Daniel Brattgård - Betaniastiftelsen

Transcription

Daniel Brattgård - Betaniastiftelsen
Etik och människosyn
inom äldreomsorgen
08.00-09.00
09.00-09.45
09.45-10.00
10.00-12.00
12.00-13.00
13.00-13.45
13.45-14.30
14.30-15.00
15.00-16.00
Registrering och kaffe
Nationella värdegrundens betydelse
för äldre, anhöriga och personal
Ewa Samuelsson, biträdande socialborgarråd, Stockholm
Paus
Etik som redskap för nationell värdegrund för äldreomsorg
Daniel Brattgård, sjukhuspräst, Göteborg
Lunch
Respekt för patientens integritet och autonomi
- grunden till ett värdigt liv
Daniel Brattgård
Döden och döendet – en naturlig del av livet
Daniel Brattgård
Kaffe
Gott bemötande – en förutsättning för ett värdigt liv
Daniel Brattgård
Etik som redskap
för nationell värdegrund
för äldreomsorg
Daniel Brattgård
sjukhuspräst VDM
teolog, föreläsare
Sjukhuskyrkan
Transplantationscentrum
Sahlgrenska
Universitetssjukhuset
[email protected]
- vad är det?
Etik – ett ord med historia
eJos
rutin
(franskans routine)
”Säll om
är den
kunskap
rutten,
förvärvad skicklighet
yrkesskicklighet/vana
som har
till rättesnöre,
hJo
s
att
man
rutt av latinetsbör
rupta:
bruten,
banad
karaktär
tänka
efterväg
perfekt particip
före”
av rumpere:
bryta sig ny väg
Tage Danielsson
yttre sed
vana
bruk
rutin
inre tänkesätt
ståndpunkt
handlingsmönster
Etik – ett ord med yta och djup
Värdegrund
Västfastigheters värdegrund fungerar
som en stabiliserande faktor i en föränderlig värld.
Den visar vad vi står för och skapar sammanhållning
samt präglar våra attityder och vårt beteende.
(Daniel Brattgård Det gäller livet 1986)
Ansvarsfullhet
Vi känner att vi i samarbete med våra kunder
är partners och lever upp till visat förtroende.
Vi känner ett personligt ansvar för helheten
och
använder synsättetsom
”Kan jag
Meningsfullhet,
gerhjälpa till?”
Vi tar gärna råd och hjälp av varandra.
en tro på att
livet
en mening
Vi håller
vadhar
vi lovar.
Värdegrund Tre stiftelser
•
Reflexion
2012
- 2014och dialog
om
värd att satsa energi
livsåskådning
och människosyn
Glädje
och engagemang
Vi värnar om trivsel på
på arbetsplatsen
värderingar
och normer
och i relationen med våra kunder.
Vi kan skämta i allvaret.
• Begriplighet, som innebär
som Öppenhet
visar
sig i
att man förstår
sig själv,
Vi uppträder uppriktigt i varje situation.
och
omgivning
och
tillvaro
deskriptiv sin
Vi agerar trovärdigt och
kan
kritisera oss själva.
Vi
eftersträvar
en
öppen
dialog
att man sig
självbakom
(beskrivande) liksom
döljer
i organisationen och med våra partners.
blir
förstådd
av andra
etik
•
Nytänkande
Vi försöker tänka annorlunda
Hanterbarhet,
som
handlar om
och finna nya
lösningar.
Vi ifrågasätter,
engagerar
oss
att kunna
bemästra
situationer
och kommer med idéer till lösningar och förbättringar.
som
Vi följeruppstår
upp det vi gör och lär oss av våra misstag.
vårt förhållningssätt,
våra ord
och våra handlingar
normativ
(vägledande)
etik
Vårdmiljö Etik
Men utöver de yrkesetiska koderna är det
viktigt att föra ett levande samtal kring
en gemensam värdegrund i verksamheten.
Och att själv ständigt reflektera
över de situationer och etiska dilemman
som man kan ställas inför i sitt yrke.
Om det viktiga samtalet avstannar finns det risk
att det uppstår problem och missförstånd
i kommunikationen med vårdtagare, anhöriga,
kollegor och andra yrkesutövare,
vilket innebär en säkerhetsrisk.
Varje människa hamnar ibland i situationer
då vi riskerar att behöva
göra avkall på våra värderingar.
Men med en gemensam värdegrund som bas
och med de yrkesetiska koderna som vägledare
minskar vi riskerna för att någon ska drabbas:
att en vårdtagare eller anhörig
ska känna sig kränkt
– eller att jag som yrkesutövare
ska känna mig otillräcklig
och känna en samvetsstress.
Etik och moral
etik (grekiska)
eJos
hJos
sed
vana
bruk
inre tänkesätt
ståndpunkt
handlingsmönster
ETIK
den teoretiska
reflexionen
moral (latin)
mos, mores sed
moralis
vana
bruk
sätt
ordning
tradition
MORAL
den praktiska
handlingen
Från etik till moral
etik
den teoretiska
reflexionen
värden
normer
det goda
och
det rätta
vad
vad är
är gott
rätt
och
vad
vad är
är ont
fel
moral
den praktiska
handlingen
Att bygga en värdegrund
Respekt för patientens
integritet och autonomi
- grunden till ett värdigt liv
Det etiska dilemmat
- ett ord om värdekonflikter

dilemma = ”trångmål”
av grek. di - lemma
di
= dubbel
lemma = sats, antagande
Pikuach Nefesh


plikten att främja livet
En valsituation där de
och respekten
be/handlingsalternativ
somför
står tillbuds
livets helgd
har etiskt svåravvägda
konsekvenser:
- vilka värden konkurrerar
eller till och med kolliderar?
- vilka värden väger
tyngst i vågskålarna?
”kinkigt läge
där man är illa däran
hur man än handlar”
(Nationalencyklopedin)
Kibud Hamet
vördnad inför döden
och respekten för
den döda kroppen
Det etiska dilemmat
- ett ord om värdekonflikter



dilemma = ”trångmål”
av grek. di - lemma
di
= dubbel
lemma = sats, antagande
En valsituation där de
be/handlingsalternativ som står tillbuds
har etiskt svåravvägda konsekvenser:
- vilka värden konkurrerar
eller till och med kolliderar?
- vilka värden väger
tyngst i vågskålarna?
”kinkigt läge
där man är illa däran
hur man än handlar”
(Nationalencyklopedin)
Värdigt liv
Självbestämmande, delaktighet och individanpassning

”Personalen ger den äldre personen stöd i att upprätthålla sitt oberoende,
t.ex. genom att tillämpa ett funktionsbevarande och rehabiliterande arbetssätt.

Personalen arbetar på ett sätt som säkerställer att den äldre personen kan påverka
såväl innehållet i beslut om bistånd som hur insatserna genomförs.

Personalen arbetar på ett sätt som säkerställer
att hjälpen och stödet anpassas till den äldre personens behov, förutsättningar och önskemål.

Personalen har ett förhållningssätt
som inbjuder den äldre personen att föra fram sina åsikter och önskemål.

Kommunikationen med den äldre personen
anpassas till hans eller hennes förutsättningar och behov.

Samtal förs på ett språk som den äldre personen förstår
och särskild hänsyn tas till betydelsen av att få uttrycka sig på sitt modersmål.

Personalen samarbetar med närstående när den äldre personen så önskar.”
Äldreomsorgens nationella värdegrund
Värdigt liv
Privatliv och integritet




”Personalen värnar om
att den äldre personen
får leva sitt liv i enlighet
med sin personlighet och identitet.
Personalen respekterar
att den äldre personens bostad är dennes hem,
t.ex. genom att det finns en överenskommelse om
hur besök i hemmet ska gå till.
Personalen arbetar på ett sätt som säkerställer
att den äldre personen själv får bestämma
om den kroppsliga omsorgen,
t.ex. av- och påklädning och toalettbesök.
Personalen visar diskretion
i omsorgssituationer.”
Äldreomsorgens nationella värdegrund
Hälso- och sjukvårdslagen
§2a
Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på
en god vård. Detta innebär att den skall särskilt
1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard
och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen,
2. vara lätt tillgänglig,
3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet,
4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen,
5. tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården.
Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt
utformas och genomföras i samråd med patienten.
Olika insatser för patienten skall samordnas på ett ändamålsenligt sätt.
Varje patient som vänder sig till hälso- och sjukvården skall,
om det inte är uppenbart obehövligt,
snarast ges en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. Lag (2006:49)
Socialtjänstlagen
§1
Samhällets socialtjänst skall
på demokratins och solidaritetens grund
främja människornas ekonomiska och sociala trygghet,
jämlikhet i levnadsvillkor och aktiv deltagande i samhällslivet.
Socialtjänsten skall
under hänsynstagande till människans ansvar
för sin och andras sociala situation inriktas på
att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.
Verksamheten skall bygga på respekt för människors
självbestämmanderätt och integritet.
När åtgärder rör barn skall särskilt beaktas
vad hänsynen till barnets bästa kräver.”
Människosyn och människovärde
Enligt funktionalistisk
människosyn
humanistisk
blir konsekvensen att
människosyn
en människa
med funktionsnedsättning
samtidigt drabbas av
en reduktion av knyter
människovärdet
människovärdet
till
människans existens
och
ser henne som
person
Enligt
humanistisk människosyn
funktionalistisk
blir konsekvensen att
människosyn
en människa
med funktionsnedsättning
trots detta
knyter
behåller sitt människovärde intakt
människovärdet
till
människans förmåga
och
ser henne i hennes
funktion
Integritet
”integritas”
oskaddhet
osårbarhet
okränkbarhet
som har
sin grund i
människovärdet
Autonomi
”självbestämmande”
skölden
som bevarar och
försvarar,
upprättar
och
återupprättar,
erövrar och återerövrar
människovärdet
(Erwin Bischofberger)
Integritet och autonomi
INTEGRITET
AUTONOMI
oskaddhet
osårbarhet
okränkbarhet
skölden
som bevarar och
försvarar,
Skyddet
upprättar
omkring
och
återupprättar,
människoerövrar och
värdet
återerövrar
människovärdet
Grunden
som
förhar
sin grund
människoi
värdet
människovärdet
Integritet och autonomi
integritet
integritet
integritet
integritet
autonomi
autonomi
autonomi
med
en
egen
med
med
frånspirande
tillfälligt
bristande
berövad
tagen
avtagande
nedsatt
utan
en
egen
Integritet och autonomi
INTEGRITET
oskaddhet
osårbarhet
okränkbarhet
AUTONOMI
Skyddet
omkring
människovärdet
som har
sin grund
i
människovärdet
Grunden
för
människovärdet
skölden
som bevarar och
försvarar,
upprättar
och
återupprättar,
erövrar och
återerövrar
människovärdet
Det etiska dilemmat

dilemma = ”trångmål”
av grek. di - lemma
di
= dubbel
lemma = sats, antagande
Autonomi


En valsituation där skölden
de be/handlingsalternativ
som står tillbuds
somhar
slår vakt om
etiskt svåravvägda
konsekvenser:
människovärdet
- vilka värden konkurrerar
eller till och med kolliderar?
- vilka värden väger
tyngst i vågskålarna?
”kinkigt läge
där man är illa däran
hur man än handlar”
(Nationalencyklopedin)
Integritet
okränkbarhet
som har sin grund i
människovärdet
Etiska aspekter på tvångsvård
Professor emeritus Jan-Otto Ottosson (Läkartidningen 22/2013)






