RIKSDAGENS ÅRSBOK 2013/14

Transcription

Redaktion: Riksdagsförvaltningens
informationsenhet
Text: Riksdagsförvaltningen svarar för
texten där inget annat anges
Utskottskanslierna har granskat
riksdagsbesluten i korthet
Omslagsfoto: Melker Dahlstrand
Grafisk form och produktion:
Riksdagsförvaltningens informationsenhet
Tryck: Riksdagens interntryckeri
ISSN: 0346-5470
ISBN: 978-91-87541-00-1
Förord
Året som gått har varit händelserikt. Med tanke på att
det har varit både Europaparlamentsval och riksdagsval har politiken varit extra
mycket i fokus.
När jag själv tänker tillbaka minns jag framför allt
uppmärksammandet av Sveriges 200 år långa fred, något
vi ska vara stolta över och
värna om. Att träffa engagerade ungdomar är alltid lika trevligt och Ungdomens riksdag blev en dag med livfulla och energiska debatter.
Självklart är riksdagen öppen för allmänheten året
runt. Du kan följa debatterna direkt i kammaren eller på
webbplatsen eller följa med på en guidad visning.
Stockholm i september 2014
Per Westerberg,
riksdagens talman
F OTO : M E L K E R DA H L S T R A N D
Riksdagens årsbok ger en tillbakablick på riksdagsåret
som gått. Det första avsnittet, Riksdagspartiernas arbetsår,
är i år ett bildgalleri. Där möter vi riksdagsledamöter från
de åtta riksdagspartierna i arbete i riksdagen och vid möten med väljarna på gator och torg.
I avsnittet Debatter och Öppna utfrågningar listas ämnen som debatterades i kammaren under 2013/14.
Varje år tar riksdagen emot många utländska delegationer. Riksdagsledamöter reser dessutom till världens
alla hörn inom ramen för arbetet i utskotten. I Glimtar ur
talmannens dagbok ges en inblick i det internationella utbytet.
I avsnittet Riksdagens internationella arbete listas några
huvudfrågor för de sex parlamentariska församlingar som
riksdagen samverkar med.
EU är i dag en del av riksdagsledamöternas vardag. Läs
om EU-frågorna i riksdagen och om hur vissa lagförslag
från EU prövas.
Besluten i riksdagen bör grundas på bästa möjliga
kunskapsunderlag. I avsnittet Besluten vilar på forskning
presenteras en forskningsöversikt från trafikutskottet om
framtidens flyg.
Mer än halva årsboken upptas av Beslut i korthet, alltså
alla beslut som riksdagen fattade under riksmötet 2013/14
– i kortform. I avsnittet Hitta bland besluten listas sökord
med hänvisningar till beslut i frågan.
Förkortningar
C
Centerpartiet
EES
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
FP
Folkpartiet liberalerna
EG
Europeiska gemenskapen
KD
Kristdemokraterna
ER
Europarådet
M
Moderata samlingspartiet
ESV
Ekonomistyrningsverket
MP
Miljöpartiet de gröna
EU
Europeiska unionen
S
Socialdemokraterna
JO
SD
Sverigedemokraterna
Justitieombudsmännen
(Riksdagens ombudsmän)
V
Vänsterpartiet
KOM
Dokument från EU-kommissionen
AU
arbetsmarknadsutskottet
NR
Nordiska rådet
CU
civilutskottet
OSSE
Organisationen för säkerhet och
samarbete i Europa
FiU
finansutskottet
RB
Riksbanken
FöU
försvarsutskottet
RFR
Rapporter från riksdagen
JuU
justitieutskottet
RJ
Riksbankens Jubileumsfond
KU
konstitutionsutskottet
RRS
Riksrevisionens styrelse
KrU
kulturutskottet
RS
Riksdagsstyrelsen
MJU
miljö- och jordbruksutskottet
SOU
Statens offentliga utredningar
NU
näringsutskottet
URF
Utredningar från Riksdagsförvaltningen
SkU
skatteutskottet
SfU
socialförsäkringsutskottet
SoU
socialutskottet
TU
trafikutskottet
UbU
utbildningsutskottet
UU
utrikesutskottet
UFöU
sammansatta utrikes- och försvarsutskottet
EUN
EU-nämnden
Innehåll
Perspektiv på året som gått
Riksdagspartiernas arbetsår.................................................................................................................................8
Glimtar ur talmannens dagbok........................................................................................................................28
Arbetet i riksdagen
Beslut i riksdagsstyrelsen.....................................................................................................................................36
Statens budget..........................................................................................................................................................38
EU-frågorna i riksdagen.......................................................................................................................................40
Riksdagens internationella arbete..................................................................................................................42
Besluten vilar på forskning..................................................................................................................................45
Siffror om val.............................................................................................................................................................48
Debatter och beslut
Debatter......................................................................................................................................................................58
Öppna utfrågningar...............................................................................................................................................60
Siffror om kammarens arbete.........................................................................................................................64
Beslut i korthet.........................................................................................................................................................66
Hitta bland besluten........................................................................................................................................... 179
September
Oktober
November
December
Januari
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Augusti
Perspektiv på
året som gått
INNEHÅLL
Riksdagspartiernas arbetsår..............................................8
Glimtar ur talmannens dagbok.....................................28
F OTO : I N G E M A R E D FA L K
Riksdagspartiernas arbetsår | 9
riksdagens årsbok 2013/14
Riksdagspartiernas arbetsår
Under mandatperioden 2010–2014 har det funnits åtta partier i riksdagen. Varje parti är organiserat i en partigrupp.
Där diskuterar riksdagsledamöterna viktiga frågor innan de
fattar beslut. Ledamöterna i en partigrupp samarbetar nära
med partikamraterna utanför riksdagen. Varje parti företräds av en partiledare, Miljöpartiet av två språkrör.
Partigruppen har en stark ställning
Partigruppernas arbete är inte reglerat i lag. Det är det
egna partiets bestämmelser och praxis som styr arbetet. I
praktiken är likheterna stora mellan partigruppernas sätt
att arbeta.
Arbetet i partigruppen påverkas mycket av om partiet
ingår i regeringen eller finns bland oppositionspartierna.
Riksdagsarbetet påverkas i sin tur mycket av om partierna
i regeringen har majoritet i riksdagen eller inte.
Organisation och arbetsformer
Partigrupperna leds av en styrelse eller ett förtroenderåd.
Miljöpartiet har en samordningsgrupp. Gruppledarna ansvarar för det löpande arbetet i partigrupperna.
Riksdagsledamöterna i partigrupperna är organiserade
i utskott och kommittéer. Där utformas bland annat oppositionens motioner och ställningstaganden till regeringens
propositioner. De 15 utskotten ansvarar för olika ämnesområden. Varje utskott består av 17 riksdagsledamöter.
Partigruppen träffas ungefär en gång i veckan. Då diskuterar ledamöterna hur politiken ska utformas och hur
de ska agera i utskotten och i kammaren, ledamöternas
sammanträdessal. Mötena i partigruppen är slutna.
Det ställs höga krav på att ledamöterna ska vara tillgängliga. När de inte är i riksdagen arbetar de ofta hemma
i sin valkrets, är på resande fot eller arbetar internationellt.
Åtta partier i riksdagen
Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna har under perioden 2006–2014 ingått i en borgerlig fyrpartiregering, Alliansen, med moderatledaren
Fredrik Reinfeldt som statsminister. Övriga partier har
varit oppositionspartier.
Partier i riksdagen
Antal mandat/
ledamöter
Allianspartierna
Moderaterna (M)
Folkpartiet liberalerna (FP)
107
24
Centerpartiet (C)
23
Kristdemokraterna (KD)
19
173
Oppositionspartierna
Socialdemokraterna (S)
Miljöpartiet de gröna (MP)
112
25
Sverigedemokraterna (SD)
20
Vänsterpartiet (V)
19
176
Totalt
I avsnittet Siffror om val finns uppgifter om det senaste valet 2014.
349
10 | Riksdagspartiernas arbetsår
Centerpartiet
F OTO : P O N T U S L U N DA H L / T T
Centerpartiet (C) är ett av allianspartierna och representerades av
23 riksdagsledamöter 2013/14. Partiledare sedan 2011 är Annie Lööf.
Närodlad politik var ett av budskapen i det valmanifest som partiledare Annie Lööf presenterade i augusti 2014 i Stockholm.
F OTO : J A N E R I K H E N R I K S S O N / T T
Almedalsveckans sista dag var Centerpartiets dag. På plats i Visby i juli 2014, från vänster, landsbygdsminister Eskil Erlandsson, miljöminister
Lena Ek, partiledare Anni Lööf, gruppledaren i riksdagen Anders W Jonsson samt it- och energiminister Anna-Karin Hatt.
Partiledare: Annie Lööf (2011–)
Gruppledare: Anders W Jonsson
Kanslichef: Malin Nordstrand
Medlemmar: 39 650 (dec 2013)
Riksdagsledamöter: 23
Omvärlden och Europa
var ett tema i den allmänpolitiska debatten i oktober 2013. Centerprtiets
Kerstin Lundgren fanns
bland debattörerna.
Anställda i riksdagen: 26
E-post: [email protected]
Webbplats: www.centerpartiet.se
Folkpartiet
F OTO : F R E D R I K S A N D B E RG / T T
Folkpartiet (FP) är ett av allianspartierna och representerades av 24
riksdagsledamöter 2013/14. Partiledare sedan 2007 är Jan Björklund.
Förstatliga skolan – en viktig fråga i valet. Partiledare Jan Björklund presenterar Folkpartiets valmanifest på en pressträff i riksdagen, augusti
2014.
F OTO : A N N I K A A F K L E RC K E R / T T
F OTO : Y VO N N E Å S E L L / T T
Festivalen Stockholm Pride 2014 avslutades med en stor parad. Bland de många deltagarna fanns, från vänster, folkpartisterna Barbro Westerholm,
Birgitta Ohlsson, Maria Arnholm, Jan Björklund, Anna Starbrink och Lotta Edholm.
Folkpartiets ledamot
i försvarsutskottet
Allan Widman på plats
i Almedalen i Visby, juli
2014.
Partiledare: Jan Björklund (2007–)
Gruppledare: Johan Pehrson
Kanslichef: Margareta Bosved
Medlemmar: 16 400
Webbplats: www.folkpartiet.se
Kristdemokraterna
F O T O : J A N E R I K H E N R I K S S O N / T T.
Kristdemokraterna (KD) är ett av allianspartierna och representerades av
19 riksdagsledamöter 2013/14. Partiledare sedan 2004 är Göran Hägglund.
Partiledare Göran Hägglund för familjens talan i valdebatten i juni 2014.
F O T O : H E N R I K M O N T G O M E R Y / T T.
F OTO : M E L K E R DA H L S T R A N D.
Kristdemokrater på plats i Almedalen i Visby, juli 2014. Från vänster barn- och äldreminister Maria Larsson, kommunalrådet Ebba Busch Thor
och längst till höger Stefan Attefall, civil- och bostadsminister.
Partiledare: Göran Hägglund (2004–)
Gruppledare: Emma Henriksson
Kanslichef: Robert Lisborg
Medlemmar: 20 500
Dags för partiledardebatten i riksdagens
kammare i oktober
2013. Göran Hägglund
på väg att inta sin
plats.
Webbplats: www.kristdemokraterna.se
Miljöpartiet
F OTO : P O N T U S L U N DA H L / T T
Miljöpartiet (MP) var ett av oppositionspartierna och representerades av
25 riksdagsledamöter 2013/14. Språkrör sedan 2011 är Åsa Romson och
Gustaf Fridolin.
Miljöpartiets valaffischer presenterades vid en pressträff i riksdagen i augusti 2014. Levande affischpelare är, från vänster, Per Bolund, ekonomiskpolitisk talesperson, samt språkrören Åsa Romson och Gustav Fridolin.
F OTO : M A J A S U S L I N / T T
F OTO : H E N R I K M O N TG O M E RY / T T
Isabella Lövin och Maria Wetterstrand vid en pressträff i Stockholm inför valet 2014. Att sätta stopp för statliga Vattenfalls planer på fler
kolgruvor i Tyskland är ett viktigt mål om MP kommer i regeringsställning.
Miljöpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Per
Bolund följer budgetdebatten om utgiftsramar och
beräkning av statsinkomsterna inför riksdagens
beslut i november 2013.
Språkrör: Åsa Romson och
Gustav Fridolin (2011–)
Gruppledare: Gunvor G Ericson
och Mehmet Kaplan
Kanslichef: Per Ängquist
Medlemmar: cirka 15 000
Webbplats: www.mp.se
Moderaterna
F OTO : A DA M I H S E
Moderaterna (M) är ett av allianspartierna och representerades av 107
riksdagsledamöter 2013/14. Partiledare sedan 2003 är Fredrik Reinfeldt.
Statsminister Fredrik Reinfeldt talar inför förtroendevalda på Moderaternas årliga Sverigemöte i Göteborg, april 2014.
I slutet av juni avtackades 82 ledamöter som beslutat att lämna sitt uppdrag till hösten. Bland dessa fanns Moderaternas Cristina Husmark
Pehrsson, Anton Abele och Björn Samuelsson som här minglar tillsammans med Saila Quicklund utanför kammaren.
Justitieminister Beatrice Ask
bjuder besökare i Moderaternas husvagn på våfflor
under Almedalsveckan i
Visby, juli 2014. Här med
arbetsmarknadsminister
Elisabeth Svantesson.
Partiledare: Fredrik Reinfeldt (2003–)
Gruppledare: Anna Kinberg Batra
Kanslichef: Hans Birger Ekström
Medlemmar: cirka 53 500
Anställda i riksdagen: cirka 108
Webbplats: www.moderat.se
Socialdemokraterna
Socialdemokraterna (S) var ett av oppositionspartierna och representerades
av 112 riksdagsledamöter 2013/14. Partiledare sedan 2011 är Stefan Löfven.
Presskonferens på Socialdemokraternas högkvarter i Stockholm i augusti 2014. Partiledaren Stefan Löfven med Margot Wallström som gör
comeback i partipolitiken.
På första bänk i väntan på att partiledaren ska tala i Almedalen i Visby, juni 2014. Från vänster Mikael Damberg, Magdalena Andersson och
partisekreterare Carin Jämtin samt veteranerna Lisbeth Palme och Ingvar Carlsson.
Partiledare: Stefan Löfven (2011–)
Gruppledare: Mikael Damberg
Kanslichef: Hans Dahlgren
Medlemmar: drygt 100 000
Partiledardebatt inför valet till Europaparlamentet
i maj 2014. Socialdemokraternas gruppledare Mikael Damberg företräder
partiledare Stefan Löfven.
Anställda i riksdagen: ca 100
Webbplats: www.socialdemokraterna.se
Sverigedemokraterna
Sverigedemokraterna (SD) var ett av oppositionspartierna och representerades
av 20 riksdagsledamöter 2013/14. Partiledare sedan 2005 är Jimmie Åkesson.
Partiledare Jimmie Åkesson presenterar partiets huvudbudskap i juni 2014.
Sverigedemokrater på första bänk i väntan på partiledarens tal i Almedalen i Visby, juli 2014. Från vänster riksdagsledamöterna Thoralf Alfsson,
David Lång och Tony Wiklander.
Partiledare: Jimmie Åkesson (2005–)
Gruppledare: Björn Söder
Kanslichef: Helén Spaak
Medlemmar: ca 12 000
Partiledardebatt i kammaren i oktober 2013.
Sverigedemokraternas
Carina Herrstedt, närmast kameran, och Julia
Kronlid är på plats.
Webbplats: www.sverigedemokraterna.se
Vänsterpartiet
Vänsterpartiet (V) är ett av oppositionspartierna och representerades av
19 riksdagsledamöter 2013/14. Partiledare sedan 2012 är Jonas Sjöstedt.
Budskapet Inte till salu finjusteras inför partiledare Jonas Sjöstedts tal i Almedalen i Visby, juli 2014.
Partiledardebatt i riksdagen inför valet till Europaparlamentet, i början av maj 2014. Partiledaren Jonas Sjöstedt möter pressen i kammarfoajén
i pausen.
Partiledare: Jonas Sjöstedt (2012–)
Gruppledare: Hans Linde
Kanslichef: Irja Lindroth
Medlemmar: 15 000 (mars 2014)
Vänsterpartister bänkade
i Almedalen i Visby, juli
2014. Från vänster Rossana
Dinamarca, Ulla Andersson och Ida Legnemark.
Webbplats: www.vansterpartiet.se
Ekonomiskt stöd till riksdagspartierna
Partiernas riksorganisationer får statligt stöd för sin allmänna verksamhet. Det statliga stödet baseras på antalet
mandat i riksdagsvalet. Bidraget fördelas enligt fasta regler.
Det görs ingen offentlig kontroll av hur bidraget används.
utrikes resor. Dessutom får partikanslierna i riksdagen ett
indirekt stöd i form av fria lokaler och teknisk utrustning i
Riksdagshuset.
Partierna i tabellen nedan är ordnade efter antalet
mandat. Den som söker utförligare uppgifter hänvisas till
www.riksdagen.se.
Riksdagspartierna får också ekonomiskt stöd av riksdagen
för sitt arbete där. Stödet ges i form av basstöd, stöd till
politiska sekreterare åt riksdagens ledamöter och stöd till
Partistöd 2014
tusental kronor
S
M
MP
FP
C
SD
KD
V
Summa
Allmän verksamhet1
46 854
42 549
14 410
14 528
14 178
11 955
12 780
12 598
169 853
Partistöd
38 330
34 997
7 999
8 333
7 999
5 666
6 666
6 333
116 322
8 525
7 553
6 411
6 196
6 179
6 289
6 114
6 265
53 531
86 464
81 058
21 980
19 539
18 798
18 274
15 830
17 530
279 474
9 784
7 799
4 825
3 068
3 011
4 540
2 783
4 483
40 293
76 070
72 674
16 980
16 301
15 622
13 584
12 905
12 905
237 041
Utrikes resor
610
585
175
170
165
150
143
143
2 140
Mandat från valet 2014
112
107
25
24
23
20
19
19
349
Kanslistöd
Arbetet i riksdagen
2
Basstöd
Politiska sekreterare
1
2
Avser bidragsåret 2013-10-15–2014-10-14.
Totalbeloppen för varje parti påverkas av riksdagsvalet, och räknas om efter det att valresultatet är fastställt.
Riksdagsledamöternas
arvoden
Ledamöternas årsarvode 1999–2014
Årsarvode kronor1
Ledamöterna är inte anställda i riksdagen utan är valda för en bestämd
tid. Därför kallas deras betalning
arvode i stället för lön. Riksdagens
arvodesnämnd bestämmer beloppet.
2014
717 600
2006
576 000
2013
699 600
2005
556 800
2012
684 000
2004
540 000
2011
672 000
2003
518 400
2010
660 000
2002
498 000
2009
654 000
2001
480 000
2008
634 800
2000
456 000
2007
614 400
1999
432 000
Beslut om månadsarvode fattas vanligen i november. Exempelvis för årsarvodet 2014
har de 12 månadsbeloppen nov–december 2013 och januari–oktober 2014 adderats.
1
Källa: Riksdagsförvaltningen.
Sök ledamöter på www.riksdagen.se
På riksdagens webbplats kan man söka ledamöter genom att utgå från namn, parti, hemort eller valkrets. När ledamöterna valdes in, vilka ledamöter som har ersättare och vilka som avgått kan man också få veta, liksom vilka motioner och
interpellationer som en ledamot eller ett parti har stått bakom.
28 | Glimtar ur talmannens dagbok
Glimtar ur talmannens dagbok
Talmannen är riksdagens främsta företrädare och leder arbetet i kammaren. Talmannen är också
värd vid evenemang i riksdagen, deltar i ceremonier runt om i landet och leder delegationer vid
utlandsresor.
Talmannen leder riksdagens arbete
och ansvarar för hur det planeras och
sköts. Dessutom är talmannen riksdagens främsta representant i såväl
nationella som internationella sammanhang. De tre vice talmännen medverkar i detta arbete. Talman är den
högsta post en person kan väljas till i
Sverige, i rang efter kungen och före
statsministern.
Riksdagens talman leder många
delegationsresor utomlands varje
riksmöte. Talmannen tar också emot
statschefer, ministrar och företrädare för internationella organisationer.
Grupper av ledamöter från olika länder besöker talmannen varje år.
Nedan ges ett axplock av talman Per
Westerbergs resor och möten under
riksmötet 2013/14. Per Westerberg har
varit riksdagens talman 2006–2014.
2013
17 september
Riksmötet öppnar
Alla ledamöter och gäster samlas i
kammaren. På talmannens begäran
öppnar kungen riksmötet 2013/14.
2 oktober
Portugals president besöker talmannen
President Anibal Cavaco Silva besöker
riksdagen för ett möte med talman Per
Westerberg och riksdagens ledamöter.
Under mötet diskuteras bland annat
EU-samarbetet, handel och bilaterala
relationer mellan Sverige och Portugal.
Under besöket träffar presidenten
även statsminister Fredrik Reinfeldt,
handelsminister Ewa Björling och representanter för näringslivet.
29 oktober
Nordens talmän diskuterar
framtidsfrågor
Talman Per Westerberg deltar i Nordiska rådets 65:e session i Oslo. De nor-
diska parlamentens talmän har samlats för att diskutera “Visioner för det
framtida nordiska samarbetet”. Fokus
är inriktat på hur Norden möter dagens ungdom och om den nordiska
modellen kommer att vara stabil och
hållbar i framtiden.
7 november
Turkiets premiärminister besöker
riksdagen
Talmannen tar emot Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdoğan.
Premiärministern med delegation är
inbjudna till ett möte i riksdagen med
representanter från samtliga riksdagspartier.
25 november
UN Women ordnar seminarium i
riksdagen
Med anledning av FN:s internationella dag för att avskaffa våld mot kvinnor håller organisationen UN Women
ett seminarium i riksdagen. Temat är
Glimtar ur talmannens dagbok | 29
12 december
Seminarium med Nobels
fredspristagare Ahmet Üzümcü
År 2013 gick Nobels fredspris till Ahmet Üzümcü, generaldirektör för
OPWC, organisationen för förbud mot
kemiska vapen. Vid hans besök i riksdagen hålls ett seminarium. Talmannen inleder och hälsar deltagarna välkomna.
18 december
Talmannen och statsministern
uppvaktar drottningen
Talman Per Westerberg inleder FN-konferensen i riksdagen om att förebygga mäns våld mot
kvinnor. Här i samspråk med Margareta Winberg, tidigare S-ledamot.
”Vad krävs för att rättsväsendet ska förebygga mäns våld mot kvinnor?”
I sitt inledningstal gör talmannen
en tillbakablick till 1828–1830 års riksdag. Då motionerades om att våldsutsatta hustrur skulle få rätt att flytta
från sina makar – på den tiden måste
makar bo tillsammans. Det blev ingen
lagändring då, men frågan kom upp
igen.
– År 1860 kom en förordning om
skilsmässa. Året därpå kom en förordning om misshandel som för första
gången kriminaliserade allt våld inom
äktenskapet. Detta var historiskt, säger talmannen.
3 december
Ryska talmannen på besök
Ryska federationsrådets talman Valentina Matvijenko med delegation besöker riksdagen. På programmet står
också en audiens med kung Carl XVI
Gustaf och ett möte med utrikesminister Carl Bildt.
11 december
Minnesceremoni för Nelson Mandela
En minnesgudstjänst till Nelson Mandelas minne hålls i Storkyrkan i Stockholm. Talman Per Westerberg håller
ett anförande.
Talman Per Westerberg och statsminister Fredrik Reinfeldt deltar i en mottagning på Kungliga slottet för att uppvakta drottning Silvia på 70-årsdagen.
Drottningen fyller år den 23 december.
22 december
Manifestation mot rasism
I Stockholmsförorten Kärrtorp samlas
runt 16 000 personer för att gemensamt manifestera mot rasism. Talman
Per Westerberg närvarar och uttalar sig
med anledning av det politiska våldet.
– Vi får aldrig vika oss för våldet som
politiskt argument eller metod att strypa mötes- och yttrandefriheten. Våldet
utgör ytterst ett hot både mot demokratin och vårt öppna fria toleranta samhälle med människors lika värde, säger
talmannen.
F O T O : M E L K E R D A H L S T R A N D O C H R I K S D A G S F Ö R V A LT N I N G E N
ment. Talmannen håller ett tal där han
informerar om riksdagens arbete.
17 januari
Riga som kulturhuvudstad invigs
Den lettiska huvudstaden Riga blir
Europas kulturhuvudstad 2014, tillsammans med Umeå. Talmannen deltar i invigningen av kulturhuvudstaden Riga.
31 januari
Gymnasielever intar riksdagen
Andre vice talman Ulf Holm välkomnar besökare på den årliga diplomatmiddagen i riksdagen.
Talman Per Westerberg styrker prinsessan Madeleines dotters identitet med sin underskrift.
Ungdomens riksdag där 349 gymnasieungdomar agerar ledamöter för en dag.
2014
14 januari
200-årsminnet av freden i Kiel hedras
Riksdagen uppmärksammar 200-årsminnet av freden i Kiel med en ceremoni i kammaren. Freden stiftades mellan
Sverige och Storbritannien å ena sidan
och Danmark å den andra. Talman Per
Westerberg håller ett anförande och
Nacka Musikklasser står för musiken.
– Sverige är kanske det land i världen som har haft den längsta sammanhängande fredsperioden. Detta är
något vi kan vara mycket stolta över,
säger talmannen i sitt anförande.
15 januari
Mottagning för diplomater
Talmannen bjuder in till den årliga
mottagningen för diplomatiska kåren i
Sverige. Där träffar ambassadörer och
chargé d’affaires ledamöter och representanter från Riksdagsförvaltningen.
Syftet med mottagningen är att fördjupa riksdagens kontakter och utbyten med andra länder och deras parla-
Under dagen intas riksdagen av 349
gymnasieelever. De kommer från Vilhelmina i norr till Malmö i söder och
deltar i Ungdomens riksdag som äger
rum för åttonde gången.
– Som talman är detta för mig en
högtidlig och viktig dag. Det är ju på
er, Sveriges unga, som vår framtida demokrati vilar, säger talman Per Westerberg i sitt inledningstal i kammaren.
4–7 februari
250-årsminnet av avtal med Marocko
Talman Per Westberg med delegation
besöker marockanska representantkammaren och talman Karim Ghellab. Per Westberg överlämnar en kopia
av det första avtalet mellan Marocko
och Sverige som slöts 1763, för 250 år
sedan. Avtalet rör fred, handel och navigation och lämnas för att markera
slutet på jubileumsåret 2013. Flera mö-
F O T O : O L G A P O S A Š K O V A , L I TA U I S K A P A R L A M E N T E T S E I M A S
ten hålls under resan kring frågor som
demokratisk utveckling, mänskliga
rättigheter, EU-samarbete och parlamentariskt samarbete.
26 februari
Prinsessan Madeleines nyfödda dotter
bevittnas
Prinsessan Madeleines dotter föds i
New York. Två amerikanska läkare
intygar den nyföddas identitet inför
kungen. Några dagar senare undertecknas på Kungliga slottet en vittnesbekräftelse av talman Per Westerberg, statsminister Fredrik Reinfeldt
(M), riksmarskalk Svante Lindqvist
och överhovmästarinnan Alice TrolleWachtmeister.
12 mars
Talmannen inleder Latinamerikadagen
Latinamerikadagen är temat vid ett
seminarium i riksdagen. Det arrangeras där för femte gången. Talmannen
inleder seminariet. Årets tema är förbindelserna mellan Sverige och Latinamerika.
18 mars
Moldaviens talman på besök
Moldaviens talman Igor Corman besöker riksdagen tillsammans med representanter för det liberala partiet och
det demokratiska partiet. Under besöket träffar delegationen talman Per
Situationen i Ukraina är en av de frågor som diskuteras när EU-ländernas talmän träffas i
Litauen.
Westerberg, förste vice talman Susanne Eberstein, ledamöter från de olika
riksdagspartierna samt utrikesutskottet. Ett möte med utrikesminister Carl
Bildt ingår också i programmet.
4 april
Talmannen träffar Europaparlamentets
talman
Inför talmanskonferensen för EU-länder som hålls i Vilnius den 6–8 april
gör talman Per Westerberg ett informellt besök vid Europaparlamentet i
Bryssel. Riksdagens talman besöker
bland annat Europaparlamentets talman Martin Schulz.
8 april
Talmanskonferens i Vilnius
Europeiska unionens talmän samlas
i Litauens huvudstad Vilnius till årets
talmanskonferens. Konferensen fokuserar på situationen i Ukraina, Östliga
partnerskapet och relationerna mellan
EU:s parlament. En deklaration antas
för att uppmärksamma romernas intressen på den internationella Romadagen.
11 april
45 år av diplomatiska förbindelser
med Vietnam
Vietnams vice premiärminister Vu Van
Ninh med delegation besöker Sverige.
F OTO : K R I S T I A N P O H L , R E G E R I N G S K A N S L I E T
talman Per Westerberg och riksdagsdirektör Kathrin Flossing. Därefter följer
ett möte med talmanspresidiet.
15 maj
Norska grundlagen fyller 200 år
FN-konferens i befolkningsfrågor i riksdagen med deltagare från hundratalet länder.
Syftet med besöket är att uppmärksamma 45 år av diplomatiska förbindelser
mellan Sverige och Vietnam med fokus
på bland annat ekonomi. Under besöket i Sverige träffar den vietnamesiska
delegationen även representanter för
regeringen.
23 april
Talmannen inleder FN-konferens
Talman Per Westerberg inledningstalar under en internationell parlamentarisk FN-konferens om befolkningsfrågor i riksdagen. Parlamentariker,
ministrar och representanter för civilsamhället från ett hundratal länder deltar. Konferensen är den sjätte i sitt slag
och syftet är att följa upp det handlings-
program om befolkningsfrågor som
antogs i Kairo 1994. Där slås fast att
kvinnor har rätt till god mödrahälsovård, sexualupplysning, preventivmedel, jämställdhet och säker abort, där
det är lagligt. Sveriges riksdag, Riksdagens tvärpolitiska grupp för sexuell
och reproduktiv hälsa och rättigheter
(SRHR) och Utrikesdepartementet är
arrangörer för konferensen.
29 april
Nyblivna belgiska kungaparet på besök
Det belgiska kungaparet, kung Philippe
och drottning Mathilde, besöker Sveriges riksdag med anledning av kung
Philippes trontillträde 2013. Kungaparet tas emot på Riksplan av riksdagens
Talman Per Westerberg deltar i firandet
av att det var 200 år sedan den norska
grundlagen antogs.
–Folkvilja och kompromissvilja som
bottnar i en konstruktiv pragmatism
har varit och är grundbultar i vår fredliga demokratiska utveckling. Men
viktigt är att komma ihåg att det är ett
ständigt pågående arbete att utveckla
demokratin, säger talmannen i sitt anförande.
18–22 maj
Delegation besöker Pakistan och Indien
Talmannen besöker Indien och Pakistan tillsammans med en delegation.
Syftet med besöket är att främja demokratisk utveckling, parlamentariskt
samarbete och handelsförbindelser. I
Pakistan står frågor kring mänskliga
rättigheter, kvinnors rättigheter, ekonomisk utveckling samt hur länderna
kan utveckla sitt parlamentariska utbyte på agendan.
Den svenska delegationen träffar
även medlemmar av den kvinnliga
parlamentarikergruppen, den svenskpakistanska vänskapsföreningen och
representanter för det civila samhället.
På programmet i Indien stod möten
med Walshe Patil, talman för Indiens
nationalförsamling, och handelsinriktade möten.
27 maj
Estlands nyvalde talman på besök
Talman Per Westerberg tar emot Estlands nyvalde talman Eiki Nestor med
delegation. Talman Eiki Nestor träffar också partiledare Stefan Löfven (S)
och finansutskottet samt har en audiens på Kungliga slottet.
6 juni
Flaggceremoni för nya medborgare
10 juli
Ceremoni för Raoul Wallenberg i USA
Under 200 år har det varit fred i Norden. En ceremoni för att fira detta hålls
vid Bohus fästning i Kungälv, norr om
Göteborg, och talmannen deltar.
Raoul Wallenberg hedras med amerikanska kongressens guldmedalj.
Ceremonin hålls i Washington D.C.
med medlemmar i Raoul Wallenbergs
familj, talman Per Westerberg och utrikesminister Carl Bildt (M). Under
besöket träffar Per Westerberg även
representanthusets talman John Boehner och demokraternas minoritetsledare Nancy Pelosi.
12 juni
Israels talman på besök
Per Westerberg tar emot Israels talman
Yuli-Yoel Edelstein. Ett möte hålls i
riksdagen där även ledamöter deltar.
Arbetskraftsinvandring, entreprenörskap, miljöfrågor och ökade parlamentariska förbindelser står på dagordningen. Talman Edelstein träffar också
förste vice talman Susanne Eberstein,
utrikesutskottet, arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M) samt
får audiens i Kungliga slottet.
18–20 augusti
Nordisk-baltiskt talmansmöte i Litauen
Det årliga mötet mellan de nordiska
och baltiska talmännen hölls i Palanga
i Litauen. På dagordningen stod bland
annat EU-frågor och ekonomiska frågor. Även krisen i Krim i Ukraina diskuterades.
17 juni
Rumäniens talman på besök
Per Westerberg tar emot Rumäniens
talman Valeriu Zgonea. Under besöket träffar talman Zgonea även migrationsminister Tobias Billström (M),
Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven samt representanter från
socialförsäkringsutskottet, utrikesutskottet och EU-nämnden.
På nationaldagen är talman Per Westerberg värd för en flaggceremoni för
nyblivna svenska medborgare på Riksplan, utanför Östra riksdagshuset. Den
följs av en guidad tur i Riksdagshuset
och talmannen tar emot i kammaren.
Personligt inbjudna till ceremonin var de som under förra året blivit
svenska medborgare och var skrivna i
Sundbyberg, Nacka, Danderyd, Vaxholm, Tyresö, Upplands Väsby, Norrtälje, Södertälje och Nykvarn.
– Min övertygelse är att den starkaste
utvecklingskraften skapas i samhällen
med mångfald i idéer, kunskap, kulturer och bakgrund, säger talmannen i
sitt anförande.
7 juni
200 års fred i Norden firas
Flaggan hissas på den årliga ceremonin för
nyblivna svenska medborgare på nationaldagen.
Beslutar
om lagar
Beslutar om
statsbudgeten
Arbetar med
EU-frågor
Kontrollerar
regeringen
Utrikespolitiken
Arbetet i riksdagen
INNEHÅLL
Beslut i riksdagsstyrelsen..................................................36
Statens budget.......................................................................38
EU-frågorna i riksdagen....................................................40
Riksdagens internationella arbete...............................42
Besluten vilar på forskning...............................................45
Siffror om val..........................................................................48
36 | Beslut i riksdagsstyrelsen
Beslut i riksdagsstyrelsen
Riksdagens arbete leds av talmannen som är ordförande i riksdagsstyrelsen.
I styrelsen ingår tio ledamöter som väljs av riksdagen. Här presenteras ett urval beslut.
Riksdagens arbete leds av talmannen. En särskild styrelse,
riksdagsstyrelsen, överlägger om planeringen av arbetet
och leder riksdagens förvaltning.
Riksdagsstyrelsen lägger också fram förslag till riksdagen om ändringar i riksdagsordningen och hur riksdagsarbetet ska skötas.
Styrelsen består av talmannen som ordförande och tio
riksdagsledamöter som väljs av riksdagen. De vice talmännen, företrädare för partier som inte är invalda i styrelsen
och riksdagsdirektören får delta i överläggningarna.
Nedan återges beslut från några av de möten som riksdagsstyrelsen
hade 2013/14. Årligt återkommande beslut, till exempel förslag till budget, tertialuppföljningar och revisionsplaner har utelämnats.
Tidningen Riksdag & Departement
Riksdagsstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde i december 2013 att föreslå riksdagen att Riksdagsförvaltningen
ska upphöra att ge ut tidningen Riksdag & Departement.
Styrelsen beslutade samtidigt att Riksdagsförvaltningen
ska fortsätta sitt arbete med att utveckla riksdagen.se enligt ett förslag som lämnades till styrelsen. Förvaltningen
ombads även att återkomma med en redovisning av uppdraget om informationen på riksdagen.se vid styrelsens
sammanträden under våren 2014, vilket förvaltningen har
gjort. Riksdagen beslutade i maj 2014, efter en framställning från riksdagsstyrelsen, att utgivningen av Riksdag &
Departement ska upphöra.
En ny riksdagsordning
En ny riksdagsordning trädde i kraft den 1 september
2014. Beredningen av ärendet slutfördes under riksmötet
och riksdagsstyrelsen beslutade den 11 juni 2014 att överlämna förslaget till ny riksdagsordning till riksdagen för
beslut. Riksdagen fattade beslut den 17 juni 2014.
Den nya lagen är främst en redaktionell och språklig
modernisering av den tidigare riksdagsordningen med en
ny indelning som bättre speglar flödet av riksdagens processer. Dessutom blir reglerna om budgetprocessen tydligare. Bland annat står det i den nya lagtexten att huvudregeln
är att den så kallade rambeslutsprocessen ska användas när
riksdagen ska besluta om budgeten, vilket innebär att riksdagen beslutar om statens budget i två steg.
En del ändringar görs också i regler som rör kammaren
och förvaltningen.
Riksdagens fastigheter
I juni 2013 beslutade styrelsen om att fastställa en lokaloch fastighetsstrategi som tydliggör principerna för hur
Beslut i riksdagsstyrelsen | 37
fastighetsverksamheten ska bedrivas och som ska utgöra
det övergripande verktyget för styrning av fastighetsverksamheten.
Styrelsen fastställde inriktningen för det fortsatta arbetet med ett strategiskt lokalprogram i februari 2014.
Syftet är att säkerställa att förvaltningen i sin långsiktiga
utveckling av riksdagens lokaler beaktar konsekvenserna
för ekonomi, miljö, kvalitet och öppenhet.
Regelverket för riksdagens myndigheter ses över
Riksdagsstyrelsen beslutade i mars 2014 att ge en kommitté
i uppdrag att se över lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för Riksdagsförvaltningen,
Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen, förkortad
Riksdagsstyrelsen sammanträder i
snitt åtta gånger per år.
Riksdagens talman är ordförande, under 2013/14 Per Westerberg (tredje från vänster i främre
raden).
Tio ledamöter deltar, ordinarie
och ersättare, samt förvaltningens chef riksdagsdirektör Kathrin
Flossing (längst ut i första raden).
Bilden togs i oktober 2013.
REA-lagen. Riksdagsdirektören fick i uppdrag att utse ordförande, ledamöter, experter och sekreterare samt att fastställa kommitténs budget.
Kommitténs uppdrag går ut på att förtydliga ansvarsförhållandet mellan Riksdagsförvaltningen och riksdagens
nämndmyndigheter när det gäller bland annat nämndmyndigheternas redovisningsskyldighet. Kommittén ska även
analysera och överväga ändringar i det regelverk som styr
riksdagsmyndigheternas uttag av avgifter samt ge förslag på
förtydliganden gällande regelverket om investeringsplaner
och anläggningstillgångar.
Uppdraget ska redovisas för styrelsen senast i februari
2015.
38 | Statens budget
Statens budget
Att fatta beslut om statens utgifter och inkomster i statsbudgeten är en av riksdagens viktigaste uppgifter. Det gör
riksdagen varje höst efter det att regeringen har lämnat sitt
förslag i budgetpropositionen.
Riksdagen tar först ställning till budgetens omfattning i
stort, det vill säga utgiftsramarna och inkomstberäkningen. Därefter behandlas vart och ett av de 27 utgiftsområdena.
När riksdagen har fattat beslut är det regeringen som
ansvarar för att statsbudgeten genomförs. Regeringen har
370 statliga myndigheter till sin hjälp enligt statskontorets
beräkningar den 1 januari 2014.
Oppositionspartierna redovisar sina motförslag till
budgetpropositionen i form av motioner. Där anger de
hur högt de tycker att utgiftstaket ska vara och hur de vill
att utgifterna ska fördelas. Förslagen brukar kallas för oppositionens skuggbudgetar.
I tabellen till höger framgår regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftsramar för 2014.
Riksdagens anslag 2014
Anslag
Miljoner kronor
Riksdagens ledamöter och partier
842,7
Riksdagens förvaltningsanslag
717,3
Riksdagens fastighetsanslag
Summa
80,0
1 640,0
Tilldelade medel enligt anslagsdirektiv, exklusive anslagssparande från 2013.
Finansminister Anders Borg (M) på väg till riksdagen med regeringens ekonomiska vårproposition i april 2014.
Källa: Ekonomienheten.
Statens budget | 39
Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftsramar för 2014. Miljoner kronor
Avvikelser från regeringens förslag
Regeringens
förslag
S
MP
SD
V
1 Rikets styrelse
12 896
+56
+233
+16
−69
Utgiftsområden
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
14 121
+100
+455
+731
+600
3 Skatt, tull och exekution
10 516
±0
±0
+374
+150
4 Rättsväsendet
40 292
+100
+291
+2 497
−80
2 018
±0
±0
−122
±0
6 Försvar och samhällets krisberedskap
47 196
±0
−1 600
+3 000
−1 086
7 Internationellt bistånd
31 831
±0
+1 600
−8 633
+3 013
5 Internationell samverkan
8 Migration
9 919
±0
±0
−4 099
+640
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
62 161
+2 000
+1 098
+3 555
+6 023
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
96 520
+5 610
+2 160
+2 994
+5 488
11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
39 013
±0
±0
+5 388
+1 184
12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
81 610
+2 200
+449
+1 041
+2 336
13 Integration och jämställdhet
12 432
−100
−76
−3 168
−321
14 Arbetsmarknad och arbetsliv
70 375
+13 166
+5 400
+2 293
+11 253
15 Studiestöd
21 005
+895
+890
+265
+4 414
16 Utbildning och universitetsforskning
60 110
+3 435
+3 624
+2 380
+7 855
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
12 880
+584
+1 315
+292
+403
1 230
+1 006
+145
±0
+1 145
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
19 Regional tillväxt
2 973
±0
+220
+30
+50
20 Allmän miljö- och naturvård
5 156
+850
+4 139
+120
+2 085
21 Energi
2 830
+50
+565
+30
+659
22 Kommunikationer
45 428
+882
+2 550
+2 869
+7 808
23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
15 278
+312
+857
+1 226
+1 005
5 588
+1 010
+2 195
+110
+1 151
25 Allmänna bidrag till kommuner
93 596
+260
+7 206
+7 226
+1 252
26 Statsskuldsräntor m.m.
22 084
±0
±0
±0
±0
27 Avgiften till Europeiska unionen
37 700
±0
±0
±0
±0
856 758
+32 416
+33 716
+20 416
+56 957
24 Näringsliv
Summa utgiftsområden
Källa: Budgetpropositionen för 2014 samt partimotionerna 2013/14:Fi308 (S), 2013/14:Fi319 (MP), 2013/14:Fi282 (SD) och 2013/14:Fi254 (V).
40 | EU-frågorna i riksdagen
EU-frågorna i riksdagen
Många lagar som gäller i Sverige har koppling till EU. EU-frågorna är en
viktig del av riksdagens vardag.
EU-frågorna är en viktig del av riksdagens arbete. Där ingår att kontrollera att EU inte beslutar i frågor som hanteras bäst på nationell nivå.
Som en följd av att Sverige är medlem i Europeiska unionen (EU) har riksdagen överlåtit en del av sin rätt att besluta
om lagar till EU. Men inom vissa områden kan både de enskilda medlemsländerna och EU fatta beslut. Det gäller till
exempel frågor som rör jordbruk, miljö och transporter.
Riksdagen bevakar beslutsnivån
Riksdagen och alla parlament i medlemsländerna har till
uppgift att bevaka att beslut som bäst fattas inom landet
inte fattas på EU-nivå. Det kallas att subsidiaritetspröva.
Subsidiaritetsprincipen innebär att besluten ska tas på den
mest effektiva nivån, så nära medborgarna som möjligt.
Riksdagens utskott subsidiaritetsprövar alla lagförslag
som rör områden där både medlemsländerna och EU har
beslutanderätt. Prövningen görs av det utskott som har
sakkunskap i frågan. Under riksmötet 2013/2014 subsidiaritetsprövade riksdagen totalt 97 lagförslag från EU. Det
var något färre än året innan.
Nästan alla utskott hade ärenden att pröva, men miljöoch jordbruksutskottet, finansutskottet och skatteutskottet prövade flest förslag. I 5 fall ansåg riksdagen att förslaget stred mot subsidiaritetsprincipen och alltså inte borde
behandlas på EU-nivå.
EU drar tillbaka, ändrar eller behåller
Några av de förslag som riksdagen invände emot gällde
skapandet av en europeisk åklagarmyndighet, delar av
förslaget till bankunion samt etableringen av en europeisk
inre marknad för elektronisk kommunikation.
Om tillräckligt många parlament i EU-länderna anser
att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen måste EUkommissionen ompröva sitt förslag. Det kallas att förslaget
får ”gult kort”. Detta inträffade en gång under 2013/2014.
Förslaget som tillbakavisades gällde att skapa en europeisk
åklagarmyndighet. Förutom Sveriges riksdag sa kammare i
tio andra EU-länders parlament nej till detta.
Förslaget innebär att en europeisk åklagarmyndighet
ska inrättas med ensamrätt att utreda och väcka åtal vid
bedrägerier som riktar sig mot EU. Förskingring av till exAntalet subsidiaritetsprövningar i riksdagen 2010/11–
2013/14
Riksmöte
Totalt
Därav motiverat
yttrande
2010/11
121
5
2011/12
154
21
2012/13
121
19
2013/14
97
5
493
50
Totalt
empel EU:s stöd till jordbruket eller vägbyggen skulle då
kunna utredas av en europeisk åklagare. Riksdagen menar
att medlemsländerna kan bekämpa den här typen av brott
själva med stöd av de samarbeten som redan finns inom
EU och att det inte behövs ytterligare regler på EU-nivå.
Invändningar mot ett förslag leder till att kommissionen måste ompröva frågan. Vid en sådan omprövning kan
kommissionen välja att dra tillbaka, ändra eller behålla
förslaget. I detta fall bestämde sig kommissionen för att
behålla lagförslaget.
Åtta veckors prövotid
Riksdagen har åtta veckor på sig att subsidiaritetspröva
ett lagförslag. Om utskottet kommer fram till att förslaget inte ska hanteras på EU-nivå skriver utskottet ett utlåtande med en motivering. Utlåtandet debatteras sedan
i kammaren. Om riksdagen beslutar i linje med utskottet
skickas ett så kallat motiverat yttrande till EU.
Partiledardebatt inför Europaparlamentsvalet. Fackliga stridsfrågor,
klimatfrågan och skattefrågor var några ämnen som togs upp (7 maj
2014).
EU-frågorna i riksdagen | 41
KU följer upp
Riksdagens konstitutionsutskott (KU) följer upp hur riksdagen tillämpar subsidiaritetsprincipen. En årlig uppföljning redovisades i kammaren i januari 2014 och avsåg
2012. Där efterlyste KU utförliga motiveringar när EUkommissionen bedömer att ett förslag är förenligt med
subsidiaritetsprincipen.
EU – en del av vardagen
Riksdagen arbetar med EU-frågor genom hela beslutskedjan – från att granska lagförslag till att ge Sveriges
regering mandat att agera i EU:s ministerråd.
I riksdagens kammare kan alla ledamöter debattera EU-frågor. Varje vår hålls en EU-politisk debatt
om regeringens verksamhet i EU det senaste året.
Ledamöterna kan dessutom ställa frågor om EU till
statsråden vid de interpellationsdebatter och frågestunder som hålls regelbundet i riksdagen.
Regeringen samråder med riksdagens EU-nämnd
inför möten mellan EU-ländernas ministrar. Sveriges
statsminister återrapporterar till riksdagsledamöterna efter möten mellan statsministrarna i Europiska
rådet.
Alla utskott granskar i ett tidigt skede EU-kommissionens förslag till åtgärder och ny politik. Utskotten subsidiaritetsprövar dessutom alla lagförslag från
EU inom områden där både medlemsländerna och
EU har rätt att besluta. Utskotten kan också diskutera
med och begära information i EU-frågor från regeringen.
De nationella parlamenten inom EU samarbetar
också, liksom talmännen i de olika länderna.
42 | Riksdagens internationella arbete
Riksdagens internationella arbete
Det internationella samarbetet har blivit allt viktigare. Några uttryck för detta är att riksdagen
tar emot besök från ett fyrtiotal länder varje år och att ett hundratal ledamöter är engagerade i
parlamentariska församlingar.
Riksdagsledamöter arbetar internationellt för demokrati,
fred och mänskliga rättigheter. De tar emot utländska parlamentariker i riksdagen, övervakar val i andra länder och
samarbetar med andra parlament. Talmannen tar också
emot utländska besökare och leder delegationer vid utlandsresor, se avsnittet Glimtar ur talmannens dagbok.
Många utländska besökare
Riksdagen tar varje år emot 100–150 utländska besöksgrupper från ett fyrtiotal länder. Gästerna kan exempelvis
vara utländska talmän, parlamentariker eller tjänstemän
som vill diskutera gemensamma frågor. Riksdagsledamöterna deltar också i internationella konferenser och studieresor för att få inblick i andra länders samhällsförhållanden.
Samarbete för demokrati och utveckling
Riksdagen har sedan 1990-talet verkat för demokrati i olika länder. Vid seminarier och studiebesök träffar ledamöter och tjänstemän från riksdagen sina kolleger från andra
parlament som håller på att byggas upp eller förändras.
Under föregående riksdagsår samarbetade riksdagen
med Moldaviens parlament. Seminarier och studiebesök
arrangerades i både Sverige och Moldavien. I juni 2013
övertog Georgiens parlament rollen som riksdagens samarbetspartner.
I riksdagen invigdes i april 2014 FN:s sjätte konferens
om befolkningsfrågor. Det är en parlamentarisk konferens
med cirka 400 parlamentariker, ministrar och representanter för civilsamhället från ett hundratal länder. Konferensen tog upp frågor som kvinnors behov av och rättighet till god mödrahälsovård, sexualupplysning, tillgång
till preventivmedel, jämställdhet och säker abort.
Varje år deltar ett antal riksdagsledamöter i den svenska delegationen till FN:s generalförsamling i New York.
Syftet är att ledamöterna ska lära sig mer om det internationella arbetet på global nivå. Under den 68:e generalförsamlingen hösten 2013 deltog 12 ledamöter. Riksdagsledamöter som är intresserade av ett visst land kan
bilda en vänskapsförening eller ett nätverk för det landet. I
riksdagen finns ett femtiotal sådana föreningar. Syftet med
dem är att sprida kunskap om länderna genom exempelvis
seminarier och föredrag.
Ledamöter reser utomlands som valobservatörer
Att riksdagsledamöter reser till olika länder vid val för att
följa på plats att det går rätt till är också ett sätt att verka för
demokrati. Det är det land där valet ska hållas som bjuder
in observatörerna.
Riksdagsledamöter som ska följa ett val besöker olika
vallokaler på valdagen i det aktuella landet. De bedömer
om medborgarna i landet röstar under demokratiska for-
mer och kontrollerar att vallagen följs. Organisationen för
säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och Europarådet
skickar ut valobservatörer.
Under riksmötet 2013/14 har svenska riksdagsledamöter funnits på plats som observatörer vid parlamentsvalen
i Serbien, Ungern, Makedonien, Turkmenistan samt presidentvalen i Ukraina, Tadzjikistan, Georgien och Azerbajdzjan.
F OTO : I P U
Arbetet i parlamentariska församlingar
Ett hundratal ledamöter deltar i riksdagens delegationer
till de parlamentariska församlingar som är knutna till:
• Europarådet
• Interparlamentariska unionen (IPU)
• Nato
• Nordiska rådet
• Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa
(OSSE)
• Unionen för Medelhavsområdet (PA-UfM)
Andre vice talman Ulf Holm (MP) ledde den grupp riksdagsledamöter som deltog i Interparlamentariska unionens vårmöte 2014 i
Genève. Där samlades 700 parlamentariker från 141 länder.
Riksdagens internationella arbete | 43
På www.riksdagen.se finns utförligare information om
församlingarna, hur de arbetar och vilka ledamöter som
ingår.
Europarådet
Inom Europarådets parlamentariska församling har utvecklingen i Ukraina varit i fokus för flera debatter och
resolutioner. Församlingen har varit entydig i sin kritik av
Rysslands agerande och enats om sanktioner för den ryska
delegationens deltagande i församlingens arbete. Marietta
de Pourbaix-Lundin (M), den svenska delegationens ordförande, har varit en av församlingens två rapportörer om
Ukraina.
Församlingen har ett tydligt mandat att granska hur
medlemsländerna uppfyller sina åtaganden som medlemmar i Europarådet. Delegationen ser dock tendenser till att
vissa länder går samman och avsiktligt arbetar för att försvaga granskningsprocessen. Det är en oroande utveckling.
Interparlamentariska unionen
Andre vice talman Ulf Holm (MP) ledde den riksdagsdelegation som under våren deltog i IPU:s 130:e vårförsamling i Genève, där 700 parlamentariker från 141 länder
samlades. Flera huvudfrågor var på dagordningen, bland
annat parlamentens roll för att skydda barn i krig och
konflikter, särskilt ensamkommande flyktingbarn. Krisen
på Krimhalvön och Rysslands oacceptabla agerande samt
den humanitära krisen och återuppbyggnad av fred i Centralafrikanska Republiken var andra frågor på agendan.
Den svenska IPU-delegationen har under året även varit särskilt engagerad i frågor kring Mellanösternområdet
och olika fall som rör parlamentarikers mänskliga rättigheter.
F OTO : J O H A N N E S J A N S S O N / N O R D E N . O RG
44 | Riksdagens internationella arbete
I talarstolen Karin Åström (S), ordförande för Nordiska rådets
svenska delegation i Oslo 2013. Där valdes hon till president för
Nordiska rådet 2014 då Sverige är ordförande, och huvudmötet
hålls i Stockholm.
Nato
Situationen i Mellanöstern och Nordafrika har varit i fokus
under året. Frågan om Afghanistan på väg mot självstyre
från år 2014 har också diskuterats från olika utgångspunkter. Den globala finanskrisen och att Nato därmed har fått
minskade anslag har varit en återkommande fråga. Ryssland är, precis som Sverige, associerad medlem i Natos
parlamentariska församling. Efter Rysslands annektering
av Krim uteslöts landet ur församlingen.
Nordiska rådet
I Nordiska rådet samarbetar de nordiska ländernas parlament och regeringar. Under 2014 har Sverige ordförandeskapet i Nordiska rådet. Det innebär att Nordiska rådets
årliga session – huvudmötet för parlamentariker och regeringsmedlemmar – anordnas i Stockholm i oktober 2014.
Vid sessionen 2013 valdes Karin Åström (S) och Hans
Wallmark (M) till president respektive vice-president för
Nordiska rådet år 2014. l det svenska ordförandeskapspro-
gram som presenterades då var huvudfrågorna Norden i
Europa, den nordiska arbetsmarknaden, hållbar utvinning av naturresurser och 200 år av nordisk fred.
Rubriken för den årliga temasessionen i april 2014 i
Akureyri på Island var ”Hållbart utnyttjande av naturresurserna”. Som ett nytt inslag hölls också en aktuell debatt
om krisen i Ukraina.
Nordiska rådets president och vice-president hade kort
dessförinnan besökt kolleger i parlamenten i Estland, Lettland, Litauen och Polen. Vid dessa möten diskuterades den
nya säkerhetspolitiska situationen och möjligheterna till
stöd för en demokratisk utveckling i Ukraina.
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa
Arbetet inom organisationen har under året intensifierats
för att hantera de ökade spänningarna i regionen. År 2015
är det 40 år sedan OSSE bildades. Redan under riksmötet
2013/14 har den svenska delegationen uppmärksammat
detta genom olika evenemang i syfte att stärka det framtida samarbetet och förebygga framtida konflikter. Krisen i
Ukraina har under riksmötet präglat diskussionerna inom
organisationen.
Unionen för Medelhavsområdet
Arbetet i den parlamentariska församlingen för Unionen
för Medelhavet har präglats av att demokratiseringsarbetet går långsammare och av de pågående konflikterna i
Medelhavsregionen. Ändå har utskottsarbetet pågått utan
avbrott, och samarbetet har förbättrats.
Den svenska PA-UfM-delegationen har fortsatt att ha
höga ambitioner och har deltagit i den parlamentariska
församlingens olika fackutskott, seminarier och möten.
Verksamhetsårets höjdpunkter var genomförandet av ett av
miljöutskottets möten i Stockholm samt en studieresa till
Tunisien.
Besluten vilar på forskning | 45
Besluten vilar på forskning
Ledamöterna grundar sina beslut på forskning och utskotten har till uppgift att bevaka forskningsresultat. En av forskningsöversikterna från förra riksmötet tar upp framtidens flyg kopplat
till klimat och miljö.
Intresset för forskning inom riksdagen är inte nytt. Men
sedan 2006 är det en uttalad uppgift för utskotten att bevaka forskningsresultat och analyser av samhällsutvecklingen. Ledamöternas arbete och beslut bör grundas på
bästa möjliga kunskapsunderlag.
Ledamöterna i ett utskott väljer själva forskningsområden och typ av insats. Ibland väljer de frågeställningar
som anknyter till ett aktuellt ärende på utskottets bord.
Andra gånger behöver utskottet orientera sig mer allmänt
inom ett område.
