Minnesanteckningar Resursnätverk för det interkulturella arbetet i
Transcription
Minnesanteckningar Resursnätverk för det interkulturella arbetet i
Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Demokrati och Välfärd Maria Hopstadius Datum 1 (3) 2015-05-02 Minnesanteckningar Resursnätverk för det interkulturella arbetet i Eskilstuna 28 april, kl. 13:00 – 16:00 Rademacherrummet, Stadshuset Närvarande: Magdalena Lindfeldt, planeringsarkitekt, Stadsbyggnadsförvaltningen Heidi Trakowski, kulturstrateg, Kultur och - fritidsförvaltningen Evelyn Denesfay, lärare SV/HI, St. Eskils, språkintroduktionsprogrammet Charlotte Westerberg, IM-programmets studievägeldare, St. Eskils. Michelle Nilsson, SV/EN lärare, Rinmanskolan Lena Halander, rektor för den Interkulturella enheten, barn - och utbildningsförvaltningen Annette Johansson, utvecklingsstrateg, Torshälla stads förvaltning Liselotte Perbro, chef på hyresenheten, Eskilstuna K-Fast Isabel Jansson, kommunikationsstrateg, KLK Annica Burridge, utbildningsinspektör/barnrättsstrateg, KLK Vedad Begovic, integrationsstrateg, KLK Maria Hopstadius, interkulturell samordnare, KLK Anmält frånvaro Therése Norén, kommunikationsstrateg, arbetsmarknads- och familjeförvaltningen Anna Fridell, utvecklare, vård- och omsorgsförvaltningen Information Nätverket är nu komplett och samtliga förvaltningar och bolag har utsett sina representanter i nätverket. Anneli Johansson, HR strateg, miljö- och räddningstjänstförvaltningen har avslutat sitt uppdrag. En ny HR chef kommer att rekryteras och den personen kommer representera förvaltningen i vårt nätverk. Mötets tema: Barnrättsperspektivet Barnrättsperspektivet är en av de sex värdegrunderna som Strategin för ett interkulturellt Eskilstuna vilar på. Detta innebär att barns lika värde, enligt FN:s konvention om barnets rättigheter måste beaktas i alla beslut som tas. Kunskap om barnkonventionen ska finnas i alla nämnder och förvaltningar och barnkonsekvensanalyser ska genomföras som rutin i samtliga ärenden som på något sätt kan komma att påverka barn och unga i vår kommun. Skolan och E-post [email protected] Eskilstuna – den stolta Fristaden Eskilstuna kommun Datum 2015-05-02 förskolan som är bland de viktigaste socialiseringsagenterna skall kunna säkra det interkulturella Eskilstunas fortlevnad. 1. Evelyn Dannesfy och Charlotte Westerberg presenterar resultatet av sin enkätstudie Evelyn har tidigare varit i kontakt med Maria och Vedad om en enkätundersökning hon har gjort. Nätverket har tagit del av Evelyns analys på PP. OBS! Det utskickade materialet är arbetsmaterial, få ej spridas och citeras! Bakgrund: Utifrån sin långa erfarenhet som lärare på språkintroduktionen kan Evelyn intyga att integrationen mellan elever som går språkintroduktionen och elever som går i vanliga gymnasieklasser är den stora utmaningen för såväl elever som lärare. Introduktionsprogrammet är till för elever som nyligen har flyttat till Sverige och saknar behörighet för ett nationellt program. De läser i särskilda klasser beroende på sin språknivå. Detta gör att kontakten med svenska elever är oerhört begränsad. Syftet med enkätundersökningen: Att få fram statistiskt underlag om vilken kontakt elever som gå på introduktionsprogrammet vid St. Eskils, Rinman eller Rekarne gymnasiet upplever ha med det svenska språket och andra svenska elever. Målgruppen är ungdomar i ålder 16-20, har bott i Sverige allt från 1 år upp till 3 år. Frågorna man ställt till ungdomarna är: o Hur länge har du bott i Sverige? o Har du någon svensk kompis i din ålder som du brukar träffa och prata med? o Skulle du vilja ha lektioner där du träffar svenska elever? Resultat: o Totalt gick 307 elever på språkintroduktionen då undersökningen genomfördes. o Svarsfrekvensen på St. Eskils är 89 %, något lägre på de övriga två skolorna. Kan bero på att många av eleverna hade sin praktik då enkäten skickades. o 71 % har ingen kontakt med svenska elever (188 elever motsvarar ungefär sex gymnasieklasser). Av dessa 71 % är det 22 % som aldrig har pratat med svenska ungdomar (55 elever). 