docÅrlig antidiskrimineringsrapport 2014, STK-2015-384
download 
Report Transcription
Årlig antidiskrimineringsrapport 2014, STK-2015-384
Malmö stad 1 (1) Folkhälso- och jämställdhetsberedningen Beredningsbrev Datum 2015-04-14 Adress August Palms Plats 1 Till Kommunstyrelsen Diarienummer STK-2015-384 Årlig antidiskrimineringsrapport 2014 ST K- 2015- 384 Folkhälso- och jämstäldhetsberedningen har vid sammanträde den 14 april 2015 beslutat att förorda att kommunstyrelsen beslutar att godkänna rapporten och lägga den till handlingarna. Ordförande Martina Skrak Sekreterare Gunnar Bergström Sverigedemokraterna anmäler särskilt yttrande. Särskilt yttrande 2015-04-14 Ärende; 4 STK-2015-384 Folkhälso- och jämställdhetsberedningen Årlig antidiskrimineringsrapport 2014 Vi Sverigedemokrater är emot all form utav diskriminering. Det finns redan en antidiskrimineringsplan samt en jämställdhetsplan som beskriver hur man arbetar med de olika utsatta grupperna. Efter att ha läst rapporten, så blir man både besviken och känslomässigt upprörd. Det pratas om jämställdhet, och i de olika forum som finns, och har funnits. Man talar även om och i vissa fall om att man har könsuppdelat statistiken, och i andra har man inte haft detta som utgångspunkt. För att få fram resultat måste man arbeta på samma nivå. (Om nu detta är meningen med studien) Ingen stans i denna rapport talas det om vilka och vad allt detta har kostat, och vad har man fått för resultat? Inget av detta finns med. Det är lätt att kategorisera och peka ut olika och oliktänkande. Detta anser vi vara en form utav diskriminering, samt att man tycker väldigt synd om vissa grupper med än andra. Vi Sverigedemokrater anser att man ska följa den handlingsplan som finns, och inte peka ut de olika grupper som finns beskrivet i rapporten. Vi anser att man på detta vis i ställer förvärrar och placerar människor i olika fack, och detta genererar i utanförskap och är absolut odemokratiskt, diskriminerande och slutligen inte jämställt. Eva Bergkvist SD Lisbeth Persson Ekström SD Malmö stad 1 (2) Stadskontoret Tjänsteskrivelse Datum 2015-03-30 Vår referens Katarina Fehir Planeringssekreterare [email protected] Årlig antidiskrimineringsrapport 2014 STK-2015-384 Sammanfattning Ramen för Malmö stads arbete mot diskriminering utgjordes under 2014 av ett kommunfullmäktigemål; ”Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet.” samt en handlingsplan som sammanfattar Malmö stads ambitioner inom området. Samtliga nämnder är berörda och stadskontoret har särskilt ansvar för samordning och uppföljning. Årligen rapporeteras en sammanfattning av Malmö stads arbete inom området. Föreliggande redovisning avser 2014. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna rapporten och lägga den till handlingarna. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse Årlig Antidiskrimineringsrapport 2014 Rapport FN-dagen mot rasism pa Malmo Hogskola Strategisk utvecklingsplan för arbetet mot diskriminering i Malmö stad Rapport antidiskriminering 2014 Beslutsplanering Folkhälso- och jämställdhetsberedningen 2015-04-14 KS Arbetsutskott 2015-04-20 Kommunstyrelsen 2015-04-29 Ärendet Ramen för Malmö stads arbete mot diskriminering utgjordes 2014 av ett kommunfullmäktigemål; ”Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet.” samt en handlingsplan som sammanfattar Malmö stads ambitioner inom området. Handlingsplanen grundar sig i diskrimineringslagen samt i kommunens strävan efter ett proaktivt arbete mot diskriminering. Samtliga nämnder är berörda och stadskontoret har särskilt ansvar för samordning och uppföljning. Malmö stad har även ett kommunalråd med ansvar för området. SIGNERAD 2015-03-26 Rapporten innehåller en redogörelse av ett antal viktiga aktiviteter som ägde rum under 2014: 2 (2) Revideringen av handlingsplanen: Malmö stads handlingsplan mot diskriminering reviderades under 2013 och den första delen av 2014. Revideringens resultat var en ny struktur för Malmö stads arbete mot diskriminering innehållande bland annat en ny målstyrningskedja och tre övergripande perspektiv: samhälls-, verksamhets- och arbetsgivarperspektivet. Implementering av Strategisk