Riksdag och regering II

Statsskickets grunder
Riksdag och regering
Konstitutionell rätt, ht 2015
Matilda Arvidsson: [email protected]
1. Vad är det
konstitutionella?
https://www.youtube.com/watch?v=0UzKD8rZCc0
En konstitution är…
det formella ramverk av grundlagar, eller
fundamentala lagar, som…
etablerar och reglerar den verksamhet som
utgör en stats styre.
Konstitutionen kommer innan statens styre, den
föregår och definierar dess grundläggande drag,
dess former, dess uttryck. Det är ur konstitutionen
som statens styre uppstår.
Legalitetsprincipen (RF 1:1) speglar detta: den
offentliga makten utövas under lagarna.
I tider av kris, politisk oro, samhällsomstörtning: konstitutionen
ger ledning
En konstitution utgår från och definierar
- Makt, maktrelationer
- Det politiska (konsensus, antagoni)
- Staten som politisk idé och konkret form
Den politiska filosofin och den konstitutionella
teorin
- relaterade i funktion och syfte (?)
2. Allmänt om grundlagarna
Regeringsformen (RF)
Tryckfrihetsförordningen (TF)
Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL)
Successionsordningen (SO)
2. Allmänt om grundlagarna
Ändringar i grundlagen (RF 8:14)
a) två samstämmiga beslut vid
b) två riksmöten
c) med val emellan
Ändringar i RO
a) antingen som grundlag (RF 8:17), eller
b) ¾ majoritet med minst hälften av ledamöterna (dvs minst 175) (RF 8:14)
Ny RO 2014!
3. RF:s innehåll
1 kap. Statsskickets grunder
2 kap. Grundläggande fri-och rättigheter
3 kap. Riksdagen
4 kap. Riksdagens arbete
5 kap. Statschefen
6 kap. Regeringen
7 kap. Regeringens arbete
8 kap. Normgivningsmakten
9 kap. Internationella förhållanden
11 kap. Rättsskipningen
12 kap. Förvaltningen
13 kap. Kontrollmakten
14 kap. Kommunerna
15 kap. Krigs och krigsfara
4. Grunderna för
det svenska statsskicket
RF kap. 1
4. Grunderna för det svenska statsskicket
RF 1:1:
All offentlig makt i Sverige utgår från folket
Vi behöver teorier om:
- makt
- vad det offentliga (offentlig/privat) är
- vad ett folk är
- hur makt kan utgå från ett folk
Vi kallar detta indirekt demokrati
4. Grunderna för det svenska statsskicket
RF 1:1 st. 2:
”Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning
och på allmän och lika rösträtt. Detta förverkligas
genom ett representativt och parlamentariskt
statsskick och genom kommunalt självstyre”
4. Grunderna för det svenska statsskicket
RF 1:1 st. 3:
”Den offentliga makten utövas under lagarna”
Vi kallar detta: legalitetsprincipen
4. Grunderna för det svenska statsskicket
RF 1:2 är målsättningsstadganden (ej juridisk bindande)
RF 1:4: Riksdagen är folkets främsta företrädare.
RF 1:6: Regeringen styr riket. Den är ansvarig inför
riksdagen.
RF 1:5 Monarki
RF 1:7 Kommuner
RF 1:8 Domstolar och förvaltningsmyndigheter ska enl. RF
1:9 ”beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och
opartiskhet.”
5. Riksdagen
5. Riksdagen – vad sysslar den med?
RF 1:4 2 st:
Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till
staten och bestämmer hur statens medel
ska användas. Riksdagen granskar rikets
styrelse och förvaltning.
5. Riksdagen - sammansättning
349 riksdagesledamöter (RF 3:2)
5. Riksdagen – var pågår arbetet?
Riksdagens arbete pågår under ”riksmötet” –
riksdagens arbetsår – (RF 4:1) i
1. Kammaren: offentliga sammanträden (RF 4:9, RO
6:7 – stängda dörrar RO 6:7 st.2, tystnadsplikt RO 6:8).
