Tid 24-25 november med början tisdag kl. 09.00 Plats

Transcription

Tid 24-25 november med början tisdag kl. 09.00 Plats
Kallelse och föredragningslista
1 (3)
Landstingsfullmäktige
Sekretariatet
Handläggare
Datum
Diarienummer
Johanna Orre
2015-11-24-25
LK/152760
Tid
24-25 november med början tisdag kl. 09.00
Plats
Sessionssalen, Bibliotekshuset i Karlstad
kl. 09.00
Upprop
Val av justerare och rösträknare
Anmälan av inkomna interpellationer, frågor, medborgarförslag och
motioner
Informationer
- Sjuksköterskeutbyte mellan Centralsjukhuset och den Bosch Hospital i
s’Hertogenbosch, Holland
- Medborgardialog om Utvecklingsplanen för framtida hälso- och sjukvård
- Värmlands beredskap angående flyktingsituationen i Värmland
- Regionbildningsprocessen
Föredragningar inför beslutsärenden
- Reviderad budget och investeringsplan 2016 samt ekonomisk flerårsplan
2016-2018
kl.11.30
Utdelning av Frödingstipendium och Folkrörelsestipendium
Partiernas gruppmöten
LANDSTINGET I VÄRMLAND
Datum
Diarienummer
2015-11-24-25
LK/152760
2 (3)
Onsdag den 25 november
kl. 09.00
Upprop
Beslutsärenden
1.
LK/152193
Prioriterade uppdrag 2016 för landstingsfullmäktiges beredningar
2
Patientavgifter för vård på distans
LK/130968
3.
LK/152509
Fastställande av ägarbidrag för Svensk Luftambulans för perioden
2015-2016
4.
Anslutning av ny medlem till Svensk Luftambulans
LK/152510
5.
Tandvårdstaxa 2016
LK/152300
6.
LK/150579
Verksamhetsbidrag år 2016 till länsövergripande frivilligorganisationer
inom det sociala området
7.
LK/151023
Svar på motion av Per Gruvberger (S) m.fl. om incitament för val av mest
miljövänliga tjänsteresor
8.
LK/151030
Svar på motion av Anders Ahl (SD) m.fl. om att undersöka möjligheterna
för biomedicinsk analytiker att vara mer närvarande vid provtagning
9.
LK/151035
Svar på motion av Anders Ahl (SD) m.fl. om gångtest vid misstänkt nedsatt
arbetsförmåga i samband med KOL
10.
LK/150890
Svar på medborgarförslag om förmånsbeskattning av frukost
11.
LK/152249
Tidigare återremitterat ärende Årsrapport informationssäkerhet 2014
12.
LK/152244
Landstingsfullmäktiges beslut 2014- kompletterande återrapportering
13.
Skattesats för år 2016
LK/152190
LANDSTINGET I VÄRMLAND
Datum
Diarienummer
2015-11-24-25
LK/152760
14.
LK/152610
Reviderad budget och investeringsplan 2016 samt ekonomisk flerårsplan
2016-2018
15.
Förrättande av val
(ärendet delas ut vid sammanträdet)
LK/150036
Interpellationsdebatt
- Svar på interpellation av Anders Ahl (SD) om källarlokalerna i Säffle
brandstation
3 (3)
1 (1)
Tjänsteskrivelse
Landstingsstyrelsen
Sekretariatet
Marina Tilderlindt
2015-11-17
LK/152193
Prioriterade uppdrag 2016 för landstingsfullmäktiges
beredningar
Utifrån § 89, första stycket, fullmäktiges arbetsordning ska fullmäktige årligen fastställa prioriterade uppdrag för fullmäktiges beredningar. Fullmäktige har tre beredningar som inom sina respektive områden tagit fram förslag på prioriterade områden att gälla för 2016.
Demokratiberedningen kommer under 2016 att genomföra den fullmäktigeenkät, som genomförs två gånger per mandatperiod och riktar sig till de förtroendevalda i fullmäktigeförsamlingen. Demokratiberedningen kommer
också att se över möjligheten att utlokalisera ett fullmäktigesammanträde
under 2016 till annan ort än i Karlstad, fortsatt vara drivande i medborgardialogen om utvecklingsplanen för framtidens hälso- och sjukvård samt bevaka regionbildningsprocessen.
Framtidsberedningen kommer fortsatt att rikta in sig på de framtida folkhälsofrågorna under 2016, detta framförallt med ett perspektiv på barns och
ungas hälsa och uppväxtvillkor i Värmland. Framtidsberedningen kommer
bl.a. att fördjupa sig i hur det politiska ansvaret kan utvecklas avseende användandet av barnchecklista och barnkonsekvensanalyser vid beslut.
Hälso- och sjukvårdsberedningen kommer under 2016 att särskilt fördjupa
sig inom området psykisk hälsa. Psykisk hälsa är ett prioriterat folkhälsopolitiskt mål i landstinget och är ett av fyra prioriterade målområden inom utvecklingssamarbetet Nya perspektiv. Hälso- och sjukvårdsberedningen
kommer att fördjupa sig i hur befolkningens psykiska hälsa ser ut i länet och
i vilka förutsättningar och utmaningar som finns avseende det förebyggande
arbetet för psykisk hälsa.
Förslag till beslut
./.
att godkänna demokratiberedningens förslag att gälla under 2016,
./.
att godkänna framtidsberedningens förslag att gälla under 2016, samt
./.
att godkänna hälso- och sjukvårdsberedningens förslag att gälla under 2016.
Gunilla Andersson
Landstingsdirektör
Anna-Lena Wingqvist
Administrativ chef
1 (2)
PM
Sekretariatet
Marina Tilderlindt
2015-11-17
LK/152193
Prioriterade uppdrag demokratiberedningen 2016
Bakgrund
Fullmäktiges beredningar syftar till att stärka landstinget som beslutande organ, vitalisera det politiska arbetet samt öka kvaliteten i beslutsfattandet.
Fullmäktigeberedningarnas arbete regleras i landstingsfullmäktiges arbetsordning, som bland annat fastslår att fullmäktige årligen ska besluta om prioriterade uppdrag för beredningarna inom deras respektive område.1
Demokratiberedningen har dels i uppgift att bevaka demokrati-, inflytandeoch informationsfrågor som handlar om de förtroendevaldas förutsättningar
att fullgöra sina uppdrag, dels tillsammans med övriga beredningar verka för
att utveckla formerna för medborgardialogen och fullmäktiges arbetsformer.
Under 2015 har demokratiberedningen bl.a. arrangerat ett halvdagsseminarium om samtalstonen i politiken samt tagit initiativ till medborgardialog
om utvecklingsplanen för framtidens hälso- och sjukvård.
Prioriterade uppdrag 2016
Fullmäktigeenkät 2016 – genomförande, analys och redovisning
I syfte att undersöka de förtroendevaldas upplevelse av villkoren för landstingspolitiken, genomför demokratiberedningen två gånger per mandatperiod en enkätundersökning. För mandatperioden 2014-2018, skickas den
första enkäten ut under våren 2016. Resultatet analyseras och redovisas inför fullmäktige.
Utlokalisering av fullmäktigesammanträde
Demokratiberedningen har fått i uppdrag av landstingsfullmäktiges presidium att se över möjligheterna att anordna ett fullmäktigesammanträde i annan ort än i Karlstad.
Fördjupning SOM-undersökningen 2015 Värmland
Under 2014 genomförde SOM-institutet, för andra gången, en SOMundersökning i Värmland, detta i samarbete med Karlstads universitet. Resultatet kommer att offentliggöras under hösten 2015. Demokratiberedningen kommer att fördjupa sig i resultatet och föra det vidare till fullmäktige.
Följa upp handlingsplanen för jämställdhet 2013-2015
Landstinget har antagit en handlingsplan för jämställdhet i enlighet med
CEMR-deklarationen. Demokratiberedningen kommer att följa upp hur
handlingsplanen har implementerats i landstinget.
1
Arbetsordning för landstingsfullmäktige, §§ 84-89, LK/142184.
LANDSTINGET I VÄRMLAND
2015-11-17
LK/152193 2 (2)
Undersöka möjligheten att utbilda utvalda politiker till barnrättsombud
Demokratiberedningen kommer att bevaka barnrättsarbetet i landstinget och
se över möjligheterna att utbilda utvalda politiker som barnrättsombud.
Vara drivande i medborgardialogen om utvecklingsplanen för framtidens
hälso- och sjukvård
Demokratiberedningen har tagit initiativ till att medborgardialog ska genomföras om utvecklingsplanen för framtidens hälso- och sjukvård. Demokratiberedningen kommer fortsätta att driva denna fråga under 2016.
Bevaka regionbildningsprocessen
Demokratiberedningen kommer under 2016 att hålla sig uppdaterad i pågående regionbildningsprocess.
Övrigt
Demokratiberedningen kommer att ta initiativ till ett närmare samarbete beredningarna emellan, bl.a. i syfte att anordna seminarier i aktuella ämnen för
landstingsfullmäktige.
Demokratiberedningen kommer i övrigt fortsatt att arbeta utifrån det program som framlades till fullmäktige den 21 april 2015.
Malin Berglund (M), ordförande
Hans Magnusson (S), vice ordförande
1 (2)
PM
Sekretariatet
Marina Tilderlindt
2015-11-17
LK/152193
Prioriterade uppdrag framtidsberedningen 2016
Bakgrund
Fullmäktiges beredningar syftar till att stärka landstinget som beslutande organ, vitalisera det politiska arbetet samt öka kvaliteten i beslutsfattandet.
Fullmäktigeberedningarnas arbete regleras i landstingsfullmäktiges arbetsordning, som bl.a. fastslår att fullmäktige årligen ska besluta om prioriterade
uppdrag för beredningarna inom deras respektive område.1
Framtidsberedningens uppgift är att framtidsinriktat arbeta med frågor som
rör landstinget och dess verksamheter. Detta är ett tämligen brett område
och framtidsberedningen har under år 2015 särskilt valt att fördjupa sig
inom folkhälsoområdet. Beredningen har bl.a. tagit del av analyser som visar hur folkhälsoläget för närvarande ser ut i länet och hur prognoserna ser
ut för värmlänningarnas hälsa framöver.
Prioriterade uppdrag 2016
Framtidsberedningen kommer fortsatt att rikta in sig på de framtida folkhälsofrågorna under 2016, detta framförallt med ett perspektiv på barns och
ungas hälsa och uppväxtvillkor i Värmland. Grunden för en god hälsa läggs
tidigt i livet. Om barn i Värmland har en god hälsa och i övrigt erbjuds goda
uppväxtvillkor, kommer detta att påverka, inte bara enskilda individers livskvalitet, utan också värmlänningarnas framtida behov av hälso- och sjukvård.
Framtidsberedningen kommer under 2016 att fördjupa sig i barns och ungas
uppväxtvillkor i Värmland, bl.a. genom att:





1
Fortsatt fördjupa sig i folkhälsofrågorna (med utgångspunkt i Folkhälsomyndighetens elva målområden), framförallt med ett barnperspektiv och ett barnrättsperspektiv
Bevaka arbetet kring att göra barnkonventionen till svensk lag och
hur landstinget på bästa sätt ställer om inför detta
Bidra till att öka kunskaperna om barnkonventionen bland landstingsfullmäktiges ledamöter och ersättare
Fördjupa sig i hur det politiska ansvaret kan utvecklas avseende användandet av barnchecklista och barnkonsekvensanalyser vid beslut
Följa och bevaka pågående utvecklingsarbete kring ökad samverkan
för barn och ungas rättigheter och uppväxtvillkor i Värmland (initierat av Samhällsråd Värmland)
Arbetsordning för landstingsfullmäktige, §§ 84-89, LK/142184.
2015-11-17
LANDSTINGET I VÄRMLAND


LK/152193 2 (2)
Fördjupa sig i hur barns och ungas delaktighet inför politiska beslut
kan stärkas i landstinget
Följa och delta i landstingets arbete med utvecklingsplanen för framtidens hälso- och sjukvård
Övrigt
Framtidsberedningens presidium ingår i styrgruppen för medborgardialog
om utvecklingsplanen för framtidens hälso- och sjukvård och kommer löpande att rapportera om medborgardialogens utveckling till beredningens
ledamöter och ersättare.
Framtidsberedningen har som ambition att anordna ett seminarietillfälle under 2016 som handlar om barns och ungas hälsa och uppväxtvillkor utifrån
ett rättighetsperspektiv.
Margareta Ivarsson (C), ordförande
Kenneth Johannesson (S), vice ordförande
1 (2)
PM
Sekretariatet
Marina Tilderlindt
2015-11-17
LK/152193
Prioriterade uppdrag hälso- och sjukvårdsberedningen
2016
Bakgrund
Fullmäktiges beredningar syftar till att stärka landstinget som beslutande organ, vitalisera det politiska arbetet samt öka kvaliteten i beslutsfattandet.
Fullmäktigeberedningarnas arbete regleras i landstingsfullmäktiges arbetsordning, som bl.a. fastslår att fullmäktige årligen ska besluta om prioriterade
uppdrag för beredningarna inom deras respektive område.1
Hälso- och sjukvårdsberedningens uppgift är att arbeta med frågor som rör
hälso- och sjukvården och tandvården för länets invånare. Hälso- och sjukvårdsberedningen har under 2015 särskilt satsat på att tillhandahålla ett utbildningsår för beredningens ledamöter och ersättare, detta för att sedan
kunna göra fördjupningar inom särskilt valda ämnesområden under 20162018.
Prioriterat uppdrag 2016 – psykisk hälsa
Under 2016 kommer hälso- och sjukvårdsberedningen särskilt att fördjupa
sig inom området psykisk hälsa. Psykisk hälsa är ett prioriterat folkhälsopolitiskt mål i landstinget och detta fastställs bl.a. i landstingets folkhälsostrategi för planperioden. Psykisk hälsa är också ett av fyra prioriterade målområden inom utvecklingssamarbetet Nya perspektiv.
Hälso- och sjukvårdsberedningen kommer under 2016 att fördjupa sig i:
1

Hur befolkningens psykiska hälsa ser ut i länet – hur den ser ut i
nuläget och vilka utvecklingstendenser som kan prognosticeras.

Vilka förutsättningar och utmaningar som finns i länet avseende
det förebyggande arbetet för psykisk hälsa.

Det förebyggande och behandlande arbetet som riktar sig till
barn och unga – framgångsfaktorer och utmaningar.

