ATTRAKTIV ARBETSGIVARE ATTRAKTIV STAD HÖJD
Transcription
ATTRAKTIV ARBETSGIVARE ATTRAKTIV STAD HÖJD
T E T I L A V K B E B R O A J V FLER R B E T S G I G I S A E K O LO V I T K R A A Å V V R I I T G AT N I N G S N ARBE TS V I N V S D I T G K N BIL I A T R N T U D T T L I A D K J B T A T Ö E R U ÅRSPLAN 2015 T T I H T L D J A D A V Ö A T K T T I V S FLER JOBB TIV STAD HBB K VALITE S TA D H Ö V K I O T O A J T J E R K R H R T A E E G T L R L A F T F I T T T M A E E O I H H N N M G G I I O O O L L K K L L N E E Å Å O L H K H I T E T B U U L A I T K K B GIS R E S TA O LO G I S I VA R E S Å E K O LO V A I K G V G E I S N S T S G T Å E E S G V I B B N R I R N A S A N V G D I V D N I N T T R A K T I J D U T B I L T AT TRAK T BILDNING A T Ö E R U T T T I H T E L D J A D A IT V Ö A T K T E H S T B I D B L V A I O R A K T HE T FLER J TRAK TIV ST R JOBB K VA K T I V S TA D ÅLLIG ONOMI AT IGHE T FLE M I AT T R AI G H E T F L E BIL EK SK UTHÅLL B I L E KO N OK U T H Å L L KONOMI AT S I E A I T G G L I G I S L O B O L L E A L Å T O R S O H A K T E V E I R U A G K Å B E T S I N G S N I V ARBETSGIV EKOLOGIS E STABIL E N R V I Å A D T V V I L I K I N A G B S R S T G T T T N E I A Å B N V R T I D E A N L T I I S V VAL ÖJD UTB TRAK TI ILDNING T H B A T D T U A E T T I D J L A Ö V H K JOBB K TIV STAD ÅLLIGHE T AT TRA GISK UTH O L O K E Årsplan för Eskilstuna kommun och de helägda bolagen. Beslutad av kommunfullmäktige 17 juni 2014 INNEHÅLL INNEHÅLLSFÖRTECKNING Årsplanen – en vägledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 En årsplan som andas utveckling av Eskilstuna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 GRAFISK FORM & PRODUKTION: För framtiden i den miljösmarta industristaden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Konsult och uppdrag, Kommunikation HÅLLBAR UTVECKLING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Strategiska mål för hållbar utveckling. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Attraktiv stad. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14 Höjd utbildningsnivå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Ekologisk uthållighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Fler jobb . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Övergripande processer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Att värna demokrati . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Att tillgodose behovet av utbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Att tillgodose behovet av vård och sociala tjänster. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .26 Att tillgodose behovet av kultur och berikande fritid. . . . . . . . . . . . . . . . . . .28 Att tillgodose behovet av miljö- och samhällsbyggnadsarbete . . . . . . . . . 30 Att bedriva samhällsskydd och säkerhetsarbete. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .32 Att främja näringsliv och arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .33 EFFEKTIV ORGANISATION . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Strategiska mål för effektiv organisation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Kvalitet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .36 Attraktiv arbetsgivare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .38 Stabil ekonomi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 EKONOMISK PLAN 2015-2017 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Ekonomisk sammanställning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .47 Foto omslag: Överst till vänster - Pierre Pocs Övriga - Orasis foto 2 FOTO, där inget annat anges: Orasis foto TRYCK: Strands Grafiska AB KONTAKT: Eskilstuna kommun Kommunledningskontoret 631 86 Eskilstuna Tel 016-710 10 00 Webb eskilstuna.se ÅRSPLANEN - EN VÄGLEDNING Å rsplan 2015 beskriver vad kommunfullmäktige vill uppnå under året samt de ekonomiska förutsättningarna för kommunkoncernens verksamheter. Huvuddelen av planens inriktning och ekonomiska förutsättningar beslutas av kommunfullmäktige i juni. Därefter planerar nämnder och bolagsstyrelser sin verksamhet och återkommer i sina verksam hetsplaner med förslag på åtagan den som ska bidra till att nå målen i årsplanen. Under perioden september-november sker dialog kring åtagandena. I november be slutar kommunfullmäktige om kom pletteringar till årsplanen. Dessa kompletteringar består av ett urval av nämndernas och bolagsstyrelser nas åtaganden utifrån ett kommun övergripande perspektiv. Årsplanen består således av två delar som kompletterar varandra och ska därför läsas tillsammans. I god tid före årsskiftet, senast 20 december, bör varje medarbetare känna till sin enhets lokala verksam hetsplan så att verksamheten kan drivas effektivt redan från början av verksamhetsåret. Hur är årsplanen uppbyggd? Årsplanen är byggd utifrån två perspektiv – Hållbar utveckling och Effektiv organisation. Hållbar utveckling är det utåtriktade per spektivet och anger vad vi ska åstad komma för invånare, brukare och kunder. Effektiv organisation är det inåtriktade perspektivet och anger hur det inre arbetet utförs och vilka resurser som finns. Hållbar utveckling skapas genom sju övergripande processer. I dem skapas sociala, miljömässiga och samhällsekonomiska värden för Eskilstunaborna. Tillsammans med en effektiv organisation gör det att resultatmålen uppnås. De sju övergripande processerna redovisas i årsplanen utifrån de långsiktiga värden som dessa processer skapar. I Årsplan 2015 anges de fyra utåt riktade samt de tre inåtriktade strategiska målen som är hämtade från strategisk inriktning 2012-2015. Till målen finns nivåsatta indikatorer. Indikatorerna utgör ett underlag för att bedöma om målen nåtts. De flesta indikatorerna redovisas för kvinnor respektive män. Indika torerna redovisas i tabellform där värden i fetstil avser utfall och övriga v ärden avser prognoser. Ägardirektiv För styrning av bolagskoncernen finns också kommunfullmäktiges ägardirektiv som gäller de helägda kommunala bolagen. Vill du veta mer? Fördjupad information hittar du i Strategisk inriktning 2012-2015 och i foldern som beskriver kommun koncernens styrsystem. Strategisk inriktning beskriver vad kommun fullmäktige vill uppnå under man datperioden, de strategiska målen och samtliga indikatorer. Begrepp Med begreppet Eskilstuna kommunkoncern menas organisationen, det vill säga Eskilstuna kommun med förvaltningar samt de av Eskilstuna Kommunföretag AB helägda bolagen Eskilstuna Energi och Miljö AB, Eskilstuna Kommunfastigheter AB, Parken Zoo AB, Eskilstuna Bad AB samt Eskilstuna Jernmanufaktur AB. I texten används kommunkoncernen. Med begreppet Eskilstuna menas det geografiska området Eskilstuna kommun, det vill säga Eskilstuna, Torshälla samt landsbygden. I texten används Eskilstuna. 3 EN ÅRSPLAN SOM ANDAS UTVECKLING AV ESKILSTUNA Pär Eriksson, kommundirektör E xamensdags – det är så jag kan känna när kommunfullmäktige be slutar om Årsplan 2015. Ett doku ment bland andra kanske någon tänker men för den kommunala verksamheten så är årsplan och budget avgörande för hur vårt arbete ska gestalta sig. Det är där den politiska och demokratiska processen anger tonen, vägval och prioriteringar. En årsplan formuleras alltid i ett samman hang. En kommun – ett Eskilstuna – lever inte i ett vakuum utan påverkas av såväl internationella som nationella strömningar. Årsplan 2015 skrivs i ett läge då det råder stor osäkerhet i världen. Vi ser nya sociala och etniska spänningar som leder till allvarliga mänskliga umbäranden, en ny mornad rasism och nya flyktingströmmar. Vi ser också en internationell ekonomi som förvisso håller på att återhämta sig men alltjämt är i en svår situation med relativt hög arbetslöshet bland annat i vårt eget Europa. En situation som särskilt drabbar de unga. Men vi ser också positiva utvecklings tendenser på världskartan. Barnadödlig heten och den rena fattigdomen minskar. Läskunnigheten ökar och de rättmätiga kraven på demokrati och en stärkt ställ ning för barn och kvinnor ökar. I Sverige ser vi en tendens att samhället splittras. Många har fått det bättre både socialt och ekonomiskt samtidigt som en grupp tenderar att ställas utanför utbild ning, arbete och egen försörjning. Det tär på sammanhållningen och skapar på sikt ett ojämlikt samhälle som ingen eller få vill leva i. 4 Även om den här bilden målas med grov pensel och kanske utan allt för många nyanser så är det viktigt att se Eskilstuna kommuns årsplan i den här kontexten. Kommunfullmäktiges årsplan är tydlig på några punkter. Där poängteras vikten av ett sammanhållet Eskilstuna som bygger på gemenskap men som också ställer höga krav på den enskilde. Det kan handla om vikten av arbete, utbildning eller att gemensamt ta ansvar för våra barn och ungdomar. Årsplanen sätter fokus på vikten av att vi fortsätter att skapa en attraktiv och miljösmart stad. Under 2014 tog Eskils tuna det symboliska steget och blev en av kommunerna i landet som har över 100 000 invånare. Det ställer nya krav på smarta energilösningar, kollektivtrafik, infrastruktur, vägar, bostäder, service, skolor och äldreboenden. Årsplanen pekar också ut skolan och vikten av höjd utbildningsnivå som en fortsatt strategisk fråga för Eskilstunas utveckling. Barn och ungdomars sociala situation är en fråga som årsplanen sär skilt pekar ut som viktig. Regionen blir allt viktigare för Eskilstuna. Vi blir allt mer integrerade i Stockholmsoch Mälardalsregionens arbetsmarknad och utvecklingspuls. Just därför är det viktigt att Eskilstuna tar en ledande roll i utvecklingen av vårt län samtidigt som vi närmar oss våra grannstäder Västerås, Strängnäs och Enköping än mer. Mälardalens högskolas framtid är en annan mycket viktig fråga för vår stads utveckling. En stor del av de med aka demisk bakgrund har sin bakgrund på högskolan. Lägg då till att många av våra egna medarbetare – förskolelärare, lärare, socionomer och sjuksköterskor – har utbildats där så förstår vi högskolans be tydelse för Eskilstunas utveckling. I slutändan är det våra verksamheter som ska göra jobbet. Våra medarbetare som lär ett barn läsa, håller i en hand och tröstar vid en svår situation, arbetar med ungdomar och erbjuder kultur och fritid, prövar bygglov och gör brandtillsyner, levererar vatten, el och värme, bygger och förvaltar bostäder, håller våra gröna parker i gott skick eller stödjer företag att etablera sig. Allt detta värde skapas tillsammans med näringslivet, föreningar och organisationer, enskilda och Eskilstunabor. Ska vi leva upp till alla ambitioner och högt ställda förväntningar krävs att vi utvecklar vår kommunala organisation till mer av ingredienserna i en modern kun skapsorganisation som präglas av mod, nytänkande och samarbete. Det är det som våra folkvalda politiker har rätt att kräva av oss – en positiv kraft som är en del av att utveckla Eskilstuna. Ytterst är det budskapet i kommunfull mäktiges årsplan. Det är det som är en kommun. Nu har politiken sagt sitt. Nu har vi allt framför oss. Så spännande och utmanande. Pär Eriksson kommundirektör FÖR FRAMTIDEN I DEN MILJÖSMARTA INDUSTRISTADEN Jobb, skola och välfärd i omställning för ett grönare och rättvisare Eskilstuna Magnus Johansson (MP), Ingrid Sermeno Escobar (MP), Jimmy Jansson (S), Mona Kanaan (S), Maria Chergui (V) och Joel Hamberg (V). Eskilstuna är i dag en av landets snabbast växande kommuner. Städerna Eskils tuna och Torshälla har nu tillsammans med tätorter och landsbygd en befolkning på över 100 000 invånare. Här finns barns drömmar, äldres erfarenheter, studenters framtidstro, arbetarnas flit och uppfinnarnas idérikedom. Eskilstuna är en kommun full av möjligheter. V i tar oss an motgångar och problem. Vi anstränger oss för att alla människor ska känna välbefinnande. Vi gör det med en insikt om akuta miljöproblem, social utslag ning, diskriminering och arbetslöshet. I denna årsplan lägger vi fast kommun koncernens prioriteringar för att till sammans med enskilda, föreningar, före tag och myndigheter utveckla platsen Eskilstuna. Samtidigt finns det barn och ungdomar som inte mår bra. Dessa barn växer upp i miljöer som inte är acceptabla. De befinner sig i situationer som kan få allvarliga konsekvenser och påverka deras möjlighet att leva ett gott liv nu och i framtiden. Eskilstuna kommun ska bryta trenden. Vi ska visa att FN:s barnkonvention lever i vår stad och att vuxenvärlden tar sitt ansvar. Ingen får passivt se på när en ung människa far illa. Det är alltid vuxen världens ansvar att agera. Föräldrar, vuxna, civilsamhället och myndigheter bär gemensamt ansvaret. Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet kräver att hela den kommunala organisationen och att hela samhället gemensamt ställer upp, tar sitt ansvar och på alla tänkbara vis bidrar till att våra barn och unga ges de förutsättningar de behöver för en god uppväxt. Det är en central fråga under den kommande mandatperioden och den har huvudfokus i denna årsplan, vid sidan av jobben, skolan, äldreomsorgen och omställningsarbetet. Jobb är nyckeln till frihet. Ingen kan slå sig till ro i vår kommun innan alla som kan och vill arbeta får den möjligheten. Arbetslöshet är ett samhällsproblem, men lika mycket ett problem för den enskilda människan. Arbetslöshet får aldrig bli norm. Inte i en stad, aldrig i en stadsdel, ej någonsin i en familj. Normen är utbildning och jobb. Därför ska kom munen i samverkan med näringsliv och andra aktörer göra allt som står i dess 5 makt för att få fler i arbete. Vår absoluta övertygelse är att alla människor vill vara med och bidra och att enskilda människor gör allt vad de själva kan för att åstadkomma detta. Samtidigt ska vi fortsätta det fram gångsrika arbete som vår skolpersonal bedriver i Eskilstuna. De förbättrade resultaten i skolan indikerar att vi är på rätt väg. Nu gäller det att fortsätta och utveckla arbetet ytterligare. Inom äldreomsorgen står vi också inför utmaningar. Detta kommer att kräva resurser, investeringar och nya sätt att tänka. I arbetet med att ställa om Eskils tuna finns stora utmaningar. Vi har en offensiv agenda. Den ska genomföras. Majoritetens politiska målsättning I Eskilstuna kan alla människor i frihet förverkliga sina idéer, känna trygghet och verka för ekologisk hållbarhet. I Eskilstuna kan du försörja dig själv genom studier och arbete. I Eskilstuna är välfärden formad efter dina behov och finns där när du behöver den. Eskilstuna tar ansvar för dagens och kommande generationer. Majoritetens fokusområden: >> Nya jobb i befintliga och nya företag samt i välfärden. >> Sveriges bästa skola 2020. >> Den klimat- och miljösmarta industri staden. >> Äldreomsorg att vara trygg i och stolt över. >> Frihet genom jämställdhet och social rättvisa. >> Kultur och trygghet för ett attraktivt Eskilstuna. >> Fler bostäder för god livskvalitet. Majoritetens huvudsakliga prioriteringar i Årsplan 2015 Majoriteten lägger i och med denna årsplan grunden för det som ska vara vår strategiska inriktning för nästa mandatperiod. Vi ser de utmaningar som 6 Eskilstuna och Torshälla står inför, och vi vill tillsammans med medborgarna möta dem. Vi är övertygande om att det finns en enorm inneboende kraft i vår kommun som måste få komma till sin rätt. Alla, var och en för sig, och gemen samt, kan bidra till vår egen frihet och samtidigt bygga vidare på vårt samhälle där vi gemensamt möter utmaningar och skapar förutsättningar. Nedan har vi sorterat våra satsningar under ett antal rubriker för hur vi vill utveckla Eskils tuna den kommande mandatperioden. Ibland berör våra satsningar flera rub riker. Vi vill föra en kraftfull politik där kommunen tillsammans med närings liv, föreningsliv och invånare möter utmaningar och tar vara på styrkor och möjligheter. Förebyggande är ett ledord. Föredöme likaså. Därför är satsningar på folkhälsa en självklarhet. Likaså vårt fokus på jämställdhet och mångfald. Vår filosofi är enkel. Vi vill understödja och uppmuntra goda krafter och initiativ. Vi vill mot verka och försvåra sådant som inte är av godo för kommunens utveckling, som ojämställdhet, diskriminering och rasism. På så sätt kan vi sakta flytta vår kom mun framåt i positiv anda. Nya jobb genom befintliga och nya företag samt i välfärden Att kunna försörja sig själv är grunden för ett liv i frihet. Att slippa vara beroen de av andra människor eller samhället. Att inte behöva känna tacksamhets skuld eller ångest för att få ekonomin att gå ihop. Att kunna förverkliga sina drömmar och vara generös mot andra människor. Allt det kräver i princip ett eget arbete och en inkomst. Eskilstuna är en industristad. Så kommer det fortsatt att vara och det är vi stolta över. Men då krävs att vi utbildar oss för det. Samtidigt ska vi arbeta för att alla branscher ska kunna växa. Nya jobb kan skapas både inom industrin och inom andra områden. Så också inom väl färden när människors behov ökar. Det är också viktigt att jobba med befint liga företag i kommunen parallellt med nyetableringar. Genom att ha ett bra näringslivsklimat och en myndighetsut övning med kvalitet kan företagen ges förutsättningar att växa och anställa. Kraven på högre utbildning ökar succes sivt. Arbeten som för några år sedan gick att få med grundskoleutbildning kräver allt oftare gymnasieutbildning. Arbeten som ganska nyss krävde gymnasieut bildning kräver idag ytterligare yrkesut bildning eller högskoleutbildning. Om Eskilstunas arbetsgivare ska kunna ut vecklas och växa måste de hitta rätt per sonal. Om Eskilstunaborna ska kunna ta de jobb som erbjuds krävs rätt utbild ning. Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet menar att hela den kommunala organisationen ska fokusera på att stötta människors möjligheter till arbete. Det ska göras i samverkan med näringslivet och myn digheter. Varje krona ska prövas utifrån hur den bidrar till att rusta människor genom utbildning och till jobb. Resurser som idag går till försörjningsstöd ska istället användas till aktiva insatser för utbildning och jobb. Den kommunala organisationen ska vara ändamålsenligt utformad för att möta denna utmaning. På samma sätt ska individen ses i allt detta. Sjukskrivningar ska mötas med rehabilitering och stöd. Arbetslöshet ska motverkas genom ar betsmarknadsinsatser. Försörjningsstöd ska alltid vara det sista medlet att ta till. Vår utgångspunkt är att arbetslösa utan gymnasieutbildning ska få de förutsätt ningar som krävs för att ta sig in på ar betsmarknaden. Men kommunens insats ska alltid ses som temporär. I synnerhet försörjningsstöd. Insatser för att utveckla livsmedels näringen behövs. Eskilstuna ska jobba för att etablera en del av det nationella resurscentrumet Eldrimner. Livsmedel ska vara en inkomstbringande export vara likväl som Eskilstunabor ska kunna köpa högkvalitativa lokalproducerade ekologiska livsmedel. Unga människor är en extra utsatt grupp. Därför är det viktigt att de tidigt får erfarenheter och möjligheter till nätverk. Majoriteten vill att alla i årskurs nio och alla i årskurs två på gymnasiet ska erbjudas sommarjobb. Jobben ska sökas och krav ska ställas som på vilken arbetsplats som helst. Jobben kan kom bineras med studier i syfte att höja betyg som inte är tillräckliga. Majoriteten har därmed pekat ut jobben som högt prioriterade av Eskilstuna kommunkoncern och samhället i stort. Vi stärker därför resurserna på den så viktiga yrkes- och vuxenutbildningen. Andra insatser som syftar till att fler kvinnor och män kommer i arbete är till exempel ett vägledningscentrum med kvalificerad studie- och yrkesvägledning i samverkan mellan arbetsmarknads aktörer, privata näringslivet, fackliga organisationer och frivilligsektor. Majoritetens fokusområden för fler jobb: >> Utreda möjligheten att kunna studera på Komvux med försörjningsstöd om du är mellan 20 och 55 år. >> Sociala insatser genom jobb och utbildning inom området odling hos AMA: 2 miljoner kronor. >> Sommarjobb till unga i årskurs nio och årskurs två på gymnasiet: 2,5 miljoner kronor. >> Gymnasieutbildning med bredare fokus på fordon. >> Stärkta jobbinsatser, ytterligare yrkes utbildning och Komvux: 10 miljoner kronor. >> Satsning på jobb och etableringar inom mathantverk: 5 miljoner kronor. >> Stöd för brobyggare i syfte att få fler med romsk bakgrund i arbete: 0,5 mil joner kronor. >> Inrätta ett vägledningscentrum utifrån den av fullmäktige beslutade arbets marknadsberedningsrapporten. Sveriges bästa skola 2020 Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet menar att det är fullt möjligt att åstadkomma Sveriges bästa skola i Eskilstuna kommun år 2020. Vi har under den senaste mandat perioden tillfört skolan stora resurser. Eskilstuna kommun ligger nu på samma nivå som de jämförbara kommuner vi jämför oss med. Genom majoritetens riktade insatser har skolan försetts med den senaste tekniken. Vi investerar i moderna skollokaler. Satsningar har gjorts på barns läsning och lärarnas löner. Vi ser nu att skolresultaten blir allt bättre, tvärtemot trenden i riket. Det är avgörande för Eskilstunas utveckling och för enskilda individer att den posi tiva utvecklingen i skolan fortsätter. Vi släpper inte taget utan avser att fortsätta stimulera det goda arbete våra lärare gör i skolorna. Ju mer ansvar skolornas personal får, ju närmre eleven skolpengen hamnar, ju tydligare fokus är på lusten att lära, läsa, skriva och räkna, desto större framgång. Skolans roll i att fungera kompensa toriskt är central. Barnens förmåga att klara en god utbildning oavsett föräldrars bakgrund är grundläggande. Skolan ska därför ge tillräcklig stimulans åt den som har lättast för sig, samtidigt som den som har det svårast ska få allt tänkbart stöd. Erfarenheter visar att 7 när dessa två individer finns i samma klassrum blir båda vinnare. Därför är det önskvärt med minskad skolsegregation. Målet är att alla skolor ska vara lika bra skolor. Ingen ska känna att den behöver välja bort en skola och våra gemensam ma resurser ska följa eleverna utifrån deras behov. Inom området förskola lägger Eskilstuna kommun idag mer resurser än de flesta kommuner i Sverige. Vi ser ändå ett be hov av personalförstärkningar. Utgångs punkten är den utredning som nu görs där resurser omfördelas för att verka närmare barnen. Gruppernas storlek ska inte vara större än att barnens behov kan tillgodoses. Det kan, utifrån dagens storlek, innebära att man kan behöva minska gruppers storlek. Till det finns fortsatta behov att bygga fler förskole avdelningar. Majoritetens fokusområden för Sveriges bästa skola 2020: >> Förskolan förstärks med ytterligare 3,2 miljoner kronor. >> Grundskolan förstärks med ytterligare 8,7 miljoner kronor. >> Gymnasieskolan förstärks med ytter ligare 7,0 miljoner kronor. >> Bemanningen ska optimeras efter barnens behov och fler förskoleplatser skapas. 