Vid en del utskott finns forskningsgrupper där ledamöter från olika riksdagspartier ingår. Dessa grupper kan
föreslå vad som behöver belysas, leda arbetet och slutligen avrapportera till utskotten. Forskningsöversikterna
kan vara korta och beskrivande eller mer omfattande och
analyserande. Översikterna ingår ibland i serien Rapporter från riksdagen (RFR) och behandlas oftast i utskottens
betänkanden.
Offentliga utfrågningar och studiebesök är andra exempel på riksdagens forsknings- och framtidsarbete. Ett
sekretariat inom Riksdagsförvaltningen stöder utskotten i
arbetet med att förmedla forskning.
Framtidens flyg
Trafikutskottet gjorde under 2013/14 en forskningsöversikt om framtidens flyg. Utskottets arbetsgrupp för forsk-
ningsfrågor ledde projektet. Syftet var att belysa hur forskning kan bidra till att lösa de utmaningar kring klimat och
miljö som luftfarten står inför.
Trafikutskottet tog hjälp av fyra externa experter för att
få kunskap om forskningsresultat som kan bli tillämpbara
inom de närmaste 15–20 åren. Dessutom ville man ta del
av ännu mer långsiktiga och visionära forskningsprojekt.
Frågan avgränsades till att gälla civil luftfart.
Tillsammans med forskarna sammanställde utredare
på riksdagsförvaltningen en rapport. Rapporten tog upp
forskning om flygplanskonstruktioner, flygmotorer, alternativa bränslen och flygtrafikledning.
Lösningar för hållbarhet
Experterna var ense om att det finns tekniska och operativa lösningar som kan bidra till bland annat minskade utsläpp. Tekniken utvecklas och blir mer effektiv. Olika lättviktsmaterial används redan nu i flygplan och förväntas
användas även i fortsättningen. Försök med motorernas
och vingarnas placering har lett till effektivitetsvinster när
det gäller bränsleåtgången och denna utveckling förväntas
fortsätta. Motorer som tar till vara delar av värmen från
avgaserna kan komma att vara i bruk 2030. Bränsle från
förnybara råvaror kommer troligen att användas allt mer.
Socker eller cellulosa kan bli en allt viktigare råvara för
bränsleframställning, om metoderna blir bättre.
F OTO : N A S A
46 | Besluten vilar på forskning
Framtidens flygplan? Flygande vinge kallas detta plan, eller mer exakt NASA N3-X. Det fördelar vikten jämnare och drar mindre bränsle men
kräver bredare landningsbanor.
Samtidigt kommer mer omvälvande lösningar att föras
ut på marknaden. En integrering mellan flygplanskropp
och vinge eller ett flygplan med två eller tre kroppar är
några exempel på detta. Ett annat exempel är att glidflyga
stora delar av resan för att spara bränsle, men det är inte
dagens flygplan rustade för. Passagerarflygplan som använder solceller, batterier, bränsleceller eller vätgas ligger
också långt fram i tiden.
Utsläpp och EU-mål
Det finns stora hinder för att införa ny teknik. Exempelvis
på grund av att det ställs höga krav på säkerheten måste
ny teknik prövas under lång tid. Flygplan, motorer och
bränsle har utvecklats tillsammans och förändringar i en
del kan påverka de andra. Andra hinder är att stora investeringskostnader och hård konkurrens leder till försiktighet hos tillverkarna när det gäller förändringar.
Besluten vilar på forskning | 47
Att samarbeta internationellt och att tänka långsiktigt
bedöms vara den bästa grunden för ett hållbart flyg i framtiden. Bränslepriset har drivit fram teknikutvecklingen i
ett historiskt perspektiv. Ett högt pris på drivmedel skulle
troligen ha samma effekt i framtiden.
En forskare hade fått uppgiften att kommentera expertunderlagen ur ett bredare kommunikations- och miljöperspektiv. Forskaren menade att utsläppen från flyget
kommer att öka om tillväxttakten blir den som de flesta
prognoser pekar på. Det är tveksamt, enligt forskaren, om
det går att förena en sådan ökning med EU:s och Sveriges
långsiktiga mål för nivån på utsläppen.
Trafikutskottets arbetsgrupp för forskningsfrågor fick
tillfälle att träffa experterna och ställa frågor. Dessutom
ordnade utskottet en öppen utfrågning om framtidens
luftfart. Även representanter för intresseorganisationer
och myndigheter bjöds in. Seminariet kan följas via riksdagens webb-tv.
När forskningsöversikten var klar publicerades den i
serien Rapporter från riksdagen (2013/14:RFR16). Rapporten togs också upp i utskottets luftfartsbetänkande våren 2014.
Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3
Kulturutskottet
Rapporter om forskning
Här är några forskningsöversikter i serien Rapporter
från riksdagen (RFR) som gjorts 2013/14. De finns
tillgängliga på riksdagen.se:
• Trafikutskottet: Framtidens flyg.
• Utbildningsutskottet: Hur kan ny kunskap
komma till användning i skolan?
• Kulturutskottet: En bok är en bok är en bok? –
en fördjupningsstudie av e-böckerna i dag.
• Arbetsmarknadsutskottet: Ett förlängt arbetsliv – forskning om arbetstagarnas och arbetsmarknadens förutsättningar.
Utbildningsutskottet
Hur kan ny kunskap komma till
bättre användning i skolan
En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie
av e-böckerna i dag
Arbetsmarknadsutskottet
Trafikutskottet
Framtidens flyg
Ett förlängt arbetsliv – forskning om arbetstagarnas och
arbetsmarknadens förutsättningar
48 | Siffror om val
Siffror om val
Vart fjärde år i september är det val till riksdagen. Nästa riksdagsval hålls 2018. För att få
rösta i Sverige måste man vara svensk medborgare och ha fyllt 18 år senast på valdagen.
Man måste också vara folkbokförd i Sverige
eller någon gång ha varit det.
Det svenska valsystemet är tänkt att fördela
mandaten så rättvist som möjligt mellan partierna i förhållande till det antal röster som partierna har fått. Rösterna är i princip lika mycket
värda. Men endast de partier som har uppnått
en viss storlek i valet får mandat.
I detta avsnitt finns statistik från det senaste
valet i Sverige 2014. Här ges också historiska
tillbakablickar. Dessutom finns statistik om
parlamentsval i andra länder.
Sist i avsnittet finns statistik från valet till
Europaparlamentet i maj 2014. Val till Europaparlamentet hålls vart femte år. Valresultatet
för de svenska partierna anges liksom valstatistik från EU:s 28 medlemsländer.
RIKSDAGSVALET I SVERIGE
Röstetal och andelar 2014
Parti
Socialdemokraterna
Moderaterna
Centerpartiet
Kristdemokraterna
Vänsterpartiet
Sverigedemokraterna
Feministiskt initiativ
Övriga partier
Ogiltiga
Totalt
Röstetal
1 932 711
1 453 517
380 937
337 773
284 806
356 331
429 275
801 178
194 719
60 326
58 443
6 290 016
Procent
31,01
23,33
6,11
5,42
4,57
5,72
6,89
12,86
3,12
0,97
..
Källa: Valmyndigheten, www.val.se
Mandatfördelning 2014
Uppgifterna avser invalda ledamöter. Hänsyn ej tagen till statsrådsersättare.
Parti
S
M
SD
MP
C
V
FP
KD
Totalt
Källa: POPS.
Kvinnor
Antal Procent
53
46,9
44
52,4
12
24,5
12
48,0
9
40,9
12
57,1
5
26,3
6
37,5
153
43,8
Män
Antal Procent
60
53,1
40
47,6
37
75,5
13
52,0
13
59,1
9
42,9
14
73,7
10
62,5
196
56,2
Totalt
Antal
113
84
49
25
22
21
19
16
349
Siffror om val | 49
Deltagande i riksdagsvalen 1921–2010
100
Procent
90
80
70
60
50
40
30
20
10
19
21
19
24
19
28
19
32
19
36
19
40
19
44
19
48
19
52
19
56
19
58
19
60
19
64
19
68
19
70
19
73
19
76
19
79
19
82
19
85
19
88
19
91
19
94
19
98
20
02
20
06
20
10
20
14
0
Källa: SCB och Valmyndigheten.
Åldersfördelning i riksdagen efter valet 2014
Uppgifterna avser invalda ledamöter. Hänsyn ej tagen till statsrådsersättare.
Parti/Åldersgrupp
18–24
25–29
30–34
35–39
40–44
45–49
50–54
55–59
60–64
65–
Summa
Medelålder
2014
(2010)
S
0
6
12
7
19
18
19
21
9
2
113
47,1
(47,9)
M
2
6
4
10
12
13
15
15
5
2
84
46,6
(45,8)
SD
5
6
7
9
7
7
2
1
2
3
49
39,4
40,1
MP
1
3
5
0
4
2
4
5
1
0
25
43,2
(45,2)
C
1
1
4
1
1
4
2
6
1
1
22
46,6
(47,8)
V
1
2
2
3
5
2
2
3
1
0
21
43,3
(49,7)
FP
0
2
1
5
3
2
3
1
1
1
19
44,6
(49,3)
KD
0
2
1
3
1
1
3
3
2
0
16
46,1
(52,3)
10
28
36
38
52
49
50
55
22
9
349
45,2
(47,0)
Män
6
15
20
27
28
33
21
26
15
5
196
44,8
(47,0)
Kvinnor
4
13
16
11
24
16
29
29
7
4
153
45,7
(47,1)
Summa
Källa: POPS.
50 | Siffror om val
Mandatfördelning i riksdagsvalen 1976–2014
Valår
S
M
MP
FP
C
SD
V
KD
NYD
Summa
2014
113
84
25
19
22
49
21
16
–
349
2010
112
107
25
24
23
20
19
19
–
349
2006
130
97
19
28
29
–
22
24
–
349
2002
144
55
17
48
22
–
30
33
–
349
1998
131
82
16
17
18
–
43
42
–
349
1994
161
80
18
26
27
–
22
15
–
349
1991
138
80
–
33
31
–
16
26
25
349
1988
156
66
20
44
42
–
21
–
–
349
1985
159
76
–
51
44
–
19
–
–
349
1982
166
86
–
21
56
–
20
–
–
349
1979
154
73
–
38
64
–
20
–
–
349
1976
152
55
–
39
86
–
17
–
–
349
Antal valda kvinnor 1976–2014
2014
53
44
12
5
9
12
12
6
–
153
2010
54
51
14
10
7
3
11
7
–
157
2006
65
42
10
14
11
–
14
9
–
165
2002
68
22
10
23
11
–
14
10
–
158
1998
65
25
8
6
10
–
18
17
–
149
1994
77
22
8
9
10
–
10
5
–
141
1991
56
22
–
12
10
–
5
7
3
115
1988
60
19
9
19
16
–
8
–
–
131
1985
54
17
–
20
14
–
3
–
–
108
1982
49
21
–
3
18
–
4
–
–
95
1979
42
16
–
9
20
–
5
–
–
92
1976
33
7
–
8
23
–
4
–
–
75
Källor: SCB, riksdagsprotokoll och Valmyndigheten.
Siffror om val | 51
Andelen kvinnor och män i riksdagen 1922–2013/14
Procent
100
kvinnor
90
80
70
60
50
40
30
20
10
20
10
/1
1
6
5/
0
20
0
01
20
0
0/
19
95
/9
6
91
0/
19
9
19
85
/8
6
/8
1
19
80
19
2
19 2
4
19 1
6
19 1
7
19 1
7
19 2
73
19
74
19 197
75 5
/7
6
20
13
/1
4
män
0
Tabellen visar riksdagens sammansättning strax efter riksmötets öppnande respektive år. Hänsyn är tagen till ersättare för statsråd och talman.
Källor: Rätt att rösta 1919–1994, POPS samt publikationen Riksdagens ledamöter för respektive år.
Folkomröstningar
År
Resultat %
1922
Rusdrycksförbud
1955
Valdeltagande 55,1 %
Resultat %
1980
Kärnkraften
För införande av fullständigt rusdrycksförbud
49,0
Linje 1 18,9
Mot införande av fullständigt rusdrycksförbud
51,0
Linje 2 39,1
Linje 3 38,7
Högertrafik
För införande av högertrafik
15,5
För bibehållande av vänstertrafik
82,9
Blanka valsedlar
1957
År
Pensionsfrågan
Blanka valsedlar 1994
1,6
EU-medlemskap
3,3
Ja 52,3
Nej 46,8
Förslag 1 45,8
Förslag 2 15,0
Förslag 3 35,3
Ja 42,0
3,9
Nej
55,9
Blanka valsedlar Blanka valsedlar 2003
Införande av euro
Blanka valsedlar Källor: SCB och Valmyndigheten.
0,9
2,1
52 | Siffror om val
RIKSDAGSVAL I UTLANDET
Parlamenten i ett antal länder, mandatperiod och antal ledamöter
Land
Valperiod
Antal
ledamöter
Antal invånare per
mandat (avrundat)1
Kvinnor, procent,
oktober 2014
Valdeltagande vid
senaste val i procent
Valår
Belgien
5
150
74 000
39,3
89,2
2010
Bulgarien
4
240
30 100
24,6
i.u.
2013
Cypern
5
14 300
12,5
78,7
2011
Danmark
4
179
31 400
39,1
87,7
2011
Estland
4
101
12 700
19,0
63,5
2011
Finland
4
200
27 100
42,5
67,4
2011
Frankrike
5
577
111 400
26,2
57,2
2012
Grekland
4
300
37 100
21,0
62,5
2012
Irland
5
166
27 900
15,7
69,9
2011
Italien
5
630
96 800
31,4
75,2
2013
Kroatien
4
151
28 400
23,8
54,3
2011
Lettland
4
100
20 500
25,0
i.u.
2014
Litauen
4
141
21 400
24,1
52,9
2012
Luxemburg
5
60
8 800
28,3
91,2
2013
Malta
5
70 3
6 100
14,3
93,0
2013
Nederländerna
4
150
111 700
38,7
74,6
2012
Polen
4
460
83 100
24,4
48,9
2011
Portugal
4
230
46 100
31,3
58,0
2011
Rumänien
4
412 4
52 700
13,5
41,8
2012
Slovakien
4
150
36 300
18,7
59,1
2012
Slovenien
4
90
23 000
35,6
51,7
2014
Spanien
4
350
134 100
39,7
71,7
2011
Storbritannien
5
650
97 100
22,6
65,1
2010
Sverige
4
349
27 400
43,8
85,8
2014
Tjeckien
4
200
53 500
19,5
59,5
2013
Tyskland
4
631 5
131 100
36,5
71,5
2013
Ungern
4
199
50 000
10,5
61,7
2014
Österrike
5
183
46 400
32,2
74,9
2013
EU-länderna
80 2
6
Siffror om val | 53
Land
Valperiod
Antal
ledamöter
Antal invånare per
mandat (avrundat)1
Kvinnor, procent,
oktober 2014
Valdeltagande vid
senaste val i procent
Valår
Australien
3
150
155 600
26,0
93,2
2013
Island
4
63
5 200
39,7
81,5
2013
Japan
4
480
264 900
8,1
59,3
2012
Kanada
47
308 8
114 200
25,8
61,4
2011
Mexiko
3
500
244 700
37,4
i.u.
2012
Norge
4
169
29 800
39,6
78,2
2013
Nya Zeeland
3
120 9
37 600
30,6
i.u.
2014
Ryssland
5
450
317 400
13,6
60,1
2011
Schweiz
4
200
40 400
31,0
48,5
2011
Sydafrika
5
400
131 900
40,8
73,5
2014
Turkiet
4
550 10
136 200
14,4
83,2
2011
USA
2
435 11
735 700
18,3
i.u.
2012
Övriga
1
Beräkningarna är baserade på uppgifter om antal mandat vid senaste valet och folkmängden år 2013.
2
Av de totalt 80 platserna väljs 56 av grekcyprioter och 24 av turkcyprioter. De senare är f.n. vakanta.
3
65 direktvalda ledamöter, 4 ledamöter som väljs på annat sätt samt talman.
Nuvarande antal 407.
4
598 direktvalda ledamöter och 33 ledamöter som väljs på annat sätt.
5
Antalet ledamöter har halverats mellan valet 2010 och valet 2014.
6
Underhuset kan dock upplösas och nyval utses tidigare om premiärministern begär det.
7
8
9
10
11
Källor: Inter-Parliamentary Union, http://www.ipu.org, respektive World Population Policies Database
http://esa.un.org/PopPolicy/about_database.asp
54 | Siffror om val
VAL TILL EUROPAPARLAMENTET
Röstetal och mandatfördelning
i Sverige efter parti 2014
Europaparlamentet
Röst- och mandatfördelning vid val till Europaparlamentet 2014
Parti
Röstetal
%
Mandat
Socialdemokraterna
899 074
24,19
5
Moderaterna
507 488
13,65
3
572 591
15,41
4
Vänsterpartiet
234 272
6,30
1
Centerpartiet
241 101
6,49
1
368 514
9,91
2
Kristdemokraterna
220 574
5,93
1
Sverigedemokraterna
359 248
9,67
2
Feministiskt initiativ
204 005
5,49
1
Piratpartiet
82 763
2,23
0
Övriga partier
27 148
0,73
0
Summa giltiga röster
Ogiltiga röster (blanka)
Ogiltiga röster (övriga)
Under 2014 var det val både till Europaparlamentet och till Sveriges
riksdag.
3 716 778
38 935
3 238
Valdeltagande
3 758 951
Valdeltagande
51,07%
Källa: Valmyndigheten (http://www.valmyndigheten.se).
Siffror om val | 55
Valdeltagande och mandatfördelning efter medlemsland 2014
Valdeltagande
senaste
valet (%)1
Invånare
per
mandat2
Mandat
per
land3
Andel
kvinnliga
ledamöter
(%)4
Belgien
90,0 5
528 800
21
29
Bulgarien
35,5
424 900
17
29
Cypern
44,0
190 200
6
17
Danmark
Estland
56,4
36,4
432 200
214 500
13
6
38
50
Finland
40,9
417 400
13
54
Frankrike
43,5
868 800
74
42
Grekland
58,2
529 900
21
24
Valdeltagande
senaste
valet (%)1
Invånare
per
mandat2
Mandat
per
land3
Andel
kvinnliga
ledamöter
(%)4
Nederländerna
37,0
644 600
26
42
Polen
22,7
749 400
51
24
Portugal
34,5
505 100
21
38
Rumänien
32,2
678 100
32
31
Slovakien
13,0
419 200
13
31
Slovenien
21,0
259 000
8
38
Spanien
45,9
869 00
54
41
36,0
864 900
73
41
Irland
51,6
420 600
11
55
Storbritannien
Italien
60,0
835 500
73
40
Sverige
51,1
478 600
20
55
Kroatien
25,1
390 000
11
45
Tjeckien
19,5
509 600
21
24
Lettland
30,0
256 200
8
38
Tyskland
47,9
861 700
96
36
Litauen
44,9
274 300
11
9
Ungern
28,9
474 000
21
19
Luxemburg
90,0
88 300
6
33
Österrike
45,7
471 900
18
44
Malta
74,8
71 500
6
67
EU
43,0
678 400
751
37
Uppskattning den 25 maj kl 23.58 (källa: Europaparlamentet), utom Sverige (källa: Valmyndigheten.
1
Uppgifter om antal mandat är från juli 2014. Källa: Europaparlamentet, http://www.europarl.europa.eu/meps/sv/crosstable.html. Uppgifter om antal invånare är från
december 2013.
Källa: FN, World Population Policies Database, http://esa.un.org/PopPolicy/about_database.aspx.
2
Uppgifter om antal mandat per land är från juli 2014. Källa: Europaparlamentet, http://www.europarl.europa.eu/meps/sv/crosstable.html.
3
Uppgifter om andel kvinnliga ledamöter är från juli 2014. Källa: Europaparlamentet, http://www.europarl.europa.eu/meps/sv/crosstable.html.
4
Röstplikt.
5
Utredningar
Regeringen
Riksdagsledamöter
Riksdagens
kammare
Utskott
Partigrupper
Riksdagens
kammare
Regeringen
Debatter och beslut
INNEHÅLL
Debatter...................................................................................58
Öppna utfrågningar............................................................60
Siffror om kammarens arbete......................................64
Beslut i korthet......................................................................66
Hitta bland besluten........................................................179
58 | Debatter
Debatter
Nästan hälften av alla debatter i kammaren gäller ärenden som riksdagen ska besluta om, så kallade
ärendedebatter. Men det ordnas också debatter där inga beslut fattas, och det är dessa debatter som
redovisas här. Debatterna direktsänds via webb-tv, och man kan se dem i efterhand på www.riksdagen.se.
Debatterna protokollförs också och publiceras i riksdagstrycket samt på webbplatsen.
Aktuella debatter
FN:s klimatpanels senaste
vetenskapliga rapport
Begärd av Vänsterpartiet
Datum: 5 juni 2014
Protokoll: 2013/14:120
Situationen i Ukraina
Begärd av Sverigedemokraterna
Datum: 14 mars 2014
Politiskt våld
Begärd av Sverigedemokraterna
Datum: 21 januari 2014
De svenska skolresultaten i PISArapporten 2012
Begärd av Miljöpartiet
Datum: 17 december 2013
Arbetsmiljön
Begärd av Socialdemokraterna
Integritet på nätet
Begärd av Vänsterpartiet
Datum: 8 november 2013
Förslag till statsbudget för 2014
Budgetpropositionen avlämnades
Datum: 18 september 2013
Mineralpolitiken
Begärd av Miljöpartiet
Datum: 2 oktober 2013
Partiledardebatter
Datum: 18 juni 2014
Allmänpolitiska debatter
Bordläggnings-/budgetdebatter
2014 års ekonomiska vårproposition
Vårpropositionen avlämnades
Datum: 9 april 2014
Datum: 7 maj 2014
Inför Europaparlamentsvalet
Datum: 15 januari 2014
Utrikespolitisk debatt
Datum: 19 februari 2014
Debatter | 59
Allmänpolitisk debatt. Lena Hallengren
(S), till vänster, debatterar med Annika
Eclund (KD) om barns och ungdomars
uppväxtvillkor (14 oktober 2013).
Aktuell debatt. Försvarsminister Karin
Enström lyssnar till Kent Ekeroths (SD)
inlägg i frågan om integritet på nätet (8
november 2013).
Partiledardebatt inför valet till Europaparlamentet (7 maj 2014).
60 | Öppna utfrågningar
Öppna utfrågningar
Riksdagens utskott håller utfrågningar som är öppna för allmänheten. Då svarar experter och
företrädare för olika samhällsintressen på frågor från riksdagsledamöterna. Utfrågningarna är
vanligen ett led i utskottens arbete med att förbereda beslut, och refereras oftast i betänkandena.
De direktsänds via webb-tv, och man kan se dem i efterhand på www.riksdagen.se.
EU-nämnden
Öppet samråd i EU-nämnden med
statsminister Fredrik Reinfeldt (M)
Datum:
30 augusti 2014
16 juli 2014
25 juni 2014
27 maj 2014
19 mars 2014
5 mars 2014
18 december 2013
23 oktober 2013
Finansutskottet
Penningpolitiken
Datum: 19 augusti 2014
Finanspolitiska rådets rapport
Datum: 27 maj 2014
Penningpolitiken
Datum: 6 mars 2014
Ändrad brytpunkt för statlig
inkomstskatt
Funktionshindersperspektiv i
kulturarvet
Penningpolitiken
Skatteutskottet
Höjda punktskatter på alkohol och
tobak
Datum: 8 maj 2014
Penningpolitiken
Justitieutskottet
Följderna av EU-domstolens dom om
datalagringsdirektivet
Datum: 24 juni 2014
Konstitutionsutskottet
JO:s verksamhet
Romers situation i Sverige
Kulturutskottet
Tillgängligheten inom kulturen
Datum: 10 april 2014
Utvärdering av expertskattereglerna
Datum: 7 maj 2014
Multinationella företag och nationella
skattebaser
3:12-reglerna
Socialförsäkringsutskottet
Vårdnadsbidrag och jämställdhetsbonus
Öppna utfrågningar | 61
Företagshälsovårdens roll i
rehabiliteringsarbetet
Socialutskottet
Socialtjänstens arbete med barn som
far illa
Datum: 3 april 2014
Icke smittsamma sjukdomar
Trafikutskottet
Framtidens luftfart
Datum: 3 april 2014
Utbildningsutskottet
PISA-undersökningen
Datum: 18 februari 2014
Utrikesutskottet
Humanitära situationen i Syrien
Datum: 8 april 2014
Sveriges globala engagemang i sexuell
och reproduktiv hälsa och rättigheter
Datum: 11 mars 2014
Konstitutionsutskottet
Granskningsärenden
Konstitutionsutskottet har som en av
sina uppgifter att granska regeringens och statsrådens arbete
Utfrågning av
Utfrågning av
Fredrik Reinfeldt, statsminister
• Dåvarande näringsministerns
hantering av Vattenfall AB:s
förvärv av Nuon
• Statsministerns och den övriga
regeringens ansvar för kommunikation med riksdagen angående kapitaltillskott i samband
med Vattenfalls förvärv av
energibolaget Nuon
• Migrationsminister Tobias Billströms aktieaffärer i gruvföretag
• Regeringens beslut att sekretessbelägga uppgifter om migrationsminister Tobias Billströms
aktieköp
Ola Alterå, tidigare statssekreterare
på Näringsdepartementet
förvärv av Nuon
energibolaget Nuon
Utfrågning av
Anders Borg, finansminister
förvärv av Nuon
• Statsministerns den och övriga
energibolaget Nuon
Utfrågning av
Karin Enström, försvarsminister
• Regeringens information till
riksdagen angående brister i
bemanningen av insatsorganisationen 2014
Utfrågning av
Gunilla Carlsson, före detta biståndsminister
• Biståndsministerns hantering
av Utrikesdepartementets egna
biståndsmedel
• Bristande styrning och resultat
inom biståndspolitiken
• Utrikesministerns och f.d.
biståndsministerns hantering av
biståndsanslaget
62 | Öppna utfrågningar
Funktionshinder och kulturarv var temat
för kulturutskottets öppna utfrågning i
riksdagens Förstakammarsal (15 oktober
2013). Lars Ohly (V) ställer en fråga till
experterna.
Finansutskottet håller en öppen utfrågning om penningpolitiken med riksbankschef Stefan Ingves och vice riksbankschef
Karolina Ekholm i riksdagens Förstakammarsal (6 mars 2014).
Utfrågning av
Jan Björklund, utbildningsminister
och Peter Honeth, statssekreterare
• Förfarandet för nominering till
högskolestyrelser
Datum: 8 april 2014
Utfrågning av
Annie Lööf, näringsminister
• Näringsminister Annie Lööfs
hantering och styrning av Inlandsinnovation AB
Datum: 8 april 2014
Utfrågning av
Lars Westerberg, tidigare ordförande
för Vattenfall AB
förvärv av Nuon
energibolaget Nuon
Datum: 1 april 2014
Öppna utfrågningar | 63
Siffror om kammarens arbete
1
en 1
am
oc stä
h lln
re in
do g a
gö r
re
lse
r
In
te
rp
ell
at
io
ne
r
Sk
ri
frå ftlig
go a
r
an
d
r
Pr
op
oc osi
h tio
sk n
riv er
els
er
M
ot
io
ne
r
rk
ne
ot
io
n
sy
va
tio
407
2 253
256
3 856
9 568
26
540
780
2012/13
332
1 710
196
3 480
7 606
21
513
769
2011/12
287
1 530
178
3 377
6 685
19
449
772
2010/11
315
1 343
168
3 350
5 707
27
446
682
2009/10
403
1 388
246
4 022
7 979
55
498
1 036
2008/09
335
1 571
232
3 961
8 182
38
598
1 227
2007/08
285
1 544
168
3 577
7 555
41
844
1 655
2006/07
256
1 359
133
2 617
5 914
38
695
1 658
2005/06
428
3 869
216
4 824
14 794
42
479
2 144
2004/05
325
2 818
178
4 167
11 734
34
688
2 197
2003/04
294
2 759
181
3 991
12 045
23
551
1 616
2002/03
259
2 348
151
3 538
10 366
35
417
1 375
2001/02
358
3 017
190
4 231
12 420
31
497
1 643
2000/01
297
2 404
151
3 675
10 055
27
457
1 698
1999/2000
271
2 437
149
3 211
8 892
23
415
1 413
1998/99
256
2 077
147
2 513
7 966
22
370
911
En motion kan bestå av mer än ett yrkande.
Källor: Riksdagens databaser och kammarkansliet.
Fr
2013/14
M
Re
s
er
Be
tä
nk
an
d
en
Betänkanden, reservationer, propositioner, motioner, motionsyrkanden, framställningar
och redogörelser, interpellationer och skriftliga frågor 1998/99–2013/14
Antal interpellationer per ledamot
Plenitiden 2013/14
Totalt 714 timmar
Ärendebehandling
402 timmar
(varav 15
timmar
voteringar) 366
2011/12
Interpellationer
214 timmar
219
2012/13
2013/14
6
5
4
3
Information
från regeringen
3 timmar
Övrigt 0,5 timmar
73 Allmänpolitiska debatten
och övriga särskilt
anordnade debatter
69 timmar
Frågestunder 25 timmar
Antal motioner 2005/06–2013/14
Enpartimotioner
2
1
0
C
FP
KD
MP
M
S
V
SD
Antal skriftliga frågor per ledamot
Flerpartimotioner
2011/12
5 000
6
4 000
5
2012/13
2013/14
4
3 000
3
2 000
2
0
0
5/
0
C
FP
KD
MP
M
S
20
0
20
0
6/
07
20
07
/0
8
20
08
/0
9
20
09
/1
0
20
10
/1
1
20
11
/1
2
20
12
/1
3
20
13
/1
4
1
6
1 000
Källor: Riksdagens databaser och kammarkansliet.
V
SD
66 | Beslut i korthet
Beslut i korthet
Nedan återges sammanfattningar av de beslut som riksdagen fattade
under riksmötet 2013/14. Hänvisningarna inom parentes sist i besluten
avser samma period, om inget annat anges. Beslut i korthet publiceras
löpande på riksdagens webbplats www.riksdagen.se.
Arbetsmarknadsutskottet (AU)
bereder ärenden om
• arbetsmarknadspolitik med arbetslöshetsförsäkring
• arbetslivspolitik med arbetsrätt, arbetsmiljö och frågor
som rör lönebildning
• integration
• åtgärder mot diskriminering i den mån ärendena inte
tillhör ett annat utskotts beredning
• jämställdhet mellan kvinnor och män i den mån
ärendena inte tillhör ett annat utskotts beredning.
Utskottet bereder ärenden om anslag inom utgiftsområdena 13 Integration och jämställdhet och 14
Arbetsmarknad och arbetsliv.
bet. betänkande
framst. framställning
prop. proposition
prot. protokoll
skr. skrivelse
redog. redogörelse
utl.utlåtande
Pengar till integration och jämställdhet (AU1)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 12,4 miljarder kronor till integration och jämställdhet för 2014. Den största delen, 7,3 miljarder kronor,
går till insatser i samband med flyktingmottagning.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att fler
personer som kommer till Sverige genom anhöriginvandring ska få stöd för att snabbare etablera sig i arbets- och
samhällslivet, så kallat etableringsstöd. En anhörig till en
flykting ska få rätt till stöd om han eller hon har ansökt om
uppehållstillstånd i Sverige inom sex år från det att den
som han eller hon är anhörig till togs emot i en svensk
kommun. Tidigare har tidsgränsen gått vid två år. Det har
även funnits ett tidsbegränsat undantag från tvåårsregeln
som slutade gälla vid årsskiftet 2014. (Prop. 2013/14:1,
2012/13:188, bet. AU1, prot. 44)
Pengar till arbetsmarknad och arbetsliv (AU2)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 70,4 miljarder kronor till arbetsmarknad och
arbetsliv för 2014. Mest pengar går till arbetslöshetsersätt-
ning och aktivitetsstöd, lönebidrag och Samhall, arbetsmarknadspolitiska program och insatser och kostnader
för Arbetsförmedlingen.
Den så kallade Funkautredningen 2012 och 2013
lämnade förslag på arbetsmarknadspolitiska insatser för
personer med funktionsnedsättning. Regeringen har genomfört vissa delar, men ytterligare insatser behövs, konstaterar riksdagen. Riksdagen gav genom ett tillkännagivande regeringen i uppdrag att skyndsamt återkomma
med förslag. Ställningstagandet gjordes med anledning av
en motion från V. Riksdagen sa nej till övriga motioner
från allmänna motionstiden 2013 om arbetsmarknadspolitik. (Prop. 2013/14:1, bet. AU2, prot. 48, 49)
Riksrevisionens granskning av ungdomars väg till
arbete (AU3)
Riksrevisionen har granskat ungdomars väg in på arbetsmarknaden. Slutsatsen är att statens stöd för ungdomars
etablering på arbetsmarknaden kan förbättras. Regeringen har enligt Riksrevisionen gjort mycket för att förbättra
stödet, men Arbetsförmedlingens arbete med arbetslösa
ungdomar kan bli effektivare. Formerna för samverkan
mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna behöver
också utvecklas.
Regeringen har lämnat en skrivelse med anledning av
Riksrevisionens rapport. Arbetsmarknadsutskottet förutsätter, liksom regeringen, att Arbetsförmedlingen tar
till vara de utvecklingsområden som Riksrevisionen har
identifierat. Utskottet förutsätter också att regeringen
noga överväger det Riksrevisionen har att säga om regeringens arbete. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna,
det vill säga avslutade ärendet. (Skr. 2013/14:35, bet. AU3,
prot. 75)
Beslut i korthet | 67
Det behövs långsiktiga och hållbara strukturer
för arbete mot hedersrelaterat våld (AU4)
Regeringen bör komma med konkreta förslag till långsiktiga och hållbara strukturer för det förebyggande arbetet
mot hedersrelaterat våld och förtryck. Riksdagen gjorde
ett tillkännagivande till regeringen om detta. Ställningstagandet gjordes med anledning av en motion från V.
Arbetsmarknadsutskottet, som har förberett riksdagens beslut, konstaterar att sådana strukturer saknas i dag.
I stor utsträckning ges insatser till utsatta människor fortfarande utifrån tillfälliga lösningar. Kunskapsnivån och
beredskapen att hjälpa är ojämn i landet, vilket leder till
att många inte får den hjälp de är i behov av och har rätt
till. Utskottet menar att det måste vara en prioriterad uppgift att se till att långsiktiga och hållbara strukturer byggs
upp i hela landet.
Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna
motionstiden 2013 om jämställdhet. (Bet. AU4, prot. 78)
Riksdagen gav regeringen fem uppdrag om
arbetsmiljö (AU5)
Riksdagen gjorde fem tillkännagivanden till regeringen
om arbetsmiljö.
• Regeringen bör ta initiativ till att i dialog med
arbetsmarknadens parter utforma en nollvision för
döds-olyckor i arbetslivet.
• Regeringen bör satsa mer på forskning, utbildning
och tillsyn för att minimera arbetsrelaterade dödsfall.
• Regeringen bör ta initiativ till att alla tillbud och
olyckor som sker på arbetsmarknaden ska rapporteras till Arbetsmiljöverket och att myndigheten ska
vara skyldig att registrera dessa. Ett aktuellt och växande problem är det stora mörkertal som antas finnas
när det gäller arbetsskador som drabbar utländsk
arbetskraft som tillfälligtvis arbetar i Sverige och som
inte anmäls eller registreras.
• Regeringen bör återkomma med förslag om hur
mobbning och trakasserier i arbetslivet ska minska.
• Regeringen bör tillsätta en utredning om hur arbetslivsforskningen kan samlas och stärkas. Riksdagen
anser att regeringens forskningspolitik inte säkerställer att det bedrivs tillräcklig forskning om arbetslivet.
Ställningstagandena gjordes med anledning av motioner
från S och V. Riksdagen sa nej till övriga motioner från
allmänna motionstiden 2013 om arbetsmiljö. (Bet. AU5,
prot. 87, 90)
Nej till motioner om arbetsrätt (AU6)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om arbetsrätt. Utgångspunkten för riksdagen är
att slå vakt om den svenska modellen, där förhållandena
på arbetsmarknaden i stor utsträckning regleras genom
avtal mellan arbetsmarknadens parter. Ett annat skäl är att
det pågår arbete i vissa av de frågor som motionerna tar
upp. Motionerna handlar bland annat om anställningsformer, inhyrning av arbetskraft, utstationering, turordning
och rätt till heltid. (Bet. AU6, prot. 91, 94)
Nej till motioner om a-kassan (AU7)
Riksdagen sa nej till motioner om arbetslöshetsförsäkringen från allmänna motionstiden 2013. Skälet är att det
redan pågår arbete i många av de frågor som motionerna
tar upp. Motionerna handlar bland annat om grundläggande principer för försäkringen, administrering av
försäkringen och aktivitetsstödet, villkor för rätt till ersättning, rätten att begränsa sitt arbetssökande och deltidsbegränsningen. Andra motioner handlar om icke-diskriminerande regelverk, företagares villkor och regler om
bisyssla, förtroendevaldas villkor och aktivitetsrapporter
för personer med aktivitetsstöd. (Bet. AU7, prot. 94, 95)
Bristande tillgänglighet blir en form av
diskriminering (AU8)
Bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning införs som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Det nya diskrimineringsförbudet gäller
från den 1 januari 2015 inom alla samhällsområden där
diskrimineringslagens övriga regler gäller i dag, med undantag för tillhandahållande av bostäder. I dag finns ett
diskrimineringsförbud mot bristande tillgänglighet som
endast gäller inom delar av arbetslivet och utbildningsområdet.
Bristande tillgänglighet betyder att en person med
funktionsnedsättning missgynnas därför att man inte
gjort skäliga tillgänglighetsåtgärder för att personen ska
komma i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning. Vilka åtgärder som är skäliga bedöms
utifrån bland annat lagens krav på tillgänglighet samt
praktiska och ekonomiska förutsättningar.
Ordet funktionshinder byts ut mot funktionsnedsättning i ett antal lagar.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag med ett undantag. Företag inom hälso- och sjukvården som har färre
än tio anställda också ska omfattas av det nya diskrimineringsförbudet. Enligt regeringens förslag skulle dessa
företag få undantag från reglerna.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om diskrimineringsfrågor. (Prop. 2013/14:198,
bet. AU8, prot. 129, 130)
Insatser för nyanlända invandrare (AU9)
Riksdagen sa ja till fyra förslag från regeringen som gäller nyanlända invandrare som får hjälp att etablera sig på
arbetsmarknaden i Sverige:
• En nyanländ invandrare som säger nej till ett lämpligt arbete utan goda skäl ska inte få fortsatta insatser
enligt etableringslagen. Detta gäller om hon eller han
har arbete eller är arbetssökande enligt sin etableringsplan.
• En etableringsplan får förlängas mer än 24 månader
för en nyanländ som på grund av föräldraledighet
deltar på deltid i etableringsinsatser.
• Den rätt till ersättning utifrån prestation som finns
inom utbildningen i svenska för invandrare, så kallad
sfi-bonus, ska avskaffas.
• En nyanländ som är familjemedlem till en utlänning som har fått arbets- och uppehållstillstånd för
högkvalificerad anställning, så kallat EU-blåkort, ska
också få rätt till samhällsorientering.
Riksdagen uppmanade samtidigt regeringen att återkomma med ett förslag om att fler nyanlända ska få samhällsorientering. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna
motionstiden 2013 om integration. (Prop. 2013/14:104,
bet. AU9, prot. 129, 130)
Instegsjobb och nystartsjobb ger nyanlända
bättre jobbmöjligheter (AU10)
Nyanlända som får ett instegsjobb eller ett nystartsjobb
kommer närmare arbetsmarknaden än de utan subventionerad anställning. Den slutsatsen drar Riksrevisionen
i en granskningsrapport. Riksrevisionen påpekar dock
att även om de subventionerade anställningarna fungerar
finns utrymme för förbättringar, och Arbetsförmedlingen
kan utveckla sitt stöd.
Regeringen har redovisat sin syn på granskningen. Av
redovisningen framgår att regeringen satt in en del åtgärder för att förbättra stödet. Till exempel har Arbetsförmedlingen fått i uppdrag att öka kontakterna med arbetsgivarna. En särskild utredare har också tillsatts som ska
kartlägga förekomsten av oegentligheter och överutnyttjande av stöden.
Arbetsmarknadsutskottet har gått igenom regeringens
redovisning. Utskottet anser att granskningen visar att instegsjobben och nystartsjobben fyller olika, och var för sig
viktiga, funktioner för de nyanlända. Utskottet förutsätter
att regeringen och Arbetsförmedlingen tar till vara de synpunkter som Riksrevisionen har lämnat.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna,
det vill säga avslutade ärendet. (Skr. 2013/14:199, bet.
AU10, prot. 129, 130)
Civilutskottet (CU)
bereder ärenden om
• äktenskaps-, föräldra-, ärvda-, handels-,
jorda- och utsökningsbalkarna
• försäkringsavtalsrätt
• bolags- och föreningsrätt
• skadeståndsrätt
• transporträtt
• konkursrätt
• konsumentpolitik
• internationell privaträtt
• lagstiftning i andra ärenden av
allmänt privaträttslig art
• bostadspolitik
• vattenrätt
• bebyggelseplanläggning
• byggnadsväsendet
• fysisk planering
• expropriation, fastighetsbildning och
lantmäteriväsendet.
Civilu tskottet bereder ärenden om anslag inom
utgiftso mråde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning,
byggande samt konsumentpolitik.
Pengar till samhällsplanering, bostadsförsörjning
och byggande och konsumentpolitik (CU1)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 1,23 miljarder kronor till samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik för
2014. Mest pengar går till Lantmäteriet (496 miljoner kronor), Boverket (234 miljoner kronor) och Konsumentverket (125 miljoner kronor). Riksdagen sa nej till motioner
från allmänna motionstiden 2013 om bostadspolitik och
konsumentpolitik. (Prop. 2013/14:1, bet. CU1, prot. 45)
God man får ansöka om dödförklaring (CU2)
Reglerna om dödförklaring av försvunna personer ändras.
I dagsläget räcker det att en person är försvunnen för att
kunna bli dödförklarad. Beslutet innebär att en försvunnen person måste befaras vara död för att frågan om en
dödförklaring ska tas upp till behandling. En annan ändring är att den som är god man, förvaltare eller förordnad förmyndare för en person som är försvunnen nu kan
ansöka om dödförklaring. (Prop. 2012/13:158, bet. CU2,
prot. 8)
Viktigt att den som gör energideklarationer är
oberoende (CU3)
Tillsynsreglerna för energideklarationer för byggnader
ändras. En energideklaration ger information om energianvändningen för en bostad eller annan byggnad. I samband
med försäljning eller uthyrning ska en energideklaration
överlämnas till köparen eller den blivande hyresgästen.
Beslutet innebär att Boverket eller annan tillsynsmyndighet ska kunna kontrollera att de personer som gör energideklarationer är oberoende i förhållande till sina uppdragsgivare. Ett nytt system för certifiering av personer
som gör energideklarationer ska införas, och ändringarna
är ett led i detta. (Prop. 2012/13:171, bet. CU3, prot. 8)
Preskriptionstiden för försäkringsersättning blir
längre (CU4)
Reglerna om preskriptionstiden för försäkringsersättning
ändras. I dagsläget kan rätten till ersättning upphöra, preskriberas, efter tre år. Efter ändringarna blir preskriptionstiden som huvudregel tio år. Det ska också bli enklare att
bestämma när preskriptionstiden tar sin början.
En annan ändring är att försäkringbolag ska bli skyldiga att kontrollera om det har inträffat dödsfall där de
efterlevande kan ha rätt till försäkringsersättning. I dessa
fall ska försäkringsbolagen kontakta de efterlevande om
möjligheten till ersättning.
Ändringarna gäller från den 1 januari 2015. (Prop.
2012/13:168, bet. CU4, prot. 22)
Kommunernas ansvar för tillgången på bostäder
ska bli tydligare (CU5)
Reglerna om kommunernas ansvar för bostadsförsörjning ändras. I sin planering för bostadsförsörjningen ska
kommunerna redovisa vilka hänsyn som har tagits till
relevanta nationella och regionala mål och andra planer
och program som har betydelse för bostadsförsörjningen.
Länsstyrelsen och andra regionala organ ska ha möjlighet att yttra sig över kommunens planering vad gäller
bostadsförsörjning. Om en kommuns riktlinjer på området inte motsvarar kraven ska regeringen kunna beordra
kommunen att arbeta fram nya. (Prop. 2012/13:178, bet.
CU5, prot. 26)
Nya regler för EU:s gemensamma miljömärkning
(CU6)
Det blir en ny lag om det europeiska miljömärkningssystemet. Lagen är ett komplement till gällande EU-regler.
EU-miljömärket, EU Ecolabel, är EU:s gemensamma
miljömärkning. Den nya lagen innebär att regeringen
ska få bestämma vilket eller vilka organ i Sverige som ska
pröva ansökningar om att få EU-miljömärket, övervaka
marknaden samt kontrollera användningen av miljömärket. (Prop. 2012/13:179, bet. CU6, prot. 22)
Starkare konsumentskydd vid handel på distans
och på offentliga platser (CU7)
Konsumentskyddet stärks. Det gäller framför allt i situationer där försäljningen sker på distans, till exempel via en
webbplats, eller utanför affärslokaler. En konsument som
ingår ett avtal på offentlig plats som en gata, ett köpcentrum eller en badstrand, ska ha ångerrätt på sitt köp. Den
som beställer en vara eller tjänst via en webbplats ska vara
bunden av beställningen bara om han eller hon uttryckligen har gått med på att betala för varan eller tjänsten. Det
blir också tydligare vilket informationsansvar försäljaren
har vid försäljning på distans eller utanför affärslokaler.
I vissa delar ska konsumentskyddet stärkas vid alla typer av avtal, även sådana som görs i en affär. Om köparen
i efterhand behöver kontakta säljaren ska det till exempel
inte vara tillåtet att endast ha ett betalnummer som köparen kan ringa för att få kontakt.
De nya bestämmelserna bygger på ett EU-direktiv.
(Prop. 2013/14:15, bet. CU7, prot. 44, 45)
Nej till motioner om associationsrätt (CU8)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om bland annat associationsrätt. Motionerna
handlar om könsfördelningen i bland annat bolagsstyrelser, avskaffande av kravet på aktiekapital, avskaffande
av kravet på bolagsstämma, arbete i bolagsstyrelser och
jämställdhetsredovisning. Andra motioner handlar om
standard för finansiell rapportering, avskrivningstakt för
goodwillvärden, lagen om ekonomiska föreningar, regler
för socialt företagande, stiftelselagen och ytterligare lagstiftning om franchising. (Bet. CU8, prot. 62)
Nej till motioner om hyresrätt och bostadsrätt
(CU9)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om hyresrätt, bostadsrätt och kooperativ hyresrätt samt ombildning till bostadsrätt och ägarlägenheter.
(Bet. CU9, prot. 65)
Riksdagen vill förenkla plan- och bygglagen
(CU10)
Plan- och bygglagen behöver moderniseras, förenklas
och förtydligas. Det konstaterade riksdagen och gjorde
ett tillkännagivande till regeringen. Riksdagen gjorde redan våren 2013 ett tillkännagivande om plan- och bygglagen men anser att det fortfarande finns ett omfattande
reformbehov. Det handlar om att utveckla kommunernas
verktyg för att påverka utvecklingen av bebyggelsen och
att begränsa administrationen. Detaljplaneinstitutet måste
utvecklas, och översiktsplaneringen måste bli enklare och
mer strategisk.
Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande om att
främja så kallade bokaler med bostad och butik i samma
byggnad. Bokaler har byggts i bland annat Rosengård i
Malmö och planeras också i Tensta i Stockholm. Riksdagen konstaterar att om fler verksamheter startade i miljonprogrammets bostadsområden skulle det kunna bidra
till en positiv utveckling med bättre samhällsservice, nya
mötesplatser och ökad trygghet. Berörda myndigheter
bör få i uppdrag att se över möjligheterna att underlätta
lösningar där flera funktioner blandas i en byggnad. Myndigheterna bör också få i uppdrag att informera om dessa
möjligheter och ge stöd till intresserade. (Bet. CU10, prot.
90, 91)
Nödvändigt med snabba lagändringar om
skuldsanering (CU11)
Regeringen måste omgående lämna förslag till lagändringar som innebär att fler svårt skuldsatta låntagare ska
kunna få hjälp med skuldsanering. Det anser civilutskottet, som förberett riksdagens beslut. Riksdagen gjorde
därför ett tillkännagivande till regeringen om detta. (Bet.
CU11, prot. 58)
Nej till motioner om sjöfylleri (CU12)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 om sjöfylleri. I motionerna föreslås att riksdagen ska göra tillkännagivanden om att regeringen bör utvärdera bestämmelserna om sjöfylleri från
2010. (Bet. CU12, prot. 62)
Skärpta krav för låneföretag (CU13)
Konsumentverket ska kunna ta ut en sanktionsavgift av
låneföretag som inte gör ordentliga kreditprövningar när
de ska bevilja lån till konsumenter.
Bakgrunden är att det har blivit lättare att ta lån för
konsumtion, bland annat genom sms-lån. I och med detta
ställs det också högre krav på att låneföretagen noggrant
undersöker låntagarens möjligheter att betala tillbaka lånet. Konsumentverkets tillsyn visar dock att kreditprövningarna inte alltid görs ordentligt. (Prop. 2013/14:34, bet.
CU13, prot. 65)
Nej till motioner om ersättningsrätt (CU14)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden
2013 om ersättningsrättsliga frågor. Motionerna handlar
om obligatorisk hemförsäkring, möjligheten att teckna
personförsäkring, flytträtt för skadeförsäkringar och information vid försäkringsfall. Andra motioner handlar
om trafikförsäkringsavgift, handläggning av bland annat
trafikskadeärenden, ideellt skadestånd och skadeståndsansvar vid radiologiska olyckor. (Bet. CU14, prot. 62)
från den 1 oktober 2014. (Prop. 2013/14:43, bet. CU16,
prot. 78)
Rättvisare regler vid förtidsbetalning av
bostadslån (CU15)
Sättet att räkna ut så kallad ränteskillnadsersättning vid
bostadslån ska bli rättvisare. Den nuvarande modellen
kan göra det oproportionerligt dyrt för konsumenten att i
förtid betala ett bostadslån med bunden ränta. Syftet är att
ränteskillnadsersättningen ska bli mer rimlig och bättre
motsvara bankens förlust. En lägre ränteskillnadsersättning gynnar även konsumenternas rörlighet på bankmarknaden och leder därmed till bättre konkurrens.
Enligt den nuvarande modellen beräknas ränteskillnadsersättningen på räntan på statspapper av olika slag.
De nya reglerna innebär att ersättningen ska beräknas på
räntan på bostadsobligationer.
Det införs också en begränsning av bankens rätt att få
betalt i förtid när den säkerhet som ställts för lånet har försämrats på grund av en allmän prisnedgång på bostadsmarknaden. En sådan nedgång ska aldrig ge banken rätt
att säga upp lånet i förtid. (Prop. 2013/14:44, bet. CU15,
prot. 90, 91)
Nej till motioner om hushållningen med markoch vattenområden (CU17)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om hushållningen med markoch vattenområden. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som
motionerna tar upp. Motionerna handlar om hushållningen med markoch vattenområden, insatser för vandrande
fisk i sjöar och vattendrag, vattenverksamheter, stranderosion och allmänna vattentjänster. (Bet. CU17, prot. 86)
Kronofogden ska kunna hålla internetauktioner
(CU16)
Kronofogden ska kunna sälja utmätt lös egendom genom
budgivning på internet, så kallad e-auktion, i stället för
genom traditionella auktioner. Lös egendom kan vara till
exempel fordon och bostadsrätter. Även information och
annonsering inför en offentlig auktion bör i första hand
ske på internet, i stället för i tidningar som i dag. De nya
reglerna gäller också konkursförvaltares försäljning av ett
konkursbos egendom på auktion. De nya reglerna gäller
Nej till motioner om fastighetsrätt (CU18)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om fastighetsrättsliga frågor. Motionerna handlar bland annat om expropriation, det vill säga att överta
eller använda andras mark för att tillgodose angelägna
allmänna intressen, kommunal förköpsrätt, jordförvärvslagen och så kallat störningsservitut. (Bet. CU18, prot. 90,
91)
Nej till motioner om familjerätt (CU19)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om familjerätt. Motionerna handlar om utredningar om faderskap, talerätt i mål om fastställande av
faderskap, föräldraskap vid assisterad befruktning, adoption, översyn av vårdnadsreglerna, vårdnaden vid våld
mot den andra föräldern och riskbedömningar vid bland
annat vårdnadstvister.
Andra motioner handlar om fler än två vårdnadshavare, automatisk gemensam vårdnad för ogifta föräldrar, juridiskt biträde för barn i vårdnadsmål, olovligt bortförda
barn i internationella förhållanden, umgänge med annan
än biologisk förälder, överförmyndare, gode män och god
man för ensamkommande barn.
Övriga motioner handlar om en barnbalk, formerna
för ingående av äktenskap, ersättning till vigselförrättare,
tvångs- och barnäktenskap, så kallade flersamma förhållanden, makars förmögenhetsförhållanden, bodelningskostnader, tidsfrist för att begära bodelning, ändringar i
namnlagen, retroaktiva namnbyten, laglott, särkullbarns
och efterlevande makes arvsrätt, arvsrätt för kusiner och
registrering av testamenten. (Bet. CU19, prot. 78, 79)
Riksdagen vill snabba på 30 dagars betalningstid
mellan företag utan undantag (CU20)
Långa betalningstider är ett problem för många småföretag. Riksdagen vill därför snabba på lagstiftning om 30
dagars betalningstid mellan företag utan möjlighet till undantag. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen.
Företag ska betala en fordran senast 30 dagar efter det
att borgenären har lämnat krav på betalning. Men det
är tillåtet med längre betalningstider om borgenären uttryckligen har godkänt det. Riksdagen uppmanande våren
2013 regeringen att återkomma med förslag som ytterligare stärker små och medelstora företags ställning när det
gäller betalningstider.
Riksdagen konstaterar att det nu har gått över ett år
sedan detta tillkännagivande. Justitiedepartementet utarbetade redan våren 2013 ett förslag på tvingande regler.
Riksdagen anser att det är mycket anmärkningsvärt att regeringen ännu inte har återkommit med något lagförslag.
Regeringen bör snarast återkomma med de efterfrågade
lagförslagen. Ställningstagandet gjordes med anledning av
en motion från S.
Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2013 om konsumenträtt. (Bet. CU20, prot. 94)
Tillståndsprövningen vid fastighetsbildning
samordnas (CU21)
Handläggningen av lantmäteriförrättningar förenklas
och effektiviseras. Lantmäteriförrättning innebär att man
skapar en fastighet eller ändrar en fastighets utbredning.
De nya reglerna ska också underlätta samordningen mellan lantmäteriförrättningar och andra myndigheters tillståndshantering.
Innan lantmäteriförrättningen slutförs ska det stå klart
om bygglov utanför detaljplanelagt område och vissa
andra tillstånd kommer att beviljas, och lantmäterimyndigheten får möjligheter att utfärda föreläggande om att
nödvändiga tillstånd ska sökas. Enklare och mer effektiv
hantering gör också att de som är inblandade i en lantmäteriförrättning får betala lägre förrättningskostnader.
(Prop. 2013/14:58, bet. CU21, prot. 90, 91)
Fler bostäder åt unga och studenter (CU22)
Det ska bli enklare att bygga bostäder åt studenter och
unga. Bland annat ska den som inreder vindsbostäder på
högst 35 kvadratmeter alltid slippa att installera hiss. Den
maximala tiden för tidsbegränsade bygglov förlängs från
dagens 10 år till 15 år. Då kan mark användas mer effektivt och fler bostäder byggas. Kravet på tekniskt samråd
slopas när vissa typer av enklare byggnader ska flyttas. Vidare ska kommunerna i sina översiktsplaner berätta hur
de tänker tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder.
(Prop. 2013/14:59, bet. CU22, prot. 98)
Starkare skydd vid telefonförsäljning av
pensionstjänster (CU23)
Konsumentskyddet vid telefonförsäljning av tjänster på
premiepensionsområdet ska förbättras. I dag finns problem med att konsumenter felaktigt påstås ha ingått ett
avtal eller att de inte förstår vad ett avtal innebär. Därför
stärks nu skyddet för konsumenterna.
När företag via telefon säljer rådgivnings- eller förvaltningstjänster som gäller premiepension ska det krävas
att konsumenten accepterar skriftligt. Om företag utför
tjänster trots att det inte finns något giltigt avtal, ska konsumenten inte vara betalningsskyldig. Företag ska också
innan avtalet ingås lämna viss information och alla avtalsvillkor till konsumenten. (Prop. 2013/14:71, bet. CU23,
prot. 94, 95)
Lättare byta mobilleverantör (CU24)
Det ska bli enklare att säga upp mobiltelefonabonnemang
och andra abonnemang på elektroniska kommunikationstjänster. Konsumenterna ska också friare kunna använda
mobiltelefoner och annan utrustning som de har köpt
ihop med sådana abonnemang.
Uppsägningstiden för kommunikationstjänster ska få
vara högst en månad. Avtal med bindningstid ska kunna
sägas upp en månad före bindningstidens slut. Konsumenterna ska ha rätt att få operatörslås borttagna snabbt
och kostnadsfritt efter den första bindningstiden. (Prop.
2013/14:79, bet. CU24, prot. 90)
Den obligatoriska byggfelsförsäkringen avskaffas
(CU25)
Kravet på att den som ska börja bygga ett bostadshus
måste ha en byggfelsförsäkring tas bort. Byggfelsförsäkringen är en obligatorisk försäkring som i dagsläget måste
tecknas innan bygget av ett bostadshus påbörjas. Om vissa
villkor är uppfyllda kan försäkringen utnyttjas under de
första tio åren efter det att huset är färdigbyggt.
