt
kvalitetsarbete
RO1
”NA har ett mycket gott resultat då 90 % av eleverna fått
gymnasieexamen. Estetiska programmen bör öka sitt resultat 72 % då de
är ett högskoleförberedande program”
RO2
”Andel studerande med gymnasieexamen inom TC och VOC ligger ca 10
% enheter lägre än ssg snitt samt 30 % enheter under nämnden mål.”
RO3
”SA samt EK ligger även här i topp. Intressant är att samhällseleverna
sänker meritvärdet på 4 år – enkelt förklarat är att de eleverna ofta har
en mer krokig väg till gymnasieexamen medan exempelvis Barn och
Fritidseleverna höjer sitt meritvärde när de går ett fjärde år. Detta ska
såklart sättas i kostnadseffektiva jämförelser då det inte utfaller
elevpeng för det fjärde året. SA ligger över SSGs snitt 87 %. Andra
program EK, HA påvisar för osäker statistik enligt underlaget för att
kunna räknas som valida. RL ligger 34 procentenheter under SSGS snitt
MEN enligt lärarna har i stort sett alla jobb inom sitt
utbildningsområde. RL har en elevflykt då programmet fasas ut.”22
RO4
”Aktuella siffror saknas men:
Minst 10 elever har på IM nått gymnasiebehörighet och nu kommit in på
ett nat. progr. på SSG.
Minst 12 elever har på IM nått PRO-behörighet och nu kommit in på ett
yrkesprgr. på SSG som PRO-elever.
Minst 9 elever som gick IMSPR under läsåret 13/14 har nu antagits som
YRK-elever.”23
22
I framställningen återfinns även följande analys:
”När det gäller avbrott har vi följt upp eleverna som slutar och min analys är följande. När SA/EK har hoppat av
beror det på att eleverna följer med sina familjer där föräldrarna får tjänstemannajobb på andra orter medan de
yrkeselever som hoppar av i många fall har en så pass graverande social situation varvat med ohälsa att det inte
klarar att fullfölja studierna trots mycket stöd från skolan gällande elevhälsa och ofta med externa aktörer via
BUP/Soc. Utifrån frånvarostatistiken har vi nu ändrat rutiner för att kunna föra närvaro även på yrkesprogrammens
APL genom ändringar i frånvaroprogrammet.”
23
I framställningen återfinns även följande analys:
”Antalet elever på IM har ökat varje år sedan start. Vi sitter i en situation med fler elever in men färre som lämnar
IM med GY-behörighet eller som klara för arbetsmarknaden. Orsakerna är många och en djupare analys krävs för
att sedan hitta rätt åtgärder. Andelen elever som avslutar sina studier på IM är hög, en del av förklaringen ligger i
att nyanlända ensamkommande ungdomar flyttar eller får en annan kommunplacering. Men det är 8 PRO-elever
som har avbrutit sina studier under 13/14 – en närmare analys av orsakerna behövs.”
2014
Trelleborgs kommun
PwC
21 av 29
Inom RO3 är närvaro ett av de prioriterade målen under läsåret. Följande
kommentar lämnas angående måluppfyllelsen:
”I och med införandet av det automatiska meddelandet till vårdnadshavarna vid
otillåten frånvaro har denna minskat. Dock ser vi en trend på vissa program
gällande den ÖKADE anmälda frånvaron. De elever som satt detta i system kallas
därför snarast till skolhälsovården för förnyat hälsosamtal och minderåriga elever
kallas med målsmän till EVK. På Ro3-skolan har vi jobbat hårt för att påvisa att
närvaro ger ökade studieresultat och det har lyckats men kan absolut förbättras
ytterligare. Vi jobbar även inför läsår 15/16 att synka frånvaroprogrammet med APL
så att dessa redovisas med högre validitet. Ändrade CSNregler har också tydligt
minskat skolket på SSG.”24
Inom RO1 lämnas följande kommentar kring frånvaron:
”92 %:s närvaro på Naturvetenskapliga programmet är det bästa resultatet inom Ro
1. NA har dessutom bara 1 % ogiltig frånvaro vilket är mycket positivt.
Estetprogrammet har 80 % närvaro och 6 % ogiltig frånvaro. Detta måste man
arbeta vidare med genom att tydligt följa vår antagna frånvaropolicy.”
Uppföljning intern kontroll
En separat uppföljningsrapport har sammanställt avseende bildningsnämndens
kontrollmål Genomströmning på gymnasieskolans introduktionsprogram.
Enligt rapporten har introduktionsprogrammet en genomströmning på 23 %. 3 %
av eleverna har blivit behöriga för ett högskoleförberedande program, 7 % blev
behöriga till ett yrkesprogram. En del av eleverna har gått vidare i sina studier på
andra program inom introduktionsprogrammet. Exempelvis blev 13 % behöriga till
programinriktat individuellt val (PRO). PRO är ett introduktionsprogram som
syftar till att ge eleven behörighet till ett yrkesprogram.
Uppföljningen av intern kontroll tas upp nämndsmötet i januari 2015.
24
Elevvårdskonferens (EVK). Arbetsplatsförlagt lärande (APL)
2014
Trelleborgs kommun
PwC
22 av 29
Genomströmning på samtliga introduktionsprogram 2013/2014
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
42
19
13
3
7
8
8
Enligt rapportens analys är framförallt genomströmningen på programinriktat
individuellt val (PRO) allt för låg. I rapporten anges en rad åtgärder för att öka
genomströmningen på IM.
2.6.1.
Det sker en uppföljning av genomströmningen i gymnasieskolan. När det gäller
skolnärvaron och frånvaron följer förvaltningen upp statistiken läsårsvis. I en del
uppföljningar av det systematiska kvalitetsarbetet finns det en analys av
skolnärvaron samt frånvaron. Denna del kan dock, enligt vår bedömning,
vidareutvecklas. En uppföljningsrapport avseende intern kontroll har färdigställts
som beskriver genomströmningen på gymnasieskolans introduktionsprogram.
Rapporten innehåller en rad åtgärdsförslag. Nämnden bör, enligt vår bedömning,
säkerställa att åtgärderna i interkontrollrapporten genomförs samt återrapporteras.
2014
Trelleborgs kommun
PwC
23 av 29
3.
Revisionsfrågan besvaras
Granskningen ska besvara följande revisionsfråga:

Efter genomförd revision och genomgång av granskningens samtliga kontrollmål är
vår sammanfattande bedömning att bildningsnämnden i huvudsak säkerställer att
det bedrivs ett ändamålsenligt arbete för att öka genomströmningen och
skolnärvaron i gymnasieskolan.
Vi har noterat följande utvecklingsområden:

Vid granskningstidpunkten hade en rad åtgärder initierats med syfte att öka
genomströmningen samt skolnärvaron. Enligt vår bedömning är det viktigt
att nämnden säkerställer att de vidtagna insatserna implementeras,
förankras och följs upp.

Nämnden bör säkerställa att det vidtas tillräckliga åtgärder för att öka
andelen gymnasieelever som fullföljer sin utbildning.

Nämnden bör säkerställa att det vidtas tillräckliga åtgärder för att öka
skolnärvaron.

Analysen samt uppföljningen
vidareutvecklas och fördjupas.
2014
Trelleborgs kommun
PwC
av
skolnärvaro
och
frånvaro
kan
24 av 29
2015-02-12
Sofia Blixtberg
Alf Wahlgren
Projektledare
Uppdragsledare
2014
Trelleborgs kommun
PwC
25 av 29
Bilaga
Fullmäktiges mål
Under den strategiska inriktningen ”Arbete” återfinns följande inriktningsmål,
indikatorer och målvärden.
Strategisk inriktning
Inriktningsmål
Indikator
Arbete
Trelleborgs
kommun ska
verka för att alla
barn och
ungdomar
stimuleras och
erbjuds rätt
förutsättningar
för att lyckas i
vuxenlivet.
Andel (%) barn
totalt som finns i
ekonomiskt utsatta
hushåll.

