Utkastet till miljökonsekvensbeskrivning

Transcription

BILAGA C MILJÖKONSEKVENSBESKRINING
KÄVLINGE KOMMUN
Kävlinge stranderosion
UPPDRAGSNUMMER 1220150000
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
PRELIMINÄR MKB TILL SAMRÅD
2015-01-15 REV 2015-02-16
MALMÖ KUST OCH VATTENDRAG
repo001.docx 2012-03-2914
OLOF PERSSON
repo001.docx 2012-03-29
Innehållsförteckning
1
Inledning
1
1.1
Bakgrund
1
1.2
Syfte
2
1.3
Tidigare dispenser och tillstånd
2
1.4
Avgränsning
2
1.5
Höjdsystem
2
2
Förutsättningar
3
2.1
Dagens vattenstånd
3
2.2
Framtida vattenstånd
4
2.3
Erosion och översvämningsrisker
5
2.4
Tångdrift
10
2.5
Sedimenttransport
10
3
Ansökta verksamheter
11
3.1
Barsebäcks saltsjöbad: strandrensning och sandåterföring
11
3.2
Barsebäckshamn: strandrensning och sandåterföring
15
3.3
Barsebäckshamn och Vikhög: erosionsskydd
17
3.3.1
Barsebäckshamn
18
3.3.2
Vikhög
23
3.3.3
Stenskoningens utformning
28
4
Plan- och fastighetsförhållanden
29
4.1
Översiktsplaner
29
4.2
Detaljplaner
29
4.3
Berörda fastigheter
30
5
Områdesbeskrivning
31
5.1
Kävlinges kuststräcka
31
5.2
Naturmiljö
32
5.2.1
Växt- och djurliv
32
5.2.2
Ytvattenförhållanden
32
5.3
Rekreation och fritid
33
5.4
Kulturmiljö
33
5.5
Geologi
35
6
Områdesskydd
37
6.1
Natura 2000
37
6.1.1
Lundåkrabukten (SE040430138)
37
2015-01-15 REV 2015-02-16
KÄVLINGE STRANDEROSION
SEOPER p:\1215\1220150\000\19 original\utkast mkb - samrådsversion\utkast mkb - samrådsversion 2015-01-15 rev. 2015-02-16.docx
6.1.2
Löddeåns mynning (SE0430091)
38
6.2
Naturreservat
39
6.2.1
Salviken strandängar
39
6.2.2
Löddeåns mynning, norra och södra
40
6.3
Riksintressen
41
6.4
Ramsar
41
6.5
Strandskydd
42
7
Miljökvalitetsnormer och miljömål
44
7.1
Miljökvalitetsnormer
44
7.2
Nationella miljömål
44
7.3
Regionala miljömål
45
7.4
Lokala miljömål
46
8
Utförda utredningar
47
8.1
Erosionsutredning
47
8.2
Inventering av strandflora
47
9
Ekonomisk bedömning
48
9.1
Strandrensning och sandåterföring
48
9.2
Erosionsskydd
48
10
Alternativutredningar
49
10.1
Alternativ lokalisering
49
10.2
Alternativt utförande
49
11
Nollalternativ
50
11.1
50
11.2
Erosionsskydd
50
12
Konsekvensbedömning
50
12.1
Grumling
50
12.1.1 Strandrensning och sandåterföring
50
12.1.2 Erosionsskydd
51
12.2
51
Spill och maskinhaveri
51
52
12.3
52
Rekreation
12.3.2 Anläggande av erosionsskydd
52
12.4
52
Kulturmiljö
repo001.docx 2012-03-29
52
2015-01-15 REV 2015-02-16
52
repo001.docx 2012-03-29
52
12.5
53
Naturmiljö
53
54
12.6
54
Natura 2000
54
55
12.7
55
12.8
Miljömål
55
12.9
Buller och vibrationer
55
55
56
13
Förslag till kontrollprogram
57
14
Referenser
58
2015-01-15 REV 2015-02-16
repo001.docx 2012-03-29
2015-01-15 REV 2015-02-16
1
Inledning
1.1
Bakgrund
Längs Kävlinge kommuns kuststräcka finns möjlighet till havsbad på flera platser.
Kävlinge kommun sköter havsbaden vid Barsebäckshamn och Barsebäcks saltsjöbad
(även kallat Sjöbobadet). Badstränderna är populära rekreationsplatser som lockar
tusentals besökare under dagar med vackert sommarväder.
Längs Öresunds grunda bottnar växer makroalger (tång). Denna tång kan ryckas loss
från botten av vågor och driva in mot land. Om tången spolas iland och blir liggande
påverkas badstränders attraktionskraft negativt både estetiskt och genom de luktproblem
som ruttnande tång medför. Ruttnande tång kan även påverka vattenkvaliteten i grunda
vikar negativt genom grumling, syrebrist och näringsläckage.
Strändernas rekreativa värden är viktiga för Kävlinge kommun, liksom för flera lokala
näringsidkare. För att säkerställa attraktiva badplatser bedriver Kävlinge kommun därför
en aktiv förvalting av badstränderna vid Barsebäckshamn och Barsebäcks saltsjöbad, i
vilken tång rensas bort och läggs i permanenta upplag. Vid Barsebäcks saltsjöbad sker
även sandåterföring till stranden inför varje säsong. Sedan början av 2000-talet har
strandförvaltningen skett med dispenser från Länsstyrelsen och sedan 2010 med tillstånd
från mark-och miljödomstolen, se vidare kapitel 1.3.
Det permanentupplag där tång placeras börjar bli för stort och högt. Kommunen önskar
därför ha möjligheten att lägga rensad tång i tillfälliga upplag som återförs till havet vid
säsongens slut. Denna metodik utnyttjas i flera skånska kommuner. En närmare
beskrivning av ansökta verksamheter ges i kapitel 3.
I december 2011 drabbades Sydsverige av en extrem väderhändelse kallad Förstaadventsstormen (eller Adventsstormen). Västliga till sydvästliga vindar som nådde
orkanstyrka i vindbyarna orsakade extremt höga vattennivåer samtidigt som vågorna var
mycket höga. Vid SMHI:s havsnivåstation i Barsebäck uppmättes den då högsta
stillvattennivån (+147,6 cm relativt RH2000) sedan mätningarna startade 1937 (SMHI,
2011). Stormhändelsen ledde till erosion och översvämning längs stora delar av den
sydsvenska kusten, så även i Kävlinge där Koggavägen i Barsebäckshamn och
Uddevägen i Vikhög var bland de värst drabbade. I december 2013 drabbades
kommunen åter av kraftig erosion och översvämningar under stormen Sven då
vattennivån stod på nya rekordnivåer. Detaljer om Första-adventsstormen och Sven samt
de skador som uppstod presenteras i kapitel 2.3.
Efter Första-adventsstormen genomförde Sweco (2013) på uppdrag av Kävlinge kommun
en erosionsinventering av kommunens kuststräcka. I arbetet lämnades förslag till
erosionsskyddsåtgärder i främst Vikhög och Barsebäckshamn för att skydda mot framtida
stormar, vilka ligger till grund för denna tillståndsansökan. I arbetets slutskede drabbades
Vikhög och Barsebäckshamn åter av kraftiga erosionsskador under stormen Sven, vilket
repo001.docx 2012-03-2914
1 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
ytterligare accentuerade behovet av skyddsåtgärder. I både Vikhög och Barsebäck finns
vägar och kustnära VA-anläggningar som riskerar att skadas vid fortsatt erosion.
1.2
Syfte
På uppdrag av Kävlinge kommun har denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
sammanställts med syfte att beskriva de direkta och indirekta miljökonsekvenser som kan
förväntas uppstå till följd av de verksamheter som beskrivs i kapitel 3. MKB:n utgör en del
av kommunens tillståndsansökan hos Mark- och miljödomstolen.
1.3
Tidigare dispenser och tillstånd
Kävlinge kommun har under lång tid bedrivit en aktiv förvaltning av kommunens
badplatser med strandrensning av tång och sandåterföring till erosionsutsatta
strandpartier. Sedan början av 2000-talet har verksamheterna skett inom ramen för
dispenser eller tillstånd enligt nedan.
1.4

2003-05-05 erhöll Kävlinge kommun av Länsstyrelsen i Skåne län dispens från
strandskyddsbestämmelserna (5 år) för strandrensning och uppläggning i tångvallar
vid Barsebäcks saltsjöbad samt vid badplatsen i Barsebäcks Hamn, diarienummer
512-19174-03.

2004-06-09 erhöll Kävlinge kommun i miljödomstolen tillstånd (5 år) att årligen utföra
3
sandåterföring av maximalt 1 000 m vid Barsebäcks saltsjöbad, målnummer
M 3083-04.

2008-07-21 erhöll Kävlinge kommun av Länsstyrelsen i Skåne län förlängning av
dispens från strandskyddsbestämmelserna (1 år) för strandrensning och uppläggning
i tångvallar, diarienummer 521-1974-03. Dispensen söktes för att löptiden för dispens
för strandrensning skulle harmoniera med löptid i erhållet tillstånd till sandåterföring.