2. Utskotten (RF 4:3, 5 + RO kap. 7 och 10).
Huvudregel: inte offentliga.
5. Riksdagen – var pågår arbetet?
Kammaren:
Talmannen leder riksdagsarbetet och sammanträdena (RO 4:2,
6:3)
Rätten att yttra sig (RF 4:4), ordn.regl. (RO 6:15-16), ordn.regl. för åhörare (RO
6:26-27 + tilläggsbestämmelse 6.26.1, jävsregl. (RO 6:19).
Ex: http://www.riksdagen.se/sv/Debatter--beslut/
5. Riksdagen – konstitutionellt skydd för dess ledamöter
Riksdagesledamöternas rättsliga ställning
(RF 4:12, RO 5:7, BrB 20:1) Jmfr. Statsråd (RF 13: 3)
Varför har de en särställning? – för/nackdelar?
BrB 20:1
st. 1: ”Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom
handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften skall dömas för
tjänstefel…”
st. 3: ”Den som är ledamot av en beslutande statlig eller kommunal församling är inte
underkastad ansvar enligt första eller andra stycket för någon åtgärd som han vidtar i
denna egenskap.”
(forts.)
5. Riksdagen – konstitutionellt skydd för dess ledamöter (forts.)
Riksdagesledamöternas rättsliga ställning
RF 4:12: Yttranden eller gärningar inom tjänsten
st. 1: ”Talan får inte väckas mot den som utövar eller har utövat uppdrag som
riksdagsledamot på grund av hans eller hennes yttranden eller gärningar under
utövandet av uppdraget, utan att riksdagen har medgett det genom ett beslut som
minst fem sjättedelar av de röstande har enats om. Utan ett sådant medgivande får en
sådan person inte heller berövas friheten eller hindras från att resa inom riket på
grund av yttranden eller gärningar under utövandet av uppdraget.”
st. 2: ”Misstänks en riksdagsledamot för brott i annat fall, ska bestämmelser i lag om
gripande, anhållande eller häktning tillämpas endast om han eller hon erkänner
brottet eller har tagits på bar gärning eller om det är fråga om ett brott för vilket det
inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år.”
RO 5:7:
”För att talan ska få väckas mot en ledamot eller ett ingripande ska få göras i en
ledamots personliga frihet…”
5. Riksdagen – Ett ärendes gång
Initiativformer: ett ärende väcks (se lathund)
1. Regeringen genom proposition (RF 4:4, RO 9:2)
2. Enskild riksdagsman genom motion (RF 4:3, RO 9:10)
3. Utskott inom dess beredningsområde (RO: 9:16)
(4. Annat organ (RO 9:17))
5. EU-ärenden (RO 9:20)
Beredningen av ärenden i utskotten (RO 7+10)
Trafikutskottet
5. Riksdagen – Ett ärendes gång: beredningen
Beredningen av ärenden i utskotten
Vilka utskott har vi? (RF 4:3, RO 7:2, RO tilläggsbestämmelse 7.2.1.)
1. konstitutionsutskottet (KU)
2. finansutskottet (FiU)
3. skatteutskottet (SkU)
4. justitieutskottet (JuU)
5. civilutskottet (CU)
6. utrikesutskottet (UU)
7. försvarsutskottet (FöU)
8. socialförsäkringsutskottet (SfU)
9. socialutskottet (SoU)
10 kulturutskottet (KrU)
Utskottens uppgifter är att bereda (RO 7:5-10)
Resultatet = utskottsbetänkande (RO 11:4)
5. Riksdagen – Ett ärendes gång: beredningen
Ett exempel på ärende som beretts hos KrU:
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottensdokument/Betankanden/Kultur-och-fritid-for-barn-och_H201KrU5/
5. Riksdagen – Ett ärendes gång: beredningen
Utskottsbetänkande lämnas till kammaren:
1. Kammaren accepterar: bordlägges vid sammanträde (RO 11:2)
2. Kammaren återförvisar ärendet för vidare utredning (RO 11:5)
3. Särskilda bordläggningsregler (RO 11:3) om
a) folkomröstning i grundlagsfråga
b) misstroendeförklaring
c) talmannens föreslag till ny statsminister
5. Riksdagen – Ett ärendes gång: beredningen
Det finns ärenden som inte ska beredas! Ex:
1. Godkännande av förslag till statsminister (RF 6:4)
2. Misstroendeförklaring mot statsråd (RF 13:4, st. 3)
3. Folkomröstning i grundlagsfråga (RF 8:16, 1 st)
5. Riksdagen – Ett ärendes gång: avgörande
Hur avgörs ett ärende i kammaren?
