Hur förhindrar vi skolavhopp och hur följer vi upp
Transcription
Hur förhindrar vi skolavhopp och hur följer vi upp
Hur förhindrar vi skolavhopp och hur följer vi upp avhoppare? Helena Wintgren, undervisningsråd Karolina Österlind, undervisningsråd 1 Agenda 1. Informationsansvaret (uppföljningsansvaret) 2. Stöd i gymnasieskolan 3. Frågor 2 1. Informationsansvaret 3 I skollagen En hemkommun ska löpande hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. Kommunens skyldighet enligt första stycket omfattar inte de ungdomar som genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola, nationella eller specialutformade program i gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. 29 kap. 9§Skollagen (2010:800) 4 Avhopp från gymnasieskolan Nästan 28 000 ungdomar hösten 2009 Gymnasieskolan Grundskolan 6% 5 År 1 År 2 År 3 41 % 18 % 34 % Vad är gjort? • Enkätundersökning (95 procent svar) • Intervjuundersökning – 9 kommuner Frågeområden: – – – – 6 organisation informationsinsamling kontakt åtgärder Organisering av arbetet • 63 procent har en handlingsplan – hälften beslutade av politisk instans – två tredjedelar innehåller konkreta mål • Ofta koppling till utbildning – barn- och utbildningsnämnd ansvarar – hanteras ofta inom gymnasieskolan 7 Information om ungdomarna • 82 procent har en förteckning – 61 procent uppdaterar ofta – 24 procent uppdaterar varje halvår • Information bl.a. från gymnasieskolor i kommunen 8 Kontakt med ungdomarna • • • • • 9 94 procent kontaktar Sex av tio kontaktar löpande Vanligast brev och telefon En tredjedel gör hembesök Drygt fyra av tio använder andra kontaktsätt Individuella åtgärder Studier på individuella program (IV) Praktik - inom ramen för IV Studier på annat gymnasieprogram Studier på folkhögskola Studier på komvux Studier på sfi Studier på gymnasiesärskola Arbete eller praktik - EJ inom ramen för IV Arbete inom ramen för jobbgarantin Annan verksamhet/åtgärd 0 10 20 40 60 80 100 Samverkan kring åtgärder 11 Socialtjänsten i den egna kommunen 78 % Gymnasieskolor i kommunen 76 % Arbetsförmedlingen (Af) 70 % Folkhögskolor 55 % Gymnasieskolor i annan kommun 45 % Fristående gymnasieskolor 43 % Annan förvaltning (enhet) i kommunen … 37 % Svårigheter i arbetet att erbjuda rätt åtgärd att få kontakt att ekonomin är för begränsad att sekretessbestämmelser skapar problem att veta vilka som omfattas Stora svårigheter Mindre svårigheter att bestämmelserna är otydliga annat (andra) problem 0 12 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Hur hanteras informationsansvaret när det gäller …. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Mycket dåligt Ganska dåligt Varken bra eller dåligt Ganska bra Mycket bra att samla in information 13 att få kontakt med ungdomarna att erbjuda åtgärder Förändringar sedan 2006 • Fler arbetar aktivt och strukturerat – har en handlingsplan – har en förteckning – kontaktar ungdomar • Fortfarande mycket fokus på utbildning • Hälften anger att arbetet har förbättrats under de senaste två åren 14 Viktiga faktorer i arbetet • förebyggande arbete i gymnasieskolan och grundskolan • politisk prioritet • struktur för informationsinsamling • flera olika kontaktsätt • samverkan kring åtgärder • engagerad personal • uppföljning och utvärdering av verksamheten 15 Skolverkets förslag på fortsatt hantering • viktigt att fortsätta följa nationellt • överväga stödinsatser • överväga att ge tillgång till uppgifter från VHS 16 2. Stöd i gymnasieskolan 17 8 § Om det (…) det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. (Skollagen, 2010:800) Risk för IG Gymnasierektorer om skolornas stöd till elever som riskerar att inte nå målen (Skolverket, 2010) 18 ”Det är inte ovanligt att elever tackar nej [till stöd]. De tycker det är utpekande, och de kan ha fått stöd i grundskolan och vill nu vara normala.” ”Det kan ta ett tag innan vissa elever deltar i stödundervisning (antingen i form av stödtimmar eller hos speciallärare). Det kan ta till årskurs 2 innan de vaknar, då de tar eget ansvar och tar tillvara hjälpen.” 19 En fråga om ansvar ”Men att identifiera är egentligen inte ett problem, det är snarare problematiskt när det gäller åtgärder. Det är det som är en utmaning. Och här handlar det om ansvarsfrågan – eleven ser det som att skolan ska ta mer ansvar och skolan ser det som eleven behöver ta mer ansvar. Detta bollas fram och tillbaka.” 20 Skolors arbete med stöd IG-varning – flyttar ibland över ansvaret till eleven • Stöd i öppen stödundervisning – elevens ansvar att gå dit ”Bra för de som är motiverade” ”De som verkligen behöver kommer inte” •Hälften har gemensamma riktlinjer för utvärdering av stödinsatserna ”Det finns ett erbjudande om hjälp. Eleven har ett eget ansvar att ta emot det.” 21 ”När de börjar gymnasieskolan beskrivs den nyvunna friheten som något positivt. De blir inte ”jagade” som på grundskolan och det tjatas mindre på dem. (…) Under utbildningens gång modifieras synen och för några av dem, som inte har orkat eller haft verktyg att klara av det egna ansvarstagandet, görs upptäckten för sent. (Detta ideliga mötande, Möllås, 2009)” 22 Skapa förutsättningar för elevens ansvarstagande • • 23 Ge verktyg Visa lyhördhet Läroplanen ”Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och utveckla elevernas förmåga och vilja att ta personligt ansvar och aktivt deltaga i samhällslivet. ¨ Elevernas möjligheter att utöva inflytande på undervisningen och att ta ansvar för sina studieresultat förutsätter att skolan klargör utbildningens mål, innehåll och arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har.” 24 Skollagen Arbeta systematiskt med särskilt stöd - Uppmärksamma - Utreda (skyndsamt) - Stödja - Följa upp och utvärdera Dokumenteras i åtgärdsprogram (Allmänna råd för arbete med åtgärdsprogram, laddas ner från Skolverkets hemsida) 25 Frågor eller reflektioner? 26