2010-03-05 erhöll Kävlinge kommun i miljödomstolen tillstånd (15 år) att årligen utföra
3
sandåterföring av maximalt 1 000 m vid Barsebäcks saltsjöbad samt strandrensning
och uppläggning i tångvallar vid Barsebäcks saltsjöbad och vid Barsebäcks Hamn,
målnummer M 3322-09.
Avgränsning
Föreliggande MKB avser konsekvenser som kan härledas till de ansökta
vattenverksamheterna och de delar som avses ingå i tillståndsprövningen enligt 11 kap.
miljöbalken. För att få en bättre översikt beskrivs även delar av Barsebäcks hamn och
Vikhög med omgivningar som inte blir direkt påverkade av den ansökta verksamheten.
Utredningen av miljökonsekvenserna för verksamheten baseras på tillgängligt utredningsmaterial som presenteras i kapitel 8.
1.5
Höjdsystem
Alla angivna höjder är i meter relativt RH2000 såvida inte annat uttryckligen anges.
repo001.docx 2012-03-29
2 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
2
Förutsättningar
2.1
Dagens vattenstånd
Vattenståndet i Öresund varierar normalt mellan -50 cm och +50 cm i förhållande till
innevarande års medelvattenstånd. Vid extrema lågvatten sjunker vattennivån till knappt
100 cm under medelvattenståndet och vid extrema högvatten kan nivån stiga till omkring
150 cm över medelvattenståndet. Vattennivårena avser stillvattennivåer.
Högvattensituationer i Öresund sammanfaller i huvudsak med västliga till nordliga
vindriktningar medan lågvattensituationer sammanfaller med ostlig till sydlig vind, se Figur
2-1.
Figur 2-1
Samband mellan vattenstånd och vindriktning i Öresund (Karlsson Green &
Martinsson, 2010). X-axeln avser den vindriktning som vinden blåser mot. 0/360 är
rakt nordlig vind, 90 rakt ostlig vind, 180 rakt sydlig vind och 270 rakt västlig vind.
En frekvensanalys har genomförts för vattenståndsmätningar från SMHI:s station i
Barsebäckshamn. Mätserien omfattar perioden 1938-2013, men innehåller vissa luckor.
Totalt finns 46 år av mätningar i mätserien. Mätdata uppvisar en del tveksamheter och
resultaten bör därför läsas med viss försiktighet, men frekvensanalysen ger ändå en bild
repo001.docx 2012-03-2914
3 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
av vilken storleksordning som är att förvänta för en given återkomsttid. Resultaten visas i
Tabell 2.1.
Tabell 2.1
2.2
Stillvattennivå vid högvatten med återkomsttid 25, 50 och 100 år baserat på
frekvensanalys av SMHI:s mätstation i Barsebäck.
Återkomsttid
25 år
Vattennivå (RH 2000)
141 cm
50 år
155 cm
100 år
168 cm
Framtida vattenstånd
Klimatforskningen är enig om att utsläpp av växthusgaser kommer att leda till en högre
medeltemperatur i framtiden. Ett varmare klimat gör att havets temperatur stiger, vilket
medför att havsvattnet ökar i volym. Temperaturökningen får även till följd att landisarna
på Antarktis och Grönland smälter och genererar ett nettotillskott till världshaven. Dessa
faktorer väntas leda till en stigning av den globala havsmedelnivån.
IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) har i sin femte rapport sammanställt
de mest sannolika vattenståndshöjningarna till år 2100 för olika utsläppsscenarier.
IPCC:s prognos för det globala medelvattenståndet är mellan +0,26 och +0,82 m, se
Figur 2-2 (IPCC, 2013). För kommunala planeringsändamål används i Sverige ofta en
havsnivåstigning av +1 m fram till år 2100 (von Oelreich, Svenfelt, Wikman-Svahn, &
Carlsson-Kanyama, 2012).
repo001.docx 2012-03-29
4 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
Figur 2-2
2.3
Prognostiserad global medelvattennivåhöjning för IPCC olika utsläppscenarier
(IPCC, 2013).
Erosion och översvämningsrisker
I stranderosionsutredningen (Sweco, 2014) drogs följande slutsatser kring erosion- och
översvämningsrisker för Barsebäckshamn och Vikhög:

Till följd av klimatförändringen beräknas medelhavsnivån att stiga med cirka 20 cm
om 20 år vid Kävlinges kust. Extrema högvattenstånd förväntas öka mer än medelvattenståndet. Även stormfrekvens och stormstyrka kommer troligtvis att öka.

Om strandfodringen vid Barsebäcks Saltsjöbad skulle upphöra kommer erosionen
sannolikt att äta sig inåt land. Inom en 20-årsperiod är inga byggnader hotade, men
för att behålla badstranden och skydda byggnaderna på längre sikt rekommenderades att strandåterföringen ska fortsätta och eventuellt utökas på sikt.

I Barsebäckshamn hotas stranden längs Koggavägen, själva vägen samt
kommunala VA-ledningar därunder av erosion i närtid. Även här finns stora risker för
översvämningar på vissa fastigheter vid extrema högvattenstånd, särskilt vid södra
udden.
repo001.docx 2012-03-2914
5 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16

