Hur förhindrar vi skolavhopp och hur följer vi upp

Transcription

Hur förhindrar vi skolavhopp och hur följer vi upp
Hur förhindrar vi
skolavhopp och hur följer vi
upp avhoppare?
Helena Wintgren, undervisningsråd
Karolina Österlind, undervisningsråd
1
Agenda
1. Informationsansvaret
(uppföljningsansvaret)
2. Stöd i gymnasieskolan
3. Frågor
2
1. Informationsansvaret
3
I skollagen
En hemkommun ska löpande hålla sig informerad om hur
de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt
men som inte fyllt 20 år är sysselsatta i syfte att kunna
erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder.
Kommunens skyldighet enligt första stycket omfattar inte
de ungdomar som genomför eller har fullföljt
utbildning på nationella program i gymnasieskola,
nationella eller specialutformade program i
gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning.
29 kap. 9§Skollagen (2010:800)
4
Avhopp från gymnasieskolan
Nästan 28 000 ungdomar hösten 2009
Gymnasieskolan
Grundskolan
6%
5
År 1
År 2
År 3
41 %
18 %
34 %
Vad är gjort?
• Enkätundersökning (95 procent svar)
• Intervjuundersökning – 9 kommuner
Frågeområden:
–
–
–
–
6
organisation
informationsinsamling
kontakt
åtgärder
Organisering av arbetet
• 63 procent har en handlingsplan
– hälften beslutade av politisk instans
– två tredjedelar innehåller konkreta mål
• Ofta koppling till utbildning
– barn- och utbildningsnämnd ansvarar
– hanteras ofta inom gymnasieskolan
7
Information om ungdomarna
• 82 procent har en förteckning
– 61 procent uppdaterar ofta
– 24 procent uppdaterar varje halvår
• Information bl.a. från
gymnasieskolor i kommunen
8
Kontakt med ungdomarna
•
•
•
•
•
9
94 procent kontaktar
Sex av tio kontaktar löpande
Vanligast brev och telefon
En tredjedel gör hembesök
Drygt fyra av tio använder andra
kontaktsätt
Individuella åtgärder
Studier på individuella program (IV)
Praktik - inom ramen för IV
Studier på annat gymnasieprogram
Studier på folkhögskola
Studier på komvux
Studier på sfi
Studier på gymnasiesärskola
Arbete eller praktik - EJ inom ramen för IV
Arbete inom ramen för jobbgarantin
Annan verksamhet/åtgärd
0
10
20
40
60
80
100
Samverkan kring åtgärder
11
Socialtjänsten i den egna
kommunen
78 %
Gymnasieskolor i kommunen
76 %
Arbetsförmedlingen (Af)
70 %
Folkhögskolor
55 %
Gymnasieskolor i annan kommun
45 %
Fristående gymnasieskolor
43 %
Annan förvaltning (enhet) i
kommunen
…
37 %
Svårigheter i arbetet
att erbjuda rätt åtgärd
att få kontakt
att ekonomin är för begränsad
att sekretessbestämmelser skapar problem
att veta vilka som omfattas
Stora svårigheter
Mindre svårigheter
att bestämmelserna är otydliga
annat (andra) problem
0
12
10
20
30
40
50
60
70
80
90 100
Hur hanteras informationsansvaret
när det gäller ….
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Mycket dåligt
Ganska dåligt
Varken bra eller dåligt
Ganska bra
Mycket bra
att samla in
information
13
att få kontakt
med
ungdomarna
att erbjuda
åtgärder
Förändringar sedan 2006
• Fler arbetar aktivt och strukturerat
– har en handlingsplan
– har en förteckning
– kontaktar ungdomar
• Fortfarande mycket fokus på
utbildning
• Hälften anger att arbetet har
förbättrats under de senaste två åren
14
Viktiga faktorer i arbetet
• förebyggande arbete i gymnasieskolan och
grundskolan
• politisk prioritet
• struktur för informationsinsamling
• flera olika kontaktsätt
• samverkan kring åtgärder
• engagerad personal
• uppföljning och utvärdering av verksamheten
15
Skolverkets förslag på fortsatt
hantering
• viktigt att fortsätta följa nationellt
• överväga stödinsatser
• överväga att ge tillgång till uppgifter från VHS
16
2. Stöd i gymnasieskolan
17
8 § Om det (…) det kan befaras att en elev inte
kommer att nå de kunskapskrav som minst ska
uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se
till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt
utreds. (Skollagen, 2010:800)
Risk för IG
Gymnasierektorer om skolornas stöd till elever som
riskerar att inte nå målen (Skolverket, 2010)
18
”Det är inte ovanligt att elever tackar nej [till stöd].
De tycker det är utpekande, och de kan ha fått stöd i
grundskolan och vill nu vara normala.”
”Det kan ta ett tag innan vissa elever deltar i
stödundervisning (antingen i form av stödtimmar
eller hos speciallärare). Det kan ta till årskurs 2
innan de vaknar, då de tar eget ansvar och tar
tillvara hjälpen.”
19
En fråga om ansvar
”Men att identifiera är egentligen inte ett problem,
det är snarare problematiskt när det gäller
åtgärder. Det är det som är en utmaning. Och här
handlar det om ansvarsfrågan – eleven ser det som
att skolan ska ta mer ansvar och skolan ser det som
eleven behöver ta mer ansvar. Detta bollas fram och
tillbaka.”
20
Skolors arbete med stöd
IG-varning – flyttar ibland över ansvaret till
eleven
• Stöd i öppen stödundervisning – elevens ansvar
att gå dit
”Bra för de som är motiverade”
”De som verkligen behöver kommer inte”
•Hälften har gemensamma riktlinjer för
utvärdering av stödinsatserna
”Det finns ett erbjudande om hjälp. Eleven har ett eget ansvar
att ta emot det.”
21
”När de börjar gymnasieskolan beskrivs den nyvunna
friheten som något positivt. De blir inte ”jagade” som
på grundskolan och det tjatas mindre på dem. (…)
Under utbildningens gång modifieras synen och för
några av dem, som inte har orkat eller haft verktyg att
klara av det egna ansvarstagandet, görs upptäckten för
sent. (Detta ideliga mötande, Möllås, 2009)”
22
Skapa förutsättningar för elevens
ansvarstagande
•
•
23
Ge verktyg
Visa lyhördhet
Läroplanen
”Undervisningen ska bedrivas i demokratiska
arbetsformer och utveckla elevernas förmåga
och vilja att ta personligt ansvar och aktivt
deltaga i samhällslivet.
¨
Elevernas möjligheter att utöva inflytande på
undervisningen och att ta ansvar för sina
studieresultat förutsätter att skolan klargör
utbildningens mål, innehåll och arbetsformer,
liksom vilka rättigheter och skyldigheter
eleverna har.”
24
Skollagen
Arbeta systematiskt med särskilt stöd
- Uppmärksamma
- Utreda (skyndsamt)
- Stödja
- Följa upp och utvärdera
Dokumenteras i åtgärdsprogram (Allmänna råd för arbete
med åtgärdsprogram, laddas ner från Skolverkets hemsida)
25
Frågor eller reflektioner?
26