Internationella kunskapsgymnasiet

Siri Berge, Daniel Persson, Ida Stenman, Sara Elhallos, Jonathan Janson, Vera Aizman, Linus Olausson, Viktor Kangasniemi, Daniel Galian, Simona Zewegel, Bahar Esmaili, Sofia Gomez, Elin Olsson, Sam Al­Khamees, Lova Sahlin Utbildningsutskottet 2015 Internationella kunskapsgymnasiet Samhällskunskap 1 Motion 20­10­15 Motion ­ Utbildningsutskottet 2015 Motion gällande​
: Hur kan Stockholms gymnasieskolor arbeta för att höja elevernas kunskapsnivå? Problemformulering: Statistik visar att Stockholms gymnasieelever inte uppnår kunskapskraven i sina kurser.Enligt PISA undersökningarna 2012 hamnade Sverige under genomsnittet inom 1
samtliga ämnen. ​
Att kunskapsnivån är låg visar även Skolinspektionens undersökning där de fyra skolor inom Stockholmsområdet, av 40 i hela landet, inte når upp till kunskapskraven 2
på samma sätt som tidigare. ​
Det genomsnittliga betyget inom de nationella programmen 3
från år 2014 är 14,4 när mellan 2004 och 2013 har det varierat mellan 14,6 och 15,2. Orsaker: Psykisk och fysisk ohälsa Enligt BRIS ringde rekordmånga barn och ungdomar till dem på grund av psykisk eller fysisk 4
ohälsa. De vanligaste problemen gällde skola, mobbning, kamrater och familjekonflikter. Skolinspektionen visar liknande resultat då 66% av Stockholms gymnasieskolor hade brist 5
på trygghet och studiero. En annan orsak till att kunskapskraven inte uppnås är sömnbrist. Sömnbrist kan bero på att resvägen till och från skolan är lång. Det betyder att man kanske måste gå upp tidigt och komma hem sent. Många elever sover också för lite på grund av att skolan krockar med fritiden och att relationerna i hemmet inte fungerar som de ska. Oro och stress, från relationsproblem både i hemmet och utanför, är bidragande faktorer till sömnproblem. Sömnen påverkar koncentrationsförmågan och prestationen i skolan. När skola och fritid krockar så uppstår oftast stress. Allt det här leder till försämrade resultat. Skolverket, PISA 2012, Sammanfattning av rapport 398, Stockholm 2013, s.9,13,15 Skolinspektionens rapport 2010:10, Stockholm, Skolinpektionen, 2010, s.42­43 3
​
http://ungdomsparlamentet.stockholm.se/sites/default/files/fragekort_utbildningsutskottet_2015.pdf​
, (hämtad 30­09­15) 4
Bris, bris­ rapporten, Stockholm, 2012 ​
https://www.bris.se/default.asp?pageID=145​
(hämtad 29/9 16.18) 5
Skolinspektionen, “Flest skolor brister i arbetet med trygghet och studiero”, Stockholm, 2015, http://www.skolinspektionen.se/sv/Statistik/Statistik­om­regelbunden­tillsyn/Regelbunden­tillsyn­2014/Fle
st­skolor­brister­i­arbetet­med­trygghet­och­studiero/​
(hämtad 28/9 15.08) 1
2
Ledarskap En stor brist i många skolor är att de saknas utbildade lärare. Elever får inte tillräckligt bra kontakt med lärare och vissa lärarna ser inte eleverna som individer utan som en grupp. Det kan bero på att klasserna är för stora och det blir för många elever per lärare. En annan brist är att det finns för få specialpedagoger. Detta leder till att elever inte får tillräckligt med stöd i sina studier. Det visar återigen skolinspektionens undersökningar där 48% av 6
gymnasieskolorna i Stockholm har brist på särskilt stöd. ​
Enligt skolenkäten från vårterminen 2015 kände endast 31% av alla gymnasieelever till, att de kunde få extra undervisning om 7
de skulle behöva det. Motivation Det finns många distraktioner som får eleverna att tänka på annat än skolarbetet,till exempel datorspel och elektronik. Datorspel och elektronik drar uppmärksamheten från uppgifter man bör göra utanför skolan. Även om man gör uppgifterna så är man inte riktigt mentalt närvarande då man hela tiden fokuserar på att göra skoluppgiftenså snabbt som möjligt för att kunna göra annat. I grundskolans läroplan står det “Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en 8