I Vikhög hotas stranden längs Vikhögs Uddeväg, själva vägen samt kommunala VAledningar därunder av erosion i närtid. Dessutom finns stora översvämningsrisker vid
extrema högvatten för en del av fastigheterna inom en 20-årsperiod.
I Barsebäckshamn skadades stranden norr om hamnen vid Första-adventsstormen och i
stormen Sven.
Strandlinjen närmade sig Koggavägen och stora stenar, grus och tång spolades upp på
vägen och i viss mån in på tomterna i Första-adventstormen.
Stora delar av den kvarvarande vegetationsremsan mellan stranden och vägen spolades
bort vid stormen Sven. Dessutom blottlades en brunn intill fortet vid Truls gränd (Figur
2-3).
Söder om hamnen har det däremot inte rapporterats några skador vid Förstaadventstormen. Vid stormen Sven skedde överspolning av Skansvägen söder om
hamnen, men utan att ge några permanenta skador.
Figur 2-3
Erosionsskador på Koggavägen intill fortet vid Truls gränd (fotografi taget
2013-12-09). Observera brunnen som blottlagts.
Vid Barsebäcks saltsjöbad nådde vågorna upp till kanten av sanddynen norr om
badbryggan (Figur 2-4). Stora mängder sand och tång spolades upp på stranden söder
om badbryggan medan stranden eroderade norr om bryggan (Figur 2-5).
repo001.docx 2012-03-29
6 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
Figur 2-4
Vågorna nådde upp till kanten av sanddynorna norr om badbryggan (fotografi taget
under stormen 2013-12-06).
Figur 2-5
Stora mängder sand och tång spolades upp på stranden söder om badbryggan.
Norr om bryggan har istället sanden eroderat (fotografi taget efter stormen
2013-12-09).
repo001.docx 2012-03-2914
7 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
Boende i Vikhög rapporterade att stranden tagit skada i Första-adventstormen. På några
avsnitt har grönytan mellan befintligt strandskydd och vägen delvis spolats bort. De
befintliga skydden var därmed inte tillräckliga. Boende befarar att kommunens VAledningar riskerar att blottläggas vid kommande stormar. Vid stormen Sven eroderade
strandlinjen kraftigt norr om den raserade betongbryggan (Figur 2-6 och Figur 2-7). Vågor
slog in över vägen och flera fastigheter översvämmades. Kraften i stormen Sven
illustreras även i Figur 2-8.
Figur 2-6
Längs Vikhögs Uddeväg. Övre fotografiet taget under stormen och nedre fotografiet
taget efter stormen (2013-12-10).
repo001.docx 2012-03-29
8 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
Figur 2-7
Raserat erosionsskydd utanför Vikhögs Uddeväg (fortet syns i bakgrunden för
orientering). Fotografiet taget efter stormen (2013-12-10).
Figur 2-8
Vågor som slår över den norra pirarmen i Vikhögs hamn under stormen Sven,
2013-12-06. Alla bryggor inne i hamnen är översvämmade.
repo001.docx 2012-03-2914
9 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
2.4
Tångdrift
Den tång som spolas upp på stränderna härstammar från tillfällen då kraftig vågverkan
rycker loss ålgräs och blåstång från botten varefter tången transporteras med vattenrörelserna i Öresund. Tångtransporten sker troligtvis huvudsakligen norrut genom
Öresund och under västliga vindar driver tången in i vikar och bukter längs utmed den
svenska Öresundskusten.
Väl inne vid kustlinjen ansamlas tången mellan strandkanten och de ytliga sandrevlarna. I
det stillastående vattnet innanför revlarna börjar tången brytas ner och syrebrist uppstår i
vattnet. Nedbrytningen av tången sker genom anaeroba bakterier som i nedbrytningsprocessen bildar svavelväte. Svavelväte är en vattenlöslig, illaluktande och i höga halter
giftig gas.
Effekten av tångansamlingar i grunda vikar har undersökts i en studie av vikar i Bohuslän
och Åland. Resultaten från studien visade på att tångansamlingen försämrar den biologiska mångfalden och ökar näringstillförseln till vikarna. Näringstillförseln från tång till
sandstränder riskerar medföra att sandstränder växer igen och går förlorade (Jöborn et
al., 2001).
Eutrofieringen av Sveriges hav har under 1900-talet resulterat i en produktionsökning av
tång under samma period (Jöborn et al., 2001). Produktiviteten förväntas öka ytterligare i
och med klimatförändringarna, som förväntas resultera i höjda vattentemperaturer längs
Sveriges kuster (Naturvårdsverket, 2007). Därmed kan även problem med uppspolad
tång längs stränderna förväntas öka.
2.5
Sedimenttransport
Viss materialtransport sker i området. Sedimenttransport sker både vinkelrätt och
parallellt med kusten.
Den kustparallella sandtransporten orsakas av att vågor faller in snett mot stranden och
på så sätt transporteras sand längs med kusten. Erosion i samband med kustparallell
sedimenttransport uppstår när mer sand försvinner från en strandsektion än vad som
tillförs.
Den vinkelräta transporten för med sig sediment ut från stranden vid kraftiga vågor och
fyller på stranden med sediment under lugna vågförhållanden. Erosion vid vinkelrät
transport sker alltså när vågorna är tillräckligt stora. Den sand som eroderar försvinner
antingen ut till havs eller bildar revlar längs med stranden. I Barsebäcks Saltsjöbad
återfinns revlar cirka 50-100 m ut från stranden. Det är ifrån dessa revlar som sand tas
vid den sandåterföring som årligen genomförs här.
repo001.docx 2012-03-29
10 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
3
Ansökta verksamheter
I detta kapitel beskrivs ansökta verksamheter. Fokus ligger på att beskriva vilka behov
som föreligger samt vad kommunen ämnar göra. Tekniska aspekter av hur ansökta
verksamheter ska genomföras beskrivs i Bilaga B Teknisk Beskrivning.
3.1
Barsebäcks saltsjöbad: strandrensning och sandåterföring
Barsebäcks saltsjöbad är kommunens mest välbesökta strand. Badplatsen tar en solig
sommardag emot cirka 4 000 besökare (Ingelsson, 2007). Förutom själva stranden finns
på platsen även BarsebäckStrand, en hotell- och konferensanläggning med tillhörande
restaurang, stugby och camping (Figur 3-1).
Figur 3-1
Stranden och campingen vid Barsebäcks saltsjöbad (fotografi från
www.barsebackstrand.se).
Längs Barsebäcks saltsjöbads strand ansamlas varje år tång som påverkar strandens
attraktionskraft negativt (se Figur 3-2). Tången försämrar både det estetiska intrycket för
badgäster och sprider en obehaglig doft. En minskad attraktionskraft påverkar såväl
lokala näringsidkare som kommunens frilufts- och turistutbud negativt.
repo001.docx 2012-03-2914
11 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
Figur 3-2
Tång längs med stranden vid Barsebäcks saltsjöbad. (Fotografi taget 2008-08-25.)
För att säkerställa strandens attraktionskraft har kommunen år 2010 sökt och erhållit tillstånd hos Mark- och miljödomstolen att rensa stranden från tång (målnummer M 332209). Tången har hittills lagts i ett permanent tångupplag öster om stranden (Figur 3-3).
Figur 3-3
Befintligt permanentupplag som inom överskådlig framtid kommer att fyllas upp.
Redan idag börjar höjden på upplaget bli ett problem för kommunen. (Fotografi
taget 2013-09-03.)
Det tillstånd som kommunen erhöll år 2010 ger kommunen rätt att lägga uppsamlad tång
på permanentupplaget fram till år 2025, men tångupplaget kommer sannolikt att vara
uppfyllt innan dess. Kommunen ansöker därför om tillstånd att istället lägga tången från
kommande rensningar i tillfälligt upplag nära det befintliga permanentupplaget. Från det
tillfälliga upplaget kommer tången att återföras till havet efter badsäsongens slut. Lägen
för permanentupplag och tillfälligt upplag framgår av Figur 3-4.
repo001.docx 2012-03-29
12 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
Kommunen ansöker samtidigt om ett förnyat tillstånd till rensnings av stranden vid
Barsebäcks saltsjöbad. Rensning kommer att ske längs knappt 250 m strand, 150 m
öster om badbryggan och 100 m väster om badbryggan. Rensning kommer att ske vid
tillfällen utan höga vågor och i möjligaste mån vid lågvatten för att minska risken för
grumling i samband med arbetet. Anledningen till att kommunen söker ett nytt tillstånd
trots att gällande tillstånd finns är att tillståndstiden för strandrensning ska harmoniera
med tiden för övriga tillstånd i föreliggande ansökan. De strandsträckor som kommunen
önskar rensa framgår av Figur 3-4.
Figur 3-4
Strandsträckor som rensas. I bilden ses även området för befintligt permanentupplag och nytt tillfälligt upplag för tång markerat med röd ellips.
Strandrensingen görs med hjälp av en grävmaskin som lägger tången i högar (Figur 3-5).
En grävmaskin och dumper tar hand om högarna och lägger tången på upplaget norr om
badet. Behovet av strandrensning beror i stor utsträckning på väderförhållanden, men
rensning görs normalt 2-4 gånger i månaden. Varje arbetstillfälle pågår i cirka två timmar
vid Barsebäcks saltsjöbad.
repo001.docx 2012-03-2914
13 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
Figur 3-5
Strandrensning vid Barsebäcks saltsjöbad.
Det permanenta tångupplaget täcks snabbt med vegetation och ger ett naturligt intryck
längs med stranden. Strax norr om upplaget finns naturligt bildade tångvallar som liknar
upplaget. Om stranden utanför tångvallarna blir tillräckligt bred kan vallarna fungera som
grogrund för sandklitter. Tångvallarna är idag ett effektivt skydd mot erosion och kan i
framtiden skydda mot högvatten. Tångrensningen sker innan arbetet med sandåterföringen påbörjas. På så sätt kan de hjulspår som uppstår under strandrensningen täckas
igen.
I mellanupplagen lagras tången tillfälligt för att återföras till havet vid badsäsongens slut.
Återföringen sker med samma typ av fordon som vid rensningen.
Historisk erfarenhet visar att erosionsskador kan uppstå på stranden norr om badbryggan. Kommunen har erhållit tillstånd att åtgärda dessa erosionsskador genom att
3
årligen lägga ut maximalt 1 000 m sand på strandplanet närmast badbryggan. Sanden
hämtas från det grunda havsområde precis framför stranden som har markerats i Figur
3-6, med hjälp av grävmaskin och dumpers, se Bilaga B Teknisk Beskrivning för vidare
beskrivning. Kommunen önskar förnya detta tillstånd så att tiden för sandåterföringstillståndet harmonierar med tillståndstiden för övriga ansökta verksamheter i föreliggande
MKB. Genomförandet av sandåterföringen tar knappt en vecka och genomförs en gång
årligen.
repo001.docx 2012-03-29
14 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
Figur 3-6
3.2
Område där sandåterföring sker för att motverka erosionsskador.
Barsebäckshamn: strandrensning och sandåterföring
Badplatsen vid Barsebäckshamn är belägen precis norr om hamnen. Stranden är ett
populärt besöksmål sommartid och badgästerna består av både boende i kommunen och
besökare från närliggande kommuner. Liksom vid Barsebäcks saltsjöbad har man här
problem med tångansamling (se Figur 3-7) och har tidigare tillstånd för strandrening som
beskrivs i 1.3. Behovet av strandrensning beror i stor utsträckning på väderförhållanden,
men rensning görs normalt 2-4 gånger i månaden. Varje arbetstillfälle pågår i cirka två
timmar vid Barsebäckshamn.
Områdena som berörs av sandåterföringen respektive strandrensningen visas i Figur 3-8.
Stranden rensas enligt samma förfarande som vid Barsebäcks saltsjöbad och tången
transporteras även till samma upplag.
Kävlinge kommun har inte genomfört sandåterföring i det aktuella området, men ser på
sikt ett värde i att ha denna möjlighet vid behov. Det kan till exempel röra sig om en
återställning av stranden efter en stormsituation, där effekterna för sandstranden
eventuellt kan förvärras som en följd av anläggandet av strandskoningen i området (se
kapitel 3.3). Sandåterföringen kommer då att ske på liknande sätt som vid Barsebäcks
saltsjöbad, det vill säga att sanden hämtas från det grunda havsområde precis framför
stranden med hjälp av grävmaskin och dumpers, se Bilaga B Teknisk Beskrivning för
vidare beskrivning, och placeras på strandplanet. Genomförandet av sandåterföringen
bedöms komma att ta knappt en vecka och planeras genomförs en gång årligen vid
behov.
repo001.docx 2012-03-2914
15 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
Figur 3-7
Tång på badstranden norr om Barsbäckshamn 2013-10-08.
repo001.docx 2012-03-29
16 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
Figur 3-8
3.3
Flygfotografi över Barsebäckshamn. Strandrensning sker i det blåmarkerade
området (http://kartor.eniro.se/, Copyright Lantmäteriverket, ärende nr
M2006/1022).
Barsebäckshamn och Vikhög: erosionsskydd
I Vikhög och i Barsebäckshamn löper dricks-, spill- och dagvattenledningar under Vikhögs
Uddeväg och Koggavägen (Figur 3-9). För att skydda vägarna, VA-ledningar och fastigheter mot erosion så har stenskoningar/murar anlagts längs delar av vägarna (se exempel i Figur 3-10 och Figur 3-14). Vissa av skydden har anlagts av kommunen medan
andra har anlagts på privata initiativ. Skydden är generellt sett inte ordentligt uppbyggda,
utan består av sten som bara har lagts i slänten. Skydden har anlagts i omgångar och
utgör inte några sammanhängande erosionsskydd.
repo001.docx 2012-03-2914
17 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
Figur 3-9
VA-ledningar i Vikhög (t.v.) och Barsebäckshamn (t.h.). Det strandnära läget gör att
ledningarna riskerar att skadas av erosion.
Under Första-adventsstormen 2011 skadades flera av stenskoningarna längs Koggavägen och Vikhögs Uddeväg av erosion (Sweco, 2014). Skoningarnas skick förvärrades
sedan ytterligare av de omfattande erosionsskador som uppstod under stormen Sven
2013. Kävlinge kommun ansöker därför om tillstånd att återställa/anlägga nya erosionsskydd längs Koggavägen i Barsebäckshamn och Vikhögs Uddeväg i Vikhög så att de kan
motstå en storm i samma storleksordning som Första-adventstormen och Sven.
I kapitel 3.3.1 och 3.3.2 beskrivs erosionsskador i Barsebäckshamn respektive Vikhög
samt det planerade erosionsskyddet på respektive sträcka. I kapitel 3.3.3 beskrivs den
principiella utformningen av ansökta stenskoningar. För en mer utförlig beskrivning av
tekniskt utförande hänvisas till Bilaga B Teknisk beskrivning.
3.3.1
Barsebäckshamn
I Figur 3-10 ses exempel på hur det längs Koggavägen har gjorts försök att skydda vägen
med stenskoningar. Stenskoningarna är generellt sett inte ordentligt uppbyggda, utan
består av sten som har lagts i slänten utan grundläggning.
I Figur 3-11 och Figur 3-12 ses bilder från Koggavägen före, under och efter stormen
Sven. Bilderna visar tydligt hur omfattande erosion kan ske och hur erosion hotar Koggavägen. Eftersom VA-ledningar ligger i Koggavägen riskerar även de att skadas om vägen
skadas. Skadade dricksvattenledningar kan leda till vattenbrist för boende medan
skadade spillvattenledningar kan leda till förorening och smittspridning. Bilderna beskriver
även vilken typ av vädersituation som stenskoningarna måste kunna motstå.
repo001.docx 2012-03-29
18 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
Figur 3-10
Exempel på sträckor utan erosionsskydd (överst) och med erosionsskydd.
repo001.docx 2012-03-2914
19 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
Figur 3-11
Sträcka längs Koggavägen som drabbades av kraftig erosion under stormen Sven.
Den inringade bänken kan användas som referenspunkt. Ovan, bild från 2013-0903. Nedan, bild från 2013-12-06.
repo001.docx 2012-03-29
20 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
Figur 3-12
Bilden längst upp, norra delen av Koggvägen 2013-10-08. Inringad parkbänk kan
användas som referenspunkt. I mitten, samma del av Koggvägen under stormen
Sven 2013-12-06. Tydliga erosionsskador syns i slänten och vågor slår upp över
vägen. Parkbänken har vält till följd av erosion. Nederst, samma del av Koggvägen
efter stormen Sven 2013-12-10.
repo001.docx 2012-03-2914
21 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
I Barsebäckshamn är sträckan norr om hamnen längs Koggavägen i behov av förbättrat
erosionsskydd. Sträckan söder om hamnen bedöms inte vara i behov av erosionsskydd i
närtid. Erosionsskyddet bör placeras i slänten mellan stranden och grönytan.
Det förordas att strandskoningen konstrueras av lösa större stenar i norra delen av
området fram till i höjd med Lamberts gränd (se planskiss i Figur 3-13). Den södra delen
