docDaniel Brattgård - Betaniastiftelsen
download 
Report Transcription
Daniel Brattgård - Betaniastiftelsen
Etik och människosyn inom äldreomsorgen 08.00-09.00 09.00-09.45 09.45-10.00 10.00-12.00 12.00-13.00 13.00-13.45 13.45-14.30 14.30-15.00 15.00-16.00 Registrering och kaffe Nationella värdegrundens betydelse för äldre, anhöriga och personal Ewa Samuelsson, biträdande socialborgarråd, Stockholm Paus Etik som redskap för nationell värdegrund för äldreomsorg Daniel Brattgård, sjukhuspräst, Göteborg Lunch Respekt för patientens integritet och autonomi - grunden till ett värdigt liv Daniel Brattgård Döden och döendet – en naturlig del av livet Daniel Brattgård Kaffe Gott bemötande – en förutsättning för ett värdigt liv Daniel Brattgård Etik som redskap för nationell värdegrund för äldreomsorg Daniel Brattgård sjukhuspräst VDM teolog, föreläsare Sjukhuskyrkan Transplantationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset [email protected] - vad är det? Etik – ett ord med historia eJos rutin (franskans routine) ”Säll om är den kunskap rutten, förvärvad skicklighet yrkesskicklighet/vana som har till rättesnöre, hJo s att man rutt av latinetsbör rupta: bruten, banad karaktär tänka efterväg perfekt particip före” av rumpere: bryta sig ny väg Tage Danielsson yttre sed vana bruk rutin inre tänkesätt ståndpunkt handlingsmönster Etik – ett ord med yta och djup Värdegrund Västfastigheters värdegrund fungerar som en stabiliserande faktor i en föränderlig värld. Den visar vad vi står för och skapar sammanhållning samt präglar våra attityder och vårt beteende. (Daniel Brattgård Det gäller livet 1986) Ansvarsfullhet Vi känner att vi i samarbete med våra kunder är partners och lever upp till visat förtroende. Vi känner ett personligt ansvar för helheten och använder synsättetsom ”Kan jag Meningsfullhet, gerhjälpa till?” Vi tar gärna råd och hjälp av varandra. en tro på att livet en mening Vi håller vadhar vi lovar. Värdegrund Tre stiftelser • Reflexion 2012 - 2014och dialog om värd att satsa energi livsåskådning och människosyn Glädje och engagemang Vi värnar om trivsel på på arbetsplatsen värderingar och normer och i relationen med våra kunder. Vi kan skämta i allvaret. • Begriplighet, som innebär som Öppenhet visar sig i att man förstår sig själv, Vi uppträder uppriktigt i varje situation. och omgivning och tillvaro deskriptiv sin Vi agerar trovärdigt och kan kritisera oss själva. Vi eftersträvar en öppen dialog att man sig självbakom (beskrivande) liksom döljer i organisationen och med våra partners. blir förstådd av andra etik • Nytänkande Vi försöker tänka annorlunda Hanterbarhet, som handlar om och finna nya lösningar. Vi ifrågasätter, engagerar oss att kunna bemästra situationer och kommer med idéer till lösningar och förbättringar. som Vi följeruppstår upp det vi gör och lär oss av våra misstag. vårt förhållningssätt, våra ord och våra handlingar normativ (vägledande) etik Vårdmiljö Etik Men utöver de yrkesetiska koderna är det viktigt att föra ett levande samtal kring en gemensam värdegrund i verksamheten. Och att själv ständigt reflektera över de situationer och etiska dilemman som man kan ställas inför i sitt yrke. Om det viktiga samtalet avstannar finns det risk att det uppstår problem och missförstånd i kommunikationen med vårdtagare, anhöriga, kollegor och andra yrkesutövare, vilket innebär en säkerhetsrisk. Varje människa hamnar ibland i situationer då vi riskerar att behöva göra avkall på våra värderingar. Men med en gemensam värdegrund som bas och med de yrkesetiska koderna som vägledare minskar vi riskerna för att någon ska drabbas: att en vårdtagare eller anhörig ska känna sig kränkt – eller att jag som yrkesutövare ska känna mig otillräcklig och känna en samvetsstress. Etik och moral etik (grekiska) eJos hJos sed vana bruk inre tänkesätt ståndpunkt handlingsmönster ETIK den teoretiska reflexionen moral (latin) mos, mores sed moralis vana bruk sätt ordning tradition MORAL den praktiska handlingen Från etik till moral etik den