Framgångsrika modeller och former för samverkan och samarbete för att förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa.
Arbetsordning för landstingsfullmäktige, §§ 84-89, LK/142184.
2015-11-17
LANDSTINGET I VÄRMLAND
LK/152193 2 (2)
Översikt fördjupning 2016 – Psykisk hälsa
Nulägesbeskrivning– denpsykiskahälsanibefolkningen
Attförebyggapsykiskohälsa– framgångsfaktorer,utmaningar
ochutvecklingspotential
Styrdokumentochnationellariktlinjer
Nyaperspektivochsamverkanförpsykiskhälsailänet
Attförebyggaochbehandlapsykiskohälsablandbarnoch
unga
PsykiatriniVärmland– framgångsfaktorerochutmaningar
Suicidprevention
Forskningochevidensförattfrämjapsykiskhälsaochbe‐
handlapsykiskohälsa
Övrigt
Hälso- och sjukvårdsberedningen kommer att anordna ett seminarietillfälle
under 2016 inom området psykiska hälsa.
Hälso- och sjukvårdsberedningens presidium ingår även i styrgruppen för
medborgardialog om utvecklingsplanen för framtidens hälso- och sjukvård
och kommer löpande att rapportera om medborgardialogens utveckling till
beredningens ledamöter och ersättare.
Ingvar Klang (M), ordförande
Christina Wahrolin (S), vice ordförande
1 (1)
Tjänsteskrivelse
Landstingsstyrelsen
Planerings- och uppföljningsenheten
Annika Kardemark
2015-11-17
LK/130968
Patientavgifter för vård på distans
Landstingsstyrelsen beslutade den 2 juni, att avslå förslaget om avgiftsfri internetbaserad behandling. Då vårdformen är ny och under införande, finns
behov att fastställa vilka patientavgifter som ska gälla. Även andra områden
för vård på distans planeras och kan bli aktuella under kommande år.
Genom vård på distans kan landstinget erbjuda patienter möjlighet till en alternativ vårdform och därmed ett utvidgat utbud. Utöver traditionella vårdbesök och behandlingar kan patienten via video och distansmöten samt internetbaserade behandlingsprogram få tillgång till kvalificerad vård. Vård på
distans är ett komplement till traditionell behandling och passar olika beroende på patientens behov och preferenser.
Utgångspunkten för förslaget är att samma grundläggande regelverk för patientavgifter ska gälla oavsett vårdform.
Förslag till beslut
att för vård på distans gäller samma grundläggande regelverk för patientavgifter som för traditionella besök/behandlingar och uteblivna besök. Undantaget är telefonkonsultation där fortsatt avgiftsfrihet gäller. Förändringen
träder i kraft från den 1 januari år 2016.
att för internetbaserad behandling som t ex kognitiv beteendeterapi, gäller
utöver avgift för besök, avgift per modul. Avgiften uppgår till 200 kr och
ingår i högkostnadsskyddet för öppen hälso- och sjukvård. Avgift gäller
även vid uteblivet besök med vissa undantag. Förändringen träder i kraft
från den 1 januari år 2016.
Gunilla Andersson
Landstingsdirektör
Kjersti Berg Marthinsen
Chef staben för verksamhets- och ledningsstöd
Ärendebeskrivning
1 (4)
Planerings- och uppföljningsenheten
Handläggare
Datum
Diarienummer
Annika Kardemark
2015-10-16
LK/130968
Patientavgifter för vård på distans
Landstingsstyrelsen beslutade den 2 juni, att avslå förslaget om avgiftsfri
internetbaserad behandling. Då vårdformen är ny och under införande, finns
behov att fastställa vilka patientavgifter som ska gälla. Även andra områden
för vård på distans planeras och kan bli aktuella under kommande år.
Genom vård på distans kan landstinget erbjuda patienter möjlighet till en
alternativ vårdform och därmed ett utvidgat utbud. Utöver traditionella
vårdbesök och behandlingar kan patienten via video och distansmöten samt
internetbaserade behandlingsprogram få tillgång till kvalificerad vård. Vård
på distans är ett komplement till traditionell behandling och passar olika
beroende på patientens behov och preferenser.
Inom landstinget pågår införande av internetbehandling som ger patienter en
alternativ möjlighet att få stöd och behandling via internet. Metoden bygger
på att patienten själv är aktiv och engagerad i sin behandling. Det kan t ex
vara för kognitiv beteendeterapi (KBT). KBT går ut på att förändra tankar
och beteenden och traditionellt förmedlas KBT-behandling av en terapeut
antingen enskilt eller i grupp med andra. KBT-behandling på nätet innebär
att patienten stegvis får följa ett skriftligt behandlingsprogram där även
övningar ska utföras på egen hand. Under behandlingen har patienten
regelbunden kontakt med behandlare. Behandlingsmetoden är ett
komplement till traditionell behandling. Patienten har själv möjlighet att
påverka valet och det görs även en inledande bedömning om metoden är
lämplig med hänsyn till behov och åkomma. Efter det inledande besöket
påbörjas internetbehandlingen. Behandlingsprogrammet är uppdelat i
moduler, som patienten stegvis får tillgång till under behandlingen.
Modulerna innehåller behandlingsinformation, samt övningar och
självskattningar.
Införande av internetbaserad behandling sker etappvis och börjar med
införande av KBT mot mild och måttlig ångest. I pilotstudien som påbörjas
hösten 2015 kommer cirka 10-15 personer erbjudas behandlingen. En
utökning sker efter det, men bedöms vara aktuell först under år 2016.
Vård på distans kan även bli aktuellt inom andra områden. I
utvecklingsplanen för framtidens hälso- och sjukvård föreslås en inriktning
där vård på distans har en betydande del. Genom att utnyttja tekniken finns
möjlighet att både möta förväntningar och lägga resurser där de behövs som
mest.
Regelverket för patientavgifter har formats utifrån nuvarande utbud och
behöver kompletteras med vård på distans.
LANDSTINGET I VÄRMLAND
Datum
Diarienummer
2015-10-16
LK/130968
2 (4)
Inom öppen sjukvård gäller sedan några år tillbaka en enhetlig avgift som
uppgår till 200 kr per besök och ingår i det nationella högkostnadsskyddet
för öppen hälso- och sjukvård. Avgiften gäller även för ambulanssjukvård
och vissa förebyggande insatser som riktade hälsokontroller. Landstinget
har även avgift för vissa indirekta besök som receptförnyelse och förlängd
sjukskriving som uppgår till 100 kr och ingår i högkostnadsskyddet.
Tidigare gällde även avgift för telefonkonsultation men avgiften togs bort på
grund av risken för en olikartad tolkning och hantering. Avgiftsfrihet gäller
även i andra fall som t ex barn och unga (0-19) år.
Vid uteblivet besök uppgår avgiften till 200 kr med vissa undantag. För barn
och ungdomar till och med 19 år är avgiften 100 kronor för uteblivet besök.
Avgifter för uteblivna besök ingår inte i något högkostnadsskydd.
Jämförelse med andra landsting
Utbudet av vård på distans ser olika ut i landet och i flera landsting pågår
införande i olika omfattning. Exempel på avgifter i andra landsting är
veckopris för internetbehandlingen eller avgift för besöket och avgiftsfritt
för internetbehandlingen.
Örebro har infört avgifter för indirekta besök som uppgår till 80 kr, vilket är
lägre jämfört med andra besök. Med indirekta besök avses receptförnyelse
eller besök utan personlig läkarkontakt, telefonrådgivning som motsvarar ett
läkarbesök eller förlängning av sjukskrivning och internetbaserad
behandling.
I Västerbotten gäller samma avgift för videosamtal som för traditionella
besök/behandlingar. Avgiftsfrihet gäller för telefonkonsultation och
internetbehandling.
Överväganden och förslag
Grundtanken med nuvarande regelverk är att samma besöksavgift ska gälla
oavsett när var eller av vem som patienten vårdas. Det ska även vara enkelt
att förstå och tillämpa. Högkostnadsskyddet skyddar patienter med stora
vårdbehov från för höga vårdkostnader.
Vård på distans är ett komplement till traditionell vård och kan utifrån
bedömning och patientens preferenser vara aktuellt för vissa patienter.
Besök ersätts då t ex av videosamtal eller internetbehandling. Möjlighet till
traditionell behandlingsmetod kvarstår och patienten betalar då en avgift per
besök.
Utifrån utgångspunkten att avgift gäller oavsett när, var eller av vem som
patienten vårdas och i syfte att skapa jämlikhet oavsett vårdform föreslås
samma grundläggande regelverk, som vid traditionella besök/behandlingar.
Det innebär t ex att för videosamtal som ersätter ett besök uppgår avgiften
till 200 kr. Besöksavgiften är i vissa fall avgiftsfri som t ex för barn och
unga, det gäller då även vid vård på distans. Telefonkonsultation är en
annan form av vård på distans som tillämpas redan idag. Då tidigare avgift
LANDSTINGET I VÄRMLAND
Datum
Diarienummer
2015-10-16
LK/130968
3 (4)
för telefonkonsultation innebar problem med tolkning och hantering och
därmed ojämliket bör det vara fortsatt avgiftsfritt.
För internetbaserade behandlingsprogram som ersätter vissa besök föreslås
avgiften uppgår till 200 kr per modul. Avgiften ingår i högkostnadsskyddet
för öppen hälso- och sjukvård.
Även när det gäller uteblivna besök, är förslaget att utgå från nuvarande
regelverk och tillämpa det även för vård på distans. Det skulle t ex innebära
att om patienten uteblir från videosamtalet eller internetbehandlingen,
debiteras en avgift som uppgår till 200 kr. Om patienten avslutar
internetbehandlingen i förväg eller det finns ett godtagbart skäl debiteras
ingen avgift. För barn och unga (0-19 år) uppgår avgiften till 100 kr.
Undantaget för avgift är telefonkonsultation och asylsökande där
avgiftsfrihet gäller. Avgifter för uteblivna besök ingår i inte i något
högkostnadsskydd.
Nyttobeskrivning och ekonomi
Vård på distans är redan under införande och förväntas öka kommande år,
bland annat utifrån föreslagen inriktning i utvecklingsplanen för framtidens
hälso och sjukvård. Förändringen förutsätter att det finns regelverk för
patientavgifter som stödjer inriktningen.
Påverkan på intäkter för patientavgifter bedöms inte få några större
ekonomiska effekter jämfört med idag. Förslaget bygger på att avgifterna är
lika oavsett vårdform. Vårdformen införs succesivt och innebär även en viss
förskjutning från traditionella besök till vård på distans. På sikt kan det
beroende på behov innebära att fler behandlas och därmed ökade intäkter,
men intäkterna påverkas samtidigt av högkostnadsskyddets effekter.
Laglighetsbedömning
Regelverket för patientavgifter styrs till viss del av lagar och förordningar.
Förslaget gäller generellt med undantag där det finns begränsningar i lag
och förordning.
Barnperspektiv
I landstinget gäller generellt avgiftsfrihet för barn och unga med vissa
undantag som t ex vaccinationer och intyg, vilket gäller fortsatt.
Jämställdhet
Förslaget gäller generellt och jämställdhetsperspektivet har beaktats.
Samråd med brukarorganisationer
Ärendet har löpande behandlats i samråd med brukarorganisationer i form
av avstämningsmöten.
Uppföljning
Landstinget gör årligen en översyn av patientavgifter i syfte att förbättra och
förenkla regelverket. En del är att följa upp och utvärdera behov av
LANDSTINGET I VÄRMLAND
Datum
Diarienummer
2015-10-16
LK/130968
4 (4)
förändring, en annan del är att anpassa regelverket utifrån förändrade
förutsättningar. En förutsättning för uppföljning och analys är att det finns
statistik och underlag och generellt finns ett behov av en utvecklad
uppföljning.
1 (1)
Tjänsteskrivelse
Landstingsstyrelsen
Ledningsstöd
Gunnar Blomquist
2015-11-17
LK/152509
Fastställande av ägarbidrag för Svensk Luftambulans,
för perioden 2015-2016
Bakgrund
Landstinget i Värmland har tillsammans med Landstinget Dalarna bildat ett
kommunalförbund med uppdrag att svara för driften av landstingens ambulanshelikopterverksamhet. Under våren 2015 har Västra Götalandsregionen
anslutits till Svensk Luftambulans (SLA). Driften av Västra Götalandsregionens helikopterverksamhet togs över av SLA från i juli innevarande år.
Det har därför varit nödvändigt att revidera SLA:s budget för andra halvåret.
Grundprincipen vid beräkning av ägarbidragen är att varje medlem svarar
för kostnaderna för den egna basen. Kostnader för gemensam ledning och
administration delas lika mellan medlemmarna.
I förbundsordningen framgår att medlemslandstingen ska fastställa årligt
ägarbidrag till kostnadstäckning.
Förslag
Kommunalförbundets direktion har, 2015-09-02 samt 2015-10-08, tagit beslut om verksamhetsplan och budget för andra halvåret 2015 samt för 2016.
Verksamhetsplan och budget bifogas. Budgetförslagen innebär att ägarbidraget för Landstinget i Värmland uppgår till 12,6 mkr för andra halvåret
2015 samt 33,8 mkr för 2016.
Förslag till beslut
att godkänna reviderad budget för 2015 och fastställa ägarbidraget enligt
förslaget för 2015 och anvisa medel ur innevarande års anslag samt
att godkänna budget och fastställa ägarbidraget för 2016.
Gunilla Andersson
Landstingsdirektör
Tobias Kjellberg
Hälso- och sjukvårdschef
Svensk Luftambulans
Verksamhetsplan och Budget 2015-2016
2015-09-22
KFA/150038-39
Svensk Luftambulans
Verksamhetsplan och Budget
2015-2016
1
Svensk Luftambulans
Verksamhetsplan och Budget 2015-2016
2015-09-22
KFA/150038-39
Innehåll
0 Inledning ................................................................................... 3 1 Svensk Luftambulans uppdrag .............................................. 3 2 Medlemmar ............................................................................... 3 2.1 Landstinget i Värmland ........................................................................... 3 2.2 Landstinget Dalarna ................................................................................ 3 2.3 Västra Götalandsregionen (VGR) ........................................................... 4 3 Värdegrund, vision och verksamhetsidé ............................... 4 3.1 Värdegrund............................................................................................... 4 3.2 Vision ........................................................................................................ 4 3.3 Verksamhetsidé ....................................................................................... 5 4 Säkerhetspolicy ....................................................................... 5 5 Mål ............................................................................................. 5 5.1 Mål för 2015 .............................................................................................. 5 5.2 Mål för 2016 .............................................................................................. 6 6 Budget ...................................................................................... 6 2
Svensk Luftambulans
0
Verksamhetsplan och Budget 2015-2016
2015-09-22
KFA/150038-39
Inledning
Landstingen i Dalarna och Värmland bildade under våren 2014, ett
gemensamt kommunalförbund för att bedriva ambulanshelikopterverksamhet.
Landstinget i Värmland startade upp sin verksamhet i augusti 2014 medan
Landstinget Dalarna planerar driftstart januari 2016.
Sedan april 2015 är även Västra Götalandsregionen medlem. Svensk
Luftambulans (SLA) tog över den operativa driften på Säve, den 1 juli.
1
Svensk Luftambulans uppdrag
Svensk Luftambulans ansvarar för att driva ambulanshelikopterverksamhet
och annan därtill anknuten verksamhet åt medlemmarna.
Ändamålet är att skapa en stark, kostnadseffektiv och kompetent part för att
på bästa sätt kunna tillvarata medlemmarnas intressen och bidra till den
regionala och nationella utvecklingen inom verksamhetsområdet.
SLA ska också aktivt driva kompetensutveckling, kvalitetssäkring och
forskning inom prehospital ambulanssjukvård såväl hos medlemmarna som
nationellt.
2
Medlemmar
2.1
Landstinget i Värmland
Landstinget i Värmland bedriver verksamhet med en inhyrd EC135P2 fram till
den 12 december. Därefter planeras verksamheten med upphandlad
helikopter H145. Leverans är beräknad till slutet av november och skulle då
kunna innebära kontinuerlig drift av basen med helikopter. Om leveransen
blir försenad riskerar verksamheten att bli begränsad till akutbil under en
kortare tid då piloter och HCM utbildas på den levererade helikoptern efter
leverans.
Värmland bedöms flyga totalt ca 700 timmar 2016 med en H145 och en
reserv H145 (SLA gemensam).
I Värmland är besättningssammansättningen en Pilot, en HCM och en
Läkare.
2.2
Landstinget Dalarna
Landstinget Dalarna startar upp verksamheten med att anställa tekniker,
HCM och piloter kontinuerligt från 1a juni. Driftstart förväntas bli först efter
årsskiftet 2015-2016 då lokaler blir färdigbyggda på Mora flygplats samt
piloter och HCM är influgna på helikoptertypen och i det geografiska området.
3
Svensk Luftambulans
Verksamhetsplan och Budget 2015-2016
2015-09-22
KFA/150038-39
Landstinget Dalarna bedöms flyga ca 600 timmar 2016 med en H145 och en
reserv H145 (SLA gemensam). Något färre timmar än i Värmland, då där
kommer att vara operativa mörkerbegränsningar första vintern.
I Dalarna är besättningssammansättningen en Pilot, en HCM och en Läkare.
2.3
Västra Götalandsregionen (VGR)
VGR bedriver verksamhet med en Sikorsky 76 C+. VGR äger själv
helikoptern men den opereras av SLA.
Tekniskt underhåll för Sikorsky 76 hanteras år 2015 av Patria på ett förlängt
kontrakt övertaget från tidigare operatör Norrlandsflyg Ambulans. Detta
kommer att behöva upphandlas.
VGR flyger ca 1000 timmar per år med en S76 och en reserv H145 (SLA
gemensam).
VGR har en besättningssammansättning av två piloter samt en läkare och en
sjuksköterska.
3
Värdegrund, vision och verksamhetsidé
3.1
Värdegrund


Säkerheten kommer alltid först
Alla människor har lika värde och ska bemötas med empati och respekt.
Värdegrunden innebär att SLA genomsyras av en humanistisk grundsyn där
respekten för människors lika och okränkbara värden, jämlikhet och
jämställdhet betonas. Alla patienter och anhöriga ska känna sig säkra och
trygga samt bli väl bemötta av alla verksamhetens företrädare.
Synen ska också prägla medarbetarnas förhållningssätt mot varandra. Alla
insatser och synpunkter är viktiga i denna specialiserade verksamhet.
Gott samarbete och goda relationer är också en förutsättning för ett väl
utvecklat säkerhetsarbete. Alla i ledningen och alla anställda är ansvariga för
att säkerheten genomsyrar hela organisationen.
3.2
Vision



SLA ska vara en förebild för den nationella
ambulanshelikopterverksamheten
SLA ska verka för en ökad nationell samordning av denna verksamhet
SLA ska aktivt driva kompetensutveckling, kvalitetssäkring och forskning
inom prehospital ambulanssjukvård.
Visionen innebär att Svensk Luftambulans inte bara ska driva utvecklingen av
ambulanshelikopterverksamheten åt medlemmarna utan också verka för en
ökad nationell samordning av denna verksamhet.
4
Svensk Luftambulans
Verksamhetsplan och Budget 2015-2016
2015-09-22
KFA/150038-39
SLA ska också aktivt bidra till utvecklingen av den prehospitala vården
nationellt. Detta ska ske i samverkan både mellan medlemmarna och övriga
landsting och regioner.
3.3
Verksamhetsidé



Bedriva prehospital akutsjukvård och intensivvård av sjukhuskvalitet, av
skadade och sjuka patienter på plats och under transport direkt till rätt
vårdnivå.
Utföra sekundärtransporter mellan vårdinrättningar såväl inom som
utanför det egna landstinget/regionen.
Verksamheten bedrivs med hög säkerhet och god kostnadseffektivitet.
Verksamheten ska ha hög tillgänglighet och kort insatstid, för att snabbt
kunna vara på plats och påbörja prehospital akutsjukvård och intensivvård.
Man ska också göra en bedömning av patientens vårdbehov så att transport
kan ske direkt till rätt vårdnivå.
Säkerheten sätts ALLTID i första rummet. Vid behov av prioriteringar mellan
olika uppdrag är det patientens behov som är styrande.
Genom god samordning inom SLA och nära samverkan med medlemmarna
ska verksamheten bedrivas på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt.
4
Säkerhetspolicy
För att understryka att säkerheten alltid ska prioriteras har en säkerhetspolicy
tagits fram och fastställts av direktionen. Den är även inskriven i de operativa
manualerna och gäller som utgångspunkt för all verksamhet.

Att rädda liv utan att riskera liv.

Säkerhet är en kärnfråga i SLA:s verksamhet. Vår ambition är att
säkerställa och kontinuerligt utveckla vårt sätt att arbeta, så att våra
operationer genomförs med högsta möjliga flygsäkerhet och kvalitet med
nationell och internationell säkerhetsstandard som lägsta nivå.
5
Mål
5.1
Mål för 2015




Säkra SLAs administrativa rutiner och klargöra ansvarsfördelningen
mellan medlemmarna.
Verka för att kontinuerligt förbättra operativ och teknisk tillgänglighet.
Starta upp ambulanshelikopterverksamheten i Dalarna.
Driftsätta de två helikoptrar, H145, som levereras i november.
5
Svensk Luftambulans






5.2
Starta upp Med-SLA inom organisationen som kommer att verka för
ytterligare kvalitetshöjning och utveckling av den medicinska prehospitala
verksamheten.
Starta Flygskola (ATO) för att inom organisationen kunna utbilda piloter på
den upphandlade helikoptern H145.
Starta helikopterverkstad (Part 145) för att inom organisationen kunna
sköta underhållet av den upphandlade helikoptern H145.
Påbörja upphandling av framtida större sekundärhelikopter.
Påbörja upphandling av tekniskt underhåll för VGR Sikorsky 76 C+.
Bygga en egen hemsida för SLA inklusive Med-SLA
Mål för 2016










6
Verksamhetsplan och Budget 2015-2016
2015-09-22
KFA/150038-39
Verka för att minst ett landsting/region till blir medlemmar i förbundet
Att ha minst ett mötestillfälle där personal från alla baser får träffas och
utbyta kunskaper och erfarenheter i form av stort APT eller CRM
utbildning.
Säkerställa långsiktig lösning för verkstadshangar Part 145.
Samtliga piloter får typutbildning för H145.
Driftsätta den gemensamma reservhelikoptern, H145, som leveraras i
april.
Överflytta ekonomi- och personaladministration till Landstinget i Värmland
Samtliga baser flyger NVIS (Night vision).
Påbörja utvecklingen av en gemensam verksamhetsdatabas.
Utveckla utlarmningsfunktionen tillsammans med medlemmarna.
Ta fram studieupplägg för en första prehospital studie med SLA som
huvudman.
Budget
Budget för perioden 2015 1 juli till 31 december samt 2016 har beslutats av
direktionen 2 september. Framgår av bilaga 1 och 2.
Då SLA kommer att bedriva verksamhet med nya helikoptrar, H145, har
budget tagits fram baserat på leverantörens uppgifter. De uppgifterna är inte
prövade. Budgeten är även för första gången baserad på tre medlemmar och
en utökad lednings och administrativ organisation. Även här har budgeten
lagts baserad på de underlag som finns tillgängligt idag, men har därmed inte
prövats.
Det är därför viktigt att SLA kontinuerligt följer upp utgifter mot den beräknade
budgeten för att säkerställa att bedömningarna stämmer.
6
Verksamhetsplan och Budget 2015-2016
2015-09-22
KFA/150038-39
Svensk Luftambulans
Svensk Luftambulans Bilaga 1
Rapport 1 [2015.08.26] Budget 6 månader juli till december 2015 Summa av Totalt Radetiketter 3 Intäkter 4 Personalkostnader 46 Utbildning mm 60 Lokaler 62‐64 Förbrukningsmaterial 66 Bränsle och fordonskostnader 67 Frakter 68 Hotell och Resor 72 Tele 73 Försäkringar 7531 Redovisningstjänster 7551 Konsultarvoden 76 Övriga avgifter 7656 AOC 79 Avskrivningar Totalsumma SEK 101 SLA Gemensamt delat på tre Kolumnetiketter 101 SLA 201 Bas 202 Bas 203 Bas Totalsumma Gemensamt Värmland Dalarna VGR SEK ‐300 000
0 0 ‐300 000
5 316 639
6 517 016
4 170 320 7 069 429 23 073 404
145 000
394 833
772 833 591 833 1 904 500
0
0
0 0 0
154 000
273 600
552 825 304 800 1 285 225
12 000
0
90 000
60 000
100 000
0
397 200
6 000
0
0
6 280 839
1 747 500
85 000
532 158
9 000
610 000
0
322 012
0
83 333
176 789
10 451 241
663 500 4 724 000 25 000 55 000 764 658 426 658 9 000 9 000 94 000 440 000 0 0 262 012 222 012 0 0 83 333 83 333 59 221 9 150 7 456 703 13 935 215 7 147 000
165 000
1 813 474
87 000
1 244 000
0
1 203 235
6 000
250 000
245 160
38 123 998
2 093 613
12 544 854
9 550 316 16 028 828 38 123 998
7
Verksamhetsplan och Budget 2015-2016
2015-09-22
KFA/150038-39
Svensk Luftambulans
Svensk Luftambulans Bilaga 2 Budget 12 månader januari till december 2016 Summa av Totalsumma Radetiketter 3 Intäkter 4 Personalkostnader 46 Utbildning mm 56 Med. material o gaser 60 Lokaler 62‐64 Förbrukningsmaterial 66 Bränsle och fordonskostnader 67 Frakter 68 Hotell och Resor 72 Tele 73 Försäkringar 7531 Redovisningstjänster 7551 Konsultarvoden 76 Övriga avgifter 7656 AOC 79 Avskrivningar 81 Medlemsbidrag Totalsumma SEK 101 SLA Gemensamt delat på tre Kolumnetiketter 201 Bas 202 Bas 101 SLA Gemensamt Värmland Dalarna 0
0 13 424 190
15 656 213
13 476 899 264 400
924 000
904 000 144 000
144 000 0
40 000
40 000 308 000
392 200
581 867 203 Bas VGR Totalsumma SEK 0 17 461 640 1 076 500 144 000 40 000 567 604 0
60 018 942
3 168 900
432 000
120 000
1 849 671
24 000
0
240 000
120 000
920 000
0
594 000
12 000
0
0
0
15 906 590
7 386 150
300 000
586 500
18 000
1 040 000
0
225 333
0
166 667
1 599 382
0
28 478 445
6 411 000 9 436 000 300 000 300 000 586 500 719 000 18 000 18 000 1 040 000 940 000 0 0 225 333 225 333 0 0 166 667 166 667 1 493 338 1 191 058 0 0 25 387 604 32 285 802 23 257 150
900 000
2 132 000
174 000
3 940 000
0
1 270 000
12 000
500 000
4 283 778
0
102 058 441
5 302 197
33 780 642
30 689 800 37 587 999 102 058 441
8
1 (1)
Tjänsteskrivelse
Landstingsstyrelsen
Ledningsstöd
Gunnar Blomquist
2015-11-17
LK/152510
Anslutning av ny medlem till Svensk Luftambulans
Landstingsfullmäktige beslutade 2014 att bilda ett kommunalförbund tillsammans med Landstinget Dalarna, för att bedriva ambulanshelikopterverksamhet. Kommunalförbundet ombildades, 2015-03-15, till Svensk Luftambulans, då Västra Götalandsregionen blev medlem i förbundet.
Ambitionen, från nuvarande medlemmar, har redan från början varit att
verka för att fler landsting och regioner ansluter sig till kommunalförbundet,
för att utveckla en god nationell samordning samt skapa en kostnadseffektiv
verksamhet.
Uppsala Läns Landsting har nu ansökt om medlemskap i Svensk Luftambulans.
De bedriver idag en ambulanshelikopterverksamhet genom en privat utförare. Man har valt att avveckla avtalet med dem och ansöker nu om medlemskap i kommunalförbundet. Deras nuvarande avtal löper ut under 2017.
Uppsala Läns Landsting har tagit dela av och klargjort att man ställer man
sig bakom förbundets värderingar och grundprinciper.
Enligt kommunalförbundets förbundsordning krävs ett godkännande från
nuvarande medlemmars fullmäktige för att ansluta en ny medlem. Utökningen av medlemsantalet innebär också att förbundsordning och samverkansavtal måste revideras och anpassas.
Förslag till beslut
att godkänna Uppsala Läns Landstings ansökan om medlemskap i Svensk
Luftambulans,
att godkänna bifogat förslag till förbundsordning,
att godkänna bifogat förslag till samverkansavtal samt
att uppdra åt landstingsdirektören att teckna avtalet samt hantera eventuella
framtida justeringar och kompletteringar av avtalet.
Gunilla Andersson
Landstingsdirektör
Tobias Kjellberg
Hälso- och sjukvårdschef
1 (6)
PM
GBt
2015-11-03
KFA/150052
Förbundsordning för Kommunalförbundet Svensk Luftambulans
§ 1 Namn
Kommunalförbundets namn är Svensk Luftambulans (SLA).
§ 2 Säte
Kommunalförbundet har sitt säte i Karlstad, Värmlands län.
§ 3 Medlemmar
Medlemmar i förbundet är Landstinget i Värmland, 232100-0156, Landstinget
Dalarna, 232100-0180, Västra Götalands Läns Landsting, 232100-0131 och
Uppsala Läns Landsting 232100-0024.
§ 4 Ändamål
Ändamålet med kommunalförbundet är att ansvara för och driva ambulanshelikopterverksamheten och annan därtill anknuten verksamhet åt medlemmarna.
Ändamålet är också att skapa en stark, kostnadseffektiv och kompetent part för
att på bästa sätt tillvarata medlemmarnas intressen och bidra till den regionala
och nationella utvecklingen inom förbundets verksamhetsområde.
§ 5 Uppgifter
Organisationen kommer att operera medlemmarnas eller kommunalförbundets
ambulanshelikoptrar och därtill knuten verksamhet. Verksamheten bedrivs vid
fyra baser, en för varje medlem och med en besättningskonstellation, i respektive helikopter, som medlemmen beslutar om och finansierar.
Kommunalförbundet ska i förekommande fall, under förutsättning att finansiering och villkor klargjorts i samverkansavtal med en eller flera medlemmar,
upphandla helikoptrar för verksamheten.
Kommunalförbundet ska sluta samverkansavtal med medlemmarna som tydliggör ambitionsnivå för verksamheten samt ansvars- och rollfördelning mellan
kommunalförbundet och dess medlemmar.
§ 6 Organisation
Svensk Luftambulans är ett kommunalförbund med direktion.
§ 7 Förbundsdirektionen
Direktionen består av åtta ledamöter och åtta ersättare.
Medlemmarnas fullmäktige väljer vardera två ledamöter och två ersättare.
Dessa väljs för fyra år i taget, från den 1 januari året efter det att val till landstingsfullmäktige har ägt rum i hela landet.
2015-11-03
2 (6)
Direktionen skall ha en ordförande och en vice ordförande som innehar respektive uppdrag två år i taget. Uppdraget som ordförande cirkulerar mellan medlemmarna i turordning: Landstinget i Värmland, Landstinget Dalarna, Västra
Götalands Läns Landsting och Uppsala Läns Landsting. Uppdraget som vice
ordförande har ledamoten från den medlem som står på tur att ha uppdraget
som ordförande kommande period.
Vid förfall för ledamot skall ersättare från samma medlem inträda.
§ 8 Revision och ansvarsfrihet
Förbundet ska ha fyra revisorer. Dessa utses av landstingsfullmäktige i Landstinget i Värmland på förslag från medlemmarna. Revisorerna utser inom sig en
ordförande för två år i taget från den medlem som ej innehar ordförandeposten i
direktionen.
Revisorernas mandatperiod är densamma som för ledamöterna och ersättarna i
direktionen.
Revision sker i enlighet med bestämmelserna om revision i kommunallagen.
Revisorernas berättelse skall tillsammans med årsredovisningen överlämnas till
medlemmarnas fullmäktige, som var och en beslutar om ansvarsfrihet för direktionen i dess helhet. Överlämnandet skall ske vid sådan tidpunkt att materialet kan behandlas av medlemmarnas fullmäktige samtidigt med respektive
medlems egen årsredovisning och revisionsberättelse.
§ 9 Arvode och ekonomiska förmåner
9.1 Arvode
Ledamöter och ersättare i direktionen och revisorerna arvoderas enligt de ersättningsregler som gäller för förtroendevalda i Landstinget Värmland. Härutöver
skall inte utgå annat arvode för uppdraget i direktionen eller för uppdraget som
revisor.
9.2 Kostnadsersättning
Ledamöter och ersättare i direktionen samt revisorer har rätt till ersättning för
förlorad arbetsinkomst, traktamente, reseersättning samt övriga kostnadsersättningar enligt de ersättningsregler som gäller för förtroendevalda i Landstinget
Värmland
9.3 Finansiering och utbetalning
Arvoden samt övriga kostnadsersättningar till direktionen och revisorer bekostas av kommunalförbundet.
§ 10 Initiativrätt
Ärenden i direktionen får väckas av;
Ledamot och tjänstgörande ersättare i direktionen.
Medlem genom framställan från medlemmarnas fullmäktige eller styrelse.
Organ under direktionen om direktionen medgett sådan rätt.
Chefen för förbundets tjänstemannaorganisation.
2015-11-03
3 (6)
§ 11 Närvarorätt och yttranderätt
Vid direktionens sammanträden har även icke tjänstgörande ersättare närvarooch yttranderätt.
Direktionen avgör om någon som inte är ledamot eller ersättare i direktionen
har rätt att närvara och rätt att yttra sig vid direktionens sammanträden.
§ 12 Sammanträdesformer
Direktionens möten får genomföras som video- och telefonsammanträden.
§ 13 Beslutsärenden
§ 13.1 Majoritetsbeslut
Beslut fattas i förbundsdirektionen med majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst
§ 13.2 Underställande av beslut
I nedan följande frågor, föreskrivs för att beslut skall äga giltighet, att det godkänns av respektive medlemsfullmäktige.
Ingå borgen, ta upp lån eller andra ansvarsförbindelser, överstigande 50 prisbasbelopp i andra fall än som avses i § 17.
Förvärva och avyttra fastigheter, bilda företag eller annan juridisk person eller
förvärva andelar/aktier i företag.
Innan förbundsdirektionen fattar beslut om avtal med större vikt eller större investeringar ska samråd ske med medlemmarna.
Fastställande av årligt bidrag till kostnadstäckning från medlemmarna.
§ 14 Tillkännagivande om justering av protokoll m.m.
Kommunalförbundets kungörelser, protokoll och andra tillkännagivanden ska
anslås på kommunalförbundets officiella anslagstavla. Landstingets i Värmland
officiella anslagstavla är officiell anslagstavla för kommunalförbundet.
Tid och plats för kommunalförbundets budgetsammanträde ska kungöras på
samtliga medlemmars officiella anslagstavlor.
§ 15 Fördelning av intäkter och kostnader
Förbundets over-headkostnader och övriga administrativa kostnader ska delas
lika mellan medlemmarna. Medlemmar, som ännu inte ingår i den operativa
driftverksamheten, svarar endast för del av kostnader som rör direktionsadministrationen samt gemensamma kostnader för Med-SLA. Storleken på den andelen av kostnaderna fastställs samtidigt som budgeten fastställs för kommande
verksamhetsår.
Intäkter och övriga kostnader fördelas utifrån vad varje medlem genererat om
inte annat bestäms.
2015-11-03
4 (6)
Administrativt stöd ska i första hand avropas från Landstinget Värmland.
§ 16 Kostnadstäckning
Kostnaderna för kommunalförbundets verksamhet skall, i den mån de inte täcks
på annat sätt, täckas med bidrag från förbundsmedlemmarna. Bidrag enligt den
fastställda budgeten skall erläggas mot faktura med en fjärdedel per kvartal i
förskott.
§ 17 Finansiering
Kommunalförbundet har rätt att ta upp lån/checkkredit för att klara likviditetsfluktuationerna i den löpande verksamheten. Beslut om storleken på
checkkrediten fattas som en del av det årliga budgetbeslutet för kommande
års verksamhet.
§ 18 Investeringar
Investeringar i verksamheten och dess finansiering anges i kommunalförbundets budget.
Vid upphandling av helikoptrar regleras i särskilt avtal mellan medlemmarna och kommunalförbundet vilken eller vilka medlemmar som ansvarar
för finansieringen, vilken eller vilka medlemmar som bär kostnaden för investeringen och hur den ska hanteras vid en likvidation och upplösning av
kommunalförbundet.
§ 19 Budgetprocessen
Direktionen fastställer kommunalförbundets budget före oktober månads utgång varje år. En preliminär budget ska presenteras för medlemmarna senast
före april månads utgång varje år inom den ram medlemmarna enats om.
Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret samt en plan för ekonomin under den kommande treårsperioden.
När budgeten fastställs bestämmer direktionen storleken på bidragen som medlemmarna skall erlägga till förbundet enligt grunderna i §§ 15 och 16.
Direktionen ska samråda med medlemmarna om förslaget till budget senast 15
september.
Budgetförslaget ska vara tillgängligt för allmänheten från och med kungörandet
av det sammanträde med direktionen då budgeten ska fastställas.
Budgetuppföljning ska göras minst tre gånger per år, tertial 1, tertial 2, tillika
delårsbokslut samt årsbokslut.
§ 20 Insyn och kontroll
Förbundsmedlemmarna har rätt till insyn i förbundet och rätt att utöva kontroll
över dess verksamhet.
Direktionen skall varje tertial avlämna verksamhetsrapport till medlemmarna.
Direktionen skall därutöver avlämna de rapporter över verksamheten som förbundsmedlem efterfrågar.
2015-11-03
5 (6)
Direktionen svarar också, på eget initiativ, för att informera medlemmarna om
principiella händelser eller andra händelser av större vikt för förbundet eller någon av dess medlemmar.
Årsbokslut för kommunalförbundet skall avlämnas till respektive medlem senast den 28 februari året efter det år bokslutet avser.
Då förbundet omfattas av offentlighetsprincipen har medborgare samt tillstånds- och tillsynsmyndigheter full insyn i verksamheten med de begränsningar som gäller enligt offentlighets- och sekretesslagen.
§ 21 Anslutningsavgift
Varje medlem inbetalar en anslutningsavgift om 3 kr per invånare. Antalet invånare beräknas utifrån invånarantalet vid senaste kalenderårsskiftet det år inträde sker i kommunalförbundet. Landstinget i Värmland och Landstinget Dalarna har fullgjort avsättning av anslutningsavgift genom tagna kostnader i samband med kommunalförbundets bildande.
Anslutningsavgiften får endast disponeras efter särskilt beslut i direktionen.
§ 22 Andel i tillgångar och skulder
Förbundsmedlemmarna har vid varje tidpunkt andelar i kommunalförbundets
tillgångar och skulder, motsvarande förbundsmedlemmens antal invånare senast föregående årsskifte.
Fördelningsgrunden gäller även för täckande av brist om förbundet saknar medel att betala sina skulder i verksamheten samt vid skifte av förbundets behållna
tillgångar eller skulder som föranleds av förbundets upplösning.
Större gemensamma investeringar regleras i särskilt avtal mellan parterna och
undantas från denna bestämmelse.
§ 23 Utvidgad medlemskrets
Ny medlem får inträda i förbundet förutsatt att denne accepterar förutsättningarna i §§ 4 och 5 och att samtliga medlemmar är överens om villkoren för inträdet samt även är eniga om nödvändiga förändringar av förbundsordningen. Beslut härom ska fattas av medlemmarnas respektive fullmäktige.
§ 24 Likvidation, upplösning och utträde
Uppsägningstiden är tre år räknat från utgången av det år uppsägningen skedde.
Medlem som önskar utträda skall göra det skriftligt i rekommenderat brev.
Regleringen av de ekonomiska mellanhavandena mellan kommunalförbundet
och den utträdande medlemmen skall bestämmas i ett särskilt avtal. Medlemmens andel av förbundets tillgångar och skulder enligt § 22 i denna förbundsordning ska utgöra den huvudsakliga grunden till sådant avtal.
Om överenskommelse inte kan nås, ska frågan handläggas i den ordning som
anges för tvister i § 25.
2015-11-03
6 (6)
Skulle förbundet likvideras skall direktionen vara likvidator och tillgångarna
fördelas efter bestämmelserna i § 22. Likvidator har rätt att förvandla egendom
till kontanter. Verksamheten får fortsätta tillfälligt om det behövs för en ändamålsenlig avveckling.
När direktionen fullgjort sitt uppdrag som likvidator skall en slutredovisning
över förvaltningen avges. Redovisningen skall innehålla en förvaltningsberättelse och redovisning av skiftet av kommunalförbundets tillgångar liksom anvisningar om arkivering av förbundets handlingar.
§ 25 Tvister
Tvist mellan kommunalförbundet och dess medlemmar ska alltid söka lösas genom förhandlingar men, om överenskommelse inte kan nås på annat sätt, slutligt avgöras genom skiljedom enligt Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstituts (SCC) Regler för Förenklat Skiljeförfarande.
§ 26 Ändringar i förbundsordningen
Ändring av eller tillägg till förbundsordningen skall antas av direktionen och
fastställas av medlemmarnas fullmäktige.
§ 27 Arkiv
Förbundets arkiv sköts av landstinget i Värmland.
§ 28 Ikraftträdande
Denna förbundsordning gäller från och med den tidpunkt då samtliga medlemmars fullmäktigebeslut har vunnit laga kraft.
2015-10-23
KFA/150052
Samverkansavtal mellan kommunalförbundet Svenskt Luftambulans och dess medlemmar
§ 1 Parter
Föreliggande samverkansavtal har tecknats mellan kommunalförbundet Svensk Luftambulans, Landstinget i Värmland, Landstinget i Dalarna, Västra Götalands Läns Landsting och
Uppsala Läns Landsting.
§ 2 Avtalets syfte
Avtalet ska tydliggöra ambitionsnivå för verksamheten samt ansvars- och rollfördelning mellan kommunalförbundet och dess medlemmar.
§ 3 Grundprinciper för helikopterverksamheten
•
Kommunalförbundet bedriver verksamheten genom medlemsägda eller egna helikoptrar.
•
Helikopterverksamheten bedrivs i egen regi av kommunalförbundet.
•
Det medicinska ansvaret för verksamheten åvilar berörd medlem.
•
Verksamheten samordnas genom en styrgrupp bestående av ansvariga representanter
från medlemmarna och kommunalförbundet
•
Den medicinska verksamheten samordnas genom en medicinsk ledningsgrupp.
•
Kommunalförbundet och medlemmarna ska sträva efter att minimera antalet maskintyper till en större typ och en mindre.
•
Flygverksamheten bedrivs antingen genom enpilotsystem med HEMS-crew (sjuksköterska med navigations- och kommunikationsuppdrag i helikoptern) eller tvåpilotsystem.
•
Reservhelikopterns kostnader delas lika mellan de medlemmar som utnyttjar den. Vid
längre aktiv placering hos någon av medlemmarna belastar detta ekonomiskt användaren.
•
Uppdrag åt andra medlemmar i kommunalförbundet regleras mellan berörda landsting/regioner enligt prislista fastställd av den samverkansnämnd utföraren tillhör.
2015-10-23
KFA/150052
•
Uppdrag åt landsting som inte är medlemmar i kommunalförbundet regleras mellan berörd medlem och beställande landsting.
•
De medlemmar som inte redan överlåtit driften av sin ambulanshelikopterverksamhet
till Svensk Luftambulans, ska verka för att detta sker så snart det är praktiskt möjligt.
§ 4 Parternas åtaganden
§ 4.1 Medlemmarnas uppgifter och ansvar
•
Medlemmen ansvarar för att bemanna den egna helikoptern med medicinsk personal,
alltid läkare och i förekommande fall sjuksköterska.
•
Medlemmen svarar för lokaler för helikopterbasen i det egna landstinget/regionen.
•
Medlemmen svarar för medicinskteknisk utrustning i helikopter och i förekommande
fall akutbil, enligt av förbundet fastställd lägstanivå. Samordning av utrustning ska eftersträvas.
•
Medlemmen svarar för sjukvårdsmaterial och läkemedel.
•
Medlemmarna ska medverka i fortsatt FoU kring prehospital vård.
•
Medlemmarna ska medverka i utbildningen av förbundets personal.
•
Medlemmarna ska vara behjälpliga vid bemanning av medicinsk personal i förbundets
samtliga helikoptrar.
•
Medlemmen beslutar om larmkriterier inom området, anspänningstider och tillgänglighet. En strävan ska vara att, så långt som möjligt, komma överens om gemensamma
larmkriterier, anspänningstider och tillgänglighet mellan medlemmarna.
•
Medlemmen beslutar om uppdragsvolym, uppdragsområde samt placering av helikoptern.
•
Medlem sätter nivån på verksamheten utifrån en grundnivå som kommunalförbundet
fastställer. Medlemmen anger till exempel typ av helikopter, besättningskonfiguration;
flygande personal (piloter och HEMS-crew) och medicinsk personal (läkarbemanning
är obligatorisk). Medlemmen anger lägsta kompetenskrav på den medicinska personalen. Medlemmen anger omfattning av utbildningsverksamhet som bedrivs inom ambulanshelikopterverksamheten även för annan personal (medåkare).
•
Medicinskt center för kompetensutveckling och forskning förläggs till Västra Götalands Läns Landsting. Verksamheten bedrivs i samverkan med övriga medlemslandsting och samordnas genom den medicinska ledningsgruppen.
§ 4.2 Kommunalförbundets uppgifter och ansvar
•
Kommunalförbundet ansvarar för upprätthållandet av verksamhetens flygtillstånd,
AOC (Air Operativ Certificate)
2015-10-23
KFA/150052
•
Kommunalförbundet anställer och har det fulla arbetsgivaransvaret för ledningspersonal, piloter, HEMS-crew, tekniker och eventuell administrativ personal inom kommunalförbundet.
•
Kommunalförbundet svarar för tekniskt underhåll och försäkring av helikoptrarna.
•
Kommunalförbundet svarar för nödvändigt administrativt stöd för verksamheten.
•
Kommunalförbundet svarar för utbildning av den egna personalen.
•
Kommunalförbundet svarar för upphandling av helikopter i den mån finansiering och
villkor klargjorts i samverkansavtal mellan en eller flera medlemmar.
§ 5 Avtalstid och förändringar
Avtalet gäller tills vidare. Avtalet upphör omedelbart att gälla för den part som upphört att
vara medlem i kommunalförbundet.
Parterna ska under avtalstiden påtala behov av förändringar i avtalet. En uppföljning av avtalet ska ske inom tre år från ikraftträdandet.
För Kommunalförbundet
2015Paul Carbonnier
Förbundschef
För Landstinget i Värmland
2015Gunilla Andersson
Landstingsdirektör
För Landstinget i Dalarna
2015Karin Stikå Mjöberg
Landstingsdirektör
För Västra Götalandsregionen
2015Ann-Sofi Lodin
Regiondirektör
2015-10-23
Joakim Björk
Ekonomidirektör
För Uppsala Läns Landsting
2015-
Kerstin Westholm
Landstingsdirektör
KFA/150052
1 (1)
Tjänsteskrivelse
Landstingsstyrelsen
Folktandvården
Birgitta Haglund
2015-11-17
LK/152300
Tandvårdstaxa 2016
Vuxentandvård finansieras av patientavgifter och ersättning från det statliga
tandvårdsstödet. Taxan ska vara utformad så att konkurrensneutralitet
gentemot privattandvården och en balanserad egen ekonomi uppnås. Den
ska också ge utrymme för verksamhetsutveckling och en patientsäker vård
av god kvalitet.
Inför 2015 höjdes tandvårdstaxan med i genomsnitt 1,9 procent.
För att kunna vara konkurrensneutrala behöver tandvårdstaxan ligga på en
sådan nivå att de intäkter den genererar motsvarar produktionskostnaderna.
Genom fortsatt internt utvecklingsarbete förväntas Folktandvården Värmland klara den beräknade kostnadsökningen 2016 med en oförändrad
taxenivå.
Förslag till beslut
att godkänna förslaget om en oförändrad nivå av tandvårdstaxan 2016.
Gunilla Andersson
Landstingsdirektör
Birgitta Haglund
Tandvårdschef
1 (2)
Tjänsteskrivelse
Landstingsstyrelsen
Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten
Anna-Carin Johansson
2015-11-17
LK/150579
Verksamhetsbidrag år 2016 till länsövergripande
frivilligorganisationer inom det sociala området
Sjutton frivilligorganisationer inom det sociala området har till landstinget
ansökt om verksamhetsbidrag för år 2016 till en summa om drygt 6, 5 miljoner kronor. Summan att fördela uppgår till 2 625 000 kronor och fördelas
enligt förslag i tabell nedan.
Ärendets beredning:
Förslag till fördelning av verksamhetsbidrag 2016 har beretts av folkhälsooch tandvårdsutskottet den 10 oktober 2015.
Ärendebeskrivning bifogas.
Organisation
Erhöll 2015
Sökt belopp
Förslag 2016
Amningshjälpen
35 000
45 000 40 000
Bris region mitt 75 000
90 000 75 000
60 000
200 000 60 000
310 000
360 000 310 000
442 000 155 000 500 000 190 000
Brottförebyggande Cent‐
rum Brottsofferjourernas reg‐
ionråd Bufff Värmland ( fd Bryg‐
gan) 160 000
EBL ‐ skolan 190 000
EBL Barn 60 000 30 000
Fritidsbanken Värmland Ideell Förening Föreningen (H)järnkoll i Värmland 964 000 90 000 200 000 75 000 avslag Personligt ombud Värm‐
land Hanteras landstingsöver‐
gripande NTF 220 000
390 000 190 000
RFSL Värmland 200 000
230 000 150 000
200 000 65 000 ‐
Suicid Zero LANDSTINGET I VÄRMLAND
2015-11-17
LK/150579
2 (2)
Svenska Röda Korset
100 000
145 000 125 000
Värmlands länkråd
110 000
150 000 100 000
520 000
1 425 000 520 000
60 000
190 000 50 000
400 000
550 000 400 000
2 625 000
Värmlands läns kvinno‐
jourer Värmlands Mansforum
Värmlands läns nykter‐
hetsförbund Summa
Förslag till beslut
att godkänna upprättat förslag till fördelning av verksamhetsbidrag
Gunilla Andersson
Landstingsdirektör
Susanne Forslund
Chef hälso- och sjukvårdstaben
1 (5)
Ärendebeskrivning
Folkhälsa- och samhällsmedicinska enheten
Anna-Carin Johansson
2015-11-17
LK/150579
Verksamhetsbidrag för år 2016 till länsövergripande
frivilligorganisationer inom det sociala området
Bakgrund
Det övergripande syftet med landstingets bidrag är att förstärka och komplettera den offentliga sektorns insatser inom det sociala området. Bidraget
ska möjliggöra att organisationen kan bedriva olika former av hälsofrämjande, förebyggande och stödjande socialt arbete som når ut i hela länet.
Landstinget i Värmland har valt att luta sig mot Socialstyrelsen som hanterar statsbidrag för nationella organisationer inom samma typ av områden.
Syftet bakom statsbidragen liksom landstingsbidraget är att stödja utvecklingen av ett civilt samhälle som bidrar till att människor som befinner sig i
eller riskerar att befinna sig i en utsatt levnadssituation, kan förbättra sina
levnadsvillkor, eller skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för
hela befolkningen.
2016 års bidrag utannonserades i LiV-journalen vecka 18, 2015. Annonsen
har funnits på landstingets webbplats från maj månad till sista ansökningsdag den 28 augusti, 2015. De inkomna ansökningarna har granskats och bedömts enligt fastställda kriterier (LK090008) av hälso-och sjukvårdsstabens
folkhälso- och samhällsmedicinska enhet i samarbete med enheten för ledningsstöd. Från och med 2014 tillämpas principen att det endast är möjligt
att erhålla ett/en typ av landstingsbidrag.
Ansökningshandlingar har kommit från 17 organisationer. Det finns
2 625 000 kronor att fördela för år 2016.1 Organisationernas ansökningar
uppgår totalt till en summa om drygt 6,5 miljoner konor.
Sammanställning över beviljade verksamhetsbidrag 2010 – 2016 se sidan 7.
Vid bedömning och fördelning har hänsyn tagits till:


1
Vilket belopp organisationerna tidigare erhållit, för stora skillnader
mellan åren har möjligaste mån undvikits, samtidigt som nya sökanden ska ha möjlighet att erhålla verksamhetsbidrag.
Fokus på de prioriterade områdena i landstingets folkhälsostrategi.
För året 2015, fanns 2 524 0000 att fördela på 15 organisationer som sammantaget sökte 5,3 miljoner.
2015-11-17
LANDSTINGET I VÄRMLAND


LK/150579
2 (5)
Verksamhet för barn och unga samt särskilt sårbara barn och unga
har prioriterats högt.
Direkta insatser för organisationernas målgrupper har prioriteras
högre än insatser inriktade mot marknadsföring/information/administration eller samverkansparter.
En principdiskussion har förts kring krav på organisationer för att erhålla
verksamhetsbidrag. Dagens förändrade föreningsformer och strukturer ger
anledning att, med hänvisning till särskilda skäl, ge möjlighet att ”testa” nya
föreningar. Redovisning och uppföljning kommer att följas extra noggrant
för sådana.
Organisation
Amningshjälpen Sökt
belopp
45 000 Förslag
till beslut
40 000 Bris region mitt 90 000 75 000 Brottförebyggande Centrum 200 000 60 000 Brottsoffer‐
jourernas regionråd Buff Värmland (fd Bryggan) Personligt ombud EBL ‐ skolan 360 000 442 000 372 000 500 000 Förtydligande text
Amningshjälpen arbetar via hjälpmammor med rådgivning via tele‐
fon, e‐post till föräldrar och närstående. Samarbete med vårdked‐
jan, barnmorskemottagn barnavårdscentraler, verksamheter vid Centralsjukhuset Karlstad. Övervakar WHO‐koden om marknadsfö‐
ring av bröstmjölksersättningar. BRIS arbetar för att stärka barn och ungas rättigheter och förbättra deras levnadsvillkor, särskilt fokus på utsatta barn. Barn och ungdo‐
mar har möjlighet att föra dialog med vuxna genom Bris telefon, Bris‐
chatten, Bris‐mejlen, Bris forum. Bris har även en vuxentelefon ‐ om barn. Bris fungerar även som remissinstans och arbetar med opin‐
ionsbildning och utbildning utifrån den kunskap som alla kontakter (ca 30 000 år 2013) med barn och ungdomar genererar. Ideell paraplyorganinsation, medlemmar är myndigheter, organisat‐
ioner, företag och andra som vill bedriva och stödja brottsförebyg‐
gande verksamhet. Driver verksamhet och projekt som syftar till ett säkrare och tryggare Värmland. Samordnar medlingsverksamheten i Värmland. 310 000 Brottsofferjourernas arbete utgår från hjälp till självhjälp till personer som utsatts för brott. Tre huvudinriktningar; brottofferstöd, vittnes‐
stöd och information. Huvuduppgiften för regionrådet är att stödja de lokala styrelserna i deras arbete, samordna utbildning och konfe‐
renser. 80 % av bidraget fördelas till de fyra lokala jourerna för stöd till alla brottsoffer, vittnen och anhöriga. 155 000 Bufff – Barn och ungdom med förälder/familjemedlem i fängelse. Föreningens bedriver verksamhet som stödjer och hjälper barn vars ena eller båda föräldrar är/har varit aktuella inom kriminalvården. Pedagogisk verksamhet för en meningsfull fritid, regelbundna öppen hus kvällar samt lovaktiviteter för barn från hela länet. avslag
Hanteras landstingsövergripande
190 000 Övergripande mål är att med olika aktiviteter verka för att människor med psykisk funktionsnedsättning psykisk ohälsa, långtidssjukskriv‐
ning eller långtidsarbetslöshet får möjlighet till återfunnen tilltro till egna och god livskvalitet och resurser genom medlemsmöten och kurser. 2015-11-17
LANDSTINGET I VÄRMLAND
EBL Barn 60 000 30 000 LK/150579
3 (5)
En förening som bildades 2014 med syfte att ge stöd till barn vars förälder har eller har haft psykisk ohälsa. Verksamheten ska med FN:s konvention om Barnets rättigheter som ledstjärna bedriva ett stödjande, kunskapsspridande och opinionsbildande arbete. En paraplyorganisation för lokala fritidsbanker i Värmland.
Fritidsbanken Värmland Ideell Förening 964 000 90 000 Föreningen (H)järnkoll i Värm‐
land 200 000 75 000 Föreningen bildades under 2015. Målsättningen är att förändra ne‐
gativa attityder och diskriminerande beteenden gentemot personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. 190 000 NTF Värmland paraplyorganisation med 65 medlemsorganisationer. Syftet är att förverkliga nollvisionen (ingen ska dödas eller allvarligt skadas i vägtransportsystemet) genom att på olika sätt påverka människor beteende i trafiken samt att skapa opinion för säker trafik och trafikmiljö. NTF Värmland söker verksamhetsbidrag för aktivite‐
ter inriktade på cykling o hjälmanvändning, nykterhet, bältesanvänd‐
ning, konsumentupplysning. 150 000 RFSL arbetar för att homosexuella, bisexuella och transpersoner samt andra personer med Queera uttryck och identiteter sak ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som andra. Verk‐
samhet genom sociala medlemsaktiviteter, påverkan, information, utbildning. Ingår i länets hiv/STI nätverk. Samverkar med kommunal verksamhet sant hälso‐ och sjukvården 65 000 Suicide Zero är en nationell organisation som arbetar för att minska självmord. Föreningen vill utveckla sitt arbete i Värmland. NTF RFSL Värmland Suicide Zero Svenska Röda Korset Värmlands länkråd Värmlands läns kvinnojourer Värmlands Mans‐
forum Värmlands läns nykterhetsförbund Summa
390 000 230 000 200 000 145 000 150 000 1 425 000 190 000 550 000 Fritidsbanken är en bank där du kan låna sport‐ och idrottsprylar gra‐
tis, ungefär som ett bibliotek. Syftet är att uppmuntra barn och ung‐
domar till spontanidrottande och att bidra till en mer hållbar miljö där saker tas tillvara som andra kan ha glädje av. 125 000 Region Mellan av svenska röda korset arbetar bland annat med hälsa och social omsorg i lokalsamhället. I Värmland finns 44 lokala före‐
ningar (kretsar) i 16 kommuner. RK vill under 2015 utveckla de lo‐
kala mötesplatserna (Kupan) för att främja integration och kunna möta behov hos asylsökande i Värmland samt möta behov hos män‐
niskor i ofrivillig ensamhet. 100 000 Värmlands länkråd företräder fem länksällskap i Värmland. Fokus är kontakt och hjälp till de som frivilligt försöker komma från sitt miss‐
bruk. Verksamheten präglas av starkt socialt kamratstöd och gemen‐
skap. Flera sällskap ingår i lokala brukar råd och man deltar i länssty‐
relsens ANDT‐arbete. 520 000 Länsjouren är en paraplyorganisation för de sju lokala kvinnojourer som finns i länet, merparten av bidraget fördelas till de lokala jourer‐
na som alla erbjuder skyddat boende för kvinnor och barn och stödinsatser. 50 000 Verkar för jämställdhet, kvinnofrid, ge män möjlighet att dela erfa‐
renheter och främja utvecklingen av ett positivt och hälsosamt bete‐
ende. Erbjuda stöd för män som är eller har varit utsatta för våld och övergrepp. Föreningen driver en bemannad jour. Målsättning att skapa mansgrupper i samtliga kommuner. 400 000 Värmlands läns nykterhetsförbund samlar 10 medlemsorganisationer vilka verkar för ett samhälle fritt från alkohol, narkotika och andra droger. Opinionsbildning genom upplysning, kampanjer, föreläsning‐
ar, personliga möten, teaterföreställningar, sociala medier. 2 625 000
2015-11-17
LANDSTINGET I VÄRMLAND
2010 2011 2012 2013 2014 LK/150579
2015 Sökta medel 2016 4 (5)
Förslag till beslut 2016 Pågående dialogprocess
Positionspappret Civilsamhället som utvecklingskraft antogs av Sveriges
Kommuner och Landstings (SKL) januari 2009. Former och omfattning för
samspel med civilsamhället idag har bland annat påverkats av den ekonomiska krisen, det svenska EU-medlemskapet och förändringar i människors
ideella engagemang. Landstingsstyrelsen godkände i december 2013
(LK/131828) ett förslag om en dialogprocess mellan landstinget och länsövergripande frivilligorganinsationer inom det sociala området i syfte att
komma överens om en långsiktig ömsesidig plattform för samspel.
En sådan överenskommelse och framför allt processen fram till överenskommelsen syftar till att skapa klarhet över förväntningar, inriktning och
omfattning över vårt ömsesidiga beroende mellan offentlig och idéburen
sektor. Dialogprocessen påbörjades i början av 2015 och en mindre arbetsgrupp bildades som tillsammans med landstinget har fortsatt planeringen.
Ett stormöte är planerat till den 23 oktober 2015. Ärendets beredning
Förslag till fördelning av verksamhetsbidrag 2016 bereds av folkhälso- och
tandvårdsutskottet den 9 oktober 2015.
2015-11-17
LANDSTINGET I VÄRMLAND
Amningshjälpen Bris region mitt Brottförebyggande Centrum Brottsofferjourernas regionråd i Värmland Bryggan Civilförsvarsförbundet EBL skolan EBL‐skolan Barn Fritidsbanken Föreningen (H)järnkoll i Värmland Hela människan Insolvens NTF RFSL Värmland 35 000 50 000 35 000 35 000 35 000 35 000 35 000 50 000 50 000 50 000 60 000 70 000 160 000 160 000 110 000 100 000 100 000 45 000 90 000 200 000 300 000 300 000 100 000 70 000 200 000 140 000 300 000 100 000 65 000 140 000 300 000 100 000 40 000 190 000 310 000 310 000 160 000 155 000 avslag 190 000 190 000 360 000 442 000 30 000 150 000 300 000 150 000 100 000 250 000 180 000 100 000 200 000 190 000 100 000 220 000 200 000 200 000 100 000 250 000 180 000 RFSU Värmland Personligt ombud Studieförbundet Vuxenskolan Suicide Zero Svenska Röda Korset Värmlands länkråd Värmlands läns kvinnojourer Värmlands mansforum Värmlands läns nykterhets‐ förbund IOGTJunior +värmlandsdistrikt Värmlands Orienterings‐ förbund reserveras dialogprocess LK/150579
5 000 30 000 50 000 120 000 100 000 100 000 100 000 110 000 500 000 500 000 500 000 510 000 520 000 25 000 50 000 100 000 200 000 200 000 erhållit projektbidrag 500 000 60 000 964 000 390 000 230 000 372 000 100 000 110 000 520 000 60 000 200 000 145 000 150 000 1 425 000 190 000 350 000 385 000 385 000 385 000 400 000 400 000 155 000 550 000 avslag 22 000 2 340 000 2 370 000 2 370 000 2 365 000 2 505 000 2 572 000 6 513 000 5 (5)
40 000 75 000 60 000 310 000 155 000 190 000 30 000 90 000 75 000 190 000 150 000 Avslag pga landstings‐ övergripande
hantering 65 000 125 000 100 000 520 000 50 000 400 000 2 625 000 1 (1)
Tjänsteskrivelse
Landstingsstyrelsen
Ekonomistaben
Veronica Hedlund Lundgren
2015-11-17
LK/151023
Svar på motion av Per Gruvberger (S) m.fl. om incitament för val av mest miljövänliga tjänsteresor
Vid landstingsfullmäktiges sammanträde den 21 april 2015 anmäldes en
motion med förslaget att landstingsstyrelsen tar fram incitament som styr
och/eller stimulerar till minskade tjänsteresor med personbil till förmån för
bättre miljöval. I motionen framförs att det är ett bakvänt incitament om val
av kollektiva transporter redovisas som en kostnad för verksamheten medan
resor med tjänstebil eller egen bil belastar ett centralt konto.
Vid landstingsstyrelsens sammanträde den 13 oktober lämnades en redovisning av resultat i förhållande till målen i det miljöpolitiska programmet. Av
redovisningen framgick att både klimatavtryck från tjänsteresor med bil
samt körlängd har ökat. Landstingsstyrelsen instämmer i behovet av att
överväga hur ytterligare incitament för att minska bilresandet ska utformas.
I samband med redovisningen av resultatet i förhållande till målen i det miljöpolitiska programmet beslutade landstingsstyrelsen att uppdra till landstingsdirektören att utreda hur ett nytt system för klimatkompensering av
tjänsteresor kan utformas och införas. I samband med utredningen kommer
olika alternativa incitament, så väl ekonomiska som verksamhetsmässiga,
till att minska resandet med bil vid tjänsteresor att övervägas.
./.
Svar på motionen bifogas.
Förslag till beslut
att bifalla motionen.
Gunilla Andersson
Landstingsdirektör
Veronica Hedlund Lundgren
Ekonomichef
Svar på motion
Landstingsstyrelsen
Ekonomistaben
Anna Haag
Veronica Hedlund Lundgren
2015-11-17
LK/151023
Svar på motion av Per Gruvberger (S) m.fl. om incitament för val av mest miljövänliga tjänsteresor
Vid landstingsfullmäktiges sammanträde den 21 april 2015 anmäldes en
motion med förslaget att landstingsstyrelsen tar fram incitament som styr
och/eller stimulerar till minskade tjänsteresor med personbil till förmån för
bättre miljöval. I motionen framförs att det är ett bakvänt incitament om val
av kollektiva transporter redovisas som en kostnad för verksamheten medan
resor med tjänstebil eller egen bil belastar ett centralt konto.
Vid landstingsstyrelsens sammanträde den 13 oktober lämnades en redovisning av resultat i förhållande till målen i det miljöpolitiska programmet. Av
redovisningen framgick att både klimatavtryck från tjänsteresor med bil
samt körlängd har ökat. Nedan följer en sammanfattning av redovisningen.
Landstingsstyrelsen instämmer i behovet av att överväga hur ytterligare incitament för att minska bilresandet ska utformas.
Det miljöpolitiska programmet
Ett mål i landstingets miljöpolitiska program är att klimatpåverkan på grund
av tjänsteresor ska minska med 25 procent under programperioden 20122016. Trots mellanårsvariationer har den långsiktiga trenden, både ur ett
klimat- som körlängdsperspektiv, varit positiv. Under senare år förefaller
trenden ha brutits. Både klimatavtryck samt körlängd har ökat. Orsaken till
detta negativa trendbrott kan främst knytas till två omständigheter.
De leasingbilar som upphandlades 2012 visade sig inte uppfylla de krav på
bränsleförbrukning (koldioxidemissioner) som landstinget ställt vid upphandlingen.
För att täcka vakanser inom hälso- och sjukvården har kvarvarande ordinarie personal i ökad omfattning fått ansvara för ett större geografiskt område
vilket bland annat bidragit till ökad total körlängd.
Målet i det miljöpolitiska programmet för perioden 2012-2016 om en 25procentig reduktion av klimatpåverkan kommer inte att kunna uppfyllas. För
att ändå vända den negativa utvecklingen har ett antal åtgärder vidtagits alternativt planerats;
-
Leasingbilarna håller successivt på att bytas ut mot mera miljö- och
klimatvänliga.
Riktlinjen för resor och möten kommer att uppdateras för att bättre
svara mot gällande lagstiftning.
Laddstolpar har installerats i anslutning till flera vårdinrättningar för att
möjliggöra användning av fler elbilar.
Förutsättningar för att i ökad utsträckning genomföra virituella arbetsmöten har ökat.
2015-11-17
LANDSTINGET I VÄRMLAND
-
LK/121643
2 (2)
En ny möjlighet att på ett enklare sätt utnyttja kollektivtrafiken för
tjänsteresor införs hösten 2015.
Ramstyrning
Landstingets ekonomiska styrmodell är ramstyrning, vilket innebär att budget och kostnader följer med respektive verksamhets uppdrag. Styrformen
beslutades 2010 och en konsekvens är att verksamheterna inte köper och
säljer mellan varandra. Nyttan med att renodla styrformen är minskad administration och hantering i ekonomiadministrativa system, tydligare ansvar
mellan kärn- och stödprocesser och minskade gränsdragningsproblem eller
tolkningsproblem när resurser ska tas i anspråk. Landstinget har under en
rad år arbetat för att renodla styrmodellen, för att åstadkomma dessa fördelar.
I dag debiteras biljettkostnaden för kollektiva transporter den verksamhet
som köpt biljetten. Kostnaden för reseersättningar vid utnyttjande av privatbil debiteras också den egna verksamheten.
Uppdraget att tillhandahålla leasingbil för landstingets verksamheter ligger
hos Landstingsservice, som därmed har budget och kostnader för leasingbilarna. Det finns några få undantag där vissa verksamheter ansvarar för sin
egen bil. En modell som innebär att landstingsservice säljer sina tjänster till
verksamheterna skulle innebära en avvikelse från den ekonomiska styrmodell som valts. För närvarande övervägs upphandling som alternativ till att
erbjuda bilar i egen regi.
Ytterligare åtgärder
Som framgår ovan vidtas redan åtgärder för att minska klimatavtrycket från
tjänsteresor med bil. Landstingsstyrelsen är dock angelägen om att ytterligare åtgärder vidtas.
I samband med redovisningen av resultatet i förhållande till målen i det miljöpolitiska programmet beslutade landstingsstyrelsen att uppdra till landstingsdirektören att utreda hur ett nytt system för klimatkompensering av
tjänsteresor kan utformas och införas. I samband med utredningen kommer
olika alternativa incitament, så väl ekonomiska som verksamhetsmässiga,
till att minska resandet med bil vid tjänsteresor att övervägas.
2a15
-514Socialdemokraterna
2015 - 04 - 17
Landstingsfullmäktige
Motion om incitament för val av mest miljövänliga tjänsteresor
Vårt mål att minska klimatavtrycket från tjänsteresor ser ut att misslyckas. En
viktig förklaring är att användningen av både leasingbilar och privata bilar ökat.
Det kan finnas flera förklaringar till denna ökning, men en bidragande orsak kan
handla om vilka incitament som styr valet av transportmedel. Om vi förstått rätt är
det idag så att val av kollektiva transporter hamnar på den egna verksamhetens
konto, medan kostnaden för resor med tjänstebil eller egen bil belastar ett centralt
konto. Detta låter för oss som ett bakvänt incitament.
Vi vill att vårt landsting ska utvecklas på ett hållbart sätt och att vi arbetar aktivt
för att förbättra miljön och minska vår negativa klimatpåverkan. Därför är det
viktigt att alla verksamheter stimuleras och eventuellt styrs för att kontinuerligt
minska miljöpåverkan.
Vi föreslår därför
att landstingsstyrelsen tar fram incitament som styr och/eller stimulerar till
minskade tjänsteresor med personbil till förmån för bättre miljöval.
Per Gruvberger
Socialdemokraterna
Aina Wåhlund
Socialdemokraterna
Tjänsteskrivelse
Landstingsstyrelsen
Hälso- och sjukvårdsstaben
Susanne Forslund
2015-11-17
1 (2)
LK/151030
Svar på motion av Anders Ahl (SD) m.fl. om att undersöka möjligheterna för biomedicinska analytiker att
vara mer närvarande vid provtagning
Vid landstingsfullmäktiges sammanträde den 21 april 2015 anmäldes en
motion om att undersöka möjligheterna för biomedicinska analytiker att
vara mer närvarande vid provtagning. Motionen anför att det idag diskuteras
en hel del om olika yrkesgrupper som inte ges möjlighet att utöva sin yrkesroll fullt ut och att en av dessa yrkeskategorier som ofta drabbas är Biomedicinska analytiker (BMA). Vidare pekar motionen på att det finns flera fördelar med att låta BMA göra en del provtagningar eller vara mer närvarande
vid provtagning.
Idag utförs provtagning av patient inför eller efter mottagningsbesök vid de
laboratorier som finns på sjukhusen och på flertalet vårdcentraler.
Därutöver medverkar biomedicinska analytiker i dialoger med vårdverksamheter om val av instrument vid analyser som utförs på plats på vårdavdelningar och mottagningar. En tydlig utvecklingstrend som ses i hela landet
är att mängden patientnära analyserande (PNA) ökar. Vid dessa analyser
används utrustning som utför analysen utan någon särskild kvalificerad hantering av provet. Allt fler vårdenheter utför PNA som snabbt kan ge ett analysresultat och därmed påskynda diagnosticering och eventuella åtgärder.
Valet av vilka analyser som ska utföras och val av instrument garanterar
kvaliteten.
Att utöka antalet BMA för att sköta provtagning inom slutenvården med
mera är inte realiserbart och förmodligen finns det bättre sätt att ta vara på
biomedicinska analytikerns kompetens. BMA kan använda sin specifika
kompetens till att i högre utsträckning än i dag förmedla kunskap om provtagning och den preanalytiska fasen till de som utför provtagningen, sjuksköterskor och undersköterskor, och som verkar i det sammanhang där patienten är.
För att bibehålla kompetensen hos sjuksköterskor är det också positivt att de
utför provtagning på inneliggande patienter.
Biomedicinska analytiker utför även internrevisioner för att säkerställa att
gällande rutiner och regelverk följs.
./.
Svar på motionen bifogas.
Förslag till beslut
att anse motionen besvarad
LANDSTINGET I VÄRMLAND
2015-11-17
LK/151030
2 (2)
Gunilla Andersson
Landstingsdirektör
Susanne Forslund
Chef hälso- och sjukvårdsstaben
Svar på motion
Landstingsstyrelsen
1 (2)
Hälso- och sjukvårdsstaben
Susanne Forslund
2015-11-17
LK/151030
Svar på motion av Anders Ahl (SD) m.fl. om att undersöka möjligheterna för biomedicinska analytiker att
vara mer närvarande vid provtagning
Vid landstingsfullmäktiges sammanträde den 21 april anmäldes en motion
om att undersöka möjligheterna för biomedicinska analytiker att vara mer
närvarande vid provtagning. Motionen anför att det idag diskuteras en hel
del om olika yrkesgrupper som inte ges möjlighet att utöva sin yrkesroll
fullt ut och att en av dessa yrkeskategorier som ofta drabbas är biomedicinska analytiker (BMA).
Vidare pekar motionen på att här finns flera fördelar med att låta BMA göra
en del provtagningar eller vara mer närvarande vid provtagning. Om BMA
gör provtagningar oftare så avlastas sjuksköterskorna och undersköterskorna
som då kan få mer tid till andra viktiga arbeten som ingår i deras profession.
Idag utförs provtagning av patient inför eller efter mottagningsbesök vid de
laboratorier som finns på sjukhusen och på flertalet vårdcentraler. Att utöka
antalet BMA för att sköta provtagning inom slutenvården med mera är inte
realiserbart och förmodligen finns det bättre sätt att ta vara på biomedicinska analytikerns kompetens. BMA kan använda sin specifika kompetens
till att i högre utsträckning än i dag förmedla kunskap om provtagning och
den preanalytiska fasen till de som utför provtagningen, sjuksköterskor och
undersköterskor, och som verkar i det sammanhang där patienten är.
För att bibehålla kompetensen hos sjuksköterskor är det också positivt att
de utför provtagning på inneliggande patienter.
Biomedicinska analytiker har den specifika kompetensen som är en förutsättning för att analysresultaten levereras med största möjliga kvalitet från
provtagning till färdigt analyssvar. Kompetensen om den preanalytiska fasen, som omfattar alla moment omkring provtagningen innan analysen påbörjas, är central för kvalitén på svaret.
Därutöver medverkar biomedicinska analytiker i dialoger med vårdverksamheter om val av instrument vid analyser som utförs på plats på vårdavdelningar och mottagningar. En tydlig utvecklingstrend som ses i hela landet
är att mängden patientnära analyserande (PNA) ökar. Vid dessa analyser
används utrustning som utför analysen utan någon särskild kvalificerad hantering av provet. Allt fler vårdenheter utför PNA som snabbt kan ge ett analysresultat och därmed påskynda diagnosticering och eventuella åtgärder.
Valet av vilka analyser som ska utföras och val av instrument garanterar
kvaliteten.
LANDSTINGET I VÄRMLAND
2015-11-17
LK/151030
2 (2)
Biomedicinska analytiker utför även internrevisioner för att säkerställa att
gällande rutiner och regelverk följs.
BMA kan idag höja sin akademiska utbildning till magister- och masternivå
och därefter inom ramen för specifika specialisttjänster utföra arbetsuppgifter som tidigare utfördes av läkare.
Ovan beskrivna arbetssätt visar på rätt kompetensanvändning utifrån rådande förutsättningar. Provtagningar och patientnära analyser utförs i allt
högre utsträckning patientnära och av personal på plats. Detta sker med stöd
från biomedicinska analytiker. I det systematiska kvalitetsarbetet är det naturligt med internrevisioner för att säkra kvalitet och säkerhet.
2015-04-20
L:r4V/SM39
Pei'l eikfrktfOkAP
~
141j1/4.-
Motion om att undersöka möjligheterna för biomedicinska analytiker, att vara mer närvarande
vid provtagning
Det diskuteras idag en hel del om olika yrkesgrupper som inte ges möjlighet att utöva sin yrkesroll
fullt ut. Många läkare, lärare och poliser med mera känner frustration över att de pga tidsbrist inte har
möjlighet att till fullo få ägna sig åt sysslor som ingår i deras akademiska utbildning.
En yrkeskategori som ofta drabbas är Biomedicinska analytiker (BMA). Det har förts en del debatt den
senaste tiden om att BMA borde få vara mer aktiva i själva provtagningen. Som det ser ut idag så är
BMA alltför ofta inne på labbet. Själva provtagningen på sjukhus sköts i regel av sjuksköterskor, i
vissa fall av undersköterskor.
Här finns flera fördelar med att låta BMA göra en del provtagningar eller vara mer närvarande vid
provtagning. Om BMA gör provtagningar oftare så avlastas sjuksköterskorna och undersköterskorna
som då kan få mer tid till andra viktiga arbeten som ingår i deras profession. Nu när det råder brist på
sjuksköterskor, kan andra professioner vara behjälpliga.
Tilläggas bör också att BMA är speciellt utbildade vad gäller provtagning vilket ökar
patientsäkerheten. Vissa patienter kan dessutom vara svåra att göra provtagning på av olika skäl. Även
säkerheten för själva analysen ökar då BMA är utbildade i hur fel analysen kan bli om inte proverna
görs på rätt sätt.
Detta skulle också innebära en social vinst, då BMA får mer patientkontakt och även kontakt med
andra yrkesgrupper inom vården, något som uteblir om BMA är inne på laboratoriet i den utsträckning
som idag.
Med anledning av vad som ovan anförts yrkar Sverigedemokraterna i Värmlands landsting:
Att möjligheterna och fördelarna undersöks med att låta biomedicinska analytiker ta hand om
provtagningarna i större utsträckning än idag.
Att det utifrån ovan undersökning görs en plan för hur BMA skallta mer provtagningar med målet att
öka patientsäkerheten och avlasta sjuksköterskor och eventuellt andra yrkesgrupper.
Karlstad den 16 april 2015
Anders Ahl (SD) Runar Filper (SD) Anina Laroma (SD) Marcus Karlsson (SD) Harriet Ulricci (SD)
Lisbeth Jarnbro (SD)
/5
Tjänsteskrivelse
Landstingsstyrelsen
1 (2)
Hälso- och sjukvårdsstaben
Susanne Forslund
2015-11-17
LK/151035
Svar på motion av Anders Ahl (SD) m.fl. om gångtest
vid misstänkt nedsatt arbetsförmåga i samband med
KOL
Vid landstingsfullmäktiges sammanträde den 21 april anmäldes en motion
om gångtest vid misstänkt nedsatt arbetsförmåga i samband med KOL.
Motionen pekar på att patienter som drabbats av KOL har behov av vård och
stöd inom flera områden och att ett enkelt och relativt resurssnålt sätt att mäta
en patients fysiska kapacitet vid KOL är att utföra 6 minuters gångtest.
Motionsställarna anger att Socialstyrelsen rekommenderar starkt att detta gångtest införs vid stadie 2 till 4.
Motionen yrkar på att möjligheterna undersöks om att införa sex minuters
gångtest eller liknande för patienter med KOL, stadium 2-4, som har misstänkt
nedsatt fysisk kapacitet, med målet att få in detta som rutin där det anses motiverat.
Sex minuters gångtest; six minutes walk test (6MWT) bör enligt ”Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL” erbjudas till personer med stabil KOL i stadium 2-4 med misstänkt nedsatt fysisk kapacitet. I
prioriteringsnivå ligger denna rekommendation på nivå 1 (de rangordnade
åtgärderna redovisas enligt prioriteringsskalan, nivå 1–10, där åtgärder med
prioritering 1 har störst angelägenhetsgrad och 10 lägst).
6MWT kan vara ett instrument för att bedöma fysisk förmåga och vara en
grund för ställningstagande till fysisk träning. Fysisk träning innefattande
konditions- och styrketräning är också högt prioriterad (prioritet 3) i riktlinjerna. Enligt Socialstyrelsens bedömning (2014) görs 6MWT i mycket begränsad omfattning vid KOL i dag i Sverige. Så är det även i Värmland, eftersom det är först nu som denna gångtest prioriteras högt i nationella riktlinjer för KOL.
Om det i befolkningen i Värmland finns cirka 17 000 personer med KOL
(600 000 i Sverige), så beräknas 43 procent av dessa vara i stadium 2-4. Det
skulle innebära 7 300 personer.
Om man utifrån Socialstyrelsens exempel räknar lågt på att totalt 5-10% av
alla personer med KOL bör utföra 6MWT under ett år, blir antalet tester per
år 850-1700 i Värmland.
För närvarande finns inte detta uppdrag definierat inom ramen för vårdval
fysioterapi men frågan hanteras i de vårdprogram som är aktuella utifrån
nationella riktlinjer för målgruppen.
./.
Svar på motionen bifogas.
LANDSTINGET I VÄRMLAND
2015-11-17
LK/151035
Förslag till beslut
att motionen anses besvarad.
Gunilla Andersson
Landstingsdirektör
Susanne Forslund
Chef hälso- och sjukvårdsstaben
2 (2)
Svar på motion
Landstingsstyrelsen
1 (2)
Hälso- och sjukvårdsstaben
Susanne Forslund
2015-11-17
LK/151035
Svar på motion av Anders Ahl (SD) m.fl. om gångtest
vid misstänkt nedsatt arbetsförmåga i samband med
KOL
Vid landstingsfullmäktiges sammanträde den 21 april anmäldes en motion
om gångtest vid misstänkt nedsatt arbetsförmåga i samband med KOL.
Motionen pekar på att patienter som drabbats av KOL har behov av vård och
stöd inom flera områden och motionen menar vidare att det finns både enkla
och avancerade metoder för att vårda och diagnostisera patienter som har KOL.
Ett enkelt och relativt resurssnålt sätt att mäta en patients fysiska kapacitet vid
KOL är att utföra 6 minuters gångtest. Gångtest är en känd och beprövad metod
som dessutom är ofarlig för patienten.
Motionsställarna menar att ett 6 minuters gångtest är billigt, säkert och ger
mycket värdefull information samt att Socialstyrelsen rekommenderar starkt att
detta gångtest införs vid stadie 2 till 4. Motionen anger därför att här finns utvecklingspotential och anser att detta bör införas i större grad i vårt
landsting.
Motionen yrkar på att möjligheterna undersöks om att införa sex minuters
gångtest eller liknande för patienter med KOL, stadium 2-4, som har misstänkt
nedsatt fysisk kapacitet, med målet att få in detta som rutin där det anses motiverat.
Sex minuters gångtest; six minutes walk test (6MWT) bör enligt ”Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL” erbjudas till personer med stabil KOL i stadium 2-4 med misstänkt nedsatt fysisk kapacitet. I
prioriteringsnivå ligger denna rekommendation på nivå 1 (de rangordnade
åtgärderna redovisas enligt prioriteringsskalan, nivå 1–10, där åtgärder med
prioritering 1 har störst angelägenhetsgrad och 10 lägst).
6MWT kan vara ett instrument för att bedöma fysisk förmåga och vara en
grund för ställningstagande till fysisk träning. 6MWT med en gångsträcka
på under 350 meter identifierar patienter med dålig prognos, där behov av
närmare bedömning och insatser finns. Det kan påpekas att 6MWT kan vara
en naturlig länk till bedömning och möjlighet till skräddarsydd fysisk träning, initialt ledd av fysioterapeut/sjukgymnast. Fysisk träning innefattande
konditions- och styrketräning är också högt prioriterad (prioritet 3) i riktlinjerna. 6MWT kan ledas av person som är väl insatt i testproceduren och behöver inte vara en speciell yrkeskategori, även om fysioterapeut/sjukgymnast ofta kan bli aktuell. Testledaren skall ha erfarenhet, utbildning och kompetens för att utföra testen. En standardiserad manual ska
LANDSTINGET I VÄRMLAND
2015-11-17
LK/151035
2 (2)
finnas och dokumentation ska enkelt och stukturerat kunna göras i journalsystemet.
Enligt Socialstyrelsens bedömning (2014) görs 6MWT i mycket begränsad
omfattning vid KOL i dag i Sverige. Så är det även i Värmland, eftersom det
är först nu som denna gångtest prioriteras högt i nationella riktlinjer för
KOL. 6MWT används även vid bedömning av andra sjukdomar såsom höftoch knäåkommor och är därför inte okänt i samband med rehabilitering.
Åtgärdskod AV076 kan användas i Cambio Cosmic för dokumentation av
gångtest som åtgärd, men i dagens läge är endast få sådana åtgärder registrerade. 6MWT utförs säkerligen i ett visst antal, men åtgärdskoden är inte
känd och använd. Användning av AV076 skulle kunna vara ett medel för att
följa upp hur många gångtester som görs och förändring över tid. Detta bör
då också kunna kombineras med aktuell diagnoskod.
Om det i befolkningen i Värmland finns cirka 17 000 personer med KOL
(600 000 i Sverige), så beräknas 43 procent av dessa vara i stadium 2-4. Det
skulle innebära 7 300 personer.
Om man utifrån Socialstyrelsens exempel räknar lågt på att totalt 5-10 procent av alla personer med KOL bör utföra 6MWT under ett år, blir antalet
tester per år 850-1700 i Värmland. Som information kan nämnas att detta
uppdrag inte finns definierat inom ramen för vårdval fysioterapi.
För övrigt hanteras denna fråga inom landstingets arbete för implementering
av nationella riktlinjer och därmed det vårdprogramsarbete som blir aktuellt
i samband med detta.
15-04-20
/5/03
7- 5
Motion om gångtest vid misstänkt nedsatt arbetsförmåga i samband med KOL
Patienter som drabbats av KOL har behov av vård och stöd inom flera områden. Det finns
både enkla och avancerade metoder för att vårda och diagnostisera patienter som har KOL.
Ett enkelt och relativt resurssnålt sätt att mäta en patients fysiska kapacitet vid KOL är att
utföra 6 minuters gångtest. Gångtest är en känd och beprövad metod som dessutom är ofarlig
för patienten.
Vid ett gångtest övervakar personalen patientens hjärtfrekvens, syrgasmättnad samt
andningspåverkan. Mätningarna från detta gångtest är viktig information när man senare skall
fastställa patientens sjukdomsstatus och göra en prognos.
Således får man fram ett starkt underlag för att säkerställa att KOL-patienten får en fortsatt
korrekt behandling. Detta underlag kan även ligga till grund för ett eventuellt
träningsprogram.
Ett 6 minuters gångtest är billigt, säkert och ger mycket värdefull information. Socialstyrelsen
rekommenderar starkt att detta gångtest införs vid stadie 2 till 4.
Vi ser att här finns utvecklingspotential och anser att detta bör införas i större grad i vårt
landsting.
Med anledning av vad som anförs ovan yrkar Sverigedemokraterna i Värmlands landsting:
Att möjligheterna undersöks om att införa sex minuters gångtest eller liknande för patienter
med KOL, stadium 2-4, som har misstänkt nedsatt fysisk kapacitet, med målet att få in detta
som rutin där det anses motiverat.
Karlstad den 13 april 2015
Anders Ahl (SD) Runar Filper (SD) Anina Laroma (SD) Marcus Karlsson (SD)
Lisbeth Jarnbro (SD) Harriet Ulricci (SD)
1 (1)
Tjänsteskrivelse
Landstingsstyrelsen
Verksamhetsstöd
Harald Ludviksen
2015-11-17
LK/150890
Svar på medborgarförslag om förmånsbeskattning av
frukost
Vid landstingsfullmäktige den 21 april 2015 anmäldes ett medborgarförslag
från Peter Blom, Molkom, om förmånsbeskattning av frukost. Landstingsfullmäktige remitterade förslaget till landstingsstyrelsen för beredning.
Peter Blom har inkommit med ett medborgarförslag om att:
”Landstinget i Värmland beslutar om att samtliga anställda skall omfattas
av likvärdiga förmåner vad gäller kaffe och/eller frukost. Och att Landstinget till varje enhet bekostar likvärdiga kaffeautomater, och att dessa förses med Fairtrade kaffe”.
Initialt bör det påpekas att landstinget inte erbjuder anställda frukost.
Kostnadsfritt kaffe kan erbjudas till anställda på samtliga enheter.
Landstinget har upphandlat ett standardsortiment av kaffebryggare och
kaffeautomater som varje verksamhet kan avropa från. Även kaffe är upphandlat och i stort sett allt kaffe är dessutom Fairtrade märkt. Kaffet kan beställas av alla enheter från leverantören.
Förslag till beslut
att medborgarförslaget anses besvarat.
Gunilla Andersson
Landstingsdirektör
Harald Ludviksen
Stabschef tillika bitr. landstingsdirektör
1 (1)
Tjänsteskrivelse
Landstingsstyrelsen
Sekretariatet
Håkan Lindström
2015-11-17
LK/152249
Tidigare återremitterat ärende om
Årsrapport informationssäkerhet 2014
Enligt socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2008:14) skall informationssäkerhetsansvarig till vårdgivaren minst en gång per år rapportera vilka granskningar och skyddsåtgärder av större betydelse som har gjorts i enlighet med
informationssäkerhetspolicyn vilka riskanalyser som har utförts avseende
informationssäkerheten och förbättringsåtgärder som observerats.
Det finns behov av uppdatering av styrande dokument inom området, samt
att förtydliga processen kring informationssäkerhet. Det är ett arbete som
nyligen påbörjats och som kommer att prioriteras under hösten samt under
2016.
./.
Årsrapport för informationssäkerhet bifogas.
Förslag till beslut
att godkänna upprättad årsrapport för informationssäkerhet 2014.
Gunilla Andersson
Landstingsdirektör
Anna-Lena Wingqvist
Administrativ chef
Årsrapport
Informationssäkerhet 2014
Handläggare:
Håkan Lindström, Sekretariatet
Datum:
2015-11-02
Dokumenttyp:
Årsrapport
Diarienummer:
LK/152249
Årsrapport - Informationssäkerhet 2014
LANDSTINGET I VÄRMLAND
Datum
Diarienummer
2015-11-02
LK/152249
2 (4)
Sammanfattning
Inledning
Tjänsten som informationssäkerhetsansvarig har under en tid varit vaknat,
till följd av en pensionsavgång i november 2014. Nuvarande
informationssäkerhetsansvarig tillträdde sin tjänst 1 september 2015.
Utifrån ovanstående förutsättningar redogörs för tre viktiga händelser under
2014 längre ner i rapporten.
Nuläge
Den nytillträdde informationssäkerhetsansvarige har inte kunnat spåra några
strategiska åtgärder som gjorts inom informationssäkerhetsområdet, då
tjänsten som informationssäkerhetsansvarig varit vakant samt att Strategiska
gruppen för informationssäkerhet (SGI) inte har varit aktiv.
De större informationssäkerhetshändelser som rapporteras, har skett under
tiden mellan informationssäkerhetsansvariga och rör Cosmic som system.
Innehållet i revisionsrapporten från PwC ”Revisionsrapport - Granskning av
informationssäkerhet – patientinformation 18 november 2014” kommer att
ha stor betydelse för upplägget av informationssäkerhetsarbetet inom
landstinget framåt. Där framlades som prioriterad uppgift att de viktigaste
områdena är att se till att det fastställs en handlingsplan för
informationssäkerhetsarbetet samt att skapa organisatoriska förutsättningar
så att informationssäkerhetsarbetet kan bedrivas på ett integrerat och
effektivt sätt.
Pågående aktiviteter
Nuvarande informationssäkerhetsansvarig planerar för utökat strategiskt
arbete inom området samt översyn av organisationen kring
informationssäkerhet under 2015-2016. SGI är i uppstartsläge, där gruppen
kommer att revidera arbetssätt och positionering i framtiden för att kunna
möta de anmärkningar som gjordes i ovan nämnd revisionsrapport.
Det finns behov av uppdatering av styrande dokument inom området, samt
att förtydliga processen kring informationssäkerhet. Detta är ett arbete som
nyligen påbörjats och som kommer att prioriteras under hösten 2015 samt
under 2016.
Rekommendation till beslut
Godkännande av årsrapport enligt nedan.
Årsrapport - Informationssäkerhet 2014
LANDSTINGET I VÄRMLAND
Datum
Diarienummer
2015-11-02
LK/152249
3 (4)
Bakgrund
Enligt patientdatalagen och socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:14 har
vårdgivaren ansvaret för informationssäkerheten inom landstinget.
Föreskriften anger att informationssäkerhetsansvarig ska rapportera till
vårdgivaren minst en gång per år vilka granskningar och skyddsåtgärder av
större betydelse som har gjorts enligt informationssäkerhetspolicy och
riktlinjer. Dessutom skall rapporten innehålla information om eventuella
riskanalyser och händelseanalyser som genomförts samt vilka
förbättringsåtgärder som har utförts för ökad informationssäkerhet inom
landstinget.
Beskrivning av uppdraget
Uppdragsgivare
Landstingsstyrelsen
Uppdragstagare
Informationssäkerhetsansvarig
Viktiga händelser 2014
1. LK/142894 – Journalanteckningar utan koppling till vårdkontakt
i IT-systemet Cosmic.
Landstinget har en omfattande avvikelse rörande fler än 35 000
journalobjekt som saknade vårdkontakt. Avvikelsen har utretts,
händelseanalyseras, rapport ska redovisas den 4/11 2015.
Två olika händelser som föranlett händelseanalysen:
I.
II.
Det finns journalanteckningar utan koppling till vårdkontakt, detta
gör att de inte syns i den kronologiska journalen på ett korrekt sätt.
I Cosmic har vårdkontakter makulerats som det finns
journalanteckningar knutna till. (Efter en rättning av leverantören
Cambio har dock dessa anteckningar återskapats i Cosmic)
2. Revisionsrapporten från PWC ”Granskning av
informationssäkerhet – patientinformation Landstinget i
Värmland” 18 november 2014.
PwC fick av revisorerna i uppdrag att genomföra en granskning av
informationssäkerhet avseende patientinformation. Syftet med den
granskningen var att ta fram underlag för att bedöma om landstingsstyrelsen
säkerställt en ändamålsenlig informationssäkerhet rörande
patientinformation samt hur landstingsstyrelsen hanterat de frågeställningar
som togs upp i revisorernas rapport nr 5 -11, Granskning av efterlevnad av
patientdatalagen (2008:355).
Rapportens samlade bedömning är att landstingsstyrelsen sedan föregående
granskning, bland annat genom framtagande av
informationssäkerhetspolicy, riktlinjer för informationssäkerhet samt andra
Årsrapport - Informationssäkerhet 2014
LANDSTINGET I VÄRMLAND
Datum
Diarienummer
2015-11-02
LK/152249
4 (4)
styrande dokument, har förbättrat förutsättningarna för styrning, uppföljning
och intern kontroll gällande informationssäkerhetsarbetet och därmed också
för efterlevnad av gällande regelverk.
Rapporten bedömer dock att det kvarstår ett antal brister och att ett fortsatt
arbete måste ske, där några av de viktigaste områdena är att se till att det
fastställs en handlingsplan för informationssäkerhetsarbetet samt att det
tillskapas organisatoriska förutsättningar för att patientsäkerhetsarbetet och
informationssäkerhetsarbetet kan bedrivas på ett integrerat och effektivt sätt.
3. Strategisk grupp för informationssäkerhet (SGI)
Strategisk grupp för informationssäkerhet (SGI) ligger vilande tills vidare
från januari 2014. Detta efter beslut av gruppen, då det saknades
representanter från divisionerna, samt tydlighet kring SGI funktion i
organisationen.
Det finns behov av uppdatering av styrande dokument inom området, samt
att förtydliga processen kring informationssäkerhet. Detta är ett arbete som
nyligen påbörjats och som kommer att prioriteras under hösten 2015 samt
under 2016.
Årsrapport - Informationssäkerhet 2014
Utdrag ur
PROTOKOLL
LANDSTINGSSTYRELSEN
2015-10-19
LK/152244
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------§ 191
Utdrag
Landstingsfullmäktige
LK/150439
Landstingsfullmäktiges beslut 2014 – kompletterande
återrapportering
Med anledning av revisorernas rekommendation har landstingsstyrelsen
tidigare beslutat att återrapportering av fullmäktiges beslut ska ske till
fullmäktige två gånger per år – på våren respektive hösten.
Vid det andra tillfället lämnas av naturliga skäl endast kompletterande
information.
Bilagda redovisning lämnades vid fullmäktiges sammanträde den 21 april
2015. Kompletterande information lämnas med kursiv stil samt röd
teckenfärg.
Under år 2014 beslutade fullmäktige i sammanlagt 84 ärenden fördelat på 6
sammanträden. Av dessa ärenden var sex stycken motioner (dessutom
anmäldes sex), och tolv medborgarförslag (dessutom anmäldes tolv).
Övriga ärenden behandlar allt från relativt avgränsade frågor till
övergripande frågor som landstingsplan, miljöpolitiskt program och budget.
Hur de övergripande frågorna hanteras redovisas löpande till fullmäktige,
främst i de två delårsrapporterna samt i årsredovisningen. Redovisning till
styrelsen sker i princip månatligen vad gäller viktigare parametrar som
tillgänglighet och ekonomi.
Fullmäktiges behandling av interpellationer (två stycken), frågor (två
stycken) samt valärenden ingår inte i redovisningen av beslut.
Landstingsstyrelsen beslutade föreslå att landstingsfullmäktige beslutar
att lägga redovisningen till handlingarna.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Vid protokollet
Ewa Pettersson
Justerat den 9 /11 2015
Fredrik Larsson
Ulric Andersson
1 (1)
Tjänsteskrivelse
Landstingsstyrelsen
Administrativa staben
Anna-Lena Wingqvist
2015-10-19
LK/150439
Landstingsfullmäktiges beslut 2014 – kompletterande
återrapportering
Med anledning av revisorernas rekommendation har landstingsstyrelsen tidigare beslutat att återrapportering av fullmäktiges beslut ska ske till fullmäktige två gånger per år – på våren respektive hösten.
Vid det andra tillfället lämnas av naturliga skäl endast kompletterande information.
./.
Bilagda redovisning lämnades vid fullmäktiges sammanträde den 21 april
2015. Kompletterande information lämnas med kursiv stil samt röd teckenfärg.
Under år 2014 beslutade fullmäktige i sammanlagt 84 ärenden fördelat på 6
sammanträden. Av dessa ärenden var sex stycken motioner (dessutom anmäldes sex), och tolv medborgarförslag (dessutom anmäldes tolv).
Övriga ärenden behandlar allt från relativt avgränsade frågor till övergripande frågor som landstingsplan, miljöpolitiskt program och budget. Hur de
övergripande frågorna hanteras redovisas löpande till fullmäktige, främst i
de två delårsrapporterna samt i årsredovisningen. Redovisning till styrelsen
sker i princip månatligen vad gäller viktigare parametrar som tillgänglighet
och ekonomi.
Fullmäktiges behandling av interpellationer (två stycken), frågor (två stycken) samt valärenden ingår inte i redovisningen av beslut.
Förslag till beslut
att lägga redovisningen till handlingarna.
Gunilla Andersson
Landstingsdirektör
Anna-Lena Wingqvist
Administrativ chef
Landstingsfullmäktiges beslut 2014 - återrapportering
Fullmäktigesammanträde
Nr 1, 11 mars 2014
§
Beslut, att-sats
Ärenden
Status
Enligt
landstingsdirektörens/AU:s
instyrning ska ärendet
behandlas enligt följande: LS
25/3 2015, beslut LF 21/4
2015. LF beslutade den 21/4
2015 att medborgarförslaget
ska anses besvarat
LF behandlade ärendet 16 dec
2014 § 152 att anse
medborgarförslaget besvarat.
LF behandlade ärendet 16 dec
2014 § 151 att anse
medborgarförslaget besvarat.
LF behandlade ärendet 16 dec
2014, § 149 att anse
medborgarförslaget besvarat.
LF behandlade ärendet 11
mars 2015 § 26 att anse
medborgarförslaget besvarat
LF behandlade ärendet 16
december 2014 § 150 att anse
medborgarförslaget besvarat.
LF behandlade ärendet 16
december 2014 § 148 att anse
medborgarförslaget besvarat
LF behandlade ärendet 16
december 2014 § 145 att anse
motionen besvarad.
Anmälan av medborgarförslag om ögon- och
hörselavdelningarna i Hagfors
5
att remittera medborgarförslaget till LS för beredning
Anmälan av medborgarförslag om wifi uppkoppling på CSK
6
att remittera medborgarförslaget till LS för beredning
Anmälan av medborgarförslag om patientresor
7
att remittera medborgarförslaget till LS för beredning
Anmälan av medborgarförslag parkering på CSK
8
att remittera medborgarförslaget till LS för beredning
Anmälan av medborgarförslag kostrådgivning LCHF
9
att remitera medborgarförslaget till LS för beredning
Anmälan av medborgarförslag om remisser och kallelser
10
att remittera medborgarförslaget till LS för beredning
Anmälan av medborgarförslag om byte av lokal för
Pensionärsrådets möten
11
att remittera medborgarförslaget till LS för beredning
Anmälan av motion av Anders Ahl (SD) om att motverka
underskott av läkare i andra länder
12
att remittera motionen till LS för beredning
Motion av Anders Ahl (SD) om utveckling av klarspråket
19
att anse motionen besvarad
Arkivreglemente för landstinget i Värmland
Införande av vårdval fysioterapi inom
primärvårdsrehabilitering
20
att godkänna förslag till nytt arkivreglemente för Landstinget i Värmland
21
att återremittera ärendet
LF behandlade ärendet 29 april
2014 § 48.
att remittera motionen till LS för beredning
LF behandlade ärendet 16 dec
2014 § 146 att anse motionen
besvarad.
Nr 2, 29 april 2014
Anmälan av motion av Anders Ahl (SD) om att ge tandläkare
större möjlighet att anmäla barnmisshandel
28
Återrapport LFs beslut 2014 kompletterande redovisning
Anmälan av medborgarförslag att strålskador i munhåla och
tänder ska omfattas av vanliga sjukvårdsavgifter
Årsredovisning 2013
Revisionsberättelse 2013
Ansvarsfrihet 2013
Revidering av budget 2014 respektive budgetprocess för
revisionen
Landstingsfullmäktiges beslut 2013 - återrapportering
Möjlighet att i samverkan med primärkommunerna inrätta fler
vårdplatser - med fokus på mellanvårdsplatser
Svar på motion av Anders Ahl (SD) m.fl. om att införa
videotolk
Medborgarförslag om ögonoperationer för anställda för
bruttolöneavdrag
att remittera medborgarförslaget till LS för beredning
29
31
att godkänna årsredovisning för 2013
32
att godkänna revisionsberättelse för 2013
33
beviljades för ls, nämnder och beredningar
att revisionens budget år 2014 revideras på så sätt att anslaget ökas med 467 000 kronor,
genom att anslaget till förtroendemannaorganisation, landstingsfullmäktige, reduceras med
motsvarande belopp samt att reglemente för landstingets revisorer, 7 §, får följande lydelse:
Revisionens budgetframställan till landstingsfullmäktige bereds av fullmäktiges presidium, och
tas därefter in i det samlade budgetförslaget för landstinget.
34
35
att lägga redovisningen till handlingarna
36
att återremittera ärendet
37
att anse motionen besvarad
38
att avslå medborgarförslaget
Medborgarförslag om att utbilda invandrare till sjuksköterskor 39
Medborgarförslag om att skriva kontrakt med
sjukvårdspersonal spm fått betald utbildning
40
att anse medborgarförslaget besvarat
Medborgarförslag om att sluta rekommendera Miniderm
41
att anse medborgarförslaget besvarat
Patientsäkerhetsberättelse 2013
Ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2012 för
Samordningsförbunden
Ändring av förbundsordning för Samordningsförbundet
Samspelet
Ändring av förbundsordning för Arvika Eda
Samordningsförbund
Ändring av förbundsordning för Fryksdalens
Samordningsförbund
Bildande av kommunalförbund tillsammans med Landstinget
Dalarna i syfte att bedriva ambulanshelokopterverksamhet
42
43
att godkänna upprättad Patientsäkerhetsberättelse
att bevilja styrelsens ledamöter i Samordningsförbunden ansvarsfrihet för verksamhetsåret
2012
44
att godkänna framställan om förändrad förbundsordning för Samordningsförbundet Samspelet
45
att godkänna framställan om förändrad förbundsordning för Arvika Eda Samordningsförbund
46
att godkänna framställan om förändrad förbundsordning för Fryksdalens Samordningsförbund
47
att återremittera ärendet
48
bilagor som förfrågningsunderlag för Vårdval fysioterapi/sjukgymnastik inom
primärvårdsrehabilitering, att ge landstingsdirektören i uppdrag att i det fortsatta uppdraget att
förvalta föreliggande vårdval bevaka utvecklingen enligt de farhågor som framförts i
konskekvensbeskrivningar och riskbedömningar som genomförts av referensgrupper och
personal, att vårdvalet i och med beslutet annonseras på valfrihetswebben och i och med detta
anses infört, att handdläggning samt godkännande av ansökningar sker enligt gängse ordning,
att ge upphandlingschef och divisionschef HHR i uppdrag att gemensamt teckna avtal med de
sökande som efter handläggning bedöms leva upp till kraven i förfrågningsunderlagen samt att
förklara denna paragraf omedelbart justerad.
Införande av vårdval Fysioterapi/sjukgymnastik inom
primärvårdsrehabilitering
LF behandlade ärendet 16 dec
2014, § 147 att anse
medborgarförslaget besvarat.
Ärendet behandlades av LF 15
maj 2014, § 55
att anse medborgarförslaget besvarat
Återrapport LFs beslut 2014 kompletterande redovisning
Ärendet behandlades av LF 15
maj 2014, § 56
Nr 3, 15 maj 2014
Möjlighet att i samverkan med primärkommunerna inrätta fler
vårdplatser - med fokus på mellanvårdsplatser
55
Bildande av kommunalförbund tillsammans med Landstinget
Dalarna i syfte att bedriva ambulanshelikopterverksamhet
56
att mellanvårdsplatser i Kristinehamn och Säffle ska införas och driftsättas till årsskiftet
2014/2015, att fortsatt dialog ska föras med kommunerna i Värmland om mellanvårdsplatser,
att dialysverksamhet på sjukhuset i Arvika ska införas och driftsättas under 2015, att
förutsättningarna för ökad tillgänglighet till rehabilitering för patienter boende norr om Torsby ska
utredas, att hänsyn tas till ovanstående i det fortsatta arbetet med budget och landstingsplan
Pågår, verkställighetsprojekt
2015 samt att förklara denna paragraf omedlbart justerad.
att bilda ett kommunalförbund tillsammans med Landstinget Dalarna, med uppgift att driva en
gemensam ambulanshelikopterverksamhet, att fastställa bifogad förbundsordning för
kommunalförbundet, att utse två ledamöter och två ersättare till kommunalförbundets direktion
för tiden från bildandet till och med 2014-12-31, att utse en revisor i kommunalförbundet, för
tiden från bildandet till och med 2014-12-31 samt att förklara denna paragraf omedelbart
justerad.
Nr 4, 17-18 juni 2014
Anmälan av medborgarförslag om att landstinget ska hjälpa
till att få fram fler utbildningsplatser till
sjuksköterskeutbildningen vid Karlstads Universitet
64
Delårsrapport 1 t.o,m. april
77
Landstingsplan med budget och investeringsplan 2015
Svar på motion av Ulric Andersson (S) m.fl. om ökad
tillgänglighet i primärvården
78
79
Förändring av patientavgifter
80
Frisktandvårdstaxa 2015
81
Nya bidragsregler för de politiska ungdomsorganisationerna
82
att remittera medborgarförslaget till LS för beredning
att godkänna delårsrapport 1 med förvaltningsberättelse, delårsbokslut och helårsprognos
att godkänna budget och investeringsplan för 2015, att under 2015 frångå målet om ett årligt
överskott på minst två procent av skatteintäkter och generella statsbidrag
Ärendet behandlades av LF 16
dec 2014, § 153 att anse
medborgarförslaget besvarat.
att motionen anses besvarad
att införa avgiftsfrihet för patienter som tvångsvårdas i psykiatrisk vård enligt lagen om
psykiatrisk tvångsvård (LPT) och att förändringen träder i kraft från den 1 januari år 2015, att
avgift för uteblivet besök uppgår till 200 kr för besök inom öppen sjukvård, dvs även de besök
som är avgiftsfria.Förändringen föreslås träda i kraft från den 1 januari 2015. Förändringen
gäller inte för telefonkonsultation, asylsökande, barn till och med 19 år samt undersökningar och
åtgärder utan samband med sjukdom, att Landstinget i Värmland inför kostnadsfri Hepatit B
vaccination inom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn och ungdomar med start under
2014 samt att finansiering för 2014 sker från division allmänmedicin och finansiering för 2015
tas inom läkemedelsbudgeten, att fastställa regelverket enligt utarbetat förslag "Patientavgifter
och högkostnadsskydd" efter justering med ovanstående föreslagna och beslutade förändringar,
eventuella lagstadgade förändringar samt en årlig uppräkning i enlighet med tidigare beslut om
slutenvårdsavgiften, högkostnadsskydd samt bidrag till peruker och liknande, att se över och
Forsatt utredning och
fortsatt utreda hur avgiftsmodellen kan stödja en sammanhållen vårdkedja, avgifter för
utvärdering av nuvarande
hjälpmedel, egenavgifter avseende sjukresor för barn samt avgift för KBT-behandling på nätet avgiftsmodell pågår.
att den genomsnittliga nivån på folktandvårdens avgifter i Frisktandvård 2015 höjs med 1,6 %
samt att förklara denna paragraf omedlbart justerad
att godkänna demokratiberedningens förslag på nya bidragsregler för de politiska
ungdomsorganisationerna samt att förlänga ansökningstiden under 2014 till och med den 31
augusti.
Återrapport LFs beslut 2014 kompletterande redovisning
Revidering av Hälsoval Värmlands förfrågningsunderlag/kravoch kvalitetsbok inför år 2015
83
Ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2013 för Arvika Eda
Samordningsförbund
84
Ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2013 för
Samordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle,
Årjäng (BÅDESÅ)
85
Ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2013 för Fryksdalens
Samordningsförbund
86
Ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2013 för Klarälvdalens
Samordningsförbund
87
Ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2013 för
Samordningsförbundet Samspelet
88
Ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2013 för
Samordningsförbundet Östra Värmland
89
Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension
till förtroendevalda (OPF-KL)
Medborgarförslag angående utveckling av
ambulanssjukvården i Värmland
att godkänna föreslagna principiella revideringar av Hälsoval Värmlands krav- och kvalitetsbok
(del 2 och 3) inför år 2015 samt de föreslagna områdena för målrelaterad ersättning, att
godkänna skapandet av ny del 4 i krav- och kvalitetsboken, "Tilläggsuppdrag för
verksamhetsförlag dutbildning i Hälsoval Värmland" samt att uppdra till landstingsstyrelsen att
fastställa häslopeng för år 2015
att tillstyrka att styrelsens ledamöter i Arvika Eda Samordningsförbund beviljas ansvarsfrihet för
verksamhetsåret 2013
90
att tillstyrka att styrelsens ledamöter i Samordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed,
Säffle, Årjäng (BÅDESÅ) beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2013
att tillstyrka att styrelsens ledamöter i Fryksdalens samordningsförbund beviljas ansvarsfrihet
för verksamhetsåret 2013
att tillstyrka att styrelsens ledamöter i Klarälvdalens Samordningsförbund beviljas ansvarsfrihet
för verksamhetsåret 2013
att styrelsens ledamöter i Samordningsförbundet Samspelet beviljas ansvarsfrihet för
verksamhetsåret 2013
att tillstyrka att styrelsens ledamöter i Samordningsförbundet Östra Värmland beviljas
ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2013
att anta bestämmelser om omställningsstöd och pensioner för förtroendevalda i enlighet med
förslag från Sveriges kommuner och Landstings styrelse samt att utse landstingsstyrelsen till
pensionsmyndighet, d.v.s. den nämnd som ska ha till uppgift att tolka och tillämpa pensionsoch omsällningsbestämmelserna
91
att anse medborgarförslaget besvarat
Nr 5 26-27 november 2014
Medborgarförslag av Elis Engholm om ögonmottagningen i
Hagfors
97
att remittera medborgarförslaget till landstingsstyrelsen för beredning
Medborgarförslag av Anders Ajaxson och Göran Persson om
akutsjukhusens patienters rätt att ta del av det norska
teveutbudet
98
att remittera medborgarförslaget till landstingsstyrelsen för beredning
Medborgarförslag av Kjell Fredriksson om Richtersalen
att remittera medborgarförslaget till landstingsstyrelsen för beredning
99
Återrapport LFs beslut 2014 kompletterande redovisning
LF behandlade ärendet 11
mars § 25 att anse
medborgarförslaget besvarat.
Enligt
landstingsdirektörens/AU:s
instyrning ska ärendet
behandlas enligt följande: LS
2/6 2015, beslut LF 16-17/6
2015. LF beslutade den 1617/6 2015 att anse
medborgarförslaget besvarat.
Enligt
landstingsdirektörens/AU:s
instyrning ska ärendet
behandlas enligt följande: LS
2/6 2015, beslut LF 16-17/6
2015. LF beslutade den 1617/6 2015 att anse
medborgarförslaget besvarat.
Medborgarförslag av Anne Garin om införande av
glukosmätare som slår larm när blodsockret sjunker
100
Landstingets förtroendemannaorganisation 2015-2018 inkl
arvoden och ersättningar för förtroendevalda 2014
107
Revidering av arbetsordning för landstingsfullmäktige samt
reglemente för landstingsstyrelsen och övriga nämnder
108
att remittera medborgarförslaget till landstingsstyrelsen för beredning
att fastställa redovisade förändringar i landstingets förtroendemannaorganisation, att de
ekonomiska konsekvenserna beaktas i förestående budgetbehandling samt att under
mandatperioden 2014-2018 arbeta fram förslag till politisk organisation när Landstinget i
Värmland och Region Värmland ska bilda ny regional organisation
att fastställa förslag till förändring i arbetsordningen för landstingsfullmäktige samt i revisorernas
reglemente enligt Fredrik Larssons yrkande, att fastställa förslag till förändring av
arbetsordningen § 82 för landstingsfullmäktige enligt Ulric Anderssons yrkande, att fastställa
reviderat reglemente för landstingsstyrelsen samt att fastställa reviderade reglementen för
hjälpmedelsnämnden, kost- och servicenämnden, krisledningsnämnden och patientnämnden
Skattesats för år 2015
116
att hos landstingskommunens skatteskyldiga utdebitera 11.20 koronor per skattekrona
Delårsrapport 2
Landstingsfullmäktiges beslut 2013, kompletterande
återredovisning
117
118
Regler om lokalt partistöd
119
Ändring av förbundsordningen Samordningsförbundet Östra
Värmland
120
Revidering av vårdval Fysioterapis förfrågningsunderlag inför
år 2015
121
att uppdra till landstingsdirektören att redovisa åtgärder för att förbättra hälso- och sjukvårdens
tillgänglighet och kompetensförsörjning, att en rapport över uppdraget ska lämnas till styrelsen
senast i januari 2015 samt att godkänna delårsrapport 2 med förvaltningsberättelse,
delårsbokslut samt helårsprognos
att lägga redovisningen till handlingarna
att godkänna föreslagna regler för lokalt partistöd i landstinget i Värmland att gälla fr.o.m. 1
januari 2015
att godkänna framställan om reviderad förbundsordning för Samordningsförbundet Östra
Värmland
att godkänna uppräkning av den ekonomiska ersättningen i vårdval fysioterapi på 1,9 % till år
2015 samt att godkänna omformuleringen av bilaga 5 till förfrågningsunderlaget
Återrapport LFs beslut 2014 kompletterande redovisning
Enligt
landstingsdirektörens/AU:s
instyrning ska ärendet
behandlas enligt följande: LS
2/6 2015, beslut LF 16-17/6
2015. LF beslutade den 1617/6 2015 att anse
medborgarförslaget besvarat.
åtgärder gällande tillgänglighet
och kompetensförsörjning har
uppfyllts genom löpande
muntlig rapportering vid
landstingsstyrelsens
sammanträden. En samlad
rapport över uppdraget kommer
att redovisas till
landstingsstyrelsen i april. LS
beslutade den 20/4 2015 att
godkänna rapporten om
åtgärder för att förbättra hälsooch sjukvårdens tillgänglighet
och kompetensförsörjning.
Tandvårdstaxa för särskilda patientgrupper
122
Tandvårdstaxa 2015
123
Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingets
Ömsesidiga Försäkringsbolag, LÖF
Ägarbidrag till kommuanlförbundet Ambulanshelikopter
Värmland Dalarna för perioden 2014-2015
124
125
p
g
g
g
"tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning" ska vara folktandvårdens priser för
de i referensprislistan upptagna ersättningsberättigade åtgärderna, att förhöjd normaltaxa i
allmäntandvård med 15 % kan debiteras av vårdgivare när mertid åtgår för tandvårdsbehandling
till dessa särskilda patientgrupper, att legitimerad tandläkare med bevis om
specialistkompetens kan debitera ersättning enligt förhöjd allmäntandvårdstaxa inom sin
specialitets verksamhetsfält samt att taxejusteringar och ändringar i lokalt regelverk delegeras
för beslut till hälso- och sjukvårdschef efter beredning av Patient- och medborgarstödsenheten
och Folktandvården
att godkänna förslaget om en genomsnittlig höjning av tandvårdstaxan 2015 med 1,9 %
att godkänna förslaget till ny bolagasordning enligt bilaga 5, att tillskjuta landstinget i Värmlands
andel av garantikapitalet till LÖF om 34 068 000 kronor fördelat i två poster med utbetalning i
maj och november 2015 samt att inlösa landstinget i Värmlands revers till LÖF om 177 202 000
kronor senast 2015-12-31.
att godkänna ägarbidraget med 6 659 000 kronor för 2014 och anvisa medel ur innevarande års
anslag samt att godkänna ägarbidraget med 21 381 000 kronor för 2015
Nr 6 16 december 2014
Anmälan av motion om eventuell anställning av avancerade
specialistsjuksköterskor
133
att motionen fick framställas och remitteras till landstingsstyrelsen för beredning
Anmälan av motion om att återuppta dynet runt akutvård i
Hagfors
134
att motionen fick framställas och remitteras till landstingsstyrelsen för beredning
Enligt
landstingsdirektörens/AU:s
instyrning ska ärendet
behandlas enligt följande: LS
2/6 2015, beslut LF 16-17/6
2015. LF beslutade den 1617/6 2015 att anse motionen
besvarad.
Enligt
landstingsdirektörens/AU:s
instyrning ska ärendet
behandlas enligt följande: LS
2/6 2015, beslut LF 16-17/6
2015. LF beslutade den 1617/6 2015 att avslå motionen.
att motionen fick framställas och remitteras till landstingsstyrelsen för beredning
landstingsdirektörens/AU:s
instyrning ska ärendet
behandlas enligt följande: LS
2/6 2015, beslut LF 16-17/6
2015. LF beslutade den 1617/6 2015 att Landstinget i
Värmland genom
Folktandvården, ska fortsätta
satsningen på Frisktandvård
samt att därmed anse
motionen besvarad.
Anmälan av motionom utökat åldersspann för avgiftsfri
tandvård
135
Återrapport LFs beslut 2014 kompletterande redovisning
Anmälan av motion om att förbättra patienternas delaktighet 136
Reviderad budget 2015 och ekonomisk flerårsplan 20152017
140
Godkännande av mätplan/uppföljningsplan för landstingsplan 141
Svar på motion av Anders Ahl (SD) om sprututbytesprogram 144
Förslag till förändring av ersättning inom Hälsoval Värmland
för särskilda uppdrag och målrelaterade ersätttningar 2015
Avgiftsfri telefonkonsultation
Förändringar av arvodesbestämmelser för sammanträde
med fullmäktiges grupper
155
156
157
att motionen fick framställas
g och remitteras till landstingsstyrelsen
g
gför beredning
,
förtroendemannaorganisationens budget för 2015 revideras med en utökning av anslaget på 2
674 000 kr varvid anslaget till styrelsens förfogande reduceras med motsvarande belopp samt
att den totala förtroendemannabudgeten för 2015 utökas till ett totalbelopp på 33 257 000 kr, att
godkänna ekonomisk flerårsplan för 2015-2017, att ge landstingsstyrelsen i uppdrag att påbörja
planeringen med 2016 års budget inom ramen för flerårsplanens inriktning och med 7 722
miljoner kronor som ekonomisk ram för verksamhetens nettokostnader och att under 2016 och
2017 frångå målet om ett årligt överskott på minst 2 procent av skatteintäkter och generella
statsbidrag
att godkänna den av styrelsen fastställda planen för uppföljning av Landstingsplan med budget
och investeringsplan 2014 samt att bemyndiga landstingsstyrelsen att fastställa mindre
justeringar av landstingets planer för uppföljning av landstingsplanerna,
att anse motionen besvarad
att år 2015 upphöra med målrelaterade ersättningen för kvalitet, att år 2015 upphöra med
särskild ersättning för läkemedelsverkan i kommunal hemsjukvård gällande eget boende samt
att beloppen för målrelaterad ersättning (16 mkr) och särskild ersättning för läkarmedverkan vid
eget boende i kommunal hemsjukvård inklusive alla läkemedelsgenomgångar (10,6 mkr)
överförs till ersättning för ålder och kön.
att införa avgiftsfrihet för telefonkonsultation och att förändringen träder i kraft från den 1 januari
2015
att fastställa redovisade förändringar i landstingets regler om arvoden och ersättningar för
förtroendevalda.
Återrapport LFs beslut 2014 kompletterande redovisning
Enligt
landstingsdirektörens/AU:s
instyrning ska ärendet
behandlas enligt följande: LS
2/6 2015, beslut LF 16-17/6
2015. Ändrad tidplan enligt
följande: LS den 12-13/10 och
LF den 20/10.
Utdrag ur
PROTOKOLL
LANDSTINGSSTYRELSEN
2015-10-19
LK/152244
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Utdrag
Landstingsfullmäktige
§ 195
LK/152190
Skattesats 2016
I enighet med kommunallagen skall förslag till budget upprättas av styrelsen
före oktober månads utgång. Om det finns skäl till det, får budgetförslaget
upprättas i november månad. I så fall skall styrelsen före oktober månads
utgång föreslå skattesats för den landstingsskatt som ingår i den preliminära
inkomstskatten under det följande året.
Landstingsstyrelsen tillstyrkte oförändrad skattesats och beslutade föreslå
att landstingsfullmäktige beslutar
att hos landstingskommunens skatteskyldiga utdebitera 11.20 kronor per
skattekrona.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Vid protokollet
Ewa Pettersson
Justerat den 9 /11 2015
Fredrik Larsson
Ulric Andersson
1 (1)
Tjänsteskrivelse
Landstingsstyrelsen
Ekonomistaben
Agneta Gustavsson
Veronica Hedlund Lundgren
2015-10-19
LK/152190
Skattesats för år 2016
I enighet med kommunallagen skall förslag till budget upprättas av styrelsen
före oktober månads utgång. Om det finns skäl till det, får budgetförslaget
upprättas i november månad. I så fall skall styrelsen före oktober månads
utgång föreslå skattesats för den landstingsskatt som ingår i den preliminära
inkomstskatten under det följande året.
Landstingsstyrelsen tillstyrker oförändrad skattesats och föreslår, att landstingsfullmäktige beslutar
att hos landstingskommunens skatteskyldiga utdebitera 11.20 kronor per
skattekrona.
Gunilla Andersson
Landstingsdirektör
Veronica Hedlund Lundgren
Ekonomichef
1 (1)
Tjänsteskrivelse
Landstingsstyrelsen
Enheten för Ekonomistyrning
Agneta Gustavsson
Veronica Hedlund Lundgren
2015-11-17
LK/152610
Reviderad budget 2016 och ekonomisk
flerårsplan 2016–2018
Den 6 juli 2015 fastställde landstingsfullmäktige flerårsplan 2016-18 samt
landstingsplan och budget för 2016.
Efter julibeslutet har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gett ut nya
planeringsförutsättningar för 2016 och framåt. Dessa förändringar har arbetats in i det reviderade förslaget till budget 2016 och ekonomisk flerårsplan
2016-18. I övrigt gäller landstingsfullmäktiges beslut, enligt § 111 i protokollet från landstingsfullmäktiges möte 6 juli 2015.
Förslag till beslut om reviderad budget 2016
att fastställa reviderad budget med resultatbudget och balansbudget för
2016.
att fastställa ny nettokostnadsram för 2016 till 7 772 miljoner kronor.
att till pensionskostnader för 2016 anvisa 609 miljoner kronor.
Förslag till beslut om ekonomisk flerårsplan 2015–2017
att godkänna reviderad ekonomisk flerårsplan för 2016–2018.
att ge landstingsstyrelsen i uppdrag att påbörja planeringen med 2017 års
budget inom ramen för flerårsplanens inriktning och med 7 975 miljoner
kronor som ekonomisk ram för verksamhetens nettokostnader.
att under 2017 och 2018 frångå målet om ett årligt överskott på minst
2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag.
Gunilla Andersson
Landstingsdirektör
Veronica Hedlund Lundgren
Ekonomichef
Ärendebeskrivning
1 (9)
Enheten för Ekonomistyrning
Handläggare
Datum
Diarienummer
Agneta Gustavsson
Veronica Hedlund Lundgren
2015-11-17
LK/152610
Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan
2016-2018
Bakgrund
Den 6 juli 2015 fastställde landstingsfullmäktige Flerårsplan 2016-2018
samt landstingsplan med budget och investeringsplan 2016.
Efter julibeslutet har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gett ut nya
planeringsförutsättningar för 2016 och framåt. I det reviderade budgetförslaget har förändringarna arbetats in. Här finns också förtydligande
tillägg till den beslutade planen för 2016 och en ekonomisk flerårsplan för
perioden 2017–2018.
SKL levererade sin nya prognos i oktober 2015. I den är skatteintäkter och
generella statsbidrag justerade. Landstingets verksamheter finansieras under
2016 av en skatteintäkt som utifrån en skattesats på 11,20 kronor per
skattekrona (100 kronor beskattningsbar inkomst) beräknas till 5 901
miljoner kronor. De generella statsbidragen beräknas till 1 273 miljoner
kronor och statsbidrag för läkemedel beräknas till 701 miljoner kronor.
Landstingsfullmäktige beslutade i juli om verksamhetens
nettokostnadsramar för 2016. Fem förändringar har därefter påverkat
beslutet.
Kostnadsfri mammografi för kvinnor mellan 40-74 år kommer att införas 1
juli 2016. Det blir en kostnadsökning som påverkar nettokostnadsramen för
landstinget i Värmland med cirka 3 miljoner kronor. Detta ger ingen
påverkan på resultatet eftersom de generella statsbidragen ökar i samma
omfattning.
En annan påverkan på nettokostnadsramen är beslutet om ändrade
patientavgifter som beslutades av landstingsfullmäktige i juli 2015. Beslutet
beräknas ge en kostnadsökning på cirka 10 miljoner kronor för 2016.
Prognosen för personalkostnader och övrig löpande drift har uppdaterats
med nytt landstingsprisindex (LPIK) exklusive läkemedel som SKL
presenterade i oktober. Det ger en lägre prognos på cirka 8 miljoner kronor
2016. 2017 är prognosen för LPIK oförändrad men 2018 är prognosen 4,4
procent mot tidigare 3,1 procent.
Prognosen för läkemedelskostnaden har uppdaterats på grund av att både
SKL och Socialstyrelsen har justerat sina prognoser. De prognostiserar en
ökning med 4,5 procent 2016 när det gäller förmånsläkemedel. I den
beslutade prognosen beräknades en minskning med 1,75 procent.
LANDSTINGET I VÄRMLAND
Datum
Diarienummer
2015-11-17
LK/152610
2 (9)
Flera av de nya onkologiska läkemedlen finns inte med i de nationella
prognoserna från SKL och Socialstyrelsen men den prognos som ligger med
som grund till förslag om justerad budget 2016 samt den ekonomiska
flerårsplanen 2017-2018 är prognosen kompletterad med dessa kostnader.
Detta ger en påverkan på nettokostnadsramen med 13,6 miljoner kronor.
Prognosen för pensionskostnader, som kommer ifrån KPA, visar en ökning
på drygt 4 miljoner kronor 2016. Den ökningen är också inarbetad i den
justerade nettokostnadsram som är framtagen. För 2017 visar prognosen på
minskad pensionskostnad med 6 miljoner kronor och för 2018 en ökad
kostnad med 31 miljoner kronor.
För att hamna på ett resultat på plus 50 miljoner kronor 2016 har ett
ytterligare tryck på 11 miljoner kronor lagts på verksamheten. Det totala
trycket 2016 är fördelat med 25 miljoner kronor på läkemedelskostnaden
och resterande 31 miljoner kronor på personalkostnaden. Det totala trycket
under planperioden redogörs under avsnitt Förväntad nettokostnad för
verksamheten.
Totalt ökar nettokostnadsramen med 12 miljoner kronor 2016 mot den som
beslutades i juli 2015.
Förslag till ny nettokostnadsram 2016 är 7 772 miljoner kronor. Resultatet
uppgår till 50 miljoner kronor.
Tekniska justeringar, på grund av förflyttad verksamhet, har gjorts jämfört
med julibeslutet. Anslag och ramar från julibeslut samt ovanstående
förändring framgår av bilaga 1.
Reviderad resultatbudget inklusive balanskravsutredning och balansbudget
för 2016 framgår nedan.
Resultatbudget
Resultatbudget 2016
Verksamhetens nettokostnadsram
Skatteintäkter
Utjämningssystem
Läkemedelsbidrag
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Årets resultat
Mnkr
-7 772
5 901
1 273
701
18
-71
50
LANDSTINGET I VÄRMLAND
Datum
Diarienummer
2015-11-17
LK/152610
3 (9)
Balanskravsutredning och resultatutjämningsreserv
Årets resultat mnkr
50
avgår samtliga realisationsvinster
tillägg för vissa realisationsvinster enligt undantag tillägg för vissa realisationsförlust enligt undantag tillägg för orealiserade förluster i värdepapper
avgår återföring av orealiserade förluster i värdepapper Årets resultat efter balanskravsjusteringar mnkr
avgår medel till resultatutjämningsreserv tillägg medel från resultatutjämningsreserven
beslut om vissa synnerliga skäl Årets balanskravsresultat mnkr
Balanskravsunderskott från tidigare år Summa balanskravsresultat mnkr
Balanskravsresultat att reglera
‐
‐
‐
‐
‐
50
‐
‐
‐
50
‐
50
‐
Augustiprognosen visar ett prognostiserat resultat för 2015 på -137 miljoner
kronor. Ett negativt resultat medför återställningskrav.
LANDSTINGET I VÄRMLAND
Datum
Diarienummer
2015-11-17
LK/152610
4 (9)
Balansbudget
Balansbudget 2016 (mnkr)
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anlägningstillgångar
Mark och byggnader
Maskiner och inventarier
Aktier, andelar och bostadsrätter
Långfristiga fordringar
Summa anlägningstillgångar
2016
22
3 303
818
10
33
4 186
Omsättningstillgångar
Förråd
Kortfristiga fordringar
Kortfristiga placeringar
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
6
674
1 712
193
2 585
SUMMA TILLGÅNGAR
6 771
SKULDER O EGET KAP
Eget kapital
därav årets resultat
därav RUR
därav övrigt eget kapital
1 044
50
38
956
Avsättningar
Avsättningar för pensioner
Övriga avsättningar
Summa avsättningar
2 361
16
2 377
Skulder
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Kortfristig upplåning
Summa skulder
1 400
1 460
490
3 350
SUMMA SKULDER O EK
6 771
Augustiprognosen visar ett prognostiserat resultat för 2015 på -137 miljoner
kronor. Ett negativt resultat medför återställningskrav. Budgeten för eget
kapital baseras på budgeterade årsresultat.
LANDSTINGET I VÄRMLAND
Datum
Diarienummer
2015-11-17
LK/152610
5 (9)
Förväntade skatteintäkter och generella statsbidrag
I SKL prognostiserar skatteintäkter och generella statsbidrag. Beräkningarna
utgår från SKL:s prognos för rikets skatteunderlagsförändring och
befolkningstillväxt.
De generella statsbidragen består av inkomstutjämning, kostnadsutjämning,
regleringsavgift, strukturbidrag och läkemedelsbidrag.
Den reviderade budgeten baseras på SKL:s senaste prognos från oktober
2015. Skatteintäkterna har minskat med 49 miljoner kronor för 2016 jämfört
med den prognos som ligger till grund för den beslutade budgeten i juli. De
generella statsbidragen inklusive läkemedelsbidraget har ökat med 37
miljoner 2016. För 2017 minskar skatteintäkterna med 46 miljoner kronor
och de generella statsbidragen ökar med 49 miljoner kronor. 2018 minskar
skatteintäkterna med 23 miljoner kronor och de generella statsbidragen ökar
med 81 miljoner kronor jämfört med den prognos som ligger till grund för
den beslutade flerårsplanen.
Finansiella poster
I de finansiella intäkterna ingår den budgeterade avkastningen från
pensionsmedelsförvaltningen. Förutsättningarna för avkastningsprognosen
är att årliga avsättningar görs enligt landstingets finansiella mål och att den
tänkta avkastningen återinvesteras.
Finansiella kostnader för pensionsskulden avser ränteuppräkning av pensionsskulden, inklusive löneskatt, och är beräknad enligt KPA:s senaste
prognos. Prognosen för 2016 har justerats och det beror till största delen på
att KPA:s prognoser för de finansiella kostnaderna inklusive löneskatt har
förändrats sedan januari 2015. Dessutom har den förväntade avkastningen
från pensionsmedelsförvaltningen justerats upp. I de finansiella kostnaderna
ingår kostnader för upplåning. Beräkningarna av låneskuld och finansiella
kostnader är grundade på nuvarande intäkter. Vid väsentligt ändrade
intäkter, till exempel som en följd av stora konjunkturförändringar eller
stora förändringar i utjämningsystemen, förändras också förutsättningarna
för låneskulden och de finansiella kostnaderna.
Förväntade nettokostnader för verksamheten
I delårsrapport 2, för perioden januari-augusti 2015, redovisas en prognos
för årets 2015 på minus 137 miljoner kronor. Nettokostnaderna
prognostiseras att överstiga den budgeterade ramen med 198 miljoner
kronor. Prognosen visar också att utfallet inom hälso- och sjukvården inte
ryms inom beslutade budgetramar. Redan efter första delårsrapporten 2015
framgick att verksamheterna inte bedömdes klara de budgeterade
nettokostnadsramarna och att landstinget inte heller skulle klara det
LANDSTINGET I VÄRMLAND
Datum
Diarienummer
2015-11-17
LK/152610
6 (9)
budgeterade årsresultatet. Hälso- och sjukvårdsledningen initierade då
åtgärder för nå kortsiktig ekonomisk effekt, med fokus på
bemanningsfrågor. Här ingick bland annat gemensam hantering av
anställningar, kapacitetsstyrning och bemanningsplanering,
kompetenseffektivitet samt styrning i utbildningar, möten och konferenser.
Under året har läget försämrats ytterligare. Det föranleder skärpta åtgärder.
Omställningsbehov fram till utgången av 2016 har beräknats till 380
miljoner kronor. Landstingsstyrelsen har beslutat att ställa sig bakom
landstingsdirektörens förslag till åtgärder inom följande områden:






Bemanning
Läkemedel
Hyrpersonal
Nivåstrukturering och verksamhetsförändringar
Åtgärder i linje med utvecklingsplanen
Fortsatt arbete med hantering arbetstider, produktionsplanering
De senaste årens flerårsprognoser har visat att underliggande
kostnadsökningar blir högre än intäktsökningarna under planperioden, om
verksamhet och arbetssätt inte förändras. Ett skäl till detta är länets
befolkningsförändringar som påverkar landstingets skatteintäkter negativt.
För att klara de ekonomiska utmaningarna krävs verksamhetsförändringar.
Landstinget har också omfattande investeringsbehov. Flera stora
investeringar har genomförts och flera andra pågår, däribland nya lokaler för
operationsverksamhet. Investeringarna påverkar ekonomin när de tas i bruk.
Samtidigt möter hälso- och sjukvården ett ökat behov av vård, bland annat
genom den demografiska utvecklingen som ställer allt högre krav på vården.
Ledorden för landstingets arbete under de kommande åren fortsätter att vara
kvalitet och förbättringsarbete. I en verksamhet som genomsyras av god
tillgänglighet och hög kvalitet får patienterna en god och säker vård, vilket
också bedöms kunna medföra lägre kostnader, då kostnader som orsakas av
kvalitetsbrister kan undvikas.
Landstingsfullmäktige beslutade i juli 2015 om en flerårsplan för åren
2016–2018. Den beskriver den framtida inriktningen för landstinget. Här
ingår landstingets roll i den regionala utvecklingen och folkhälsoarbetet.
Under 2015 pågår också ett arbete med en utvecklingsplan för den framtida
hälso- och sjukvården i Värmland. Utvecklingsplanen syftar till att på längre
sikt utveckla ett behovsstyrt och ändamålsenligt vårdsystem som också kan
hantera de ekonomiska utmaningarna för den värmländska hälso- och sjukvården. Landstingsfullmäktige beslutade i oktober 2015 att ställa sig bakom
en fortsatt hantering av planen.
LANDSTINGET I VÄRMLAND
Datum
Diarienummer
2015-11-17
LK/152610
7 (9)
Det totala trycket på verksamheterna under planperioden för att dämpa
kostnadsutvecklingen beräknas till följande:
År
Totalt tryck, mnkr
2016
56
2017
97
2018
190
Detta tryck räcker inte för att klara god ekonomisk hushållning, det vill säga
ha ett resultat på minst två procent av skatteintäkter och generella
statsbidrag. I juli tog landstingsfullmäktige avsteg från att klara målet god
ekonomisk hushållning för 2016.
Riskanalys
Flerårsprognosen visar fortfarande att de underliggande kostnadsökningarna
är högre än intäktsökningarna under perioden vid oförändrad verksamhet.
Ett skäl till detta är länets befolkningsförändringar som påverkar
landstingets skatteintäkter negativt. För att klara de ekonomiska
utmaningarna krävs verksamhetsförändringar.
För att hålla kostnadsutvecklingen på en jämn nivå som ligger lägre än
intäktsutvecklingen, krävs ett långsiktigt arbete för att anpassa kostnaderna
till beslutade ramar. Det är en anpassning som måste göras för att uppnå
överskottsmålet på 2 procent.
Samtidigt möter hälso- och sjukvården ett ökat behov av vård och den
demografiska utvecklingen ställer allt högre krav på vården.
Det har inneburit och innebär ett tryck på kontinuerliga förändringar och
förbättringar, framförallt inom hälso- och sjukvården. I prognosen ligger ett
tryck på verksamheterna med drygt 340 miljoner kronor under
planperioden. Mot bakgrund av det prognostiserade underskottet för 2015
tillkommer utöver det ytterligare omställningsbehov. Som framgår ovan har
omställningsbehovet på kort sikt till och med utgången av 2016, inklusive
tryck för 2016, beräknats till 380 miljoner kronor.
Landstingets totala nettokostnadsutveckling jämfört med riket och några
utvalda landsting redovisas i diagrammet nedan.
LANDSTINGET I VÄRMLAND
Datum
Diarienummer
2015-11-17
LK/152610
8 (9)
Nettokostnad Hälso- och sjukvård ink. Läkemedel
Ytterligare riskområden under planperioden.
Läkemedel är fortfarande ett riskområde. Flera dyra nya läkemedel har
kommit ut på marknaden. En annan faktor som kan komma att påverka
läkemedelskostnaden är den nya patientlagen som trädde i kraft 1 januari
2015.
Ett annat riskområde är investeringarna, där många stora projekt pågår. En
kontinuerlig uppföljning och följsamhet till beslutade ramar krävs för att
avskrivnings- och räntekostnader ska rymmas i budgeten.
Pensionskostnader är ännu ett riskområde. Prognosen för pensionskostnaden
från KPA är osäker.
Prognosen för asylkostnaden är osäker, enligt Riksgäldens beräkningar
kommer kostnaden för migration att öka.
De ekonomiska förutsättningarna i bilaga 1 visar resultatet med nu kända
förutsättningar, ovan beskrivna åtgärder och med skattesats 11,20.
Investering
Inga förändringar sedan juli beslutet.
Laglighetsbedömning
Den reviderade budgeten och den ekonomiska flerårsplanen för 2016–2018
har tagits fram i enlighet med 8 kap. 4-12 §§ i kommunallagen.
Uppföljning
Ekonomin följs upp kontinuerligt med månads- och tertialrapporter och efter
avslutat år i årsredovisningen.
LANDSTINGET I VÄRMLAND
Datum
Diarienummer
2015-11-17
LK/152610
Bilaga 1.
Ekonomisk flerårsprognos 2016-2018 (mnkr)
9 (9)
INTERPELLATIONSSVAR
LANDSTINGSFULLMÄKTIGE
2015-11-24
LK/152448 Svar på interpellation av Anders Ahl (SD) om
källarlokalerna vid Säffle brandstation
Anders Ahl (SD) har i en interpellation ställt frågan om planeringen
för att ställa i ordning källarlokalerna i ambulansstationen i Säffle.
Ambulansstationen i Säffle invigde i maj helt moderna lokaler i alla
avseenden, såväl vad gäller planlösning, funktioner, inredning som
arbetsmiljö. Dessvärre har sedan dess fukt upptäckts i delar av
källarplanets väggar. Åtgärder för att rätta till detta pågår.
Totalentreprenören genomför för närvarande provtagning och
analyser inför kommande förslag till åtgärder. Arbetet genomförs i
samråd med verksamheten. Med hänsyn till det pågående arbetet är
tiden för att få lokalerna helt i ordning ännu något oklar. En
bedömning är att de ska kunna tas i bruk efter årsskiftet.
Fredrik Larsson
Landstingsstyrelsens ordförande