föreslås få en mer ”ordnad” karaktär genom att förlänga den mur som idag utgör grunden
till fortet invid hamnen (se nedersta fotot i Figur 3-10). Vegetation planteras på krönet av
skyddet för att snabbt smälta in i miljön. Vegetationen kommer vara lägre närmare
hamnen och buskigare längre bort (men fortfarande så låg att utsikten inte försvinner) för
att följa dagens naturliga gradient på samma sätt som typen av planerad strandskoning
kommer variera längs sträckan. Typen av strandskoning är mest en fråga om estetik
och/eller kostnad och det ger ingen större funktionsskillnad.
repo001.docx 2012-03-29
22 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
Figur 3-13
3.3.2
Principskiss av var längs kusten som kommunen önskar restaurera/anlägga
stenskoning för att undvika framtida erosionsskador.
Vikhög
Längs Vikhögs Uddeväg har gjorts försök att skydda vägen mot erosion med murar och
stenskoningar (Figur 3-14). Stenskoningarna är generellt sett inte ordentligt uppbyggda,
utan består av sten som bara har lagts i slänten. I Figur 3-15 ses bilder före, under och
efter stormen Sven. Bilderna visar tydligt hur erosion hotar Vikhögs Uddeväg och därmed
repo001.docx 2012-03-2914
23 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
även de VA-ledningar som ligger längs vägen. Bilderna beskriver även vilken typ av
vädersituation som stenskoningarna måste kunna motstå.
Figur 3-14
Exempel på anlagda erosionsskydd i sten eller betong längs Vikhögs Uddeväg.
Bilderna är tagna två år efter Första-adventsstormen men innan stormen Sven.
repo001.docx 2012-03-29
24 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
Figur 3-15
Längst upp, stranden framför del av Vikhögs Uddeväg 2013-09-03. I mitten, samma
plats under stormen Sven, 2013-12-06. Vågor eroderar stranden och slänten upp
mot vägen. Längst ner, samma plats 2013-12-10 efter att stormen Sven passerat.
Strandplanet är tydligt eroderat liksom stora delar av slänten upp mot vägen.
Inringade betongplattor kan användas som referenspunkter.
Åtgärderna i Vikhög omfattar sträckan som visas i Figur 3-16. Sträckan öster om hamnen
samt direkt norr om hamnen bedöms inte vara i behov av erosionsskyddande åtgärder i
repo001.docx 2012-03-2914
25 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
närtid eftersom eventuella skador som uppkom under Första-adventstormen 2011 har
läkt av sig själv samt att det här inte heller finns infrastruktur som riskeras att ta skada av
erosionen.
repo001.docx 2012-03-29
26 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
Figur 3-16
Principskiss av var längs kusten som kommunen önskar restaurera stenskoning för
att undvika framtida erosionsskador.
repo001.docx 2012-03-2914
27 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
3.3.3
Stenskoningens utformning
Krönet på stenskoningen/muren kommer ligga på cirka +2 m och placeras i yttre kant av
grönytan. Stenskoningens fot når ner ett par decimeter under befintlig strand, se
tvärsektion i Figur 3-17.
Figur 3-17
Tvärsektion av en korrekt grundlagd stenskoning.
Upprustning av befintlig stenskoning innefattar:
1. Befintlig stenskoning grävs bort. För ändamålet lämpliga stenar kan återanvändas i
den nya stenskoningen.
2. Plats för den nya stenskoningen grävs ut. Det är viktigt att konstruktionens fot är
grundlagd på ett tillräckligt djupt för att inte bli underminerad (Figur 3-17).
3. En korrekt grundläggning där geotextil läggs under ett lager av en stenfraktion som
har en storlek cirka 1/10 av det yttre lagret.
4. Det erosionsskyddande, yttre lagret utgörs av natursten för att smälta in i den
befintliga miljön.
5. Stenskoningen anläggs med en lutning mellan 1:1,5 till 1:3. Ju flackare lutning desto
bättre motståndskraft mot vågor, men samtidigt tar konstruktionen större plats och
materialåtgång och kostnad blir större.
Innanför krönet av skoningen bör vegetation som är anpassad till platsen planteras för att
skoningen snabbt ska smälta in i miljön. Dessutom kan en väl vald typ av vegetation
minska risken för våguppspolning och erosion bakom stenskoningens topp.
Nyanläggning av stenskoning innefattar punkterna 2-5 ovan.
repo001.docx 2012-03-29
28 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
4
Plan- och fastighetsförhållanden
4.1
Översiktsplaner
De områden som berörs av ansökta verksamheter omfattas av Kävlinge kommuns
översiktsplan från 2010. I översiktsplanen anges att ökad tillgänglighet till kustzonen har
lyfts fram som en strategiskt viktig fråga. Det planeras för ett rekreationsstråk/
vandringsled längs kusten vilken passerar Barsebäcks saltsjöbad och Barsebäckshamn.
Längs rekreationsstråket har Barsebäcks saltsjöbad och Barsebäckshamn pekas ut som
besökspunkter.
Ett utredningsområde för bostäder är beläget sydöst om bebyggelsen i Barsebäckshamn,
mellan Sjöängavägen och Pinhättevägen samt området vid och omkring nuvarande
Barsebäcksverket.
I översiktsplanen anges att god livsmiljö för kommunens invånare är det viktigaste målet
för Kävlinge kommun. Det exemplifieras att detta kan nås genom att utveckla miljöer för
närrekreation. Ett annat mål som fastställs i översiktsplanen är att besöksnäringen ska
utvecklas, bland annat genom att utveckla tillgängligheten till kustzonen.
Kommunen arbetar för närvarande med en fördjupad översiktsplan för Kustzonen. I
samrådshandlingarna anges bland annat att en ny sjöstad ska växa fram på platsen för
Barsebäcksverket när detta avvecklats. Sammantaget föreslås cirka 3 500 nya bostäder
inom kustzonen, varav 3 000 planeras i Barsebäcks sjöstad utanför planperioden. Det
konstateras även att kusterosion är ett återkommande problem vid exempelvis Koggavägen i Barsebäckshamn och vid Vikhögs udde. Risken för framtida översvämningar,
ökad kusterosion och ökade vattenflöden beskrivs som ett allvarligt problem i kustnära
områden och kommunen måste ständigt arbeta för att minimera klimatpåverkan och dess
konsekvenser.
Ansökta verksamheter gynnar målen i Översiktsplanen.
4.2
Detaljplaner
Strandrensningen och upprustningen/nyanläggningen av stenskoningen i Barsebäckshamn kommer att ske på område som omfattas av detaljplan 12-BAS-170. Den aktuella
stranden norr om hamnen är i detaljplanen avsatt för parkändamål och hamnändamål.
Detaljplanen anger inget som står i strid med de sökta verksamheterna.
Strandrensningen och sandutläggningen vid Barsebäcks saltsjöbad kommer att ske på
område som omfattas av detaljplan 1261-P101. Den befintliga bryggan samt landområdet
ovanför bryggan är i detaljplanen angivet som område designerat för badverksamhet. Det
detaljplanelagda området sträcker sig ungefär ut till den befintliga bryggans ände, vilket
innebär att själva stranden ligger inom detaljplanen medan sandrevlarna, där sanden tas
ifrån, ligger utanför detaljplaneområdet. Detaljplanen anger inget som står i strid med de
sökta verksamheterna.
repo001.docx 2012-03-2914
29 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
Stenskoningen i Vikhög kommer att restaureras på område som omfattas av detaljplan
P99-147. Området betecknas som natur i detaljplanen. Detaljplanen anger inget som står
i strid med upprustandet av stenskoningen.
4.3
Berörda fastigheter
Kävlinge kommun är fastighetsägare för Barsebäcks Saltsjöbad. Det aktuella området
omfattas av fastigheten Barsebäck 2:11. Fastigheten Barsebäck 2:16 ligger i anslutning
till Barsebäcks Saltsjöbad och ägs av Ingelsson Mat AB, som driver restaurangen vid
badplatsen.
I Barsebäckshamn berörs fastigheten Barsebäck 38:3, som ägs av Kävlinge kommun.
I Vikhög berörs fastigheterna Vikhög 1:1 och Vikhög 1:28 som ägs av Arne Persson
respektive Marcus Paulsson.
repo001.docx 2012-03-29
30 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
5
Områdesbeskrivning
5.1
Kävlinges kuststräcka
Sweco (2013) har genomfört en erosionsinventering av Kävlinge kommuns kuststräcka
(Figur 5-1). Kuststräckan består till största del av oexploaterade strandängar eller
sandstränder, men längs kusten finns även samhällena Barsebäckshamn och Vikhög.
Längs kusten finns badplatserna Barsebäcks saltsjöbad och Barsebäckshamn, vilka i
snitt tar emot fler än 200 besökare per dag under badsäsongen och därmed räknas som
EU-bad.
Barsebäcks
saltsjöbad
Barsebäckshamn badplats
Figur 5-1
Kävlinge kommuns kuststräcka med badplatser markerade.
repo001.docx 2012-03-2914
31 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
5.2
Naturmiljö
Naturmiljön i ansökta verksamheters närområde präglas till stor del av långgrunda
havsbottnar och flacka, betade strandängar. De grunda havsbottnarna i framförallt
Lundåkrabukten fungerar som barnkammare för flera fiskarter. De betade strandängarna
lockar stora antal av båda rastande och häckande fåglar.
5.2.1
Växt- och djurliv
Salthalten är den dominerande faktorn som styr utbredningen av olika marina växter och
djur, såväl areellt som i djupled. Artantalet ökar med ökande salthalt och stora skillnader
finns över och under salthaltsprångskiktet i Öresund. Det aktuella området består av långgrund botten, dominerad av sand.
Artrikedomen i Lundåkrabukten är måttlig, medan individrikedomen är stor. Den biologiska produktionen är hög. Bland annat har skrubbskädda och rödspotta mycket
betydelsefulla uppväxtplatser i området. Grundområdena har också betydelse för fiskar
som vandrar in i bukten nattetid för att söka föda. De utgör dessutom lekområden för
bland annat horngädda och torsk. Den småfisk och de kräftdjur som produceras i
området vandrar under vintern ut på djupare vatten och utnyttjas då som föda av flatfisk
och torsk (Länsstyrelsen, 2008a).
Hela Lundåkrabukten såväl som Salviken norr om Vikhög är av stor betydelse för såväl
häckande som rastande sjöfåglar och vadare.
5.2.2
Ytvattenförhållanden
Den ytvattenförekomst som i huvudsak berörs av ansökta verksamheter är Lundåkrabukten (SE554810-125240). Även Lommabukten berörs i liten utsträckning. Lundåkrabuktens botten består huvudsakligen av sand med inslag av grus och sten. I områdets
norra del är vattendjupet litet medan strandprofilen mot söder relativt snabbt sluttar ut till
6-8 m djup (VISS, 2014). Cirka 40 % av området är grundare än 3 m, främst i den norra
delen. De vidsträckta grundområdena med sin lättillgängliga föda har stor betydelse som
upp- och tillväxtplats för fisk samt är betydande häck-, rast- och övervintringslokal för
fåglar. Det maximala djupet i Lundåkrabukten är omkring 20 m. Vattenomsättningen i
bukten är till stor del beroende av vind- och vågverkan (VISS, 2014).
Lundåkrabukten och Lommabukten ligger i östra Öresund. Strömförhållanden i Öresund
styrs till stor del av nivåskillnader mellan södra Kattegatt och sydvästra Östersjön. Yt- och
bottenvatten i Öresund åtskiljs av ett språngskikt vilket leder till att yt- och bottenströmmar
kan ha olika riktningar.
Den dominerande vågriktningen i Öresund är ostlig eller nordostlig. Effekten av den
förhärskande vågriktningen kan ses vid badbryggan i Barsebäcks saltsjöbad som
uppvisar sedimentackumulation söder om bryggan och erosion norr om bryggan (Figur
5-2).
repo001.docx 2012-03-29
32 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
Figur 5-2
5.3
Ackumulation på södra sidan badbryggan och erosion på norra sidan indikerar att
den huvudsakliga vågriktningen är ostlig eller nordostlig.
Rekreation och fritid
Inom området för de sökta verksamheterna är rekreationsvärdet mycket högt. Barsebäcks saltsjöbad med strandbad, badbrygga, camping, hotell och restaurang är ett
mycket uppskattat utflyktsmål.
I Barsebäckshamn finns flertalet fritidsfastigheter och byn utgör också ett populärt
utflyktsmål med sin pittoreska bebyggelse, livliga småbåtshamn och strandbad.
Som nämnts tidigare i kapitel 4.1 anges i Kävlinge kommuns översiktsplan att man vill
utveckla miljöer för närrekreation och besöksnäring genom att bland annat utveckla
tillgängligheten till kustzonen.
Under perioden 2005-2014 (10 år) har vattenkvaliteten vid Barsebäcks saltsjöbad mätts
49 gånger. 7 prover klassificerades om tjänligt med anmärkning och 2 gånger som
otjänligt (Badplatsen, 2014). I Barsebäckshamn har badvattenkvaliteten mätts 48 gånger
under samma period. 6 gånger var badvattnet tjänligt med anmärkning men inget av
proverna var otjänligt (Badplatsen, 2014).
5.4
Kulturmiljö
Barsebäcksområdet dominerades av en stor gård som under renässansen utvecklades till
Barsebäcks Gods. Barsebäcks saltsjöbad har utnyttjats som badplats sedan början av
1900-talet och 1908 byggdes hotellet och restaurangen i anslutning till badplatsen (Figur
5-3). 1912 stod hela anläggningen färdig, kompletterad med dansbana, kiosker, bryggor
repo001.docx 2012-03-2914
33 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
och kallbadhus. Mellan Barsebäckshamn och Barsebäcks saltsjöbad höjer sig Stenbocksvallarna med bronsåldershögar, skansar och fort i det annars flacka kustlandskapet. Även
vid Barsebäckshamn har badkulturen en lång historia (Figur 5-4).
Figur 5-3
Hotellet och restaurangen i anslutning till Barsebäcks saltsjöbad, foto från början av
1900-talet (www.barsebackstrand.se).
Figur 5-4
Norra pirarmen i Barsebäckshamn. Datum är okänt men att döma av klädseln
möjligtvis 1930-tal.
Området åskådliggör en kontinuerlig utveckling av kulturlandskapet från stenålder till
modern tid. Fornlämningarna i området har förutom sitt vetenskapliga värde även
betydelse för landskapsbilden. Området är rikt och varierat med lämningar efter flera av
de viktigaste perioderna i Skånes historia. Barsebäcks kyrkby har bevarat karaktären av
gångna tiders sockencentrum. Barsebäckshamn exemplifierar både ett äldre fiskeläge
och ett senare sjöfartssamhälle. Skansarna vittnar om Skåne som gränsprovins och dess
försvar (Länsstyrelsen 2008c).
repo001.docx 2012-03-29
34 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
5.5
Geologi
Den dominerande jordarten på platsen för ansökta verksamheter är postglacial sand
(Figur 5-5). Även längs kuststräckan som helhet dominerar postglacial sand, men inslag
av lerig sandig morän finns. Hela kustzonen får anses som geologiskt erosionskänslig.
Figur 5-5
Utklipp från jordartskartan. Den dominerande jordarten på platser för ansökta
verksamheter, markerade med svarta elipser, är postglacial sand.
Vid tidigare erosionsundersökningar har sandprover från hela Kävlinge kommuns
kuststräcka samlats in och analyserats (Sweco, 2014). Resultaten återfinns i Figur 5-6.
Sanden från berörda platser är ensgraderad (mycket homogen) finsand eller mellansand.
repo001.docx 2012-03-2914
35 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
Figur 5-6
Resultat av siktning av insamlade sandprover längs kommunens kust. Prover från
Barsebäckshamn och Barsebäcks saltsjöbad har markerats.
repo001.docx 2012-03-29
36 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
6
Områdesskydd
Kuststräckan längs Kävlinge kommun omfattas av ett antal områdesskydd, vilka beskrivs
nedan.
6.1
Natura 2000
6.1.1
Lundåkrabukten (SE040430138)
Delar av Lundåkrabukten utgör Natura 2000-område enligt fågeldirektivet (SPA) samt
habitatdirektivet (SCI) (Figur 6-1). Bottenvegetationen längs de grunda sandbottnarna,
vars utbredning är störst i områdets norra del, erbjuder goda uppväxtområden för flera
fiskarter. Bukten utgör även en viktig födosökslokal för fisk- och fågelarter. Området är
viktigt för rastande och häckande fåglar och områdets norra del erbjuder fina häckningsplatser (Länsstyrelsen, 2005a). Ansökta verksamheter ligger inte inom Natura 2000område, men strandrensningen och sandåterföringen vid Barsebäcks saltsjöbad ligger
strax söder om områdesgränsen och Vikhögs by är omgiven av Natura 2000-område.
Figur 6-1
Utbredingen av Natura 2000-område Lundåkrabukten (Naturvårdsverket, 2014).
Elips anger läget för erosionsskydd och strandrensning i Barsebäckshamn,
rektangel anger läge för strandrensning och sandåterföring vid Barsebäcks
saltsjöbad. Ansökta verksamheter ligger utanför Natura 2000-området.
repo001.docx 2012-03-2914
37 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
Natura 2000-områdets övergripande syfte är att listade arter ska uppnå gynnsam
bevarandestatus inom den biogeografiska regionen. För Lundåkrabukten har följande
bevarandemål sats upp:

Populationerna och individantalen av respektive fågelart skall bibehållas eller öka i
området.

Livsmiljön för respektive fågelart skall bibehålla eller öka sin nuvarande areal. Brun
kärrhök (som är knuten till vass) skall emellertid ej gynnas på bekostnad av andra
fågelarter som behöver välhävdade strandområden.

Artdiversiteten och abundansen av växter, insekter, fisk och bottendjur i områdets
befintliga livsmiljöer, skall bevaras eller ökas.
Bevarandeplanen listar ett antal bevarandeåtgärder som faciliterar att området uppnår
gynnsam bevarandestatus. Merparten av åtgärderna behandlar hur skötsel av området
bör ske för att säkerställa goda livsmiljöer för häckande och rastande fåglar, exempelvis
röjning och styrd hävd. Även behovet av att hålla störningar från friluftsliv och vattensporter låg lyfts, exempelvis genom beträdandeförbud i delar av området under delar av
året. Beträdandeförbud skulle mest sannolikt beröra de goda häckplatserna i områdets
norra del. Till sist lyfts även god vattenkvalitet och en begränsad predation från rovdjur
fram som en viktig förutsättning för gynnsam bevarandestatus.
Inga av de ansökta verksamheterna kommer att ske inom Natura 2000-området.
6.1.2
Löddeåns mynning (SE0430091)
Löddeåns mynning utgör tillsammans med del av Salviken Natura 2000-område enligt
fågeldirektivet (SPA) (Figur 6-2). Områdets hävdade flacka strandängar och långgrunda
sandbottnar hyser en värdefull häckfågelfauna och tjänar som rast- och övervintringslokal
för ett flertal arter. Strandängarna vid Löddeåns mynning belagda med beträdandeförbud
mellan 15 april och 15 juli. Landskapsbilden bedöms som mycket värdefull
(Länsstyrelsen, 2005b).
repo001.docx 2012-03-29
38 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
Figur 6-2
Skrafferade områden utgör Natura 2000-områden. Grönmarkerade områden visar
vilka delar av Natura 2000-området som är belagda med beträdandeförbud under
perioden 15 april till 15 juli (Naturvårdsverket, 2014). Elips anger läget för erosionsskyddet i Vikhög. Ansökt verksamheter ligger utanför Natura 2000-området.
För Löddeåns mynning har följande bevarandemål sats upp:

Individantalet av respektive fågelart bibehålls eller ökas i området.

Livsmiljön för respektive fågelart bibehålls eller ökar sin nuvarande areal.