8 Den klimat- och miljösmarta industristaden Eskilstuna kommer fortsatt att vara en stolt industristad. I den globala kon kurrensen är det viktigt att vi hittar ett sätt att vara konkurrenskraftiga. Sam tidigt ska vi ta vårt ansvar att leva på ett sådant sätt att vi är solidariska med dem som kommer efter oss. Naturen är en resurs vi lätt tar för givet. Det mesta som ger oss människor en bra levnads standard har vi tagit ur naturen på ett eller annat sätt. Om vi inte är varsamma riskerar vi att utrota växter och djur, höja jordens temperatur och beröva kommande generationer de resurser och tjänster naturen ger oss. Därmed är hållbarhetsfrågor i högsta grad en fråga om solidaritet. Våra största utmaningar i kommunen handlar om att ställa om energisystemet så att energiförbrukningen minskar trots att vi växer som stad. Samtidigt ska vi se till att energin produceras med minimal miljöbelastning. Hur vi bygger om våra gamla byggnader och hur vi bygger nya är avgörande för hur vi ska lyckas. En annan utmaning är hur vi människor transporterar oss. Eskilstuna arbetar aktivt med att bidra till ett mer energi effektivt transportsystem inom lager och logistik. Samtidigt är många av oss väldigt beroende av bilen. Bilen är både dyr att äga, den tar mycket plats i stads utrymmet och den kräver stora gemen samma resurser via skattemedel. I en tid när resurser är begränsade både privat och offentligt är det nödvändigt att uppmuntra och stimulera alternativ till bilen. Kollektivtrafik och framkomlighet för cyklister och fotgängare är viktiga komplement och ju mer effektiva och attraktiva de är desto fler kan ställa sin bil till förmån för alternativ. Eskilstunas invånare kommer behöva använda bilen även i framtiden. Men det ska ske på ett smart och integrerat sätt i det övriga reseutbudet. Tillgängligheten till Eskilstunas stads kärna är begränsad. Fysiska hinder som ån och järnvägen gör det svårt att med enkla medel förbättra in- och utfarter till staden. Det är därför viktigt att utreda möjligheten till parkeringar utanför stadskärnan som kan kompletteras med olika transportsystem för att förenkla resvägarna. Vidare vill vi utreda möjlig heterna att bilda ett nytt parkeringsbolag. En beprövad metod i andra städer som bidragit starkt till ekonomisk utveckling och nya stadsdelar är spårbunden trafik med hög kapacitet och punktlighet. Vi utreder nu möjligheten att skapa ett spårvägssystem. Det arbetet behöver intensifieras. Både kommunen med dess bolag, staten och det privata näringslivet behöver involveras. En tredje faktor som har stor påverkan på miljön är maten. Sverige producerar allt mindre mat och vi importerar mer än vi exporterar. Det gör oss mer beroende av andra länder samtidigt som vi går miste om arbetstillfällen. Det får också en negativ miljöpåverkan på grund av långa transporter. Vi ser en stor potential att stärka produktionen av lokalt odlad mat i Eskilstuna med omnejd. Vi vill därför stimulera ökad produktion och konsumtion av närodlad och lokalt uppfödd mat. Kommunen som konsument är en viktig spelare och sättet vi upphandlar på har stor påverkan. Vi vill stärka kommunens när varo på den lokala marknaden. Måltids personalens insats är viktig för all annan verksamhet. Maten i äldreomsorgen och på våra skolor är grundläggande för hur våra brukare och elever mår. Vår kökspersonal jobbar framgångsrikt med högre ekologiska inköp, minskat matsvinn och förbättrad kvalitet. Maten lagas från grunden. Arbetet integreras i pedagogiken och den övriga verksam heten. Det sparar pengar som istället kan användas till lönesatsningar. äldre upplever att de kan påverka inne hållet i sin vardag och att de är nöjda med äldreomsorgen. Ökad kontinuitet inom hemtjänsten, exempelvis genom färre personal i äldres hem, är en viktig faktor och att äldre har verklig valfrihet i vardagen. Majoriteten menar att valfrihet och respekt för den enskildes behov inte har att göra med driftsform av välfärden. Vi tycker däremot att det ska gå att ut kräva ett direkt politiskt ansvar och att det finns fullständig insyn och att offent lighetsprincipen ska råda. I synnerhet i verksamheter där människor är särskilt sårbara och är i beroendeställning. Vi menar att resurserna ska användas till våra äldre och inte till avkastning i bolag som inte återinvesterar vinsterna i våra äldre eller i vår stad. De skattemedel medborgarna avsätter till vård och stöd för våra äldre ska användas i verksam heten. Det är vår grundinställning, men det betyder inte att vi säger nej till olika utförare av välfärden. Äldreomsorg att vara trygg i och stolt över Eskilstuna kommer likt de flesta kommu ner behöva investera i nya boendeplatser inom äldreomsorgen. En beredning är tillsatt för att se hur vi ska möta upp mot dessa behov på bästa tänkbara sätt. Det faktum att vi blir allt äldre och är friskare längre, men ofta också väldigt sjuka i livets slutskede, ställer högre krav på individuella behov. Det kan handla om exempelvis trygghetsboenden, service boenden, korttidsplatser, hemtjänst och äldreboenden. Kommunen behöver inte stå för allt. Men när det kommer till de mer vårdkrävande insatserna ökar sanno likt kommunens engagemang. Ett krav som majoritetens ställer är att samverkan mellan kommun och landsting ska fort sätta utvecklas med individen i fokus. Ingen människa ska behöva känna den minsta otrygghet oavsett hur samhället är organiserat. Eskilstunas äldre invånare har i många fall varit med och byggt den här staden. Genom hårt arbete och kunnande har de genom ett långt yrkesliv bidragit till vår industri och välfärd. Det är en självklarhet att våra äldre ska känna sig trygga och att samhället finns där med stöd och insatser utifrån varje enskilds behov. För oss är det viktigt att våra Om äldre personer har möjlighet att vara aktiva och engagerade ökar också sannolikheten att få vara frisk och må bra. Föreningslivet är en viktig resurs i detta. Antalet äldre ökar och samtidigt växer föreningarna. Det skapar ett behov av fler och större lokaler. Därför ska en beredskap skapas för att möta upp denna i grunden positiva utveckling. Majoritetens fokusområden för den klimat- och miljösmarta industristaden: >> Naturvårdsarbetet förstärks: 1 miljon kronor. >> Kollektivtrafiken förstärks: 5 miljoner kronor. >> Grönt respass erbjuds: 0,5 miljoner kronor. >> En satsning på höjda löner för mål tidspersonal görs. >> Miljö- och räddningsverksamhet för stärks: 0,9 miljoner kronor. Majoritetens fokusområden för en äldre omsorg att vara trygg i och stolt över: >> Äldreomsorgens bemanning förstärks med ytterligare 10 miljoner kronor. >> Satsningen förutsätter att optimerad bemanning införs inom vård- och omsorgsverksamheten. Det frigör successivt resurser till äldreomsorgen. Deltidstjänster och vikariat blir hel tidstjänster genom rätten till önskad sysselsättningsgrad. >> Föreningars behov av bättre och mer lämpade lokaler utreds tillsammans med kommunens pensionärsorganisa tioner. Frihet genom jämställdhet och social rättvisa Flickor och pojkar, kvinnor och män, är lika mycket värda. Så sägs det ofta. Ändå kan vi se, gång på gång, hur de strukturer vi har i samhället konsekvent underordnar kvinnor i relation till män. Eskilstuna kommun är inget undantag. Vårt sätt att agera som arbetsgivare är ett exempel. Yrken där män är i över vägande majoritet har sällan delade turer, tjänstgöringsgrader långt under heltid och brister vad gäller arbetskläder. Flera yrkeskategorier där kvinnor är i majori tet har fått vänja sig med att delade turer och begränsad anställningsgrad är var dag. Detta ska upphöra. Om Eskilstuna kommun, som är framgångsrikt i sitt jämställdhetsarbete, ska vara trovärdig måste vi se till våra medarbetares bästa och deras förutsättningar att göra ett så bra jobb som möjligt. I syfte att bli Sveriges mest jämställda kommun fortsätter vi att prioritera arbetet med jämställdhetsintegrering. Analyser av all utåtriktad verksamhet mot medborgarna, flickor och pojkar, kvinnor och män, ur ett jämställdhets perspektiv ska intensifieras. I detta arbete är delaktighet bland alla för valtningar och bolag avgörande. Det är också viktigt att ledande politiker och tjänstemän är stöttande och kunniga för att kommunen ska kunna nå framgång i jämställdhetsarbetet. Kommunen ska också säkerställa att de resurser som medborgarna lägger 9 fördelas jämställt. Vi vet att så ofta inte är fallet. Inte sällan är pojkar och män vinnare. Kommunen har ett moraliskt ansvar att se till att medborgarna inte behandlas olika beroende på kön. Mäns våld mot kvinnor är den yttersta formen av ojämställdhet och ska upp höra. Kommunen ska främja de krafter som arbetar för att stötta kvinnor som vill och kan ta sig ur situationen. Därför ökar majoriteten det kommunala stödet till Kvinnojouren MOA. Samtidigt ska stöd fortsatt ges till barn som bevittnat våld och till män som slår så de kan ta sig bort från det destruktiva beteendet. Fler lägenheter måste skapas som kan utgöra en fristad för de kvinnor som utsätts. De kommunala fastighetsbolagen ska vara behjälpliga. Men det är också möjligt att kommunen ska äga ett antal bostadsrätter för att i samverkan med kvinnojouren stötta kvinnor. Vi föds alla olika och inte heller väljer vi våra föräldrar. Vi kan aldrig förutspå en sjukdom eller en olycka. Alla kan bli ar betslösa. Samhället är inte rättvist. Med den vetskapen har kommunen en viktig roll i att utjämna skillnader och fördela möjligheter. En kommun kan inte göra allt, men den kan göra mycket. Varje individ har självfallet ett eget ansvar för sitt liv och sina livsval. Men människan kan inte styra över allt. Ibland blir det inte som vi har tänkt oss och då behöver vi hjälpas åt. Kommunen har en roll i att vara hjälpande, stöttande och solidarisk. Människor som behandlas illa riskerar att göra andra illa. Därför har vi allt att vinna på att ta hand om varandra i förebyggande syfte. Det är moraliskt nödvändigt, men också smart. Oavsett ålder ska utgångspunkten vara att alla människor förtjänar nya chanser. Den socialpolitik kommunen ska föra, ska vila på fler ben. Insatser ska fokusera på att på olika sätt hjälpa människor ur svåra situationer. Bostad, utbildning och arbete är grundläggande och livsavgörande faktorer för att må bra. Missbruk ska motverkas och psykisk ohälsa mötas med stöd och förståelse. Samverkan med landstinget är absolut nödvändigt och måste förbättras. Det vinner både individer, kommunen 10 och landstinget på. Vi ser också att ideella krafter är positivt i det s ociala arbetet. Vi är samtidigt bekymrade över hur det sociala arbetet runt barn och unga är utformat. Stora kostnader och brister i kvalitet hos många privata utförare är oroväckande. Fler alternativ på hemmaplan, tidigare insatser och ett systematiskt arbete med gott bemötande och nära samarbete mellan kommunens olika delar är ett krav. Ett barns svåra situation är allas ansvar. Ingen kan någonsin lämpa över ansvaret på någon annan. Majoriteten kräver därför att kommunens alla delar gemensamt sätter barns behov i centrum genom en sam verkansmodell som snabbt och i ett ti digt skede möjliggör detta. I dialog med landstinget ska kommunen säkerställa så att alla barn och ungdomar som blivit LVU-placerade får samlad vårdplan. Vi är mycket medvetna om det hårda ekonomiska och organisatoriska trycket vi sätter på arbetet med att minska kostnader för försörjningsstöd. Vår bedömning är ändå att en förändring är nödvändig och vi uppdrar nu till organisationen att inför fastställande av budget i november återkomma med en plan för hur arbetet ska gå till. Åter vill vi understryka vikten av samarbete i hela kommunkoncernen och med övriga myndigheter för att nå framgång. Ett stärkt fokus riktas också på kommu nens folkhälsoarbete för att uppnå social hållbarhet och en jämställd och jämlik hälsa mellan flickor och pojkar, kvinnor och män. Kommunens förvaltningar och bolag ska fortsatt kunna söka pengar för ett progressivt folkhälsoarbete med höjda krav på metodutveckling. Majoritetens fokusområden för frihet genom jämställdhet och social rättvisa: >> Tillgång till arbetskläder ska finnas för de yrkeskategorier där detta krävs. >> Brottsofferjouren: 0,2 miljoner kronor. >> Kvinnojouren MOA: 0,4 miljoner kronor. >> Satsning på socialsekreterares löner: 1 miljon kronor. >> Vård på hemmaplan: 10 miljoner kronor. >> Insatser mot missbruk: 1 miljon kronor. >> Sommaröppen härbergesverksamhet: 0,1 miljon kronor. >> Stärkt ram för vård av barn och unga: 8 miljoner kronor. >> Satsning på folkhälsa: 0,5 miljoner kronor. Kultur och trygghet för ett attraktivt Eskilstuna Alla flickor och pojkar, kvinnor och män har rätt till och behöver en stimulerande fritid i alla åldrar. Här har kommunen en viktig roll. En stad måste vara attraktiv för att människor ska må bra i den, för att företag ska växa, för att jobb skapas och för att föreningar ska kunna berika människors liv. Tillgängligheten till kultur och ett rikt fritidsliv är ojämlikt fördelad. Den som har god ekonomi kan nästan alltid komma i åtnjutande av det som önskas. Om egna resurser saknas blir det svårare. Kommunen är därför en viktig aktör för att tillgängliggöra kulturen och idrotten till så många som möjligt. Om ett samhälle investerar mer i kultur och idrott så bidrar det till minskade klyftor och motsättningar. Det bidrar till ökad trygghet. Genom att människor, inte minst unga, erbjuds tillgång till möjligheter att utöva idrott, musik, teater och mycket mer så minskar risken att hamna snett. Genom att låta människor få upptäcka och odla sina talanger så bygger vi på det goda som finns i människor. Vi skapar möten mellan människor. Vi river barriärer och möjliggör utbyten. Kulturen är en viktig trygghetsskapande faktor i ett samhälle. Den skapar attraktivitet. Eskilstunaborna är i relation till invånare i andra kommuner relativt sparsamma konsumenter av kultur. Vi vill från majo riteten stötta såväl utövare som konsu menter, genom att utreda en modell med kulturcheckar. Det skulle kunna ge med borgare fri tillgång till kulturevenemang samtidigt som kommunen upphandlar ett antal evenemang för allmänheten att ta del av. Detta arbete kan ske i sam verkan med de kommunala bolagen. Eskilstuna liksom övriga Sverige är i behov av mer sammanhållning och social jämlikhet samt att människor känner identitet och tillhörighet med Eskilstuna. Främlingsfientlighet, diskriminering och rasism ska alltid bekämpas. För att stärka detta arbete ska Eskilstuna kommun bli medlem i det europeiska ECCAR-nätverket. Det är när människor från olika bakgrunder möts i interkulturella miljöer som vi skapar förståelse och lär av varandra. Vid 2015 års slut ska minst 1 procent av befolkningen vara flyktingguide/språk vän. Samverkan mellan kommun, civilt samhälle och högskola förstärks inom ramen för Unescocenter LUCS . För att stödja den civila sektorns arbete med att främja goda kunskaper i svenska och engelska inrättas ett språkcentrum. Verksamheten kan finna synergier med flyktingguidesarbetet. Samordning och lokalbehov finansieras med maximalt 1 miljon kronor. Majoritetens fokusområden för kultur och trygghet för ett attraktivt Eskilstuna: >> En musikskola för alla: 2 miljoner kronor. >> Arbetet med UNESCO: 0,1 miljon kronor. >> Koppla stödet till bildningsförbunden till befolkningsstorleken. Öka kraven för jobb och sociala insatser. >> Utvecklad verksamhet på mötes platser/fritidsgårdar: 0,5 miljoner kronor. >> Etablera språkcentrum: 1 miljon kronor. >> Möjligheten att införa ”kulturcheckar” prövas för att stimulera utbud och konsumtion. av kreativa näringar. De kommunala bolagen bistår i detta arbete. ekonomiska resurser att få tag på en bostad. Eskilstuna måste få fler bostäder byggda. För att åstadkomma det krävs en beredskap av mark. Det har vi. I dag finns en tillgång på mark motsvarande 600 bostäder. Majoriteten har lagt fram en plan för 5 000 bostäder de komman de tio åren. Det kommer inte att räcka, men det är en bra grund. En av utmaningarna är att nya bostäder ska byggas till ett pris som är mer rimligt. Ett sätt att bygga billigare är att bygga i centrala delar av staden eller på platser där infrastruktur redan finns. Om den nya bostaden inte belastas med kostna der för vägar, el, gatlyktor och mycket annat så blir den billigare. De stråk som fullmäktige har pekat ut i översikts planen underlättar för detta tankesätt. Eskilstuna behöver blandade former av bostäder: hyresrätter, bostadsrätter och enbostadshus. Genom att bygga fler bostadshus kan en del äldre som idag bor i enbostadshus flytta ifrån sin ofta allt för stora bostad och bo kvar i sitt närområde. Det är viktigt att få en bra balans på det som byggs så att det dels underlättar flyttkedjor men också så att det inte förstör bostadsmarknaden vilket skulle kunna förhindra nybyggnation. De hus som byggs ska stå länge. Därför är det avgörande att de byggs med kvalitet, med material som människor inte blir sjuka av och på ett sätt som håller nere energiförbrukningen. Husen ska också vara vackra och bidra till stadens attraktivitet. Majoritetens fokusområden för fler bo städer för god livskvalitet: >> Fullmäktige antar en plan om minst 5000 bostäder de kommande 15 åren. vi företar oss. Det är vår uppfattning. Eskilstuna är en stad som byggt sin historia och framtid på kämparglöd och vilja. Vi har gång på gång visat att vi kan klara av de utmaningar vi företar oss. Det finns gott om utmaningar. Samtidigt finns det nära oändligt med resurser om vi bara är kloka och kan se dem. Den största resursen är alla vi som bor i vår stad. Tillsammans kan vi åstadkomma mycket för oss själva, för varandra och gemensamt. En stad är precis som du och jag - full med möjligheter, men också med sidor som vi behöver jobba med. Oavsett vilket så nås bara för bättring och framgång om vi väljer att bygga på det goda i syfte att hämta kraft och inspiration för att kunna möta våra bekymmer. Vi ska utbilda oss mer, så att vi kan ta det jobb eller starta det företag vi drömmer om, så att förmågan att stå på egna ekonomiska ben och samtidigt hjälpa andra ökar, så att vi orkar ta oss an klimat- och miljöutmaningen, så att vi alla kan bidra till att utveckla oss själva och vår kommun, så att fler i Eskilstuna kan göra sin goda livsresa och i frihet förverkliga sina drömmars mål och i praktiken få uppleva sina bästa stunders längtan. Jimmy Jansson Socialdemokraterna Magnus Johansson Miljöpartiet de gröna Joel Hamberg Vänsterpartiet >> Allmännyttan fastställer sin plan om 150 lägenheter/år. Totalt byggs då 300 lägenheter/år. Fler bostäder för god livskvalitet >> En effektivare process för bostadsbyg gande skapas där bolagsorganisation och kommunorganisation ses över. Bostäder är inte bara en produkt på en marknad. Att ha någonstans att bo är en rättighet. Eskilstuna har idag bostads brist. Följden av det är att det blir allt svårare för människor som inte har Med dessa ord och denna årsplan har vi lagt grunden för att fortsätta utveckla Eskilstuna inom de nödvändiga områden som vi pekat på. Om vi alla hjälps åt så kan vi människor klara av allt vad 11 HÅLLBAR UTVECKLING HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling visar utåtriktat vad kommunkoncernen ska åstadkomma för invånare, brukare och kunder. Hållbar utveckling definieras enligt FN:s miljökonferens i Rio 1992 som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att även tyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbar utveckling består av tre delar: Miljömässiga värden; att bevara vattnens, jordens och eko systemens produktionsförmåga och inte äventyra naturen och människans hälsa. I Eskilstuna handlar det bland annat om rent vatten, ren luft, mark utan föroreningar och klimatpåverkan. Samhällsekonomiska värden; att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. I Eskilstuna handlar det bland annat om invånarnas ekonomiska välfärd, kommunikationer, möjligheten att driva företag och handel, tillgänglig kompetens för arbetsgivare och möjlighet att få arbete för den enskilde. Sociala värden; att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. I Eskils tuna handlar det bland annat om social omsorg, utbildning och trygghet, jämställdhet, mångfald, icke-diskriminering, jämlika villkor, den enskildes personliga och kulturella välfärd och en god folkhälsa. Det är i de övergripande processerna som sociala, miljömässiga och samhällsekonomiska värden skapas för Eskilstunaborna. Det ger en hållbar utveckling som tillsammans med en effektiv organisation gör att resultatmålen nås och att vi närmar oss visionen. 12 HÅLLBAR UTVECKLING Regionsamarbete Eskilstunas utveckling står i sam klang med vad som sker i regionen. Eskilstuna ska vara drivande i att stärka Mälardalsregionen. Det gör vi bland annat genom att fortsätta arbetet tillsammans med 4 Mälar städer – Enköping, Västerås, Sträng näs och Eskilstuna. Samtidigt är Sörmlands landsting och kommuner viktiga samarbetspartner för att utveckla regionen och relationerna med grannlänen. Kommunikationer, infrastruktur, Mälaren, miljö- och klimatarbete, näringslivsutveckling, turism och kultur är exempel på viktiga samarbetsområden. EU Det internationella arbetet fokuse ras på de nya EU-programmen. En del i detta arbete är att skapa del finansiering till planerade projekt i Eskilstuna. En av världens mest miljösmarta industristäder Eskilstuna utsågs till årets miljö kommun 2012. Arbetet med grön omställning och att nå en ekologisk hållbar utveckling har hög prioritet. Insatserna för att minska Eskilstunas klimatpåverkan intensifieras utifrån klimatplanen för att Eskilstuna kom mun ska vara klimatneutral 2020. Under 2015 genomförs bland annat utbyggnad av sol- och vindproduk tion, omfattande energieffektivise ringar genom en energitjänstupp handling samt realisering av en intern omlastningscentral. Genom en stor satsning på mathantverk inom näringslivet kopplat till livs medel ökar Eskilstunas bidrag till en ekologisk hållbar utveckling. Lands bygden stärks med fler och växande företag kopplade till livsmedel och turism. Under året blir samtliga restauranger och kaféer inom kom munkoncernen KRAV-certifierade. Ambitionen att vara en av landets ledande Fair Trade Cities med ut ökad rättvis handel säkras under 2015 med skärpta målsättningar på samverkan och med fler varu grupper. Tillsammans med industri, akademi och myndigheter utvecklar Eskils tuna miljöarbetet. Ett nytt erbjudan de utarbetas till alla invånare, vilket innebär att det privata bilägandet kan minska till förmån för ett Grönt respass som underlättar vardagen. Folkhälsa Eskilstuna har en utmaning i hälso läget, främst bland unga pojkar och flickor. Under 2015 revideras hand lingsplanen och indikatorerna för folkhälsa samt jämlik och jämställd hälsa. Fokus för folkhälsoarbetet är utsatta barn och unga. En väl färdsrapport som på ett samlat sätt, utifrån målet jämlik och jämställd hälsa, beskriver hälsoläget och livsvillkoren i Eskilstuna kommun tas fram var tredje år. Ansvar och samverkanslösningar ska tydlig göras för att arbetet ska bli än mer effektivt. SKL:s rekommendationer innefattar att göra analyser av hur kommunens verksamheter bidrar till utveckling av jämlik och jämställd hälsa. Kunskapen om socioekono miska beräkningar och kalkyler för långsiktiga satsningar behöver ytter ligare fördjupas. En politikerutbild ning inom långsiktigt systematiskt folkhälsoarbete genomförs under våren 2015. Arbetet med att stävja doping utökas och involverar alla gym. Inom gym nasieskolan ska ett projekt kring livsåskådning och vad som gör människan lycklig implementeras. Jämställdhet I alla delar av Eskilstuna kommun koncern ska beslut genomsyras av ett feministiskt perspektiv. Eskils tuna kommun har undertecknat SKL:s avsiktsförklaring att fortsätta arbeta för att jämställdhetsintegrera kommunens utåtriktade verksamhet. För att uppfylla åtagandet att bli en av Sveriges mest jämställda kommu ner krävs ett fortsatt uthålligt och systematiskt utvecklingsarbete inom hela kommunkoncernen. Samtliga förvaltningar och bolag ska o ckså avsätta personella resurser och ekonomiska medel för arbetet med jämställdhetsintegrering. Vidare ska vi utarbeta analyser samt utveckla och vidmakthålla en jämställd och jämlik service. Interkulturellt arbete Den interkulturella strategin imple menteras och samtliga förvaltningar och bolag deltar i detta arbete. Ett fokusområde är att anpassa, utveck la och förenkla kommunens infor mation utifrån språk och kultur för att bättre fungera som en länk mel lan kommunen och medborgarna. Flyktingguide/språkvän fortsätter med målet att nå 500 nya match ningar 2015. Eskilstuna kommun arbetar aktivt med att koppla ihop kommunen, civila samhället och forskarsam hället inom ramen för Unesco/LUCS och i samverkan med Mälardalens högskola och andra forsknings centra ska utbildningsmaterial och forskningscirklar arbetas fram som riktar sig till verksamheter inom kommunen. Kommunen deltar aktivt inom EC CAR:s (European Coalition of Cities against Racism) svenska nätverk och avser att bli medlem i europanät verket under hösten 2014. ECCAR:s 10-punktsprogram mot rasism och diskriminering ska omsättas i prak tiken där det bland annat ingår att ta fram konkreta indikatorer för att kunna mäta arbete för att motverka diskriminering. Eskilstunas arbete med nationella minoriteter och finskt förvaltnings område fortsätter att utvecklas. Samråd med nationella minoriteter behöver formaliseras och få en tydligare koppling till kommunens styrning. Romsk inkludering ska finnas med i ordinarie verksamheter men be höver också drivas som ett särskilt utvecklingsarbete. De erfarenheter och den kompetens som har byggts upp i arbetet med romsk inklude ring måste tas tillvara. Brobyggare är en arbetsmetod som stöds nationellt och som ska testas även i Eskilstuna. 13 HÅLLBAR UTVECKLING Strategiska mål EN ATTRAKTIV STAD Eskilstuna är en spännande, vacker och grön stad i en expansiv region. Stadsparken är ett av många exempel på områden under utveckling. Eskilstuna är en spännande, vacker och grön stad i en expansiv region. En öppen och lyhörd stad som har mod att ständigt utveckla sin själ. Här bejakas olikheter, idéer, innovationer – i mötet skapas det nya. Människor uppmuntras att ifrågasätta, påverka och bidra. Samverkan, bra kommunikationer och starkare arbetsmarknad är förutsättningar för framgång. Vi är stolta över och utvecklar arvet från industristaden, Torshälla, landsbygden och Mälaren. Innerstadens utbud, puls och mötesplatser utvecklas. Ett rikt nöjes-, k ultur- och idrottsutbud, aktivt föreningsliv och ideella krafter berikar staden. Tillgängligheten till rekreation i naturen är god och staden binds ihop i stråk med korta avstånd och välkomnande entréer. Det är lätt och bekvämt att ta sig fram. Invånarna upplever att kommunens olika verksamheter ger en jämställd och bra service, har ett gott bemötande och når goda resultat. Eskilstuna är en attraktiv stad för människor att växa upp, leva, verka och åldras i. Under mandatperioden prioriteras förtätning av staden, kultur- och idrottssatsningar, trygghetsskapande åtgärder samt att förbättra medborgarnas upplevelse av kommunkoncernens service. Fokus 2015 för en attraktiv stad • Fristadstorget är ombyggt och fylls med stadsliv genom en unik samver kan mellan förvaltningar, föreningar, näringsliv och myndigheter. • Kultur- och hälsoinslag i det offent liga rummet utökas. Cykling och resande med kollektivtrafik stärks • Nytt badhus och ny arena byggs. • Innehållet och servicen i de nya arenorna utvecklas, i den befintliga 14 Munktellarenan och för hela Munk tellstaden. •Utemiljöer i kommunen utsmyckas. •Varumärket Eskilstuna stärks. • Solidaritet med människa och miljö ska vara vägledande vid all upphandling. • Minst 300 nya bostäder byggs. Fokus är stadsläkning som skapar kraft i befintliga stadsdelar, det vill säga förtätning av staden och s tarkare ihopkoppling av olika stadsdelar för att skapa en attraktiv och hållbar stad för Eskilstunaborna. •Arbetet med ortsutveckling i sam verkan med Leader utifrån de tätorts analyser som görs i enlighet med översiktsplanen fortsätter. Strategiska mål HÅLLBAR UTVECKLING ORTSINDIKATORER A. Invånare som är nöjda med Eskilstuna som en ort att bo, leva och verka i D. Jämställdhetsutvecklingen i Eskilstuna Index201020112012201320142015 Andel kvinnliga chefer i offentlig sektor Eskilstuna 60 ————6667 Riket 63 Andel kvinnliga chefer i näringslivet Eskilstuna 20————2728 Riket 24 Andel heltider av förvärvsarbetande, kvinnor/män Eskilstuna 64/87————69/8870/88 Riket 62/87 Andel män som använder föräldrapenning, nettodagar Eskilstuna 22,0 —21,222,122,228,030,0 Riket 22,023,224,424,8 Andel män som använder tillfällig föräldrapenning, nettodagar Eskilstuna 35,034,035,336,636,738,040,0 Riket 35,036,035,836,237,2 Kvinnor 60—57546364 Män 58—50516364 Totalt 595254536364 B. Invånare som är stolta över Eskilstuna som ort Index 2008201020112012201320142015 Kvinnor Män 56 58 ——64596162 ——51576162 Totalt 57 ——57586162 C. invånare som upplever trygghet Procent 2009201020112012201320142015 Index201020112012201320142015 Kvinnor 38—42404545 Män 43—44464545 Totalt 41—43434545 E. Invånarna är nöjda med möjligheten till aktiv fritid på orten, exempelvis friluftsliv, idrott och kultur Index201020112012201320142015 Kvinnor 68—60667070 Män 63—67607070 Totalt 66—64637070 F.Befolkningsförändring Antal201020112012201320142015 Kvinnor 287584624434250250 Män 447701545530250250 Totalt 734 1 285 1 169 964500500 ORGANISATIONSINDIKATORER 1. Invånare som är nöjda med möjligheten till inflytande och möjligheten att nå kommunens beslutsfattare 3. Ökande andel nöjda brukare och kunder Index201020112012201320142015 Kvinnor — —57,057,0— — Män — —51,055,0— — Kvinnor 41—40354445 Män 38—34354445 Totalt 404037354445 2. Invånare som är nöjda med hur kommunkoncernen sköter sina verksamheter Index201020112012201320142015 Kvinnor 54—57555656 Män 50—51575656 Procent201020112012201320142015 Totalt —69,154,056,0— — Rikssnitt —68,854,053,0— — 4. Andel av förvaltningars och bolags verksamheter för invånare som har analyserats ur ett jämställdhetsperspektiv Procent201020112012201320142015 ————7080 Totalt 52—54565656 15 HÅLLBAR UTVECKLING Strategiska mål HÖJD UTBILDNINGSNIVÅ Ett av fokusområdena 2015 är att minska skillnader i resultat mellan skolor och klasser. Här jobbar flickor och pojkar med matematik i Skiftingehus matteverkstad. Flickor och pojkar får en trygg, stimulerande och lärande uppväxt och deras föräldrar är trygga i utvecklingsmöjligheterna. Skolans viktigaste uppgifter är att höja kunskapsnivån, inspirera till livslångt lärande och högre studier samt medverka till att elever utvecklas till kloka, engagerade och demokratiska medborgare. Skolan ska ge elever lust och möjlighet att förverkliga sig själv och sina livsdrömmar. Flickor och pojkar stimuleras att välja gränsöverskridande utbildningar. Rektorers och lärares roller är avgörande för att utveckla framgångsrik pedagogik och goda kunskapsresultat. Utomhuspedagogik är viktig för att skapa förståelse för naturen. Segregationen bryts och eleverna har starkt inflytande. Var och en rustas för arbetsmarknaden utifrån sina förutsättningar. Högskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningens totala utbud erbjuder attraktivitet och dynamik för arbetsmarknadens behov och för framtidsyrken. En höjd utbildningsnivå med en bra blandning av kompetenser från yrkeshögskola och akademi gör Eskilstuna attraktivt. Under mandatperioden prioriteras resultaten i grundskolan och att stimulera intresset för fortsatta studier. Fokus 2015 för höjd utbildningsnivå • Kunskapsnivåerna förbättras så att skillnader i resultat mellan skolor och klasser minskar. Alla har rätt till en likvärdig utbildning. • Personalbemanningen och grup pernas storlek i förskolan ska utgå från elevernas behov och det peda gogiska uppdraget hos personalen. 16 • Samverkan med Mälardalens hög skola för att säkra fortsatt rekryte ring och kompetensutveckling. • Läsfrämjande åtgärder görs för att stimulera flickor och pojkars läsning från förskoleklass till årskurs tre. • Stereotypa könsroller, rasism och homofobi ska motverkas i förskolan och skolan genom satsningar på förstärkt värdegrundsarbete och genuspedagogik. • SFI ska utvecklas kvalitetsmässigt och individualiseras samt riktas så att fler går vidare i studier och jobb. Strategiska mål HÅLLBAR UTVECKLING ORTSINDIKATORER G. Andel 25-30-åringar som avslutat högre studier/ utbildning Procent201020112012201320142015 Kvinnor 454443424748 Män 282827273031 Totalt 373635343940 ORGANISATIONSINDIKATORER 5. Föräldrarnas upplevelse av hur tryggt barnet är i f örskolan och barns och elevers upplevelse av trygghet i grundskola och gymnasium 8. Andel elever som når målen i de nationella proven i skolår 3 och betygen i skolår 6 Index 2009201020112012201320142015 Procent201020112012201320142015 Förskola Flickor Pojkar 4,5 —4,54,43,7— — 4,4 —4,44,43,7— — Skolår 3 Eskilstuna Flickor——6867 Pojkar——6361 Totalt 4,4 —4,44,43,7— — Totalt——6564 Grundskola Flickor Pojkar 4,4 —4,54,43,5— — 4,4 —4,44,43,5— — Riket Flickor———74 Pojkar———67 Totalt 4,4 —4,54,43,5— — Totalt——6970 Gymnasium Flickor Pojkar 4,34,44,34,33,4— — 4,44,54,44,43,5— — 9. Andel elever med betyg i 16 ämnen Totalt 4,34,44,44,43,5— — Procent201020112012201320142015 1-51-51-51-51-41-41-4 Flickor 80,379,883,880,684,086,0 Pojkar 75,376,578,876,482,084,0 Skala Totalt 77,978,181,278,483,085,0 6. Barnens upplevelse av hur roligt det är i förskolan Index 2009201020112012201320142015 Flickor Pojkar ————2,82,82,8 ————2,72,82,8 Totalt 2,8 —2,82,72,82,82,8 Skala 1-31-31-31-31-31-31-3 7. Antal barn per personal i förskolan Antal201020112012201320142015 Eskilstuna 5,45,55,85,8 Medel 7 kommuner 5,3——— Riket 5,45,45,45,4 10. Genomsnittlig betygspoäng för elever som lämnar gymnasiet Betygspoäng201020112012201320142015 Eskilstuna Flickor —— Pojkar —— —— —— Totalt 13,613,713,713,8 Riket Flickor Pojkar ———— ———— Totalt 14,014,014,014,0 11. Andel invånare 20 år med grundläggande behörighet till universitet och högskola Procent201020112012201320142015 Eskilstuna 626160616465 Riket 64 17 HÅLLBAR UTVECKLING Strategiska mål EKOLOGISK UTHÅLLIGHET Elham Elias, trainee på Stenby förskolas kök. Köket är ett av många som KRAV-certifierats. Målet är att samtliga verksamhetsrestauranger ska KRAV-certifieras. Ekologisk uthållighet innebär låg klimatpåverkan, att luft, vatten och mark skyddas från föroren ingar och en natur med bevarad biologisk mångfald. Det kräver att ekosystemens motståndskraft och förmåga till återhämtning stärks. Som ekokommun ska Eskilstuna vara ledande i arbetet med grön omställning och ta ansvar för en hållbar framtid. Fokus ligger på att få hela kommunkoncernen aktiv i detta arbete samt att påverka allmänhet och företag att verka på ett ekologiskt hållbart sätt. Genom modern, energieffektiv samhällsplanering, lägre energianvändning, förnybara energikällor, effektiva transporter, hållbar produktion och konsumtion samt kretsloppsinriktad avfallshantering ska ett ekologiskt hållbart samhälle formas. Inriktningen är att höja invånarnas och medarbetarnas kunskapsnivå, att göra det enkelt och roligt att leva klimatsmart i vardagen och se till att verksamheterna i den egna organisationen minskar miljöpåverkan på orten. Fokus 2015 för ekologisk uthållighet • Klimatplanen förverkligas för att göra kommunen klimatneutral 2020. •Utbyggnad av solceller. • Minst 25 procent energieffektivise ring på fyra år genom energitjänste upphandling. • Kretsloppsparken färdigställs. •Utrymmet för fotgängare och cyklister ska öka. • Fisktrappor anläggs i Eskilstunaån för fria vandringsvägar för vatten levande organismer. •Arbetet för att öka de hållbara rese sätten gång, cykling och kollektiv 18 trafik fortsätter genom att bland annat introducera ett Grönt respass. • En kollektivtrafikplan med syfte att minska bilberoendet tas fram. Ett • kommunkoncerngemensamt planerings- och utredningsarbete görs för att samla kunskap i syfte att möjliggöra en spårvägsetablering i Eskilstuna. •Alla offentliga verksamhetsrestau ranger KRAV-certifieras. • En omlastningscentral etableras för förbättrad miljö vid verksamhets lokaler. • Självförsörjningsgraden av livsmedel ökar genom satsning på Mathant verk. Målet är att Eskilstuna ska vara nettoexportör av livsmedel. • En utredning görs för att inrätta fler naturreservat och en nationalpark. Ett • kommunalt parkeringsbolag av ses att bildas efter utredning. Syftet är att möta upp marknadens efter frågan på p-platser och lätta på den svåra trafiksituationen i stadskärnan. • Projekt Hälsosam förskola genom förs med syfte att säkerställa så att byggnader och leksaker är fria från gifter och farliga kemikalier. Strategiska mål HÅLLBAR UTVECKLING ORTSINDIKATORER H. Koldioxidutsläpp per invånare i kommunen L. Mängd avfall till förbränning Nivån för indikatorn ska sjunka till 1900 kg/invånare år 2015, att jämföras med 2916 kg/invånare för år 2008. Ny mätmetod innebär att inga värden finns tillgängliga. Avfall (kilo per invånare) I. Elförbrukning per invånare i kommunen M. Andel hektar ekologiskt brukad åkermark 201020112012201320142015 295265246234223212 201020112012201320142015 Procent201020112012201320142015 Kilowattimmar per invånare 10 881 7 982 7 881 7 353 10 000 9 800 J. Andel nybyggda lågenergibostäder Procent201020112012201320142015 — —1,64,3 6,17,58,0 —11,512,0 N. Andel miljöcertifierade skolor/förskolor Procent201020112012201320142015 30,040,444,367,070,075,0 K. Andel resor till skola och jobb till fots eller med cykel eller med kollektivtrafik Inga nivåer för indikatorn finns framtagna för 2015. ORGANISATIONSINDIKATORER 12. Elförbrukning per årsarbetare i kommunkoncernen 14. Andel ekologiska livsmedel 201020112012201320142015 Procent201020112012201320142015 Kilowattimmar per årsarbetare 11 329 10 918 10 832 252730343640 9 099 10 400 10 200 13. Energiförbrukning för tjänsteresor med bil 15. Andel anställda i kommunkoncernen som jobbar på en arbetsplats som är miljöcertifierad 201020112012201320142015 Procent201020112012201320142015 Kilowattimmar per årsarbetare 1 079709864848950925 17,017,518,018,0 75,0100,0 19 HÅLLBAR UTVECKLING Strategiska mål Foto: Pierre Pocs FLER JOBB Elektronikpartner producerar kundanpassad elektronik, till exempelvis fordonsindustrin. Kommunens näringslivsfrämjande arbete ska bland annat fokusera på befintliga företag som bas för etableringar och nyföretagande. Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregion – en klar konkurrensfördel. Dock är det många som saknar jobb. Viktigast är därför att fler ska kunna försörja sig. Individens ansvar för att stärka sig själv för att kunna bidra är centralt. Kommunen ska vara snabb och handlingskraftig med att stödja företag som vill etablera sig och anställa. Aktiva insatser i samverkan med näringsliv och samarbetspartners utvecklar förutsättningarna och skapar fler jobb. Regionförstoring, bättre kommunikationer, goda möjligheter att distansarbeta, högre utbildningsnivå och ett differentierat näringsliv ger en flexibel arbetsmarknadsregion. Utbildning och praktik som matchar efterfrågan stärker människor och företag. Fokus ligger på att utveckla den redan starka tillverkningsindustrin, på logistiksatsningar utifrån det strategiska läget, nya gröna företags etableringar samt kunskapsintensiva branscher som attraherar högutbildade människor. Innovationskraft, entreprenörskap och miljövänliga produktionsmetoder ska stimuleras och stödjas. Fokus 2015 för fler jobb •Verklig tillväxt sker i jord, sjöar, hav och skog. Eskilstuna utvecklar sitt arbete med lant- och skogsbruket till att bli ekologiskt hållbart. • Handlingsplanen Fler jobb och fler i jobb genomförs successivt. • Näringslivsarbetet med befintliga företag som bas för etableringar och nyföretagande utvecklas. •Åtgärder i form av affärsutvecklings program och stärkt kompetensför sörjning skapas för att underlätta för 20 befintliga företag att utvecklas och skapa fler jobb. •Branscher som är särskilt intressanta för etablering (cleantech, mathant verk, logistik, återbruk och kunskaps intensiva industriföretag) ska ges tydliga och attraktiva erbjudanden. •Utvecklingen av kommunens näringsliv inom energi- och miljö teknik stärks. • Satsningen på cirka 300 traineejobb fortsätter. •150 personer med funktionsnedsätt ning ska få anställning i kommun koncernen till 2016. •Arbetet med att erbjuda varje ungdom som slutar årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 i Eskilstuna ett sommarjobb eller feriepraktik fortsätter. • Inom arbetsmarknads- och familje nämnden anställs fler personer inom odlingsverksamheten och den utökas med ny placering. Strategiska mål HÅLLBAR UTVECKLING ORTSINDIKATORER O. Förvärvsfrekvens, andel av nattbefolkningen 20-64 år som har arbete Q. Lönesumman per sysselsatt för dagbefolkningen i förhållande till riket Procent Procent 2009201020112012201320142015 Eskilstuna Kvinnor Män 96,7 92,7 96,796,796,6 97,697,898,0 92,092,093,1 94,294,695,0 Totalt93,8 93,793,794,1 95,295,696,0 2009201020112012201320142015 Kvinnor Män 68 71 707071717273 737574747576 Totalt 70 7272,5 73 737475 Kronor P.Arbetslöshet Procent201020112012201320142015 Total arbetslöshet 16-64 år Kvinnor 12,813,213,313,5 Män 15,014,014,515,6 13,05,5 15,06,0 Totalt 13,913,613,914,6 14,05,7 Kvinnor Män Riket 249 500 251 045 251 051 258 043 322 400 251 045 324 191 316 852 288 500 289 001 288 993 305 168 Utrikes födda 16-64 år Kvinnor — —29,231,631,910,0 Män — —31,732,9 32,713,2 Totalt — —30,632,3 32,4 11,6 Ungdomar 18-24 år Kvinnor 25,027,725,923,8 21,88,2 Män 27,629,727,227,727,39,9 Totalt 26,428,726,525,9 24,79,0 ORGANISATIONSINDIKATORER 16. Nivå för planlagd mark 201020112012201320142015 Flerbostadshus, kvm, bruttoarea 22 160 32 800 21 360 21 360 24 000 24 000 Småhustomter, antal 291258308479300300 Industrimark, hektar 1381381953452525 Handelsmark, hektar 7,07,67,68,010,010,0 17. Antal jobb vid nyetableringar 19. Andel som genomgått arbetsmarknadsinsatser och yrkesutbildning och som har jobb efter 6 månader Procent201020112012201320142015 Arbetsmarknadsinsatser Kvinnor ——2941 Män ——2941 Totalt ——2941 Yrkesutbildning Kvinnor ——875565 Män ——694965 Totalt 606176526465 201020112012201320142015 Antal nya jobb 70650350416400400 18. Antal hushåll som får försörjningsstöd mer än 3 månader över en 12-månadersperiod Antal201020112012201320142015 Hushåll 3 030 3 204 3 024 2 788 2 630 2 325 21 HÅLLBAR UTVECKLING Övergripande processer ÖVERGRIPANDE PROCESSER I stort sett all verksamhet genomförs i form av processer. Undantaget är projekt för sär skilda ändamål. Det är därför naturligt att styrsystemet utgår från övergripande processer. De lyfter fram kärnverksamheten och visar hur den skapar värde för Eskilstunaborna, hur den bidrar till hållbar utveckling. En process skapar värde för invånare, brukare och kunder. Kommunkoncernen har identifierat sju övergripande processer som beskriver uppdrag, inriktning och ambition. Fyraåriga mål har arbetats fram för varje process. Utifrån befintliga resurser p rioriteras insatser inom och mellan de olika processerna. De övergripande processerna ska säkerställa att miljömässiga, samhällsekonomiska och sociala värden är i balans och att en hållbar utveckling uppnås. Detta är en förutsättning för alla processer. För att säkerställa att hållbar utveckling uppnås är det viktigt att fokusera på vilka behov som processen ska tillfredsställa samt hur dessa fångas av organisationen. För att fånga upp behoven och kunna besluta om hur de ska tillfredsställas måste aspekter som jämställdhet, mångfald, integration, barnrättsperspektiv, folkhälsa, trygghet, miljö påverkan och kommunikation alltid beaktas. 22 Övergripande processer HÅLLBAR UTVECKLING Foto: Eskilstuna kommun ATT VÄRNA DEMOKRATI Barnhearingar är ett sätt att jobba med barnets rättigheter. Flera barnhearingar har genomförts och den senaste var i maj då flickor och pojkar från Gökstensskolan, British junior Secondary samt Lagersbergsskolan deltog. Processen med syfte att värna demokratin ger Eskilstunaborna och deras valda representanter information, insyn och möjlighet att bestämma över kommunens gemensamma angelägenheter. Öppenhet och kontroll stärks genom kommunikation och inslag av direktdemokrati och med borgardialog. Den kommunala organisationen ska vara tillgänglig för invånarna och ge förtroendevalda förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag. Möten mellan människor i det offentliga rummet är grunden för ett gott demo kratiskt samtal. Invånarnas, i synnerhet barns och ungdomars, upplevelse av in syn, dialog och inflytande ska förbättras och fördjupas. Ett ungdomsfullmäktige ska inrättas. Barnhearingarna som in rättades 2013 fortsätter att utvecklas för att tillsammans med ett ungdoms fullmäktige och stadsbyggnadsnämn dens barnpanel bli viktiga instrument för barns delaktighet och inflytande. Stadsbyggnadsnämndens barnpanel får inflytande över kommunens fysiska planering och offentliga rum. Det utgör också en del av barnrättsarbetet som tar sin utgångspunkt i FN:s barnkonvention. Ett samlat kontaktcenter Befintliga kommunala råd och forum ska utvecklas genom stärkt fokus på samverkan, dialog och bättre kvalitet i kommunens verksamheter. Synpunktshanteringen utvecklas till att bli en e-tjänst som ska underlätta för invånare och brukare att lämna förslag, kritik och beröm. Återkopplingen om hur medborgarförslag, synpunkter och klagomål förbättrat kommunens verk samheter ska utvecklas. Nöjd-politiker-index ska under året ha förbättrats med tio procentenheter jäm fört med när indexet infördes. En väg in, ett samlat kontaktcenter, för bereds och planeras starta 2016. Syftet är att den kommunala servicen ska bli mer tillgänglig, ha högre kvalitet samt effektivisera arbetet. Trygghetsfrågorna drivs vidare inom ramen för Trygga Eskilstunas nya orga nisation. Målbilder har tagits fram som särskilt betonar drogbekämpning, ökad trygghet i våra skolor och stärkt förvalt ningssamverkan. Demokratiprocessen utgör en del i det kommungemensamma arbetet för att förbättra för barn och ungdomar i riskzoner och bekämpa social utsatthet. En metodik införs som kartlägger och förbättrar läget på vålds utsatta platser, så kallade hot-spots. Kommunen ska stärka informationen, öka kvaliteten, förlänga öppettiderna och ge vägledning på kommunens mötesplaster för att nå fler medborgare och nya grupper. Utveckling i stadsdelarna Stadsdelsutvecklingsarbetet i Lagersberg, Råbergstorp och Stenby drivs vidare. Skiftinge blir nytt fokusområde för kon cerngemensam stadsdelsutveckling. En tryggare stad En viktig del av den interkulturella strategin är en särskild satsning på sam hällsinformation och kommunikation för att skapa en bättre länk mellan kommun och invånare. Den nya mandatperioden som b örjar 2015 får stort fokus, bland annat g enom introduktion för förtroendevalda. 23 HÅLLBAR UTVECKLING Övergripande processer ATT TILLGODOSE BEHOVET AV UTBILDNING Skolan ska stimulera alla elever till fortsatta studier och yrkesutbildning. Här jobbar tjejer och killar med hållfasthetsberäkningar under en teorilektion på fjärde året av Rinmangymnasiets teknikprogram. Processen ger Eskilstunaborna goda kunskaper och bra förutsättningar för att lyckas väl i arbets livet. Skolan ska stimulera alla elever till fortsatta studier och yrkesutbildning. D essutom medverkar processen till att barn, elever och studerande utvecklas till kloka, e ngagerade och demokratiska medborgare genom samverkan mellan skola, föräldrar och samhälle. Skolinspektionens tillsynsrapport från 2014 visar att Eskilstuna är en bra utbild ningskommun men också att det finns stora utmaningar. En utmaning är att höja kunskapsnivån så att skillnader i re sultat mellan skolor och klasser minskar för att säkerställa alla barns rätt till en likvärdig utbildning. Den långsiktiga in riktningen är att vara en av landets bästa skolkommuner år 2020. Det är fortsatt fokus på kunskapsresultat och kvalitet. Det pedagogiska ledar skapet ska stödjas utifrån varje elevs behov. Det är ett långsiktigt arbete som kräver uthållighet. 24 Fler barn och elever Den demografiska förändringen går snabbare än vad tidigare prognoser visat vilket medför ökat barn- och elevantal i alla skolformer. Detta gäller särskilt grundskolan. Enligt skolinspektionen behöver personaltätheten inom för skolan ses ur ett barnperspektiv. En stor översyn av hela förskolans organisation pågår under 2014 för att se vilka insatser som behövs för att öka personaltät heten och anpassa barngrupperna och dess storlek utifrån barnens bästa och pedagogernas möjlighet att göra ett gott arbete. Det är brist på vissa lärarkategorier och svårt att rekrytera lärare med legitimation. Idag finns en samverkan med Mälardalens högskola för att säkra fortsatt rekrytering och kompetensut veckling. Elever i behov av särskilt stöd ska identi fieras tidigt och stödinsatser sättas in. Tidiga insatser behöver prioriteras i flera av kommunens nämnder. Fördelning av resurser Det är idag ökat behov av tjänsterna i de anslagsfinansierade verksamheter som Övergripande processer ger stöd till elever med behov av särskilt stöd, som inte kan ges på den enskilda skolan. 2015 är det fullt genomslag för det nya resursfördelningssystemet för förskola och skola. Det nya resursfördelnings systemet kommer att få effekt för delar av de anslagsfinansierade verksamheter som finns idag då medel i första hand kommer att fördelas i grundbelopp och sökbara tilläggsbelopp. Det ställer krav på nya arbetssätt och större samverkan mellan förvaltningar, huvudmän och processer för att behålla och utveckla stödet till barn och familjer med behov av särskilt stöd. Satsning på läsning Förskola och skola behöver vara en aktiv del i stadsdelsutvecklingen utifrån att Eskilstuna växer. Antalet inskrivna flickor och pojkar på mångkulturella enheten ökar. Det är en utmaning att utveckla arbetet med en ökad andel HÅLLBAR UTVECKLING nyanlända elever där det krävs snabb etablering i skolan. Goda läsvanor är den enskilt största faktorn för människor att förverkliga sina livsdrömmar. Satsningen på läsfräm jande åtgärder för att stimulera flickor och pojkar från förskoleklass till årskurs tre till läsning startar höstterminen 2014. Ett stort utvecklingsarbete sker i samverkan mellan barn- och utbild ningsnämnden, Torshälla stads nämnd och kultur- och fritidsnämnden för att genomföra arbetet med att öka läslusten för alla barn i Eskilstuna. Lust att lära Det är viktigt att öka lusten för studier bland barn och unga. Det arbete som har gjorts för att motverka en antiplugg kultur bland pojkar och m inska känslan av stress bland flickor lägger en bra grund för fortsatt a rbete med att öka lusten för ett livslångt lärande hos barn och unga. Gymnasieskolan har ställt om för färre elever i flera år och nu ser det ut som om omställningen är klar och att det snarare börjar vända. Gymnasieskolan ser ut att nå en budget i balans och anslagen höjs för att behålla kvaliteten och för att Eskilstuna ska ligga närmare jämförbara kommuners nivå. Hållbarhet i fokus Inom fordonsprogrammet styrs fokus från bilar till hållbara fordonsslag så som cykel, spårvagn och buss. En sats ning på ECOFriends görs för att stärka skolans möjlighet att utbilda barn och unga i hållbarhet. Eskilstuna Energi och Miljö förväntas tillsammans med Parken Zoo samverka med skolan om detta. Trycket på vuxenutbildningen för väntas öka. Med ett nytt och tillämpligt antagningssystem och förbättrad s tudieoch yrkesvägledning ska sökande bättre matchas till rätt utbildning efter individuellt behov och kompetens. 25 HÅLLBAR UTVECKLING Övergripande processer ATT TILLGODOSE BEHOVET AV VÅRD OCH SOCIALA TJÄNSTER Eskilstunas växande befolkning skapar ett ökat behov av vård och sociala tjänster för såväl unga som gamla. Fler vårdplatser behövs, liksom bostäder av olika slag. Här samtalar undersköterskan Marie Peterson på Torsiliahemmet med en av de boende. Processen ger det stöd den enskilde behöver för att utifrån sina egna förutsättningar och behov kunna leva ett så självständigt, aktivt och meningsfullt liv som möjligt. Processen syftar till varaktiga förbättringar med tillämpning av evidensbaserade metoder för behovsanpassad vård och omsorg. Alla delar av kommunkoncernen ska bi dra till arbetet inom processen för vård och sociala tjänster. Kommunkoncernen ska med alla medel fokusera på detta arbete både ur ett förebyggande och ett omedelbart perspektiv. Frivillighetsarbetet utvecklas genom angivande av fokus och utökning av antalet uppdragstagare. Eskilstuna har en stadigt växande befolkning men också hög arbetslöshet. Därmed ökar behovet av stöd och hjälp för barn, unga och vuxna. 26 Förebyggande arbete Att flickor och pojkar går i skolan är en välkänd frisk- och skyddsfaktor. Även barns förutsättningar att delta i fritidsverksamheter är viktig. Därför behövs ett nära samarbete mellan skola, socialtjänst, kultur och fritid med flera i det tidiga och förebyggande arbetet. En kommunövergripande handlingsplan för förebyggande arbete för barn och unga tas fram under 2014, och åtgärder ut ifrån handlingsplanen prioriteras 2015. Ett fortsatt stort behov av insatser för väntas, i synnerhet för flickor och pojkar. Därför kommer särskilt barn och unga i socialt utsatta situationer att prioriteras. I Eskilstuna är det en större andel som försörjer sig med hjälp av försörjnings stöd jämfört med övriga riket. Detta behöver omgående åtgärdas. Vi tror att alla människor kan resa sig och med rätt stödinsatser kan bidra till sitt eget välbefinnande genom utbildning och arbete. I Eskilstuna är det en större Övergripande processer andel som någon gång fått behandling för narkotikaproblem. Det gör att Eskils tuna kommunkoncern behöver förbättra sitt arbete med att ge stöd till enskilda eskilstunabor. Det drogförebyggande ar betet fokuseras på målgruppen ungdom enligt den fastställda ANDT-planen. Insatser på hemmaplan Under 2013 ökade den andel av befolkningen som inte har avslutat grundskolan, som är bostadslösa, som är ensamstående, som uppbär försörj ningsstöd och som försörjer sig via försäkringskassan. Dessa faktorer har bidragit till fortsatt ökande ärende mängder. Särskilt stor är ökningen för barn och unga. Utredningstiderna har blivit längre och både antalet vårddygn och externa placeringar har ökat. Störst har ökningen varit för flickor. Med en ny organisation, som föregås av den beslutade utredningen, och ett utvecklat arbetssätt, kan fler Eskilstunabor lämna ett destruktivt leverne. Dörrarna till utbildning och arbete ska bli fler. Biståndsinsatser på hemmaplan, med fokus på flickors och pojkars behov, prioriteras. För att kunna erbjuda god och effektfull vård på hemmaplan behövs tät och kontinuerlig samverkan med myndigheter, landstinget, organisa tioner och föreningar inom och utanför kommunen. Arbetet för ungdomar med riskbeteende eller med ett pågående missbruk fortsätter, bland annat genom planering av ett gemensamt HVB-boende i länet. Den sociala investeringsfond som inrät tades 2014 har börjat finansiera utveck lingsarbeten som ska leda till förbättrade villkor för barn och unga. Motverka våld Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem och att bekämpa våldet är ett av Sveriges fyra nationella jämställdhetsmål. Eskilstuna kommun tar sitt fulla ansvar för att på olika sätt stödja kvinnor och barn som blivit utsatta för eller bevittnat våld. Samtidigt ger vi stöd HÅLLBAR UTVECKLING till män som slår för att de ska upphöra med detta. Kvinnojouren MOA får högre kommunal finansiering för sin verksam het och arbetet med att möjliggöra fler boendeplatser för våldsutsatta kvinnor intensifieras. Kommunen ser också över sin egen till gång på lägenheter för att i samverkan med kvinnojouren och den egna verk samheten kunna erbjuda fler kvinnor en fristad vid behov. Myndighetsutövningen är under hårt tryck i alla delar av vård och sociala tjänster. En översyn av myndighetsut övningen görs under 2014 med syfte att stärka rättssäkerheten och ge en mer effektiv resursanvändning. Olika boendeformer Kompetensförsörjning Socialstyrelsens föreskrifter om beman ning inom vård- och omsorgsboende träder i kraft nästa år. Någon statlig finansiering finns inte beslutad för dessa ökade krav. Svårigheter med kompetens- och perso nalförsörjning befaras öka. Redan nu är det brist på olika yrkesgrupper som enhetschefer, biståndshandläggare, sjuk sköterskor och undersköterskor. Det är en utmaning att få fler att aktivt välja omvårdnad som yrkesval i livet och arbetet med arbetsmiljö och karriärvägar måste fortsätta. Överförmyndarnämnderna i Eskilstuna och Strängnäs slås samman 2015. Be hovet av gode män och förvaltare för väntas öka de närmaste åren. Fler bostäder behövs. Andelen äldre ökar och ökningen går snabbare i Tors hälla än i kommunen i övrigt. Antalet personer med funktionsnedsättningar och komplexa behov ökar. Bostads bristen påverkar möjligheten att verk ställa beslut om bostad med särskild service för personer med funktionsned sättningar. Den begränsar också möj ligheten för äldre att flytta till lämpliga bostäder med följden att man bor kvar i sin bostad. Detta bromsar upp den naturliga boendekedjan. Vi vill utreda servicehus som ytterligare ett komple ment i boendeutbudet för äldre, vilket ger bättre förutsättningar att anpassa stödbehovet utifrån individen. Planering för ett nytt äldreboende i Torshälla pågår. Boendet beräknas att invigas 2017. Flera av de äldre i Torshälla är finsktalande och en ny vårdenhet för dessa personer prioriteras. Ny teknik inom vård- och omsorgsverk samheterna planeras, för att arbeta effek tivt och för att säkerställa att brukare får den vård och omsorg de beviljats. En översyn ska visa om det är mer effektivt att ta hem en del av den hantering av medicintekniska hjälpmedel som idag görs av andra och där kommunen hyr stora delar av utrustningen. 27 HÅLLBAR UTVECKLING Övergripande processer ATT TILLGODOSE BEHOVET AV KULTUR OCH BERIKANDE FRITID På ungdomscaféet Bonsai i Torshälla träffas invånare över generationsgränserna. Processen skapar förutsättningar för goda livsvillkor och en meningsfull fritid för alla E skilstunabor och besökare, med särskilt fokus på barn och ungdomar. Det sker genom att erbjuda upplevelser, aktiviteter och bildning samt att samla, vårda och visa kulturarvet. Kulturlivet är den avgörande delen i att skapa en attraktiv kommun dit människor och företag söker sig. Med ett öppet och rikt kulturliv växer Eskils tuna. Därför ska det utredas hur alla Eskilstunabor ska kunna tilldelas en kulturcheck. En trygg försörjning för kulturskapare och en hög tillgänglighet för invånarna ger förutsättningar för ett starkare kulturliv. tillsammans med inblandade aktörer och ska sedan revideras. Även den modell för föreningsstöd som infördes fullt ut 2013 ska utvärderas under 2015. 2015 är sista året för kommun koncernens handlingsplaner för kultur och idrott. Planerna ska utvärderas Alla kvinnor och män, flickor och pojkar i Eskilstuna ska ha tillgång till och möjlighet att ta del av det kultur- och 28 Fokus på barn och unga Ett modernt barnkulturcentrum skapas och planering för detta genomförs under året. fritidsutbud som erbjuds. All utåtriktad verksamhet ska analyseras ur ett jäm ställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Att tillgodose barn och ungas livsvillkor är en viktig utmaning. Fler flickor och pojkar ska ha möjlighet till en menings full fritid, vilket kräver större delaktighet i utformningen. Trösklarna för barn och ungas möjlighet att delta i föreningslivet och ta del av utbudet behöver sänkas. Nya behov behöver tillgodoses. Idrott och kultur ska vara en viktig del i ar betet med att främja en jämlik hälsa för Övergripande processer barn och unga. Verksamheter för barn och unga ska prioriteras och det kom mer att ske en omfördelning av resurser inom processen. Arena och badhus Munktellstaden berikas med en ny idrottsarena och ett nytt badhus vilket kommer att utveckla hela området ytterligare. Innehållet och servicen i de nya arenorna, i den befintliga Munktell Arenan och i hela Munktellstaden ska utvecklas. I samband med att Eskilstuna växer och staden förtätas finns ett behov av att fokusera på och synliggöra utsmyck ningen av utemiljöer. Samverkan mellan förvaltningar, föreningar och näringslivet stärks. HÅLLBAR UTVECKLING En förstudie om ett framtida kulturhus ska genomföras. På samma sätt ska de växande pensionärsorganisationernas förutsättningar och behov av lokaler utredas. EM i friidrott för juniorer äger rum i juli 2015 och kommer att vara ett evenemang som involverar kommunen, invånarna, näringslivet samt förenings livet såväl lokalt, nationellt som interna tionellt. Fristadstorget invigs i oktober 2014. Torget är en naturlig mötesplats där det ska vara tryggt och attraktivt att vistas. Det nya Fristadstorget och andra mötes platser i det offentliga rummet ska fyllas med lockande aktiviteter. Evenemangsstrategi Eskilstuna ska vara en trovärdig och pålitlig evenemangsstad som erbjuder service i toppklass, skapar möjlig heter och gör det enkelt för arrangörer. Arbetet med att genomföra kommunens evenemangsstrategi ska ge positiva effekter för besöksnäringen och stärka varumärket Eskilstuna. Torshälla fyller 700 år 2017 och arbetet med att planera jubileumsåret pågår. Turismutvecklingen är i fokus och Torshälla arbetar för att utveckla sin unika särart som turistmål. Parken Zoo är ett annat viktigt turistmål där en del av attraktionen är att locka med miljö anpassade produkter och upplevelse lärande. ECOFriends-konceptet får resurser att implementeras. 