Sjuksköterskans rapportering - en risk för

Transcription

Sjuksköterskans rapportering - en risk för
SJUKSKÖTERSKANS
RAPPORTERING – EN RISK FÖR
PATIENTSÄKERHETEN?
EN LITTERATURSTUDIE OM
SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV
RAPPORTERING
MARINA LORENTZON
AMANDA ÖSTLUND
Examensarbete i omvårdnad
61-90 hp
Sjuksköterskeprogrammet
Juni 2015
Malmö högskola
Hälsa och samhälle
205 06 Malmö
SJUKSKÖTERSKANS
RAPPORTERING – EN RISK FÖR
PATIENTSÄKERHETEN?
EN LITTERATURSTUDIE OM
SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV
RAPPORTERING
MARINA LORENTZON
AMANDA ÖSTLUND
Lorentzon, M & Östlund, A. Sjuksköterskans rapportering – en risk för
patientsäkerheten? En litteraturstudie om sjuksköterskors erfarenheter av
rapportering. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola:
Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Vårdvetenskap, 2015.
Bakgrund: Rapporten är ett värdefullt verktyg för sjuksköterskor och annan hälsooch sjukvårdspersonal och används dagligen. Rapporteringen kan ske både
muntligt och skriftligt. Det finns strukturerade kommunikationsverktyg, såsom
SBAR. Både WHO och Socialstyrelsen rekommenderar att hälso- och
sjukvårdspersonalen ska använda SBAR. Rapporteringen är ett riskfyllt moment
ur ett patientsäkerhetsperspektiv och det finns visst eller stort förbättringsbehov.
Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av rapportering. Metod:
Litteraturstudien inkluderar elva kvalitativa studier. Databassökningen gjordes i
databaserna PubMed, Cinahl, Scopus och PsycInfo. Artiklarna har lästs,
kvalitetsgranskats med en modifierad granskningsmall och analyserats. I
innehållsanalysen framkom 127 koder som placerades i kategorier och slutligen i
teman. Resultat: Två teman och åtta kategorier togs fram. Under temat
organisation och struktur framkom det att kommunikationsstruktur efterfrågades
vid rapportering, organisationen prioriterar inte rapporteringen och hög
arbetsbelastning och stress påverkade rapporteringen negativt. Under temat
relationer och störande moment framkom det att skillnader fanns mellan den
erfarna och oerfarna sjuksköterskans rapport, avbrott och andra störande moment
såsom frågor mitt i rapporteringen påverkade rapporten negativt samt att tillit var
en bidragande faktor för en lyckad rapport. Konklusion: Rapporteringen var
värderad eftersom den hjälpte sjuksköterskorna att prioritera och planera
arbetsdagen. Det framkom att det fanns risker för patientsäkerheten vid
rapporteringen. Det kom även fram vad sjuksköterskorna karaktäriserar som en
bra rapportering. När det förekom brister äventyrades patientsäkerheten och
möjligheten till god omvårdnad.
Nyckelord: Omvårdnad, patientsäkerhet, patientöverlämning, rapportering,
sjuksköterska.
NURSING HANDOVER – A RISK
FOR PATIENT SAFETY?
A LITERATURE REVIEW ON NURSES’
EXPERIENCES OF HANDOVER
MARINA LORENTZON
AMANDA ÖSTLUND
Lorentzon, M & Östlund A. Nursing handover – a risk for patient safety? A
literature review on nurses’ experiences of handover. Degree project in Nursing
15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of
Care Science, 2015.
Background: The shift report is a valuable tool for nurses and other health care
professionals, which is used on a daily basis. The handover can be delivered both
verbally and in writing. There are structured communication tools, such as SBAR,
which are recommended for use by health care professionals by WHO and
Socialstyrelsen. The shift report is a risky element from a patient safety
perspective and there is some or considerable need for improvement. Aim: To
enlighten nurses’ experiences of handover. Method: The literature review includes
eleven qualitative studies. The search was done in the databases PubMed, Cinahl,
Scopus and PsycInfo. The articles have been read, quality controlled and
analysed. In the content analysis 127 codes were found and placed into categories
and themes. Result: Two themes and eight categories emerged. The theme
organisation and structure showed that a communication structure was requested,
the organisation did not prioritise handover, and high workload as well as stress
had a negative effect on the handover. The theme relationships and disturbing
elements showed that there were differences in the handover between an
experienced and an unexperienced nurse, interruptions and other disturbing
elements, such as questions in the middle of the shift report, had a negative effect
on the handover, and, finally, that trust was a contributing factor for a successful
shift report. Conclusion: The handover was valued since it helped the nurses to
prioritise and to plan their day. It showed that there were risks for the patient
safety with the shift report. It also showed what the nurses’ characterise as a good
handover. When deficiencies emerged, the patient safety was jeopardised and so
was the possibility for good nursing.
Keywords: Handover, nurse, nursing care, patient safety, shift report.
FÖRORD
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Ann-Britt Ivarsson Ekedahl som
under skrivandet av denna uppsats varit en oersättlig resurs. Hennes otroliga
engagemang, värdefulla förslag och support har varit till stor hjälp under arbetets
gång.
Stort tack!
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Inledning .................................................................................................................. 1
Bakgrund .................................................................................................................. 1
Rapportering ........................................................................................................ 1
Standardiserade kommunikationsverktyg ............................................................ 2
Patientsäkerhet ..................................................................................................... 3
Problemformulering ............................................................................................. 3
Syfte ......................................................................................................................... 3
Definitioner .......................................................................................................... 3
Metod ....................................................................................................................... 4
Inklusions- och exklusionskriterier ...................................................................... 4
Databassökning .................................................................................................... 5
Urval ................................................................................................................ 6
Kvalitetsgranskning ............................................................................................. 6
Dataanalys ............................................................................................................ 7
Etiskt resonemang ................................................................................................ 8
Resultat .................................................................................................................... 8
Organisation och struktur..................................................................................... 8
Rapporteringens utformning och lokalisation .................................................. 8
Behov av struktur vid rapportering .................................................................. 9
Organisationens påverkan .............................................................................. 10
Hög arbetsbelastning och stress ..................................................................... 10
Relationer och störande moment ....................................................................... 11
Novis och expert ............................................................................................ 11
Frågor och avbrott .......................................................................................... 11
Tillit till kollegan ........................................................................................... 12
Svårigheter med rapporteringen ..................................................................... 13
Diskussion .............................................................................................................. 13
Metoddiskussion ................................................................................................ 13
Inklusions- och exklusionskriterier ................................................................ 13
Databassökning och urval .............................................................................. 14
Kvalitetsgranskning ....................................................................................... 15
Dataanalys ...................................................................................................... 16
Resultatdiskussion ............................................................................................. 16
Resultatets tillförlitlighet och överförbarhet .................................................. 16
Oerfaren och ostrukturerad ............................................................................ 17
Personcentrerad vård och patientsäkerhet...................................................... 19
Konklusion ............................................................................................................. 21
Förslag på kunskapsutveckling och förbättringsarbete .......................................... 21
Referenser .............................................................................................................. 22
Bilagor ................................................................................................................... 26
Bilaga 1, SBAR akut/icke akut situation ........................................................... 27
Bilaga 2, Delfaktorer inom den grundläggande sjukvården .............................. 28
Bilaga 3, Databassökning................................................................................... 29
Bilaga 4, Modifierad mall för kvalitetsgranskning ............................................ 31
Bilaga 5, Kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet ............................... 32
Bilaga 6, Översikt kategorier ............................................................................. 33
Bilaga 7, Artikelmatris ....................................................................................... 34
INLEDNING
Under första terminen på sjuksköterskeprogrammet sker undervisning om struktur
vid rapportering och vilka risker en ofullständig rapport kan medföra. Under den
verksamhetsförlagda utbildningen i termin två och fyra har författarparet haft
olika erfarenheter och upplevelser av rapportering. Vid rapporteringen uppstod
missförstånd då personalen använde avancerade medicinska termer, rapporten inte
gavs till all personal samt personalen kommunicerade på olika sätt. Rapporten
skilde sig åt beroende på vilken avdelning eller arbetsplats den utfördes på. Efter
våra erfarenheter av rapportering på sjukhus under de verksamhetsförlagda
utbildningarna väcktes ett intresse av att undersöka hur sjuksköterskors
erfarenheter av rapportering ser ut.
BAKGRUND
Kommunikation inom vården är nödvändig. Kommunikation innebär överföring
av information (Fossum, 2010). Det finns många skäl till varför kommunikationen
inom hälso- och sjukvården kan brista. Alberta Health Services (2010) presenterar
några anledningar till detta; tillexempel skilda kommunikationsstilar, ständiga
avbrott, hög aktivitetsnivå och stress. Bristande kommunikation bland
vårdpersonal bidrar till majoriteten av vårdskadorna som drabbar patienter
(Socialstyrelsen, 2015a; Wallin & Thor, 2008).
Rapportering
Tidigare studier som behandlar rapportering har fokuserat på funktionen, formen
och effektiviteten. Detta har lett till att forskning har undersökt nödvändigheten av
rapportering (Sexton m.fl. 2004). Även platsen där rapporteringen sker har
diskuterats – ska det vara vid sjuksköterskeexpeditionen eller inne hos patienten?
(Evans m.fl. 2012)
Vid skiftbyte sker patientöverlämning och information om patienten rapporteras
över till nästa tjänstgörande personal (Sharp, 2012). Inspektionen för vård och
omsorg (2014) beskriver rapporteringen som ett riskfyllt moment ur ett
patientsäkerhetsperspektiv. Bristen på struktur gör att informationen som
rapporteras över vid skiftbytet lätt blir otillräcklig och otydlig vilket leder till att
missförstånd kan uppstå (Sharp, 2012). Muntlig rapportering används som dialog,
reflektion och kunskapsutbyte (a a). I rapporten koncentrerar sig sjuksköterskorna
ofta på det medicinska kring patienten, där diagnos är viktigt att få med (Ekman &
Segesten, 1995). Risker med muntlig rapportering är att den som rapporterar
fokuserar på sina egna värderingar och kan därför missa viktig information samt
att rapporten kan vara tidskrävande (Meissner m.fl. 2007; Sharp, 2012). World
Health Organization, WHO (2007) rekommenderar att frågor ska vara en del av
rapporteringen. För många frågor, irrelevanta frågor eller frågor ställda vid fel
tidpunkt kan väcka irritation (Sharit m.fl. 2008). Rapporteringen sker oftast på
sjuksköterskeexpeditionen där patienten inte är närvarande (Griffin, 2010). Det
finns även bedsiderapportering som innebär att sjuksköterskorna utför sin rapport
muntligen och i anslutning till patienten (Anderson & Mangino, 2006).
Skriftlig rapportering innebär att personalen på egen hand läser på om patienterna.
Fördelar med den skriftliga rapporteringen är att personalen kan läsa in sig mer
1
noggrant på nya patienter och mindre på patienter som de haft skiftet innan. Det är
även positivt att personalen kan gå tillbaka och titta på rapporten vid ett senare
tillfälle. Nackdelar med skriftlig rapportering är att det inte finns någon möjlighet
att reflektera och ställa frågor (Sharp, 2012).
I en liten studie av Croos (2014) med 26 deltagare värderar sjuksköterskor,
sjuksköterskestudenter och annan hälso- och sjukvårdspersonal sin egen förmåga
vid rapportering. Sju personer svarade att de var ”mycket bra” på rapportering, 14
svarade ”bra”, tre personer svarade att de var ”dåliga” på det och två personer
kunde inte bedöma sin rapporteringsförmåga. Studien visar även att de svarande
finner rapporteringen mycket positiv vilket indikerar att de värderar tiden de
lägger på rapporteringen samt att det är ett värdefullt verktyg för säker vård (a a).
Säker vård är en av sjuksköterskans sex kärnkompetenser som är viktiga att
studera som blivande sjuksköterska (Furåker & Nilsson, 2013; Svensk
sjuksköterskeförening, 2010a). Längden av yrkeserfarenhet kan påverka
rapporteringens utformning, kvalitet och innehåll (Taylor, 2002).
Omvårdnadsteoretikern Patricia Benner (1993) visar att det finns skillnader
mellan en novis och en erfaren sjuksköterska. Den erfarna sjuksköterskan,
experten, arbetar från en djup förståelse och kan se helheten i situationen.
Sjuksköterskan som är novis eller avancerad nybörjare uppfattar inte hela
situationen då den är ny och främmande (a a). Benner (1993) skriver att
erfarenheten inte enbart syftar på antalet yrkesår utan snarare på processen som
var sjuksköterska genomgår.
En av de största anledningarna till att tillbud och andra händelser i vården sker
beror på att kommunikationen mellan personalen har brustit (Sveriges kommuner
och landsting, 2010). WHO (2007) har strukturerat en modell för säker
kommunikation och informationsöverföring som Socialstyrelsen (2015a)
använder sig av. Modellen innefattar bland annat att en standard ska utvecklas för
hur patientinformation ska förmedlas mellan olika arbetsskift, vårdenheter och
verksamheter. Informationen ska begränsas så att det enbart är det nödvändiga
som rapporteras utifrån den givna situationen (WHO, 2007).
Standardiserade kommunikationsverktyg
Standardiserad kommunikation hjälper hälso- och sjukvårdspersonal till samma
kommunikationsstil. Detta leder till att de har gemensamma förväntningar på
strukturen och vilken information som kommer att utbytas (Alberta Health
Services, 2010). Genom att använda ett standardiserat kommunikationsverktyg
stöds personalen då en viss standard säkerställs oberoende av yrkeskategori och
personlighet. Det finns flera olika kommunikationsverktyg såsom checklistor,
rapporter och modeller (Lindh & Sahlqvist, 2012). Exempel på ett standardiserat
kommunikationsverktyg är SBAR (Sharp, 2012; Wallin & Thor, 2008).