Artdiversitet och abundans av de växter, insekter, fisk och bottendjur i området som
är viktiga för fågellivet som föda bevaras eller ökas.
Bevarandeåtgärderna är framför allt att se till att hävden bibehålls och förbättras på vissa
områden samt att allmänt förhindra igenväxning av betesmarkerna.
Inga av de ansökta verksamheterna kommer att ske inom Natura 2000-området.
6.2
Naturreservat
6.2.1
Salviken strandängar
Norr om Vikhög ligger naturreservatet Salviken strandängar (Figur 6-3). Naturreservatet
täcker samma område som norra delen av Natura 2000-området Löddeåns mynning.
Området skyddas som naturreservat på grund av dess stora betydelse för naturvård och
det rörliga friluftslivet.
Inga av de ansökta verksamheterna kommer att ske inom naturreservatet.
repo001.docx 2012-03-2914
39 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
Figur 6-3
6.2.2
Naturreservat Salviken strandängar norr om Vikhög (Naturvårdsverket, 2014). Elips
anger läget erosionsskydd i Vikhög. Söder om Vikhög ligger naturreservatet Löddeåns mynning (se nedan). Ansökt verksamhet ligger utanför naturreservaten.
Löddeåns mynning, norra och södra
Söder om Vikhög ligger naturreservaten Löddeåns mynning norra och Löddeåns mynning
södra (Figur 6-4). Naturreservaten täcker samma område som södra delen av Natura
2000-området Löddeåns mynning. Reservaten syftar främst till att skydda det rika
fågellivet. Inga av de ansökta verksamheterna kommer att ske inom naturreservatet.
repo001.docx 2012-03-29
40 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
Figur 6-4
6.3
Naturreservaten Löddeåns mynning, norra och södra. Elips anger läget för
erosionsskyddet i Vikhög. Ansökta verksamheter ligger utanför naturreservaten.
Riksintressen
Hela Lundåkrabukten och Salviken utgör riksintresse för yrkesfisket som ett rekryteringsområde för ål och flatfisk (HaV, 2014).
Kuststräckan mellan Saxån och Lödde å utgör riksintresse för naturvärden (kuststräckan
Häljarp-Lomma med inland). Inom området finns bland annat flacka odlingsbygder med
rikt fågelliv (Naturvårdsverket, 2014).
De aktuella områdena i Barsebäckshamn och vid Barsebäcks saltsjöbad ingår i
riksintresse för kulturmiljö. Området utgörs av öppen slättbygd i kustzonen med
förhistorisk bosättnings- och brukningskontinuitet med en dominerande
fornlämningskoncentration i det sedan medeltiden av Barsebäcks slott formade
landskapet.
Hela Skånes kuststräcka ingår i riksintresset för kustzon.
Avsnittet kommer att kompletteras med kartor som visar riksintressenas geografiska
omfattning.
6.4
Ramsar
Lundåkrabukten är ett Ramsarområde, ett ur europeiskt perspektiv viktigt våtmarksområde (Figur 6-5). Ansökta verksamheter kommer inte att ske inom Ramsarområde,
men strandrensning och sandåterföring vid Barsebäcks saltsjöbad kommer att ske nära
områdets södra gräns.
repo001.docx 2012-03-2914
41 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
Figur 6-5
6.5
Utbredning av Ramsarområde Lundåkrabukten (Naturvårdsverket, 2014). Ansökta
verksamheter markerade med svarta elipser. Ansökta verksamheter ligger utanför
Ramsarområdet.
Strandskydd
Hela den aktuella kuststräckan, med undantag av själva hamnen i Barsebäckshamn, är
skyddad enligt länsstyrelsens program Strandskydd Skåne enligt 7 kap. 14 och 15 §§
MB. Strandskydd kan förordnas utmed hav, sjöar och vattendrag med syftet att trygga
förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i
vatten för växt- och djurliv. Samtliga sökta verksamheter berörs av strandskydd (Figur
6-6).
repo001.docx 2012-03-29
42 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
Figur 6-6
Länsstyrelsens program Strandskydd Skåne omfattar i stort sett hela
Lundåkrabukten. Strandskyddet är markerat med röda streck. De aktuella
områdena är markerade med svarta cirklar (Länsstyrelsen, 2015).
repo001.docx 2012-03-2914
43 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
7
Miljökvalitetsnormer och miljömål
7.1
Miljökvalitetsnormer är ett styrinstrument inom vattenförvaltningen. Normerna uttrycker
den kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Huvudregeln är att statusen
inte får försämras utifrån nuvarande status. Nuvarande miljökvalitetsnormer bestämdes år
2009 och kravet är att God status i vattenförekomsten uppnås till år 2015.
Lundåkrabukten (SE554810-125240) blev 2009 klassificerad till måttlig ekologisk
ytvattenstatus med tidsfrist gällande övergödning och målet är att uppnå God ekologisk
status 2021. Den kemiska ytvattenstatusen är klassificerad som god (undantaget
kvicksilver).
Vattenförekomstens nuvarande status (preliminär klassning 2014) är måttlig ekologisk
ytvattenstatus och kvalitetskravet God ekologisk status 2027.
De sökta åtgärderna bedöms inte påverka Lundåkrabukten ytvattenstatus negativt.
7.2
Nationella miljömål
De 15 nationella miljömålen antogs av Riksdagen april 1999. I målen beskrivs det tillstånd
inom varje område som bedöms som långsiktigt hållbara. I november 2005 togs ytterligare ett mål fram, ett rikt växt- och djurliv. Målsättningen är att miljömålen ska uppnås
inom en generation och därför ska alla viktiga åtgärder vara genomförda till år 2020. De
nationella miljömålen är:
1. Begränsad klimatpåverkan
9. Grundvatten av god kvalitet
2. Frisk luft
10. Hav i balans samt levande kust och skärgård
3. Bara naturlig försurning
11. Myllrande våtmarker
4. Giftfri miljö
12. Levande skogar
5. Skyddande ozonskikt
13. Ett rikt odlingslandskap
6. Säker strålmiljö
14. Storslagen fjällmiljö
7. Ingen övergödning
8. Levande sjöar och vattendrag
15. God bebyggd miljö
16. Ett rikt växt- och djurliv
De miljömål som bedömts vara av betydelse för projektet är:
Hav i balans samt levande kust och skärgård
Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den
biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk
mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat
nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas.
Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.
repo001.docx 2012-03-29
44 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
De ansökta åtgärderna bedöms inte påverka havets produktionsförmåga. Åtgärderna
bedöms inte heller utgöra ett hot för den biologiska mångfalden. Samtliga sökta
verksamheter kommer att främja ett rekreativt nyttjande av kusten.
De ansökta åtgärderna bedöms därmed ligga i linje med det nationella miljömålet ”Hav i
balans samt levande kust och skärgård”.
Ett rikt växt- och djurliv
Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och
framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och
processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med
rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.
De ansökta åtgärderna bedöms inte påverka den biologiska mångfalden och bedöms
ligga i linje med det nationella miljömålet ”Ett rikt växt- och djurliv”. Inga rödlistade arter
har återfunnits i området.
7.3
Regionala miljömål
Länsstyrelsen (2003) i Skåne län har inom ramen för de övergripande miljömålen satt upp
delmål för Skåne. De regionala miljömålen antogs i november 2003. För projektets vidkommande överensstämmer de regionala miljömålen i allt väsentligt med de nationella
och behandlas därför inte vidare här.
De nationella miljömålen har tidigare anpassats till de olika förutsättningar som förekommer i landets olika delar genom upprättande av regionala och lokala miljömål.
Miljömålen hade med anledning av detta flera delmål. Delmålen avskaffades på nationell
nivå 2010 och ersattes då av etappmål. I Skåne upphävdes delmålen i juni 2013 för att
anpassas till det nationella systemet.
Länsstyrelsen i Skåne har tagit fram ett regionalt åtgärdsprogram för att öka förutsättningarna för att nå de nationella miljömålen, Skånska åtgärder för miljömålen 2012-2016,
som beslutades av Länsstyrelsen i oktober 2012. Åtgärdsprogrammet pekar ut 76 viktiga
åtgärder.
De skånska förslagen till åtgärderna för nå miljömålen är framtagna av Länsstyrelsen i
Skåne tillsammans med viktiga aktörer i länet. ”Skydd av hav och kust” har identifierats
som ett viktigt område som berör de sökta åtgärderna.
Skydd av hav och kust
Den skånska kusten skyddas från exploatering och ökad stranderosion. Hänsyn tas till
effekterna av en höjd havsnivå. Skånes kustkommuner ska tydligare beakta Riksintresse
kustzon samt planering av havsområdena vid aktualisering av sina översiktsplaner i syfte
att åstadkomma ett långsiktigt hållbart nyttjande av hav och kust.
De ansökta åtgärderna bedöms ligga väl i linje med åtgärdsförslaget när det gäller att ta
hänsyn till en ökad stranderosion och en höjd havsnivå.
repo001.docx 2012-03-2914
45 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
7.4
Lokala miljömål
Miljöutskottet beslutade 2001 att Kävlinge kommuns miljöplan skulle revideras och
grundas på de nationella miljömålen. Kommunfullmäktige antog 2007-05-31 miljömål för
Kävlinge kommun. Utifrån de nationella miljömålen formulerades fyra övergripande målsättningar:

Främja hälsan

Värna den biologiska mångfalden och bevara ekosystemen

Slå vakt om kulturmiljön

Trygga hushållningen med naturresurser
I måldokumentet berörs inte några frågor med direkt koppling till Barsebäcks saltsjöbad
och verksamheten förväntas inte strida mot något av de lokala miljömålen.
Våren 2010 påbörjade Kävlinge kommun arbetet med att ta fram inriktningsmål för
perspektivet Miljö i kommunens budgetarbete. Sedan tidigare fanns mål för perspektiven
Kävlingebon, Utveckling, Medarbetare och Ekonomi.
Övergripande mål för perspektivet Miljö är att kommunens verksamheter präglas av
långsiktig hållbar utveckling.
I budget 2013 antogs nya inriktningsmål som är kopplade till de nationella miljömålen och
som är samlade i tre områden: Bo och Leva, Land och Vatten respektive Energi och
Transporter. Inom dessa tre områden, och i linje med de nationella och regionala
målsättningarna, ska alla kommunens verksamheter visa vilka mål man har och hur man
arbetar med att uppnå dem. (Kävlinge kommun 1a, 2014)
Det inriktningsmål som berör de ansökta åtgärderna är kommunfullmäktiges
inriktningsmål för:
Land och vatten
Kävlinge kommun ska värna om alla olika arters livsmiljöer. Människor ska ha tillgång till
en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet
och välfärd. (Kävlinge kommun 1b, 2014)
Till inriktningsmålet finns indikatorer för att kontrollera hur målen följs upp. Ovanstående
inriktningsmål har en indikator som är:
År 2020 finns ett 10 km långt rekreationsstråk längs Kävlingeån från kusten till Kävlinge
tätort. (Kävlinge kommun 1b, 2014)
De ansökta åtgärderna bedöms ligga väl i linje med kommunfullmäktiges inriktningsmål
för Land och vatten samt bedöms inte påverka målet med ett rekreationsstråk från havet
till Kävlinge tätort.
repo001.docx 2012-03-29
46 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
8
Utförda utredningar
8.1
Erosionsutredning
En utredning av stranderosion längs Kävlinge kommuns kuststräcka har genomförts
(Sweco, 2014) (Bilaga 1).
Detta avsnitt kommer att kompletteras med en sammanfattning av nämnda utredning.
8.2
Inventering av strandflora
Inför tidigare tillståndsansökan för strandrensning och sandåterföring (Sweco, 2009)
genomfördes inventering av strandfloran i Barsebäckshamn och Barsebäcks saltsjöbad.
Syftet var att undersöka om det fanns några skyddsvärda växter vid Barsebäcks saltsjöbad eller Barsebäckshamn. Inventeringen gjordes längs tre tvärsektioner den 25 augusti
och den 12 september 2008. Två sektioner placerades vid Barsebäcks saltsjöbad, norr
och söder om badbryggan, och en sektion norr om piren i Barsebäckshamn. Tvärsektionerna var mellan 30 till 60 m långa och sträckte sig från vattenbrynet och upp på
land några meter in på de sådda gräsytorna.
Inga hotade och/eller sällsynta arter påträffades i tvärsektionerna. Vegetationen var
främst koncentrerad till en smal remsa mellan sandstrand och gräsmatta och var typisk
för vad som kan förväntas vid denna typ av sandstrand (Figur 8-1). Att vegetation knappt
förekom på sandstranden är att förvänta då högvatten, våguppspolning, vågerosion,
vinderosion och slitage från badgäster gör miljön mycket dynamiskt och försvårar för
växter att etablera sig. Slutsatsen från inventeringen var att strandrensning och sandåterföring inte påverkar någon hotad och/eller sällsynt växtart.
repo001.docx 2012-03-2914
47 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
Figur 8-1
Exempel på hur vegetationen längs Barsebäckshamn främst är koncentrerad till en
smal remsa mellan sandstrand och gräsmatta. Fotografi från 2013-10-08.
Förutom vegetationsinventeringen gjordes även observationer av djur- och fågellivet,
främst norr om Barsebäcks saltsjöbad. Framförallt observerades kanadagäss, men även
en del grågäss, gräsänder, skrattmås och gråtrut. I tångdriftvallarna vid Barsebäcks saltsjöbad återfanns en större flock födosökande starar och enstaka exemplar av brushanar,
sädesärlor, skrattmåsar samt en gulärla. Utanför stranden låg några ejdrar. Lundåkrabuktens betydelse för fåglar har beskrivits i kapitel 0.
9
Ekonomisk bedömning
9.1
Kommunen har god kännedom om kostnader förknippade med strandrensning och sandåterföring. De senaste tre åren (2012-2014) har den årliga kostnaden varit drygt 100 000
kr för strandrensning och sandåterföring. Den utökade hanteringen då tillfälliga upplag
ska återförs till havet att den årliga kostnaden förväntas öka något. Den årliga kostnaden
för strandrensning och sandåterföring bedöms vara mellan 100 000 och 200 000 kr.
9.2
Erosionsskydd
Detta avsnitt kommer att kompletteras med en uppskattning av kostnaderna förknippade
med erosionsskydden i Barsebäckshamn respektive Vikhög.
repo001.docx 2012-03-29
48 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
10
Alternativutredningar
10.1
Alternativ lokalisering
Erosionsskydden vid Barsebäckshamn och Vikhög är av sina funktioner bundna till
befintliga lägen. Några alternativa lokaliseringar är inte möjliga.
Sandåterföring är av sin funktion bunden till de strandområden som man önskar skydda,
det vill säga strandområdena vid Barsebäcks saltsjöbad och Barsebäckshamn.
Strandrensning är av sin funktion bunden till de platser som nyttjas som badstränder. Det
vore möjligt att rensa andra delar av kuststräckan och därmed flytta badstränderna, men
befintlig infrastruktur i form av tillfartsvägar och parkeringsplatser skulle då behöva nyanläggas. Detta vore inte god hushållning av resurser. En flytt av befintliga badstränder
skulle vidare medföra negativ påverkan på befintliga näringsidkare knutna till stränderna,
främst BarsebäckStrand Hotell och Restaurang vid Barsebäcks saltsjöbad. En flytt
riskerar även att placera badstränder inom Natura 2000-områden. Då en flytt av badsträndernas läge inte medför några positiva effekter, men riskerar att orsaka en rad
negativa effekter, bedöms befintliga badplatser vid Barsebäcks saltsjöbad och Barsebäckshamn vara de mest fördelaktiga lokaliseringarna för strandrensning.
De tillfälliga tångupplagen skulle kunna förläggas till en annan plats, men genom att nyttja
befintligt upplagsområde minskar mängden mark som behöver tas i anspråk. Dessutom
är transportsträckorna till befintligt upplag korta och naturmiljön är anpassad till de
befintliga tångvallarna. Även om alternativa placeringar är möjliga skulle de inte medföra
någon direkt fördel framför valt alternativ.
10.2
Alternativt utförande
Detta avsnitt kommer att kompletteras med en sammanfattning av de olika alternativa
lösningar som utretts inom ramen för erosionsutredningen (Sweco, 2014).
repo001.docx 2012-03-2914
49 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
11
Nollalternativ
11.1
Nollalternativet till strandrensning och sandåterföring vid Barsebäcks saltsjöbad och
Barsebäckshamn skulle innebära att stora mängder tång skulle ansamlas samtidigt som
stranden norr om bryggan i Barsebäcks saltsjöbad skulle erodera. Detta skulle medföra
att badsträndernas kvalitet kraftigt försämras. Badstränderna är viktiga för kommunens
fritids- och rekreationsutbud, och utgör även inkomstkällor för de verksamhetsutövare
som är knutna till stränderna. Ruttnande tång i det grunda vattnet mellan revlar och
strandbryn ökar även risken att syrefattiga förhållanden uppstår i vattnet med
efterföljande svavelvätebildning.
11.2
Erosionsskydd
Nollalternativet till att upprusta/nyanlägga erosionsskydden i Vikhög och Barsebäckshamn är att erosion fortsätter att ske. Då VA-ledningar redan vid Första-adventsstormen
hotades av erosion och ytterligare riskutsattes vid stormen Sven löper VA-ledningar i
Koggavägen och Vikhögs Uddeväg en betydande risk att skadas vid framtida stormar.
Skadade VA-ledningar kan leda till utsläpp av orenat avloppsvatten och utebliven vattenförsörjning till de närboende. På sikt hotas även tomtmark i områdena av erosion.
12
Konsekvensbedömning
12.1
Grumling
Vid strandrensning och sandåterföring finns risk att sand resuspenderas och grumlar
vattnet. Sandprover från aktuella strandavsnitt visar att sandkornens mediandiameter
varierar mellan cirka d50=0,15-0,30 mm. I Figur 12-1 visas sambandet mellan ett sandkorns diameter och dess sedimentationshastighet i kustmiljöer (Soulsby, 1997). Grafen
visar att sandkorn av den aktuella typen sedimenterar med cirka 1,5-4,5 cm/s. Då det
maximala vattendjupet på vilket arbeten kommer att utföras kommer att vara cirka 1 m
kommer eventuell resuspenderad sand att sedimentera inom 20-60 sekunder. Risken för
skadlig grumling till följd av ansökta verksamheter bedöms som obefintlig med beaktande
av den naturliga grumling som uppstår i området som en följd av vågor och strömmar.
repo001.docx 2012-03-29
50 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
Figur 12-1
Samband mellan ett sandkorns diameter och dess sedimentationshastighet.
Anläggande av erosionsskydd kommer inte att medföra något arbete i vatten. Det
bedöms därför inte föreligga någon risk för grumling.
12.2
Spill och maskinhaveri
Användande av anläggningsmaskiner medför oundvikligen en risk för spill eller maskinhaveri. För att minska risken att spill uppstår samt minska de skadliga effekterna om spill
skulle uppstå kommer följande krav att ställas på utförande entreprenör:

De smörj- och hydrauloljor som används av motorfordon i projektet skall uppfylla
miljökraven i svensk standard.

Spill av olja eller andra kemikalier saneras omedelbart och de omhändertagna
massorna hanteras om nödvändigt som farligt avfall.