29 HÅLLBAR UTVECKLING Övergripande processer Foto: Pierre Pocs ATT TILLGODOSE BEHOVET AV MILJÖOCH SAMHÄLLSBYGGNADSARBETE Fler bostäder och byggnation av solceller för att nå målen i klimatplanen är exempel på prioriterade områden framöver. Processen syftar till att skapa attraktiva stadsdelar med god service, ett pulserande c entrum och en hållbar landsbygd för Eskilstunaborna. Med de naturliga förutsättningarna som utgångspunkt främjas en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Stadsbyggnad i form av transportsnål planering, byggande, skapande av infrastruktur och underhåll syftar till en hållbar utveckling med utnyttjande av kommunens geografiska läge i regionen. Men också till att vårda och bevara värdefulla tillgångar i form av byggnader, stadsmiljöer, landsbygd och natur. Vattenförsörjning, avloppshantering, återvinning och energiproduktion bedrivs med miljömässigt hållbara metoder. Behovet av nya bostäder ökar. En plan för var bostäder ska byggas de närmaste 15 åren har tagits fram och arbetet med att förverkliga den på börjas. Fokus är stadsläkning, förtätning och att utveckla kopplingarna mellan stadsdelarna i enlighet med översikts planen. Centrum, väster, norr, Årby samt området mellan Lagersberg, Råbergstorp 30 och Fröslunda ska förberedas för nya bostäder. Minst 300 nya bostäder ska byggas varje år. Allmännyttan ska bygga 150 bostäder per år under den närmaste femårsperioden. Arbetet med att få fler aktörer att bygga bostäder fortsätter. Planeringen görs samlat där kommunens egna behov av lokaler för skolor och boenden integreras i planeringen. Spårväg utreds Vi utreder nu möjligheten att skapa ett spårvägssystem. En bred samverkan inom kommunkoncernen krävs för att möjliggöra och optimera en framtida spårvägsetablering. Statliga insatser är också önskvärda och sannolikt nöd vändiga. Övergripande processer HÅLLBAR UTVECKLING Ett kommunalt parkeringsbolag avses bildas efter utredning. Syftet är att möta upp marknadens efterfrågan på p-platser och lätta på den svåra trafiksituationen i stadskärnan. Arbetet samordnas med utredningen av bolagskoncernen. för att göra kommunen klimatneutral 2020. Hela den kommunala person bilsflottan består idag av miljöbilar och användningen av förnybara bränslen ska öka i syfte att nå en fossilfri fordons flotta 2020. Stadsdelsutvecklingsarbetet i Lagers berg, Råbergstorp och Stenby fortsätter samtidigt som projekt även startas i Skiftinge. Byggnation av bad och arena fortsätter, liksom att förbereda för Mälar dalens högskolas nya campus. Kretsloppsparken ska färdigställas under 2015 med en bred verksamhet som också involverar företag i Eskilstuna. Eskilstuna Energi och Miljö planerar att investera i ett nytt biobränsleeldat kraft värmeverk som ska ersätta det gamla. I slutet av 2014 invigs omlastnings centralen. Samtliga leveranser till kommunen ska på sikt gå genom omlastningscentralen vilket kommer effektivisera logistiken, halvera a ntalet transporter och minska utsläppen. Under 2015 planeras alla transporter till kommunens verksamheter där högsta möjliga säkerhet och miljöhänsyn sätts i fokus. Klimatplanen i fokus Utbyggnaden av solceller fortsätter men behöver ske i snabbare takt för att nå målen i klimatplanen. Möjligheten att bygga en större anläggning där intres senter kan köpa andelar utreds. Energi effektiviseringsarbetet i de kommunala lokalerna och bostäderna intensifieras Grönt respass Arbetet för att öka de hållbara resesätten gång-, cykel- och kollektivtrafik fort sätter. Ett Grönt respass introduceras som minskar Eskilstunabornas beroende av att äga en egen bil. Gång- och cykel vägar byggs ut och informationsinsatser som främjar cykling genomförs i enlig het med cykelplanen. En kollektivtrafik plan med syfte att öka resandet tas fram. Den biologiska mångfalden behöver öka. Med satsningar på fler naturreservat, planering för inrättandet av en national park och fria vandringsvägar för vatten levande organismer mellan M älaren och Hjälmaren utvecklas Eskilstunas miljöarbete. 31 HÅLLBAR UTVECKLING Övergripande processer ATT BEDRIVA SAMHÄLLSSKYDD OCH SÄKERHETSARBETE Eskilstuna kommun bedriver ett framgångsrikt arbete med att förebygga och minska konsekvensen av olyckor och bränder. Att tbilda unga flickor och pojkar i brandskydd är en del i det arbetet. Här är det brandmannen Nic Nordin som undervisar barnen. u Processen utvecklar en säker och trygg kommun för invånarna. Genom information, utbildning och förebyggande säkerhetsarbete elimineras eller minskas risken för olyckor. I de fall olyckor ändå inträffar minskar konsekvenserna för människor, miljö och egendom genom att en hög skyddsnivå säkerställs för människors hälsa och intressen när det gäller säkra livsmedel, skydd mot farliga utsläpp, mot bränder, skadegörelse och olyckor. Arbetet med att förebygga och minska konsekvenser av olyckor är framgångsikt i Eskilstuna och ska fortsätta på samma sätt. Det gäller exempelvis utbildning i brandskydd riktad till kommuninvånare och kommunanställda. Räddnings tjänstens arbetssätt som effektivt hindrar spridning av brand och därmed minskar konsekvenserna av en brand ska fort sätta. En ökande befolkning innebär ett ökat antal larm vilket är en fortsatt ut maning. En första insatsperson kommer att inrättas i Kvicksund, ett samarbete mellan Eskilstuna och Västerås. Samarbete mellan förvaltningar En bredare samverkan mellan flera förvaltningar sker nu för att systemati sera arbetet med att förhindra fall-, 32 drunknings- och trafikolyckor. Detta görs även tillsammans med externa aktörer som Trafikverket. Arbetet för att samverka kring personer som bedöms ha hög risk för att råka ut för olyckor ska intensifieras. Högen med fluff, restprodukter från bilskrotning, är en fortsatt utmaning som måste hanteras. Det sker genom åtgärder för att förhindra fortsatt brand, hitta lös ningar för att forsla bort materialet samt sanering av området. Dialog och kommunikation Miljökontoret arbetar för att förbättra sin kommunikation med de som har kontakt med kontoret. Detta sker genom en sats ning på ökad tydlighet i beslut och övrig kommunikation samt rundabordsamtal med näringslivet. Miljötillsynen stärks resursmässigt inför 2015 samtidigt som generationsväxling sker inom delar av räddningstjänsten. Genomförandet av kommunens vatten plan som beräknas antas under hösten 2014, startar 2015. Ny plan för trygghet, säkerhet och krisberedskap samlar koncernens arbete under 2015. Övergripande processer HÅLLBAR UTVECKLING Foto: Pierre Pocs ATT FRÄMJA NÄRINGSLIV OCH ARBETE Eskilstunaföretaget Clevr arbetar med virtuella lösningar och upplevelser. Kommunen vill underlätta för befintliga företag att öka sin tillväxt genom bland annat affärsutvecklingsprogram och kompetensförsörjning. Processen främjar arbete och ökar ekonomisk utveckling i kommunen genom att skapa gynn samma förutsättningar för näringslivets växtkraft. De grundläggande förutsättningarna förbättras; till exempel kommunikationssystem, trygghet, offentlig service, innovationskraft, markberedskap och arbetsmarknadens kompetensförsörjning. Eskilstuna växer och har en ung befolk ning som ger framtidskraft. Trots det är arbetslösheten högre än riksgenomsnit tet och många har svårt att få fäste på arbetsmarknaden. Utifrån de näringslivs politiska och arbetsmarknadspolitiska beredningarna har en handlingsplan tagits fram för 2014-2015. Målet med handlingsplanen är fler jobb och fler i jobb. På kort sikt är högre sysselsättning viktig och på lång sikt högre lönenivå. Fokus är att bedriva näringslivsarbete med befintliga företag som bas för etableringar och nyföretagande. Ut gångspunkten är att fler ska ha möjlig het att försörja sig och att stödja företag som vill etablera och anställa. Främja befintliga företag Under året kommer särskild uppmärk samhet att läggas på åtgärder som underlättar för befintliga företag att öka sin lönsamhet och skapa fler jobb. Det innebär exempelvis stöd i form av affärsutvecklingsprogram och stärkt kompetensförsörjning genom bland annat yrkesutbildning. Hundra före tagsbesök har hittills gjorts och resul tatet av intervjuerna ligger till grund för en kartläggning av näringslivets behov och utvecklingspotential. Under 2015 kommer ytterligare företagsbesök genomföras. För att stärka konkurrenskraften i kom munen kommer framtida strategiska branscher att identifieras. Livsmedel skapas på kommunens landsbygd och är en viktig del i näringslivet. En storsats ning på mathantverk ger förutsättningar att utveckla Eskilstuna i harmoni med naturen och människan. Eskilstuna ska jobba för att etablera en del av det nationella resurscentrat Eldrimner inom kommunen. 33 HÅLLBAR UTVECKLING En metodik för undervisning om före tagande ska tas fram för skolans lägre årskurser samt ett entreprenör- och vägledningscenter. I en kommun där kulturområdet stärks och präglas av större tolerans och mångfald trivs invånare och besökare. Människor och deras kunskap är idag företagens och offentliga verksamheters viktigaste tillgång. Företag flyttar till och växer på platser där människor trivs. Eskilstuna ska vara en sådan plats. Intressanta branscher för etablering Tydliga och attraktiva erbjudanden till företag och organisationer som önskar etablera sig behöver utvecklas. De branscher som är särskilt intressanta för etablering är logistik, mathantverk, cleantech, återbruk, kunskapsintensiva industriföretag samt hållbar handel och konsumtion. Det finns ett behov av etableringar som ger instegsjobb. Eskils tunas profil som miljökommun tillsam mans med befintliga myndigheters och företags kompetens inom energi- och 34 Övergripande processer miljöteknik ska tas tillvara för att stärka utvecklingen av kommunens näringsliv i dessa branscher. Under 2015 läggs fokus på de människor som står längst ifrån arbetslivet. Proces sen från försörjningsstöd till egen för sörjning ses över och anpassas till indi- vid för att snabbare få människor till egen försörjning. Antalet valideringar av betyg och intyg för invandrare ska öka. Fortsatt traineesatsning För att utveckla den lokala arbetsmark naden och ge kvinnor och män möjlig het till egen försörjning kommer flera satsningar att göras. Under 2015 fort sätter satsningen med 300 traineejobb inom kommunen. Genom framtagen socio-ekonomisk analys ska utvärdering göras för att lyfta fram effekterna samt utfallet av traineeprojektet. Ytterligare kompetenshöjning sker genom yrkesutbildning samt lärlings platser där fler platser än tidigare kommer att erbjudas. Befintliga yrkes utbildningar och aktörer ska kartläggas. Kommunen har tillsatt en utbildnings mäklare som tillsammans med närings livet ska identifiera behov och utveckla yrkesutbildningar. Feriepraktik för ungdomar För att förbereda ungdomar för yrkes valet kommer samordningen av studieoch yrkesvägledning i samverkan med vägledningscentrum att förbättras på alla nivåer. För att stimulera till v idare utbildning kommer extra stöd och insatser att ges till dem som inte fått godkänt slutbetyg. Arbetet att erbjuda varje ungdom som slutar årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 ett sommarjobb eller feriepraktik fortsätter. I syfte att få fler Eskilstunabor med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga en varaktig anställning har samarbete med Arbets förmedlingen initierats. 150 personer med funktionsnedsättning ska få anställ ning i kommunkoncernen till 2016. EFFEKTIV ORGANISATION EFFEKTIV ORGANISATION Effektiv organisation, med perspektiven medarbetare, ekonomi och rocesskvalitet, visar inåtriktat hur kommunkoncernen ska genomföra p sitt uppdrag. Perspektiv processkvalitet. Hög processkvalitet uppnås genom att systematiskt planera, utföra, följa upp och förbättra verksamheten, det vill säga tillämpa PUFF som är kommunens metod för kvalitetsutveckling. Bättre analys behövs som grund för beslut om förändringar och förbättring. En ny analysmodell införs för att förenkla och stärka analysen i kommunens olika verksamheter. Ett modernt arbetssätt utvecklas bland annat genom att använda nya e-tjänster och ny teknik för att både förenkla administrationen och för att utveckla processerna. Även i utveckling av den inre processkvaliteten står slutleveransen till brukare och kunder i fokus. Perspektiv medarbetare. Kommunkoncernens verksamhet består i huvudsak av tjänsteproduktion. Här har medarbetarna en nyckelroll då det är de som utför och förmedlar tjänsten i mötet med invånare, brukare och kunder. Att samtliga medarbetare vet vilka mål som ska uppnås samt att de med sin kompetens och sina idéer bidrar till att uppfylla Eskilstunas vision för framtiden, är en förutsättning för att verksamheten ska nå resultat och utvecklas i rätt riktning. Perspektiv ekonomi. En förutsättning för att kunna bedriva en bra verksamhet är en stabil ekonomi där intäkter och kostnader är i balans, inklusive driftkonsekvenser för investeringar och långsiktiga åtaganden. Effektivt resursutnyttjande och en god ekonomistyrning ger en stabil ekonomi. Genom ett tydligt uppdrag och fokus på resultat skapar kommunkoncernen en modern organisation där mötet med kunden och brukaren alltid står i centrum. Bra ledarskap gynnar kreativitet och innovation. Fungerande kommunikation ger tydlighet och samsyn om de mål som organisationen ska nå. Tillgängliga resurser används effektivt. Stora delar av det kommunala uppdraget styrs av lagar och regler. En effektiv inre organisation avgör hur långt man kan nå med tillgängliga resurser och hur arbetet utförs inom processerna. En väl fungerande kommunikation är en förutsättning för demokrati, bra och tillgänglig service och en effektiv styrning. Den effektiva organisationen utgår från och är starkt fokuserad på att skapa resultat och värde för brukare, kunder och invånare. Fokus 2015 är att ut ifrån de gemensamma strategierna arbeta för att uppnå beslutade kvalitetsnivåer och förverkliga organisationens mål: •Utveckla mötet med brukare och kunder. • Fullfölja kompetenssatsning en Modigt medarbetarskap med Modiga idéer. • Medarbetaröverenskommel ser med alla medarbetare. • Synliggöra den röda tråden, det vill säga hur medarbetar överenskommelsen och enheters uppdrag sitter ihop och bidrar till vision och strategiska mål. • Lyfta fram enheten och en hetschefens roll, till exempel genom att tydliggöra roller, ansvar och mandat. • Följa upp och kommunicera resultat genom beslutsstöd system och styrkort. • Införa processtyrning för att säkra och förbättra kommun koncernens resultat. Det är i de övergripande processerna som sociala, miljömässiga och samhälls ekonomiska värden skapas för Eskilstuna. Det ger en hållbar utveckling som tillsammans med en effektiv organisation gör att resultatmålen nås och vi närmar oss visionen. 35 EFFEKTIV ORGANISATION Strategiska mål Foto: Munktell Science Park pressbild KVALITET Genom ett kommunikativt klimat och personliga möten skapas värde för invånare, kunder och brukare. Bilden är från en av många nätverksträffar på Munktell Science Park. Med fokus på uppdrag och resultat och med effektiva arbetsmetoder skapas värde för invånare, brukare och kunder. Genom att tydliggöra nivån på service och tjänster kan rätt förväntningar byggas. Det personliga mötet är avgörande för kvaliteten på tjänsten. Inre processer identifieras och utvecklas löpande i samverkan med kunder, brukare och sam verkanspartners. Fortlöpande mätningar och analyser ligger till grund för att utveckla och kvalitetssäkra arbetsprocesser så att resurser används på bästa sätt. Avgörande framgångsfaktorer är medarbetarnas och ledningens kunskap, idéer och e ngagemang samt ett kommunikativt klimat som gynnar styrning, ledning, utveckling och ständiga för bättringar. Framgångsrika verksamheter med goda resultat lyfts fram för att inspirera till lärande. B rukarnas möjlighet att påverka verksamheterna har hög prioritet. Under mandatperioden prioriteras utveckling av resultatstyrning och utveckling av e-tjänster. Fokus 2015 för kvalitet •Utreda och implementera ny bolags- •Ta tillvara förslags- och innovations •Arbeta mot målet att Eskilstuna blir • Öka Eskilstunas attraktivitet och • Skapa funktionen Jämför service på och nämndorganisation. stärka varumärket. • Förbättra service och tillgänglighet genom en väg in och fler e-tjänster. • Stärka processtyrning för resultat och effektivitet. 36 kraften i koncernen med stöd av Modiga idéer. • Löpande styra och kommunicera en hetens resultat med stöd av styrkort. • Synliggöra kommunens verksam heter och resultat i den koncern gemensamma kvalitetsmässan Eskils tuna inspirerar 16-18 april 2015. Sveriges kvalitetskommun 2015. eskilstuna.se • Förbättra gemensamma verksamhetsoch stödprocesser genom 10-stegs modellen. Strategiska mål Arbetet att positionera Eskilstuna och öka attraktiviteten fortsätter. En viktig insats är att utveckla inflyttar- och med flyttarservice för att attrahera personer med hög kompetens. Att utveckla kom munkoncernens varumärke är även det ett led i varumärkesarbetet. En väg in - det vill säga ett kontaktcen ter, som hanterar servicefrågor och ären den via telefon, besök, mail och digitala kanaler, i kombination med utökad självservice är en framgångsfaktor i en modern och effektiv kommun. Kon taktcenter och självservice via e-tjänster ökar tillgängligheten för invånarna till dygnets alla timmar och effektiviserar samtidigt verksamheten. Allt vi gör ska skapa värde för invånare, brukare och kunder. Genom att arbeta utifrån processer kan vi lättare hålla fokus på värdeskapandet, särskilt om brukare och kunder har komplexa behov. Att synliggöra våra processer ger också möjligheter att utveckla och effektivisera arbetet. Att utveckla innebär lika ofta att vi tar bort det som inte skapar värde. När processen är tydlig kan vi också sätta mål, säkra delar som är avgörande för att nå resultat och följa upp vårt arbete. Modiga idéer Kommunledningen har prioriterat viktiga verksamhetsprocesser som behöver utvecklas. EFFEKTIV ORGANISATION Alla kan med rätt stöd utveckla sin för måga att bära fram och förverkliga idéer, förslag och innovationer. Små föränd ringar i vardagen kan bli stora förbätt ringar för våra intressenter och för oss själva. Ibland krävs större förändringar. Det kan vara att bryta invanda mönster eller testa helt nya lösningar, arbetssätt, tjänster och produkter. För att klara framtida behov, mål och resultat krävs att vi stimulerar utvecklingskraften som finns hos medarbetarna i organisationen. Modigt medarbetarskap fullföljs nu med kompetenssatsningen Modiga idéer där hela organisationen ska utveckla förmågan att stimulera och ta tillvara på förslags- och innovationskraften. Chefer och nyckelpersoner utbildas i att bygga öppna och kreativa kulturer och de har testat verktyg för att främja innovation. Alla medarbetare introduceras i innova tiva arbetssätt för att möta utmaningar och behov på arbetsplatsen. Kvalitetsmässa Alla enheter utarbetar ett styrkort i sin lokala verksamhetsplan. Med stöd av styrkorten kan enheten löpande styra och kommunicera resultatutvecklingen på arbetsplatsträffar. väntan. I april 2015 ska en ny kvalitets mässa arrangeras då vi visar vårt goda arbete samtidigt som medarbetare får möjlighet att inspirera varandra, in vånare, brukare och kunder. Skatte betalarna får möjlighet att se vad de får för sina skattekronor och vi får samtidigt möjlighet att stärka vårt varumärke och attrahera nya medarbetare. Ett högt betyg i Sveriges Kommuner och Landstings utvärdering Kommun kompassen bidrog till att vi var en av sju kommuner som nominerades till priset Sveriges kvalitetskommun 2013. Nu tar vi ny sats för att bli Sveriges kvalitets kommun 2015 genom att fullfölja 15 interna utvecklingsområden och lika många resultatförbättringar. Till exempel handlar det om planering och upp följning genom styrkort, att alla med arbetare fullföljer utbildningen Modigt medarbetarskap samt bättre resultat genom höjd utbildningsnivå, nöjdare brukare och fler i jobb. En funktion för att jämföra service ska skapas på eskilstuna.se. Den ökar insynen i kommunens verksamhet, visar våra resultat och underlättar för invånare att kunna jämföra olika tjänster som kommunen tillhandahåller. 