Huvudregel = enkel majoritet (RF 4:7, RO 11:8):
”gäller som riksdagens beslut den mening som mer än hälften av de
röstande enas om”
Hur avgörs ett ärende vid ett 50/50-läge, inom huvudregeln? (RO
11:11-12)
- förberedande omröstning: lottdragning (RO 11:11),
- huvudomröstning: bordläggning (RO 11:12 st. 1). Om jämt nästa gång:
återförvisas ärendet till utskottet (RO 11:12 st. 2).
- om jämt efter återförvisningen: lottning (RO 11:12 st. 3).
Undantag: olika kvalificerade majoriteter (se lathunden)
5. Riksdagen
Riksdagens organ och nämnder
Exempel:
- Valprövningsnämnden (RF 3: 12)
- Utrikesnämnden (RF 10:11-12)
- Riksdagens EU-nämnd (RF 10:10, RO 7:3)
- Riksdagens valberedning (RO 12:2)
6. Regeringen (RF 6 och 7 kap.)
6. Regeringen
Utgångspunkt:
Regeringen är ansvarig inför Riksdagen (RF
1:6)
6. Regeringen
Regeringen består av statsministern och övriga
statsråd (RF 6:1)
http://www.regeringen.se/sb/d/109/a/247135
6. Regeringen: dess arbete
(RF 7:1) Beredning av ärende i regeringskansliet
Regeringskansliet är en myndighet, statsministern är dess chef
- 4600 anställda, varav ca 400 politiskt rekryterade
- Består av statsrådsberedningen, departementen, förvaltningsavdelningen
- Utlandsmyndigheterna (ambassader, konsulat, representationer)
- Kommittéväsendet
http://www.regeringen.se/sb/d/2511
6. Regeringen: Kommittéerna
Lagstiftningsfrågor och andra större frågor bereds
av kommittéer, vilka har getts ett visst direktiv
Exempel: kommittédirektiv från kulturdepartementet 5 mars, 2015:
https://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Utredningar/Kommittedirektiv/En-mediepolitik-for-framtiden_H3B126/
Kommitténs betänkande redovisas i
SOU eller Ds
6. Regeringen: remiss och slutligen proposition
SOU eller Ds går på remiss (RF 7:2)
- myndigheter, intresseorganisationer
- Lagrådet i vissa fall (RF 8:20-22) (judicial preview)
Departementet är inte bundet
av remissvaren
6. Regeringen: proposition
Regeringen lämnar proposition – initiativ i
kammaren (RF 4:4, RO 9:2)
Referenser för vidare läsning
Martin Loughlin: ’Constitutional Theory: A 25th Anniversary Essay’, Oxford
Journal of Legal Studies, 25:2 (2005).
Upendra Baxi: ’Constitutionalism as a site of state formative practices’,
Cardozo Law Review, 21 (1999-2000).
Harry W. Arthurs: ’Labour and the ”Real” Constitution’, Les Cahiers de Droit,
48 (2007).
Chantal Mouffe: Om det politiska. Tankekraft förlag 2008.
LSE frågestund om vad en konstitution är:
https://www.youtube.com/watch?v=t-Cug6D0bCc