WHO (2007) föreslår att en standardiserad metod för kommunikation bör
användas. För att öka patientsäkerheten arbetar de olika landstingen med säker
kommunikation genom SBAR som är ett strukturerat sätt att ge information i
vården (Socialstyrelsen, 2014). SBAR är en förkortning som står för situation,
bakgrund, aktuellt tillstånd och rekommendation (bilaga 1). Samtalet avslutas
med frågor, dels för förtydligande; dels för att få bekräftelse på att informationen
är rätt uppfattad (Sveriges kommuner och landsting, 2010).
2
Patientsäkerhet
En litteraturstudie som granskat 218 studier presenterar att det finns ett tydligt
samband mellan rapportering och risker för patientsäkerheten (Wong m.fl. 2008).
Omvårdnadsteoretikern Virginia Henderson (1991) diskuterar patientsäkerheten
bland sina 14 delfaktorer för den grundläggande sjukvården. Hon framhåller att i
sjuksköterskans utbildning bör kunskap om säkerhetsföreskrifter och
säkerhetsåtgärder ingå. Hon uttrycker i den nionde delfaktorn att den sjuke inte
själv kan påverka sin omgivning om denne anser att den skadar denne utan att det
är sjuksköterskans ansvar att skydda patienten mot vårdskador (a a). Virginia
Hendersons (1991) 14 punkter, se bilaga 2. I en avhandling av Ödegård (2006)
presenteras fem punkter med potentiella riskfaktorer som vårdpersonalen anser
kan orsaka patientskador. Dessa punkter är hög patienttillströmning, bristande
professionell erfarenhet, bristande interprofessionell kommunikation och
samverkan, brister relaterade till den fysiska miljön samt brister relaterade till
arbetstider (a a).
Inom hälso- och sjukvården ses patientsäkerhet som det viktigaste
kvalitetsområdet (Socialstyrelsen, 2014) och är ett grundläggande krav enligt
Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) HSL. Patientsäkerhet definieras enligt 1
kap 6 § Patientsäkerhetslagen (2010:659) PSL som skydd mot vårdskada.
Bristfällig patientsäkerhet leder till vårdskador som i sin tur orsakar lidande för
patienten, förlängd vårdtid och kostnader för samhället (Lindh & Sahlqvist, 2012;
Sveriges kommuner och landsting, 2014).
Problemformulering
Patientöverlämningen är ett värdefullt verktyg för hälso- och sjukvårdspersonalen
(Croos, 2014) och används dagligen vid skiftbyte, när patienten byter avdelning
eller vårdenhet (Eggland & Heinemann, 1994; Lamond, 2000). Det beskrivs även
som ett riskfyllt moment ur ett patientsäkerhetsperspektiv (Sharp, 2012; Wong
m.fl. 2008). I Socialstyrelsens lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet (2015b)
beskrivs det att brister i utbildning och kompetens är de vanligaste orsakerna till
att vårdskada uppstår. Olika yrkesgrupper, såsom sjuksköterska, undersköterska
och läkare, skattar överlämningar och överföringar av patienter och information
som ett område med visst eller stort förbättringsbehov (a a). Tidigare studier har
framförallt undersökt effektiviteten, funktionen och utformningen av rapportering
(Sexton m.fl. 2004). Under litteratursökningarna fann författarparet en
kunskapslucka gällande rapportering, nämligen sjuksköterskors erfarenhet av
rapportering. Detta område är relevant då medvetenheten kring andra
sjuksköterskors erfarenheter kan utveckla och förbättra den enskilda
sjuksköterskans egen förmåga att utföra en bra rapport.
SYFTE
Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av
rapportering.
Definitioner
Rapportering kallas även för patientöverlämning och utförs av sjuksköterskor eller
annan vårdpersonal (Sharp, 2012). Rapporten kan utföras både muntligt och
skriftligt (a a). Det kan ske vid skiftbyte och när patienten byter avdelning eller
vårdenhet. Syftet med en rapport är att ge personal en överblick av patienten
3
(Eggland & Heinemann, 1994; Lamond, 2000). Vid en rapport överförs hela eller
delar av ansvaret till annan sjukvårdspersonal (Australian Medical Association,
2006). I detta arbete används rapport, rapportering och patientöverlämning som
synonyma begrepp.
I 1 kap. 4 § PSL framgår det att hälso- och sjukvårdspersonal bland annat består
av de som har legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården, personal som
medverkar i hälso- och sjukvård av patienter samt den som assisterar personal
med legitimation. Detta är den definition av annan vårdpersonal som används i
denna litteraturstudie.
I Bonniers svenska ordbok (Malmström m.fl. 2007) beskrivs erfarenhet som
upplevelse, kunskap, kunnighet som bygger på upplevelse och iakttagelse,
praktiskt vetande och livserfarenhet. Erfarenhet definieras i denna studie som
tidigare upplevda händelser samt tankar, känslor och åsikter kring det som
upplevts.
METOD
I denna litteraturstudie har vetenskapliga artiklar gallrats, granskats och
kvalitetsbedömts. Enligt Willman m.fl. (2011) bör dessa moment utföras
systematiskt och redovisas för läsaren. I studien har Willmans m.fl. (2011)
tillvägagångssätt för att systematiskt kunna finna och bedöma relevant
vetenskaplig litteratur i sju steg använts. Dessa sju steg innefattar att problemet
definieras och avgränsas med hjälp av inklusions- och exklusionskriterier samt att
en plan för litteratursökningen utformas och genomförs. Sedan tolkas och
sammanställs bevisen i studierna innan rekommendationer slutligen baseras på
bevisens kvalitet (a a). Det sista steget har justerats då rekommendationer i denna
litteraturstudie inte har baserats på bevisens kvalitet.
Syftet konstruerades med hjälp av en strukturerad frågeställning. För
frågeställningar som besvaras med studier med kvalitativ metodansats ska
undersökningsgruppen, området och resultatet preciseras (Willman m.fl. 2011).
Modellen användes som ett hjälpmedel för att hitta huvudbegrepp som behövdes
för att blocksökning ska kunna genomföras.
Tabell 1. Strukturerad frågeställning.
Undersökningsgrupp (population) Område
Sjuksköterskor
Rapportering
Resultat
Erfarenhet
Inklusions- och exklusionskriterier
Artiklar som berör sjuksköterskors erfarenheter av rapportering, såväl skriftlig
som muntlig, har inkluderats. Eftersom de befunnits relevanta för studiens syfte.
Artiklar som behandlar sjuksköterskors och annan hälso- och sjukvårdspersonals
samt sjuksköterskestudenters gemensamma erfarenheter av rapportering har även
inkluderats. Däremot har artiklar som enbart gäller annan hälso- och
sjukvårdspersonal än sjuksköterskor exkluderats. Studierna kan behandla andra
områden än allmänsjuksköterskans. Studier som berört ett specialistområde på ett
sådant sätt att det inte kan appliceras på allmänsjuksköterskans rapport har
exkluderats.
4
Artiklar från tidskrifter utan referentgranskning har exkluderats, likaså artiklar
som enbart presenterar erfarenheter med kvantitativa data har exkluderats. Språk i
vetenskapliga artiklar har begränsats till engelska, svenska, norska och danska.
Inga begränsningar har angivits angående publiceringsårtal. Artiklar som
inkluderats i studiens resultatdel uppnår medelhög eller hög kvalitet vid en
kvalitetsgranskning (bilaga 5).
Databassökning
När det aktuella syftet var etablerat gjordes pilotsökningar. Sedan genomfördes
databassökning i fyra databaser. Enligt Polit & Beck (2014) innehåller
databaserna PubMed, Cinahl och Scopus tidskrifter inom omvårdnad. Databasen
PsycInfo innehåller psykologisk forskning inom omvårdnad (Forsberg &
Wengström, 2013). Efter sökningarna i PubMed och Cinahl gjordes därför
ytterligare sökningar i databaserna Scopus och PsycInfo. De två senare
databaserna kände författarparet inte till sedan tidigare och bokade därför ett möte
med en bibliotekarie för att få kunskap.
Inför sökningarna identifierades tre sökblock utifrån syftet och den strukturerade
frågeställningen (se tabell 1) i enlighet med SBU (2014). När kärnan för
sökblocken identifierats hittades synonymer till dessa. Synonymer används för att
minska risken att missa relevanta artiklar i sökningen (a a). De synonyma
begreppen kombineras med den booleska termen OR, och varje sökblock
kombineras sedan med den booleska termen AND (SBU, 2014). Genom att
använda synonyma begrepp och den booleska termen OR får det till resultat att
sökningarna ökas liksom sensitiviteten, om man jämför med sökning på enstaka
ord (Willman m.fl. 2011). Trunkering används vid sökord där olika ändelser kan
förekomma, detta för att få en bredare sökning (SBU, 2014). Trunkeringar är
märkta med trunkeringstecknet *.
Sökord som sökblocken utgått från:
- Nurs* OR Nurse OR Nursing
- Patient handoff OR ”handoff” OR ”shift report” OR ”change-of-shift”
- Experienc* OR attitude* OR perception*
Med hjälp av Karolinska institutets (2015) översättningsverktyg för översättning
av svenska ord till Medical Subject Headings (MeSH) och MeSH-träden
identifierades relevanta söktermer till blocksökningarna samt synonyma ord. Vid
sökningarna i databaserna användes både ämnesord och fritextsökningar.
Fritextord används för att fånga upp de allra senaste artiklarna som ännu inte
blivit indexerade (SBU, 2014). Ämnesorden i PubMed benämns MeSH och i
Cinahl kallas ämnesorden för Cinahl Headings (MH) (Willman m.fl. 2011). I
databasen Scopus användes enbart fritextord eftersom det inte finns ämnesord
som sökalternativ. I PsycInfo används Thesaurus för ämnesord. För att få en
översikt över vilka termer som använts i databassökningarna se bilaga 3.
Databaserna är uppbyggda på olika sätt och därför får olika vägar för varje
söksystem utvecklas (Willman m.fl. 2011). Sökblocket ”rapportering” har behövt
modifieras i Cinahl och Scopus. I Cinahl gjordes sökningar i detta block enbart
med ämnesord då fritextord resulterade i för många träffar. Detta i enlighet med
Forsberg & Wengström (2013). Vid sökningen i Scopus valdes termerna ”changeof-shift” och ”shift report” då de andra sökorden hade flera tolkningar och
5
databasen berör flera ämnen än medicin och omvårdnad. Genom dessa
förändringar behölls en hög specificitet.
Urval
Enligt Forsberg & Wengström (2013) ska urvalet av artiklar beskrivas.
Beskrivningen ska bland annat innefatta publiceringsårtal, antal träffar i de olika
databaserna, presentation av de valda artiklarna och eventuella avgränsningar
(a a). Informationen presenteras i bilaga 3 och bilaga 7.
Databassökningen genererade 171 artiklar i PubMed, 368 från Cinahl, 292 i
Scopus och 52 från PsycInfo. Samtliga titlar lästes och titlar som eventuellt
svarade på litteraturstudiens syfte valdes ut. De utvalda artiklarnas abstrakt
granskades. När abstraktet granskats valdes de som tycktes svara på syftet ut för
granskning av hela artikeln. När artiklarna genomlästs noggrant valdes åtta
artiklar ut från PubMed, åtta från Cinahl, åtta från Scopus och tre från PsycInfo.
Då första sökningen gjordes i PubMed återfanns sex av artiklarna i Cinahl. Efter
sökningen i Cinahl gjordes en sökning i Scopus som resulterade i sju dubbletter
och en ny artikel. Slutligen gjordes en sökning i PsycInfo som resulterade i tre
dubbletter. Totalt genererade databassökningen elva artiklar, varav tio hade
kvalitativ ansats och en hade både kvalitativ och kvantitativ ansats. Samtliga
utvalda artiklar avsåg intervjuer, antingen individuellt eller genom fokusgrupp.
Sex studier gällde observationer och fyra studier hade även andra
datainsamlingsmetoder såsom enkät och journalanalys. Artiklarna som valdes till
litteraturstudien publicerades mellan 2000 och 2014. En granskning av de valda
studiernas referenser och även andra litteraturstudiers källor har gjorts. Detta
genererade inte i några nya artiklar.
Kvalitetsgranskning
För att säkerställa att subjektiviteten blir så liten som möjligt har granskning och
kvalitetsbedömning gjorts av båda författarna oberoende av varandra, detta i
enlighet med Willman m.fl. (2011). Efter den enskilda granskningen diskuterades
samtliga artiklar för att säkerställa att en likartad bedömning hade gjorts. I de fall
där författarparet bedömt artiklarna olika diskuterades artikeln mer ingående så att
ett gemensamt beslut om kvaliteten kunde fattas. Granskningen har gjorts med
hjälp av modifierad mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ
forskningsmetodik (bilaga 4). Granskningsmallen har modifierats utifrån
Willmans m.fl. (2011) samt SBU:s (2014) granskningsmallar för artiklar med
kvalitativ metod. Granskningen har även gjorts med hjälp av kriterier (bilaga 5)
som är inspirerade av SBU (2014) och Forsberg & Wengström (2013).
Överst på granskningsformuläret byttes text ut och kompletterades med författare,
land, publiceringsårtal och deltagare, detta för att läsaren snabbt ska kunna få en
överblick över studien. Svarsalternativet oklart/vet ej togs bort då det inte ansågs
relevant och om oklarheter uppstod skrevs detta ned i kommentarfältet och togs
upp för diskussion. Vid modifieringen togs frågor bort, såsom frågan ”redovisas
resultatet i förhållande till en teoretisk referensram” samt frågan om
”teori/modell/hypotes genereras” eftersom det inte ansågs relevant. En del frågor
slogs samman då de var mycket lika. Forskarens förförståelse togs i SBU:s (2014)
granskningsmall upp under tre frågor och i modifikationen slogs dessa tre frågor
ihop till en som benämns ”behandlas forskarnas förförståelse?”.
6
Vid granskning med den modifierade mallen användes varken procentsats eller
poängsystem. I litteraturen (SBU, 2014) beskrivs att vissa frågor, såsom ”råder
datamättnad”, inte alltid kan tillämpas vilket leder till att denna fråga inte ger lika
mycket tyngd som andra frågor, exempelvis om studien har ett tydligt formulerat
syfte. Då olika frågor har olika tyngd har författarparet istället valt att granska
artiklarna utifrån ett helhetsperspektiv med hjälp av kriterierna som redovisas i
bilaga 5.
Utifrån helhetsbedömningen och kriterierna i bilaga 5 bedöms om artiklarna har
hög, medelhög eller låg kvalitet. Här presenteras kriterier för bedömning av
vetenskaplig kvalitet som är inspirerad av Forsberg och Wengström (2013) samt
SBU:s (2014) kriterier för vetenskaplig kvalitet. Samtliga punkter under rubriken
”hög kvalitet” ska ha uppnåtts för att studien ska bedömas ha en hög kvalitet. För
att medelhög kvalitet ska uppfyllas krävs det att minst fyra av kriterierna under
hög kvalitet är uppnådda. Efter granskning ansågs fyra artiklar ha hög kvalitet och
sju medelhög kvalitet. Vilka artiklar som uppnådde respektive kvalitet samt
förklaring till bedömningen visas i bilaga 7.
Dataanalys
Till dataanalysen har författarparet gjort en innehållsanalys enligt Forsberg &
Wengströms (2013) enkla form av innehållsanalys som innefattar fem steg.
Innehållsanalys görs för att beskriva och kvantifiera specifika fenomen genom att
systematiskt och stegvis klassificera data och därigenom finna mönster och teman
(a a).
Första steget i en innehållsanalys är att bekanta sig med materialet (Forsberg &
Wengström, 2013). Detta gjorde författarparet genom att flertalet gånger läsa
igenom artiklarna både enskilt och gemensamt. Sedan presenterades en
sammanfattning av artiklarna muntligt för att säkerställa att författarparet
uppfattat artiklarna korrekt. Slutligen sammanfördes artiklarna i en artikelmatris
(bilaga 7). Andra steget är att koda delar av texten (a a). Författarparet tog ut 111
betydelsefulla citat eller meningar. Fem av dessa exkluderades då de inte svarade
på studiens syfte. Citaten och meningarna markerades i texten, skrevs ned och
klipptes sedan ut och kodades till 126 koder. De utvalda citaten eller meningarna
kunde innehålla mer än en kod. Koderna placerades tillsammans med andra koder
som tillsammans bildade ett mönster och placerades sedan i åtta kategorier:
Rapporteringens utformning och lokalisation, Behov av struktur vid rapportering,
Organisationens påverkan, Hög arbetsbelastning och stress, Novis och expert,
Frågor och avbrott, Tillit till kollegan och Svårigheter med rapporteringen. De
studier som ingår i respektive kategori redovisas i bilaga 6. Kategorisering är
innehållsanalysens tredje steg. Det fjärde steget innefattar att kategorier fogas
samman till ett eller flera teman (Forsberg & Wengström, 2013). Utifrån de åtta
kategorierna kunde två teman identifieras: Organisation och struktur samt
Relationer och störande moment. I det femte steget ska resultatet tolkas och
diskuteras (a a). Detta kan ses under rubrikerna Resultat och Resultatdiskussion.
Enligt Willman m.fl. (2011) är det viktigt att koder och teman har tillfälliga namn
i detta skede. Sedan kontrolleras att temanamnen matchar alla inkluderade koder
och vissa koder kan kategoriseras om (a a). Koder flyttades runt, kategorier
sammanfogades och teman ändrades genom att Willmans m.fl. (2011) råd följdes.
Vid dataanalysen har inga koder exkluderats. Om en kod inte passade under den
kategori som den från början tillhörde blev den placerad i en annan kategori.
7
En av de utvalda artiklarna (Carroll m.fl. 2012) presenterade sitt resultat både
kvantitativt och kvalitativt. Den kvantitativa delen exkluderas i denna studie och
har inte analyserats.
Etiskt resonemang
Sannfärdighetsprincipen innebär att redovisa sanningen utan förvrängning
(Stryhn, 2007). Enligt Forsberg & Wengström (2013) ska resultat presenteras på
detta sätt. I denna litteraturstudie framförs allt som svarade på studiens syfte
korrekt och utan förvrängning. I resultatet presenteras både positiva och negativa
aspekter som framkommit. Författarna har tidigare erfarenheter av rapportering
från de tidigare verksamhetsförlagda utbildningarna. Där har både bra och mycket
bristfälliga rapporter noterats. Liknande åsikter har framkommit vid diskussion
med medstudenter, handledare och yrkesverksam personal. Under dataanalysen
har författarparet bortsett från sina tidigare erfarenheter och redovisat allt som
svarat på studiens syfte även om det var åsikter som författarparet inte delade.
RESULTAT
Resultatet baseras på elva kvalitativa studier från sju länder. Tre från Australien
och tre från USA, och de övriga från Sverige, Norge, Danmark, England och
Israel. Datainsamlingsmetoden i åtta studier bestod av minst två metoder. I de
övriga tre användes intervju eller fokusgrupp (bilaga 7). Hälso- och
sjukvårdspersonalen i studierna kommer från akutmottagning, ambulans, barnakut
och avdelningar med inriktning intensivvård, geriatrik, medicin, kirurgi, neonatal,
gynekologi och psykiatri. I resultatet presenteras de inkluderade studierna under
rubrikerna Organisation och struktur samt Relationer och störande moment.
Rubrikerna härstammar från de teman som framkom under innehållsanalysen. En
översikt av vilka studier som ingår i de olika kategorierna presenteras i bilaga 6.
Hälso- och sjukvårdspersonalen var enligt Aases m.fl. (2007) studie inte medvetna
om vilka risker som kan finnas vid en patientöverlämning. Både skriven och
muntlig kommunikation var otydlig vilket beskrivs som en risk för
patientsäkerheten (Dyrholm Siemsen m.fl. 2012). En sjuksköterska uttryckte att
det är uppenbart att misstag vid rapportering kan skada patienten (Aase m.fl.
2007). En sjuksköterska som arbetade på sjukhus uttryckte allvaret angående
riskerna vid rapportering: ”Det är en sak att jobba på sjukhuset… men ingen
önskar att själv bli inlagd”. (Dyrholm Siemsen m.fl. 2012, s 401).
Organisation och struktur
Under denna rubrik återfinns tio av elva studier som presenteras i kategorierna
Rapporteringens utformning och lokalisation, Behov av struktur vid rapportering,
Organisationens påverkan samt Hög arbetsbelastning och stress.
Rapporteringens utformning och lokalisation
Hur rapporten ska vara utformad diskuterades i sex studier. Att enbart inkludera
relevant information om patienten ansågs vara en viktig egenskap hos den som för
rapporten (Aase m.fl. 2007; Dyrholm Siemsen m.fl. 2012; Staggers m.fl. 2012).
Att kunna utföra rapporten snabbt sågs som ett bevis på skicklighet (Payne m.fl.
2000). Oerfarna sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter föredrog däremot en
rapport som inte gick snabbt då de inte hann uppfatta all information (a a). I
rapporteringen förekom medicinsk jargong som krävde förkunskaper för att kunna
8
förstå vad som menades, vilket gjorde att ny eller oerfaren personal ansåg att
rapporten var kryptisk och svår att förstå (Payne m.fl. 2000). En sjuksköterska
uttryckte att rapporten inte skulle vara för lång eftersom det då fanns en risk att
hon tappade fokus och missade en del av rapportens innehåll (Aase m.fl 2007).
För att en rapport skulle vara effektiv skulle den ske med flera olika metoder:
skriftlig, muntlig och fysisk patientöverlämning (Bruce & Suserud, 2005).
Genomgående för arbetet på akutmottagningarna var att rapporten lämnades flera
gånger till olika personer som arbetade där (Bost m.fl. 2011; Dyrholm Siemsen
m.fl. 2012). Vid patientöverlämning från ambulanspersonal till personal på
akutmottagningen utförde ofta personalen flera uppgifter samtidigt. Detta ledde
till många frågor och repetition av informationen (Bost m.fl. 2011).
Det fanns delade meningar om var och hur rapporten skulle ske. I fem studier togs
rapportens lokalisation upp. Att hålla rapporten inne hos patienten ansågs av en
sjuksköterska vara positivt då hon samtidigt som rapporten ägde rum fick
möjlighet att använda sina sinnen för att få en bättre bild av patienten (DrachZahavy m.fl. 2014). Även en sjuksköterska i studien av Bruce & Suserud (2005)
kände att rapport inne hos patienten kunde vara positivt då en dialog mellan
patient och dem som rapporterar kunde föras. Sjuksköterskor i två andra studier
uttryckte att de inte ville ha rapporten inne hos patienten då de ansåg att det inte
var tid för varken familj eller patient att ställa frågor, utan de ansåg att enbart
skulle vara sjuksköterskor närvarande (Drach-Zahavy m.fl. 2014; Murray m.fl.
2013).
En studie diskuterade kring rapporteringen på sjuksköterskeexpeditionen. Det
ansågs inte vara en lämplig plats för rapportering då det var ständiga avbrott och
mycket rörelse i rummet (McCloughen m.fl. 2008). Kritik mot att rapporteringen
skedde via telefon har också framförts. Vid rapportering via telefonen blev
kommunikationen otillräcklig och relevanta detaljer missades jämfört med om
rapporten skedde ansikte mot ansikte (Dyrholm Siemsen m.fl. 2012). En studie av
Aase m.fl. (2007) utfördes på två olika avdelningar på ett sjukhus där de använde
sig av olika sätt att rapportera. En avdelning rapporterade muntligt och den andra
avdelningen använde sig av skriftlig rapportering. Samtliga 23 informanter från
båda avdelningarna menade att muntlig rapportering var att föredra. Beskrivningar
kunde vid muntlig rapportering utföras mer noggrant jämfört med skriftligt
rapportering. Vid skriftlig rapportering kände personalen att de blev tvungna att
”skriva en uppsats” för att mottagaren skulle förstå. Handskrivna skriftliga
rapporter tog ibland lång tid att läsa då sjuksköterskans handstil var svår att tyda
(a a). En sjuksköterska ansåg att en skriftlig rapport ska kompletteras med muntlig
information (Dyrholm Siemsen m.fl. 2012).
Behov av struktur vid rapportering
Brist på struktur vid rapporteringen kunde leda till att information som skulle ha
överförts missas (Bost m.fl. 2011). I studien av McCloughen m.fl. (2008)
framgick det vid bandavlyssning på flera olika avdelningar på sjukhuset att det var
svårt att identifiera en struktur vid rapportering. I studien av Bost m.fl. (2011)
framkom det vid intervjuer att personalen saknade struktur vid rapporteringen.
Vid observationer av personalen kom det fram att en struktur användes men den
varierade något beroende på personalens tidigare erfarenheter (a a). I flera av de
47 intervjuerna uttryckte informanterna att det var svårt med kommunikationen
9
när det inte fanns någon uttalad struktur vid rapporteringen samt att det blev en
ökad risk för förväxlingar (Dyrholm Siemsen m.fl. 2012).
Personalen uttryckte att de önskade ett standardiserat kommunikationsverktyg
eller tydliga riktlinjer för att underlätta rapporteringen (Dyrholm Siemsen m.fl.
2012; Murray m.fl. 2013). I en studie av Drach-Zahavy m.fl. (2014) höll de flesta
av de 18 deltagande sjuksköterskorna med om att rapporteringen borde vara
strukturerad. I samma studie meddelade sjuksköterskorna att de syftade till att
strukturera rapporten i enlighet med avdelningens utsatta riktlinjer (a a).
Rapporteringen ansågs vara bra när den var kortfattad och strukturerad (Aase m.fl.
2007). I en studie av Bruce & Suserud (2005) framhöll deltagarna att rapporten
kunde mottas på två olika sätt: enskilt eller i team. Vid en teamrapportering
försäkrades det att samtliga fick samma information och risken för missförstånd
minimerades (a a).
Sjuksköterskor strukturerade sin rapport med hjälp av sina anteckningar (Carroll
m.fl. 2012; Staggers m.fl. 2012) och en del rapporterade enbart från minnet
(Carroll m.fl. 2012). Även markering med penna gjordes för att komma ihåg att
rapportera det allra viktigaste (Staggers m.fl. 2012). En sjuksköterska uttryckte att
det är helt avgörande att hon har med sig sina anteckningar för att kunna ge en bra
rapport. Det hjälpte henne att organisera sina tankar och påminde henne om vilken
information som skulle rapporteras vidare (Murray m.fl. 2013). Erfarna
sjuksköterskor hade under åren utvecklat en egen struktur för sina anteckningar,
och den nya sjuksköterskan upptäckte kort efter sin examen behovet av en
struktur. Sjuksköterskorna var medvetna om att deras individuella struktur inte
passade alla då behoven såg olika ut (Staggers m.fl. 2012).
Organisationens påverkan
Det framgår i två studier att rapporteringen varken var värderad eller prioriterad
(Dyrholm Siemsen m.fl. 2012; McCloughen m.fl. 2008). Sjukhusets kultur
fokuserade inte på säkerhetsaspekten vid rapporteringen (Dyrholm Siemsen m.fl.
2012). En sjuksköterska hade åsikten att statusen på rapporteringen måste höjas
eftersom den då kommer att behandlas som ett viktigt moment (McCloughen m.fl.
2008). Organisationen hade ingen utbildning för rapportering, utan den varierade
då personalen lärt sig av varandra (Bost m.fl. 2011). En sjuksköterska från
McCloughens m.fl. (2008) studie tyckte att utbildning och träning i
patientöverlämning hade varit till god hjälp och lett till bättre rapportering. En
annan sjuksköterska uttryckte att rapportering var användbar, oavsett kvalitet.
Rapporten gjorde att personalen blev varse vad som förväntades av dem under
dagens arbetspass samt att det blev lättare att planera och prioritera
arbetsuppgifterna (a a). Även i studierna av Staggers m.fl. (2012) och DrachZahavy m.fl. (2014) uttryckte två sjuksköterskor att de använde rapporten till att
planera och prioritera dagens arbetsuppgifter.
Hög arbetsbelastning och stress
Sex studiers deltagare påpekade att en hög arbetsbelastning påverkade rapporten. I
Dyrholm Siemsens m.fl. (2012) studie uttryckte ett sjukvårdsbiträde att ju högre
arbetsbelastningen var, desto fler misstag gjordes. Stress och hög arbetsbelastning
var negativa faktorer som påverkade kvaliteten av rapporteringen (Aase m.fl.
2007). Omständigheter som påverkade rapporteringen var personal som skyndade
hem (Carroll m.fl. 2012; McCloughen m.fl. 2008), tidsbrist, personalbrist och
arbete under press (Aase m.fl. 2007; Drach-Zahavy m.fl. 2014; McCloughen m.fl.
10
2008). När personalen skyndade hem kunde det leda till att information
utelämnades eller att rapporten inte gavs till alla berörda (Carroll m.fl. 2012;
McCloughen m.fl. 2008).
I en studie som utfördes på en akutmottagning framkom det att personalen ofta
utförde flera arbetsuppgifter samtidigt som de förde rapport vilket ledde till att
information missades (Bost m.fl. 2011). En sjuksköterska uttryckte att rapporten
skulle prioriteras och ges mer tid. Det skulle även finnas tid att sätta sig ned och
läsa igenom patientens journal (Dyrholm Siemsen m.fl. 2012). Det framkom att
det generellt var svårt att uppnå en säker patientöverlämning vid oklara
anvisningar och hög arbetsbelastning. Personalen fick ofta arbeta i svåra
situationer som äventyrade patientsäkerheten vid patientöverlämningar. Det
uppstod moralisk stress då de ibland fick göra saker som innebar att de
kompromissade med kvaliteten och säkerheten (a a).
Relationer och störande moment
Nedan presenteras det resultat som framkom i tio av de elva inkluderade studierna
som beskriver relationer eller störande moment med rapportering i följande
kategorier: Novis och expert, Frågor och avbrott, Tillit till kollegan samt
Svårigheter med rapporteringen.
Novis och expert
I sju studier framkom det att det fanns skillnader mellan oerfarna och erfarna
sjuksköterskor. Studierna har inte beskrivit när en sjuksköterska räknas som
oerfaren eller novis, utan det är deltagarna eller författarna till de olika studierna
som har uttryckt det.
En erfaren sjuksköterska gjorde färre misstag (Dyrholm Siemsen m.fl. 2012),
bedömde patientens behov mer effektivt, såg helheten och kunde avgöra vad som
var relevant (Bruce & Suserud, 2005). Rapporten som gavs av den erfarna
sjuksköterskan ansågs ha en högre kvalitet (Aase m.fl. 2007) och innefattade
enbart det som var viktigt (Drach-Zahavy m.fl. 2014). Rapporten skiljde sig åt
beroende på vad den personen som rapporterade ansåg vara viktigt. Exempelvis
kunde den oerfarna anse att andra saker var relevanta än den erfarna
sjuksköterskan (McCloughen m.fl. 2008). En novis sjuksköterska utförde mer
omfattande rapporter (Aase m.fl. 2007) och föredrog att själv få mer omfattande
rapport som inte var stressad eller innehöll för mycket medicinsk jargong (Payne
m.fl. 2000). Hastighet ansågs vara ett tecken på skicklighet (a a). Sjuksköterskor
med mindre erfarenhet blev mer påverkade av störningar under rapporten (Carroll
m.fl. 2012) och kunde känna ångest inför den (Manias & Street, 2000). En erfaren
sjuksköterska som gav rapport till en sjuksköterska som redan kände patienten
kortade vanligtvis ner rapporten. Till följd av detta fick hon ofta fler frågor
(Carroll m.fl. 2012).
Frågor och avbrott
Innan rapporteringen startas ställdes ofta frågan ”Känner du patienten?”. Var
svaret ja blev det enbart en uppdatering och detaljer om patienten uteblev,
berättade en sjuksköterska (Carroll m.fl. 2012). Detta ledde till att den som
rapporterade kunde missa att ge information då hon trodde att mottagaren redan
kände till den (Manias & Street, 2000).
11
Om frågor ställdes under rapporteringen, kunde den rapporterande bli irriterad och
få en känsla av att rapporten var dålig (Carroll m.fl. 2012). En sjuksköterska
uttryckte att hon visste att hon gett en bra rapport om hon inte fick många frågor
(a a). Tre andra sjuksköterskor i samma studie samt en sjuksköterska i studien från
Aase m.fl. (2007) uttryckte att en bra rapport var associerad med få frågor. I en
studie av Bost m.fl. (2011) framkom det att om fler specifika frågor ställdes kom
mer värdefull information fram. En sjuksköterska uttryckte att det var viktigt att
ställa många frågor vid rapportering för att öka lärandemöjligheten i teamet
(Drach-Zahavy m.fl. 2014). Sjuksköterskestudenter uttryckte osäkerhet gällande
att avbryta och ställa frågor trots att de ibland kände att rapporten var svår att
förstå (Payne m.fl. 2000).
Hälso- och sjukvårdspersonalen beskrev i sex av studierna att olika former av
avbrott störde rapporteringen. Både yttre och inre avbrott störde rapporten. Med
yttre avbrott avsågs störningar som uppkommer utanför rapporteringsrummet.
Inre avbrott innefattade störningar som uppstod i den personalgrupp som deltog i
rapporten. Yttre faktorer som beskrevs som störande moment under rapporten var
frågor från anhöriga eller patienter, läkare som vill ha uppdateringar om patienten
(Aase m.fl. 2007; Dyrholm Siemsen m.fl. 2012; Murray m.fl. 2013), telefonsamtal
och stress (Drach-Zahavy m.fl. 2014). Störningar under rapporten kunde även
uppstå mellan de rapporterande deltagarna. Studierna beskrev inre avbrott såsom
avbrytande frågor (Aase m.fl. 2007), samtal om annat som inte rör rapporten,
ouppmärksamhet och att personal lämnade rummet mitt i rapporten (Bost m.fl.
2011; Drach-Zahavy m.fl. 2014).
Studierna uttryckte att avbrotten ledde till längre rapportering (Bost m.fl. 2011),
till sämre kvalitet på rapporten (Aase m.fl. 2007) samt till att det blev svårare att
fokusera (Drach-Zahavy m.fl. 2014). Avbrotten kunde även leda till att överflödig
och irrelevant information överfördes samt en ökad risk till att saker glömdes bort
(Murray m.fl. 2013). Ett förslag för att minska avbrotten under rapporteringen
framfördes av en sjuksköterska i studien av Murray m.fl. (2013). Förslaget var att
rapporteringen skulle, liksom vid hanteringen av läkemedel, vara ostörd och
enbart avbrytas vid akuta lägen (a a). En studie uttryckte att avbrott under
rapporten var ovanligt och oftast gjordes av de mer erfarna sjuksköterskorna
(Payne m.fl. 2000).
Tillit till kollegan
Rapportens innehåll berodde på nivån av tillit mellan dem som var närvarande vid
rapporten (Bost m.fl. 2011; Bruce & Suserud, 2005). Fanns det tillit till personen
som rapporterade agerade personalen utifrån rapporten enligt en som arbetade i
ambulansteamet. En sjuksköterska på den mottagande akutmottagningen berättade
att hon inte litade blint på rapporter som hon mottog av ambulanspersonalen, utan
hon bedömde även patienten efter eget huvud (Bost m.fl. 2011). Om något i
rapporten inte stämde överens fanns det ett behov av att läsa igenom journalerna
för att få en klar och korrekt bild av patienten (Drach-Zahavy m.fl. 2014). En
sjuksköterska kände att hon inte kunde lita på vissa av sina kollegor då de inte
kände till patientens diagnos och inte förstod allvaret med den. Detta gjorde att
hon dubbelkollade informationen så att det inte uppstod någon risk för patienten
(Drach-Zahavy m.fl. 2014). I en studie av Manias & Street (2000) förekom det att
den sjuksköterska som tog över patienten uttryckte misstro mot det arbete den
hemgående sjuksköterskan utfört under arbetspasset. Rapporten påverkades även
av personkemin inom arbetslaget, och det framkom att bra relationer ledde till en
12
bra rapport (Dyrholm Siemsen m.fl. 2012). Under rapporteringen förväntade sig
den som rapporterade att bli lyssnad på (Bost m.fl. 2011; Dyrholm Siemsen m.fl.
2012). När kollegorna var uppmärksamma och mötte den rapporterandes blick
resulterade det i god kommunikation och en bra rapport (Carroll m.fl. 2012; Bruce
& Suserud, 2005).
Svårigheter med rapporteringen
Olika patienttyper beskrevs som olika svåra att rapportera. Patienter med tydliga
medicinska problem eller de som varit inlagda under en kort period ansågs enklare
att rapportera (Aase m.fl. 2007; Bruce & Suserud, 2005). Även patienttyper eller
patienter som personalen kände sedan tidigare var lättare att föra rapport kring
(Aase m.fl. 2007). De patienttyper som kändes svårare att rapportera över var
patienter med psykisk ohälsa, äldre multisjuka samt patienter som varit
inneliggande under en längre period och hade en komplex sjukdomsbild (Aase
m.fl. 2007; Bruce & Suserud, 2005).
DISKUSSION
Nedan presenteras en diskussion kring litteraturstudiens metod och resultat. I
metoddiskussionen diskuteras metodens styrkor och svagheter samt hur olika
metodval har kunnat påverka studiens resultat. Under resultatdiskussionen
diskuteras de valda studiernas metod och urval samt denna studies resultat i
förhållande till annan litteratur.
Metoddiskussion
Litteraturstudiens tillvägagångssätt har strukturerats med Willmans m.fl. (2011)
sju steg vilket ses som en styrka då författarparet under litteraturstudien har utgått
från en tydlig struktur för att finna och bedöma relevant vetenskaplig litteratur. En
studies trovärdighet grundas i om det finns en tydligt beskriven metod som går att
upprepa (Polit & Beck, 2014). Studiens trovärdighet ökar eftersom metoden
beskrivs tydligt vilket leder till att den lättare kan genomföras på nytt. För att
konstruera syftet har en strukturerad frågeställning använts vilket har varit till stor
hjälp och är en styrka då databassökningen lättare har kunnat svara på syftet.
Under projektplanen gjordes en tidsplan över vilka moment som skulle vara
färdigställda vid en viss tidspunkt. Tidsplanen har korrigerats under arbetet på
grund av att författarparet varit optimistiska vid tidsdisponeringen och att problem
som uppkommit under arbetet har behövts åtgärdas. Detta kan ha påverkat
resultatet eftersom mindre tid än avsatt har kunnat ägnas åt skrivandet av resultat
och resultatdiskussion. I slutet av arbetet med projektplanen insåg författarparet
att de gärna hade gjort en empirisk studie med samma syfte. Detta för att kunna få
reda på svenska sjuksköterskors erfarenheter av rapportering. Författarparet hade
velat göra observationsstudier med kompletterande intervjuer för att kunna
undersöka användandet av SBAR.
Inklusions- och exklusionskriterier
SBU (2014) skriver att avgränsningar gällande språk görs i förhållande till
språkkunskaper i den grupp som ska granska arbetet. Begränsningar på artiklarnas
språk gjordes eftersom artiklarna skulle kunna läsas och förstås av författarparet,
medstudenter och lärare. Det innebär att forskning på andra språk går förlorad och
13
relevanta studier kan ha missats vilket hade kunnat förändra resultatet. Under
databassökningarna framkom en del artiklar vars titlar och abstrakt väckte intresse
för fortsatt granskning. Artiklarna var på ett språk författarparet inte behärskade
och fick därför exkluderas.
Inga krav på publiceringsårtal har ställts vilket kan ses både som en styrka och
som en svaghet då icke aktuell forskning kan ha inkluderats samtidigt som hela
forskningsfältet har granskats. SBU (2014) rekommenderar att begränsningar ska
användas om en metod är förnyad och inte längre aktuell. Denna studie
undersöker erfarenheter och inte en metod som kan ändras. Därför såg
författarparet inte att en avgränsning gällande publiceringsår var nödvändig. Att
inte avgränsa publiceringsårtal kan ha påverkat resultatet då utvecklingen inom
hälso- och sjukvården har gått framåt, exempelvis gällande datorisering av
journalsystem. Vid artikelsökningen ställdes inga krav på kostnadsfrihet för att
betalartiklar som svarar på syftet inte skulle missas, vilket ses som en styrka.
I fyra av de valda studierna inkluderas även annan sjukvårdspersonal än
sjuksköterskor. Detta ses inte som en svaghet då sjuksköterskor i sitt arbete
rapporterar över patienter även till andra yrkeskategorier. Urvalets
representativitet kan ifrågasättas på grund av att sjuksköterskorna i de valda
studierna har olika bakgrund, arbetar på olika platser och att studierna är olika
stora. Andra områden än allmänsjuksköterskans inkluderades då det inte fanns
tillräckligt många artiklar som enbart berör hennes område. Författarparet valde
därför att inkludera andra områden då kärnan av rapportering är samma även på
en specialistavdelning. Detta kan vara en svaghet. Resultatet hade kunnat bli
annorlunda om det enbart varit allmänsjuksköterskor med i de valda studierna.
Generaliserbarhet innebär i vilken grad resultatet kan överföras eller generaliseras
till andra grupper eller sammanhang (Polit & Beck, 2014). Generaliserbarheten
kan eventuellt ha blivit större då flera olika typer av sjuksköterskor har
inkluderats, samtidigt kan generaliserbarheten påverkats negativt eftersom det inte
var en enhetlig grupp av sjuksköterskor som den kan generaliseras tillbaka till.
Databassökning och urval
Litteraturstudiens syfte ändrades under arbetets gång. Ursprungligen var syftet att
undersöka sjuksköterskors upplevelser av att rapportera enligt
rapporteringsverktyget SBAR eftersom det rekommenderas och lärs ut på Malmö
Högskolas sjuksköterskeprogram. Vid pilotsökningar upptäcktes det att området
inte var väl utforskat och syftet fick därmed vidgas.
Sökningar i flera databaser görs för att undvika publiceringsbias och manuella
sökningar i referenslistor bör göras enligt Willman m.fl. (2011).
Litteratursökningen har gjorts på flera olika sätt, dels genom sökningar i flera
databaser, dels genom kompletterande manuella sökningar i artiklars
referenslistor. Detta ses som styrkor då flera metoder använts för att relevanta
artiklar för litteraturstudiens syfte inte skulle missas. För att få en effektiv
databassökning rekommenderar Forsberg & Wengström (2013) att hjälp tas av en
bibliotekarie som har kunskap om databaserna. Detta har gjorts och ses som en
styrka då flera databaser kunde användas mer effektivt vid artikelsökningarna.
Sökningarna genererade totalt elva användbara artiklar vilket påvisar att
forskningen inom området är begränsad och detta kan påverka studiens resultat.
Sökningarna i de olika databaserna genererade flertalet dubbletter vilket påvisar
att de olika sökningarna med olika sökord var jämbördiga. Databassökning och
14
databearbetning har genomförts gemensamt, vilket kan ses som styrkor då risken
att något ska missas eller missförstås minskar. Relevanta studier kan ha missats på
grund av otydligt formulerade titlar och abstrakt men även den mänskliga faktorn
kan ha spelat roll.
Att författarparet använt sig av både ämnesord och fritextord ses som en styrka
eftersom SBU (2014) beskriver att ämnesord är enhetliga och garanterar att
träffen behandlar det ord som sökts. En annan styrka är att de artiklar som ännu
inte fått ämnesord fångas upp. Olika vägar för varje söksystem utvecklas då
databaserna är uppbyggda på olika sätt (Willman m.fl. 2011). Sökningarna i de
använda databaserna är därför inte identiska utan har behövt ändras för att
fungera. Trots de gjorda förändringarna i sökningarna har det framkommit
dubbletter i flera databaser. Därför ses förändringarna som en styrka då
sökningarna har blivit jämbördiga. Resultatet hade kunnat se annorlunda ut om
dessa förändringar inte hade gjorts. Författarparet har gjort om databassökningen
flertalet gånger för att få den balanserad mellan sensitivitet och specificitet.
Kvalitetsgranskning
Granskningen har utförts med hjälp av modifierad mall för kvalitetsgranskning av
studier med kvalitativ forskningsmetodik (se bilaga 4). Modifikationen gjordes
eftersom Willman m.fl. (2011) anser att modifiering ska användas då mallen ska
vara anpassad till den aktuella granskningen. Artikeln av Carroll m.fl. (2012) har
både en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Kvalitetsgranskning har enbart gjorts
av den kvalitativa delen då den kvantitativa delen inte inkluderas i denna studie.
Resultatet kan ha påverkats av denna exkludering. En granskning av artikelns
kvantitativa resultat hade eventuellt kunnat ge den en låg kvalitet och därmed inte
kommit med i studien.
Granskningsmallens modifikation kan ses som en styrka då den är anpassad efter
denna litteraturstudie. Modifikationen kan även vara en svaghet på grund av att
författarparet aldrig tidigare gjort en modifierad granskningsmall vilket kan leda
till att kriterier inkluderats trots att de borde ha exkluderats och vice versa. Detta
kan i sin tur påverka kvalitetsbedömningen till att artiklarna blir över- eller
undervärderade. Felaktig kvalitetsbedömning kan påverka litteraturstudiens
resultat därför att ett av inklusionskriterierna var att artiklarna skulle uppnå hög
eller medelhög kvalitet.
Willman m.fl. (2011) föreslår poängsystem med procent för att kunna jämföra
olika studiers kvalitet där fördelen är att det visar brister i kvaliteten. Nackdelen är
att det kan ge en falsk känsla av exakthet i bedömningen av studiens kvalitet (a a).
För att bedöma kvalitetsgraden valde författarparet bort att använda sig av
procentsats eller poängsättning. Istället valdes att titta på helheten utifrån en
modifierad granskningsmall samt framtagna kriterier. Helhetsperspektivet kan ses
som en styrka men även som en svaghet eftersom författarparet är noviser när det
gäller kvalitetsgranskning. Bristen på erfarenhet kan ha resulterat i att för stor
eller för liten vikt läggs på de bedömda delarna. Detta kan ha påverkat studiens
resultat eftersom en bedömning med hjälp av poängsystem och procent hade
kunnat leda till att studiers kvalitet bedömts annorlunda.
Enligt Willman m.fl. (2011) får granskningen större tyngd när den utförs av
åtminstone två oberoende granskare. Granskningen av artiklarna gjordes enskilt
vilket ses som en styrka då subjektiviteten minskades. Kvaliteten på artiklarna kan
15
vara över- eller undervärderade beroende på att författarparet hade ringa
erfarenhet av tidigare kvalitetsgranskning. Ingen av de granskade artiklarna har
ansetts ha låg kvalitet vilket kan indikera att författarparet har övervärderat
studiernas kvalitet. Även det faktum att fyra studier uppnådde hög kvalitet bidrar
till denna teori.
Dataanalys
Rimligheten i studien baseras på i vilken grad datan är rätt tolkad (Forsberg &
Wengström, 2013; Polit & Beck, 2014). Rimligheten i denna studie kan anses
vara hög då analysprocessen gjorts stegvis enligt Forsberg & Wengströms (2013)
enkla steg för innehållsanalys. Att denna metod har följts ses som en styrka
eftersom den har lett till ett mer strukturerat resultat. Rimligheten kan anses vara
låg då författarparet hade ringa erfarenhet av att utföra innehållsanalyser samt att
metoden av Forsberg & Wengström (2013) inte var bekant sedan tidigare.
Willman m.fl. (2011) förespråkar att koder och teman har tillfälliga namn under
analysprocessen och kan ändras under arbetets gång. Författarparet har under
innehållsanalysen återgått till grundmaterialet för att försäkra sig om att resultatet
stämmer överens med framtagna kategorier och teman. Detta ses som en styrka då
det även innebar en chans att se om citat eller andra meningar missats. Detta har
påverkat resultatet positivt eftersom det blivit mer enhetligt, strukturerat och har
bidragit till en ökad rimlighet. Denna litteraturstudie har inriktat sig på kvalitativa
resultat. Artikeln av Carroll m.fl. (2012) hade en blandad metod och presenterade
sitt resultat med både kvalitativa och kvantitativa data. Den kvantitativa delen av
Carrolls m.fl. (2012) resultat har exkluderats i denna litteraturstudie. Därmed har
den kvantitativa delen inte analyserats. Eftersom Carrolls m.fl. (2012) kvantitativa
delar av resultatet inte svarade på denna studies syfte ses det inte som en svaghet
att den delen har exkluderats.
Resultatdiskussion
Under innehållsanalysen upptäckte författarparet att många kategorier gick hand i
hand. Författarparet anser att resultatet svarade mot litteraturstudiens syfte.
Resultatets mest intressanta delar diskuteras under rubrikerna Oerfaren och
ostrukturerad samt Personcentrerad vård och patientsäkerhet. I diskussionen
knyts resultatet samman med litteratur samt Virginia Hendersons (1991)
omvårdnadsteori. De inkluderade artiklarnas metod, urval och land diskuteras
under rubriken Resultatets tillförlitlighet och överförbarhet.
Resultatets tillförlitlighet och överförbarhet
I denna litteraturstudie inkluderades artiklar som behandlar andra professioners
erfarenheter av rapportering än sjuksköterskans. Dock har sjuksköterskan alltid
varit med i artiklarnas urval. Det optimala hade varit att enbart inkludera studier
som undersökte sjuksköterskors erfarenheter och inga andra professioners. Det
framkom under litteratursökningen att sjuksköterskors erfarenheter av
rapportering inte var ett väl utforskat område. Därmed fick författarparet vidga
sina inklusionskriterier och beslutade att inkludera studier som behandlade både
sjuksköterskors och andra professioners åsikter om rapportering. Fyra studier
inkluderade annan hälso- och sjukvårdspersonal än sjuksköterskor. Dessa studier
var skrivna av Bost m.fl. (2011), Dyrholm Siemsen m.fl. (2012), McCloughen
m.fl. (2008) och Payne m.fl. (2000).
16
En svårighet som författarparet stött på under arbetets gång var betydelsen av det
engelska ordet ”nurse”. I Sverige betyder det legitimerad sjuksköterska, men i
andra länder som inkluderats i studien kan det även betyda undersköterska eller
assisterande sjuksköterska. Därför kan det inte garanteras att det enbart är
legitimerade sjuksköterskor som är räknade i de studier som innefattar enbart
sjuksköterskor vilket kan ses som en svaghet i studien. Olika avdelningar och
vårdenheter där sjuksköterskorna arbetar har inkluderats i studien. Det kan ha
påverkat resultatets generaliserbarhet. Författarparet fann inga skillnader vid
innehållsanalyserna mellan specialistutbildade sjuksköterskors erfarenheter och
hur allmänsjuksköterskors erfarenheter av rapportering såg ut.
De valda studierna använde sig av olika datainsamlingsmetoder (bilaga 7). Åtta av
dem använde minst två metoder, exempelvis observation och intervju. Tre studier
använde sig enbart av intervjuer enskilt eller i fokusgrupp. Dessa studier var
skrivna av Bruce & Suserud (2005), Dyrholm Siemsen m.fl. (2012) och Murray
m.fl. (2013). Att observation har använts som datainsamlingsmetod kan ha
påverkat studiens resultat då artikelförfattaren under observationer dragit egna
slutsatser angående sjuksköterskans erfarenheter. Vid observationer har även
intervjuer använts som datainsamlingsmetod vilket stödjer de slutsatser som
observatörerna dragit. Två studier hade sex deltagare (Bruce & Suserud, 2005;
Manias & Street, 2000) och en studie hade åtta (Murray m.fl. 2013). Övriga
studier varierade mellan 18 och 74 deltagare. Det olika antalet kan ha påverkat
resultatet eftersom lika stor tyngd har lagts vid alla studiers resultat oavsett hur
stort deltagarantalet var. I denna studie ingår artiklar från sju länder. Det kan ha
påverkat resultatet då hälso- och sjukvården skiljer sig mellan länderna. Detta kan
ha inverkat på studiens överförbarhet till förhållanden i den svenska hälso- och
sjukvården.
Styrkan i denna litteraturstudies resultat är: trots att studier har inkluderat
sjuksköterskor med specialistutbildningar, annan hälso- och sjukvårdspersonal,
olika datainsamlingsmetoder, varierande vårdenheter och studier utförda i flera
länder visar resultatet på flera likheter. Exempelvis återfinns mellan två och nio
studier under varje kategori i resultatet. Sjuksköterskornas erfarenheter av
rapporteringen har varit olika, men då har författarparet valt att belysa både de
positiva och de negativa erfarenheterna.
Oerfaren och ostrukturerad
En av Ödegårds (2006) fem potentiella riskfaktorer som kan orsaka patientskador
var bristande professionell erfarenhet. Detta framkom även i denna
litteraturstudie. Rapportens upplägg såg olika ut beroende på om sjuksköterskan
var novis eller expert, vilket tas upp i sju studier (Aase m.fl. 2007; Bruce &
Suserud, 2005; Carroll m.fl. 2012; Drach-Zahavy m.fl. 2014; Dyrholm Siemsen
m.fl. 2012; McCloughen m.fl. 2008; Payne m.fl. 2000). Den oerfarna
sjuksköterskan ville ha en omfattande rapport som inte går för fort (Payne m.fl.
2000). Patricia Benner (1993) beskriver att den erfarna sjuksköterskan, experten,
har speciella färdigheter och snabbt kan fokusera på det primära i situationen. I
denna litteraturstudie har detta mönster framkommit och författarparet anser att
det är viktigt att lyfta skillnaderna mellan den erfarna och oerfarna sjuksköterskan.
Den erfarna sjuksköterskan kan snabbt sålla ut vad som är viktigt medan
sjuksköterskan som är novis behöver mer information för att kunna identifiera det
väsentliga. Att ha denna kunskap kan hjälpa sjuksköterskans förståelse för sina
kollegors olika behov av information och stöd.
17
Den erfarna sjuksköterskans rapport hade högre kvalitet (Aase m.fl. 2007) och
innefattade enbart det relevanta (Drach-Zahavy m.fl 2014). Den sjuksköterska
som är oerfaren har inte lika hög kvalitet på sin rapport och den kan uppfattas som
sämre. Detta kan förklaras då sjuksköterskan som är novis enligt Benner (1993)
saknar erfarenhet och bakgrundsförståelse för situationen. Även Taylor (2002)
beskriver att erfarenhet är en faktor som påverkar rapporten. Det är viktigt att
beakta. Den erfarna sjuksköterskan kan välja att se rapporteringen som ett
lärotillfälle för den oerfarna sjuksköterskan som genom detta förhållningssätt både
utvecklar den egna kunskapen och rapporteringsförmågan. Benner (1993)
beskriver att handlandet hos nybörjaren främst styrs av regler och riktlinjer. På
grund av detta anser författarparet att det är nödvändigt med tydligt utformade
regler och riktlinjer så den oerfarna sjuksköterskan fattar korrekta beslut utan att
känna tveksamhet. Vad som ansågs relevant skiljde sig mellan den oerfarna och
erfarna sjuksköterskan (McCloughen m.fl. 2008). Meissner m.fl. (2007) skriver att
sjuksköterskan vid rapportering kan lägga in egna värderingar. Författarparet
menar om åsikterna mellan vad som värderas och vad som är relevant skiljer sig
leder det till kommunikationssvårigheter mellan de rapporterande.
För att underlätta rapporteringen uttryckte personalen i tre studier att de önskade
ett standardiserat kommunikationsverktyg eller tydliga riktlinjer (Drach-Zahavy
m.fl. 2014; Dyrholm Siemsen m.fl. 2012; Murray m.fl. 2013). En studie av Clark
m.fl. (2009) som undersökte införandet av ett standardiserat
kommunikationsverktyg presenterade att 82% av 49 sjuksköterskor och 16 läkare
innan införandet tyckte att en struktur vid rapporteringen behövdes. Efter
införandet av strukturen fann 72% av de 25 svarande att rapporteringen hade blivit
mer strukturerad och effektiv (a a). De studier som redovisats i denna
litteraturstudies resultat samt studien av Clark m.fl. (2009) påvisar att det finns en
stor efterfrågan av struktur vid rapportering. Efter att strukturen införts i studien
av Clark m.fl. (2009) minskade andelen som ansåg att information missades vid
rapportering från 68% till 32%. I studien av Staggers m.fl. (2012) uttryckte
sjuksköterskor att alla är unika och organiserar på olika sätt samt att olika former
av struktur passar olika typer av människor. En svårighet som författarparet ser
med ett standardiserat kommunikationsverktyg är att det förutsätter att samtliga
strukturerar sin rapport på samma sätt. Genom detta möts inte den individens
behov vilket kan vara problematiskt.
Ett exempel på ett standardiserat kommunikationsverktyg är SBAR som
rekommenderas av WHO (2007) och Socialstyrelsen (2014). I en studie av
Beckett & Kipnis (2009) där SBAR infördes framkom det att kommunikationen
förbättrades samt att samarbets- och säkerhetsklimatet blev bättre. I de ovan
nämnda studierna av Clark m.fl. (2009) och Beckett & Kipnis (2009) påvisas att
det som WHO (2007) och Socialstyrelsen (2014) rekommenderar fungerar. En
intressant aspekt är att i Socialstyrelens lägesrapport från 2015 framgår det att
Region Skåne enbart använder SBAR delvis (Socialstyrelsen, 2015b). Att inte
använda SBAR kan ses som en risk för patientsäkerheten. Författarparet är
förvånade över att SBAR enbart används delvis i Region Skåne då Malmö
Högskola redan från första terminen undervisar om SBAR och dess fördelar samt
att Socialstyrelsen (2014) och WHO (2007) rekommenderat användandet av
SBAR under flera år.
18
I SBAR (bilaga 1) finns det under rekommendation punkten ”Finns det fler
frågor” där mottagaren får möjlighet att ställa de frågor som uppkommit under
rapporteringen (Sveriges kommuner och landsting, 2010). Det gör att frågor inte
ställs mitt i rapporteringen, vilket enligt Carroll m.fl. (2012) kan väcka irritation
hos den som rapporterar. Att för många frågor ställs var associerat med en dålig
rapportering (Aase m.fl. 2007). Problemet med för många frågor kvarstår trots att
rapporteringen sker enligt SBAR men däremot kommer frågorna samlade i slutet
av rapporteringen. Sjuksköterskestudenter uttryckte i en studie av Payne m.fl.
(2000) att det var svårt att avbryta och ställa frågor. Virginia Henderson (1991)
uttrycker att säkerhet bör innefattas i sjuksköterskeutbildningen. Författarparet
menar att om rapporteringens struktur utgår från SBAR finns det en naturlig plats
för frågor. Initiativet ligger inte längre hos den som mottar rapporten vilket kan
underlätta för den som vill ställa en fråga då detta moment ingår i
kommunikationsverktyget. Att det finns avsatt tid för frågor ses som en styrka i
SBAR. Att strukturera rapporten enligt SBAR kan leda till att avbrott för frågor
inte sker mitt i rapporten som i sin tur kan leda till en ökad patientsäkerhet.
Därmed bör strukturen läras ut i sjuksköterskeutbildningen.
Personcentrerad vård och patientsäkerhet
Delade meningar fanns om var rapporteringen skulle ske. Att rapporteringen sker
inne hos patienten, bedside, kunde både ses positivt (Bruce & Suserud, 2005;
Drach-Zahavy m.fl. 2014) och negativt (Drach-Zahavy m.fl. 2014; Murray m.fl.
2013). I studien av McMurray m.fl. (2010) implementerades
rapporteringsmodellen bedside. Sjuksköterskorna var generellt positiva till denna
förändring då de tyckte att det blev bättre kontinuitet i informationen. Andra
ansåg att förändringen inte var nödvändig (a a). Att utföra rapporteringen bedside
kan förstärka den personcentrerade vården (McMurray m.fl. 2010).
Personcentrerad vård innebär att bekräfta och respektera patientens upplevelse av
ohälsa och sjukdom. Men också att patientens perspektiv ses lika mycket som det
professionella perspektivet (Svensk sjuksköterskeförening, 2010b). Trots att
rapporteringen som hålls bedside kan innebära en ökning av den personcentrerade
vården, fanns det sjuksköterskor i studierna av Drach-Zahavy m.fl. (2014) och
Murray m.fl. (2013) som ansåg att metoden medförde risk för avbrott, eller som
till och med menade att patienter inte bör vara närvarande vid rapportering. Både i
denna litteraturstudie och i studien av McMurray m.fl. (2010) framkom både
positiva och negativa erfarenheter av att rapportera bedside, vilket kan antyda att
det inte är något för alla. En av Hendersons (1991) delfaktorer inom den
grundläggande sjukvården handlar om att hjälpa patienten att framföra sina
önskemål och känslor (bilaga 2). Författarparet ser det positivt att
sjuksköterskorna rapporterar bedside då det kan ge patienten större möjligheter att
diskutera sin egen vård. Det ger patienten och sjuksköterskan ett naturligt tillfälle
att kommunicera och ses även som ytterligare en positiv aspekt av att
rapporteringen sker bedside.
Studien av Aase m.fl. (2007) avsåg sjuksköterskors erfarenheter av muntlig och
skriftlig rapportering. Det var den enda inkluderade studien där sjuksköterskorna
rapporterade skriftligt. Samtliga 23 sjuksköterskor föredrog en muntlig
rapportering. Det framkom att denna kunde utföras mer noggrant än den skriftliga
(Aase m.fl. 2007). Virginia Hendersons (1991) nionde delfaktor säger att
sjuksköterskan ska skydda patienten mot skador (bilaga 2). Författarparet menar
att om den skriftliga rapporten inte är lika noggrann som den muntliga medför det
en risk då information kan missas och att patienten kan komma till skada.
19
Deltagare i sex studier påpekade att en hög arbetsbelastning påverkar rapporten
(Aase m.fl. 2007; Bost m.fl. 2011; Carroll m.fl. 2012; Drach-Zahavy m.fl. 2014;
Dyrholm Siemsen m.fl. 2012; McCloughen m.fl. 2008). Det var svårt att uppnå en
säker rapportering vid en hög arbetsbelastning (Aase m.fl. 2007). WHO (2015)
beskriver arbetsrelaterad stress som det försvar som träder in när det uppstår krav
som inte kan hanteras. Kraven ledde även till att personalen kände att de fick
kompromissa med kvaliteten och säkerheten vid patientöverlämningar och att
moralisk stress uppstod (Dyrholm Siemsen m.fl. 2012). Moralisk stress är en
smärtfylld känsla som sjuksköterskan känner när hon inte kan utföra det arbete
som hon anser behövs, exempelvis på grund av organisatoriska, strukturella eller
ekonomiska förutsättningar (Jameton, 1984). Författarparet anser att
organisationen borde se till att moralisk stress inte uppstår då det är tärande för
sjuksköterskan att inte ha möjlighet att göra det som hon vet är rätt. Inom den
svenska hälso- och sjukvården råder en hög arbetsbelastning (Arbetsmiljöverket,
2015). I denna litteraturstudie framkom det att arbetsbelastningen påverkade
sjuksköterskans rapport negativt. Stressen ledde till ökad brådska då arbetspasset
avslutades och att information missades. Detta gör att rapporteringen blir ett
riskfyllt moment som påverkar patientsäkerheten. Det strider mot
omvårdnadsteoretikern Hendersons (1991) tankar om att sjuksköterskan ska
arbeta för att skydda patienten.
Avbrott under rapporteringen var ett störande moment och kunde exempelvis bero
på avbrytande frågor från patienter eller från personal som deltog i rapporteringen
(Aase m.fl 2007) eller på telefonsamtal (Drach-Zahavy m.fl. 2014). Avbrotten
resulterade i att rapporten fick en sämre kvalitet (Aase m.fl. 2007) och att
information missades (Murray m.fl. 2013). Att information missas på grund av
avbrott är en risk för patientsäkerheten och Virginia Henderson (1991) förespråkar
att moment som riskerar patientens säkerhet ska undvikas. Som yrkesverksam
sjuksköterska är det viktigt att känna till riskerna som avbrott kan medföra och
därmed kan avbrotten undvikas, menar författarparet. Kulturen på sjukhuset
prioriterade inte säkerhetsaspekten vid rapportering (Dyrholm Siemsen m.fl.
2012). Om sjukhusen prioriterade rapporteringen hade säkerheten vid
rapporteringen också ökat. Ett exempel, som även en sjuksköterska i studien av
Payne m.fl. (2000) tog upp är att rapporteringen ska behandlas som ett riskfyllt
moment som enbart får störas vid akuta fall. Alberta Health Services (2010) har
tagit upp avbrott, olika kommunikationsstilar och hög aktivitetsnivå som
anledningar till varför kommunikationen mellan hälso- och sjukvårdspersonalen
brister. Dessa tre anledningar har framkommit i denna litteraturstudie och även
visat sig vara risker vid rapportering.
Brist på kommunikation och samverkan var en potentiell riskfaktor för
patientskador enligt Ödegård (2006). Tillit kollegor emellan har i denna
litteraturstudie visat sig vara en aspekt som påverkar rapporteringen. Ett exempel
var att personalen inte litade på den information som gavs vid rapporteringen och
kände ett behov av att dubbelkontrollera denna (Drach-Zahavy m.fl. 2014). I
sjuksköterskans kompetensbeskrivning (Socialstyrelsen, 2005) står det att
sjuksköterskan ska kunna ifrågasätta oklara instruktioner. Författarparet menar att
om oklarheter uppstår vid rapporteringen ska sjuksköterskan i första hand be om
förtydligande eller tilläggande information istället för att direkt kontrollera
journalen. Det kan ses positivt att sjuksköterskan identifierar brister i
kommunikationen och att hon på egen hand kan fylla i kunskapsluckorna.
20
KONKLUSION
Denna studie visade att rapporteringen kan medföra risker för patientsäkerheten.
Riskerna kan bero på att sjuksköterskan är oerfaren, på bristande tillit i
personalgruppen, avbrott vid rapporteringen, hög arbetsbelastning och stress eller
på att rapporten utförs skriftligt. Det framkom att sjuksköterskorna värderade
rapporteringen eftersom den fyllde en viktig funktion då den hjälpte dem att
prioritera, strukturera och planera sin arbetsdag. En bra rapportering
karaktäriserades av att den var strukturerad, sjuksköterskan som rapporterade var
erfaren, få frågor ställdes under rapporteringen, tillit fanns mellan kollegorna,
rapporteringen var prioriterad och enbart relevant information inkluderades. När
det förekom brister äventyrades patientsäkerheten och möjligheten till god
omvårdnad.
FÖRSLAG PÅ KUNSKAPSUTVECKLING OCH
FÖRBÄTTRINGSARBETE
Författarparet har under denna litteraturstudie ökat sina kunskaper kring hur en
innehållsanalys utförs. En nyfikenhet har väckts för att samla eget datamaterial
genom intervjuer och genom att analysera innehållet. Författarparet har även
utvecklat sina kunskaper kring rapporteringen och de risker som kan uppstå. Det
finns en stor efterfrågan på en strukturerad kommunikationsmodell vid
rapportering. Rapporteringen sker flera gånger om dagen på alla vårdenheter och
avdelningar runtom i hela världen. Trots detta finns det inte mycket forskning
rörande sjuksköterskors erfarenheter av rapportering. Det saknas även forskning
rörande sjuksköterskors erfarenheter av att använda SBAR, vilket är förvånande
för författarparet då det är ett verktyg som både rekommenderas av
Socialstyrelsen och WHO.
Författarparets förslag om vidare forskning gäller fördjupning av hur den oerfarna
sjuksköterskans erfarenheter kring rapportering skiljer sig från den erfarna
sjuksköterskans. Även forskning gällande sjuksköterskans erfarenheter rörande
SBAR bör fördjupas eftersom kommunikationsverktyget rekommenderas. Denna
litteraturstudie belyser sjuksköterskans erfarenhet av rapportering och möjliggör
för läsaren att reflektera över rapporteringen och dess innehåll. Att kunna
reflektera och identifiera brister vid rapporteringen leder till en medvetenhet om
vilka risker för patientsäkerheten som kan uppstå och hur de ska förebyggas.
Författarparet anser att rapporteringen ska ges en högre status; att personalen ska
få möjlighet att rapportera ostört och att avbrott enbart ska få ske i akuta
situationer. Författarparet anser även att utbildning om SBAR och risker vid
rapportering bör implementeras i Sveriges sjuksköterskeutbildningar.
21
REFERENSER
Aase K, Vasshus Ask H, Meling M, (2007) Safety in transition between shifts – A
qualitative study within healthcare. I: Aven T & Vinnem J E (Eds). Risk,
Reliability and Societal Safety. London: Taylor and Francis Group, s 1209-1215.
Alberta Health Services, (2010) Orientation. SBAR communication tool.
>http://www.patientsafetyinstitute.ca/English/education/psoc/PSOC11/SBAR%20
Communication%20Tool-Alberta%20Health%20Services.pdf< (2015-05-04).
Anderson C & Mangino R, (2006) Nurse shift report – Who says you can’t talk in
front of the patient? Nursing Administration Quarterly, 30(2), 112-122.
Arbetsmiljöverket, (2015) Vanliga risker inom hälso- och sjukvården
>http://www.av.se/teman/halsosjukvard/risker/?AspxAutoDetectCookieSupport=
1< (2015-05-12).
Australian Medical Association, (2006) Safe handover: safe patients. Guidance
on clinical handover for clinicians and managers.
>https://ama.com.au/sites/default/files/documents/Clinical_Handover_0.pdf<
(2015-05-13).
Beckett D C & Kipnis G, (2009) Collaborative Communication: Integrating
SBAR to Improve Quality/Patient Safety Outcomes. Journal for Healthcare
Quality, 31(5), 19-28.
Benner P, (1993) Från novis till expert – mästerskap och talang i
omvårdnadsarbetet. Lund: Studentlitteratur.
Bost N, Crilly J, Patterson E, Chaboyer W, (2011) Clinical handover of patients
arriving by ambulance to a hospital emergency department: A qualitative study.
International Emergency Nursing, 20, 133-141.
Bruce K & Suserud B-O, (2005) The handover process and triage of ambulanceborne patients: the experience of emergency nurses. British Association of Critical
Care Nurses, Nursing in Critical Care, 10(4), 201-209.
Carroll J S, Williams M, Gallivan T M, (2012) The ins and outs of change of shift
handoffs between nurses: a communication challenge. BMJ Quality and Safety,
21, 586-593.
Clark E, Squire S, Heyme A, Mickle M-E, Petrie E, (2009) The PACT Project:
improving communication at handover. The Medical Journal of Australia,
190(11), 125-127.
Croos S, (2014) The practice of clinical handover: a respite perspective. British
Journal of Nursing, 23(13), 733-737.
Drach-Zahavy A, Goldblatt H, Maizel A, (2014) Between standardisation and
resilience: nurses’ emergent risk management strategies during handovers.
Journal of Clinical Nursing, 24, 592-601.
22
Dyrholm Siemsen I M, Dyrløv Madsen M, Funck Pedersen L, Michaelsen L,
Vesterskov Pedersen A, Andersen H B, Østergaard D, (2012) Factors that impact
on the safety of patient handovers: An interview study. Scandinavian Journal of
Public Health, 40, 439-448.
Eggland E T & Heinemann D S, (1994) Nursing documentation, Charting,
recording and reporting. Philadelphia: Lippincott.
Ekman I & Segesten K, (1995) Deputed power of medical control: the hidden
message in the ritual of oral shift reports. Journal of Advanced Nursing, 22, 10061011.
Evans D, Crunawait J, McClish D, Wood W, Fries C R, (2012) Bedside Shift-toShift Nursing Report: Implementation and Outcomes. Medsurg Nursing, 21(5),
281-292.
Forsberg C & Wengström Y, (2013) Att göra systematiska litteraturstudier:
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur &
Kultur.
Fossum B, (2010) Modeller och teorier för kommunikation och bemötande, I:
Fossum B (Red) Kommunikation, samtal och bemötande i vården (upplaga 1:5).
Lund: Studentlitteratur AB, s 23-39.
Furåker C & Nilsson A, (2013) Kompetens, kunskap och lärande. I: Leksell J &
Lepp M (Red) Sjuksköterskans kärnkompetenser (1 upplagan). Stockholm: Liber
AB, s 15-36.
Griffin T, (2010) Bringing Change-of-Shift Report to the bedside: A Patient- and
Family-Centered Approach. Journal of Perinatal and Neonatal Nursing, 24(4),
348-353.
Henderson V, (1991) Grundprinciper för patientvårdande verksamhet, Borås:
Almqvist och Wicksell förlag.
Hälso- och sjukvårdslag 1982:763.
Inspektionen för vård och omsorg, (2014) Kommunikationsbrister i vården,
Artikelnummer: IVO 2014-29.
Jameton A, (1984) Nursing practice: the ethical issues. Englewood Cliffs, NJ:
Prentice-Hall.
Karolinska Institutet, (2015) Svensk MeSH – MeSH sökverktyg.
>http://mesh.kib.ki.se/swemesh/swemesh_se.cfm< (2015-02-10)
Lamond D, (2000) The information content of the nurse change of shift report: a
comparative study. Journal of Advanced Nursing, 31, 794-804.
Lindh M & Sahlqvist L, (2012) Säker vård. Att förebygga skador och
felbehandlingar inom vård och omsorg. Stockholm: Natur & Kultur.
23
Malmström S, Györki I, Sjögren P A, (2007) Bonniers svenska ordbok.
Stockholm: Albert Bonniers Förlag AB.
Manias E & Street A, (2000) The handover: uncovering the hidden practices of
nurses. Intensive and Critical Care Nursing, 16, 373-383.
McCloughen A, O’Brien L, Gillies D, McSherry C, (2008) Nursing handover
within mental health rehabilitation: An exploratory study of practice and
perception. International Journal of Mental Health Nursing, 17, 287-295.
McMurray A, Chaboyer W, Wallis M, Fetherston C, (2010) Implementing
bedside handover: strategies for change management. Journal of Nursing Care
Quality, 24(2), 136-142.
Meissner A, Hasselhorn H-M, Estryn-Behar M, Nézet O, Pokorski J, Gould D,
(2007) Nurses´ perception of shift handovers in Europe – results from the
European nurses´ early exit study. Journal of Advanced Nursing, 57(5), 535-542.
Murray J S, McGrath J, Fallon Smith M, (2013) Understanding the Clinical
Handoff Perspective of Pediatric Emergency Nurses. Pediatric Nursing, 39(5),
243-248.
Patientsäkerhetslag 2010:659
Payne S, Hardey M, Coleman P, (2000) Interactions between nurses during
handovers in elderly care. Journal of Advanced Nursing, 32(2), 277-285.
Polit D F & Beck C T, (2014) Essentials of Nursing Research. Appraising
Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
SBU, (2014) Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården: En handbok. 2
uppl. Mölnlycke: Elanders Sverige AB.
Sexton A, Chan C, Elliott M, Stuart J, Jayasuriya R, Crookes P, (2004) Nursing
handovers: do we really need them? Journal of Nursing Management, 12, 37-42.
Sharit J, McCain L, Thevenin D M, Barach P, (2008) Examining links between
sign-out reporting during shift changeovers and patient management. Risk
Analysis, 28(4), 969-981.
Sharp L, (2012) Effektiv kommunikation för säkrare vård. Lund: Studentlitteratur
AB.
Socialstyrelsen, (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
Artikelnummer 2005-105-1.
Socialstyrelsen, (2014) Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2014.
Artikelnummer 2014-4-7.
Socialstyrelsen, (2015a) Informationsöverföring och kommunikation
> http://www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet/riskomraden/kommunikation<
(2015-02-04),
24
Socialstyrelsen, (2015b) Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015.
Artikelnummer 2015-4-1.
Staggers N, Clark L, Blax J W, Kapsandoy S, (2012) Nurses’ Information
Management and Use of Electronic Tools During Acute Care Handoffs. Western
Journal of Nursing Research, 34(2), 153-173.
Stryhn H, (2007) Etik och omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Svensk sjuksköterskeförening, (2010a) Svensk sjuksköterskeförenings strategi för
utbildningsfrågor. Bromma: SSF.
Svensk sjuksköterskeförening, (2010b) Personcentrerad vård.
>http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer/ssf-ompublikationer/om.personcentrerad.vard_web.pdf< (2015-05-12)
Sveriges kommuner och landsting, (2010) SBAR för strukturerad kommunikation.
Klippan: Ljungbergs tryckeri.
Sveriges kommuner och landsting, (2014) Patientsäkerhet lönar sig. Kostnader
för skador och vårdskador i slutenvården år 2013.
>http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-131-0.pdf?issuusl=ignore< (201505-13).
Taylor C, (2002) Assessing patients' needs: does the same information guide
expert and novice nurses? International Council of Nurses, International Nursing
Review, 49, 11-19.
Wallin C-J & Thor J, (2008) SBAR – modell för bättre kommunikation mellan
vårdpersonal. Ineffektiv kommunikation bidrar till majoriteten av skador i vården.
Läkartidningen, 26, s 1922-1925.
Willman A, Stoltz P, Bahtsevani C, (2011) Evidensbaserad omvårdnad: en bro
mellan forskning & klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur AB.
Wong M C, Yee K C, Turner P, (2008) A structured evidence-based literature
review regarding the effectiveness of improvement interventions in clinical
handover. >http://www.safetyandquality.gov.au/wpcontent/uploads/2008/01/Clinical-Handover-Literature-Review-for-release.pdf<
(2015-06-08)
World Health Organization, (2007) Communication during patient hand-overs.
>http://www.who.int/patientsafety/solutions/patientsafety/PS-Solution3.pdf<
(2015-05-04)
World Health Organization, (2015) Occupational stress – Stress at the workplace.
>http://www.who.int/occupational_health/topics/stressatwp/en/< (2015-05-15)
Ödegård S, (2006) Säker Vård – patientskador, rapportering och prevention.
Göteborg: Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap.
25
BILAGOR
Bilaga 1: SBAR, akut/icke akut situation
Bilaga 2: Delfaktorer inom den grundläggande sjukvården
Bilaga 3: Databassökning
Bilaga 4: Modifierad granskningsmall
Bilaga 5: Kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet
Bilaga 6: Översikt kategorier
Bilaga 7: Artikelmatris
26
Bilaga 1, SBAR akut/icke akut situation
Nedan bilder är hämtade från Sveriges kommuner och landsting (2010).
27
Bilaga 2, Delfaktorer inom den grundläggande sjukvården
Grundprinciper för patientvårdande verksamhet, av Virginia Henderson (1991)
s 24, presenterar 14 delfaktorer inom den grundläggande sjukvården.
1.
2.
3.
4.
Att hjälpa patienten andas
Att hjälpa patienten äta och dricka
Att hjälpa patienten med uttömningen
Att hjälpa patienten inta lämplig kroppsställning när han går, sitter eller
ligger samt att växla ställning
5. Att hjälpa patienten till vila och sömn
6. Att hjälpa patienten välja lämpliga kläder samt med av- och påklädning
7. Att hjälpa patienten hålla kroppstemperaturen inom normala gränser
8. Att hjälpa patienten hålla sig ren, välvårdad samt skydda huden
9. Att hjälpa patienten undvika faror i omgivningen samt skydda andra mot
skador, som patienten eventuellt kan vålla, såsom infektioner eller
våldshandlingar
10. Att hjälpa patienten meddela sig med andra och ge uttryck för sina
önskemål och känslor
11. Att hjälpa patienten utöva sin religion och leva i enlighet med sin
uppfattning om rätt och orätt
12. Att hjälpa patienten utföra arbete eller skapande verksamhet
13. Att ge patienten möjlighet till förströelse och avkoppling
14. Att hjälpa patienten att lära
28
Bilaga 3, Databassökning
Nedan presenteras vilka databaser och sökord som använts för att finna relevanta
artiklar till resultatet. Under antalet valda artiklar visas de artiklar som svarar på
litteraturstudiens syfte. Vid sökningarna framkom en del av artiklarna i flera
databaser, därför redovisas de nya artiklarna inom parentes.
PubMed 150424
Sökord
Antal träffar
1. Nurs*
2. Nursing [MeSH]
3. Nurses [MeSH]
4. 1 OR 2 OR 3
5. Patient handoff [MeSH]
6. "Handoff"
7. "Handover"
8. "Shift report"
9. "Change-of-shift"
10. 5 OR 6 OR 7 OR 8 OR 9
11. Attitude*
12. Attitude [MeSH]
13. Perception*
14. Perception [MeSH]
15. Experienc*
16. 11 OR 12 OR 13 OR 14
OR 15
Kombinerade sökblock
743 739
225 267
272 462
749 297
332
652
646
91
103
1324
321 485
272 462
314 352
337 294
774 245
1 420 954
17. 4 AND 10 AND 16
Antal Antal lästa
träffar titlar
171 171
Antal lästa
abstrakt
42
Antal lästa
artiklar
18
Antal valda
artiklar
8
Cinahl 150424.
Sökord
Antal träffar
1. Nurs*
2. Nurse [MH]
3. 1 OR 2
4. Shift reports [MH]
5. Hand off (Patient Safety) [MH]
6. 4 OR 5
7. Attitude*
8. Attitude [MH]
9. Perception*
10. Perception [MH]
11. Experienc*
12. 7 OR 8 OR 9 OR 10 OR 11
Kombinerade sökblock
1 146 094
42 483
146 094
681
848
1306
226 170
7467
151 588
11 924
453 756
611 827
Antal Antal lästa
träffar titlar
368 368
13. 3 AND 6 AND 12
29
Antal lästa
abstrakt
71
Antal lästa
artiklar
33
Antal valda
artiklar
8 (2 nya)
Scopus 150424
Sökord
Antal träffar
1. Nurs*
2. “Shift report”
3. “Change-of-shift”
4. 2 OR 3
5. Attitude*
6. Experienc*
7. Perception*
8. 5 OR 6 OR 7
Kombinerade sökblock
1 431 111
553
343
684
1 061 213
3 591 551
1 383 026
5 073 287
Antal Antal lästa
träffar titlar
292 292
10. 1 AND 4 AND 8
Antal lästa
abstrakt
42
Antal lästa
artiklar
20
Antal valda
artiklar
8 (1 ny)
Antal lästa
abstrakt
15
Antal lästa
artiklar
7
Antal valda
artiklar
3 (0 nya)
PsycInfo 150424
Sökord
Antal träffar
1. Nurs*
2. Nursing [Thesaurus]
3. Nurses [Thesaurus]
4. 1 OR 2 OR 3
5. "Handoff"
6. "Handover"
7. "Shift report"
8. "Change-of-shift"
9. 5 OR 6 OR 7 OR 8
10. Attitude*
11. Attitude [Thesaurus]
12. Perception*
13. Perception [Thesaurus]
14. Experienc*
15. 10 OR 11 OR 12 OR 13 OR 14
Kombinerade sökblock
121 300
15 753
20 209
121 300
75
153
24
21
255
412 294
26 298
407 711
21 743
510 697
1 121 010
Antal Antal lästa
träffar titlar
52 52
16. 4 AND 9 AND 15
30
Bilaga 4, Modifierad mall för kvalitetsgranskning
Denna modifierade mall är baserad på SBU:s (2014) och Willmans m.fl. (2011)
granskningsmallar för artiklar med kvalitativ metod.