2013 genomfördes kommunkoncernens första lokala kvalitetsmässa, Eskilstuna inspirerar. Mässan besöktes av 6 500 personer och resultatet blev över för ORGANISATIONSINDIKATORER 20. Antal e-tjänster i kommunkoncernen 22. Upplevd nytta av internportalen Antal201020112012201320142015 Procent201020112012201320142015 Formulär —8282 192 Digitaliserade ärenden ———— Fullt integrerade tjänster, internt och externt ———38 —67—— 23. Effektiv styrning av verksamhetsprocesser Andel201020112012201320142015 21.Tillgänglighetsmått Procent201020112012201320142015 Andel som får svar på e-post inom två dagar Eskilstuna 717986758690 Medelkommun 78747280 Syfte och processmål formulerade —00 100100 Tydliggjord servicenivå, (ex servicedeklarationer) —00 28 100 Andel som får kontakt med handläggare vid telefonkontakt Eskilstuna 696062498690 Medelkommun 564841 44 Andel som uppfattar gott bemötande vid telefonkontakt Eskilstuna 827477708990 Medelkommun 83818287 Andel som uppger att det är lätt att hitta på eskilstuna.se Eskilstuna 889187928990 Medelkommun 69757479 37 EFFEKTIV ORGANISATION Strategiska mål Foto: Eskilstuna kommun ATTRAKTIV ARBETSGIVARE En ögonblicksbild från ett av vårens utbildningstillfällen för kommunkoncernens blivande innovationsledare i satsningen Modiga idéer. I egenskap av länets största arbetsgivare med 8 500 medarbetare följer ett särskilt ansvar och för troende att förvalta. För att locka och behålla kompetens har kommunkoncernen en god arbetsmiljö som främjar hälsa, visar tillit, ger utvecklingsmöjligheter och stimulerar till nya idéer. Medarbetare ges ansvar och bidrar med sina kunskaper och idéer till utveckling av verksamheterna. Mångfald och olikheter i alla dess former skapar energi och dynamik som stärker k onkurrenskraften. Tillsammans med ett ledarskap som präglas av helhetssyn och delaktighet, där kompetens tas till vara och där fokus ligger på mötet och verksamhetens resultat för invånare, brukare och kunder finns det goda förutsättningar att nå ambitionen att bli Sveriges attraktivaste arbetsgivare 2015. Under mandatperioden prioriteras ledar- och medarbetarskap och önskad sysselsättningsgrad. Fokus 2015 för attraktiv arbetsgivare • Fokus 2015 för attraktiv arbetsgivare • Fullfölja Modigt medarbetarskap och •Utforma alternativa karriärvägar integrera det med Modiga idéer. så att kompetens tillvaratas och • Mångfalden bland kommunens kommunens attraktionskraft som Fullfölja arbetet med kompetensför personal ska öka på alla nivåer. • arbetsgivare ökar. sörjning och önskad sysselsättnings • Flerspråkighet ska ses som meriter grad. • Främja åtgärder inom begreppet Den vid kommunens rekrytering. säkra och hälsosamma arbetsplatsen. Ta fram en strategi för personal- och • • Införa optimerad bemanning. kompetensförsörjning. • Erbjuda Grönt respass till alla an ställda. • Lönesatsning på måltidspersonal och •Utveckla förutsättningarna för chefsocialsekreterare. 38 och ledarskap. Strategiska mål Som länets största arbetsgivare med 8 500 medarbetare följer ett särskilt ansvar och förtroende att förvalta. För att attrahera och behålla kompetens har kommunkoncernen en god arbets miljö som främjar hälsa, visar tillit, ger utvecklingsmöjligheter och stimulerar till nya idéer. Medarbetare ges ansvar och bidrar med sina kunskaper och idéer till utveckling av verksamheterna. Mångfald och olikheter skapar energi och dyna mik som stärker konkurrenskraften. Kommunen främjar ett ledarskap som präglas av helhetssyn och delaktig het och där kompetensen tas tillvara. Fokus ligger på det enskilda mötet och verksamhetens resultat för invånare, brukare och kunder. Allt detta samman taget skapar goda förutsättningar att nå ambitionen att bli Sveriges attraktivaste arbetsgivare 2015. Önskad sysselsättningsgrad Under mandatperioden prioriteras ledar- och medarbetarskap och önskad sysselsättningsgrad. Fokus är att fullfölja påbörjade sats ningar och arbeta uthålligt med att vara en attraktiv arbetsgivare. EFFEKTIV ORGANISATION Arbetet med att ta fram en strategi för personal- och kompetensförsörjning fullföljs och ett IT-stöd för att effektivi sera uppföljning och utveckling av kompetens implementeras. I strategin fokuseras på att attrahera, rekrytera och engagera medarbetare. Insatser för att stärka möjligheten till intern karriär och utveckling är viktig. Arbetet med att införa optimerad beman ning inom vuxennämnden och Torshälla stads nämnd fortsätter och fullföljs under året. Under 2015 slutförs den första delen av Modigt medarbetarskap och då har samtliga medarbetare genomgått satsningen. Vidare ska verktyg och förhållningssätt i det vardagliga arbetet omsättas och tillsammans med Modiga idéer ska mötet med invånare, brukare och kunder förbättras. Arbetet med att trygga chef- och ledar försörjning, bland annat genom att möj liggöra ett hållbart ledarskap, fortsätter. Det innebär att krav och förväntningar ska ställas i relation till chefens villkor och resurser. Förutsättningarna för chefoch ledarskap ska genomlysas ur både kvalitativa och kvantitativa aspekter. Fortsatt hälsofokus Hälsoåret övergår till ett fortsatt arbete med att sätta medarbetares och chefers hälsa i fokus utifrån ett mer hälso främjande och förebyggande arbete. Personalförmånerna ska även gälla systematiska hälsokontroller och riktade hälsofrämjande insatser inom tunga eller hälsofarliga arbeten. Alla erbjuds att ta del av förmånen Grönt respass. Lönekartläggningen som sker under 2014 blir ytterligare en grund för fortsatt utveckling av den prestationsbaserade lönemodellen. Detta sker i enlighet med den långsiktiga lönestrategin och utvecklas utifrån den utvärdering som görs 2014. Måltidspersonal och social sekreterare får höjd lön genom en sär skild lönesatsning. En medarbetarenkät kommer att genomföras under hösten 2014 vilket ger ytterligare underlag både för kommungemensamma och förvalt ningsspecifika insatser. ORGANISATIONSINDIKATORER 24.Ledarskapsindex 27. Andel medarbetare med önskad sysselsättningsgrad Index201020112012201320142015 Inga nivåer för indikatorn finns framtagna för 2015 Kvinnor 69,086,070,070,0 Män 67,567,368,870,0 Totalt 68,767,869,670,0 28. Andel medarbetare som är födda utanför Norden 25.Medarbetarskapsindex Kvinnor 6,77,29,99,9 Män 8,69,97,77,7 Index201020112012201320142015 Totalt 7,07,78,18,19,09,5 Procent201020112012201320142015 Kvinnor 78,376,979,080,0 Män 77,877,678,080,0 Totalt 78,276,978,280,0 26. Andel medarbetare som upplever god hälsa Procent201020112012201320142015 Kvinnor 88,986,687,5 — Män 90,089,789,2 — 29. Andel medarbetare som är stolta över att arbeta inom Eskilstuna kommun Procent201020112012201320142015 Kvinnor 80,475,777,677,6 Män 79,077,776,376,3 Totalt 80,176,177,677,688,090,0 Totalt 89,187,388,0 92,093,094,0 39 MIL JÖ EFFEKTIV ORGANISATION & SA LLSBYG GNAD StrategiskaMHÄmål KULTUR NÄRING ARBETSMSL AR STABIL EKONOMI & FRITID SAMHÄ 0 10 20 En förutsättning för en stabil ekonomi är att ha god ordning på finanserna. LLSSKY 30 DD & 40 50 En god ekonomistyrning på alla nivåer är en förutsättning för att bedriva en bra verksamhet. Långsiktig planering och en stabil ekonomi gör det möjligt att satsa offensivt, hantera nya förutsättningar och klara konjunkturväxlingar. På både kort och lång sikt är det av y ttersta vikt att ha balans mellan intäkter och kostnader samt fokusera på driftkonsekvenser av investeringar och långsiktiga åtagan den. Varje generation ska bära sina kostnader, vilket kräver stort ansvarstagande och god budget disciplin. Alla verksamheter ska drivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Varor, t jänster och lokaler ska anskaffas affärsmässigt utifrån verksamheternas resursbehov och med miljömässigt och socialt ansvarstagande. Det ska finnas tydliga samband mellan resultat och resursåtgång. Skattepengarna ska användas för invånarnas bästa och alltid där de gör största möjliga nytta. Under mandatperioden prioriteras att stärka ledningens resultatfokus samt att förbättra resurs effektivisering av inköp och lokaler. Fokus 2015 för stabil ekonomi • Fullfölja införandet av besluts • Modern kommun – Minska administ •Agera långsiktigt ur koncern • Öka avtalstrohet. •Belysa driftkonsekvenser i samband med nyinvesteringar. stödssystem som underlag för kommunikation och styrning. 40 rationen inom kommunkoncernen. perspektiv och undvika kortsiktiga sparåtgärder. Strategiska mål För att uppnå en god ekonomistyrning krävs att ekonomin, som är ett medel för att nå målen, är integrerad med verk samheten och verksamhetsstyrningen. Styrsystemet är grunden för ekonomi styrning. För att förbättra stödet till ledningen har beslutsstödsystem med styrkort, HR-rapporter och ekonomisk uppföljning med prognos införts. Sys temet ska successivt kompletteras med processvisa rapporter. Genom att samla beslutsstöden i ett system får chefer en samlad bild av sina resultat. Under 2015 läggs stor kraft på att utveckla chefernas arbete med styrkortsmetodik. För att förbättra resurseffektiviseringen ska andelen inköp i det nya e-handels systemet öka. Fokus ligger även på att utveckla inköpsanalyser och att förbättra bemanningsplanering. Genom ökad avtalstrohet och noggrannare analyser av inköpta varor och tjänster kan både kvalitet som kostnadskontroll förbättras. Genom en aktiv bemanningsplanering säkras rätt kompetens och resurs när brukare och kunder efterfrågar den som mest. Modern kommun Arbetet inom ramarna för Modern kommun intensifieras. Syftet är att höja EFFEKTIV ORGANISATION kvaliteten i välfärdstjänsterna samtidigt som administrationen effektiviseras. Fram till 2017 ska 20 miljoner kronor sparas. Medlen ska tillföras de operativa verksamheterna. Utgångspunkten för effektiviseringen bör vara e-tjänster, standardisering av administrativa resurser och system, en översyn av ar betsuppgifter samt att utreda inom vilka områden gemensamt resursutnyttjande skapar effektivitet. Administrativa stor driftsfördelar ska identifieras och tas tillvara. De projekt som prioriteras under hösten 2014 kommer drivas under 2015 för att tillsammans spara motsvarande 10 miljoner kronor. Stort investeringsbehov Eskilstuna växer och under kommande år finns behov av stora investeringar. Förutom nytt badhus och ny arena finns behov av fortsatt utbyggnad. Det gäller investeringar i förskolor, äldreboenden, gruppboenden, kraftvärmeverk och spårvägsnät, med mera. Investeringsbe hoven kommer att anstränga ekonomin. ekonomiskt fördelaktigt att inrymmas i befintligt lokalbestånd än att bygga nytt. Detta för att hålla driftkonsekven ser av investeringar nere till förmån för personalresurser. Förändringar i fastighetsprocessen genomförs. Dessa innehåller bland annat förtydliganden i ansvarsfördelning samt införande av volymstudier som ett för stadium i processen. Energitjänsteupphandling görs på hela kommunens fastighetsbestånd. Även bolagskoncernen gör en upphandling på betydande delar av beståndet. Energi besparingen ska uppgå till minst 25 procent inom fyra år. Eskilstuna kom mun uppfyller kraven på god ekonomisk hushållning genom att ha en ekonomi i balans, en effektiv organisation samt en hög måluppfyllelse inom hållbar utveckling. Det är viktigt att löpande fokusera på driftkonsekvenserna av planerade investeringar samt att ha hög press på lokaleffektiviseringar inom det befintliga beståndet. Innan nybyggnation sker ska en prövning alltid göras om det är mer ORGANISATIONSINDIKATORER 30. Resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag i genomsnitt under mandatperioden Procent201020112012201320142015 Resultat 4,83,53,53,92,52,5 31. Nämnder och bolag ska ha en ekonomi i balans 33. Avtalstrohet vid inköp Procent201020112012201320142015 Totalt 6276767580 34.Lokaleffektivitet Procent201020112012201320142015 Antal201020112012201320142015 Kvm per elev i grundskolan Nämnder 8/88/95/95/99/99/9 Bolag 4/54/53/54/65/55/5 Kvm per elev i gymnasiet 22221818 Kvm per årsarbetare 94939393 16161515 32. Självfinansieringsgrad av investeringar Procent201020112012201320142015 12797 10987 90114 41 EKONOMISK PLAN 2015-2017 EKONOMISK PLAN 2015 - 2017 Samhällsekonomisk utveckling Svensk ekonomi har startat bra 2014. Utsikterna inför framtiden är ljusa. Tillväxten i omvärlden får allt bättre fart vilket bidrar till att Sveriges BNP beräknas växa med 3 procent både 2014 och 2015. Förbättrade förutsätt ningar för den svenska exporten gör att både industrins och övriga näringslivets investeringar dras upp. Ökade lagerinvesteringar i industrin och handeln bidrar till att förstärka efterfrågan. Hushållens konsumtionsutgifter förväntas växa samtidigt som sparandet minskar. Det ger ytterligare draghjälp till den svenska ekonomin. Till växten beror till största del på inhemsk efterfrågan, efter som konsumtion och investeringar växer snabbt. Åter hämtningen på viktiga svenska exportmarknader som till exempel euroområdet bedöms fortsatt svag. Sysselsättningen fortsätter öka och under hösten 2014 väntas läget på den svenska arbetsmarknaden att förbätt ras med minskad arbetslöshet som följd. Den ökade sys selsättningen medför tillväxt i skatteunderlaget men den mycket låga inflationen begränsar tillväxten. För 2015 och 2016 förutspår SKL en konjunkturell återhämtning som leder till stor sysselsättningsökning och fallande arbetslöshet till under 7 procent. Priser och löner utvecklas långsammare än normalt. I takt med att resursutnyttjandet stiger, ökar också prisoch löneökningstakten. År 2017 räknar SKL med att arbetsmarknaden har nått balans, med svagare sysselsätt ningstillväxt och avtagande löneökningstakt som följd. Utvecklingen i Eskilstuna Under år 2013 ökade antalet invånare i Eskilstuna med 964 personer. Under det första kvartalet år 2014 visar preliminära uppgifter att antalet invånare ökat med 363 personer, där invandringsöverskottet svarade för 27 pro cent (99 personer). Enligt arbetsförmedlingen minskade antalet arbetslösa från april 2013 till april 2014 med 111 personer. Andelen arbetslösa (öppet + program) av befolkningen (16 - 64 år) är därmed 13,8 procent, vilket kan jämföras med motsvarande uppgift för riket som är 8 procent. Särskilt hög är arbetslösheten bland ungdomar (18 - 24 år) och utrikes födda, där andelarna uppgår till 23,8 respektive 32,4 procent. Motsvarande uppgifter för riket är 14,6 respektive 20,3 procent. För Eskilstuna står kvinnor för hela minskningen av arbetslösheten medan männens arbetslöshet ligger på konstant nivå. Den korta arbetslösheten har sjunkit medan de som varit arbetslösa i mer än två år har ökat. Ekonomiskt läge 2014 Kommunens ekonomi är fortfarande stabil men resultat nivån ligger på lägre nivå än föregående år. Kommunens prognostiserade resultat för 2014 uppgår till 84 miljoner kronor vilket innebär att vi uppnår årets mål och utgör 1,6 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. 42 Det långsiktiga målet är 2,5 procent. Nämnderna prog nostiserar ett underskott mot budget med 50 miljoner kronor. Det är arbetsmarknads- och familjenämndens underskott som är mest alarmerande. Det är 8 av 11 nämnder och 6 av 6 bolag som prog nostiserat en budget i balans. Inom bolagskoncernen rapporterar ingen avvikelse mot budgeterat resultat. F örändringar i ekonomiska förutsättningar Skatteintäkter och generella statsbidrag SKL:s bedömning i april 2014 är att skatteunderlaget ökar med 3,4 procent under 2014 och med 4,7 p rocent för 2015. Totalt för perioden 2013 till 2017 räknar SKL med en ökningstakt på 23,9 procent v ilket är u ngefär lika som regeringens bedömning. Befolkningsföränd ringen i Eskilstuna beräknas uppgå till 900 personer år 2014 och beräknas ge ett tillskott på 39 miljoner kronor. En förutsättning för att uppnå och bevara en god eko nomisk hushållning är att följsamheten är god mellan löpande intäkter och kostnader. Prognosen för 2014 visar att nettokostnaderna ökar med 4,9 procent medan skatte intäkterna ökar med 3,1 procent. Beräkningarna bygger på att alla nämnder klarar sina effektiviseringskrav och har en budget i balans. Finansnetto och finansiell ställning Finansnetto år 2015 är budgeterade till minus 17 miljo ner kronor. I finansnetto ingår, förutom de finansiella kostnaderna och intäkterna även utdelningen från kom munens helägda bolag. Budgeten för räntekostnaderna bygger på att riks bankens reporänta ligger på 1,35 procent vid 2015 års slut, att Stibor 90 ligger på 1,60 procent i genomsnitt under 2015 samt att räntemarginalerna från finans instituten förblir oförändrade. Marknadsmässig borgens- och ränteavgift, tas ut på samt liga nya och äldre lån som innehas av bolagskoncernen. Internbanken fastställer löpande nivån på dessa avgifter. För 2015 uppgår dessa till 28 miljoner kronor. Utdelningen från bolagskoncernen för 2015 beräknas till 5 miljoner. Investeringarna om 390 miljoner kronor och exploateringen om 60,4 miljoner kronor finansieras delvis genom upplåning. Nyupplåningen är beräknad på en volym om 200 mil joner kronor. Den är en konsekvens av att investerings budgeten och exploateringsbudgetens nivå överstiger budgeterat resultat plus kostnaderna för avskrivningarna. EKONOMISK PLAN 2015-2017 Hänsyn ska också tas till likvidavräkningarna på skatte intäkterna för tidigare år. Befolkningsförändringen påverkar nämndernas verksamheter Enligt den senaste befolkningsprognosen beräknas an talet barn i förskolan öka med 400 fram till 2019. Antalet elever i grundskolan prognostiseras öka med 1350 under perioden 2014 till 2019. Antalet elever i gymnasieskolan minskar under de närmaste året för att därefter börja öka från och med 2015. Från 2014 till 2018 beräknas elev antalet öka med 350 elever. De ändrade volymerna för friskolornas andel av elev antalet innebär ökade krav på omställningar för att möta aktuella behov. Modellen för förändring i elevantal resul terar i ökat anslag för barn och utbildningsverksamheten med 40 miljoner kronor för 2015. Ett ökat antal äldre innebär demografiskt tryck på äldre omsorgen, sammantaget ökar antalet äldre inom kom munen med cirka 1 300 personer fram till 2019. Detta kommer att ställa ökade krav på äldreomsorgen. Den demografiska resursfördelningsmodellen för äldre inne bär ökade anslag med 7,0 miljoner för 2015. Budgeten bygger på en befolkningsökning med 900 invånare. Prognosen för invånare, barn och elever upp dateras i samband med komplettering av årsplanen. Ekonomiska förutsättningar som påverkar nämndernas ramar Inflations- och löneförändringar Samtliga nämnders ramar räknas upp och kompenseras för beräknade löne- och prisökningar. Sammantaget är uppräkningen 2,3 procent. Kompensation för löneföränd ring sker senare i samband med lönerevision. Effektiviseringar Nämndernas ramar är minskade med ett årligt effektivi seringskrav på 0,6 procent. Effektivisering administration Kommunens administrativa kostnader behöver ses över. Utöver den 2015 höjda effektiviseringen om 0,6 procent ska den totala administrationen i organisationen minskas med 20 miljoner under en femårsperiod fram till och med 2017. Utgångspunkten för effektiviseringen bör vara e-tjänster, standardisering av administrativa rutiner och system, en översyn av arbetsuppgifter samt genom att utreda i vilka områden gemensamt resursutnyttjande ska par effektivitet. Arbetet påbörjades under 2013 och ska från och med 2014 minska de administrativa kostnaderna med 4 miljoner per år. Avsikten är att motsvarande resurser tillförs den operativa verksamheten. Vindkraft sänker elkostnader Under 2014 kommer kommunen att upphandla vindkraft. Kommunens årliga elkostnad beräknas kunna sänkas med 10 miljoner kronor. Under 2015 beräknas be sparingen bli 7,5 miljoner kronor och nämndernas ramar minskas i motsvarande mån. Internränta Internräntan är 4 procent för 2015, vilket är oförändrat mot 2014. Personalomkostnadspålägget Personalomkostnadspålägget är 39,56 procent, vilket är en sänkning med 0,76 procentenheter. Pensionsskulden De årliga pensionsutbetalningarna beräknas för 2015 till 87 miljoner kronor. Effektiviseringstryck och miljöavgifter på inköp, personbilar och flygresor Tidigare beslutade miljöavgifter kvarstår med 1000 kronor per personbil och månad, 20 procent på flygkostnader vid köp inom avtal och 40 procent på flygresor som köps utanför avtal. Effektiviseringsavgift med 5 procent kvar står för inköp utanför avtal i aktuella produktgrupper. Demografi – barn och utbildningsverksamheten Alla utförare av förskola och grundskola i Eskilstuna får från och med 2013 en skolpeng beräknade utifrån gemensamma principer. Skolpengen beslutas av kom munfullmäktige i slutet av november. Förskolorna och skolorna ersätts varje månad utifrån mätningar av antalet barn och elever. För 2015 har det avsatts 40 miljoner kronor för att täcka kostnaderna för fler barn och elever i förskolan och skolorna. Demografi – äldre och personer med funktionsnedsättning Modellen för äldre innebär att Vuxennämnden tillförs 6 miljoner och Torshälla stads nämnd 1 miljon kronor. Vuxennämnden tillförs 16,5 miljoner kronor för att möta det ökande antalet personer med funktionsnedsättning. Driftkonsekvenser som följd av investeringar och andra beslut Från och med 2013 fördelas inte kapitalkostnader till respektive nämnd i Årsplan. Istället görs en central reser vering av de godkända kapitalkostnaderna. Nämnderna tilldelas kapitalkostnader när investeringen färdigställts och aktiverats. För nya investeringar 2015 och helårs konsekvenser av tidigare års investeringar har 26,4 miljo ner kronor reserverats. Reserven för skolpeng på barn- och utbildningsförvaltningen har avvecklats Reserven för skolpengen på 17,8 miljoner kronor i barnoch utbildningsförvaltningens reserv har avvecklats och skolpengen höjts med motsvarande pengar. Enligt beslut i kommunfullmäktige i april 2014 så har 6 miljoner kronor använts till gymnasiet. 