näringsliv

utbildning

självförsörjning
Vilket resultat
uppnår kommunens
grundskolor? Andel
(%) behöriga till
gymnasieskolans
nationella program.
Mål 2015
< 8,4
>90
Hur många är
etablerade på
>67,8
arbetsmarkanden
eller studerar 2 år
efter avslutad
gymnasieutbildning?
2014
Trelleborgs kommun
PwC
26 av 29
Förteckning över styrdokument
Dokument
Fastställd eller senast
uppdaterad
Kommentar
Rutin för att motverka
studieavhopp på
2015-01-28
Sammanställning av
orsaker till avhopp och
förebyggande åtgärder på
Dokumentet tar sin
utgångspunkt i rapporten
10 orsaker till avhopp379 ungdomar berättar
om avhopp från
gymnasier (MUCF).
Framställningen
behandlar bl.a. följande:
Mobbning, socialt
utanförskap och dåliga
hemförhållanden.
Brist på pedagogiskt stöd
i skolan.
Dåligt bemötande i skolan
och vuxna som inte bryr
sig.
Brister i pedagogiskt stöd
i skolan efter långvarig
frånvaro.
Behov av mer praktik och
mindre teori samt fel
programval.
2014
Trelleborgs kommun
PwC
27 av 29
Stökig skolmiljö
Rutiner vid
frånvaroregistrering,
regelverk,
frånvaropolicy och
handlingsplan vid
frånvaro för
2014-04-29
Rutinerna innefattar bl.a.
regler och rutiner för
frånvaroregistrering,
regelverk, frånvaropolicy
och handlingsplan vid
frånvaro.
Till er som är
vårdnadshavare för
elev eller myndig elev
på
2013-07-08
Information till
vårdnadshavare samt
elever om
frånvaroanmälan och
lektioner som flyttas.
Policy för förlängd
undervisning
2014-10-27
Ett förtydligande av vad
som gäller för
Säkerhetsrutiner i
samband med hot och
våld inom förskola,
skola och fritidshem
2014-09-23
Definitioner och
förbyggande arbete sam t
åtgärder.
Handlingsplan mot
alkohol, narkotika,
dopning och tobak i
grundskolan,
gymnasieskolan samt
gymnasiesärskolan i
Trelleborgs kommun.
Likabehandlingsplan
för
2014
Trelleborgs kommun
PwC
2013-09-09
2012-12-06
Innehåller bl.a.
definitioner, mål,
förebyggande och
främjande arbete,
tillvägagångssätt och
övergripande åtgärder.
28 av 29
Handlingsplan vid frånvaro
Handlingsplan vid frånvaro
Ogiltig frånvaro:

Vid första ogiltiga frånvarotillfället tar mentor ett samtal med eleven. Första
frånvarotillfället kan vara ett enskilt lektionstillfälle eller en
sammanhängande ogiltig frånvaroperiod.

Upprepas den ogiltiga frånvaron inom 30 dagar från första frånvarotillfället
tar mentor ytterligare ett samtal med eleven. Genomfört samtal
dokumenteras på blanketten ”Anteckningar vi elevsamtal”. Blanketten
sparas av mentor. Mentor ska, i samband med samtalet, ta kontakt med
vårdnadshavare. Elev/vårdnadshavare ska informeras om att upprepad
ogiltig frånvaro kommer att rapporteras till CSN.

Vid ytterligare ogiltig frånvaro rapporterar mentor till administrationen och
bifogar aktuell översikt från Vklass (den ska gälla från och med den första
skoldagen till och med dagens datum och omfatta minst 30 dagar).
Administrationen meddelar CSN. Mentor tar, i dialog med eleven, fram
förslag på åtgärder som dokumenteras på blanketten ”Anteckningar vid
elevsamtal”.

Mentor fortsätter att bevaka elevens närvaro och ansvarar för att
återrapportera till administrationen när eleven har en 30-dagarsperiod av
heltidsstudier.

För elev med ogiltig frånvaro kan mentor koppla in elevhälsan.
Giltig frånvaro:

Läkarintyg efterfrågas efter en veckas sammanhållen sjukanmäld frånvaro.

Mentor rapporterar till administrationen om läkarintyg inte kan uppvisas.
Administrationen rapporterar till CSN.

Om en elev har anmäld sjukfrånvaro i ett upprepat mönster ska mentor ta
kontakt med elev/vårdnadshavare och efterfråga läkarintyg.

För elev med hög frånvaro (anmäld sjukdom etc.) kan mentor koppla in
elevhälsan.

Mentor fortsätter att bevaka elevens närvaro och ansvarar för att
återrapportera till administrationen när eleven åter är heltidsstuderande.
Detta sker under en 30-dagarperiod.
2014
Trelleborgs kommun
PwC
29 av 29

Genomströmning och skolnärvaro i gymnasieskolan

Transcription

Similar documents

PROGRAM SOM STÅR ÖPPNA FÖR ANSÖKAN TILL SENARE DEL

När skolan inte räcker till

Kommunal ek för icke ekonomer, våren 2015.pdf

Att styra mot målet...hösten vintern 2014 2015.pdf

Läs förslaget om utbildningarnas placeringar

STRÖHÖ - Peda.net

Barnkonsekvensanalys 2014h.pdf

Manual för Dexter

Avgiftshandläggning äo, steg 2, våren 2015.pdf