Reglerna om färdigställandeskydd blir kvar och förs
över till en egen lag. Färdigställandeskyddet gäller när
småhus beställs av privatpersoner och ger ersättning för
extra kostnader om de företag som anlitats går i konkurs
under byggtiden. (Prop. 2013/14:125, bet. CU25, prot. 99)
Aktiebolagslagen ska bli enklare (CU26)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att göra aktiebolagslagen enklare.
Förenklingarna innebär bland annat följande:
• Kravet på att styrelsen i ett privat aktiebolag ska
fastställa en skriftlig arbetsordning och skriftliga
instruktioner om arbetsfördelning tas bort.
• Kravet på att de som bildar ett aktiebolag ska bo i ett
EES-land tas bort. Detsamma gäller för likvidatorer,
de som avvecklar aktiebolag.
• Det blir enklare att minska aktiekapital och att teckna
nya aktier genom betalning.
• En fordran mot en delägare som utträtt ur ett handelsbolag ska sluta att gälla efter fem år.
(Prop. 2013/14:86, bet. CU26, prot. 119)
Nya regler för att erkänna utländska domar
inom civilrätt (CU27)
Bryssel I-förordningen reglerar domstolars behörighet
när det gäller civilrätt. Den började gälla 2013 och syftar
till att det ska gå snabbare och bli enklare att verkställa
domar i EU.
Med anledning av förordningen införs nya regler som
gäller verkställande av utländska domar. För att en utländsk dom ska kunna verkställas i Sverige enligt gällande
bestämmelser krävs att en domstol först fattar ett särskilt
beslut om att domen går att verkställa. I dag fattas sådana
beslut av Svea hovrätt. Enligt de nya reglerna ska prövningen i stället göras i tingsrätt. De flesta av dessa lagändringar
börjar gälla den 10 januari 2015. (Prop. 2013/14:219, bet.
CU27, prot. 130, 131)
Ny kontrollmyndighet för märkning av
textilprodukter (CU28)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag för
märkning av textilier. Lagen ska komplettera EU:s regler
om textilmärkning. Konsumentverket får i uppdrag att
kontrollera textilmarknaden. Myndigheten ska bland annat informera om bestämmelser kring textilmärkning så
att regelverket följs. (Prop. 2013/14:171, bet. CU28, prot.
119)
Lättare att hyra ut bostadsrätt i andra hand
(CU29)
Den som äger en bostadsrätt ska få större möjligheter att
hyra ut sin lägenhet i andra hand. Skälen som bostadsrättsinnehavaren anger för att få hyra ut i andra hand ska
bedömas mer generöst än tidigare.
Bostadsrättsföreningar ska få ta ut en särskild avgift av
en bostadsrättsinnehavare som hyr ut sin lägenhet. Avgiften ska ersätta föreningen för extra kostnader som uthyrningar i andra hand kan innebära. (Prop. 2013/14:142,
bet. CU29, prot. 108)
Våld i hemmet ska inte leda till vräkning (CU30)
Personer som utsatts för våld i nära relationer ska få större
möjligheter att behålla sin bostad. När en person vräks
från sin hyresrätt eller bostadsrätt på grund av att han eller hon har misskött sig ska det särskilt beaktas om mis�skötseln beror på att personen har utsatts för brott av en
närstående eller tidigare närstående. Om så är fallet ska
han eller hon kunna få bo kvar.
Hyresgäster ska också få ett bättre skydd mot överraskande vräkning. Om en hyresgäst missköter sig ska hyresvärden i regel ge hyresgästen en varning. Först efter det
ska hyresgästen kunna bli vräkt, om han eller hon fortsätter att missköta sig. Om det uppstår en tvist mellan hy-
resvärden och hyresgästen om förlängningen av ett hyresavtal ska socialnämnden få information om detta. (Prop.
2013/14:195, bet. CU30, prot. 108)
Nej till delar i regeringsförslag om plan- och
bygglagen (CU31)
Riksdagen sa nej till tre delar i regeringens proposition En
enklare planprocess om ändringar i plan- och bygglagen.
Ett av de förslag riksdagen sa nej till i regeringens proposition är att det inte ska vara obligatoriskt för kommunerna att upprätta en detaljplan i lika stor utsträckning
som det är i dag. Civilutskottet har förberett riksdagens
beslut och anser att regeringens förslag innebär att kravet
på detaljplan blir alltför begränsat. Det kan medföra en
osäkerhet om när en detaljplan måste finnas.
Riksdagen sa också nej till förslaget om att kommunfullmäktige i större utsträckning än i dag ska kunna ge
kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden i uppdrag att
anta detaljplaner. Här betonar civilutskottet vikten av
möjlighet till insyn i detaljplansärenden samt att det i dag
finns en väl etablerad praxis för kommunfullmäktiges rätt
att delegera detaljplansärenden.
Riksdagen sa även nej till regeringens förslag om att
de bestämmelser i en detaljplan som rör utformning av
byggnadsverk och tomter ska sluta gälla efter genomförandetidens slut, med vissa undantag. Civilutskottet har
invändningar mot att förslaget innebär att vissa bestämmelser i en detaljplan inte ska användas trots att planen i
övrigt fortfarande gäller. Det kan leda till en stor osäkerhet
för dem som söker bygglov inom planområdet.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i övrigt. Det gäller bland annat förslaget om att begränsa kommunernas
möjlighet att bestämma egna tekniska egenskapskrav i
fråga om energiprestanda med mera. (Prop. 2013/14:126,
bet. CU31, prot. 129, 130)
Mindre bostadshus ska inte kräva bygglov (CU32)
Den som vill bygga ett komplementbostadshus på högst 25
kvadratmeter på sin tomt ska inte längre behöva bygglov.
En- och tvåbostadshus ska kunna byggas till med högst
15 kvadratmeter och förses med högst två takkupor utan
bygglov. Det ska också bli tillåtet att utan bygglov inreda
enbostadshus med ytterligare en bostad. Detta gäller även
om åtgärderna strider mot detaljplanen. Man måste dock
fortfarande göra en bygganmälan till kommunen, utom
för takkupor. (Prop. 2013/14:127, bet. CU32, prot. 119)
Bullerprövning enligt miljöbalken och plan- och
bygglagen samordnas (CU33)
Ett hinder för bostadsbyggande är osäkerhet om hur buller från till exempel trafik ska hanteras vid planering och
byggande av nya bostäder. Därför ändras nu miljöbalken
och plan- och bygglagen så att de stämmer bättre överens
med varandra. I plan-och bygglagen införs nya krav på att
förebygga bullerproblem som kan påverka människors
hälsa vid utformningen och placeringen av bostäder. Det
ställs också nya krav på redovisning av bullervärden vid
planläggning och prövning av bygglov.
Den myndighet som kontrollerar buller från omgivningen vid bostäder enligt miljöbalken ska i de flesta fall
inte få besluta om till exempel förbud om beräknade bullervärden har angetts i en planbeskrivning till en detaljplan eller i ett bygglov och bullret inte överskrider dessa
värden.
De nya reglerna gäller från den 2 januari 2015. (Prop.
2013/14:128, bet. CU33, prot. 130, 131)
Strängare kontroller av gode män och förvaltare
(CU34)
Kontrollen av att personer som ska utses till gode män
eller förvaltare är lämpliga skärps. En god man eller för-
valtare kan företräda en annan persons intressen om den
personen av någon anledning, exempelvis sjukdom eller
hög ålder, inte kan sköta sina egna angelägenheter.
Om den som behöver en god man eller förvaltare har
föreslagit en person för uppdraget ska denna person som
regel utses, om lämplighetskraven är uppfyllda och han eller hon vill åta sig uppdraget. Lämpligheten ska kontrolleras i så stor utsträckning som det behövs. Kommunernas
överförmyndare ska ansvara för att gode män och förvaltare får den utbildning de behöver.
För att det ska finnas tillräckligt många gode män och
förvaltare förbättras också deras villkor. Ett exempel på
det är att den som är god man eller förvaltare ska kunna
lämna sitt uppdrag även om en ersättare inte har utsetts,
exempelvis vid hot eller våld. (Prop. 2013/14:225, bet.
CU34, prot. 130, 131)
Fler oseriösa företagare ska kunna meddelas
näringsförbud (CU35)
En ny lag om näringsförbud ska ersätta den gamla. Den
nya lagen ska göra det lättare att meddela oseriösa företagare näringsförbud.
Den innebär följande:
• Kretsen av personer som kan få näringsförbud utökas
till att omfatta alla som faktiskt utövar ledning över
en verksamhet. Det ska inte spela någon roll i vilken
associationsrättslig form verksamheten bedrivs.
• Kronofogdemyndigheten ska kalla den som har
fått näringsförbud till ett inledande samtal för att
informera om vad näringsförbudet innebär. Myndigheten kan då också få nödvändiga upplysningar om
hur personen försörjer sig. Om det behövs kan det
bli flera samtal. Om den kallade uteblir kan han eller
hon få betala vite. (Prop. 2013/14:215, bet. CU35,
prot. 126, 127)
Nya regler ska lösa problem med
fordonsmålvakter (CU36)
Om en person som står som registrerad ägare till en bil har
obetalda skatter och avgifter som är kopplade till bilen får
Kronofogden rätt att ta bilen i anspråk. Syftet med den nya
lagen är att komma till rätta med problemen med så kal�lade fordonsmålvakter. En fordonsmålvakt är en person
som står som ägare till en bil i vägtrafikregistret i stället för
den person som faktiskt äger och/eller använder bilen. Fordonsmålvakter saknar ofta utmätningsbara tillgångar och
används för att slippa betala skatter, trafikförsäkring och
felparkeringsavgifter. Eftersom den registrerade ägaren inte
är den faktiska ägaren går det oftast inte heller att utmäta
bilen för betalning av skulderna, något som nu ändras.
Bestämmelserna om flyttning av fordon ändras också.
Om en bil står felparkerad och den registrerade ägaren har
stora fordonsrelaterade skulder blir det möjligt att flytta
bilen och inte återlämna den till ägaren förrän skulderna
och kostnaderna för flytten är betalda.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om fordonsrelaterade skulder. (Prop.
2013/14:176, bet. CU36, prot. 108)
Riksdagen välkomnar översyn av riksintressen
(CU37)
I miljöbalken finns bestämmelser om hushållning med
vissa markoch vattenområden som anses vara av riksintresse. En granskning från Riksrevisionen visar att statens
hantering av dessa riksintressen försvårar för kommunerna att planera nya bostäder. Riksrevisionen påpekar att
kommunerna inte har fått tillräckligt med stöd från länsstyrelserna som i sin tur inte har fått stöd från Boverket.
Riksrevisionen efterfrågar de direktiv om att utreda systemet med riksintressen som regeringen utlovade hösten
2012.
Regeringen har redovisat sin syn på granskningen i en
skrivelse till riksdagen. Av redovisningen framgår att regeringen nu har tillsatt en utredare som ska se över miljöbalkens hushållningsbestämmelser och särskilt bestämmelserna om riksintressen. I översynen ingår att utreda
riksintressenas inverkan på bostadsförsörjningen. Enligt
regeringen kommer utredningen att hantera alla de frågeställningar som Riksrevisionen tar upp i sin granskningsrapport.
Civilutskottet har gått igenom regeringens redovisning
och välkomnar översynen. Utskottet konstaterar även
att Boverket och länsstyrelserna ska få i uppdrag att öka
samordningen och förbättra tillämpningen av reglerna för
riksintressen.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill
säga avslutade ärendet. (Skr. 2013/14:176, bet. CU37, prot.
130, 131)
Uppskov med behandling av ärenden (CU38)
Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens propositioner
2013/14:236 Elektronisk ansökan om lantmäteriförrättning och 2013/14:239 EU:s tåg-, fartygs- och busspassagerarförordningar – tillsyn och sanktioner samt de motioner
som kan komma att lämnas med anledning av propositionerna. Även nya ärenden som riksdagens kammare kan
komma att skicka till civilutskottet under resten av riksmötet 2013/14 ska skjutas upp till nästa riksmöte. (Bet.
CU38, prot. 129, 130)
Finansutskottet (FiU)
bereder ärenden om
• allmänna riktlinjer för den ekonomiska
politiken och för budgetregleringen
• Riksbankens verksamhet
• penning-, kredit-, valuta- och statsskuldspolitiken
• kredit- och fondväsendet
• det affärsmässiga försäkringsväsendet
• Riksrevisionen
• den kommunala ekonomin
• statliga arbetsgivarfrågor, statlig statistik,
redovisning, revision och rationalisering
• statens egendom och upphandling i allmänhet
• förvaltningsekonomiska frågor i övrigt som inte rör
enbart ett visst ämnesområde
• budgettekniska frågor.
Utskottet ska dessutom bereda förslagen till utgiftstak,
utgiftsramar för statsbudgetens 27 utgiftsområden och
till beräkning av statens inkomster samt sammanställa
statsbudgeten.
Finansu tskottet bereder ärenden om anslag inom
utgiftso mrådena 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning,
25 Allmänna bidrag till kommuner, 26 Statsskuldsräntor
m.m. och 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen.
Ja till budgetpropositionens riktlinjer och
utgiftsramar (FiU1)
Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och utgiftsramarna i regeringens budgetproposition
för 2014. Utgiftsramarna är styrande när sedan riksdagen
senare under hösten fattar beslut om de olika anslagen.
Riksdagen beslutade om en rättelse i förhållande till propositionen när det gäller Riksgäldens nettoutlåning och
inkomstberäkningen. Budgetens utgifter blir totalt 865,7
miljarder kronor och inkomsterna 820,4 miljarder kronor
för 2014. Slutsumman, det vill säga statens budgetsaldo,
blir därmed - 45,2 miljarder kronor.
Läget är fortsatt osäkert i den svenska ekonomin, konstaterar finansutskottet. Sveriges BNP bedöms växa med
1,2 procent 2013 och 2,5 procent 2014. Lågkonjunkturen
har blivit mer utdragen än vad som väntades i budgetpropositionen för 2013. Den svaga internationella konjunkturen kommer enligt prognoserna att innebära att exporten
utvecklas svagt. Konsumtionen fortsätter därför att vara
viktig för tillväxten de kommande åren.
Besluten på inkomstsidan innebär bland annat följande:
• Jobbskatteavdraget förstärks och skiktgränsen för
statlig inkomstskatt höjs.
• Höjt grundavdrag för äldre.
• Stöd för yrkesintroduktionsanställningar.
Inriktningen av den ekonomiska politiken innebär vidare
bland annat följande:
• Nya och bredare vägar för unga in på arbetsmarknaden och bättre möjligheter för långtidsarbetslösa.
• Bättre möjligheter för lärare att göra karriär.
• Åtgärder för ökad kvalitet och mer kunskap i skolan.
• Enklare regler för nyproduktion av hyresrätter, och
enklare och effektivare plan- och byggprocess.
• Åtgärder för att förbättra standarden för hushåll med
svag ekonomi och för ekonomiskt utsatta barnfamiljer.
Riksdagen sa också ja till ändringar i den så kallade löneunderlagsregeln i 3:12-reglerna för fåmansföretag.
Ändringarna ska begränsa möjligheterna till ett överutnyttjande av regelverket. Riksdagen gjorde samtidigt ett
tillkännagivande till regeringen. Regeringen bör noga
följa utvecklingen av dessa förändringar och vid behov
skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag som ytterligare justerar regelverket. (Prop. 2013/14:1, bet. FiU1,
prot. 31)
Pengar till samhällsekonomi och
finansförvaltning (FiU2)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 14,1 miljarder kronor till samhällsekonomi och finansförvaltning för 2014. I den summan ingår
även Riksrevisionens förslag till anslag för sin verksamhet.
Mest pengar går till statliga tjänstepensioner. Andra stora
anslag gäller myndigheter som Statistiska centralbyrån,
Finansinspektionen och Riksgälden. (Prop. 2013/14:1,
bet. FiU2, prot. 49)
Pengar till allmänna bidrag till kommuner (FiU3)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om cirka 93,6 miljarder kronor till kommuner för
2014. Den största summan pengar går till kommunalekonomisk utjämning och är på drygt 90 miljarder kronor.
Utjämningssystemet ska skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan olika kommuner och landsting.
De andra anslagen innehåller bidrag för utjämning av
kostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funk-
tionshindrade, LSS, och bidrag till organisationer inom
det kommunalekonomiska området.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag på ändringar i det kommunala utjämningssystemet. Inkomstutjämningsavgiften ska sänkas för de kommuner som
betalar sådan. De kommuner och landsting som förlorar
på detta ska få en kompensation som motsvarar intäktsminskningen. (Prop. 2013/14:1, bet. FiU3, prot. 35)
Pengar till statsskuldsräntor (FiU4)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 22 miljarder kronor till statsskuldsräntor för
2014. (Prop. 2013/14:1, bet. FiU4, prot. 49)
Pengar till Sveriges EU-avgift (FiU5)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 37,7 miljarder kronor till Sveriges EU-avgift
för 2014. Finansutskottet påpekar i sitt beslutsunderlag
liksom tidigare att EU:s budgetpolitik ska präglas av restriktivitet och att EU-budgeten bör reformeras och moderniseras. (Prop. 2013/14:1, bet. FiU5, prot. 49)
Starkt resultat för AP-fonderna under 2012
(FiU6)
Finansutskottet har granskat regeringens redovisning av
AP-fondernas verksamhet till och med 2012. I skrivelsen
redogör regeringen för resultatet av AP-fonderna under
2012 och utvärderar fondernas långsiktiga förvaltning.
Under 2012 gjorde AP-fonderna ett positivt resultat på
drygt 100 miljarder kronor, vilket kan jämföras med en
förlust på drygt 17 miljarder kronor 2011. Pensionskapitalet ökade med drygt 85 miljarder kronor. AP-fondernas
långsiktiga resultat förbättrades också avsevärt under året.
Samtidigt förstärks mönstret av kraftigt varierande resultat under 2000-talet. Anledningen till de stora variatio-
nerna är bland annat att det har varit extremt oroligt på
finansmarknaderna under det senaste årtiondet.
Regeringen har också granskat fondernas riktlinjer för
anställningsvillkor, ersättningar och personalförmåner.
En jämförelse visar att AP-fonderna inom vissa områden
har mer generösa förmåner än andra myndigheter. Riksdagen tycker att det är viktigt för allmänhetens förtroende
för AP-fonderna att fonderna har samma eller liknande
riktlinjer som andra statliga myndigheter och att riktlinjerna följs.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga
avslutade ärendet. (Skr. 2012/13:130, bet. FiU6, prot. 31)
Fler kvalitetskrav på Sveriges officiella statistik
(FiU7)
De kvalitetskrav på officiell statistik som i dag finns angivna i lagen är otillräckliga och för allmänt hållna. Därför
ska lagen kompletteras med fler kvalitetskrav. Kraven ska
utgå från följande kriterier, som finns angivna i EU-regler
om statistik:
• relevans
• noggrannhet
• aktualitet
• punktlighet
• tillgänglighet och tydlighet
• jämförbarhet
• samstämmighet.
Kraven ska gälla alla myndigheter som har statistikansvar.
Som en anpassning till EU-regler ska de som är skyldiga att lämna uppgifter till Sveriges officiella statistik
också lämna uppgifter som ska användas till europeisk
statistikproduktion. Till skillnad från tidigare måste även
kommunalförbund lämna uppgifter för framställning av
officiell statistik. (Prop. 2013/14:161, bet. FiU7, prot. 116)
Finansinspektionen ska få ta ut avgifter för tillsyn
(FiU8)
Finansinspektionen ska få ta ut avgifter för sin tillsyn av
kreditinstitut och värdepappersbolag samt för prövning av
ansökningar och anmälningar. Den nya lagen är en anpassning till EU-regler. (Prop. 2013/14:30, bet. FiU8, prot.
35)
Riksrevisionens årliga rapport (FiU9)
Riksrevisionen har lämnat sin årliga rapport för 2013 till
riksdagen. Rapporten sammanfattar Riksrevisionens revision och effektivitetsrevision av de statliga myndigheterna.
Riksrevisionen konstaterar att regeringen ger många
myndigheter undantag från redovisningsreglerna, vilket
oroar finansutskottet. Enligt Riksrevisionen riskerar dessa
undantag att påverka möjligheten att uttala sig om ifall
myndigheters årsredovisningar ger en rättvisande bild av
verksamheten eller inte. Finansutskottet tycker därför att
undantag ska ges i så liten utsträckning som möjligt.
Riksdagen lade Riksrevisionens rapport till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Redog. 2012/13:RR5,
Statsbudgeten för 2014 (FiU10)
Riksdagen överlämnade till regeringen en sammanställning av riksdagens beslut om statsbudgeten för 2014. (Bet.
FiU10, prot. 50)
Ändringar i statsbudgeten för 2013 (FiU11)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i
statsbudgeten för 2013. Beslutet innebär ändringar av nivån på ramarna för 12 utgiftsområden. Ramen höjs för 10
utgiftsområden och sänks för 2. Nivån på 22 anslag inom
14 utgiftsområden ändras också. Anslagen ökar med ungefär 5,8 miljarder kronor. Minskningarna ligger på 574
850 000 kronor och ska användas till att finansiera en del
av anslagsökningarna. Dessutom blir det förändringar av
vissa bemyndiganden att ingå ekonomiska förpliktelser.
Även användningen av ett anslag ändras. (Prop. 2013/14:2,
Gamla tjugo- och femtiolappar ska försvinna
(FiU12)
De 20-, 50- och 1 000-kronorssedlar som finns i dag ska
sluta att fungera som betalningsmedel efter den 30 juni
2016. 100- och 500-kronorssedlarna och en- två- och
femkronorsmynten slutar fungera efter den 30 juni 2017.
Orsaken är att nya sedlar och mynt ska införas, med start
i oktober 2015. Riksbanken konstaterar att dubbla versioner av sedlar och mynt med samma valörer innebär onödiga kostnader för samhället.
Riksdagen sa ja till Riksbankens förslag. (Redog.
2013/14:RB3, bet. FiU12, prot. 131)
EU-förslag om bankakut strider mot
subsidiaritetsprincipen (FiU13)
EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om en gemensam rekonstruktionsmekanism och rekonstruktionsfond
för EU:s bankunion. Riksdagen anser att delar av förslaget
strider mot de så kallade subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Riksdagen anser också att det är osäkert
om förslaget är förenligt med EU-fördraget och beslutade
att skicka ett motiverat yttrande till EU.
Rekonstruktionsmekanismen ska omfatta alla länder
som väljer att delta i bankunionen. En rekonstruktionsnämnd övertar delar av de nationella myndigheternas
beslutanderätt, och en gemensam rekonstruktionsfond
ersätter de nationella fonderna. Finansutskottet har förberett riksdagens beslut. Utskottet anser att förslaget inte
innehåller ett tillräckligt starkt skydd mot att nationella
budgetmedel kan användas för att finansiera avvecklingsfonden. Det gäller i synnerhet under den period då fonden byggs upp, då den saknar tillräckligt med resurser för
att hantera en kris.
Kommissionens förslag innebär en betydande koncentration av makt till EU:s institutioner och myndigheter,
anser finansutskottet. Målet med förslaget skulle även
kunna uppnås med en jämnare maktfördelning mellan
EU-organen och EU-länderna. Utskottet ifrågasätter också kommissionens makt och roll. Det finns tydliga risker
för sammanblandning av roller, vilket kan påverka effektiviteten.
Invecklad och till och med svår att förstå. Det är finansutskottets syn på processen för hur beslut om rekonstruktion eller avveckling av en bank ska gå till. Flera olika institutioner och myndigheter är inblandade, och riksdagen
är tveksam till om det kommer att fungera effektivt i ett
krisläge. (KOM(2013) 520, utl. FiU13, prot. 13)
Skärpta krav på snabblåneföretag (FiU14)
Konsumentskyddet för personer som lånar pengar ska bli
bättre. Företag som ger och förmedlar krediter till konsumenter ska uppfylla vissa krav och kontrolleras av Finansinspektionen. Företagen ska driva verksamheten på
ett sunt sätt. Ledning och större ägare måste vara lämpliga
för att driva den här typen av verksamhet. Syftet är att bidra till att minska konsumenternas problem med skulder.
(Prop. 2013/14:107, bet. FiU14, prot. 98)
Nej till förslag om att uppmana regeringen att ta
tillbaka budgetförslag om höjd gräns för statlig
inkomstskatt (FiU15)
Riksdagen sa nej till finansutskottets förslag om att riksdagen i ett tillkännagivande ska uppmana regeringen att
ta tillbaka sitt budgetförslag om höjd skiktgräns för statlig
inkomstskatt. Regeringens förslag lämnades i budgetpropositionen för 2014.
Finansutskottet anser att regeringens budgetförslag utgör en oansvarig finanspolitik som dessutom får felaktiga
fördelningspolitiska effekter. Utskottets förslag är ett utskottsinitiativ.
Riksdagen anser att regeringens budgetproposition ska
behandlas som ett helhetsförslag. Budgetpropositionen
omfattar både intäkter och utgifter och innehåller bland
annat förslaget om höjd gräns för statlig inkomstskatt.
Det strider mot riksdagsordningens intentioner och en
etablerad konstitutionell praxis att uppmana regeringen
att återta delar av budgeten, anser riksdagen. Riksdagen
pekar på att en höjning av skiktgränsen beräknas leda till
fler arbetade timmar i ekonomin samt ökad tillväxt. (Bet.
FiU15, prot. 17, 18)
Riksdagen ändrade beslut om höjd skiktgräns för
inkomstskatt (FiU16)
Riksdagen bestämde den nedre skiktgränsen för statlig
inkomstskatt till 420 800 kronor för 2014. Därmed sa riksdagen ja till ett förslag från finansutskottet.
När riksdagen beslutade om budgetpropositionens utgiftsramar och inkomster för 2014 beslutade man att höja
gränsen för när statlig inkomstskatt ska tas ut, från en årsinkomst på 420 800 kronor till 435 900 kronor. Nu sänker
riksdagen gränsen för statlig inkomstskatt till 420 800 kronor, samma gräns som före höjningen.
Konstitutionsutskottet, KU, har granskat finansutskottets förslag och anser att det inte strider mot riksdagsordningen (se konstitutionsutskottets bet. 2013/14:KU32).
(Bet. FiU16, prot. 39, 44)
Ändrade krav för betalningar och gireringar i
euro (FiU17)
Finansinspektionen ska se till så att betalningsleverantörer följer reglerna i EU:s så kallade Sepaförordning. Förordningen innehåller krav för betalningar och gireringar
i euro. Syftet är att skapa gemensamma regler för betalningar mellan länder inom EU. Samma villkor ska gälla
oavsett om en betalning i euro görs inom ett land eller
mellan länder.
Övergångsperioden för så kallade understödsföreningar förlängs till slutet av 2017. Det gäller tjänstepensionskassor och andra föreningar som erbjuder personförsäkringar för anställda i vissa företag eller yrkesgrupper.
Regeringen har tidigare tillsatt en utredning som ska ta
fram nya regler för tjänstepensionsinstitut. Övergångsreglerna förlängs för att vänta in resultatet av den utredningen. De nya reglerna gäller från den 1 januari 2015. (Prop.
2013/14:84, bet. FiU17, prot. 94)
Nya gränser för direktupphandling (FiU18)
Beloppsgränserna för när myndigheter får göra direktupphandling höjs. Syftet är att göra offentliga upphandlingar
mer effektiva.
Myndigheter ska anteckna skälen till att de gör direktupphandling och annat av betydelse om upphandlingens värde överstiger 100 000 kronor. Det införs krav på att
myndigheterna ska ha riktlinjer för direktupphandlingar.
(Prop. 2013/14:133, bet. FiU18, prot. 116)
Reglerna för kapitaltäckning förstärks (FiU19)
Riksdagen har beslutat om två nya lagar för att förstärka
kapitaltäckningsreglerna för banker och andra kreditinstitut.
Den ena lagen innebär att kreditinstituten måste ha olika slag av kapitalbuffertar. Den gör det möjligt att ingripa
om kraven på kombinerad buffert inte uppfylls. Syftet med
lagen är att stärka institutens motståndskraft, vilket är viktigt i läge av finansiell kris. Lagen kompletterar EU:s tillsynsförordning som började att gälla den 1 januari 2014.
Den andra lagen gäller hur tillsynen ska utövas över
kreditinstitut och värdepappersbolag i fråga om kapitalbas
och likviditet. Lagen kompletterar EU:s tillsynsförordning
och genomför delar av EU:s så kallade kapitaltäckningsdirektiv.
Riksdagen har också beslutat om lagändringar som
bland annat innebär tydligare krav på institutens bolagsstyrning, begränsning av rörliga ersättningar och stärkt
skydd för visselblåsare. Genom lagändringarna anpassas
de svenska reglerna till bestämmelser i kapitaltäckningsdirektivet. (Prop. 2013/14:228, bet. FiU19, prot. 131)
Ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska
politiken och budgetpolitiken (FiU20)
Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen presenterade i
den ekonomiska vårpropositionen.
Finansutskottet har förberett riksdagens beslut. Utskottet konstaterar att svensk ekonomi tack vare starka
offentliga finanser har visat stor motståndskraft när finans- och skuldkrisen drabbade världsekonomin. Viktiga
stabiliseringspolitiska åtgärder har genomförts som stöttat
tillväxten och stärkt ekonomin. Sveriges offentliga finanser är i dag bland de starkaste i Europa. Bedömningen är
att svensk ekonomi nu gradvis kommer att förbättras, och
därmed avtar behovet av att stötta ekonomin via finanspolitiken. Finansutskottet delar regeringens bedömning att
finanspolitiken nu bör inriktas på att vända underskotten
i de offentliga finanserna till balans och därefter överskott.
Utskottet delar även regeringens och Finanspolitiska rådets bedömning att överskottsmålet bör ligga fast. Över-
skottsmålet är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande.
Inriktningen av politiken bör fortsatt vara att genom
långsiktiga reformer föra Sverige mot full sysselsättning
genom att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt samt
stärka den svenska konkurrenskraften och kunskapen i
skolan. Fördelningspolitiken bör även fortsättningsvis
vara inriktad på ökad sysselsättning, bättre utbildning och
minskat utanförskap. Skolan, sjukvården och äldreomsorgen ska präglas av god kvalitet och tillgänglighet. Det är
enligt utskottet bra och nödvändigt att regeringen noga
följer utvecklingen av hushållens skuldsättning och kan
vidta ytterligare åtgärder om skuldsättningen skulle öka
på ett sätt som förstärker obalanserna i ekonomin.
Regeringen har även lämnat en skrivelse med anledning av en granskning som Riksrevisionen gjort om transparensen i budgetpropositionen för 2014. Riksdagen sa
nej till den motion som lämnats med anledning av skrivelsen samt lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga
avslutade ärendet. (Prop. 2013/14:100, skr. 2013/14:205,
Vårändringsbudget för 2014 och äganderätten till
Karlskronavarvet (FiU21)
Statens budget för 2014 ändras. Ändringarna gäller totalt
23 anslag inom 7 utgiftsområden. 13 anslag höjs och 10
sänks. Ändringarna betyder att anslagen på statens budget
ökar med 2,1 miljarder kronor.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten att köpet av stridsflygsystemet JAS 39 E
även ska få omfatta nyproduktion av komponenter och
flygplan.
Regeringen tar i vårändringsbudgeten även upp att
Försvarsmaktens undervattensförmåga har stor betydelse
för landets säkerhet. Riksdagen uppmanade i ett tillkän-
nagivande regeringen att se till att statens möjlighet till
inflytande över äganderätten till Karlskronavarvet säkras.
På Karlskronavarvet tillverkas ubåtar och annan materiel
med stor betydelse för försvarets undervattensförmåga.
Saab AB förhandlar i dagsläget om att köpa Karlskronavarvet. Regeringen ska också kunna ingå avtal med Saab
om att kompensera för kostnader som kan drabba bolaget
till följd av miljöskador på varvets fastigheter fram till dess
att företaget köpt varvet. (Prop. 2013/14:99, bet. FiU21,
prot. 123)
Nej till motioner om bank-, försäkrings- och
kreditupplysningsfrågor (FiU22)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om bank-, försäkrings- och kreditupplysningsfrågor. Motionerna handlar bland annat om kontanthantering, amorteringskrav på bostadslån, kreditupplysning
och bluffakturor, sparbankernas villkor och frågan om
delning av banker. (Bet. FiU22, prot. 94)
Riksbankens förvaltning 2013 (FiU23)
Finansutskottet har granskat Riksbankens förvaltning
för 2013. Riksbankens resultat för 2013 blev –2 miljarder
kronor. Det är närmare 4 miljarder kronor lägre än 2012.
Anledningen till det svaga resultatet är främst att marknadsvärdet på obligationerna i valutareserven har sjunkit,
eftersom marknadsräntorna stigit under året. Också under
de kommande fem åren väntas Riksbanken få ett resultat
som är väsentligt lägre än under de föregående fem åren.
Utestående sedlar och mynt har minskat med närmare
11 miljarder kronor mellan 2012 och 2013. Det totala värdet av utestående sedlar och mynt var därmed knappt 86
miljarder kronor i slutet av 2013.
Riksdagen beviljade riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för dess verksamhet och beviljade Riksbankens di-
rektion ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken
2013. Riksdagen godkände Riksbankens resultat- och
balansräkning för 2013 och riksbanksfullmäktiges förslag
till disposition av Riksbankens vinst. Beslutet innebär att
Riksbanken levererar in 3,3 miljarder kronor till statsbudgeten. (Redog. 2013/14:RB1, 2013/14:RB2, 2013/14:RR2,
Utvärdering av penningpolitiken för perioden
2011–2013 (FiU24)
Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för 2011–2013. Utskottet konstaterar att inflationen
har legat en bra bit under inflationsmålet på 2 procent
under hela utvärderingsperioden. Samtidigt har resursutnyttjandet i ekonomin legat under den normala nivån.
Med facit i hand tyder detta på att Riksbanken hade
kunnat bedriva en något mer expansiv penningpolitik
under 2012 och under början av 2013. Detta för att inflationen skulle ha kommit närmare målet och resursutnyttjandet i ekonomin skulle ha blivit högre under 2013. Finansutskottet påminner också om att utskottet även i den
förra utvärderingen av penningpolitiken, för perioden
2010–2012, drog slutsatsen att Riksbanken hade kunnat
föra en något mer expansiv penningpolitik.
Riksdagen godkände utvärderingen. (Bet. FiU24, prot.
26, 127)
Nej till motioner om statlig förvaltning och
statistikfrågor (FiU25)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 om statlig förvaltning och statistik. Skälet är främst att arbete redan har gjorts eller pågår
inom de områden motionerna tar upp. Motionerna handlar om effektiv statlig förvaltning, välfärdssystemet, osund
konkurrens, staten som arbetsgivare, löne- och anslags-
systemet i staten, en personalförsörjningskommission, fri
programvara med samhällsekonomisk betydelse, investeringar i fossil energi, diskonteringsränta, var myndigheter
ska placeras, design i offentlig verksamhet, behov av ny
statistik, budgetpropositionens innehåll, åtkomst av statliga data, försäljning av skärgårdsmark och ägarsituationen
för vissa försvarslokaler. (Bet. FiU25, prot. 78)
Nej till motioner om kommunala frågor (FiU26)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om kommunala frågor. Skälet är att utredningar
redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
Motionerna handlar om vinstutdelning i offentligt finansierade välfärdsverksamheter, avknoppning av kommunal
verksamhet, kommunala utjämningssystem, tillsynsavgifter, regelbyråkrati och handläggningstider. (Bet. FiU26,
prot. 75, 78)
Nej till motioner om offentlig upphandling
(FiU27)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om offentlig upphandling. Offentliga upphandlingar görs av stat, kommuner och landsting vid inköp av
vissa varor och tjänster. Motionerna handlar bland annat
om hårdare krav för offentlig upphandling i fråga om kollektivavtal, sociala hänsyn, småföretagande och närproducerade varor och tjänster. (Bet. FiU27, prot. 70, 71)
Finansföretag ska göra egna bedömningar av
kreditrisker (FiU28)
Fondbolag och förvaltare av alternativa investeringsfonder ska göra egna bedömningar av kreditrisker. De ska
inte förlita sig alltför mycket på kreditbetyg från kreditvärderingsinstitut för att bedöma kreditvärdigheten hos
en värdepappersfond eller en alternativ investeringsfond.
Finansinspektionen får i uppdrag att bevaka hur pensionsstiftelser använder kreditbetyg och gör kreditvärderingar.
De nya reglerna innebär att ett EU-direktiv genomförs
i Sverige. Reglerna gäller från den 21 december 2014, som
är det datum då EU-direktivet ska vara infört i EU:s medlemsländer. (Prop. 2013/14:108, bet. FiU28, prot. 131)
Stärkt skydd för clearing hos central motpart
(FiU29)
Nya regler för clearing hos central motpart gäller från
den 1 augusti 2014. De innebär att svensk civilrätt och
insolvensrätt anpassas till reglerna i EU-förordningen om
OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister.
Även anpassningar till det så kallade finality-direktivet genomförs.
EU-förordningen syftar till att insolvens hos en clearingmedlem, till exempel en bank, i så liten utsträckning
som möjligt ska drabba andra aktörer på finansmarknaden. På så sätt undviks att insolvens hos en part leder till
en dominoeffekt. Insolvens betyder ekonomiskt obestånd.
Lagändringarna minskar de rättsliga riskerna genom att
det blir tydligt vad som gäller om en clearingmedlem blir
insolvent.
En central motpart är en clearingorganisation som
genom att träda in som avtalspart går in som köpare till
alla säljare och säljare till alla köpare i värdepapperstransaktioner. Den begränsar därmed de risker som köpare
och säljare skulle få i förhållande till varandra. I Sverige
är Nasdaq OMX Stockholm AB den centrala motparten i
handeln med finansiella instrument. (Prop. 2013/14:111,
Gränsöverskridande förvaltning och
marknadsföring av investeringsfonder (FiU30)
Alternativa investeringsfonder och förvaltare av sådana
fonder som inte är baserade i ett EES-land men som har
tillstånd att driva verksamhet i ett EES-land kommer
framöver enklare att kunna utvidga sin verksamhet till
andra EES-länder genom ett så kallat underrättelseförfarande. Detta är i enlighet med EU:s så kallade AIFM-direktiv, som innehåller regler för förvaltning av alternativa
investeringsfonder.
Finansinspektionen får större möjligheter att ingripa
mot förvaltare som inte lever upp till bestämmelserna.
Reglerna som gäller penningtvätt och finansiering av
terrorism ändras så att förvaltning av alternativa investeringsfonder omfattas av samma regler som värdepappersfonder.
Reglerna om förvaltningen av investeringsfonder kan
enligt AIFM-direktivet börja användas tidigast 2015. Regeringen får bestämma när de nya reglerna ska börja gälla
i Sverige. Reglerna som gäller Finansinspektionen samt
penningtvätt och finansiering av terrorism gäller från den
1 augusti 2014. (Prop. 2013/14:113, bet. FiU30, prot. 124)
Bättre statistik över finansmarknaderna (FiU31)
Det ska bli lättare för Riksbanken, Finansinspektionen
och Statistiska centralbyrån, SCB, att samarbeta när det
gäller att samla in och analysera statistik över finansmarknaderna.
Det ska skapas en gemensam databas med ekonomisk
statistik hos SCB som Riksbanken och Finansinspektionen får direkt tillgång till. Finansföretag ska framöver
kunna lämna uppgifter direkt till SCB, och SCB ska kunna
lämna ut statistiska uppgifter till Riksbanken och Finansinspektionen. (Prop. 2013/14:161, bet. FiU31, prot. 116)
Statens upplåning och skuldförvaltning 2009–
2013 har utvärderats (FiU32)
Regeringen har utvärderat statens upplåning och förvaltning av statsskulden 2009–2013. Förutsättningarna för
statsupplåningen och förvaltningen har varierat ganska
mycket under perioden. Statens finanser har gått från ett
underskott på 176 miljarder kronor 2009, till balans 2010
och överskott 2011. Sedan blev det nya underskott under
2012 och 2013.
Finansutskottet har granskat regeringens utvärdering.
Utskottets intryck är att förvaltningen och upplåningen
har fungerat väl trots den ekonomiska oron internationellt. Sett i procent av bruttonationalprodukten, BNP, var
statsskulden lika hög 2013 som den var i början av 2009.
Det innebär cirka 35 procent. Räntekostnaderna för statsskulden har under perioden minskat från 0,7 procent av
BNP till 0,4 procent av BNP.
Utskottet bedömer att regeringens riktlinjer för förvaltningen av statsskulden har bidragit till en lägre upplåningskostnad samtidigt som riskerna verkar ha varit väl
avvägda. Utskottets intryck av Riksgäldskontorets verksamhet under utvärderingsperioden är gott.
säga avslutade ärendet. (Skr. 2013/14:196, bet. FiU32,
prot. 131)
Årsredovisning för staten 2013 (FiU33)
Regeringen har lämnat en årsredovisning för staten 2013
till riksdagen. Riksrevisionen har granskat årsredovisningen och lämnat en redogörelse om detta till riksdagen.
Regeringens årsredovisning innehåller utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt en resultaträkning,
balansräkning och finansieringsanalys. Där finns också
en uppföljning av de budgetpolitiska målen, uppgifter om
statsskuldens utveckling, redovisning och riskanalys av
statliga garantier och krediter, avgifter till och bidrag från
EU samt regeringens intygande över EU-medel.
Riksdagen sa nej till de motioner som lämnats med
anledning av skrivelsen och redogörelsen. Riksdagen lade
skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga
avslutade ärendet. (Skr. 2013/14:101, redog. 2013/14:RR4,
Goda resultat för kommuner och landsting 2013
(FiU34)
Regeringen har lämnat sin årliga skrivelse till riksdagen
om utvecklingen av ekonomin och verksamheterna i
kommunerna och landstingen.
Finansutskottet har gått igenom skrivelsen och kan
konstatera att resultaten för sektorn som helhet har varit
bra under flera år trots den långa lågkonjunkturen. Enligt
utskottet tyder det på att möjligheterna att driva en effektiv verksamhet med hög kvalitet har varit goda.
Både antalet arbetade timmar och antalet sysselsatta
2013 är tillbaka på ungefär samma nivåer som innan finanskrisen inleddes 2008. Det skapar förutsättningar för
ett ökat kommunalt skatteunderlag, vilket ytterligare kan
förstärka ekonomin och ge bättre förutsättningar att upprätthålla välfärden.
Regeringen har i sin skrivelse utökat resultatredovisningen av specialriktade statsbidrag till kommuner och
landsting. Utskottet välkomnar detta men vill att regeringen utvärderar och redovisar ännu fler bidrag.
säga avslutade ärendet. (Skr. 2013/14:102, bet. FiU34,
prot. 123)
Riksrevisionens årsredovisning 2013 (FiU35)
Riksrevisionen har överlämnat sin årsredovisning för
2013 till riksdagen. Finansutskottet har granskat årsre-
dovisningen. Den externa revisorn har kommit fram till
att Riksrevisionens årsredovisning är rättvisande. Utskottet betonar att det är viktigt att Riksrevisionens planerade
utvecklingsarbete håller sig inom myndighetens budget.
Detta ställer krav på myndighetens rutiner för ekonomisk
uppföljning. Riksdagen lade årsredovisningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Den externa revisorn har tidigare påtalat att ansvaret
för riksrevisorernas chefspensioner är oklart. Finansutskottet anser att det är Riksrevisionen som har arbetsgivaransvaret och det ekonomiska ansvaret för riksrevisorerna
och därmed också deras chefspensioner. För att förtydliga
detta uppmanade riksdagen riksdagsstyrelsen att låta ta
fram ett nytt förslag på regler. (Redog. 2013/14:RR1, bet.
FiU35, prot. 119)
Uppskov med behandling av ärenden (FiU36)
Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet
2014/15. Det gäller regeringens proposition 2013/14:238
Godkännande av rådets beslut om systemet för EU-budgetens finansiering, skrivelserna 2013/14:130 Redovisning
av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2013 och 2013/14:210
Resultatskrivelse avseende det finansiella systemet samt
redogörelse 2013/14:RR5 Riksrevisorernas årliga rapport
2014. Även eventuella följdmotioner samt nya ärenden
som riksdagens kammare kan komma att skicka till finansutskottet under resten av riksmötet 2013/14 ska skjutas upp till nästa riksmöte. (Bet. FiU36, prot. 132)
Regeringens redogörelse för förvaltningspolitiken
(FiU37)
Regeringen redogör i en skrivelse för vad den har gjort när
det gäller förvaltningspolitiken sedan hösten 2006 och för
utvecklingen inom statsförvaltningen under samma period. I skrivelsen behandlas bland annat statsförvaltningens
service, effektivitet och integritet, kompetensförsörjning
och digitalisering samt regeringens styrning och organisering av förvaltningen.
Finansutskottet tycker att skrivelsen visar att det har
stor betydelse hur den offentliga förvaltningen utvecklas,
organiseras och styrs. En väl fungerande offentlig förvaltning är mycket viktig för samhällsekonomin och den
ekonomiska tillväxten. Därför tycker utskottet att det är
glädjande att den svenska statsförvaltningen är bra ur ett
internationellt perspektiv. Riksdagen lade regeringens
skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
(Skr. 2013/14:155, bet. FiU37, prot. 119)
Försvarsutskottet (FöU)
bereder ärenden om
• totalförsvar
• samhällets räddningstjänst
• åtgärder för att minska samhällets sårbarhet
• kärnteknisk säkerhet och strålskydd
• sjö- och kustövervakning.
Försvarsutskottet bereder ärenden om anslag inom
utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.
Pengar till försvar och krisberedskap (FöU1)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 47,2 miljarder kronor i budgetanslag för försvaret
och samhällets krisberedskap för 2014. Stora budgetposter
är bland annat anslagen för Försvarsmaktens förbandsverksamhet och materielförsörjning. (Prop. 2013/14:1,
bet. FöU1, prot. 43, 44)
Nej till motioner om försvarets
personalförsörjning och personalpolitik (FöU2)
Riksdagen sa nej till motioner främst från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 om försvarets personalförsörjning och Försvarsmaktens personalpolitik. Skälet
är bland annat att Försvarsmakten och regeringen redan
arbetar med de frågor som motionerna tar upp. Motio-
nerna handlar om totalförsvarsplikt och mönstring, villkor för Försvarsmaktens militära personal, veteran- och
anhörigfrågor, jämställdhetsfrågor inom Försvarsmakten,
hemvärnets utbildnings- och övningsverksamhet samt
kraven på sökande till grundläggande militär utbildning.
(Bet. FöU2, prot. 58)
Nya regler för statsluftfarten (FöU3)
Lagreglerna om så kallad statsluftfart får formen av en
ramlag. Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer ska utforma de närmare bestämmelserna.
Statsluftfart är den luftfart som en stat bedriver för offentligt ändamål och utan att ha som syfte att tjäna pengar.
I Sverige handlar det främst om Försvarsmakten i form
av militär luftfart och om polisen och Kustbevakningen i
form av annan luftfart.
Lagändringarna gäller bland annat vissa definitioner av
begrepp och regler för tillsynen. (Prop. 2012/13:165, bet.
FöU3, prot. 17)
Nej till motioner om naturolyckor och
klimatfrågor (FöU4)
2011, 2012 och 2013 om naturolyckor och klimatfrågor.
Skälet är bland annat att regeringen och olika myndigheter redan arbetar med de frågor som motionerna tar upp.
Motionerna handlar om en nationell strategi och ansvar
för genomförande av klimatanpassningsåtgärder, förebyggande av naturolyckor kring Mälaren, Vänern och Göta
älv samt räddningstjänst i samband med översvämningar.
Andra motioner handlar om markägares möjligheter att
förebygga översvämningar, ersättning i samband med naturkatastrofer samt dna-märkning av olja som transporteras till havs. (Bet. FöU4, prot. 58)
Integritetsskydd vid signalspaning i
försvarsunderrättelseverksamhet (FöU5)
Regeringen har redovisat resultatet av den granskning av
signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet som har
genomförts under 2012.
Den myndighet som kontrollerar den aktuella verksamheten vid FRA är Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Siun. Kontrollverksamheten var
under 2012 ungefär lika omfattande som 2011. Resultaten
av 2012 års kontrollverksamhet har inte lett till att Siun
fört fram några synpunkter eller förslag till åtgärder till
regeringen eller överlämnat några ärenden till någon annan myndighet.
Försvarsutskottet håller med regeringen om att Siuns
kontroller bidrar till att skydda den personliga integriteten. Utskottet håller också med om att arbetet med att värna den personliga integriteten vid signalspaning är mycket
viktigt och välkomnar en eventuell fördjupad uppföljning
av lagstiftningen på området. Riksdagen lade regeringens
skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
(Skr. 2013/14:54, bet. FöU5, prot. 74)
Nej till motioner om strålskydd och
kärnkraftssäkerhet (FöU6)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om strålskydd, kärnteknisk säkerhet,
elsäkerhet och explosivämnen. Skälet är bland annat att
arbete redan pågår inom de områden motionerna tar
upp. Motionerna som rör strålskydd handlar om elektromagnetiska fält och deras hälsoeffekter, radon i bostäder,
starka laserpekare och solarieanvändning. Andra motioner handlar om kärnkraftverkens säkerhet, kärnavfallsavgiften, elsäkerhetsbestämmelser och användningen av
fyrverkeriprodukter. (Bet. FöU6, prot. 62)
Nej till motioner om försvarspolitiken (FöU7)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 om försvarspolitiska frågor.
Skälet är huvudsakligen att de områden motionerna tar
upp ingår i Försvarsberedningens arbete med försvarets
framtida inriktning. Motionerna handlar bland annat om
behovet av en säkerhetsstrategi, det svenska försvarets
förmåga, nordiskt försvarssamarbete, svenskt deltagande
i internationella insatser, behovet av en försvarsindustristrategi samt en avveckling av Försvarsexportmyndigheten. (Bet. FöU7, prot. 62)
Nya regler för dammsäkerhet (FöU8)
Arbetet med dammsäkerhet och tillsynen av dammar ska
förbättras. Damminnehavare måste göra konsekvensutredningar, och länsstyrelserna ska dela in dammarna i
dammsäkerhetsklasser baserat på dessa utredningar. Regeringen får möjlighet att införa föreskrifter för damminnehavarnas egenkontroll och rapportering. Den som är
skyldig att underhålla en damm i någon av de säkerhetsklasser som föreslås ska betala en årlig avgift som regeringen får möjlighet att använda till tillsynen av dammsäkerheten. (Prop. 2013/14:38, bet. FöU8, prot. 74)
Nej till motioner om olika typer av militär
verksamhet (FöU9)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 som rör olika typer av militär
verksamhet med mera. Motionerna tar bland annat upp
frågor om Försvarsmaktens grundorganisation, materielfrågor, övningsverksamhet, vindkraft och försvarsindustrifrågor. (Bet. FöU9, prot. 86)
Nya regler för hantering av radioaktivt avfall
(FöU10)
Radioaktivt avfall måste tas om hand på ett säkert sätt. Det
kallas slutförvaring. Tillstånd ska krävas för att utomlands
få slutförvara kärnavfall, kärnämne som inte ska användas på nytt eller annat radioaktivt avfall. För att ett sådant
tillstånd ska ges måste vissa krav vara uppfyllda. Bland annat måste Sverige och det aktuella landet ha ett avtal om
slutförvaring. Fördelarna med att slutförvara det radioaktiva avfallet utomlands måste också tydligt överväga fördelarna med att slutförvara i Sverige, detta ur kärnsäkerhets- eller strålskyddssynpunkt. Ändringarna innebär att
svenska regler anpassas till EU-regler. (Prop. 2013/14:69,
bet. FöU10, prot. 86)
Ny lag ska motverka olaglig tillverkning av
sprängämnen (FöU11)
En ny lag ska motverka olaglig tillverkning av sprängämnen. Allmänhetens tillgång till vissa kemiska ämnen som
tillsammans med andra ämnen kan användas för tillverkning av sprängämnen ska begränsas. Dessa kemiska ämnen kallas sprängämnesprekursorer.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag, som kompletterar EU:s regler om sprängämnesprekursorer.
Samtidigt med sitt förslag redovisar regeringen också
hur krisberedskapens utveckling i stort har sett ut. I samband med detta har försvarsutskottet också behandlat motioner från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013
om samhällets krisberedskap. Motionerna handlar bland
annat om skydd mot farliga ämnen, nordiskt samarbete,
informations- och cybersäkerhet, livsmedels- och dricksvattenförsörjning, den enskildes roll, civilförsvar, skydd
mot olyckor, reservkraft och lagring av olja. Riksdagen sa
nej till motionerna. (Prop. 2013/14:144, bet. FöU11, prot.
123, 124)
Försvarsmaktens förmåga till uthålliga insatser
har granskats (FöU12)
Riksrevisionen har i en rapport granskat Försvarsmaktens
förmåga till uthålliga insatser. Riksrevisionen har kommit
fram till att försvaret inte kommer att kunna nå upp till de
krav som ställs – varken i dag eller de närmaste åren. Det
saknas både tillräckligt med personal och materiel.
Regeringen har redovisat för riksdagen hur den ser på
granskningen. Regeringen anser att det är svårt att ta ställning till Riksrevisionens långtgående slutsatser. Antagandena och utgångspunkterna är för begränsade. Försvarsutskottet, som har gått igenom regeringens redovisning,
håller med regeringen.
Utskottet vill också framhålla följande:
• Regeringen har kunnat redovisa att Försvarsmakten
har löst sina uppgifter när det gäller de nationella
och internationella insatserna för perioden 2010–
2013. Regeringen har vidtagit åtgärder som motsvarar Riksrevisionens rekommendationer och kommer
att överväga fler åtgärder inför arbetet med nästa
försvarspolitiska inriktningsproposition.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det
vill säga avslutade ärendet. (Skr. 2013/14:185, bet. FöU12,
prot. 127)
Justitieutskottet ( JuU)
bereder ärenden om
• domstolarna
• arrendenämnderna och hyresnämnderna
• åklagarväsendet
• polisväsendet
• rättsmedicinen
• kriminalvården
• brottsbalken och rättegångsbalken.
Justitieutskottet bereder ärenden om anslag inom
utgiftsområde 4 Rättsväsendet.
Pengar till rättsväsendet (JuU1)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 40 miljarder kronor till rättsväsendet för
2014.
De största anslagen är
• polisorganisationen – drygt 21 miljarder kronor
• Sveriges Domstolar – drygt 5 miljarder kronor
• Kriminalvården – knappt 8 miljarder kronor.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Statens
kriminaltekniska laboratorium, SKL, blir en del av den
nya polismyndighet som bildas den 1 januari 2015. Sam-
tidigt blir Säkerhetspolisen en egen myndighet. (Prop.
2013/14:1, bet. JuU1, prot. 40, 43)
Regeringen får rätt att besluta om vissa regler
för strafftid (JuU2)
Riksdagen gav regeringen rätt att besluta om vissa regler
som rör beräkningen av strafftid för den som dömts för ett
brott. Det gäller bland annat regler för vilka åtgärder kommuner, landsting och enskilda ska vidta i samband med att
en dömd person meddelar att han eller hon inte kommer
att överklaga domen, en så kallad nöjdförklaring. Det gäller också regler för uppgifter som kommuner, landsting
samt enskilda vid icke-statliga vårdinrättningar i vissa fall
ska lämna i samband med att en dom verkställs. Regeringen har sedan tidigare rätt att besluta om motsvarande
regler för statliga myndigheter. (Prop. 2012/13:176, bet.
JuU2, prot. 22)
Nya EU-regler för domar där den dömde inte
varit närvarande i rätten (JuU3)
Regler för så kallade utevarodomar, domar där den dömde
inte varit närvarande under förhandlingen i rätten, EUanpassas. Beslutet gäller reglerna för när ett EU-land ska
erkänna och verkställa en utevarodom från ett annat EUland. Syftet är att reglerna i EU-länder ska likna varandra så mycket som möjligt och att det ska bli tydligt vilka
utevarodomar som kan verkställas i ett annat EU-land.
Däremot ska alla EU-länder även i fortsättningen ha egna
regler för när en domstol kan besluta om en utevarodom.
(Prop. 2012/13:156, bet. JuU3, prot. 17)
Tillägg till Europarådets konvention om rättsligt
samarbete (JuU4)
Riksdagen godkände ett tilläggsprotokoll till Europarådskonventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål. Sve-
rige har tidigare tillträtt själva konventionen, som handlar
om att länderna ska hjälpa varandra på olika sätt i brottsutredningar. För att Sverige ska kunna tillträda tilläggsprotokollet beslutade riksdagen om vissa lagändringar. Bland
annat blir rätten skyldig att översätta viktiga handlingar i
brottmål och skicka dem till berörda personer utomlands,
oavsett vilket land personerna vistas i. En person som är
föremål för en förundersökning i Sverige ska få förhöras
genom videokonferens bara om han eller hon säger ja till
detta. (Prop. 2012/13:170, bet. JuU4, prot. 22)
Länsstyrelsen i Stockholm tar över ärenden om
internationell delgivning (JuU5)
Nya och tydligare regler om internationell delgivning gäller från den 1 januari 2014. Delgivning innebär vanligtvis
att en handling lämnas eller skickas till en person, till exempel i samband med brottmål eller andra rättsliga ärenden. Vid internationell delgivning finns personen som blir
delgiven i ett annat land än avsändaren.
Bland annat ska de uppgifter i samband med delgivning som i dag sköts av Justitiedepartementet tas över av
Länsstyrelsen i Stockholms län. För att en person som
vistas utomlands ska kunna delges måste delgivningen
vara tillåten i det land där personen befinner sig. (Prop.