43 EKONOMISK PLAN 2015-2017 Ökade kostnader för Kollektivtrafiken i länet För att täcka nya övergripande kostnader i länet tillförs stadbyggnadsnämnden 11,6 miljoner kronor i ökat anslag. Musikskola och fritidsgårdar Kultur- och fritidsnämnden tillförs 2 miljoner kronor för musikskolan och 0,5 miljoner kronor för fritidsgårdsverk samhet. IT-pedagogik Den tidigare satsningen på IT-pedagogik fortsätter 2015 med ytterligare 1 miljon kronor. Odling-AMA För flytt av odling till ny plats samt för utveckling av koncept och mottagande av barn från förskolor, skolor och försäljning av råvaror bland annat till kommunens måltidsverksamhet tillförs 2 miljoner kronor. Rättning av nationella prov Kommunen har erhållit 0,4 miljoner kronor i det gene rella statsbidraget från staten för rättning av nationella prov som läggs in i skolpengen till grundskolan. Ungas läsvanor Satsningen på ungas läsvanor i årskurs F-3 fortsätter och anslaget ökas med 4,5 till totalt 9,0 miljoner kronor. Gymnasiesärskolan Den nya gymnasiesärskolan tillförs 0,2 miljoner kronor i det generella statsbidraget från staten. Nya ekonomiska prioriteringar Vård på hemmaplan För att stärka och utveckla vård på hemmaplan, främst för barn och unga men även för vuxna missbrukare, till förs arbetsmarknad- och familjenämnden samt Torshälla stads nämnd 19 miljoner kronor. Jobb Genomförande av handlingsplan för jobb och förbättrat näringslivsklimat. Förstärkning inom bland annat yrkes utbildning och Komvux med 10 miljoner kronor. Förskolan Personalbemanningen och gruppernas storlek i förskolan ska utgå från elevernas behov och det pedagogiska uppdraget hos personalen. Förskolan tillförs 3,2 miljoner kronor. Grundskolan och gymnasieskolan Satsningen på höjda kunskapsresultat i skolan förstärks. Grundskolan och gymnasiet tillförs 8,7 respektive 7 mil joner kronor. Omsorg För att möjliggöra införande av optimerad bemanning och stärka kvaliteten i vården tillförs äldreomsorg och LSS 10 miljoner kronor. Kollektivtrafik Stadsbyggnadsnämnden tillförs 5 miljoner kronor för att behålla en attraktiv kollektivtrafik. Mathantverk Näringslivet som verkar med livsmedel som bas be höver utvecklas. Eskilstuna ska jobba för att etablera en del av det nationella resurscentrumet Eldrimner inom kommunen. Därför satsas 5 miljoner kronor. Koncerngemensam utveckling Kommunstyrelsen tillförs 2,4 miljoner kronor för kon cerngemensam inre utveckling. 44 Naturvårdsarbete För att stärka naturvårdsarbetet tillförs 1 miljoner kronor. Språkcentrum För att stödja den civila sektorns arbete med att främja goda kunskaper i svenska och engelska inrättas ett språkcentrum. Samordning och lokalbehov finansieras med max 1 miljon kronor. Grönt respass För att utveckla koncept kring grönt respass tillförs 0,5 miljoner kronor. Miljö- och räddningstjänstnämnden För att stärka bemanningen inom miljö- och räddnings tjänsten tillförs 0,9 miljoner kronor med tyngdpunkt på miljötillsyn. Folkhälsa Arbete med folkhälsa stärks med 0,5 miljoner kronor. Romer För att möjliggöra satsningen på ”brobyggare” tillförs kommunstyrelsen 0,5 miljoner kronor. Sommarjobb Sommarjobb erbjuds elever i grundskolans årskurs 9 samt gymnasieskolas årskurs 2. För att möjligöra detta tillförs ytterligare 2,5 miljoner kronor till den tidigare satsningen om 2 miljoner kronor. Kvinnojouren MOA Tillförs 0,4 miljoner kronor. Brottsofferjouren Tillförs 0,2 miljoner kronor. Härbärgesverksamhet Tillförs 0,1 miljon kronor Unesco För att utveckla verksamhet och samverkan med UNESCO-centret i Eskilstuna tillförs 0,1 miljon kronor. Finansiering av prioriteringar Försörjningsstöd minskas med 16 miljoner kronor. Genom att flytta hem vård på bortaplan sparas 10 miljo ner kronor. Kommunstyrelsens reserv för oförutsett minskas med 5 miljoner kronor. Synergier mellan bolagen och kommunen ger 3 miljoner kronor (1,5+1,5). EKONOMISK PLAN 2015-2017 Årets resultat Anläggningsinvesteringar Redovisade förutsättningar ger ett budgeterat resultatmål på 2,5 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag för år 2015. Prognostiserat genomsnittligt resultat för 2011-2014 uppgår till 2,5 procent, vilket når resultatmålet. Anläggnings investeringar Känslighetsanalys i kommunens budget 2015 Självfinanseringsgrad, procent Kommunkoncernens ekonomiska läge påverkas av ett antal yttre faktorer. Här redovisas en känslighetsanalys. Den visar vilka effekter på resultatet som förändringar av grundantaganden ger. miljoner kronor Känslighetsanalys i kommunbudget Utdebitering I krona +/- 181 Skatteunderlag I procentenhet +/- 49 Invånare 100 +/- 4,9 Personalkostnader I procentenhet +/- 40 Ränta I procentenhet +/- 5,5 Investeringar Investeringsvolymen för Eskilstuna kommun har under flera år legat på en hög nivå, runt 350 miljoner kronor per år. Budgeten för fastighets- och övriga anläggnings investeringar beräknas 2015 till 390 miljoner kronor. För 2016 är motsvarande belopp 509 miljoner. Utöver det till kommer anskaffning av inventarier i storleksordningen 60-70 miljoner som varje nämnd själv budgeterar. Under 2015 kommer 183 miljoner kronor att investeras i fastig heter. De enskilt största investeringsobjekten som kom mer att färdigställas under 2015-2019 är nya äldreboen den både i Torshälla och Eskilstuna, nya gruppboenden inom Vuxennämnden. Barn- och Utbildningsnämnden kommer dessutom att genomföra större byggnationer kopplat till Björktorpsskolan samt Skiftingehus. Andra större fastighetsinvesteringar avser upprustning av för skolor. Under 2015 kommer 206 miljoner kronor att investeras i övriga anläggningar, det vill säga gator, vägar, parker, kajer, idrottsplatser, fordon etc. Större investeringar inom denna del rör Munktellarenan, Munktellstaden, Sundby holm, ny bro Väster samt nytt växthus. Utöver dessa investeringar planeras för nytt badhus och arena. Hänsyn har tagits till de driftkonsekvenser som kan bli aktuella. Totalt beräknas investeringsutgiften 2015 till drygt 700 miljoner kronor. Anläggningarna kom mer att ägas av Eskilstuna kommunfastigheter AB. Den långsiktiga ambitionen för självfinansieringsgraden är att den ska uppgå till 90 procent. Investeringstrycket är så högt att nivån inte bedöms kunna uppnås under perioden. Självfinansieringsgraden för perioden 20152017 beräknas sammantaget uppgå till mellan 72 och 89 procent. Nettoinvestreringar, miljoner kronor Prognos 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 463 390 509 491 61 89 72 77 Exploatering av mark Den totala investeringen i markexploatering uppgår till 60 miljoner kronor för 2015. Eskilstuna växer och har behov av nya bostäder. Nya bostäder kommer att byggas i bland annat Snopptorp (Stålforsen), Djursta (Skiftinge), Slagsta (Orkestervägen) och i Torshälla (Bjällersta). Under 2015 planerar Eskils tuna Kommunfastigheter att bygga nya hyresbostäder bland annat i centrala Eskilstuna (Munktellstaden) och kvarteret Skolmästaren (f d Tunafors skola). Plan läggning för nya bostäder pågår i kvarteret Nithammaren, kvarteret Nätet, Odlaren (Trumtorp), Hällbybrunn och Hållsta. Markanvisning har gjorts för Slottskolans parke ring (Eskilshem 4:7 och 4:8). Detaljplanering pågår också för nya verksamhetsområden i Tuna Park och i Skiftinge. Utvecklingen av Eskilstuna Kombiterminal i Folkesta och Eskilstuna Logistikpark i Kjula är av strategisk betydelse för näringslivets och arbetsmarknadens utveckling. Den enskilt största exploateringen under de senaste åren är utbyggnaden i Eskilstuna Logistikpark. Här kommer byggnation av huvudgata samt viss teknisk försörjning att färdigställs 2014. Under 2015 kommer lokalgator samt övrig teknisk försörjning att byggas utifrån kundernas behov. Investeringstakten i Kjula är dock starkt beroende av exploateringsutvecklingen. Vid nyetablering av verksamheter och exploatering ställs krav som leder till en ökad hållbarhet samt att det strategiska målet attraktiv stad uppnås. För att bygga nya bostäder ställs krav på aktiva tak (solfångare, solceller eller växter). Energiförbrukningen i nya byggnader ska vara högst 60 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Budgetreserver på alla nivåer I en föränderlig värld är det omöjligt att förutse alla händelser. För att uppnå en ekonomi i balans på alla nivåer i organisationen krävs budgeterade reserver och handlingsberedskap för väntade och oväntade händelser. Budgetreserven behöver anpassas till osäkerhets faktorerna i respektive verksamhet och bör uppgå till minst 1 procent av respektive enhets nettobudget. En reserv ökar förutsättningarna för att kunna hantera oförutsägbara händelser vilket är särskilt angeläget i rådande ekonomiska läge. 45 EKONOMISK PLAN 2015-2017 Avslutande ekonomiska kommentarer ligheter. Samtliga stödprocesser kommer att arbeta med att hämta hem effektiviseringsmöjligheter. Ett särskilt hemtagningskrav om 20 miljoner under en femårsperiod är fastställt. Under det senaste året har osäkerheter i den internatio nella konjunkturen successivt minskat. Den ekonomiska utvecklingen är fortfarande svag i många av de syd europeiska länderna. Det har gjort att återhämtningen i Sverige skett i långsam takt. Vårens konjunktursignaler har dock varit mer positiva än negativa. Tillväxten i Sveriges 20 viktigaste exportländer beräknas öka med 1 procent det kommande året. SKL pekar på en arbetslös het om 8 procent hösten 2014. Jämviktsnivån i sysselsätt ning nås först 2017. För att stärka ekonomistyrningen är det av största vikt att alla enheter den 20 december har godkända verksam hetsplaner med styrkort och budget fastställda. Fortsatt god intäkts- och kostnadskontroll samt stärkt resultat styrning är prioriterat. Styrkorten börjar växa fram och genom dem följs resultatdrivande nyckeltal som påverkar verksamhetsresultaten. Det är viktigt att styrkorten ut vecklas så att de utgör en naturlig grund för löpande styrning av enheter och för dialog på arbetsplatsträffar. Kommunkoncernens långtidsplan Sveriges kommuner och Eskilstuna prognostiseras ha ökade skatteintäkter under perioden. De beräknas dock inte svara upp mot det successivt ökade demografiska trycket och kommunens pris- och löneökningar. Lång tidsprognosen visar på ett högt demografiskt tryck på de kommande två mandatperioderna. Det blir framför allt fler barn i grundskolorna och äldre över 85 år. För att klara detta, krävs enligt denna rapport, ett årligt effektivi seringskrav om 0,6 – 0,7 procent, en årlig resultatnivå om ca 2,5 procent, god intäkt och kostnadskontroll samt ett kollektivt ansvarstagande och god budgetdisciplin på alla enheter. Här betonas också vikten av att pressa investeringsnivåerna med fokus på driftskonsekvensen av investeringarna. Smartare arbetssätt Fortsatt kostnadstryck på den kommunala organisationen ökar kraven på lokaleffektiviseringar, affärsmässighet, förmåga att följa ramavtal vid inköp samt optimal beman ning av verksamheterna. Att ta tillvara på effektiviserings möjligheter genom bland annat e-tjänster, ny teknik, smartare arbetssätt och samverkan såväl internt som externt är av vikt. Den generella effektiviseringsnivån uppgår till 0,6 procent. Under året kommer särskild upp märksamhet ges åt administrativa effektiviseringsmöj 46 Eskilstuna fortsätter att växa vilket gör att investerings trycket är mycket högt. Trots hårda prioriteringar är självfinansieringsgraden på investeringar de två närmaste åren 89 respektive 72 procent. Detta beror på höga investeringsvolymer och medför att nyupplåningen för 2015 beräknas uppgå till ca 200 miljoner kronor. De långsiktiga driftkonsekvenserna av investeringarna be aktas fortlöpande inför nya investeringsbeslut. Eskilstuna närmar sig nu kulmen av kostnader för den äldre pen sionsskulden. I förtid har 254 miljoner kronor betalats av för att kapa toppen på pensionsskulden. Att beakta driftkonsekvenser för investeringar och pensionsskuld är en förutsättning för en ansvarsfull bedömning av investe ringsnivån. Ekonomisk hushållning Den stärkning av soliditeten som skett de senaste åtta åren gör att kommunkoncernen vilar på en stabil grund. Den successiva förändringen i rating från D- till A-nivå är också en indikation på det. Den ekonomiska planen 2015-2017 bygger på en successiv återhämtning av konjunkturen och att inga större bakslag kommer. Den prognostiserade ökningen av skatteintäkterna räcker dock inte fullt ut för att svara upp mot kostnadsutvecklingen i verksamheterna. Resultatnivån för 2015 är 2,5 procent. EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING FÖRUTSÄTTNINGAR Utdebitering Folkmängd 1/11 året före Inflationspåslag Internränta Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 22,18 99 692 2,3 % 4,0 % 22,13 100 492 2,3 % 4,0 % 22,13 101 392 2,3 % 4,0 % 22,13 102 192 2,5 % 4,0 % 22,13 102 992 2,7 % 4,0 % KOMMUNALSKATT OCH GENERELLA BIDRAG (mnkr) Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Kommunalskatt Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/-avgift Strukturbidrag LSS-utjämning Slutreglering tidigare år Kommunal fastighetsavgift 3 747,4 1 012,6 108,4 44,9 23,9 5,5 - 21,8 152,1 3 820,9 1 048,9 149,9 23,1 10,4 10,9 11,6 152,7 4 021,0 1 089,4 151,1 9,2 10,5 19,2 0,0 152,7 4 229,0 1 131,2 152,3 - 20,2 10,5 19,3 0,0 152,7 4 436,2 1 172,6 153,5 - 48,8 10,6 19,5 0,0 152,7 Summa 5 073,0 5 228,4 5 453,1 5 674,8 5 896,3 3,1 % 4,3 % 4,1 % 3,9 % Utveckling i % FINANSNETTO (mnkr) Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Finansiella intäkter Finansiella kostnader Utdelning kommunala bolag 82,7 -107,1 9,1 87,1 -107,0 9,0 91,1 -113,2 5,0 94,8 -126,6 5,0 97,1 -138,9 5,0 Summa -15,3 -10,9 -17,1 -26,8 -36,8 Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Verksamhetens driftnetto Reavinster Avskrivningar -4 734,8 11,0 -160,5 -4 936,1 9,9 -197,8 -5 090,6 -5 284,5 -5 481,2 -209,1 -220,8 -231,5 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD -4 884,3 -5 124,0 -5 299,7 -5 505,3 -5 712,7 5 073,0 -15,3 173,4 -11,0 162,4 5 228,4 -10,9 93,5 -9,9 83,6 -47,5 5 453,1 -17,1 136,3 0,0 136,3 -40,5 5 674,8 -26,8 142,7 0,0 142,7 5 896,3 -36,8 146,8 0,0 146,8 Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 3,2 % 1,6 % 2,5 % 2,5 % 2,5 % RESULTATRÄKNING (mnkr) Skatteintäkter och generella statsbidrag Finansnetto Årets resultat Reavinster Årets resultat enligt balanskravet Användning av AFA-pengar RESULTATMÅL Årlig måluppfyllelse, % 47 EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING DRIFTBUDGET 2015 NETTOKOSTNADER (mnkr) Nämnder Kommunstyrelsen Arbetsmarknads- och familjenämnden Barn- och utbildningsnämnden Kommunrevisionen Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och räddningstjänstnämnden Stadsbyggnadsnämnden Torshälla stads nämnd Valnämnden Vuxennämnden Överförmyndarnämnden Budget 2015 271,1 630,2 1 683,6 2,1 229,4 67,9 330,7 303,6 0,6 1 267,7 8,1 4 795,0 ÖVRIGA KOMMUNGEMENSAMMA KOSTNADER UNDER KOMMUNSTYRELSEN Budget 2015 Fastighetsenheten (KLK) Mark- och fastighetsenheten (KLK) Friskolor Skaderegleringsutgifter Pensionsutbetalningar (netto) Pålägg på inköp Miljöavgifter på personbilar och flyg Statsbidrag förskola Internränta PO-pålägg 9,1 3,4 267,2 2,0 87,0 -3,4 -2,0 -34,7 -141,1 -5,1 Summa verksamhetens driftnetto 48 Förändringar 2015 206,8 5,4 2,2 2,0 3,0 2,5 15,0 59,1 2,5 5,0 1,0 26,4 10,0 -40,5 36,8 -8,0 -7,5 0,6 5 299,7 mnkr KOMMUNSTYRELSEN271,1 Ingående budget 2014 276,1 Ramförändringar0,7 Effektiviseringskrav, grund 0,5% -1,0 Inflation exklusive löneökningar 2,8 Minskning av PO med 0,76 procentenheter -1,1 Beslutade verksamhetsförändringar Läsning F-3 4,5 4,5 Politiska prioriteringar 7,5 Förändrat effektiviseringskrav -0,2 Naturvårdsarbete1,0 Språkcentrum, lokal och samordnare 1,0 Mathantverk - Nationellt resurceentrum, näringslivssatsning 5,0 Folkhälsoarbete0,5 Romer - Satsning på ”brobyggare” 0,5 Unecsco - utvecka och samverka med UNESCO-centret i Eskilstuna 0,1 Brottsofferjour0,2 Synergier mellan bolagen och kommun -3,0 Koncerngemensam utveckling 2,4 Engångsanslag-17,7 Modigt medarbetarskap -5,5 Högskolan utöver samhällskontraktet -0,7 Prioritering skola - kommunstyrelsen -1,0 Integration, AFA-pengar 2013 -2,5 Handlingsplan Näringsliv & arbete, AFA-pengar 2013 -8,0 ARBETSMARKNADS- OCH FAMILJENÄMNDEN Ingående budget 2014 Budgetregleringsposter: Löneökningar KS allmänna Ekologisk utveckling Grön omställning Näringslivsutveckling Ortsutveckling Reserv - oförutsett Demografi - utbildning Kretsloppspark Spetssamverkan Mälardalens högskola Fältarbetare - ungdomar Kapitalkostnader - nya investeringar och helårseffekt tidigare år Större framtida investeringar Användning av AFA-pengar från 2013 Reserv trainee Projekt minskad adm Lägre elkostnader Omlastningscentral EKONOMISKA DRIFTRAMAR PER NÄMND 630,2 694,0 Ramförändringar-2,8 Effektiviseringskrav, grund 0,5% -2,5 Inflation exklusive löneökningar 2,4 Minskning av PO med 0,76 procentenheter -2,7 Beslutade verksamhetsförändringar 0,0 Politiska prioriteringar 8,2 Förändrat effektiviseringskrav -0,5 Vård på hemmaplan, missbruk och barn och unga 17,1 Utbildningsförstärkning inom yrkesutbildning och komvux samt sociala jobbinsatser 10,0 Odling - Flytt till ny plats samt utveckling av koncept 2,0 Sommarjobb för elever i åk 9 samt gymn åk 2 2,5 Vård externa placeringar -9,0 Minsking av försörjningsstöd -14,4 Kvinnojouren MOA 0,4 Härbergsverksamhet0,1 Engångsanslag-69,2 Jobbcoaching-1,0 Vård barn och unga KÅP 2013 -2,6 Yrkesutbildning för försörjningsstödstagare -1,2 Flytt av projektpengar från AMF, lönekostnader -54,4 Vård barn, unga och vuxna, AFA-pengar 2013 -9,0 Ingus, AFA pengar 2013 -1,0 EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING Förändringar 2015 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Anslagsfinansierad ram Ingående budget 2014 (anslagsfinansierad) Ramförändringar (anslagsfinansierad) Effektiviseringskrav, grund 0,5% Inflation exklusive löneökningar Minskning av PO med 0,76 procentenheter Överföring av reserv för skolpeng till KS gem mnkr 1 683,6 319,6 339,4 -19,7 -1,7 0,8 -1,0 -17,8 Beslutade verksamhetsförändringar (anslagsfinansierad) Politiska prioriteringar (anslagsfinansierad) Förändrat effektiviseringskrav 0,0 -0,3 -0,3 Engångsanslag (anslagsfinansierad) Den nya gymnasiesärskolan 0,2 0,2 Förskola (skolpeng) Ingående budget 2014 (förskola skolpeng) Ramförändringar (förskola skolpeng) Effektiviseringskrav, grund 0,5% Inflation exklusive löneökningar Flytt av skolpeng fristående verksamheter till KS gem. Minskning av PO med 0,76 procentenheter 439,4 516,6 -79,4 -2,2 2,3 -77,4 -2,1 Beslutade verksamhetsförändringar (förskola skolpeng) Politiska prioriteringar (förskola skolpeng) Förändrat effektiviseringskrav Stärka resurserna i förskola 0,0 2,2 -0,4 2,6 Engångsanslag (förskola skolpeng) 0,0 Grundskola (skolpeng) Ingående budget 2014 (grundskola skolpeng) Ramförändringar (grundskola skolpeng) Effektiviseringskrav, grund 0,5% Inflation exklusive löneökningar Flytt av skolpeng fristående verksamheter till KS gem. Minskning av PO med 0,76 procentenheter 660,0 799,7 -146,6 -3,3 3,4 -144,0 -2,7 Beslutade verksamhetsförändringar (grundskola skolpeng) 1,0 Grundskolepeng, rättning nationella prov 0,2 IT-pedagogik0,8 Politiska prioriteringar (grundskola skolpeng) Förändrat effektiviseringskrav Stärka kunskapsresultaten i skolan 5,9 -0,7 6,6 Engångsanslag (grundskola skolpeng) 0,0 Gymnasiet (skolpeng) Ingående budget 2014 (gymnasiet skolpeng) Ramförändringar (grundskola skolpeng) Effektiviseringskrav, grund 0,5% Inflation exklusive löneökningar Flytt av skolpeng fristående verksamheter till KS gem. Minskning av PO med 0,76 procentenheter Beslutade verksamhetsförändringar (gymnasiet skolpeng) Höjning av skolpeng gymnasiet (beslut kf april 2014) 264,6 298,1 -44,3 -1,3 1,3 -43,3 -1,0 5,1 5,1 Politiska prioriteringar (gymnasiet skolpeng) Förändrat effektiviseringskrav Stärka kunskapsresultaten i skolan 5,7 -0,3 6,0 Engångsanslag (gymnasiet skolpeng) 0,0 Förändringar 2015 mnkr KOMMUNREVISIONEN2,1 Ingående budget 2014 2,1 Ramförändringar0,0 Inflation exklusive löneökningar 0,0 Beslutade verksamhetsförändringar 0,0 Politiska prioriteringar 0,0 Engångsanslag0,0 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Ingående budget 2014 229,4 228,9 Ramförändringar-0,8 Effektiviseringskrav, grund 0,5% -1,1 Inflation exklusive löneökningar 0,8 Minskning av PO med 0,76 procentenheter -0,5 Beslutade verksamhetsförändringar 0,0 Politiska prioriteringar 2,3 Förändrat effektiviseringskrav -0,2 Musikskolan2,0 Fritidsgårdsverksamhet0,5 Engångsanslag-1,0 EM i friidrott -1,0 MILJÖ- OCH RÄDDNINGSTJÄNSTNÄMNDEN Ingående budget 2014 67,9 67,5 Ramförändringar-0,5 Effektiviseringskrav, grund 0,5% -0,1 Inflation exklusive löneökningar -0,1 Minskning av PO med 0,76 procentenheter -0,3 Beslutade verksamhetsförändringar Politiska prioriteringar Förändrat effektiviseringskrav Stärka bemaningen 0,0 0,9 0,0 0,9 Engångsanslag0,0 Gemensam Första insatsperson i Kvicksund STADSBYGGNADSNÄMNDEN330,7 Ingående budget 2014 320,3 Ramförändringar10,2 Effektiviseringskrav, grund 0,5% -1,4 Inflation exklusive löneökningar 0,5 Kollektivtrafiken, gemensamma kostnader i länet 11,6 Minskning av PO med 0,76 procentenheter -0,5 Beslutade verksamhetsförändringar Politiska prioriteringar Förändrat effektiviseringskrav Behålla en attraktiv kollektivtrafik Grönt respass 0,0 5,2 -0,3 5,0 0,5 Engångsanslag-5,0 Underhåll gator, AFA-pengar 2013 -5,0 49 EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING Förändringar 2015 TORSHÄLLA STADS NÄMND Anslagsfinansierad ram Ingående budget 2014 (anslagsfinansierad) mnkr 303,6 188,2 194,4 Ramförändringar (anslagsfinansierad) Effektiviseringskrav, grund 0,5% Inflation exklusive löneökningar Demografi äldre Minskning av PO med 0,76 procentenheter 0,1 -0,9 0,7 1,0 -0,7 Beslutade verksamhetsförändringar (anslagsfinansierad) 0,0 Politiska prioriteringar (anslagsfinansierad) Förändrat effektiviseringskrav Vård på hemmaplan, missbruk och barn och unga Vård och omsorg, äldre Vård externa placeringar Minsking av försörjningsstöd 0,1 -0,2 1,9 1,0 -1,0 -1,6 Engångsanslag (anslagsfinansierad) Vård barn och unga KÅP 2013 Underhåll gator, AFA-pengar 2013 Vård barn, unga och vuxna, AFA-pengar 2013 -6,4 -0,4 -5,0 -1,0 Förskola (skolpeng) Ingående budget 2014 (förskola skolpeng) Ramförändringar (förskola skolpeng) Effektiviseringskrav, grund 0,5% Inflation exklusive löneökningar Löneökningar 2014, helårskonsekvens Minskning av PO med 0,76 procentenheter 43,3 43,3 -0,2 -0,2 0,2 -0,2 Beslutade verksamhetsförändringar (förskola skolpeng) Politiska prioriteringar (förskola skolpeng) Förändrat effektiviseringskrav Stärka resurserna i förskola 0,0 0,2 0,0 0,2 Engångsanslag (förskola skolpeng) 0,0 Grundskola (skolpeng) Ingående budget 2014 (grundskola skolpeng) Ramförändringar (grundskola skolpeng) Effektiviseringskrav, grund 0,5% Inflation exklusive löneökningar Minskning av PO med 0,76 procentenheter 72,1 71,6 -0,3 -0,4 0,4 -0,3 Förändringar 2015 mnkr VUXENNÄMNDEN1 267,7 Ingående budget 2014 1 249,3 Ramförändringar12,1 Effektiviseringskrav, grund 0,5% -6,2 Inflation exklusive löneökningar 2,2 Demografi äldre 6,0 Demografi - personer med funktionsnedsättning 16,5 Minskning av PO med 0,76 procentenheter -6,4 Beslutade verksamhetsförändringar Politiska prioriteringar Förändrat effektiviseringskrav Vård och omsorg, äldre 0,0 7,8 -1,2 9,0 Engångsanslag-1,5 Funktionsnedsatta, AFA-pengar 2013 -1,5 ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN8,1 Ingående budget 2014 7,9 Ramförändringar0,2 Effektiviseringskrav, grund 0,5% 0,0 Inflation exklusive löneökningar 0,2 Beslutade verksamhetsförändringar 0,0 Politiska prioriteringar 0,0 Engångsanslag0,0 SUMMA NÄMNDERNA Förändringar 2015 4 795,0 mnkr Beslutade verksamhetsförändringar (grundskola skolpeng) 0,2 IT-pedagogik0,1 Grundskolepeng, rättning nationella prov 0,1 Ingående budget 2014 Politiska prioriteringar (grundskola skolpeng) Förändrat effektiviseringskrav Stärka kunskapsresultaten i skolan 0,6 -0,1 0,7 Beslutade verksamhetsförändringar 0,0 Politiska prioriteringar 0,0 Engångsanslag0,0 Engångsanslag (grundskola skolpeng) 0,0 FASTIGHETSENHETEN (KLK) MARK OCH FASTIGHET (KLK) VALNÄMNDEN0,6 Ingående budget 2014 4,5 Ramförändringar0,0 Inflation exklusive löneökningar Beslutade verksamhetsförändringar Politiska prioriteringar 0,0 0,0 Engångsanslag-3,9 Justering valår -3,9 50 9,1 9,1 3,4 Ingående budget 2014 5,9 Beslutade verksamhetsförändringar Politiska prioriteringar 0,0 0,0 Engångsanslag-2,5 Logistik driftbidrag -2,5 EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING Förändringar 2015 FRISKOLOR (KS-GEM) Förskola (skolpeng) Ingående budget 2014 (förskola skolpeng) Ramförändringar (förskola skolpeng) Effektiviseringskrav, grund 0,5% Inflation exklusive löneökningar Flytt av skolpeng fristående verksamheter till KS gem. Minskning av PO med 0,76 procentenheter Beslutade verksamhetsförändringar (förskola skolpeng) Politiska prioriteringar (förskola skolpeng) Förändrat effektiviseringskrav Stärka resurserna i förskola Engångsanslag (förskola skolpeng) Grundskola (skolpeng) Ingående budget 2014 (grundskola skolpeng) Ramförändringar (grundskola skolpeng) Effektiviseringskrav, grund 0,5% Inflation exklusive löneökningar Flytt av skolpeng fristående verksamheter till KS gem. Minskning av PO med 0,76 procentenheter mnkr 267,2 77,3 77,0 -0,4 0,4 77,4 -0,4 0,0 0,3 -0,1 0,4 0,0 144,9 143,4 -0,7 0,7 144,0 -0,6 Beslutade verksamhetsförändringar (grundskola skolpeng) 0,2 IT-pedagogik0,1 Grundskolepeng, rättning nationella prov 0,1 Politiska prioriteringar (grundskola skolpeng) Förändrat effektiviseringskrav Stärka kunskapsresultaten i skolan 1,3 -0,1 1,4 Engångsanslag (grundskola skolpeng) 0,0 Gymnasiet (skolpeng) Ingående budget 2014 (gymnasiet skolpeng) Ramförändringar (gymnasiet skolpeng) Effektiviseringskrav, grund 0,5% Inflation exklusive löneökningar Flytt av skolpeng fristående verksamheter till KS gem. Minskning av PO med 0,76 procentenheter 45,0 43,1 -0,2 0,2 43,3 -0,2 Beslutade verksamhetsförändringar (gymnasiet skolpeng) Effektiviseringar nya gymnasieskolan Höjning av skolpeng gymnasiet (beslut kf april 2014) 0,9 Politiska prioriteringar (gymnasiet skolpeng) Förändrat effektiviseringskrav Stärka kunskapsresultaten i skolan 1,0 0,0 1,0 Engångsanslag (gymnasiet skolpeng) 0,0 Förändringar 2015 ÖVRIGA KOMMUNGEMENSAMMA KOSTNADER mnkr 225,0 Skaderegleringsutgifter2,0 Pensionsutbetalningar (netto) 87,0 Pålägg på inköp -3,4 Miljöavgifter på personbilar och flyg -2,0 Statsbidrag förskola -34,7 Intern ränta -141,1 PO-pålägg-5,1 Budgetregleringsposter: Löneökningar206,8 KS allmänna 5,4 Ekologisk utveckling 2,2 Grön omställning 2,0 Näringslivsutveckling3,0 Ortsutveckling2,5 Reserv oförutsett 15,0 Reserv demografi 59,1 Kretsloppspark2,5 Spetssamverkan Mälardalens högskola 5,0 Fältarbetare - ungdomar 1,0 Kapitalkostnader - nya investeringar och helårseffekt tidigare år 26,4 Större framtida investeringar 10,0 Användning av AFA-pengar från 2012 0,0 Användning av AFA-pengar från 2013 -40,5 Projekt minskad administration -8,0 Lägre elkostnader -7,5 Traineeprojekt - fler i jobb 36,8 Ingående budget 2014 0,0 Flytt av projektpengar från AMF, lönekostnader 54,4 Minskade lönekostnader -22,1 Minskade försörjningsstödskostnader -8,5 Reserv Trainee-projektet, AFA-pengar 13,0 Omlastningscentral0,6 Nya politiska prioriteringar 0,0 SUMMA VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER 5 299,7 0,9 51 EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING BALANSRÄKNING (mnkr) Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Fastigheter och inventarier Bidrag till statlig infrastruktur 3 704,4 119,1 3 891,8 119,1 4 207,8 119,1 4 534,1 119,1 4 814,6 119,1 Aktier och andelar Räntebärande långfristiga fordringar Finansiella anläggningstillgångar 58,0 1 352,6 1 410,6 58,0 1 352,6 1 410,6 58,0 1 352,6 1 410,6 58,0 1 352,6 1 410,6 58,0 1 352,6 1 410,6 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 5 234,1 5 421,5 5 737,5 6 063,8 6 344,3 Förråd m.m. Övriga kortfristiga fordringar Kassa och bank 141,9 1 371,4 12,9 185,8 1 417,6 12,9 199,0 1 413,9 12,9 182,4 1 413,9 12,9 182,4 1 413,9 12,9 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 1 526,2 1 616,3 1 625,8 1 609,2 1 609,2 SUMMA TILLGÅNGAR 6 760,3 7 037,8 7 363,3 7 673,0 7 953,5 Eget kapital vid årets början Årets förändring av eget kapital 2 222,6 173,4 2 396,0 83,6 2 479,6 136,3 2 615,9 142,7 2 758,6 146,8 EGET KAPITAL 2 396,0 2 479,6 2 615,9 2 758,6 2 905,4 85,2 85,2 85,2 85,2 85,2 178,1 178,1 178,1 178,1 178,1 Långfristiga lån Långfristiga skulder 2 022,7 2 022,7 2 216,6 2 216,6 2 405,8 2 405,8 2 572,8 2 572,8 2 706,5 2 706,5 Kortfristiga lån Övriga kortfristiga skulder Kortfristiga skulder 1 190,0 973,5 2 163,5 1 190,0 973,5 2 163,5 1 190,0 973,5 2 163,5 1 190,0 973,5 2 163,5 1 190,0 973,5 2 163,5 SKULDER 4 186,2 4 380,1 4 569,3 4 736,3 4 870,0 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 6 760,3 7 037,8 7 363,3 7 673,0 7 953,5 Pensionsavsättning AVSÄTTNINGAR NYCKELTAL Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Nettokostnadernas (exkl avskr.) andel av skatteintäkter och generella statsbidrag Finansnettots andel av skatteintäkter Andel av skatteintäkter disponibla för investeringar 93,1% 0,3% 6,6% 94,4% 0,2% 5,4% 93,4% 0,3% 6,3% 93,2% 0,4% 6,4% 93,1% 0,5% 6,4% Årets resultat Kassaflöde (förändring räntebärande tillgångar och skulder) 173,4 -256 83,6 -194 136,3 -189 142,7 -167 146,8 -134 Soliditet 35,4% 35,2% 35,5% 36,0% 36,5% 52 EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING FINANSIERINGSANALYS (mnkr) Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 173,4 160,5 8,8 0,0 83,6 197,8 0,0 0,0 136,3 209,1 0,0 0,0 142,7 220,8 0,0 0,0 146,8 231,5 0,0 0,0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 325,2 281,4 345,4 363,5 378,3 +/+/+/- -50,1 0,0 0,0 0,0 -43,9 -46,2 0,0 0,0 -13,2 3,7 0,0 0,0 16,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 275,1 191,3 335,9 380,1 378,3 -548,5 17,6 -0,8 -385,2 0,0 0,0 -525,1 0,0 0,0 -547,1 0,0 0,0 -512,0 0,0 0,0 -531,1 -385,2 -525,1 -547,1 -512,0 -326,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -93,2 193,9 0,0 189,2 0,0 167,0 0,0 133,7 0,0 251,6 193,9 189,2 167,0 133,7 -4,4 0,0 -0,0 0,0 0,0 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för avskrivningar Just. för förändring pensionsavsättning Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster som ingår i årets resultat Minskn/ökn förråd m.m. Minskn/ökn övriga kortfristiga fordringar Ökn/minskn övriga kortfristiga skulder Förändring av rörelsekapital enligt specifikation Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i aktier och andelar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Utlåning Ökning räntebärande långfristiga fordringar Minskning räntebärande långfristiga fordringar Upplåning Nyupptagna långfristiga lån Amortering långfristiga lån Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde 53 EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING INVESTERINGSBUDGET 2015-2019 (mnkr) SAMTLIGA NÄMNDER Nämnd Kommunstyrelsen Arbetsmarknads- och familjenämnden Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och räddningstjänstnämnden Stadsbyggnadsnämnden kommunalt finansierat delfinansierat övriga medel Torshälla Stads nämnd Vuxennämnden Summa nämnder Investeringsbeslut Investeringsplan Summa Nettoutgift T.o.m. 12/31/2014 2015 2016 2017 2018 2019 240,4 0,0 0,0 93,7 35,5 85,2 0,0 0,0 5,2 6,5 98,2 2,2 65,0 26,2 9,0 109,5 1,0 113,0 33,4 4,0 105,5 2,5 75,0 21,4 4,5 105,5 2,5 75,0 12,0 5,5 25,5 2,5 75,0 6,0 6,0 363,1 123,0 262,1 468,0 50,0 0,5 31,5 34,0 78,9 2,5 39,7 68,0 76,7 30,0 94,0 47,0 72,5 52,0 89,9 68,0 58,2 38,0 7,0 103,0 26,8 0,0 0,0 133,0 1 585,8 212,9 389,7 508,6 491,3 406,7 274,8 INVESTERINGSBUDGET FÖR ANLÄGGNINGAR OCH LOKALER 2015-2019 (mnkr) KOMMUNSTYRELSEN Investering Säkerhetshöjande åtgärder Energi- och miljöåtgärder Solel (4,8 Gwh) Tillgänglighet Mindre ombyggnader Sättningsskador Vindkraft Stadshusets innergård Gång- och cykelväg Sundbyholm medfinans trafikverket Sundbyholms slott – ventilation samt energiåtgärder Naturvård Vatten vid arenor Fastighetsinvestering Summa Nettoutgift T.o.m. 12/31/2014 X 105,0 5,0 118,0 2,2 10,0 79,0 1,2 X X X X X Summa anläggningsinvestering 5,2 Investeringsbeslut Investeringsplan 2015 2016 2017 2018 2019 3,0 20,0 10,0 1,5 3,0 2,5 39,0 1,0 10,0 3,0 80,0 10,0 0,5 3,0 2,0 80,0 20,0 0,5 3,0 2,0 80,0 20,0 0,5 3,0 2,0 0,0 20,0 0,5 3,0 105,5 105,5 25,5 10,0 5,2 240,4 85,2 Summa Nettoutgift T.o.m. 12/31/2014 2,0 1,0 2,0 1,0 98,2 109,5 ARBETSMARKNADS- OCH FAMILJEFÖRVALTNINGEN Investering Västra Folkskolan1 Fristadsskolan Vildrosen 1 Effektivisering av lokaler Nytt HVB hem Verksamhetsanpassningar Summa anläggningsinvestering 54 Fastighetsinvestering X X X X X Investeringsbeslut 2015 Investeringsplan 2016 2017 2018 2019 1,0 2,5 2,5 2,5 1,0 2,5 2,5 2,5 0,6 0,1 0,5 1,0 0,0 0,0 2,2 EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING INVESTERINGSBUDGET FÖR ANLÄGGNINGAR OCH LOKALER 2015-2019 (mnkr) BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Investering Arbetsmiljö/verksamhetsanpassning Lokalanpassning gymnasieskolan Rinman hus 2 (MKE, Stödcentrum) Björktorpsskolan Nya förskoleavdelningar/nya grundskolelokaler Gröna skolgårdar Ombyggnation Skiftingehus Hällberga skola (kök och matsal) Fastighetsinvestering Summa Nettoutgift T.o.m. 12/31/2014 X X X X X X X Summa anläggningsinvestering 0,0 0,0 Summa Nettoutgift T.o.m. 12/31/2014 2,1 1,6 2,5 6,0 4,5 1,0 0,5 6,0 1,5 1,4 0,8 0,5 Investeringsbeslut Investeringsplan 2015 2016 2017 2018 2019 12,0 3,0 8,0 6,0 10,0 1,0 22,0 3,0 12,0 3,0 12,0 3,0 12,0 3,0 12,0 3,0 25,0 12,0 1,0 60,0 59,0 1,0 59,0 1,0 59,0 1,0 65,0 113,0 75,0 75,0 75,0 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Investering Spontanaktivitetsytor Motionsspår Utveckling Vilsta friluftsområde Förbättringar friluftsområden Offentlig konst Utveckling Rademachersmedjorna Stadsmuseets magasin Elektroniskt arkiv Balsta musikslott - miljöåtgärder Kulturhus Åtgärder för miljö, säkerhet och tillgänglighet Mobil mötesplats (tidigare Ny bokbuss) Bibliotekshuset - rotrenovering MunktellArenan - ombyggnation Fastighetsinvestering X X X Summa anläggningsinvestering 0,5 1,0 1,0 5,0 2,5 52,5 8,0 Investeringsbeslut 2016 2017 2018 2019 1,2 0,8 2,0 1,5 1,5 1,5 1,5 2,0 1,0 2,0 1,0 2,0 1,0 2,0 1,0 0,5 0,5 0,5 0,5 1,0 1,0 1,0 1,0 27,4 15,4 6,0 33,4 21,4 12,0 0,5 0,5 0,5 5,0 0,5 1,0 2,5 3,7 8,0 93,7 5,2 Summa Nettoutgift T.o.m. 12/31/2014 9,0 2,5 4,0 4,0 4,5 5,5 1,5 4,5 6,0 0,5 35,5 6,5 Investeringsplan 2015 26,2 6,0 MILJÖ- OCH RÄDDNINGSTJÄNSTNÄMNDEN Investering Torshälla brandstation Övningsanläggning Brandfordon Brandfordon Brandfordon Brandfordon Räddningsbåt Brandfordon Summa anläggningsinvestering Fastighetsinvestering X Investeringsbeslut 2015 2016 Investeringsplan 2017 2018 2019 3,0 2,0 4,0 4,0 4,5 5,5 1,5 4,5 9,0 4,0 4,5 5,5 6,0 55 EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING INVESTERINGSBUDGET FÖR ANLÄGGNINGAR OCH LOKALER 2015-2019 (mnkr) STADSBYGGNADSNÄMNDEN – Egenfinansierat Investering Cykelprojekt Nollvision- o trafiksäkerhetsåtgärder Kollektivtrafikåtgärder Belysningsplan inkl åtgärder i centrum, parker m m Ombyggnation och upprustning av lek- och parkmiljöer Funktionsanpassning av lekmiljöer Planteringsåtgärder Miniparker Munktellstaden Gränsgatan, infart till Munktellstaden Upprustning infarter Objekt enligt grönstrukturplan m fl Realtidssystem kollektivtrafik Mått Johanssonsväg - Gap Sundinsväg Tullgatan Trafikåtagande väster Gång- och cykelväg i nya Stenby Torshällavägen Rinmansgatan - Idunplan Bro, Väster Shared space, Nygatan Utveckling Norra och nedre hamnstigen Strömsholmen Infrastrukturåtgärder vid arena & badhus Konst/kultur Vulkanen ombyggnad Växthus Ny park i Balsta Kloster Kyrkopark Mindre åtgärder enl trafik- och cykelplan Gång- och cykelväg Uttermarksgatan Gång- och cykelväg Ådalsvägen Slottsbacken Kungsplan Gång- och cykelväg Kungsvägen Gång- och cykelväg Västerleden Bro Skogstorp, reparation Barriäråtgärder Gång- och Cykelväg Tegelbruksgatan/Gymnastikgatan, järnvägsviadukt Tegelbruksgatan Gång- och cykelväg Bynäsvägen Gång- och cykelväg Klostergatan Stadsparken Drottninggatan, Kv. Våghalsen Rademachergatan GapSundins bro, förstärkning Våtmark, Klippbergen Hagbyvägen gång- och cykelväg, busshållplats och trafiksäkerhetsåtgärder Gång- och cykelväg Sundbyvägen Utegym Vilsta naturreservat Summa egenfinansierade investeringar 56 Summa Nettoutgift 15,0 8,0 12,0 10,0 5,5 5,0 1,5 0,8 69,0 4,5 6,0 8,5 7,0 5,5 19,0 3,0 1,2 6,0 20,0 13,5 3,0 4,5 9,0 5,0 2,5 11,1 5,0 4,5 5,0 3,0 1,5 4,0 10,0 2,5 5,5 3,0 4,0 3,0 T.o.m. 12/31/2014 44,0 Investeringsplan 2015 2016 2017 2018 2019 3,0 3,0 2,0 1,0 2,0 0,5 1,0 0,3 3,0 2,0 1,0 2,0 0,5 1,0 0,3 0,4 3,0 2,0 1,0 2,0 0,5 1,0 0,3 15,0 3,0 2,0 4,5 2,0 2,0 1,0 0,3 0,4 10,0 1,5 3,0 3,0 4,5 2,0 2,0 1,0 0,3 4,5 4,0 1,0 2,0 6,0 17,0 0,5 1,0 3,0 1,0 1,5 4,5 3,0 1,0 1,0 0,5 12,0 1,0 1,2 5,5 0,5 1,5 3,0 1,0 2,5 3,0 2,0 1,0 5,0 2,0 1,0 1,0 1,0 13,0 1,0 1,0 11,1 5,0 1,0 1,0 1,0 4,5 1,0 1,0 3,0 1,5 4,0 1,0 9,0 2,5 5,5 3,0 2,0 3,0 6,0 4,0 3,0 17,0 1,0 4,0 5,5 5,0 3,0 1,0 1,0 1,0 1,0 2,0 4,0 2,0 2,0 2,0 4,0 3,0 10,0 4,0 5,5 5,0 3,0 1,5 4,0 2,0 363,1 Investeringsbeslut 1,5 50,0 2,0 2,0 2,0 78,9 76,7 72,5 58,2 26,8 EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING INVESTERINGSBUDGET FÖR ANLÄGGNINGAR OCH LOKALER 2015-2019 (mnkr) STADSBYGGNADSNÄMNDEN – Delfinansierat med andra medel Summa Nettoutgift Investering Gång- och cykelväg/bro under Mälarvägen Kungsgatan Gång- och cykelväg Slagsta-Brunnsta Gång- och cykelväg Kvicksund-Hällby Gång- och cykelväg Hållsta-Skogstorp Gång- och cykelväg Kjula-Svista Gång- och cykelväg Prästtorp-Gillberga skola-Skogstorp Gång- och cykelväg Prästtorp-Alberga Gång- och cykelväg Stenkvistarondellen-Eskilstuna Gång- och cykelväg Alberga-Västermokorsning Gång- och cykelväg Folkesta-Dalby Investeringsbeslut T.o.m. 12/31/2014 4,0 23,5 4,5 16,5 7,5 10,0 20,0 20,0 9,0 2,0 6,0 0,5 Investeringsplan 2015 2016 2017 2018 1,0 2,0 9,0 2,0 8,0 0,5 5,0 4,0 1,5 15,0 0,5 1,0 18,0 18,0 1,0 2,0 1,0 2,0 2,0 2019 7,0 9,0 8,0 5,0 Summa delfinansierat med andra medel 123,0 0,5 2,5 30,0 52,0 38,0 0,0 SUMMA STADSBYGGNADSNÄMNDEN 486,1 50,5 81,4 106,7 124,5 96,2 26,8 TORSHÄLLA STADS NÄMND Investering Fastighetsinvestering Upprustning av Torshälla förskolor Nytt äldreboende, ersätta Snäckberget Cykelbana Ängsholmen Ny bro vid Krusgården Gökstensskolan Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Gång- och cykelbanor Försköna Torshällas infarter Ortsutveckling Upprustning av Torshälla Utveckla och försköna Storgatan mellan Kvarnfallet och hamnen Hamnen utveckling Skulpturpark Lekplatser, handikappanpassning, byte av redskap Rådhuset (inventering/förstudie) Nyckelfria lås till hemtjänsten (effektivisering) Lekplats och spontan idrottsplats, Krusgården Kofältet Ny entré samt staket vid Torshargs IP Utveckla kanalen från slussen till Gökstensskolan (förstudie) Ny parkanläggning längs kanalområdet Trafiksäkerhetsåtgärder Hela Torshällas gatuhållarområde Gatubelysning- trygghetsskapande Gång- och cykelväg från Vallbybron till S tadskällarbron Cirkulationsplats Upprustning av Spångas äldreboende, inventarier Investeringar Ridskolan Speakerbås Torsharg Upprustning Mälarvik Larm och säkerhet Septitank och gästbryggor i Mälarbaden Båtupptagningsramp Summa anläggningsinvestering X X X X Summa Nettoutgift T.o.m. 12/31/2014 10,0 170,0 5,5 3,7 0,5 5,1 6,5 5,5 5,4 5,0 4,5 2,5 2,6 0,1 3,0 3,0 4,0 0,8 0,5 2,0 4,0 4,0 1,5 6,0 0,5 0,8 0,1 1,5 0,5 2,0 1,0 2,0 0,0 3,0 0,5 1,0 262,1 31,5 4,1 3,5 3,5 2,4 3,0 2,5 1,0 1,6 0,1 Investeringsbeslut 2015 8,0 8,0 2,5 3,2 0,5 1,0 1,0 2,0 2 0,5 3 2 2,0 Investeringsplan 2016 2017 80,0 82,0 1,0 2,0 2,0 1,0 1,0 0,5 1,0 2018 2019 0,5 2,0 0,8 0,5 1,0 1,0 1,0 1,0 1,5 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 6,0 0,5 0,8 0,1 1,0 0,5 0,5 39,7 1,0 1,0 1,0 94,0 89,9 7,0 0,0 57 EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING INVESTERINGSBUDGET FÖR ANLÄGGNINGAR OCH LOKALER 2015-2019 (mnkr) VUXENNÄMNDEN Fastighetsinvestering Investering Skogsgläntan, tillbyggnad Skogsgläntan, ombyggnad Ekebo , tillbyggnad Nya gruppboenden Verksamhetsanpassningar Ersättning Trumslagaregården Nytt äldreboende Summa Nettoutgift T.o.m. 12/31/2014 40,0 10,0 78,0 45,0 25,0 5,0 4,0 X X X X X X X Investeringsbeslut Investeringsplan 2015 2016 15,0 5,0 30,0 15,0 3,0 44,0 3,0 130,0 165,0 Summa anläggningsinvestering 468,0 34,0 68,0 47,0 2017 2018 2019 50,0 3,0 50,0 50,0 15,0 3,0 50,0 65,0 68,0 103,0 133,0 15,0 3,0 EXPLOATERINGSVERKSAMHET (mnkr) Total prognos Objekt Vilsta ind.omr Torshälla-Mälby tomter Roxnäs tomter Källsta ind.omr Svista ind.omr Kjulakorset ind.omr (norr om E20) Västerleden Våghalsen, fd brandstation Djursta Odlaren, Trumtorp Borsöknatorp 2:1, tomter Odlaren, infrastruktur Skiftinge handelsplats Orkestervägen Slagsta 1:13 Bjällersta Hållsta 6:1 Eskilstuna logistikpark Torlunda 1:271, Skogsvallen Skolmästaren, Tunafors skola Västerleden, drivmedelstation Granbacken Bredäng, industritomter Stålforsen Thuleparken Gillet Torshälla 5:8, Eklunda Centrumtomter inkl stadsparken Stadsläkning: Råbergstorp, Lagersberg, Fröslunda Stadsläkning: Årby Markinköp enl. m-strat. plan Ospecificerade utgifter SUMMA 58 Inkomst 9,2 1,8 0,5 16,0 37,7 10,4 16,0 3,0 25,5 30,8 5,4 45,0 1,8 1,5 4,0 3,5 451,6 4,5 4,2 8,0 1,6 4,2 1,7 2,6 4,5 3,4 698,4 Utgift 2,8 1,0 0,2 1,3 9,6 5,1 7,8 4,0 2,5 8,6 1,3 16,5 0,3 2,5 1,0 179,4 0,6 0,1 0,5 1,0 0,7 0,8 1,4 0,6 249,6 Prognos 2014 Investering 3,0 0,0 0,0 18,2 1,9 3,8 0,0 17,1 0,0 0,0 18,0 0,0 0,0 1,5 216,9 2,4 1,0 0,3 4,4 2,5 2,5 293,5 Resultat Invest. 3,4 0,8 0,3 14,7 9,9 3,4 4,4 5,9 22,2 4,1 0,0 10,5 1,8 1,2 1,5 1,0 55,3 1,5 4,1 6,5 0,3 -0,2 1,0 1,8 0,6 0,3 Prognos 2015 Resultat Resultat 6,0 1,0 0,0 0,8 7,0 6,0 3,4 2,7 1,8 0,6 6,4 13,7 2,0 14,7 1,2 14,4 2,3 -0,5 3,0 -2,5 0,5 0,0 -10,0 -0,2 -0,7 -0,5 -43,4 -0,2 Prognos 2016 Invest. Invest. Resultat 1,0 5,0 1,0 4,6 11,4 0,7 -3,0 -1,2 42,5 2,4 0,3 -4,1 0,3 3,6 -0,5 -29,6 4,1 4,2 -0,5 1,6 18,0 -3,0 1,5 0,2 1,0 -0,7 10,0 0,8 0,3 0,0 1,5 -14,0 2,5 2,5 4,5 1,5 0,0 0,0 10,0 155,3 56,0 -43,9 10,0 0,0 10,0 0,0 60,4 -3,2 30,0 26,6 Plats för Kompletteringar till Årsplan 2015