Eventuella drivmedelstankar på plats dubbelmantlas, alternativt vallas in med tät
invallning som rymmer hela tankens volym.
repo001.docx 2012-03-2914
51 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
Med ovanstående åtgärder bedöms risken för spill eller spridning av spill som liten. Skulle
spill ändå uppstå bedöms konsekvenserna bli små då spillet genast begränsas och
saneras.
Se ovan i kapitel 12.2.1.
12.3
Rekreation
Rensning av tång och återförande av sand görs för att förbättra allmänhetens rekreativa
möjligheter vid stränderna i Barsebäckshamn och Barsebäcks saltsjöbad. De ansökta
verksamheterna ökar därmed möjligheten till rekreation inom kommunen.
Upprustningen av stenskoningar i Vikhög görs för att skydda VA-ledningar mot erosion.
Upprustningen kommer inte att ha någon påverkan på områdets rekreativa värde.
Tillgängligheten kommer inte att försämras.
Stranden norr om Barsebäckshamn är en populär badstrand. För att inte erosionsskyddet
ska försämra tillgängligheten till strandplanet kommer ramper eller slänter att gå från
Koggavägen ner till strandplanet. Förutom att underlätta tillgängligheten för människor så
är slänterna även en förutsättning för att strandrensningsfordon ska kunna ta sig till och
från strandplanet. Ansökta verksamheter bedöms inte medföra någon negativ påverkan
på möjligheten till rekreation inom kommunen.
En risk finns att anläggandet av strandskoningen i Barsebäckshamn kan medföra att
erosionen av stranden nedanför skoningen förvärras vid stormsituationer. Vid en sådan
händelse avser kommunen kunna återställa strandplanet genom sandåterföring.
12.4
Kulturmiljö
Vid Barsebäcks saltsjöbad och Barsebäckshamn bedöms de sökta åtgärdera påverka
kulturmiljön positivt. Attraktiva stränder säkerställer att de gamla anorna med havsbad
och därtill knutna verksamheter fortlever i området.
Anläggandet av erosionsskydden i Barsebäckshamn och Vikhög bedöms inte påverka
kulturmiljön i områdena negativt. Den gamla bebyggelsen i områdena kommer inte att
påverkas, utan istället säkras mot erosion.
repo001.docx 2012-03-29
52 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
Den visuella påverkan på miljön bedöms bli marginell. I Figur 12-2 visas en gestaltningsskiss på hur strandskoning längs norra delen av Koggavägen i Barsebäckshamn kan se
ut.
Figur 12-2
12.5
Gestaltningsskiss på hur strandskoning med vegetation längs norra delen av
Koggavägen i Barsebäckshamn kan se ut.
Naturmiljö
Befintlig vegetationsutbredning på stränderna begränsas i huvudsak av faktorer såsom
våguppspolning på strandplanet, slitage från badgäster och klippning av gräsytor.
Strandrensiningen bedöms medföra en viss påverkan inom det direkt rensade området
vilket bidrar till att sandstränderna förblir i huvudsak obevuxna (Jöborn et al., 2001).
Strandrensningen bedöms dock inte medföra något negativt för det typiska växt- och
djurlivet i området. Under strandinventeringen (se kapitel 8.2) hittades inte några skador
orsakade av rensningen eller några sällsynta arter som kan skadas av strandrensningen.
Den marina miljön består i de aktuella områdena huvudsakligen av obevuxen sandbotten.
De negativa konsekvenserna av sandåterföring bedöms som små och kortvariga. Den
flora och fauna som finns representerad i den kustnära zonen är anpassad för att kunna
överleva i en morfologiskt dynamisk miljö, där sand eroderas såväl som ackumuleras.
repo001.docx 2012-03-2914
53 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
Varken vågklimat eller strömmar i Lundåkrabukten bedöms komma att påverkas av
sandåterföringen eller strandrensningen.
Det aktuella området utgör yngelplats för bland annat plattfisk. Perioden från
försommaren till hösten är av störst värde för plattfiskens fortplantning. Därför kommer
arbetet med sandåterföringen att genomföras under våren (till och med maj) för att på så
sätt minimera vattenverksamhetens påverkan av plattfiskens reproduktion. Samtidigt
önskar man genomföra sandåterföringen så sent som möjligt för att minimera risken för
att en storm ska drabba kusten efter genomförd åtgärd men före badsäsongen.
Bortschaktningen av sandrevlarna bedöms inte ha någon påverkan på djur- eller växtlivet
på sandbotten. Sandbottnar av det slag som återfinns i Lundåkrabukten har visat sig
snabbt bli återkoloniserade av de växter och djur som fanns på platsen innan störningen.
Anläggande av erosionsskydden i Barsebäckshamn och Vikhög bedöms inte medföra
någon betydande påverkan på naturmiljön i områdena.
12.6
Natura 2000
Ansökta verksamheter kommer inte att ske inom Natura 2000-områden. Strandrensningen och sandåterföringen vid Barsebäcks saltsjöbad kommer att ske nära gränsen för
Natura 2000-området Lundåkrabukten (se kapitel 6.1.1).
Enligt skyddsområdenas bevarandeplaner är en av de viktigaste bevarandeåtgärderna att
upprätthålla lämpliga miljöer genom hävd, röjning eller liknande. Ansökta verksamheter
kommer inte att påverka hur områdena inom Natura 2000-området sköts, och påverkar
därmed heller inte områdenas möjlighet att uppnå gynnsam bevarandestatus ur den
aspekten.
Ett rörligt friluftsliv är i vissa delar av skyddsområdena ett potentiellt hot mot lyckad
häckning. Inom Natura 2000-området Löddeåns mynning är häckning sannolikt vanligast
i det område som är belagt med beträdandeförbud, det vill säga Löddeåns mynning. I
Natura 2000-området Lundåkrabukten pekas de norra delarna av skyddsområdet ut som
särskilt lämpliga för häckning. Dessa ligger mellan 5-10 km bort från badplatsen vid
Barsebäcks saltsjöbad. Badplatserna ligger så långt ifrån häckningsområdena att
badande inte kommer att påverka häckningen. Ansökta verksamheter bedöms därför inte
påverka sannolikheten för lyckad häckning inom områdena som helhet, och påverkar
därmed inte områdenas möjlighet att uppnå gynnsam bevarandestatus ur den aspekten.
Miljögifter och vattenkvalitetsproblem lyfts i bevarandeplaner fram som potentiella hot mot
skyddsområdena. Då inga av de ansökta verksamheterna genererar några utsläpp till
ytvattnet som kan spridas in till skyddsområdena kommer de inte att ha någon negativ
inverkan på vattenkvaliteten. Att genom tångrensning avlägsna tång från stranden och
repo001.docx 2012-03-29
54 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
det grunda vattenområdet kan tvärtom förväntas ha en lokalt positiv effekt på vattenkvaliteten med minskad risk för bildning av svavelväten och grumling från ruttnande tång.
Den sammanvägda bedömningen är att de ansökta verksamheterna inte hotar de
skyddsvärden som finns inom Natura 2000-områdena samt att de inte påverkar
områdenas möjlighet att uppnå gynnsam bevarandestatus inom den biogeografiska
regionen.
Ansökta verksamheter kommer att ske i bebyggda områden, utanför Natura 2000områden. Allt arbete kommer att utföras från land och risken för påverkan på vattenmiljön
bedöms som obefintlig. Anläggningsarbetet kommer endast att pågå under en begränsad
tid. Den sammanvägda bedömningen är att ansökta verksamheter inte hotar de
skyddsvärden som finns inom Natura 2000-områdena samt att de inte påverkar
områdenas möjlighet att uppnå gynnsam bevarandestatus inom den biogeografiska
regionen.
12.7
Miljökvalitetsnormer är ett styrinstrument inom vattenförvaltningen. Normerna uttrycker
den kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Huvudregeln är att statusen
inte får försämras utifrån nuvarande status. Nuvarande miljökvalitetsnormer bestämdes år
2009 och kravet är att God status i vattenförekomsten uppnås till år 2015. Vattenförekomstens nuvarande status (preliminär klassning 2014) är måttlig ekologisk ytvattenstatus och kvalitetskravet God ekologisk status 2027.
De sökta åtgärderna bedöms inte påverka Lundåkrabukten ytvattenstatus negativt (se
bedömningar avseende grumling, kapitel 12.1, spill och maskinhaveri, kapitel 12.2
respektive naturmiljö, kapitel 12.5, ovan).
12.8
Miljömål
De ansökta åtgärderna bedöms inte påverka de nationella, regionala eller lokala
miljömålen negativt (se bedömningar i kapitel 7.2, 7.3 och 7.4 ovan).
12.9
Buller och vibrationer
Ansökta verksamheter kommer att medföra visst buller och vibrationer från arbetsmaskiner, men omfattningen kommer inte att vara sådan att särskilda åtgärder blir
nödvändiga eftersom särskilt bullrande eller långvariga moment saknas.
Sammanfattningsvis bedöms de ansökta verksamheterna inte leda till något oacceptabelt
buller.
repo001.docx 2012-03-2914
55 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
Anläggande av erosionsskydd kommer under en period att generera visst buller. Arbetet
bedöms pågå i storleksordningen en månad i Vikhög respektive Barsebäckshamn.
Arbetet saknar särskilt bullrande moment. Något behov av särskilda åtgärder bedöms inte
föreligga. Efter att erosionsskydden har anlagts så genererar de inget buller.
repo001.docx 2012-03-29
56 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
13
Förslag till kontrollprogram
Detta avsnitt kommer att kompletteras med ett förslag till kontrollprgram. Detta kommer
sedan att fastställas av Mark- och miljödomstolen eller tillsynsmyndigheten
(Länsstyrelsen i Skåne län).
repo001.docx 2012-03-2914
57 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16
14
Referenser
Badplatsen. (den 02 07 2014). Hämtat från information från Havs- och
Vattenmyndigheten och Folkhälsomyndigheten om badvattenkvaliteten vid svenska
aktiva bad: http://badplatsen.folkhalsomyndigheten.se/
HaV. (den 17 06 2014). Hämtat från Havs – och Vattenmyndighetens GIS-lager för RI
Yrkesfiske Hav: http://geodata.havochvatten.se/geoservices/hav-riksintressen/ows
IPCC. (2013). Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate
Change.
Karlsson Green, M., & Martinsson, S. (2010). Översvämningsrisker och kusterosion i
Landskrona stad - En övergripande studie med avseende på klimatförändringen.
Examensarbete, Lunds tekniska högskola, Teknisk Vattenresurslära, Lund.
Länsstyrelsen. (2005a). Bevarandeplan för Natura 2000-område Lundåkrabukten.
Länsstyrelsen. (2005b). Bevarandeplan för Natura 2000-område Löddeåns mynning.
Naturvårdsverket. (den 17 06 2014). Hämtat från Naturvårdsverkets kartverktyg för
visualisering av skyddad natur: http://skyddadnatur.naturvardsverket.se/
Naturvårdsverket. (den 17 06 2014). Hämtat från registerblad för Kuststräckan HäljarpLomma med inland: http://nvpub.vic-metria.nu/handlingar/rest/dokument/203098
Soulsby, R. (1997). Dynamics of marine sands: A manual for practical applications.
Sweco (2009): Miljökonsekvensbeskrivning - Sandåterföring och tångrensning vid
Barsebäcks saltsjöbad o Barsebäckshamn. Kävlinge kommun.
Sweco (2014): Stranderosionsutredning av Kävlinge kommuns kuststräcka – åtgärder i
ett kort och långt perspektiv.
von Oelreich, J., Svenfelt, Å., Wikman-Svahn, P., & Carlsson-Kanyama, A. (2012).
Framtida havsnivåhöjning i kommunal planering, FOI och KTH (FOI-R-3500—SE).
Länsstyrelsen, 2005a, Bevarandeplan för Natura 2000-område Löddeåns mynning,
daterad 2005-12-16.
Länsstyrelsen, 2005b, Bevarandeplan för Natura 2000-område Lundåkrabukten, daterad
2005-12-16.
Jöborn, A., Oscarsson, H.G., Sköld, M. & Sterner, H. (2001): Alger i överflöd skördas för
livet..
repo001.docx 2012-03-29
58 (58)
2015-01-15 REV 2015-02-16

Utkastet till miljökonsekvensbeskrivning

Transcription

Similar documents

Plansamråd Äspet i Åhus (område A), Dnr PLAN 10

Miljökonsekvensbeskrivning MKB

ST 276EP

RA PPORT T - Mobilsajt Mölndal Energi

Att söka tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken