Förslag till principprogram (PDF - 380kb)

Transcription

Principprogram
DEL 1
Partistyrelsens förslag till
Kristdemokraternas riksting 2015
Kapitel 1. Kristdemokratins värdegrund
KRISTDEMOKRATI ÄR DEMOKRATI
byggd på kristen människosyn och
värdegrund. Med kristna värden avses de
allmänt giltiga värden som inspirerats och
förvaltats av den kristna traditionen.
Kristdemokratin är värdeorienterad. Med
detta menas en politik som har
människovärdet och de etiska
grundvärdena i centrum.
Människosynen utgår från att människan
till sin natur är rationell eller förnuftig,
vilket ger henne frihet och möjlighet att
välja mellan ont och gott. Hon är moraliskt
medveten och råder över sina egna
handlingar. Det gör henne moraliskt
ansvarig. Värdet ger henne rättigheter och
ansvaret ger henne skyldigheter.
Människan är ett mål i sig. Ingen annan
människa får äga henne eller på ett
kränkande sätt använda henne som ett
medel. Denna människosyn brukar
beskrivas som att människan är en person,
vilket innebär att varje människa är en unik
och oersättlig individ och har samma
absoluta och okränkbara värde oavsett
kön, ålder, social position, etnisk och
religiös tillhörighet eller sexuell identitet.
Människovärdet är knutet till existensen,
inte till olika stadier eller situationer i den
enskilda människans livscykel eller till
hennes förmågor eller egenskaper. Denna
människosyn ger en god grund för
jämställdhetsarbetet. Det faktum att
människan i olika livsstadier och
situationer eller på grund av någon skada
inte kan handla rationellt upphäver inte
hennes rationella natur.
Varje människa är således en unik person i
och med att hon existerar, och som person
är hon född in i ett sammanhang av andra
personer med ett ömsesidigt beroende.
Människan har såväl kroppsliga och
själsliga som andliga behov.
Kristdemokratisk politik tar sin
utgångspunkt i denna helhetssyn på
människan. Detta kallas för personalism.
Utifrån en personalistisk människosyn vill
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
Människosynen utgår från att människan
13
till sin natur är rationell eller förnuftig,
14
vilket ger henne frihet och möjlighet att
välja mellan ont och gott. Hon är moraliskt 15
16
medveten och råder över sina egna
17
handlingar. Det gör henne moraliskt
ansvarig. Värdet ger henne rättigheter och 18
19
ansvaret ger henne skyldigheter.
20
21
Människan är ett mål i sig. Ingen annan
22
människa får äga henne eller på ett
23
kränkande sätt använda henne som ett
24
medel. Denna människosyn brukar
beskrivas som att människan är en person, 25
vilket innebär att varje människa är en unik 26
27
och oersättlig individ och har samma
28
absoluta och okränkbara värde oavsett
29
kön, ålder, social position,
30
funktionsvariationer, etnisk och religiös
31
tillhörighet eller sexuell identitet.
32
Människovärdet är knutet till existensen,
33
inte till olika stadier eller situationer i den
34
enskilda människans livscykel eller till
35
hennes förmågor eller egenskaper. Det
faktum att människan i olika livsstadier och 36
37
situationer eller på grund av någon skada
38
inte kan handla rationellt upphäver inte
39
hennes rationella natur.
40
41
Varje människa är således en unik person i 42
och med att hon existerar, och som person 43
44
är hon född in i ett sammanhang av andra
45
personer med ett ömsesidigt beroende.
46
Människan har såväl kroppsliga och
47
själsliga som andliga behov.
48
Kristdemokratisk politik tar sin
49
utgångspunkt i denna helhetssyn på
50
människan. Detta kallas för personalism.
51
Utifrån en personalistisk människosyn vill
KRISTDEMOKRATI ÄR DEMOKRATI
byggd på kristen människosyn och
värdegrund. Med kristna värden avses de
allmänt giltiga värden som inspirerats och
förvaltats av den kristna traditionen.
Kristdemokratin är värdeorienterad. Med
detta menas en politik som har
människovärdet och de etiska
grundvärdena i centrum.
2 vi värna alla människors liv, frihet och
värdighet. Vi vill solidarisera oss med de
svaga och förtryckta. Vi vill ansvarigt värna
och förvalta djur, växter och jordens
resurser. Vi vill bygga demokratin på denna
människosyn och värdegrund.
vi värna alla människors liv, frihet och
värdighet. Vi vill solidarisera oss med de
svaga och förtryckta. Vi vill bygga
demokratin på denna människosyn och
värdegrund.
1
2
3
4
5
6
7
Demokrati som beslutsmetod garanterar i
Demokrati som beslutsmetod garanterar i
8
sig inte att människovärdet och att
sig inte att människovärdet och att
9
mänskliga frioch rättigheter respekteras.
mänskliga frioch rättigheter respekteras.
10
Med demokrati som statsform och politisk Med demokrati som statsform och politisk 11
metod följer yttrandefrihet och alla
metod följer yttrandefrihet och alla
12
medborgares lika möjlighet till inflytande,
medborgares lika möjlighet till inflytande,
13
men med majoritetsbeslut kan också en
men med majoritetsbeslut kan också en
14
minoritet förtryckas och frioch rättigheter minoritet förtryckas och frioch rättigheter 15
kränkas. Därför behöver alla samhällen en kränkas. Därför behöver alla samhällen en 16
gemensam värdegrund. Vi anser att de
gemensam värdegrund. Vi anser att de
17
värden, rättigheter och skyldigheter, som
värden, rättigheter och skyldigheter, som
18
inspirerats och förts vidare av den kristna
inspirerats och förts vidare av den kristna
19
traditionen, är oundgängliga som grund.
traditionen, är oundgängliga som grund.
20
21
Med den enskilda människans ansvar för
Med den enskilda människans ansvar för
22
sitt liv, sina resurser, beslut och handlingar sitt liv, sina resurser, beslut och handlingar 23
följer ett förvaltarskap. Ansvaret att
följer ett förvaltarskap. Ansvaret att
24
förvalta gäller såväl de egna som de
förvalta gäller såväl de egna som de
25
gemensamma resurserna. Ett vitalt och
gemensamma tillgångarna. Ett vitalt och
26
solidariskt samhälle med ett gott
solidariskt samhälle med ett gott
27
förvaltarskap kräver att vi alla odlar viktiga förvaltarskap kräver att vi alla odlar viktiga 28
medborgerliga dygder och
medborgerliga dygder och
29
karaktärsegenskaper. Det handlar om
karaktärsegenskaper. Det handlar om
30
rättvisa, måttfullhet, mod och praktisk
rättvisa, måttfullhet, mod och praktisk
31
klokskap, men även om omsorg och
klokskap, men även om omsorg och
32
kärlek. Vi kommer aldrig någonsin att helt kärlek. Vi kommer aldrig någonsin att helt 33
och fullt kunna leva i enlighet med dem,
och fullt kunna leva i enlighet med dem,
34
men vi behöver dem för att vi som
men vi behöver dem för att vi som
35
människor ska sporras till ett gott
människor ska sporras till ett gott
36
förvaltarskap av våra talanger och resurser. förvaltarskap av våra talanger och
37
tillgångar.
38
39
Förvaltarskap över gemensamma resurser
Förvaltarskap över gemensamma resurser
40
rör såväl materiella som andliga värden.
rör såväl materiella som andliga värden.
41
Miljön och naturresurserna måste förvaltas Miljön och naturresurserna måste förvaltas 42
ansvarsfullt, så att goda livsbetingelser inte ansvarsfullt, så att goda livsbetingelser inte 43
äventyras och så att kommande
äventyras och så att kommande
44
generationer också får del av dem.
generationer också får del av dem.
45
Människan bör därför ingripa i naturen
Människan bör därför ingripa i naturen
46
med försiktighet och klok urskiljning.
med försiktighet och klok urskiljning.
47
Andliga och kulturella värden utgör ett rikt Andliga och kulturella värden utgör ett rikt 48
arv, som behövs för att bevara och
arv, som behövs för att bevara och
49
vidareutveckla en civiliserad identitet och
vidareutveckla en civiliserad identitet och
50
samhörighet. All politik måste ta hänsyn till samhörighet. All politik måste ta hänsyn till 51
3 det känsliga samspelet i naturen. En socialt
och ekologiskt ansvarsfull
marknadsekonomi byggt på ett fritt
företagande ger goda politiska
förutsättningar för ett gott förvaltarskap.
Förvaltarskapsprincipen hjälper oss att
tänka långsiktigt och att därmed värna de
nödvändiga livsbetingelserna.
Förvaltarskapsprincipen är en god politisk
ledstjärna för det gemensamma bästa och
för ett gott samhälle.
det känsliga samspelet i naturen. En socialt
och ekologiskt ansvarsfull
marknadsekonomi byggt på ett fritt
företagande ger goda politiska
förutsättningar för ett gott förvaltarskap.
Förvaltarskapsprincipen hjälper oss att
tänka långsiktigt och att därmed värna de
nödvändiga livsbetingelserna.
Förvaltarskapsprincipen är en god politisk
ledstjärna för det gemensamma bästa och
för ett gott samhälle.
Kristdemokraterna vänder sig emot de
avigsidor i konsumtionssamhället som lett
till en materialistiskt inspirerad slit- och
slängfilosofi. Det har hittills lett till en
oansvarig hushållning med förgiftning av
luft, vatten och mark som följd. Vi vänder
oss också emot en panteistiskt färgad
natursyn, ekosofismen, där människan
varken tillåts ingripa i naturen eller förvalta
den, utan reduceras till en länk i
kretsloppet utan ett specifikt värde.
Kristdemokraterna vänder sig emot de
avigsidor i konsumtionssamhället som lett
till en materialistiskt inspirerad slit- och
slängfilosofi. Det har hittills lett till en
oansvarig hushållning med förgiftning av
luft, vatten och mark som följd. Vi vänder
oss också emot en panteistiskt färgad
natursyn, ekosofismen, där människan
varken tillåts ingripa i naturen eller förvalta
den, utan reduceras till en länk i
kretsloppet utan ett specifikt värde.
Enligt kristdemokratiskt synsätt ska
samhället byggas underifrån. Människor,
som till sin natur är sociala varelser, formar
gemenskaper med frihet och förvaltarskap,
rättigheter och skyldigheter utifrån
särskilda ändamål. Det börjar med
gemenskaper som uppstår naturligt, såsom
familjer, släkt och vänner. Också det civila
samhällets övriga gemenskaper som
grannskap, intresseföreningar,
fackföreningar och trossamfund kan
rationellt motiveras utifrån sin
ändamålsenlighet. Vi kallar dem för
naturliga gemenskaper. De utgör stommen
i samhället och kompletteras med lokala
och regionala gemenskaper till den statliga
nivån. Därefter kommer internationella
organisationer och sammanhang mellan
länder.
Enligt kristdemokratiskt synsätt ska
samhället byggas underifrån. Människor,
som till sin natur är sociala varelser, formar
gemenskaper med frihet och förvaltarskap,
rättigheter och skyldigheter utifrån
särskilda ändamål. Det börjar med
gemenskaper som uppstår naturligt, såsom
familjer, släkt och vänner. Också det civila
samhällets övriga gemenskaper som
grannskap, intresseföreningar,
fackföreningar och trossamfund kan
rationellt motiveras utifrån sin
ändamålsenlighet. Vi kallar dem för
naturliga gemenskaper. De utgör stommen
i samhället och kompletteras med lokala
och regionala gemenskaper till den statliga
nivån. Därefter kommer internationella
organisationer och sammanhang mellan
länder.
Varje naturlig gemenskap är ett
grundläggande värde i sig. Värdet ger dem
rättigheter och skyldigheter gentemot sina
medlemmar men också gentemot andra
gemenskaper och nivåer. Enligt vår mening
har dessa naturliga gemenskaper också
rättigheter att utifrån sina ändamål
Varje naturlig gemenskap har ett värde i
sig. Värdet ger dem rättigheter och
skyldigheter gentemot sina medlemmar
men också gentemot andra gemenskaper
och nivåer. Dessa naturliga gemenskaper
har också rättigheter att utifrån sina
ändamål förverkliga allmänt giltiga och
4 1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
förverkliga allmänt giltiga och
grundläggande värden. Dessa värden
behöver inte vara identiska för alla
gemenskaper. Frihet är emellertid ett
grundläggande gemensamt värde för såväl
varje människa som varje naturlig
gemenskap. För till exempel en familj
innebär ”frihet” att kommunen eller staten
inte ska gå in och bestämma i familjens
ställe. Däremot spelar de offentliga
nivåerna en viktig roll som stöd och för
konfliktlösning mellan naturliga
gemenskaper på lägre nivåer.
grundläggande värden. Dessa värden
behöver inte vara identiska för alla
gemenskaper. Frihet är emellertid ett
grundläggande gemensamt värde för såväl
varje människa som varje naturlig
gemenskap. För till exempel en familj
innebär ”frihet” att kommunen eller staten
inte ska gå in och bestämma i familjens
ställe. Däremot spelar de offentliga
nivåerna en viktig roll som stöd och för
konfliktlösning mellan naturliga
gemenskaper på lägre nivåer.
Det en gemenskap på ett ändamålsenligt
sätt kan sköta ska den också få sköta. De
överordnade gemenskaperna har en
skyldighet att stödja där så behövs och
detta stöd måste också respektera de
enskilda människornas rättigheter och
gemenskapernas eget kompetensområde.
Varje nivå är således i första hand
kompletterande till de lägre och ska inte
ersätta eller beröva dem vare sig dess
uppgifter eller frihet. Om en överordnad
gemenskap vill överta en funktion från en
underordnad så ligger bevisbördan för
bättre ändamålsenlighet på den
överordnade gemenskapen. Detta kallas
subsidiaritetsprincipen.
Det en gemenskap på ett ändamålsenligt
sätt kan sköta ska den också få sköta. De
överordnade gemenskaperna har en
skyldighet att stödja där så behövs och
detta stöd måste också respektera de
enskilda människornas rättigheter och
gemenskapernas eget kompetensområde.
Varje nivå är således i första hand
kompletterande till de lägre och ska inte
ersätta eller beröva dem vare sig dess
uppgifter eller frihet. Om en överordnad
gemenskap vill överta en funktion från en
underordnad så ligger bevisbördan för
bättre ändamålsenlighet på den
överordnade gemenskapen. Detta kallas
subsidiaritetsprincipen.
Människan är en gemenskapsvarelse. Hon
utvecklas och mår bäst av att leva i en
gemenskap som präglas av omtanke,
ansvarstagande och solidaritet. Solidaritet
kan definieras som den medmänsklighet
och kärlek, som utgår från den gyllene
regeln – allt vad du vill att människor ska
göra mot dig ska du också göra mot dem.
Denna solidaritet sträcker sig bortom de
naturliga gemenskaperna. Det är en strävan
efter social rättvisa, det vill säga en
ambition att utjämna strukturella orättvisor
och skapa en rättvis fördelning av
samhällets goda. Alla räknas och omfattas
av samhällsgemenskapen. Detta kallar vi
för solidaritetsprincipen.
Människan är en gemenskapsvarelse. Hon
utvecklas och mår bäst av att leva i en
gemenskap som präglas av omtanke,
ansvarstagande och solidaritet. Solidaritet
kan definieras som den medmänsklighet
och kärlek, som utgår från den gyllene
regeln – allt vad du vill att människor ska
göra mot dig ska du också göra mot dem.
Denna solidaritet sträcker sig bortom de
naturliga gemenskaperna. Det är en strävan
efter social rättvisa, det vill säga en
ambition att utjämna strukturella orättvisor
och skapa en rättvis fördelning av
samhällets goda. Alla räknas och omfattas
av samhällsgemenskapen. Detta kallar vi
för solidaritetsprincipen.
Kristdemokratin vänder sig mot såväl
individualismen som kollektivismen.
Människan är beroende av nära gemenskap
Kristdemokratin vänder sig mot såväl
individualismen som kollektivismen.
Människan är beroende av nära gemenskap
5 1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
med andra. I den lilla gemenskapen får
människan chansen att bli sedd och bli
kompletterad. Det är i samspelet med
andra som individen utvecklas till en unik
personlighet. Den liberala individualismen
betonar individen på bekostnad av de
naturliga gemenskaperna. Människor har
emellertid inte ansvar bara för sig själva
utan även för sina närmaste, för relationer
och för andra människor. Socialismen
betonar kollektivet framför den enskilda
människans frihet. Individer, familjer och
olika slag av minoriteter hotas av
kollektivismen och av sådana demokratiska
beslut, som inte respekterar individers,
familjers och naturliga gemenskapers
rättigheter och skyldigheter.
Vi lever i en ofullkomlig värld. En värld
där människan ständigt finns i ett
spänningsfält mellan ont och gott. Tanken
om människans ofullkomlighet pekar
därför på något typiskt mänskligt. Alla
människor begår misstag. Vi kallar detta
för ofullkomlighetstanken. Ibland väljer vi
till och med att göra det vi vet är orätt. Vi
begår fel. Vi erkänner det ibland och
förnekar det ibland. Längtan efter makt,
status eller pengar kan förblinda, så att vi
gör saker som vi egentligen inte borde
göra. En vana att handla fel kan också
döva samvetet.
I människans ofullkomlighet ligger också
en stor potential. Hon kan välja det goda
och hon kan välja att utveckla och förvalta
sina gåvor. I denna valmöjlighet ligger det
oanade drivkrafter att förändra människors
villkor i positiv riktning bort från
fattigdom, sjukdom och okunnighet. För
att kunna förändra människors villkor till
det bättre, krävs på det personliga planet
en karaktärsutveckling, där dygd och
duglighet i kombination med moralisk
medvetenhet och integritet leder till att vi
väljer det goda.
Insikten om människans ofullkomlighet
klargör behovet av medborgerlig
samverkan och maktdelning och lägger en
viktig grund för en utvecklad och realistisk
med andra. I den lilla gemenskapen får
människan chansen att bli sedd och bli
kompletterad. Det är i samspelet med
andra som individen utvecklas till en unik
personlighet. Den liberala individualismen
betonar individen på bekostnad av de
naturliga gemenskaperna. Människor har
emellertid inte ansvar bara för sig själva
utan även för sina närmaste, för relationer
och för andra människor. Socialismen
betonar kollektivet framför den enskilda
människans frihet. Personer, familjer,
civilsamhället och minoriteter hotas av
kollektivismen och av sådana demokratiska
beslut, som inte respekterar personers,
familjers och naturliga gemenskapers
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
Vi lever i en ofullkomlig värld. En värld
19
där människan ständigt finns i ett
20
spänningsfält mellan ont och gott. Tanken 21
om människans ofullkomlighet pekar
22
därför på något typiskt mänskligt. Alla
23
människor begår misstag. Vi kallar detta
24
för ofullkomlighetstanken. Ibland väljer vi 25
till och med att göra det vi vet är orätt. Vi
26
begår fel. Vi erkänner det ibland och
27
förnekar det ibland. Längtan efter makt,
28
status eller pengar kan förblinda, så att vi
29
gör saker som vi egentligen inte borde
30
göra. En vana att handla fel kan också
31
döva samvetet.
32
33
I människans ofullkomlighet ligger också
34
en stor potential. Hon kan välja det goda
35
och hon kan välja att utveckla och förvalta 36
sina förmågor. I denna valmöjlighet ligger
37
det oanade drivkrafter att förändra
38
människors villkor i positiv riktning bort
39
från fattigdom, sjukdom och okunnighet.
40
För att kunna förändra människors villkor 41
till det bättre, krävs på det personliga
42
planet en karaktärsutveckling, där dygd och 43
duglighet i kombination med moralisk
44
medvetenhet och integritet leder till att vi
45
väljer det goda.
46
47
Insikten om människans ofullkomlighet
48
klargör behovet av medborgerlig
49
samverkan och maktdelning och lägger en 50
viktig grund för en utvecklad och realistisk 51
6 syn på demokratin. I de politiska
sammanhangen ger ofullkomlighetstanken
dessutom insikten att inget politiskt parti
ensamt står för den kompletta sanningen.
Detta ger en ödmjuk inställning till
politikens möjligheter.
syn på demokratin. I de politiska
sammanhangen ger ofullkomlighetstanken
dessutom insikten att inget politiskt parti
ensamt står för den kompletta sanningen.
Detta ger en ödmjuk inställning till
politikens möjligheter.
1
2
3
4
5
6
7
För kristdemokraterna som politisk rörelse För kristdemokraterna som politisk rörelse 8
leder ofullkomlighetstanken och
leder ofullkomlighetstanken och
9
avståndstagandet från alla former av
avståndstagandet från alla former av
10
utopier till en öppenhet för debatt och
utopier till en öppenhet för debatt och
11
kritik om möjligheterna att förverkliga de
kritik om möjligheterna att förverkliga de
12
politiska idealen. Denna prövande attityd
politiska idealen. Denna prövande attityd
13
innebär att kristdemokratin är en
innebär att kristdemokratin är en
14
samhällskritisk och reformerande kraft och samhällskritisk och reformerande kraft och 15
intar en öppen hållning för samarbete med intar en öppen hållning för samarbete med 16
olika demokratiska och politiska rörelser.
olika demokratiska och politiska rörelser.
17
Sökandet efter samförstånd i stället för
Sökandet efter samförstånd istället för
18
konfrontation är ett kännetecken för
konfrontation är ett kännetecken för
19
kristdemokratin.
kristdemokratin.
20
21
Insikten om människans ofullkomlighet är Insikten om människans ofullkomlighet är 22
en spärr mot utopiska föreställningar och
en spärr mot utopiska föreställningar och
23
drivkrafter. Utopism kan beskrivas som en drivkrafter. Utopism kan beskrivas som en 24
romantisk vision om det perfekta politiska romantisk vision om det perfekta politiska 25
systemet. Tron på möjligheten att nå det
systemet, till exempel kommunismens tro
26
fullkomliga samhället leder ofta till en farlig på det egendomslösa samhället. Tron på
27
fanatism oavsett om den är kollektivistisk
möjligheten att nå det fullkomliga
28
eller individualistisk.
samhället leder ofta till en farlig fanatism
29
oavsett om den är kollektivistisk eller
30
individualistisk.
31
32
Alltför sällan diskuteras frågor om vad som Alltför sällan diskuteras frågor om vad som 33
gör den enskilda människan till en god
gör den enskilda människan till en god
34
medborgare eller hur man får ett gott
medborgare eller hur man får ett gott
35
samhälle. Det handlar om etikens
samhälle. Det handlar om etikens
36
respektive karaktärens grundläggande
respektive karaktärens grundläggande
37
betydelse för samhällsgemenskapen. Ett
betydelse för samhällsgemenskapen. Ett
38
gott samhälle kan inte kännetecknas av att gott samhälle kan inte kännetecknas av att 39
människor bekämpar varandra. Det
människor bekämpar varandra. Det
40
handlar istället om att skapa ett så gott
handlar istället om att skapa ett så gott
41
samhälle som möjligt för hela
samhälle som möjligt för hela
42
gemenskapens skull. Alla vinner på att
gemenskapens skull, både för att det är rätt 43
arbeta för det gemensamma bästa och för
i sig men också för att alla vinner på att
44
det behövs medborgare som kan skilja
arbeta för det gemensamma bästa. För det 45
goda handlingar från dåliga och som vågar behövs medborgare som kan skilja goda
46
ta ställning. Målet är det gemensamma
handlingar från dåliga och som vågar ta
47
bästa och det förverkligas utifrån
ställning. Målet är det gemensamma bästa
48
gemensamma värden.
och det förverkligas utifrån gemensamma
49
värden.
50
51
7 BEHÖVS POLITIK?
Behövs verkligen politik? Behövs
partierna? Ordet ”politik” kommer av
grekiskans ord för stadsstat, och har i
västerlandets historia betecknat
gemensamma angelägenheter för
medborgare i en stad eller ett land. Politik
innebär statskonst, det vill säga konsten att
ta ansvar för, leda och försvara ett samhälle
genom lagar och förordningar,
myndigheter och rättsväsende. I vår tid
handlar det om allt från vägar och skolor
till relationer med andra länder.
Gemensamma angelägenheter berör alla
och allmän beskattning behövs för att
finansiera dem. Visst förekommer det att
politiska beslut fattas om sådant som mår
bäst av att inte styras av politik. Därför
behövs också politiska samtal och beslut
för att avgränsa politikens område och
inskränka den politiska makten.
Allt är inte politik. Alla människor och alla
naturliga gemenskaper ska ha frihet och
rättigheter att fullfölja sina livsmål. Goda
förutsättningar för ett levande civilt
samhälle, vid sidan av det offentliga, är
mycket viktiga. Människor ska bestämma
över sina egna liv; familjer till exempel över
sin egen barnomsorg; fackföreningar och
arbetsgivare över sina
verksamhetsområden och avtal. Politiker
måste motstå frestelsen att i onödan lägga
sig i. Politiken ska skapa regler, ramar och
förutsättningar genom bland annat
lagstiftning.
BEHÖVS POLITIK?
Behövs verkligen politik? Behövs
partierna? Ordet ”politik” kommer av
grekiskans ord för stadsstat, och har i
västerlandets historia betecknat
gemensamma angelägenheter för
medborgare i en stad eller ett land. Politik
innebär statskonst, det vill säga konsten att
ta ansvar för, leda och försvara ett samhälle
genom lagar och förordningar,
myndigheter och rättsväsende. I vår tid
handlar det om allt från vägar och skolor
till relationer med andra länder.
Gemensamma angelägenheter berör alla
och allmän beskattning behövs för att
finansiera dem. Visst förekommer det att
politiska beslut fattas om sådant som mår
bäst av att inte styras av politik. Därför
behövs också politiska samtal och beslut
för att avgränsa politikens område och
inskränka den politiska makten.
Allt är inte politik. Alla människor och alla
naturliga gemenskaper ska ha frihet och
rättigheter att fullfölja sina livsmål. Goda
förutsättningar för ett levande civilt
samhälle, vid sidan av det offentliga, är
mycket viktiga. Människor ska bestämma
över sina egna liv; familjer till exempel över
sin egen barnomsorg; fackföreningar och
arbetsgivare över sina
verksamhetsområden och avtal. Politiker
måste motstå frestelsen att i onödan lägga
sig i. Politikens uppgift är istället att genom
lagar och regler skapa förutsättningar för
människor att forma ett bra liv och en
värdig tillvaro.
Religion är inte politik. Politik är heller inte
religion. I många kulturer är emellertid
religionen bärare av den människosyn och
etik, som genomsyrar samhället. I det
avseendet är i vår del av världen
kristendomen den tongivande förmedlaren
av den människosyn och de grundläggande
värden, som motiverar mänskliga
rättigheter och skyldigheter. Det är
emellertid möjligt att motivera
människosyn och grundvärden med
samma innebörd utan att referera till Gud
eller den kristna traditionen. På samma sätt
är kristdemokratins etiska grund för politik
Religion är inte politik. Politik är heller inte
religion. I många kulturer är emellertid
religionen bärare av den människosyn och
etik, som genomsyrar samhället. I det
avseendet är i vår del av världen
kristendomen den tongivande förmedlaren
av den människosyn och de grundläggande
värden, som motiverar mänskliga
Kristdemokratins etik och människosyn
kan förklaras och försvaras såväl teologiskt
som filosofiskt. Det kan ske genom den
kristna idétraditionen men också genom
den filosofiska personalismen och
8 1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
oberoende av personlig trosuppfattning när
det gäller livsåskådning eller religion.
Politiken rör människors gemensamma
angelägenheter medan religionen dessutom
rör människornas relation till Gud. Det
finns således en distinktion mellan politik
och trosliv. Samtidigt finns det alltid en
risk att människor gör politik av sin
religion eller gör religion av sin politik.
naturrätten. Båda sätten är legitima, men i
ett sekulariserat samhälle som också
präglas av trosmässig mångfald söker
kristdemokratin en gemensam grund med
förnuftiga skäl för det gemensamma bästa
oavsett trosuppfattning. Det är således
möjligt att motivera människosyn och
grundvärden med samma innebörd utan att
referera till Gud eller den kristna
traditionen. På samma sätt är
kristdemokratins etiska grund för politik
oberoende av personlig trosuppfattning när
det gäller livsåskådning eller religion.
Politiken rör människors gemensamma
angelägenheter medan religionen dessutom
rör människornas relation till Gud. Det
finns således en distinktion mellan politik
och trosliv. Samtidigt finns det alltid en
risk att människor gör politik av sin
religion eller gör religion av sin politik.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
Politik kan bedrivas utan partier. Föräldrar Politik kan bedrivas utan partier. Föräldrar 22
kan engagera sig i hur skolan ska fungera:
kan engagera sig i hur skolan ska fungera:
23
upprop kan göras om väginvesteringar och upprop kan göras om väginvesteringar och 24
demonstrationer kan genomföras på gator demonstrationer kan genomföras på gator 25
och torg. Men alla berörda kan inte vara
och torg. Men alla berörda kan inte vara
26
med och besluta om allt av gemensamt
med och besluta om allt av gemensamt
27
intresse. I moderna demokratier har vi valt intresse. I moderna demokratier har vi valt 28
att i allmänna val välja personer, som
att i allmänna val välja personer, som
29
genom politiska partier representerar sina
genom politiska partier representerar sina
30
väljare, den representativa demokratin.
väljare, den representativa demokratin.
31
Partiernas roll är att utifrån sina
Partiernas roll är att utifrån sina
32
värderingar väga olika intressen mot
värderingar väga olika intressen mot
33
varandra och därmed att stå för en
varandra och därmed att stå för en
34
ansvarsfull helhetssyn. De politiska
ansvarsfull helhetssyn. De politiska
35
företrädarna måste inse sina begränsningar företrädarna måste inse sina begränsningar 36
och koncentrera sitt arbete på områden där och koncentrera sitt arbete på områden där 37
dess värden och styrsystem behövs eller är dess värden och styrsystem behövs eller är 38
överlägsna till exempel marknadens, det
överlägsna till exempel marknadens, det
39
civila samhällets och familjens. Det innebär civila samhällets och familjens. Det innebär 40
bland annat att säkerställa de långsiktiga
bland annat att säkerställa de långsiktiga
41
spelreglerna för samhället.
spelreglerna för samhället.
42
43
Kristdemokratin bildar front såväl mot
Kristdemokratin bildar front såväl mot
44
anarki som mot alla slags totalitära
anarki som mot alla slags totalitära
45
tendenser. Anarkismen, som vänder sig
tendenser. Anarkismen, som vänder sig
46
mot alla former av offentligt styre och
mot alla former av offentligt styre och
47
auktoritet, kan idag spåras i militanta
auktoritet, kan idag spåras i militanta
48
rörelser till vänster, till höger och i vissa
rörelser till vänster, till höger och i vissa
49
extremt liberala riktningar. Om
extremt liberala riktningar. Om
50
majoritetsbeslut får legitimera brott mot
majoritetsbeslut får legitimera brott mot
51
9 mänskliga frioch rättigheter inom
västerländska demokratier är detta ett
uttryck för ett totalitärt förhållningssätt.
mänskliga frioch rättigheter inom
västerländska demokratier är detta ett
uttryck för ett totalitärt förhållningssätt.
1
2
3
4
HÖR ETIK IHOP MED POLITIK?
HÖR ETIK IHOP MED POLITIK?
5
För att ett samhälle ska kunna fungera
För att ett samhälle ska kunna fungera
6
behövs att invånarna omfattar vissa
behövs att invånarna omfattar vissa
7
gemensamma värden. Varje civiliserat
gemensamma värden. Varje civiliserat
8
samhälle utgår från en sådan värdebas, en
samhälle utgår från en sådan värdebas, en
9
etik, som klargör hur man bör uppträda
etik, som klargör hur man bör uppträda
10
mot varandra. I alla samhällsbyggen har
mot varandra. I alla samhällsbyggen har
11
etik successivt kodifierats till lagar som
etik successivt kodifierats till lagar som
12
medborgarna haft att rätta sig efter. Etiken medborgarna haft att rätta sig efter. Etiken 13
har blivit till lagstiftning ungefär som
har blivit till lagstiftning ungefär som
14
upptrampade stigar blivit till allmänna
naturliga stigar blivit till allmänna vägar.
15
vägar. Etiken bildar således ett
Etiken bildar således ett sammanhang med 16
sammanhang med politiken, och orsaken
politiken, och orsaken till att vi
17
till att vi kristdemokrater betonar etikens
kristdemokrater betonar etikens
18
grundläggande betydelse för politik är det
grundläggande betydelse för politik är det
19
faktum, att etik är och fungerar som en
faktum, att etik är och fungerar som en
20
närande jordmån för rätt och lagstiftning.
närande jordmån för rätt och lagstiftning.
21
22
Begreppet rättvisa förekommer ofta i den
Begreppet rättvisa förekommer ofta i den
23
politiska retoriken och kan fungera som ett politiska retoriken och kan fungera som ett 24
exempel. Om rättvisa överhuvud taget ska exempel. Om rättvisa överhuvud taget ska 25
kunna skipas mellan medborgare eller
kunna skipas mellan medborgare eller
26
mellan det offentliga och medborgarna,
mellan det offentliga och medborgarna,
27
måste det ske utifrån en gemensam bas av måste det ske utifrån en gemensam bas av 28
värden. Traditionellt menas att ”rättvisa”
värden. Traditionellt menas att ”rättvisa”
29
som dygd är en förmåga att erkänna och
som dygd är en förmåga att erkänna och
30
garantera andras rättigheter. Men allt tal
garantera andras rättigheter. Men allt tal
31
om rättvisa är bara tomma ord inför
om rättvisa är bara tomma ord inför
32
planlösa beslut, om det inte finns en
planlösa beslut, om det inte finns en
33
medvetenhet eller kunskap om vilka
medvetenhet eller kunskap om vilka
34
allmänt giltiga värden alla människor har
allmänt giltiga värden alla människor har
35
rätt att förverkliga och har ansvar för att
rätt att förverkliga och har ansvar för att
36
andra får förverkliga. Om stat,
även andra får förverkliga. Om stat,
37
landsting/regioner och kommuner ska
landsting/regioner och kommuner ska
38
garantera att rättvisa skipas, måste politiker garantera att rättvisa skipas, måste politiker 39
veta vilka värden det är, som ska garanteras veta vilka värden det är, som ska garanteras 40
alla människor. Om barnen ska vara i
alla människor. Om barnen ska vara i
41
centrum för politiken, måste politiker veta centrum för politiken, måste politiker veta 42
vilka grundläggande värden det är som ska vilka grundläggande värden det är som ska 43
garanteras barnen, till exempel liv, hälsa,
garanteras barnen, till exempel liv, hälsa,
44
kunskap, sanning, frihet, naturliga
kunskap, sanning, frihet, naturliga
45
gemenskaper etcetera. Saknas denna
gemenskaper etcetera. Saknas denna
46
kunskap om värden, blir orden om rättvisa kunskap om värden, blir orden om rättvisa 47
och rättigheter innehållslösa. Politik utgår
och rättigheter innehållslösa. Politik utgår
48
ifrån människosyn och värden. Det är
ifrån människosyn och värden. Det är
49
viktigt att partierna tydligt redovisar vilken viktigt att partierna tydligt redovisar vilken 50
etik och vilka värden man utgår från.
etik och vilka värden man utgår från.
51
10 Inga politiska beslut tas utan att
människosyn och etik spelar en
grundläggande roll. Lagstiftning är ett
uttryck för samhällets etik, som i sin tur
byggs¬ upp av värden, rättigheter och
normer. Värden kan identifieras genom att
fråga efter det som är värdefullt för den
enskilda människan, för alla människor och
för samhället. Gemensamma eller allmänt
giltiga värden är livet, människovärdet,
kärlek, sanning, frihet, kunskap, den goda
miljön etc. De är värden i sig. En rättighet
innebär anspråk att få uppnå, uppleva eller
realisera ett värde. Det handlar om rätten
till ett meningsfullt liv, att bemötas med
värdighet och respekt, uppleva kärlek, att
få ta del av sanning, få tillägna sig kunskap
och att få ta del av en ren miljö. En norm
påtalar ett ansvar för värdena och
rättigheterna till dem. Det kan gälla att
respektera liv och andras människovärde,
att visa kärlek, att hålla sig till sanning och
hederlighet, tillägna sig kunskap och att
värna miljön.
Inga politiska beslut tas utan att
människosyn och etik spelar en
grundläggande roll. Lagstiftning är ett
uttryck för samhällets etik, som i sin tur
byggs¬ upp av värden, rättigheter och
skyldigheter. Värden kan identifieras
genom att fråga efter det som verkligen är
värdefullt för den enskilda människan, för
alla människor och för samhället.
Gemensamma eller allmänt giltiga värden
är livet, människovärdet, hälsa, kärlek,
sanning, frihet, kunskap, den goda miljön
et cetera. De är värden i sig. En rättighet
innebär anspråk att få förverkliga och
uppleva ett värde. Det handlar om rätten
till ett meningsfullt liv, att bemötas med
värdighet och respekt, uppleva kärlek, att
få ta del av sanning, få tillägna sig kunskap
och att få uppleva en ren miljö. En
skyldighet påtalar ett ansvar för värdena
och rättigheterna till dem. Det kan gälla att
respektera liv och andras människovärde,
att visa kärlek, att hålla sig till sanning och
hederlighet, tillägna sig kunskap och att
värna miljön. I den kristdemokratiska
idétraditionen är samvetet och
samvetsfriheten viktiga. Samvetet är en
central del av personligheten. Det handlar
om vår förmåga att uppfatta och handla
utifrån vad som är moraliskt gott och ont,
vad som är rätt och vad som är orätt. I
traditionell etik och naturrätt är samvetet
kopplat till allmänt giltiga värden som till
exempel liv, hälsa och sanning.
SKA LAGSTIFTNING OCH JURIDIK
BYGGA PÅ ETIK?
Det finns en etisk grund för rätten, som
inte kan avskaffas genom politiska beslut
och som finns i människan oavsett kultur.
Denna grund för rätten återfinns i den
kristna etiken och naturrätten och har
präglat västerländsk rättsuppfattning. Den
har under historiens gång manifesterats
från Magna Charta till en lång rad
rättighets- och frihetsdeklarationer i
Europa, USA och FN. Det är en realistisk
etik, som innehåller allmänt giltiga värden
(liv, hälsa, relationer, kunskap etcetera),
vilka alla människor har rättigheter att
uppleva och realisera samt ansvar och
SKA LAGSTIFTNING OCH JURIDIK
BYGGA PÅ ETIK?
Det finns en etisk grund för rätten, som
inte kan avskaffas genom politiska beslut
och som finns i människan oavsett kultur.
Denna grund för rätten återfinns i den
kristna etiken och naturrätten. Båda har
präglat västerländsk rättsuppfattning. Den
har under historiens gång manifesterats
från Magna Charta till en lång rad
rättighets- och frihetsdeklarationer i
Europa, USA och FN. Det är en realistisk
etik, som innehåller allmänt giltiga värden,
vilka alla människor har rättigheter att
uppleva och realisera samt ansvar och
skyldighet att låta andra uppleva och
11 1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
skyldighet att låta andra uppleva och
förverkliga. Lagstiftning är ett uttryck för
ett samhälles etik, och strävan ska vara att
såväl ett samhälles lagstiftning som dess
etik ska överensstämma med de allmänt
giltiga värdena.
förverkliga. Lagstiftning är ett uttryck för
ett samhälles etik, och strävan ska vara att
såväl ett samhälles lagstiftning som dess
etik ska överensstämma med de allmänt
giltiga värdena.
1
2
3
4
5
6
7
Etik förutsätter ömsesidighet. Om var och Etik förutsätter ömsesidighet. Om var och 8
en själv ska bestämma värden och vad som en själv ska bestämma värden och vad som 9
är rätt eller fel kan egentligen de beslut som är rätt eller fel kan egentligen de beslut som 10
var och en fattar varken ifrågasättas eller
var och en fattar varken ifrågasättas eller
11
tillbakavisas. Orsaken är att det inte finns
tillbakavisas. Orsaken är att det inte finns
12
en måttstock att värdera utifrån. Alla
en måttstock att värdera utifrån. Alla
13
uppfattningar tycks vara lika riktiga eller
uppfattningar tycks vara lika riktiga eller
14
felaktiga. Men detta går inte ihop med de
felaktiga. Men detta går inte ihop med de
15
flestas erfarenhet och övertygelse att en del flestas erfarenhet och övertygelse att en del 16
moraliska ståndpunkter har mer fog för sig moraliska ståndpunkter har mer fog för sig 17
än andra. Att till exempel ljuga, misshandla än andra. Att till exempel ljuga, misshandla 18
eller tortera en människa är moraliskt fel
eller tortera en människa är moraliskt fel
19
oavsett var i världen det äger rum, har ägt
oavsett var i världen det äger rum, har ägt
20
rum eller kommer att äga rum.
rum eller kommer att äga rum.
21
Kristdemokratisk politik utgår ifrån en
Kristdemokratisk politik utgår ifrån en
22
realistisk etik, som är allmänt giltig och
realistisk etik, som är allmänt giltig och
23
oberoende av enskilda individer eller
oberoende av enskilda individer eller
24
traditioner.
traditioner.
25
26
Vi kristdemokrater vänder oss emot den
Vi kristdemokrater vänder oss emot den
27
politik, som enbart baseras på nyttoetiken
politik, som enbart baseras på nyttoetiken
28
(utilitarismen). Enligt denna etik skulle det (utilitarismen). Enligt denna etik skulle det 29
rätta kunna beräknas med hjälp av den
rätta kunna beräknas med hjälp av den
30
kalkylerbara nyttan. Enligt detta synsätt är
kalkylerbara nyttan. Enligt detta synsätt är
31
det ibland fel att döda ett oskyldigt
det ibland fel att döda ett oskyldigt
32
människoliv och ibland är det rätt. Allt
människoliv och ibland är det rätt. Allt
33
beror på effekterna. Något människovärde beror på effekterna. Något människovärde 34
i sig finns inte. Vi vänder oss även mot den i sig finns inte. Vi vänder oss även mot den 35
rättspositivism som vilar på antagandet att rättspositivism som vilar på antagandet att 36
enbart den av riksdagen fastlagda rätten
enbart den av riksdagen fastlagda rätten
37
äger legitimitet. Likaså vänder vi oss mot
äger legitimitet. Likaså vänder vi oss mot
38
den så kallade värdenihilismen som hävdar den så kallade värdenihilismen som hävdar 39
att det inte finns några allmänt giltiga
att det inte finns några allmänt giltiga
40
värden. Svenska filosofer, statsvetare,
värden. Svenska filosofer, statsvetare,
41
jurister och politiker har i stor utsträckning jurister och politiker har i stor utsträckning 42
under 1900talet präglats av den så kallade
under 1900talet präglats av den så kallade
43
Uppsalaskolan. Detta har påverkat
Uppsalaskolan. Detta har påverkat
44
utformningen av till exempel det svenska
utformningen av till exempel det svenska
45
statsskicket och det svenska rättssystemet
statsskicket och det svenska rättssystemet
46
samt bidragit till den i vår mening felaktiga samt bidragit till den i vår mening felaktiga 47
uppfattningen om statens neutrala roll
uppfattningen om statens neutrala roll
48
inom etiken och om rättens enbart
inom etiken och om rättens enbart
49
instrumentella karaktär för politiken.
instrumentella karaktär för politiken.
50
Kristdemokratins utgångspunkt för rätten
Kristdemokratins utgångspunkt för rätten
51
12 och demokratin är diametralt motsatt
denna värdeneutrala eller värdenihilistiska
inställning.
och demokratin är diametralt motsatt
denna värdeneutrala eller värdenihilistiska
inställning.
KRISTDEMOKRATINS FRAMVÄXT
OCH EGENART
De moderna kristdemokratiska partierna
har vissa rötter i 1800- och det tidiga
1900talets kristligtsociala partier såsom
tyska Zentrum, italienska Partito Popolare
och det holländska antirevolutionära
partiet. Dessa partier, inte minst i Syd- och
Centraleuropa, ofta inspirerade av den
katolska socialläran, var ickesocialistiska
reformistiska partier med brett väljarstöd
ur alla samhällsklasser, ofta med stöd från
den kristligtsociala fackföreningsrörelsen.
Värdeorienteringen, värnandet om
familjen, rätten till fria skolor och stöd för
småföretagandet är, tillsammans med en
medvetet social välfärdspolitik, drag som
dagens partier ärvt från denna tid.
Emellertid var dessa partier ofta
konfessionella till sin karaktär, i så motto
att katoliker röstade på ett parti,
protestanter på ett annat. Under
mellankrigstiden försökte dessa partier i
det längsta bjuda motstånd mot
kommunism, fascism och nazism.
Åtskilliga kristligtsociala politiker
arresterades eller drevs i landsflykt.
KRISTDEMOKRATINS FRAMVÄXT
OCH EGENART
De moderna kristdemokratiska partierna
har vissa rötter i 1800- och det tidiga 1900talets kristligt sociala partier såsom tyska
Zentrum, italienska Partito Popolare och
det holländska antirevolutionära partiet.
Dessa partier, inte minst i Syd- och
Centraleuropa, ofta inspirerade av den
katolska socialläran, var ickesocialistiska
reformistiska partier med brett väljarstöd
ur alla samhällsklasser, ofta med stöd från
den kristligt sociala fackföreningsrörelsen.
Värdeorienteringen, värnandet om
familjen, rätten till fria skolor och stöd för
småföretagandet är, tillsammans med en
medvetet social välfärdspolitik, drag som
dagens partier ärvt från denna tid.
Emellertid var dessa partier ofta
konfessionella till sin karaktär, i så motto
att katoliker röstade på ett parti,
protestanter på ett annat. Under
mellankrigstiden försökte dessa partier i
det längsta bjuda motstånd mot
kommunism, fascism och nazism.
Åtskilliga kristligt sociala politiker
arresterades eller drevs i landsflykt.
Med det tredje rikets fall uppstod ett
politiskt vakuum i länder som Tyskland,
Italien och Beneluxländerna. En del
politiska partier var komprometterade.
Antingen var de nazister, fascister
alternativt kommunister eller så hade de
samarbetat med dessa partier. Andra
partier hämtade sig från förföljelse och
landsflykt. Det uppstod en stark reaktion
mot nazism och fascism men även mot
den makt-hungriga och snabbt växande
kommunismen. Dessa totalitära
samhällssystem hade i Tyskland och Italien
uppstått ur svaga och havererade
demokratier under depressionen och ur ett
feodalt och konservativt privilegiesamhälle
som Tsarryssland. Såväl som i närmast
oreglerade kapitalistiska demokratier som i
de totalitära diktaturerna hade
Med det tredje rikets fall uppstod ett
politiskt vakuum i länder som Tyskland,
Italien och Beneluxländerna. En del
politiska partier var komprometterade.
Antingen var de nazister, fascister
alternativt kommunister eller så hade de
samarbetat med dessa partier. Andra
partier hämtade sig från förföljelse och
landsflykt. Det uppstod en stark reaktion
mot nazism och fascism men även mot
den makt-hungriga och snabbt växande
kommunismen. Dessa totalitära
samhällssystem hade i Tyskland och Italien
uppstått ur svaga och havererade
demokratier under depressionen och ur ett
feodalt och förlegat privilegiesamhälle som
Tsarryssland. Såväl som i närmast
oreglerade kapitalistiska demokratier som i
de totalitära diktaturerna hade
13 1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
sekulariseringen fört med sig
värdeförskjutning och värderelativism.
Människovärdet hade under början av
seklet försvagats i västvärlden och kom att
förtrampas och förnekas i diktaturerna.
sekulariseringen fört med sig
värdeförskjutning och värderelativism.
Människovärdet hade under början av
seklet försvagats i västvärlden och kom att
förtrampas och förnekas i diktaturerna.
I de befriade länderna på kontinenten
växte kristdemokratiska partier snabbt
fram som en ny och självständig politisk
kraft. Katolska och protestantiska
väljargrupper övervann de konfessionella
hindren och gick samman. Gemensam var
ambitionen att återuppbygga Europa på de
kristna värden, som övergivits under den
sekulariseringsprocess som pågått sedan
upplysningstiden. Krigsförbrytare ställdes
inför rätta och dömdes för brott mot
mänskligheten trots att de följt sitt lands
lagar. Med FN:s allmänna förklaring om de
mänskliga rättigheterna fick ett
naturrättsligt synsätt och människovärdet
en världsvid renässans. Kristdemokratin
påvisade politikens och rättssamhällets
sårbarhet utan en hållbar etik och
värdegrund. Med personalismen,
förvaltarskapsprincipen,
ofullkomlighetstanken,
subsidiaritetsprincipen, betoningen på
naturliga gemenskaper, klassförsoning och
samhällsgemenskap, social
marknadsekonomi och internationell
solidaritet visade kristdemokratin sin
politiska särart och ideologiska styrka.
Kristendomen och det kristna arvet
utgjorde en självklar utgångspunkt och
inspirationskälla för de kristdemokratiska
partier som ledde Europas
återuppbyggnad. Kampen stod mot
människoförakt, rasism, klasskamp,
planekonomi, laissez faireliberalism och
egoism. Fronterna var mot såväl vänster
som höger.
I och med att katolska och protestantiska
väljargrupper övervann de konfessionella
hindren och gick samman växte
kristdemokratiska partier snabbt fram som
en ny och självständig politisk kraft i de
befriade länderna på kontinenten. I deras
efterkrigsanalys identifierades i nazismen,
fascismen och kommunismen, men också i
mellankrigstidens kapitalism, en gemensam
orsak till människovärdets urholkning och
etikens förfall. Det var den filosofiska
materialismens människosyn och etik. Det
går inte att bygga ett gott samhälle med en
människosyn där den enskilda människan
inte är någonting värd. Det går inte att
bygga ett gott samhälle där etiken är att
makt går före rätt. Gemensam blev nu
ambitionen att återuppbygga Europa på de
kristna värden, som övergivits under den
sekulariseringsprocess som pågått sedan
upplysningstiden. Krigsförbrytare ställdes
inför rätta och dömdes för brott mot
mänskligheten trots att de följt sitt lands
lagar. Med FN:s allmänna förklaring om de
mänskliga rättigheterna fick ett
naturrättsligt synsätt och människovärdet
en världsvid renässans. Kristdemokratin
påvisade politikens och rättssamhällets
sårbarhet utan en hållbar etik och
värdegrund. Med personalismen,
förvaltarskapsprincipen,
ofullkomlighetstanken,
subsidiaritetsprincipen, betoningen på
naturliga gemenskaper, klassförsoning och
samhällsgemenskap, social
marknadsekonomi och internationell
solidaritet visade kristdemokratin sin
politiska särart och ideologiska styrka.
Kristendomen och det kristna arvet
utgjorde en självklar utgångspunkt och
inspirationskälla för de kristdemokratiska
partier som ledde Europas
återuppbyggnad. Kampen stod mot
människoförakt, rasism, klasskamp,
planekonomi, laissez faire liberalism och
14 1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
egoism. Fronterna var mot såväl vänster
som höger.
1
2
3
Samtidigt med händelseutvecklingen i
Samtidigt med händelseutvecklingen i
4
efterkrigstidens Europa växte stora
efterkrigstidens Europa växte stora
5
kristdemokratiska partier fram i
kristdemokratiska partier fram i
6
Latinamerika. Först efter Berlinmurens fall Latinamerika. Först efter Berlinmurens fall 7
har kristdemokratiska partier i ökad
har kristdemokratiska partier i ökad
8
omfattning vuxit fram i Öst- och
omfattning vuxit fram i Öst- och
9
Centraleuropa. Med norska Kristelig
Central¬europa. Med norska Kristelig
10
Folkeparti som främsta förebild bildades i
Folkeparti som främsta förebild bildades i
11
Sverige ett kristdemokratiskt parti först
Sverige ett kristdemokratiskt parti först
12
1964. Sverige hade inte deltagit i kriget,
1964. Sverige hade inte deltagit i kriget,
13
vilket bevarade den partipolitiska
vilket bevarade den partipolitiska
14
strukturen men också den positivistiska
strukturen men också den positivistiska
15
rättstraditionen. Från början präglades
rättstraditionen. Från början präglades
16
partiets politik mycket av en protest mot
partiets politik mycket av en protest mot
17
den tilltagande sekulariseringen i samhället, den tilltagande sekulariseringen i samhället, 18
som innebar att staten och olika
som innebar att staten och olika
19
institutioner som till exempel skolan skulle institutioner som till exempel skolan skulle 20
vara neutrala i den etiska undervisningen.
vara neutrala i den etiska undervisningen.
21
Kristendomsämnet togs bort i skolan. Den Kristendomsämnet togs bort i skolan. Den 22
kristna etiken försvagades samtidigt som
kristna etiken försvagades samtidigt som
23
materialismen växte sig allt starkare i
den filosofiska materialismen växte sig allt 24
samhället. Partiets namn var först Kristen
starkare i samhället. Partiets namn var först 25
Demokratisk Samling (KDS), men
Kristen Demokratisk Samling (KDS), men 26
ändrades 1987 till Kristdemokratiska
ändrades 1987 till Kristdemokratiska
27
Samhällspartiet med förkortningen KdS, i
Samhällspartiet med förkortningen KdS, i
28
samband med en revision av
samband med en revision av
29
partiprogrammet. År 1996 ändrades
partiprogrammet. År 1996 ändrades
30
partinamnet till Kristdemokraterna. Partiet partinamnet till Kristdemokraterna.
31
har sedan 1984 varit medlem i den
Kristdemokraterna är med i det
32
kristdemokratiska internationalen (CDI)
kristdemokratiska Europapartiet EPP samt 33
och den europeiska organisationen
dess parlamentsgrupp i
34
(EUCD).
Europaparlamentet. Partiet är även
35
Kristdemokraterna är även med i det
medlem i den kristdemokratiska
36
kristdemokratiska Europapartiet EPP samt Internationalen CDI.