2012/13:182, bet. JuU5, prot. 26)
Lättare att utfärda kontaktförbud som gäller
gemensam bostad (JuU6)
Reglerna om kontaktförbud i gemensam bostad ändras.
Det ska inte längre krävas att risken för brott är påtaglig
för att kontaktförbud i gemensam bostad ska kunna utfärdas. Följden blir att risken för brott inte längre behöver
vara akut. Kontaktförbud i gemensam bostad innebär att
den person förbudet gäller inte får vara i den bostad som
den delar med personen som ska skyddas av förbudet.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om kontaktförbud. (Prop. 2012/13:182,
bet. JuU6, prot. 35)
Tillfälliga lagar om hemlig avlyssning och
övervakning får förlängd giltighetstid (JuU7)
Det finns i dag tre tillfälliga lagar om användningen av
hemliga tvångsmedel för att utreda eller förhindra vissa
särskilt allvarliga brott. Enligt en särskild tidsbegränsad
bestämmelse får hemliga tvångsmedel i vissa fall också
användas i underrättelseverksamhet. Till hemliga tvångsmedel räknas rumsavlyssning, teleavlyssning, teleövervakning och kameraövervakning som görs i hemlighet.
En utredning har gjorts om användningen av de tillfälliga lagarna. Den har kommit fram till att det finns ett
påtagligt behov av regler för användningen av hemliga
tvångsmedel vid brottsbekämpning. Regeringen arbetar
just nu med att göra reglerna permanenta. I arbetet ingår
bland annat att få en balans mellan behovet av en effektiv
brottsbekämpning och den grundlagsskyddade personliga
integriteten.
Riksdagen tycker det är bra att regeringen behandlar
ärendet grundligt och sa ja till att förlänga giltighetstiden
för de aktuella lagarna och bestämmelsen med ytterligare ett år. Beslutet innebär att de fortsätter att gälla till
och med den 31 december 2014. (Prop. 2012/13:180, bet.
JuU7, prot. 26)
Ny lag om registerkontroll av personer som ska
arbeta med barn (JuU8)
I dag ska arbetsgivare inom vissa områden där det förekommer kontakter med barn hämta in information från
polisens belastningsregister vid rekrytering av personal.
Från den 18 december 2013 gäller en ny lag om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn. Den ska
komplettera de regler som redan finns. Lagen är en anpassning till EU-regler om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi.
Den som erbjuds anställning, uppdrag eller praktik ska
på begäran visa upp ett utdrag ur polisens belastningsregister om arbetet innebär direkt och regelbunden kontakt
med barn. Reglerna gäller även dem som är ledare i olika
ideella barnverksamheter.
Preskriptionstiden blir också längre för vissa sexbrott
mot barn. Det gäller köp av sexuell handling av barn,
försök till köp av sexuell handling av barn och sexuellt
ofredande av barn. Preskriptionstiden ska börja den dag
den som utsatts för brottet fyller 18 år. När ett brott är
preskriberat kan ingen längre dömas för brottet. (Prop.
2012/13:194, bet. JuU8, prot. 26)
Lättare för EU-länder att byta information om
trafikbrott (JuU9)
Det ska bli lättare för myndigheter inom EU att utreda
trafikbrott där fordon som är registrerade i ett annat EUland är inblandade. Länderna ska ge varandra tillgång till
sina fordonsregister så att det blir lättare att söka information om fordonet i det land där brottet har begåtts. (Prop.
2013/14:65, bet. JuU9, prot. 86)
Ny lag om straff för folkmord, brott mot
mänskligheten och krigsförbrytelser (JuU10)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om
straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.
Beslutet innebär bland annat följande:
• Nya regler införs om straff för brott mot mänskligheten. Brottet omfattar till exempel dödande, sexuella
övergrepp och tortyr när dessa gärningar är del i ett
omfattande eller systematiskt angrepp riktat mot en
civilbefolkning.
• Det införs en ny bestämmelse om folkmord som bättre stämmer överens med FN:s folkmordskonvention.
• Tydligare regler införs om krigsförbrytelser. Maxstraffet för krigsförbrytelser av normalgraden höjs
också, från fyra till sex års fängelse.
• En militär eller civil förman ska anses vara gärningsman om han eller hon inte gjort vad som varit möjligt för att hindra underlydande från att begå något
av de här brotten.
• Brotten folkmord, brott mot mänskligheten och grov
krigsförbrytelse ska inte kunna bli preskriberade. Det
ska också gälla försök till dessa brott. Att ett brott
preskriberas betyder att ingen längre kan dömas för
det.
• Svensk domstol ska kunna döma i mål som gäller
dessa brott oavsett vem som begått brotten och var
detta har skett. Det kallas universell jurisdiktion.
(Prop. 2013/14:146, bet. JuU10, prot. 114, 115)
Avlyssning och övervakning med hemliga
tvångsmedel under 2012 (JuU11)
Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med en
redogörelse för användningen av vissa hemliga tvångsmedel under 2012. Till hemliga tvångsmedel räknas rumsavlyssning, teleavlyssning, teleövervakning och kameraövervakning som görs i hemlighet. Regeringens samlade
bedömning är att användningen av hemliga tvångsmedel
under 2012 har fyllt sin funktion och varit en nödvändig
metod vid brottsbekämpning.
Justitieutskottet har granskat regeringens skrivelse. Utskottet tycker det är viktigt att tillräckligt noggrant kunna
bedöma vad användningen av hemliga tvångsmedel har
lett till för resultat i brottsutredningar. Detta med tanke
på avvägningen mellan enskilda personers integritet och
samhällets intresse av en effektiv brottsbekämpning. Utskottet anser att regeringens redogörelse är tillräcklig.
avslutade ärendet. (Skr. 2013/14:60, bet. JuU11, prot. 94)
Regeringens årliga redogörelse om särskild
utlänningskontroll (JuU12)
Regeringen redovisar i en skrivelse hur lagen om särskild
utlänningskontroll har använts under tiden den 1 juli
2012–30 juni 2013. Regeringen redogör också för den
internationella terrorismens utveckling och för Sveriges
medverkan i det internationella arbetet mot terrorism.
Regeringen fattade under den aktuella perioden ett beslut med stöd av lagen. Då avslogs ett överklagande av ett
beslut om utvisning.
Regeringen anser att våldsbejakande islamistisk terrorism har utgjort det främsta hotet mot Sverige de senaste
åren. År 2010 höjdes hotnivån från lågt till förhöjt hot,
det vill säga från två till tre på en femgradig skala. Enligt
regeringen sker det i Sverige och utomlands fortfarande
terroristaktiviteter som har koppling till Sverige, och den
högre hotnivån fortsätter därför att gälla.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Skr. 2013/14:63, bet.
JuU12, prot. 94)
EU-förslag om överstatlig åklagarmyndighet
strider mot subsidiaritetsprincipen (JuU13)
EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om att inrätta
en europeisk åklagarmyndighet. Myndigheten ska få exklusiv behörighet att utreda och åtala för brott mot EU:s
ekonomiska intressen. Riksdagen anser att förslaget strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen. Förslaget
är långtgående, och en ny överstatlig myndighet skulle
få stora konsekvenser för svensk lagstiftning och svenska
myndigheter. Riksdagen beslutade att skicka ett motiverat
yttrande till EU.
Kommissionens förslag innebär att EU-ländernas åklagarbehörighet överlåts till EU när det gäller brott mot EU:s
ekonomiska intressen. Den europeiska åklagaren och fyra
biträdande åklagare ska utses av EU:s institutioner. I varje
EU-land ska det finnas minst en delegerad europeisk åklagare, som utses av den europeiska åklagaren efter förslag
från EU-länderna.
Riksdagen konstaterar att det är svårt att överblicka
vad förslaget närmare innebär, inte minst på längre sikt.
Detta eftersom ett av EU-fördragen gör det möjligt att i
framtiden utvidga myndighetens behörighet till att även
omfatta annan grov gränsöverskridande brottslighet.
Inom EU finns redan i dag åklagarsamarbetet Eurojust.
Riksdagen menar att kommissionen inte har lyckats visa
att det man vill uppnå med förslaget inte kan uppnås med
åtgärder på nationell nivå, till exempel med stöd av Eurojust. (KOM(2013) 534, utl. JuU13, prot. 17, 18)
Nej till motioner om polisfrågor (JuU14)
2011, 2012 och 2013 om polisfrågor. Skälen är främst att
riksdagen tidigare under mandatperioden har tagit ställning till flera av de frågor motionerna tar upp och att arbete redan pågår inom andra områden. Motionerna handlar
bland annat om polisens befogenheter och arbetsmetoder,
vapenfrågor och gränskontroll. (Bet. JuU14, prot. 71)
Lösning på dubbelbestraffning får inte leda till
mildare skattestraff (JuU15)
Regeringen arbetar med en lösning på problemet med
dubbelbestraffning när det gäller skattetillägg och brotts-
påföljd. Högsta domstolen uttalade i juni 2013 att den som
har lämnat oriktiga skatteuppgifter och därför betalat skattetillägg inte därefter får åtalas och dömas för skattebrott.
Det strider nämligen mot Europakonventionens och EUstadgans regler om rätten att inte bli lagförd eller straffad
två gånger för samma brott. Regeringen tillsatte en utredning som föreslagit att domstolen, och inte Skatteverket,
ska besluta om skattetillägg när det är aktuellt med åtal
för skattebrott. Detta får inte leda till mildare påföljder än
tidigare, menar riksdagen och gjorde ett tillkännagivande
till regeringen.
Riksdagen vill också att regeringen ser över om det
krävs straffrättsliga och andra åtgärder mot identitetsstölder. Bedrägerier börjar ofta med att någon får en idhandling stulen eller utsätts för en poststöld. Bedrägeriet
upptäcks kanske först när det kommer okända räkningar
eller återbetalningskrav. Men i dag räknas inte den som
utsätts för en identitetsstöld som ett brottsoffer. Det blir
personen först genom ett efterföljande bedrägeri eller
försök till bedrägeri. Riksdagen gjorde därför ett tillkännagivande till regeringen. Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2013 om straffrättsliga
frågor. (Bet. JuU15, prot. 75, 78)
Nej till motioner om processrätt (JuU16)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om frågor som rör domstolarna och domstolarnas arbete. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete
i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar
bland annat om de regler som styr rättegångar och andra
delar av arbetet i domstolarna. (Bet. JuU16, prot. 86)
Nej till motioner om kriminalvård (JuU17)
2013 om kriminalvård. Skälet är främst att arbete redan
pågår inom de områden motionerna tar upp. Motionerna
handlar bland annat om sysselsättning, utslussning och
samverkan mellan Kriminalvården och andra myndigheter, villkor för häktade, barn vars föräldrar är häktade eller
sitter i fängelse samt statistik. (Bet. JuU17, prot. 79, 82)
Våldsutsatta kvinnor bör få bättre polisskydd
(JuU18)
Kvinnor som misshandlats av en närstående man och
lämnat relationen och hemmet kan behöva skydd av polis
för att hämta sina tillhörigheter, detta på grund av risken
att återigen utsättas för våld. Polisen är i dag osäker på i
vilken utsträckning man har rätt att erbjuda den hjälpen,
konstaterar justitieutskottet, som förberett riksdagens beslut. Riksdagen uppmanade därför regeringen att vidta åtgärder för att förbättra möjligheterna till polisskydd.
Riksdagen uppmanade också regeringen att se över hur
kvinnojourers och andra ideella organisationers verksamhet kan förstärkas. Detta för att öka skyddet för och stödet
till brottsoffer i nära relationer.
Dessutom uppmanade riksdagen i ett tillkännagivande
regeringen att stimulera myndigheternas arbete med att
inrätta fler barnahus. I barnahus samverkar olika myndigheter, som polis och socialtjänst, under samma tak för att
minska påfrestningarna för ett barn som utsatts för våld
eller övergrepp. (Bet. JuU18, prot. 83)
Nej till motioner om unga som begår brott
(JuU19)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om unga som begår brott. Motionerna handlar
om arbete för att förebygga brott, handläggningstider,
ungdomsdomstolar och straff för unga som begått brott.
(Bet. JuU19, prot. 79, 82)
Tingsrätten ska få ta ut en tilläggsavgift vid vissa
ärenden (JuU20)
Om Kronofogdemyndigheten överlämnar ett mål till en
tingsrätt för fortsatt behandling ska tingsrätten få ta ut en
tilläggsavgift. Samma sak ska gälla ärenden om hävning
av företagsnamn eller varumärke som vissa andra myndigheter kan överlämna till tingsrätten. Tilläggsavgiften
ska betalas av den som är kärande i målet, det vill säga
den som vill inleda en rättegång. Om avgiften inte betalas
ska tingsrätten inte ta upp ärendet. Tilläggsavgiften ska
kunna ersättas som rättegångskostnad. Den som beviljats rättshjälp ska inte behöva betala tilläggsavgift. (Prop.
2013/14:77, bet. JuU20, prot. 99)
Tillträdesförbudet vid idrottsarrangemang
förlängs (JuU21)
Personer som anses utgöra en risk för ordningen och säkerheten vid idrottsarrangemang kan förbjudas att gå på
fotbollsmatcher och andra sportevenemang. Det kallas
tillträdesförbud, och i dag gäller förbudet i högst ett år.
Det behövs fler åtgärder för att motverka oroligheter och
våld vid idrottsarrangemang, anser regeringen. Därför ska
den längsta tiden som ett tillträdesförbud ska kunna gälla
förlängas till tre år. (Prop. 2013/14:68, bet. JuU21, prot. 75,
78)
Kronofogden får större befogenheter inom EU
(JuU22)
I Sverige kan domstolen besluta om att återta egendom
som kommit i en persons ägo till följd av brottslig verksamhet, även om egendomen inte kan knytas till ett visst
brott. Det kallas utvidgat förverkande. När en svensk
domstol har fattat beslut om utvidgat förverkande som
gäller en person som har tillgångar i ett annat EU-land ska
Kronofogden få ansöka om att få genomföra beslutet i det
andra landet. Under vissa förutsättningar ska också det
omvända gälla, att beslut om utvidgat förverkande som
fattats i ett annat EU-land ska få genomföras i Sverige.
(Prop. 2013/14:66, bet. JuU22, prot. 94)
tighet med barn när gärningsmannen själv har del i vårdnaden utvidgas därför till att omfatta både olovliga bortföranden och olovliga undanhållanden av ett barn. (Prop.
2013/14:120, bet. JuU24, prot. 109)
Lagändringar för att genomföra polisens
omorganisation (JuU23)
Riksdagen har tidigare godkänt att de 21 polismyndigheterna och Rikspolisstyrelsen ombildas till Polismyndigheten den 1 januari 2015. I den nya myndigheten ska även
Statens kriminaltekniska laboratorium ingå. Samtidigt ska
Säkerhetspolisen bli en fristående myndighet.
Nu har riksdagen sagt ja till ett antal lagändringar som
behövs för att genomföra omorganisationen, bland annat:
• Fördelningen av uppgifter och ansvar mellan Polismyndigheten och Säkerhetspolisen förtydligas.
• Anknytningen till den lokala polisorganisationen
som finns i vissa lagar tas bort.
• Många begrepp som används om polisens nuvarande
organisation ändras eller tas bort.
• Reglerna om polisens behandling av personuppgifter och reglerna om sekretess anpassas till den nya
organisationen.
Ny lag om penningtvätt (JuU25)
Nya regler om kriminalisering av penningtvätt gäller från
den 1 juli 2014. De nya reglerna innebär följande:
• Penningtvätt får en egen lag och en ny brottsrubricering – penningtvättsbrott.
• Försök, förberedelse och stämpling till penningtvättsbrott som inte är ringa blir straffbart.
• Så kallad självtvätt blir brottsligt. Även den som
tvättar vinster från sin egen brottslighet ska kunna
dömas för penningtvättsbrott.
• Penningtvättsbrott i näringsverksamhet blir straffbart. Det gäller den som låter sin verksamhet användas för åtgärder som kan misstänkas vara penningtvätt.
• Kopplingen till det brott som gett vinsten breddas.
Det ska vara tillräckligt att brottsvinsten kommer
från ”brott eller brottslig verksamhet” snarare än från
ett specifikt angett brott.
• Ökade möjligheter att förverka egendom som varit
föremål för penningtvätt. Det blir möjligt att förverka
tvättad egendom hos penningtvättaren även om
egendomen inte kan anses tillhöra penningtvättaren.
Förverkande innebär att egendom dras in på grund
av att ägaren har gjort något brottsligt.
• Nya möjligheter att säkra pengar. Det blir möjligt att
under kortare tid förbjuda en person att disponera
över exempelvis bankmedel. Det blir också möjligt
att ta sådan egendom i beslag.
(Prop. 2013/14:110, bet. JuU23, prot. 114, 115)
Straffbart att undanhålla barn från andra
vårdnadshavaren (JuU24)
Straffansvaret vid egenmäktighet med barn utvidgas.
Vårdnadshavare som olovligen för bort ett barn kan i dag
straffas för olovligt bortförande. Ibland håller en vårdnadshavare också kvar ett barn på en plats dit barnet från
början förts i samförstånd mellan vårdnadshavarna. Detta
kan även ske under en umgängesperiod. Dessa gärningar
är i dagsläget inte straffbara. Straffansvaret vid egenmäk-
(Prop. 2013/14:121, bet. JuU25, prot. 109)
Den som blir anhållen ska få veta varför (JuU26)
En person som blir anhållen ska ha en ovillkorlig rätt att få
veta vilka omständigheter som ligger till grund för beslutet att anhålla personen. Syftet är att öka rättssäkerheten
för den som är misstänkt för ett brott. En person som häktats har redan motsvarande rätt. Ändringen innebär att
svenska regler anpassas till EU-regler. (Prop. 2013/14:157,
bet. JuU26, prot. 105)
Skärpt straff för dataintrång (JuU27)
Ett nytt brott, grovt dataintrång, införs i brottsbalken. Ett
dataintrång bedöms som grovt om det har orsakat allvarlig skada eller avsett ett stort antal uppgifter eller annars
varit särskilt farligt. Straffet för grovt dataintrång ska vara
fängelse i lägst sex månader och max sex år.
I dag är det högsta straffet för dataintrång fängelse i
högst två år. I och med lagändringen anpassas svensk lag
till ett EU-direktiv om angrepp mot informationssystem.
(Prop. 2013/14:92, bet. JuU27, prot. 109)
Livstid blir normalstraffet för mord (JuU28)
Straffet för mord skärps till fängelse på livstid om omständigheterna är försvårande. I dag är straffet för mord fängelse på viss tid, lägst 10 år och högst 18 år, eller på livstid.
Livstidsstraffet döms bara ut i de allvarligaste fallen, när
ett tidsbestämt straff på 18 år inte är tillräckligt. Syftet med
skärpningen är att livstidsstraffet ska kunna användas i
större utsträckning än i dag och vara normalstraffet. Det
betyder att det ska dömas ut i en majoritet av fallen. (Prop.
2013/14:194, bet. JuU28, prot. 105)
Hanteringen av brottmål ska bli effektivare
(JuU29)
Ett antal lagändringar görs för att minska problemen med
rättegångar som ställs in för att den åtalade inte kommer
till huvudförhandlingen. Maxstraffet som en person får
dömas till i sin frånvaro höjs från tre till sex månader. Reglerna om vite samt hämtning och häktning av frånvarande
personer ska bli tydligare. Dessutom utökas möjligheterna
att använda så kallad förenklad delgivning.
Hanteringen av stora brottmål ska också bli enklare och
effektivare. Domstolen får ett tydligare ansvar för att bedöma om flera åtal ska kunna hanteras gemensamt eller
var för sig. Åtal mot flera personer för brott som har samband med varandra ska inte längre rutinmässigt hanteras
gemensamt. Domstolen får också ett tydligare ansvar för
förberedelsen av brottmål. (Prop. 2013/14:170, bet. JuU29,
prot. 109)
Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och
barnäktenskap (JuU30)
Riksdagen sa ja till ett antal lagändringar för att stärka
skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap.
I dag är det straffbart att förmå någon att gifta sig mot
sin vilja genom olaga tvång. Bestämmelsen kan dock inte
användas i fall där det inte har varit nödvändigt att använda tvång, till exempel när offret har varit ett barn.
Nu införs ett nytt brott – äktenskapstvång. Det innebär
att det också blir straffbart att förmå någon att gifta sig genom att utnyttja personens utsatthet. I praktiken betyder
detta att även press från föräldrar eller släktingar kommer
att vara straffbart. Äktenskapstvång kan ge ett fängelsestraff på högst fyra år.
Även förberedande gärningar kriminaliseras. Det sker
dels genom att försök och förberedelse till äktenskapstvång blir straffbart, dels genom att brottet ”vilseledande
till tvångsäktenskapsresa” införs.
Vidare innebär riksdagens beslut att barn inte längre
ska kunna få dispens för att gifta sig. Utländska barnäktenskap, tvångsäktenskap och så kallade fullmaktsäktenskap
ska endast kunna erkännas då det finns synnerliga skäl,
det vill säga väldigt starka och tydliga skäl. Fullmaktsäktenskap är äktenskap som ingåtts utan att båda parterna är
samtidigt närvarande. Fullmaktsäktenskap erkänns i dag
utan begränsning, medan tvångsäktenskap och barnäktenskap kan erkännas om det finns särskilda skäl.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag att godkänna Europarådets konvention om förebyggande och
bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet.
(Prop. 2013/14:208, bet. JuU30, prot. 114, 115)
Ändring i nomineringsprocessen till EUdomstolen och Europadomstolen (JuU31)
Nomineringar av domare och generaladvokater i Europeiska unionens domstol och av domare i Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna ska förberedas på
samma sätt som med ordinarie domare. Det innebär att
Domarnämnden får i uppgift att ta fram nomineringarna.
(Prop. 2013/14:78, bet. JuU31, prot. 95)
Högre krav ska stärka förtroendet för
nämndemän (JuU32)
Kraven på nämndemännen i domstolarna ska skärpas. En
nämndeman är en person som i regel inte är jurist men
som är med och dömer i olika rättsfall i egenskap av representant för allmänheten.
Bland annat ska domstolen kunna begära utdrag ur polisens belastningsregister, och nämndemannen får inte ha
försatts i konkurs. Det ska också bli lättare för domstolen att avsätta en nämndeman som begått brott eller som
på annat sätt visat sig vara olämplig som nämndeman.
Nämndemännen ska dessutom gå en obligatorisk introduktionsutbildning. Nämndemannauppdraget är inget
politiskt uppdrag. Därför ska val av nämndemän hållas
vid en annan tidpunkt än i anslutning till val av kom-
mun- och landstingsfullmäktige. (Prop. 2013/14:169, bet. JuU32, prot. 131)
Polisen får mer tid för it-anpassning (JuU33)
När den nya polisdatalagen infördes 2012 fick polisen genom en övergångsbestämmelse extra tid för att anpassa
och byta ut sina system. Under den tiden behöver polisen
inte använda vissa regler i polisdatalagen. Det gäller bland
annat regler om sökning och behandling av personuppgifter i brottsanmälningar och avslutade förundersökningar.
Det står nu klart att utvecklingen av ett nytt utredningsstöd har varit komplicerad och tidskrävande samt att
de gamla systemen inte kommer att kunna avvecklas i tid.
Därför ska tiden förlängas till utgången av 2017. (Prop.
2013/14:192, bet. JuU33, prot. 131)
Säpo får ansvar för säkerhet vid statsministerns
tjänstebostäder (JuU34)
Säkerhetspolisen, Säpo, får större ansvar för säkerheten
vid statsministerns tjänstebostäder. Ansvaret för att hindra obehöriga från att ta sig in i Sagerska huset och Harpsund förs över till Säpo från de myndigheter som i dag har
det ansvaret, bland annat Statens fastighetsverk. Ansvaret för bevakning och att besluta om skydd när det gäller
tjänstebostäderna flyttas från regeringen till Säpo. (Prop.
2013/14:203, bet. JuU34, prot. 119)
Bättre säkerhet vid rättspsykiatriska
undersökningar (JuU35)
Rättsmedicinalverket ska få bättre möjligheter att upprätthålla god ordning och hög säkerhet vid de enheter där
myndigheten genomför rättspsykiatriska undersökningar
av brottsmisstänkta.
I fortsättningen ska bestämmelser i häkteslagen kunna
tillämpas för att hålla ordning. Det innebär bland annat
att Rättsmedicinalverket ska kunna besluta om allmän
inpasseringskontroll och kroppsvisitation samt omhänderta farliga och olämpliga föremål. Även möjligheterna
till elektronisk kommunikation för de intagna ska kunna
begränsas.
I dagsläget får endast bestämmelser om ordning och
säkerhet i den psykiatriska tvångsvården användas. Bestämmelserna är otillräckliga eftersom de allra flesta intagna vid enheterna inte genomgår psykiatrisk tvångsvård. (Prop. 2013/14:222, bet. JuU35, prot. 123)
gen på ett tillfredsställande sätt, menar justitieutskottet,
som har förberett riksdagens beslut. Översynen av lagen
bör göras förutsättningslöst, och olika alternativ bör undersökas. Det gäller bland annat frågan om en samtyckeslagstiftning bör införas, det vill säga att sexuellt umgänge
utan den ena personens samtycke ska betraktas som våldtäkt.
Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen
om detta. Beslutet bygger på ett utskottsinitiativ i justitieutskottet. (Bet. JuU37, prot. 75, 78)
Straffen för vapenbrott höjs (JuU36)
Straffen för vapenbrott blir strängare. Bland annat höjs
det lägsta straffet för grovt vapenbrott från fängelse i sex
månader till fängelse i ett år. En ny bestämmelse om synnerligen grovt vapenbrott införs också. Där blir straffet
fängelse i lägst tre och högst sex år.
Dessutom införs ett nytt system för prövning av vilka
skytteföreningar och liknande sammanslutningar som
ska kunna få vapentillstånd. Det innebär att endast sammanslutningar för jakt- eller målskytte som är auktoriserade eller anslutna till en auktoriserad sammanslutning ska kunna komma i fråga för vapentillstånd. (Prop.
2013/14:226, bet. JuU36, prot. 131)
Ny brottsskadelag ska öka brottsoffers
möjligheter till ersättning (JuU38)
En ny brottsskadelag gäller från den 1 juli 2014.
Lagen innebär bland annat:
• Brottsoffermyndigheten ska inte kunna bestämma
lägre brottsskadeersättning för kränkning än det
belopp en domstol har dömt ut i skadestånd.
• Maxgränsen för kränkningsersättningen tas bort.
• Ansökningstiden för brottsskadeersättningen förlängs från två till tre år.
• Om brottsoffret är ett barn ska ansökan kunna ske
fram till den dag han eller hon fyller 21 år.
• Det blir enklare för barn att ansöka om brottsskadeersättning om brottet har begåtts av en vårdnadshavare.
• Det blir lättare för Brottsoffermyndigheten, som betalar skadestånd till brottsoffer om gärningsmannen
är okänd eller inte kan betala, att kräva ersättning
från gärningsmannen.
Våldtäktslagstiftningen bör ses över (JuU37)
Regeringen bör tillsätta en parlamentarisk kommitté
som ska granska varför så få våldtäktsanmälningar leder
till åtal och fällande dom. Med utgångspunkt från den
granskningen ska kommittén lämna förslag på åtgärder
som kan stärka brottsoffrets ställning samt förbättra polisens och åklagarnas arbete med våldtäkter.
Kommittén bör också se över våldtäktslagstiftningen.
Riksdagen har flera gånger tidigare beslutat om ändringar
i bestämmelserna om våldtäkt. Trots det fungerar inte la-
(Prop. 2013/14:94, bet. JuU38, prot. 109)
Sverige ansluter sig till FN-konvention mot
terrorism (JuU39)
Sverige ska ansluta sig till tre överenskommelser inom FN
för att bekämpa terrorism. Det handlar bland annat om
en konvention för att bekämpa nukleär terrorism. Överenskommelserna ska förhindra att radioaktivt material
används för att begå allvarliga brott. De ska också motverka brott där fartyg eller exempelvis oljeplattformar är
måltavlor eller viktiga hjälpmedel för terroristaktioner.
Några lagändringar görs också till följd av överenskommelserna. Bland annat ska regeringen få större möjlighet
att ge ett annat land tillstånd att borda ett svenskt fartyg utanför svenskt territorium. (Prop. 2013/14:212, bet.
JuU39, prot. 119)
Uppskov med behandling av ärenden (JuU40)
Utökade befogenheter för civilanställda inom Polismyndigheten och Ekobrottsmyndigheten samt proposition
2013/14:237 Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott.
Även nya ärenden som riksdagens kammare kan komma
att skicka till justitieutskottet under resten av riksmötet
2013/14 ska skjutas upp till nästa riksmöte. (Bet. JuU40,
prot. 131)
EU:s agenda för rättsliga frågor fram till 2020
(JuU41)
I juni 2014 fastställer Europeiska rådet nya strategiska
riktlinjer för politikområdet frihet, säkerhet och rättvisa.
Med anledning av detta har EU-kommissionen lämnat
två meddelanden där den ger sin syn på den framtida utvecklingen inom området. Justitieutskottet har granskat
det ena meddelandet, det om utvecklingen av EU:s politik
i rättsliga frågor fram till 2020. Meddelandet omfattar i
första hand det civilrättsliga och straffrättsliga samarbetet
inom EU.
Utskottet delar kommissionens uppfattning om att
• EU bör fokusera på att förstärka, kodifiera och komplettera nuvarande lagstiftning
• nuvarande EU-lagstiftning måste tillämpas effektivt
• problem i första hand bör lösas genom att man förstärker de nuvarande bestämmelserna
• det är viktigt att bevara medlemsländernas olika
rättssystem och traditioner
• principerna om subsidiaritet och proportionalitet
måste respekteras.
Justitieutskottet står fast vid sin uppfattning om att förslaget om att inrätta en europeisk åklagarmyndighet strider
mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet står också fast vid
sina subsidiaritetsinvändningar mot förslaget till dataskyddsdirektiv på det brottsbekämpande området.
Utskottet anser att de strategiska riktlinjer som Europeiska rådet ska fastställa bör följas av ett flerårigt arbetsprogram för rättsliga och inrikes frågor. Programmet bör vara
kortfattat och strategiskt och fokusera på att genomföra
redan antagen lagstiftning. Rådet för rättsliga och inrikes
frågor bör ha en ledande roll i utformningen av ett sådant
program.
Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill
säga avslutade ärendet. (KOM(2014) 144, utl. JuU41, prot.
123)
Konstitutionsutskottet (KU)
bereder ärenden om
• grundlagarna och riksdagsordningen
• lagstiftning i konstitutionella
och allmänt förvaltningsrättsliga ämnen
• lagstiftning om radio och tv
• yttrandefrihet, opinionsbildning och religionsfrihet
• press- och partistöd
• riksdagen och vissa myndigheter som sorterar under
riksdagen
• länsförvaltningen och rikets administrativa indelning
• den kommunala självstyrelsen
• medgivande från riksdagen att väcka talan mot
en riksdagsledamot eller att ingripa i en ledamots
personliga frihet.
Utskottet ska också granska statsr ådens tjänste
utövning och regeringsä rendenas handläggning.
Konstitutionsutskottet bereder ärenden om anslag
inom utgiftso mråde 1 Rikets styrelse.
Pengar till regeringen, riksdagen och hovet
(KU1)
Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens och
Riksdagens ombudsmäns, JO:s, förslag i budgetpropositionen om cirka 12,9 miljarder kronor i anslag till utgiftsområdet Rikets styrelse för 2014. I utgiftsområdet ingår
bland annat Regeringskansliet, länsstyrelserna, riksdagens
ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, JO, pres�stödet och hovet.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändringar i budgetlagen. Syftet är att anpassa lagen till EU:s
nya krav på medlemsländernas budgetramar. Bland annat ska regeringen regelbundet utvärdera de ekonomiska
prognoser som den lämnar till riksdagen i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen. Vissa
ändringar görs också när det gäller prognoserna och bedömningarna som regeringen ska lämna i dessa båda propositioner. (Prop. 2013/14:1, bet. KU1, prot. 39)
Kommuner ska kunna lämna bidrag till statlig
sjöinfrastruktur (KU2)
Kommuner och landsting ska ha rätt att lämna bidrag till
anläggandet av allmänna farleder till sjöss som staten ansvarar för.
I dagsläget kan kommuner och landsting lämna bidrag
till byggande av statliga vägar och järnvägar. Riksdagen
anser att det är ett logiskt steg att möjligheten till sådan
medfinansiering även ska gälla allmänna farleder till sjöss.
Kommunernas och landstingens möjlighet till inflytande
över den statliga infrastrukturen bör vara oberoende av
vilket slags trafik det handlar om. (Prop. 2012/13:153, bet.
KU2, prot. 17)
Nytt omställningsstöd för tidigare
riksdagsledamöter (KU3)
Riksdagsledamöter som slutar sitt uppdrag ska få bättre
stöd för att gå över till yrkeslivet. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag om att införa ett nytt omställningsstöd som ska ersätta den nuvarande inkomstgarantin.
Omställningsstödet består av två delar. Den ena delen
är ett stöd för övergång till arbetslivet som ska likna det
stöd som erbjuds på den övriga arbetsmarknaden. Det
kan bestå av rådgivning och kompletterande utbildning.
Den andra delen är ett ekonomiskt stöd som i sin tur består av två delar. Alla ledamöter som slutar sitt uppdrag
får under högst två år ett ekonomiskt stöd som liknar en
avgångsersättning på arbetsmarknaden. Utöver det kan
äldre personer som varit riksdagsledamöter i minst åtta
år få ett förlängt ekonomiskt stöd. Den här ersättningen är
lägre och beviljas för ett år i taget. Det ekonomiska stödet
kan under vissa förutsättningar minskas eller dras in, så
kallad jämkning.
Det nya omställningsstödet gäller för nya riksdagsledamöter som väljs in i riksdagen vid valet 2014 eller senare.
Nuvarande riksdagsledamöter som blir omvalda 2014 får
rätt till den nuvarande inkomstgarantin när de slutar sina
uppdrag, eftersom riksdagen anser att ledamöternas villkor bör vara förutsebara. Skillnaderna mellan det nya omställningsstödet och den gamla inkomstgarantin är enligt
riksdagen så stora att det nya systemet inte bör gälla nuvarande ledamöter. (Redog. 2012/13:RS7, bet. KU3, prot. 8)
Riksrevisionens rapport om myndigheternas
skydd mot korruption (KU4)
Riksrevisionen har granskat vissa statliga myndigheters
skydd mot korruption och lämnat rekommendationer.
Enligt Riksrevisionen har många av de granskade myn-
digheterna inte värderat korruptionsriskerna och saknar
åtgärder för att motverka korruption.
Regeringen har redovisat sin bedömning av Riksrevisionens slutsatser och vad den har gjort och tänker göra
med anledning av rekommendationerna. Konstitutionsutskottet, KU, håller med regeringen om att den statliga
förvaltningen behöver stärka arbetet med att förebygga
korruption. Regeringen följer upp hur myndigheterna tar
hänsyn till och hanterar korruptionsrisker. KU anser att
en tydlig återkoppling skulle vara värdefull i regeringens
årliga dialog med myndigheterna. Utskottet förutsätter i
övrigt att regeringen följer den statliga förvaltningens arbete med att förebygga korruption.
säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till motioner om
korruption och den offentliga förvaltningen. Motionerna
handlar om åtgärder och utredningar för att öka kunskapen om och förebygga korruption. KU betonar att det är
viktigt med ett aktivt arbete mot korruption i kommuner
och landsting, särskilt när det gäller offentlig upphandling
och närliggande områden. (Skr. 2012/13:167, bet. KU4,
prot. 27, 31)
KU har följt upp hur riksdagen använt EU:s
subsidiaritetsprincip (KU5)
Konstitutionsutskottet, KU, har gjort sin uppföljning av
hur riksdagen har använt sig av EU:s subsidiaritetsprincip
under 2012. Riksdagen granskar samtliga utkast till lagförslag som man får från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt
och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen gjorde
125 subsidiaritetsprövningar under 2012 och fann att 21
EU-förslag stred mot principen. Om tillräckligt många av
EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider
mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av
den som lämnat förslaget, oftast EU-kommissionen. Det
brukar ibland kallas att parlamenten ger kommissionen
en varning, gult kort. Under 2012 utfärdades ett gult kort.
Konstitutionsutskottet lyfter fram två områden där lagstiftningen på EU-nivå stärkts eller kan komma att stärkas
genom att en allt större del av bestämmelserna beslutas
på EU-nivå. Inom finansutskottets område är det lagstiftning som gäller den inre marknaden och etableringsrätt
som ökar på EU-nivå. Även inom justitieutskottets område straffrättsligt samarbete har lagstiftningen på EU-nivå
stärkts. Justitieutskottet konstaterar att detta i många fall
är nödvändigt för att nå ett effektivt samarbete.
Det är viktigt att regeringen gör klara och tydliga bedömningar av subsidiaritetsärenden för att riksdagens utskott ska få tillräckligt bra underlag för sina bedömningar.
Antalet förslag från EU-kommissionen med motiveringar i fråga om subsidiaritetsprincipen har ökat. KU betonar att det är mycket viktigt att kommissionen lämnar
mer utförliga redogörelser för hur kommissionen resonerat för att komma fram till att förslagen är förenliga med
subsidiaritetsprincipen.
Riksdagen lade KU:s anmälan till handlingarna, det vill
säga avslutade ärendet. (Bet. KU5, prot. 58)
Ny sekretessregel för myndigheter vid
internationellt samarbete (KU6)
Nya sekretessregler gäller från den 1 januari 2014. Syftet
är att svenska myndigheter ska kunna uppfylla internationella förpliktelser om sekretess och tystnadsplikt så att
Sverige ska kunna delta i internationella samarbeten.
Ändringen gäller uppgifter som en svensk myndighet
utbyter med utländska myndigheter på grund av bindande EU-regler eller internationella överenskommelser som
har ingåtts av EU eller godkänts av riksdagen. För sådana
uppgifter ska sekretess gälla om det kan antas att Sveriges
möjlighet att delta i det samarbete som avtalet gäller försämras om uppgiften skulle röjas.
Regeringen betonar att den nya sekretessbestämmelsen
inte ska påverka Sveriges höga ambitionsnivå vad gäller
offentlighetsprincipen. Det är bra, tycker konstitutionsutskottet, KU, som har förberett riksdagens beslut. Sverige
måste även i fortsättningen slå vakt om de svenska öppenhetstraditionerna i sina internationella kontakter, anser
KU. (Prop. 2012/13:192, bet. KU6, prot. 31, 32)
Kommunalt partistöd ska redovisas varje år
(KU7)
Kommunallagen ändras på en rad punkter.
• Partier som tar emot partistöd måste varje år lämna
in en redovisning till kommunfullmäktige som visar
att stödet har använts till att stärka de politiska partiernas ställning i den kommunala demokratin.
• Kravet på att partistöd bara får ges till partier som är
representerade i kommunfullmäktige blir tydligare.
Det ska stå i lagen att ett parti är representerat om
det fått mandat i fullmäktige och vald ledamot är
fastställd för mandatet.
• I de minsta kommunerna, som har 8 000 eller färre
röstberättigade invånare, sänks minsta tillåtna antalet
ledamöter i fullmäktige från 31 till 21.
• Vid ett valår ska mandatperioden i fullmäktige börja
den 15 oktober.
• Det ska bli tillåtet för ledamöter att vara med på
distans vid fullmäktigesammanträden. Ett krav är att
deltagandet sker genom direkt ljud- och bildöverföring.
(Prop. 2013/14:5, bet. KU7, prot. 35)
Lagrådet får bättre möjligheter att hantera
arbetstoppar (KU8)
Lagrådet består av domare eller tidigare domare i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen och har
som uppgift att yttra sig över lagförslag. För att kunna
hantera ökad arbetsbelastning ska Lagrådet i undantagsfall och under kortare tidsperioder få möjlighet att arbeta på fem avdelningar i stället för nuvarande högst fyra.
(Prop. 2013/14:13, bet. KU8, prot. 32)
Vallokaler ska vara tillgängliga för alla (KU9)
I dagsläget har kommuner, om särskilda skäl finns, möjlighet att använda vallokaler och lokaler för förtidsröstning
som inte uppfyller kraven på tillgänglighet för personer
med funktionsnedsättning. Den möjligheten ska tas bort.
Syftet är att vallokaler ska vara tillgängliga för alla.
Det ska också bli lättare för utländska EU-medborgare
att ställa upp som kandidater i val till Europaparlamentet. Dessutom ska även utländska EU-medborgare med
diplomatisk immunitet kunna delta i val till Europaparlamentet, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige.
Lagändringarna innebär att svenska regler anpassas till
EU-regler. (Prop. 2013/14:37, bet. KU9, prot. 47, 48)
KU:s administrativa granskning av regeringens
arbete (KU10)
Konstitutionsutskottet, KU, har gjort en administrativ
granskning av regeringens och ministrarnas arbete. Här
följer ett urval av resultaten.
KU har gått igenom Justitiedepartementets ärenden
om nåd eller upphävande av utvisningsbeslut. Regeringen
förefaller ha tillämpat nådeinstitutet restriktivt, och antalet nådeansökningar har minskat. Antalet ansökningar
om upphävande av utvisningsbeslut tycks också minska.
KU har även granskat vissa ärenden som Miljödeparte-
mentet handlagt. Handläggningstiderna är långa i ett antal av ärendena, och KU konstaterar att det givetvis inte är
tillfredsställande med långa handläggningstider i förvaltningsärenden.
KU har granskat politiska samordningsfunktioner i Regeringskansliet. Granskningen omfattar även tidigare regeringar, men huvuddelen av granskningens underlag rör
den nuvarande regeringen. Granskningen ger inte anledning att peka på några brister, men utskottet gör ett antal
framåtsyftande reflexioner. KU påminner om grundlagens
krav på hur allmänna handlingar ska behandlas. När det
gäller kraven på dokumentation och spårbarhet bedömer
utskottet att samma regler ska gälla för samordningsfunktionen som för andra enheter inom Regeringskansliet.
KU konstaterar vidare att de ställningstaganden som görs
inom en samordningsfunktion inte utgör formella regeringsbeslut. Grundlagens regler om statsministerns, de
enskilda föredragande statsrådens och regeringens ansvar
gäller oberoende av om och hur en regering inrättar en
eller flera samordningsfunktioner.
Regeringens remisser till Lagrådet är en annan fråga
som KU granskat. Lagrådet har i vissa ärenden haft synpunkter på att delar av regeringens förslag inte har föregåtts
av någon remissbehandling. Det medför enligt KU en risk
för att ett lagförslag inte uppnår tillräcklig kvalitet och att
den fortsatta beredningsprocessen försvåras. Ett skriftligt
remissförfarande är och bör vara det normala. Remissmöten kan framför allt fylla en funktion som komplement.
Ett förenklat förfarande i form av kontakter under hand
med berörda myndigheter bör endast ske i undantagsfall.
En annan fråga är vad som bör gälla när regeringens lagförslag väsentligt avviker från det utredningsbetänkande
som remissbehandlats. Även om förslaget har diskuterats
på ett remissmöte kan det enligt KU ifrågasättas om beredningskravet kan anses uppfyllt. Vidare kan det i lag-
ärenden där regeringen efter Lagrådets synpunkter har
gjort väsentliga ändringar finnas anledning att överväga
om Lagrådets synpunkter ska hämtas in på nytt.
KU har fortsatt sin granskning av utnämningsmakten, det vill säga makten att tillsätta högre tjänster inom
domstolar och offentlig förvaltning. Utskottet tar bland
annat upp det så kallade öppna rekryteringsförfarandet
som enligt regeringen numera tillämpas. Det har inneburit viktiga förändringar, konstaterar KU, men effekterna
är fortfarande inte analyserade på djupet. Utskottet skulle
därför välkomna om regeringen genomförde en noggrann
uppföljning och utvärdering. Att systematiskt följa upp,
utvärdera och dokumentera erfarenheter från förflyttningsbeslut skulle enligt utskottet sannolikt vara till nytta
för den statliga chefsrekryteringsprocessen.
Riksdagen lade KU:s anmälan till handlingarna, det vill
Rapport om JO:s verksamhet (KU11)
Justitieombudsmannen, JO, har lämnat sin årliga rapport
om verksamheten till riksdagen. JO registrerade 7 097 nya
ärenden under verksamhetsåret 2012/13, vilket är något
fler än året dessförinnan. Riksdagen lade JO:s redogörelse
till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Redog.
2013/14:JO1, bet. KU11, prot. 62)
Nej till motioner om kommunala och regionala
frågor (KU12)
2013 om kommunala och regionala frågor. Motionerna
handlar bland annat om oberoende kommunal revision,
kommunal tolkförmedling, representation i nämnder, utskott och styrelser samt rätten att överklaga kommunala
beslut. Andra motioner tar upp frågor som rör rekryte-
ring till kommunala myndigheter, kommunindelning och
kommunal samverkan. (Bet. KU12, prot. 65, 71)
Nej till motioner om allmänna helgdagar (KU13)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om bland annat allmänna helgdagar. Skälet är
främst att riksdagen tidigare under mandatperioden har
tagit ställning till de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar om 70-årsminnet av Harry Nordlund, att
avskaffa första maj som allmän helgdag, flaggdagar och
flaggning, nationalsången, ordensväsendet, en medalj för
internationella insatser och en minnesdag för Raoul Wallenberg. (Bet. KU13, prot. 75, 78)
Nej till motioner om fri- och rättigheter (KU14)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 som rör frågor om fri- och rättigheter.
Motionerna handlar bland annat om etniska, språkliga
och religiösa minoriteter, böneutrop, förbud mot slöja i
offentliga verksamheter, ett stärkt skydd för äganderätten,
rätten till liv, en värdekommission, återkallande av medborgarskap och att lägga till fler konventioner om mänskliga rättigheter i svensk rätt. (Bet. KU14, prot. 99)
Nej till motioner om riksdagens arbetsformer
(KU15)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om riksdagens arbetsformer. Motionerna handlar bland annat om riksdagsledamöternas arbetsvillkor,
utskottens och ledamöternas resor, riksdagens krigsdelegation och minnesåret för demokratins genombrott. (Bet.
KU15, prot. 79, 82)
Nya regler för fördelning av mandat ska bättre
spegla hur väljarna röstat (KU16)
Valsystemet ändras så att fördelningen av mandat säkrare
ska spegla hur väljarna har röstat. Det gäller i val till riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige.
Ändringarna ska göra så att partierna får en representation som stämmer överens med partiets väljarstöd.
I kommuner som är indelade i valkretsar ska utjämningsmandat införas. Det införs också en småpartispärr
på 3 procent i kommuner som är indelade i valkretsar och
2 procent i kommuner som inte är det.
För att göra det lättare för väljarna att skilja olika partiers valsedlar åt ska partierna få trycka sina partisymboler i
färg på valsedlarna. Partierna måste också anmäla i förväg
när de ställer upp i ett val, så att det blir tydligare för väljarna vilka de kan rösta på. Den som nomineras som kandidat måste säga ja till nomineringen för att vara valbar,
detta för att man själv ska ha rätt att bestämma om man
vill ställa upp som kandidat.
Ändringarna görs i regeringsformen och vallagen.
Ändringar i regeringsformen kräver två beslut i riksdagen
med val emellan. Eftersom ändringarna i vallagen hänger
ihop med ändringarna i regeringsformen är förslaget att
alla ändringar i båda lagarna ska börja gälla den 1 januari
2015.
Riksdagen sa ja till att anta ändringarna i regeringsformen som vilande. Riksdagen sköt upp behandlingen
av ändringarna i vallagen till efter höstens val. (Prop.
2013/14:48, bet. KU16, prot. 83, 86)
Lättare väcka åtal för förtal (KU17)
Privatpersoner ska få en starkare ställning i domstolsmål
som handlar om ärekränkning. Kravet på att det måste
finnas särskilda skäl för att väcka åtal för förtal och förolämpning tas bort. Det betyder att åklagare och justitie-
kansler i högre grad ska kunna hjälpa personer som till
exempel har utsatts för förtal på internet. En person som
har förlorat ett tryck- eller yttrandefrihetsmål ska kunna
slippa att betala motpartens rättegångskostnader när det
finns särskilda skäl för att få saken prövad i domstol.
Sverige har i dag svårt att delta i internationellt rättssamarbete kring ärenden som omfattas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, men den
möjligheten förbättras nu. Bland annat ska skrifter och
tekniska upptagningar inte anses vara utgivna i Sverige,
och därmed omfattas av tryckfrihetsförordningen eller
yttrandefrihetsgrundlagen, bara för att de har skickats
härifrån till utlandet.
Ändringarna i grundlagarna börjar gälla den 1 januari
2015. De andra lagändringarna gäller från den 1 juli 2014.
Riksdagen antog förslagen till ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som vilande. Riksdagen sa ja till regeringens andra förslag. (Prop.
2013/14:47, bet. KU17, prot. 99)
Nej till motioner om författningsfrågor (KU18)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om författningsfrågor. Motionerna
handlar bland annat om nationella folkomröstningar, en
författningsdomstol, finansmakten och Riksbankens uppgifter, Riksrevisionens uppgifter, Europaparlamentets säte,
karantänsregler för politiker och höga statstjänstemän,
byte av partitillhörighet, behörighetsvillkor för överbefälhavare och den offentliga äganderätten. Andra motioner
tar upp frågor om statliga kommissioner, nationella strategier, språket i lagar och källhänvisningar i Statens offentliga utredningar. (Bet. KU18, prot. 87, 90)
Nej till motioner om rösträtt och valsystem
(KU19)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om rösträtt och valsystem. Skälet till
att riksdagen sa nej till en motion om höjd riksdagsspärr
är bland annat att det finns ett brett stöd för den nuvarande spärren på 4 procent. Övriga motioner tar upp frågor
som riksdagen har behandlat tidigare under mandatperioden. (Bet. KU19, prot. 91)
KU:s granskning av regeringen (KU20)
Konstitutionsutskottet, KU, är klart med sin årliga granskning av regeringen. I år har KU behandlat 21 anmälningar
från riksdagsledamöterna.
KU har bland annat kommit fram till följande:
• En granskning gäller regeringens hantering av Vattenfalls köp av energibolaget Nuon. Näringsdepartementet och Finansdepartementet beredde gemensamt frågan om att upphandla en finansiell rådgivare
i syfte att köpa ett större energibolag. Det finns dock
olika synsätt på om själva ställningstagandet till Vattenfalls köp vid ägarsamordningen bereddes gemensamt. Det finns ingen dokumentation som visar att
man har följt reglerna om att informera Statsrådsberedningen. Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) har
uppgett för KU att han vid tidpunkten för Vattenfalls
köp inte fått information om att Vattenfall avsåg att
genomföra affären. Å andra sidan anges i en promemoria från Näringsdepartementet att partiledarna informerats av dåvarande näringsminister Maud Olofsson (C). KU konstaterar att båda uppgifterna inte kan
vara korrekta. Utskottet anser att statsministern har
det övergripande ansvaret för att beredningsprocesserna, informationen och kommunikationen inom
regeringen och Regeringskansliet fungerar. Tydliga
och ändamålsenliga regler har i huvudsak funnits. I
ljuset av denna granskning finns det enligt KU skäl
att vidta åtgärder för att beredningsprocesserna,
informationen och kommunikationen fungerar på
ett sätt som gör att man bättre kan förebygga sådana
brister i hanteringen som har framkommit här. KU
kritiserar Maud Olofsson för brister i den gemensamma beredningen, den interna informationen samt
dokumentationen. Att Maud Olofsson valt att inte
medverka i en utfrågning i KU har gjort det svårare
för utskottet att klarlägga händelseförloppet. Utskottet kommer att utvärdera om före detta ministrars
medverkan i riksdagens arbete med att kontrollera
regeringen ska regleras.
• Regeringen har brustit i sin styrning av Försvarsmakten. Det visar KU:s granskning av regeringens
information till riksdagen om bemanningen av
Försvarsmaktens insatsorganisation. Styrningen på
en övergripande, strategisk nivå behöver bli tydligare
samtidigt som styrningen i sakfrågor bör minska.
Det finns brister i regeringens återrapportering till
riksdagen om insatsorganisationens utveckling och
Försvarsmaktens förutsättningar att följa riksdagens
beslut. Det här är allvarligt, anser KU. Det är viktigt
att riksdagen får information när statens verksamhet
inte följer det som riksdagen har beslutat om.
• Regeringens arbete med omregleringar av apoteks-,
telekom- och elmarknaderna har systematiska brister
i beredningen och tillsynen. Det har sannolikt lett till
onödiga samhällskostnader. Enligt KU är bristerna
kopplade till regeringens styrning av myndigheter
och andra organ.
• Regeringen kan inte undgå kritik för att den inte följt
bestämmelserna i riksdagsordningen i samband med
justitieutskottets subsidiaritetsprövning av ett EU-
förslag. När justitieutskottet behandlade ett förslag
om att inrätta en europeisk åklagarmyndighet bad
utskottet regeringen om en bedömning, som regeringen är skyldig att lämna inom två veckor. Regeringen informerade inte justitieutskottet i tid, trots att
regeringen fick ytterligare två veckor på sig.
• När allmänna handlingar begärdes ut från biståndsmyndigheten Sida dröjde det tre månader innan
handlingarna lämnades ut, detta efter att Sida bett
om samråd med Utrikesdepartementet om utrikessekretessen i handlingarna. KU konstaterar att detta
svårligen stämmer överens med grundlagens krav
på att allmänna handlingar ska lämnas ut skyndsamt. KU noterar att Regeringskansliet arbetar för
att förbättra rutinerna vid utlämnande av allmänna
handlingar och förutsätter att detta arbete fortsätter.
Riksdagen lade KU:s granskning till handlingarna, det vill
Regeringen redogör för hur riksdagens skrivelser
har behandlats (KU21)
Regeringen redogör i en skrivelse för hur riksdagens skrivelser till regeringen har behandlats. Konstitutionsutskottet, KU, ser positivt på utvecklingen av hur regeringen
behandlar riksdagens skrivelser, men anser att det fortfarande går att göra förbättringar.
Flera utskott i riksdagen påpekar att vissa åtgärder som
gäller tillkännagivanden har tagit lång tid eller inte riktigt
svarar mot innehållet i tillkännagivandena. Andelen slutbehandlade tillkännagivanden har minskat. KU konstaterar också att det fortfarande händer att tillkännagivanden
saknas i regeringens redogörelser.
KU förutsätter att regeringen tar hänsyn till utskottens
synpunkter och ser till så att ärenden inte tar onödigt lång
tid och att skrivelsen uppfyller kraven på att vara kontrollerad och korrekt. Riksdagen lade regeringens skrivelse
till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Skr.
2013/14:75, bet. KU21, prot. 124)
Nej till motioner om vallagsfrågor (KU22)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om vallagsfrågor. Motionerna handlar bland
annat om elektronisk röstning, avskaffande av ångerröst,
gemensamma valsedlar och särskild valkrets för utlandssvenskar. (Bet. KU22, prot. 91)
Nej till motioner om tryck- och yttrandefrihet
(KU23)
2011, 2012 och 2013 om olika tryck- och yttrandefrihetsfrågor. Motionerna handlar bland annat om meddelarskydd, hets mot transpersoner, kränkningar på internet,
en internetombudsman, blockering eller filtrering av internet, skadestånd vid ärekränkningsbrott, självmordssajter och mediekoncentration. (Bet. KU23, prot. 87, 90)
Nej till motioner om minoritetsfrågor (KU24)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 som rör de nationella minoriteterna. Motionerna handlar bland annat om sannings- och
granskningskommissioner om registreringen av romer,
stärkt arbete mot antiziganism, antisemitism och islamofobi, finlandssvenskarnas ställning som nationell minoritet, sametinget, finskans ställning som minoritetsspråk
och äldreomsorg på finska. (Bet. KU24, prot. 91)
Nej till motioner om integritets- och
sekretessfrågor (KU25)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 som rör frågor om integritet
och sekretess. Motionerna handlar bland annat om en ny
myndighet för integritetsskydd, skyddet för den personliga integriteten inom EU, tystnadsplikt för tolkar och insyn
i apoteksverksamhet. (Bet. KU25, prot. 106, 108)
Nej till motioner om offentlig förvaltning (KU26)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om offentlig förvaltning. Motionerna handlar
bland annat om beredningsuppgifter vid myndighetsutövning som lämnas till privata aktörer, ersättning till enskilda personer för rättsförluster vid myndighetsutövning,
att återinföra tjänstemannaansvar samt lagreglering av
insynsrådens sammansättning. Andra motioner rör integritetsskydd och myndigheters webbplatser, möjligheten
att kontakta myndigheter anonymt, överklagande av vissa
förvaltningsbeslut och en kommission som ska granska
hur EU-bestämmelser tillämpas. (Bet. KU26, prot. 106,
108)
Nej till motioner om begravningsfrågor och
trossamfund (KU27)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 som handlar om olika frågor om begravningsverksamhet, Svenska kyrkan, fri församlingstillhörighet och likabehandling av alla trossamfund. (Bet.
KU27, prot. 105)
Fler ska kunna se viktiga evenemang på tv
(KU28)
Det har blivit vanligare att stora kommersiella tv-bolag
köper exklusiva sändningsrättigheter till vissa sportevene-
mang. Mot bakgrund av ett tillkännagivande från riksdagen våren 2012 om behovet av en så kallad evenemangslista har Myndigheten för radio och tv utrett hur en sådan
lista skulle kunna utformas. En sådan lista ska innehålla
evenemang som anses vara särskilt viktiga för samhället, till exempel OS. En väsentlig del av allmänheten ska
kunna ta del av evenemangen på listan via fri tv. Enligt
utredningsförslaget från Myndigheten för radio och tv ska
minst 80 procent av allmänheten ha tillgång till evenemangen på listan.