teoretiska reflexionen värden normer det goda och det rätta vad vad är är gott rätt och vad vad är är ont fel moral den praktiska handlingen Att bygga en värdegrund Respekt för patientens integritet och autonomi - grunden till ett värdigt liv Det etiska dilemmat - ett ord om värdekonflikter dilemma = ”trångmål” av grek. di - lemma di = dubbel lemma = sats, antagande Pikuach Nefesh plikten att främja livet En valsituation där de och respekten be/handlingsalternativ somför står tillbuds livets helgd har etiskt svåravvägda konsekvenser: - vilka värden konkurrerar eller till och med kolliderar? - vilka värden väger tyngst i vågskålarna? ”kinkigt läge där man är illa däran hur man än handlar” (Nationalencyklopedin) Kibud Hamet vördnad inför döden och respekten för den döda kroppen Det etiska dilemmat - ett ord om värdekonflikter dilemma = ”trångmål” av grek. di - lemma di = dubbel lemma = sats, antagande En valsituation där de be/handlingsalternativ som står tillbuds har etiskt svåravvägda konsekvenser: - vilka värden konkurrerar eller till och med kolliderar? - vilka värden väger tyngst i vågskålarna? ”kinkigt läge där man är illa däran hur man än handlar” (Nationalencyklopedin) Värdigt liv Självbestämmande, delaktighet och individanpassning ”Personalen ger den äldre personen stöd i att upprätthålla sitt oberoende, t.ex. genom att tillämpa ett funktionsbevarande och rehabiliterande arbetssätt. Personalen arbetar på ett sätt som säkerställer att den äldre personen kan påverka såväl innehållet i beslut om bistånd som hur insatserna genomförs. Personalen arbetar på ett sätt som säkerställer att hjälpen och stödet anpassas till den äldre personens behov, förutsättningar och önskemål. Personalen har ett förhållningssätt som inbjuder den äldre personen att föra fram sina åsikter och önskemål. Kommunikationen med den äldre personen anpassas till hans eller hennes förutsättningar och behov. Samtal förs på ett språk som den äldre personen förstår och särskild hänsyn tas till betydelsen av att få uttrycka sig på sitt modersmål. Personalen samarbetar med närstående när den äldre personen så önskar.” Äldreomsorgens nationella värdegrund Värdigt liv Privatliv och integritet ”Personalen värnar om att den äldre personen får leva sitt liv i enlighet med sin personlighet och identitet. Personalen respekterar att den äldre personens bostad är dennes hem, t.ex. genom att det finns en överenskommelse om hur besök i hemmet ska gå till. Personalen arbetar på ett sätt som säkerställer att den äldre personen själv får bestämma om den kroppsliga omsorgen, t.ex. av- och påklädning och toalettbesök. Personalen visar diskretion i omsorgssituationer.” Äldreomsorgens nationella värdegrund Hälso- och sjukvårdslagen §2a Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den skall särskilt 1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, 2. vara lätt tillgänglig, 3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, 4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, 5. tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Olika insatser för patienten skall samordnas på ett ändamålsenligt sätt. Varje patient som vänder sig till hälso- och sjukvården skall, om det inte är uppenbart obehövligt, snarast ges en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. Lag (2006:49) Socialtjänstlagen §1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiv deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet. När åtgärder rör barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver.” Människosyn och människovärde Enligt funktionalistisk människosyn humanistisk blir konsekvensen att människosyn en människa med funktionsnedsättning samtidigt drabbas av en reduktion av knyter människovärdet människovärdet till människans existens och ser henne som person Enligt humanistisk människosyn funktionalistisk blir konsekvensen att människosyn en människa med funktionsnedsättning trots detta knyter behåller sitt människovärde intakt människovärdet till människans förmåga och