utvecklingsplan för arbetet mot diskriminering i Malmö stad: Den reviderade handlingsplanen mot diskriminering antogs i kommunfullmäktige i maj 2014. Där beslutades även att ändra namnet på handlingsplanen till Strategisk utvecklingsplan för arbetet mot diskriminering i Malmö stad. Arbetet med antidiskriminering har därefter dominerats av implementering av denna plan. Nätverk av kontaktpersoner för antidiskriminering och jämställdhetsintegrering etablerades. För att öka den generella kunskapen inom området och bidra till att uppnå målen i planen anordnades ett antal utbildningsinsatser. En normkritisk verktygslåda togs fram av stadskontoret i syfte att stödja förvaltningarnas arbete för att motverka diskriminering. En forskningscirkel initierades för at möta målen som finns i utvecklingsplanen. Syftet med forskningscirkeln är att med utgångspunkt i det arbetet som redan görs inom jämställdhetsintegrering utveckla ett sätt att koppla samman diskrimineringsgrunderna. Opinionsbildande arbete I handlingsplanen anges att Malmö stad har ansvar för opinionsbildning inom diskrimineringsområdet. Därför anordnas årligen ett antal öppna seminarier samt stora konferenser. Arbetet sker i samverkan med Malmös föreningsliv. Målgrupen är allmänheten. I rapporeten redovisas 2014-års konferenser och seminarier. Förstudie för arbete mot afrofobi Malmö stad påbörjade under 2014 ett arbete med att genom en förstudie undersöka behovet av insatser mot afrofobi i Malmö. Nollmätning av upplev diskriminering bland malmöbor Under våren 2014 genomfördes en undersökning om malmöbors upplevda diskriminering. Undersökningen visade bland annat att malmöbor upplever diskriminering inom samtliga områden för studien. Mest förekommande var det på arbetsmarknaden, där 20 % upplever sig ha blivit diskriminerade utifrån ålder, 15 % utifrån etnicitet och 8 % utifrån kön. Samverkan med andra samhällsaktörer Malmö stad har en bred samverkan med andra samhällsaktörer som också verkar mot diskriminering, till exempel Svenska kommittén mot antisemitism, Coexist, European Coalition of Cities against Racism (ECCAR) samt Unescos Lokalt Unescocenter för samverkan (LUCS). Malmö stad ska ligga i framkant gällande verksam hetsutveckling på antidiskrimineringsområdet Det kommunfullmäktige mål som styr Malmö stads arbete inom antidiskrimineringsområdet följs upp årligen. Merparten av förvaltningarna redovisade under 2014 ett aktivt arbete inom området. Rapporten innehåller en summering av förvaltningarnas arbete under året. Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör Årlig antidiskrimineringsrapport 2014 Stadskontoret Upprättad 2014-03-01 Datum: 1.0 Version: Katarina Fehir Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Stadskontoret Stadskontoret Innehållsförteckning Årlig antidiskrimineringsrapport 2014 ........................................... 1 Sammanfattning .............................................................................. 2 Revidering av utvecklingsplan ....................................................... 3 Implementering av Strategisk utvecklingsplan för arbetet mot diskriminering i Malmö stad ........................................................... 3 - Nätverk av kontaktpersoner för antidiskriminering och jämställdhetsintegrering.............................................................. 3 - Utbildningsinsatser ............................................................... 4 - Normkritisk verktygslåda ...................................................... 5 - Forskningscirkel.................................................................... 5 Opinionsbildande arbete................................................................. 5 Förintelsens minnesdag ............................................................. 5 FN-dagen mot rasism och diskriminering ................................... 5 Den internationella kvinnodagen ................................................ 5 IDAHOT- Den internationella dagen mot homo-, bi-, och transfobi...................................................................................... 