Riksdagen anser att gränsen på 80 procent är för låg.
När regeringen fortsätter att arbeta med förslaget om
evenemangslista bör kraven skärpas så att fler kan se de
evenemang som finns med på listan. Vad som menas med
fri tv bör också bli tydligare. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta. Beslutet om tillkännagivande grundar sig på motioner från S.
motionstiden 2012 och 2013 om radio- och tv-frågor.
(Bet. KU28, prot. 106, 108)
Ökat skydd mot andra länders
underrättelseverksamhet (KU29)
Skyddet mot andra länders underrättelseverksamhet ska
stärkas. Bland annat införs ett nytt brott, olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige. Brottet omfattar underrättelseverksamhet som har som syfte att samla in information som kan skada Sverige om ett annat land känner till
den. Dessutom skärps minimistraffet för flyktingspionage
från böter till fängelse. (Prop. 2013/14:51, bet. KU29, prot.
110, 115)
Fler landsting bör få regionalt utvecklingsansvar
(KU30)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om regionalt utvecklingsansvar i Jönköpings, Örebro och Gävleborgs län.
Riksdagen anser att även landstingen i Norrbottens
och Västernorrlands län bör få regionalt utvecklingsansvar från den 1 januari 2015. Regeringen bör lämna ett
lagförslag om detta. Regeringen bör också utreda på nytt
om även Västmanlands läns landsting ska få regionalt utvecklingsansvar. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till
regeringen om detta.
Riksdagen uppmanade också i ett tillkännagivande regeringen att återkomma till riksdagen med ett förslag till
helhetslösning för den regionala organisationen. (Prop.
2013/14:46, bet. KU30, prot. 75, 78)
Säkrare och mer tillgängliga val (KU31)
Det är viktigt att val genomförs på ett säkert sätt och att
så många som möjligt har möjlighet att rösta. Det finns
en risk att väljare på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller ålder inte kan ta sig till sin vallokal eller
en röstningslokal för att förtidsrösta. Framöver kommer
dessa väljare att kunna lämna sina röster till kommunala
röstmottagare som kommer hem till dem och tar emot deras röster. Under den tid som förtidsröstningen pågår ska
minst en röstningslokal i varje kommun vara öppen varje
dag, och minst två röstmottagare ska vara närvarande för
att ta emot förtidsröster i röstningslokalerna.
För att öka säkerheten ska kommunerna förvara valmaterial från förtidsröstningen avskilt och på ett säkert
sätt. Det kan till exempel handla om kuvert, röstkort och
adresskort som tagits emot från väljare eller bud. Lokaler
som används för röstning ska vara tydligt avgränsade och
utformade så att väljare inte hindras eller störs under röstningen. Lokalerna får inte ha anknytning till en viss poli-
tisk organisation. Det är också viktigt att alla som arbetar
med val har kunskap om vilka regler som gäller. Därför
ska bara den som har fått utbildning få bli röstmottagare.
Valnämnden får i undantagsfall avsluta den preliminära rösträkningen en dag senare, det vill säga till torsdagen
efter valdagen. På så sätt ska rösträkningen bli säkrare.
De nya reglerna för förvaring av valmaterial gäller från
den 1 augusti 2014. De andra ändringarna börjar gälla den
1 januari 2015. (Prop. 2013/14:124, bet. KU31, prot. 106,
108)
Förslaget om att ändra riksdagens beslut om
höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt strider
inte mot riksdagsordningen (KU32)
Konstitutionsutskottet, KU, anser inte att finansutskottets
förslag om att ändra riksdagens tidigare beslut om höjd
skiktgräns för statlig inkomstskatt strider mot riksdagsordningen. Det betyder att riksdagen kan besluta om förslaget (se finansutskottets betänkande 2013/14:FiU16).
KU har granskat förslaget efter att talmannen tidigare
sagt nej till att be riksdagen ta ställning till förslaget eftersom han ansåg att det strider mot riksdagsordningen.
KU anser att det inte finns något hinder i riksdagsordningen mot att riksdagen fattar ett beslut som innebär att
inkomsterna på statens budget skulle avvika från den beräkning av inkomsterna som riksdagen tidigare beslutat.
Riksdagsordningen innehåller inte heller någon uttrycklig
reglering som skulle begränsa utskottens rätt att lämna
förslag genom så kallade utskottsinitiativ som en del av
budgetarbetet. KU anser att finansutskottets förslag ligger
inom ramen för syftet med den så kallade rambeslutsmodellen för budgetarbetet i riksdagen och för praxis. (Bet.
KU32, prot. 44)
Riksdagsförvaltningen upphör att ge ut tidningen
Riksdag & Departement (KU33)
Riksdagsförvaltningen upphör att ge ut tidningen Riksdag
& Departement. Tidningen skildrar den politiska processen och beslutsfattandet i riksdagen, regeringen och EU.
Riksdagsstyrelsen har lämnat ett förslag som konstitutionsutskottet, KU, har behandlat. I förslaget framhåller styrelsen att medievanorna och medielandskapet
har förändrats sedan tidningen Riksdag & Departement
grundades 1975 och att det i dag finns fler vägar att hitta
information. Den tekniska utvecklingen har också påverkat tidningens ekonomiska förutsättningar genom att
antalet prenumeranter och annonsförsäljningen har minskat. Riksdagsstyrelsen anser också att granskningen och
analysen av riksdagens beslut i första hand bör göras av
medier som är oberoende från riksdagen. Därför föreslår
riksdagsstyrelsen att Riksdagsförvaltningen ska upphöra
att ge ut tidningen Riksdag & Departement. Riksdagen sa
ja till riksdagsstyrelsens förslag. (Redog. 2013/14:RS1, bet.
KU33, prot. 108)
Frågor om demokratipolitik (KU34)
Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om sin
demokratipolitik. Målet för politiken är en levande demokrati där individens möjligheter till inflytande stärks och
de mänskliga rättigheterna respekteras. I skrivelsen redogör regeringen för vilken inriktning demokratipolitiken
bör ha och vilka utmaningar som är viktiga att fokusera
på. Inriktningen för regeringens arbete har fem utgångspunkter:
• ett högt och mer jämlikt valdeltagande
• ett breddat och jämlikt deltagande i de folkvalda
församlingarna
• stärkta möjligheter till inflytande
• insyn och delaktighet mellan valen
• en ökad demokratisk medvetenhet
• värnande av demokratin mot våldsbejakande extremism.
Konstitutionsutskottet, KU, har behandlat regeringens
skrivelse. Samtidigt har KU även behandlat motioner
inom området demokratipolitik. Motionerna handlar om
demokratiambassadörer, ökat valdeltagande genom stöd
till fackliga organisationer, riktlinjer för rektorers beslut
om medverkan av riksdagspartier på skolor, universitetens och högskolornas ansvar för att främja ungas engagemang för grundläggande demokratiska värderingar,
utredning om demokratisk delaktighet och inflytande, att
värna demokratin mot våldsbejakande extremism, en mer
aktiv svensk demokratipolitik i EU, öppen redovisning av
bidrag till partierna samt en ny bred maktutredning.
säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till motionerna.
(Skr. 2013/14:61, bet. KU34, prot. 124)
Partier som tagit emot anonyma bidrag ska inte
få statligt partistöd (KU35)
Statligt stöd till politiska partier ska endast ges till partier
som inte har tagit emot anonyma bidrag. Beslutet innebär att riksdagen delvis sa ja till en gemensam motion från
MP, S och V.
Riksdagen sa även ja till regeringens proposition om
ökad insyn i partiers och valkandidaters finansiering, med
en mindre ändring. Enligt regeringens förslag ska ett parti
redovisa vem som gett bidrag i de fall där partiet eller valkandidaten känner till eller kan ana vem som är bidragsgivare. Konstitutionsutskottet, KU, anser dock att skyldigheten endast ska gälla i de fall där partiet eller valkandidaten
känner till vem som är givare.
Dessutom gjorde riksdagen ett tillkännagivande till
regeringen med anledning av propositionen. I regeringens förslag står det att partierna ska spara uppgifter om
bidragsgivares identitet. Det är däremot inte specificerat
vilka uppgifter som ska sparas. Riksdagen uppmanade
därför regeringen att förtydliga detta. Tillkännagivandet
bygger på ett utskottsinitiativ i KU. (Prop. 2013/14:70, bet.
KU35, prot. 78)
Jämn könsfördelning i de flesta kommittéer
under 2013 (KU36)
Regeringen har lämnat sin årliga rapport till riksdagen om
arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Konstitutionsutskottet, KU, har behandlat
regeringens rapport. KU noterar att könsfördelningen är
jämn inom alla grupper av anställda i statliga kommittéer
utom i gruppen ordförande med mera. Där är andelen
kvinnor 37 procent. Även om en majoritet i den här gruppen fortfarande är män tycker utskottet att det är positivt
att andelen kvinnor har ökat jämfört med förra året. Regeringen har också redovisat spännvidden i könsfördelningen för de kommittéer som har fler ledamöter, statistik
som KU efterfrågade förra året. Riksdagen lade skrivelsen
till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Skr.
2013/14:103, bet. KU36, prot. 106, 108)
Landstingen i Östergötlands, Kronobergs och
Jämtlands län får regionalt utvecklingsansvar
(KU37)
Landstingen i Östergötlands, Kronobergs och Jämtlands
län får regionalt utvecklingsansvar från och med den 1 januari 2015. Beslutet innebär också att landstingen i dessa
län får besluta att landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen i stället ska heta regionfullmäktige respektive
regionstyrelsen. Det ska dock fortsätta att heta landstings-
fullmäktige vid val. (Prop. 2013/14:122, bet. KU37, prot.
110, 115)
Reglerna för regeringsbeslut som rör
Försvarsmakten ändras (KU38)
När regeringen beslutar är huvudregeln att minst fem
statsråd ska delta. Men vissa typer av brådskande ärenden om Försvarsmakten får ett statsråd besluta om under
statsministerns överinseende. Nu slås förutsättningarna
för beslut enligt detta undantag fast i en ny lag. Samtidigt ändras de typer av ärenden som får beslutas enligt
undantaget. Till exempel ska beslutsformen inte användas när det gäller reservofficerares och reservpersonals
inkallelse och tjänstgöring i Försvarsmakten. Däremot
ska Försvarsmaktens organisering och mobilisering i krig
samt totalförsvarspliktigas inkallelse och tjänstgöring i
Försvarsmakten kunna beslutas enligt den särskilda beslutsordningen också i framtiden. (Prop. 2013/14:179,
bet. KU38, prot. 108)
Statistiksekretessen ändras (KU39)
Bestämmelserna om statistiksekretess ändras. I dag måste
statliga utredningar och Statskontoret be regeringen att
besluta om sekretess när de gör en statistisk undersökning. Regeringen beslutar oftast om sekretess, men myndigheterna måste vänta in regeringens beslut. I och med
lagändringen kommer sekretess att gälla utan att regeringen först behöver besluta om det. (Prop. 2013/14:179,
Större möjligheter för kommuner att finansiera
forskning (KU40)
Kommuner och landsting ska kunna lämna bidrag till
start och drift av forskningsinfrastruktur vid konsortier
för europeisk forskningsinfrastruktur, Eric-konsortier.
Forskningsinfrastruktur kan vara olika anläggningar och
kunskapsbaserade resurser som forskare behöver för att
bedriva spetsforskning. I dag kan kommuner och landsting lämna bidrag till utbildning och forskning som bedrivs vid statliga universitet och högskolor. Däremot kan
de inte lämna bidrag till forskningsprojekt som görs i en
annan organisationsform för att möjliggöra internationellt
samarbete. Detta ska nu bli möjligt. (Prop. 2013/14:136,
bet. KU40, prot. 121, 122)
Bättre kontroll av privata företag som utför
kommunal verksamhet (KU41)
Kontrollen av privata företag som bedriver verksamhet på
uppdrag av kommuner och landsting ska förbättras. Även
insynen i deras verksamhet ska bli bättre.
Kommuner och landsting blir skyldiga att alltid följa
upp verksamhet som utförs av privata företag. Kommuner
och landsting måste ha mål och riktlinjer för verksamhet
som bedrivs i privat regi. Kommuner och landsting ska
också se till att få tillräcklig information så att allmänheten kan få insyn i den kommunala verksamhet som sköts
av privata utförare. När det finns olika utförare att välja
mellan måste kommunerna och landstingen informera
om alla som utför en verksamhet.
De nya regler som gäller skyldigheten att informera
börjar gälla den 1 juli 2015. De andra reglerna börjar gälla
den 1 januari 2015. (Prop. 2013/14:118, bet. KU41, prot.
116)
Olagligt för privatpersoner använda
avkodningsutrustning utan tillstånd (KU42)
Antalet privatpersoner som använder avkodningsutrustning för att kunna använda betal-tv-tjänster och andra
elektroniska betaltjänster utan att betala har ökat. Men nu
ska det bli olagligt att utan tillstånd skaffa sig och använda
avkodningsutrustning även privat. Det är sedan tidigare
straffbart för företag att hantera avkodningsutrustning
utan tillstånd. Straffet kan bli böter för den som skaffar
sig och använder avkodningsutrustning privat. För den
privatperson som till exempel säljer, hyr ut eller installerar utrustning åt andra kan straffet framöver bli böter
eller fängelse i upp till två år, precis som för företag. (Prop.
2013/14:123, bet. KU42, prot. 127)
Riksdagens nämnder har redogjort för sin
verksamhet (KU43)
Riksdagens nämndmyndigheter har i år för första gången
lämnat redogörelser för förra verksamhetsåret till riksdagen. Det finns inga särskilda krav på hur en verksamhetsredogörelse ska se ut. Konstitutionsutskottet, KU, anser att
det är naturligt att redogörelserna skiljer sig åt lite eftersom de verksamheter som beskrivs ser olika ut. Huvudsaken är att de ger en god bild av verksamheten. Alla redogörelserna för 2013 innehåller uppgifter om ledamöter,
beskrivningar av verksamheten och de beslut som har fattats under året.
KU noterar att Partibidragsnämnden redovisar partibidragens storlek bara som totalsummor, trots att uppgifter
om fördelningen på politiskt parti och kvinnoorganisation tidigare har skickats ut i pressmeddelanden. Dessa
uppgifter borde kanske finnas med även i redogörelsen.
Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill
säga avslutade ärendet. (Redog. 2013/14:NL1, 2013 /14:PN1,
2013/14:RAN1, 2013/14:SN1, 2013/14:VPN1, 2013/14:ÖN1,
Vissa förändringar i indelningen av statens
budget i utgiftsområden (KU44)
Några ändringar görs av ändamål och verksamheter inom
olika utgiftsområden i statens budget enligt regeringens
förslag i 2014 års ekonomiska vårproposition. Ändringarna rör ansvaret för vissa säkerhetsfrågor vid statsministerns tjänstebostad, ett samordnat upphandlingsstöd och
en patent- och marknadsdomstol. (Prop. 2013/14:100, bet.
KU44, prot. 124)
Subsidiaritetskontrollen av EU-förslag är
ineffektiv (KU45)
Konstitutionsutskottet, KU, har granskat EU-kommissionens rapport om hur subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna tillämpades på förslag till EU-lagstiftning
under 2012.
De nationella parlamenten ska inom åtta veckor granska förslagen till EU-lagstiftning för att se att de följer
subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att
besluten ska fattas på den effektivaste nivån och så nära
medborgarna som möjligt. KU anser att subsidiaritetskontrollen är en viktig demokratisk uppgift som följer av
EU-fördragen.
KU konstaterar att en åttondel av de EU-förslag som
riksdagen subsidiaritetsprövat 2012 saknade subsidiaritetsmotiveringar eller hade brister i motiveringarna. Utskottet påpekar än en gång att det inte är rimligt att de
olika EU-ländernas parlament ska subsidiaritetspröva
förslag som helt saknar motivering. KU anser att subsidiaritetskontrollen är ineffektiv på det sätt som den görs i
dag. Utskottet anser att en förlängning av åttaveckorsfristen borde övervägas. En sådan översyn borde även omfatta nivåerna på och effekterna av trösklarna för gula och
orange kort.
säga avslutade ärendet. (KOM(2013) 565, KOM(2013)
566, utl. KU45, prot. 123)
Riksdagen sa ja till en ny riksdagsordning (KU46)
Riksdagen sa ja till en ny riksdagsordning. Den nya lagen
är främst en redaktionell och språklig omarbetning av den
nu gällande riksdagsordningen. Dessutom blir reglerna
om budgetprocessen i riksdagen tydligare.
Den nya riksdagsordningen bygger på förslag som
riksdagsstyrelsen och regeringen har lämnat. Konstitutionsutskottet, KU, har behandlat dels riksdagsstyrelsens
framställning Översyn av riksdagsordningen, dels regeringens proposition En utvecklad budgetprocess som även
den innehåller förslag på ändringar i riksdagsordningen.
Riksdagsordningen, som är ett mellanting mellan grundlag och vanlig lag, innehåller regler om riksdagens arbetsformer.
Beslutet innebär bland annat att det ska stå i riksdagsordningen att huvudregeln är att den så kallade rambeslutsprocessen ska användas när riksdagen ska besluta om
statens budget. Rambeslutsprocessen är en del av budgetprocessen som innebär att riksdagen beslutar om statens
budget i två steg. Reglerna i riksdagsordningen för hur
ändringar i statens budget ska beslutas i riksdagen ska
också ändras. Ändringar i budgetlagen om uppföljning
och utvärdering av de budgetpolitiska målen görs också.
En redaktionell och språklig modernisering av den gällande lagen görs, efter förslag av riksdagsstyrelsen. Ändringar i regler som bland annat rör kammaren och ledamöternas rätt att lämna så kallade följdmotioner på till
exempel en proposition görs också. I huvudsak ställde sig
KU bakom riksdagsstyrelsens förslag. Utskottet föreslog
dock vissa ändringar i riksdagsstyrelsens förslag, främst
som en följd av de förslag som regeringen lämnat om förenklingar i budgetprocessen. Därför lämnade utskottet ett
eget förslag till ny riksdagsordning.
Riksdagen sa ja till konstitutionsutskottets förslag
till en ny riksdagsordning. (Prop. 2013/14:173, redog.
2013/14:RS3, bet. KU46, prot. 127)
Kulturutskottet (KrU)
Uppskov med behandling av ärenden (KU47)
2014/15. Det gäller Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2013, 2013/14:RS2. Även nya
ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka
till konstitutionsutskottet under resten av riksmötet
2013/14 ska skjutas upp till nästa riksmöte. (Bet. KU47,
prot. 127)
bereder ärenden om
• allmänna kultur- och bildningsändamål
• kulturarv
• folkbildning
• ungdomsverksamhet
• internationellt kulturellt samarbete
• idrotts- och friluftsverksamhet
• tillsyn och reglering av spelmarknaden
• trossamfunden
• radio och television.
Kulturu tskottet bereder ärenden om anslag inom
utgiftso mråde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.
Pengar till kultur, medier, trossamfund och fritid
(KrU1)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 12,7 miljarder kronor i anslag till kultur, medier,
trossamfund och fritid för 2013. De största anslagen går till
folkbildning, idrott och regional kulturverksamhet. Bland
de större nya satsningarna kan nämnas en utbyggnad av
Skapande skola till att även omfatta förskoleklasser.
Umeå är Europas kulturhuvudstad 2014 och får med
anledning av det 37 miljoner kronor 2013. Ett antal museer
får extra medel i en kulturarvssatsning, och satsningen på
digitalisering av biografer tidigareläggs. Statens kulturråd
får extra medel för att kartlägga hur digital teknik kan användas för att göra kulturen tillgänglig för personer med
funktionsnedsättning. Myndigheten för kulturanalys har
fått fler uppgifter och får därför ökat anslag. Stödet till trossamfunden ökar med 15 miljoner kronor, och folkhögskolorna får fler utbildningsplatser till arbetslösa ungdomar.
Taltidningsverksamheten får en ny inriktning. (Prop. 1,
bet. KrU1, prot. 41, 42)
Filmpolitiska frågor (KrU2)
Hösten 2012 kom staten och aktörer inom den svenska tvoch filmbranschen överens om ett nytt filmavtal för perioden 2013–2015. I avtalet behandlas bland annat frågan om
stöd till svensk film. Avtalets parter ska vid inkomstbeskattning även i fortsättningen få göra avdrag för de avgifter och
bidrag som de enligt avtalet ska betala till Svenska Filminstitutet. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag med
ändring av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna.
(Prop. 22, bet. KrU2, prot. 41, 42)
Riksrevisionens rapport om staten på
spelmarknaden (KrU3)
Riksrevisionen har granskat staten på spelmarknaden, och
regeringen instämmer delvis i slutsatserna. Det gäller bland
annat att
• spelansvarsåtgärder och marknadsföring bör anpassas till spelens farlighetsgrad
• det är viktigt med forskningsbaserade förebyggande
åtgärder mot spelberoende
• de som drabbats av spelberoende ska få den vård och
behandling som behövs.
Riksdagen konstaterar att Svenska Spel bedriver ett aktivt
arbete på spelområdet. Regeringen har gett Socialstyrelsen och Lotteriinspektionen olika uppdrag. Dessutom ska
regeringen återkomma med förslag i syfte att få till stånd
ett väl fungerande regelverk på spelområdet. Där ingår
bland annat frågor om spelansvars- och marknadsföringsåtgärder och forskningsfrågor. Riksdagen lade skrivelsen
till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Skr. 52,
bet. KrU3, prot. 89, 93)
Mål för politik om friluftsliv (KrU4)
Regeringen har lämnat en skrivelse där tio mål för friluftslivspolitiken redovisas. Målen är mätbara och handlar
bland annat om tillgänglig natur för alla, allemansrätten
och attraktiv tätortsnära natur. I skrivelsen redovisar regeringen också de satsningar som gjorts för att utveckla friluftsmålen och ger sin syn på hur arbetet med målen ska
följas upp och fortsätta utvecklas. Riksdagen lade skrivelsen
till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Skr. 51,
bet. KrU4, prot. 122)
Nej till motioner om kultur och fritid för barn
och unga (KrU5)
2012 om kultur och fritid för barn och unga. Motionerna
om utvärdering och uppföljning av satsningen Skapande
skola avslogs med hänvisning till bland annat pågående arbete. Motioner om maxtaxesystem samt översyn av och lagstiftning om musik- och kulturskolan avslogs med hänvisning till att det är frågor för kommunerna. Andra motioner
handlar om behovet av nätvandrare och om stöd till mindre
föreningar. (Bet. KrU5, prot. 78, 81)
Nej till motioner om kultur för alla (KrU6)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om allas rätt till kultur. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som
motionerna tar upp. Motionerna handlar om tillgängligheten till kultur och tar upp frågor som fysisk tillgänglighet och tillgänglighet via internet men också i vilken mån
kulturen belyser människors olika livsvillkor och erfarenheter. (Bet. KrU6, prot. 78, 81)
Nej till motioner om litteratur, läsande, bibliotek
och språk (KrU7)
2011 och 2012 om litteratur, språk, läsande och bibliotek.
Motionerna tar bland annat upp frågor om litteraturstöd och
att främja läsning. Här hänvisar riksdagen till Litteraturutredningens förslag som just nu bereds inom Regeringskansliet. Andra motioner handlar om bibliotekens uppdrag, en
nationell biblioteksplan, förslag för att öka tillgången till bibliotek, digitala bibliotek och ett nationellt lånekortssystem.
Riksdagen hänvisar dels till kommunerna, dels till förslaget
till ny bibliotekslag som regeringen väntas lämna till riksdagen inom kort. Ytterligare motioner handlar om teckenspråk
och teckenspråkstolkar samt att punktskriften ska få officiell
status som läs- och skriftspråk. Även här hänvisar riksdagen
till att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar
upp. (Bet. KrU7, prot. 101, 105)
Nej till motioner om public service-frågor (KrU8)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om radio och tv i allmänhetens tjänst. Orsaken
är bland annat att det redan pågår arbete inom flera av de
områden som motionerna tar upp och att beslut i andra
frågor redan har fattats för den pågående tillståndsperioden. Motionerna handlar om många olika delar av public
service-verksamheten, bland annat digitalisering av Sveriges Radios, Sveriges Televisions och Utbildningsradions arkiv, förhandsprövning av nya tjänster inom public service,
nordiska tv-kanaler i public service-utbudet, svenskt public
service-utbud på Åland, upphandling av samhällsprogram
och nyhetsförmedling, public service-företagens finansiering och företagens kulturbevarande uppdrag. (Bet. KrU8,
prot. 101, 105)
Nya nationella mål för arbetet med kulturmiljön
(KrU9)
Riksdagen godkände nya nationella mål för arbetet med
kulturmiljön. Målen ska styra de statliga insatserna och ska
också kunna inspirera och vägleda politiken i kommuner
och landsting.
Lagen om kulturminnen m.m. ändrar namn till kulturmiljölagen den 1 januari 2014. Vidare görs några ändringar
i lagen. Bland annat ska det nationella minoritetsspråket
meänkieli omnämnas i hänsynsregeln om god ortnamnssed. Det innebär att meänkieli så långt som möjligt ska användas samtidigt med svenska, samiska och finska namn på
kartor samt vid skyltning och övrig utmärkning i flerspråkiga områden.
Begreppet fornlämning förtydligas: en lämning som kan
antas ha tillkommit eller, när det gäller fartyg, förlist 1850
eller senare ska inte omfattas av den allmänna definitionen.
Men länsstyrelsen ska i enskilda fall få förklara en sådan
lämning för fornlämning om det finns särskilda skäl med
hänsyn till det kulturhistoriska värdet. Årtalsgränsen 1850
ska även gälla för så kallade lösfynd, det vill säga fornfynd
som påträffas under andra omständigheter än i eller vid en
fornlämning och har samband med fornlämningen.
Reglerna om metallsökare förtydligas så att de stämmer
överens med EU:s regler och samtidigt ger skydd för kul-
turarvet. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2014.
(Prop. 96, bet. KrU9, prot. 121, 122)
Nej till motioner om idrott, folkbildning och
trossamfund (KrU10)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motions-tiden 2012 om politiken för det civila samhället, bland annat
idrott och allmänna samlingslokaler samt folkbildning och
trossamfund.
Motionerna om det civila samhället handlar om folkrörelsernas roll, statistik och läxhjälp av frivilligorganisationer. På idrottsområdet handlar motionerna om avgifter för
idrottsaktiviteter, föreningstvång för statligt stöd, idrottens
sociala ansvar, hbtq-frågor, konsekvenser av internationella
idrottsarrangemang, äldres tillgång till idrott och fysisk
aktivitet samt utdrag ur belastningsregister för barn- och
ungdomsledare.
Motionerna om folkbildning handlar om folkbildningens betydelse, gemensamt ansvar för folkbildning, mångkulturalistisk verksamhet, kvalitetssäkring av folkbildningen, risk- och väsentlighetsanalyser, förvaltningslagen och
myndighetsutövning, unga arbetslösa samt folkbildning
och it.
När det gäller trossamfunden tar motionerna upp krav
och kontroll för att få statsbidrag samt vikten av dialoger
med religiösa samfund och kulturellt och etniskt baserade
föreningar. (Bet. KrU10, prot. 110, 113)
Nej till motioner om kulturskaparnas villkor och
kultur i offentlig miljö (KrU11)
2012 om kulturskaparnas villkor och om kultur i den offentliga miljön. Skälet är främst att det redan pågår arbete i
de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om
att långsiktigt stärka kulturskaparnas villkor, medverkans-
och utställningsavtalet (MU-avtalet), enprocentsregeln vid
offentligt byggande, biblioteksersättning, slöjdfrågor, musikarkiv, fristäder, ett nytt operahus samt behovet av en modern Drottningsholmsmusik. (Bet. KrU11, prot. 110, 113)
Miljö- och jordbruksutskottet (MJU)
bereder ärenden om
• jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring, jakt och fiske
• vädertjänst
• naturvård
• miljövård i övrigt.
Miljö- och jordbruksu tskottet bereder ärenden om
anslag inom utgiftsområdena 20 Allmän miljö- och natur
vård och 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.
Pengar till miljö- och naturvård (MJU1)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 5,2 miljarder kronor till miljö- och naturvård
för 2014. Den största delen av pengarna går till åtgärder
för och skydd av värdefull natur. Andra stora områden är
åtgärder för havs- och vattenmiljö, sanering och återställning av förorenade områden samt forskning.
Miljö- och jordbruksutskottet har gjort en uppföljning
av regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen
för utgiftsområdet Allmän miljö- och naturvård. Syftet har
varit att ta fram ett beslutsunderlag inför behandlingen av
budgetpropositionen och att ge utskottet ett underlag för
den fortsatta dialogen med regeringen om utvecklingen av
den ekonomiska styrningen. Riksdagen godkände utskottets uppföljning. (Prop. 2013/14:1, bet. MJU1, prot. 45, 48)
Pengar till areella näringar, landsbygd och
livsmedel (MJU2)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 15,3 miljarder kronor till areella näringar, landsbygd och livsmedel för 2014. Till areella näringar räknas
exempelvis skogsbruk, jordbruk och fiske. De största anslagen går till gårdsstöd, åtgärder för landsbygdens miljö
och struktur och Sveriges lantbruksuniversitet.
Miljö- och jordbruksutskottet har gjort en uppföljning
av regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen
för utgiftsområdet Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Syftet har varit att ta fram ett beslutsunderlag inför
behandlingen av budgetpropositionen och att ge utskottet
ett underlag för den fortsatta dialogen med regeringen om
utvecklingen av den ekonomiska styrningen. Riksdagen
godkände utskottets uppföljning. (Prop. 2013/14:1, bet.
MJU2, prot. 45, 48)
Riksrevisionens rapport om utsläppshandel för
att begränsa klimatförändringen (MJU3)
Riksrevisionen har sammanställt tidigare granskningar
av den europeiska handeln med utsläppsrätter i Sverige,
Finland, Norge, Danmark, Lettland, Litauen och Polen.
Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen där man
redovisar sin bedömning av Riksrevisionens rapport.
Rapporten handlar i huvudsak om EU:s handelssystem
för utsläppsrätter, EU ETS, och användningen av de så
kallade flexibla mekanismerna i Kyotoprotokollet till FN:s
konvention om klimatförändringar. Det vill säga mekanismen för ren utveckling och mekanismen för gemensamt
genomförande, CDM- och JI-programmen. I skrivelsen
redogör regeringen för sina ståndpunkter och pågående
arbete inom dessa områden.
säga avslutade ärendet. (Skr. 2012/13:105, bet. MJU3, prot.
22)
Ändringar i reglerna om bekämpning av
växtskadegörare (MJU4)
Växtskyddslagen ändrades den 1 januari 2014. Regeringen
eller den myndighet regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter för eller fatta beslut om åtgärder för att
bekämpa, kartlägga och hindra spridning av nya växtskadegörare som inte är reglerade sedan tidigare. Växtskadegörare är till exempel svamp, insekter och mask som kan
orsaka skada på växter eller växtprodukter. Ändringarna
omfattar också reglerna för sundhetsintyg, egenkontroll
för företag som bedriver verksamhet som kan innebära en
växtskyddsrisk samt reglerna för ersättning för kostnader
eller förluster som uppkommit på grund av en myndighets
beslut att bekämpa eller hindra spridning av växtskadegörare. Ändringarna är en anpassning till EU-regler och
internationella regler om åtgärder för växtskydd. (Prop.
2012/13:174, bet. MJU4, prot. 36)
Regeringen får rätt att besluta om
elektronikavfall och bekämpningsmedel (MJU5)
Regeringen får rätt att besluta om insamlingssystem för
återvinning eller återanvändning av elektriska och elektroniska produkter. Regeringen får också rätt att besluta om
regler för när företag som tillverkar elektriska och elektroniska produkter måste ha ett ombud i ett annat EU-land.
Regeringen får även rätt att besluta om vissa regler som
gäller bekämpningsmedel. Det gäller kontroll av utrustning för spridning av bekämpningsmedel, undantag från
förbudet mot spridning av bekämpningsmedel från flygplan samt avgifter för utbildning i hantering av bekämpningsmedel. (Prop. 2012/13:161, bet. MJU5, prot. 8)
Marknadsföring av modersmjölksersättning
begränsas (MJU6)
En ny lag om marknadsföring av modersmjölksersättning
och tillskottsnäring gäller från den 1 januari 2014. Lagen
är en anpassning till EU-regler.
Den nya lagen innebär bland annat att marknadsföring
av modersmjölksersättning bara får göras i vetenskapliga
publikationer och publikationer inriktade på spädbarnsvård. All annan form av marknadsföring blir förbjuden.
Marknadsföringen ska ge nödvändiga upplysningar om
produktens användning och får inte avråda från amning.
Den får heller inte ge intryck av att uppfödning med modersmjölksersättning är likvärdig med eller bättre än amning. (Prop. 2013/14:17, bet. MJU6, prot. 36)
Nya mål för rovdjurspolitiken (MJU7)
Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag till nya
mål för rovdjurspolitiken. Det övergripande och långsiktiga målet ska vara att varg, björn, järv, lodjur och kungsörn
i Sverige ska uppnå och bibehålla en gynnsam bevarandestatus enligt EU:s art- och habitatdirektiv. Detta ska ske
utan att det blir påtagligt svårare att hålla tamdjur och hänsyn tas till de människor som lever och verkar i rovdjurstäta områden. För de aktuella rovdjursstammarna finns
det mer detaljerade mål med bland annat referensvärden
för populationsstorlek och utbredningsområde.
Riksdagen godkände även en toleransnivå för skador
på ren orsakade av stora rovdjur. Toleransnivån ska vara
maximalt 10 procent räknat på samebyns faktiska renantal. (Prop. 2012/13:191, bet. MJU7, prot. 40, 43)
Nej till motioner om vattenvård (MJU8)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om vattenvård. Orsaken är främst att
det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.
Motionerna handlar bland annat om Sveriges arbete inom
ramen för EU:s strategi för Östersjön och det mellanstatliga samarbetet inom Helsingforskommissionen, Helcom,
för att skydda Östersjön. Andra motioner tar upp åtgärder
mot vattenföroreningar och övergödning samt skydd för
grund- och dricksvatten. (Bet. MJU8, prot. 65, 71)
Nej till motioner om fiskeripolitik (MJU9)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om fiskeripolitik. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om EU:s
fiskeripolitik, småskaligt fiske, tillstånd till vattenbruk och
insjöfiske. (Bet. MJU9, prot. 78)
Nej till motioner om djurskydd (MJU10)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om djurskydd. Skälet är främst att det
redan pågår arbete i de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om översyn av djurskyddslagen, djurhållning, avel, offentlig förevisning av djur och
djurhälsovård. (Bet. MJU10, prot. 90)
Tåg och vissa fartyg undantas kvotplikt för
biodrivmedel (MJU11)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om kvotplikt för biodrivmedel.
Lagen om kvotplikt för biodrivmedel ställer krav på att
det ska vara mer biodrivmedel i bensin och diesel. Den
antogs av riksdagen hösten 2013 och gäller från den dag
regeringen bestämmer.
Det nya förslaget innebär att kvotplikten inte ska omfatta tåg eller annat spårbundet färdmedel, och heller inte
fartyg som går på diesel. Fartyg som används för ”sportoch fritidsändamål” ska dock omfattas av lagen.
Ändringarna gäller från samma dag som lagen om kvotplikt för biodrivmedel träder i kraft. (Prop. 2013/14:207,
bet. MJU11, prot. 115)
Nej till motioner om skogspolitik (MJU12)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om skogspolitik. Skälet är att arbete redan pågår
inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna
handlar om skydd av områden, frivilliga avsättningar,
skydd av naturvärden, skogens sociala värden och ett hyggesfritt skogsbruk. (Bet. MJU12, prot. 70, 71)
Mot en giftfri miljö (MJU13)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att den som driver en verksamhet utan att ha ett så kallat produktgodkännande enligt EU:s biocidförordning ska dömas för otil�låten miljöverksamhet till böter eller fängelse i högst två
år. Biocidprodukter kan vara båtbottenfärger, träskyddsmedel, råttmedel eller insektsmedel.
Riksdagen sa också nej till ett stort antal motioner från
allmänna motionstiden 2012 och 2013 om kemikaliepolitik. (Prop. 2013/14:39, bet. MJU13, prot. 90)
Förbud mot sexuella handlingar med djur
(MJU14)
Sexuella handlingar med djur förbjuds från den 1 april
2014. Straffet ska vara böter eller fängelse i högst två år.
Den som bryter mot förbudet kan också förbjudas att
ha djur. Djuret eller djuren kan dessutom omhändertas.
(Prop. 2013/14:41, bet. MJU14, prot. 70, 71)
Reglerna för utsläppsrätter blir tydligare
(MJU15)
Riksdagen har tidigare beslutat att alla utsläpp av växthusgaser som kräver tillstånd ska täckas av utsläppsrätter.
För att detta ska bli tydligt görs en ändring i lagen om utsläppsrätter. (Prop. 2013/14:39, bet. MJU15, prot. 65)
nansierar tillsynen och handläggningen av andra ärenden.
(Prop. 2013/14:180, bet. MJU18, prot. 121, 122)
Nej till motioner om avfall och kretslopp
(MJU16)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om avfall och kretslopp. Motionerna handlar
bland annat om förebyggande arbete, återanvändning,
återvinning och marksanering. (Bet. MJU16, prot. 94, 95)
Nej till motioner om jakt och viltvård (MJU19)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om jakt och viltvård. Skälet är främst att det
redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.
Motionerna handlar bland annat om vildsvinsförvaltning,
djurskydd i samband med jakt och terrängkörning vid
jakt. (Bet. MJU19, prot. 94, 95)
Regeringens redogörelse för landsbygdspolitik
(MJU17)
Regeringen har lämnat en skrivelse om Riksrevisionens
rapport om det svenska landsbygdsprogrammet 2007–
2013. I rapporten har Riksrevisionen granskat om regeringen och berörda myndigheter har arbetat för att nå
målen för EU:s landsbygdspolitik. Regeringen instämmer
i flera av Riksrevisionens synpunkter och kommer att ta
hänsyn till dem i arbetet med att utforma ett landsbygdsprogram för perioden 2014–2020.
avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till motioner främst
från allmänna motionstiden 2013 om landsbygdspolitik.
Motionerna gäller bland annat de gröna näringarnas arbete med att utveckla varumärken, betesresursinventering,
slakt, förvaltning av gemensamma resurser och rennäringsfrågor. (Skr. 2013/14:158, bet. MJU17, prot. 119, 122)
Avgifter för tillsyn av drivmedel (MJU18)
Regeringen får ge Transportstyrelsen rätt att ta ut avgifter för sin tillsyn av de system för att ta hand om bensingaser som bensinmackar måste ha. Transportstyrelsen ska
kunna finansiera sin tillsyn och handläggning av ärenden
som gäller drivmedel på samma sätt som myndigheten fi-
Olika klimatpolitiska frågor (MJU20)
Regeringen har lämnat en skrivelse om Riksrevisionens
slutrapport om granskningar inom klimatområdet 2009–
2012. Riksrevisionen har granskat om regeringen skapat
förutsättningar för effektiva klimatåtgärder, om kostnaderna är rimliga i förhållande till klimatåtgärderna och
om regeringen gett en tydlig och samlad bild av åtgärder,
kostnader och effekter. Regeringen håller med Riksrevisionen om att avsedda mål och resultat ska uppnås på ett
kostnadseffektivt sätt och redovisar vilka åtgärder som har
vidtagits med anledning av rapporten.
anledning av regeringens skrivelse och lade skrivelsen till
handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen
sa även nej till motioner från allmänna motionstiden 2013
om internationell klimatpolitik, EU:s klimat- och energipolitiska ram för perioden 2020–2030, vissa övriga EUfrågor, nationell klimatpolitik, luftkvalitet och vindkraft.
(Skr. 2013/14:209, bet. MJU20, prot. 121, 122)
Ursprungsmärkning och andra
livsmedelspolitiska frågor (MJU21)
Från och med december 2014 måste EU-länderna märka
kött av gris, får, get och fjäderfä med ursprungsland eller
härkomstplats. Sedan tidigare finns krav på märkning av
nötkött. Riksdagen anser att den obligatoriska ursprungsmärkningen bör gälla alla köttprodukter, även produkter
där kött ingår som en ingrediens. Därför uppmanade riksdagen regeringen att i alla relevanta sammanhang inom
EU arbeta för att få till en sådan ursprungsmärkning.
Märkningen ska också vara tydlig så att konsumenterna
inte vilseleds. Till grund för beslutet om tillkännagivande
ligger ett motionsförslag från V.
motionstiden 2012 och 2013 om livsmedelspolitik. Motionerna rör en översyn av reglerna om hantering av viltkött,
ursprungsmärkning, innehållsdeklarationer, förbud mot
transfetter, azofärgämnen, mål för offentlig konsumtion
av ekologiska livsmedel, antibiotika i livsmedel, dricksvatten samt kontroll och sanktioner. (Bet. MJU21, prot. 105,
108)
Nya regler för mätning av virke (MJU22)
Nya regler för hur virke mäts kommer att införas. De nya
reglerna gäller för alla typer av virke och nästan alla användningsområden, oavsett träslag. Syftet är att både säljare och köpare av virke ska få lika goda möjligheter att
bedöma om priserna för virke är rimliga.
Regeringen eller den myndighet som regeringen utser
får besluta om regler som behövs för att reglerna kring virkesmätningen ska följas och hur noggranna mätningarna
ska vara. Myndigheten får också rätt att kontrollera lokaler och utrymmen som används vid mätning samt göra
undersökningar.
De nya reglerna gäller från den 1 mars 2015. (Prop.
2013/14:177, bet. MJU22, prot. 121, 122)
Ändringar i lagar om smittsamma djursjukdomar
(MJU23)
Zoonoslagen och provtagningslagen ändras. Zoonoslagen
gäller sjukdomar och smittämnen hos djur som kan spridas naturligt från djur till människa. Provtagningslagen
gäller kartläggning och kontroll av smittsamma djursjukdomar. Ändringarna gäller bland annat bestämmelser om
ersättning för vissa kostnader. Ändringarna görs av lagtekniska skäl och ska inte påverka hur lagarna används.
(Prop. 2013/14:182, bet. MJU23, prot. 115)
Nya regler för hur havsområden får användas
(MJU24)
I dag finns ingen sammanhållen planering för hur de
havsområden som omger Sverige ska användas. För att nå
en långsiktigt hållbar utveckling i områdena ska nu nya
regler för hushållning med havsområden införas.
För havsområdena Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet ska regeringen besluta om havsplaner. De ska ge
vägledning till myndigheter och kommuner när de prövar
hur ett havsområde kan användas. Regeringen får besluta
om förbud eller begränsningar för verksamhet inom ett
område som omfattas av en havsplan. (Prop. 2013/14:186,
bet. MJU24, prot. 121, 122)
Nya regler för handel med timmer och trävaror
(MJU25)
Nya regler ska komplettera EU:s bestämmelser om handel
med timmer och trävaror. Den myndighet som kontrollerar att bestämmelserna följs får rätt att begära information, se handlingar och kontrollera områden och lokaler
som används för verksamhet som innebär att nytt timmer
och nya trävaror kommer ut på marknaden. Myndigheten
får besluta om att timmer eller trävaror som kommer från
olaglig avverkning får tas om hand. Den som låter tim-
mer eller trävaror från olaglig avverkning komma ut på
marknaden kan få böter eller fängelse i högst sex månader.
(Prop. 2013/14:183, bet. MJU25, prot. 128, 130)
Strandskyddet kan upphävas vid små sjöar och
vattendrag (MJU26)
Stränderna vid hav, insjöar och vattendrag är skyddade
i hela landet. Syftet är att människor ska ha tillgång till
strandområden och att bevara bra livsvillkor för djur
och växter. Nu får länsstyrelserna möjlighet att upphäva
strandskyddet vid små sjöar och vattendrag, om det område upphävandet gäller har liten betydelse för att tillgodose strandskyddets syften. Det innebär att det blir lättare
att upphäva strandskyddet i denna typ av områden. (Prop.
2013/14:214, bet. MJU26, prot. 128)
Ny strategi för biologisk mångfald och
ekosystemtjänster (MJU27)
Regeringen har redovisat sin samlade strategi för biologisk
mångfald och ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster kan
exempelvis vara pollinering och produktion av livsmedel,
vattenreglering samt naturupplevelser. Strategin består av
de etappmål för biologisk mångfald, ekosystemtjänster
och hållbar markanvändning som regeringen har bestämt.
Strategin innehåller också insatser som ska bidra till att
nå de svenska miljökvalitetsmålen och generationsmålet
samt FN:s och EU:s mål för biologisk mångfald.
Några lagändringar görs också. Det ska bli enklare
att få dispens från biotopskyddet för de typer av biotopskyddsområden som är vanliga eller biotopskyddsområden som inte har så stort värde ur natursynpunkt. Dispens
ska kunna ges för åtgärder som underlättar för jordbruket
men som inte äventyrar biotopskyddets syften. Ett biotopskyddsområde är ett mindre mark- eller vattenområde där
hotade djur eller växter finns eller som är särskilt viktigt
att skydda av andra anledningar.
Reglerna om skogsvård ändras i syfte att underlätta för
försöksverksamheter och för åtgärder som vidtas för att
bevara och utveckla natur- eller kulturmiljövärden. Tillsynsmyndigheten får också större möjligheter att ingripa
mot den som inte följer lagen.
anledning av regeringens proposition samt motioner från
allmänna motionstiden 2013. (Prop. 2013/14:141, bet.
MJU27, prot. 128, 130)
Miljömålssystemet gör miljöarbetet mer
effektivt (MJU28)
Miljö- och jordbruksutskottet har behandlat regeringens
skrivelse Svenska miljömål visar vägen. I skrivelsen redovisar regeringen utvecklingen av miljömålssystemet och
de strategier och etappmål som har beslutats. Regeringen
ger också en översikt av de insatser som ska bidra till att nå
generationsmålet och miljökvalitetsmålen.
Miljö- och jordbruksutskottet delar regeringens uppfattning att miljömålssystemet har utvecklats för att göra
miljöarbetet mer effektivt, öppet och inriktat på åtgärder.
Beslut om strategier och etappmål inom prioriterade områden leder till att politikens genomförande blir tydligare
inriktat på områden där behovet är störst. Det ökar effektiviteten i miljöarbetet, menar utskottet. Det är även
viktigt att miljöpolitiken genomförs systematiskt. Utskottet betonar att det ligger i riksdagens intresse att löpande
följa resultatet av den miljöpolitik som förs samt kontrollera om politiken leder till att målen som riksdagen har
bestämt uppnås.
avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till de motioner som
lämnats med anledning av skrivelsen. (Skr. 2013/14:145,
bet. MJU28, prot. 128, 130)
Enklare att få licens för yrkesfiske (MJU29)
Reglerna för licenser för yrkesfiskare ska förenklas. Fiskelagen anpassas också till EU:s regler om förbud mot utkast
av fisk.
Ändringarna innebär bland annat följande:
• Även juridiska personer ska kunna få fiskelicens.
• Fisket behöver inte längre vara av väsentlig betydelse
för försörjningen för att licens ska beviljas. Det räcker
att fisket är en näringsverksamhet.
• Ansvarig myndighet ska få tala om vilka bestämmelser som gäller för att fiskare ska kunna följa EU:s
regler om förbud mot utkast av fisk. Det införs också
bestämmelser om straff för den som bryter mot
förbudet.
• För att uppfylla EU:s krav på effektiva sanktioner
för allvarliga regelbrott höjs den högsta nivån för
sanktionsavgifter, och det blir också möjligt att ha
olika avgifter.
• Pricksystemet för fiskare som överträder regler anpassas till de nya licenserna.
Näringsutskottet (NU)
bereder ärenden om
• allmänna riktlinjer för näringspolitiken och
därmed sammanhängande forskningsfrågor
• industri och hantverk
• handel
• immaterialrätt
• energipolitik
• regional tillväxtpolitik
• statlig företagsamhet
• pris- och konkurrensförhållanden i näringslivet.
Näringsutskottet bereder ärenden om anslag inom
utgiftsområdena 19 Regional tillväxt, 21 Energi och
24 Näringsliv.
(Prop. 2013/14:184, bet. MJU29, prot. 129, 130)
Pengar till näringsliv (NU1)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2014 om 5,6 miljarder kronor i anslag till utgiftsområdet Näringsliv. I utgiftsområdet ingår näringspolitiska insatser, utrikeshandel samt främjande av handel
och investeringar.
Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om att
uppdraget för Akademiska Hus AB ska ändras. (Prop.
2013/14:1, bet. NU1, prot. 43)
Pengar till regional tillväxt (NU2)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 3 miljarder kronor till utgiftsområdet Regional tillväxt för 2014. Pengarna går till olika regionala tillväxtåtgärder och till transportbidrag. Summan innefattar
även EU-medel för regionalpolitiska satsningar. (Prop.
2013/14:1, bet. NU2, prot. 40, 43)
Pengar till energi (NU3)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 2,8 miljarder kronor till utgiftsområdet Energi för
2014. Pengarna går bland annat till energiforskning, energieffektivisering och olika insatser för att främja produktion av förnybar energi. Riksdagen godkände även Svenska kraftnäts investeringsplan för perioden 2014–2016 och
finansiella befogenheter för 2014. (Prop. 2013/14:1, bet.
NU3, prot. 39)
EU:s strukturfondsprogram 2009–2012 (NU4)
Regeringen redogör i en skrivelse för hur EU:s regionala
strukturfondsprogram för perioden 2009–2012 har genomförts i Sverige. Huvudfokus ligger på fyra prioriterade
områden:
• innovation och förnyelse
• kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud
• tillgänglighet
• strategiskt gränsöverskridande samarbete.
Inom ramen för dessa beskriver regeringen de insatser
som gjorts bland annat när det gäller bredbandsutbyggnad, innovationsupphandling, statlig kapitalförsörjning
samt kommersiell och offentlig service i gles- och landsbygder. Näringsutskottet har granskat skrivelsen och understryker att de insatser som görs för regional tillväxt
inom ramen för programmet har stor betydelse. Riksda-
gen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Skr. 2012/13:154, bet. NU4, prot. 17)
Kommunernas ansvar att anmäla vissa förslag till
föreskrifter förtydligas (NU5)
Enligt EU:s tjänstedirektiv är EU-länderna skyldiga att anmäla vissa förslag till författningar och krav till EU-kommissionen. Det gäller bestämmelser som särskilt reglerar
eller särskilt påverkar tjänsteföretags verksamhet. Syftet
med anmälningsskyldigheten är att undvika regler som
hindrar företagens rätt att fritt etablera sig i andra EU-länder och att tillfälligt erbjuda tjänster över landsgränserna
inom EU.
Den nuvarande lagstiftningen kompletteras med en
bestämmelse som tydliggör att kommunerna är skyldiga
att anmäla förslag till föreskrifter inom det område där
tjänstedirektivet tillämpas. Anmälningarna ska göras via
Kommerskollegium. Genom att kommunernas ansvar
klargörs ska EU-rätten få bättre genomslag på kommunal
nivå. (Prop. 2012/13:157, bet. NU5, prot. 17)
Elanvändare får tydligare rätt till ersättning vid
avbrott (NU6)
Reglerna om när elanvändare har rätt till ersättning vid
avbrott blir tydligare. Förutsättningen ska vara att överföringen av el har avbrutits i en eller flera faser. Bakgrunden
är att vissa elnätsföretag i dag betalar ut ersättning bara
om elavbrottet har drabbat alla faser. Syftet med lagändringen är att bättre kunna säkerställa att elanvändarna får
ersättning vid långvariga elavbrott. (Prop. 2012/13:193,
bet. NU6, prot. 22)
De statliga företagens verksamhet (NU7)
Näringsutskottet har behandlat regeringens årliga skrivelse till riksdagen där regeringen redogör för förvaltningen
av statens ägande i företag. I skrivelsen redogör regeringen
för verksamheten i de statliga företagen under 2012 och
till och med den 1 maj 2013. Utskottet har även behandlat
ett antal motioner som rör statliga företag. Riksdagen sa
nej till samtliga motioner och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Skr. 2012/13:140,
bet. NU7, prot. 58)
Omfattande frihandelsavtal mellan EU och
Sydkorea (NU8)
Riksdagen godkände ett frihandelsavtal mellan EU och
Sydkorea. Avtalet med Sydkorea är det mest omfattande
frihandelsavtal som EU hittills har förhandlat fram. Tul�larna för industri- och jordbruksprodukter avvecklas
nästan fullständigt. Andra områden som liberaliseras är
tjänstehandeln, etableringsrätten och den elektroniska
handeln. (Prop. 2013/14:20, bet. NU8, prot. 44, 45)
Statens insatser på elmarknaden (NU9)
Riksrevisionen har granskat statens insatser på elmarknaden. Huvudfrågan för granskningen har varit om staten
skapat förutsättningar för en väl fungerande överföring av
el. Riksrevisionen har bland annat funnit brister i regeringens styrning av Affärsverket svenska kraftnät. Svenska
kraftnät driver och förvaltar det svenska stamnätet för elöverföring.
Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med
anledning av Riksrevisionens rapport. I skrivelsen framkommer bland annat att regeringen delar Riksrevisionens
bedömning att regeringen mer aktivt bör följa Svenska
kraftnäts investeringar i stamnätet.
Näringsutskottet, som har förberett riksdagens beslut,
anser att regeringen i skrivelsen visar att det finns en hög
medvetenhet om de utmaningar som finns på området.
Utskottet konstaterar också att de insatser regeringen gjort
och avser att göra vad gäller stamnätet kommer att bli mer
omfattande och mer effektiva än tidigare.
säga avslutade ärendet. Riksdagen sa även nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om olika elmarknadspolitiska frågor. (Skr. 2013/14:21, bet. NU9, prot. 79)
Statens insatser för energieffektivisering inom
industrin (NU10)
Riksrevisionen har granskat statens insatser för energieffektivisering inom industrin. Granskningen har särskilt
fokuserat på programmet för energieffektivisering, PFE.
Riksrevisionen menar att både målen för och effekterna
av PFE är oklara.
Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med
anledning av Riksrevisionens rapport. Regeringen anser
att Riksrevisionens slutsats om effekterna av PFE går lite
för långt.
Energieffektivisering är ett viktigt medel för att nå
målsättningar om ekologisk hållbarhet och minskad klimatpåverkan, ökad försörjningstrygghet och ökad konkurrenskraft, anser näringsutskottet, som har förberett
riksdagens beslut. Utskottet konstaterar att det framgår av
skrivelsen att regeringen arbetar med frågan om hur energieffektivisering inom industrin framöver kan förbättras.
säga avslutade ärendet. Riksdagen sa även nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om olika energipolitiska frågor. (Skr. 2013/14:42, bet. NU10, prot. 79, 82)
EU:s regler om marknadskontroll kompletteras
(NU11)
Regeringen får möjlighet att komplettera reglerna i EU:s
så kallade varupaket, som handlar om fri rörlighet för varor. Regeringen får tala om för kommunerna att de ska
informera om åtgärder som begränsar den fria rörligheten
för varor. Dessutom får regeringen bestämma i vilken utsträckning kommunerna ska ta fram underlag för marknadskontroll. Kommunerna ska också lämna information
till informationssystem och till de myndigheter som ska
svara på frågor och informera. (Prop. 2013/14:49, bet.
NU11, prot. 79)
Nej till motioner om näringspolitiska frågor
(NU12)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om olika näringspolitiska frågor. Motionerna
handlar om företagsfrämjande insatser, regelförenklingar
för företagare och olika näringsgrenar som till exempel
turism samt kulturella och kreativa näringar. (Bet. NU12,
prot. 98)
Statens insatser för att främja export (NU13)
Riksrevisionen har granskat statens verksamhet för att
främja företagens förmåga till export. Syftet har varit att
undersöka om verksamheten är effektiv och organiserad
utifrån företagens behov. Riksrevisionen har i sin rapport
lämnat rekommendationer till regeringen och de statliga
aktörer som ingår i granskningen. Regeringen har lämnat
en skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskning.
Näringsutskottet konstaterar att regeringen tänker genomföra flera åtgärder med anledning av rekommendationerna. Det har redan startat ett arbete som ligger i linje
med detta. Utskottet tycker att det är viktigt att verksamheten löpande följs upp och utvärderas. Utskottet välkomnar därför att regeringen gett Tillväxtanalys i uppdrag att
ta fram och föreslå mätmetoder och indikatorer som kan
användas i detta arbete.
säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till två
motioner med anledning av skrivelsen och motioner från
allmänna motionstiden 2013 om handelspolitiska frågor.
(Skr. 2013/14:55, bet. NU13, prot. 82)
Nej till motioner om mineralpolitik (NU14)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om olika mineralpolitiska frågor.
Anledningen till att riksdagen sa nej till motioner om
ändringar i minerallagen är främst att regeringen planerar
att föreslå sådana ändringar under våren 2014. Riksdagen
sa även nej till motioner om förbud mot uranbrytning och
uranprospektering. Riksdagen har tidigare under mandatperioden tagit ställning till de frågor dessa motioner tar
upp och anser att gällande regler är tillräckliga.
Riksdagen sa också nej till motioner om krav på höjda
avgifter inom gruvnäringen. Näringsutskottet har förberett riksdagens beslut och anser att höjda avgifter skulle
minska investeringsviljan och slå hårt mot de bolag inom
gruvnäringen som just nu etablerar sig i Sverige.