ser henne i hennes funktion Integritet ”integritas” oskaddhet osårbarhet okränkbarhet som har sin grund i människovärdet Autonomi ”självbestämmande” skölden som bevarar och försvarar, upprättar och återupprättar, erövrar och återerövrar människovärdet (Erwin Bischofberger) Integritet och autonomi INTEGRITET AUTONOMI oskaddhet osårbarhet okränkbarhet skölden som bevarar och försvarar, Skyddet upprättar omkring och återupprättar, människoerövrar och värdet återerövrar människovärdet Grunden som förhar sin grund människoi värdet människovärdet Integritet och autonomi integritet integritet integritet integritet autonomi autonomi autonomi med en egen med med frånspirande tillfälligt bristande berövad tagen avtagande nedsatt utan en egen Integritet och autonomi INTEGRITET oskaddhet osårbarhet okränkbarhet AUTONOMI Skyddet omkring människovärdet som har sin grund i människovärdet Grunden för människovärdet skölden som bevarar och försvarar, upprättar och återupprättar, erövrar och återerövrar människovärdet Det etiska dilemmat dilemma = ”trångmål” av grek. di - lemma di = dubbel lemma = sats, antagande Autonomi En valsituation där skölden de be/handlingsalternativ som står tillbuds somhar slår vakt om etiskt svåravvägda konsekvenser: människovärdet - vilka värden konkurrerar eller till och med kolliderar? - vilka värden väger tyngst i vågskålarna? ”kinkigt läge där man är illa däran hur man än handlar” (Nationalencyklopedin) Integritet okränkbarhet som har sin grund i människovärdet Etiska aspekter på tvångsvård Professor emeritus Jan-Otto Ottosson (Läkartidningen 22/2013) ”Allvarlig psykisk störning omfattar liksom tidigare dels psykotiska tillstånd med förlorad verklighetsförankring, dels depressioner med självmordsrisk, som visar sig som tankar på suicid, eventuellt också suicidplanering eller genomfört suicidförsök. Långt framskriden demens kan uppfylla kraven på allvarlig psykisk störning. Den nuvarande lagen tillåter inte tvångsåtgärder mot demenssjuka personer i äldreboenden med särskild service eller andra former av kommunal äldreomsorg. Det leder till att demenssjuka personer måste tas in för sluten psykiatrisk vård för att få det skydd och den trygghet som möjligheten att kunna låsa en ytterdörr medför. Utredningen öppnar för möjligheten till visst begränsat tvång inom den kommunala äldreomsorgen så att dementa personer inte ska behöva överföras till sluten psykiatrisk vård. Varje flyttning av en äldre person från en invand »hemmiljö« skapar en oro och otrygghet som kan förvärra tillståndet.” Döden och döendet - en naturlig del av livet Döden som nyckel ”Döden är nyckeln till livets dörr….. Det är förnekandet av döden som delvis är skulden till att många människor lever ett tomt och meningslöst liv. När man lever som om man skulle leva för evigt, blir det alltför lätt att uppskjuta saker man vet att man måste göra. Idag är det Man lever sitt liv förstaför dagen som förberedelse morgondagen, i minnet av pågårdagen och under tiden går varje dag förlorad. resten Om man däremot helt har insett att varjeliv ny dag kan bli den sista i ens liv, av Ditt använder man denna dag till att mogna och utvecklas, att bli mer av det man egentligen är, att försöka nå andra människor.” ur ”Death - the Final Stage of Growth” av Elisabeth Kubler-Ross Livets villkor Vi lever längre… Vi dör längre… Livets villkor Vi lever längre Vi dör längre Dödsfall år 2000 fördelade på åldersgrupper och kön. Under tiden 1975-2000 - halverades barnadödligheten - ökade medellivslängden med 4 år och var år 2008 för kvinnor för män 83,5 år 78,6 år Av dem som dör är - mer än 50% över 80 år - 90% ålderspensionärer Ålder: Kvinnor Män Antal Idag % Antal % beräknas 123 0,3 186 0,4 majoriteten 85 av 0,2 96 0,2 dem 751dör1,6 1 567 3,4 som (80%) dö 4 151 8,7 6 288 13,8 den långsamma döden -0 1 - 14 15 - 44 45 - 64 65 - 74 5 571 11,7 75 37 125 77,7 8 600 18,8 28 973 63,4 Den palliativa vårdens värdegrund Helhet ”Obotligt sjuka människor har olika behov som brukar sammanfattas i fyra kategorier som kan överlappa varandra: fysiska, psykiska, sociala och existentiella. Därför kan den palliativa vården ses som en plattform där olika kompetenser kommer samman för att på ett mångfacetterat sätt bidra till den sjukes bästa. Samtidigt som behovet av ett nära samarbete mellan olika stödjande yrkesgrupper runt den sjuke inte nog kan understrykas, är det lika viktigt att hela tiden se honom eller henne som en odelbar individ. Hur man handskas med kroppen påverkar själen och tvärtom. Samtidigt är det varken kroppen eller själen som lider utan personen i sin helhet. Denna person förlorar inte sitt människovärde trots minskande funktionsförmågor. Även om personen mister sitt aktörskap – det vill säga möjligheten att aktivt påverka sitt liv – är hon lika mycket en människa med rätt att behandlas och bemötas värdigt.” Ödets sked att ta ödets sked i vacker hand nej, inte jag, kanske ändå ibland bär inom mig en karta jag inte kan tyda Livets slut på grund av ålderdom ÅLDRANDET fysiskt psykiskt socialt existentiellt/ andligt det kan göra ont med tanke på Livets slut på grund av ålderdom ÅLDRANDET det kan göra ont med tanke på fysiskt när kroppens funktioner avtar människans kropp psykiskt socialt existentiellt/ andligt Livets slut på grund av ålderdom ÅLDRANDET det kan göra ont med tanke på fysiskt när kroppens funktioner avtar människans kropp psykiskt att leva medveten om att livet närmar sig sitt slut människan inför sin ålderdom och inför sin död socialt existentiellt/ andligt Livets slut på grund av ålderdom ÅLDRANDET det kan göra ont med tanke på fysiskt när kroppens funktioner avtar människans kropp psykiskt att leva medveten om att livet närmar sig sitt slut människan inför sin ålderdom och inför sin död socialt att många vänner fallit ifrån och att inte träffa nära och kära så ofta människan bland andra människor existentiellt/ andligt Livets slut på grund av ålderdom ÅLDRANDET det kan göra ont med tanke på fysiskt när kroppens funktioner avtar människans kropp psykiskt att leva medveten om att livet närmar sig sitt slut människan inför sin ålderdom och inför sin död socialt att många vänner fallit ifrån och att inte träffa nära och kära så ofta människan bland andra människor existentiellt/ andligt att lämna livet, att möta döden och vad händer sedan? människan inför livets och dödens mysterium DE DÖENDES RÄTTIGHETER ”The Dying Person´s Bill of Rights” skapad vid en workshop på en konferens i Lansing, Michigan publicerad i American Journal of Nursing January 1975 Jag har rätt Fysisk dimension av lidande/smärta - att bli behandlad som en levande människa ända fram till min död. - att förvänta mig fortsatt medicinsk behandling och vård, även om syftet inte längre är bot utan välbefinnande. - att delta i beslut som gäller min vård. - att få optimal smärtlindring. Psykisk dimension av lidande/smärta - att bli vårdad av omsorgsfulla, medkännande och kunniga människor som försöker förstå mina behov och som upplever det som givande att hjälpa mig att möta min död. - att få ärliga svar på mina frågor. - att inte bli förd bakom ljuset - att uttrycka mina känslor inför min förestående död på mitt eget sätt. Social dimension av lidande/smärta - att inte behöva dö ensam. - att få hjälp av och för min familj att acceptera min död. - att få dö i frid och med värdighet. - att få vård och omsorg från dem som bevarar mitt hopp, även om detta förändras. Existentiell/andlig dimension av lidande/smärta - att bevara mitt hopp, oavsett om innehållet i detta förändrar sig. - att få vara den jag är och att inte fördömas för mina beslut, även om de avviker från andras mening. - att samtala om och ge uttryck för mina religiösa och/eller andliga upplevelser, oavsett vad de betyder för andra. - att förvänta att kroppens okränkbarhet respekteras även efter döden. Det nationella vårdprogrammet för palliativ vård 2012-2014 konstaterar om dialogen med patienter inför livets slutskede: ”Eftersom de flesta människor kommer att dö av kroniska sjukdomar med en långsam progress (månader till år) finns det rimligtvis gott om tid att föra denna dialog. Om kontinuiteten mellan patient och vårdpersonal är god växer förtroendet hos patienten och kunskapen om den enskilda individen ökar hos vårdpersonalen. Med god planering kan man gå igenom frågor som anses svåra att tala om, som arbetsamma behandlingsinsatser, prognosbedömningar och avskedstaganden. I dialogen kan man få en uppfattning om personen har insikt om att livet håller på att ta slut och vilken uppfattning han eller hon har om eventuella behandlingar. Det nationella vårdprogrammet för palliativ vård 2012-2014 konstaterar om dialogen med patienter inför livets slutskede: Alla tänkbara situationer kan naturligtvis inte förutses, men personens inställning till försök med till exempel livsuppehållande och livsförlängande behandlingar bör kunna utrönas och dokumenteras. Den sjuke ska få obegränsad möjlighet att ställa frågor om sitt hälsotillstånd och beskriva sina upplevda problem på sitt eget vis. Vid tidpunkten för övergången till palliativ vård i livets slutskede bör personen redan vara på det klara med att livsuppehållande behandling inte längre är aktuell utan att fokus i vården ligger på livskvalitet och symtomlindring. Om så inte är fallet måste ett så kallat brytpunktssamtal genomföras.” Cone of learning (Edgar Dale amerikansk pedagog 1900-1985) SAMTAL & DELAKTIGHET AFTER 2 WEEKS WE TEND TO REMEMBER 10% of what we READ Reading ATT FÅ LÄSA 20% of what we HEAR Hearing words ATT FÅ HÖRA 30% of what we SEE Looking at pictures ATT FÅ SE 50% of what we HEAR and SEE Watching a movie Looking at an exhibit Watching a demonstration Seeing it done on location ATT FÅ HÖRA OCH SE 70% of what we SAY Participating in a discussion Giving a talk ATT FÅ KLÄ i egna ord Doing a dramatic presentation Simulating the real experience Doing the real thing ATT FÅ DELTAGA vara delaktig 90% of what we SAY & DO Cone of learning (Edgar Dale amerikansk pedagog 1900-1985) INSIKT OM ATT LIVET NÄRMAR SIG SITT SLUT AFTER 2 WEEKS WE TEND TO REMEMBER 10% of what we READ Reading 20% of what we HEAR Hearing words 30% of what we SEE 50% of what we HEAR and SEE 70% of what we SAY 90% of what we SAY & DO Muntlig information om diagnos och behandling Looking at pictures Watching a movie Looking at an exhibit Watching a demonstration Seeing it done on location Inre information Participating in a discussion Giving a talk (Göran Bodegård) ”Inget barn är så litet Doing a dramatic presentation att det intethefår information Simulating real experience the real thing frånDoing sjukdomen själv!” Vad omgivningen avslöjar genom vad man gör och hur man är Dubbla budskap Att få klä det som sker i egna ord Att få vara med i det som sker Ett gott bemötande - en förutsättning för ett värdigt liv Människors möte enligt Hjalmar Gullberg Om i ödslig skog ångest Dig betog kunde ett flyktigt möte vara befrielse nog Giva om vägen besked därpå skiljas i fred sådant var främlingars möte enligt uråldrig sed Byta ett ord eller två gjorde det lätt att gå alla människors möte borde vara så Den palliativa vårdens värdegrund Närhet ”Döendet är en process som är lika naturlig som födelsen. I denna process vill man oftast inte vara ensam. Eftersom människan är en social varelse krävs därför närhet av olika slag och från flera håll, till exempel från närstående, vårdpersonal och andra stödpersoner. Om man inte är nära och närvarande kan man inte lyssna till önskemål och erbjuda vad han eller hon behöver. Närhet till patienten innebär också närhet till närstående som oftast också behöver stöd för att klara av en familjemedlems eller nära väns förestående död.” Ansiktet - vården börjar med mötet Ingemar Engström Läkarsällskapets etiska delegation på riksstämmans hemsida 2010 Denna grundsyn är tillämplig i varje medicinskt möte hur kort och till synes bagatellartat det än må vara. Det handlar inte om att förlänga eller komplicera mötet utan det handlar om en etisk grundsyn för läkarens arbete. Det innefattar en syn på