37
dess parlamentsgrupp i
38
Europaparlamentet.
39
40
Kapitel 2. Människan – ängel eller best?
41
Människan existerar i spänningsfältet
Människan existerar i spänningsfältet
42
mellan gott och ont. Hennes inneboende
mellan gott och ont. Hennes inneboende
förmåga att skilja på rätt och fel ger henne förmåga att skilja på rätt och fel ger henne 43
44
samtidigt en stor potential och stora
samtidigt en stor potential och stora
45
möjligheter att skapa ett gott samhälle.
möjligheter att skapa ett gott samhälle.
46
Hon har möjlighet och förutsättningar att
Hon har möjlighet och förutsättningar att
47
utveckla sina personliga resurser och sin
utveckla sina personliga resurser och sin
48
personlighet. I detta ligger tydliga
personlighet. I detta ligger tydliga
drivkrafter att förändra människors villkor drivkrafter att förändra människors villkor 49
50
i en positiv riktning bort från fattigdom,
i en positiv riktning bort från fattigdom,
51
okunnighet och kränkande behandling.
okunnighet och kränkande behandling.
15 Människans ofullkomlighet innebär att för
mycket makt inte får läggas i en enskild
människas, grupps eller partis händer. Det
krävs alltid någon form av balansskapande
maktdelning. Ofullkomlighetstanken ger
också en realistisk grund för synen på
demokratin som arbetsform. Ingen person,
parti eller grupp vet allt om hur ett
samhälle ska skötas, men genom samarbete
kan det gemensamma bästa främjas.
Rätt makt på rätt plats, det är den
kristdemokratiska subsidiaritetsprincipens
innebörd. Principen är ett arbetsverktyg
som hjälper oss att analysera var makten
ska ligga. Subsidiaritetsprincipen är således
ingen renodlad decentraliseringsprincip,
utan både en när- och fjärrprincip. Det
beror på vilken uppgift som ska utföras. I
synen på maktfördelning mellan enskilda,
familjer, grupper, kommuner, regionala
nivåer, statliga och överstatliga nivåer har
principen fundamental betydelse.
Subsidiaritetsprincipen innebär att det som
en liten gemenskap själv klarar av att
hantera ska den också själv ansvara för och
besluta om. De större gemenskaperna ska
stödja de små gemenskaperna att bevara
denna kompetens. De uppgifter som de
mindre gemenskaperna inte på ett
ändamålsenligt sätt klarar av ska de större
gemenskaperna ta ansvar för.
Denna princip innebär att bevisbördan
vilar på dem som vill beröva en lägre nivå
dess funktion och därmed dess frihet och
ansvar. De måste bevisa att den lägre nivån
är ur stånd att fullgöra sin uppgift på ett
tillfredsställande sätt och att den högre
nivån kan göra det mycket bättre.
2.1. DEMOKRATI
Kristdemokratin bygger på idén om alla
människors lika värde och att deras
värdighet inte får kränkas. Den moderna
demokratin är den bästa styrelseformen
Människans ofullkomlighet innebär att för
mycket makt inte får läggas i en enskild
människas, grupps eller partis händer. Det
krävs alltid någon form av balansskapande
maktdelning. Ofullkomlighetstanken ger
också en realistisk grund för synen på
demokratin som arbetsform. Ingen person,
parti eller grupp vet allt om hur ett
samhälle ska skötas, men genom samarbete
kan det gemensamma bästa främjas.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
Rätt makt på rätt plats, det är den
12
kristdemokratiska subsidiaritetsprincipens
13
innebörd. Principen är en
14
maktfördelningsprincip och därmed ett
15
arbetsverktyg som hjälper oss att analysera 16
var makten ska ligga.
17
Subsidiaritetsprincipen är således ingen
18
renodlad decentraliseringsprincip, utan
19
både en när- och fjärrprincip. Det beror på 20
vilken uppgift som ska utföras. I synen på
21
maktfördelning mellan enskilda, familjer,
22
grupper, kommuner, regionala nivåer,
23
statliga och överstatliga nivåer har
24
principen fundamental betydelse.
25
26
Subsidiaritetsprincipen innebär att det som 27
en liten gemenskap själv klarar av att
28
hantera ska den också själv ansvara för och 29
besluta om. De större gemenskaperna ska
30
stödja de små gemenskaperna att bevara
31
denna kompetens. De uppgifter som de
32
mindre gemenskaperna inte på ett
33
ändamålsenligt sätt klarar av ska de större
34
gemenskaperna ta ansvar för. På så sätt är
35
subsidiaritetsprincipen också en
36
stödprincip.
37
38
Denna princip innebär att bevisbördan
39
vilar på dem som vill beröva en lägre nivå
40
dess funktion och därmed dess frihet och
41
ansvar. De måste bevisa att den lägre nivån 42
är ur stånd att fullgöra sin uppgift på ett
43
tillfredsställande sätt och att den högre
44
nivån kan göra det mycket bättre.
45
46
2.1. DEMOKRATI
47
Kristdemokratin bygger på idén om alla
48
människors absoluta och okränkbara värde. 49
Den moderna demokratin är den bästa
50
styrelseformen när den utgår från denna
51
16 eftersom den utgår från denna värdegrund.
Denna värdegrund bör även prägla
beteendet medborgare emellan. Den
innebär att medborgarna måste visa
tolerans gentemot varandra och respekt för
de människor man inte är överens med.
Värderingen ger skäl för empati och
solidaritet, för ett engagemang och ansvar
som sträcker sig utöver egenintresse,
familjeband, kön, etnicitet, religion och så
vidare. På denna värdegrund byggs den
mellanmänskliga tillit, som i sin tur är en
förutsättning för att konflikter ska kunna
lösas på fredlig väg. Om inte denna
värdegrund ständigt poängteras, prövas
och vårdas riskerar den att undergrävas
och förtvina. Därmed bereds plats för
maktmissbruk, elitism och i förlängningen
någon form av diktatur.
människosyn och värdegrund. Det innebär
att medborgarna måste visa tolerans
gentemot varandra och respekt för de
människor man inte är överens med.
Värderingen ger skäl för empati och
solidaritet, för ett engagemang och ansvar
som sträcker sig utöver egenintresse,
familjeband, kön, etnicitet, religion och så
vidare. På denna värdegrund byggs den
mellanmänskliga tillit, som i sin tur är en
förutsättning för att konflikter ska kunna
lösas på fredlig väg. Om inte denna
värdegrund ständigt poängteras, prövas
och vårdas riskerar den att undergrävas
och förtvina. Därmed bereds plats för
maktmissbruk, elitism och i förlängningen
någon form av diktatur.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
Den moraliska grunden för demokratin
Den moraliska grunden för demokratin
21
bildas och formas i de sociala sammanhang bildas och formas i de sociala sammanhang 22
som formar ett samhälle. Givetvis är
som formar ett samhälle. Givetvis är
23
hemmet och familjen, skolan, kyrkor,
hemmet och familjen, skolan, religiösa
24
föreningar, organisationer och folkrörelser samfund, föreningar, organisationer och
25
av största betydelse. En demokratisk stat är folkrörelser av största betydelse. En
26
beroende av att det finns ett värdevitalt
demokratisk stat är beroende av att det
27
samhälle med levande och
finns ett värdevitalt samhälle med levande
28
medvetandegjorda moraluppfattningar hos och medvetandegjorda moraluppfattningar 29
enskilda och grupper, samt att de
hos enskilda och grupper, samt att de
30
moraluppfattningar som där finns ger
moraluppfattningar som där finns ger
31
grund och stöd för demokratin.
grund och stöd för demokratin.
32
33
Det ideal som kristdemokraterna
Det ideal som kristdemokraterna
34
framhäver är en demokrati där varje
framhäver är en demokrati där varje
35
medborgare ges möjligheter till deltagande, medborgare ges möjligheter till deltagande, 36
inflytande och delaktighet, inte bara vid
inflytande och delaktighet, inte bara vid
37
valtillfället utan kontinuerligt. För det krävs valtillfället utan kontinuerligt. För det krävs 38
att arbetsformerna inom det representativa att arbetsformerna inom det representativa 39
politiska systemet, den offentliga
politiska systemet, den offentliga
40
förvaltningen och partierna utvecklas så att förvaltningen och partierna utvecklas så att 41
det aktiva deltagandet uppmuntras och att det aktiva deltagandet uppmuntras och att 42
verkligt inflytande kan uppnås. En
verkligt inflytande kan uppnås. En
43
fungerande demokrati förutsätter
fungerande demokrati förutsätter
44
jämställdhet mellan kvinnor och män.
jämställdhet mellan kvinnor och män.
45
Det är också av största vikt att uppmuntra Det är också av största vikt att uppmuntra 46
och förstärka medborgarnas egna
och förstärka medborgarnas egna
47
demokratiska ansvarstagande. Denna
demokratiska ansvarstagande. Denna
48
känsla för det gemensamma samhället bör känsla för det gemensamma samhället bör 49
bygga på vissa medborgerliga
bygga på vissa medborgerliga
50
karaktärsegenskaper. De dygder som vi vill karaktärsegenskaper. De dygder som vi vill 51
17 lyfta fram som betydelsefulla för
medborgarandan går tillbaka till den
klassiska och den kristna kulturen i
västerlandet. Det handlar om de klassiska
fyra kardinaldygderna rättvisa, måttfullhet,
mod och praktisk klokskap. Rättvisa rör
relationer människor emellan. Var och en
försvarar sina men respekterar också
andras rättigheter. Måttfullhet innebär att
förnuftet bör råda över alltför vidlyftiga
önskningar. Mod betyder en moralisk
styrka att våga möta faror och stå upp mot
oförrätter. Det handlar om civilkurage och
integritet, vilket innebär att uppriktigt både
söka och stå för sanning och rätt, inte
minst när det är inopportunt. Den kristna
traditionen har förstärkt och kompletterat
innehållet i de klassiska dygderna med
dygden kärlek som berikar
samhällsgemenskapen, inte minst med
oegennyttig solidaritet och barmhärtighet.
lyfta fram som betydelsefulla går tillbaka till
den klassiska och den kristna kulturen i
västerlandet. Det handlar om de klassiska
fyra kardinaldygderna rättvisa, måttfullhet,
mod och praktisk klokskap. Rättvisa rör
relationer människor emellan. Var och en
försvarar sina men respekterar också
andras rättigheter. Måttfullhet innebär att
förnuftet bör råda över alltför vidlyftiga
önskningar. Mod betyder en moralisk
styrka att våga möta faror och stå upp mot
oförrätter. Det handlar om civilkurage och
integritet, vilket innebär att uppriktigt både
söka och stå för sanning och rätt, inte
minst när det är inopportunt. Sådant
civilkurage hör ihop med och vinner stöd
av samvetsfrihet. Den kristna traditionen
har förstärkt och kompletterat innehållet i
de klassiska dygderna med dygden kärlek
som berikar samhällsgemenskapen, inte
minst med oegennyttig solidaritet och
barmhärtighet.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
Den viktigaste av de fyra kardinaldygderna Den viktigaste av de fyra kardinaldygderna 24
är praktisk klokskap. Med den avses en
är praktisk klokskap. Med den avses en
25
kritisk urskiljningsförmåga att avgöra vad
kritisk urskiljningsförmåga att avgöra vad
26
som är rätt och fel i olika valsituationer.
som är rätt och fel i olika valsituationer.
27
Praktisk klokskap är överordnad de andra
Praktisk klokskap är överordnad de andra
28
tre, eftersom vare sig rättvisa, måttfullhet
tre, eftersom vare sig rättvisa, måttfullhet
29
eller mod kan praktiseras utan klok
eller mod kan praktiseras utan klok
30
urskiljning. Denna kardinaldygd stämmer
urskiljning. Denna kardinaldygd stämmer
31
väl överens med vad som också kallas för
väl överens med vad som också kallas för
32
kritisk rationalism, vilket innebär en vilja
kritisk rationalism, vilket innebär en vilja
33
att sätta sig in i olika frågor, ifrågasätta,
att sätta sig in i olika frågor, ifrågasätta,
34
engagera sig, ta ansvar, ta initiativ och
engagera sig, ta ansvar, ta initiativ och
35
försöka förstå också hur andra resonerar.
försöka förstå också hur andra resonerar.
36
37
Dygder är inget man får sig givet, utan de
Dygder är inget man får sig givet, utan de
38
förvärvas, odlas och tränas upp under livet. förvärvas, odlas och tränas upp under livet. 39
Ett demokratiskt livaktigt samhälle
Ett demokratiskt livaktigt samhälle
40
förutsätter att vi odlar några viktiga dygder. förutsätter att vi odlar några viktiga dygder. 41
Inte för att vi någonsin till fullo kan leva i
Inte för att vi någonsin till fullo kan leva i
42
enlighet med dem, utan för att vi som
enlighet med dem, utan för att vi som
43
människor behöver idéer och ideal.
människor behöver idéer och ideal.
44
45
En förutsättning för ett fungerande
En förutsättning för ett fungerande
46
demokratiskt samhälle är att demokratiskt
demokratiskt samhälle är att demokratiskt
47
fattade beslut följs och att lagen efterlevs.
fattade beslut följs och att lagen efterlevs.
48
Lag och god moral behöver emellertid inte Lag och god moral behöver emellertid inte 49
i alla lägen vara samma sak. En lag kan vara i alla lägen vara samma sak. En lag kan vara 50
demokratiskt stiftad, men ändå inte
demokratiskt stiftad, men ändå inte
51
18 stämma med de grundläggande moraliska
värden, rättigheter och skyldigheter samma
demokrati vilar på. Civil olydnad kan
därför vara moraliskt försvarbar om
människovärdet eller grundläggande frioch rättigheter hotas eller kränks. En sådan
handling måste dock alltid av respekt för
den demokratiska ordningen vara utan våld
och skadegörelse och ske i syfte att skapa
dialog. Den civilt olydige måste alltid vara
beredd att ta sitt straff.
stämma med de grundläggande moraliska
värden, rättigheter och skyldigheter samma
demokrati vilar på. Civil olydnad kan
därför vara moraliskt försvarbar om
människovärdet eller grundläggande frioch rättigheter hotas eller kränks. En sådan
handling måste dock alltid av respekt för
den demokratiska ordningen vara utan våld
och skadegörelse och ske i syfte att skapa
dialog. Den civilt olydige måste alltid vara
beredd att ta sitt straff.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
Ett vitalt civilt samhälle är av största vikt
Ett vitalt civilt samhälle är av största vikt
13
för en levande demokrati och ett mänskligt för en levande demokrati och ett mänskligt 14
samhälle. Därför måste stat och kommun
samhälle. Därför måste stat och kommun
15
främja det engagemang som finns i olika
främja det engagemang som finns i
16
medborgarsammanslutningar: i föreningar föreningar och folkrörelser, i religiösa
17
och folkrörelser, i kyrkor och samfund, i
samfund och i andra sociala rörelser. Ett
18
lokala utvecklingsgrupper och i nya sociala pluralistiskt samhälle förutsätter att stat
19
rörelser. Den tilltagande pluralismen i det
och kommun ger olika grupper möjlighet
20
svenska samhället bör medföra att stat och och frihet att ansvara för verksamheter,
21
kommun ger olika grupper möjlighet till
genom församlingar och föreningar, som
22
autonomi, genom självförvaltning, av
är centrala för dem.
23
verksamheter som är centrala för dem. Det
24
offentliga måste bejaka den pluralism av
25
fria och från staten oberoende
26
medborgarsammanslutningar som finns i
27
samhället.
28
29
Skolan har ett stort ansvar för att förbereda Skolan har ett stort ansvar för att förbereda 30
de uppväxande medborgarna för ett
de uppväxande medborgarna för ett
31
deltagande i demokratin. För det krävs att
deltagande i demokratin. För det krävs att
32
elevernas kunskaper om demokratin
elevernas kunskaper om demokratin
33
utvecklas. Skolan måste vara en
utvecklas. Skolan måste vara en
34
demokratisk miljö som tillåter olika åsikter demokratisk miljö som tillåter olika åsikter 35
och visar hur oenighet kan hanteras på ett
och visar hur oenighet kan hanteras på ett
36
konstruktivt sätt.
konstruktivt sätt.
37
38
Kommunal demokrati förutsätter
Kommunal demokrati förutsätter
39
kommunal självstyrelse. Den kommunala
kommunal självstyrelse. Den kommunala
40
självstyrelsen ska vara stark och tydligt
självstyrelsen ska vara stark och tydligt
41
reglerad i grundlagen. Genom engagemang reglerad i grundlagen. De regionala och
42
och deltagande i det lokala arbetet har
kommunala nivåerna ska ha egen
43
medborgarna möjlighet att både få kunskap beskattningsrätt. Andra former av
44
om och tillföra erfarenheter i större
invånarinflytande bör finnas och utvecklas. 45
sammanhang. De regionala och
46
kommunala nivåerna ska ha egen
47
beskattningsrätt.
48
49
Önskemål om delningar av kommuner för
50
att få ökat medborgarinflytande bör
51
19 tillmötesgås om inte starka skäl talar emot.
Andra former av medborgarinflytande kan
utvecklas genom exempelvis brukarråd och
byalag där de berörda kan ges inflytande i
verksamheten.
1
2
3
4
5
6
För att ge rimliga förutsättningar för en
För att ge rimliga förutsättningar för en
7
majoritet att bedriva en långsiktig politik
majoritet att bedriva en långsiktig politik
8
ska mandatperioderna vid allmänna val
ska mandatperioderna vid allmänna val
9
vara fyraåriga. Valdagen för kommun,
vara fyraåriga.
10
region/landstings och riksdag bör vara
11
gemensam. Möjlighet till extraval bör
12
finnas även på den kommunala nivån.
13
14
Valsystemet ska vara proportionellt och
Valsystemet ska vara proportionellt och
15
därmed utformat så att varje röst i princip
därmed utformat så att varje röst i princip
16
tillmäts lika värde. Valhemligheten ska
tillmäts lika värde. Valhemligheten ska
17
skyddas. Ett starkt inslag av personval bör skyddas. Ett starkt inslag av personval bör 18
finnas. Rösträtt ska tillkomma myndig
finnas. Rösträtt ska tillkomma myndig
19
svensk medborgare samt i kommunala val
svensk medborgare samt i kommunala val
20
alla folkbokförda som uppnått svensk
alla folkbokförda som uppnått svensk
21
myndighetsålder.
myndighetsålder.
22
23
Folkomröstningar ska kunna användas
Folkomröstningar ska kunna användas
24
både på nationell och lokal nivå.
både på nationell och lokal nivå. Möjlighet 25
Rådgivande och beslutande nationella
ska finnas för en stark opinion att få gehör 26
folkomröstningar ska kunna anordnas på
för önskemål om folkomröstning på
27
tidpunkt som riksdagen fastställer.
kommunal, regional och nationell nivå.
28
Möjlighet ska finnas för en stark opinion
29
att få gehör för önskemål om
30
folkomröstning på kommunal, regional och
31
nationell nivå.
32
33
Ett starkt skydd för yttrande- och
Ett starkt skydd för yttrande- och
34
meddelarfriheten samt
meddelarfriheten samt
35
anonymitetsskyddet, liksom för mötes- och anonymitetsskyddet, liksom för mötes- och 36
föreningsfriheten, är av stor vikt för en
föreningsfriheten, är av stor vikt för en
37
levande demokrati. Grundlagsskyddet av
levande demokrati. Grundlagsskyddet av
38
yttrandefriheten och den därmed
yttrandefriheten och den därmed
39
sammanhängande tryckfriheten innebär att sammanhängande tryckfriheten innebär att 40
det allmänna inte får ingripa mot
det allmänna inte får ingripa mot
41
yttrandefriheten, annat än i de fall och den yttrandefriheten, annat än i de fall och den 42
ordning som föreskrivs i grundlagen.
ordning som föreskrivs i grundlagen.
43
Lagstiftningen på området bör så långt
Lagstiftningen på området bör så långt
44
möjligt vara oberoende av använd teknik.
möjligt vara oberoende av använd teknik.
45
46
Offentlighetsprincipen, det vill säga
Offentlighetsprincipen, det vill säga
47
tillgången till allmänna handlingar, är
tillgången till allmänna handlingar, är
48
central för en öppen och vital demokrati.
central för en öppen och vital demokrati.
49
Sekretessmöjligheten ska nyttjas restriktivt. Sekretessmöjligheten ska nyttjas restriktivt. 50
51
20 2.2. FÖRFATTNING
Våra grundläggande författningar –
regeringsformen, successionsordningen,
tryckfrihetsförordningen och
yttrandefrihetsgrundlagen – som vanligen
kallas grundlagen, utgör den skrivna och
rättsligt bindande normen för vår
demokrati. Grundlagen ska vara djupt
förankrad i den svenska och västerländska
kulturtraditionen och därmed också
grundad på en samhällssyn som präglas av
kristen etik och humanism.
Grundlagen ska uttrycka en värdegrund
som bygger på människors lika värde och
personliga värdighet och med detta som en
given utgångspunkt skapa en balans såväl
mellan den offentliga maktutövningen och
de enskilda människorna som mellan de
olika nivåerna av beslutande organ i
samhället. Grundlagen ska vara den fasta
grunden för alla offentliga normer och
beslut.
Grundlagen ska säkerställa de rättigheter
som alltid ska finnas för den enskilda
människan och skydda dessa rättigheter
från övergrepp. Grundlagen ska alltså
garantera och skydda de mänskliga
rättigheterna. Sådana rättigheter är framför
allt rätten till liv, personlig frihet och
integritet, åsiktsfrihet, religionsfrihet,
yttrandefrihet, tryckfrihet, mötesfrihet,
föreningsfrihet, demonstrationsfrihet och
rätten till egendom. Fri- och
rättighetsskyddet ska vara relaterat till
förhållandet mellan det allmänna och den
enskilde såväl som mellan enskilda.
Rätten till egendom är en mänsklig
rättighet och därför ska en regel finnas i
grundlagen som garanterar fullgod
ersättning vid olika former av
inskränkningar i äganderätten.
Grundlagen ska även säkerställa att ingen
diskrimineras på grund av kön, ålder,
funktionshinder, etniskt ursprung, religion,
sexuell identitet, politisk eller annan
åskådning, nationellt eller socialt ursprung,
ekonomisk eller social ställning.
2.2. FÖRFATTNING
Våra grundläggande författningar –
regeringsformen, successionsordningen,
tryckfrihetsförordningen och
yttrandefrihetsgrundlagen – som vanligen
kallas grundlagen, utgör den skrivna och
rättsligt bindande normen för vår
demokrati. Grundlagen ska vara djupt
förankrad i den svenska och västerländska
kulturtraditionen och därmed också
grundad på en samhällssyn som präglas av
kristen etik och humanism.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
Grundlagen ska uttrycka en värdegrund
14
som bygger på alla människors absoluta
15
och okränkbara värde och personliga
16
värdighet. Detta som en given
17
utgångspunkt skapar en balans såväl mellan 18
den offentliga maktutövningen och de
19
enskilda människorna som mellan de olika 20
nivåerna av beslutande organ i samhället.
21
Grundlagen ska vara den fasta grunden för 22
alla offentliga normer och beslut.
23
24
Grundlagen ska säkerställa de rättigheter
25
som alltid ska finnas för den enskilda
26
människan och skydda dessa rättigheter
27
från övergrepp. Den ska alltså garantera
28
och skydda de mänskliga rättigheterna.
29
Sådana rättigheter är framför allt rätten till 30
liv, personlig frihet och integritet,
31
åsiktsfrihet, religionsfrihet, yttrandefrihet,
32
tryckfrihet, mötesfrihet, föreningsfrihet,
33
demonstrationsfrihet och rätten till
34
egendom. Fri- och rättighetsskyddet ska
35
vara relaterat till förhållandet mellan det
36
allmänna och den enskilde såväl som
37
mellan enskilda.
38
39
Rätten till egendom är en mänsklig
40
rättighet och därför ska en regel finnas i
41
grundlagen som garanterar fullgod
42
ersättning vid olika former av
43
inskränkningar i äganderätten.
44
45
Grundlagen ska även säkerställa att ingen
46
diskrimineras på grund av kön, ålder,
47
funktionsvariationer, etniskt ursprung,
48
religion, sexuell identitet, politisk eller
49
annan åskådning, nationellt eller socialt
50
ursprung, ekonomisk eller social ställning.
51
21 Europeiska konventionen om skydd för de
mänskliga rättigheterna och de
grundläggande friheterna har numera
införlivats i den svenska lagstiftningen och
konventionen förtydligar och ger ytterligare
tyngd åt grundlagens regler.
Kränkningar av den personliga integriteten
utgörs av intrång i den fredade sfär som
den enskilde bör vara tillförsäkrad. Den
personliga integriteten ska ha ett starkt
grundlagsskydd och det offentliga måste
tillämpa stor försiktighet och respekt för
den personliga integriteten vid hantering av
personuppgifter.
En realistisk människosyn säger att alla
människor är ofullkomliga. Därför kräver
en fungerande demokrati en klar
maktdelning mellan den lagstiftande, den
verkställande och den dömande makten.
Gränserna mellan dessa maktcentra ska
tydliggöras i grundlagen. Domstolarna har
under lång tid haft en oklar funktion i
förhållande till riksdag och regering. En
hörnsten i den västerländska
rättstraditionen är en rättskipning som är
oberoende och står fri från den politiska
makten. Domstolarnas ställning ska därför
vara stark och självständig. Den enskilda
människan får därigenom en starkare
ställning i sina mellanhavanden med stat
och kommun, och balansen mellan den
enskilda människan och den offentliga
maktutövningen säkerställs.
En realistisk människosyn säger att alla
människor är ofullkomliga. Därför kräver
en fungerande demokrati en klar
maktdelning mellan den lagstiftande, den
verkställande och den dömande makten.
Gränserna mellan dessa maktcentra ska
tydliggöras i grundlagen. Domstolarnas
ställning ska vara stark och självständig.
Den enskilda människan får därigenom en
starkare ställning i sina mellanhavanden
med stat och kommun, och balansen
mellan den enskilda människan och den
offentliga maktutövningen säkerställs.
Det måste finnas klara korrektiv mot
maktmissbruk och maktkoncentration. En
obunden och kompetent revision på statlig
och kommunal nivå måste av detta skäl
finnas.
Det måste finnas effektiva medel mot
maktmissbruk och maktkoncentration. En
obunden och kompetent revision på statlig
och kommunal nivå måste av detta skäl
finnas.
Det ska finnas en effektiv lagprövningsrätt.
En författningsdomstol ska därför finnas
för att stärka demokratin och kontrollera
maktutövningen hos riksdagen, regeringen
och kommunerna. Den ska i första hand
behandla frågor som rör grundlagen eller
har anknytning till denna. En viktig uppgift
för domstolen blir därför att pröva om
lagar och andra författningar står i
överensstämmelse med grundlagen. En
annan viktig uppgift för domstolen ska
vara att pröva klagomål angående
riktigheten av allmänna val och därmed
sammanhängande frågor.
Det ska finnas en effektiv lagprövningsrätt.
En författningsdomstol ska därför finnas
för att stärka demokratin och kontrollera
maktutövningen hos riksdagen, regeringen
och kommunerna. Den ska i första hand
behandla frågor som rör grundlagen eller
har anknytning till denna. En viktig uppgift
för domstolen ska vara att pröva om lagar
och andra författningar står i
överensstämmelse med grundlagen. En
annan viktig uppgift ska vara att pröva
klagomål angående riktigheten av allmänna
val och därmed sammanhängande frågor.
22 1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
Regeringsformens portalparagraf pekar ut
den kommunala självstyrelsen som ett
medel att förverkliga demokratin. En reell
kommunal självstyrelse är ett centralt
demokratiskt instrument och det
förutsätter en kraftfull rättslig kompetens
för kommunerna att utöva den.
Regeringsformens portalparagraf pekar ut
den kommunala självstyrelsen som ett
medel att förverkliga demokratin.
I
grundlagen ska det finnas bestämmelser
om hur den kommunala
beslutskompetensen ska utövas. För att
sådana skrivningar ska ha rättsliga
verkningar för förhållandet mellan stat och
kommun krävs en tydlig lagprövningsrätt,
som medger att kommunerna kan hävda
utövandet av sitt av grundlagen fastlagda
kompetensområde gentemot regering och
riksdag. På detta sätt blir den kommunala
självstyrelsen ett uttryck för
subsidiaritetsprincipen. Denna princip bör
finnas inskriven i svensk grundlag som
riktlinje för den vertikala maktdelningen.
1
2
3
4
5
6
7
8
I grundlagen behövs därför bestämmelser
9
om hur den kommunala
10
beslutskompetensen ska utövas. För att
11
sådana skrivningar ska ha rättsliga
12
verkningar för förhållandet mellan stat och
13
kommun krävs en tydlig lagprövningsrätt,
14
som medger att kommunerna kan hävda
15
utövandet av sitt av grundlagen fastlagda
16
kompetensområde gentemot regering och
17
riksdag. På detta sätt blir den kommunala
18
självstyrelsen ett uttryck för
19
subsidiaritetsprincipen. Denna princip bör
20
skrivas in i svensk grundlag som riktlinje
21
för den vertikala maktdelningen.
22
23
Samtidigt som kommunerna ges en
Samtidigt som kommunerna ges en
24
vidsträckt bestämmanderätt inom sitt
vidsträckt bestämmanderätt inom sitt
25
kompetensområde måste de enskilda
kompetensområde måste de enskilda
26
människorna kunna lita på att deras lagliga människorna kunna lita på att deras lagliga 27
rättigheter respekteras av kommunala
rättigheter respekteras av kommunala
28
organ. Finansieringsprincipen måste
organ. Finansieringsprincipen måste
29
respekteras när staten ålägger kommunerna respekteras när staten ålägger kommunerna 30
nya uppgifter. Så kallat lagtrots av
nya uppgifter. Så kallat lagtrots av
31
kommuner i enskilda fall ska beivras på ett kommuner i enskilda fall ska beivras på ett 32
effektivt sätt.
effektivt sätt.
33
34
Sverige ska vara indelat i ändamålsenliga
35
kommuner och landsting/regioner. Den
36
regionala självstyrelsen ska upprätthållas
37
genom direktvalda regionala fullmäktige
38
och egen beskattningsrätt.
39
40
Svensk medborgare bör i princip alla
Den som stadigvarande, med permanent
41
kunna bli som stadigvarande vistats i landet uppehållstillstånd, vistats i Sverige en
42
under minst fem år. Internationaliseringen längre tid, bör i princip kunna bli svensk
43
och flyktingströmmar innebär att
medborgare. Barn som föds i Sverige ska få 44
människor i allt högre grad bor och arbetar svenskt medborgarskap om minst en av
45
i fler än ett land under sin levnadstid. Detta föräldrarna har permanent
46
innebär att allt fler människor känner djup uppehållstillstånd. Internationaliseringen
47
samhörighet och anknytning till mer än ett och flyktingströmmar innebär att
48
land. Eftersom medborgarskapet i grunden människor i allt högre grad bor och arbetar 49
är en fråga om säkerhet, trygghet,
i fler än ett land under sin levnadstid. Detta 50
rättigheter och skyldigheter, men även om innebär att allt fler känner djup
51
23 identitet och kulturellt/etniskt ursprung
bör möjlighet till dubbelt medborgarskap
finnas.
samhörighet och anknytning till mer än ett
land. Eftersom medborgarskapet i grunden
är en fråga om säkerhet, trygghet,
rättigheter och skyldigheter, men även om
identitet och kulturellt/etniskt ursprung
bör möjlighet till dubbelt medborgarskap
finnas.
1
2
3
4
5
6
7
8
Monarkin har en stark folklig förankring i
Monarkin har en stark folklig förankring
9
Sverige. Monarkin är också en
och är en viktig identitetsskapande del av
10
identitetsskapande tradition som betyder
det svenska samhället. Den betyder mycket 11
mycket för svensk kultur och historia samt för svensk kultur, historia och nationell
12
för Sverigebilden internationellt. Därför
sammanhållning. Sverige ska därför
13
ska Sveriges statsskick även fortsättningsvis fortsätta vara en konstitutionell monarki.
14
vara konstitutionell monarki.
15
16
2.3. RÄTTSSAMHÄLLE OCH
2.3. RÄTTSSAMHÄLLE OCH
17
KRIMINALPOLITIK
KRIMINALPOLITIK
18
Den kristdemokratiska rättspolitiken
Den kristdemokratiska rättspolitiken
19
bygger på en kristen människosyn och
bygger på en kristen människosyn och
20
värdegrund. I denna ligger den realistiska
värdegrund. Den utgår ifrån den realistiska 21
insikten att människan är ofullkomlig och
insikten att människan är ofullkomlig och
22
att brott mot medmänniskor och mot
att brott mot medmänniskor och mot
23
samhället alltid kommer att finnas.
samhället alltid kommer att finnas.
24
Samtidigt måste strävan från samhällets
Samtidigt måste strävan från samhällets
25
sida vara att begränsa brottsligheten så
sida vara att begränsa brottsligheten så
26
långt som möjligt.
långt som möjligt.
27
28
29
Rättvisa handlar om det rätta handlandet i
Rättvisa handlar om det rätta handlandet i
30
relation till våra medmänniskor. Rättvisa är relation till våra medmänniskor. Rättvisa är 31
ett grundvärde, som i en
ett grundvärde, som i en
32
samhällsgemenskap förutsätter en balans
samhällsgemenskap förutsätter en balans
33
mellan alla människors intressen,
mellan alla människors intressen,
34
rättigheter och skyldigheter. Denna
rättigheter och skyldigheter. Denna
35
rättvisebalans rubbas när någon begår ett
rättvisebalans rubbas när någon begår ett
36
brott och handlar orätt. I många fall har
brott och handlar orätt. I många fall har
37
gärningsmannen med uppsåt låtit sin
gärningsmannen med uppsåt låtit sin
38
handlingsfrihet gå ut över andras
handlingsfrihet gå ut över andras
39
rättigheter att förverkliga grundläggande
rättigheter att förverkliga grundläggande
40
värden. Det är då det offentligas uppgift att värden. Det är då det offentligas uppgift att 41
skipa rättvisa och att återställa balansen så
skipa rättvisa och att återställa balansen så
42
långt det är möjligt.
långt det är möjligt.
43
44
Alla människor har ett personligt ansvar
Alla människor har ett personligt ansvar
45
för sina medvetna handlingar.
för sina medvetna handlingar.
46
Omgivningen har samtidigt en skyldighet
Omgivningen har samtidigt en skyldighet
47
att visa civilkurage och stödja varje person att visa civilkurage och stödja varje person 48
att göra det rätta. Det måste finnas en
att göra det rätta. Det måste finnas en
49
samsyn mellan människors uppfattning om samsyn mellan människors uppfattning om 50
vad som är rätt och fel och
vad som är rätt och fel och
51
24 rättsordningens. Ett effektivt
tillrättaförande av brottsförövare bör
dessutom ha inslag av såväl
allmänprevention som
individualprevention.
rättsordningens. Ett effektivt
tillrättaförande av brottsförövare bör
dessutom ha inslag av såväl
allmänprevention som
individualprevention.
Allmänpreventionen, det vill säga att
samhället gör klart att på brott följer straff,
ska innefatta snabba och förutsägbara
reaktioner som är förankrade i en human
och tydlig lagstiftning. Samhället ska ställa
sig på brottsoffrets sida, övergrepp och
kränkningar av medmänniskors integritet
och egendom kan aldrig tolereras.
Respekten för lagarna ska därför
upprätthållas med fasthet och förövare av
brott ska skyndsamt lagföras.
Allmänpreventionen, det vill säga att
samhället gör klart att på brott följer straff,
ska innefatta snabba och förutsägbara
reaktioner som är förankrade i en human
och tydlig lagstiftning. Samhället ska ställa
sig på brottsoffrets sida, övergrepp och
kränkningar av medmänniskors integritet
och egendom kan aldrig tolereras.
Respekten för lagarna ska därför
upprätthållas med fasthet och förövare av
brott ska skyndsamt lagföras.
Individualpreventionen, det vill säga
avsikten att avhålla från nya brott, ska
innefatta en mångfald av insatser från
samhällets sida. Brottslingen ska
rehabiliteras så att han eller hon i
fortsättningen visar respekt för sina
medmänniskor och omgivningen genom
att följa de i demokratisk ordning beslutade
reglerna.
Individualpreventionen, det vill säga
avsikten att avhålla från nya brott, ska
innefatta en mångfald av insatser från
samhällets sida. Den som är dömd för
brott ska återanpassas så att han eller hon i
möjligaste mån fortsättningsvis visar
respekt för sina medmänniskor och
omgivningen genom att följa de i
demokratisk ordning beslutade reglerna.
BROTTSFÖREBYGGANDE
INSATSER
Det viktigaste sättet att bekämpa
brottslighet är genom förebyggande
insatser och det är framför allt vuxnas
ansvar gentemot barn och ungdomar som
kommer i blickpunkten. Familjens roll att
fostra och leda de unga är av största vikt.
Det offentliga ska prioritera insatser som
stärker föräldrars möjlighet att kärleksfullt
och positivt sätta gränser och ge stöd till
sina barn. Det offentliga ska vidare genom
olika åtgärder, framför allt via
familjepolitikens utformning, ge föräldrar
möjlighet att tillbringa mer tid tillsammans
med barnen. En stark sammanhållning
mellan föräldrar och barn bidrar verksamt
till att minska riskerna att unga dras in i
brottslighet.
BROTTSFÖREBYGGANDE
INSATSER
Det viktigaste sättet att bekämpa
brottslighet är genom förebyggande
insatser och det är framför allt vuxnas
ansvar gentemot barn och ungdomar som
kommer i blickpunkten. Familjens roll att
fostra och leda de unga är av största vikt.
Det offentliga ska prioritera insatser som
stärker föräldrars möjlighet att kärleksfullt
och positivt sätta gränser och ge stöd till
sina barn. Det offentliga ska vidare genom
olika åtgärder, ge föräldrar möjlighet att
tillbringa mer tid tillsammans med barnen.
En stark sammanhållning mellan föräldrar
och barn minskar riskerna för dåliga
skolresultat och för att unga hamnar i
arbetslöshet, utanförskap och dras in i
brottslighet.
Under tidigare generationer utövade såväl
familj som närsamhälle en stark social
Vuxnas deltagande i barns och ungdomars
vardag behöver vara starkt. Frivilliga
25 1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
kontroll, som avhöll många från
brottslighet. Vuxnas deltagande i barns och
ungdomars vardag har under senare
decennier tunnats ut betydligt och behöver
stärkas. Frivilliga insatser från enskilda och
organisationer som engagerar sig för att ge
barn och ungdomar meningsfulla
fritidsaktiviteter ska uppmuntras och
stödjas. Kraft ska också läggas på
informationsinsatser för att påverka vuxna
att både genom ord och handlingar ta ett
ökat ansvar för att unga ska växa upp till
goda samhällsmedlemmar.
insatser från enskilda och organisationer
som engagerar sig för att ge barn och
ungdomar meningsfulla fritidsaktiviteter
ska uppmuntras och stödjas.
Samhället måste vidare ge tydliga signaler
om vad som är rätt och vad som är fel. En
snabb reaktion på begångna brott och en
ökad upptäcktsrisk för förövarna är viktigt.
Socialtjänsten, polisen och skolan har en
stor uppgift i detta avseende och ska ha en
nära samverkan med varandra för att på ett
tidigt stadium förhindra kriminalitet hos
barn och ungdomar.
Samhället måste vidare ge tydliga signaler
om vad som är rätt och vad som är fel. En
snabb reaktion på begångna brott och en
ökad upptäcktsrisk för förövarna är viktigt.
Socialtjänsten, polisen och skolan har en
stor uppgift i detta avseende och ska ha en
nära samverkan med varandra för att på ett
tidigt stadium förhindra kriminalitet hos
barn och ungdomar.
Skolans undervisning och relation till
eleverna ska vara så utformad att den
väcker respekt för människans egenvärde
och människolivets okränkbarhet.
Undervisning i lag och rätt ska förekomma
under hela skoltiden.
Skolans undervisning och relation till
eleverna ska vara så utformad att den
väcker respekt för människans egenvärde
och människolivets okränkbarhet.
Staten måste konsekvent upprätthålla de
rättsregler som beslutats. Alla brott ska
effektivt och utan undantag beivras, också
sådana som kan avfärdas som smärre brott
och förseelser.
Staten måste konsekvent upprätthålla de
rättsregler som beslutats. Alla brott ska
effektivt och utan undantag beivras, också
sådana som kan avfärdas som smärre brott
och förseelser.
Den övervägande delen av brottsligheten
sker under inflytande av alkohol och andra
droger. Insatser ska göras för att motverka
ungas alkoholkonsumtion och drogfria
miljöer ska främjas.
Den övervägande delen av
våldsbrottsligheten sker under inflytande
av alkohol och andra droger. Insatser ska
göras för att motverka ungas
alkoholkonsumtion och drogfria miljöer
ska främjas.
Kriminal- och frivården ska ges tillräckliga
resurser för att kunna ge erforderlig vård
och i övrigt stödja och hjälpa dömda, både
under och efter verkställighet av påföljder,
i syfte att förebygga fortsatt brottslighet.
Kriminal- och frivården ska ges tillräckliga
resurser för att kunna ge erforderlig vård
och i övrigt stödja och hjälpa dömda, både
under och efter verkställighet av påföljder,
i syfte att förebygga fortsatt brottslighet.
26 1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
PÅFÖLJDER
Påföljder på brott ska tjäna flera ändamål:
de ska avhålla förövarna från nya brott och
de ska avhålla andra från liknande
handlingar samt skydda samhället mot
övergrepp och andra destruktiva
handlingar. De ska också så långt som
möjligt göra att förövaren gottgör
brottsoffer ekonomiskt för det lidande eller
den förlust som uppstått och visa
brottsoffret respekt genom att samhället
ställer sig på brottsoffrets sida.
PÅFÖLJDER
Påföljder på brott ska tjäna flera ändamål:
de ska avhålla förövarna från nya brott och
de ska avskräcka andra från liknande
handlingar samt skydda samhället mot
övergrepp och andra destruktiva
handlingar. De ska också så långt som
möjligt göra att förövaren gottgör
brottsoffer ekonomiskt för det lidande eller
den förlust som uppstått och visa
brottsoffret respekt genom att samhället
ställer sig på brottsoffrets sida.
Straffet ska vara så utformat att det ger
brottslingen insikt om den skada som han
har åstadkommit. Straffet som utdöms för
ett brott är därför ett sätt för brottslingen
att sona sin skuld både gentemot staten,
som har till uppgift att värna rättvisan, och
gentemot brottsoffret. Genom att avtjäna
ett rättvist straff sonar å andra sidan
brottslingen sin skuld, och förtjänar
därefter att behandlas som vilken annan
medborgare som helst. Dödsstraff är ej
förenligt med synen på människolivets
okränkbarhet. Den utdömda påföljden ska
normalt vara tidsbestämd.
Straffet ska vara så utformat att det ger
brottslingen insikt om den skada som han
har åstadkommit. Straffet som utdöms för
ett brott är därför ett sätt för brottslingen
att sona sin skuld både gentemot staten,
som har till uppgift att värna rättvisan, och
gentemot brottsoffret. Genom att avtjäna
ett rättvist straff sonar å andra sidan
brottslingen sin skuld, och förtjänar
därefter att behandlas som vilken annan
medborgare som helst. Dödsstraff är ej
förenligt med synen på människolivets
okränkbarhet. Den utdömda påföljden ska
normalt vara tidsbestämd.
För såväl förövare som brottsoffer kan det
vara meningsfullt att sammanträffa.
Brottsoffret kan konfrontera förövarna
med sin upplevelse av brottet och
förövarna kan därigenom förstå vilken
skada som har åstadkommits och ges
möjlighet att visa ånger och att försöka
sona sitt brott.
För såväl förövare som brottsoffer kan det
vara meningsfullt att sammanträffa.
Brottsoffret kan konfrontera förövarna
med sin upplevelse av brottet och
förövarna kan därigenom förstå vilken
skada som har åstadkommits och ges
möjlighet att visa ånger och att försöka
sona sitt brott.
Samhällstjänst ska alltid övervägas i första
hand som påföljd för ungdomar som
begått brott. Samhällstjänsten har en både
pedagogisk och social funktion som syftar
till att bryta ett brottsligt mönster hos den
unge och anpassa denne till ett normalt
och meningsfullt liv. Unga bör inte under
strafftiden sammanföras med tungt
kriminella personer.
Samhällstjänst ska alltid övervägas i första
hand som påföljd för ungdomar som
begått brott. Samhällstjänsten har en både
pedagogisk och social funktion som syftar
till att bryta ett brottsligt mönster hos den
unge och anpassa denne till ett normalt
och meningsfullt liv.
Alla anstalter ska vara drogfria och det ska
finnas resurser för kontroll av drogfriheten.
Frivilligorganisationer ska ges goda
möjligheter att verka inom anstalterna till
Alla anstalter ska vara drogfria.
Frivilligorganisationer ska ges goda
möjligheter att verka inom anstalterna till
gagn för de intagna och för samhällets
27 1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
gagn för de intagna och för samhällets
insyn i anstalternas verksamhet. Samhället
har ett ansvar att stödja den straffade med
hjälp till drogfrihet, arbete, utbildning och
bostad för att denne efter avtjänat straff
ska kunna återinträda i samhället och inte
återfalla i brottslighet.
Frivilligorganisationerna ska uppmuntras
att vara en aktiv del i detta arbete.
insyn i anstalternas verksamhet. Samhället
har ett ansvar att stödja den straffade med
hjälp till drogfrihet, arbete, utbildning och
bostad för att denne efter avtjänat straff
ska kunna återinträda i samhället och inte
återfalla i brottslighet.
Frivilligorganisationerna ska uppmuntras
att vara en aktiv del i detta arbete.
POLIS, ÅKLAGARE OCH
DOMSTOLAR
Tilltron till rättssamhället bygger på att
människorna kan förlita sig på att en
effektiv brottsbekämpning och en fri och
oberoende rättskipning ger trygghet för
personlig integritet och egendom. Staten
ska skapa rättsregler och tillhandahålla
sådana resurser att detta garanteras.
POLIS, ÅKLAGARE OCH
DOMSTOLAR
Tilltron till rättssamhället bygger på att
människorna kan förlita sig på att en
effektiv brottsbekämpning och en fri och
oberoende rättskipning ger trygghet för
personlig integritet och egendom. Polisens
uppgift är att förebygga brott, upprätthålla
ordningen samt att utreda och beivra brott.
Nära och förtroendefulla kontakter mellan
polisen och allmänheten ska utgöra
grunden för ett bra polisiärt arbete. Det
utåtriktade brottsförebyggande arbetet är
viktigt och samarbetet med socialtjänsten
och skolan ska ges en hög prioritet.
Polisens uppgift är att förebygga brott,
upprätthålla ordningen samt att utreda och
beivra brott. Nära och förtroendefulla
kontakter mellan polisen och allmänheten
ska utgöra grunden för ett bra polisiärt
arbete. Det utåtriktade brottsförebyggande
arbetet är viktigt och samarbetet med
socialtjänsten och skolan ska ges en hög
prioritet. Polisarbetet ska vidare
organiseras så att tillgången på poliser är
störst vid tider då och på platser där
brottsligheten kan förväntas vara som mest
omfattande.
Åklagarna ska skyndsamt väcka och utföra
åtal. Det är särskilt viktigt att
myndigheterna reagerar snabbt på brott
som begås av ungdomar, och arbetet med
sådana brott ska därför organiseras så att
de kan tas med förtur.
Åklagarna ska skyndsamt väcka och utföra
åtal. Det är särskilt viktigt att
myndigheterna reagerar snabbt på brott
som begås av ungdomar.
Ett kraftfullt arbete mot ekonomisk
brottslighet är viktigt, då ekobrott hotar
samhällsmoralen i det demokratiska
samhället. Sverige bör bland annat inom
ramen för EUsamarbetet verka för
samordnade insatser för att förebygga och
motverka ekonomisk brottslighet.
Miljöbrott innebär inte bara att de
ansvariga tillskansar sig ekonomisk fördel
28 1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
1
2
3
4
5
6
7
8
För att möta den internationella
För att möta den internationella
brottsutvecklingen krävs ett väl fungerande brottsutvecklingen krävs ett väl fungerande 9
samarbete över myndighetsgränser och ett samarbete över myndighetsgränser och ett 10
11
utvecklat internationellt polissamarbete.
utvecklat internationellt polissamarbete.
12
Dessutom bör gränspolis och tull ges
13
erforderliga resurser för att möta
14
internationella brottssyndikat.
15
16
Domstolarna ska stå fria och oberoende
Domstolarna ska stå fria och oberoende
från statsmakterna och handlägga mål och från statsmakterna och handlägga mål och 17
ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. 18
19
Domstolsväsendet ska vara organiserat så
Domstolsväsendet ska vara organiserat så
20
att domar och beslut kan ges inom rimlig
att domar och beslut kan ges inom rimlig
21
tid. Det är också viktigt med ett lokalt
tid. Det är också viktigt med ett lokalt
22
förankrat rättsväsende.
förankrat rättsväsende.
23
24
2.4. SÄKERHETS OCH FÖRSVAR
2.4. SÄKERHETS- OCH
25
FÖRSVARSPOLITIK
26
Krig och konflikter mellan såväl enskilda
Krig och konflikter mellan såväl enskilda
27
människor som stater uppstår till följd av
människor som stater uppstår till följd av
människans ofullkomlighet. Vår rädsla för människans ofullkomlighet. Vår rädsla för 28
29
det okända, girighet, avund, maktlystnad
det okända, girighet, avund, maktlystnad,
30
prestige och så vidare är ofta orsaken till att och prestige är ofta orsaken till att
31
konflikter växer och övergår i krig. En
konflikter växer och övergår i
framgångsrik säkerhets- och försvarspolitik 32
krigssituationer. En framgångsrik
33
bygger på tidiga varningssystem och
säkerhets- och försvarspolitik bygger på
34
förhindrar och förebygger att konflikter
tidiga varningssystem och förhindrar och
35
leder till våldshandlingar, förmår lindra
förebygger att konflikter leder till
dess konsekvenser och skyddar människors 36
våldshandlingar, förmår lindra dess
37
konsekvenser och skyddar människors liv, liv, frihet och egendom.
38
frihet och egendom.
39
Rätten till liv är en grundläggande mänsklig Rätten till liv är en grundläggande mänsklig 40
41
rättighet. Respekten för den är en
rättighet. Respekten för den är en
42
förutsättning för att den enskilda
förutsättning för att den enskilda
43
människan ska kunna åtnjuta sina övriga
människan ska kunna åtnjuta sina övriga
44
rättigheter. Rätten till liv, kroppslig
rättigheter. Rätten till liv, kroppslig
45
integritet och respekt för den personliga
integritet och respekt för den personliga
46
värdigheten innefattar även rätten att
värdigheten innefattar även rätten att
47
försvara sig mot angrepp.
försvara sig mot angrepp.
48
Vid konflikter har fredliga metoder, såsom Vid konflikter har fredliga metoder, såsom 49
50
diskussion och förhandling, företräde
diskussion och förhandling, företräde
på ett otillbörligt sätt utan det görs
dessutom på bekostnad av framtida
generationer. Detta gör miljöbrotten
särskilt allvarliga. Det är viktigt att
myndigheterna står starkt rustade för att
möta dessa brott.
29 framför vapenbruk. Aggression och
offensivt krig är inte etiskt försvarbart.
framför vapenbruk. Aggression och
offensivt krig är inte etiskt försvarbart.
Utifrån ett kristdemokratiskt synsätt kan
dock vapenmakt brukas under iakttagande
av följande kriterier, och då alla andra
ansträngningar att lösa konflikten med
fredliga medel har prövats:
Utifrån ett kristdemokratiskt synsätt kan
dock vapenmakt brukas under iakttagande
av följande kriterier, och då alla andra
ansträngningar att lösa konflikten med
fredliga medel har prövats:
• För att förebygga att konflikter växer,
främja uppbyggnad av freden och vara till
stöd för samt skydda olika humanitära
hjälpinsatser.
• För att förebygga att konflikter växer,
främja uppbyggnad av freden och vara till
stöd för samt skydda olika humanitära
hjälpinsatser.
• Om det är ett försvarskrig: Det måste det
föreligga ett rättfärdigt ändamål, det vill
säga själv försvar, skydda oskyldigas liv
eller säkrande av grundläggande mänskliga
rättigheter.
• Om det är ett försvarskrig måste det
föreligga ett rättfärdigt ändamål, det vill
säga självförsvar, skydda oskyldigas liv eller
säkrande av grundläggande mänskliga
rättigheter.
• Vapeninsatsen måste stå i proportion till
det som avses att försvaras, och den
förödelse som därigenom uppstår.
Aggression riktad mot civila är ej
försvarbar.
• Vapeninsatsen måste stå i proportion till
det som avses att försvaras, och den
förödelse som därigenom uppstår.
Aggression riktad mot civila är ej
försvarbar.
• Det måste alltid finnas en seriöst grundad
utsikt till framgång. Även försvarskriget
upphör att vara legitimt då det enbart leder
till fortsatt lidande och ödeläggelse.
• Det måste alltid finnas en seriöst grundad
utsikt till framgång. Även försvarskriget
upphör att vara legitimt då det enbart leder
till fortsatt lidande och ödeläggelse.
Människosläktet utgör en enhet, vars
medlemmar och gemenskaper är etiskt
bundna till varandra genom ömsesidiga
rättigheter och skyldigheter. Fred kan inte
byggas utan aktiva och skapande
ansträngningar. För att öka samt
effektivisera internationellt samarbete i
dessa frågor bör lämpliga gemensamma
institutioner finnas. FN, EU och OSSE är
exempel på internationella organisationer
som stundtals varit lyckosamma i att
förebygga konflikter och därmed bidragit
till en fredligare värld.