Skälet till att riksdagen sa nej till motioner om förbud
mot utvinning av fossil energi och skiffergas är bland annat att det redan finns strikta miljörestriktioner för utvinning av gas i Sverige. Dessutom har EU-kommissionen
tidigare i år presenterat minimirekommendationer som
bör vara uppfyllda vid utvinning av skiffergas.
Andra motioner handlar om de samhällsutmaningar
som följer i spåren av gruvnäringens expansion i Malmfälten, ett nationellt samverkansprogram samt om ökad
beredskap i samhället i samband med gruvnedläggningar.
(Bet. NU14, prot. 86, 90)
Ansökningar om svenska patent ska kunna göras
på engelska (NU15)
Den som ansöker om att få ett svenskt patent ska kunna
lämna in sin ansökan på engelska. I dagsläget måste ansökningar om patent lämnas in på svenska. Det kräver ofta
ett omfattande översättningsarbete. Syftet med beslutet är
att den som söker patent ska kunna begränsa sina kostnader för översättningar. Med patent menas ensamrätt att
utnyttja en uppfinning. Det innebär till exempel att ingen
annan får tillverka eller sälja uppfinningen om inte den
som har patentet ger tillstånd.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om immaterialrätt. (Prop. 2013/14:53, bet.
NU15, prot. 98)
Tydligare regler för elnätsavgifter (NU16)
Regeringen eller Energimarknadsinspektionen ska få bestämma närmare regler för hur skäliga kostnader och en
rimlig avkastning för elnätsföretagen ska beräknas. Enligt
gällande lag fattar Energimarknadsinspektionen beslut
om en intäktsram för varje elnätsföretag. Ramen bestämmer hur stora avgifter företagen kan ta ut av sina kunder
under de närmaste fyra åren. Företagen kan överklaga beslutet, och frågan avgörs då i domstol. Näringsutskottet,
som har förberett riksdagens beslut, konstaterar att dagens
bestämmelser ofta leder till långa domstolsprocesser och
en osäkerhet om vad som gäller, både för elnätsföretagen
och deras kunder. Utskottet delar regeringens uppfattning att det behövs tydligare regler på området. (Prop.
2013/14:85, bet. NU16, prot. 99)
Tydligare regler för naturgas (NU17)
De regler som gäller för att balansera det västsvenska naturgassystemet ska gälla också för naturgasledningar som
inte är kopplade till detta system. Bland annat ska inne-
havaren av en naturgasledning som inte är ihopkopplad
med det västsvenska naturgassystemet se till så att det är
balans mellan inmatning och uttag av naturgas. (Prop.
2013/14:74, bet. NU17, prot. 98)
Åtgärder för effektivare energianvändning
(NU18)
För att anpassa svenska regler till EU:s energieffektiviseringsdirektiv görs en rad lagändringar.
• Stora företag ska göra en energikartläggning vart
fjärde år.
• Leverantörer av el ska fakturera kunderna för den
uppmätta förbrukningen av el, om leverantören har
tillgång till mätvärden.
• Nya krav införs på mätning av energiförbrukning i
lägenheter.
• Kraven skärps på att myndigheter ska använda energi
mer effektivt.
Näringsutskottet, som har förberett riksdagens beslut, delar regeringens bedömning om att det nu gällande svenska
målet för energieffektivisering uppfyller EU-direktivets
krav på ett vägledande nationellt mål. Utskottet håller också med regeringen om att befintliga metoder för
att uppnå en effektivare energianvändning är att föredra
framför att införa ett kvotpliktssystem med så kallade vita
certifikat. (Prop. 2013/14:49, bet. NU18, prot. 79)
Fler ska dela på kostnaderna för förstärkning av
elnätet (NU19)
I dagsläget kan den som vill starta en anläggning för förnybar elproduktion, till exempel en vindkraftspark, behöva stå för hela kostnaden för en förstärkning av elnätet när
en förstärkning måste göras för att den aktuella anlägg-
ningen ska kunna anslutas till nätet. Elproducenter som
ansluter sig efter det kan utan särskild kostnad använda
den outnyttjade delen av förstärkningen. På grund av detta vill få företag ansluta sig först till elnätet, något som i
sin tur leder till att utbyggnaden av förnybar elproduktion
går långsamt.
Därför införs nya regler om hur kostnaderna för förstärkning av elnätet ska fördelas. Det innebär att det statliga affärsverket Svenska kraftnät ska stå för den inledande
kostnaden för förstärkningen. Företag som vill ansluta
sina anläggningar till elnätet efter det ska betala enbart
för sin andel. Regeringens ambition är att under 2016
kunna ersätta den här lösningen med en marknadslösning
där staten inte behöver ta någon ekonomisk risk. (Prop.
2013/14:156, bet. NU19, prot. 109)
Bättre information vid mineralprospektering
(NU20)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra minerallagen för att stärka den enskildas rätt vid prospektering,
det vill säga då någon letar efter mineraler. Ändringarna
innebär att kraven på arbetsplanen för undersökningsarbetet skärps.
Enligt gällande regler ska en arbetsplan upprättas av
den som har fått tillstånd att leta efter mineraler. Den ska
innehålla bland annat en redogörelse och en tidsplan för
arbetet och skickas till markägaren eller den som har särskild rätt att använda marken, till exempel renägare.
I fortsättningen måste det stå tydligt i arbetsplanen hur
arbetet ska gå till, hur eventuella skador ska regleras och
hur man kan påverka hur arbetet utförs. Den ska också gå
att få översatt till finska, meänkieli och samiska. En gällande arbetsplan måste dessutom skickas till kommunen,
länsstyrelsen och Sametinget.
Våren 2011 uppmanade riksdagen regeringen att se
över minerallagen för att se till att markägare och kommuner får tidig information vid prospekteringar. Riksdagen konstaterar att lagändringarna svarar mot riksdagens
begäran. (Prop. 2013/14:159, bet. NU20, prot. 123)
Enhetligt skydd för patent införs i EU (NU21)
Det samarbete om patent som finns i EU i dag är dyrt och
krångligt för den som vill få ett patent som gäller i flera
EU-länder. Avgifter måste betalas i alla länder, och i flera
länder måste man lämna in översättningar. Tvister kring
patent prövas i de enskilda länderna. Det ger en risk att
domstolar i olika länder dömer olika.
Nu ska ett mer enhetligt patentskydd införas i EU. Det
betyder att den som söker patent ska kunna få ett patent
som gäller i nästan hela EU genom en enda ansökning.
Det bildas också en europeisk patentdomstol som ska
döma i nästan alla ärenden som rör europeiska patent.
Domstolen får en nordisk-baltisk avdelning som placeras
i Stockholm.
Det nya patentsystemet ska enligt planerna börja användas under 2015. Några få europeiska länder kommer
att stå utanför det nya samarbetet.
Riksdagen sa ja till avtalet om en enhetlig patentdomstol
och de lagändringar som behövs för att anpassa de svenska
lagarna till det nya patentsystemet. Riksdagen godkände
också avtalet om en nordisk-baltisk avdelning av patentdomstolen. (Prop. 2013/14:89, bet. NU21, prot. 115)
Regler för konkurrensbegränsande avtal om
tekniköverföring EU-anpassas (NU22)
Avtal mellan företag om tekniköverföring kan under vissa
förutsättningar vara tillåtna trots att de begränsar konkurrensen. Vissa licensavtal om teknikrättigheter är exempel
på sådana avtal.
De lagregler som används för att bedöma i vilken utsträckning avtal om tekniköverföring begränsar konkurrensen anpassas nu till nya EU-regler. Syftet med anpassningen är att samma regler ska gälla oavsett om svensk
konkurrensrätt eller EU:s konkurrensrätt gäller i det enskilda fallet. (Prop. 2013/14:221, bet. NU22, prot. 129,
130)
Fler leverantörer av värme får ansluta sig till
fjärrvärmenäten (NU23)
Konkurrensen på fjärrvärmemarknaden är begränsad,
och de stora fjärrvärmeföretagen har en dominerande
ställning. För att öka konkurrensen ska fler leverantörer
av värme få möjlighet att ansluta sig till fjärrvärmenäten.
Den som vill ansluta sig till ett fjärrvärmenät ska få ett så
kallat reglerat tillträde till rörledningarna under vissa förutsättningar.
När det gäller att förbättra för fjärrvärmekunderna ska
frivilliga överenskommelser inom den så kallade Prisdialogen prövas innan nya regler införs. Prisdialogen är ett
system för att pröva ändringar i fjärrvärmepriser. Prisdialogen syftar bland annat till att nå rimliga, förutsägbara och stabila prisförändringar på fjärrvärme. (Prop.
2013/14:187, bet. NU23, prot. 115)
Reglerna för strukturfondspartnerskapen
anpassas till nya mål (NU24)
Reglerna om strukturfondspartnerskap anpassas till de
program och mål som ska gälla under perioden 2014–
2020. Strukturfondspartnerskapen prioriterar mellan ansökningar om stöd från EU:s strukturfonder. Strukturfonderna bidrar till att finansiera projekt som syftar till olika
typer av förbättringar för EU:s regioner och utsatta grupper i samhället. (Prop. 2013/14:175, bet. NU24, prot. 115)
Enklare att anmäla karteller (NU25)
Konkurrenslagen ändras i syfte att skapa en effektivare
konkurrenstillsyn. De nya reglerna ska göra det enklare
för företag att anmäla konkurrensskadligt samarbete. De
ska också ge Konkurrensverket bättre underlag för att ingripa mot sådant samarbete.
Det införs även nya regler som gör det möjligt för Konkurrensverket att tillfälligt stoppa löptiden för de tidsfrister som gäller vid verkets prövning av företagskoncentrationer. Till exempel ska löptiderna kunna stoppas om ett
företag inte lämnar de uppgifter som behövs för prövningen. (Prop. 2013/14:135, bet. NU25, prot. 115)
Ökade möjligheter att ta del av herrelösa verk
(NU26)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag på ändringar i upphovsrätten för herrelösa verk. Verk som anses herrelösa
är verk vars upphovsrättsinnehavare är okänd eller inte
går att nå för att få tillstånd att använda verken. Bland annat ska bibliotek, arkiv, museer samt radio- och tv-företag
inom public service få större möjligheter att digitalisera
herrelösa verk i sina samlingar och göra dem tillgängliga
för allmänheten. (Prop. 2013/14:206, bet. NU26, prot. 129,
130)
Nya strategier för pengar från EU:s struktur- och
investeringsfonder (NU27)
Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om den
så kallade partnerskapsöverenskommelsen mellan Sverige
och EU-kommissionen. Överenskommelsen innehåller
bland annat strategier för hur Sverige ska använda pengarna från de europeiska struktur- och investeringsfonderna.
Fonderna ska bidra till att uppnå målen för EU:s tioårsstrategi för tillväxt, Europa 2020.
Regeringen redogör för bakgrunden till partnerskapsöverenskommelsen och hur den har tagits fram. Skrivelsen tar också upp de övergripande svenska prioriteringarna för användningen av fonderna, de nationella målen
och hur ansvaret för arbetet är fördelat under programperioden 2014–2020.
Näringsutskottet har behandlat regeringens skrivelse.
Utskottet menar att insatser inom ramen för EU:s strukturfondsprogram kan få stor betydelse för de tre prioriterade områdena, det vill säga att främja konkurrenskraft,
kunskap och innovation, att förstärka hållbart och effektivt nyttjande av resurser för en hållbar tillväxt samt att
öka sysselsättningen, främja anställbarhet och förbättra
tillgängligheten på arbetsmarknaden.
säga avslutade ärendet. (Skr. 2013/14:218, bet. NU27, prot.
130)
EU-förslag om skydd för företagshemligheter
(NU28)
EU-kommissionen har lämnat ett förslag om skydd för företagshemligheter. Syftet är att fastställa regler för skydd
mot olagligt anskaffande, röjande och utnyttjande av företagshemligheter. Förslaget omfattar bland annat en definition av företagshemligheter och metoder för rättslig prövning för den som har drabbats.
Näringsutskottet har utifrån subsidiaritetsprincipen
granskat EU-kommissionens förslag. Enligt subsidiaritetsprincipen ska besluten fattas på den effektivaste nivån
så nära medborgarna som möjligt. Utskottet anser att ett
starkt och enhetligt skydd för företagshemligheter inom
EU är bra för svenska företags konkurrenskraft och för
EU:s inre marknad. Gemensamma regler på EU-nivå kan
bidra till att främja företagens innovationsförmåga och
konkurrenskraft. Förslaget bör därför beslutas om på EU-
nivå. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill
säga avslutade ärendet. (KOM(2013) 813, utl. NU28, prot.
62)
EU:s klimat- och energipolitik för 2020–2030
(NU29)
EU-kommissionen har lämnat förslag på hur ramarna för
EU:s klimat- och energipolitik ska se ut mellan 2020 och
2030. Näringsutskottet har granskat förslaget och anser att
det är välkommet och välbalanserat. Utskottet tycker att
kommissionens förslag om att minska utsläppen av växthusgaser inom EU med 40 procent till 2030 är bra. Minskningen gäller jämfört med 1990 års nivå. Här är det viktigt
att fördelningen av bördan mellan EU-länderna görs på
ett kostnadseffektivt sätt. Kommissionen föreslår även att
minst 27 procent av energin inom EU ska komma från
förnybara källor. Även det är bra, anser näringsutskottet.
EU ska också sätta upp mål för energieffektivisering.
Regeringen och kommissionen anser dock att det finns
anledning att vänta in uppföljningen av införandet av reglerna för energieffektivisering inom EU innan man sätter
upp detta mål. Näringsutskottet håller med.
säga avslutade ärendet. (KOM(2014) 15, utl. NU29, prot.
83, 86)
Uppskov med behandling av ärenden (NU30)
2014/15. Det gäller regeringens skrivelse 2013/14:235
Riksrevisionens rapport om statens insatser för riskkapitalförsörjning samt de motioner som kan komma att lämnas med anledning av skrivelsen. Även nya ärenden som
riksdagens kammare kan komma att skicka till näringsutskottet under resten av riksmötet 2013/14 ska skjutas upp
till nästa riksmöte. (Bet. NU30, prot. 130)
• exekutionsväsendet.
investerares sammanlagda betalning för andelar i ett och
samma företag får vara högst 20 miljoner kronor per år.
Riksdagen beslutade om ett förtydligande av regeringens förslag efter ett påpekande av EU-kommissionen. Avdrag ska inte gälla om någon andel i företaget handlas på
en reglerad marknad, det vill säga är börsnoterad. Andra
villkor som ska vara uppfyllda för att få avdrag:
• Medelantalet anställda inklusive delägare som arbetar
i företaget ska vara färre än 50 personer.
• Nettoomsättningen eller balansomslutningen ska
vara högst 80 miljoner kronor.
• Företaget ska ha ett löneunderlag på minst 300 000
kronor.
Skatteutskottet bereder ärenden om anslag inom
utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution.
Lagen ska tillämpas på investeringar efter den 30 november 2013. (Prop. 2012/13:134, bet. SkU2, prot. 8)
Skatteutskottet (SkU)
bereder ärenden om
• statliga och kommunala skatter
• skatteförfarandet
• folkbokföring
Pengar till Skatteverket,Tullverket och
Kronofogdemyndigheten (SkU1)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 10,5 miljarder kronor i anslag till Skatteverket,
Tullverket och Kronofogdemyndigheten för 2014. (Prop.
2013/14:1, bet. SkU1, prot. 39, 40)
Klart med investeraravdrag för mindre företag
(SkU2)
Ett investeraravdrag för företag av mindre storlek införs.
Avdraget ska gälla för fysiska personer som förvärvar andelar när företaget bildas eller vid en nyemission. Man ska
då få göra avdrag för hälften av betalningen för andelarna.
Maxgränsen för avdrag är 650 000 kronor per person och
år, vilket motsvarar andelar för 1,3 miljoner kronor. Alla
Inkomstskattelagen ändras med Kroatiens
EU-medlemskap (SkU3)
Kroatien blev medlem i EU den 1 juli 2013. Den svenska
inkomstskattelagen ändras med anledning av medlemskapet. Lagen kompletteras med uppgifter om kroatiska
associationsformer och skatter, och ändringarna gäller de
bilagor i lagen som motsvarar ränte- och royaltydirektivet,
fusionsdirektivet och direktivet om moderbolag och dotterbolag. (Prop. 2012/13:181, bet. SkU3, prot. 17)
Tydligare skatteregel för etanolbränslen (SkU4)
Lagen om alkoholskatt ändras så att det tydligt framgår
att alkoholskatt inte ska betalas för etanolbränslen. (Prop.
2012/13:183, bet. SkU4, prot. 17)
Skatteavtal mellan Sverige och Botswana
uppdateras (SkU5)
Sverige har ett skatteavtal med Botswana för att undvika
dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt när det gäller skatter på inkomst. Avtalets bestämmelse om informationsutbyte uppdateras till den standard som gäller nu,
enligt OECD, Organisationen för ekonomiskt samarbete
och utveckling. Det innebär bland annat att Skatteverket
får möjlighet att begära upplysningar från banker i Botswana.
Avtalets bestämmelse om begränsningar av förmåner
moderniseras. Det innebär att det inte ska vara möjligt
att få avtalsförmåner för offshoreverksamhet, coordination centres, huvudkontor eller liknande verksamhet som
byggs upp främst av skatteskäl. Dessutom begränsas avtalsförmånerna för bolag som har rätt till skattelättnader
enligt vissa bestämmelser i Botswanas interna lagstiftning.
(Prop. 2013/14:9, bet. SkU5, prot. 35)
vara med vid skatteutredningar i det andra landet, sekretess och hur myndigheterna ska gå till väga vid överenskommelser. (Prop. 2013/14:11, bet. SkU7, prot. 35)
Sverige får skatteavtal om informationsutbyte
med Bahrain (SkU6)
Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Bahrain om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet
innehåller bestämmelser om utbyte av upplysningar mellan ländernas myndigheter, möjlighet för myndigheter att
vara med vid skatteutredningar i det andra landet, sekretess och hur myndigheterna ska gå till väga vid överenskommelser. (Prop. 2013/14:9, bet. SkU6, prot. 35)
Kontroll av post med alkohol- eller tobaksvaror
under 2012 (SkU9)
Tullverket får undersöka post från andra länder för att
kontrollera om den innehåller alkohol eller tobak som
mottagaren ska betala skatt för. Regeringen informerar
varje år riksdagen om hur många postförsändelser som
öppnats och med vilket resultat. Under 2012 öppnade
Tullverket 22 försändelser som alla innehöll alkohol. Ingen
tobak hittades. Totalt innehöll försändelserna 1 042 liter
alkohol som mottagarna debiterades 73 417 kronor i skatt
för. Riksdagen håller med regeringen om att kontrollen av
post är ett viktigt instrument för att säkerställa att svenska
konsumenter som köper alkohol eller tobak via post betalar punktskatt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Skr. 2013/14:8, bet.
SkU9, prot. 39, 40)
med Belize (SkU7)
Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Belize
om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller bestämmelser om utbyte av upplysningar mellan
ländernas myndigheter, möjlighet för myndigheter att
Ändring i reglerna för hantering av alkohol,
tobak och bränsle (SkU8)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i reglerna för hantering av varor som är belagda med punktskatt. Det gäller alkohol- och tobaksvaror samt bränsle.
Ändringarna gäller det så kallade uppskovsförfarandet,
det vill säga den period då varorna kan flyttas och förvaras
skattefritt i så kallade skatteupplag innan de släpps till försäljning och blir beskattningsbara. Ändringarna rör bland
annat användningen av ett datoriserat system för förflyttning och kontroll av punktskattepliktiga varor. Kraven på
dem som har skatteupplag och på varumottagare förtydligas. Skatteverket får större möjligheter att kontrollera
skatteupplag. (Prop. 2013/14:10, bet. SkU8, prot. 39, 40)
Ändringar av skatteregler på olika områden
(SkU10)
Mervärdesskattelagen ändras. I dag finns ett undantag
från mervärdesskatt, moms, vid försäljning av flygplan,
helikoptrar och andra luftfartyg. Undantaget ska i framtiden bara gälla flygplan som ska användas av flygbolag
som huvudsakligen bedriver internationell flygtrafik mot
betalning.
En annan ändring innebär att vissa biobränslen ska
kunna placeras i skatteupplag och därmed undantas från
mervärdesskatt.
Den som säljer ett indirekt innehav av marknadsnoterade andelar och gör en kapitalvinst ska i framtiden betala
30 procent i skatt. Det är samma skattesats som i dag gäller
för utdelning vid indirekt innehav.
Det görs också ett par ändringar på indrivningsområdet och en ändring när det gäller ersättning för kostnader i
mål om betalningsföreläggande och handräckning. (Prop.
2013/14:27, bet. SkU10, prot. 39, 40)
Möjligt redovisa moms i samband med
inkomstdeklaration (SkU11)
Det ska bli möjligt att redovisa mervärdesskatt, moms, för
ett beskattningsår i samband med inkomstdeklarationen.
Tidpunkten för att lämna deklarationerna samordnas.
Syftet är att göra det lättare för företagen att redovisa skatt.
(Prop. 2013/14:28, bet. SkU11, prot. 39, 40)
Möjligheten till avdrag för koncernbidrag
begränsas (SkU12)
Möjligheten att göra avdrag för koncernbidrag begränsas.
Syftet är att förhindra skatteplanering mellan företag som
beskattas med olika skattesatser under övergången från
den tidigare bolagsskattesatsen till den lägre skattesats
som gäller från 2013.
Ett företag får nu göra avdrag med högst 83,66 procent
för så stor del av lämnat koncernbidrag som antalet påbörjade månader före den 1 januari 2013 utgör av antalet
månader i beskattningsåret. För resterande del får företaget göra avdrag utan begränsning.
Lagändringarna gäller från den 19 april 2013, det
vill säga dagen efter det att regeringen lämnade en skrivelse till riksdagen om förslaget. (Skr. 2012/13:149, prop.
2013/14:19, bet. SkU12, prot. 39, 40)
Enklare momsredovisning för importföretag
(SkU13)
Importföretag ska redovisa och betala mervärdesskatt,
moms, till Skatteverket i stället för Tullverket. Det gäller för importörer som är momsregistrerade i Sverige
och bedriver import i egenskap av beskattningsbar person. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2015. (Prop.
2013/14:16, bet. SkU13, prot. 39, 40)
Tydligare regler vid undantag från kravet på
kassaregister (SkU14)
De flesta företagare som säljer varor eller tjänster mot
kontant betalning måste ha ett certifierat kassaregister.
Om försäljningen sker i obetydlig omfattning behövs
inget sådant kassaregister. Lagen ska bli tydligare när det
gäller bedömningen av vad som ska räknas som obetydlig omfattning. Ändringen innebär ingen förändring av
kravet på kassaregister utan ska endast förtydliga den bestämmelse som redan gäller.
Ändringarna gäller från den 2 januari 2014 men ska
tillämpas retroaktivt från den 1 januari 2012. (Prop.
2013/14:22, bet. SkU14, prot. 39, 40)
Ingen trängselskatt på Norra länken i Stockholm
(SkU15)
Trafikleden Norra länken i Stockholm kommer enligt
planerna att öppnas för trafik under hösten 2015. Norra
länken och Roslagsvägen, norr om Frescati, ska vara undantagna från trängselskatt. Det innebär i praktiken också
att resande till och från Lidingö inte behöver betala trängselskatt. Därför slopas den så kallade Lidingöregeln.
Eftersom det ännu inte finns något exakt datum för
när Norra länken ska öppna kommer regeringen senare
att bestämma när ändringarna ska börja gälla. (Prop.
2013/14:26, bet. SkU15, prot. 39, 40)
Nej till motioner om inkomstskatt (SkU16)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om inkomstskatt. Motionerna handlar bland
annat om skatteskala och grundavdrag, pensionsförsäkringar, personalvårdsförmåner, hälsofrämjande åtgärder,
förmånsvärde för vissa miljöbilar, personaloptioner och
kostnadsersättningar från kommunen. Andra motioner
handlar om gåvor och bidrag till ideella ändamål, plockning av bär, svamp och kottar, HUS-avdrag, fackförenings- och a-kasseavgift, reseavdrag och tjänsteställe samt
dubbelbeskattningsavtal. (Bet. SkU16, prot. 87, 90)
Nej till motioner om beskattning av företag,
kapital och fastigheter (SkU17)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om beskattning av företag, kapital och fastigheter. Skälet är främst att arbete redan pågår inom de
frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar om allmänna frågor inom företagande och investeringar, utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag,
kapitalvinst vid fastighetsförsäljning, fastighetsskatt på
elproduktion, uttagsbeskattning av vindkraftskooperativ,
tonnageskatt, boendebeskattning, äkta och oäkta bostadsföretag, avskrivning av flyttbara bostadshus, avdrag för
sponsring, representation, gåvor och forskning, konstinköp och rationaliseringsförvärv inom skogsbruket. (Bet.
SkU17, prot. 82)
Nej till motioner om mervärdesskatt (SkU18)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om mervärdesskatt, moms. Motionerna handlar
om skattesatser, avdragsrätt, ideell verksamhet och andra
frågor om mervärdesskatt. (Bet. SkU18, prot. 78, 79)
Nej till motioner om punktskatter (SkU19)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om punktskatter. Skälet är främst tidigare
riksdagsbeslut och att arbete redan pågår inom de frågor
motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om
skatt på finansiella transaktioner, skatt på elkraft, skatt på
drivmedel, fordonsskatter, miljöskatt på flyg och skatt på
alkohol och tobak. Andra frågor som tas upp är privatinförsel av alkohol och tobak och försäljning i exportbutiker,
reklamskatt och lotteriskatt. Motionerna innehåller också
förslag om skatt på handelsgödsel, bekämpningsmedel,
avfall som deponeras eller förbränns, naturgrus, animaliska livsmedel och gruvverksamhet samt förslag om styrmedel för biokolteknik. (Bet. SkU19, prot. 82)
Riksdagen vill skynda på beslut om
personalliggare för byggbranschen (SkU20)
Regeringen arbetar med ett förslag om personalliggare för
byggbranschen för att minska svartarbete. Riksdagen vill
att regeringen lämnar förslaget till riksdagen så att beslut
kan fattas under 2014 och gjorde därför ett tillkännagivande till regeringen. Ställningstagandet gjordes med anledning av motioner från S och V.
Personalliggare finns sedan tidigare i restaurang-, frisör- och tvätteribranscherna. Den som bedriver verksamheten måste varje dag anteckna i personalliggaren vilka
som är verksamma i lokalen och när. Skatteverket kan
göra oanmälda besök för att kontrollera att allt går rätt till.
Högsta domstolen har uttalat i ett avgörande från den
11 juni 2013 att den som har lämnat oriktiga skatteuppgifter och därför betalat skattetillägg inte därefter får åtalas
och dömas för skattebrott. Regeringen arbetar nu med ett
lagförslag. Riksdagen menar att det är viktigt att en lagändring som stärker rättssäkerheten och undanröjer konflikten med Europakonventionen och EU-stadgans regler
kan genomföras så snart som möjligt. Riksdagen gjorde
ett tillkännagivande till regeringen om detta. Ställningstagandet gjordes med anledning av en motion från S. (Bet.
SkU20, prot. 78, 79)
Riksrevisionens granskning av skattekontroll i
myndigheter och kommuner (SkU21)
Riksrevisionen har granskat skattekontroll och hantering
av vissa skatter i statliga myndigheter och kommuner.
Riksrevisionen menar att det finns brister i mervärdesskatteredovisningen hos statliga myndigheter och kommuner
och att kontrollen av redovisningen inte är tillräcklig.
Regeringen håller med Riksrevisionen om att reglerna
om uttagsbeskattning av fastighetstjänster behöver granskas. Andra brister menar regeringen kan åtgärdas genom
dialog med myndigheterna om hur man med information
och utbildning kan tillämpa reglerna på rätt sätt. Riksrevisionen rekommenderar att det i ersättningslagen införs en
avgift som motsvarar skattetillägg. Regeringen bedömer
att det inte behövs, eftersom Skatteverket har möjlighet
att begära in uppgifter från eller göra revision hos kommunerna.
Riksdagen delar regeringens bedömning och beslutade
att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta
ärendet. (Skr. 2013/14:88, bet. SkU21, prot. 95)
Skatteavtal om informationsutbyte med
Montserrat (SkU22)
Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Montserrat om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet
innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran,
skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur
det ska gå till vid ömsesidiga överenskommelser. (Prop.
2013/14:62, bet. SkU22, prot. 78, 79)
EU-förslag om obligatorisk skatteflyktsregel går
för långt (SkU23)
EU-kommissionen föreslår att en obligatorisk skatteflyktsbestämmelse ska läggas till i reglerna om beskattning av
moder- och dotterbolag. Syftet är att förhindra skatteflykt
och andra former av skattemissbruk. Riksdagen anser att
förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt subsidiaritetsprincipen ska besluten fattas på den effektivaste
nivån så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen ifrågasätter om kommissionens förslag kommer att innebära
någon förbättring jämfört med de nationella regler som
gäller i dag.
Riksdagen beslutade att skicka ett motiverat yttrande
till EU. (KOM(2013) 814 slutlig, utl. SkU23, prot. 62)
Höjd trängselskatt och satsning på tunnelbana i
Stockholm (SkU24)
Trängselskatten höjs i Stockholms innerstad. Dessutom
införs trängselskatt på Essingeleden. Syftet är att förbättra miljön och möjligheterna att ta sig fram i Stockholm.
Pengarna ska användas till att bygga ut tunnelbanan i
Stockholms län.
Höjningen innebär att den högsta nivån blir 35 kronor
i stället för 20 kronor. Under lågtrafik mitt på dagen blir
skatten 11 kronor. För Essingeleden blir trängselskatten
30 kronor som högst och 11 kronor som lägst. Taket för
maximal trängselskatt för ett dygn höjs från 60 kronor till
105 kronor.
2013/14:76, bet. SkU24, prot. 90)
med Qatar (SkU27)
Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Qatar om
utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller
regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur ömsesidiga
överenskommelser ska upprättas. (Prop. 2013/14:105, bet.
SkU27, prot. 109)
Nytt skatteavtal mellan Sverige och Georgien
(SkU25)
Riksdagen godkände ett nytt skatteavtal mellan Sverige
och Georgien för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt. Avtalet innehåller bestämmelser om
informationsutbyte som har utformats enligt den modell
som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, rekommenderar. I avtalet finns också
bestämmelser som ska förhindra avtalsförmåner för offshoreverksamhet, så kallade coordination centres eller
liknande verksamhet som byggs upp främst av skatteskäl.
(Prop. 2013/14:149, bet. SkU25, prot. 109)
med Liberia (SkU28)
Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Liberia om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet
innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran,
skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och
hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas. (Prop.
2013/14:97, bet. SkU28, prot. 109)
Skatteavtalet mellan Sverige och Japan ändras
(SkU26)
Sverige har sedan tidigare ett skatteavtal med Japan för att
undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt när
det gäller skatter på inkomst. Ändringarna i avtalet innebär bland annat större möjlighet att slippa betala källskatt
på utdelning från dotterbolag till moderbolag. Dessutom
ska källstaten inte ta ut skatt på ränta, utom i särskilda fall.
Det gäller även royalties. Bestämmelser för hur tvister ska
lösas när dubbelbeskattning har skett införs också. (Prop.
2013/14:150, bet. SkU26, prot. 109)
Nya regler för skydd av immateriella rättigheter
(SkU29)
Tullagen och offentlighets- och sekretesslagen ändras med
anledning av nya EU-regler om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter. Bakgrunden är att EUkommissionen tillsammans med EU-länderna sett över
tidigare regler. Reglerna om kontroll av efterlevnaden av
immateriella rättigheter skärps, och samtidigt förtydligas
reglerna för att höja rättssäkerheten. (Prop. 2013/14:164,
bet. SkU29, prot. 109)
Ändrade regler för avkastningsskatt inom olika
områden (SkU30)
Reglerna för beskattningsår och tidpunkten för när en inkomstdeklaration ska lämnas av den som har en utländsk
pensions- eller kapitalförsäkring ändras. Det innebär att
alla som måste betala skatt nu bara får en tidpunkt för att
deklarera per år.
En skyldighet att betala avkastningsskatt införs för
svenska handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupper som har sitt säte i Sverige. Regler införs också
för vad som menas med beskattningsår för dessa bolag
och organisationer.
Elever i gymnasiet som går en lärlingsutbildning kan få
ersättning för kostnader av Centrala studiestödsnämnden.
Denna ersättning ska nu bli skattefri. (Prop. 2013/14:147,
bet. SkU30, prot. 108)
Moms för elektroniska tjänster ska betalas i det
land där köparen finns (SkU31)
Ett företag som säljer program, appar, spel, film eller andra
elektroniska tjänster till privatpersoner i andra EU-länder
ska ta ut och betala moms i det land där köparen finns. De
nya reglerna gör att företag i ett land kan konkurrera på
samma villkor som företag i ett annat EU-land som har
lägre momssats. För att förenkla för säljarna kommer redovisning och betalning av skatt att kunna göras elektroniskt genom en enda så kallad kontaktpunkt.
2013/14:224, bet. SkU31, prot. 126, 127)
Uppskov med behandling av ärenden (SkU32)
2014/15. Det gäller regeringens propositioner 2013/14:151
Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el,
2013/14:230 Informationsutbytesavtal med Macao SAR
samt 2013/14:231 Informationsutbytesavtal med Grenada. Även nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till skatteutskottet under resten av riksmötet
2013/14 ska skjutas upp till nästa riksmöte. (Bet. SkU32,
prot. 131)
Redovisning av skatteutgifter 2014 (SkU33)
Regeringen har lämnat sin årliga redogörelse över de så
kallade skatteutgifterna. Årsredovisningen ger en överblick över de stöd till företag och hushåll som lämnas på
budgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga
skatteregler. Redovisningen av skatteutgifterna är också
den enda uppdateringen av de regelavvikelser från enhetlig beskattning som publiceras löpande.
Skatteutskottet har behandlat regeringens skrivelse. Utskottet tycker att det är bra att regeringens arbete med att
utveckla skatteutgiftsredovisningen har gjort att redovisningen kan bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet och
när beslut ska tas om skatteregler.
säga avslutade ärendet. (Skr. 2013/14:98, bet. SkU33, prot.
132)
Skyddet för våldsutsattas personuppgifter måste
bli starkare (SkU34)
Regeringen har för avsikt att ta fram ett förslag som syftar
till att göra sekretesskyddet för våldsutsattas personuppgifter starkare. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till
regeringen om att det är viktigt att arbetet bedrivs skyndsamt och att ett förslag läggs fram inom rimlig tid.
Dessutom sa riksdagen ja till regeringens förslag om
förstärkt skydd av personuppgifter för hotade och förföljda personer. Beslutet innebär bland annat att Skatteverket
ska kunna fråga polis och socialnämnd om hjälp vid utredning av frågor om kvarskrivning och sekretessmarkeringar i folkbokföringen. (Prop. 2013/14:178, bet. SkU34,
prot. 109)
EU-förslag om överträdelser och sanktioner på
tullområdet går för långt (SkU35)
EU-kommissionen har lämnat ett förslag om gemensamma bestämmelser för överträdelser mot EU:s tullregler.
Enligt förslaget ska medlemsländerna ha en gemensam
förteckning över överträdelser mot tullagstiftningen. I
förslaget finns också regler för gemensamma sanktionsnivåer i fråga om regelbrott.
Skatteutskottet har granskat kommissionens förslag
utifrån EU:s subsidiaritetsprincip. Enligt den principen
ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt. Utskottet håller med regeringen
om att den rättsliga grunden för förslaget inte är korrekt.
Kommissionen har heller inte visat att bestämmelser om
gemensamma sanktionsnivåer är nödvändiga för att uppnå ett starkare tullsamarbete. Det är tveksamt om vissa av
åtgärderna som kommissionen föreslår regleras bättre på
EU-nivå än av de olika medlemsländerna, anser utskottet.
Riksdagen beslutade därför att skicka ett motiverat yttrande till EU. (KOM(2013) 884, utl. SkU35, prot. 130)
Socialförsäkringsutskottet (SfU)
bereder ärenden om
• förmåner vid sjukdom och arbetsskada
• familjeförmåner
• bostadsstöd
• förmåner vid ålderdom och till efterlevande
• allmän pension
• sjuklön
• socialavgifter
• migration
• svenskt medborgarskap.
Socialförsäkringsutskottet bereder ärenden om anslag
inom utgiftsområdena 8 Migration, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, 11 Ekonomisk
trygghet vid ålderdom och 12 Ekonomisk trygghet för
familjer och barn.
Socialförsäkringen (SfU1)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om cirka 217 miljarder kronor till socialförsäkringsområdet för 2014.
I området ingår följande utgiftsområden:
• ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning – cirka 96,5 miljarder kronor
• ekonomisk trygghet vid ålderdom – cirka 39 miljarder kronor
• ekonomisk trygghet för familjer och barn – cirka 81,6
miljarder kronor.
Riksdagen sa också ja till förslag som bland annat innebär
att ett fribelopp införs vid beräkningen av bostadstillägg
för pensionärer. En ålderspensionär som har bostadstilllägg kan tjäna upp till 24 000 kronor per år utan att bostadstillägget minskas. Vidare höjs det särskilda bidraget
för barnfamiljer i bostadsbidraget. (Prop. 2013/14:1, bet.
SfU1, prot. 41, 43)
Pengar till migration (SfU2)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om 9,9 miljarder
kronor i anslag för utgiftsområdet migration för 2014.
Merparten av pengarna går till ersättningar och bostadskostnader (4,9 miljarder kronor) och till Migrationsverket
(3,2 miljarder kronor). (Prop. 2013/14:1, bet. SfU2, prot.
39)
Nya åldersgränser och flexiblare regler i
föräldraförsäkringen (SfU3)
Från den 1 januari 2014 kan föräldrar ta ut föräldrapenning under högst 96 dagar efter att barnet fyllt fyra år.
Genom beslutet betonas att huvuddelen av föräldrapenningen bör användas när barnet är litet och behovet av
omvårdnad från föräldrarna är som störst.
Föräldrar behöver ofta vara lediga från arbetet även när
barnet är äldre. Det kan vara under lov och studiedagar
eller för att vara med i förskolans och skolans verksamhet.
Åldersgränsen för att ta ut föräldrapenning höjs därför
från åtta år till tolv år.
Föräldrapenningens ersättningsnivåer ska vara delade
lika mellan föräldrar med gemensam vårdnad om ett barn.
Syftet med dett är att förtydliga båda föräldrarnas ansvar
för barnet och att minska konflikter mellan föräldrar. Beslutet innebär att varje förälder får rätt till föräldrapenning
för 195 dagar på sjukpenningnivå eller grundnivå och 45
dagar på lägstanivå.
Föräldrarna ska inte kunna få föräldrapenning för
längre tid tillbaka än 90 dagar före den dag då ansökan
kom in till Försäkringskassan. Men Försäkringskassan ska
kunna göra undantag om det finns synnerliga skäl.
Tidsperioden för tillfällig föräldrapenning i samband med att ett barn har avlidit förlängs också. (Prop.
2013/14:4, bet. SfU3, prot. 35)
Ökade möjligheter till delat barnbidrag (SfU4)
Ändrade regler om utbetalningar av barnbidrag och flerbarnstillägg gäller från den 1 mars 2014.
Ändringarna innebär bland annat att föräldrar som har
gemensam vårdnad om ett barn ska få hälften var av barnbidraget. Om föräldrarna gemensamt anmäler att bara
en av dem ska vara mottagare betalas bidraget ut till den
personen. Om barnet bor växelvis hos föräldrar som har
gemensam vårdnad ska föräldrarna få hälften var av barnbidraget om någon av föräldrarna anmält detta. Kravet på
anmälan för att få flerbarnstillägg slopas också i vissa fall.
(Prop. 2013/14:6, bet. SfU4, prot. 35)
Företagare får sänkta egenavgifter (SfU5)
Egenavgifterna sänks från den 1 januari 2014. Egenavgifter är de avgifter företagare betalar för att finansiera bland
annat sin pension och sjukförsäkring. Sänkningen av
egenavgifterna görs genom att avdraget vid beräkningen
av egenavgifterna höjs med 2,5 procentenheter till 7,5 procent av avgiftsunderlaget. Det maximala avdragsbeloppet
höjs med 5 000 kronor till 15 000 kronor per år.
Riksdagen sa också nej till motioner från allmänna
motionstiden 2013 om bland annat sänkning av arbetsgivaravgifterna för småföretag, företag i glesbygd och unga.
(Prop. 2013/14:14, bet. SfU5, prot. 36)
Regeringens redogörelse om migrations- och
asylpolitiken (SfU6)
Regeringen har lämnat en skrivelse om den svenska
migrations- och asylpolitiken under perioden den 1 juli
2010–30 juni 2013. Redogörelsen handlar om asyl- och
skyddsrelaterade frågor, arbetskraftsinvandring samt övrig invandring och viseringsfrågor. Andra frågor handlar
om samarbetet i EU och det övriga internationella samarbetet. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill
säga avslutade ärendet.
Riksdagen sa också nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om asyl- och migrationsfrågor. Motionerna handlar om skyddsbehov, begreppet väpnad konflikt,
könsrelaterad förföljelse och samarbetet inom EU. Andra
motioner rör arbetskraftsinvandring, anhöriginvandring,
verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut och visering. (Skr. 2013/14:73, bet. SfU6, prot. 102)
Riksrevisionens granskning av bostadstillägg och
äldreförsörjningsstöd (SfU7)
Riksrevisionen har granskat tilläggsförmånerna till ålderspensionen, det vill säga bostadstillägg till pensionärer,
särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. Granskningen gäller om syftet med förmånerna uppnås och om
administrationen är effektiv. Riksrevisionens slutsats är att
systemet fungerar dåligt och att många pensionärer som
har rätt till en förmån inte ansöker om den, vilket innebär
att det så kallade mörkertalet är stort.
Regeringen har lämnat en skrivelse med anledning av
Riksrevisionens rapport. Socialförsäkringsutskottet håller
med regeringen om att det inte är bra att det finns ett stort
mörkertal. Pensionsmyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att undersöka mörkertalen och utifrån resultaten
bedöma vilka förändringar i informationsinsatserna som
behövs. Utskottet är mycket positivt till detta.
säga avslutade ärendet. (Skr. 2013/14:45, bet. SfU7, prot.
74)
ILO-rekommendation om nationellt socialt
grundskydd (SfU8)
Internationella arbetsorganisationens, ILO, arbetskonferens har beslutat om en rekommendation om nationellt
socialt grundskydd. Sverige och andra länder som är medlemmar i ILO kan ta hänsyn till organisationens rekommendationer i till exempel lagstiftning, men en rekommendation har inte bindande karaktär.
Regeringen har lämnat en skrivelse om ILO:s rekommendation. Socialförsäkringsutskottet håller med regeringen om att rekommendationen kan stödja en god social,
ekonomisk och politisk utveckling i många länder. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Skr. 2013/14:52, bet. SfU8, prot. 74)
Flyktingar ska kunna få status som varaktigt
bosatt (SfU9)
En person som i Sverige fått status som flykting eller alternativt skyddsbehövande ska kunna få ställning som
varaktigt bosatt i Sverige. Den som beviljas ställning som
varaktigt bosatt får vissa rättigheter liknande dem som en
EU-medborgare har, till exempel ges större möjligheter att
arbeta, studera eller starta eget företag i ett annat EU-land.
En person som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige och som även har internationellt skydd i ett annat EUland får endast utvisas till det EU-landet. En person som
har flyktingstatus eller status som alternativt skyddsbehövande i Sverige och som utvisas från ett annat EU-land där
personen har ställning som varaktigt bosatt ska tas emot
av Sverige.
Ändringarna innebär att svenska regler anpassas till
EU-regler. (Prop. 2013/14:83, bet. SfU9, prot. 91, 94)
Social trygghet mellan Sverige och Sydkorea
samordnas (SfU10)
Riksdagen har godkänt en konvention om social trygghet
mellan Sverige och Sydkorea. Konventionen innehåller
bestämmelser som samordnar de båda ländernas lagstiftning om ålders-, efterlevande- och invaliditetspension
samt sjuk- och aktivitetsersättning. Konventionen innebär
i princip inte några nya åtaganden för Sverige. Socialförsäkringsutskottet håller med regeringen om att en konvention om social trygghet behövs för att underlätta rörligheten mellan Sverige och Sydkorea. (Prop. 2013/14:137,
bet. SfU10, prot. 119)
Svenska regler om fri rörlighet anpassas
ytterligare till EU-regler (SfU11)
Som ett led i uppföljningen av genomförandet av EUreglerna om fri rörlighet inom EES-länderna görs flera
lagändringar. Till EES-länderna hör EU-länderna samt
Island, Lichtenstein och Norge.
• Reglerna i utlänningslagen som gäller för familjemedlemmar till EES-medborgare ska också gälla
för familjemedlemmar till svenska medborgare som
återvänder till Sverige efter att ha utnyttjat sin rätt till
fri rörlighet.
• Definitionen av vem som ska räknas som familjemedlem till EES-medborgare utvidgas.
• I dagsläget finns en begränsning som gäller för familjemedlemmar till studerande som har uppehållsrätt.
Den begränsningen tas bort.
• Bestämmelsen om att EES-medborgare som tänkt
stanna i Sverige längre än tre månader måste registrera sig tas bort.
(Prop. 2013/14:81, bet. SfU11, prot. 91, 94)
Reglerna om fri rörlighet för EES-medborgare
blir tydligare (SfU12)
Vissa regler om fri rörlighet för EES-medborgare och
deras familjemedlemmar ändras. Beslutet innebär bland
annat att reglerna för de grundläggande villkoren för inresa, vistelse och arbete, uppehållsrätt samt avvisning och
utvisning får en tydligare struktur. Reglerna om när avvisning och utvisning får ske anpassas också ytterligare till att
EES-medborgare många gånger inte behöver uppehållstillstånd för rätt till vistelse i Sverige i mer än tre månader.
(Prop. 2013/14:82, bet. SfU12, prot. 91, 94)
Ändrade regler ska underlätta flytt till och från
Sverige (SfU13)
Vissa regler kring permanent uppehållstillstånd ska ändras för att göra det lättare att flytta till och från Sverige.
Ändringarna innebär bland annat följande:
• En person ska kunna få behålla sitt permanenta
uppehållstillstånd i två år efter flytt från Sverige om
personen har gjort en anmälan om att få ha kvar
medborgarskapet.
• Om man har haft arbetstillstånd i fyra år under en
femårsperiod kan man i dag få permanent uppehållstillstånd. Denna femårsperiod ska förlängas till sju år.
• Den sammanlagda giltighetstiden för arbetstillstånd
ska kunna vara längre än fyra år om det finns särskilda skäl för det.
• För en person som har fått avslag på sin asylansökan
krävs i dag sex månaders anställning för att kunna
få uppehållstillstånd för arbete. Dessa sex månader
ändras till fyra månader.
• En person som under de senaste sju åren har haft
uppehållstillstånd i sammanlagt fyra år för studier
på forskarnivå ska kunna få permanent uppehållstillstånd.
• Det ska bli lättare att i vissa fall kunna återvinna ett
svenskt medborgarskap.
(Prop. 2013/14:213, bet. SfU13, prot. 126, 127)
Regler om likabehandling gällande social
trygghet anpassas till EU-regler (SfU14)
Reglerna för likabehandling när det gäller social trygghet ändras. Detta görs för att svenska regler ska anpassas
till ett EU-direktiv. Den som inte är svensk medborgare
måste i dag i vissa fall ha bott minst fem år i Sverige när
man räknar ut försäkringstiden. Det gäller försäkringstiden för rätt till sjuk- och aktivitetsersättning i form av
garantiersättning om försäkringsfallet inträffat före 18
års ålder. Ändringen innebär att samma regler gäller för
svenska medborgare och medborgare i andra länder. Kravet på viss bosättningstid i Sverige tas därför bort. (Prop.
2013/14:153, bet. SfU14, prot. 102)
Räntekrav vid sen återbetalning av sjukersättning
(SfU15)
Riksdagen sa ja till ett regeringsförslag som innebär att
personer som har fått för mycket sjukersättning ska betala
ränta om de är sena med återbetalningen.
Beslutet gäller den grupp som har fått en icke tidsbegränsad sjukersättning enligt de regler som gällde före
juli 2008. Dessa regler tillåter att den försäkrade arbetar
och studerar utan att han eller hon förlorar rätten till
sjukersättning. Vid arbete betalar Försäkringskassan ut
en preliminär reducerad sjukersättning varje månad. Försäkringskassan beslutar sedan om en slutlig sjukersättning när Skatteverket fastställt den pensionsgrundande
inkomsten för det aktuella året. Om den försäkrade har
fått för mycket pengar måste han eller hon betala tillbaka
det överskjutande beloppet plus en avgift. Ingen ränta behöver betalas.
Enligt de nya reglerna ska den försäkrade betala ränta
om han eller hon har fått en återbetalningsplan eller fått
skjuta upp återbetalningen. Räntan ska motsvara statens
utlåningsränta med ett tillägg på 2 procentenheter. Om
betalning därefter inte sker i rätt tid ska Försäkringskassan
även kunna ta ut en dröjsmålsränta. (Prop. 2013/14:138,
Mätbara mål behövs för Sjunde AP-fonden
(SfU16)
Riksrevisionen har granskat Sjunde AP-fondens förvaltning av premiepensionens förvalsalternativ under perioden 2000–2012. Sjunde AP-fonden förvaltar totalt över
130 miljarder kronor och är den största premiepensionsförvaltaren. Riksrevisionen kritiserar i sin granskning
fondens placeringsstrategi och mål samt fondens interna
styrning och kontroll.
Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redovisat
hur den ser på granskningen. Regeringen håller med Riksrevisionen i vissa delar. Det behövs ett mätbart och tidsbestämt mål för fonden, och värdet av den aktiva förvaltningen är osäkert, vilket redan har påpekats för fonden vid
ett antal tillfällen. Regeringen delar också Riksrevisionens
uppfattning om att det behövs en fördjupad analys av hur
fonden bättre kan ta hänsyn till pensionärernas kortare
placeringshorisont.
Regeringen instämmer dock inte i kritiken av fondens
interna styrning och kontroll. Sjunde AP-fonden har genomfört en rad åtgärder på området de senaste åren. Regeringen anser dock att det kan finnas anledning att i sin
årliga utvärdering av fonden fokusera mer på styrning och
kontroll. Samtidigt pågår arbete inom Regeringskansliet
med att se över reglerna för samtliga AP-fonder.
Riksdagen förutsätter att regeringen följer upp att mätbara och tidsbundna mål för fonden fastställs varje år.
Riksdagen är positiv till fondens åtgärder för att stärka
den interna styrningen och kontrollen och ser fram emot
regeringens pågående och kommande arbete med frågan.
säga avslutade ärendet. (Skr. 2013/14:109, bet. SfU16, prot.
119)
Ett medborgarskap grundat på samhörighet
(SfU17)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i
lagen om svenskt medborgarskap. Beslutet innebär att
en inledande paragraf införs i medborgarskapslagen om
medborgarskapets betydelse för att lyfta fram och stärka
medborgarskapets symboliska innebörd.
Lagändringarna innebär också följande:
• Alla kommuner ska vara skyldiga att anordna ceremonier för nya svenska medborgare för att högtidlighålla att dessa har fått svenskt medborgarskap.
• Reglerna om förvärv av svenskt medborgarskap
i samband med födelse ändras så att kvinnor och
män likställs när det gäller möjligheten att föra över
svenskt medborgarskap till sitt barn. Detta innebär
att ett barn alltid blir svensk medborgare vid födelsen
om en av föräldrarna är det.
• De som har förlorat sitt svenska medborgarskap till
följd av ett tidigare förbud mot dubbelt medborgarskap får möjlighet att återfå detta genom en anmälan.
Ändringarna börjar gälla den 1 april 2015. (Prop.
2013/14:143, bet. SfU17, prot. 116)
Nej till regeringsförslag om sänkta socialavgifter
för unga (SfU18)
Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att ytterligare
sänka socialavgifterna för de yngsta. Enligt regeringens
förslag skulle arbetsgivare ha behövt betala endast ålderspensionsavgift för anställda under 23 år.
Socialförsäkringsutskottet, som förberett riksdagens
beslut, anser att regeringens förslag inte skulle leda till fler
jobb för unga. Eftersom arbetsgivarnas kostnader skulle
sänkas även för de ungdomar som redan har ett arbete
skulle en sänkning av socialavgifterna för unga leda till att
arbetsgivare subventioneras utan att några nya jobb nödvändigtvis skapas, menar utskottet. (Prop. 2013/14:116,
Svårare att missbruka reglerna för
arbetskraftsinvandring (SfU19)
Flera åtgärder ska vidtas för att motverka att reglerna för
arbetskraftsinvandring missbrukas och att utländska arbetstagare blir utnyttjade. Det innebär bland annat följande:
• Om villkoren för ett arbetstillstånd inte längre är
uppfyllda av en annan anledning än att anställningen
har upphört ska utlänningens uppehållstillstånd sluta
gälla. Tillståndet ska också sluta gälla om personen
inte börjat sitt arbete inom fyra månader.
• Migrationsverket ska ta fram informationsmaterial till utländska arbetstagare. Där ska det finnas
grundläggande information om vad som gäller vid
arbetskraftsinvandring. Bland annat ska det stå vilka
krav en arbetstagare kan ställa vad gäller skäliga
arbetsvillkor.
• Arbetstagare vars anställning upphör under den tid
Migrationsverket gör en utredning om att eventuellt
ta tillbaka uppehållstillståndet ska få en extra månad,
det vill säga totalt fyra månader, på sig att söka nytt
jobb och nytt tillstånd.
• Migrationsverket ska få möjlighet att följa upp beviljade arbetstillstånd. Myndigheten ska kunna kontrollera att arbetet har påbörjats inom fyra månader från
tillståndets första giltighetsdag samt att villkoren för
tillståndet fortfarande är uppfyllda.
• Arbetsgivare måste på begäran av Migrationsverket
informera om vilka anställningsvillkor som gäller för
utländska arbetstagare som har fått arbetstillstånd.
(Prop. 2013/14:227, bet. SfU19, prot. 126, 127)
Ändringar i utlänningslagen på grund av
Dublinförordningen (SfU20)
Utlänningslagen ändras så att den som söker asyl i Sverige
kan nekas prövning om han eller hon redan har fått status som alternativt skyddsbehövande i ett annat EU-land.
Den som har ansetts vara alternativt skyddsbehövande
i ett EU-land har fått sin ansökan om skydd prövad och
beviljad och får därför inte sin sak prövad igen i Sverige.
Detta innebär att utlänningslagen anpassas till EU:s omarbetade asylprocedurdirektiv och den omarbetade Dublinförordningen. (Prop. 2013/14:197, bet. SfU20, prot. 126,
127)
Lättare för barn att få uppehållstillstånd (SfU21)
Utlänningslagen ändras för att göra det möjligt för fler
barn att få stanna i Sverige. I fortsättningen ska det räcka
med att det finns ”särskilt ömmande omständigheter” i
stället för ”synnerligen ömmande omständigheter” för att
uppehållstillstånd ska kunna beviljas barn upp till 18 år.
Enligt gällande regler kan personer som har fått ett utvisnings- eller avvisningsbeslut få beslutet omprövat om
nya omständigheter kommer fram. Det kan handla om
sjukdom eller andra orsaker som gör att beslutet inte bör
verkställas. Dessa regler ändras på ett sätt som innebär
att kraven på nya omständigheter kommer att sänkas för
barn.
Syftet med lagändringarna är att ytterligare lyfta fram
barnrättsperspektivet och fokusera på barnets bästa.
(Prop. 2013/14:216, bet. SfU21, prot. 119)
Ändrade regler om uppehållstillstånd ska
motverka familjeseparationer (SfU22)
Särskilda regler införs om uppehållstillstånd för föräldrar som är vårdnadshavare för och som bor tillsammans
med ett barn i Sverige. Vårdnadshavaren ska i dessa fall
inte behöva ha sökt och beviljats uppehållstillstånd redan
före inresa till Sverige utan ska kunna ansöka om detta på
plats i Sverige. Dessutom ska det vid ett beslut om avvisning eller utvisning tas särskild hänsyn till anknytningen
mellan föräldern och barnet för att avgöra om beslutet ska
genomföras eller inte. En person som fått avslag på sin ansökan om främlingspass ska kunna överklaga detta hos en
migrationsdomstol. (Prop. 2013/14:217, bet. SfU22, prot.
126, 127)
Socialutskottet (SoU)
bereder ärenden om
• omsorger om barn och ungdom i den mån ärendena
inte tillhör ett annat utskotts beredning
• omsorg om äldre och personer med
funktionsnedsättning
• åtgärder mot missbruk och andra socialtjänstfrågor
• alkoholpolitiska åtgärder
• hälso- och sjukvård
• sociala ärenden i övrigt.
Socialutskottet bereder ärenden om anslag inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg.
Pengar till hälsovård, sjukvård och social omsorg
(SoU1)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 62,2 miljarder kronor till hälsovård, sjukvård och
social omsorg för 2014. De största anslagen går till statlig
assistansersättning (23,2 miljarder kronor), läkemedelsförmåner (21,2 miljarder kronor) och tandvårdsförmåner
(5,7 miljarder kronor).
Riksdagen gav också regeringen i uppdrag att snarast
följa upp om det statliga tandvårdsstödet och högkostnadsskyddet är rätt utformade, om de når rätt målgrupper
och om de effektivt bidrar till en god tandhälsa.
Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande om att finansieringen av Rett Center bör bli mer långsiktig. Rett
Center är ett nationellt center för Retts syndrom, en ovanlig neurologisk störning. Centret får i dag statlig finansiering för ett år i taget. Riksdagen gav regeringen i uppdrag
att återkomma i vårändringsbudgeten för 2014 med ett
förslag som ger regeringen rätt att under 2014 besluta om
bidrag till Rett Center för perioden 2015–2016. Tillkännagivandet bygger på motioner från S, SD och V.
motionstiden 2013 om hälsovård, sjukvård och social omsorg. (Prop. 2013/14:1, bet. SoU1, prot. 47, 48)
Nya regler om behörighet för personal i hälsooch sjukvården och socialtjänsten (SoU2)
En ny benämning för yrket sjukgymnast skapas: fysioterapeut. Det blir en skyddad yrkestitel och den benämning
som ska användas på yrkeskåren i första hand. Sjukgymnast förblir en skyddad yrkestitel. Ett utvidgat titelskydd
ska leda till ökad tydlighet. Den nya benämningen speglar
också bättre dagens utbildning. Fysioterapeut är dessutom
den internationellt mest använda titeln för yrkeskåren,
och gemensamma benämningar kan underlätta för patienter att ta del av vård i andra EU-länder.
Det införs en bestämmelse som reglerar landstingens
ansvar att erbjuda möjlighet till anställning för tandläkares specialiseringstjänstgöring i en omfattning som motsvarar det planerade framtida behovet av tandläkare med
specialistkompetens.
Det införs krav på behörighet för att få utföra vissa
uppgifter inom den sociala barn- och ungdomsvården.
Socialnämnden ska använda handläggare som har svensk
socionomexamen eller annan relevant examen på grundnivå i högskolan eller som har en erkänd utländsk utbildning.
Riksdagen anser att utbildningstiden för tandhygienister bör förlängas från två till tre år och uppmanade i ett
tillkännagivande regeringen att återkomma med ett lagförslag. Tandhygienist är i dag det enda av 21 reglerade
yrken inom hälso- och sjukvården som har en tvåårig utbildning. Övriga har minst en treårig utbildning. (Prop.
2012/13:175, bet. SoU2, prot. 47, 48)
Fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden
under 2012 (SoU3)
Regeringen har lämnat en redogörelse för förvaltningen
av Allmänna arvsfonden och en redovisning av hur Arvsfondsdelegationen fördelat medel under 2012. Allmänna
arvsfonden stöder ideell verksamhet till förmån för barn,
ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden.
Arvsfonden kan avstå från arv eller försäkringsbelopp
även om den döde inte har skrivit något testamente. Arvet tillfaller då någon annan. I dag får Kammarkollegiet
besluta att avstå från arv om egendomens värde är mindre än två miljoner kronor. Är värdet högre beslutar regeringen. Regeringen informerar nu i skrivelsen att den
tänker ändra reglerna så att Kammarkollegiet ska fatta alla
sådana beslut.
säga avslutade ärendet. (Skr. 2012/13:172, bet. SoU3, prot.
22)
Kommuner ska ge föräldrar möjlighet till samtal
om försörjningen av barnen (SoU4)
Kommuner kan genom samarbetssamtal hjälpa föräldrar
i separation att bli eniga i frågor som rör vårdnad, boende
och umgänge. Nu måste kommuner ge föräldrar möjlighet att i sådana samtal även ta upp frågor som gäller för-
sörjningen av barnen. Målet för samtalen ska vara att föräldrarna i samförstånd ska komma fram till lösningar om
försörjningen. (Prop. 2012/13:189, bet. SoU4, prot. 32)
Socialstyrelsens ansvar för specialistkurser för
läkare (SoU5)
Från hösten 2012 har Socialstyrelsen i uppdrag att anordna
de specialistkompetenskurser för läkare som är bekostade
av allmänna medel. För att ansvaret för administrationen
för specialistkurserna ska kunna föras över till Socialstyrelsen ska vissa lagändringar göras. (Prop. 2013/14:31, bet.
SoU5, prot. 54)
Nytt namn för Myndigheten för hälso- och
vårdinfrastruktur (SoU6)
Ett antal lagar ändras så att hänvisningar till Myndigheten
för hälso- och vårdinfrastruktur ersätts med hänvisningar
till E-hälsomyndigheten. Bakgrunden är att regeringen i
budgetpropositionen för 2014 gör bedömningen att Myndigheten för hälso- och vårdinfrastruktur bör byta namn
till E-hälsomyndigheten. (Prop. 2013/14:24, bet. SoU6,
prot. 39)
Nej till motioner om funktionshindersfrågor
(SoU7)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om funktionshindersfrågor. Ett antal
motioner handlar om ledsagarservice. Socialutskottet
konstaterar att barn- och äldreminister Maria Larsson
(KD) nyligen i en interpellation sagt att hon är bekymrad
över att ledsagningen inte fungerar på det sätt som många
förväntar sig och att hon vill titta närmare på frågan. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att kartlägga bland annat
ledsagarservice. Utskottet välkomnar detta och förutsätter
att regeringen kommer att få förslag på åtgärder som kan
bidra till ökad likvärdighet mellan kommunerna och ökad
rättssäkerhet för den enskilde.
Utskottet konstaterar också att det finns stora skillnader i landstingens bidrag för glasögon till barn och unga.
Det är inte bra. Utskottet förutsätter att skillnaderna mellan landstingen uppmärksammas och diskuteras inom
Sveriges Kommuner och Landsting. (Bet. SoU7, prot. 74)
Riksrevisionens granskning av patientperspektiv i
vården (SoU8)
Riksrevisionen har granskat patientperspektiv i vården
och nationella riktlinjer för hälso- och sjukvården. Slutsatsen är att staten mer effektivt kan använda nationella
riktlinjer som styrmedel för att främja en patientcentrerad och effektiv vård. Regeringen har lämnat en skrivelse
med anledning av Riksrevisionens rapport. Socialutskottet har granskat skrivelsen. Utskottet anser att det är viktigt att statens insatser på området riktlinjer följs upp och
välkomnar därför Riksrevisionens rapport. Utskottet ser
också positivt på att regeringen har gett olika uppdrag
inom området till Socialstyrelsen och Myndigheten för
vårdanalys. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna,
SoU8, prot. 74)
Ny uppgift för Inspektionen för vård och omsorg
(SoU9)
Myndigheten Inspektionen för vård och omsorg ska vara
rättslig motpart till yrkesverksamma inom vården som
har överklagat beslut om ny legitimation eller behörighet
att skriva ut läkemedel, detta efter att legitimationen eller
behörigheten tidigare dragits in.
Ändringen gäller från den 1 mars 2014. Även beslut
som meddelats innan dess ska behandlas enligt den nya
regeln. (Prop. 2013/14:40, bet. SoU9, prot. 62)
Riksdagen vill se förslag på hur
specialistsjuksköterskorna kan bli fler (SoU10)
I dag råder brist på specialiserade sjuksköterskor. Trots att
en hel del har gjorts och fortfarande görs för att specialistsjuksköterskorna inom vården ska bli fler fortsätter ändå
tillgången på specialutbildade sköterskor att minska. Det
konstaterar socialutskottet, som förberett riksdagens beslut. Därför uppmanade riksdagen i ett tillkännagivande
regeringen att snarast lämna ett förslag på hur tillgången
på specialiserade sjuksköterskor kan öka. Till grund för
beslutet ligger motioner från S, M, SD och V. Riksdagen sa
nej till andra motioner från allmänna motionstiden 2013
om olika hälso- och sjukvårdsfrågor. (Bet. SoU10, prot.
82)
Regeringens redogörelse för äldrepolitiken
2006–2013 (SoU11)
Regeringen har lämnat en redogörelse för äldrepolitiken
under åren 2006–2013. Regeringen ger flera exempel på
arbetet inom området. Det gäller exempelvis lagen om valfrihetssystem, LOV, och värdighetsreformen. Regeringen
beskriver också flera åtgärder för att höja kompetensen
bland omsorgspersonal när det gäller våld mot äldre och
psykisk ohälsa bland äldre. Utnämnandet av en äldresamordnare liksom frågan om en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre är ytterligare exempel.
säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motioner främst från allmänna motionstiden 2012 och 2013.
Motionerna handlar om äldrepolitikens inriktning, stöd
till anhöriga med utländsk bakgrund, kompetenscenter,
kommunal sjukvård, investeringsstöd samt munhälsa och
nutrition. (Skr. 2013/14:57, bet. SoU11, prot. 106, 108)
Nej till motioner om socialtjänsten (SoU12)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om socialtjänsten. Skälet är främst att det redan
pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna tar upp frågor som rör en översyn av socialpolitiken, kunskap och kompetens, försörjningsstöd, barn och
unga, missbruk, anhörigstöd, våld i nära relationer, familjerådgivning och adoption. (Bet. SoU12, prot. 86, 90)
Riksdagen vill ha skärpta regler för försäljning av
tobak (SoU13)
Riksdagen vill införa krav på tillstånd för tobaksförsäljning. Riksdagen uppmanade därför regeringen att se över
möjligheten att införa tillståndsplikt. Regeringen bör sedan skyndsamt lämna ett förslag till riksdagen. Till grund
för beslutet om tillkännagivande ligger motioner från S,
MP och V.
Riksdagen sa nej till andra motioner från allmänna
motionstiden 2011, 2012 och 2013 om tobaksfrågor. (Bet.
SoU13, prot. 94)
Riksdagen vill se handlingsplan för minskat
alkoholbruk bland ungdomar (SoU14)
Riksdagen uppmanade regeringen att utarbeta en nationell handlingsplan för minskat alkoholbruk bland ungdomar. Regeringen bör sedan återrapportera till riksdagen
på lämpligt sätt.
Socialutskottet, som förberett riksdagens beslut, tycker
att regeringens strategi för alkohol-, narkotika-, dopningsoch tobakspolitiken är bra. Utskottet anser dock att det
behövs ännu högre ambitioner i arbetet med att få ungdomar att dricka mindre alkohol. Insatserna måste koordineras, och en handlingsplan skulle kunna samla de frågor
som specifikt rör ungdomars alkoholbruk. I handlingsplanen bör det framgå konkret hur det förebyggande arbetet
på lokal, regional och nationell nivå ska samverka. Till
grund för riksdagens beslut om tillkännagivande ligger
motioner från S och V.
Riksdagen sa nej till andra motioner från allmänna motionstiden 2013 om alkoholfrågor. (Bet. SoU14, prot. 94)
Ekonomiskt stöd ska ge komplement till
färdtjänst (SoU15)
För att öka möjligheterna att förflytta sig ska personer
med funktionsnedsättning kunna få ekonomiskt stöd av
kommunen. Stödet ska användas till att köpa och behovsanpassa en bil eller annat motorfordon. Stödet kallas mobilitetsstöd och ska vara ett komplement till färdtjänsten.
Det riktar sig till personer som helt eller delvis kan och vill
åka med eget fordon i stället för med färdtjänst. Personer
med funktionsnedsättning som har tillstånd till färdtjänst
men som inte har rätt till bilstöd ska kunna få stödet.
(Prop. 2013/14:36, bet. SoU15, prot. 78)
Kommuner ska få kontrollköpa folköl, tobak och
receptfria läkemedel (SoU16)
Kommunerna får möjlighet att köpa folköl, tobak och receptfria läkemedel för att kontrollera att de som lämnar ut
varorna tar reda på att mottagaren är 18 år. Kontrollköpen
ska ge underlag för en dialog mellan kommunen och dem
som lämnar ut varorna. Kontrollköpen får inte leda till
att kommunen vidtar åtgärder mot dem som säljer eller
lämnar ut folköl, tobak eller receptfria läkemedel. Kommunerna får bara anlita personer som har fyllt 18 år för
att utföra kontrollköpen. (Prop. 2013/14:56, bet. SoU16,
prot. 78)
Nej till motioner om narkotika och dopning
(SoU17)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om narkotika- och dopningsfrågor. Skälen är
bland annat att gällande regler är tillräckliga och att arbete
redan pågår inom de områden motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om familjeklassning av narkotika, antidopningscenter samt översyn av möjligheten
att kriminalisera köp av dopningspreparat. (Bet. SoU17,
prot. 94)
Nej till motioner om folkhälsa (SoU18)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om folkhälsofrågor. Skälet är bland annat att
arbete redan pågår inom de områden motionerna tar upp.
Motionerna handlar bland annat om mål för folkhälsan
och inrättande av en kommission för jämlik hälsa. Andra
motioner rör en översyn av smittskyddslagen, en handlingsplan mot hepatit B och C och stigmatiseringen av
hivpositiva. Samarbete för att ta fram nya antibiotika samt
innehållsförteckningar på kosmetik- och hygienprodukter är också frågor som motionerna tar upp. (Bet. SoU18,
prot. 95)
Större möjligheter att välja hjälpmedel (SoU19)
När det finns olika hjälpmedel att välja bland ska den som
har behov av hjälpmedel få välja det hjälpmedel han eller hon vill ha. Det ska landsting och kommuner se till.
Patienten ska få det valda hjälpmedlet om det anses vara
befogat med hänsyn till patientens behov och kostnaderna
för hjälpmedlet. (Prop. 2013/14:67, bet. SoU19, prot. 105)
Bättre informationshantering för patienter med
nedsatt beslutsförmåga (SoU20)
Regeländringar som berör personer med nedsatt beslutsförmåga görs i patientdatalagen. Syftet är att förbättra
vården, omhändertagandet och livskvaliteten för dessa
personer.
Beslutet innebär följande:
• När en patient är i behov av vård ska vårdgivaren
kunna ta del av annan vårddokumentation i system
för sammanhållen journalföring, även om patientens
oförmåga att lämna samtycke inte endast är tillfällig. Patientens inställning måste dock ha klarlagts så
långt som möjligt, och det får inte finnas anledning
att anta att han eller hon skulle ha motsatt sig uppgiftsbehandlingen.
• Det blir också tillåtet att behandla personuppgifterna
i ett nationellt eller regionalt kvalitetsregister om
patientens inställning till behandlingen har klarlagts
i möjligaste mån. Det får heller inte finnas anledning
att anta att patienten skulle ha motsatt sig denna.
(Prop. 2013/14:202, bet. SoU20, prot. 124)
Regeringens redogörelse för stärkt föräldrastöd
(SoU21)
Regeringen har lämnat en redogörelse om stärkt föräldrastöd. I skrivelsen redogör regeringen för sina insatser för
att stärka stödet till föräldrar i deras föräldraskap. Regeringen berättar också om sina bedömningar och insatser
när det gäller att ytterligare förbättra stödet till föräldrar.
Socialutskottet konstaterar att föräldrastöd erbjuds i
varierande former. Blivande och nyblivna föräldrar erbjuds föräldrautbildning och individuellt stöd. En fråga
som kan vara viktig för nyblivna föräldrar att diskutera i
ett sådant sammanhang är hur parrelationen påverkas när
familjen utökas med ett eller flera barn.
säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motioner från den allmänna motionstiden 2013 om familjerådgivning och kunskapscentrumet för föräldraskap och kognitiva svårigheter i Uppsala. (Skr. 2013/14:87, bet. SoU21,
prot. 105)
Ökad tillgänglighet på läkemedel (SoU22)
Riksdagen sa ja till ett antal lagändringar som regeringen
föreslagit på läkemedelsområdet. Ändringarna syftar till
att öka tillgängligheten och få en mer ändamålsenlig prissättning på läkemedel.
De innebär bland annat följande:
• Det ska bli möjligt att byta ut förskrivna parallellimporterade läkemedel mot billigare original.
• Enligt gällande regler får farmaceuter motsätta sig
utbyte av läkemedel om det finns anledning att anta
att utbytet skulle innebära en betydande olägenhet
för patienten. Detta tydliggörs nu i lag, och farmaceuterna ska kunna kryssa i en ruta på receptet om
de motsätter sig utbyte.
• Om en farmaceut har motsatt sig utbyte ska uppgifter
om detta få föras in i E-hälsomyndighetens receptregister. E-hälsomyndigheten ska få lämna ut uppgifterna till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
TLV, som utövar tillsyn på området.
• För att tillgodose en god tillgång på läkemedel måste
den som har fått godkänt att sälja ”periodens vara”
tillhandahålla läkemedlet på apotek. Periodens vara
är det läkemedel som har lägst fastställt försäljningspris.
• Om inte apoteken och det företag som får sälja periodens vara följer reglerna om utbyte respektive skyl-
digheten att tillhandahålla periodens vara riskerar de
sanktionsavgifter.
• Apotek som inte direkt kan tillhandahålla ett läkemedel som de är skyldiga att tillhandahålla ska
informera konsumenten om på vilka andra apotek
läkemedlet finns.
Sjukhusapotek omfattas inte av de nya reglerna. (Prop.
2013/14:93, bet. SoU22, prot. 115)
Preskriptionstiden för sexbrott mot barn bör ses
över (SoU23)
Riksdagen uppmanade regeringen att se över om preskriptionstiden för sexualbrott och andra allvarliga övergrepp
mot barn kan tas bort. Om ett brott har en preskriptionstid innebär det att ingen längre kan åtalas för brottet när
den tiden har gått ut. Socialutskottet, som förberett riksdagens beslut, gör bedömningen att det sammantaget kan
finnas starka skäl för att ändra reglerna om preskription av
sexualbrott mot barn. Många barn utsätts för grova övergrepp som skadar dem för resten av livet. Det kan dröja
långt in i vuxen ålder innan man orkar, vågar eller får
möjlighet att bearbeta händelserna och vill anmäla dem.
Det är viktigt att det finns en möjlighet att få upprättelse
även om det har gått lång tid, menar utskottet. Den som
har begått grova övergrepp mot ett barn ska kunna straffas för detta – även efter lång tid. Ställningstagandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade regeringens
skrivelse om åtgärder för att stärka barnets rättigheter och
uppväxtvillkor. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Skr. 2013/14:91, bet.
SoU23, prot. 124)
Ny patientlag ska stärka patientens ställning
(SoU24)
En ny lag, patientlagen, införs. Syftet är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.
Den nya lagen innebär bland annat följande:
• Informationsplikten gentemot patienten utvidgas och
förtydligas.
• Det klargörs att hälso- och sjukvård som huvudregel
inte får ges utan patientens samtycke.
• Patientens möjlighet att få en ny medicinsk bedömning utvidgas.
• Patienten ska ges möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet.
ganet. Bakgrunden till ändringarna är EU-regler. (Prop.
2013/14:96, bet. SoU25, prot. 109)
I övrigt innehåller den nya lagen motsvarigheter till nuvarande bestämmelser om exempelvis vårdgaranti, fast vårdkontakt, fast läkarkontakt, individuell planering samt val
av behandlingsalternativ och hjälpmedel. Även bestämmelser om barns inflytande över sin vård införs i lagen.
Lagen börjar gälla den 1 januari 2015. (Prop. 2013/14:106,
bet. SoU24, prot. 124)
Ändrade regler om hur patienter på rättspsyk
får använda mobiltelefoner och datorer (SoU27)
Reglerna för hur patienter inom rättspsykiatrisk vård får
använda till exempel mobiltelefoner, datorer och surfplattor ändras. En del patienter som får rättspsykiatrisk
vård förbjuds att ha annan utrustning för att kommunicera elektroniskt än den som vårdgivaren erbjuder. Patienter som vårdas frivilligt på avdelningar för psykiatrisk
tvångsvård kan få samma inskränkningar som patienter
som tvångsvårdas när det gäller till exempel alkohol och
narkotika. En allmän kontroll vid inpassering får införas
på alla avdelningar som har höjd säkerhetsklass. (Prop.
2013/14:119, bet. SoU27, prot. 119)
Allvarliga händelser i samband med
organtransplantationer ska anmälas omedelbart
(SoU25)
Allvarliga avvikande händelser och allvarliga biverkningar
i samband med organtransplantationer ska anmälas omedelbart. Om man till exempel misstänker att en donator
haft en smittsam sjukdom, som inte upptäckts tidigare,
ska patienter som redan fått organ snabbt kunna spåras
och nya donationer stoppas. Skyldigheten att anmäla gäller både i förhållande till svenska vårdgivare och till utländska myndigheter eller inrättningar som mottagit or-
Fritidspeng för barn i familjer med
försörjningsstöd (SoU26)
Barn i ekonomiskt utsatta familjer deltar inte i organiserade fritidsaktiviteter lika mycket som andra barn. Riksdagen har därför på förslag från regeringen beslutat om en
fritidspeng. Den ska gälla för barn i årskurs 4–9 som bor
i hushåll som har haft försörjningsstöd under minst sex
månader den senaste tolvmånadersperioden. Fritidspeng
är en ersättning från socialnämnden för fritidsaktiviteter
som är regelbundna och lärarledda samt främjar ett ”aktivt
deltagande i samhällets gemenskap”. (Prop. 2013/14:168,
bet. SoU26, prot. 115)
Riksrevisionens rapport om statens satsningar på
nationella kvalitetsregister (SoU28)
Regeringen redogör i en skrivelse för sin syn på Riksrevisionens rapport om statens satsningar på de nationella
kvalitetsregistren. Riksrevisionen anser bland annat att
staten bör analysera och prioritera vilka områden som är
viktigast för att utveckla vården och göra statens ansvar
för kvalitetsregistren tydligare.
Regeringen anser att satsningen på utvärdering och
kvalitetsuppföljning i vården tar tid och att en positiv utveckling har påbörjats. Därför finns ingen anledning att
avbryta satsningen. Regeringen ser just nu ingen anledning att vidta ytterligare åtgärder.
SoU28, prot. 124)
EU-kommissionen vill ha samråd om mobil hälsa
(SoU29)
Socialutskottet har granskat en så kallad grönbok från
EU-kommissionen som handlar om mobil hälsa, m-hälsa.
Begreppet m-hälsa står för mobil hälsovård och omfattar
medicinska och allmänna hälso- och sjukvårdsmetoder
där mobilutrustning används. Det kan till exempel vara
mobiltelefoner och utrustning för patientövervakning.
Syftet med grönboken är att inleda ett samråd för att
berörda parter inom EU ska börja diskutera hinder och
problem för utbyggnaden av m-hälsovård. Det ska ge ett
underlag för att m-hälsovårdens möjligheter ska kunna
utnyttjas på ett bra sätt.
Socialutskottet välkomnar samrådet och anser att det
är positivt med samarbete på EU-nivå inom hälso- och
sjukvårdsområdet, under förutsättning att det tas hänsyn
till subsidiaritetsprincipen och det nationella ansvaret för
hälso- och sjukvård. Initiativ på EU-nivå bör endast tas i
gränsöverskridande frågor och där det bidrar till ett positivt utbyte av erfarenheter, tycker utskottet.
säga avslutade ärendet. (KOM(2014) 219, utl. SoU29, prot.
129, 130)
Trafikutskottet (TU)
bereder ärenden om
• vägar och vägtrafik
• järnvägar och järnvägstrafik
• hamnar och sjöfart
• flygplatser och luftfart
• post
• elektroniska kommunikationer
• it-politik.
Trafikutskottet bereder ärenden om anslag inom
utgiftso mråde 22 Kommunikationer.
Pengar till vägar, järnvägar, it och post (TU1)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 45,4 miljarder kronor till vägar, järnvägar, it och
post för 2014. Mest pengar går till att vidmakthålla och
utveckla statens transportinfrastruktur.
Trafikutskottet har följt upp regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för kommunikationsområdet. I resultatredovisningen redogör regeringen för
utvecklingen inom området i förhållande till målen för
transportpolitiken och politiken för informationssamhället. Utskottet välkomnar det arbete regeringen har gjort
för att utveckla och förtydliga målen och resultatredo-
visningen. Utskottet har också följt upp statens insatser
för att göra kollektivtrafiken mer tillgänglig för personer
med funktionsnedsättning och vilka resultat insatserna
har haft. Med utgångspunkt i de problem som utskottets
uppföljning visar på är det viktigt att regeringen fortsätter
att redovisa insatser och resultat, även ur ett användarperspektiv. (Prop. 2013/14:1, bet. TU1, prot. 48)
Sverige börjar införa EU:s regler om inre
vattenvägar (TU2)
Reglerna om hur fartyg som trafikerar inre vattenvägar
ska vara konstruerade och utrustade ändras. I Sverige har
hittills havssjöfartsregler gällt för all fartygstrafik. I och
med lagändringarna ska Sverige börja införa EU:s regler
om inre vattenvägar. Inre vattenvägar är till exempel älvar,
strömmar, sjöar, kanaler och vissa kuststräckor.
Bland annat ska svenska fartyg ha ett särskilt certifikat
för inlandssjöfart om de trafikerar inre vattenvägar. Kravet
gäller inte fartyg som bara trafikerar svenska vatten och
som har annat giltigt certifikat.
Trafikutskottet, som förberett riksdagens beslut, anser
att regeringens förslag är ett nödvändigt steg på vägen för
att införa EU:s regler om inre vattenvägar. Införandet av
EU-reglerna kan öka sjöfartens konkurrenskraft och ge en
utveckling av sjötransporterna i Sverige, menar utskottet.
(Prop. 2012/13:177, bet. TU2, prot. 26)
Nej till motioner om postservice och
grundläggande betaltjänster (TU3)
2012 och 2013 om postservice, brevbärarnas arbetsmiljö
och tillgången till grundläggande betaltjänster. Skälet är
gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete
i de frågor som motionerna tar upp. (Bet. TU3, prot. 26)
Elektroniska vägtullar EU-anpassas (TU4)
Det svenska systemet för elektroniska vägtullar ska anpassas till nya EU-bestämmelser. Den nya lagen gäller den typ
av elektroniska vägtullssystem där fordon registreras med
hjälp av utrustning som är installerad i bilen eller bussen,
en så kallad transponder. För närvarande används den här
lösningen på Öresundsbron och Svinesundsbron. På sikt
är det också tänkt att elektroniska vägtullar ska kunna användas på de nya broar som byggs i Motala på riksväg 50
och i Sundsvall på E4:an.
Syftet med EU-anpassningen är att samma transpondrar ska fungera i elektroniska vägtullssystem runt om
i Europa. (Prop. 2013/14:25, bet. TU4, prot. 48)
EU-förslag om inre marknad för
telekommunikation går för långt (TU5)
EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om att införa
en förordning för att upprätta en gemensam inre marknad
för elektronisk kommunikation. Syftet är att ge företag
och konsumenter tillgång till hela EU-marknaden inom
det här området. Förslaget omfattar regler för bland annat
bredbandstjänster, tillståndsgivning för trådlöst bredband
över hela EU, konsumenträttigheter och mobila roamingavgifter.
Trafikutskottet har förberett riksdagens beslut. Utskottet tycker att syftet med förslaget är gott men vänder sig
mot att EU-kommissionen valt att gå fram med ett omfattande förslag till förordning. Utskottet anser att det
finns alltför många delar i förslaget som kan strida mot
proportionalitetskravet i subsidiaritetsprincipen. Proportionalitetskravet innebär att de åtgärder som föreslås inte
ska gå längre än vad som är målet med förslaget. Det finns
mindre omfattande sätt att uppnå målsättningen med förslaget genom justeringar i befintliga regler och direktiv,
anser trafikutskottet.
Riksdagen beslutade därför att skicka ett motiverat yttrande till EU. (KOM(2013) 627, utl. TU5, prot. 22)
Nej till motioner om sjöfartsfrågor (TU6)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om sjöfartsfrågor. Motionerna handlar bland
annat om förutsättningar för svensk sjöfart, miljöfrågor,
inlandssjöfart och sjösäkerhet inom fritidsbåtslivet. Trafikutskottet har förberett riksdagens beslut och konstaterar att regeringen har vidtagit flera åtgärder för att stärka
sjöfartsnäringens konkurrenskraft. Det pågår också ett
aktivt arbete i Sverige och internationellt för att förbättra
miljö- och klimatutvecklingen inom sjöfarten. Många
motionsförslag har därför blivit tillgodosedda. (Bet. TU6,
prot. 62, 65)
Riksdagen vill ha klimatsmart strategi för itlösningar (TU7)
Regeringen bör arbeta fram en strategi för hur it-lösningar kan bidra till ett mer klimatsmart samhälle. Riksdagen
gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta.
Riksdagen anser att regeringen kan göra mer för att utnyttja informationsteknologins möjligheter för att minska
vår miljöpåverkan. Regeringen bör arbeta fram en strategi
för hur olika it-lösningar kan minska transportbehovet
och koldioxidutsläppen och därmed uppnå ett mer energieffektivt och klimatsmart samhälle. Regeringen bör också arbeta för en liknande strategi på EU-nivå. Regeringen
bör dessutom ställa särskilda krav på myndigheter att använda utrustning som möjliggör möten på distans för att
minska den miljöpåverkan som resor i tjänsten innebär.
(Skr. 2013/14:32, bet TU7, prot. 78, 79)
Nya regler om infrastrukturavgifter på vägar
(TU8)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur infrastrukturavgifter på vägar får tas ut. Samtidigt anpassas lagstiftningen till ett EU-direktiv. De nya reglerna ska bland
annat tillämpas på två nya broar i Motala och Sundsvall.
Trafikutskottet ser allvarligt på de motsättningar som
uppstått mellan staten och de två kommunerna om hur
infrastrukturavgifterna bör beräknas på de nya broarna.
Utskottet är dock tillfreds med de lösningar som har uppnåtts för att lösa motsättningarna. Utskottet noterar också
att regeringens förslag tyvärr inte innehåller något förslag
om att utländska fordon ska betala vägavgifter. Regeringen har meddelat att avsikten är att motsvarande regler
för utländska fordon ska finnas senast från årsskiftet 2015.
Utskottet är tillfreds med detta. (Prop. 2013/14:25, bet.
TU8, prot. 62, 65)
Skärpta regler för mobilanvändning vid
bilkörning (TU9)
Riksdagen uppmanade regeringen att så snart som möjligt
lämna förslag på skärpta regler mot viss mobilanvändning
vid bilkörning. Dagens bestämmelser om användning av
mobiltelefon och annan kommunikationsutrustning vid
bilkörning är inte tillräckligt tydliga. Bakgrunden är att
många trafikolyckor orsakas av att bilförare varit ouppmärksamma på grund av mobilanvändning. Det är inte
acceptabelt att till exempel skicka sms, ägna sig åt sociala
medier eller surfa på webben samtidigt som man kör bil,
anser trafikutskottet, som förberett riksdagens beslut. Till
grund för riksdagens beslut om tillkännagivande ligger
motioner från bland annat S och SD.
motionstiden 2011 och 2013 om trafiksäkerhet. (Bet.
TU9, prot. 86, 90)
Nej till motioner om cykelfrågor (TU10)
2011 och 2013 om cykeltrafik. Skälet är bland annat att regeringen arbetar med cykelfrågor och har gett myndigheter olika uppdrag. Dessutom pågår olika försöksverksamheter. Motionerna handlar bland annat om förändringar
i infrastrukturen och andra åtgärder som främjar cykling
samt trafikregler för cykling. (Bet. TU10, prot. 78, 79)
Nej till motioner om kollektivtrafik (TU11)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om kollektivtrafik. Skälet är bland annat att det
redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.
Motionerna handlar om kollektivtrafiklagen, ökad kollektivtrafik, pris och kvalitet i kollektivtrafiken, biljettsystem och resandestatistik. Andra motioner handlar om
färdtjänst och tillgänglig kollektivtrafik för personer med
funktionsnedsättning, nya kollektivtrafiksystem och Gotlandstrafiken. (Bet. TU11, prot. 83, 86)
Postombud ska kunna lämna ut körkort (TU12)
Företag som bedriver postverksamhet, dotterbolag till sådana företag samt postombud ska kunna lämna ut körkort. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får tala om hur det ska gå till när körkort lämnas
ut och vilka företag som får göra det. De nya reglerna ska
förenkla utlämnandet av körkort. (Prop. 2013/14:64, bet.
TU12, prot. 86, 90)
Riksdagen vill se utredning om
bilprovningsmarknaden (TU13)
Riksdagen uppmanade regeringen att skyndsamt göra
en utredning om hur utförsäljningen av AB Svensk Bilprovnings besiktningsstationer har påverkat priser och
tillgänglighet på besiktningsmarknaden. Utredningen ska
också visa hur möjligheten till besiktning för alla typer av
fordon i hela landet ska garanteras. Några fler besiktningsstationer bör inte säljas förrän utredningen är klar.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändringar i den så kallade pumplagen. Ändringarna innebär
att bara de bensinstationer som varje år säljer över 1 500
kubikmeter av bensin och diesel även måste ha förnybara
drivmedel till försäljning. Det kan till exempel vara etanol
och biogas. Det är fortfarande möjligt att få dispens för att
slippa kravet på att kunna sälja förnybara drivmedel.
Riksdagen sa även nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om bland annat främjande av en
fossiloberoende fordonsflotta, miljözoner, bilpooler samt
längd och vikt för lastbilar. (Prop. 2013/14:181, bet. TU13,
prot. 119)
Riksdagen gav sex uppdrag till regeringen om
yrkestrafik (TU14)
Riksdagen gjorde sex tillkännagivanden till regeringen
om olika frågor inom området yrkestrafik.
• Regeringen bör beakta behovet av att stärka och
samordna myndigheternas kontroll av yrkesmässiga godstransporter på väg samt se över behovet av
bättre dokumentation vid kontroller av cabotagetransporter. Med cabotage avses i det här fallet, något
förenklat, transporter inom ett land som utförs av ett
företag som är registrerat i ett annat land.
• Regeringen bör beakta behovet av kraftigare böter
och sanktioner för transportföretag och förare som
inte följer gällande regler. Dessutom bör regeringen
snarast återkomma till riksdagen med ett förslag
som gör det möjligt för polisen att på ett effektivare
sätt tillfälligt hindra fordon från att köra vidare, till
exempel genom att låsa fast fordonets hjul genom så
kallad klampning.
• Regeringen bör verka för att de sociala villkoren
inom åkerinäringen säkras vid en eventuell översyn
av EU-reglerna om cabotagetransporter. Dessutom
bör regeringen begära ett tillfälligt uppehåll för cabotagetransporter om regeringen inte lyckas komma till
rätta med överträdelserna av gällande regler.
• Ansvaret för den som beställer en transport bör skärpas. Regeringen bör även se till att det tas fram ett
beräkningsunderlag som visar vad som är en rimlig
kostnad för en transport som görs enligt gällande
regler och avtal.
• Regeringen bör vidta åtgärder för att komma till rätta
med missförhållandena i åkeribranschen till följd av
så kallade falska egenföretagare och oseriösa bemanningsföretag.
• Regeringen bör skynda på arbetet med att skapa fler
säkra uppställningsplatser för yrkestrafiken.
Riksdagen gjorde sitt ställningstagande med anledning av
motioner från S, M, MP, C, SD, V och KD. Riksdagen sa
nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2013
om yrkestrafik. (Bet. TU14, prot. 102)
Tydligare prisregler för teleoperatörer (TU15)
Prisreglerna för så kallad samtrafik och tillträde till telenät
ska bli tydligare. Den myndighet som utövar tillsyn ska
kunna bestämma att teleoperatörer som har ett stort inflytande på marknaden ska ha ett visst högsta eller lägsta
pris. Operatörerna kommer att få veta hur beräkningarna
av priserna ska ske redan när tillsynsmyndigheten fattar
beslut. Då kan operatörerna tidigt ta ställning till om de
vill att priserna ska prövas i domstol. Ändringarna ska
göra det tydligare vilka priser som gäller och minska risken för långa domstolsprocesser. (Prop. 2013/14:72, bet.
TU15, prot. 94)
Lättare att få ut uppgifter ur sjömansregistret
(TU16)
Transportstyrelsen ska lättare kunna lämna ut uppgifter
ur sjömansregistret till vissa parter, exempelvis andra EUländer, redare eller bemanningsföretag. Det kan bland annat vara uppgifter om behörighetsbevis, intyg om erkännande, dispenser och certifikat.
Dessutom får läkarintyg för sjömän bara utfärdas till
den som ansökt om intyg efter det att han eller hon fyllt
16 år. Ändringarna innebär att svenska regler anpassas
till EU-regler om minimikrav på utbildning för sjöfolk
samt till den internationella STCW-konventionen om utbildning, certifiering och vakthållning för sjöfolk. (Prop.
2013/14:132, bet. TU16, prot. 106, 108)
Flygtrafikledningen på statliga flygplatser
återregleras (TU17)
Marknaden för regionala flygtrafikledningstjänster är i
dagsläget avreglerad. Det innebär att även privata bolag
har möjlighet att ha hand om flygtrafikledning. Avregleringen skedde efter starka önskemål från ett antal flygplatser som ansåg att Luftfartsverkets priser för flygtrafikledning var för höga.
Riksdagen anser att flygtrafikledningstjänsten är en
mycket viktig myndighetsutövning som i huvudsak bör
skötas av en myndighet. Våren 2013 uppmanade riksdagen regeringen att lämna ett lagförslag om en återreglering av delar av flygtrafikledningstjänsten. Regeringen har
inte återkommit med något förslag på lagändring. Trafikutskottet har därför lämnat ett lagförslag som innebär att
flygtrafikledningstjänsten vid de flygplatser som ägs eller
drivs av staten eller bolag där staten har ett bestämmande
inflytande återregleras.
Civil flygtrafikledning och militär flygtrafikledning är
integrerade. Eftersom Försvarsmakten inte har en egen
flygtrafikledningstjänst är det angeläget att dess behov av
denna tjänst kan säkras i alla beredskapslägen, anser utskottet. Enligt utskottet är Försvarsmaktens behov utredda, och Försvarsmakten har tydligt uppgett att förslaget är
nödvändigt. Trafikutskottet menar också att det är viktigt
att ta hänsyn till regionala flygplatser och har utformat
förslaget med fortsatt möjlighet för dessa att upphandla
flygtrafikledningstjänst eller utföra den själva.
Riksdagen sa ja till trafikutskottets förslag om återreglering av flygtrafikledningen. Lagändringen gäller från
den 15 augusti 2014. (Bet. TU17, prot. 124, 127)
Redovisningscentraler för taxi ska ge bättre
skattekontroller (TU18)
En ny lag införs som innebär att den som har taxitillstånd
måste överföra taxameteruppgifter till så kallade redovisningscentraler. Redovisningscentralerna måste i sin
tur lämna ut uppgifterna till Skatteverket. Det ska krävas
tillstånd för att få driva en redovisningscentral. Syftet är
främst att underlätta för Skatteverket att göra skattekontroller.
Trafikutskottet har förberett riksdagens beslut. Utskottet konstaterar att redovisningscentralerna för taxi kommer att innebära att kontrollerna av taxibranschen kan
göras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Till skillnad
från regeringen anser dock utskottet att överföringen av
taxameteruppgifter ska ske trådlöst för att undvika manipulering av uppgifter och fusk vid inrapportering. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med den ändringen.
Trafikutskottet anser också att alla taxibilar ska ha taxameter, för att resenärerna inte ska bli lurade och för att
taxiföretagen inte ska kunna låta bli att betala skatt. Den
möjlighet till taxameterundantag som finns i dag bör tas
bort. Riksdagen riktade en uppmaning till regeringen om
detta. (Prop. 2013/14:223, bet. TU18, prot. 130)
Staten bör ta ett samlat ansvar för
järnvägsunderhållet (TU19)
Trafikutskottet anser att ett väl fungerande järnvägssystem, med hög kvalitet och punktlighet, är en förutsättning
för att järnvägen ska bli ett attraktivt transportalternativ.
Utskottet konstaterar att det svenska järnvägssystemet tyvärr inte lever upp till detta i dag. Därför beslutade riksdagen att ge regeringen fyra uppdrag inom olika områden
som rör järnvägen.
• Trafikverket måste skyndsamt bygga upp kompetens
för att självständigt kunna inspektera både järnvägens
skick och det arbete som utförs av entreprenörer.
Regeringen bör se till att detta sker. Regeringen bör
även se över hur staten kan ta det samlade ansvaret
för järnvägsunderhållet på statens järnvägsinfrastruktur i takt med att underhållskontrakten löper ut.
• Regeringen bör skyndsamt utreda hur kapacitetstilldelning och trafikledning kan bli mer effektiva.
Tilldelning av kapacitet innebär till exempel fördelning av avgångstider på en viss tågsträcka mellan
olika tågbolag.
• Regeringen bör utreda dels hur tillgången på tillförlitlig och offentlig statistik över punktlighet kan
säkerställas, dels möjligheterna att offentliggöra
statistik över resande.
• Regeringen bör se över hur uppdragen för SJ AB,
Green Cargo AB och Jernhusen AB kan bli tydligare.
Då skulle samhällets behov av klimatsmarta järnvägstransporter med användaren i centrum tillgodoses på
ett bättre sätt än i dag.
Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med
behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskning av tågförseningar. (Skr. 2013/14:201, bet.
TU19, prot. 130)
Riksdagen vill ha tydligare regler för kommunal
medfinansiering (TU20)
Riksdagen riktade en uppmaning till regeringen om att
det behövs tydligare regler för kommunal medfinansiering. Trafikutskottet, som har förberett riksdagens beslut,
har även tidigare riktat kritik mot de nuvarande reglerna
om kommunernas medfinansiering av olika infrastruktursatsningar. I lägen där kommunal medfinansiering
innebär klara fördelar för både staten och kommunerna
menar utskottet att en hållbar modell för detta bör arbetas
fram. Innan ett avtal om medfinansiering tecknas måste
klara förhandlingar mellan staten och kommunerna ha
ägt rum.
Riksdagen riktade även en uppmaning till regeringen
om att se till att sjöfarten binds samman mer effektivt med
järnvägs- och vägtransporter, att regeringen ska arbeta för
att införandet av de nya svavelreglerna blir så kostnadseffektivt som möjligt och att regeringen inom en snar framtid bör återkomma till riksdagen med förslag på hur ett
system med så kallad tonnageskatt kan införas.
Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med
behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens
rapport om statens satsningar på transportinfrastruktur
och skrivelsen om åtgärdsplaneringen för transportsystemet. Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill
säga avslutade ärendet. (Skr. 2012/13:131, 2013/14:233,
bet. TU20, prot. 130)
Uppskov med behandling av ärenden (TU21)
Sanktionsavgift för överträdelse av bestämmelserna om
cabotagetransport på väg samt de motioner som kan komma att lämnas med anledning av propositionen. Även nya
ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka
till trafikutskottet under resten av riksmötet 2013/14 ska
skjutas upp till nästa riksmöte. (Bet. TU21, prot. 130)
Utbildningsutskottet (UbU)
bereder ärenden om
• skolväsendet
• vissa särskilda utbildningsformer och annan
pedagogisk verksamhet
• högre utbildning och forskning
• studiestöd.
Utbildningsutskottet bereder ärenden om anslag inom
utgiftsområdena 15 Studiestöd och 16 Utbildning och
universitetsforskning.
Pengar till utbildning och universitetsforskning
(UbU1)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 60 miljarder kronor i anslag till utbildning
och universitetsforskning för 2014. Bland annat genomförs följande satsningar 2014:
• Statsbidrag ges för att ordna undervisning under
sommarlovet och andra skollov för elever som inte
nått upp till kunskapskraven inom ramen för den
vanliga undervisningen.
• Försöksverksamheten med mer undervisningstid i
ämnet svenska för nyanlända elever utökas.
• Reformen om karriärutveckling för lärare förstärks
med mer medel.
• Skolverket får mer resurser till arbetet med att legitimera förskollärare och lärare.
• Antalet platser utökas på den yrkesinriktade vuxenutbildningen på gymnasial nivå, och satsningen på
kommunal vuxenutbildning för arbetslösa ungdomar
i åldern 20–24 år förlängs.
• Universitet och högskolor får medel för att kunna
möta en fortsatt hög efterfrågan på högskoleutbildning.
• De statliga anslagen för forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor ökas.
Riksdagen godkänner också en försöksverksamhet med
lämplighetsprov vid antagningen till lärar- och förskollärarutbildningen. Vidare får statliga universitet och högskolor möjlighet att separat anta sökande som måste betala studieavgift för att studera på grundnivå och avancerad
nivå. (Prop. 2013/14:1, bet. UbU1, prot. 43, 44)
Pengar till studiestöd (UbU2)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om drygt 21 miljarder kronor till budgetanslag för området studiestöd för
2014. Det är drygt 1 miljard kronor mindre än anslagna
medel för 2013. Anslagsminskningarna beror bland annat
på att volymen på utlånade medel förändras.
Utgifterna inom området studiestöd ökar på grund av
satsningar på bland annat de gymnasiala lärlingsutbildningarna, den yrkesinriktade vuxenutbildningen på gymnasial nivå och fler utbildningsplatser på universitet och
högskolor. Reglerna för studiemedel ska också ändras. Fribeloppet för studiemedel höjs, tilläggslånet blir högre och
även deltidsstuderande ska kunna ta tilläggslån. Den övre
åldersgränsen för rätt till studiemedel höjs också. (Prop.
2013/14:1, bet. UbU2, prot. 43, 44)
Nya regler för studiemedel för studier
utomlands (UbU3)
Nya regler ska skapa ett mer enhetligt och effektivt studiemedelssystem för studier utomlands. Den som studerar
utomlands bör få samma lånebelopp som den som studerar i Sverige. Det bör införas ett nytt kompletterande
merkostnadslån för utlandsstudier och en möjlighet till
ett högre och mer flexibelt merkostnadslån för undervisningsavgifter. Samtidigt är det viktigt att stärka kontrollerna av utbetalningar av studiemedel vid utlandsstudier.
Vidare bör rätten till studiemedel för gymnasiestudier,
till det högre studiebidraget inom studiemedlen och till
tilläggslån i princip vara densamma för studier i andra
EU-länder, Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz som
för studier i Sverige.
Det är regeringen som kommer att besluta om de exakta reglerna. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2015.
(Prop. 2012/13:152, bet. UbU3, prot. 8)
Personuppgifter för forskning om vad arv och
miljö betyder för människors hälsa (UbU4)
Det ska införas nya regler om att kunna använda personuppgifter till forskning. Det gäller forskningsområdet vad
arv och miljö betyder för uppkomsten och utvecklingen
av olika typer av sjukdomar och för människors hälsa i
övrigt. Inom det här området ska statliga universitet och
högskolor få skapa registerunderlag för forskningsprojekt.
Personuppgifter till dessa register ska få samlas in enbart
om personen i fråga har gett sitt aktiva samtycke, och uppgifterna ska raderas på begäran. Personuppgifter som inte
direkt kan kopplas till en enskild person ska sedan kunna
lämnas ut till konkreta forskningsprojekt som har godkänts vid en etikprövning.
Bakgrunden till de nya reglerna är att det finns en rättslig osäkerhet om statliga universitet och högskolor kan
behandla personuppgifter för att skapa underlag för den
här typen av forskning. Datainspektionen stoppade Karolinska Institutets forskningsprojekt Lifegene eftersom man
fann att projektets insamling och behandling av personuppgifter stred mot personuppgiftslagen. Regeringen har
tillsatt en utredning om förutsättningarna för registerbaserad forskning och den nya lagen ska vara tidsbegränsad
i väntan på att utredningen blir klar.
Lagen gäller från den 1 december 2013 till och med
den 31 december 2015. (Prop. 2012/13:163, bet. UbU4,
prot. 17)
Lärarna ska få mer tid till undervisning (UbU5)
Lärarnas administrativa arbete ska minska och bli enklare.
Det innebär bland annat att kravet på skriftliga individuella utvecklingsplaner avskaffas i årskurs 6–9 i grundskolan,
årskurs 6 i sameskolan och årskurs 7–10 i specialskolan.
Detsamma gäller i årskurs 6–9 i grundsärskolan i de fall
betyg sätts. Skriftliga individuella utvecklingsplaner i årskurs 1–5 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan
samt i årskurs 1–6 i specialskolan ska göras en gång per
läsår, i stället för varje termin. Skriftliga individuella utvecklingsplaner ska även göras en gång per läsår för elever
i årskurs 6–9 i grundsärskolan i de fall betyg inte sätts.
Samma sak ska gälla för elever i årskurs 7–10 i specialskolan som läser enligt grundsärskolans kursplaner.
Den information som lämnats i de individuella utvecklingsplanerna ska i stället förmedlas muntligt vid utvecklingssamtal. (Prop. 2012/13:195, bet. UbU5, prot. 17)
Fler lärare bör ha lärarlegitimation (UbU6)
Vissa lärare och förskollärare ska kunna få lärarlegitimation under en övergångsperiod även om de inte uppfyller
dagens krav. Det gäller till exempel lärare med lång undervisningserfarenhet, lärare i särskolan och lärare inom
kultur- och musikskolan. Undantaget ska gälla lärare som
är verksamma den 1 december 2013. Fritidspedagoger ska
få undervisa på fritis utan att ha legitimation.
Riksdagen vill att bestämmelserna om lärarlegitimation ska gälla fler yrkesgrupper inom skolan, och gav regeringen i uppdrag att ta fram en plan för hur det ska gå
till. Tillkännagivandet gäller lärare i modersmål, ett yrkesämne eller individuella kurser eller orienteringskurser på
komvux samt fritidspedagoger som undervisar på fritis.
Dessa grupper kan i dag få en tillsvidareanställning utan
att ha lärarlegitimation. Regeringen bör bland annat se
över vilka insatser som skulle krävas inom personalförsörjning och fortbildning samt vilka ekonomiska konsekvenser en sådan förändring skulle få. (Prop. 2012/13:187,
bet. UbU6, prot. 22)
Avtal med Eric-konsortium för den europeiska
spallationskällan (UbU7)
Riksdagen godkände ett avtal om privilegier mellan Sveriges regering och ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur, ett så kallat Eric-konsortium. Konsortiet ska
bedriva den verksamhet som vid tiden för godkännandet
bedrevs av European Spallation Source ESS AB. Avtalet
ger konsortiet privilegier i Sverige som tar sikte på att konsortiet får befrielse från mervärdesskatt och punktskatter.
Europeiska spallationskällan, ESS, är ett sameuropeiskt
forskningsprojekt där för närvarande 17 länder deltar. ESS
kan jämföras med ett stort mikroskop där man studerar
olika material med hjälp av neutroner. (Prop. 2012/13:190,
bet. UbU7, prot. 27, 31)
Riksrevisionens rapport om den svenska
rymdverksamheten (UbU8)
Riksrevisionen har granskat hur staten styr den svenska
rymdverksamheten, detta för att kunna bedöma om de
statliga investeringarna är effektiva och ger förutsättningar för att rymdverksamhet ska vara en strategisk tillgång.
Regeringen har redovisat sin bedömning av Riksrevisionens slutsatser. Utbildningsutskottet håller med regeringen om att det är viktigt att ta fram en sammanhållen
nationell strategi för svensk rymdverksamhet.
När det gäller regeringens återkoppling till riksdagen
betonar utskottet att det är viktigt att riksdagen får insyn i
och möjlighet att följa regeringens arbete. Rymdverksamheten blir allt viktigare för en rad olika samhällsfunktioner. Det är därför särskilt viktigt med en kontinuerlig återrapportering i rymdrelaterade frågor. Utskottet är positivt
till att regeringen har förbättrat återkopplingen och tänker
noga följa det fortsatta arbetet.
säga avslutade ärendet. (Skr. 2012/13:145, bet. UbU8, prot.
27, 31)
Nej till motioner om förskolan (UbU9)
2013 om förskolan. Skälen är främst att riksdagen tidigare
under mandatperioden har tagit ställning till flera av de
frågor motionerna tar upp, att arbete redan pågår inom
området samt att gällande regler är tillräckliga. Motionerna handlar bland annat om förskolans syfte, erbjudande
av förskola, fördelningen av lediga förskoleplatser, vårdnadsbidrag och barnomsorgspeng, maxtaxan i förskolan,
barnomsorg på kvällar, nätter och helger, barngruppernas
storlek, rätt till förskola på heltid och barnskötaryrket.
(Bet. UbU9, prot. 70, 71)
Nej till motioner om grundskolan (UbU10)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om grundskolan. Skälen är främst att riksdagen
tidigare under mandatperioden har tagit ställning till flera
av de frågor motionerna tar upp, att arbete redan pågår
inom området samt att gällande regler är tillräckliga. Motionerna handlar bland annat om elevers utveckling mot
målen i grundskolan, elever med särskilda behov, betyg,
utbildningens innehåll, modersmålsundervisning, avgifter och fritidshem. (Bet. UbU10, prot. 71, 74)
Nej till motioner om gymnasieskolan (UbU11)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om gymnasieskolan. Skälet är tidigare riksdagsbeslut, gällande lagar och regler och att det redan pågår
arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna
handlar om framtidens gymnasieskola, avhopp från
gymnasieskolan, längden på gymnasieskolans nationella
program, behörighet till gymnasieskolans nationella program, grundläggande högskolebehörighet för alla elever i
gymnasieskolan, kvaliteten i arbetsplatsförlagt lärande på
yrkesprogrammen och i den gymnasiala lärlingsutbildningen samt en förlängd gymnasial lärlingsutbildning.
Andra motioner handlar om starkare roller för arbetsmarknadens parter och de nationella programråden när
det gäller yrkesprogrammen, nya inriktningar på de nationella programmen, ämnet estetisk verksamhet, utvärdering av konsekvenserna av gymnasiereformen och registerkontroll av personal i gymnasieskolan. (Bet. UbU11,
prot. 86)
Nej till motioner om skolväsendet (UbU12)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om skolväsendet. Motionerna handlar bland
annat om skolpolitik och skolreformer, kommunernas
resurstilldelning, fristående skolor, riksinternatskolor,
skolplikt och rätt till utbildning, skolans värdegrund, nationella prov och lärarfrågor. Andra motioner handlar om
bedömning och betygssättning, fortbildning av skolans
personal, vissa undervisningsämnen, kvalitet, inflytande,
skolbibliotek, it i skolan, lärverktyg, studie- och yrkesvägledning, elevhälsa, arbetsmiljö, kränkande behandling,
jämställdhet och genuspedagogik. (Bet. UbU12, prot. 106,
108)
Nej till motioner om högskolan (UbU13)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om högskolan. Skälet är främst att arbete redan
pågår inom de områden motionerna tar upp. Motionerna
handlar bland annat om högskoleutbildningars koppling
till arbetsmarknaden, jämställdhet, inrättande av nya utbildningar och framtida satsningar på vissa högskolor,
universitet och utbildningar. Andra motioner handlar om
innehållet i vissa utbildningar, tillträde till högskoleutbildning, breddad rekrytering och studentinflytande. (Bet.
UbU13, prot. 65, 71)
Nej till motioner om forskning (UbU14)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om forskning. Skälet är tidigare riksdagsbeslut,
gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i
de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar
bland annat om forskningspolitikens inriktning, samverkansfrågor, principer för fördelning av resurser, forskare
och utbildning på forskarnivå, jämställdhet samt forskning inom särskilda områden. (Bet. UbU14, prot. 91, 94)
Nej till motioner om vuxenutbildning (UbU15)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om vuxenutbildning. Skälen är främst att arbete
pågår eller redan har gjorts inom de områden motionerna
tar upp samt att gällande regler är tillräckliga. Motionerna
handlar bland annat om riktade insatser mot vissa grupper inom vuxenutbildningen, olika typer av satsningar på
vuxenutbildningen, styrning, uppföljning och kontroll av
vuxenutbildningen, samverkan inom vuxenutbildningen
samt validering och utbildning i svenska för invandrare,
sfi. (Bet. UbU15, prot. 98)
Nej till motioner om studiestöd (UbU16)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om studiestöd. Skälet är att gällande lagar och
regler bedöms tillräckliga samt att arbete redan pågår
inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna
handlar om studiestödssystemet, fribeloppet, villkoren för
studiemedel, den nedre åldersgränsen för studiemedel,
flexibel tidsgräns för studiemedel, avskrivning av studieskulder och studiehjälp. (Bet. UbU16, prot. 62)
Slopat krav på introduktionsperiod för att få
lärarlegitimation (UbU17)
Lärare och förskollärare måste inte längre genomföra en
introduktionsperiod för att få legitimation. Den blivande
läraren ska kunna få legitimation direkt efter att ha tagit
lärar- eller förskollärarexamen. Regeringen anser att bedömningen av lärarens eller förskollärarens lämplighet i
första hand bör göras i samband med utbildningen. För
att få stöd ska dock en nyanställd lärare eller förskollärare
som är ny i yrket även i fortsättningen genomföra en introduktionsperiod. (Prop. 2013/14:220, bet. UbU17, prot.
115)
Gymnasial lärlingsanställning – en ny
anställningsform (UbU18)
En elev som går gymnasial lärlingsutbildning inom något
av gymnasieskolans yrkesprogram ska kunna bli anställd
genom en ny anställningsform, gymnasial lärlingsanställning. Anställningen ska motsvaras av hela eller en del av
tiden för det arbetsplatsförlagda lärandet i utbildningen,
APL. Lagen om anställningsskydd, LAS, ska inte gälla för
den elev som har en gymnasial lärlingsanställning. (Prop.
2013/14:80, bet. UbU18, prot. 115)
Tydligare regler om särskilt stöd för skolelever
(UbU19)
Skollagen ändras för att reglerna om stöd och särskilt stöd
för skolelever ska bli tydligare. Dessutom ska lärarnas arbete med åtgärdsprogram och annan dokumentation bli
enklare.
• Om det finns risk att en elev inte når upp till minimikunskapskraven ska eleven snabbt få stöd i form
av extra anpassningar inom ramen för ordinarie
undervisning.
• Först när extra anpassningar har gjorts och eleven
fortfarande riskerar att inte nå upp till kunskapskraven ska en anmälan göras till rektor. Om det finns
särskilda skäl att anta att eleven inte kommer att nå
kraven trots extra anpassningar inom ordinarie undervisning ska en anmälan till rektor göras direkt.