grund för skolans verksamhet.”. ​
Men ändå tycker endast 14% av gymnasieelever att skolan 9​
stimulerar dem att lära sig mer. Att elever känner på det här sättet kan vara att man är tvingad att göra en viss sak för att uppnå kraven; det borde vara mer valfritt. Sveriges sätt att förhålla sig till kunskap i skolan är annorlunda mot andra länder och därför skapar det problem med jämförelse mellan kunskapsnivåer internationellt. Svenska skolan värderar konstruktivt tänkande medan andra länder värderar endast faktabaserad information. Konsekvenser: Elevavhopp och arbetslöshet Konsekvenserna av försämrat resultat leder till fler elevavhopp. När man får dåliga betyg så blir man mindre motiverad till att fortsätta studera. Detta bidrar till outbildade ungdomar som saknar baskunskaper och klarar inte arbetskraven för att få ett jobb med krav på utbildning. Ungdomsarbetslösheten ökar då avsevärt. Att vara arbetslös kan i sin tur leda till psykisk eller fysisk ohälsa för att individen har hamnat i ett långvarigt utanförskap. Det kan också leda till att hemlösheten ökar i och med bristen på utbildning. Ser man långsiktigt på det här 6
Skolinspektionen, “Flest skolor brister i arbetet med trygghet och studiero”, Stockholm, 2015, http://www.skolinspektionen.se/sv/Statistik/Statistik­om­regelbunden­tillsyn/Regelbunden­tillsyn­2014/Fle
st­skolor­brister­i­arbetet­med­trygghet­och­studiero/​
(hämtad 28/9 15.08) 7
Skolinspektionen, “Skolenkäten våren 2015. Resultatredovisning för skolenkäten till elever i årskurs 5 och årskurs 9 samt år 2 i gymnasieskolan”, Skolinspektionen, 2015, s.20, 21, 23 8
Skolverket, “Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011”, Skolverket, 2011 9
Skolinspektionen, “Skolenkäten våren 2015. Resultatredovisning för skolenkäten till elever i årskurs 5 och årskurs 9 samt år 2 i gymnasieskolan”, Skolinspektionen, 2015, s.20, 21, 23 problemet så kan det leda till att nästa generation inte kommer vara lika välutbildade och vi tvingas sänka kraven för allt i samhället. Högre studier När man inte har alla baskunskaper från grundskola och gymnasiet och ska söka vidare till högskola eller universitet så kan det bli svår konkurrens för att komma in. De elever som kommer in på KTH gör ett diagnosiskt matematiskt test där uppgifterna ligger på 9:ans 10
kunskapsnivå. Det testet som gjordes 2013 visar att 18,7% av studenterna fick underkänt. Den låga kunskapsnivån bidrar också till hård konkurrens utomlands för svenska studenter. Det blir svårt att jämföra oss med andra länder för att vi har låga resultat och det blir svårt att få möjlighet att studera utomlands. Åtgärder: Att förbättra strukturen i skolan genom... ● Att ha mindre klasser och fler lärare per elev. ● Att förbättra arbetsförhållandena för lärare och elever genom högre lön, bättre scheman och mer makt åt eleverna. Elever bör ha rätten till att framföra sina åsikter om lärare eller undervisningssätt. Att öka stödet till elever genom... ● Att förbättra relationen mellan elever, samt elev och lärare och därigenom skapa ett läxhjälpsystem. ● Att det ska vara obligatoriskt för varje skola att det ska finnas specialpedagoger, skolsyster, syv samt kurator tillgängliga för alla, fem dagar i veckan. Att öka motivationen till att söka vidare genom… ● Att ha bättre samarbete med högskolor och universitet genom studiebesök och bättre och tidigare förberedelser inför högre studier. 10
Maria Sundén Jelmini, “Låga mattekunskaper sänker nivån”, Stockholm, 2014, http://www.svd.se/laga­mattekunskaper­sanker­nivan­pa­hogskolan​
(hämtad 28/9 14.44)