arbetet som etiskt baserat och motiverat vilket innebär att etiken inte är något som läggs på i efterhand på en evidensbaserad och vetenskapligt grundad vård. Snarare innebär det att sätta in evidensbaserad kunskap i ett etiskt sammanhang där värden av olika slag tillmäts betydelse. I tider av ekonomism, lean production och evidensbaserad vård finns det skäl att påminna om startpunkten för varje medicinskt möte – ansiktet som uttryck för det unika subjektet hos den Andre. Ansiktet är det som väcker etiken och ansvaret. I medvetenhet om detta kan medicinen fortfara att vara en humanistisk och moralisk verksamhet med patienten som utgångspunkt och dennes bästa som enda mål. Svenska Läkaresällskapet arbetar under devisen ”Kunskap för klokare vård”. Läkaryrket erbjuder en sällsynt spännande möjlighet att förena naturvetenskaplig kunskap med en humanistisk grundsyn på människan. Först när båda dessa ben ges möjlighet att utvecklas kan en sjukvård för sjuka människor och inte en sjukvård för sjukdomar komma till stånd. Det kan göra skillnad i sjukvården! Det kan göra skillnad i sjukvården! ”Vad gör skillnaden? Vilken professionell förmåga saknas eller finns? Vad främjar eller hindrar den förmågan?” frågar sig Gudrun Wallmyr ”Är det Om ha jagfått talade både människors och änglars tungomål, - möjligheten av att handledning? - ledarskapet i verksamheten? men icke hade kärlek, så vore jag allenast en ljudande malm - utbildning/utbildningsnivå?eller en klingande cymbal. - karaktär på vårdverksamhet? Och om jag hade profetians gåva och vissteoch allautvecklad hemligheter och reflektion? ägde all kunskap, - värdegrund, vårdideologi etisk och om jag hade all tro, - tid? så att jag kunde förflytta berg, - personlig lämplighet för vårdyrket? men icke hade kärlek, så vore jag intet. För mig som vårdutvecklare ochjaghandledare blirvad detjag så ägde tydligt Och om gåve bort allt att det finns inga metoder eller till förbättringskunskaper bröd åt de fattiga, i världen som enbart i sig kanja,utveckla vårdverksamheten om jag offrade min kropp till att brännas upp, om inte patientperspektivet kommer i fokus. men icke hade kärlek, Att möta vårdare som visarsåatt dedetta vet om vore mig till intet gagn. att de är på jobbet för patientens skull 1. främjar Kor. 13 min hälsa.” Existentiella frågor existens tillvaro finnas till ex-sisto spira, växa fram träda, komma fram bryta fram resa sig dyka upp visa sig vara sedd Mitt hjärtas fågel Mikael Wiehe När Du ser mig när jag finns i Dina ögon när Du ser att jag finns till när Du hör mig när jag är i Dina tankar när jag kan vara den jag vill Men när Du blundar när Du stänger Dina ögon när jag inte kommer in när Du tystnar när Du vänder Dig ifrån mig när jag inte längre finns Då flyger mitt hjärtas fågel då stiger den upp mot skyn då svävar den över markerna och högt över skogens bryn Då kurar mitt hjärtas fågel på tallens lägsta gren med svarta sorgsna ögon och själen tung som sten Värdet av att vara sedd ”Jag är illa sedd… …men jag syns, sa Johansson!” Den kapsejsade himlen Stig Johansson Vad ser Ni, systrar? Vad ser Ni systrar, vad ser Ni säj? Tänker Ni inom Er, när Ni tittar på mej: ”en knarrig gammal gumma, inte särskilt kvick, osäker om vanor, med frånvarande blick, som spiller ut maten och inte ger svar, när Ni muttrar om henne som aldrig blir klar, som inte ser ut att märka vad Ni gör och ständigt tappar käppen och inte ser sig för, som viljelöst låter Er göra som Ni vill med matning och tvättning och allt som hör till.” Är det så Ni tänker, när Ni ser mej, säj? ÖPPNA ögonen, systrar, titta närmare på mig. Jag skall tala om vem jag är, som sitter här så still, som gör vad Ni ber mej och äter när Ni vill. Vad ser Ni, systrar? Jag är ett tio års barn med en far och en mor, som älskar mej och min syster och min bror. En sexton års flicka, smäcker och grann, med drömmar att snart få möta en man. En brud nästan tjugo – mitt hjärta slår en volt, vid minnen av löften jag givit och håll´t. Vid tjugofem – ännu har jag egna små, som behöver mej i hemmets lugna vrå. En kvinna vid trettio, mina barn växer fort och hjälper varandra i smått och i stort. Vid fyrtio är de alla vuxna och all flyger ut. Men maken är kvar och glädjen är ej slut. Vid femtio kommer barnbarn och fyller vår dag, åter har vi småttingar, min älskade och jag. Mörka dagar faller över mej, min make är död. Jag går mot en framtid i ensamhet och nöd. De mina har nog med att ordna med sitt, men minnet av åren och kärleken är mitt. Vad ser Ni, systrar? Naturen är grym när man är gammal och krokig, får en att verka en aning tokig. Nu är jag bara en gammal kvinna, som sett krafterna tyna och charmen försvinna. Men inuti denna gamla kropp bor ännu en ung flicka. Då och då uppfylls mitt medfarna hjärta. Jag minns min glädje, jag minns min smärta, och jag älskar och lever om livet på nytt. Jag tänker på åren, de alltför få som flytt och accepterar kalla fakta, att inget kan bestå. Om Ni ÖPPNAR Era ögon, systrar, så ser Ni ej bara en knarrig gumma. Kom närmare, se mej! Vad är då en människa? Sven Sixten I sjukhusmiljön känns det rätt ofta som var det bara några kilo kött, skelett, benmärg och några nervknippen. En rond kan vara ett rent helvete. Bilden av människan snävas. All vänlighet till trots. Fraserna som når fram klingar inte. ”Hur var det här då?” Mer än en känner sig som en bit människa bara. Och pausen som följer….. Man vet inte riktigt vad man skall ha den till… Det händer att vi går ner i vikt för krämpornas skull. Föreställningen ligger nära tillhands att vi väger mindre överhuvud, betyder mindre. Det som ligger där: XXXXXX-0000 blir betraktat och kommenteras. Vad är då en människa? Allt kan väl inte vara sagt om henne genom uppgifterna i sjukjournalen: ålder, längd, vikt , puls, temperatur, blodgrupp och urinmängd. Men ibland känns det så! Vad är då en människa? • 2 m DNA ”När jag ser Din himmel, i varje mänsklig cell som Dina fingrar format, • c:a 50 biljoner celler månen och stjärnorna i en människa • c:a som 100 miljarder Du fästekm där,DNA • Avståndet till solen är vad är då en människa, c:a 150 miljoner km tänker på henne?” • att En Du människas DNA räcker 2.500.000 varv runt jorden Psalt. 8:4-5 ”Gud, ”Gudrun, giv Dig sinnesro att acceptera det Du inte kan förändra, mod att förändra det Du kan och förstånd att inse skillnaden.” giv mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.” Amen dr Reinhold Niebuhr Union Theological Seminary, New York 1932 1700-talsteologen Friedrich Oetinger Om jag verkligen brydde mig… Närvarande Ruth Senter Om jag verkligen brydde mig om Dig skulle jag se Dig i ögonen när du talar till mig skulle jag tänka på vad Du säger snarare än vad jag skall säga när du har slutat skulle jag höra Din känslor tillsammans med Dina ord Intresse för människor Om jag verkligen brydde mig om Dig skulle jag lyssna utan att försvara mig skulle jag höra utan att bestämma om Du har rätt eller fel skulle jag fråga Dig varför och inte bara hur och när och var Personlig, men inte privat Om jag verkligen brydde mig om Dig skulle jag släppa in Dig bakom mitt yttre skulle jag berätta för Dig vad jag hoppas, drömmer, fruktar, lider av skulle jag berätta när jag gjorde bort mig och när det gick bra Rum för tystnad Om jag verkligen brydde mig om Dig skulle jag skratta med Dig men inte åt Dig skulle jag tala med Dig men inte till Dig och jag skulle veta när det är tid att vara tyst Respekt för integritet Om jag verkligen brydde mig om Dig skulle jag inte klättra över Dina murar skulle jag vänta utanför tills Du släppte in mig genom porten skulle jag inte låsa upp Dina hemligheter skulle jag vänta utanför tills Du gav mig nyckeln Kärlek till människor Om jag verkligen brydde mig om Dig skulle jag älska Dig i alla fall men jag skulle be om det bästa Du kan ge mig och försiktigt dra fram det ur Dig Konsten att vara sig själv Om jag verkligen brydde mig om Dig skulle jag lägga handboken åt sidan och lämna mina lösningar hemma föreställningarna skulle upphöra vi skulle vara oss själva