Författare: __________________
Publiceringsårtal: ______
Deltagare: __________________
Land: ________________
Utgår studien från en väldefinierad
problemformulering/frågeställning?
Är urvalet relevant?
Är urvalsförfarandet tydligt beskrivet?
Inkluderas sjuksköterskor i urvalet?
Är kontexten tydligt beskriven?
Finns relevant etiskt resonemang?
Är datainsamlingen tydligt beskriven och relevant?
Råder datamättnad?
Är analysen tydligt beskriven?
Råder analysmättnad?
Är resultatet logiskt och begripligt?
Presenteras erfarenheter i studiens resultat?
Presenteras tillräckligt av originaldata?
Diskuteras resultatets överförbarhet?
Behandlas forskarnas förförståelse?
Presenteras relevans för klinisk praktik?
Ja
Nej
Ej tillämpligt
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
Alternativet ”ej tillämpligt” väljs när frågan inte är relevant.
Sammanfattande bedömning av kvalitet
Hög
□
Medelhög
□
Låg
□
Kommentarer:
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
Granskare: ________________________________
31
Bilaga 5, Kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet
Med hjälp av granskningsmallen och nedanstående kriterier bedöms kvaliteten på
granskade studier till hög, medelhög eller låg. För att hög kvalitet ska uppnås ska
samtliga punkter under rubriken ”hög kvalitet” uppfyllas. För medelhög kvalitet
krävs det att minst fyra av kriterierna under hög kvalitet är uppfyllda. Kriterierna
är framtagna med inspiration av SBU (2014) och Forsberg och Wengström
(2013).
Hög kvalitet
Låg kvalitet
Väldefinierad
problemformulering/frågeställning
Tydligt beskriven kontext
Relevant och tydligt beskrivet urval
Otydlig
problemformulering/frågeställning
Otydligt beskriven kontext
Irrelevant och otydligt beskrivet urval
Relevant och tydligt beskriven
datainsamling
Relevant och tydligt beskriven analys
Resultatet svarar på studiens syfte
Etiskt resonemang
Irrelevant och otydligt beskriven
datainsamling
Irrelevant och otydligt beskriven analys
Resultatet svarar inte på studiens syfte
Inget etiskt resonemang
Medelhög kvalitet: Minst fyra kriterier under hög kvalitet ska finnas för att
medelhög kvalitet ska uppnås
32
Bilaga 6, Översikt kategorier
Nedan redovisas de kategorier som finns i resultatet och vilka studier som ingår.
Tema
Rapportens
Kategorier utformning och
lokalisation
Aase m.fl. 2007
X
Bost m.fl. 2011
X
Bruce & Suserud 2005
X
Carroll m.fl. 2012
Drach-Zahavy m.fl. 2014
X
Dyrholm Siemsen m.fl.
X
2012
Manias & Street 2000
McClough m.fl. 2008
X
Murray m.fl. 2013
X
Payne m.fl. 2000
X
Staggers m.fl. 2012
X
Totalt
9
Organisation och struktur
Behov av
Organisationens
struktur vid
påverkan
rapportering
X
X
X
X
X
X
X
X
8
X
X
X
X
X
5
X
X
X
Relationer och störande moment
Frågor
Novis och
Tillit till
och
expert
kollegan
avbrott
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Hög arbetsbelastning
och stress
X
X
7
33
X
X
X
X
8
8
Svårigheter
med
rapporteringen
X
X
X
6
Totalt
5
6
5
5
7
7
3
5
3
3
3
2
Bilaga 7, Artikelmatris
Nedan presenteras de studier som inkluderas i litteraturstudiens resultat. Även resultatet från kvalitetsgranskningen samt kommentar till bedömningen
presenteras under rubriken ”Quality”. Vid medelhög kvalitet beskrivs de kriterier som inte uppfyllts enligt bilaga 5.
Title, Author, Country & Year
Aim
Method
Participants and Setting
Results
Quality
Safety in the transition between shifts
– A qualitative study within
healthcare.
Describe how shift handover
is practiced in a local work
setting characterized by
complexity and risk, to
determine important
influencing factors, and to
explore how shift handover
quality may influence safety.
Semi-structured interviews,
observations and document
analysis were analyzed
according to a categorization
strategy.
Observation: Eleven shift
handovers.
Interviews: 23 nurses.
Shift handover practices are
complex. Factors influencing
handover practice are information
amount, individual
communication skills, experience,
handover time frame,
interruptions, ward size/patient
capacity and patient type.
Average,
lacked
ethical
consideration.
Explore the clinical handover
process between ambulance
and emergency department
personnel of patients arriving
by ambulance at one hospital
and identify factors that
impact on the information
transfer to ascertain strategies
for improvement
Grounded theory. Focused
ethnographic approach –
microethnography with
observations and interviews.
Data analysis with grounded
theory method, initial and
focused coding was done to
develop categories.
High, all
criteria
were met.
Explore the experience of
nurses receiving patients who
were brought into hospital as
emergencies by ambulance
crews through an analysis of
the handover and triage
process.
Phenomenological lifeworld portrayal with
interviews.
Quality of handover appears to be
dependent on the personnel’s
expectations, prior experience,
workload and working
relationships. Themes that
occurred: handover process,
clinical handover content, clinical
handover tools and factors
compromising handover (constant
interruptions, workload, working
relationships, transfer of
responsibility).
Four themes emerged: prehospital reporting (a dialogue for
planning), the symbolic handover,
the ideal handover and the nonideal handover.
Aase K, Vasshus Ask H, Meling M
Norway, 2007
Clinical handover of patients
arriving by ambulance to a hospital
emergency department: A qualitative
study.
Bost N, Crilly J, Patterson E,
Chaboyer W.
Australia, 2011.
The handover process and triage of
ambulance-borne patients: the
experience of emergency nurses.
Bruce K & Suserud B-O
Sweden, 2005
Data analysis was
undertaken in three stages:
review of the whole, review
of the parts of the whole and
return to the whole again.
34
Data collection was gathered
from two different hospital
wards, one using written
handover and one using oral
handover.
Observation: 38 observations of
74 health care professionals.
Interviews: 31 health care
professionals.
Took place at the emergency
department and ambulance
service in Queensland.
Six emergency nurses with at
least three years’ experience in
the specialty working at the
emergency department.
Average,
lacked
descripttion of
the
context.
Title, Author, Country & Year
Aim
Method
Participants and Setting
Results
Quality
The ins and outs of change of shift
handoffs between nurses: a
communication challenge.
Report results of a multimethod study of one
communication practice:
change of shift handoffs
between nurses.
Multi-method study
including interviews, survey,
audio taping and direct
observation, post-handoff
questionnaires and archival
coding of clinical records.
Interviews: 12 registered nurses.
Incoming and outgoing nurses
had different expectations for a
good handoff. The result is
presented with the headlines:
handoff overview, handoff
effectiveness measures and
incoming nurse knowledge of the
patient
Average,
aim and
sampling
were not
described.
They revealed three themes:
Adaption of the declared
handover goals to goals which fit
the daily routines, contextual
turbulent circumstances and
strategies to optimize care for
patients.
Average,
sampling
and
context
were not
described.
23 nurses, three nurse assistants,
13 physicians, five paramedics,
two orderlies and one
radiographer (a total of 47) from
different departments and units
at a large university hospital in
the Capital Region in Denmark.
Found eight central factors to
have an impact on patient safety
on handover situation:
communication, information,
organization, infrastructure,
professionalism, responsibility,
team awareness and culture.
Average,
lacked
ethical
consideration.
Six registered nurses working at
the intensive care unit. All
nurses participated in every step,
two in-depth interviews took
place with every participant, and
there were three different focus
groups.
They identified five practices for
consideration: The global
handover serving the needs of
nurse coordinators, the
examination, the tyranny of
tidiness, the tyranny of business
and the need to create a sense of
finality.
Average,
lacked
ethical
consideration and
sampling
were not
described.
Carroll J S, Williams M, Gallivan
T M.
USA, 2012.
Between standardisation and
resilience: nurses’ emergent risk
management strategies during
handovers.
Drach-Zahavy A, Goldblatt H,
Maizel A.
Israel, 2014.
Factors that impact on the safety of
patient handovers: An interview
study.
Dyrholm Siemsen I M, Dyrløv
Madsen M, Funck Pedersen L,
Michaelsen L, Vesterskov
Pedersen A, Andersen H B,
Østergaard D.
Denmark, 2012.
The handover: uncovering the
hidden practices of nurses.
Manias E & Street A.
To understand how nurses
manage handovers at shift
change and to identify the
working strategies they
employ to maintain patients’
safety.
Explore healthcare
professionals’ attitudes and
experiences with critical
episodes in patient handover
in order to elucidate factors
that impact on handover from
ambulance to hospitals, and
within and between hospitals.
To examine the practices used
by nurses in communicating
with other nurses during the
handover.
Demographic questionnaire
and in-depth, semistructured interviews.
Analysis in two steps:
Individual transcripts and
examine themes that had
appeared in the initial
analysis.
Semi-structured interviews.
The analysis was made
using the qualitative
phenomenological method
of systematic text
condensation in four steps.
Critical ethnography,
observation, individual and
focus group interviews.
Australia, 2000
35
Survey questionnaire: 28
registered nurses.
Audio taping and direct
observation: 77 handoffs during
40 shift changes. 23 different
nurses, which also did posthandoff questionnaires.
Took place at two general
medical/surgical units of a large
teaching hospital.
18 registered nurses, 13 women
and five men aged 25-62 years.
Title, Author, Country & Year
Aim
Method
Participants and Setting
Results
Quality
Nursing handover within mental
health rehabilitation: An exploratory
study of practice and perception.
Explore the practice and
beliefs about nursing verbal
handover from the perspective
of nursing staff working in the
rehabilitation units of an
Australian public psychiatric
hospital, and to identify what
should constitute the format
and content of verbal nursing
handover.
Audiotaping verbal
handovers and face-to-face
semi-structured interviews.
Data analysis was done with
content analysis.
The result was presented within
the five focus areas: purpose,
practice, content, quality and
training handovers were found to
lack structure and content, be
retrospective, problem-focused
and inconsistent.
High, all
criteria
were met.
Examine pediatric emergency
nurses’ perceptions and
beliefs regarding the process
of clinical handoff and
barriers to the clinical handoff
process.
Semi-structured interview
with a focus group.
A total of 38 nurses which
included enrolled nurses,
registered nurses and nursing
unit managers. The nurses were
included in eight different
handovers. The study was
conducted in mental health
rehabilitation units at a
psychiatric hospital in New
South Wales, Australia. 15
registered nurses and six
enrolled nurses were
interviewed.
Eight emergency nurses in one
focus group in a tertiary care
pediatric emergency
department. All nurses
participated in the semistructured interviews.
Recurring themes included
provider-directed handoff,
interruptions – impediment to
care, and envisioning the ideal
process.
High, all
criteria
were met.
Explore the role of nursing
interaction within the context
of handovers and seek to
identify the clinical discourses
used by registered nurses,
student nurses and care
assistants in acute elderly care
wards, to determine their
influence on the delivery of
patient care.
Ethnographic approach with:
non-participant observation,
semi-structured interviews,
audio-taped recording of
handovers and documentary
data. Grounded theory
analysis was undertaken.
Observations: 27 handovers.
Audio-taped handovers: 23.
Interviews: eleven nurses, eight
student nurses, 12 auxiliary
nurses and three senior nurses.
The study was conducted in five
wards in an acute elderly care
unit in a general hospital in the
south of England.
Average,
lacked
ethical
consideration and
sampling
were not
described.
Explore the information
management and use of
electronic tools during nursing
handoffs.
Semi-structured interviews
and observations. The first
part of the coding process
was done by two different
coders. The second part
included theoretical and
axial coding.
Observations: 93 unique patient
handoffs during 25 handoffs
with 26 nurses who also
participated in the interviews.
The nurses came from five
medical and surgical units in a
tertiary care facility and a
cancer specialty hospital in the
Western United States
Five themes occurred: formal
verbal information exchange: the
handover, ‘crash’ status, nursing
documentation, paperwork and
informal exchanges. Handovers
were formulaic, partial, cryptic,
given at high speed, used
abbreviations and jargon, required
socialized knowledge to interpret,
prioritized biomedical accounts
and emphasized physical aspects
of care.
The dataset was coded into five
themes: good nurse expectations
for handoffs, paper forms are
best, information at a glance, only
pertinent information please, and
information tools that work.
McCloughen A, O’Brien L, Gillies
D, McSherry C.
Australia, 2008.
Understanding the Clinical Handoff
Perspective of Pediatric Emergency
Nurses.
Murray J S, McGrath J, Fallon
Smith M.
USA, 2013.
Interactions between nurses during
handovers in elderly care.
Payne S, Hardey M, Coleman P.
England, 2000.
Nurses’ Information Management
and Use of Electronic Tools During
Acute Care Handoffs.
Staggers N, Clark L, Blax J W,
Kapsandoy S.
Data analysis was done with
content analysis and line-byline coding approach.
USA, 2012.
36
High, all
criteria
were met.