• Reglerna om åtgärdsprogram ändras. De behov som
ska finnas med i programmet ska vara de behov av
särskilt stöd som eleven har. Åtgärdsprogrammet
behöver heller inte längre innehålla hur uppföljning
och utvärdering ska ske. Det ska vara tillräckligt att
ha med när detta ska göras och vem som är ansvarig.
• Om det görs ett åtgärdsprogram för en elev behöver
samma information inte tas med i den skriftliga individuella utvecklingsplanen. (Prop. 2013/14:160, bet.
UbU19, prot. 119)
Fjärde tekniskt år ska leda till
gymnasieingenjörsexamen (UbU20)
Sedan 2011 finns en försöksverksamhet där elever som
avslutat gymnasieskolans teknikprogram kan välja att
komplettera sin utbildning med ett fjärde tekniskt år. Utbildningen leder till en gymnasieingenjörsexamen. Nu
ska detta fjärde tekniska år bli en ordinarie påbyggnadsutbildning. Alla behöriga elever ska ha lika tillgång till
utbildningen oavsett bostadsort. Det fjärde tekniska året
ska omfatta 900 gymnasiepoäng. (Prop. 2013/14:188, bet.
UbU20, prot. 122)
Resurser ska fördelas efter elevernas olika behov
(UbU21)
Det ska bli tydligare i skollagen att kommuner, rektorer
och förskolechefer ska fördela resurser efter barnens och
elevernas olika förutsättningar och behov. Det ska även
förtydligas att elever som till följd av funktionsnedsättning
har svårt att uppfylla de olika kunskapskraven ska få stöd
som så långt som möjligt ska motverka konsekvenserna av
funktionsnedsättningen.
Lärare och förskollärare som saknar legitimation och
behörighet för undervisningen ska trots det få undervisa
i fritidshem respektive förskolor med särskild pedagogisk
inriktning. Det ska gälla om verksamheten bedrivs i enskild regi.
När det gäller modersmålsundervisning i nationella
minoritetsspråk ska kravet på att elevens vårdnadshavare
har språket som modersmål tas bort för elever som tillhör en nationell minoritet. Elever som går i grundskola,
grundsärskola, sameskola eller specialskola behöver heller inte längre ha grundläggande kunskaper i språket för
att få modersmålsundervisning. (Prop. 2013/14:148, bet.
UbU21, prot. 119)
Ändrade regler om friskolor (UbU22)
Det ska göras flera ändringar i skollagen, bland annat om
friskolor och tillsyn.
Innan en friskola etablerar sig i en kommun ska den
som ska driva skolan samråda med kommunen. Om Skolinspektionen har godkänt den som ska driva skolan ska
Skolinspektionen göra en kontroll av verksamheten innan
utbildningen startar. Myndigheten kan ta tillbaka sitt godkännande om den som ska driva skolan inte kan visa att
den gjort tillräckligt för att ett samråd med kommunen
ska kunna äga rum.
En kommun har rätt till insyn i verksamheten hos de
friskolor som ligger i kommunen. Kommunen ska kunna
fullgöra sina skyldigheter enligt skollagen och se till att
allmänhetens behov av insyn uppfylls.
Om en skola inte åtgärdar brister som allvarligt försvårar för eleverna att nå målen med utbildningen ska Skolinspektionen kunna besluta om vite.
Kommuner måste informera elever och deras föräldrar om utbildningar som erbjuds i eller av kommunen och
om utbildningar som tar in elever från hela landet. För att
tillgodose allmänhetens behov av insyn ska den som driver en skola lämna uppgifter om verksamhetens organisation och ekonomi till Skolverket. (Prop. 2013/14:112, bet.
UbU22, prot. 127, 128)
Viktigt att följa upp vilken nytta Skolverkets
insatser får i skolan (UbU23)
Regeringen redogör i en skrivelse för sin syn på Riksrevisionens rapport om statens arbete med att sprida kunskap
till skolan. Riksrevisionen anser att Skolverket sprider
kunskap på ett sätt som till stor del möter behoven men
att det finns saker som kan förbättras. Riksrevisionen ger
regeringen rådet att styra Skolverket mer strategiskt och
mindre detaljerat.
Utbildningsutskottet betonar hur viktigt det är att utbildningen i skolan bygger på aktuell kunskap. Utskottet
håller med Riksrevisionen om att det är viktigt att följa
upp vilken nytta Skolverkets insatser får i skolan. Utskottet välkomnar därför att Skolverket har börjat arbeta med
att utveckla och förbättra effekterna av sin kunskapsspridning. Utskottet välkomnar också de initiativ som regeringen har tagit för att åtgärder inom utbildningsområdet
ska kunna utvärderas bättre. Utbildningsutskottet håller
med regeringen om att det pågående arbetet främjar en
utbildning som bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Skr. 2013/14:95, bet.
UbU23, prot. 130)
Statens insatser för att motverka kränkande
behandling i skolan (UbU24)
Regeringen redogör i en skrivelse för sin syn på Riksrevisionens rapport om statens insatser för att motverka kränkande behandling i skolan. Riksrevisionen anser bland
annat att regeringen bör samordna skollagen och diskrimineringslagen samt följa upp om elever som anmäler
kränkande behandling eller trakasserier behandlas lika.
Regeringen bör också se över Skolinspektionens, Diskrimineringsombudsmannens och Barn- och elevombudets
uppdrag. Regeringen håller med och har tillsatt flera utredningar som tar upp de frågor som Riksrevisionen lyfter
fram.
Utbildningsutskottet välkomnar de utredningar som
har tillsatts om likabehandling, samordning av skollagen
och diskrimineringslagen samt de uppdrag som myndigheterna på området har. Utskottet håller också med regeringen om att det kan vara bra att ge stödinsatser till
de kommuner och skolor som har störst behov och väl-
komnar att regeringen funderar på att ge Skolverket detta
i uppdrag.
det vill säga avslutade ärendet. (Prop. 2013/14:193, bet.
UbU24, prot. 130)
Tillsynen av skolan bör fokusera mer på
undervisningen (UbU25)
Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med sin
bedömning av Riksrevisionens granskning av statens tillsyn av skolan. Enligt Riksrevisionen bör Skolinspektionen
utveckla sin tillsyn av skolundervisningen.
Utbildningsutskottet har gått igenom regeringens redovisning och kan konstatera att Skolinspektionen har inlett
ett arbete med att förbättra tillsynen inom en rad områden. Utskottet vill understryka betydelsen av att tillsynen
och kvalitetsgranskningen bidrar till bättre kunskapsresultat och ser därför positivt på det arbete Skolinspektionen inlett.
Utskottet instämmer också i regeringens och Riksrevisionens uppfattning om att tillsynen fortsättningsvis i högre grad bör omfatta undervisningen.
säga avslutade ärendet. (Skr. 2013/14:200, bet. UbU25,
prot. 130)
Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet 2013
(UbU26)
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har lämnat sin
verksamhetsberättelse för 2013 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år
och lämnat sin redogörelse till riksdagen. Riksdagen lade
redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade
ärendet. (Redog. 2013/14:RR3, 2013/14:RJ1, bet. UbU26,
prot. 108)
Vissa skolor med musikprofil ska få ha
färdighetsprov (UbU27)
Färdighetsprov i musik ska få ligga till grund för antagning och urval till vissa musikutbildningar i förskoleklass och årskurs 1–3 i grundskolan. Skolor som kan bli
aktuella för detta är sådana som erbjuder starkt profilerad musikutbildning och som tidigare, innan nuvarande
skollag började gälla, med framgång använt sig av färdighetsprov. Förutom detta krävs också särskilda skäl. (Prop.
2013/14:229, bet. UbU27, prot. 129, 130)
Utrikesutskottet (UU)
bereder ärenden om
• rikets förhållande till och överenskommelser med
andra stater och mellanfolkliga organisationer
• bistånd till andra länders utveckling
• utrikeshandel i övrigt och internationellt ekonomiskt
samarbete.
Utrikesutskottet bereder ärenden om anslag inom
utgiftsområdena 5 Internationell samverkan och
7 Internationellt bistånd.
Pengar till internationell samverkan (UU1)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 2 miljarder kronor i anslag till internationell samverkan för 2014. Mest pengar går till avgifter
till internationella organisationer, 1,4 miljarder kronor.
Andra områden är bland annat samarbete inom Östersjöregionen och freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet.
(Prop. 2013/14:1, bet. UU1, prot. 40)
Pengar till internationellt bistånd (UU2)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om att biståndsramen för 2014 ska vara 38,4 miljarder
kronor. Det motsvarar 1 procent av den beräknade bruttonationalinkomsten, BNI. Utgiftsområdet Internationellt
bistånd får 31,8 miljarder kronor. Mest pengar går till biståndsverksamhet, 30,7 miljarder kronor.
Riksdagen godkände också regeringens förslag om
målet för utgiftsområdet Internationellt bistånd med den
ändringen att målet ska vara: ”Att skapa förutsättningar
för förbättrade levnadsvillkor för människor som lever i
fattigdom och förtryck”. (Prop. 2013/14:1, bet UU2, prot.
47, 48)
Nordiskt samarbete under 2013 (UU3)
Nordiska rådets svenska delegation har lämnat en redogörelse för sin verksamhet under 2013. Regeringen har lämnat en skrivelse om samarbetet mellan de nordiska ländernas regeringar under 2013, med huvudfokus på arbetet
inom Nordiska ministerrådet.
Riksdagen lade redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej
till de motioner som lämnats med anledning av skrivelsen. Riksdagen sa också nej till motioner från allmänna
motionstiden 2013 om det nordiska samarbetet, gränshindersarbetet, försvarssamarbetet och samarbetet inom närområdet i övrigt. (Skr. 2013/14:90, redog. 2013/14:NR1,
bet. UU3, prot. 121, 122)
EU-kommissionens prioriteringar för 2014
(UU4)
Utrikesutskottet har granskat EU-kommissionens prioriteringar för 2014, det så kallade arbetsprogrammet. Kommissionen fokuserar på följande fyra övergripande områden:
• den ekonomiska och monetära unionen
• smart och hållbar tillväxt för alla
• rättsliga frågor och säkerhet
• yttre åtgärder.
Utskottet konstaterar att kommissionens prioriteringar
i huvudsak ligger i linje med svenska prioriteringar. Det
är positivt att kommissionen ger frågorna om tillväxt och
konkurrenskraft stort utrymme. I tider av ekonomiska
svårigheter är det viktigt att värna om ett öppet Europa,
och denna princip bör vara grundläggande i kommissionens alla initiativ och program. Utskottet framhåller även
att Sverige har ett uppenbart intresse av att euroområdet
står starkt och stabilt och att de länder som drabbas av
betydande ekonomiska problem kan lösa dessa.
Situationen i Syrien är alarmerande. Det är enligt utskottet angeläget att EU och EU-länderna inte bara stöder
det humanitära arbetet i regionen. Det är också viktigt att
EU-länderna visar solidaritet genom att ta sitt ansvar så
att de personer som kommer till EU och är i behov av internationellt skydd får det. Alla EU-länder måste även ta
ansvar för att i samråd med FN:s flyktingorgan UNHCR
ge skydd åt fler genom vidarebosättning.
Kopplingen mellan EU:s ekonomiska utveckling och
EU:s politiska inflytande globalt är tydlig. Utskottet betonar vikten av att motverka eventuella tendenser till en
försvagning av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Utskottet konstaterar även att det pågår en diskussion om globala utvecklingsmål efter 2015 och att utskottet följer denna diskussion.
säga avslutade ärendet. (KOM(2013) 739, utl. UU4, prot.
65)
Samarbetsavtal mellan EU och Filippinerna
(UU5)
Riksdagen godkänner ett nytt samarbetsavtal, så kallat
ramavtal, mellan EU och Filippinerna. Både EU och de
enskilda medlemsländerna är avtalsparter, tillsammans
med Filippinerna. Genom avtalet inrättas ett ramverk för
relationerna mellan parterna. Grunden för samarbetsavtalet är respekten för de demokratiska principerna, de
mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen. EU och
Filippinerna är också överens om att främja hållbar utveckling och att samarbeta för att lösa problemen som är
kopplade till klimatförändringarna.
Andra exempel på områden som berörs av avtalet är
bekämpning av terrorism och motverkande av spridning
av massförstörelsevapen. Avtalet ska också lägga grunden
för ett samarbete inom området rättvisa och säkerhet som
omfattar bekämpning av narkotika, organiserad brottslighet och korruption. Även områdena migration och arbete
till sjöss omfattas av avtalet, liksom samarbete i fråga om
handel och investeringar. (Prop. 2012/13:92, bet. UU5,
prot. 17)
Samarbetsavtal mellan EU och Vietnam (UU6)
Riksdagen godkänner ett nytt samarbetsavtal, så kallat ramavtal, mellan EU och Vietnam. Både EU och de enskilda
medlemsländerna är avtalsparter, tillsammans med Vietnam. Genom avtalet inrättas ett ramverk för relationerna
mellan parterna. Grunden för samarbetsavtalet är respekten för de demokratiska principerna, de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen.
Avtalet innehåller ett rättsligt bindande åtagande från
båda parter om att motverka spridning av massförstörelsevapen samt om respekt för mänskliga rättigheter. Parterna ska också samarbeta för att uppnå internationellt
överenskomna utvecklingsmål. I avtalet ingår även samarbete inom många andra områden, till exempel hållbar
utveckling och klimatförändringar, rättvisa och säkerhet,
kultur och utbildning, migration samt handel och investeringar. Avtalet ska också sätta ramarna för förhandlingar
om ett frihandelsavtal med Vietnam. (Prop. 2012/13:106,
bet. UU6, prot. 17)
Nej till motioner om kvinnor, fred och säkerhet
(UU7)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om kvinnor, fred och säkerhet. Utrikesutskottet konstaterar i sitt beslutsunderlag att frågan
om kvinnors roll när det gäller fred och säkerhet är central. Frågan bör vara en integrerad del av regeringens arbete inom den freds- och säkerhetsbyggande verksamheten, inklusive inom utvecklingssamarbetet.
Utskottet betonar att Sverige som medlem i FN ska bidra till att olika resolutioner genomförs på området genom aktiviteter nationellt, regionalt och globalt. Det är
också i linje med Sveriges nationella handlingsplan.
Regeringen har gett ett antal myndigheter i uppdrag att
varje år redovisa hur de har genomfört handlingsplanen.
Det gäller Folke Bernadotteakademin, Försvarsmakten,
Kriminalvården, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Rikspolisstyrelsen och Sida. Utskottet är positivt
till detta. (Bet. UU7, prot. 32)
Sverige tillträder FN:s vapenhandelsfördrag
(UU8)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Sverige ska
tillträda FN:s vapenhandelsfördrag.
Fördraget ställer krav på de länder som ansluter sig att
ha en nationell kontroll över den internationella handeln
med försvarsmateriel. Länderna ska också sätta upp normer för sin kontroll.
Riksdagen anser att det kommer att kunna bidra till att
motverka oansvarig och okontrollerad internationell handel med så kallade konventionella vapen.
Konventionen är bindande och börjar gälla när minst
50 länder har anslutit sig. Det bedöms kunna ske i slutet av
2014 eller början av 2015. (Prop. 2013/14:190, bet. UU8,
prot. 122)
Verksamheten i Internationella valutafonden och
Världsbanken (UU9)
Utrikesutskottet har behandlat regeringens skrivelse om
verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanken och de regionala utvecklings- och investeringsbankerna åren 2012 och 2013.
Utrikesskottet understryker vikten av att regeringen
fortsätter att arbeta för att öka institutionernas öppenhet
och tydlighet. Utskottet välkomnar också att institutionerna alltmer tar upp frågor om demokrati och mänskliga
rättigheter i sitt arbete.
det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej
till motioner från allmänna motionstiden 2013 om bland
annat reformer av institutionernas öppenhet och röstfördelning. (Skr. 2013/14:139, bet. UU9, prot. 116)
EU:s verksamhet under 2013 (UU10)
Regeringen har lämnat en skrivelse om EU:s verksamhet under 2013. Skrivelsen tar upp EU:s utveckling och
förbindelser med andra länder, det ekonomiska och sociala samarbetet, det rättsliga och inrikessamarbetet samt
unionens olika institutioner. I sin behandling av skrivelsen har utrikesutskottet valt att särskilt uppmärksamma
nio teman:
• utvidgningsprocessen
• EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik
• ekonomiska och finansiella frågor
• rättsliga och inrikes frågor
• sysselsättning och socialpolitik
• jordbruks- och fiskepolitik
• miljö- och energifrågor
• EU:s institutioner
• utbildning, kultur och idrott.
Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande till regeringen som rör den svenska kollektivavtalsmodellen. Reglerna
som omger de svenska kollektivavtalen måste bli starkare,
anser riksdagen. Löneförhållanden i Sverige bör inte regleras genom beslut på EU-nivå. Därmed sa riksdagen delvis ja till en motion från S.
säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till motioner från
allmänna motionstiden 2012 och 2013 om samarbetet
inom EU. (Skr. 2013/14:115, bet. UU10, prot. 110, 115)
Kontroll av export av krigsmateriel (UU11)
Regeringen har lämnat in en skrivelse till riksdagen om
den svenska politiken för exportkontroll av krigsmateriel
och produkter med dubbla användningsområden under
2013. Produkter med dubbla användningsområden är sådant som tillverkas för civilt bruk men som kan användas
militärt för exempelvis tillverkning av massförstörelsevapen eller krigsmateriel. Skrivelsen innehåller också en redovisning av exporten av krigsmateriel under 2013.
Utrikesutskottet har behandlat regeringens skrivelse.
Utskottet vill ännu en gång påminna om att riksdagen i
maj 2011 uppmanade regeringen att återkomma till riksdagen med förslag till ny krigsmateriellagstiftning för att
skärpa exportkontrollen gentemot icke-demokratiska stater.
avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till de motioner som
lämnats med anledning av skrivelsen. (Skr. 2013/14:114,
bet. UU11, prot. 122)
Sveriges politik för global utveckling (UU12)
I en skrivelse redogör regeringen för Sveriges politik för
global utveckling. Framför allt tas migrationens möjligheter att skapa utveckling upp. Regeringen belyser också
möjliga mål- och intressekonflikter inom områdena migration, remitteringar och skydd samt långsiktiga lösningar
för flyktingar.
Utrikesutskottet betonar att arbetet med att prioritera
och ha mätbara mål i utvecklingsarbetet måste fortsätta.
Utskottet välkomnar också att regeringen gett Statskontoret i uppdrag att utvärdera regeringens styrning och arbetsformer för det globala utvecklingsarbetet.
säga avslutade ärendet. (Skr. 2013/14:154, bet. UU12, prot.
116, 119)
Ny inriktning för EU:s strategi för
Östersjöregionen (UU13)
Regeringen har lämnat en skrivelse om EU:s strategi för
Östersjöregionen. EU har gjort en översyn som avslutades i februari 2013, och regeringen redogör för den nya
inriktning som strategin därmed har fått. De tre nya övergripande målen är att rädda havsmiljön, att sammanlänka
regionen och att öka välståndet.
Utrikesutskottet konstaterar att översynen innebär en
förskjutning från en tidigare problemorienterad ansats
till en tydligare mål- och resultatinriktning. Utskottet ser
positivt på detta. Sverige deltar brett och på i princip alla
områden i att genomföra EU:s strategi. Bland EU:s Östersjöländer har Sverige kommit längst med att skapa något
som kan liknas vid ett nationellt avrapporteringssystem
genom Tillväxtverkets årliga rapport.
Utskottet konstaterar att EU:s strategi för Östersjöregionen främst riktar sig till EU-länderna och EU:s institutioner. Men för att nå konkreta resultat krävs ett gott
samarbete också med andra länder som Ryssland, Norge
och Vitryssland.
Sjöfartsnäringen i Östersjöregionen kommer inom den
närmaste tiden att omfattas av flera nya bestämmelser. Det
ställer enligt utskottet höga krav på koordinerade åtgärder
mellan Östersjöländerna för tillämpning, infrastruktur
och tillsyn.
65)
Utvärdering av Sveriges medlemskap i Arktiska
rådet (UU14)
Riksrevisionen har granskat Sveriges medlemskap i Arktiska rådet. I Arktiska rådet ingår de fem nordiska länderna samt Kanada, Ryssland och USA, plus representanter
från organisationer för urfolk i Arktis. Riksrevisionen menar bland annat att de prioriteringar regeringen har satt
upp inte ger någon tydlig bild av inriktningen av regeringens klimatarbete i Arktiska rådet.
Regeringen har lämnat en skrivelse där man redogör
för sin syn på Riksrevisionens rapport. Regeringen delar
Riksrevisionens bedömning att det bör säkerställas att
prioriteringarna för arbetet i Arktiska rådet är öppna och
tydliga. Utrikesutskottet, som förberett riksdagens beslut,
betonar att det är viktigt att regeringen är tydlig med Sveriges prioriteringar och regelbundet redovisar vilka resultat som uppnåtts.
79, 82)
Nej till motioner om mänskliga rättigheter i
svensk utrikespolitik (UU15)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010, 2011, 2012 och 2013 som handlar om arbetet
med mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. Varje år
lämnar ledamöterna in ett stort antal motionsförslag om
olika frågor som rör mänskliga rättigheter. Under olika
år har utrikesutskottet valt att behandla mänskliga rättigheter ur olika perspektiv. Den här gången behandlade utskottet motioner främst med inriktning på mänskliga rättigheter i vissa regioner och länder i världen. Motionerna
handlar om Afrika allmänt, Sahelregionen, Demokratiska
republiken Kongo, Eritrea, Etiopien, Mauretanien, Nigeria, Senegal, Somalia, Sudan, Sydsudan, Latinamerika
allmänt, Colombia, Guatemala och Pakistan. (Bet. UU15,
prot. 102)
Interparlamentariska unionens verksamhet
under 2013 (UU16)
Riksdagsstyrelsen har lämnat en redogörelse för verksamheten inom Interparlamentariska unionen, IPU, under
2013. Redogörelsen beskriver också arbetet som riksdagens delegation till IPU har utfört under 2013. IPU är en
global organisation för självständiga staters parlament.
Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill
säga avslutade ärendet. (Redog. 2013/14:RS4, bet. UU16,
prot. 99)
Verksamheten inom den parlamentariska
församlingen för Unionen för Medelhavet under
2013 (UU17)
Riksdagsstyrelsen har lämnat en redogörelse för verksamheten inom den parlamentariska församlingen för
Unionen för Medelhavet, PA-UfM, under 2013. Redogörelsen beskriver också arbetet som riksdagens delegation
till PA-UfM har utfört under 2013. I den parlamentariska
församlingen för Unionen för Medelhavet samlas parlamentariker från EU och Medelhavsländerna. Riksdagen
lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade
ärendet. (Redog. 2013/14:RS5, bet. UU17, prot. 99)
Frågor om verksamheten i Europarådet (UU18)
Utrikesutskottet har behandlat ett antal motioner om Europarådets verksamhet utifrån följande tre teman:
• demokrati och frågor relaterade till demokratifrämjande arbete
• konventionsrelaterade frågor
• frågor som rör sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR.
Motionerna är från allmänna motionstiden 2011, 2012
och 2013. Utrikesutskottet har även behandlat regeringens skrivelse om verksamheten i Europarådets ministerkommitté för 2012 och första halvåret 2013 samt redogörelserna för 2012 och 2013 från riksdagens delegation
till Europarådets parlamentariska församling. Riksdagen
lade skrivelsen och redogörelserna till handlingarna, det
vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till
motionerna från allmänna motionstiden samt till följdmotioner som lämnats med anledning av skrivelsen och
redogörelserna. (Skr. 2012/13:184, redog. 2012/13:ER1,
2013/14:ER1, bet. UU18, prot. 123)
Verksamheten vid Organisationen för säkerhet
och samarbete i Europa, OSSE (UU19)
Regeringen har lämnat en skrivelse om hur verksamheten
vid Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa,
OSSE, såg ut under 2012 och första halvåret 2013. Dessutom har Sveriges delegation vid OSSE:s parlamentariska
församling redogjort för församlingens verksamhet under
2012 och 2013.
Utrikesutskottet tycker det är bra att Sverige arbetar
för att stärka EU:s roll och de prioriteringar EU vill göra
i OSSE. Utskottet menar att Sverige även i fortsättningen
ska arbeta för att frågor om mänskliga fri- och rättigheter ska ges en framskjuten plats på EU:s dagordning och
i OSSE:s arbete. Sverige bör också fortsätta arbetet med
yttrandefrihets- och mediefrågor inom OSSE.
Utrikesutskottet framhåller OSSE:s parlamentariska
församlings arbete med valövervakning som mycket viktigt. Den svenska delegationen deltog i alla valövervakningar som församlingen genomförde under 2013.
Riksdagen lade skrivelsen och redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Skr. 2012/13:185,
redog. 2012/13:OSSE1, 2013/14:OSSE1, bet. UU19, prot.
110, 115)
Inriktningen för Sveriges biståndspolitik (UU20)
Regeringen har lämnat en skrivelse om sin biståndspolitiska plattform. Regeringen redovisar där sin övergripande
biståndspolitiska inriktning, prioriteringar och de principer och värderingar som ska gälla för svenskt bistånd.
Regeringen redogör även för resultat som biståndet ska
bidra till att uppnå. Sex delmål för biståndspolitiken slås
också fast.
Utrikesutskottet har behandlat regeringens skrivelse. I
anslutning till det har utskottet också behandlat motioner
som handlar om biståndets uppgift och inriktning, biståndspolitiska mål samt frågor om effektivitet och resultat för biståndet.
säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till de motioner
som lämnats med anledning av skrivelsen samt till en motion från allmänna motionstiden 2013. (Skr. 2013/14:131,
bet. UU20, prot. 121, 122)
Frihandelsavtal med Colombia och Peru (UU21)
Riksdagen har godkänt ett nytt frihandelsavtal mellan EU
och Colombia och Peru. Både EU och de enskilda medlemsländerna är avtalsparter, tillsammans med Colombia
och Peru.
Syftet med frihandelsavtalet är att skapa förutsättningar
för ekonomisk tillväxt och utveckling. De grundläggande
principerna för avtalet är mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstatens principer samt nedrustning och ickespridning av massförstörelsevapen. Avtalet ska stärka det
ekonomiska samarbetet inom en rad olika områden med
koppling till handel, teknologiöverföring och finansiering.
Det gäller till exempel miljö, energi, vetenskap och teknik,
turism, kultur och kampen mot korruption. Inom dessa
områden är avtalet ett komplement till det bredare politiska samarbetet mellan länderna. (Prop. 2013/14:166, bet.
UU21, prot. 116, 119)
Ramavtal för politisk dialog med Irak (UU22)
Riksdagen har godkänt ett nytt partnerskaps- och samarbetsavtal mellan EU och Irak. Både EU och de enskilda
medlemsländerna är avtalsparter, tillsammans med Irak.
Genom avtalet skapas ett ramverk för den politiska dialogen mellan parterna. Syftet med avtalet är att främja handel och investeringar för en hållbar ekonomisk utveckling samt att lägga grunden för ett lagstiftningsmässigt,
ekonomiskt, socialt, finansiellt och kulturellt samarbete.
Grundvalarna för avtalet är de demokratiska principerna,
mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. (Prop.
2013/14:165, bet. UU22, prot. 116, 119)
Ramavtal om ökat utbyte mellan EU och
Mongoliet (UU23)
Riksdagen har godkänt ett nytt partnerskaps- och samarbetsavtal mellan EU och Mongoliet. Både EU och de
enskilda medlemsländerna är avtalsparter, tillsammans
med Mongoliet. Avtalet ska öka utbytet, det ekonomiska
samarbetet och det politiska samarbetet mellan EU, EU:s
medlemsländer och Mongoliet. Samarbete kommer att
ske inom bland annat råvarusektor, näringspolitik, miljö,
turism, migration samt bekämpning av korruption och
organiserad brottslighet. Avtalet bygger på mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstatens principer samt nedrustning och icke-spridning av massförstörelsevapen. (Prop.
2013/14:163, bet. UU23, prot. 116, 119)
Nytt avtal ska stärka förbindelserna mellan EU
och Centralamerika (UU24)
Riksdagen godkände det så kallade associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsländer
samt de centralamerikanska republikerna Costa Rica, El
Salvador, Guatemala, Honduras, Nicaragua och Panama.
Avtalet mellan EU och Centralamerika är unikt genom
att vara det första avtalet som EU har ingått med en annan region. Det övergripande syftet är att stärka EU:s och
Centralamerikas förbindelser genom samarbete, frihandel
och politisk dialog. Avtalet bygger på demokratiska principer, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. Det
ska främja hållbar utveckling, god samhällsstyrning, nedrustning och icke-spridning av vapen. (2013/14:167, bet.
UU24, prot. 116, 119)
Sverige godkänner röda kristallen som ny
symbol för sjukvård (UU25)
Regeringen anser att det finns behov av att inrätta en ny
symbol, den röda kristallen, som kännetecken för sjukvård och själavård under väpnade konflikter. Det ska vara
ett komplement till bland annat det röda korset. Den röda
kristallen kan användas tillfälligt exempelvis om det röda
korset är ifrågasatt av politiska eller religiösa skäl. Utrikesutskottet har förberett riksdagens beslut och delar regeringens bedömning. Riksdagen godkände det tillägg
till Genèvekonventionerna som rör den röda kristallen.
(Prop. 2013/14:129, bet. UU25, prot. 123, 124)
Sammansatta utrikes- och
försvarsutskottet (UFöU)
Ett utskott kan komma överens med annat utskott om
att de tillsammans ska ta ställning till frågor. Då bildar
de ett sammansatt utskott som upphör när riksdagen
har fattat beslut i frågan.
Sverige fortsätter att bidra till
säkerhetsfrämjande insatser i Afghanistan
(UFöU1)
Sverige ställer en väpnad styrka om högst 600 personer
till förfogande för den internationella säkerhetsstyrkan i
Afghanistan, ISAF, till slutet av 2014. Detta gäller under
förutsättning att det även i fortsättningen finns ett mandat
för styrkan i FN:s säkerhetsråd.
Det svenska bidraget kommer att vara cirka 300 personer på plats i Afghanistan fram till och med maj 2014.
Utöver detta tillkommer det svenska helikopterbidraget
för medicinsk evakuering samt personal som ska hjälpa
till med avveckling av infrastruktur och hemtransport av
utrustning och materiel.
Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet har
förberett riksdagens beslut. Utskottet stöder Sveriges planerade bidrag till den kommande utbildnings- och rådgivningsinsatsen Resolute Support Mission, RSM. Syftet
är att åstadkomma en effektiv insats med förmåga att
stödja, utbilda och genomföra rådgivning till de afghanska
säkerhetsstyrkorna. Det svenska bidraget ska vara högst
50 personer på plats i Afghanistan. (Prop. 2013/14:33, bet.
UFöU1, prot. 47, 48)
Svensk väpnad styrka till FN-insatsen i Mali
(UFöU2)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Sverige ska
utöka sitt deltagande i den pågående FN-insatsen som ska
stabilisera situationen i Mali. Den svenska väpnade styrkan kan delta från den 1 juli 2014 och vara på plats i tolv
månader. Styrkan ska uppgå till högst 400 personer. Riksdagens ställningstagande gäller under förutsättning att det
även i fortsättningen finns ett mandat för styrkan i FN:s
säkerhetsråd.
Planen är att Sverige ska bidra med ett underrättelsekompani och en nationell stödenhet. Huvuduppgiften är
att förse FN-insatsens underrättelseenhet med information och att på så sätt hjälpa till att uppfylla mandatet för
insatsen. Insatsen ska bland annat stabilisera större tätbefolkade områden, skydda civila och FN-personal och
hjälpa till att skapa förutsättningar för humanitärt bistånd.
(Prop. 2013/14:189, bet. UFöU2, prot. 124)
Hitta bland besluten | 179
Hitta bland besluten
Efter varje beslutsområde i den alfabetiska förteckningen finns en hänvisning till ett
eller flera betänkanden. Bokstavskoden anger utskott, se sidhänvisningarna nedan.
Arbetsmarknadsutskottet (AU)......66
Kulturutskottet (KrU)........................ 117
Socialutskottet (SoU)......................... 149
Civilutskottet (CU)................................70
Trafikutskottet (TU)........................... 156
Finansutskottet (FiU)............................79
Miljö- och jordbruksutskottet (MJU)..................................... 121
Försvarsutskottet (FöU)......................89
Näringsutskottet (NU)..................... 127
Utrikesutskottet (UU)....................... 170
Justitieutskottet (JuU)...........................92
Skatteutskottet (SkU)........................ 135
Konstitutionsutskottet (KU)........... 103
Socialförsäkringsutskottet (SfU).... 142
Sammansatta utrikes- och
försvarsutskottet (UFöU)................ 177
Utbildningsutskottet (UbU)........... 163
A
Alternativa investeringsfonder FiU30
Arbetsmarknadspolitik AU2
Affärsverket svenska kraftnät NU3
Andrahandsuthyrning CU29
Afghanistan UFöU1
Anhöriginvandring AU1
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder AU2,
FiU1
Akademiska Hus AB NU1
AP-fonderna FiU6
Aktiebolag CU26
Arbetsförmedlingen AU2
Aktiekapital CU26
Arbetskraftsinvandring SfU19
Aktivitetsersättning SfU14
Arbetsliv AU2
Aktivitetsstöd AU2
Arbetslivsforskning AU5
Alkoholfrågor SoU14
Arbetslöshetsersättning AU2
Allmän handling KU20
Arbetslöshetsförsäkring AU7
Allmänna arvsfonden SoU3
Arbetslöshetskassa AU7
Allmänna samlingslokaler KrU5
Arbetsmarknad AU2
Arbetsmiljö AU5
Arbetsrelaterade dödsfall AU5
Arbetsrätt AU6
Arbetsskada AU5
Arbetstillstånd SfU13, SfU14
Areella näringar MJU2
Arktiska rådet UU14
Assistansersättning SoU1
Associationsrätt CU8
180 | Hitta bland besluten
Associeringsavtal UU24
Biotopskydd MJU27
Byggfelsförsäkring CU25
Asyl SfU6, SfU20
Bistånd UU2, UU20
C
Avfall MJU16
BNI-avgift FiU5
Cabotage TU14
Avkastningsskatt SkU30
Bokaler CU10
Civila samhället KrU5
Avkodningsutrustning KU42
Bolagsskatt SkU12
Clearing hos central motpart FiU29
B
Bortförande av barn JuU24
Colombia UU21
Bahrain SkU6
Bostadsbidrag SfU1
Costa Rica UU24
Banker FiU13, FiU22
Bostadsförsörjning CU1, CU5
Cykeltrafik TU10
Barnahus JuU18
Bostadslån CU15
D
Barnbidrag SfU4
Bostadspolitik CU1
Dammsäkerhet FöU8
Barnäktenskap JuU30
Bostadsrätt CU9, CU29
Dataintrång JuU27
Begravning KU27
Bostadstillägg SfU7, SfU15
Debitering och uppbörd SkU10
Behörighetsföreskrifter UbU21
Bostadstillägg till pensionärer SfU1
Deklaration SkU11
Bekämpningsmedel MJU5
Botswana SkU5
Delgivning JuU5
Belize SkU7
Boverket CU1
Demokratipolitik KU34
Beredskap FöU1
Bristande tillgänglighet AU8
Direktupphandling FiU18
Besiktning TU13
Brott mot mänskligheten JuU10
Diskriminering AU8, UbU24
Besittningsskydd CU30
Brottmål JuU29
Djursjukdomar MJU23
Beskattning SkU30
Brottsoffer JuU18, JuU38
Djurskydd MJU10, MJU14
Betalningstider CU20
Brottsskada JuU38
Domstolar JuU1
Betaltjänster FiU17
Budgetpolitik FiU20
Bibliotek KrU2
Budgetpropositionen FiU1, FiU10, KU1
Domstolen för de mänskliga rättigheterna JuU31
Biodrivmedel MJU11
Buller CU33
Biologisk mångfald MJU27
Byggande CU1, CU25
Dopning SoU17
Drivmedel MJU18
Dubbelbeskattningsavtal SkU5, SkU25,
SkU26
Dubbelbestraffning JuU15
Dödförklaring CU2
Dödsolyckor i arbetslivet AU5
E
Egenavgifter SfU5
Egenmäktighet med barn JuU24
E-hälsomyndigheten SoU6
Ekonomisk politik FiU1, FiU20
Ekonomisk trygghet för familjer och
barn SfU1
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning SfU1
Ekonomisk trygghet vid ålderdom SfU1
Ekosystemtjänster MJU27
El Salvador UU24
Energi NU3
EU-miljömärket CU6
Energideklaration CU3
Europarådet UU18
Energieffektivisering NU10, NU18
Europarådskonventioner JuU4, JuU25,
JuU30
Energipolitik NU3, NU29
Eric-konsortier KU40
Ersättningsrätt CU14
Europeisk åklagarmyndighet JuU13
Europeiska spallationskällan UbU7
Etableringsplan AU9
Europeiska struktur- och investeringsfonderna NU27
Etableringsstöd AU1
Europeiska unionen UU10
Etanol SkU4
Europeiskt patent NU21
EU:s klimat- och energipolitik NU29
Evenemangslista KU28
EU:s patentdomstol NU21
Exportfrämjande åtgärder NU13
EU:s politik i rättsliga frågor JuU41
Exportkontroll UU11
EU:s regionala strukturfondsprogram
NU4
F
EU:s strategi för Östersjöregionen
UU13
Familjerätt CU19
Farleder KU2
EU-avgift FiU5
Fast egendom CU18
EU-direktiv CU7, FiU19, FiU28, FiU29,
FiU30, FöU10, JuU8, JuU9, JuU26, JuU27,
KU1, KU9, MJU4, MJU5, MJU6, NU5,
NU18, SfU9, SfU11, SfU12, SfU14,
SfU20, SkU3, SoU25, TU2, TU4, TU8,
TU16
Fastighetsbeskattning SkU17
EU-domstolen JuU31
Finansiella instrument FiU29
Finansmarknad FiU8, FiU31
Elnätsföretag NU16
EU-förordningar CU6, CU27, CU28,
FiU7, FiU8, FiU17, FiU19, FiU29, FöU11,
MJU13, MJU25, NU11, NU22, SfU20,
SkU29
Elsäkerhet FöU1
EU-kommissionen UU4
Elavbrott NU6
Elektronikavfall MJU5
Elektronisk kommunikation TU5, TU15
Elektroniska vägtullssystem TU4
Elever med funktionsnedsättning UbU21
Elevstöd UbU5, UbU19
Elmarknad NU9
Fastighetsbildning CU21
Filippinerna UU5
Finansförvaltning FiU2
Fiske MJU2, MJU9, MJU29
Fjärrvärme NU23
Flerbarnstillägg SfU4
Fritid och rekreation KrU1
Försvarsmaktens personalpolitik FöU2
Flygtrafikledning TU17
Fritidspedagoger UbU6
Försvarspolitik FöU7
Flyktingar SfU2
Fritidspeng SoU26
Försvarsunderrättelseverksamhet FöU5
Flyktingmottagande AU1
Funktionshinder SoU7
Försäkringar CU14, FiU22
FN:s vapenhandelsfördrag UU8
Fysioterapeut SoU2
Försäljning av utmätt lös egendom CU16
FN-konventioner JuU39
Fåmansföretag FiU1
Förvaltare CU34
Folkbildning KrU1, KrU8
Färdighetsprov UbU27
Förverkande JuU22
Folkbokföring SkU20
Färdigställandeskydd CU25
Föräldraförsäkring SfU3
Folkhälsa SoU18
Företagsbeskattning SkU17
Föräldrapenning SfU3
Folkmord JuU10
Företagshemligheter NU28
Föräldrastöd SoU21
Fordonsmålvakter CU36
Författningsfrågor KU18
G
Fordonsrelaterade skulder CU36
Förnybar energi NU19
Forskning KU40, UbU1, UbU4, UbU14
Förnybara drivmedel TU13
Gemensam rekonstruktionsmekanism
FiU13
Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet UU1, UU7
Förskolan UbU9
Fredsarbete UU7
Fredsbevarande styrkor UFöU2
Fri- och rättigheter KU14
Förskollärarutbildning UbU1
Förskrivningsrätt SoU9
Försvaret FöU1, FöU9
Försvarets personalförsörjning FöU2
Fri rörlighet för EES-medborgare SfU11,
SfU12
Försvarets undervattensförmåga FiU21
Fri tv KU28
Försvarsmaktens förbandsverksamhet
FöU1
Frihandelsavtal NU8, UU21
Frihetsberövande JuU26
Friluftsliv KrU5
Fristående skolor UbU22
Försvarsmaktens insatser FöU12
Försvarsmaktens insatsorganisation
KU20
Försvarsmaktens materielförsörjning
FöU1
Gemensam skatteflyktsregel SkU23
Gemensamt konsumentskydd CU7
Georgien SkU25
Global utveckling UU12
God man CU34
Godstransport på väg TU14
Granskning av statsrådens tjänsteutövning KU10, KU20
Grundlagsändring KU16, KU17
Grundläggande betaltjänster TU3
Grundskolan UbU10
Gränsöverskridande förvaltning FiU30
Guatemala UU24
Immaterialrätt NU15, SkU29
Internationella valutafonden UU9
Gymnasial lärlingsanställning UbU18
Immunitet och privilegier UbU7
Internationellt bistånd UU2
Gymnasieingenjörsexamen UbU20
Informationsteknik TU1
Interparlamentariska unionen UU16
Gymnasieskolan UbU11
Informationsteknologi TU7
Investeraravdrag SkU2
H
Informationsutbyte KU6
Irak UU22
Handelspolitik NU13
Informationsutbyte vid trafikbrott JuU9
J
Handläggningstider KU10
Informationsutbytesavtal SkU6, SkU7,
SkU22, SkU27, SkU28
Jakt- och viltvård MJU19
Havsmiljö MJU1
Havsområden MJU24
Hedersrelaterat våld AU4
Helgdagar KU13
Herrelösa verk NU26
Hjälpmedel SoU19
Honduras UU24
Hovet KU1
Hyresrätt CU9
Hälso- och sjukvård SoU1, SoU8,
SoU10, SoU24, SoU29
Infrastruktur TU20
Infrastrukturavgifter TU8
Inkomstbeskattning SkU3, SkU16
Inlandssjöfart TU2
Inre vattenvägar TU2
Insatsförband FöU12
Insolvens CU11
Instegsjobb AU10
Inställda förhandlingar JuU29
Insyn i finansiering av partier KU35
Högskoleutbildning UbU1
Integration AU1, AU9
Högskolor UbU13
Integritetsskydd FöU5, KU25
I
Internationell delgivning JuU5
Identitetsstöld JuU15
Internationell samverkan UU1
Idrott KrU1, KrU5
Internationella organisationer UU1
ILO-rekommendation SfU8
Internationella säkerhetsstyrkan (ISAF)
UFöU1
Japan SkU26
Jas 39 Gripen FiU21, FöU1
Jobbskatteavdrag FiU1
Jordbruk MJU2
Justitieombudsmännen KU11
Jämställdhet AU1, AU4
Järnväg TU1, TU19, TU20
Järnvägstransporter TU19
Järnvägsunderhåll TU19
K
Kameraövervakning JuU7, JuU11
Kapacitetstilldelning TU19
Kapitalbeskattning SkU10, SkU17
Kapitaltäckningsregler FiU19
Karlskronavarvet FiU21
Karriärutveckling för lärare UbU1
Kassaregister SkU14
Kemikaliekontroll MJU13
Konsumentpolitik CU1, CU20
Kunskapsspridning till skolan UbU23
Klampning TU14
Konsumentskydd CU7, CU23, FiU14
Kvinnojourer JuU18
Klimatförändringar FöU4
Konsumentverket CU1
Kvotplikt för biodrivmedel MJU11
Klimatpolitik MJU20, NU29
Kontaktförbud JuU6
Kyrkoantikvarisk ersättning KrU10
Kollektivavtal UU10
Kontrollköp SoU16
Kärnavfall FöU10
Kollektivtrafik TU1, TU11
Konventioner SfU10
Kärnteknisk säkerhet FöU6
Kommittéväsen KU36
Korruption KU4
L
Kommunal ekonomi FiU3, FiU34
Kreditgivning FiU14
Lagrådet KU8
Kommunal medfinansiering KU2, KU40
Kreditinstitut FiU13
Lagrådsremisser KU10
Kommunal verksamhet FiU26, FiU34
Kreditpolitik FiU24
Landsbygd MJU2
Kommunal verksamhet i privat regi
KU41
Kreditprövning CU13
Landsbygdsprogrammet MJU17
Kreditupplysning FiU22
Landstingens ekonomi FiU3, FiU34
Kreditvärdering FiU28
Landstingskommunal verksamhet FiU34
Kretslopp MJU16
Lantmäteriet CU1
Krigsförbrytelser JuU10
Lantmäteriförrättning CU21
Krigsmaterielexport UU11
Ledsagarservice SoU7
Kommunal vuxenutbildning UbU1
Kommunala frågor KU12
Kommunala föreskrifter NU5
Kommunalekonomisk utjämning FiU3
Kommunalt partistöd KU7
Kriminalvård JuU1, JuU17
Legitimation SoU9
Kommunernas bostadsförsörjningsansvar
CU5
Krisberedskap FöU1, FöU11
Liberia SkU28
Kommunfullmäktige KU7
Kroatien SkU3
Litteratur KrU4
Kommunikationer TU1
Kronofogdemyndigheten SkU1
Livsmedel MJU2, MJU21
Koncernbidrag SkU12
Kränkande behandling i skolan UbU24
Livstidsstraff JuU28
Konkurrens NU25
Kultur KrU1
Luftfart FöU3, TU17
Konkurrensbegränsning NU22
Kulturarv KrU10
Läkarutbildning SoU5
Konsumentkredit FiU14
Kulturpolitik KrU7
Läkemedel SoU22
Läkemedelsförmåner SoU1
Mobil hälsovård SoU29
Nystartsjobb AU10
Lärarlegitimation UbU1, UbU6, UbU17
Mobilitetsstöd SoU15
Nåd KU10
Lärarutbildning UbU1
Mobiltelefonabonnemang CU24
Nämndemän JuU32
Läsfrämjande KrU1, KrU4
Mobiltelefonanvändande vid bilkörning
TU9
Näringsförbud CU35
Lättläst KrU11
Lönebidrag AU2
M
Mali UFöU2
Mark CU17, CU37
Medborgarskap SfU17
Medier KrU1
Merkostnadslån UbU3
Mervärdesskatt SkU10, SkU11, SkU13,
SkU18, SkU31
Modersmjölksersättning MJU6
Modersmålsundervisning UbU21
Mongoliet UU23
Montserrat SkU22
Näringsliv NU1
Näringspolitik NU1, NU12
O
Offentlig sektor KU4
Mord JuU28
Olovlig underrättelseverksamhet mot
Sverige KU29
Myndigheter FiU9, KU4
Ombordanställda TU16
Mänskliga rättigheter UU15
Ombyggnad CU32
N
Omregleringar KU20
Narkotika SoU17
Omställningsstöd för riksdagsledamöter KU3
Migration SfU2, SfU6
Nationella kvalitetsregister SoU28
Migrationsverket SfU2
Nationella minoriteter KU24
Miljöarbete MJU28
Nationellt socialt grundskydd SfU8
Miljökvalitetsmål MJU27, MJU28
Naturgas NU17
Miljömärkning CU6
Naturolyckor FöU4
Miljövård MJU1
Naturvård MJU1
Mineralpolitik NU14
Nicaragua UU24
Mineralprospektering NU20
Nomineringar av domare JuU31
Minoriteter KU24
Nordiskt samarbete UU3
Partnerskaps- och samarbetsavtal UU22,
UU23
Misstänkt JuU26
Nyanlända invandrare AU9, AU10
Patent NU15, NU21
Mobbning AU5
Nybyggnad CU32
Patienter SoU8, SoU20, SoU24
Organdonation SoU25
OSSE UU19
Otillåten miljöverksamhet MJU13
P
Panama UU24
Parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet UU17
Penningtvätt FiU30, JuU25
Public service-företag KrU3
Riksdagens nämnder KU43
Pensionsförvaltning SfU16
Punktskattekontroll SkU9
Riksdagens skrivelser KU21
Personalliggare SkU20
Punktskatter SkU8, SkU19
Riksdagsförvaltningen KU1
Personer med funktionsnedsättning
AU2, AU8, SoU15, TU1
Q
Riksdagsledamöter KU1, KU3
Qatar SkU27
Riksdagsordningen KU46
Personuppgifter JuU33, SkU34, SoU20,
UbU4
R
Riksintressen CU37
Peru UU21
Radio KrU3, KU28
Riksrevisionen FiU2, FiU35
Plan- och byggnadsfrågor CU10, CU31,
CU33
Redovisningscentraler för taxitrafik
TU18
Rovdjur MJU7
Polis JuU1, JuU14
Regeringsformen KU16
Polisdatalagen JuU33
Regeringskansliet KU1
Polismyndigheten JuU23
Regeringsärenden KU38
Polisorganisation JuU1, JuU23
Regional kulturverksamhet KrU1
Polisskydd JuU18
Regional tillväxt NU2, NU4
Politiska samordningsfunktioner i Regeringskansliet KU10
Regionala frågor KU12
Post TU1, TU3
Regionalpolitik NU2
Postförsändelser SkU9
Regionalt utvecklingsansvar KU30, KU37
Postkontroll JuU7
Registerkontroll JuU8
Preskriptionstid för försäkringsersättning CU4
Rett Center SoU1
Preskriptionstid för sexualbrott mot
barn SoU23
Regionala utvecklingsbanker UU9
Rikets styrelse KU1
Riksbanken FiU23, FiU24
Presstöd KU1
Riksbankens Jubileumsfond UbU26
Processrätt JuU16
Riksdag & Departement KU33
Proportionalitetsprincipen KU45
Riksdagens arbetsformer KU15
Rumsavlyssning JuU7, JuU11
Rymdverksamhet UbU8
Ränteskillnadsersättning CU15
Räntor på statsskulden FiU4
Rättspsykiatrisk vård SoU27
Rättspsykiatriska undersökningar JuU35
Rättsväsen JuU1
Röda kristallen UU25
Röstning KU31
Rösträtt KU19
S
Samarbetsavtal UU5, UU6
Samarbetssamtal SoU4
Samhall AU2
Samhällsekonomi FiU2
Samhällsfarliga brott JuU7
Samhällsorientering för nyanlända
invandrare AU9
Skogsbruk MJU2
Statligt partistöd KU35
Skogspolitik MJU12
Statsbidrag till kommuner FiU3
Skogsvård MJU27
Statsbidrag till landsting FiU3
Skolan UbU12
Statsbudget FiU1, FiU10, FiU33
Skolundervisning UbU5, UbU19, UbU25
Statsluftfart FöU3
Skolverket UbU23
Statsministern JuU34
Skriftliga individuella utvecklingsplaner
UbU5
Statsskuld FiU32
Signalspaning FöU5
Sjukersättning SfU14, SfU15
Skuldsanering CU11
Sjunde AP-fonden SfU16
Social omsorg SoU1
Sjöar MJU26
Socialavgifter SfU5, SfU18
Sjöfart TU6, TU20
Socialtjänst SoU2, SoU4, SoU12
Sjöfylleri CU12
Specialistsjuksköterskor SoU10
Sjömän TU16
Spel KrU6
Skadestånd CU14
Språkvård KrU1
Skatteavtal med främmande land SkU5,
SkU6, SkU7, SkU22, SkU25, SkU26,
SkU27, SkU28
Sprängämnen FöU11
Samhällsplanering CU1
Sedlar och mynt FiU12
Sekretess KU6, KU25, KU39
Sexualbrott JuU8, SoU23
Sexuella handlingar med djur MJU14
Skattebrott SkU20
Skatteflykt SkU23
Straff JuU15
Strafftid JuU2
Strandskydd MJU26
Strukturfonder NU4, NU24, NU27
Strålskydd FöU6
Strålsäkerhet FöU1
Studentbostäder CU22
Studiemedel UbU3
Studiestöd UbU2, UbU16
Statens kriminaltekniska laboratorium,
SKL JuU1, JuU23
Stöd till elever UbU5, UbU19
Statens upplåning FiU32
Stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen KU1
Skattefrihet SkU30
Statistik FiU7, FiU25, FiU31, KU39,
TU19
Skattekontroll SkU21
Statlig förvaltning FiU25, FiU37, KU26
Skattetillägg SkU20
Statlig inkomstskatt FiU1, FiU15, FiU16,
KU32
Sydkorea NU8, SfU10
Statliga företag NU7
Säkerhetspolisen JuU1, JuU23, JuU34
Statliga inkomster FiU1
Säkerhetspolitik UU7
Skatteutgifter SkU33
Skatteverket SkU1
Subsidiaritetsprincipen KU5, KU20,
KU45
Svenska för invandrare AU9
Säkerhetsskydd JuU34
Transportinfrastruktur TU1
T
Transportpolitik TU1
Tandhygienist SoU2
Trossamfund KrU1, KU27
Tandvårdsförmåner SoU1
Tryckfrihet KU23
Taxameter TU18
Tryckfrihetsförordningen KU17
Taxitrafik TU18
Trängselskatt SkU15, SkU24
Uppskov CU38, FiU36, JuU40, KU47,
NU30, SkU32, TU21
Tekniköverföring NU22
Trävaror MJU25
Ursprungsmärkning MJU21
Teleavlyssning JuU7, JuU11
Tullsamarbete SkU35
Telefonförsäljning CU23
Tullverket SkU1
Utbildning med musikalisk inriktning
UbU27
Telekommunikation TU7
Tunnelbana SkU24
Utbildning UbU1
Teleövervakning JuU7, JuU11
TV KrU3, KU28
Utgiftsområden KU44
Terrorism FiU30, JuU12, JuU39
Tvångsmedel JuU7, JuU11
Utgiftsramar FiU1
Textilmärkning CU28
Tvångsäktenskap JuU30
Utjämningsmandat KU16
Tillfällig föräldrapenning SfU3
Tågförseningar TU19
Utlandsstudier UbU3
Tillkännagivanden KU21
U
Utlämnande av körkort TU12
Tillsyn över skolan UbU25
Underrättelseverksamhet KU29
Utlänningskontroll JuU12
Tillträdesförbud vid idrottsarrangemang
JuU21
Understödsföreningar FiU17
Utmätning CU36
Unga lagöverträdare JuU19
Utmätt lös egendom CU16
Ungdomars arbetsmarknadsetablering
AU3
Utnämningsmakten KU10
Timmer MJU25
Tjänsteföretag NU5
Ungdomsarbetslöshet AU3
Utsläppsrätter MJU3, MJU15
Tobaksfrågor SoU13
Ungdomsbostäder CU22
Utsökning CU11
Trafikbrott JuU9
Ungdomsfrågor KrU9
Utvecklingssamtal UbU5
Trafiksäkerhet TU9
Universitet UbU1
Utvidgat förverkande inom EU JuU22
Transplantationsverksamhet SoU25
Universitetsforskning UbU1
Tilläggsavgift i domstol JuU20
Uppehållstillstånd SfU13, SfU14, SfU21,
SfU22
Upphandling FiU18, FiU27
Upphovsrätt NU26
Upphävande av utvisningsbeslut KU10
Utrikeshandel NU1
V
Vårdnad, boende och umgänge SoU4
Ö
Val KU9, KU16, KU19, KU22, KU31
Vårproposition FiU20, KU1
Ömsesidig rättslig hjälp i brottmål JuU4
Val till Europaparlamentet KU9
Väg TU1, TU20
Östersjöregionen UU1, UU13
Vallokaler KU9
Vägtrafik TU13
Valsedlar KU16
Världsbanken UU9
Vapenbrott JuU36
Växtskydd MJU4
Vapenhandel UU8
Y
Vapentillstånd JuU36
Yrkesfiske MJU29
Varaktigt bosatt SfU9
Yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning
UbU1
Varor NU11
Vattendrag MJU26
Vattenfall KU20
Vattenmiljö MJU1
Vattenområden CU17, CU37
Vattenvård MJU8
Verkställighet av utevarodomar inom
EU JuU3
Yrkesintroduktionsanställning FiU1
Yrkestrafik TU14
Yttrandefrihet KU23
Yttrandefrihetsgrundlagen KU17
Å
Åklagarväsen JuU13
Årsredovisning för staten FiU33
Verkställighet av utländsk dom CU27
Återbetalning av sjukersättning SfU15
Vietnam UU6
Återvinning MJU5
Virke MJU22
Ä
Vräkning CU30
Äktenskapstvång JuU30
Vuxenutbildning UbU15
Äldreförsörjningsstöd SfU7, SfU15
Våld mot kvinnor JuU30
Äldrepolitik SoU11
Våldsbrott JuU18
Ändringsbudget FiU11, FiU21
Våldtäkt JuU37
Ärekränkning KU17
Här presenteras i korthet de beslut som
riksdagsledamöterna fattade under 2013/14.
Dessutom ges en överblick över debatter och
öppna utfrågningar.
Andra inslag i årsboken är:
• riksdagspartiernas arbetsår – i bild
• talmannens engagemang i Sverige och
internationellt
• hur besluten baseras på forskning
• Europeiska unionen (EU) i det dagliga arbetet.
Välkommen att ta del av de folkvaldas arbete!
Sveriges riksdag, SE-100 12 Stockholm
tfn: 08-786 40 00 • www.riksdagen.se

RIKSDAGENS ÅRSBOK 2013/14

Transcription

Similar documents

600 600 800 600 600 Köksinredning och badrumsinredning enligt

B3 47007 D VR Faber G 116 102 108 116 119 115 108 107

Irregularverbs svenska+engelska

Aputure VS-2 KIT Aputure HR672S

Rörsystem - Dustcontrol

Handling Kommunfullmäktige

Riksdag och regering II