Människosläktet utgör en enhet, vars
medlemmar och gemenskaper är etiskt
bundna till varandra genom ömsesidiga
rättigheter och skyldigheter. Fred kan inte
byggas utan aktiva och skapande
ansträngningar. För att öka samt
effektivisera internationellt samarbete i
dessa frågor bör lämpliga gemensamma
institutioner finnas. FN, EU, NATO och
OSSE är exempel på internationella
organisationer som stundtals varit
lyckosamma i att förebygga konflikter och
därmed bidragit till en fredligare värld. I
FN-stadgans första artikel manifesteras
emellertid den olösta spänningen mellan
stat och folk. Stadgan utgår från folkrätten,
där folk utgör naturliga gemenskaper med
lika rättigheter och självbestämmanderätt.
FN:s medlemmar utgörs dock av stater
som åberopar suveränitet oavsett hur
30 1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
maktförhållandena och de ofta godtyckliga
gränserna har kommit till. Något som
också kan dela folk snarare än förena.
1
2
3
4
Självständiga stater har ett stort värde, som Självständiga stater har ett stort värde, som 5
ansvariga för det gemensammas bästa
ansvariga för det gemensammas bästa
6
inom sina gränser. Men då stater
inom sina gränser. Men då stater
7
misslyckas med att skydda människors
misslyckas med att skydda människors
8
säkerhet, eller systematiskt bryter mot
säkerhet, eller systematiskt bryter mot
9
mänskliga rättigheter finns det en
mänskliga rättigheter finns det en
10
förpliktelse att ställa upp för utsatta
förpliktelse att ställa upp för utsatta
11
medmänniskor. Aggression får aldrig löna
medmänniskor. Aggression får aldrig löna
12
sig och ingen har rätt, i en attityd av passiv sig och ingen har rätt, i en attityd av passiv 13
neutralitet, att överge människor som
neutralitet, att överge människor som
14
utsätts för krigshandlingar. Därför måste
utsätts för krigshandlingar. Därför måste
15
det i folkrätten finnas regler för hur och
det i folkrätten finnas regler för hur och
16
när internationella organisationer som FN när internationella organisationer som FN 17
och EU kan ingripa, även militärt, för att
och EU kan ingripa, även militärt, för att
18
förhindra systematiska övergrepp mot
förhindra systematiska övergrepp mot
19
civilbefolkningen också inom ett land,
civilbefolkningen också inom ett land,
20
genom en så kallad humanitär intervention. genom en så kallad humanitär intervention. 21
Det handlar om att skapa en
Det handlar om att skapa en
22
säkerhetspolitik som i högre grad bygger på säkerhetspolitik som i högre grad bygger på 23
människors säkerhet istället för enbart
människors säkerhet istället för enbart
24
staters säkerhet.
staters säkerhet.
25
26
Svensk säkerhetspolitik ska präglas av
Sveriges säkerhetspolitik ska präglas av
27
samarbete, förutseende och
samarbete, förutseende och
28
helhetslösningar inom en internationell
helhetslösningar inom en internationell
29
säkerhetssamverkan. Målet är att fördjupa
säkerhetssamverkan. För att säkerställa att 30
fredsuppbyggnaden i vårt närområde, i
Sveriges säkerhetspolitiska behov
31
Europa samt i övriga världen. FN bör vara tillgodoses ska samverkan med andra
32
effektivt och starkt som organisation för
länder och organisationer vara en naturlig
33
global krishantering, och EU samt OSSE
del av säkerhetspolitiken. En given
34
som regionala europeiska
förutsättning för all sådan samverkan är att 35
säkerhetsorganisationer. Det är positivt att folkrätten och de mänskliga frioch
36
USA genom sitt engagemang i NATO
rättigheterna respekteras. Målet är att
37
deltar i den europeiska säkerhetsordningen. fördjupa fredsuppbyggnaden i vårt
38
Ett öppet och nära samarbete med NATO närområde, i Europa samt i övriga världen. 39
bör vara en naturlig del av svensk
FN bör vara effektivt och starkt som
40
säkerhetspolitik.
organisation för global krishantering, och
41
EU samt OSSE som regionala europeiska
42
Med den förändrade världsbild som råder
säkerhetsorganisationer. Ett öppet och
43
efter det kalla krigets slut behövs en
nära samarbete med NATO bör, givet
44
modern säkerhetspolitik för Sverige som
nämnda kriterier, vara en naturlig del av
45
fokuserar på internationellt samarbete och svensk säkerhetspolitik.
46
ett gemensamt ansvar för människors
47
säkerhet.
48
49
Sverige ingår i EU där ett europeiskt
Sverige ingår i EU där ett europeiskt
50
säkerhetspolitiskt samarbete växer fram. Vi säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete
51
31 kan inte stå neutrala om våra grannländer
anfalls. Vi bör vara delaktiga i att lösa
säkerhetsproblem i Europa och
närområdet, och efter förmåga även i
övriga delar av världen. Svenska åtaganden
ska främja bland annat europeisk säkerhet
och vara fredsbevarande. Genom ett
europeiskt försvarssamarbete stöds också
den svenska försvarspolitiken som syftar
till fred och frihet. Svenska militära insatser
ska genomföras först efter självständiga
svenska beslut.
växer fram. Vi kan inte stå neutrala om
våra grannländer anfalls. Vi bör vara
delaktiga i att lösa säkerhetsproblem i
Europa och närområdet, och efter förmåga
även i övriga delar av världen. Svenska
åtaganden ska främja bland annat
europeisk säkerhet och vara
fredsbevarande. Genom ett europeiskt
försvarssamarbete stöds också den svenska
försvarspolitiken som syftar till fred och
frihet. Svenska militära insatser ska
genomföras först efter självständiga
svenska beslut.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
Kriser måste mötas med politikens alla
Kriser måste mötas med politikens alla
15
preventiva möjligheter. Säkerhetspolitiken preventiva möjligheter. Säkerhetspolitiken 16
bildar tillsammans med utrikes- och
bildar tillsammans med utrikes- och
17
försvarspolitiken liksom närings, miljö- och försvarspolitiken liksom närings, miljö- och 18
biståndspolitiken en helhet. Den bästa
biståndspolitiken en helhet. Den bästa
19
förutsättningen för att undvika väpnade
förutsättningen för att undvika väpnade
20
konflikter är att främja respekten för de
konflikter är att främja respekten för de
21
mänskliga rättigheterna och att säkra en
mänskliga rättigheterna och att säkra en
22
demokratisk samhällstradition. Dessa
demokratisk samhällstradition. Dessa
23
grundvärden måste ständigt erövras och
grundvärden måste ständigt erövras och
24
försvaras.
försvaras.
25
26
Nya typer av konflikter och hot leder till
Nya typer av konflikter och hot leder till
27
ett vidgat säkerhetsbegrepp. Hoten sträcker ett vidgat säkerhetsbegrepp. Hoten sträcker 28
sig från den hårda kärnan av traditionella
sig från den hårda kärnan av traditionella
29
hot till dem som följer av det moderna
hot till dem som följer av det moderna
30
samhällets sårbarhet. Sverige måste kunna
samhällets sårbarhet. Sverige måste kunna
31
möta angrepp från internationell
möta angrepp från internationell
32
kriminalitet, terrorism, ITkrig, biologiska
kriminalitet, terrorism, cyberkrigföring,
33
vapen, kemiska vapen och kärnvapen.
biologiska vapen, kemiska vapen och
34
Dessutom krävs förmåga att hantera nya
kärnvapen. Dessutom krävs förmåga att
35
konflikter av bland annat inomstatlig
hantera nya konflikter av bland annat
36
karaktär och där mänskliga rättigheter
inomstatlig karaktär och där mänskliga
37
kränks.
rättigheter kränks eller när utomstatliga
38
aktörer agerar för att överta territorier.
39
40
Försvarsmaktens huvuduppgift är att värna Försvarsmaktens huvuduppgift är att värna 41
människors liv och frihet. Det sker i regel
människors liv och frihet. Det sker i regel
42
bäst genom att värna territoriell integritet
bäst genom att värna territoriell integritet
43
och utöva gränsskydd samt värna fredstida och utöva gränsskydd samt värna fredstida 44
yttre säkerhet. Därutöver krävs att
yttre säkerhet. Därutöver krävs att
45
totalförsvaret förmår upprätthålla
totalförsvaret förmår upprätthålla
46
beredskap för att kunna delta i hanteringen beredskap för att kunna delta i hanteringen 47
av katastrofer och andra svåra
av katastrofer och andra svåra
48
påfrestningar i samhället samt att delta i
påfrestningar i samhället samt att delta i
49
förebyggande åtgärder för att begränsa
förebyggande åtgärder för att begränsa
50
riskerna för sådana. Dessutom bör Sverige riskerna för sådana. Dessutom bör Sverige 51
32 kunna delta, efter beslut i FN:s
säkerhetsråd eller utifrån folkrättsligt
godtagbara kriterier, även utanför Europa.
Försvarsmakten ska ha en sådan styrka,
sammansättning, beredskap och
gruppering att den kan verka
krigsavhållande vid säkerhetspolitiska
kriser i närområdet.
Alla svenska medborgare ska omfattas av
en totalförsvarsplikt. Därigenom förankras
det svenska försvaret hos det svenska
folket och personalförsörjningen tryggas på
ett kostnadseffektivt sätt. Uttag till
utbildning i fred avgörs utifrån försvarets
uppgifter och hotbilder. Den som fullgör
militärtjänst bör se på sig själv som varande
i fredens tjänst och väktare av
medmänniskors trygghet och frihet.
Samtidigt måste alla de som av samvetsskäl
inte vill göra vapentjänst, bemötas med
största respekt och beredas tjänstgöring
med civilplikt.
Det civila försvaret och det psykologiska
försvaret måste ha tillräckliga resurser för
att kunna garantera befolkningen ett gott
skydd mot effekterna av såväl civila
katastrofer som aktuella militära hotbilder.
Det ekonomiska försvaret är en viktig del
av totalförsvaret. Sverige ska i princip
kunna svara för befolkningens livsmedelsoch energiförsörjning samt hålla en god
beredskap inför avspärrning av
utrikeshandeln.
Civilmotstånd och andra alternativa
försvarsformer ska vara ett komplement till
det militära försvaret och vara en möjlighet
till aktiva insatser för medborgare, som
utan att bruka vapen vill delta i försvaret av
Sverige.
Som en följd av försvarets uppgifter krävs
en försvarsmateriell kompetens inom
landet, vilket förutsätter¬ en inhemsk
försvarsindustri. Vapenexporten ska
begränsas till demokratiska stater och
omgärdas av noggrann kontroll. Export
kunna delta, efter beslut i FN:s
säkerhetsråd eller utifrån folkrättsligt
godtagbara kriterier, även utanför Europa.
Försvarsmakten ska ha en sådan styrka,
sammansättning, beredskap och
gruppering att den kan verka
krigsavhållande vid säkerhetspolitiska
kriser i närområdet.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Alla svenska medborgare ska omfattas av
10
en totalförsvarsplikt. Därigenom förankras 11
det svenska försvaret hos det svenska
12
folket. På vilket sätt personalförsörjningen 13
ska tryggas och vilka som ska tas ut för
14
utbildning i fred ska avgöras utifrån
15
försvarets uppgifter och hotbilder. Den
16
som är verksam inom försvarsmakten bör
17
se på sig själv som varande i fredens tjänst 18
och väktare av medmänniskors trygghet
19
och frihet. Militärutbildning bör så långt
20
som möjligt bygga på frivillighet och de
21
som av samvetsskäl inte vill göra
22
vapentjänst inom totalförsvarsplikten, ska
23
bemötas med respekt och beredas
24
tjänstgöring med civilplikt.
25
26
Det samlade totalförsvaret måste ha
27
tillräckliga resurser för att kunna garantera 28
befolkningen ett gott skydd mot effekterna 29
av såväl civila katastrofer som aktuella
30
militära hotbilder. Det ekonomiska
31
försvaret är en viktig del av totalförsvaret.
32
Sverige ska i princip kunna svara för
33
befolkningens livsmedelsoch
34
energiförsörjning samt hålla en god
35
beredskap inför avspärrning av
36
utrikeshandeln.
37
38
Civilmotstånd och andra alternativa
39
försvarsformer ska vara ett komplement till 40
det militära försvaret och vara en möjlighet 41
till aktiva insatser för medborgare, som
42
utan att bruka vapen vill delta i försvaret av 43
Sverige.
44
45
Som en följd av försvarets uppgifter krävs 46
en försvarsmateriell kompetens inom
47
landet, vilket förutsätter¬ en inhemsk
48
försvarsindustri. Vapenexporten ska
49
begränsas till demokratiska stater och
50
omgärdas av noggrann kontroll. Export
51
33 ska ej gå till offensivt krigförande länder
eller till stater där det förekommer
systematiska kränkningar av mänskliga
rättigheter.
ska ej gå till offensivt krigförande länder
eller till stater där det förekommer
systematiska kränkningar av mänskliga
rättigheter.
1
2
3
4
5
2.5. EUROPEISKA UNIONEN (EU)
2.5. EUROPEISKA UNIONEN (EU)
6
Människors gemensamma angelägenheter
Människors gemensamma angelägenheter
7
avgörs på en mängd olika nivåer i
avgörs på en mängd olika nivåer i
8
samhället. Det är mänsklighetens
samhället. Det är gemensamma
9
gemensamma erfarenhet av det sena
erfarenheter av det sena 1900-talet, att
10
1900talet, att alltfler sådana angelägenheter alltfler sådana angelägenheter måste lösas
11
måste lösas genom internationellt
genom internationellt samarbete. Den
12
samarbete. Den enskilde medborgarens
enskilde medborgarens problem och
13
problem och möjligheter är i allt större
möjligheter är i allt större utsträckning ett
14
utsträckning ett resultat av internationella
resultat av internationella omständigheter.
15
sammanhang.
16
17
Det är denna koppling till den enskilda
Det är denna koppling till den enskilda
18
människans verklighet, som gör den
människans verklighet, som gör den
19
europeiska unionen nödvändig. EU är en
europeiska unionen nödvändig. EU är en
20
strävan att på över- och mellanstatlig nivå
strävan att på över- och mellanstatlig nivå
21
skapa det medborgarskap – ett
skapa det medborgarskap – ett
22
demokratiskt ansvarstagande – som är
demokratiskt ansvarstagande – som är
23
nödvändigt för att bygga ett gott samhälle. nödvändigt för att bygga ett gott samhälle. 24
Vi vill skapa ett medborgarnas Europa, där Vi vill skapa ett medborgarnas Europa, där 25
unionen är öppen för medborgarnas
unionen är öppen för medborgarnas
26
kontroll, och där medborgarnas trygghet
kontroll, och där medborgarnas trygghet
27
och välstånd skyddas av unionen.
och välstånd skyddas av unionen.
28
29
EU får aldrig bli enbart en
EU får aldrig bli enbart en
30
intressegemenskap. Unionens folk förenas intressegemenskap. Unionens folk förenas 31
också av gemensamma värden som
också av gemensamma värden som
32
grundar sig i vårt gemensamma arv från
grundar sig i vårt gemensamma arv från
33
den judiskkristna traditionen och
den judiskkristna traditionen och
34
humanismen. Här ligger ett starkt och
humanismen. Här ligger ett starkt och
35
livskraftigt arv, som EUländerna har att
livskraftigt arv, som EU-länderna har att
36
förvalta. Idag grundar sig vår gemenskap,
förvalta. Idag grundar sig vår gemenskap,
37
förutom dessa grundläggande traditioner,
förutom dessa grundläggande traditioner,
38
också på övertygelsen om det demokratiska också på övertygelsen om det demokratiska 39
systemet och de mänskliga rättigheterna.
systemet och de mänskliga rättigheterna.
40
Till detta kommer den sociala
Till detta kommer den sociala
41
marknadsekonomin. Denna
marknadsekonomin. Denna
42
värdegemenskap bör EU söka att stärka,
värdegemenskap bör EU söka att stärka,
43
utan att för den skull resa murar mot
utan att för den skull resa murar mot
44
omvärlden. Tvärtom måste EU:s relationer omvärlden. Tvärtom måste EU:s relationer 45
till omvärlden präglas av respekt och
till omvärlden präglas av respekt och
46
kulturell dialog.
dialog.
47
48
Det yttersta målet för EU är att vara garant Det yttersta målet för EU är att vara garant 49
för fred, säkerhet och dialog mellan de
för fred, säkerhet och dialog mellan de
50
europeiska folken. Principen bör vara att
europeiska folken. Principen bör vara att
51
34 unionen är öppen för varje europeiskt land
som delar grundläggande värden om
demokrati och mänskliga rättigheter samt
bygger på den sociala marknadsekonomin.
unionen är öppen för varje europeiskt land
som delar grundläggande värden om
demokrati och mänskliga rättigheter samt
bygger på den sociala marknadsekonomin.
1
2
3
4
5
I kristdemokratin är övertygelsen om alla
I kristdemokratin är övertygelsen om alla
6
människors lika värde grunden för
människors absoluta och okränkbara värde 7
relationerna med andra folk. Europeisk
grunden för relationerna med andra folk.
8
säkerhet skapas genom gränsöverskridande Europeisk säkerhet skapas genom
9
samarbete och solidaritet. EU måste också gränsöverskridande samarbete och
10
ha en samordnad förmåga att självständigt solidaritet. EU måste också ha en
11
hantera kriser av militär eller civil natur
samordnad förmåga att självständigt
12
inom eller invid unionens gränser. Varje
hantera kriser av militär eller civil natur
13
medlemsstat måste självständigt få ta
inom eller invid unionens gränser. Varje
14
ställning till deltagande i ett eventuellt
medlemsstat måste självständigt få ta
15
gemensamt territorialförsvar.
ställning till deltagande i ett eventuellt
16
gemensamt territorialförsvar.
17
18
Det följer av engagemanget för
Det följer av engagemanget för
19
internationell gemenskap att Europa ska
internationell gemenskap att Europa ska
20
vara öppet mot omvärlden. EU har ett
vara öppet mot omvärlden. EU har ett
21
ansvar att bidra till rättvisa globala
ansvar att bidra till rättvisa globala
22
spelregler, som kan ge alla länder möjlighet spelregler, som kan ge alla länder möjlighet 23
till en hållbar utveckling. Det handlar om
till en hållbar utveckling. Det handlar om
24
en förlängning av den kristdemokratiska
en förlängning av den kristdemokratiska
25
idén om samhällsgemenskap. Genom en
idén om samhällsgemenskap. Genom en
26
sammanhållen politik inom
sammanhållen politik inom
27
utvecklingsbistånd, handelspolitik och
utvecklingsbistånd, handelspolitik och
28
utrikespolitik kan EU bidra till detta.
utrikespolitik kan EU bidra till detta.
29
Handels- och jordbrukspolitiken måste
Handels- och jordbrukspolitiken måste
30
göras förenliga med internationell
göras förenliga med internationell
31
solidaritet. Det är också EU:s skyldighet att solidaritet. Det är också EU:s skyldighet att 32
vara öppen för de människor som söker
vara öppen för de människor som söker
33
skydd från förtryck och våld. En
skydd från förtryck och våld. En
34
gemensam asylpolitik är önskvärd för att
gemensam asylpolitik är önskvärd för att
35
dela ansvaret mellan EU:s länder.
dela ansvaret mellan EU:s länder.
36
37
På det ekonomiska området kan EU bidra På det ekonomiska området kan EU bidra 38
till välståndets uppbyggnad genom att
till välståndets uppbyggnad genom att
39
utveckla och förbättra den inre marknaden. utveckla och förbättra den inre marknaden. 40
Det måste ske genom att förenkla regler
Det måste ske genom att förenkla regler
41
och förbättra konkurrensen, genom att
och förbättra konkurrensen, genom att
42
bryta upp slutna marknader och monopol, bryta upp slutna marknader och monopol, 43
och förhindra otillbörligt statligt stöd. På så och förhindra otillbörligt statligt stöd. På så 44
vis kan EU skapa bättre möjligheter för
vis kan EU skapa bättre möjligheter för
45
enskilt företagande, och därigenom för
enskilt företagande, och därigenom för
46
människor att genom eget arbete skapa sig människor att genom eget arbete skapa sig 47
ekonomisk trygghet.
ekonomisk trygghet.
48
49
EU ska vara en social och ekologisk
EU ska vara en social och miljömässigt
50
marknadsekonomi. Kristdemokratiskt
hållbar marknadsekonomi.
51
35 tänkande har inspirerat den europeiska
modellen, som förenar individuell frihet
med samhälleligt ansvarstagande i form av
ett socialt skyddsnät för alla. Det är
angeläget att motverka de tendenser till
ökade klyftor som kommer med nya
strukturförändringar. Bäst görs detta
genom att EUländerna skapar
förutsättningar för livslångt lärande och en
dynamisk ekonomisk utveckling i alla
regioner.
Kristdemokratiskt tänkande har inspirerat
den europeiska modellen, som förenar
personlig frihet med samhälleligt
ansvarstagande i form av ett socialt
skyddsnät för alla. Det är angeläget att
motverka de tendenser till ökade klyftor
som kommer med nya
strukturförändringar. Bäst görs detta
genom att EU-länderna skapar
förutsättningar för livslångt lärande och en
dynamisk ekonomisk utveckling i alla
regioner.
Full sysselsättning i Europa kan
åstadkommas genom en
entreprenörsvänlig och flexibel ekonomi,
som gynnar det personliga initiativet.
Endast då kan EU:s inre marknad komma
till sin fulla rätt. Varje land har dock rätt att
själv välja utformningen av sin ekonomiska
politik. EUländerna måste gemensamt
tillhandahålla goda förutsättningar för
kunskapsbaserade framtidsföretag.
Europeisk lagstiftning måste tillgodose
stabila och gynnsamma spelregler för
gränsöverskridande informationsteknologi.
Full sysselsättning och goda ekonomiska
villkor i Europa kan åstadkommas genom
en entreprenörsvänlig och flexibel
ekonomi, som gynnar det personliga
initiativet. Endast då kan EU:s inre
marknad komma till sin fulla rätt. Varje
land har dock rätt att själv välja
utformningen av sin ekonomiska politik.
EU:s inre marknad bygger på visionen om
att en allt mer sammanflätad europeisk
ekonomi säkrar freden. Med en inre
marknad förstärks dessutom
konkurrenskraften och den ekonomiska
dynamiken. För att den inre marknaden
ska fungera långsiktigt krävs ett nära och
solidariskt samarbete inom penning- och
växelkurspolitiken. Därför inleddes det
europeiska valutasamarbetet EMU. För att
Sverige fullt ut ska kunna delta i det
ekonomiska samarbetet samt påverka och
ha inflytande på hela EUsamarbetet, men
också solidariskt dela ansvaret, bör Sverige
vara medlem i EMU.
EU:s inre marknad bygger på visionen om
att en allt mer sammanflätad europeisk
ekonomi säkrar freden. Med en inre
marknad förstärks dessutom
konkurrenskraften och den ekonomiska
dynamiken. För att den inre marknaden
ska fungera långsiktigt krävs ett nära och
solidariskt samarbete inom penning- och
växelkurspolitiken. En gemensam valuta
har fördelar, men förutsätter dels ökad
överstatlighet, dels att alla deltagarländer
tillämpar samma stränga budgetdisciplin
och lever upp till gemensamt beslutade
regler i alla delar.
Det är önskvärt att hela Europa binds
samman till en öppen gemenskap. Då
krävs också gemensamt stöd till de
regioner som har störst problem att
anpassa sig till utvecklingen.
Jordbrukspolitiken inom EU måste
tillhandahålla förutsättningar för ett
konkurrenskraftigt europeiskt jordbruk
Det är önskvärt att hela Europa binds
samman till en öppen gemenskap. Då
krävs också gemensamt stöd till de
regioner som har störst problem att
anpassa sig till utvecklingen.
Jordbrukspolitiken inom EU måste
tillhandahålla förutsättningar för ett
konkurrenskraftigt europeiskt jordbruk
36 1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
förenligt med internationell solidaritet och
en levande landsbygd, som dessutom tjänar
som garant för biologisk mångfald, god
djurhållning och ekologiskt framställda
livsmedel.
förenligt med internationell solidaritet och
en levande landsbygd, som dessutom tjänar
som garant för biologisk mångfald, god
djurhållning och livsmedel framställda på
ett miljömässigt hållbart sätt.
1
2
3
4
5
6
Då miljöproblemen är gränsöverskridande Då miljöproblemen är gränsöverskridande 7
till sin natur är EU i många fall den mest
till sin natur är EU i många fall den mest
8
lämpliga nivån för att lösa miljöproblemen lämpliga nivån för att arbeta med
9
i vår världsdel. Förvaltarskapsprincipen
miljöproblemen i vår världsdel.
10
måste vara förankrad och få en tydlig
Förvaltarskapsprincipen måste vara
11
tillämpning i EU. Det innebär att en
förankrad och få en tydlig tillämpning i
12
långsiktigt hållbar utveckling måste vara
EU. Det innebär att en långsiktigt hållbar
13
målet för samtliga EU:s politikområden.
utveckling måste vara målet för samtliga
14
Försiktighetsprin¬cipen och principen om EU:s politikområden.
15
att förorenaren betalar, bör vara centrala i
Försiktighetsprin¬cipen och principen om 16
miljöarbetet i EU. EU bör verka för att en att förorenaren betalar, bör vara centrala i
17
grön skatteväxling sker inom samtliga
miljöarbetet i EU. EU bör verka för att en 18
EUländer. Miljöpolitiken måste vara så
grön skatteväxling sker inom samtliga EU- 19
flexibel att varje land och region kan
länder. Miljöpolitiken måste vara så flexibel 20
anpassa åtgärder efter sina unika
att varje land och region kan anpassa
21
förhållanden. På global nivå måste EU
åtgärder efter sina unika förhållanden. På
22
verka för en lösning av klimatproblemet.
global nivå måste EU verka för en lösning 23
Miniminivåer för miljöavgifter ska kunna
av klimatproblemet. Miniminivåer för
24
fastställas genom majoritetsbeslut inom
miljöavgifter ska kunna fastställas genom
25
EU.
majoritetsbeslut inom EU.
26
27
Det krävs en ökad samordning av
Det krävs en ökad samordning av
28
energipolitiken på EUnivå. EUländerna
energipolitiken på EU-nivå. EU-länderna
29
måste samarbeta för att möta de
måste samarbeta för att möta de
30
utmaningar som globala klimatförändringar utmaningar som globala klimatförändringar 31
medför. Även försörjningstryggheten utgör medför. Även försörjningstryggheten utgör 32
en gränsöverskridande utmaning.
en gränsöverskridande utmaning.
33
Gemensamma åtgärder för bättre
Gemensamma åtgärder för bättre
34
energihushållning krävs.
energihushållning krävs.
35
36
En stärkt miljögaranti med omvänd
En stärkt miljögaranti med omvänd
37
bevisföring bör finnas. Detta innebär att
bevisföring bör finnas. Detta innebär att
38
det är upp till den som är minst miljövänlig det är upp till den som är minst miljövänlig 39
att bevisa att den så kallade miljögarantin
att bevisa att den så kallade miljögarantin
40
inte kan tillämpas.
inte kan tillämpas.
41
42
Det krävs ett nära samarbete på EUnivå
Det krävs ett nära samarbete på EU-nivå
43
för att motverka allvarlig
för att motverka allvarlig
44
gränsöverskridande brottslighet och
gränsöverskridande brottslighet och
45
smuggling. Handeln med droger och
smuggling. Handeln med droger och
46
människor, så kallad trafficking, bör vara
människor, bör vara prioriterade områden i 47
prioriterade områden i
brottsbekämpningen. Åklagare och
48
brottsbekämpningen. Åklagare och
polismyndigheter inom EU måste
49
polismyndigheter inom EU måste
samordna sin verksamhet. Det europeiska
50
samordna sin verksamhet. Det europeiska
polissamarbetet ska vara väl utvecklat,
51
37 polissamarbetet ska vara väl utvecklat,
samtidigt som dess befogenheter ska vara
tydligt avgränsade, och skyddet för den
personliga integriteten värnas.
samtidigt som dess befogenheter ska vara
tydligt avgränsade, och skyddet för den
personliga integriteten värnas.
1
2
3
4
5
Europeiska unionens funktionssätt måste
Europeiska unionens funktionssätt måste
6
kunna fungera med ett stort antal
kunna fungera med ett stort antal
7
medlemmar. Ändringar i fördragen ska
medlemmar. Ändringar i fördragen ska
8
beslutas med enhällighet. Alla
beslutas med enhällighet. Alla
9
medlemsstater ska även godkänna
medlemsstater ska även godkänna
10
överföring av ny kompetens till EU.
överföring av utökad beslutsrätt till EU.
11
Majoritetsbeslut ska vara regel inom EU:s
Majoritetsbeslut ska vara regel inom EU:s
12
kompetensområde.
kompetensområde.
13
14
EU bör ha en konstitution som på ett
EU bör ha en konstitution som på ett
15
tydligt sätt visar maktfördelningen mellan
tydligt sätt visar maktfördelningen mellan
16
EU och medlemsstaterna samt
EU och medlemsstaterna samt
17
beslutsordningen i unionen. Demokratisk
beslutsordningen i unionen. Demokratisk
18
kontroll och öppenhet måste vara
kontroll och öppenhet måste vara
19
grundläggande för en sådan konstitution.
grundläggande för en sådan konstitution.
20
Beslutsprocessen måste vara överblickbar
Beslutsprocessen måste vara överblickbar
21
för medborgarna och därmed ge möjlighet för medborgarna och därmed ge möjlighet 22
att utkräva ansvar. Innebörden i den
att utkräva ansvar. Innebörden i den
23
svenska offentlighetsprincipen bör gälla i
svenska offentlighetsprincipen bör gälla i
24
EU. Det bör tydligt vara fastslaget vilka
EU. Det bör tydligt vara fastslaget vilka
25
EU:s kompetensområden är, och vilka de
EU:s kompetensområden är, och vilka de
26
inte är. En avgränsning av EU:s uppgifter
inte är. En avgränsning av EU:s uppgifter
27
är nödvändig, för att förhindra
är nödvändig, för att förhindra
28
ovälkommen centralisering. En mekanism ovälkommen centralisering. En mekanism 29
för tillämpning av subsidiaritetsprincipen i för tillämpning av subsidiaritetsprincipen i 30
beslutsprocessen måste finnas.
beslutsprocessen måste finnas.
31
32
Europaparlamentet ska ha ett enda säte.
Europaparlamentet ska ha ett enda säte.
33
Inom unionen bör en flexibel integration
Inom unionen bör en flexibel integration
34
tillåtas, för att ge länder möjlighet att
tillåtas, för att ge länder möjlighet att
35
fördjupa samarbetet i sin egen takt och ge
fördjupa samarbetet i sin egen takt och ge
36
grupper av medlemsstater möjlighet att
grupper av medlemsstater möjlighet att
37
utveckla egna angelägenheter. Det är också utveckla egna angelägenheter. Det är också 38
grundläggande att respekten för nationell
grundläggande att respekten för nationell
39
kultur och inhemska språk garanteras.
kultur och inhemska språk garanteras.
40
41
42
Kapitel 3. Människan – unik eller ett djur bland alla andra?
43
ÄR DET INTE HÖJDEN AV
ÄR DET INTE HÖJDEN AV
44
HÖGMOD och egoism att tillmäta
HÖGMOD och egoism att tillmäta
45
människan värde och rättigheter som vida
människan värde och rättigheter som vida
46
överträffar andra varelsers? Finns det
överträffar andra varelsers? Finns det
egentligen något legitimt skäl att värdera en egentligen något legitimt skäl att värdera en 47
48
människans liv högre än till exempel
människans liv högre än till exempel
49
schimpansens, vars gener till mer än 98
schimpansens, vars gener till mer än 98
procent är gemensamma med människans? procent är gemensamma med människans? 50
51
38 Enligt den kristna traditionen är det utifrån
uppfattningen om människan som en
person, som gränsdragningen mellan
människa och djur bör motiveras. Vad
menas då med att människan – till skillnad
från djuren – kan beskrivas i termer av en
person? Personbegreppet innebär att
människan är en unik individ och att hon
som sådan inte tillhör någon annan än sig
själv. Det innebär att ingen människa kan
reduceras till en handelsvara, någon annans
ägodel, eller en del av ett större kollektiv.
Enligt den kristna traditionen är det utifrån
uppfattningen om människan som en
person, som gränsdragningen mellan
människa och djur bör motiveras. Vad
menas då med att människan – till skillnad
från djuren – kan beskrivas i termer av en
person? Personbegreppet innebär att
människan är en unik individ och att hon
som sådan inte tillhör någon annan än sig
själv. Det innebär att ingen människa kan
reduceras till en handelsvara, någon annans
ägodel, eller en del av ett större kollektiv.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
Samtidigt är en person mycket mer än en
Samtidigt är en person mycket mer än en
14
individ. Personen tillhör visserligen ingen
individ. Personen tillhör visserligen ingen
15
annan än sig själv men är likväl inte sig
annan än sig själv men är likväl inte sig
16
själv nog. Hon är istället en
själv nog. Hon är istället en
17
gemenskapsvarelse som utvecklas i relation gemenskapsvarelse som utvecklas i relation 18
till andra människor. Människan är således till andra människor. Människan är således 19
både en social varelse och en självständig
både en social varelse och en självständig
20
individ. Men det är inte främst i dessa
individ. Men det är inte främst i dessa
21
avseenden som hon skiljer sig från djuren. avseenden som hon skiljer sig från djuren. 22
Tvärtom kan även åtskilliga djur
Tvärtom kan även åtskilliga djur
23
karaktäriseras som enskilda individer i
karaktäriseras som enskilda individer i
24
flock.
flock.
25
26
Det som ger människan hennes
Det som ger människan hennes absoluta
27
okränkbara värde och särställning är
och okränkbara värde och därmed hennes 28
hennes rationella natur. Med rationell natur särställning är hennes rationella natur. Med 29
avses det som vi också ibland kallar
rationell natur avses det som vi också
30
förnuft. Det handlar om hennes möjlighet ibland kallar förnuft. Det handlar om
31
att göra medvetna val, att reflektera över
hennes möjlighet att göra medvetna val, att 32
sin egen existens och kunna ägna sig åt
reflektera över sin egen existens och kunna 33
verksamheter bortom primära drifter och
ägna sig åt verksamheter bortom primära
34
instinkter. Konst, intellektuell förkovran
drifter och instinkter. Konst, intellektuell
35
och existentiell ångest är exempel på
förkovran och existentiell ångest är vitt
36
uttryck som denna exklusiva mänskliga
skilda exempel på uttryck som denna
37
natur ger upphov till.
exklusiva mänskliga natur ger upphov till.
38
39
Människans rationella natur innebär också Människans rationella natur innebär också 40
att hon inte är bunden till instinkter, utan
att hon inte är bunden till instinkter, utan
41
hon är en moralisk aktör, fri att välja
hon är en moralisk aktör, fri att välja
42
mellan ont och gott och därmed också
mellan ont och gott och därmed också
43
ansvarig för sina handlingar. Hennes
ansvarig för sina handlingar. Hennes
44
särställning inbegriper därför inte bara
särställning inbegriper därför inte bara
45
rättigheter utan i minst lika hög grad
rättigheter utan i minst lika hög grad
46
moraliska skyldigheter. Detta betyder bland moraliska skyldigheter. Detta betyder bland 47
annat att människan är förpliktigad att ta
annat att människan är förpliktigad att ta
48
ansvar för djuren, så att de behandlas med ansvar för djuren, så att de behandlas med 49
respekt och omtanke, och därmed komma respekt och omtanke, och därmed komma 50
till rätta med onödigt lidande hos djur.
till rätta med onödigt lidande hos djur.
51
39 Samtidigt vore det felaktigt att utvidga den
status som människan har till att också
omfatta djuren. Det är endast människan
som har inneboende förutsättningar att
skilja mellan gott och ont och därmed
också har ett moraliskt ansvar för sina
handlingar.
Det förhållandet att människor i olika
sammanhang är mer eller mindre
oförmögna att handla rationellt upphäver
inte hennes rationella natur eller
undergräver hennes okränkbara värde. Att
vara av rationell natur är inte detsamma
som att handla – eller att ens vara
förmögen att handla – rationellt. Ett
exempel tydliggör vad som avses. En
människa som sover kan inte handla
rationellt. Ändå är personen alltjämt av
rationell natur. Handlingsmönstret i detta
tillstånd kännetecknas knappast av
agerande som vi brukar räkna som
rationellt till exempel noggranna
överväganden och kalkylerade val. Ändå är
personen alltjämt av rationell natur.
Yttringar av rationalitet är därför inte
avgörande för människans rationella natur
eller hennes värde. Detta är viktigt att
komma ihåg när förmågan till rationalitet
saknas eller slås ut av allvarligare
anledningar än sömn, till exempel demens,
olyckor eller psykisk sjukdom. Den
rationella naturen konstituerar människan,
den är inte valfri, utbytbar eller tillfällig
utan finns med från tillblivelse till
dödsögonblick. Eventuella brister i
förmågan att vara rationell påverkar inte
detta förhållande.
I själva verket är alla människors
handlande förknippat med en varierande
grad av bristande rationalitet. Likaväl som
människan ibland visar prov på
hoppingivande förnuftighet, kännetecknas
också hennes handlingar tyvärr alltför ofta
av obegriplig ondska och dumhet. Insikten
om att detta dubbla stråk också tillhör den
mänskliga naturen, kallas i kristen tradition
för ofullkomlighetstanken. Den leder till
slutsatsen att det är i gemenskap och
Samtidigt vore det felaktigt att utvidga den
status som människan har till att också
omfatta djuren. Det är endast människan
som har inneboende förutsättningar att
skilja mellan gott och ont och därmed
också har ett moraliskt ansvar för sina
handlingar.
1
2
3
4
5
6
7
8
Det förhållandet att människor i olika
9
sammanhang är mer eller mindre
10
oförmögna att handla rationellt varken
11
upphäver hennes rationella natur eller
12
undergräver hennes absoluta och
13
okränkbara värde. Att vara av rationell
14
natur är inte detsamma som att handla –
15
eller att ens vara förmögen att handla –
16
rationellt. Ett exempel tydliggör vad som
17
avses. En människa som sover kan inte
18
handla rationellt. Ändå är personen alltjämt 19
av rationell natur. Handlingsmönstret i
20
detta tillstånd kännetecknas knappast av
21
agerande som vi brukar räkna som
22
rationellt till exempel noggranna
23
överväganden och kalkylerade val. Ändå är 24
personen alltjämt av rationell natur.
25
26
Yttringar av rationalitet är därför inte
27
avgörande för människans rationella natur 28
eller hennes värde. Detta är viktigt att
29
komma ihåg när förmågan till rationalitet
30
saknas eller slås ut av allvarligare
31
anledningar än sömn, till exempel demens, 32
olyckor eller psykisk sjukdom. Den
33
rationella naturen konstituerar människan, 34
den är inte valfri, utbytbar eller tillfällig
35
utan finns med från tillblivelse till
36
dödsögonblick. Eventuella brister i
37
förmågan att vara rationell påverkar inte
38
detta förhållande.
39
40
I själva verket är alla människors
41
handlande förknippat med en varierande
42
grad av bristande rationalitet. Likaväl som
43
människan ibland visar prov på
44
hoppingivande förnuftighet, kännetecknas 45
också hennes handlingar tyvärr alltför ofta 46
av obegriplig ondska och dumhet. Insikten 47
om att detta dubbla stråk också tillhör den 48
mänskliga naturen, kallas i kristen tradition 49
för ofullkomlighetstanken. Den leder till
50
slutsatsen att det är i gemenskap och
51
40 samarbete med andra människor som vi
bäst kompenserar dessa brister.
samarbete med andra människor som vi
bäst kompenserar dessa brister.
1
2
3
3.1. ÄLDRE OCH UNGA
3.1. ÄLDRE OCH UNGA
4
Samhället måste skapa förutsättningar för
Samhället måste skapa förutsättningar för
5
att människor ska få kunna växa upp och
att människor ska få kunna växa upp och
6
åldras under trygga och värdiga former.
åldras under trygga och värdiga former.
7
Respekten för alla människors lika och
Respekten för alla människors absoluta och 8
okränkbara värde måste upprätthållas
okränkbara värde måste upprätthållas
9
under hela livscykeln. Värdigheten i ett
under hela livscykeln. Värdigheten i ett
10
samhälle kan bäst bedömas utifrån hur
samhälle kan bäst bedömas utifrån hur
11
man bemöter de mest behövande
man bemöter de mest behövande
12
människorna.
människorna.
13
14
Såväl äldre som yngre är
Att det finns representanter i olika åldrar
15
underrepresenterade på olika beslutsnivåer. och därmed skiftande perspektiv i olika
16
Detta är oroande. Att det finns
beslutande församlingar är en förutsättning 17
representanter i olika åldrar och därmed
för ett gott beslutsfattande.
18
skiftande perspektiv i olika beslutande
19
församlingar är en förutsättning för ett gott
20
beslutsfattande.
21
22
Det är också viktigt att skapa mötesplatser Det är också viktigt att skapa mötesplatser 23
mellan unga och äldre i samhället. I
mellan unga och äldre i samhället. I
24
generationsmötet knyts kontakter och
generationsmötet knyts kontakter. Där
25
utbyts erfarenheter som kan medverka till
utbyts erfarenheter som kan medverka till
26
ökad förståelse och stärkt
ökad förståelse och stärkt
27
samhällsgemenskap.
samhällsgemenskap.
28
29
ÄLDRE
ÄLDRE
30
De äldre i samhället utgör en stor tillgång.
De äldre i samhället utgör en stor tillgång.
31
De representerar en mångårig
De representerar en mångårig
32
livserfarenhet som bör komma hela
livserfarenhet som bör komma hela
33
samhället till del. Kontakten med denna
samhället till del. Kontakten med denna
34
erfarenhet är ett helt avgörande villkor för erfarenhet är ett helt avgörande villkor för 35
ett vitalt och växande samhälle.
ett vitalt och växande samhälle.
36
37
I takt med den ökade medellivslängden vill 38
många äldre med god hälsa fortsätta arbeta 39
i yrkesliv och företagande. Det är viktigt att 40
samhället tar vara på denna resurs, skapar
41
förutsättningar för att äldre ska kunna hålla 42
sig friska längre och skapar lösningar som
43
möjliggör ett fortsatt aktivt liv även efter
44
pensionsålderns inträde.
45
46
Alla medborgare ska kunna åldras med
Alla medborgare ska kunna åldras med
47
värdighet. Det innebär att service, vård och värdighet. Det innebär att service, vård och 48
omsorg ska vara tillgänglig och ges utifrån omsorg ska vara tillgänglig och ges utifrån 49
en helhetssyn på den enskilde, där hänsyn
en helhetssyn på den enskilde med hänsyn 50
tas till själsliga, andliga och materiella
till själsliga, andliga och materiella behov.
51
41 behov. Denna samhälleliga skyldighet
innebär att äldreomsorgen måste vara väl
utbyggd med hemtjänst och hemsjukvård,
olika former av dagverksamhet samt ett
varierat utbud av boendeformer. De äldres
inflytande i form av patient, pensionärseller brukarföreningar ska uppmuntras.
Denna samhälleliga skyldighet innebär att
äldreomsorgen måste vara väl utbyggd med
hemtjänst och hemsjukvård, olika former
av dagverksamhet samt ett varierat utbud
av boendeformer. De äldres inflytande i
form av patient, pensionärs- eller
brukarföreningar ska uppmuntras.
Utgångspunkten för service, vård och
omsorg ska vara de äldres individuella
behov. Respekt för de äldres integritet och
självbestämmande måste genomsyra
förhållningssättet. Valfrihet måste därför
prägla utformningen av det stöd som utgår
till de äldre för service, vård och omsorg.
Den äldres behov ska vara utgångspunkten
för service, vård och omsorg och
förhållningssättet ska genomsyras av
respekt för den enskildes integritet och rätt
till självbestämmande. Därför måste
utformningen av det stöd som ges präglas
av valfrihet.
En stor öppenhet måste finnas för olika
former av vård och omsorg.
Äldreomsorgsverksamheten ska därför
bedrivas i både privat och offentlig regi.
Genom stödinsatser ska det också finnas
möjlighet att bo kvar hemma för dem som
så önskar. Det offentliga ska ha beredskap
att kunna bemöta de anhöriga på ett
lämpligt sätt. Någon form av instans dit
anhöriga kan vända sig för råd och stöd
ska finnas i varje kommun.
En stor öppenhet måste finnas för olika
former av vård och omsorg.
Äldreomsorgsverksamheten ska därför
bedrivas i både privat och offentlig regi.
Genom stödinsatser ska det också finnas
möjlighet att bo kvar hemma för dem som
så önskar. Det är viktigt att den ovärderliga
resurs som anhöriga oftast utgör förvaltas
väl genom bemötande och tillgång till råd
och stöd.
Finansieringen av insatserna inom vårdoch omsorgsverksamheten ska vara
solidariskt utformad. Det får aldrig bli en
ekonomisk fråga om man ska kunna få
tillgång till den service, vård och omsorg
man behöver. Avgifter ska utformas med
detta som utgångspunkt.
Finansieringen av insatserna inom vårdoch omsorgsverksamheten ska vara
solidariskt utformad. Det får aldrig bli en
ekonomisk fråga om man ska kunna få
tillgång till den service, vård och omsorg
man behöver. Avgifter ska utformas med
detta som utgångspunkt.
Det är viktigt att man som vårdtagare och
anhörig har kännedom om vilka krav som
kan ställas på vård- och omsorgsgivaren.
Därför ska det finnas en värdighetsgaranti
inom vård och omsorg som konkret
anknyter till de villkor under vilken
verksamhet bedrivs. Anser vårdtagare eller
anhörig att verksamheten inte infriar de
krav som värdighetsgarantin anger, ska
man kunna vända sig till en instans för
klagomål.
Det är viktigt att man som vårdtagare och
anhörig har kännedom om vilka krav som
kan ställas på vård- och omsorgsgivaren.
Därför ska det finnas värdighetsgarantier
inom vård och omsorg som konkret
anknyter till de villkor under vilken
verksamhet bedrivs.
42 1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
UNGA
Ungdomsåren är i hög grad den tid då
individens identitet formas. Den utvecklas i
samspel med föräldrar och familj, andra
små naturliga gemenskaper och det
omgivande samhället. Ungdomar behöver
vuxna i sin närhet som orkar samt har tid
och vilja att vara den trygghetsfaktor som
är en förutsättning för frigörelseprocessen
och identitetsskapandet. Ungdomar har
rätt till goda uppväxtvillkor, som
tillgodoser både behovet av trygghet och
personlig utveckling. De offentliga
insatserna får inte utformas eller
genomföras så att de leder till att de unga,
deras föräldrar och andra vuxna i deras
närhet inte känner och tar sitt ansvar. I
stället ska det offentliga ha ett aktivt ansvar
att stödja de frivilliga krafterna i
omgivningen, samt ta ett ansvar för särskilt
utsatta grupper.
UNGA
Ungdomsåren är i hög grad den tid då
individens identitet formas. Den utvecklas i
samspel med föräldrar och familj, andra
små naturliga gemenskaper och det
omgivande samhället. Ungdomar behöver
vuxna i sin närhet som har ork och tid att
vilja vara den trygghetsfaktor som är en
förutsättning för frigörelseprocessen och
identitetsskapandet. Ungdomar har rätt till
goda uppväxtvillkor, som tillgodoser både
behovet av trygghet och personlig
utveckling. De offentliga insatserna får inte
utformas eller genomföras så att de leder
till att de unga, deras föräldrar och andra
vuxna i deras närhet hindras från att ta sitt
personliga ansvar. Däremot ska det
offentliga stödja de frivilliga krafterna och
ha det yttersta ansvaret för att särskild
omsorg eller insatser erbjuds vid behov. I
det politiska systemet måste man lyssna på
och beakta ungdomars synpunkter när
beslut fattas. Detta är särskilt viktigt när
det gäller yngre ungdomar eftersom de
saknar rösträtt.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
Ungdomarna representerar en stor tillgång
23
som samhället måste ta tillvara. I det
24
politiska systemet måste man lyssna på och
25
beakta ungdomars synpunkter när beslut
26
fattas. Detta är särskilt viktigt när det gäller
27
yngre ungdomar eftersom de saknar
28
rösträtt. Att många ungdomar väljer att gå
29
utanför de existerande partierna, bör inte
30
ses som ett hot utan snarare som en
31
uppmaning till de etablerade politiska
32
partierna att vitalisera sitt sätt att arbeta.
33
34
Många beslut som fattas av vuxna, får
Många beslut som fattas av vuxna, får
35
större konsekvenser för barn och
större konsekvenser för barn och
36
ungdomar än för beslutsfattarna själva. Det ungdomar än för beslutsfattarna själva. Det 37
kan till exempel gälla beslut rörande
kan till exempel gälla beslut rörande
38
skuldsättning, skolans utformning eller
skuldsättning, skolans utformning eller
39
miljöfrågor. Detta understryker betydelsen miljöfrågor. Detta understryker betydelsen 40
av att ungdomar får komma till tals i det
av att ungdomar får komma till tals i det
41
politiska beslutsfattandet.
42
43
Kanaler som kan användas för att inhämta Kanaler som kan användas för att inhämta 44
ungdomars synpunkter kan vara föreningar ungdomars synpunkter kan vara föreningar 45
som organiserar unga samt olika organ för som organiserar barn och unga samt olika
46
ungdomar i den kommunala
organ för ungdomar i den kommunala
47
organisationen. Alla politiska beslut bör
organisationen. Alla politiska beslut bör
48
fattas i enlighet med
fattas i enlighet med
49
förvaltarskapsprincipen, vilket innebär att
förvaltarskapsprincipen, vilket innebär att
50
konsekvenserna av besluten ska beaktas
konsekvenserna av besluten ska beaktas
51
43 utifrån ett framtidsperspektiv. Resurser i
form av en ren miljö, ansvarsfullt skötta
statliga finanser och ett robust
försäkringssystem måste säkerställas.
utifrån ett framtidsperspektiv. Resurser i
form av en ren miljö, ansvarsfullt skötta
offentliga finanser och ett robust
försäkringssystem måste säkerställas.
1
2
3
4
5
Rösträtten ska vara knuten till en viss grad
6
av uppnådd mognad. Naturligtvis är en
7
sådan gräns svår att dra, men vi menar att
8
den ska sammanfalla med
9
myndighetsåldern.
10
11
3.2. HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
3.2. HÄLSA- OCH SJUKDOM
12
Hälso- och sjukvården ska utgå från att
Hälso- och sjukvården ska utgå från att
13
varje människa är unik och att alla
varje människa är unik och att alla
14
människor har samma absoluta och
människor har samma absoluta och
15
okränkbara värde. Trygghet, tillit och
okränkbara värde. Trygghet, tillit och
16
självbestämmande är viktiga värden i hälso- självbestämmande är, utöver
17
och sjukvården. Det innebär att man inom grundläggande värden som liv och hälsa,
18
vården ska ha en helhetssyn på människan viktiga värden i hälso- och sjukvården. Det 19
som tar hänsyn till kroppsliga, själsliga och innebär att man inom vården ska ha en
20
andliga behov. Hälso- och sjukvården ska
helhetssyn på människan som tar hänsyn
21
vara ett uttryck för omsorg och solidaritet
till kroppsliga, själsliga och andliga behov.
22
mellan människor i samhället.
23
24
Hälso- och sjukvården ställs inför stora
Hälso- och sjukvården ställs inför stora
25
utmaningar när livslängden ökar, tekniska
utmaningar när livslängden ökar, tekniska
26
och medicinska landvinningar skapar
och medicinska landvinningar skapar
27
möjligheter till fler och bättre insatser
möjligheter till fler och bättre insatser
28
samtidigt som befolkningens förväntningar samtidigt som befolkningens förväntningar 29
på hälso- och sjukvården förändras och
på hälso- och sjukvården förändras och
30
stegras. Det är positivt att människors
stegras. Det är positivt att människors
31
hälsa förbättras och att livskvaliteten ges
hälsa förbättras och att livskvaliteten ges
32
förutsättningar att öka genom
förutsättningar att öka genom
33
förebyggande arbete och effektiva
förebyggande arbete och effektiva
34
behandlingar. Tillitssjukdomar och
behandlingar. Ohälsa relaterad till
35
stressrelaterad ohälsa är dock allvarliga
psykosociala faktorer och stress är dock
36
problem som kräver insatser från såväl
allvarliga problem som kräver insatser från 37
hälso- och sjukvården som arbetsgivarna.
såväl hälso- och sjukvården som
38
medmänniskor, arbetsgivare och andra
39
aktörer i samhället.
40
41
Vården ska inta en särställning vid
Den solidariskt finansierade hälso- och
42
fördelning av samhällets resurser. Den
sjukvården är välfärdens kärna och ska vara 43
solidariskt finansierade hälso- och
behovsstyrd. En efterfrågestyrd hälso- och 44
sjukvården är välfärdens kärna och ska vara sjukvård bryter mot principen om alla
45
behovsstyrd. En efterfrågestyrd hälso- och människors absoluta och okränkbara värde. 46
sjukvård bryter mot principen om alla
Men en hälso- och sjukvård byggd på
47
människors absoluta och okränkbara värde. människovärdes- och behovsprincipen
48
Men en hälso- och sjukvård byggd på
kräver prioriteringar. Med detta följer en
49
människovärdes- och behovsprincipen
avgränsning mot de åtaganden som inte
50
kräver prioriteringar. Med detta följer en
omfattas av en solidarisk finansiering.
51
44 avgränsning mot de åtaganden som inte
omfattas av en solidarisk finansiering.
Sådana insatser bör den enskilde själv välja,
finansiera och prioritera genom exempelvis
olika försäkringslösningar som ska stå
öppna för alla medborgare.
Sådana insatser bör den enskilde själv välja,
finansiera och prioritera.
1
2
3
4
5
6
7
En solidariskt finansierad hälso- och
8
sjukvård ska kännetecknas av kvalitet,
sjukvården ska vara ändamålsenlig och
9
mångfald och valfrihet. Flera olika
kostnadseffektiv, säker för patienterna och 10
vårdgivare kan stimulera till nytänkande
baserad på kunskap och beprövad
11
och tillföra vården nya dimensioner.
erfarenhet, det vill säga evidensbaserad.
12
Privata, kooperativa och ideellt drivna
Vår gemensamma hälso- och sjukvård ska
13
alternativ ska ges förutsättningar att
kännetecknas av kvalitet, mångfald och
14
utvecklas. Medborgarna ska ges frihet att
valfrihet. Flera olika vårdgivare kan
15
själva välja vårdgivare inom närvården.
stimulera till nytänkande och tillföra vården 16
Vård- och värdighetsgarantier, som
nya dimensioner. Privata, kooperativa och 17
grundar sig på etiska prioriteringar, ska
ideellt drivna alternativ ska ges
18
finnas.
förutsättningar att utvecklas. Medborgarna 19
ska ges frihet att själva välja vårdgivare.
20
Vård- och värdighetsgarantier, som
21
grundar sig på etiska prioriteringar, ska
22
finnas.
23
24
Vård ska vara tillgängligt på lika villkor för Vård ska vara jämlik och tillgänglig för hela 25
hela befolkningen. Kvinnors hälsa bör
befolkningen. Även människor som har
26
särskilt uppmärksammas, då forskningen
svårt att nyttja sin valfrihet ska ha tillgång
27
fortfarande till största delen bygger på
till en god, trygg och värdig vård.
28
männens hälsotillstånd. Även människor
29
som har svårt att nyttja sin valfrihet ska ha
30
en god, trygg och värdig vård.
31
32
Hälsa, i vid mening allt från kost och
Hälsa, i vid mening allt från kost och
33
motion till yttre miljö och relationer,
motion till yttre miljö och relationer,
34
handlar om att få leva ett så friskt liv som
handlar om att få leva ett så friskt liv som
35
möjligt, utifrån sina egna förutsättningar.
möjligt, utifrån sina egna förutsättningar.
36
Hälsofrämjande arbete ska stimuleras.
Hälsofrämjande arbete ska stimuleras.
37
Sociala och ekonomiska villkor, arbetsmiljö Sociala och ekonomiska villkor, arbetsmiljö 38
och levnadsvanor har betydelse för
och levnadsvanor har betydelse för
39
hälsoutvecklingen. Folkhälsoarbetet får
hälsoutvecklingen. Folkhälsoarbetet får
40
därför inte inskränkas till hälso- och
därför inte inskränkas till hälso- och
41
sjukvården utan kräver ett gemensamt
sjukvården utan kräver ett gemensamt
42
ansvarstagande och samverkan mellan
ansvarstagande och samverkan mellan
43
olika verksamhetsområden.
olika samhällsaktörer.
44
45
Alla ska kunna förlita sig på att den vård
Alla ska kunna förlita sig på att den vård
46
och omsorg man en dag kommer att
och omsorg man en dag kommer att
47
behöva då står till förfogande. Hälso- och
behöva då står till förfogande. Tillgång till
48
sjukvården är i vid mening en rättighet för hälso- och sjukvård vid behov är i vid
49
alla medborgare. Att kunna påverka vård
mening en rättighet för alla invånare. Att få 50
och behandling, ha en hög tillgänglighet
tillgång till information, kunna påverka
51
45 och stor öppenhet i det goda mötet mellan
medborgaren och vårdpersonalen ger
förutsättningar för ömsesidig respekt och
tillit.
vård och behandling, ha en hög
tillgänglighet och stor öppenhet i det goda
mötet mellan invånaren och
vårdpersonalen ger förutsättningar för
ömsesidig respekt och tillit.
Individen ska erbjudas en adekvat
behandling som tar hänsyn till kroppsliga,
själsliga, sociala och andliga behov. Därför
ska hälso- och sjukvården erbjuda
ändamålsenlig hjälp som kan möta dessa
behov. Bearbetning av etiska frågor ska
ingå i all vårdutbildning.
sjukvården ska vara ändamålsenlig och
kostnadseffektiv, säker för patienterna och
baserad på kunskap och beprövad
erfarenhet, det vill säga evidensbaserad.
Vårdens kompetens utgörs av personalen.
Hälso- och sjukvården är en
kunskapsintensiv bransch. Personalen bör
ges goda möjligheter till
kompetensutveckling. De bör även
uppmuntras till entreprenörskap.
Inflytande och delaktighet bidrar till ett
gott arbetsklimat och är viktiga för vårdens
utveckling då de ger förutsättningar för att
behålla och rekrytera vårdpersonal.
Den medicinska kompetensen ska följa
patienten. Närhet till vården, fungerande
vårdkedjor, tillräckligt antal vårdplatser och
en gränsöverskridande omvårdnad med
hög kvalitet ger förutsättningar för en trygg
och värdig vård. Kontinuiteten förstärks
genom rätt till familjeläkare vilket kan bidra
till att öka tryggheten. Ett
mångprofessionellt vårdteam har
avgörande betydelse för en god vård.
Familjeläkare, annan specialist eller annan i
vårdteamet som patienten själv väljer kan
också fungera som lots i olika
vårdsituationer.
Många drabbas någon gång under livet av
psykisk ohälsa. Psykiatrisk vård och
omsorg ska präglas av tillgänglighet och
flexibilitet allt efter patientens behov.
Närsjukvården bör innehålla team med
psykiatrisk kompetens. Särskild vikt ska
Många drabbas någon gång under livet av
psykisk ohälsa. Psykiatrisk vård och
omsorg ska präglas av tillgänglighet och
flexibilitet utifrån patientens behov.
Särskild vikt ska läggas vid snabb och
46 1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
läggas vid snabb och tillgänglig kompetens
för barn och ungdom med psykisk ohälsa.
Anhörigvården är en viktig resurs som ska
tas tillvara och synliggöras. Anhörigvård
måste bygga på frivillighet. Anhöriga som
vårdar en närstående i hemmet ska ha rätt
till ekonomisk ersättning, handledning,
avlösning och utbildning.
Tandvården är en del av hälso- och
sjukvården. Alla ska ha tillgång till god
tandvård. Högkostnadsskyddet för
tandvård bör vara gemensamt med övrig
hälso- och sjukvård. Barntandvård ska
tillhandahållas kostnadsfritt.
Läkemedel är en vital del av de flesta
behandlingsmetoder. Nya och
hälsoekonomiska läkemedel utvecklas
ständigt. Det är angeläget att kunskap från
den komplementära/alternativa medicinen
tas till vara inom den etablerade hälso- och
sjukvården. Läkemedel ska omfattas av ett
solidariskt finansierat system och ska, på
indikation och efter särskilt godkännande,
erhållas till subventionerad kostnad för
patienten. Ett försäkringssystem ska finnas
för medicinskt felbehandlade patienter.
Inom sjukvården uppstår det behov av
lagring av personuppgifter. Sådana register
ska vara skyddade mot obehörig åtkomst.
3.3. MEDICINSK ETIK
Rätten till liv är den grundläggande
förutsättningen för övriga mänskliga
rättigheter. Det absoluta och okränkbara
människovärdet är således knutet till
människans existens, från tillblivelsen till
livets slut. Mot denna bakgrund anser vi att
rätten till liv ska grundlagsfästas.
Traditionell medicinsk etik utgår ifrån
människovärdesprincipen. Den har sina
rötter i den kristna traditionen och i den
grekiska läkekonsten från Hippokrates och
framåt. Människan är ett mål i sig. Den
sjuka människan får inte behandlas på ett
kränkande sätt eller som ett medel för
tillgänglig kompetens för barn och ungdom 1
med psykisk ohälsa.
2
3
Anhörigvården är en ovärderlig tillgång
4
som behöver tas tillvara och synliggöras.
5
Anhörigvård ska uppmuntras men måste
6
bygga på frivillighet.
7
8
9
10
Tandvården är en del av hälso- och
11
sjukvården. Alla ska ha tillgång till god
12
tandvård. Läkemedel är en väsentlig del av 13
de flesta behandlingsmetoder. Nya och
14
hälsoekonomiska läkemedel utvecklas
15
ständigt. Det är angeläget att kunskap från 16
den komplementära/alternativa medicinen 17
tas till vara inom den etablerade hälso- och 18
sjukvården utan att det görs avkall på krav 19
om säkerhet och evidens. Läkemedel ska
20
efter särskilt godkännande omfattas av ett
21
solidariskt finansierat system. Ett
22
försäkringssystem ska finnas för
23
medicinskt felbehandlade patienter.
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
3.3. MEDICINSK ETIK
36
Rätten till liv är den grundläggande
37
förutsättningen för övriga mänskliga
38
rättigheter. Det absoluta och okränkbara
39
människovärdet är knutet till människans
40
existens, från tillblivelsen till livets slut.
41
Mot denna bakgrund anser vi att rätten till 42
liv ska grundlagsfästas.
43
44
Traditionell medicinsk etik utgår ifrån
45
människovärdesprincipen. Den har sina
46
rötter i den kristna traditionen och i den
47
grekiska läkekonsten från Hippokrates och 48
framåt. Människan är ett mål i sig. Den
49
sjuka människan får inte behandlas på ett
50
kränkande sätt eller som ett medel för
51
47 någonting annat. Alla människors absoluta,
unika och okränkbara värde ska därför
prägla ramar, regler och praktik på det
medicinsketiska området.
någonting annat. Alla människors absoluta
och okränkbara värde ska därför prägla
ramar, regler och praktik på det
medicinsketiska området.
Ett annat synsätt på människan går tillbaka
till konsekvensetiken eller utilitarismen.
För denna etik finns inget specifikt
människovärde. Det enda värdet är den
kalkylerbara nyttan och i medicinska
sammanhang njutning eller frånvaro av
lidande. Följden av ett sådant sätt att se på
liv och lidande blir att människolivet i sig
är underordnat att minimera lidande. Att
döda för att förhindra lidande kan då
betraktas som en rättfärdig handling. Detta
strider mot människovärdesprincipen.
Ett annat synsätt på människan går tillbaka
till konsekvensetiken eller utilitarismen.
För denna etik finns inget specifikt
människovärde. Det enda värdet är den
kalkylerbara nyttan och i medicinska
sammanhang njutning eller frånvaro av
lidande. Följden av ett sådant sätt att se på
liv och lidande blir att människolivet i sig
är underordnat att minimera lidande. Att
döda för att förhindra lidande kan då
betraktas som en rättfärdig handling. Detta
strider mot människovärdesprincipen.
Synen på det absoluta och okränkbara
människovärdet har lett till ytterligare
principer om godhet, rättvisa,
självbestämmande och om att inte skada.
Det betyder att patienten ska behandlas väl
och inte diskrimineras. Utredning och
behandling får inte ske mot patientens vilja
annat än vid vårdintyg. Den ofta komplexa
verkligheten leder till etiska dilemman. Hur
vi än väljer kan resultatet bli något vi inte
önskar, något som är moraliskt felaktigt.
Sådana moraliska dilemman existerar och
man måste ta hänsyn till dem när lagar
stiftas och reformer genomförs. Staten och
lagstiftningen har till uppgift att informera,
tydliggöra dilemmat, ange önskad
inriktning och ge rådrum inför beslut.
Likaså måste respekt finnas för
sjukvårdspersonal så att ingen tvingas att
delta vid ingrepp som strider mot det egna
samvetet.
Synen på det absoluta och okränkbara
människovärdet har lett till ytterligare
principer om godhet, rättvisa,
självbestämmande och om att inte skada.
Det betyder att patienten ska behandlas väl
och inte diskrimineras. Utredning och
behandling får inte ske mot patientens vilja
annat än vid vårdintyg. Den ofta komplexa
verkligheten leder till etiska dilemman. Hur
vi än väljer kan resultatet bli något vi inte
önskar, något som är moraliskt felaktigt.
Sådana moraliska dilemman existerar och
man måste ta hänsyn till dem när lagar
stiftas och reformer genomförs. Staten och
lagstiftningen har till uppgift att informera,
tydliggöra dilemmat, ange önskad
inriktning och ge rådrum inför beslut.
Likaså måste respekt finnas för
sjukvårdspersonal så att ingen tvingas att
delta vid ingrepp som strider mot det egna
samvetet.
Moraliska dilemman och omöjligheten att
välja rätt när alla handlingsalternativ i
någon mening blir fel får inte tas till intäkt
för att hävda att de grundläggande
medicinsketiska principerna inte är giltiga.
Snarare visar moraliska dilemman att
tillvaron inte är enkel och målad i svart
eller vitt.
Moraliska dilemman och omöjligheten att
välja rätt när alla handlingsalternativ i
någon mening blir fel får inte tas till intäkt
för att hävda att de grundläggande
medicinsketiska principerna inte är giltiga.
Snarare visar moraliska dilemman att
tillvaron inte är enkel och målad i svart
eller vitt.
Förmågan till omtanke och kärlek är en del
av den mänskliga identiteten. Det är
Förmågan till omtanke och kärlek är en del
av den mänskliga identiteten. Det är
48 1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
naturligt att föra detta vidare till nästa
generation. Oförmåga att alstra barn kan
därför bli en smärtsam upplevelse.
Samtidigt är det en gåva att kunna få barn
– inte en rättighet. Det följer av
människovärdesprincipen att ingen kan bli
ett medel för någon annan. Vid hjälp mot
barnlöshet (IVF) bör det naturliga
förloppet eftersträvas så långt möjligt.
Adoption bör underlättas med olika statliga
eller andra offentliga åtgärder.
naturligt att föra detta vidare till nästa
generation. Oförmåga att få barn kan
därför bli en smärtsam upplevelse.
Samtidigt är det en gåva att kunna få barn
– inte en rättighet. Det följer av
människovärdesprincipen att ingen kan bli
ett medel för någon annan. Vid hjälp mot
barnlöshet bör det naturliga förloppet
eftersträvas så långt möjligt. Adoption bör
underlättas med olika statliga eller andra
offentliga åtgärder. Fosterdiagnostik ska
användas för att diagnostisera sjukdomar i
avsikt att bota, förebygga sjukdom eller
skydda barnet. Ökade möjligheter till tidig
upptäckt av sjukdomsanlag med
utsorterande syfte, kan leda till att
människor värderas olika. Det gäller inte
bara det anlagsbärande mänskliga embryot
eller fostret utan även dem som lever i
samhället med just dessa sjukdomar eller
funktionsnedsättningar. Fosterdiagnostik
ska vara i livets tjänst.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
Fosterdiagnostik ska användas för att
13
diagnosistera sjukdomar i avsikt att bota,
14
förebygga sjukdom eller skydda barnet.
15
Ökade möjligheter till tidig upptäckt av
16
sjukdomsanlag med utsorterande syfte, kan
17
leda till att människor värderas olika. Det
18
gäller inte bara det anlagsbärande
19
mänskliga embryot eller fostret utan även
20
dem som lever i samhället med just dessa
21
sjukdomar eller funktionshinder.
22
Fosterdiagnostik ska vara i livets tjänst.
23
Genteknik på människans könsceller ska
24
inte vara tillåtet.
25
26
Genetiska test på vuxna avseende risk för
Genetiska test på vuxna avseende risk för
27
sjukdomsanlag ska endast utföras efter den sjukdomsanlag ska endast utföras efter den 28
enskildes egen begäran och/eller
enskildes egen begäran och/eller
29
informerat samtycke. Lager av blodprov
informerat samtycke. Lager av blodprov
30
och andra vävnadsprover från människor
och andra vävnadsprover från människor
31
är att betrakta som genetiska personregister är att betrakta som genetiska personregister 32
och ska behandlas med sekretesskydd. Av
och ska behandlas med sekretesskydd. Av
33
de etiska principerna följer även att
de etiska principerna följer även att
34
information om en människas arvsmassa
information om en människas arvsmassa
35
enbart får lämnas ut efter personens
enbart får lämnas ut efter personens
36
samtycke. Arbetsgivare eller
samtycke. Arbetsgivare eller
37
försäkringsbolag och liknande får ej ställa
försäkringsbolag och liknande får ej ställa
38
gentest som villkor för arbete eller
gentest som villkor för arbete eller
39
försäkring.
försäkring.
40
41
Det är varje värdeförankrad demokratis
Det är varje värdeförankrad demokratis
42
ansvar att värna livet allt ifrån dess
ansvar att värna livet allt ifrån dess
43
tillblivelse. En abortsituation är därför en
tillblivelse. En abortsituation är därför en
44
konflikt mellan rätten till liv och de
konflikt mellan rätten till liv och de
45
blivande föräldrarnas situation i de fall man blivande föräldrarnas situation i de fall man 46
inte tycker sig ha möjlighet att fullfölja
inte tycker sig ha möjlighet att fullfölja
47
graviditeten.
graviditeten.
48
49
Mot bakgrund av
Mot bakgrund av
50
människovärdesprincipen är det omöjligt
människovärdesprincipen är det omöjligt
51
49 1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
Målet ska vara ett samhälle där aborter inte Målet ska emellertid vara ett samhälle där
aborter inte efterfrågas. Samhällets uppgift 14
efterfrågas. Samhällets uppgift måste vara
måste vara att genom förebyggande arbete 15
att genom förebyggande arbete minska
16
minska oönskade graviditeter, samt att
oönskade graviditeter, samt att erbjuda
17
erbjuda bästa möjliga stöd för att inte
bästa möjliga stöd för att inte praktiska,
18
praktiska, ekonomiska eller sociala
ekonomiska eller sociala svårigheter ska
19
utgöra hinder för att fullfölja graviditeten. I svårigheter ska utgöra hinder för att
20
detta sammanhang är det också centralt att fullfölja graviditeten. I detta sammanhang
21
är det också centralt att arbeta för ett
arbeta för ett barnvänligare samhälle där
barnvänligare samhälle där föräldraskap på 22
föräldraskap på olika sätt underlättas och
23
olika sätt underlättas och uppmuntras.
uppmuntras.
24
25
Människovärdet är lika absolut och
Människovärdet är lika absolut och
okränkbart även när döden närmar sig. En okränkbart även när döden närmar sig. En 26
27
värdig död med en god vård i livets
värdig död med en god vård i livets
28
slutskede är i överensstämmelse med
slutskede är i överensstämmelse med
människovärdesprincipen och människans människovärdesprincipen och människans 29
djupaste önskan. Sjukvården ska stå i livets djupaste önskan. Sjukvården ska stå i livets 30
31
tjänst. Aktiv dödshjälp avvisas därför och
tjänst. Aktiv dödshjälp avvisas därför och
32
istället krävs en helhetssyn som syftar till
istället krävs en helhetssyn som syftar till
en avancerad omvårdnad och smärtlindring en avancerad omvårdnad och smärtlindring 33
34
vid livets slut. Personalen ska erhålla
vid livets slut. Personalen ska erhålla
35
utbildning och fortbildning som leder till
utbildning och fortbildning som leder till
medvetenhet om existentiella frågor. Det är medvetenhet om existentiella frågor. Det är 36
37
dessutom angeläget att arbeta för en
dessutom angeläget att arbeta för en
38
positiv attityd till organdonation.
positiv attityd till organdonation.
39
Donatorns vilja ska vara avgörande.
Donatorns vilja ska vara avgörande.
40
41
3.4. PERSONER MED
3.4. MÄNNISKOR MED
42
FUNKTIONSNEDSÄTTNING
FUNKTIONSHINDER
43
Myten om den perfekta människan som
Myten om den perfekta människan som
44
ideal och norm riskerar att bli ett hot mot
ideal och norm riskerar att bli ett hot mot
45
grundläggande värden som delaktighet och viktiga värden som delaktighet och
46
solidaritet. Politiken måste förankras i en
solidaritet. Politiken måste förankras i en
47
människosyn som både tillmäter
människosyn som både tillmäter
48
människan okränkbart värde och erkänner människan ett absolut och okränkbart
49
värde och erkänner att alla människor är
att alla människor är olika med olika
50
olika med olika begåvning, intressen och
begåvning, intresse och förutsättningar.
för staten och lagstiftaren att ställa sig
neutrala till det etiska dilemma som en
abort innebär. En abort innebär att ett liv
släcks. Lösningen på detta dilemma är
emellertid inte förbud. Erfarenheten visar
att där aborter inte är tillåtna utförs de
ändå, och då med metoder som hotar
kvinnors liv och hälsa. Det är inte rimligt
att någon annan än kvinnan under
graviditetens första fas fattar det avgörande
beslutet om en eventuell abort.
för staten och lagstiftaren att ställa sig
neutrala till det etiska dilemma som en
abort innebär. En abort innebär att ett liv
släcks. Lösningen på detta dilemma är
emellertid inte förbud. Erfarenheten visar
att där aborter inte är tillåtna utförs de
ändå, och då med metoder som hotar
kvinnors liv och hälsa. Det är inte rimligt
att någon annan än kvinnan under
graviditetens första fas fattar det avgörande
beslutet om en eventuell abort.
50 Den kristna människosynen uppfyller dessa förutsättningar. Den kristna
krav.
människosynen uppfyller dessa krav.
Graden av handikapp är inte statisk, utan
är snarare en följd av samhällets
beredvillighet och förmåga att gå
människor med funktionshinder till mötes.
Funktionshindret blir i själva verket ett
handikapp för den enskilde först när
samhället inte förmår att kompensera
bristerna.
Människor med funktionshinder riskerar
att i olika sammanhang bli negativt
särbehandlade. Detta är diskriminering och
kan aldrig tolereras. Som yttersta ram för
arbetet för funktionshindrades rättigheter
behövs därför en lagstiftning mot
diskriminering. Det viktigaste arbetet mot
diskriminering görs emellertid under
uppväxtåren. Av de gemensamma
samhälleliga institutionerna har framförallt
förskola och skola en viktig uppgift att
förmedla normer och värderingar som
bygger på den kristna människosynen om
alla människors lika värde.
Men arbetet för funktionshindrade får inte
begränsas till åtgärder som förhindrar
negativ särbehandling; även insatser som är
kompensatoriska minskar betydelsen av
funktionsnedsättningen och är därför
nödvändiga. Här handlar det om att
minska människors handikapp i samhället.
En viktig ledstjärna i detta avseende är
FN:s standardregler för att tillförsäkra
människor med funktionshinder
delaktighet och jämlikhet. De 22 reglerna
som täcker in samhällets alla områden är
ett utomordentligt viktigt redskap för stat,
kommun och landsting/region vid
planering och genomförande av all
verksamhet.
Det är befogat att använda
lagstiftningsinstrumentet för att underlätta
situationen för de funktionshindrade. Det
bör finnas en rättighetslag för
funktionshindrade vilken skapar
förutsättningar för goda levnadsvillkor.
Det är emellertid viktigt att ansvar och
1
2
3
Graden av funktionsnedsättning är inte
4
statisk, utan är till del en följd av samhällets 5
beredvillighet och förmåga att gå
6
människor med funktionsnedsättning till
7
mötes. Funktionsnedsättningen blir i själva 8
verket ett handikapp för den enskilde först 9
när samhället inte förmår att kompensera
10
bristerna.
11
12
Personer med funktionsnedsättning
13
riskerar att i olika sammanhang bli negativt 14
särbehandlade. Detta är diskriminering och 15
kan aldrig tolereras. Därför behöver det
16
finnas en lagstiftning mot diskriminering.
17
Det viktigaste arbetet mot diskriminering
18
görs emellertid under uppväxtåren. Av de
19
gemensamma samhälleliga institutionerna
20
har framförallt förskola och skola en viktig 21
uppgift att förmedla normer och
22
värderingar som bygger på den kristna
23
människosynen om varje persons absoluta 24
och okränkbara värde.
25
26
27
Men arbetet för personer med
28
funktionsnedsättning får inte begränsas till 29
åtgärder som förhindrar negativ
30
särbehandling; även insatser som är
31
kompensatoriska minskar betydelsen av
32
funktionsnedsättningen och är därför
33
nödvändiga. Här handlar det om att
34
minska människors funktionsnedsättning i 35
samhället. En viktig ledstjärna i detta
36
avseende är FN:s konvention om
37
rättigheter för människor med
38
funktionsnedsättning.
39
40
41
42
43
44
Det är befogat att använda
45
lagstiftningsinstrumentet för att underlätta 46
situationen för personer med
47
funktionsnedsättning. Det bör finnas en
48
rättighetslag som skapar förutsättningar för 49
goda levnadsvillkor.
50
51
51 finansiering följs åt så att inte den enskildes
ställning hotas och medborgarnas tilltro till
den gemensamt finansierade verksamheten
undergrävs.
1
2
3
4
5
Ett annat viktigt sätt att minska
Ett annat viktigt sätt att minska
6
funktionsnedsättningens betydelse är att
funktionsnedsättningens betydelse är att
7
öka tillgängligheten i samhället. Det måste öka tillgängligheten i samhället. Det ska
8
till exempel vara självklart att man tar
vara självklart att offentliga inrättningar,
9
hänsyn till funktionshindrades behov av
anläggningar och informationssystem
10
god tillgänglighet vid utformningen av
utformas med höga krav på tillgänglighet.
11
offentliga inrättningar, anläggningar och
Likaså måste kultur- och fritidsaktiviteter
12
informationssystem. Likaså måste utbudet vara tillgängliga för personer med
13
av kultur- och fritidsaktiviteter också vara
funktionsnedsättning. I detta sammanhang 14
tillgängligt för personer med
måste särskild uppmärksamhet ägnas åt
15
funktionshinder. I detta sammanhang
barn med funktionsnedsättning eftersom
16
måste särskild uppmärksamhet ägnas åt
de sällan kan hävda sina rättigheter själva
17
barn med funktionshinder eftersom de
med samma kraft som de vuxna. FN:s
18
sällan kan hävda sina rättigheter själva med barnkonvention stadgar att barnets bästa
19
samma kraft som de vuxna. FN:s
ska komma i främsta rummet.
20
barnkonvention stadgar att barnets bästa
21
ska komma i främsta rummet. Exempelvis
22
har även barn behov av personlig assistans
23
och färdtjänst och får inte diskrimineras på
24
grund av sin låga ålder. Även när det gäller
25
hjälpmedel måste hänsyn tas till barnens
26
specifika behov.
27
28
Såväl hjälpmedel som utbildning, vård,
Såväl hjälpmedel som utbildning, vård,
29
omsorg och service av olika slag ska
omsorg och service av olika slag ska
30
utformas efter den enskildes behov.
utformas efter den enskildes behov.
31
Ansträngningar måste göras för att
Ansträngningar måste göras för att
32
säkerställa en hög grad av valfrihet i detta
säkerställa en hög grad av valfrihet i detta
33
sammanhang. Vem som ska utföra tjänsten sammanhang. Vem som ska utföra tjänsten 34
ska den enskilde själv få bestämma.
ska den enskilde själv få bestämma.
35
Långt ifrån alla funktionshinder är synliga. Långt ifrån alla funktionsnedsättningar är
36
Detta ska emellertid inte påverka
synliga. Detta ska emellertid inte påverka
37
utformningen av samhällets stöd som
utformningen av samhällets stöd som
38
alldeles oavsett funktionsnedsättningens
alldeles oavsett funktionsnedsättningens
39
karaktär ska vara anpassat och effektivt.
karaktär ska vara anpassat och effektivt.
40
Även människor med icke synliga
Även personer med icke synliga
41
funktionsnedsättningar har samma rätt till
funktionsnedsättningar har samma rätt till
42
samhällets stöd som de med mer fysiskt
samhällets stöd som de med mer fysiskt
43
betingade funktionsnedsättningar. Särskilt
betingade funktionsnedsättningar. Särskilt
44
viktigt är att arbeta mot de fördomar och
viktigt är att arbeta mot de fördomar och
45
skamkänslor som i allt för stor utsträckning skamkänslor som i allt för stor utsträckning 46
präglar attityderna till psykiska sjukdomar. präglar attityderna till psykiska sjukdomar. 47
48
Det offentligas hjälp till anhöriga ska vara
Det offentligas hjälp till anhöriga ska vara
49
flexibel, utgå från den enskildes önskemål
flexibel, utgå från den enskildes önskemål
50
och integritet samt vara utformat efter
och integritet samt vara utformat efter
51
52 subsidiaritetsprincipen, vilket innebär att
insatserna ska vara stödjande och
kompletterande istället för styrande och
ersättande. Det ska med andra ord inte
uppfattas som ett krav på anhöriga att
vårda en närstående, men om sådana
önskemål finns, ska det offentliga gå de
anhöriga till mötes i så stor utsträckning
som möjligt. Det kan handla om
ekonomisk ersättning, utbildning,
avlastning, stöd och råd samt träffpunkter
för anhörigvårdare.
3.5. KULTURPOLITIK
Mänskligheten har i alla tider
kännetecknats av en obändig skaparlust. I
historien har detta satt outplånliga spår.
Utan kulturellt skapande av exempelvis
musiker, författare, konstnärer och
skådespelare skulle världen ha varit mycket
fattig. Människans kulturella verksamhet
genom historien visar att hon inte kan
reduceras till enbart en biologisk varelse
med uteslutande materiella behov. I den
människosyn som kristdemokratin bygger
på betonas istället vikten av att anlägga ett
helhetsperspektiv på människan, där
hennes andliga och själsliga dimensioner
tas på djupaste allvar.
Genom kulturen får vi rötter till vår
historia, mening i nuet, visioner för
framtiden och möjlighet att ingå i ett
sammanhang. Kulturen hjälper oss att bli
hela som människor, och som en del i det
har den ett unikt egenvärde och får inte
begränsas till en avgränsad sfär utan måste
få genomsyra samhällets alla delar.
subsidiaritetsprincipen, vilket innebär att
insatserna ska vara stödjande och
ersättande.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
3.5. KULTUR
14
Mänskligheten har i alla tider
15
kännetecknats av en obändig skaparlust. I
16
historien har detta satt outplånliga spår.
17
Utan kulturellt skapande av exempelvis
18
musiker, författare, konstnärer och
19
skådespelare skulle världen ha varit mycket 20
fattig. Människans kulturella verksamhet
21
genom historien visar att hon inte kan
22
reduceras till enbart en biologisk varelse
23
med uteslutande materiella behov. I den
24
människosyn som kristdemokratin bygger
25
på betonas istället vikten av att anlägga ett 26
helhetsperspektiv på människan, där
27
hennes andliga och själsliga dimensioner
28
tas på djupaste allvar.
29
30
Genom kulturen får vi rötter till vår
31
historia, mening i nuet, visioner för
32
framtiden och möjlighet att ingå i ett
33
sammanhang. Kulturen hjälper oss att bli
34
hela som människor, och som en del i det
35
har den ett unikt egenvärde och får inte
36
begränsas till en avgränsad sfär utan måste 37
få genomsyra samhällets alla delar.
38
Sveriges ursprungsbefolkning och
39
nationella minoriteter är en levande del av
40
det svenska samhället och deras språk är en 41
värdefull del av den svenska kulturen.
42
Genom att tillerkänna samer,
43
sverigefinländare, tornedalingar, romer och 44
judar språkliga och etniska rättigheter
45
stärks deras självtillit och kulturella
46
identitet. Det är viktigt att dessa gruppers
47
behov och intressen beaktas i alla delar av
48
landet och på alla nivåer i den offentliga
49
sektorn.
50
51
53 För att människans kreativitet ska slå ut i
full blom, måste den omges av fri livsluft.
Därför är det viktigt att slå vakt om den
konstnärliga friheten. Denna handlar om
öppenhet och tolerans men också om
respekt för andra människors integritet och
livsåskådning. Yttrandefriheten kan inte tas
till intäkt för företeelser som kränker
människovärdet. Det offentliga ska inte
bara garantera kulturell frihet, utan också
aktivt bidra till att kulturen kommer
medborgarna till del. Vägledande för
statens, kommunernas och
landstingens/regionernas förhållningssätt
till den kulturella verksamheten ska vara
subsidiaritetsprincipen. Den innebär att
kulturverksamhet som bedrivs av det civila
samhället ska stödjas av det offentliga, men
inte styras, och att de offentliga besluten i
kulturfrågor ska fattas på en ändamålsenlig
nivå.
För att människans kreativitet ska slå ut i
full blom, måste den omges av fri livsluft.
Därför är det viktigt att slå vakt om den
konstnärliga friheten. Denna handlar om
öppenhet och tolerans men också om
respekt för andra människors integritet och
livsåskådning. Yttrandefriheten kan inte tas
till intäkt för företeelser som kränker
människovärdet. Det offentliga ska inte
bara garantera kulturell frihet, utan också
aktivt bidra till att kulturen kommer
medborgarna till del. Vägledande för
statens, kommunernas och
landstingens/regionernas förhållningssätt
till den kulturella verksamheten ska vara
subsidiaritetsprincipen. Den innebär att
kulturverksamhet som bedrivs av det civila
samhället ska stödjas av det offentliga, men
inte styras, och att de offentliga besluten i
kulturfrågor ska fattas på en ändamålsenlig
nivå.
Det offentliga har ett ansvar att tillse att de
skapande konstnärerna får goda villkor att
verka liksom att tillhandahålla det som det
civila samhället inte kan erbjuda. Staten ska
ansvara för det som brukar benämnas en
kulturell infrastruktur, i hela landet.
En god kulturpolitik måste sträva efter att
ta tillvara det värdefulla kulturella arv som
tidigare generationer har lämnat efter sig. I
kristdemokratiskt tänkande kallas detta
ansvar för förvaltarskap. Detta
förvaltarskap omfattar det materiella
kulturarv som vi ser i form av till exempel
kulturhistorisk bebyggelse, fornlämningar
och föremål men även de seder och bruk
som vuxit fram genom historien. Här
spelar offentliga institutioner som till
exempel museer en viktig roll tillsammans
med frivilliga organisationer och
föreningar. Förvaltarskapsansvaret
inbegriper också det svenska språket, vars
ställning som majoritetsspråk bör vara
grundlagsskyddat.
Det offentliga har ansvar för att
konstarterna får goda villkor att verka
liksom att tillhandahålla det som det civila
samhället inte kan erbjuda. Staten ska
ansvara för det som brukar benämnas en
kulturell infrastruktur, i hela landet.
En god kulturpolitik måste sträva efter att
ta tillvara det värdefulla kulturella arv som
tidigare generationer har lämnat efter sig. I
kristdemokratiskt tänkande kallas detta
ansvar för förvaltarskap. Detta
förvaltarskap omfattar det materiella
kulturarv som vi ser i form av till exempel
kulturhistorisk bebyggelse, fornlämningar
och föremål men även de seder och bruk
som vuxit fram genom historien. Här
spelar offentliga institutioner som till
exempel museer en viktig roll tillsammans
med frivilliga organisationer och
föreningar. Förvaltarskapsansvaret
inbegriper också det svenska språket, vars
ställning som majoritetsspråk bör vara
grundlagsskyddat.
Biblioteken är en av våra mest anlitade
kulturinstitutioner. Vi vill fortsätta värna
den unika plats för läsning, informationsoch kunskapsökning, folkbildning och
möten som biblioteken utgör.
Biblioteken är en av våra mest anlitade
kulturinstitutioner. Vi vill värna den unika
plats för läsning, informationsoch
kunskapsökning, folkbildning och möten
som biblioteken utgör.
54 1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
Vårt arv och vår samtids kultur berikas
ständigt av människor med annan kulturell
bakgrund än den svenska. Det är en central
offentlig uppgift att stödja minoriteters
egna insatser för att behålla och
vidareutveckla de kulturella drag som de
själva anser viktiga. Ett sätt att göra detta är
att tillförsäkra minoritetsspråken en stark
ställning genom lagstiftning. Målet måste
vara att skapa ett samhälle där enskilda och
gemenskaper ges frihet att få utlopp för
just sin kreativitet. Denna öppenhet för
pluralism är den enda vägen mot reell
integration. En framgångsrik kulturpolitik
ökar förutsättningarna för människor och
olika gemenskaper i samhället att uppfatta
sig som jämlikar, vilket kan öka
människors vilja till samverkan för att
vidmakthålla och vidareutveckla vårt
demokratiska samhälle.
Vårt arv och vår samtids kultur berikas
ständigt av människor med annan kulturell
bakgrund än den svenska. Det är en central
offentlig uppgift att stödja minoriteters
egna insatser för att behålla och
vidareutveckla de kulturella drag som de
själva anser viktiga. Ett sätt att göra detta är
att tillförsäkra minoritetsspråken en stark
ställning genom lagstiftning. Målet måste
vara att skapa ett samhälle där enskilda och
gemenskaper ges frihet att få utlopp för
just sin kreativitet. Denna öppenhet för
pluralism är den enda vägen mot reell
integration. En framgångsrik kulturpolitik
ökar förutsättningarna för människor och
olika gemenskaper i samhället att uppfatta
sig som jämlikar, vilket kan öka
människors vilja till samverkan för att
vidmakthålla och vidareutveckla vårt
demokratiska samhälle.
Ett rikt kulturliv vitaliserar även
demokratin. I detta sammanhang spelar
folkbildningen en omistlig roll.
Folkbildningen representerar en frigörande
kraft i samhället. Genom ökad kunskap
skaffar sig medborgarna verktyg som
underlättar deltagandet i samhällslivet,
vilket stärker den demokratiska processen.
Ett rikt kulturliv vitaliserar även
demokratin. I detta sammanhang spelar
folkbildningen en omistlig roll. Genom
ökad kunskap skaffar sig medborgarna
verktyg som underlättar deltagandet i
samhällslivet.
I takt med att medieutbudet har
kommersialiserats och ökat explosionsartat
blir betydelsen av oberoende och
reklamfria radio- och TVkanaler utan
vinstintressen allt större. De statliga
mediernas public servicefunktion är därför
oumbärlig. Public service ska tillhandahålla
en allsidig och relevant nyhetsförmedling
liksom ett brett och högkvalitativt
kulturutbud som inte bara tillgodoser
majoritetens preferenser utan också till
exempel etniska minoriteters och
funktionshindrades behov och önskemål.
Betydelsen av oberoende och reklamfria
radio- och Tv-kanaler utan vinstintressen
är stor. Public service ska tillhandahålla
oberoende och saklig nyhetsförmedling
liksom ett brett och högkvalitativt
kulturutbud. En viktig del av uppdraget är
att göra utbudet tillgängligt för personer
med funktionsnedsättning och möta
minoriteters behov och önskemål.
3.6. RELIGION OCH KYRKA
3.6. RELIGION OCH
LIVSÅSKÅDNING
Ett av de mest karaktäristiska uttrycken för
människans natur är förmågan och
benägenheten att reflektera över sin egen
existens. Detta har fött existentiella frågor
som visat sig vara närvarande under hela
Ett av de mest karaktäristiska uttrycken för
människans natur är förmågan och den
starka benägenheten att reflektera över sin
egen existens. Detta har fött existentiella
frågor som visat sig vara närvarande under
55 1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
hela mänsklighetens historia och som till
exempel handlat om världens uppkomst,
döden och meningen med livet. Till det
djupast mänskliga hör således människans
själsliga och andliga behov.
mänsklighetens historia och som till
exempel handlat om världens uppkomst,
döden och meningen med livet. Till det
djupast mänskliga hör således människans
själsliga och andliga behov.
1
2
3
4
5
6
7
Det är ett obestridligt faktum att
Det är ett obestridligt faktum att
8
kristendomen historiskt sett har haft ett
kristendomen historiskt sett har haft ett
9
stort och positivt inflytande i världen och
stort inflytande i världen och Sverige.
10
Sverige. Läran om att varje människa är
Läran om att varje människa är skapad till
11
skapad till Guds avbild, och önskad av
Guds avbild, och önskad av Gud, har på
12
Gud, har på ett sätt som saknar motstycke ett sätt som saknar motstycke bidragit till
13
bidragit till respekten för varje persons
respekten för varje persons absoluta värde 14
unika värde och oersättlighet. Samtidigt har och oersättlighet. Samtidigt har
15
jämlikhetsideal under sekler kunnat hämta jämlikhetsideal under sekler kunnat hämta 16
näring i den kristna trons jämställande av
näring i den kristna etikens jämställande av 17
alla, oberoende av etnicitet, kön och social alla, oberoende av etnicitet, kön och social 18
ställning. Detta har exempelvis varit
ställning. Detta har exempelvis varit
19
påtagligt i kampen för slaveriets
påtagligt i kampen för slaveriets
20
avskaffande. Den för den kristna
avskaffande. Den för den kristna
21
traditionen unika distinktionen mellan
traditionen unika distinktionen mellan
22
andlig och världslig auktoritet har utgjort
andlig och världslig auktoritet har utgjort
23
en av grundvalarna för såväl västerlandets
en av grundvalarna för såväl västerlandets
24
politiska frihetstradition som för
politiska frihetstradition som för
25
religionsfriheten.
religionsfriheten.
26
27
Kristen etik utgör till stor del den
Kristen etik utgör till stor del den
28
värdegrund som vårt samhälle vilar på.
värdegrund som vårt samhälle vilar på.
29
Detta kommer till uttryck i lagstiftningen
Detta kommer till uttryck i lagstiftningen
30
och synen på svaga och sjuka. Dessutom
och synen på svaga och sjuka. Därutöver
31
har kristendomen och de kristna
har kristendomen och de kristna
32
samfunden haft stor betydelse för såväl
samfunden haft stor betydelse för såväl
33
demokratins framväxt i västerlandet som
demokratins framväxt i västerlandet som
34
för den kommunistiska diktaturens
för den kommunistiska diktaturens
35
sammanbrott i det forna Östeuropa.
sammanbrott i det forna Östeuropa.
36
Kristendomen har också på många sätt
Kristendomen har också på många sätt
37
bidragit till att forma det andliga, kulturella bidragit till att forma det andliga, kulturella 38
och demokratiska landskapet i Sverige. Vi
och demokratiska landskapet i Sverige.
39
har en förpliktelse gentemot kommande
Gemensamt har vi en förpliktelse gentemot 40
generationer att förvalta detta vitala arv.
kommande generationer att förvalta detta
41
Att skapa en medvetenhet om den egna
vitala arv. Att skapa en medvetenhet om
42
historiska identiteten är en central
den egna historiska identiteten är en central 43
bildningsuppgift för samhällets
bildningsuppgift för samhällets
44
institutioner och är därtill en viktig
institutioner och är därtill en viktig
45
förutsättning för att kunna förstå
förutsättning för att kunna förstå
46
människor som har en annan religiös och
människor som har en annan religiös och
47
kulturell bakgrund.
kulturell bakgrund.
48
49
Alltsedan 1900talets början har
Sekularisering och invandring har inneburit 50
sekulariseringen trängt undan
att det svenska samhället i allt högre grad
51
56 kristendomen. De senaste årens invandring
har dessutom inneburit att det svenska
samhället i allt högre grad har kommit att
präglas av religiös pluralism. Eftersom
människan är en fri, tänkande varelse med
eget samvete, är religionsfrihet en självklar
mänsklig rättighet, vilket innebär att alla
människor ska ges rätten att bekänna och
utöva sin religion. Den ökande religiösa
pluralismen ska dock inte bara tolereras,
utan därtill också respekteras. Den tillför
nya perspektiv på de existentiella frågorna,
vilket ökar både förståelsen för och
kunskapen om andra religioner och dess
utövare. Friheten att utöva sin religiösa tro
får dock aldrig medföra att man i trons
namn kränker andra människor.
har kommit att präglas av religiös
pluralism. Eftersom människan är en fri,
tänkande varelse med eget samvete, är
religionsfrihet en självklar mänsklig
rättighet, vilket innebär att alla människor
ska ges rätten att bekänna och utöva sin
religion. Den ökande religiösa pluralismen
ska dock inte bara tolereras, utan också
respekteras. Den tillför nya perspektiv på
de existentiella frågorna, vilket ökar både
förståelsen för och kunskapen om olika
religioner och dess utövare. Friheten att
utöva sin religiösa tro får dock aldrig
medföra att man i trons namn kränker
andra människor.
Det offentliga ska förhålla sig till de olika
religiösa kyrkorna och samfunden i
enlighet med subsidiaritetsprincipen, det
vill säga vara stödjande och
ersättande. Det innebär att kyrkor och
andra religiösa samfund ska ges goda
möjligheter att verka och utvecklas i frihet
utan statlig styrning och i enlighet med sin
särart. Att Svenska kyrkan har skiljts från
staten är därför följdriktigt.
Det offentliga ska förhålla sig till de olika
religiösa samfunden i enlighet med
subsidiaritetsprincipen, det vill säga vara
stödjande och kompletterande istället för
styrande och ersättande. Det innebär att
religiösa samfund ska ges goda möjligheter
att verka och utvecklas i frihet utan statlig
styrning
Förutom att vara ett forum, där människor
kan dela och uttrycka sin andliga längtan,
är ett vitalt samfundsliv till gagn för
samhället även i ett generellt perspektiv.
Dels befrämjas normbildningen och
förutsättningarna att etablera en gemensam
värdegrund; dels stärks det demokratiska
systemet när människor engageras och
arbetar tillsammans i olika former av
föreningsverksamhet. Stöd ska därför utgå
till de trossamfund som bedriver
verksamhet, vars karaktär och ändamål står
i överensstämmelse med grundläggande
principer om att varje människa är unik
och att alla människor har samma absoluta
och okränkbara värde.
Förutom att vara ett forum, där människor
kan dela och uttrycka sin andliga längtan,
är ett vitalt samfundsliv till gagn för
samhället även i ett generellt perspektiv.
Stöd ska därför utgå till de trossamfund
som bedriver verksamhet, vars karaktär
och ändamål står i överensstämmelse med
grundläggande principer om att varje
människa är unik och att alla människor
har samma absoluta och okränkbara värde.
Att det offentliga ska förhålla sig i enlighet
med subsidiaritetsprincipen till
trossamfunden innebär dessutom att
statlig, kommunal eller
57 1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
landstingsverksamhet inte ska ersätta den
som trossamfunden själva bedriver.
Trossamfunden tillhör det civila samhället,
som i sin tur är ett resultat av enskilda
människors och gruppers initiativ. Det
offentliga ska komplettera istället för att
konkurrera med denna verksamhet.
Uppgiften för det offentliga är således inte
att ersätta utan snarare att uppmuntra,
samarbeta med och ta vara på till exempel
det sociala arbete som många trossamfund
bedriver såväl inom som utom landets
gränser. Men kommunerna respektive
staten har alltjämt det yttersta ansvaret för
att medborgarnas välstånd säkerställs och
att Sveriges internationella åtaganden
fullgörs.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
3.7. SKOLA, UTBILDNING OCH
3.7. SKOLA, UTBILDNING OCH
19
FORSKNING
FORSKNING
20
Den outsläckliga kunskapstörsten är
Den outsläckliga kunskapstörsten är
21
kanske ett av de mest framträdande dragen kanske ett av de mest framträdande dragen 22
i den mänskliga naturen. Denna drivkraft
i den mänskliga naturen. Denna drivkraft
23
efter sanning har resulterat i att människan efter sanning har resulterat i att människan 24
under historiens lopp har skaffat sig allt
under historiens lopp har skaffat sig allt
25
mer kunskap om tillvaron, vilket har
mer kunskap om tillvaron, vilket har
26
manifesterats i vetenskapliga landvinningar. manifesterats i vetenskapliga landvinningar. 27
Sökandet efter kunskap är en mänsklig
Sökandet efter kunskap är en mänsklig
28
rättighet som måste värnas.
rättighet som måste värnas.
29
30
Äktheten i detta mänskliga drag förutsätter Äktheten i detta mänskliga drag förutsätter 31
dock att det finns en objektivt existerande
dock att det finns en objektivt existerande
32
verklighet att utforska. Kanske vi aldrig når verklighet att utforska. Kanske vi aldrig når 33
ända fram till sanningen i vårt
ända fram till sanningen i vårt
34
kunskapssökande, men förvissningen om
kunskapssökande, men förvissningen om
35
att den finns och att den går att söka utgör att den finns och att den går att söka utgör 36
själva utgångspunkten för kristdemokratisk själva utgångspunkten för kristdemokratisk 37
utbildnings- och forskningspolitik.
utbildnings- och forskningspolitik.
38
Enligt förvaltarskapsprincipen har vi också Enligt förvaltarskapsprincipen har vi också 39
en gemensam förpliktelse att föra vidare
en gemensam förpliktelse att föra vidare
40
tidigare generationers landvinningar och att tidigare generationers landvinningar och att 41
uppmuntra till kunskapssökande i
uppmuntra till kunskapssökande i
42
samtiden. Utifrån detta synsätt har vi både samtiden. Utifrån detta synsätt har vi både 43
ett personligt och gemensamt ansvar att ta ett personligt och gemensamt ansvar att ta 44
tillvara våra resurser.
tillvara våra resurser.
45
46
47
All skolverksamhet ska i enlighet med den All skolverksamhet ska i enlighet med den 48
etik som förvaltats av kristen tradition
etik som förvaltats av kristen tradition
49
fostra eleverna till ansvarskännande
fostra eleverna till ansvarskännande
50
medborgare. Övertygelsen om alla
medborgare. Övertygelsen om alla
51
58 människors lika, unika och okränkbara
värde ska genomsyra skolmiljön. Solidaritet
med svaga och utsatta, jämställdhet mellan
könen och tolerans för människors
olikheter är förhållningssätt som ska
befrämjas. Mobbning och annan
kränkande behandling måste kraftfullt
motverkas. Skolan som trygg arbetsmiljö
måste säkerställas.
människors absoluta och okränkbara värde
ska genomsyra skolmiljön. Solidaritet med
svaga och utsatta, jämställdhet mellan
könen och tolerans för människors
olikheter är förhållningssätt som ska
befrämjas. Mobbning och annan
kränkande behandling måste kraftfullt
motverkas.
FÖRSKOLEVERKSAMHET
Barn har olika behov och förutsättningar.
De behöver därför olika stöd och
stimulans beroende på ålder, mognad och
social bakgrund. Det är viktigt att
förskoleverksamheten för de mindre
barnen präglas av omsorg och lek, samt att
de pedagogiska inslagen ökar i takt med
barnens stigande ålder. Den pedagogiska
verksamheten måste ske på barnens villkor
och inte innebära att lekfulla inslag går
förlorade.
FÖRSKOLEVERKSAMHET
Barn har olika behov och förutsättningar.
De behöver därför olika stöd och
stimulans beroende på ålder, mognad och
social bakgrund. Gruppstorlekarna får inte
vara större än att varje barn kan få sina
behov tillgodosedda. Det är viktigt att
förskoleverksamheten för de mindre
barnen präglas av omsorg och lek, samt att
de pedagogiska inslagen ökar i takt med
barnens stigande ålder. Den pedagogiska
verksamheten måste ske på barnens villkor
och inte innebära att lekfulla inslag går
förlorade. Förskoleverksamheten ska vara
flexibel till sin karaktär och möta det
enskilda barnets behov.
Familjer ska ha goda möjligheter att välja
om och hur lång tid deras barn ska delta i
förskoleverksamhet. De ska kunna välja
mellan olika omsorgsformer. Det är viktigt
att kommunerna stöder alternativa former
som familjedaghem och öppna förskolor.
God valfrihet för föräldrarna förutsätter
mångfald i utbudet. Förskoleverksamheten
ska vara flexibel till sin karaktär och möta
det enskilda barnets behov.
Familjer ska kunna välja mellan olika
omsorgsformer. God valfrihet för
föräldrarna förutsätter mångfald i utbudet.
Det är därför viktigt att kommunerna även
stöder alternativa former som
familjedaghem och öppna förskolor.
GRUNDSKOLA, GYMNASIESKOLA,
VUXENUTBILDNING OCH ANNAN
EFTERGYMNASIAL UTBILDNING
Skolan har två huvuduppgifter: dels att
stimulera elevernas intellektuella och
praktiska kunskapsutveckling och kritiska
tänkande; dels att fostra eleverna till
ansvarsfulla samhällsmedborgare. Under
förutsättning att skolorna har denna
utgångspunkt och följer läroplanen, ska de
ges ett stort mått av frihet att själva
utforma undervisningen. Det är också
viktigt att eleverna ges möjlighet att
SKOLA OCH VUXENUTBILDNING
Skolan har två huvuduppgifter: dels att
stimulera elevernas intellektuella och
praktiska kunskapsutveckling och kritiska
tänkande; dels att, tillsammans med
föräldrarna, fostra eleverna till ansvarsfulla
samhällsmedborgare. Under förutsättning
att skolorna har denna utgångspunkt följer
läroplanen och lever upp till kvalitetskrav,
ska de ges ett stort mått av frihet att själva
utforma undervisningen. Det är också
59 1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
påverka sin studiesituation och att
föräldrarna blir involverade i sina barns
skolgång.
viktigt att eleverna ges möjlighet att
påverka sin studiesituation och att
föräldrarna blir involverade i sina barns
skolgång.
1
2
3
4
5
Enskilda eller sammanslutningar av
Enskilda eller sammanslutningar av
6
medborgare som bestämmer sig för att
medborgare som bestämmer sig för att
7
driva fristående skolor ska uppmuntras och driva fristående skolor ska uppmuntras och 8
stödjas av det offentliga. De medborgerliga stödjas av det offentliga. Valet av skola ska 9
initiativ som friskoleväsendet rymmer
vidare vara fritt för elever och föräldrar
10
måste värnas av såväl stat som kommun.
och får inte begränsas av skolavgifter.
11
Valet av skola ska vidare vara fritt, det
Skolorna ska tillförsäkras resurser för att
12
måste överlåtas till elever och föräldrar och kunna tillmötesgå elever med särskilda
13
får inte begränsas av skolavgifter. Skolorna behov. Skolstarten i både grund- och
14
ska tillförsäkras resurser för att kunna
gymnasieskola bör i stor utsträckning vara 15
tillmötesgå elever med särskilda behov.
flexibel.
16
Skolstarten i både grund- och
17
gymnasieskola bör i stor utsträckning vara
18
flexibel.
19
20
Målet med skolans verksamhet bör vara att Målet med skolans verksamhet bör vara att 21
eleverna utvecklar ett förhållningssätt som eleverna utvecklar ett förhållningssätt som 22
kan beskrivas såsom dygdigt, det vill säga
kan beskrivas såsom dygdigt, det vill säga
23
att de tillägnar sig en beständig strävan att
att de tillägnar sig en beständig strävan att
24
göra det goda. Innebörden och budskapet i göra det goda. Innebörden och budskapet i 25
begrepp som klokhet, rättvisa, solidaritet
begrepp som klokhet, rättvisa, solidaritet
26
och civilkurage ska gestaltas och förmedlas och civilkurage ska gestaltas och förmedlas 27
i undervisningen. Det är viktigt att skolans i undervisningen. Det är viktigt att skolans 28
arbetsmiljö genomsyras av trygghet,
arbetsmiljö genomsyras av trygghet,
29
arbetsro och god ordning.
arbetsro och god ordning.
30
31
Undervisningen i skolan ska utgå från
Undervisningen i skolan ska utgå från
32
människans naturliga kunskapstörst och
33
syfta till att förverkliga varje enskild elevs
syfta till att förverkliga varje enskild elevs
34
fulla potential. Genom utvecklingssamtal
fulla potential. Genom utvecklingssamtal
35
och betyg ska elevernas kunskapsbildning
och betyg ska elevernas kunskapsbildning
36
utvärderas för att förbättringsområden ska utvärderas för att förbättringsområden ska 37
kunna identifieras. Skolan har ett ansvar
kunna identifieras. Skolan har ett ansvar
38
för att eleverna får det stöd och den
för att eleverna får det stöd och den
39
stimulans som motsvarar deras behov.
stimulans som motsvarar deras behov. Det 40
Betygen ska också kunna ges som
är viktigt att utvärderingar görs av
41
information till andra utbildningsinstanser elevernas kunnande så att eventuella brister 42
som till exempel gymnasieskola, högskola
kan åtgärdas så tidigt som möjligt.
43
och universitet samt framtida arbetsgivare. Samtidigt är det viktigt att elever med
44
Det är viktigt att utvärderingar görs av
speciella talanger och egenskaper
45
elevernas kunnande så att eventuella brister uppmuntras och ges förutsättningar att
46
kan åtgärdas så tidigt som möjligt.
utveckla dessa. Särskolans verksamhet har 47
Samtidigt är det viktigt att elever med
stor betydelse för att hjälpa personer med
48
speciella talanger och egenskaper
intellektuell funktionsnedsättning till ett
49
uppmuntras och ges förutsättningar att
självständigt liv och möjlighet att delta i
50
utveckla dessa. Särskolans verksamhet har samhället på likvärdiga villkor.
51
60 1
2
3
4
5
6
Prioriterade områden i grundskolan ska
Prioriterade områden i grundskolan ska
7
vara basfärdigheter som att kunna läsa,
vara basfärdigheter som att kunna läsa,
skriva och räkna. Utrymme ska även ges åt skriva och räkna. Utrymme ska även ges åt 8
9
praktiska och estetiska ämnen som bidrar
praktiska och estetiska ämnen som bidrar
10
till en allsidig och kreativ
till en allsidig och kreativ
11
personlighetsutveckling. För att kunna
personlighetsutveckling. För att kunna
utöva ett aktivt medborgarskap och skaffa utöva ett aktivt medborgarskap och skaffa 12
13
sig en grund för fortsatta studier, ska alla
sig en grund för fortsatta studier, ska alla
elever i grundskolan dessutom tillgodogöra elever i grundskolan dessutom tillgodogöra 14
15
sig kunskap i språk samt samhälls- och
sig kunskap i språk samt samhälls- och
16
naturorienterade ämnen. Ur ett
naturorienterande ämnen. Ur ett
folkhälsoperspektiv är det också viktigt att folkhälsoperspektiv är det också viktigt att 17
18
eleverna engageras i motions- och
eleverna engageras i motions- och
idrottsaktiviteter.
idrottsaktiviteter. Dessutom visar forskning 19
20
att fysiska aktiviteter främjar lärandet.
21
22
Gymnasieskolan ska i hög grad utgå från
Gymnasieskolan ska i hög grad utgå från
23
elevernas behov och intressen och bör
elevernas behov och intressen och bör
24
därför präglas av mångfald. Ett brett
därför präglas av mångfald. Ett brett
spektrum av både teoretiska och praktiska spektrum av både teoretiska och praktiska 25
26
utbildningar ska erbjudas eleverna.
utbildningar ska erbjudas eleverna.
27
Lärlings-program där undervisningen
Lärlings-program där undervisningen
28
växelvis bedrivs på skola och arbetsplats
växelvis bedrivs på skola och arbetsplats
29
ska finnas. För att kvalitetssäkra de olika
ska finnas. Genom en gymnasieexamen
30
utbildningarna bör de omfattas av en
tydliggörs den kompetens och de
31
examen. Genom en gymnasieexamen
kunskaper som eleven har tillägnat sig
32
tydliggörs den kompetens och de
under utbildningen.
33
kunskaper som eleven har tillägnat sig
34
under utbildningen.
35
36
Möjligheterna till fortsatta studier ska inte
Möjligheterna till fortsatta studier ska inte
vara begränsade till ett visst åldersintervall i vara begränsade till ett visst åldersintervall i 37
38
yngre år. Istället måste chanser finnas att
yngre år. Istället måste chanser finnas att
39
påbörja helt nya studier eller att
påbörja helt nya studier eller att
komplettera tidigare utbildning under hela komplettera tidigare utbildning under hela 40
41
livet. Det innebär att vuxenutbildningen
livet. Det innebär att vuxenutbildningen
42
ska vara väl utbyggd. Därigenom ökar
ska vara väl utbyggd. Därigenom ökar
43
dessutom förutsättningarna att tillgodose
dessutom förutsättningarna att tillgodose
44
arbetsmarknadens mångfacetterade och
arbetsmarknadens mångfacetterade och
45
ofta snabbt skiftande behov av utbildad
ofta snabbt skiftande behov av utbildad
46
arbetskraft. Det är också angeläget att
arbetskraft. Det är också angeläget att
47
vuxna förståndshandikappade ges
vuxna med intellektuell
48
möjlighet till utbildning och
funktionsnedsättning ges möjlighet till
49
vidareutveckling. Folkhögskolorna
utbildning och vidareutveckling.
50
representerar en egen och mycket värdefull
51
utbildningstradition som måste ges frihet
stor betydelse för att hjälpa
förståndshandikappade barn till ett
självständigt liv och möjlighet att delta i
samhället på likvärdiga villkor.
61 och möjligheter att utvecklas på egna
villkor.
Folkbildningens unika och viktiga uppdrag
bidrar till människors möjligheter till
utveckling och ny kunskap hela livet.
Folkhögskolorna representerar en egen och
mycket värdefull utbildningstradition som
måste ges frihet och möjligheter att
utvecklas på egna villkor.
1
2
3
4
5
6
7
8
Inom den akademiska utbildningen ryms
Inom den akademiska utbildningen är
9
inte möjligheter till förkovran för personer möjligheten till utveckling av praktiska
10
med praktiskt betingade intressen och
förmågor och intressen begränsad. Med
11
begåvningar. Med en kvalificerad praktisk
kvalificerade praktiska utbildningar på
12
utbildningsväg efter gymnasieskolan som
exempelvis yrkeshögskola ökar
13
avslutas med yrkeshögskola skulle
förutsättningarna för detta.
14
förutsättningarna till detta öka. Att en
15
sådan utbildning finns är också viktigt med
16
tanke på att samhället lider brist på
17
exempelvis kvalificerade hantverkare.
18
19
UNIVERSITET, HÖGSKOLA OCH
UNIVERSITET, HÖGSKOLA OCH
20
FORSKNING
FORSKNING
21
Universitet och högskola har två huvudmål Universitet och högskola har tre uppgifter 22
med sin verksamhet: dels att studenterna
med sin verksamhet: att genom
23
genom undervisning tillägnar sig
undervisning ge studenterna möjlighet att
24
vetenskaplig kunskap och ett vetenskapligt tillägna sig vetenskaplig kunskap och ett
25
förhållningssätt, dels att genom forskning
vetenskapligt förhållningssätt, att genom
26
generera ny vetenskaplig kunskap. Det
forskning generera ny vetenskaplig
27
vetenskapliga arbete som bedrivs inom
kunskap samt att samverka med det
28
universitetsoch högskoleväsendet är ett
omgivande samhället. Det vetenskapliga
29
uttryck för människans naturliga
arbete som bedrivs inom universitetsoch 30
kunskapstörst och sanningssökande och
högskoleväsendet är ett uttryck för
31
har därför ett värde i sig. Alla
32
ämnesområden måste garanteras tillräckliga sanningssökande och har därför ett värde i 33
resurser, därför kan ekonomiskt
sig. Alla ämnesområden måste garanteras
34
tillväxttänkande inte dominera tilldelningen tillräckliga resurser, därför kan ekonomiskt 35
av resurser till universitetsoch
tillväxttänkande inte dominera tilldelningen 36
högskoleväsendet. Även om universitet
av resurser till universitetsoch
37
och högskolor har en stor betydelse för till högskoleväsendet. Även om universitet
38
exempel näringslivets förnyelse, regional
och högskolor har en stor betydelse för till 39
utveckling och bättre hälsa måste
exempel näringslivets förnyelse, regional
40
ämnesområden där landvinningar inte
utveckling och bättre hälsa måste
41
direkt kan omsättas i materiell tillväxt
ämnesområden där landvinningar inte
42
tillförsäkras goda villkor. Utbildning och
direkt kan omsättas i materiell tillväxt
43
forskning inom dessa områden, till
tillförsäkras goda villkor. Utbildning och
44
exempel humaniora, är ofta kulturbärare
forskning inom dessa områden, till
45
och bidrar till ökad livskvalitet.
exempel humaniora, är ofta kulturbärare
46
och bidrar till ökad bildning och att
47
upprätthålla goda värden.
48
49
Universitets- och högskoleverksamheten
Universitets- och högskoleverksamheten
50
ger upphov till samhälleliga vinster genom ger upphov till samhälleliga vinster genom 51
62 att arbetsmarknaden får tillgång till
välutbildad arbetskraft och att de
vetenskapliga framstegen underlättar vår
tillvaro. För vår välfärd är det viktigt att
Sverige ligger långt framme när det gäller
forskning och det måste finnas tillräckliga
resurser för att vi ska hålla en hög
internationell nivå inom området. Det är av
gemensamt intresse att det görs lönsamt att
genomgå högre utbildning och att resurser
satsas för att verksamheten ska hålla hög
kvalitet. Utbildning på både
grundutbildnings- och forskningsnivå
måste därför uppmuntras och
verksamheten vid universiteten och
högskolorna ständigt utvärderas så att de
håller hög kvalitet. Tankens frihet är en
förutsättning för framgångsrikt
kunskapssökande. Universitet och
högskolor ska åtnjuta stort mått av
självbestämmande i förhållande till
statsmakterna. Högskolor och universitet
med andra huvudmän än staten ska också
uppmuntras och stödjas. Vidare ska det
finnas stora möjligheter för enskilda
universitet och högskolor att själva
utforma antagningskriterierna till
utbildningarna och utbildningarnas
utformning.
att arbetsmarknaden får tillgång till
välutbildad arbetskraft och att de
vetenskapliga framstegen underlättar vår
tillvaro. För vår välfärd är det viktigt att
Sverige ligger långt framme när det gäller
forskning och det måste finnas tillräckliga
resurser för att vi ska hålla en hög
internationell nivå inom området. Det är av
gemensamt intresse att det görs lönsamt att
genomgå högre utbildning och att resurser
satsas för att verksamheten ska hålla hög
kvalitet. Utbildning på både
grundutbildnings- och forskningsnivå
måste därför uppmuntras och
verksamheten vid universiteten och
högskolorna ständigt utvärderas så att de
håller hög kvalitet. Tankens frihet är en
förutsättning för framgångsrikt
kunskapssökande. Universitet och
högskolor ska åtnjuta stort mått av
självbestämmande i förhållande till
statsmakterna. Högskolor och universitet
med andra huvudmän än staten ska också
uppmuntras och stödjas. Vidare ska det
finnas stora möjligheter för enskilda
universitet och högskolor att själva
utforma antagningskriterierna till
utbildningarna och utbildningarnas
utformning.
Den högre utbildningen ska vara tillgänglig
för alla som har intresse av och
förutsättningar för studier på universitetsoch högskolenivå. Ett sätt att öka
tillgängligheten är att erbjuda utbildning på
distans. Stora ansträngningar måste göras
för att komma tillrätta med den etniska och
sociala snedrekryteringen av studenter till
den högre utbildningen. Ett aktivt arbete
för större jämlikhet och bättre jämställdhet
inom universitetsoch högskoleväsendet är
nödvändigt. Ingen ska behöva avstå från
högre studier av ekonomiska skäl.
Undervisningen vid universitet och
högskolor ska därför vara avgiftsfri för den
enskilde studenten. Kostnaderna för
försörjningen under studietiden ska delas
mellan den enskilde och det offentliga.
Studiestödssystemet ska utformas så att det
är överblickbart och långsiktigt hållbart.
Den högre utbildningen ska vara tillgänglig
för alla som har intresse av och
förutsättningar för studier på universitetsoch högskolenivå. Ingen ska behöva avstå
från högre studier av ekonomiska skäl.
Kostnaderna för försörjningen under
studietiden ska delas mellan den enskilde
och det offentliga. Studiestödssystemet ska
vara överblickbart och långsiktigt hållbart.
63 1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
Som alla andra människor i samhället har
självfallet också studenterna inom
universitetsoch högskoleväsendet full
föreningsfrihet. Det innebär rättigheter att
såväl kunna avstå från att organisera sig
som att bilda nya studentorganisationer.
Ett så kallat kårobligatorium är därför
främmande för kristdemokratisk ideologi.
Den kristdemokratiska synen på
självförvaltande högskolor innebär att
företrädare för högskolan, det vill säga
forskare/lärare och studenter ska ha
avgörande inflytande och ansvar för
verksamheten. Men det omgivande
samhället har också intresse av högskolans
utveckling och kan bidra med värdefull
erfarenhet.
Den kunskap som det mänskliga
kunskapssökandet ger upphov till kan
missbrukas och användas i moraliskt
förkastliga sammanhang. Såväl den
enskilde forskaren och det vetenskapliga
samfundet som samhället i stort har ett
ansvar för att verksamheterna inom
universitet och högskola bedrivs inom
givna etiska ramar, där alla människors
absoluta och okränkbara värde är en
självklar utgångspunkt.
3.8. JÄMSTÄLLDHET
Grunden för jämställdhet mellan kvinnor
och män är alla människors lika värde.
Kvinnor och män ska ha likvärdiga villkor,
både formellt och informellt, för att kunna
utveckla sin fulla potential. Jämställdhet är
att båda könen får makt över sina liv, makt
att forma sitt liv utifrån sina egna
önskemål. Det är en viktig uppgift att
undanröja traditionella föreställningar,
fördomar, strukturer och juridiska hinder
som försvårar och förhindrar jämställdhet
mellan kvinnor och män. Detta gäller
familjeliv, arbetsliv och samhällslivet i
övrigt. Det handlar inte bara om
lagstiftning utan även om opinionsbildning
och attitydförändringar.
Jämställdhetsperspektivet ska genomsyra
alla politikområden. Det innebär att förslag
Som alla andra människor i samhället har
självfallet också studenterna inom
universitetsoch högskoleväsendet full
föreningsfrihet. Det innebär rättigheter att
såväl kunna avstå från att organisera sig
som att bilda nya studentorganisationer.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
Den kunskap som det mänskliga
20
kunskapssökandet ger upphov till kan
21
missbrukas och användas i moraliskt
22
förkastliga sammanhang. Såväl den
23
enskilde forskaren och det vetenskapliga
24
samfundet som samhället i stort har ett
25
ansvar för att verksamheterna inom
26
universitet och högskola bedrivs inom
27
givna etiska ramar, där alla människors
28
absoluta och okränkbara värde är en
29
självklar utgångspunkt.
30
31
3.8. JÄMSTÄLLDHET
32
Grunden för jämställdhet mellan kvinnor
33
och män är alla människors lika absoluta
34
och okränkbara värde. Kvinnor och män
35
ska ha likvärdiga förutsättningar och villkor 36
för att kunna utveckla sin fulla potential.
37
Jämställdhet är att människor, oavsett kön 38
har makt att forma sitt liv utifrån sina egna 39
önskemål. Det är en viktig uppgift att
40
undanröja traditionella föreställningar,
41
fördomar, strukturer och juridiska hinder
42
som försvårar och förhindrar jämställdhet
43
mellan kvinnor och män. Detta gäller
44
familjeliv, arbetsliv och samhällslivet i
45
övrigt. Det handlar inte bara om
46
lagstiftning utan även om opinionsbildning 47
och attitydförändringar.
48
49
Jämställdhetsperspektivet ska genomsyra
50
alla politikområden. Det innebär att förslag 51
64 och beslut ska analyseras ur ett
jämställdhetsperspektiv för att klarlägga
möjliga konsekvenser för kvinnor och
män. Förutsättningarna för bra politiska
beslut ökar när kvinnor och män finns
jämnt representerade i alla beslutande
församlingar.
och beslut ska analyseras ur ett
jämställdhetsperspektiv för att klarlägga
möjliga konsekvenser för kvinnor och
män. Förutsättningarna för bra politiska
beslut ökar när kvinnor och män finns
jämnt representerade i alla beslutande
församlingar.
1
2
3
4
5
6
7
8
Jämställdhet börjar i hemmet och barnen
Jämställdhet börjar i hemmet och barnen
9
lär sig tidigt av sina föräldrars könsroller.
lär sig tidigt av sina föräldrars könsroller.
10
För att jämställdhet ska uppnås är det
För att jämställdhet ska uppnås är det
11
viktigt att både mans- och kvinnorollerna
viktigt att kvinnor och män delar ansvaret
12
förändras och att kvinnor och män delar
och det praktiska arbetet i hem, familj och 13
ansvaret och det praktiska arbetet i hem,
samhälle.
14
familj och samhälle.
15
16
Jämställdhet är bra för barnen. Föräldrarna Jämställdhet är bra för barnen. Föräldrarna 17
har lika stort ansvar för barnens
har lika stort ansvar för barnens
18
välbefinnande. Båda föräldrarna har rätt
välbefinnande. Båda föräldrarna har rätt
19
och skyldighet att delta i barnens
och skyldighet att delta i barnens
20
omvårdnad och fostran. Betydelsen av
omvårdnad och fostran. Betydelsen av
21
både manliga och kvinnliga förebilder
både manliga och kvinnliga förebilder
22
under barnens uppväxt får inte
under barnens uppväxt får inte
23
undervärderas.
undervärderas.
24
25
Det offentligas stöd till barnfamiljer ska
Det offentligas stöd till barnfamiljer ska
26
vara så utformat att det blir ekonomiskt
vara så utformat att det blir ekonomiskt
27
möjligt för såväl kvinnor som män att
möjligt för såväl kvinnor som män att
28
prioritera tid med barnen. Kvinnans
prioritera tid med barnen. Vård och
29
ställning på arbetsmarknaden förbättras
omsorg av barnen ska vara båda
30
om vård av barn blir båda föräldrarnas
föräldrarnas självklara rätt och skyldighet.
31
självklara val. Det är viktigt med
Det är att föräldraledighet för både män
32
opinionsbildning så att föräldraledighet för och kvinnor betraktas som utvecklande
33
både män och kvinnor betraktas som
och kompetenshöjande.
34
utvecklande och kompetenshöjande för
35
individen.
36
37
En förutsättning för att både kvinnor och
En förutsättning för att både kvinnor och
38
män ska ha möjlighet att utvecklas i sin
män ska ha möjlighet att utvecklas i sin
39
yrkesroll och samtidigt kunna fungera i den yrkesroll och samtidigt kunna fungera i den 40
viktiga föräldrarollen är ett barnvänligt
viktiga föräldrarollen är ett barnvänligt
41
yrkesliv. Politiker, arbetsgivare och
yrkesliv. Politiker, arbetsgivare och
42
fackföreningar har ett gemensamt ansvar
fackföreningar har ett gemensamt ansvar
43
för detta. En viktig faktor är möjligheten
för detta. En viktig faktor är möjligheten
44
att påverka arbetstidens omfattning och
att påverka arbetstidens omfattning och
45
förläggning.
förläggning.
46
47
Ett tecken på bristande jämställdhet är
Ett tecken på bristande jämställdhet är
48
osakligt motiverade löneskillnader mellan
osakligt motiverade löneskillnader mellan
49
kvinnor och män. Bakom lönesättningen
kvinnor och män. Bakom lönesättningen
50
ligger värderingar, men också arbetsgivares ligger värderingar, men också arbetsgivares 51
65 och fackförbunds uppfattningar av värdet
av olika arbeten. Traditionellt kvinnliga
yrkesområden, som vård, omsorg och
undervisning ska värderas lika högt som
traditionellt manliga yrkesområden.
Principen om lika lön för likvärdigt arbetet
är grundläggande och ska upprätthållas.
och fackförbunds uppfattningar av värdet
av olika arbeten. Traditionellt kvinnliga
yrkesområden, som vård, omsorg och
undervisning ska värderas lika högt som
traditionellt manliga yrkesområden.
Principen om lika lön för likvärdigt arbete
är grundläggande och ska upprätthållas.
1
2
3
4
5
6
7
8
Jämställdhetsarbetet i hela
Jämställdhetsarbetet i hela
9
utbildningsväsendet är viktigt, särskilt i de
utbildningsväsendet är viktigt, särskilt i de
10
tidiga åldrarna. Det ska ha som inriktning
tidiga åldrarna. Det ska ha som inriktning
11
att ge utrymme och lika möjligheter för
att ge utrymme och lika möjligheter för
12
både kvinnor och män. Skillnader mellan
både kvinnor och män. Skillnader mellan
13
flickor och pojkar i mognad,
flickor och pojkar i mognad,
14
värderingsmönster, språk och prestationer värderingsmönster, språk och prestationer 15
måste uppmärksammas och påverka
måste uppmärksammas och påverka
16
skolans arbetssätt. Förskola och
skolans arbetssätt. Eftersom
17
grundskola är till stor del en
utbildningsväsendet spelar en viktig roll när 18
kvinnodominerad värld, medan högskola
det gäller såväl fostran som
19
och universitet ofta domineras av män.
samhällsutveckling och forskning är det
20
Eftersom utbildningsväsendet spelar en
angeläget att en jämn könsfördelning
21
viktig roll när det gäller såväl fostran som
eftersträvas på alla dess nivåer.
22
samhällsutveckling och forskning är det
23
angeläget att en jämn könsfördelning
24
eftersträvas på alla dess nivåer.
25
26
Högskolan har en viktig uppgift när det
Högskolan har en viktig uppgift när det
27
gäller att skapa ett jämställt samhälle.
gäller att skapa ett jämställt samhälle.
28
Högskolan ska präglas av ett jämställt
Högskolan ska präglas av ett jämställt
29
tänkesätt och en jämställd arbetsmiljö.
tänkesätt och en jämställd arbetsmiljö.
30
Forskningsbetingelserna ska utformas så
Forskningsbetingelserna ska utformas så
31
att hänsyn tas till såväl kvinnors som mäns att hänsyn tas till såväl kvinnors som mäns 32
situation i samband med föräldraskap.
situation i samband med föräldraskap.
33
34
Det är viktigt att både kvinnors och mäns
35
kompetens, synsätt och prioriteringar tas
36
till vara i alla politiska processer. Här har
37
de politiska partierna ett stort ansvar. Den
38
politiska ledningen på nationell, regional
39
och kommunal nivå ska vara ett föredöme
40
i jämställdhetsfrågor.
41
42
Mäns våld mot kvinnor är det yttersta
Mäns våld mot kvinnor är det yttersta
43
uttrycket för bristen på jämställdhet i ett
uttrycket för bristen på jämställdhet i ett
44
samhälle. Det är helt oacceptabelt att
samhälle. Det är helt oacceptabelt att
45
någon ska behöva leva med risken att
någon ska behöva leva med risken att
46
utsättas för våld. Våldspornografi och
utsättas för våld. I lagstiftningen måste
47
prostitution ska vara förbjudet. I
markeras att våld mot kvinnor är ett
48
lagstiftningen måste markeras att våld mot allvarligt brott. Effektiv handläggning av
49
kvinnor är ett allvarligt brott. Effektiv
sådana ärenden förutsätter välutbildade
50
handläggning av sådana ärenden förutsätter medarbetare hos polis, åklagare,
51
66 välutbildade medarbetare hos polis,
åklagare, socialtjänst och hälso- och
sjukvården och ett väl fungerande
samarbete mellan myndigheterna. Kvinnor
som utsatts för våld ska ges adekvat stöd.
Frivilligorganisationernas stöd till utsatta
kvinnor ska uppmuntras.
socialtjänst och hälso- och sjukvården och
ett väl fungerande samarbete mellan
myndigheterna. Kvinnor som utsatts för
våld ska ges adekvat stöd och skydd.
Frivilligorganisationernas stöd till utsatta
kvinnor ska uppmuntras. På samma sätt
måste allt våld i nära relationer motverkas
och de drabbade ges stöd.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Vården måste medvetet beakta skillnader
Vården måste medvetet beakta skillnader
10
mellan kvinnor och män. Kvinnor och
mellan kvinnor och män. Kvinnor och
11
män kan ha olika symptom och olika
män kan ha olika symptom och olika
12
vårdbehov vid ett och samma
vårdbehov vid ett och samma
13
sjukdomstillstånd. Såväl läkemedels- som
sjukdomstillstånd. Såväl läkemedels- som
14
vårdforskning måste inriktas på både
vårdforskning måste inriktas på både
15
kvinnor och män.
kvinnor och män.
16
17
Jämställdhetsarbete inom idrotten är
Det offentliga stödet till idrotten ska främja 18
viktigt, eftersom idrotten av tradition varit jämställdhet.
19
manligt dominerad. Både kvinnors och
20
mäns kunskaper, erfarenheter och
21
värderingar bör tas tillvara och påverka
22
idrottens utveckling. Det offentliga stödet
23
till idrotten ska främja jämställdhet.
24
25
Jämställdhet mellan kvinnor och män är ett Jämställdhet mellan kvinnor och män är ett 26
betydelsefullt samarbetsområde inom den
betydelsefullt samarbetsområde inom den
27
gemensamma marknaden. Det europeiska
gemensamma marknaden. Det europeiska
28
samarbetet ska främja jämställdhet i all
samarbetet ska främja jämställdhet i all
29
verksamhet inom EU. Samarbetet inom
verksamhet inom EU. Samarbetet inom
30
EU ska nyttjas för att med kraft motarbeta EU ska nyttjas för att med kraft motarbeta 31
den sexualiserade slavhandeln med kvinnor den sexualiserade slavhandeln med kvinnor 32
och barn. Lagstiftningen ska utformas så
och barn.
33
att övergrepp mot kvinnor och barn som
34
begås av svenska medborgare i andra
35
länder ska kunna bestraffas i Sverige.
36
37
Diskriminering av kvinnor i
Diskriminering av kvinnor i
38
utvecklingsländerna försvårar arbetet med utvecklingsländerna försvårar arbetet med 39
fattigdomsbekämpning, demokrati och
fattigdomsbekämpning, demokrati och
40
mänskliga rättigheter. Att främja
mänskliga rättigheter. Att främja
41
jämställdhet mellan kvinnor och män samt jämställdhet mellan kvinnor och män samt 42
att förbättra kvinnors villkor är både mål
att förbättra kvinnors villkor är både mål
43
och medel i detta arbete.
och medel i detta arbete.
44
45
46
47
48
49
50
67 Principprogram
DEL 2
Partistyrelsens förslag till
Kristdemokraternas riksting 2015
Kapitel 4. Människan i samhället – sig själv nog eller i behov av andra?
ÄR MÄNNISKAN EN ENSAMVARG,
ÄR MÄNNISKAN EN ENSAMVARG,
sig själv nog och utan behov av andra? Är
sig själv nog och utan behov av andra? Är
det rädsla för fiender som gjort att
det rädsla för fiender som gjort att
människor förenats i samhällen och
människor förenats i samhällen och
familjer? Eller ligger det i människans natur familjer? Eller ligger det i människans natur
att bilda gemenskaper?
att bilda gemenskaper?
Varje människa föds in i ett sammanhang
Varje människa föds in i ett sammanhang
med nära relationer. Vi har ett djupt behov med nära relationer. Vi har ett djupt behov
av andra människor och vi är alla i olika
av andra människor och vi är alla i olika
faser av våra liv så svaga att vi är helt
faser av våra liv så svaga att vi är helt
beroende av andra.
beroende av andra.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
Enligt den personalistiska människosynen
Enligt den personalistiska människosynen
15
är gemenskap något naturligt för
är gemenskap något naturligt för
16
människan. Människan tar ansvar för sig
människan. Människan tar ansvar för sig
17
själv, för de sina och för sina livsvillkor.
själv, för de sina och för sina livsvillkor.
18
Hon bildar gemenskaper och sociala
Hon bildar gemenskaper och sociala
19
nätverk och mår väl av att ha goda
nätverk och mår väl av att ha goda
relationer till sina medmänniskor. Familjer, relationer till sina medmänniskor. Familjer, 20
21
släkt och samhällets övriga gemenskaper
släkt och samhällets övriga gemenskaper
22
som grannskap, intresseföreningar,
som grannskap, intresseföreningar,
23
fackföreningar och trossamfund uppstår
fackföreningar och trossamfund uppstår
24
naturligt och kan rationellt motiveras
naturligt och kan rationellt motiveras
25
utifrån sin ändamålsenlighet och hur
utifrån sin ändamålsenlighet och hur
26
verkligheten är beskaffad. Familjen är en
verkligheten är beskaffad. Familjen är en
naturlig gemenskap vars särskilda ändamål naturlig gemenskap vars särskilda ändamål 27
28
är omsorgen om barnen, och den binds
är omsorgen om barnen, och den binds
29
samman av skyldigheter och rättigheter.
samman av skyldigheter och rättigheter.
30
Släkten föds man in i och grannskapet får
Släkten föds man in i och grannskapet får
31
man när man flyttar in i ett område.
man när man flyttar in i ett område.
Intresseföreningar går man in i för att man Intresseföreningar går man in i för att man 32
33
drivs av liknande intressen och
drivs av liknande intressen och
34
fackföreningar behövs för att organisera
fackföreningar behövs för att organisera
35
arbetstagare att tillvarata gemensamma
arbetstagare att tillvarata gemensamma
36
intressen. Alla mår väl av att
intressen. Alla mår väl av att
gemenskaperna präglas av trohet, omsorg, gemenskaperna präglas av trohet, omsorg, 37
38
generositet och ärlighet.
generositet och ärlighet.
39
40
Familjen är en naturlig och grundläggande Familjen är den naturliga och
gemenskap och utgör stommen i samhället. grundläggande enheten i samhället och har 41
42
När den gemenskapen sviktar är det
rätt till samhällets och statens skydd. Väl
43
kommunens uppgift att socialt och
fungerande familjer byggda på ömsesidig
ekonomiskt stödja familjen att kunna
kärlek och trohet är av avgörande betydelse 44
utföra sina uppgifter och skyldigheter.
för barnen och för samhällets framtid. När 45
Detta stöd är en följd av
familjen sviktar är det kommunens uppgift 46
47
subsidiaritetsprincipen, som innebär såväl
att socialt och ekonomiskt stödja familjen
48
att naturliga gemenskaper inte ska berövas att kunna utföra sina uppgifter och
49
sina uppgifter som att kommunen, som
skyldigheter. Detta stöd är en följd av
50
subsidiaritetsprincipen, som innebär såväl
68 närmaste offentliga nivå över familjen, ska
ge stöd vid behov.
att naturliga gemenskaper inte ska berövas
sina uppgifter som att kommunen, som
närmaste offentliga nivå över familjen, ska
ge stöd vid behov.
Genom lagstiftning ska det offentliga
respektera familjens sfär och rättigheter.
Familjen ska inte berövas sina naturliga
uppgifter utan i stället ges förutsättningar
och vid behov socialt och ekonomiskt stöd
att självständigt och tryggt kunna utföra
dem. Den mest uppenbara skyldigheten är
att ta hand om barnen och ansvara för
deras utveckling in i vuxenlivet.
Genom lagstiftning ska det offentliga
respektera familjens sfär och rättigheter.
Familjen ska inte berövas sina naturliga
uppgifter utan istället ges förutsättningar
och vid behov socialt och ekonomiskt stöd
att självständigt och tryggt kunna utföra
dem. Den mest uppenbara skyldigheten är
att ta hand om barnen och ansvara för
deras utveckling in i vuxenlivet.
Naturliga gemenskaper som familjer, släkt,
grannskap, företag, intresseföreningar,
fackföreningar och trossamfund utgör det
civila samhället. Dessa utgör
sammanhållande nätverk, som inget
samhälle kan vara förutan. De skapar
starka sociala band med trygga och
ordnade förhållanden. Om staten,
landsting/regioner eller kommuner inte
respekterar det civila samhällets rättigheter
att fullgöra sina uppgifter undergrävs det
gemensamma bästa. När det offentliga
genom lagstiftning, skatter, incitament eller
pålagor tar över det civila samhällets
uppgifter ökar hela samhällets sårbarhet.
Naturliga gemenskaper som familjer, släkt,
grannskap, företag, intresseföreningar,
fackföreningar och trossamfund utgör det
civila samhället. Dessa utgör
sammanhållande nätverk, som inget
samhälle kan vara förutan. De skapar
starka sociala band med trygga och
ordnade förhållanden. Om staten,
landsting/regioner eller kommuner inte
respekterar det civila samhällets rättigheter
att fullgöra sina uppgifter undergrävs det
gemensamma bästa. När det offentliga
genom lagstiftning, skatter, incitament eller
pålagor tar över det civila samhällets
uppgifter ökar hela samhällets sårbarhet.
Kristdemokraterna betonar värdet av
personliga relationer. Goda relationer är
grunden för ett gott samhälle. Goda
relationer ger oss stor personlig glädje och
förståelse, de skapar trygghet och ordnade
förhållanden, de påverkar effektiviteten i
ekonomin och invånarnas mönster av
solidaritet.
Kristdemokraterna betonar värdet av
personliga relationer. Goda relationer är
grunden för ett gott samhälle. Goda
relationer ger oss stor personlig glädje och
förståelse, de skapar trygghet och ordnade
förhållanden, de påverkar effektiviteten i
ekonomin och invånarnas mönster av
solidaritet.
4.1. FAMILJEPOLITIK
Människor utvecklas, mognar och mår bäst
i små grupper. I den lilla grupp som en
familj utgör får familjemedlemmarna
möjlighet att möta kärlek, omtanke och
förståelse, men också ställas inför krav och
ta ansvar. På det sättet anknyter familjen
som gemenskap till människans djupaste
behov – behovet att bli sedd och inte vara
4.1. FAMILJEN
Människor utvecklas, mognar och mår bäst
i små grupper. I den lilla gemenskap som
en familj utgör får familjemedlemmarna
möjlighet att möta kärlek, omtanke och
förståelse, men också ställas inför krav och
ta ansvar. På det sättet anknyter familjen
som gemenskap till människans djupaste
behov – behovet att bli sedd och inte vara
69 1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
utbytbar. En viktig förutsättning för att en
familj ska fungera är att alla respekterar
vissa grundläggande värden som
jämställdhet och respekt för varje
människas integritet. En annan är att
familjen inte fungerar som en sluten enhet
utan snarare som en bas för ett vidare
samhällsengagemang. Vid utformandet av
politiken gentemot barnfamiljer är det
viktigt att inse att familjerna ser olika ut.
utbytbar. En viktig förutsättning för att en
familj ska fungera är att alla respekterar
vissa grundläggande värden som
jämställdhet och respekt för varje
människas integritet. En annan är att
familjen inte fungerar som en sluten enhet
utan snarare som en bas för ett vidare
samhällsengagemang. Vid utformandet av
politiken gentemot barnfamiljer är det
viktigt att inse att familjer ser olika ut och
har olika behov.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
I vårt föränderliga och globaliserade
I vårt föränderliga och globaliserade
13
samhälle ökar familjens roll som
samhälle ökar familjens roll som
14
identitetsskapare och balanspunkt. Perfekta identitetsskapare och balanspunkt. Perfekta 15
familjer och felfria föräldrar existerar
familjer och felfria föräldrar existerar inte.
16
självfallet inte. Precis som i alla andra
Precis som i alla andra mänskliga
17
mänskliga sammanhang uppstår konflikter sammanhang uppstår konflikter och det
18
och det begås misstag också inom familjen. begås misstag också inom familjen. Trots
19
Trots sina brister är familjen den viktigaste sina brister är familjen den viktigaste
20
byggstenen i samhället och den livsform
byggstenen i samhället och den livsform
21
som har störst möjlighet att vara den lilla
som har störst möjlighet att vara den lilla
22
nära gemenskap som behövs för att
nära gemenskap som behövs för att
23
människor ska växa. Fungerar inte familjen människor ska växa. Fungerar inte familjen 24
som en bas fungerar inte heller samhället.
som en bas fungerar inte heller samhället.
25
Övergrepp och förtryck kan aldrig
Därför bör alla politiska beslut analyseras
26
tolereras inom familjen, lika litet som
utifrån vilka konsekvenser de får för
27
någon annanstans. Men att sådant
familjer och nära relationer. Övergrepp
28
förekommer kan aldrig tas till intäkt för att och förtryck kan aldrig tolereras inom
29
avfärda familjen som samlevnadsform.
familjen, lika litet som någon annanstans.
30
Men att sådant förekommer kan aldrig tas
31
till intäkt för att avfärda familjen som
32
samlevnadsform.
33
34
Att vara förälder är den mest ansvarsfulla
Att vara förälder är den mest ansvarsfulla
35
uppgift man kan ha. Föräldraskapet
uppgift man kan ha. Föräldraskapet
36
innebär att man ikläder sig en viktig och
innebär att man åtar sig en viktig och
37
betydelsefull samhällsuppgift, och man ska betydelsefull samhällsuppgift. Därför ska
38
kunna kräva att få så goda förutsättningar
samhället bidra med så goda
39
som möjligt för att klara den.
förutsättningar som möjligt.
40
41
Barnens och familjernas behov är
Barnens och familjernas behov är
42
utgångspunkten för familjepolitiken. Alla
utgångspunkten för familjepolitiken. Alla
43
ska ha möjlighet att välja den
ska ha möjlighet att välja den
44
barnomsorgsform som passar de egna
barnomsorgsform som passar de egna
45
förhållandena bäst. Uppgiften för stat och förhållandena bäst. Begreppet barnomsorg 46
kommun är att skapa ekonomiska och
innefattar såväl föräldrarnas omsorg i det
47
praktiska förutsättningar för detta.
egna hemmet som förskola,
48
Eftersom behov och önskemål varierar
familjedaghem, öppen förskola, fritidshem 49
över tid och mellan olika familjer måste
och andra former. Förskoleverksamheten, 50
samhällets stöd till barnfamiljer vara
som har en viktig pedagogisk uppgift, ska
51
70 organiserat så att det kan användas på ett
flexibelt sätt.
präglas av valfrihet, jämn och hög kvalitet i
form av små barngrupper och personal
med både pedagogisk och omvårdande
kompetens. Föräldrars delaktighet ska
uppmuntras och underlättas. Eftersom
behov och önskemål varierar över tid och
mellan olika familjer måste samhällets stöd
till barnfamiljer vara organiserat så att det
kan användas på ett flexibelt sätt.
Familjepolitiken måste skapa
förutsättningar för föräldrarna att tillbringa
mer tid med sina barn. En jämnare
fördelning mellan förvärvsarbete och vård
av eget barn skulle i många fall medföra
förbättrad kontakt mellan föräldrar och
barn, och även ge positiva effekter när det
gäller att främja familjebildning och ökad
familjestabilitet.
Familjepolitiken måste skapa
förutsättningar för föräldrarna att tillbringa
tillräckligt med tid med sina barn. En
jämnare fördelning mellan förvärvsarbete
och vård av eget barn skulle i många fall
medföra starkare anknytning mellan
föräldrar och barn, och även ge positiva
effekter när det gäller att främja
familjebildning och ökad familjestabilitet.
Kvinnor och män ska vara jämställda och
ges samma möjligheter i familjen liksom i
samhället i övrigt. Jämställdhet börjar
redan i hemmet och barnet lär sig tidigt av
föräldrarnas roller. Det är därför viktigt att
med opinionsbildande arbete stimulera
föräldrar att dela på föräldraledigheten så
att båda får möjlighet att ta del av barnets
utveckling och fostran. Barn behöver och
har rätt till kontakt med båda sina
föräldrar. Detta gäller inte minst den
vardagliga kontakten, även om föräldrarna
inte bor tillsammans.
Kvinnor och män ska vara jämställda och
ges samma möjligheter i familjen liksom i
samhället i övrigt. Jämställdhet börjar
redan i hemmet och barnet lär sig tidigt av
föräldrarnas roller. Det är därför viktigt att
med opinionsbildande arbete stimulera
föräldrar att dela på föräldraledigheten så
att båda får möjlighet att ta del av barnets
utveckling och fostran. Barn behöver och
har rätt till kontakt med båda sina
föräldrar. Detta gäller inte minst den
vardagliga kontakten, även om föräldrarna
inte lever tillsammans.
Ensamstående föräldrars situation kräver
särskild uppmärksamhet. Olika former av
särskilt stöd såväl praktiskt som
ekonomiskt och socialt ska finnas för att
underlätta föräldraskapet. En stor grupp
människor bor i ensamhushåll. Det är
viktigt att deras situation beaktas i det
Ensamstående föräldrars situation kräver
särskild uppmärksamhet. Olika former av
särskilt stöd såväl praktiskt som
ekonomiskt och socialt ska finnas för att
underlätta föräldraskapet.
I ett samhälle med höga krav på
småbarnsföräldrar att klara av både ett
ansträngande yrkesliv och ett krävande
föräldraskap utgör far- och morföräldrar
samt andra släktingar och nära vänner ett
omistligt stöd. Ett flexibelt utformat
barnomsorgsstöd och en bostadspolitik
som underlättar flergenerationsboende är
I ett samhälle med höga krav på
småbarnsföräldrar att klara av både ett
ansträngande yrkesliv och ett krävande
föräldraskap utgör far- och morföräldrar
samt andra släktingar och nära vänner ett
omistligt stöd. Ett flexibelt utformat
barnomsorgsstöd och en bostadspolitik
som underlättar flergenerationsboende är
71 1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
exempel på hur sådana relationer kan
underlättas.
exempel på hur sådana relationer kan
underlättas.
Vid adoptioner ska eftersträvas att barnet
får en ny mamma och pappa som
ersättning för de biologiska föräldrarna.
Adoptioner ska ges ekonomiskt stöd.
Samhället ska framhålla en medveten vilja
till stabil familjegemenskap. Det markeras
bäst genom en civilrättslig giftermålsbalk
som gäller för både olikkönade och
samkönade par och som erbjuder den
tryggaste juridiska formen för samlevnad.
Det är staten som ska ansvara för det
juridiska giftermålet. Äktenskapet, som
traditionellt sett förbehållits en relation
mellan en man och en kvinna, ingås vid
vigselgudstjänst eller andra betydelsefulla
ceremonier och är en fråga för religiösa
samfund, andra sammanslutningar och för
parterna själva. Giftermål får endast ingås
med de två blivande makarnas fria och
fulla samtycke. Familjen består i de flesta
fall av mamma, pappa och barn men i vårt
samhälle finns andra familjebildningar som
ska ha samma respekt och stöd.
Stabila och fungerande familjer är bra för
både barn och vuxna och en förutsättning
för ett gott samhälle. Äktenskapet är den
tryggaste juridiska formen för samlevnad
mellan man och kvinna. Samhället ska i
opinionsbildning och lagstiftning framhålla
att en medveten vilja till stabil
familjegemenskap bäst markeras genom
äktenskapet. Parter som inte ingår
äktenskap men som vill reglera sin
samlevnad ska kunna ingå frivilliga avtal.
Stabila och väl fungerande familjer är bra
för både barn och vuxna och en
förutsättning för ett gott samhälle.
Familjen bestående av barn och deras
föräldrar är en naturlig gemenskap som
förtjänar samhällets stöd och uppmuntran.
Varje barn har rätt till kännedom om sitt
ursprung och att, så långt som möjligt, få
bli omvårdad av sina föräldrar. Barnets
bästa ska vara styrande i all familjepolitik
och vid alla beslut som rör barn.
Utgångspunkten vid adoption är att sätta
barnperspektivet i främsta rummet.
Samhället ska eftersträva att ge barnet en
ny familj som ersätter barnet för den
mamma och pappa som gått förlorade.
För att stödja familjestabilitet ska
familjerådgivning finnas och vara
lättillgänglig. Föräldrautbildning är en form
av förebyggande insats som bör erbjudas
alla. Samverkan med folkbildningen och
andra frivilligorganisationer kan ge fördelar
i dessa sammanhang. Olika slags
mötesplatser för föräldrar och familjer ger
goda förutsättningar för nätverk och
gemenskap mellan människor.
För att stödja familjestabilitet ska
familjerådgivning finnas och vara
lättillgänglig. Föräldrautbildning är en form
av förebyggande insats som bör erbjudas
alla. Olika slags mötesplatser för föräldrar
och familjer ger goda förutsättningar för
nätverk och gemenskap mellan människor.
72 1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
Staten ska ge ekonomiskt stöd till
barnfamiljerna så att dessa tillförsäkras en
rimlig levnadsnivå. Pensionssystemet ska
utformas så att vård av eget barn och/eller
minskat förvärvsarbetande under
småbarnsåren inte missgynnar ena
föräldern.
Pensionssystemet ska utformas så att vård
av eget barn och/eller minskat
förvärvsarbetande under småbarnsåren inte
missgynnar ena föräldern.
Statens uppgift är att ge föräldrar
ekonomiska möjligheter att själva välja på
vilket sätt de vill utforma barnomsorgen
för sina barn. Begreppet barnomsorg
innefattar såväl föräldrarnas omsorg i det
egna hemmet som daghem/förskola,
familjedaghem, öppen förskola, fritidshem
och andra former. Kommunernas uppgift
är att tillhandahålla subventionerad
förskoleverksamhet för de familjer som så
önskar. Etableringsfrihet ska råda när det
gäller olika alternativ, oberoende av vilken
driftsform det är. Privat, ideell, kooperativ
och kommunal drift kan förekomma.
Förskoleverksamheten, som har en viktig
pedagogisk uppgift, ska präglas av jämn
och hög kvalitet i form av små
barngrupper och personal med både
pedagogisk och omvårdande kompetens.
Föräldrars delaktighet ska uppmuntras och
underlättas.
4.2. SOCIALPOLITIK
Den sociala omsorgen ska utgå från
människans behov av små, naturliga
gemenskaper, främst familjen.
Socialpolitiken ska stödja när det brister
och stimulera de positiva krafterna i dessa
gemenskaper. Solidaritetsprincipen
motiverar oss att ta gemensamt ansvar för
alla människor, i synnerhet de
utsatta.
4.2. SOCIAL OMSORG
Medmänsklighet och kärlek är
grundläggande värden som inspirerar till
solidaritet. Solidaritetsprincipen motiverar
oss att ta gemensamt ansvar för alla
människor, i synnerhet de utsatta. Den
sociala omsorgen ska utgå från människans
behov av små, naturliga gemenskaper,
främst familjen. Socialpolitiken ska stödja
när det brister och stimulera de positiva
krafterna i dessa gemenskaper.
De sociala nätverken byggs av människor i
samverkan, gemenskaper, och är en
naturlig och avgörande del av våra liv. I
vardagslivet vävs ansvar och ömsesidigt
utbyte av stöd och omvårdnad samman till
ett starkare nät. Familjen och relationer
mellan generationer är av avgörande
betydelse.
De sociala nätverken skapas av människor
tillsammans. De är en naturlig och
avgörande del av våra liv. Dessa sociala
nätverk framstår som särskilt betydelsefulla
när människor drabbas av svårigheter av
olika slag.
73 1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
Dessa sociala nätverk framstår som särskilt
betydelsefulla när människor drabbas av
svårigheter av olika slag. Välfärdssamhället
ska bygga på att enskilda och grupper av
människor som familj, grannar, föreningar,
i första hand ges möjlighet att ta ett stort
ansvar för den nära omgivningen. Med
subsidiaritetsprincipen som grund ska det
offentliga stödja de naturliga nätverken.
Men det offentliga är ytterst ansvarigt för
att alla ska kunna leva ett tryggt¬ och
värdigt liv. Offentlig, ideell och privat
verksamhet ska komplettera varandra.
Målet för socialpolitiken är att stödja
gemenskaperna och de enskilda
människorna till egen försörjning och god
omvårdnad. Socialpolitiken ska
levandegöra att varje enskild människa har
samma värde oavsett ålder, etniskt och
socialt ursprung, sexuell identitet, religion
eller kön. De insatser som görs av de
sociala myndigheterna ska bidra till att
fördela välfärden rättvist och solidariskt
bland alla medborgare och ge alla
likvärdiga förutsättningar. Socialpolitiska
insatser måste präglas av respekt för den
personliga integriteten och ge
förutsättningar för inflytande och
delaktighet från den enskilde, för såväl
vuxna som barn.
Ett solidariskt finansierat
socialförsäkringssystem ska finnas och vara
garanterat i lag och/eller genom avtal.
Socialförsäkringssystemet ska ge
ekonomisk trygghet under livets olika
skeenden. Självrisker ska kombineras med
högkostnadsskydd. Nivåerna på
ersättningarna ska utformas så att den
enskilde stimuleras att delta i åtgärder som
leder till så god hälsa som möjligt och
återgång till arbetslivet.
Det finns tydliga samband mellan
kostnaderna för socialförsäkringarna,
hälso- och sjukvården,
arbetslivsrehabiliteringen och
kommunernas socialtjänst. För en effektiv
användning av de samlade resurserna bör
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
Målet för socialpolitiken är att stödja
16
gemenskaperna och de enskilda
17
människorna till egen försörjning och god 18
omvårdnad. Socialpolitiken ska
19
levandegöra att varje enskild människa har 20
samma absoluta värde oavsett ålder, etniskt 21
och socialt ursprung, sexuell identitet,
22
religion eller kön. De insatser som görs av 23
de sociala myndigheterna ska bidra till att
24
fördela välfärden rättvist och solidariskt
25
och till att ge alla likvärdiga förutsättningar. 26
Socialpolitiska insatser måste präglas av
27
respekt för den personliga integriteten och 28
ge förutsättningar för inflytande och
29
delaktighet från den enskilde, för såväl
30
vuxna som barn.
31
32
33
Ett solidariskt finansierat
34
socialförsäkringssystem ska finnas för att
35
ge ekonomisk trygghet under livets olika
36
skeenden. Nivåerna på ersättningarna ska
37
utformas så att den enskilde stimuleras att
38
delta i åtgärder som leder till så god hälsa
39
som möjligt och återgång till arbetslivet.
40
41
42
43
44
45
Det finns tydliga samband mellan
46
kostnaderna för socialförsäkringarna,
47
hälso- och sjukvården,
48
arbetslivsrehabiliteringen och
49
kommunernas socialtjänst. För en effektiv 50
användning av de samlade resurserna bör
51
Välfärdssamhället ska bygga på att enskilda
och grupper av människor som familj,
grannar, föreningar, i första hand ges
möjlighet att ta ett stort ansvar för den
nära omgivningen. Med
subsidiaritetsprincipen som grund ska det
offentliga stödja de naturliga nätverken.
Men det offentliga är ytterst ansvarigt för
att alla ska kunna leva ett tryggt¬ och
värdigt liv. Offentlig, ideell och privat
verksamhet ska komplettera varandra.
74 1
2
3
4
5
6
7
8
Barn har rätt till en trygg uppväxtmiljö.
Barn har rätt till en trygg uppväxtmiljö.
9
Insatser för att stödja barn och ungdomar
Insatser för att stödja barn och ungdomar
10
ska ske med utgångspunkt i FN:s
ska ske med utgångspunkt i FN:s
11
barnkonvention och bygga på det nära
barnkonvention och bygga på det nära
nätverk som finns runt barnet. Samverkan nätverk som finns runt barnet. Samverkan 12
13
mellan olika huvudmän ska vara väl
mellan olika huvudmän ska vara väl
14
utvecklad.
utvecklad.
15
16
Kommunerna ska ha skyldighet att bistå
17
när hjälpbehov uppstår. Socialbidragens
18
konstruktion ska vara lika i hela landet.
19
Varje kommun ska dock ha rätt att
20
fastställa bidragsnivåerna utifrån principen
21
om kommunalt självstyre eftersom de
22
lokala förhållandena varierar.
23
24
Pensionssystemet ska utgå från den
Pensionssystemet ska utgå från den
25
livsinkomst den enskilde arbetar ihop och
livsinkomst den enskilde arbetar ihop och
26
som utgör grunden för den avgift som
som utgör grunden för den avgift som
27
betalas in och den pension man får ut. En
betalas in och den pension man får ut. En
28
solidariskt finansierad garantipension ska
solidariskt finansierad garantipension ska
finnas som skydd för den som inte kunnat finnas som skydd för den som inte kunnat 29
30
arbeta ihop en rimlig pension.
arbeta ihop en rimlig pension.
31
Pensionsåldern ska vara flexibel och utgå
Pensionsåldern ska vara flexibel och utgå
32
från den enskildes val. Delning av
från den enskildes val. Delning av
pensionsrätt mellan makar ska kunna ske.
pensionsrätt mellan makar bör vara norm. 33
34
Pensionsrätt ska tillgodoräknas för vård av
35
eget barn, studier och plikttjänstgöring.
36
37
ALKOHOL OCH ANDRA DROGER
ALKOHOL OCH DROGER
Det alkoholpolitiska arbetet ska syfta till att Det alkoholpolitiska arbetet ska syfta till att 38
39
minimera alkoholskadorna genom en låg
minimera alkoholskadorna genom en låg
40
totalkonsumtion. Genom generella och
totalkonsumtion. Genom generella och
41
särskilda åtgärder såsom information, en
särskilda åtgärder såsom information, en
42
aktiv prispolitik, en restriktiv lagstiftning,
aktiv prispolitik, försäljningsmonopol och
43
åldersgräns för inköp och ett statligt
en restriktiv lagstiftning, skapas
44
försäljningsmonopol för alkohol skapas
förutsättningar för att minska
45
förutsättningar för att minska
skadeverkningarna.
46
skadeverkningarna.
47
I det förebyggande arbetet ska insatser för I det förebyggande arbetet ska insatser för 48
49
barn och ungdomar prioriteras. Så kallade
barn och ungdomar prioriteras. Det ska
50
vita zoner – det vill säga vissa situationer
finnas åldersgränser för inköp av alkohol
51
och perioder som är helt alkoholfria – ska
en finansiell samordning ske mellan dessa
verksamheter. Lokalt organisatoriskt och
finansiellt samarbete ska uppmuntras. På så
sätt kan de offentliga resurserna användas
på ett optimalt sätt till insatser för vård och
rehabilitering.
finansiell och organisatorisk samordning
ske mellan dessa verksamheter. På så sätt
kan de offentliga resurserna användas på
ett optimalt sätt till insatser för vård och
rehabilitering.
75 stödjas. Det gäller under graviditeten, barns och tobak. Återhållsamhet med alkohol ska
uppväxttid, i trafiken och i arbetslivet. All
gälla vid offentlig representation.
offentlig miljö ska vara rökfri. Varken
alkohol- eller tobaksreklam ska tillåtas. En
åldersgräns för inköp av tobak ska finnas.
Återhållsamhet med alkohol ska gälla vid
offentlig representation.
Målet med narkotikapolitiken ska vara ett
narkotikafritt samhälle. Allt ickemedicinskt
innehav och bruk av narkotika ska vara
förbjudet. Missbrukarvård ska inriktas på
att bryta beroendet och ge förutsättningar
för en ny drogfri livsstil. Vård och
rehabilitering ska vara av hög kvalitet och
erbjudas och vara tillgänglig i hela landet.
Den ska i första hand bygga på frivillighet.
Tvångsvård ska användas restriktivt och
endast där särskilda skäl finns.
Frivilligorganisationers arbete med
missbrukarvård är omistligt och ska
stödjas.
Målet med narkotikapolitiken ska vara ett
narkotikafritt samhälle. Allt ickemedicinskt
innehav och bruk av narkotika ska vara
förbjudet. Missbrukarvård ska inriktas på
att bryta beroendet och ge förutsättningar
för en ny drogfri livsstil. Vård och
rehabilitering ska vara av hög kvalitet och
erbjudas och vara tillgänglig i hela landet.
Den ska i första hand bygga på frivillighet.
Tvångsvård ska användas restriktivt och
endast där särskilda skäl finns.
Frivilligorganisationers arbete med
missbrukarvård är omistligt och ska
stödjas.
4.3. FÖRENINGS- OCH
FRITIDSFRÅGOR
Människan finner det naturligt att bilda
gemenskaper och sociala nätverk för att ta
ansvar för sig själv, för de sina och för sina
livsvillkor. Ett vitalt föreningsliv är av stor
betydelse eftersom engagemang i
föreningslivet innebär demokratisk fostran
och normöverföring samt att det
personliga ansvarstagandet främjas.
Dessutom är föreningslivet en mötesplats
där sociala kontakter skapas och utvecklas.
Denna civila kultur är en förutsättning för
en levande demokrati, men även för
samhällets ekonomiska utveckling. Det
sociala kapital som finns i de naturliga
nätverken har därmed stor betydelse för
politiken och dess möjlighet att förändra
samhället.
4.3. FÖRENINGSLIV
Föreningar och andra sammanslutningar
som organiserar människors kultur- och
fritidsintressen kallas ofta för den ideella
sektorn. Idéburna eller intressebaserade
organisationer som vill ge röst åt särskilda
grupper i viktiga frågor har starkt bidragit
till det välfärdssamhälle vi har idag. Det är
viktigt att politiker och offentliga
Idéburna eller intressebaserade
organisationer som vill ge röst åt särskilda
grupper i viktiga frågor har starkt bidragit
till det välfärdssamhälle vi har idag. Det är
viktigt att politiker och offentliga
tjänstemän inser att ideella organisationer
är fristående från den offentliga sektorn
och att de i första hand är till för att
Människan finner det naturligt att bilda
gemenskaper och sociala nätverk för att ta
ansvar för sig själv, för de sina och för sina
och andras livsvillkor. Ett vitalt
civilsamhälle är av stor betydelse eftersom
engagemang i föreningar,
frivilligorganisationer och samfund innebär
demokratisk fostran och normöverföring.
Det främjar också det personliga
ansvarstagandet. Dessutom är det civila
samhället en mötesplats där sociala
kontakter skapas och utvecklas både inom
och mellan generationer. Denna civila
kultur är en förutsättning för en levande
demokrati, men även för samhällets
ekonomiska utveckling.
76 1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
tjänstemän inser att ideella organisationer
är fristående från den offentliga sektorn
och att de i första hand är till för att
uppfylla organisationens mål. Det innebär
inte att de saknar samhälleliga mål för sin
verksamhet. Tvärtom är det viktigt att det
sociala kapital som ideell verksamhet utgör
också knyter an till demokratiska värden
och att de vill medverka till förbättrade
livsvillkor utifrån sina syften.
uppfylla organisationens mål. Det innebär
inte att de saknar samhälleliga mål för sin
verksamhet. Tvärtom är det viktigt att det
sociala kapital som ideell verksamhet utgör
också knyter an till demokratiska värden
och att de vill medverka till förbättrade
livsvillkor utifrån sina syften.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
Ideell verksamhet ska prioriteras framför
Ideell verksamhet ska prioriteras framför
12
kommersiella intressen vid utformningen
kommersiella intressen vid utformningen
13
av statens och kommunernas fritidspolitik. av statens och kommunernas fritidspolitik. 14
Gåvor till ideella organisationer bör vara
Gåvor till ideella organisationer bör vara
15
avdragsgilla/skattefria. Det offentliga
skattebefriade. Det offentliga stödet ska i
16
stödet ska i första hand inriktas mot barn- första hand inriktas mot barn- och
17
och ungdomsverksamhet. Vid
ungdomsverksamhet. Vid utformningen av 18
utformningen av stödet är det viktigt att
stödet är det viktigt att bevaka att flickor
19
bevaka att flickor och pojkar ges likvärdiga och pojkar ges likvärdiga förutsättningar
20
förutsättningar för fritidsaktiviteter.
för fritidsaktiviteter.
21
22
Idrotten är en av våra största folkrörelser
Hälsa, motion och olika former av idrott
23
som bidrar till god livskvalitet för många
ska främjas och stödjas av kommunerna.
24
människor. Elitidrotten är en
Idrotten är en av våra största folkrörelser
25
inspirationskälla för den breda
som bidrar till god livskvalitet för många
26
idrottsverksamheten och måste ha rimliga
människor. Värdegrundsarbetet som
27
villkor för att fungera. Grunden för
bedrivs inom idrotten är viktigt och bidrar 28
idrotten som folkrörelse utgörs dock av
till god kamratskap och utveckling för den 29
många enskildas ideella insatser vars
enskilde. Elitidrotten är en inspirationskälla 30
främsta syfte är att ge en bra fritidsaktivitet för den breda idrottsverksamheten och
31
för barn och ungdomar. Det är viktigt att
måste ha rimliga villkor för att fungera.
32
motverka elitism i tidiga år inom
Grunden för idrotten som folkrörelse
33
idrottsrörelsen.
utgörs dock av många enskildas ideella
34
insatser vars främsta syfte är att ge en bra
35
fritidsaktivitet för barn och ungdomar. Det 36
är viktigt att motverka elitism i tidiga år
37
inom idrottsrörelsen.
38
39
4.4. BOENDE OCH
4.4. BOENDE OCH
40
SAMHÄLLSBYGGANDE
SAMHÄLLSBYGGANDE
41
Människans närmiljö som den kommer till Att ha någonstans att bo är ett
42
uttryck i vårt boende och samhället runt
grundläggande behov hos människan. Stat 43
omkring oss är av stor vikt för vårt
och kommun måste därför trygga
44
psykiska och fysiska välbefinnande. En
bostadsförsörjningen åt alla, i olika åldrar,
45
trygg och estetiskt tilltalande närmiljö är
med olika sociala och ekonomiska
46
viktig för att vi ska må väl och utvecklas i
förutsättningar. Inte minst för barn och
47
positiv riktning. Ett samhällsbyggande
unga är en god boendemiljö av största vikt. 48
utifrån en kristdemokratisk värdegrund
49
innebär att planera för trygga och vackra
50
miljöer där medborgarna själva tar aktiv del
51
77 i beslutsprocessen och känner sig delaktiga
i skapandet av sina närmiljöer.
Lågavlönade barnfamiljer, pensionärer och
studerande måste ges möjligheter till en
god bostadsstandard.
Att bygga ett samhälle, där alla trivs,
känner delaktighet och trygghet, kräver en
vision av det goda samhället. Denna vision
innebär att allt samhällsbyggande ska ske
utifrån människans behov av de små
gemenskaperna. Därför bör planeringen av
samhället på alla nivåer alltid ske utifrån
vad som är bra för små gemenskaper, och
hur sådana gemenskaper främjas. Ett
sådant synsätt medför att man vid
bostadsområdesplanering skapar
utrymmen för människor att mötas i små
gemenskaper och skapar ett småskaligt och
greppbart boende även för den minsta av
våra medborgare – barnet. För att främja
umgänge över generationsgränserna bör
flergenerationsboende underlättas. Särskild
hänsyn måste också tas till de äldre och till
funktionshindrade.
Människans rätt att bestämma över sitt liv
måste också prägla bostadspolitiken.
Eftersom många vill äga sitt hem och det
personliga ägandet är positivt för ett gott
förvaltande av bostaden är det angeläget att
ge dem som så önskar möjlighet att äga sin
bostad. Alla kommer dock inte att vilja
eller ha möjlighet att under alla skeden i
livet äga sin bostad. Det är därför viktigt
att lagstiftning utformas rättvist med
hänsyn till olika slags boendeformer.
Strävan bör vara att det i alla stadsdelar och
bostadsområden ska finnas varierande
upplåtelseformer, för att därigenom få till
stånd en naturlig blandning av åldrar och
människor med olika bakgrund och
ekonomiska förutsättningar. Därigenom
motverkas etnisk, social och ekonomisk
segregation.
Det är viktigt att medborgarna som är
berörda av en plan ska få komma in med
sina synpunkter så tidigt som möjligt i
planprocessen. Inför planbeslut ska
konsekvensbeskrivningar göras, främst för
hur planen påverkar de minsta, de äldsta,
funktionshindrade och vår livsmiljö.
Människans närmiljö är av stor vikt för vårt
psykiska och fysiska välbefinnande. En
trygg och estetiskt tilltalande närmiljö är
viktig för att vi ska må väl och utvecklas i
positiv riktning. Ett samhällsbyggande
utifrån en kristdemokratisk värdegrund
innebär att planera för trygga och vackra
miljöer där invånarna själva tar aktiv del i
Tystnad blir alltmer en bristvara i vår miljö, beslutsprocessen och känner sig delaktiga i
särskilt i storstadsområdena. I den
skapandet av sina närmiljöer.
kommunala planeringen måste man beakta
detta och aktivt verka för att det ska finnas Bostäder och samhällsplanering påverkar i
tysta zoner till gagn för rekreation och
hög grad och under lång tid vår livsmiljö.
fritidsliv.
Därför är det av stor vikt med en arkitektur
och stadsplanering som skapar bestående
Värdefulla kultur- och naturmiljöer ska
värden och är hållbar i begreppets fulla
bevaras och förutom tysta zoner ska även
bemärkelse. Utmaningen är att klara
strålningsfria zoner inventeras och
hållbarhetsbegreppets tre dimensioner
upprätthållas. Strävan bör vara att det i alla samtidigt; social, ekologisk och ekonomisk
stadsdelar och bostadsområden ska finnas hållbarhet.
varierande upplåtelseformer, för att
därigenom få till stånd en naturlig
Att bygga ett samhälle, där alla trivs,
blandning av åldrar och människor med
känner delaktighet och trygghet, kräver en
olika bakgrund och ekonomisk standard.
vision om det goda samhället. Denna
Därigenom motverkas etnisk, social och
vision innebär att allt samhällsbyggande ska
ekonomisk segregation.
ske utifrån människans behov av de små
gemenskaperna. Därför bör planeringen av
78 1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
För att värna viktiga naturintressen från
exploatering ska strandnära bebyggelse i
Det är viktigt att invånarna som är berörda 15
16
princip vara förbjuden. Möjlighet ska
av en plan får komma in med sina
17
finnas för kommunerna i enlighet med den synpunkter så tidigt som möjligt i
18
kommunala självstyrelsen att medge
planprocessen. Inför planbeslut ska
19
strandnära bebyggelse där inte värdefulla
konsekvensbeskrivningar göras, som
20
naturintressen eller andra allmänna
beskriver hur olika delar av samhället
intressen kolliderar med önskemålen att
påverkas, såväl människor i olika skeden av 21
22
bygga strandnära.
livet och med olika förutsättningar som
miljö och kulturvärden. Men planprocessen 23
En god fysisk uppväxtmiljö bör betonas
måste också präglas av effektivitet och god 24
25
som viktig faktor inom bostadspolitiken.
serviceanda gentemot de aktörer som vill
26
En bra bostad och en god närmiljö är av
bygga och utveckla stad och landsbygd.
27
grundläggande betydelse för välfärden. Alla
28
ska därför ha rätt till en bra bostad till
Värdefulla kultur- och naturmiljöer ska
29
rimlig kostnad. Boendet ska underlätta
hanteras varsamt så att de på bästa sätt
30
gemenskap och ett aktivt vardagsliv.
bevaras för framtiden, men ett
31
riksintressesystem och strandskyddsregler
32
Kommunerna ska ha det sociala ansvaret
får inte skapa onödiga hinder för
33
för att trygga bostadsförsörjningen för sina bostadsbyggande och människors
34
medborgare. Det ska dock höra till det
möjlighet att nyttja sin egendom.
35
kommunala självbestämmandet att få
Strandskyddsregler ska tillämpas lika där
36
avgöra på vilket sätt man vill säkerställa
förutsättningarna är lika.
37
tillgången på bostäder för alla
38
kommuninvånare.
En god framförhållning i
39
De boende ska ha reella möjligheter att
samhällsplaneringen minskar behovet av
40
påverka sin boendemiljö och sina
att tvångsinlösa mark. Expropriation –
41
boendekostnader genom medansvar och
tvångsinlösen – är en kränkning av
42
inflytande. Möjlighet ska finnas att välja,
äganderätten och bör tillämpas endast i
43
inte bara mellan olika upplåtelseformer av
undantagsfall. Planeringen bör också
44
olika storlekar, utan också mellan bostäder inriktas på att bygga och utforma
med varierande standard. Möjligheter till
samhällena så att trygghet främjas samtidigt 45
46
kollektivt boende i olika former bör finnas. som brott förebyggs och försvåras.
47
Hyresgästens önskemål och synpunkter
En god fysisk uppväxtmiljö bör betonas
48
bör beaktas vid ombyggnader av
som viktig faktor inom bostadspolitiken.
49
flerfamiljshus. Samtidigt måste
En bra bostad och en god närmiljö är av
50
fastighetsägarens möjlighet att få betalt för grundläggande betydelse för välfärden.
51
gjorda investeringar tillgodoses.
Vid planering som rör mellankommunala
intressen, som till exempel externa
handelscentra, bör en handelspolicy och
konsekvensanalys upprättas. En god
framförhållning i samhällsplaneringen
minskar behovet av att tvångsinlösa mark.
Expropriation – tvångsinlösen – bör
tillämpas endast i undantagsfall.
Planeringen bör också inriktas på att bygga
och utforma samhällena så att trygghet
främjas samtidigt som brott förebyggs och
försvåras.
samhället på alla nivåer alltid ske utifrån
vad som är bra för små gemenskaper, och
hur sådana gemenskaper främjas. Ett
sådant synsätt medför att man vid
bostadsområdesplanering skapar
utrymmen för människor att mötas i små
gemenskaper och skapar ett småskaligt och
greppbart boende även för den minsta av
våra medborgare – barnet. För att främja
umgänge över generationsgränserna bör
flergenerationsboende underlättas. Särskild
hänsyn måste också tas till de äldre och till
personer med funktionsnedsättning.
79 1
2
3
Kommunerna ska ha det sociala ansvaret
4
för att trygga bostadsförsörjningen för sina 5
invånare. Krångel och onödiga regler får
6
inte stå i vägen för en kommun att leva
7
upp till sitt ansvar eller för enskildas
8
möjligheter att utveckla sitt boende.
9
10
De boende måste ges stora möjligheter att Att ha ett hem tillhör människans mest
11
påverka sin bostadssituation. Därför bör
grundläggande behov. Boendet kan därför 12
ombildning till bostadsrätt ske om minst
inte jämföras med vilken vara eller tjänst
13
hälften av de boende så önskar. Samtidigt
som helst. Någon form av hyresreglering
14
bör den kooperativa hyresrätten utvecklas
som skyddar de boende från oskäliga
15
och ett system med ägarlägenheter finnas.
hyreshöjningar bör finnas. Ett lagstadgat
16
Detta kräver att tredimensionell
besittningsskydd ska finnas. De boende ska 17
fastighetsbildning möjliggörs.
ha reella möjligheter att påverka sin
18
boendemiljö och sina boendekostnader
19
genom medansvar och inflytande.
20
Möjlighet ska finnas att välja, inte bara
21
mellan olika upplåtelseformer av olika
22
storlekar, utan också mellan bostäder med 23
varierande standard. Möjligheter till
24
kollektivt boende i olika former bör finnas. 25
Hyresgästens önskemål och synpunkter
26
bör beaktas vid ombyggnader av
27
flerfamiljshus. Samtidigt måste
28
fastighetsägarens möjlighet att få betalt för 29
gjorda investeringar tillgodoses.
30
31
32
Beskattningen av fastigheter får inte stå i
Beskattningen av fastigheter får inte stå i
33
konflikt med äganderätten eller med
konflikt med äganderätten eller med
34
skatterättsliga principer som skatt efter
35
bärkraft och likabehandlingsprincipen.
bärkraft och likabehandlingsprincipen.
36
Småhus och bostadsrätter är i första hand
Småhus och bostadsrätter är i första hand
37
inte en kapitalplacering, och ska därför inte inte en kapitalplacering, och ska därför inte 38
beskattas årligen som om huset eller
beskattas som om huset eller bostadsrätten 39
bostadsrätten genererar en löpande
genererar en löpande beskattningsbar
40
beskattningsbar avkastning. Eftersom
avkastning.
41
staten inte har några direkta
42
fastighetsrelaterade utgifter ska inte statlig
43
fastighetsskatt finnas. Kommunerna bör ha
44
möjlighet att ta ut en avgift som motsvarar
45
kommunens självkostnader för
46
fastighetsanknuten service.
47
48
Miljöanpassad arkitektur spelar en viktig
Miljöanpassad arkitektur spelar en viktig
49
roll för målet att uppnå en hållbar
roll för målet att uppnå en hållbar
50
utveckling. Byggsektorn står för drygt en
utveckling. Återvinningsbara och
51
Någon form av hyresreglering som skyddar
de boende från oskäliga hyreshöjningar bör
finnas. Hyressättningssystemet ska ta
hänsyn till läge och standard. Ett lagstadgat
besittningsskydd ska finnas. All-männyttiga
bostadsföretag/stiftelser ska ha likvärdiga
konkurrensregler som privata
bostadsföretag.
Boendet ska underlätta gemenskap och ett
aktivt vardagsliv.
80 tredjedel av det globala resursuttaget,
energiförbrukningen och det genererade
avfallet. Återvinningsbara och
hälsodeklarerade byggmaterial, användning
av förnyelsebar energi och resurseffektiva
lösningar är viktiga strategier för att minska
byggandets miljöpåverkan. Bostäder måste
också planeras så att de ger utrymme för
kretsloppsanpassade lösningar, som
källsortering av avfall. Inomhusmiljön
behöver särskilt uppmärksammas, i
offentliga lokaler som skolor och
gruppboende, men också i egna hem och
hyresbostäder.
hälsodeklarerade byggmaterial, användning
av förnyelsebar energi och resurseffektiva
lösningar är viktiga strategier för att minska
byggandets miljöpåverkan. Bostäders
belastning på miljön ur ett
livscykelperspektiv ska beaktas. Bostäder
måste också planeras så att de ger utrymme
för kretsloppsanpassade lösningar, som
källsortering av avfall. Inomhusmiljön
behöver särskilt uppmärksammas, i
offentliga lokaler som skolor och
gruppboende, men också i egna hem och
hyresbostäder.
Även lågavlönade barnfamiljer, pensionärer
och studerande måste ges möjligheter till
en rimlig bostadsstandard. Samhällets
insatser bör utformas så att
fattigdomsfällor undviks för
förvärvsarbetande och arbetssökande.
4.5. INTEGRATION OCH
FLYKTINGPOLITIK
Det svenska kulturarvet, byggt på kristen
etik och humanism och därmed en del av
den västerländska kulturen, har bidragit till
skapandet av vårt lands lagstiftning och
rättstradition. Denna etiska grund utgör ett
sammanhållande kitt för ett mångkulturellt
samhälle, som innebär att många kulturer,
religioner, livsstilar, språk och erfarenheter
lever sida vid sida och berikar varandra.
4.5. INTEGRATION OCH
MIGRATION
Det svenska kulturarvet, byggt på kristen
etik och humanism och därmed en del av
den västerländska kulturen, har bidragit till
skapandet av vårt lands lagstiftning och
rättstradition. Denna etiska grund utgör ett
sammanhållande kitt för ett mångkulturellt
samhälle, som innebär att många kulturer,
religioner, livsstilar, språk och erfarenheter
lever sida vid sida och berikar varandra.
Ett mångkulturellt samhälle fungerar inte
utan en gemensam etisk grund som
respekteras av både majoritetsbefolkning
och minoritetsgrupper. En del av denna
etiska och historiska grund är just
respekten för andra individers och
folkgruppers värde och särdrag. Den som
har stark egen identitet och kunskap om
sin egen historia har bättre förutsättningar
att vilja och våga möta det annorlunda och
främmande. Detta måste också gälla
företrädarna för den svenska
majoritetskulturen. Kännedom om den
svenska historiska bakgrunden till vårt
nutida samhälle är en del av den grund som
skapar en stark egen identitet också hos de
infödda svenskarna. Detta är en
Ett mångkulturellt samhälle fungerar inte
utan en gemensam etisk grund som
respekteras av både majoritetsbefolkning
och minoritetsgrupper. En del av denna
etiska och historiska grund är just
respekten för andra individers och
folkgruppers värde och särdrag. Den som
har stark egen identitet och kunskap om
sin egen historia har bättre förutsättningar
att vilja och våga möta det annorlunda och
främmande.
Jobb, kunskap i svenska språket och det
civila samhället är viktiga nycklar till
integration. I det civila samhället möts
människor med olika bakgrund, kontakter
knyts, personer utvecklas i gemenskap och
81 1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
förutsättning för ett framgångsrikt arbete
mot främlingsfientlighet.
får möjlighet att känna samhörighet.
Sådant underlättar en väl fungerande
integration.
1
2
3
4
Utgångspunkt för integrationspolitiken är
Utgångspunkt för integrationspolitiken är
5
att ge människor förutsättningar att kunna att ge människor förutsättningar att kunna 6
ta ansvar för sitt eget liv. Staten ska
ta ansvar för sitt eget liv. Staten ska
7
medverka till att underlätta och skapa
medverka till att underlätta och skapa
8
förutsättningar, men inte planera och ta
förutsättningar, men inte planera och ta
9
kontroll över människors liv. Det
kontroll över människors liv. Det
10
offentliga ska sträva efter goda
offentliga ska sträva efter goda
11
levnadsvillkor för medborgarna samt skapa levnadsvillkor för medborgarna samt skapa 12
lika möjligheter för utveckling och
lika möjligheter för utveckling och
13
förverkligande av livsprojekt.
förverkligande av livsprojekt.
14
15
Integrationspolitiken ska präglas av ett
Integrationspolitiken ska präglas av ett
16
medborgarperspektiv. Medborgarna ska
medborgarperspektiv. Medborgarna ska
17
därför ha frihet och möjlighet att
därför ha frihet och möjlighet att
18
organisera sig efter eget önskemål,
organisera sig efter eget önskemål,
19
exempelvis kunna bilda egna
exempelvis kunna bilda egna
20
sammanslutningar, starta förskolor och
sammanslutningar, starta förskolor och
21
skolor på etnisk grund.
skolor. Detta stärker identiteten och
22
Detta stärker identiteten och gynnar
gynnar integrationsprocessen.
23
integrationsprocessen.
24
25
Sverige kan bäst verka för en generös och
Sverige kan bäst verka för en generös och
26
human flyktingpolitik genom att samarbeta human flyktingpolitik genom att samarbeta 27
med andra stater. Asyl, viserings,
med andra stater. Därför bör EU:s
28
invandringspolitik och gränskontroller är
medlemsländer ha en gemensam och
29
viktiga gränsöverskridande politikområden. generös flyktingpolitik, som tar hänsyn till 30
Därför bör EU:s medlemsländer ha en
människors skyddsbehov och där
31
gemensam och generös flyktingpolitik, som humanitära skäl väger tungt.
32
tar hänsyn till människors skyddsbehov
33
och där humanitära skäl väger tungt.
34
35
Migrationspolitiken får inte leda till att
Migrationspolitiken får inte leda till att
36
familjemedlemmar skiljs från varandra.
familjemedlemmar skiljs från varandra.
37
Utvisnings- och avvisningsbeslut som leder Utvisnings- och avvisningsbeslut som leder 38
till familjesplittring ska inte fattas eller
till familjesplittring ska inte fattas eller
39
verkställas, såvida inte synnerliga skäl finns. verkställas, såvida inte synnerliga skäl finns. 40
Barnperspektivet ska alltid finnas med i
Barnperspektivet ska alltid finnas med i
41
migrationsärenden.
migrationsärenden.
42
43
När flyktingar kommer till Sverige måste
För den som söker asyl i Sverige måste
44
hela processen vara utformad så att
hela processen vara utformad så att
45
rättssäkerhet garanteras den enskilde.
rättssäkerhet garanteras den enskilde.
46
Resurser för mottagande av flyktingar och Resurser för mottagande av flyktingar och 47
för utredning av deras situation ska vara
för utredning av deras situation ska vara
48
tillräckliga för att åstadkomma korta
tillräckliga för att åstadkomma korta
49
handläggningstider, rättssäkerhet och
handläggningstider, rättssäkerhet och
50
effektiv hantering. Flyktingars och
effektiv hantering. Flyktingars och
51
82 asylsökandes hälsoproblem, fysiska såväl
som psykiska, måste uppmärksammas. Det
är viktigt att seriös och tidig information
ges om möjligheterna till stöd vid frivillig
återvandring.
asylsökandes hälsoproblem, fysiska såväl
som psykiska, måste uppmärksammas. Det
är viktigt att seriös och tidig information
ges om möjligheterna till stöd vid frivillig
återvandring.
1
2
3
4
5
6
Medlemmar i frivilligorganisationer som
Medlemmar i frivilligorganisationer som
7
verkar inom flyktingområdet men även
verkar inom flyktingområdet men även
8
andra med lämpliga kunskaper ska kunna
andra med lämpliga kunskaper ska kunna
9
medverka i asylutredningar som
medverka i asylutredningar som
10
medborgarvittnen. Frivilligorganisationerna medborgarvittnen. Frivilligorganisationerna 11
är också viktiga vid introduktionen av
är också viktiga vid introduktionen av
12
flyktingar i den fortsatta
flyktingar i den fortsatta
13
14
15
Invandrare ska garanteras goda möjligheter Invandrare ska garanteras goda möjligheter 16
till undervisning i svenska språket och om till undervisning i svenska språket och om 17
det svenska samhället. Studierna bör
det svenska samhället. Studierna bör vara
18
individanpassas och kombineras med
individanpassade och kombineras med
19
praktik på arbetsplatser för att öka
praktik på arbetsplatser för att öka
20
möjligheten till integration i
möjligheten till integration i
21
samhällsgemenskapen. Människors vilja
samhällsgemenskapen. Människors vilja
22
och förmåga till egenförsörjning ska tas
och förmåga till egenförsörjning ska tas
23
tillvara.
tillvara.
24
25
Skolbarn ska ges möjlighet till
Skolbarn ska ges möjlighet till
26
modersmålsundervisning för att kunna
modersmålsundervisning för att kunna
27
bibehålla god kontakt med sina föräldrars
bibehålla god kontakt med sina föräldrars
28
kulturella identitet och för att bredda den
kulturella identitet och för att bredda den
29
språkliga kompetensen i Sverige.
språkliga kompetensen i Sverige.
30
31
Invandrare ska åtnjuta samma frihet som
Invandrare ska åtnjuta samma frihet som
32
övriga medborgare, ha rätt att bosätta sig
övriga medborgare, ha rätt att bosätta sig
33
var de vill, att utöva sin egen religion, lära
var de vill, att utöva sin egen religion, lära
34
sina barn sitt modersmål och för övrigt få
sina barn sitt modersmål och för övrigt få
35
utöva sina mänskliga
utöva sina mänskliga
36
rättigheter.
rättigheter.
37
38
Sveriges ursprungsbefolkning och
39
nationella minoriteter är en levande del av
40
det svenska samhället och deras språk är en
41
värdefull del av den svenska kulturen.
42
Genom att tillerkänna samer,
43
sverigefinländare, tornedalingar, romer och
44
judar språkliga och etniska rättigheter
45
stärks deras självtillit och kulturella
46
identitet. Det är viktigt att dessa gruppers
47
behov och intressen beaktas i alla delar av
48
landet och på alla nivåer i den offentliga
49
sektorn.
50
51
83 4.6. UTVECKLINGSSAMARBETE
OCH FRIHANDEL I EN GLOBAL
EKONOMI
Idén om att alla människor, var de än bor,
har samma värde och att vi alla har ett
ansvar för varandra utgör en stark
motivation till den solidaritet som är
grundläggande i den kristdemokratiska
ideologin. Människovärdet är universellt
och kan därför inte relativiseras av
geografiska gränser.
4.6. UTVECKLINGSSAMARBETE
OCH FRIHANDEL I EN GLOBAL
EKONOMI
Det faktum att alla människor, var de än
bor, har samma absoluta och okränkbara
värde och att vi alla har ett ansvar för
varandra utgör en stark motivation till den
solidaritet som är grundläggande i den
kristdemokratiska ideologin.
Människovärdet är universellt och kan
därför inte relativiseras av geografiska
gränser.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
De globala klyftorna är med denna
De globala klyftorna är med denna
14
utgångspunkt oacceptabla. En friare
utgångspunkt oacceptabla. En friare
15
världshandel med rättvisare spelregler är en världshandel med rättvisare spelregler är en 16
förutsättning för att klyftorna ska kunna
förutsättning för att klyftorna ska kunna
17
minska. Bara då kan människor i de minst
minska. Bara då kan människor i de minst
18
utvecklade länderna med egen kraft resa sig utvecklade länderna med egen kraft resa sig 19
ur fattigdomen. I denna process kan
ur fattigdomen. I denna process kan
20
långsiktigt utvecklingsstöd spela en viktig
långsiktigt utvecklingsstöd spela en viktig
21
roll.
roll.
22
23
De övergripande målen för Sveriges
De övergripande målen för Sveriges
24
utvecklingssamarbete måste vara att hävda utvecklingssamarbete måste vara att hävda 25
människovärdet, främja mänskliga
människovärdet, främja mänskliga
26
rättigheter och demokrati samt höja de
rättigheter och demokrati samt höja de
27
fattigas levnadsnivå. Den enskilda
fattigas levnadsnivå. Den enskilda
28
människans situation måste vara i fokus för människans situation måste vara i fokus för 29
detta arbete. Måttet på utveckling kan
detta arbete. Måttet på utveckling kan
30
därför inte enbart vara förändringar på
därför inte enbart vara förändringar på
31
makroplanet.
makroplanet.
32
33
Mänskliga rättigheter är både ett mål och
Mänskliga rättigheter är både ett mål och
34
ett medel inom biståndet. Genom ökad
ett medel inom biståndet. Genom ökad
35
delaktighet i samhället, starkare civila
delaktighet i samhället, starkare civila
36
samhällen och större spridning av makt
samhällen och större spridning av makt
37
och resurser främjas förutsättningarna för
och resurser främjas förutsättningarna för
38
en positiv ekonomiskt, socialt och
en positiv ekonomiskt, socialt och
39
miljömässigt hållbar utveckling, liksom för miljömässigt hållbar utveckling, liksom för 40
en mer jämlik fördelning av resurserna.
en mer jämlik fördelning av resurserna.
41
42
Fattigdomsbekämpningen är
Fattigdomsbekämpningen är
43
mångfacetterad, men handlar ytterst om att mångfacetterad, men handlar ytterst om att 44
ge möjlighet att få leva ett människovärdigt ge möjlighet att få leva ett människovärdigt 45
liv. Det innebär att främja ekonomisk
liv. Det innebär att främja ekonomisk
46
tillväxt och handel, social utjämning,
tillväxt och handel, social utjämning,
47
ekonomisk och politisk självständighet,
ekonomisk och politisk självständighet,
48
stöd att utveckla en fungerande nationell
stöd att utveckla en fungerande nationell
49
hälso- och sjukvård, hushållning med
hälso- och sjukvård, hushållning med
50
naturresurser och omsorg om miljön,
naturresurser och omsorg om miljön,
51
84 jämställdhet mellan kvinnor och män, samt
säkerhet och konfliktförebyggande
åtgärder. I de fattiga länderna bär ofta
kvinnor huvudansvaret för familjen, och
därmed de tyngsta bördorna av
fattigdomen. Med tanke på deras ansvar
för familj och barn ska kvinnors situation
prioriteras i utvecklingssamarbetet.
Arbetet för global utveckling kräver en
helhetssyn på relationerna mellan fattiga
och rika länder, där såväl
skuldavskrivningar som handel – bland
annat genom ökad inhemsk förädling av
råvaror, bistånd och miljöfrågor ingår.
Bistånd i sig kan inte åstadkomma
ekonomisk tillväxt, utan måste vara en
komponent i en sammanhållen
utrikespolitik till stöd för mänskliga
rättigheter och de fattiga ländernas
utveckling. Utvecklingssamarbetet bör
framför allt inriktas på att överföra
kunskap, och att ändra regler och
strukturer som hindrar de fattiga länderna
att utvecklas.
Handels- och biståndspolitiken måste
samverka för att uländernas ekonomier ska
integreras på ett hållbart sätt i den globala
ekonomin. Det behövs
handelsliberaliseringar för de produkter
som de fattiga länderna är bäst på att
producera. Tillgång till EU:s
jordbruksmarknad är viktig för rättvisa
spelregler för uländerna. De behöver också
få stöd för att utveckla den juridisktekniska
kapacitet som krävs för att hantera alltmer
komplexa handelsregler. Ny
informationsteknik bör användas för att
integrera utvecklingsländer bättre i
världsekonomin.
Utvecklingssamarbetet baseras alltför
mycket på givarnas tänkande, teknikval,
ekonomiska system och sociala strukturer,
där iländerna överför sina livsstilar till
uländerna. Detta är inte socialt eller
ekologiskt hållbart. Samtidigt som
västvärlden söker nya hållbara
produktionsmetoder måste internationellt
bistånd i hög utsträckning inriktas på stöd
jämställdhet mellan kvinnor och män, samt
säkerhet, försoning och förebyggande av
konflikt. I låg- och medelinkomstländer bär
ofta kvinnor huvudansvaret för familjen,
och därmed de tyngsta bördorna av
fattigdomen. Därför ska kvinnors situation
prioriteras i utvecklingssamarbetet.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Arbetet för global utveckling kräver en
10
helhetssyn på relationerna mellan länder i
11
behov av stöd och resursstarka länder, där 12
såväl investeringar som handel – bland
13
annat genom ökad inhemsk förädling av
14
råvaror, bistånd och miljöfrågor ingår.
15
Bistånd i sig kan inte åstadkomma
16
ekonomisk tillväxt, utan måste vara en
17
komponent i en sammanhållen
18
utrikespolitik till stöd för mänskliga
19
rättigheter och de fattiga ländernas
20
utveckling. Utvecklingssamarbetet bör
21
framför allt inriktas på att överföra
22
kunskap, och att ändra regler och
23
strukturer som hindrar fattiga länder att
24
utvecklas.
25
26
Handels- och biståndspolitiken måste
27
samverka för att låg- och
28
medelinkomstländers ekonomier ska
29
integreras på ett hållbart sätt i den globala
30
ekonomin. Det behövs
31
handelsliberaliseringar för de produkter
32
som låg- och medelinkomst-länderna är
33
bäst på att producera. Tillgång till EU:s
34
jordbruksmarknad är viktig för rättvisa
35
spelregler för dessa länder.
36
37
38
39
40
41
42
Utvecklingssamarbetet baseras alltför
43
mycket på givarnas tänkande, teknikval,
44
ekonomiska system och sociala strukturer, 45
där höginkomstländer överför sina livsstilar 46
till länder i behov av stöd. Detta är inte
47
socialt eller miljömässigt hållbart. Samtidigt 48
som västvärlden söker nya hållbara
49
produktionsmetoder måste internationellt
50
bistånd inriktas på stöd till uppbyggandet
51
85 1
2
3
4
Utvecklingssamarbete kan bidra till fredlig Utvecklingssamarbete kan bidra till fredlig 5
6
utveckling och motverka konflikter. Stöd
utveckling och motverka konflikter.
till mänskliga rättigheter och demokrati kan 7
Samarbete för att bekämpa miljöproblem
8
och HIV/AIDSspridningen, liksom för att effektivt bidra till att stabilisera nyblivna
9
men ännu svaga demokratier. Det
lösa vattenfrågan och hantera
10
konfliktförebyggande biståndet är viktigt,
befolkningstillväxten, är starkt relaterade
11
liksom insatser för försoning och
till de säkerhetspolitiska aspekterna. Stöd
12
till mänskliga rättigheter och demokrati kan stabilitetsskapande i efterkrigsområden.
13
effektivt bidra till att stabilisera nyblivna
14
men ännu svaga demokratier. Det
15
konfliktförebyggande biståndet bör
16
prioriteras, liksom insatser för försoning
17
och stabilitetsskapande i
18
efterkrigsområden.
19
20
Det humanitära biståndet är en viktig del
Det humanitära biståndet är en viktig del
21
av det internationella biståndet. Det är inte av det internationella biståndet. Det är
framför allt vid katastrofer och i konflikter 22
minst vid katastrofer och i konflikter som
23
människor lider, flyktingströmmar uppstår som människor lider, flyktingströmmar
24
uppstår och flest brott mot mänskliga
och flest brott mot mänskliga rättigheter
25
rättigheter sker. Internationella och
sker. Internationella och
26
frivilligorganisationers resurser och
frivilligorganisationers resurser och
distributionssystem bör nyttjas, speciellt då distributionssystem bör nyttjas, speciellt då 27
biståndet, på grund av väpnade strider eller biståndet, på grund av väpnade strider eller 28
29
diktaturregimer, inte kan nå fram via
diktaturregimer, inte kan nå fram via
30
officiella kanaler.
officiella kanaler.
31
32
Det slutliga målet med internationellt
Det slutliga målet med internationellt
33
bistånd är att det en dag inte längre ska
bistånd är att det en dag inte längre ska
34
behövas. För att stödja den nationella
behövas. För att stödja den nationella
35
biståndsviljan är det lämpligt att fastställa
biståndsviljan är det lämpligt att fastställa
en biståndsnivå som gäller såväl i låg- som en biståndsnivå som gäller såväl i låg- som 36
37
högkonjunktur. Sverige bör ge minst en
högkonjunktur. Sverige bör ge minst en
38
procent av BNI i internationellt bistånd.
procent av BNI i internationellt bistånd.
Utöver detta bör staten på olika sätt främja Utöver detta bör staten på olika sätt främja 39
40
människors frivilliga engagemang och
människors frivilliga engagemang och
41
gåvogivande till biståndsändamål.
gåvogivande till biståndsändamål.
42
43
Det måste finnas tydliga instrument för
Det måste finnas tydliga instrument för
44
styrning, samordning och uppföljning av
styrning, samordning och uppföljning av
45
biståndet. Oberoende utvärderingar av
biståndet. Oberoende utvärderingar av
46
biståndet ska ske. Detta gäller även för de
biståndet ska ske. Detta gäller även för de
multilaterala organisationer genom vilka en multilaterala organisationer genom vilka en 47
48
stor del av det svenska biståndet går.
stor del av det svenska biståndet går.
49
50
till uppbyggandet av nationellt miljöskydd,
utbildning samt överföring av miljövänlig
teknik.
av nationellt miljöskydd, utbildning samt
överföring av miljövänlig teknik.
86 4.7. MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I
UTRIKESPOLITIKEN
Om människovärdet ska stå i fokus, måste
arbetet för att skydda och värna mänskliga
frioch rättigheter vara ett huvudmål för
utrikespolitiken. Begreppet mänskliga
rättigheter bygger på tesen att den enskilda
människan ska värnas mot övergrepp i alla
olika kulturer och religioner i världen.
Mänskliga rättigheter reglerar individens
rättigheter mot staten, och statens
förpliktelser mot individen.
4.7. MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I
UTRIKESPOLITIKEN
Människovärdet ska stå i fokus och arbetet
för att skydda och värna mänskliga frioch
rättigheter ska vara ett huvudmål för
utrikespolitiken. Begreppet mänskliga
rättigheter bygger på tesen att den enskilda
människan ska värnas mot övergrepp i alla
olika kulturer och religioner i världen.
Mänskliga rättigheter reglerar varje persons
rättigheter mot staten, och statens
förpliktelser mot varje person.
Svensk utrikespolitik ska främja fred, frihet
och utveckling, samt mänskliga rättigheter,
förståelse och försoning. Det handlar inte
om att påtvinga andra länder en
västerländsk syn på mänskliga rättigheter,
utan om att främja sådana allmänmänskliga
värderingar som gäller för mänskliga
relationer i hela världen. Det är viktigt att
diskussionen om mänskliga rättigheter
präglas av förståelse för kulturella
olikheter, likaväl som den står fast vid
universellt gällande principer. En viktig del
av den internationella politiken är tanken
om försoning mellan folkgrupper och
tidigare arvfiender.
Svensk utrikespolitik ska främja fred,
frihet, demokrati och utveckling, samt
mänskliga rättigheter, förståelse och
försoning. Det är viktigt att diskussionen
om mänskliga rättigheter präglas av
förståelse för kulturella olikheter, likaväl
som den står fast vid universellt gällande
principer. En viktig del av den
internationella politiken är tanken om
försoning mellan folkgrupper och tidigare
fiender.
Om de mänskliga rättigheterna ska stärkas
måste efterlevandet av internationella
förpliktelser garanteras. Därför måste FN:s
ställning skyddas och stärkas, liksom olika
internationella domstolar och rättssystem
inom FNsystemet.
Om de mänskliga rättigheterna ska stärkas
måste efterlevandet av internationella
förpliktelser garanteras. Därför måste FN:s
ställning skyddas och stärkas, liksom olika
internationella domstolar och rättssystem
inom FN-systemet.
I främjandet av mänskliga rättigheter ska i
första hand positiva verkningsmedel
användas, som till exempel finansiellt stöd,
kulturella samarbetsprojekt, samtal och
dialoger för att främja mänskliga
rättigheter. Som en sista utväg kan bojkott
och sanktioner inom politiska, kulturella
och ekonomiska områden bli aktuella.
En dialog om mänskliga rättigheter bör
även föras bilateralt med enskilda länder.
Det ger möjligheter till en djupare dialog.
Även utvecklingssamarbetet ska baseras på
respekt för mänskliga rättigheter. Detta
ställer krav på biståndet, både när det gäller
samarbetsformer och olika typer av stöd.
I främjandet av mänskliga rättigheter ska i
första hand positiva verkningsmedel
användas, som till exempel finansiellt stöd,
samarbetsprojekt, samtal och dialoger för
att främja mänskliga rättigheter. Som en
sista utväg kan bojkott och sanktioner bli
aktuella.
En dialog om mänskliga rättigheter bör
även föras bilateralt med enskilda länder.
Även utvecklingssamarbetet ska baseras på
respekt för mänskliga rättigheter. Detta
ställer krav på biståndet, både när det gäller
samarbetsformer och olika typer av stöd.
Det rättighetsbaserade humanitära
87 1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
Det rättighetsbaserade humanitära
biståndet är centralt i det internationella
arbetet. Den principiella utgångspunkten är
att flyktingar, de drabbade och mest utsatta
i konflikter, har rätt till hjälp och
skydd.
biståndet är centralt i det internationella
arbetet. Den principiella utgångspunkten är
att flyktingar, de drabbade och mest utsatta
i konflikter, har rätt till hjälp och
skydd.
Internationella organ som
världshandelsorganisationen WTO, IMF,
Världsbanken och de regionala
utvecklingsbankerna, måste också ställa
höga krav på respekt för mänskliga
rättigheter i sin verksamhet.
Internationella organ som
världshandelsorganisationen, IMF,
Världsbanken och de regionala
utvecklingsbankerna, måste också ställa
höga krav på respekt för mänskliga
rättigheter i sin verksamhet.
Förhållandet mellan näringslivet och
mänskliga rättigheter kommer allt mer i
fokus genom globaliseringen. Denna
process ökar förutsättningarna för
opinionsbildning och information i de
mänskliga rättigheternas tjänst. Därför är
det viktigt att förstärka de globala etiska
koderna för näringslivet. I den tilltagande
internationaliseringen är det inte längre
enbart staten som har till uppgift att främja
och garantera respekten för de mänskliga
rättigheterna; alla enskilda människor och
globala aktörer, såväl internationella
organisationer som multinationella företag,
har ett ansvar för sina medmänniskors
situation.
Förhållandet mellan näringslivet och
mänskliga rättigheter kommer i fokus
genom globaliseringen. Denna process
ökar förutsättningarna för
opinionsbildning och information i de
mänskliga rättigheternas tjänst. Därför är
det viktigt att förstärka de globala etiska
koderna för näringslivet. I en globaliserad
värld är det inte längre enbart staten som
har till uppgift att främja och garantera
respekten för de mänskliga rättigheterna;
alla enskilda människor och globala
aktörer, såväl internationella organisationer
som multinationella företag, har ett ansvar
för sina medmänniskors situation.
Kapitel 5. Ett medmänskligt samhälle – går solidaritet och effektivitet att förena?
ETT GOTT SAMHÄLLE kan inte
ETT GOTT SAMHÄLLE kan inte
förverkligas utan en väl fungerande
förverkligas utan en väl fungerande
samhällsekonomi i balans. Den historiska
samhällsekonomi med politisk och
erfarenheten visar att marknadsekonomin
personlig frihet i balans genom en
är den bästa metoden för att skapa en god långsiktighet vilket förutsätter ett socialt,
samhällsekonomi. Erfarenheterna efter
ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.
kommunismens sammanbrott visar också
Den historiska erfarenheten visar att
att ett samhälle utan enskilt ägande förlorar marknadsekonomin är den bästa metoden
en avgörande drivkraft för ett gott
för att skapa en god samhällsekonomi.
förvaltande. Marknadsekonomin bygger på Erfarenheterna efter kommunismens
att människor enskilt eller i olika former av sammanbrott visar också att ett samhälle
samverkan fritt kan äga, förvärva och
utan enskilt ägande förlorar en avgörande
förvalta egendom och företag. Den ger
drivkraft för ett gott förvaltarskap.
människan valfrihet och utlopp för sin
Marknadsekonomin bygger på att
kreativitet. Därigenom skapas grunden för människor enskilt eller i olika former av
ökat välstånd och för en solidarisk
samverkan fritt kan äga, förvärva och
välfärdspolitik.
förvalta egendom och företag. Den ger
människan valfrihet och utlopp för sin
kreativitet. Därigenom skapas grunden för
88 1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
ökat välstånd och för en solidarisk
välfärdspolitik.
Marknadsekonomins civilrättsliga
grundvalar är frivilliga, ofta informella,
avtal mellan självständiga aktörer.
Hederlighet och personligt ansvarstagande
är viktiga fundament. De förbättrar
ekonomins funktionssätt genom att det
sänker kostnaderna för att sälja och köpa –
transaktionskostnader – och leder till ökad
effektivitet. Den kristna etiken spelar
därför en avgörande roll för att
åstadkomma en effektiv
marknadsekonomi.
Marknadsekonomins civilrättsliga
grundvalar är frivilliga, ofta informella,
avtal mellan självständiga aktörer.
Hederlighet och personligt ansvarstagande
är viktiga fundament. De förbättrar
ekonomins funktionssätt genom att det
sänker kostnaderna för att sälja och köpa –
transaktionskostnader – och leder till ökad
effektivitet. Den kristna etiken spelar
därför en avgörande roll för att
åstadkomma en effektiv
marknadsekonomi.
I sig själv är inte marknadsekonomin
tillräcklig för att skapa ett gott samhälle.
Den kan aldrig av sig själv skapa en rimlig
inkomstfördelning. En god ekonomisk
utveckling förutsätter också hög
sysselsättning, hög utbildningsnivå och
jämn resursfördelning.
I sig själv är inte marknadsekonomin
tillräcklig för att skapa ett gott samhälle.
Den kan aldrig av sig själv skapa en rimlig
inkomstfördelning. En god ekonomisk
utveckling förutsätter också hög
sysselsättning, hög utbildningsnivå och
jämn resursfördelning.
Marknadsekonomin måste bygga på
förvaltarskapets principer som betonar
människans personliga och gemensamma
ansvar för sig själv, sina medmänniskor,
efterkommande generationer samt den
fysiska livsmiljön. Detta leder till ett
ödmjukt förvaltande av de ekonomiska
tillgångar som finns tillgängliga och en
strävan efter ett långsiktigt perspektiv i den
ekonomiska politiken. En ekonomi präglad
av inflation och spekulation, liksom
ansvarslöshet och egoism, är därför
motsatsen. Informationstekniken som
bidrar till allt snabbare informationsflöden
ökar också risken för ett oövertänkt och
kortsiktigt beteende. Förvaltarskapets
principer måste därför genomsyra
ekonomins spelregler och övervakande
myndigheter, liksom de enskilda aktörernas
medvetande.
Förvaltarskapsprincipen innebär inget
passivt bevarande, utan ett ansvarsfullt
brukande och förädlande av tillgångarna.
Ekonomisk utveckling som skapar resurser
för att åstadkomma en bättre livssituation
för alla människor är därför en viktig
uppgift för den ekonomiska politiken. Men
Marknadsekonomin måste bygga på
förvaltarskapets principer som betonar
människans personliga och gemensamma
ansvar för sig själv, sina medmänniskor,
efterkommande generationer samt den
fysiska livsmiljön. Detta leder till ett
ödmjukt förvaltande av de ekonomiska
tillgångar som finns tillgängliga och en
strävan efter ett långsiktigt perspektiv i den
ekonomiska politiken. En ekonomi präglad
av inflation och spekulation, liksom
ansvarslöshet och egoism, är därför
motsatsen. Informationstekniken som
bidrar till allt snabbare informationsflöden
ökar också risken för ett oövertänkt och
kortsiktigt beteende. Förvaltarskapets
principer måste därför genomsyra
ekonomins spelregler och övervakande
myndigheter, liksom de enskilda aktörernas
medvetande.
Förvaltarskapsprincipen innebär inget
passivt bevarande, utan ett ansvarsfullt
brukande och förädlande av tillgångarna.
Ekonomisk utveckling som skapar resurser
för att åstadkomma en bättre livssituation
för alla människor är därför en viktig
uppgift för den ekonomiska politiken. Men
89 1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
ekonomisk utveckling får inte ske genom
ett kortsiktigt utnyttjande av vare sig
arbetskraften eller miljön. En hållbar
ekonomisk utveckling kan endast erhållas
om ansvaret för miljö och människor är en
integrerad del av den ekonomiska
politiken.
ekonomisk utveckling får inte ske genom
ett kortsiktigt utnyttjande av vare sig
arbetskraften eller miljön. En hållbar
ekonomisk utveckling kan endast erhållas
om ansvaret för miljö och människor är en
integrerad del av den ekonomiska
politiken.
1
2
3
4
5
6
7
8
I det ekonomiska livet måste insikten
I det ekonomiska livet måste insikten
9
finnas om att beslut ska fattas på lägsta
finnas om att beslut ska fattas på lägsta
10
möjliga ändamålsenliga nivå och om
möjliga ändamålsenliga nivå och om
11
människans behov av små nära
människans behov av små nära
12
gemenskaper. Därför är löntagarnas
gemenskaper. Därför är löntagarnas
13
inflytande viktigt och att arbetslivet
inflytande viktigt och att arbetslivet
14
organiseras i små grupper där
organiseras i små grupper där
15
ansvarstagande och helhetssyn uppmuntras ansvarstagande och helhetssyn uppmuntras 16
medan anonymitet motverkas. Det är
medan anonymitet motverkas. Det är
17
också angeläget att det personliga ägandet
också angeläget att det personliga ägandet
18
uppmuntras på bekostnad av det
uppmuntras på bekostnad av det
19
institutionella ägandet. Välfärdssystemen
institutionella ägandet. Välfärdssystemen
20
ska utformas så att de stödjer familjerna
ska utformas så att de stödjer familjer och
21
och individerna och samtidigt främjar
personer och samtidigt främjar valfrihet,
22
valfrihet, mångfald och personligt ansvar.
mångfald och personligt ansvar.
23
Samhällsplaneringen ska präglas av en
Samhällsplaneringen ska präglas av en
24
målmedveten strävan mot ett
målmedveten strävan mot ett
25
decentraliserat samhälle.
decentraliserat samhälle.
26
27
Ett gott samhälle byggs således utifrån en
Ett gott samhälle byggs således utifrån en
28
marknadsekonomi baserad på etiska
marknadsekonomi baserad på
29
principer och styrd av sociala och
grundläggande etiska värden och principer 30
ekologiska hänsyn.
och styrd av sociala och ekologiska hänsyn. 31
32
5.1. EN SOCIALT OCH EKOLOGISKT 5.1. SOCIAL MARKNADSEKONOMI
33
HÅLLBAR EKONOMISK
34
UTVECKLING
35
Det samhällsekonomiska målet ska vara att Samtidigt som den fria marknadsekonomin 36
skapa en till alla delar god livsmiljö för
är en självklar utgångspunkt, kan ingen
37
människorna. Men ekonomisk utveckling
marknad existera i ett vakuum. En
38
får inte mätas genom ett snävt
marknadsekonomi behöver ordning och
39
tillväxtbegrepp. Ekonomisk utveckling
regler för att kunna fungera väl. En sådan
40
innebär i stället tillväxt av den totala
ordning uppstår inte spontant utan
41
nationalförmögenheten. I
behöver en personalistisk människosyn och 42
nationalförmögenheten räknas miljö och
grundläggande värden. Det
43
naturresurser, de mänskliga resurserna,
samhällsekonomiska målet ska vara att
44
produktionskapitalet samt en nations
skapa en till alla delar god livsmiljö för
45
finansiella tillgångar. En tillväxt av
människorna. Men ekonomisk utveckling
46
nationalförmögenheten innebär en
får inte mätas genom ett snävt
47
materiell välfärdsökning endast om hänsyn tillväxtbegrepp. Ekonomisk utveckling
48
tas till miljöeffekter och påverkan på
innebär istället tillväxt av den totala
49
människans hälsa och förmåga. Den
nationalförmögenheten. I
50
ekonomiska politiken ska främja en uthållig nationalförmögenheten räknas miljö och
51
90 tillväxt av den totala
nationalförmögenheten. Endast med detta
synsätt kan förvaltarskapet förverkligas och
verklig välfärd utvecklas.
naturresurser, de mänskliga resurserna,
produktionskapitalet samt en nations
finansiella tillgångar. En tillväxt av
nationalförmögenheten innebär en
materiell välfärdsökning endast om hänsyn
tas till miljöeffekter och påverkan på
människans hälsa och förmåga. Den
ekonomiska politiken ska främja en uthållig
tillväxt av den totala
nationalförmögenheten. Endast med detta
synsätt kan förvaltarskapet förverkligas och
verklig välfärd utvecklas.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
En oreglerad marknadsekonomi riskerar att En oreglerad marknadsekonomi riskerar att 14
leda till miljöförstöring. Det beror på att
leda till miljöförstöring. Det beror på att
15
vissa naturresurser kan utnyttjas gratis, eller vissa naturresurser kan utnyttjas gratis, eller 16
till ringa kostnad, trots att de representerar till ringa kostnad, trots att de representerar 17
stora värden. Miljöpolitiken ska bygga på
stora värden. Miljöpolitiken ska bygga på
18
principen att förorenaren ska betala för de principen att förorenaren ska betala för de 19
miljökostnader som uppstår. Exempelvis
miljökostnader som uppstår. Ekonomiska
20
miljöavgifter bör användas för att minska
styrmedel och stöd ska användas för att
21
utsläpp även om gränsvärden fastställs.
skapa ekonomiska motiv att agera
22
Ekonomiska styrmedel och stöd ska
miljövänligt för såväl konsumenter som
23
användas för att skapa ekonomiska motiv
producenter. Ett nära samarbete med
24
att agera miljövänligt för såväl
näringslivet är en viktig del i detta arbete.
25
konsumenter som producenter. Ett nära
26
samarbete med näringslivet är en viktig del
27
i detta arbete. För att skapa en god
28
livsmiljö krävs också att handelspolitiken
29
och miljöpolitiken utformas så att de
30
stöder varandra.
31
32
Nationalräkenskaperna bör kompletteras
Nationalräkenskaperna bör utöver
33
med miljöräkenskaper. På det sättet kan
ekonomiska mått också bestå av mått på
34
miljöaspekterna bättre vägas in i den
livskvalitet som baseras på miljömässiga
35
ekonomiska politiken. Separat
och sociala kriterier
36
miljöredovisning bör också utvecklas som
37
komplement till den ekonomiska
38
redovisningen.
39
40
Marknadsekonomin ska, för att bidra till en Marknadsekonomin ska, för att bidra till en 41
god välfärd för alla, kombineras med en
god välfärd för alla, kombineras med en
42
socialt ansvarsfull politik, som ger alla
socialt ansvarsfull politik, som ger alla
43
människor likartade förutsättningar och ser människor likartade förutsättningar och ser 44
till att det sociala skyddsnätet fungerar i
till att det sociala skyddsnätet fungerar i
45
olika skeden av livet. Välfärdspolitiken ska olika skeden av livet. Välfärdspolitiken ska 46
vara generell i det avseendet att den ska ge vara generell i det avseendet att den ska ge 47
en grundläggande trygghet för alla.
en grundläggande trygghet för alla.
48
Socialförsäkringssystemen ska utformas så Socialförsäkringssystemen ska vara
49
att alla får en rimlig trygghet vid sjukdom,
utformade så att alla får en rimlig trygghet
50
arbetslöshet, arbetsskada och pension.
vid sjukdom, arbetslöshet, arbetsskada och 51
91 Inslag av försäkringssystem bör finnas för
att undvika alltför stor andel
skattefinansierade utgifter.
En social marknadsekonomi kräver
fördelningspolitiska åtgärder som riktas till
den som har störst behov av stöd och
hjälp. Principen bör vara att ge alla
likvärdiga förutsättningar. Skatte- och
bidragssystemen måste utformas så att
människors egen kraft och engagemang
uppmuntras, och att bidragsberoende
motverkas.
Den arbetsrättsliga lagstiftningen ska vara
så utformad att den ger ett rimligt
anställningsskydd för arbetstagaren. En
hög ambitionsnivå ska prägla lagar och
arbetet för bra arbetsmiljöer.
En central uppgift för den ekonomiska
politiken är att skapa sådana
förutsättningar att alla människor har
tillgång till arbete. Det kan endast
åstadkommas i en ekonomi med god
konkurrenskraft och stabiliseringspolitisk
balans. Därför ska låg inflationstakt
eftersträvas. Ett viktigt medel för att uppnå
detta är en självständig riksbank med ett
uttalat ansvar att styra penningpolitiken så
att ett stabilt penningvärde kan erhållas.
Sparandet i den svenska ekonomin måste
hållas högt genom hushållssparande och
genom återhållsamhet i de offentliga
utgifterna.
En väl fungerande marknadsekonomi
förutsätter en effektiv konkurrens, stabila
institutioner och etiskt handlande. I annat
fall hotas tilltron till marknadsekonomin.
En väl fungerande offentlig sektor är en
förutsättning för att ett gott samhälle ska
kunna skapas för alla oavsett inkomst,
ålder, kön eller bosättning. Den offentliga
sektorns verksamhetsformer ska så långt
möjligt bygga på frånvaro av monopol, på
nyttjande av olika driftsformer och på
decentralisering. För att öka mångfalden,
pension. Inslag av försäkringssystem bör
finnas för att undvika alltför stor andel
skattefinansierade utgifter.
1
2
3
4
En social marknadsekonomi kräver
5
fördelningspolitiska åtgärder som riktas till 6
den som har störst behov av stöd och
7
hjälp. Principen bör vara att ge alla
8
likvärdiga förutsättningar. Skatte- och
9
bidragssystemen måste utformas så att
10
människors egen kraft och engagemang
11
uppmuntras, och att bidragsberoende
12
motverkas.
13
14
Den arbetsrättsliga lagstiftningen ska ge ett 15
rimligt anställningsskydd för arbetstagaren, 16
samtidigt som arbetsgivaren ska ha goda
17
möjligheter att leda och fördela arbetet och 18
små företag ska ges möjlighet att växa sig
19
starka. En hög ambitionsnivå ska prägla
20
lagar och arbetet för bra arbetsmiljöer.
21
22
En central uppgift för den ekonomiska
23
politiken är att skapa sådana
24
förutsättningar att alla människor har
25
tillgång till arbete. Det kan endast
26
åstadkommas i en ekonomi med god
27
konkurrenskraft, gott företagsklimat och
28
stabiliseringspolitisk balans. Därför ska låg 29
inflationstakt eftersträvas. Ett viktigt medel 30
för att uppnå detta är en självständig
31
riksbank med ett uttalat ansvar att styra
32
penningpolitiken så att ett stabilt
33
penningvärde kan erhållas. Sparandet i den 34
svenska ekonomin måste hållas högt
35
genom hushållssparande och genom
36
återhållsamhet i de offentliga utgifterna.
37
38
En väl fungerande marknadsekonomi
39
förutsätter en effektiv konkurrens, stabila
40
institutioner och etiskt handlande. I annat
41
fall hotas tilltron till marknadsekonomin.
42
43
En väl fungerande offentlig sektor är en
44
förutsättning för att ett gott samhälle ska
45
kunna skapas för alla. Den offentliga
46
sektorns verksamhetsformer ska så långt
47
möjligt bygga på frånvaro av monopol. För 48
att öka mångfalden, stimulera
49
initiativtagande och effektivitet måste
50
produktion av välfärdstjänster i enskild regi 51
92 stimulera initiativtagande och effektivitet
måste produktion av välfärdstjänster i
enskild regi via stiftelser, kooperativ och
ideella organisationer ges lika
förutsättningar som tjänster producerade i
offentlig regi.
Politikernas uppgift är i första hand att ta
tillvara medborgarnas intresse.
Utvärdering, kostnadsuppföljning och
kvalitetskontroll är därför viktiga politiska
uppgifter. Produktion av individuella
sociala servicetjänster bör präglas av
mångfald. Den enskilde bör själv kunna
välja utförare inom ramen för det bistånd
som myndighet beviljat. Övrig offentlig
verksamhet, som inte är
myndighetsutövning, bör upphandlas i
konkurrens.
En av orsakerna till den offentliga sektorns
kostnader är livsstilen. Insatser för att
förebygga ohälsa och sociala problem
medför därmed ett minskat tryck på den
offentliga sektorn och därmed minskar de
offentliga utgifterna samtidigt som
människors livskvalitet ökar.
5.2. INTERNATIONALISERINGEN
Sveriges ekonomiska välstånd har uppnåtts
genom aktivt deltagande i det
internationella utbytet av varor och
tjänster. Internationaliseringen av
ekonomin har förstärkts inte minst genom
den snabba utvecklingen inom
informationsoch
kommunikationsteknologin. Dessutom har
avregleringar bidragit till att nya
förutsättningar skapats.
Genom avregleringar, den nya tekniken
och en allmän inriktning på låg inflation
och lägre skatter har marknaderna knutits
samman i större utsträckning än tidigare.
Affärsmässiga och politiska beslut får
snabbare återverkningar på företag och
människor. Internationaliseringen sätter
gränser, men ger också nya möjligheter.
En politik utformad för den moderna
ekonomiska miljön måste omfatta såväl
via stiftelser, kooperativ och ideella
organisationer ges lika förutsättningar som
tjänster producerade i offentlig regi.
1
2
3
4
5
6
7
Politikernas uppgift är i första hand att ta
8
tillvara medborgarnas intresse.
9
Utvärdering, kostnadsuppföljning och
10
kvalitetskontroll är därför viktiga politiska
11
uppgifter. Den enskilde bör själv kunna
12
välja utförare inom ramen för det bistånd
13
som beviljats. Övrig offentlig verksamhet,
14
som inte är myndighetsutövning, bör
15
upphandlas i konkurrens.
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
5.2. SKATTEPOLITIK OCH RÄTTVISA 29
Syftet med skatter är att finansiera
30
offentliga utgifter, styra den ekonomiska
31
utvecklingen i en social och ekologisk
32
riktning samt mildra inkomstspridningen.
33
Samtidigt riskerar skatter att försämra
34
ekonomins funktionssätt och leda till ett
35
osunt ekonomiskt beteende. Strävan måste 36
därför vara att skattesystemet är
37
transparent och etiskt legitimt. Det bör
38
också utformas så att det stimulerar arbete, 39
hederlighet, sparande och företagande.
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
93 1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
satsningar på utbildning som åtgärder för
att förbättra den miljö inom vilken
kunskap ska kommersialiseras och spridas.
Sverige måste därför ligga i främsta ledet
när det gäller satsningar på forskning och
utbildning. Dessutom måste spelreglerna
utformas på ett sätt som tar vara på det
kunskapskapital som finns i det svenska
samhället.
Internationaliseringen påverkar i första
hand företagande, investeringar och
lokalisering av produktion. Men i allt högre
grad kommer människor med ett kunnande
som kan nyttiggöras i andra länder att
överväga arbete i något annat land. En
skattenivå som driver människor ut ur
landet undergräver basen för företagande,
arbete och offentlig verksamhet.
För att en ekologisk och social
marknadsekonomi ska kunna förverkligas
krävs samarbete på internationell nivå.
Därigenom motverkas riskerna med de
snabba kapitalrörelserna och stora
transnationella företag som nationell
lagstiftning har svårt att omfatta. Därför
krävs bland annat användande av den
starka makt som ligger hos konsumenterna
i form av krav på sociala uppförandekoder
hos företag samt ett fungerande samarbete
kring ekonomi, sysselsättning och välfärd
på EUnivå. Behovet av överstatliga
lösningar på vissa ekonomiska områden
tillsammans med vikten av att ge svenska
företag och konsumenter goda
konkurrensvillkor motiverar att Sverige
fullt ut deltar i det europeiska
valutasamarbetet.
En del i den sociala marknadsekonomin är
att skapa internationell rättvisa.
Handelshinder och tullar bör avskaffas för
utvecklingsländernas export så att den
ekonomiska utvecklingen i tredje världen
stimuleras. Sverige ska aktivt verka för
frihandel genom internationella avtal.
Internationella organ och innehållet i de
avtal som sluts måste präglas av
ambitionen att ge alla länder och regioner
94 likvärdiga förutsättningar att nyttja
frihandelns möjligheter.
5.3. SKATTEPOLITIK OCH RÄTTVISA
Syftet med skatter är att finansiera
offentliga utgifter, styra den ekonomiska
utvecklingen i en social och ekologisk
riktning samt mildra inkomstspridningen.
Samtidigt riskerar skatter att försämra
ekonomins funktionssätt och leda till ett
osunt ekonomiskt beteende. Strävan måste
därför vara att skattesystemet utformas så
att det stimulerar arbete, hederlighet,
sparande och företagande.
Skattesystemet ska vara utformat så att den
enskilde i största möjliga utsträckning får
behålla sin egen lön innan kompletterande
bidrag betalas ut. Målet är att alla
heltidsarbetande ska kunna leva på sin
inkomst. Studier och kompetensutveckling
måste löna sig. Skatte, bidrags- och
socialförsäkringssystemen ska
sammantaget ta hänsyn till
familjesituationen och försörjningsansvaret
samt upplevas som rimligt av
medborgaren.
Skattesystemet ska vara utformat så att den
enskilde i största möjliga utsträckning får
behålla sin egen lön eller pension innan
kompletterande bidrag betalas ut. Målet är
att alla heltidsarbetande ska kunna leva på
sin inkomst. Studier och
kompetensutveckling måste löna sig.
Skatte, bidrags- och
socialförsäkringssystemen ska
sammantaget ta hänsyn till
familjesituationen och försörjningsansvaret
samt upplevas som rimligt av
medborgaren.
I en globaliserad ekonomi utsätts främst
kapitalskattesystemet för konkurrens.
Kapitalskatterna måste därför vara
konkurrenskraftiga. Beskattningen av
fastigheter, förmögenhet eller annan
beskattning, får inte urholka äganderätten
och ska utformas enligt vedertagna
bärkraft och likabehandlingsprincipen. Den
statliga fastighetsskatten bör därför
avvecklas. Skattesystemet ska även bidra till
ett gott klimat för företagsamhet och
främja eget ansvarstagande. Det är
dessutom viktigt att skattereglerna
utformas så enkelt som möjligt för att
därigenom underlätta bland annat för
småföretagsamhet.
I en globaliserad ekonomi utsätts främst
kapitalskattesystemet för konkurrens.
Kapitalskatterna måste därför vara
konkurrenskraftiga. Beskattning av
inkomster, varor, tjänster, fastigheter,
förmögenhet eller andra former av
beskattning, får inte urholka äganderätten
och ska utformas enligt vedertagna
bärkraft och likabehandling.
Skattesystemet ska även bidra till ett gott
klimat för företagsamhet och främja eget
ansvarstagande. Det är dessutom viktigt att
skattereglerna utformas så enkelt som
möjligt för att därigenom underlätta bland
annat för småföretagsamhet.
Nivån på mervärdesskatten bör i princip
vara generell. En hög generell nivå på
momssatsen medför dock att undantag kan
behöva göras.
Nivån på mervärdesskatten bör i princip
vara generell. En hög generell nivå på
momssatsen medför dock att undantag kan
behöva göras.
95 1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
Beskattningen ska utformas så att arbete
gynnas medan förbrukning av ändliga
naturresurser, miljöpåverkande utsläpp och
annan miljöskadlig verksamhet motverkas.
Beskattningen ska utformas så att arbete
gynnas medan förbrukning av ändliga
naturresurser, miljöpåverkande utsläpp och
annan miljöskadlig verksamhet motverkas.
1
2
3
4
5
Det är en statlig uppgift att stödja
Det är en statlig uppgift att stödja
6
kommuner som inte har ett tillräckligt
kommuner som inte har ett tillräckligt
7
skatteunderlag för att klara sina lagstadgade skatteunderlag för att klara sina lagstadgade 8
skyldigheter mot kommunens invånare.
skyldigheter mot kommunens invånare.
9
10
5.4. KOMMUNIKATIONER
5.3. KOMMUNIKATIONER
11
Förvaltarskapsprincipen innebär ett ansvar Förvaltarskapsprincipen innebär ett ansvar 12
för medmänniskor och miljö, men också
för medmänniskor och miljö, men också
13
ett ansvar att utveckla och förvalta de
ett ansvar att utveckla och förvalta de
14
tillgångar som vi har. För ett land som
tillgångar som vi har. För ett glest befolkat 15
Sverige med riklig tillgång till naturresurser, land som Sverige med stora naturtillgångar 16
människor spridda över en stor geografisk och en utvecklad handel är väl utbyggda
17
yta och en utvecklad handel och umgänge
kommunikationer av största vikt. Ett väl
18
med människor och företag över hela
fungerande system av vägar, järnvägar,
19
världen är väl utbyggda kommunikationer
flygförbindelser, sjöfart samt tillförlitliga
20
av största vikt. I det moderna samhället
elektroniska kommunikationer med hög
21
behövs snabba ”digitala motorvägar” för
prestanda är en förutsättning för regional
22
att hela Sverige fullt ut ska kunna nyttja
balans, ekonomisk utveckling och mänsklig 23
den nya tekniken och vara en ledande aktör kontakt.
24
inom modern informationsteknik. Ett väl
25
utbyggt system av vägar, järnvägar,
Cykeln är för många ett viktigt och dagligt 26
flygförbindelser, sjöfart samt snabba teletransportmedel. Fördelarna med en
27
och datakommunikationer är därför en
cykelfrämjande infrastruktur är flera, till
28
viktig förutsättning för regional balans,
exempel miljömässiga och hälsofrämjande. 29
ekonomisk utveckling och mänsklig
Politiken ska lägga grunden för effektiva,
30
kontakt.
säkra och miljövänliga kommunikationer
31
för invånare och näringsliv i hela landet.
32
Målet ska vara att respektive transportslag
33
bär sina samhällsekonomiska kostnader.
34
35
Det offentliga samhället har ansvar för
36
trafiksystemens utveckling och dess
37
infrastruktur. Själva trafiken bör bedrivas i 38
konkurrens. Staten har ansvar för att
39
investeringsnivån i
40
kommunikationssystemens infrastruktur
41
såsom vägar, järnvägar och elektroniska
42
kommunikationskanaler hålls på en
43
långsiktigt hög nivå så att ekonomisk
44
utveckling och regional balans främjas
45
bland annat genom att skapa
46
förutsättningar för ett ökat
47
bostadsbyggande och utvidgade
48
arbetsmarknadsregioner. Ekonomiska och 49
legala styrmedel ska utformas så att de
50
samhällsekonomiskt och miljömässigt mest 51
96 effektiva kommunikationssystemen
stimuleras.
1
2
3
Bilen är för många en förutsättning för att Bilen är för många en förutsättning för att 4
kunna bo och arbeta där man vill. Bilen är kunna bo och arbeta där man vill, samtidigt 5
också ett redskap för att uppleva frihet,
måste de negativa effekterna av vägtrafiken 6
samtidigt måste de negativa effekterna av
begränsas.
7
vägtrafiken begränsas.
8
9
Politikens syfte är att skapa förutsättningar
10
så att medborgare och näringsliv i hela
11
landet kan erbjudas en effektiv, säker och
12
miljövänlig kommunikation till lägsta
13
möjliga samhällsekonomiska kostnad. För
14
att uppnå dessa mål ska olika
15
kommunikationssystem i möjligaste mån
16
bära sina samhällsekonomiska kostnader.
17
18
Staten har ansvar för trafiksystemens
19
utveckling och dess infrastruktur. Driften
20
av trafik bör bedrivas i konkurrens. Staten
21
har ansvar för att investeringsnivån i
22
kommunikationssystemens infrastruktur
23
såsom vägar och järnvägar hålls på en
24
långsiktigt hög nivå så att ekonomisk
25
utveckling och regional balans främjas.
26
Skattesystem och miljöavgifter ska
27
utformas så att de samhällsekonomiskt och
28
miljömässigt mest effektiva
29
kommunikationssystemen stimuleras.
30
31
Lastbilen utgör en omistlig del av
Lastbilen utgör en nödvändig del av
32
transportsystemet. Det är dock önskvärt att transportsystemet. Det bör dock
33
långväga godsbefordran i första hand kan
eftersträvas att mer av godstransporterna i 34
ske med miljövänliga och energieffektiva
första hand sker med miljövänliga och
35
transportslag som järnväg och sjöfart i
energieffektiva transportslag. Ett
36
samverkan med flyg och landtransporter.
välfungerande inrikesflyg är nödvändigt i
37
Ett utbyggt inrikesflyg är nödvändigt i
Sverige med dess långa avstånd. Staten har 38
Sverige med dess långa avstånd. Fri
ett ansvar att upprätthålla ett system av
39
konkurrens ska råda. Staten har dock
nationella och regionala flygplatser liksom
40
ansvar för att regionalpolitiskt motiverade
regionalt betydelsefull flygtrafik som inte
41
flygförbindelser kommer till stånd på
kommer till stånd på kommersiella
42
rimliga villkor för passagerarna. Sveriges
grunder. Sveriges ställning som
43
tradition som sjöfartsnation ska
sjöfartsnation bör vara stark genom
44
upprätthållas. Sjösäkerheten ska prioriteras. långsiktiga och konkurrenskraftiga villkor.
45
Sjösäkerheten ska prioriteras.
46
47
Trafiksystemet ska givetvis utformas så att Trafiksystemet ska utformas så att det på
48
den kan nyttjas av människor med
ett tillgängligt och säkert sätt kan nyttjas av 49
funktionshinder.
barn och personer med
50
funktionsnedsättning.
51
97 KOLLEKTIVTRAFIK
En väl utvecklad kollektivtrafik är av
största betydelse för allas möjlighet att
kunna förflytta sig och samtidigt minska
bilismens negativa miljöpåverkan.
Kollektivtrafiken med buss, spårvagn, tåg
och tunnelbana ska utvecklas till attraktiva
resealternativ på en marknad med
konkurrens och långsiktiga spelregler.
Säkerhet och arbetsmiljö ska liksom
miljöfrågor vägas in i offentlig upphandling
av trafik.
KOLLEKTIVTRAFIK
En väl utvecklad kollektivtrafik är av
största betydelse för ökat bostadsbyggande,
utvidgade arbetsmarknadsregioner och en
minskning av bilismens negativa
miljöpåverkan. Kollektivtrafiken med buss,
spårvagn, tåg och tunnelbana ska vara
attraktiva resealternativ på en marknad
med konkurrens och långsiktiga spelregler.
Övergång till miljövänliga drivmedel,
säkerhetsarbete samt service- och
kvalitetsutveckling inom kollektivtrafiken
ska stimuleras. Taxorna inom
kollektivtrafiken ska utformas så att de
främjar kollektiva transporter och en god
resurshushållning.
Övergång till miljövänliga drivmedel,
säkerhetsarbete samt service- och
kvalitetsutveckling inom kollektivtrafiken
ska stimuleras. Taxorna inom
kollektivtrafiken ska utformas så att de
främjar kollektiva transporter och en god
resurshushållning.
TRAFIK OCH MILJÖ
Transportsektorns stora beroende av
fossila bränslen utgör tillsammans med
andra utsläppskällor från industri, jordbruk
och hushåll ett globalt hot mot miljön
genom ökande utsläpp av växthusgaser.
För att minimera motorfordonens negativa
miljöpåverkan måste utvecklingen av
energieffektiva motorfordon samt fordon
med ickefossila drivmedel stimuleras.
Avgasutsläpp från alla transportmedel ska
nedbringas till ett minimum genom
användande av modern teknik och effektiv
kontroll. Drivmedelsskattens utformning
ska stimulera användande av miljövänliga
bränslen.
TRAFIK OCH MILJÖ
Transportsektorns stora beroende av
fossila bränslen utgör en stor utmaning för
att minska utsläppen av växthusgaser.
Alternativen till vägtransporter ska
utvecklas, inte minst för arbetspendling.
För att minska vägtrafikens utsläpp bör
politiken nationellt och på EU-nivå
understödja och påskynda utveckling,
produktion och användning av
energieffektiva fordon och icke-fossila
drivmedel, genom stöd till forskning och
med ekonomiska och legala styrmedel.
Långsiktiga förutsägbara spelregler och
villkor måste gälla för att näringsliv och
hushåll ska investera i nya
produktionsanläggningar och fordon.
Trafiken utgör också en belastning för
människans livsmiljö genom hälsovådliga
utsläpp, intrång i naturmiljön, buller samt
olyckor. Dessa faktorer måste få stor
betydelse vid planeringen av infrastruktur.
Trafiken utgör också en belastning för
människans livsmiljö genom hälsovådliga
utsläpp, intrång i naturmiljön, buller samt
olyckor. Dessa negativa påverkansfaktorer
måste minska för att inte lägga hinder i
vägen för planeringen av infrastruktur,
bostadsbyggande och annan
stadsutveckling.
För att fördela trafiken bättre över tid och
minska trängsel ska kommunerna ha rätt
För att fördela trafiken bättre över tid och
minska trängsel ska kommunerna kunna
98 1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
att själva bestämma om de vill införa
trängselavgifter för biltrafiken.
besluta om införande och utformning av
trängselavgifter för biltrafiken.
1
2
3
TRAFIK OCH SÄKERHET
TRAFIK OCH SÄKERHET
4
Det är viktigt att samhället håller fast vid
Det är viktigt meden nollvision för dödsfall 5
en nollvision för dödsfall och svåra skador och svåra skador i trafiken. Ansvar för en
6
i trafiken. Ansvar för en säker trafik ligger
säker trafik ligger både på dem som
7
både på den som utformar trafikmiljön,
utformar trafikmiljön, staten och
8
staten och kommunerna, men också på
kommunerna, men också på den enskilde
9
den enskilde trafikanten.
trafikanten. Hastighetsbestämmelser ska
10
Frivilligorganisationernas insatser ska
anpassas till miljö- och säkerhetsaspekter.
11
uppmuntras av staten.
12
Hastighetsbestämmelser ska anpassas till
13
miljö- och säkerhetsaspekter.
14
15
Att köra med alkohol eller andra droger i
Att köra med alkohol eller andra droger i
16
kroppen ska vara förbjudet på land, på sjön kroppen ska vara förbjudet på land, på
17
och i luften. Polisen ska ha tillräckliga
vatten och i luften. Hårda säkerhets- och
18
resurser för nykterhetskontroller och för
miljökrav ska ställas på transporter av olja
19
att kunna beivra överträdelser. Hårda
och andra miljöfarliga produkter såväl på
20
säkerhets- och miljökrav ska ställas på
land som till havs.
21
transporter av olja och andra miljöfarliga
22
produkter såväl på land som till havs.
23
24
INFORMATIONSTEKNIK (IT)
25
Den viktigaste utgångspunkten för
26
ITpolitiken är att människan ska stå i
27
centrum. Det innebär en positiv attityd till
28
de möjligheter som den nya
29
informationstekniken innebär, men
30
samtidigt en insikt om de risker som kan
31
finnas.
32
33
Målet bör vara att Sverige ska inneha en
34
framskjuten position på världsmarknaden
35
inom ITsektorn. Politikens roll bör vara att
36
uppmuntra entreprenörskap, skapa
37
långsiktiga spelregler för ITföretag,
38
stimulera nytänkande och främja en
39
offensiv användning av IT inom den
40
offentliga sektorn. Den enskildes integritet
41
ska säkerställas vid hanteringen av
42
personuppgifter.
43
44
Utbyggnad av modern telekommunikation
45
öppnar möjligheter för decentralisering och
46
flexibilitet. Staten har ansvar för att
47
utbyggnaden sker med regionalpolitiska
48
hänsyn. Hela Sverige ska garanteras en
49
fullgod tele- och postservice.
50
51
99 Det världsomspännande Internet kan bidra
till mycket positivt för människan. Den kan
bidra till ökad demokrati, ökad
tillgänglighet till kunskap och information
samt förbättrade möjligheter för enskilda
människor att hålla kontakt med varandra.
Demokratin förbättras när information blir
lättillgänglig för alla. Det blir lättare att
kontrollera politikers löften, att hävda sig
gentemot myndigheter och att föra en
dialog med förtroendevalda.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
Sjukvården kan förbättras genom
telemedicin och genom att
forskningsresultat kan spridas globalt via
Internet. Nya sjukvårdssystem kan också
underlätta patientadministration och ge
mera tid över för direkt kontakt med
patienterna.
Intelligenta transportsystem förbättrar hela
tiden logistiken hos industrin. Detta leder
till att fordonen utnyttjas bättre och IT kan
därigenom bidra till minskad
miljöpåverkan. IT i bilen kan användas till
säker körkortskontroll, minska olovlig
körning och förhindra rattfylleri.
En av de viktigaste fördelarna med
Internet är att det ökar möjligheten till
kommunikation mellan människor.
Den snabba tekniska utvecklingen lockar
oss att skynda på den demokratiska
beslutsprocessen. Tid för eftertanke,
förankring och dialog blir mindre.
ITsäkerheten är en kritisk faktor. Klyftorna
i samhället tenderar att öka på grund av IT
i och med att skillnader mellan människors
information och kunskap kan komma att
vidgas. Dessa klyftor kan minskas genom
satsningar på utbildningssystemet,
kontinuerlig kompetensutveckling i
arbetslivet och en väl utbyggd infrastruktur
i hela landet.
Informationssamhället kan också skapa
negativ stress och prestationsångest hos
många. Informationsstress och nya
sjukdomssymptom kommer fram på grund
av att vi inte tillräckligt anpassar tekniken
100 till människan. Våldsförhärligande
ideologier samt pornografi och prostitution
är exempel på sådant som sprids lätt via
Internet. Därför är arbetet med värderingar
och normöverföring i familj, skola och
samhälle i övrigt av mycket stor betydelse
som motkraft mot sådant som förtrampar
människovärdet. Även tekniken kan i viss
mån användas för att förhindra spridning
av olagligheter på nätet.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
5.5. FÖRETAGANDE OCH
5.4. FÖRETAGANDE OCH
12
NÄRINGSLIV
NÄRINGSLIV
13
Det goda samhället och en god välfärd
Ett konkurrenskraftigt och differentierat
14
förutsätter ett konkurrenskraftigt och
näringsliv är en förutsättning för det goda
15
differentierat näringsliv. Detta innebär i sin samhället och en god välfärd. Detta
16
tur att ett gott klimat måste skapas och
innebär i sin tur att ett gott klimat måste
17
vidmakthållas för ett dynamiskt
skapas och vidmakthållas för ett dynamiskt 18
småföretagande, där enskilda människors
småföretagande, där enskilda människors
19
idéer, kreativitet och entreprenörskap får
idéer, kreativitet och entreprenörskap får
20
möjlighet att blomma ut. De små och
möjlighet att blomma ut. De små och
21
medelstora företagen, som ofta är
medelstora företagen, som ofta är
22
familjeföretag, ska stå i centrum för
familjeföretag, ska stå i centrum för
23
utformningen av näringslivspolitiken.
utformningen av näringslivspolitiken.
24
25
Det personliga initiativet utgör grunden för Det personliga initiativet utgör grunden för 26
nyföretagande. Samhället måste aktivt
nyföretagande. Det är viktigt att initiativ
27
medverka till att skapa positiva attityder till och skaparkraft uppmuntras av samhället,
28
företagandet. Därför är det viktigt att
till exempel genom utbildningssystemet
29
initiativ och skaparkraft uppmuntras av
och ett gott företagarklimat.
30
samhället, till exempel genom
31
utbildningssystemet och ett gott
32
företagarklimat.
33
34
35
utgångspunkten för den politiska synen på utgångspunkten för den politiska synen på 36
näringsverksamheten. God förvaltning
näringsverksamheten. God förvaltning
37
förutsätter närhet till beslut och delaktighet förutsätter närhet till beslut och delaktighet 38
i ansvar. En väl fungerande ekonomi bör
i ansvar. En väl fungerande ekonomi bör
39
därför bygga på en hög grad av personligt
därför bygga på en hög grad av personligt
40
ägande. Ett fungerande näringsliv
ägande. Ett fungerande näringsliv
41
förutsätter en marknadsekonomi baserad
förutsätter en marknadsekonomi baserad
42
på etiska principer och styrd av sociala och på etiska principer och styrd av socialt och 43
ekologiska hänsyn.
miljömässigt hänsynstagande.
44
45
Statens roll i näringspolitiken är att
Statens roll i näringspolitiken är att
46
övervaka att lagstiftningen och en god etik övervaka att lagstiftningen och en god etik 47
upprätthålls på marknaden. Det är viktigt
upprätthålls på marknaden. Det är viktigt
48
att de regler staten ställer upp för företagen att de regler staten ställer upp för företagen 49
är långsiktiga. Dessutom måste staten ta
är långsiktiga. Dessutom måste staten ta
50
det övergripande ansvaret för att likvärdiga det övergripande ansvaret för att likvärdiga 51
101 villkor ska gälla för olika företagsformer
och företagande i alla delar av landet och
inte missgynnar små- och medelstora
företag. En effektiv konkurrenspolitik som
motverkar oligopol, monopol och illojal
konkurrens ska bedrivas. Monopol och
konkurrensbegränsningar får endast
förekomma undantagsvis, exempelvis av
folkhälsoskäl.
villkor ska gälla för olika företagsformer
och företagande i alla delar av landet och
inte missgynnar små- och medelstora
företag eller företagande i
kvinnodominerade branscher. En effektiv
konkurrenspolitik som motverkar oligopol,
monopol och illojal konkurrens ska
bedrivas. Monopol och
konkurrensbegränsningar får endast
förekomma undantagsvis, exempelvis av
folkhälsoskäl.
Näringspolitiken ska bedrivas med
generella medel, det vill säga syfta till att
skapa goda förutsättningar för företagande
över hela landet. Näringspolitiken ska
inriktas på att fastställa spelreglerna för
näringslivet. Direkta företagssubventioner
avvisas. Näringspolitiken ska stimulera till
utveckling och förnyelse av näringslivet för
att möta förändringar i vår omvärld.
Byråkrati och krångliga regler ska
motverkas. Alla tillkommande lagar bör
prövas ur ett småföretagarperspektiv.
Näringspolitiken ska bedrivas med
generella medel, det vill säga syfta till att
skapa goda förutsättningar för företagande
över hela landet. Byråkrati och krångliga
regler ska motverkas. Direkta
företagssubventioner avvisas.
Tillkommande lagar bör prövas ur ett
småföretagarperspektiv.
Skattesystemet ska vara sådant att vinster
kan genereras samtidigt som sparande i det
egna företaget uppmuntras. Skattesystemet
ska vara så utformat att det främjar
tillgången till riskvilligt kapital för nya och
växande företag. Arvs, gåvo- och
kapitalskattereglerna ska utformas så att
generationsskiften i företagen underlättas.
Skattesystemet ska vara sådant att vinster
kan genereras samtidigt som sparande i det
egna företaget uppmuntras. Skattesystemet
ska vara så utformat att det främjar
tillgången till riskvilligt kapital för nya och
växande företag. Skatteregler ska utformas
så att generationsskiften i företagen
underlättas.
Staten bör främja nyföretagande genom att
skapa ett gott klimat för innovationer samt
produkt- och marknadsutveckling. De
offentliga organen bör medverka till att
nödvändigt riskkapital finns tillgängligt,
inte minst för mindre företag och i
regioner med svag kapitalbildning och
sysselsättningsproblem. Särskilda insatser
bör göras för att stimulera kvinnligt
företagande.
Staten bör främja nyföretagande genom att
skapa ett gott klimat för innovationer samt
produkt- och marknadsutveckling. De
offentliga organen bör medverka till att
nödvändigt riskkapital finns tillgängligt,
inte minst för mindre företag och i
regioner med svag kapitalbildning och
sysselsättningsproblem.
En fungerande marknadsekonomi kräver
aktiva och välinformerade konsumenter
samt effektiva rättsliga spelregler. En väl
utbyggd konsumentinformation är
nödvändig. Fria och självständiga
konsumentorganisationer ska uppmuntras.
En fungerande marknadsekonomi kräver
aktiva och välinformerade konsumenter
samt effektiva rättsliga spelregler. En väl
utbyggd konsumentinformation är
nödvändig. Fria och självständiga
konsumentorganisationer ska uppmuntras.
102 1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
Staten ska motverka vilseledande,
diskriminerande och osund reklam samt
TVreklam riktad mot barn och i övrigt
aggressiva marknadsföringsmetoder.
Vilseledande och diskriminerande reklam
och i övrigt aggressiva
marknadsföringsmetoder ska motverkas.
1
2
3
4
5
Myndigheter som övervakar
Ett starkt bidrag till Sveriges ekonomiska
6
konkurrensvillkoren och det finansiella
välstånd har exempelvis varit handel med
7
systemet måste ha goda möjligheter att
råvaror och tjänster. Internationaliseringen 8
fullgöra sina uppgifter och därmed
av ekonomin förstärks inte minst genom
9
förebygga osunda beteenden.
utvecklingen inom informationsoch
10
kommunikationsteknologin.
11
12
En politik utformad för den moderna
13
ekonomin måste omfatta såväl satsningar
14
på utbildning som åtgärder för att förbättra 15
den miljö inom vilken kunskap ska
16
kommersialiseras och spridas. Sverige
17
måste därför ligga i främsta ledet när det
18
gäller satsningar på forskning och
19
utbildning. Dessutom måste spelreglerna
20
utformas på ett sätt som tar vara på det
21
kunskapskapital som finns i det svenska
22
samhället. Det är viktigt att skattepolitiken 23
utformas på ett sådant sätt att den inte
24
driver människor och företag ut ur landet. 25
26
5.6. ARBETSMARKNADSPOLITIK
5.5. ARBETSMARKNAD
27
I arbetslivet ges möjligheten att delta i ett
I arbetslivet ges möjligheten att delta i ett
28
aktivt förvaltarskap där var och en i olika
aktivt förvaltarskap där var och en i olika
29
arbetsuppgifter brukar, bevarar och
arbetsuppgifter brukar, bevarar och
30
utvecklar mänskliga förmågor och
utvecklar mänskliga förmågor och
31
materiella resurser. Ett gott förvaltarskap
materiella resurser. Ett gott förvaltarskap
32
innebär också att alla människors unika
innebär också att alla människors unika
33
karaktär, kapacitet och förmåga tas tillvara karaktär, kapacitet och förmåga tas tillvara 34
och ges möjlighet att utvecklas i
och ges möjlighet att utvecklas i
35
gemenskap med andra människor på en
gemenskap med andra människor på en
36
arbetsplats. Arbetet är således viktigt för
arbetsplats. Arbetet är således viktigt för
37
människans möjlighet att utveckla sin
människans möjlighet att utveckla sin
38
identitet.
identitet.
39
40
Människans värde förknippas ofta mycket
Den enskilda människans värde förknippas 41
starkt med innehavet av ett traditionellt
ofta mycket starkt med innehavet av ett
42
förvärvsarbete. Detta är både ett farligt och traditionellt förvärvsarbete. Detta är både
43
felaktigt synsätt. Farligt därför att den som ett farligt och felaktigt synsätt. Farligt
44
blir arbetslös känner sig värdelös, felaktigt
därför att den som blir arbetslös känner sig 45
därför att människans värde ligger i det
värdelös, felaktigt därför att människans
46
faktum att hon är en människa, inget annat. absoluta och okränkbara värde ligger i det
47
faktum att hon är en människa, inget annat. 48
49
I människans natur ligger ett behov av att
I människans natur ligger ett behov av att
50
få känna gemenskap med andra, ta eget
få känna gemenskap med andra, ta eget
51
103 ansvar och utvecklas som person. Aktivt
arbete och engagemang, oavsett om det är
organiserat förvärvsarbete eller annan form
av meningsfullt ansvarstagande för familj,
vänner eller andra medmänniskor är därför
av största vikt.
ansvar och utvecklas som person. Aktivt
arbete och engagemang, oavsett om det är
organiserat förvärvsarbete eller annan form
av meningsfullt ansvarstagande för familj,
vänner eller andra medmänniskor är därför
av största vikt.
1
2
3
4
5
6
7
Förvärvsarbetet har en särställning,
Förvärvsarbetet har en särställning,
8
eftersom det är en organiserad form av
eftersom det är en organiserad form av
9
samhällsinsats och ger individen
samhällsinsats och ger varje person
10
ekonomiska möjligheter att ta ansvar för
ekonomiska möjligheter att ta ansvar för
11
sig själv och sina närmaste. Förvärvsarbetet sig själv och sina närmaste. Förvärvsarbetet 12
innebär också stora möjligheter till
innebär också stora möjligheter till
13
personlig utveckling, arbetsgemenskap och personlig utveckling, arbetsgemenskap och 14
sociala kontakter. Varje människa som inte sociala kontakter. I den meningen är
15
ges möjlighet att delta i arbetslivet är en
arbetslöshet ett slöseri med mänskliga
16
människa som utestängs från att delta i det resurser. Därför är full sysselsättning ett
17
samhällsbyggande som arbetslivet innebär. viktigt politiskt mål. En förutsättning för
18
god sysselsättning är att det svenska
19
Arbetslösheten är ett slöseri med mänskliga näringslivets konkurrenskraft upprätthålls
20
resurser. Därför är full sysselsättning ett
gentemot omvärlden. En långsiktig och
21
viktigt politiskt mål. En förutsättning för
stabil ekonomisk politik i samspel med en
22
detta är att det svenska näringslivets
aktiv arbetsmarknadspolitik är därför
23
konkurrenskraft upprätthålls gentemot
nödvändig för att skapa ett gott samhälle
24
omvärlden. En långsiktig och stabil
där alla får möjlighet att delta i
25
ekonomisk politik i samspel med en aktiv
samhällsbyggandet.
26
arbetsmarknadspolitik är därför nödvändig
27
för att skapa ett gott samhälle där alla får
28
möjlighet att delta i samhällsbyggandet.
29
30
Personliga och sociala problem blir ofta
Personliga och sociala problem blir ofta
31
följden vid långvarig ofrivillig arbetslöshet följden vid långvarig ofrivillig arbetslöshet 32
eftersom alla människor behöver känna sig eftersom alla människor behöver känna sig 33
efterfrågade och behövda. Ett arbete är för efterfrågade och behövda. Ett arbete är för 34
de flesta av största vikt för en god
de flesta av största vikt för en god
35
livskvalitet. Den ekonomiska politiken ska livskvalitet. Den ekonomiska politiken ska 36
skapa förutsättningar för ekonomisk
skapa förutsättningar för ekonomisk
37
utveckling och ett dynamiskt näringsliv.
utveckling och ett dynamiskt näringsliv.
38
Med fler sysselsatta kan fler försörja sig
Med fler sysselsatta kan fler försörja sig
39
själva och därmed få mer makt över sitt liv. själva och därmed få mer makt över sitt liv. 40
Med fler sysselsatta skapas också resurser
Med fler sysselsatta skapas också resurser
41
för att förstärka budgeten och därmed
för att värna välfärdssystemen så att de
42
värna välfärdssystemen så att de som bäst
som bäst behöver samhällets stöd också
43
behöver samhällets stöd också kan få detta. kan få detta. Därför är tillkomsten av nya
44
Därför är tillkomsten av nya jobb den i
jobb den i särklass viktigaste
45
särklass viktigaste fördelningspolitiska
fördelningspolitiska frågan.
46
frågan.
47
48
Arbetsmarknadspolitiken måste också utgå Arbetsmarknadspolitiken måste också utgå 49
från subsidiaritetsprincipen. Det vill säga
från subsidiaritetsprincipen. Det vill säga
50
att det en lägre nivå klarar av på ett
att det en lägre nivå klarar av på ett
51
104 ändamålsenligt sätt ska inte högre nivåer
lägga sig i. Arbetsmarknadspolitiken ska
vara subsidiär på så sätt att samhällets
insatser ska vara stödjande när så krävs,
dock utan att skada ordinarie
arbetsmarknad.
ändamålsenligt sätt ska inte högre nivåer
lägga sig i. Arbetsmarknadspolitiken ska
vara subsidiär på så sätt att samhällets
insatser ska vara stödjande när så krävs,
dock utan att skada ordinarie
arbetsmarknad.
Starka och partipolitiskt oberoende
fackföreningar är en oundgänglig del av ett
demokratiskt samhälle för att tillvarata
löntagarnas rättigheter och intressen och
skapa effektiva samarbetsformer mellan
arbetsgivare och arbetstagare.
Företagsdemokratin ska vara så utformad
att såväl kapital- som arbetsinsats berättigar
till inflytande och medbestämmanderätt.
En positiv samverkan grundad på
ömsesidigt förtroende mellan alla i ett
företag ska eftersträvas.
Starka och partipolitiskt oberoende
fackföreningar är en oundgänglig del av ett
demokratiskt samhälle för att tillvarata
löntagarnas rättigheter och intressen och
skapa effektiva samarbetsformer mellan
arbetsgivare och arbetstagare. Det goda
företagandet ska vara så utformad att såväl
kapital- som arbetsinsats berättigar till
inflytande och medbestämmanderätt. En
positiv samverkan grundad på ömsesidigt
förtroende mellan alla i ett företag ska
eftersträvas.
För att uppnå en lönebildning som
medverkar till en låg inflation och
internationellt konkurrenskraftigt
näringsliv bör det svenska
förhandlingssystemet vara decentraliserat.
Utformningen ska göras av
arbetsmarknadens parter. En klar
rollfördelning ska upprätthållas mellan
dessa och staten. Statlig styrning av
lönebildningen i form av inkomstpolitik
avvisas. Uppbyggande av företagsvisa
vinstdelningssystem med individuell
anknytning bör uppmuntras.
För att uppnå en lönebildning som
medverkar till en låg inflation och
internationellt konkurrenskraftigt
näringsliv bör det svenska
förhandlingssystemet vara decentraliserat.
Utformningen ska göras av
arbetsmarknadens parter. En klar
rollfördelning ska upprätthållas mellan
dessa och staten. Statlig styrning av
lönebildningen i form av inkomstpolitik
avvisas. Uppbyggande av företagsvisa
vinstdelningssystem med individuell
anknytning bör uppmuntras.
Ett väl fungerande utbildningssystem som
skapar goda förutsättningar för
kompetensutveckling under hela yrkeslivet
är av allra största vikt för att värna
sysselsättningen på lång sikt. Det ska ges
möjlighet till utbildning som leder till att
den arbetslöse ges goda förutsättningar att
erhålla ett arbete.
Ett väl fungerande utbildningssystem som
skapar goda förutsättningar för
kompetensutveckling under hela yrkeslivet
är av allra största vikt för att värna
sysselsättningen på lång sikt.
Arbetstagaren bör ha goda möjligheter att
påverka förläggningen av sin arbetstid.
Goda praktiska och ekonomiska
möjligheter bör finnas för
småbarnsföräldrar att gå ned i arbetstid.
Goda möjligheter till deltidsarbete ska
finnas för den som så önskar.
Arbetsvillkoren bör vara likvärdiga med
För att underlätta för den enskilde och för
familjer ska det finnas goda möjligheter att
arbeta lite mindre under vissa skeden i
livet.
105 1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
dem som gäller för heltidsanställda.
Pensionsåldern bör vara flexibel.
1
2
3
Aktiva arbetsmarknadsåtgärder ska
Långtidsarbetslöshet ska bekämpas
4
prioriteras före passivt kontantstöd.
kraftfullt. Det bör finnas en mångfald av
5
Långtidsarbetslöshet ska bekämpas
aktörer som agerar arbetsförmedlare. Ett
6
kraftfullt. Ett utvecklat lärlingssystem bör
utvecklat lärlingssystem bör finnas för att
7
finnas för att inte minst ungdomar ska
inte minst ungdomar ska kunna få yrkes8
kunna få yrkes- och arbetslivserfarenhet.
och arbetslivserfarenhet.
9
10
Den statliga arbetsförmedlingen bör vara
11
ett aktivt serviceorgan i
12
arbetsmarknadspolitikens tjänst. Privat
13
arbetsförmedlingsverksamhet ska
14
uppmuntras. För att hjälpa äldre och
15
långtidsarbetslösa måste
16
arbetsförmedlingarna vara aktiva och
17
uppsökande.
18
19
God anställningstrygghet för alla
God anställningstrygghet för alla
20
arbetstagare ska eftersträvas. Lagen om
arbetstagare ska eftersträvas. Lagstiftning
21
anställningsskydd måste utformas så att
om anställningsskydd ska skapa rimlig
22
rimlig trygghet för de anställda skapas, utan trygghet för de anställda utan att leda till
23
att nyanställning och nytillträdande på
omotiverade trösklar in på
24
arbetsmarknaden missgynnas. Nedläggning arbetsmarknaden. Den enskildes trygghet
25
och omlokalisering av företag ska vara så
ska i största möjliga utsträckning
26
förberedda att den enskildes trygghet
tillgodoses vid nedläggning och
27
tillgodoses i största möjliga utsträckning.
omlokalisering av företag. För att
28
Likvärdiga grundläggande sociala villkor
garantera alla som blir arbetslösa en
29
ska gälla inom hela arbetslivet.
grundläggande ekonomisk trygghet vid
30
arbetslöshet ska en allmän obligatorisk
31
För att garantera alla som blir arbetslösa en arbetslöshetsförsäkring finnas.
32
grundläggande ekonomisk trygghet vid
Arbetslöshetsförsäkringen bör finansieras
33
arbetslöshet ska en allmän obligatorisk
med egenavgifter och arbetsgivaravgifter.
34
arbetslöshetsförsäkring finnas.
35
Arbetslöshetsförsäkringen bör finansieras
36
med egenavgifter och arbetsgivaravgifter.
37
38
En stor del av arbetsmarknaden är
Lika lön för likvärdigt arbete och
39
könssegregerad. Aktiva åtgärder för en
jämställda lönevillkor för kvinnor och män 40
jämnare fördelning mellan kvinnor och
ska gälla. Pensionsåldern bör vara flexibel. 41
män måste vidtas. Lika lön för likvärdigt
42
arbete och jämställda lönevillkor för
43
kvinnor och män ska gälla.
44
45
Väl fungerande lagar mot all diskriminering Väl fungerande lagar mot all diskriminering 46
i arbetslivet ska finnas. Stat och kommun
i arbetslivet ska finnas. Stat och kommun
47
bör föregå med gott exempel bland annat
bör föregå med gott exempel bland annat
48
då det gäller att anställa människor med
då det gäller att anställa människor med
49
funktionshinder, äldre arbetskraft,
funktionsnedsättning, äldre arbetskraft,
50
invandrare och personer som är i behov av invandrare och personer som är i behov av 51
106 rehabilitering. Mobbning på arbetsplatsen
måste aktivt bekämpas.
rehabilitering. Mobbning på arbetsplatsen
måste aktivt bekämpas.
Arbetsmiljön ska beaktas redan på
planeringsstadiet. Stora ansträngningar bör
göras för att anpassa lokaler, maskiner och
utrustning, arbetsuppgifter, arbetstempo
och arbetstider till de anställdas behov och
förutsättningar. Tekniken ska vara
underordnad människan. Små enheter
eftersträvas. Avgifter och beskattning av
företagen ska utformas så att de
uppmuntrar till en god arbetsmiljö. De
anställda ska ha goda möjligheter till
inflytande över sin arbetsmiljö. Statens
ambitioner att ge råd och stöd till
förbättringar av arbetsmiljön ska vara höga.
Staten ska bland annat genom rådgivning,
stöd och kontroll aktivt verka för en
förbättrad arbetsmiljö. Ett väl fungerande
arbetarskydd och god arbetsmiljö ska ta
hänsyn till såväl fysisk som psykisk hälsa
hos arbetstagarna. Skyddsombuden ska
erbjudas utbildning och goda
arbetsmöjligheter. Satsning på forskning,
utbildning och information i
arbetsmedicinska frågor, arbetarskydd och
övriga arbetsmiljöfrågor ska ske.
Stora ansträngningar bör göras för att
anpassa lokaler, maskiner och utrustning,
arbetsuppgifter, arbetstempo och
arbetstider till de anställdas behov och
förutsättningar. Staten ska bland annat
genom rådgivning, stöd och kontroll aktivt
verka för en förbättrad arbetsmiljö. Ett väl
fungerande arbetarskydd och god
arbetsmiljö ska ta hänsyn till såväl fysisk
som psykisk hälsa hos arbetstagarna.
5.7. REGIONALPOLITIK
Alla människor ska oavsett bostadsort
kunna få del av samhällets grundläggande
sociala rättigheter och ges rimliga
förutsättningar att försörja sig och utveckla
sin bygd. Därför krävs en aktiv
regionalpolitik. En väl utbyggd
infrastruktur är ett av de viktigaste medlen
för att skapa goda förutsättningar för hela
Sveriges utveckling. De lokala och
regionala förutsättningar som finns i form
av naturresurser och mänsklig kompetens
ska stödjas och främjas.
5.6. REGIONALPOLITIK
Alla människor ska oavsett bostadsort
kunna få del av samhällets grundläggande
sociala rättigheter och ges rimliga
förutsättningar att försörja sig och utveckla
sin bygd. Därför krävs en aktiv
regionalpolitik. En väl utbyggd
infrastruktur är ett av de viktigaste medlen
för att skapa goda förutsättningar för hela
Sveriges utveckling. De lokala och
regionala förutsättningar som finns i form
av naturresurser och människors
kompetens och kreativitet ska stödjas och
främjas.
Regionalpolitiken ska medverka till att en
god grund för näringslivet i
sysselsättningssvaga områden skapas i
första hand genom generella
stimulansåtgärder. Dessa insatser kan
sedan kompletteras med riktade åtgärder.
Regionalpolitiken ska medverka till att en
god grund för näringslivet i
sysselsättningssvaga områden skapas i
första hand genom generella
stimulansåtgärder. Dessa insatser kan
sedan kompletteras med riktade åtgärder.
107 1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
Med hjälp av snabba och effektiva
kommunikationer och ett utvecklat
utbildningssystem kan arbetsmarknaden
vidgas. Arbetspendling, distansarbete och
mänsklig kontakt som främjar ekonomisk
utveckling kan då skapas. Ny teknik som
skapar stora möjligheter till decentralisering
av produktion och beslutsfattande ska tas
tillvara.
Med hjälp av snabba och effektiva
kommunikationer och ett utvecklat
utbildningssystem kan arbetsmarknaden
vidgas. Arbetspendling, distansarbete och
mänsklig kontakt som främjar ekonomisk
utveckling kan då skapas. Ny teknik som
skapar stora möjligheter till decentralisering
av produktion och beslutsfattande ska tas
tillvara.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
En demokratisk, dynamisk- och
En demokratisk, dynamisk- och
11
tillväxtinriktad regionpolitik förverkligas
tillväxtinriktad regionalpolitik förverkligas
12
bäst genom att de folkvalda på regional
bäst genom att de folkvalda på regional
13
nivå själva ansvarar för
nivå själva ansvarar för
14
utvecklingsplaneringen av den egna
utvecklingsplaneringen av den egna
15
regionen.
regionen. Samtidigt har staten ansvar för
16
att den statliga servicen är tillgänglig i hela
17
Sverige.
18
19
Målet är att hela Sverige ska leva och att
Målet är att hela Sverige ska leva och att
20
varje kommun ska vara ett fungerande
varje kommun och region ska vara ett
21
samhälle, där människor kan få sina
fungerande samhälle, där människor kan få 22
grundläggande behov av arbete och service sina grundläggande behov av arbete och
23
tillgodosedda.
service tillgodosedda.
24
25
Eftersom glesbygdsbor har bristfällig
26
kollektivtrafik och långa avstånd till arbete
27
och service bör någon form av
28
kompensation utgå för de merkostnader
29
det innebär.
30
31
Strävan bör vara att nya statliga verk och
32
myndigheter förläggs utanför
33
Stockholmsregionen. Därigenom kan
34
arbetstillfällen spridas och kompetensen
35
stärkas på de orter som får en ny
36
myndighet. Högskolorna är viktiga för
37
kunskapsspridningen och utgör ett stöd för
38
det regionala och lokala näringslivet.
39
40
Systemet för kommunal utjämning ska vara Systemet för kommunal utjämning ska vara 41
statligt och så utformat att konsekvenserna statligt och så utformat att konsekvenserna 42
av skillnader i skattekraft,
av skillnader i skattekraft,
43
befolkningsstruktur, geografiska avstånd,
befolkningsstruktur, geografiska avstånd,
44
klimat och sociala omständigheter
klimat och sociala omständigheter
45
utjämnas.
utjämnas.
46
47
5.8. JORD- OCH SKOGSBRUK SAMT
5.7. NATURENS NÄRINGAR
48
FISKE- OCH RENNÄRING
49
Förvaltarskapsprincipen ska vara
Förvaltarskapsprincipen ska vara
50
vägledande vid utformandet av en säker
vägledande vid utformandet av en säker
51
108 livsmedelsförsörjning. Produktionen av
livsmedel är en basnäring som måste
vårdas och utvecklas. Jordbrukspolitiken
bör utformas så att den skapar
förutsättningar för närhet mellan
producent och konsument. Detta minskar
behovet av långväga transporter.
Försiktighetsprincipen leder till en
restriktiv hållning beträffande genetiskt
modifierade livsmedel.
livsmedelsförsörjning. Produktionen av
livsmedel är en basnäring som måste
vårdas och utvecklas. Jordbrukspolitiken
bör utformas så att den skapar
förutsättningar för närhet mellan
producent och konsument. Detta minskar
behovet av långväga transporter.
Försiktighetsprincipen vägleder
beträffande genetiskt modifierade
livsmedel.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
Ur såväl globalt som nationellt perspektiv
Ur såväl globalt som nationellt perspektiv
12
är det långsiktigt nödvändigt att
är det långsiktigt nödvändigt att
13
åkermarken i Sverige och övriga Europa
åkermarken i Sverige och övriga Europa
14
kan nyttjas för livsmedelsproduktion eller
kan nyttjas för livsmedelsproduktion eller
15
annan produktion som lätt kan avbrytas
annan produktion som lätt kan avbrytas
16
och återgå till livsmedelsproduktion, som
och återgå till livsmedelsproduktion, som
17
till exempel vid odling av energigrödor.
till exempel vid odling av energigrödor.
18
För att bevara en levande landsbygd är ett
För en levande landsbygd är ett livskraftigt 19
livskraftigt jord- och skogsbruk, samt fiske jord- och skogsbruk, samt fiske och
20
och rennäring av central betydelse. De har rennäring av central betydelse. De har även 21
också en stor betydelse för sysselsättningen en stor betydelse för sysselsättningen i
22
i näringar som förädlar och säljer råvaror.
näringar som förädlar och säljer råvaror.
23
Bärkraftiga familjejordbruk bör även i
Bärkraftiga familjejordbruk bör även i
24
fortsättningen vara basen i svenskt
fortsättningen vara basen i svenskt
25
jordbruk, även om deltidsjordbruk med
jordbruk, även differentierat
26
kompletterande näringar också ska
landsbygdsföretagande ska underlättas. Det 27
underlättas. Det är nödvändigt att dessa
är nödvändigt att dessa näringar ges
28
näringar ges likvärdiga konkurrensvillkor
likvärdiga konkurrensvillkor gentemot
29
gentemot andra länder, dels genom allmänt andra länder.
30
goda villkor för företagande och dels
31
genom de specifika förutsättningar dessa
32
näringar har i Sverige.
33
34
Kultur betyder ursprungligen just ”odling”. Kultur betyder ursprungligen just ”odling”. 35
Det är nödvändigt att ta till vara den
Det är nödvändigt att ta till vara den
36
kultur- och miljöinsats som görs inom
kultur- och miljöinsats som görs inom
37
jordbruksnäringen. En övergång till mer
jordbruksnäringen. En övergång till mer
38
miljöanpassade och mer ekologiska
miljöanpassade och hållbara
39
brukningsmetoder måste ske. Sverige bör
brukningsmetoder måste ske. Sverige bör
40
ta till vara sina mycket goda förutsättningar ta till vara sina mycket goda förutsättningar 41
för miljövänlig och säker produktion av
för miljövänlig och säker produktion av
42
biologiskt fullvärdiga livsmedel. Sverige ska högkvalitativa livsmedel. Sverige ska aktivt 43
aktivt verka för ett miljöanpassat jordbruk verka för ett mer miljöanpassat jordbruk
44
inom EU.
inom EU.
45
46
Rennäringen ska värnas eftersom den är en Rennäringen ska värnas eftersom den är en 47
betydelsefull del av samisk kultur samt
betydelsefull del av samisk kultur samt
48
viktig för sysselsättning och boende i
viktig för sysselsättning och boende i
49
Sveriges norra inland och
Sveriges norra inland och fjällvärld.
50
fjällvärld.
51
109 Den svenska fiskerinäringen måste ges
förutsättningar att även i framtiden vara
livskraftig. Den regionalpolitiska
betydelsen av ett starkt svenskt fiske kan
inte överskattas. En stor del av
befolkningen i skärgården är direkt eller
indirekt beroende av en väl fungerande
fiskerinäring. För att garantera dessa
samhällens fortlevnad är det viktigt
att åtgärder vidtas för att bevara en
livskraftig
fiskerinäring.
Fisket är internationellt och svenska fiskare
konkurrerar inte bara sinsemellan utan
även med fiskare från andra länder.
Villkoren för svenska fiskare måste
formuleras med hänsyn till detta.
Den svenska fiskerinäringen måste ges
förutsättningar att även i framtiden vara
livskraftig. Den regionalpolitiska
betydelsen av svenskt fiske är stor. Många i
skärgården är direkt eller indirekt beroende
av en väl fungerande och livskraftig
fiskerinäring. Fisket ska i likhet med allt
annat nyttjande av naturresurser ske med
hänsyn till förvaltarskapsprincipen. Det ska
vara långsiktigt ekologiskt, socialt och
ekonomiskt hållbart. Ett alltför omfattande
fiskeuttag gynnar ingen utan resulterar
endast i att tillgången sinar och att näringen
på lång sikt dör ut.
Fisket ska i likhet med allt annat nyttjande
av naturresurser ske med hänsyn till
förvaltarskapsprincipen. Det ska vara
långsiktigt ekologiskt hållbart och i första
hand syfta till människoföda. Ett alltför
omfattande fiskeuttag gynnar ingen utan
resulterar endast i att tillgången sinar och
att näringen på lång sikt dör ut.
Skogsbruket och den därmed
sammanhängande förädlingsindustrin är
sedan länge en viktig svensk basnäring. För
att svenskt skogsbruk och skogsindustri
ska kunna utvecklas i framtiden krävs
övergripande långsiktiga och hållbara
spelregler som befrämjar såväl
produktions- som miljömål. Det är
angeläget att dessa mål har samma prioritet
och dignitet vid utformandet av den
övergripande skogspolitiken.
Skogsbruket och den därmed
sammanhängande förädlingsindustrin är
sedan länge en viktig svensk basnäring. För
att svenskt skogsbruk och skogsindustri
ska kunna utvecklas i framtiden krävs
övergripande långsiktiga och hållbara
spelregler som befrämjar såväl
produktions- som miljömål. Det är
angeläget att dessa mål har samma prioritet
och dignitet vid utformandet av den
övergripande skogspolitiken.
Kapitel 6. Framtidens samhälle – förbrukat eller förvaltat?
DEN SOM OROAR SIG för hur
DEN SOM OROAR SIG för hur
framtidens miljö kommer att se ut saknar
framtidens globala miljö kommer att se ut
inte anledningar. Klimatförändringar, den
saknar inte anledningar. Klimatförsnabba skogsförstöringen, minskade
ändringar, skogsförstöring, minskade
fiskefångster, kemikalier i miljön, regional
fiskefångster, kemikalier i miljön, regional
vattenbrist, övergödning är alla exempel på vattenbrist och övergödning är alla
en utveckling som inte är hållbar. Samtidigt exempel på en utveckling som inte är
visar erfarenheter att det går att bryta en
hållbar. Samtidigt visar erfarenheter att det
negativ trend.
går att bryta en negativ trend.
110 1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
Begreppet ”hållbar utveckling” definieras
ofta som ”en utveckling som tillgodoser
dagens behov utan att äventyra kommande
generationers möjligheter att tillgodose sina
behov”. Genom att betona
generationsperspektivet återspeglar denna
definition mycket väl en av de principer
som är grundläggande för
kristdemokraternas förhållningssätt till
miljön, det vi kallar
förvaltarskapsprincipen. Med detta menas
att människan är förvaltare av – och inte
herre över – skapelsen. Det ger oss
människor ett speciellt ansvar. Vi ska agera
med en långsiktig helhetssyn med respekt
för vår samtida omgivning och kommande
generationer.
Begreppet hållbar utveckling definieras ofta
som en utveckling som tillgodoser dagens
behov utan att äventyra kommande
generationers möjligheter att tillgodose sina
behov. Genom att betona
generationsperspektivet återspeglar denna
definition mycket väl en av de principer
som är grundläggande för
kristdemokraternas förhållningssätt till
miljön, det vi kallar
förvaltarskapsprincipen. Med detta menas
att människan är förvaltare av – och inte
herre över – skapelsen. Det ger oss
människor ett speciellt ansvar. Vi ska agera
med en långsiktig helhetssyn med respekt
för vår samtida omgivning och kommande
generationer.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
Förvaltarskapet gäller både de egna
Förvaltarskapet gäller både de egna
19
personliga resurserna och de materiella
personliga tillgångarna och de materiella
20
värdena: miljö och naturresurser. Vi ska
värdena: miljö och naturresurser. Vi ska
21
agera på ett sådant sätt att vi med stolthet
agera på ett sådant sätt att vi med stolthet
22
kan överlämna frukterna av vårt arbete.
kan överlämna frukterna av vårt arbete.
23
Det förutsätter att vi förvaltar och inte på
Det förutsätter att vi förvaltar och inte på
24
ett ansvarslöst sätt förbrukar ändliga
ett ansvarslöst sätt förbrukar ändliga
25
resurser och naturvärden. Det förutsätter
resurser och naturvärden. Det förutsätter
26
också att agerandet grundas på
också att agerandet grundas på
27
försiktighetsprincipen. Med detta menas att försiktighetsprincipen. Med detta menas att 28
om misstanke finns om hot eller
om misstanke finns om hot eller
29
oåterkallelig skada på miljön, måste extra
oåterkallelig skada på miljön, måste extra
30
försiktighet tillämpas. Avsaknad av
försiktighet tillämpas.
31
vetenskapliga bevis får inte användas som
32
ursäkt för att skjuta upp åtgärder för att
33
förhindra miljöförstöring.
34
35
Förvaltarskapet innebär inte något passivt
Förvaltarskapet innebär inte något passivt
36
förhållningssätt utan är utvecklande och
förhållningssätt utan är utvecklande och
37
förädlande till sin karaktär. Människan kan förädlande till sin karaktär. Människan kan 38
därför ingripa och påverka naturen, men
därför ingripa och påverka naturen, men
39
ska göra det på ett sätt som är långsiktigt
ska göra det på ett sätt som är långsiktigt
40
hållbart och varsamt. Till och med att odla hållbart och varsamt.
41
upp mark och producera säkra livsmedel
42
inverkar starkt på naturen, men det ligger
43
inom uppdraget som
44
förvaltare.
45
46
Förhållandet till djuren ska präglas av
Förhållandet till djuren ska präglas av
47
förvaltarskap, så att djuren behandlas med förvaltarskap, så att djuren behandlas med 48
respekt och omtanke. Det faktum att djur
respekt och omtanke. Det faktum att djur
49
och människor inte har samma värde,
och människor inte har samma värde,
50
innebär inte att djuren skulle sakna värde.
innebär inte att djuren skulle sakna värde.
51
111 Ansvaret, som är grundbulten i
förvaltarskapsprincipen, är både personligt
och gemensamt. Människan är en rationell
varelse ansvarig för sina handlingar. Hon
kan själv göra medvetna val för att ta
tillvara både sina egna och andras yttre
resurser. Det går inte att vältra över
ansvaret på andra personer, eller på
samhället i övrigt, när det gäller att ändra
livsstil. Strävan att förbruka mindre av
ändliga resurser och energi och ett
personligt ansvar för kretslopp och
avfallshantering är en nödvändighet för
långsiktig överlevnad för mänskligheten.
Samtidigt räcker det inte med bara
individuella beslut. Det behövs
övergripande ramar och förutsättningar
som möjliggör och uppmuntrar en
långsiktigt hållbar livsstil. Miljöhänsyn
behöver genomsyra alla politikområden.
Hållbar utveckling förutsätter att ekologi,
ekonomi och sociala hänsyn integreras.
Olika styrmedel, såväl informativa och
regulativa som ekonomiska kompletterar
varandra och kan användas var för sig eller
tillsammans, beroende på
verksamhetsområde. Lagstiftning med
förbud och gränsvärden, en ekologiskt
färgad skattepolitik, miljöledningssystem,
miljövänlig upphandling samt utbildning
till konsumentmakt är exempel på
strategiska instrument som måste
användas. Substitutionsprincipen, som
innebär att mindre farliga ämnen så långt
möjligt ska ersätta farliga, är också ett
viktigt verktyg.
Ansvaret, som är grundbulten i
förvaltarskapsprincipen, är både personligt
och gemensamt. Människan är en rationell
varelse ansvarig för sina handlingar. Hon
kan själv göra medvetna val och utnyttja
sin makt som konsument för att ta tillvara
både sina egna och andras yttre resurser.
Det går inte att vältra över ansvaret på
andra personer, eller på samhället i övrigt,
när det gäller att ändra livsstil. Strävan att
förbruka mindre av ändliga resurser och ett
personligt ansvar för kretslopp och
avfallshantering är en nödvändighet för
långsiktig överlevnad för mänskligheten.
Samtidigt räcker det inte med bara
individuella beslut. Det behövs
övergripande ramar och förutsättningar
som möjliggör och uppmuntrar en
långsiktigt hållbar livsstil. Miljöhänsyn
behöver genomsyra alla politikområden.
Hållbar utveckling förutsätter att ekologi,
ekonomi och sociala hänsyn integreras.
Olika styrmedel, såväl informativa och
regulativa som ekonomiska kompletterar
varandra och kan användas var för sig eller
tillsammans, beroende på
verksamhetsområde. Lagstiftning med
förbud och gränsvärden, en ekologiskt
färgad skattepolitik, miljöledningssystem,
miljövänlig upphandling är exempel på
strategiska instrument som ska användas.
Substitutionsprincipen, som innebär att
mindre farliga ämnen så långt möjligt ska
ersätta farliga, är också ett viktigt verktyg.
En marknadsekonomi utifrån ett
förvaltarskapsperspektiv, ger möjligheter
att driva utvecklingen så att den blir
ekologiskt hållbar. Att människor
överutnyttjar vissa miljöresurser har till
stor del sin grund i så kallat
marknadsmisslyckande. De kostnader som
den enskilde individen eller företaget
belastas med motsvarar inte de kostnader
som totalt sett uppstår i samhället, och
många gånger har utnyttjandet av miljön
uppfattats som gratis. Men om miljöns
värde synliggörs och miljökostnaderna
återspeglas i prissättningen, kan dessa
En marknadsekonomi utifrån ett
förvaltarskapsperspektiv, ger möjligheter
att driva utvecklingen så att den blir
hållbar. Att människor överutnyttjar vissa
miljöresurser har till stor del sin grund i så
kallat marknadsmisslyckande. De
kostnader som den enskilde individen eller
företaget belastas med motsvarar inte de
kostnader som totalt sett uppstår i
samhället. Många gånger har utnyttjandet
av miljön uppfattats som gratis. Men om
miljöns värde synliggörs och
miljökostnaderna återspeglas i
prissättningen, kan dessa beaktas i de
112 1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
beaktas i de beslut som tas av producenter
och konsumenter. Detta kan ske genom att
upprätthålla principen att förorenaren ska
betala och att beskattningen i högre grad
ligger på natur- och miljöresurser än på
människors arbetsinsatser. Dessutom bör
det traditionella välfärdsbegreppet beräknat
som bruttonationalprodukten (BNP)
kompletteras med miljöräkenskaper för att
synliggöra sambandet mellan ekonomi och
miljö.
beslut som tas av producenter och
konsumenter. Detta kan ske genom att
upprätthålla principen att förorenaren ska
betala och att beskattningen i högre grad
ligger på natur- och miljöresurser än på
människors arbetsinsatser. Dessutom bör
det traditionella välfärdsbegreppet beräknat
som bruttonationalprodukten (BNP)
kompletteras med miljöräkenskaper för att
synliggöra sambandet mellan ekonomi och
miljö.
6.1. NATURRESURSER OCH MILJÖ
6.1. NATURRESURSER OCH MILJÖ
En av vår tids största utmaningar är att
minska negativ påverkan på naturen till vad
naturen klarar av att ta hand om. En allt
för omfattande resursförbrukning, där
gränsen för ett hållbart uttag från
ekosystemet överskridits, är ett mycket
stort problem och strider mot målet att
även kommande generationer ska kunna
tillgodose sina behov.
Länge dominerades miljödebatten av oron
för att vissa ändliga råvaror skulle ta slut.
Även om det fortfarande är ett stort
problem i vissa sammanhang har
erfarenheterna visat att då tillgången på de
ändliga råvarorna minskar så regleras det
ofta med stigande priser eller upptäckter av
nya ämnen som kan ersätta bristvarorna.
Men samma mekanismer finns inte då
”miljöutrymmet” minskar. Det allvarligaste
problemet är därför bristen på förnybara
resurser. Med en ökande befolkning och
fortsatt tillväxt är det framförallt tillgången
till betes- och jordbruksmark, till rent
vatten och ren luft samt fiskemöjligheter
som är hotad. Detta sker genom över- och
felutnyttjande samt inte minst genom
avfallsmängder och utsläpp som är så stora
att naturen inte kan bryta ned dem, vilket
leder till förgiftning, försurning och
klimatförändringar.
Länge dominerades miljödebatten av oron
för att vissa ändliga råvaror skulle ta slut.
Även om det fortfarande är ett stort
problem i vissa sammanhang har
erfarenheterna visat att då tillgången på de
ändliga råvarorna minskar så regleras det
ofta med stigande priser eller upptäckter av
nya ämnen som kan ersätta bristvarorna.
Men samma mekanismer finns inte då
”miljöutrymmet” minskar. Det allvarligaste
problemet är därför bristen på förnybara
resurser. Med en ökande befolkning och
fortsatt tillväxt är det framförallt tillgången
till betes- och jordbruksmark, till rent
vatten och ren luft samt fiskemöjligheter
som är hotad. Detta sker genom över- och
felutnyttjande samt inte minst genom
avfallsmängder och utsläpp som är så stora
att naturen inte kan bryta ned dem, vilket
leder till miljöförstöring.
För att motverka växthuseffekten krävs
krafttag för att hejda utsläpp av koldioxid
och andra växthusgaser. Fossilbränslena
måste fasas ut från såväl energi- som
transportsektorn. Förnyelsebara bränslen
För att motverka klimatförändringen krävs
krafttag för att hejda utsläpp av koldioxid
och andra växthusgaser. Fossilbränslena
måste fasas ut från såväl energi- som
transportsektorn. Förnyelsebara bränslen
113 1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
måste skattemässigt gynnas. Inhemsk
produktion ska stimuleras.
För att minska avfallsmängden, behövs en
kretsloppsanpassad utveckling, bland annat
genom ett utökat producentansvar. När
producenterna får ansvar för avfallet, ökar
incitamenten att redan från början
producera varor som går att demontera
och återvinna. Avfallshanteringen ska vara
inriktad på källsortering, återvinning,
återanvändning och kompostering av det
organiska avfallet.
Västvärldens livsstil som innebär ett
enormt resursslöseri är inte långsiktigt
hållbar. Forskarrapporter har visat att
jordens ekosystem inte långsiktigt klarar av
att försörja mer än en halv miljard
människor, om alla ska leva som vi. För att
kunna behålla en hög levnadsstandard,
samtidigt som de som idag lever i
fattigdom ska få det drägligare, måste vi bli
mycket mer effektiva i vårt
resursutnyttjande. Det behövs ny och mer
miljövänlig och resurseffektiv teknik.
Näringslivet går allt mer mot en
dematerialisering, det vill säga att man
fokuserar på tjänster och funktioner istället
för produkter, till exempel att ett företag
definierar sin affärsidé som att sälja
tjänsten ”ren tvätt” – inte att sälja
tvättmaskiner. Detta sätt att tänka behöver
understödjas av långsiktiga politiska
styrmedel.
För att produktiviteten ska öka och mindre
resurser användas, behöver det också
finnas drivkrafter till detta i alla delar av
ekonomin. Det måste löna sig för individer
att ta ansvar, utbilda sig, arbeta och spara.
För företag måste det löna sig att investera
i produktion och utveckla ny teknik för att
höja kvaliteten och minska resursåtgången.
MILJÖN I ETT INTERNATIONELLT
PERSPEKTIV
De allvarligaste miljöhoten är globala eller
storregionala. Det gäller bland annat
växthuseffekten, ozonförtunning,
försurning, övergödning och spridning av
måste skattemässigt gynnas. Inhemsk
produktion ska stimuleras.
1
2
3
För att minska avfallsmängden, behövs en 4
kretsloppsanpassad utveckling, bland annat 5
genom ett utökat producentansvar. När
6
producenterna får ansvar för avfallet, ökar 7
incitamenten att redan från början
8
producera varor som går att demontera
9
och återvinna. Avfallshanteringen ska
10
främst utgå från att förebygga avfall, sedan 11
följer återanvändning och
12
materialåtervinning.
13
14
Livsstilen i höginkomstländerna innebär ett 15
enormt resursslöseri som inte är långsiktigt 16
hållbart. Därför måste vi bli mycket mer
17
effektiva i vårt resursutnyttjande.
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
För att produktiviteten ska öka och mindre 37
resurser användas, behöver det också
38
finnas drivkrafter till detta i alla delar av
39
ekonomin. Det måste löna sig att investera 40
i produktion och utveckla ny teknik för att 41
höja kvaliteten och minska resursåtgången. 42
43
44
45
MILJÖN I ETT INTERNATIONELLT
46
PERSPEKTIV
47
De allvarligaste miljöhoten är globala eller
48
storregionala. Därför är ett samarbete över 49
nationsgränserna nödvändigt och en av
50
EU:s viktigaste uppgifter.
51
114 1
2
3
4
5
6
Människor i höginkomstländer kan med
7
Den rika världen är ett hot mot en
innovationer, prioriteringar och reglering
8
ekologisk balans genom sin stora
bryta sambandet mellan tillväxt och
9
konsumtion och sitt ineffektiva
miljöbelastning. Samtidigt driver
10
resursutnyttjande. På grund av sin
efterfrågan i dessa länder ett
11
fattigdom är den fattiga delen av världen
resursutnyttjande som flyttas till länder
12
ett hot mot ekosystemet, som utsätts för
med lägre välstånd. I låginkomstländer
13
ett mycket hårt tryck till följd av
14
urbanisering och kortsiktigt utnyttjande av saknas ofta nödvändig reglering och
15
framförallt träråvaror. Den rika världen har modern miljöteknik. Människor i nöd
tvingas till kortsiktiga beslut med hög
16
ett ansvar att hantera denna situation,
belastning på lokala ekosystem som följd.
17
genom en rättvis handelspolitik och
Höginkomstländer som efterfrågar varor
18
bistånd på en anständig nivå. En hållbar
och produkter, har ett ansvar att hantera
19
utveckling förutsätter också
denna situation, genom en rättvis
20
marknadsekonomi och demokrati. Inte
handelspolitik och bistånd som möjliggör
21
någonstans har miljöförstöringen varit så
en utveckling i rätt riktning och tillgång till 22
stor som i de länder där man tillämpat
miljöanpassad teknik för
23
planekonomi. Ett system med
låginkomstländerna. En hållbar utveckling 24
överlåtelsebara utsläppsrättigheter bör
förutsätter också marknadsekonomi och
25
finnas inom EU.
demokrati. Inte någonstans har
26
miljöförstöringen varit så stor som i de
27
De rika länderna måste också se till att
länder där man tillämpat planekonomi. Ett 28
fattiga länder får del av den tekniska
system som innebär att utsläpp medför
29
utvecklingen så att de kan undvika många
kostnader bör finnas inom EU.
30
av de felsatsningar som gjorts i den rika
31
världen. En överföring av miljöanpassad
32
teknik måste ske.
33
6.2. NATURVÅRD, BIOLOGISK
34
6.2. NATURVÅRD, BIOLOGISK
MÅNGFALD OCH DJURSKYDD
35
MÅNGFALD OCH DJURSKYDD
Att slå vakt om den biologiska mångfalden Att slå vakt om den biologiska mångfalden 36
är viktigt av många skäl. Mångfalden är en är viktigt av många skäl. Mångfalden är en 37
förutsättning för ekosystemens långsiktiga förutsättning för ekosystemens långsiktiga 38
produktionsförmåga. Av rent praktiska skäl produktionsförmåga. Av rent praktiska skäl 39
är det också viktigt med mångfald då de
40
är det också viktigt med mångfald då de
areella näringarna nyttjar olika arter, liksom areella näringarna nyttjar olika arter, liksom 41
läkemedelsindustrin och energiindustrin.
42
läkemedelsindustrin och energiindustrin.
Idag är det dessutom omöjligt att förutse
43
Idag är det dessutom omöjligt att förutse
alla nya värdefulla framtida
44
alla nya värdefulla framtida
användningsområden. Vidare så finns de
45
användningsområden. Vidare så finns de
rena estetiska värdena i form av värdefulla rena estetiska värdena i form av värdefulla 46
kulturmiljöer och möjlighet till fritid och
47
kulturmiljöer och möjlighet till fritid och
rekreation. Det finns dessutom ett etiskt
48
rekreation. Det finns dessutom ett etiskt
49
perspektiv som innebär att morgondagens perspektiv som innebär hänsyn till
morgondagen.
50
generationer har lika stor rätt som dagens
51
miljögifter och tungmetaller. Föroreningar
sprids storskaligt och låter sig inte stoppas
av nationsgränser. Därför är ett samarbete
över nationsgränserna nödvändigt och en
av EU:s viktigaste uppgifter.
115 att lyssna till näktergalen och veta vilken
fågel det är.
1
2
3
För att bevara vårt nationella naturarv åt
För att bevara vårt nationella naturarv åt
4
kommande generationer, är
kommande generationer, är
5
nationalparkerna mycket viktiga.
nationalparkerna viktiga. Men det är också 6
Människan har ett behov av
viktigt att det finns stadsnära
7
naturupplevelser för möjlighet till
naturområden av hög kvalitet och att
8
avkoppling och välbefinnande, vilket
allemansrätten bevaras i Sverige, så att
9
många av de natursköna unika miljöerna i
möjlighet till friluftsliv finns på nära håll
10
parkerna kan ge. Men det är också viktigt
för alla människor. Även små grönytor i
11
att det finns stadsnära naturområden av
städerna fyller en viktig funktion för
12
hög kvalitet och att allemansrätten bevaras människors hälsa och rekreation. Parker
13
i Sverige, så att möjlighet till friluftsliv finns kan fylla vissa behov och naturområden för 14
på nära håll för alla människor. Även små
fri utveckling fyller andra behov.
15
grönytor i städerna fyller en viktig funktion
16
för människors hälsa och rekreation. Det
17
handlar också om att slå vakt om
18
oplanerade ytor. Parker kan fylla vissa
19
behov och otuktade naturområden fyller
20
andra behov.
21
22
Ett bevarande av den biologiska
Ett bevarande av den biologiska
23
mångfalden kräver både reservatsskydd i
mångfalden kräver både reservatsskydd i
24
olika former och stor naturhänsyn i skogs- olika former och stor naturhänsyn i skogs- 25
och jordbrukslandskapet. Markägarna är
och jordbrukslandskapet. Markägarna är
26
här en stor resurs, inte minst då det gäller
här en stor resurs, inte minst då det gäller
27
att bevara kulturlandskapet.
att bevara kulturlandskapet.
28
29
Våtmarker behöver bevaras och vid behov Våtmarker behöver bevaras och vid behov 30
återställas, skog behöver reservatsskyddas i återställas, skog behöver reservatsskyddas i 31
tillräcklig omfattning för att bevara den
tillräcklig omfattning för att bevara den
32
biologiska mångfalden. Strand- och
biologiska mångfalden. Det behövs ett
33
biotopskyddet ska värnas och den fjällnära strand- och biotopskydd samt särskilda
34
skogen omfattas av särskilda skyddsregler. skyddsregler för den fjällnära skogen. Ett
35
Men det räcker inte bara med naturskydd. I strandskydd bör inte tillämpas generellt
36
sjöar och vattendrag är föroreningar från
utan användas i områden där det finns skäl 37
luft och markanvändning de största hoten. för det. Men det räcker inte bara med
38
Internationella överenskommelser behövs naturskydd. Internationella
39
för att begränsa utsläpp som leder till
överenskommelser behövs för att begränsa 40
försurning och övergödning.
utsläpp som leder till försurning och
41
övergödning.
42
43
44
Människan har ett ansvar att värna andra
Människan har ett ansvar att värna andra
45
levande varelser. Det innebär att
levande varelser. Det innebär att
46
människan ska ta väl hand om de djur som människan ska ta väl hand om de djur som 47
hon har i sin vård och sörja för att dessa
hon har i sin vård och sörja för att dessa
48
djur får leva ett så naturligt liv som möjligt. djur får leva ett så naturligt liv som möjligt. 49
Utgångspunkten för människan i sitt
Utgångspunkten för människan i sitt
50
umgänge med djur bör vara, att så långt det umgänge med djur bör vara, att så långt det 51
116 är möjligt, undvika stress, smärta och
skador för djuren. Vid djurhållning ska
också djurens hälsa främjas och hänsyn tas
till djurens fysiologiska och
beteendemässiga behov. Gentekniska
förändringar i deras arvsmassa, som till
exempel skulle kunna innebära
förändringar i utseendet eller
reproduktionsförmågan, ska inte tillåtas.
Vid all bedömning av verksamhet som
innebär användning av genteknik ska
försiktighetsprincipen råda. Onödigt
lidande ska inte förekomma, och
djurförsök ska endast få förekomma i
yttersta undantagsfall. Långväga
djurtransporter ska undvikas i största
möjliga utsträckning. Strikta regler för hur
djuren ska behandlas vid transport ska
finnas.
Människans ansvar omfattar också de
vilda djuren. De ska alltid behandlas med
hänsyn till sitt behov av ett naturligt liv.
är möjligt, undvika stress, smärta och
skador för djuren. Vid djurhållning ska
också djurens hälsa främjas och hänsyn tas
till djurens fysiologiska och
beteendemässiga behov. Onödigt lidande
ska inte förekomma, och djurförsök ska
endast få förekomma i yttersta
undantagsfall. Långväga djurtransporter
ska undvikas i största möjliga utsträckning.
Strikta regler för hur djuren ska behandlas
vid transport ska finnas.
Människans ansvar omfattar också de vilda
djuren. De ska alltid behandlas med hänsyn
till sitt behov av ett naturligt liv.
6.3. JAKT, FISKE OCH VILTVÅRD
Jakt, fiske och viltvård är en del i
bevarandet av den biologiska mångfalden.
Förutom att de för många människor är en
viktig del i deras rekreation och friluftsliv,
är de dessutom, rätt bedrivna, ett tydligt
exempel på tillämpat förvaltarskap av
naturliga resurser. Viltvården är viktig för
att undvika sjukdomar, trafikolyckor samt
skador på jordbruksgrödor och skog. Med
utgångspunkt i ett principiellt stöd för den
enskilda äganderätten och generationers
erfarenhet av enskilt ägande av skogs- och
jordbruksmark som garant för gott och
långsiktigt förvaltarskap, bör kopplingen
mellan markägande och jakt- och fiskerätt
finnas. Samtidigt är det angeläget att det
offentliga vidtar olika åtgärder för att
bereda marklösa jägare tillgång till jakt på
offentligt ägd mark.
6.3. JAKT, FISKE OCH VILTVÅRD
Jakt, fiske och viltvård är en del i
bevarandet av den biologiska mångfalden.
Förutom att de för många människor är en
viktig del i deras rekreation och friluftsliv,
är de dessutom, ett tydligt exempel på
tillämpat förvaltarskap av naturliga
resurser. Viltvården är viktig för att
undvika sjukdomar, trafikolyckor samt
skador på jordbruksgrödor och skog. Med
utgångspunkt i ett principiellt stöd för den
enskilda äganderätten och generationers
erfarenhet av enskilt ägande av skogs- och
jordbruksmark som garant för gott och
långsiktigt förvaltarskap, bör kopplingen
mellan markägande och jakt- och fiskerätt
finnas. Samtidigt är det angeläget att det
offentliga vidtar olika åtgärder för att
bereda marklösa jägare tillgång till jakt på
offentligt ägd mark.
För att det i Sverige ska finnas livskraftiga
stammar av våra fyra stora rovdjur: björn,
lo, järv och varg behöver de vara fredade.
Möjligheten till skydds¬jakt för att värna
liv och egendom ska finnas. En långsiktigt
hållbar rovdjurspolitik måste utformas i
Det ska finnas livskraftiga stammar av våra
fyra stora rovdjur: björn, lo, järv och varg.
De ska förvaltas så att samexistens med
andra intressen är möjligt och det ska
också finnas möjlighet till skydds¬jakt för
att värna liv och egendom. En långsiktigt
hållbar rovdjurspolitik måste utformas i
117 1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
samråd med den berörda
landsbygdsbefolkningen.
samråd med den berörda
landsbygdsbefolkningen.
1
2
3
4
6.4. GENTEKNIK
6.4. GENTEKNIK
5
Den moderna gentekniken är ett av de
Den moderna gentekniken är ett av de
6
kraftfullaste instrument till förändring som kraftfullaste instrument till förändring som 7
kommit i människans hand. Rätt förvaltad kommit i människans hand. Rätt förvaltad 8
kan den främja det gemensamma bästa och kan den främja det gemensamma bästa och 9
en god samhällsutveckling. Utvecklingen
en god samhällsutveckling. Utvecklingen
10
går snabbt när det gäller genteknik
går snabbt när det gäller genteknik
11
tillämpad på växter och djur. Eftersom allt tillämpad på växter och djur. Eftersom allt 12
liv har samma byggstenar finns också en
liv har samma byggstenar finns också en
13
oerhörd potential att påverka mänskliga
oerhörd potential att påverka mänskliga
14
celler och därmed mänskligt liv. Detta
celler och därmed mänskligt liv. Detta
15
öppnar möjligheter till bland annat helt nya öppnar möjligheter till bland annat helt nya 16
medicinska behandlingsmetoder men
medicinska behandlingsmetoder men
17
medför också nya etiska dilemman. Detta
medför också nya etiska dilemman. Detta
18
är inte något helt nytt. Det har funnits
är inte något helt nytt. Det har funnits
19
etiska problem inom detta område långt
etiska problem inom detta område långt
20
innan den moderna gentekniken blev
innan den moderna gentekniken blev
21
aktuell, även inom till exempel traditionell
aktuell, även inom till exempel traditionell
22
avel. Skillnader är dels hastighet och styrka avel. Skillnader är dels hastighet och styrka 23
på de instrument som nu är tillgängliga och på de instrument som nu är tillgängliga och 24
dels att man nu kan göra
dels att man nu kan göra
25
genkombinationer som aldrig skulle ha
genkombinationer som aldrig skulle ha
26
uppstått på naturlig väg. Eventuella misstag uppstått på naturlig väg. Eventuella misstag 27
och oförutsedda effekter får därför mycket och oförutsedda effekter får därför mycket 28
större konsekvenser än tidigare. Det är
större konsekvenser än tidigare. Det är
29
viktigt att man går ytterst varsamt fram och viktigt att man går ytterst varsamt fram och 30
att man i lagstiftningen kräver att etiska
att man i lagstiftningen kräver att etiska
31
hänsyn ska tas.
hänsyn ska tas.
32
33
Den nya tekniken kan vara ett verksamt
Gentekniken kan vara ett verksamt medel
34
medel för att kunna föda en växande
för att kunna föda en växande
35
världsbefolkning, men också för att kunna världsbefolkning, men också för att kunna 36
bota mycket av mänskligt lidande.
bota mycket av mänskligt lidande.
37
Gentekniken öppnar fantastiska
Gentekniken öppnar fantastiska
38
möjligheter, men det finns också problem
möjligheter, men kan även skapa hittills
39
som gör att stor försiktighet måste iakttas. oöverblickbara problem som gör att stor
40
Risken finns att grödor med gener som gör försiktighet måste iakttas. Risken finns att
41
dem motståndskraftiga mot vissa
grödor med gener som gör dem
42
bekämpningsmedel ska korsa sig med vilda motståndskraftiga mot vissa
43
släktingar och bilda hybrider, med
bekämpningsmedel ska korsa sig med vilda 44
svåröverblickbara ekologiska följder. Om
släktingar och bilda hybrider, med
45
genetiskt modifierade grödor
svåröverblickbara ekologiska följder.
46
överhuvudtaget ska odlas i öppen odling
47
måste nyttan med den genetiska
48
modifieringen noga vägas mot risken att en
49
spridning sker i naturen. Kunskapen om de
50
ekologiska effekterna av genetiskt
51
118 modifierade organismer är begränsad.
Utsättning av sådana organismer ska inte
tillåtas i öppen odling utan endast i
tillståndsprövade
försöksodlingar.
1
2
3
4
5
6
Växt- och djurförädlingen kan också bidra Växt- och djurförädlingen kan också bidra 7
till en utarmning av det genetiska kapitalet till en utarmning av det genetiska kapitalet 8
genom att konkurrera ut befintliga sorter
genom att konkurrera ut befintliga sorter
9
och raser. Utarmningen av gener ger
och raser. Utarmningen av gener ger
10
mindre variation att bygga vidare på. Vi vet mindre variation att bygga vidare på. Vi vet 11
inte exakt vilka betingelser som kommer
inte exakt vilka betingelser som kommer
12
att gälla i framtiden. Därför är en så bred
att gälla i framtiden. Därför är en så bred
13
genetisk bas som möjligt en form av
genetisk bas som möjligt en form av
14
försäkring inför en okänd framtid. Utifrån försäkring inför en okänd framtid.
15
förvaltarskapsprincipen ska EU och
Gentekniska förändringar i djurens
16
Sverige vara synnerligen restriktiva i att
arvsmassa, som till exempel skulle kunna
17
tillåta introduktion av genetiskt
innebära förändringar i utseendet eller
18
modifierade
reproduktionsförmågan, ska inte tillåtas.
19
livsmedel.
Utifrån förvaltarskapsprincipen måste
20
försiktighetsprincipen vara rådande vid
21
lagstiftning och tillståndsgivning inom
22
genteknikens område.
23
24
Som konsument ska man ha möjlighet att
Som konsument ska man ha möjlighet att
25
undvika produkter som innehåller genetiskt undvika produkter som innehåller genetiskt 26
modifierade organismer. En tydlig
modifierade organismer. En tydlig
27
märkning, med möjligheter till kontroll och märkning, med möjligheter till kontroll och 28
uppföljning måste därför finnas.
uppföljning måste därför finnas.
29
30
En förutsättning för att den biotekniska
En förutsättning för att den biotekniska
31
industrin ska kunna växa och skapa värden industrin ska kunna växa och skapa värden 32
för mänskligheten är möjligheten att
för mänskligheten är möjligheten att
33
skydda äganderätten till uppfinningar. För
skydda äganderätten till uppfinningar. Det 34
att främja öppenhet, forskning, utveckling handlar om ensamrätt att utnyttja en
35
och investeringar behövs patent- och
intellektuell prestation, en uppfinning, inte 36
växtförädlarrätt. Investeringskostnaderna
om att äga liv, enskilda gener eller
37
är höga och risken för plagiering är stor.
organismer, växter eller djur.
38
Det handlar om ensamrätt att utnyttja en
39
intellektuell prestation, en uppfinning. Det
40
handlar inte om att äga liv, enskilda gener
41
eller organismer, växter eller djur.
42
Det är därför viktigt att upprätthålla den
Det är därför viktigt att upprätthålla den
43
grundläggande skillnaden mellan upptäckt
grundläggande skillnaden mellan upptäckt
44
och uppfinning. Patent ska inte beviljas på och uppfinning. Patent ska inte beviljas på 45
rena upptäckter av till exempel en gen,
rena upptäckter av till exempel en gen,
46
gensekvens eller ett enzym. Det som
gensekvens eller ett enzym. Det som
47
existerar före forskning och genteknik är
existerar före forskning och genteknik är
48
en del av det gemensamma kulturarvet i
en del av det gemensamma kulturarvet i
49
vidare mening. Möjlighet till patent ska
vidare mening.
50
däremot finnas för till exempel en
51
119 modifierad gen, en gensekvens eller ett
enzym, vilka ingår i ett nytt biotekniskt
förfarande eller i en produkt. Kriterierna
ska vara de gängse som nyhet, uppfinningshöjd och industriell användbarhet. Att ta
patent på sådana mikrobiologiska
förfaranden, d.v.s. själva processen som
sådan (metodpatent) och på produkter
(produktpatent) är grundläggande i detta
sammanhang.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
Teknik och etik får inte separeras. All
Teknik och etik får inte separeras. All
12
forskning och bioteknisk verksamhet
forskning och bioteknisk verksamhet
13
inklusive patent och växtförädlarskydd ska inklusive patent och växtförädlarskydd ska 14
ytterst syfta till mänsklighetens
ytterst syfta till mänsklighetens
15
gemensamma bästa och måste utgå från
gemensamma bästa och måste utgå från
16
och respektera alla människors absoluta
och respektera alla människors absoluta
17
och okränkbara värde. Varken människan
och okränkbara värde. Varken människan
18
eller miljön får äventyras.
eller miljön får äventyras.
19
20
Frågan om gentekniskt modifierade
21
livsmedel får inte bli en fråga som bara
22
angår den nationella politiken. Det måste
23
finnas möjligheter att i den kommunala
24
offentliga upphandlingen aktivt kunna välja
25
ekologiska alternativ, som per definition är
26
fria från genetisk modifiering, för att på det
27
sättet säkerställa behovet av säkra
28
livsmedel.
29
30
6.5. ENERGI
6.5. ENERGI
31
Sveriges energiförsörjning ska tryggas
Sveriges energiförsörjning ska tryggas
32
genom en långsiktig och medveten
genom en långsiktig energipolitik med fasta 33
energipolitik med fasta spelregler, där
spelregler, där inhemska förnybara
34
inhemska förnybara energikällor och
energikällor och bränslen utgör en växande 35
bränslen utgör en växande bas. Den
bas. De tre grundpelarna för den svenska
36
negativa påverkan på hälsa, klimat och
energipolitiken ska vara miljömässig
37
miljö måste vara så liten som möjligt, och
hållbarhet, försörjningstrygghet och
38
därför behöver investeringar i
konkurrenskraft. Den negativa påverkan på 39
biobränslebaserad kraftvärme,
hälsa, klimat och miljö måste vara så liten
40
vindkraftverk, solenergi och småskalig
som möjligt, och därför behöver
41
vattenkraft stödjas. Den svenska
investeringar, forskning och utveckling i
42
kärnkraften ska fasas ut ur energisystemet i elkraft från vind, sol och vatten stödjas,
43
takt med att den ersätts med förnybar
liksom utveckling av nya förnybara
44
energi. Energiskatter och miljöavgifter bör energikällor. Det är av yttersta vikt att
45
utformas med hänsyn till förhållanden i
finna långsiktigt hållbara alternativ för den 46
omvärlden. Strävan ska vara att
framtida energiförsörjningen. En driftsäker 47
åstadkomma ett system som minimerar
kärnkraft kommer dock att vara en viktig
48
miljöbelastningen och säkerställer
del av svensk elproduktion under
49
tillgången till billig energi framställd under överskådlig tid.
50
trygga och säkra
51
120 förhållanden.
Energiskatter och regelverk behöver
utformas med hänsyn till förhållanden i
omvärlden för att inte näringslivets
konkurrenskraft ska urholkas.
1
2
3
4
5
Strävan ska vara att åstadkomma ett system 6
som minimerar miljöbelastningen och
7
säkerställer tillgången till billig energi
8
framställd under trygga och säkra
9
förhållanden.
10
11
Målet är ett ekologiskt uthålligt
Målet är ett ekologiskt hållbart
12
energisystem utan drastiska
energisystem utan drastiska
13
prisförändringar, elbrist och andra
prisförändringar, elbrist eller andra
14
betydande påfrestningar på välfärd och
betydande påfrestningar på välfärd och
15
sysselsättning. För att detta ska kunna vara sysselsättning. För att detta ska kunna vara 16
möjligt krävs att stora satsningar görs på
möjligt krävs långsiktiga investeringar och
17
energiforskning och energiteknisk
att stora satsningar görs på energiforskning 18
utveckling.
och energiteknisk utveckling.
19
20
En fri elmarknad leder till ökad konkurrens Ett väl fungerande energisystem kräver att 21
och därmed till lägre elpriser, vilket tyvärr
överföringskapaciteten inom Sverige och
22
kan få till följd att intresset för
till andra länder är väl utbyggd, också för
23
energisparande åtgärder minskar.
att möjliggöra svensk export av
24
klimateffektiv el. En öppen och
25
internationell energimarknad med ökad
26
konkurrens är till nytta för kunderna.
27
Prisbildningen och marknadens
28
funktionssätt behöver samtidigt hållas
29
under kontinuerlig uppsikt av berörda
30
myndigheter.
31
32
Medvetna konsumenter får dock större
Medvetna konsumenter får därmed större
33
möjlighet att välja energi och el som är
möjlighet att välja energi och el som är
34
producerade med mer miljövänlig teknik
producerade med mer miljövänlig teknik
35
och kan därför driva utvecklingen framåt.
och kan därför driva utvecklingen framåt.
36
För att energisparåtgärder ska få större
Energieffektivisering är ett lönsamt och
37
spridning krävs också att andra
effektivt sätt att trygga energiförsörjningen 38
förändringar görs. Investeringar som leder och nå våra miljö- och klimatmål. Det ger
39
till minskad energianvändning måste löna
stora samhällsekonomiska vinster genom
40
sig och inte föra med sig en ökad
lägre kostnader för hushåll och företag, nya 41
fastighetsskatt.
jobb, teknisk utveckling, innovation och
42
hållbarhet.
43
44
45
6.6. INNEMILJÖ
46
Innemiljön har stor betydelse för mänskligt
47
välmående. Större delen av tiden tillbringas
48
inomhus, i bostaden, på dagis, i skolan, på
49
jobbet. Undermålig ventilation, nya
50
oprövade bygg- och inredningsmaterial,
51
121 fukt- och mögelskador bidrar till att
människor upplever besvär av
inneklimatet.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
Den stora ökningen av allergier och annan
överkänslighet beror till stor del på dålig
inomhusluft, även om andra faktorer har
betydelse. Ökningen av allergier hänger
också samman med växande problem med
fukt och mögel. Därför behövs det en
återkommande kontroll av fukt, mögel,
radon, elektromagnetiska fält, ventilation
med mera.
Samhället har stora kostnader för att sanera
bostäder och offentliga lokaler från till
exempel radon och PCB. Vid nybyggnation
måste kommunerna i sin
myndighetsutövning säkerställa att
bostäder och andra lokaler är ekologiskt
anpassade så att problem kan undvikas.
För att komma till rätta med problemen i
inomhusmiljön krävs hälsodeklarerade
bostäder. Det behövs också system för
miljö- och hälsovärdering av byggmaterial,
byggande och byggnader, som underlag vid
beskrivningar av byggnadsobjekts
konsekvenser för ekologisk hållbarhet. De
olika ansvarsfrågorna ska vara tydliga och
en lag om produktansvar för bostadsvärdar
och lokaluthyrare finnas.
Buller är ett miljöproblem som allvarligt
inverkar på såväl boende- som arbetsmiljö
Många fritidsanläggningar har också alltför
hög ljudnivå, med hörselskador som följd.
Låga tillåtna gränser, med kontroller för att
garantera att dessa efterlevs, är därför
nödvändiga.
122

Förslag till principprogram (PDF - 380kb)

Transcription

Similar documents

LEDARSKAPSUPPGIFT - edu.trollhattan.se

Kulturgrammatik - Trafikpsykologi

Daniel Brattgård - Betaniastiftelsen

Information till årsräkningen för 2014

Barns erfarenheter av sociala gemenskaper i övergångarna till och

Ladda ner blanketten

mail_hemlöshet_150918

Från individ till kollektiv och en lärande organisation