29 % har någon form av kontakt (74 elever). o 93 % har uppgett att de vill ha lektioner med svenska och träffa svenska elever. o Bland svaren om varför man inte har kontakt med svenska elever uppger ungdomarna att ”Jag är ny och kan inte”; Jag kan inte svenska”; ”Det är svårt att förstå vad svenska ungdomar säger”; ”För att jag är invandrare”; ”För att jag inte förstår” m.fl. Analys Trots vissa begräsningar i studien är det en viktig problematik som den lyfter fram. Det behövs flera insatser för att kunna vända på den. Skolan är dessutom en av de viktigaste socialiseringsagenterna och ungdomarna ska få kunna möta svenska språket och svensk kultur i skolan. Det finns behov av att se över situationen för dessa elever. Det finns både vilja och engagemang hos enskilda lärare men det behövs också tid för planering, en bättre samverkan mellan olika aktörer och insatser från flera håll. Det krävs tid och stöd för att komma på framtida möjligheter för kompetensförsörjning för eleverna. Och kanske flera individanpassade åtgärder. Detta i förlängningen kommer att höja ungdomarnas motivation och underlätta integrationen. Ett framgångsrikt exempel enligt Evelyn är SPRINTSFI-projektet i Mölndals stad. Detta är ett samverkansprojekt mellan utbildningsförvaltningen, gymnasiet, E-post [email protected] 2 (3) Eskilstuna kommun Datum 2015-05-02 vuxenutbildningen och social-och arbetsmarknadsförvaltningen som rimligen kan vara av intresse i vår kommun. Frågan är vad kommunen kan göra? Evelyn kommer att presentera sin enkät för gymnasierektorerna under deras månadsmöte den 20 maj. Några förslag från nätverket: o Det framgångsrika projektet Flyktingguide/Språkvän kan vara mycket passande för dessa ungdomar o Viktigt att kommunicera med Thure Morin, förvaltningschef på arbetsmarknadoch vuxenutbildningsförvaltning för att kunna undersöka möjligheterna. o I det nya kulturpolitiska programmet skulle man kunna föra in dessa idéer o Fundera kring om man ska göra en kommunikationssats av Evelyns enkätsstudie och därmed planera för en extern publicering när den väl är klar 2. Michelle Nilsson berättar om sin studie om en kritisk granskning av strategin för ett interkulturellt Eskilstuna 2014-2018. Studien görs inom ramen för kursen Språk - och textgranskning vid Linné universitet i Växjö och ska resultera i en uppsats. Michelle har valt att granska strategin samt två slumpmässigt valda skolors verksamhetsplaner i syfte att se huruvida strategin är lättillgänglig, föreslå möjliga förändringar samt se hur det interkulturella perspektivet återspeglas i de valda skolplanerna. En preliminär slutsats är att vad det gäller bilder ur ett interkulturellt perspektiv har man kommit längre jämfört med text. 3. Annica Burridge berättar om sitt uppdrag som barnrättsstrateg. I uppdraget som tillsattes 2013 (KS beslut) ingår att stärka integreringen av FN:s konvention om barnets rättigheter i Eskilstuna kommuns olika verksamheter. Det handlar om att utveckla värdegrundsarbete och kommunens förhållningssätt att sätta barnen i fokus och egentligen är det fråga om mänskliga rättigheter. Det är viktigt att alla förvaltningar aktivt arbetar med dessa frågor. 4. Förslag på dagordning till nästa träff: o o o Heidi Trakowski håller i 2 timmars workshop om den kulturpolitiska planen Michelle presenterar sin färdiga uppsats Diskrimineringsbyrån Humanitas presenterar sin verksamhet. Nästa träff, den 11 juni 2015. 9.00–12.00 i Stadshuset. Samtliga föredrag kommer att skickas via mail. Vid pennan: Maria & Vedad E-post [email protected] 3 (3)