”Allvarlig psykisk störning omfattar liksom tidigare
dels psykotiska tillstånd med förlorad verklighetsförankring,
dels depressioner med självmordsrisk,
som visar sig som tankar på suicid,
eventuellt också suicidplanering eller genomfört suicidförsök.
Långt framskriden demens
kan uppfylla kraven på allvarlig psykisk störning.
Den nuvarande lagen tillåter inte tvångsåtgärder
mot demenssjuka personer i äldreboenden
med särskild service eller andra former av kommunal äldreomsorg.
Det leder till att demenssjuka personer måste tas in
för sluten psykiatrisk vård för att få det skydd och den trygghet
som möjligheten att kunna låsa en ytterdörr medför.
Utredningen öppnar för möjligheten till visst begränsat tvång
inom den kommunala äldreomsorgen så att dementa personer
inte ska behöva överföras till sluten psykiatrisk vård.
Varje flyttning av en äldre person från en invand »hemmiljö« skapar
en oro och otrygghet som kan förvärra tillståndet.”
Döden och döendet
- en naturlig del av livet
Döden som nyckel
”Döden är nyckeln till livets dörr…..
Det är förnekandet av döden som delvis är skulden till
att många människor lever ett tomt och meningslöst liv.
När man lever som om man skulle leva för evigt,
blir det alltför lätt att uppskjuta saker man vet att man måste göra.
Idag är det
Man lever sitt liv
förstaför
dagen
som förberedelse
morgondagen,
i minnet av
pågårdagen
och under tiden går varje dag förlorad.
resten
Om man däremot helt har insett
att
varjeliv
ny dag kan bli den sista i ens liv,
av
Ditt
använder man denna dag till att mogna och utvecklas,
att bli mer av det man egentligen är, att försöka nå andra människor.”
ur ”Death - the Final Stage of Growth”
av Elisabeth Kubler-Ross
Livets villkor
Vi lever längre…
Vi dör längre…
Livets villkor
Vi lever längre
Vi dör längre
Dödsfall år 2000 fördelade på
åldersgrupper och kön.
Under tiden 1975-2000
- halverades barnadödligheten
- ökade medellivslängden
med 4 år och var år 2008
för kvinnor
för män
83,5 år
78,6 år
Av dem som dör är
- mer än 50% över 80 år
- 90% ålderspensionärer
Ålder:
Kvinnor
Män
Antal Idag
%
Antal
%
beräknas
123
0,3
186
0,4
majoriteten
85 av 0,2
96
0,2
dem
751dör1,6
1 567
3,4
som
(80%) dö
4 151
8,7
6 288 13,8
den långsamma döden
-0
1 - 14
15 - 44
45 - 64
65 - 74 5 571 11,7
75 37 125 77,7
8 600 18,8
28 973 63,4
Den palliativa vårdens värdegrund
Helhet






”Obotligt sjuka människor har olika behov som brukar sammanfattas i fyra kategorier
som kan överlappa varandra: fysiska, psykiska, sociala och existentiella.
Därför kan den palliativa vården ses som en plattform där olika kompetenser
kommer samman för att på ett mångfacetterat sätt bidra till den sjukes bästa.
Samtidigt som behovet av ett nära samarbete
mellan olika stödjande yrkesgrupper runt den sjuke inte nog kan understrykas,
är det lika viktigt att hela tiden se honom eller henne som en odelbar individ.
Hur man handskas med kroppen påverkar själen och tvärtom.
Samtidigt är det varken kroppen eller själen som lider utan personen i sin helhet.
Denna person förlorar inte sitt människovärde trots minskande funktionsförmågor.
Även om personen mister sitt aktörskap
– det vill säga möjligheten att aktivt påverka sitt liv
– är hon lika mycket en människa med rätt att behandlas och bemötas värdigt.”
Ödets sked
att ta ödets sked
i vacker hand
nej, inte jag,
kanske ändå ibland
bär inom mig en
karta
jag inte kan tyda
Livets slut på grund av ålderdom
ÅLDRANDET
fysiskt
psykiskt
socialt
existentiellt/
andligt
det kan göra ont
med tanke på
Livets slut på grund av ålderdom
ÅLDRANDET
det kan göra ont
med tanke på
fysiskt
när kroppens funktioner
avtar
människans
kropp
psykiskt
socialt
existentiellt/
andligt
Livets slut på grund av ålderdom
ÅLDRANDET
det kan göra ont
med tanke på
fysiskt
när kroppens funktioner
avtar
människans
kropp
psykiskt
att leva medveten om
att livet närmar sig
sitt slut
människan
inför sin ålderdom
och inför sin död
socialt
existentiellt/
andligt
Livets slut på grund av ålderdom
ÅLDRANDET
det kan göra ont
med tanke på
fysiskt
när kroppens funktioner
avtar
människans
kropp
psykiskt
att leva medveten om
att livet närmar sig
sitt slut
människan
inför sin ålderdom
och inför sin död
socialt
att många vänner fallit
ifrån och att inte träffa
nära och kära så ofta
människan
bland
andra människor
existentiellt/
andligt
Livets slut på grund av ålderdom
ÅLDRANDET
det kan göra ont
med tanke på
fysiskt
när kroppens funktioner
avtar
människans
kropp
psykiskt
att leva medveten om
att livet närmar sig
sitt slut
människan
inför sin ålderdom
och inför sin död
socialt
att många vänner fallit
ifrån och att inte träffa
nära och kära så ofta
människan
bland
andra människor
existentiellt/
andligt
att lämna livet,
att möta döden
och vad händer sedan?
människan inför
livets och dödens
mysterium
DE DÖENDES RÄTTIGHETER
”The Dying Person´s Bill of Rights”
skapad vid en workshop på en konferens i Lansing, Michigan
publicerad i American Journal of Nursing January 1975
Jag har rätt




Fysisk dimension av lidande/smärta
- att bli behandlad som en levande människa ända fram till min död.
- att förvänta mig fortsatt medicinsk behandling och vård, även om syftet inte längre är bot utan välbefinnande.
- att delta i beslut som gäller min vård.
- att få optimal smärtlindring.
Psykisk dimension av lidande/smärta
- att bli vårdad av omsorgsfulla, medkännande och kunniga människor
som försöker förstå mina behov och som upplever det som givande att hjälpa mig att möta min död.
- att få ärliga svar på mina frågor.
- att inte bli förd bakom ljuset
- att uttrycka mina känslor inför min förestående död på mitt eget sätt.
Social dimension av lidande/smärta
- att inte behöva dö ensam.
- att få hjälp av och för min familj att acceptera min död.
- att få dö i frid och med värdighet.
- att få vård och omsorg från dem som bevarar mitt hopp, även om detta förändras.
Existentiell/andlig dimension av lidande/smärta
- att bevara mitt hopp, oavsett om innehållet i detta förändrar sig.
- att få vara den jag är och att inte fördömas för mina beslut, även om de avviker från andras mening.
- att samtala om och ge uttryck för mina religiösa och/eller andliga upplevelser, oavsett vad de betyder för andra.
- att förvänta att kroppens okränkbarhet respekteras även efter döden.
Det nationella vårdprogrammet
för palliativ vård 2012-2014 konstaterar
om dialogen med patienter inför livets slutskede:

”Eftersom de flesta människor kommer att dö av kroniska sjukdomar
med en långsam progress (månader till år)
finns det rimligtvis gott om tid att föra denna dialog.

Om kontinuiteten mellan patient och vårdpersonal är god
växer förtroendet hos patienten och
kunskapen om den enskilda individen ökar hos vårdpersonalen.

Med god planering kan man gå igenom frågor
som anses svåra att tala om,
som arbetsamma behandlingsinsatser,
prognosbedömningar och avskedstaganden.

I dialogen kan man få en uppfattning om
personen har insikt om att livet håller på att ta slut
och vilken uppfattning han eller hon har om eventuella behandlingar.
Det nationella vårdprogrammet
för palliativ vård 2012-2014 konstaterar
om dialogen med patienter inför livets slutskede:

Alla tänkbara situationer kan naturligtvis inte förutses,
men personens inställning till försök med
till exempel livsuppehållande och livsförlängande behandlingar
bör kunna utrönas och dokumenteras.

Den sjuke ska få obegränsad möjlighet att ställa frågor om sitt hälsotillstånd
och beskriva sina upplevda problem på sitt eget vis.

Vid tidpunkten för övergången till palliativ vård i livets slutskede
bör personen redan vara på det klara med
att livsuppehållande behandling inte längre är aktuell
utan att fokus i vården ligger på livskvalitet och symtomlindring.

Om så inte är fallet måste ett så kallat brytpunktssamtal genomföras.”
Cone of learning
(Edgar Dale amerikansk pedagog 1900-1985)
SAMTAL &
DELAKTIGHET
AFTER 2 WEEKS
WE TEND TO REMEMBER
10% of what we READ
Reading
ATT FÅ LÄSA
20% of what we HEAR
Hearing words
ATT FÅ HÖRA
30% of what we SEE
Looking at pictures
ATT FÅ SE
50% of what
we HEAR and SEE
Watching a movie
Looking at an exhibit
Watching a demonstration
Seeing it done on location
ATT FÅ
HÖRA
OCH SE
70% of what
we SAY
Participating in a discussion
Giving a talk
ATT FÅ KLÄ
i egna ord
Doing a dramatic presentation
Simulating the real experience
Doing the real thing
ATT FÅ
DELTAGA
vara delaktig
90%
of what we
SAY & DO
Cone of learning
(Edgar Dale amerikansk pedagog 1900-1985)
INSIKT OM ATT LIVET
NÄRMAR SIG SITT SLUT
AFTER 2 WEEKS
WE TEND TO REMEMBER
10% of what we READ
Reading
20% of what we HEAR
Hearing words
30% of what we SEE
50% of what
we HEAR and SEE
70% of what
we SAY
90%
of what we
SAY & DO
Muntlig information
om
diagnos och behandling
Looking at pictures
Watching a movie
Looking at an exhibit
Watching a demonstration
Seeing it done on location
Inre
information
Participating
in a discussion
Giving
a talk
(Göran
Bodegård)
”Inget barn är så litet
Doing a dramatic presentation
att
det intethefår
information
Simulating
real
experience
the real thing
frånDoing
sjukdomen
själv!”
Vad omgivningen
avslöjar genom
vad man gör
och hur man är
Dubbla budskap
Att få klä
det som sker
i egna ord
Att få vara
med i det
som sker
Ett gott bemötande
- en förutsättning för ett värdigt liv
Människors möte
enligt Hjalmar Gullberg
Om i ödslig skog
ångest Dig betog
kunde ett flyktigt möte
vara befrielse nog
Giva om vägen besked
därpå skiljas i fred
sådant var främlingars möte
enligt uråldrig sed
Byta ett ord eller två
gjorde det lätt att gå
alla människors möte
borde vara så
Den palliativa vårdens värdegrund
Närhet





”Döendet är en process som är lika naturlig som födelsen.
I denna process vill man oftast inte vara ensam.
Eftersom människan är en social varelse
krävs därför närhet av olika slag och från flera håll,
till exempel från närstående, vårdpersonal och andra stödpersoner.
Om man inte är nära och närvarande kan man inte lyssna till önskemål
och erbjuda vad han eller hon behöver.
Närhet till patienten innebär också närhet till närstående
som oftast också behöver stöd för att klara av
en familjemedlems eller nära väns förestående död.”
Ansiktet - vården börjar med mötet
Ingemar Engström Läkarsällskapets etiska delegation
på riksstämmans hemsida 2010











Denna grundsyn är tillämplig i varje medicinskt möte
hur kort och till synes bagatellartat det än må vara.
Det handlar inte om att förlänga eller komplicera mötet
utan det handlar om en etisk grundsyn för läkarens arbete.
Det innefattar en syn på arbetet som etiskt baserat och motiverat
vilket innebär att etiken inte är något som läggs på i efterhand
på en evidensbaserad och vetenskapligt grundad vård.
Snarare innebär det att sätta in evidensbaserad kunskap i ett etiskt sammanhang
där värden av olika slag tillmäts betydelse.
I tider av ekonomism, lean production och evidensbaserad vård
finns det skäl att påminna om startpunkten för varje medicinskt möte
– ansiktet som uttryck för det unika subjektet hos den Andre.
Ansiktet är det som väcker etiken och ansvaret.
I medvetenhet om detta kan medicinen fortfara att vara en humanistisk och moralisk verksamhet
med patienten som utgångspunkt och dennes bästa som enda mål.
Svenska Läkaresällskapet arbetar under devisen ”Kunskap för klokare vård”.
Läkaryrket erbjuder en sällsynt spännande möjlighet
att förena naturvetenskaplig kunskap med en humanistisk grundsyn på människan.
Först när båda dessa ben ges möjlighet att utvecklas
kan en sjukvård för sjuka människor och inte en sjukvård för sjukdomar komma till stånd.
Det kan göra skillnad i sjukvården!
Det kan göra skillnad i sjukvården!




”Vad gör skillnaden? Vilken professionell förmåga saknas eller finns?
Vad främjar eller hindrar den förmågan?” frågar sig Gudrun Wallmyr
Ӏr det
Om ha
jagfått
talade
både människors och änglars tungomål,
- möjligheten av att
handledning?
- ledarskapet i verksamheten? men icke hade kärlek,
så vore jag allenast en ljudande malm
- utbildning/utbildningsnivå?eller en klingande cymbal.
- karaktär på vårdverksamhet?
Och om jag hade profetians gåva
och vissteoch
allautvecklad
hemligheter
och reflektion?
ägde all kunskap,
- värdegrund, vårdideologi
etisk
och om jag hade all tro,
- tid?
så att jag kunde förflytta berg,
- personlig lämplighet för vårdyrket?
men icke hade kärlek, så vore jag intet.
För mig som vårdutvecklare
ochjaghandledare
blirvad
detjag
så ägde
tydligt
Och om
gåve bort allt
att det finns inga metoder eller till
förbättringskunskaper
bröd åt de fattiga, i världen
som enbart i sig kanja,utveckla
vårdverksamheten
om jag offrade
min kropp till att brännas upp,
om inte patientperspektivet kommer
i fokus.
men icke
hade kärlek,
Att möta vårdare som visarsåatt
dedetta
vet om
vore
mig till intet gagn.
att de är på jobbet för patientens skull
1. främjar
Kor. 13 min hälsa.”
Existentiella frågor
existens
tillvaro
finnas till
ex-sisto
spira, växa fram
träda, komma fram
bryta fram
resa sig
dyka upp
visa sig
vara sedd
Mitt hjärtas fågel
Mikael Wiehe
När Du ser mig
när jag finns i Dina ögon
när Du ser att jag finns till
när Du hör mig
när jag är i Dina tankar
när jag kan vara den jag vill
Men när Du blundar
när Du stänger Dina ögon
när jag inte kommer in
när Du tystnar
när Du vänder Dig ifrån mig
när jag inte längre finns
Då flyger mitt hjärtas fågel
då stiger den upp mot skyn
då svävar den över markerna
och högt över skogens bryn
Då kurar mitt hjärtas fågel
på tallens lägsta gren
med svarta sorgsna ögon
och själen tung som sten
Värdet av att vara sedd
”Jag är illa
sedd…
…men jag syns,
sa Johansson!”
Den kapsejsade himlen
Stig Johansson
Vad ser Ni, systrar?
Vad ser Ni systrar, vad ser Ni säj?
Tänker Ni inom Er, när Ni tittar på mej:
”en knarrig gammal gumma,
inte särskilt kvick, osäker om vanor,
med frånvarande blick,
som spiller ut maten och inte ger svar,
när Ni muttrar om henne
som aldrig blir klar,
som inte ser ut att märka vad Ni gör
och ständigt tappar käppen
och inte ser sig för,
som viljelöst låter Er göra som Ni vill
med matning och tvättning
och allt som hör till.”
Är det så Ni tänker, när Ni ser mej, säj?
ÖPPNA ögonen, systrar,
titta närmare på mig.
Jag skall tala om vem jag är,
som sitter här så still,
som gör vad Ni ber mej
och äter när Ni vill.
Vad ser Ni, systrar?
Jag är ett tio års barn med en far
och en mor, som älskar mej
och min syster och min bror.
En sexton års flicka,
smäcker och grann, med drömmar
att snart få möta en man.
En brud nästan tjugo – mitt hjärta slår en volt,
vid minnen av löften jag givit och håll´t.
Vid tjugofem – ännu har jag egna små,
som behöver mej i hemmets lugna vrå.
En kvinna vid trettio, mina barn växer fort
och hjälper varandra i smått och i stort.
Vid fyrtio är de alla vuxna och all flyger ut.
Men maken är kvar och glädjen är ej slut.
Vid femtio kommer barnbarn och fyller vår dag,
åter har vi småttingar, min älskade och jag.
Mörka dagar faller över mej, min make är död.
Jag går mot en framtid i ensamhet och nöd.
De mina har nog med att ordna med sitt,
men minnet av åren och kärleken är mitt.
Vad ser Ni, systrar?
Naturen är grym
när man är gammal och krokig,
får en att verka en aning tokig.
Nu är jag bara en gammal kvinna,
som sett krafterna tyna
och charmen försvinna.
Men inuti denna gamla kropp
bor ännu en ung flicka.
Då och då uppfylls mitt medfarna hjärta.
Jag minns min glädje,
jag minns min smärta,
och jag älskar och lever om livet på nytt.
Jag tänker på åren, de alltför få som flytt
och accepterar kalla fakta,
att inget kan bestå.
Om Ni ÖPPNAR Era ögon, systrar,
så ser Ni ej bara en knarrig gumma.
Kom närmare, se mej!
Vad är då en människa?
Sven Sixten
I sjukhusmiljön känns det rätt ofta
som var det bara några kilo kött, skelett,
benmärg och några nervknippen.
En rond kan vara ett rent helvete.
Bilden av människan snävas.
All vänlighet till trots.
Fraserna som når fram klingar inte.
”Hur var det här då?”
Mer än en känner sig som en bit
människa bara.
Och pausen som följer…..
Man vet inte riktigt
vad man skall ha den till…
Det händer att vi går ner i vikt
för krämpornas skull.
Föreställningen ligger nära tillhands
att vi väger mindre överhuvud,
betyder mindre.
Det som ligger där: XXXXXX-0000
blir betraktat och kommenteras.
Vad är då en människa?
Allt kan väl inte vara sagt om henne
genom uppgifterna i sjukjournalen:
ålder, längd, vikt , puls, temperatur,
blodgrupp och urinmängd.
Men ibland känns det så!
Vad är då en människa?
• 2
m DNA
”När
jag ser Din himmel,
i varje mänsklig cell
som
Dina fingrar format,
• c:a 50 biljoner celler
månen
och stjärnorna
i en människa
• c:a som
100 miljarder
Du fästekm
där,DNA
• Avståndet till solen är
vad
är då en människa,
c:a 150 miljoner km
tänker på
henne?”
• att
En Du
människas
DNA
räcker 2.500.000 varv
runt jorden
Psalt. 8:4-5
”Gud,
”Gudrun,
giv Dig sinnesro
att acceptera
det Du inte kan förändra,
mod
att förändra det Du kan
och förstånd
att inse skillnaden.”
giv mig sinnesro
att acceptera
det jag inte kan förändra,
mod
att förändra det jag kan
och förstånd
att inse skillnaden.”
Amen
dr Reinhold Niebuhr
Union Theological Seminary, New York 1932
1700-talsteologen Friedrich Oetinger
Om jag verkligen
brydde
mig…
Närvarande
Ruth Senter
Om jag verkligen
brydde mig om Dig
skulle jag se Dig i ögonen
när du talar till mig
skulle jag tänka på vad Du säger
snarare än vad jag skall säga
när du har slutat
skulle jag höra Din känslor
tillsammans med Dina ord
Intresse för människor
Om jag verkligen
brydde mig om Dig
skulle jag lyssna
utan att försvara mig
skulle jag höra
utan att bestämma
om Du har rätt eller fel
skulle jag fråga Dig
varför och inte bara
hur och när och var
Personlig, men inte privat
Om jag verkligen
brydde mig om Dig
skulle jag släppa in Dig
bakom mitt yttre
skulle jag berätta för Dig
vad jag hoppas, drömmer,
fruktar, lider av
skulle jag berätta
när jag gjorde bort mig
och när det gick bra
Rum för tystnad
Om jag verkligen
brydde mig om Dig
skulle jag skratta med Dig
men inte åt Dig
skulle jag tala med Dig
men inte till Dig
och jag skulle veta
när det är tid
att vara tyst
Respekt för integritet
Om jag verkligen
brydde mig om Dig
skulle jag inte klättra över
Dina murar
skulle jag vänta utanför
tills Du släppte in mig genom porten
skulle jag inte låsa upp
Dina hemligheter
skulle jag vänta utanför
tills Du gav mig nyckeln
Kärlek till människor
Om jag verkligen
brydde mig om Dig
skulle jag älska Dig
i alla fall
men jag skulle be
om det bästa
Du kan ge mig
och försiktigt
dra fram det ur Dig
Konsten att vara sig själv
Om jag verkligen
brydde mig om Dig
skulle jag lägga
handboken åt sidan
och lämna mina lösningar hemma
föreställningarna
skulle upphöra
vi skulle vara oss själva