6 Dagen för avskaffandet av den transatlantiska slavhandeln i Sverige ....................................................................................... 6 C/O Malmö – ett seminarium om bostadsdiskriminering ............ 6 Malmö stad ger rasismen rött kort – MalmöMilen ....................... 6 Malmö stad ska ligga i framkant gällande verksam hetsutveckling på antidiskrimineringsområdet ............................ 7 Samverkan med andra samhällsaktörer ........................................ 8 Unesco LUCS - lokalt utvecklingscenter för samverkan ............. 8 Europeiska koalitionen av städer mot rasism (ECCAR) ............. 9 Nollmätning av upplev diskriminering bland malmöbor .............. 9 Förstudie för arbete mot afrofobi ................................................... 9 Årlig antidiskrimineringsrapport 2014 Sammanfattning Ramen för Malmö stads arbete mot diskriminering utgjordes 2014 av ett kommunfullmäktigemål; ” Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet.” samt en handlingsplan som sammanfattar Malmö stads ambitioner inom området. Handlingsplanen grundar sig i diskrimineringslagen samt i kommunens strävan efter ett proaktivt arbete mot diskriminering. Samtliga nämnder är berörda och stadskontoret har särskilt ansvar för samordning och uppföljning. Malmö stad har även ett kommunalråd med ansvar för området. 2 │ Stadskontoret Nedan följer en redogörelse av ett antal viktiga aktiviteter som ägde rum under 2014. Revidering av utvecklingsplan Malmö stads handlingsplan mot diskriminering reviderades under 2013 och den första delen av 2014. Revideringen skedde i en bred dialog med Malmö stads samtliga nämnder samt föreningslivet i Malmö. Även samarbetsparter som Diskrimineringsombudsmannen, Europeiska koalitionen av städer mot rasism och Malmö högskola deltog i arbetet. Vidare var revideringen Malmö stads pilotverksamhet i förstudien inför Unesco LUCS. Revideringens resultat var en ny struktur för Malmö stads arbete mot diskriminering innehållande bland annat en ny målstyrningskedja och tre övergripande perspektiv: samhälls-, verksamhets- och arbetsgivarperspektivet. Samtliga perspektiv innefattar vision, inriktningsmål, effektmål samt indikatorer för måluppfyllelse. Vidare anges även förslag på aktiviteter som förvaltningarna kan göra för att bidra till måluppfyllelse. I utvecklingsplanen lyfts bland annat vikten av att Malmö stad granskar sina egna verksamheter i syfte att synliggöra eventuella utvecklingsmöjligheter inom diskrimineringsområdet, hitta lämpliga arbetssätt för att skapa förändring samt inte minst följa upp de insatser som görs. Implementering av Strategisk utvecklingsplan för arbetet mot diskriminering i Malmö stad Den reviderade handlingsplanen mot diskriminering antogs i kommunfullmäktige i maj 2014. Där beslutades även att ändra namnet på handlingsplanen till Strategisk utvecklingsplan för arbetet mot diskriminering i Malmö stad. Planen bifogas som bilaga, men kan även laddas ner: http://malmo.se/Kommun--politik/Sa-arbetar-vimed.../Antidiskriminering/Strategisk-utvecklingsplan.html. Arbetet med antidiskriminering har därefter dominerats av implementering av denna plan. De insatser som hittills prioriterats är följande: - Nätverk av kontaktpersoner för antidiskriminering och jämställdhetsintegrering I utvecklingsplanen anges att det ska finnas minst en kontaktperson med uppgift att samordna arbetet mot diskriminering inom respektive förvaltning. Stadskontoret är sammankallande för kontaktpersonsnätverket. För att uppnå synergieffekter samt dra lärdomar av de erfarenheter som förvaltningarna hade inom jämställdhetsintegreringsarbetet förespråkade stadskontoret att kontaktpersonerna skulle vara samma för båda planerna. Merparten av förvaltningar följde rekommendationen. 3 │ Stadskontoret Nätverket sammankallades för ett första möte i november 2014. Vid detta möte bestämdes att hålla sex träffar under 2015. En process med att förtydliga nätverkets och kontaktpersonernas uppdrag och mandat påbörjades. - Utbildningsinsatser För att öka den generella kunskapen inom området och bidra till att uppnå de målen i planen anordnades ett antal utbildningsinsatser under 2014. Målgrupper som Stadskontoret fokuserade på var chefer och ledare, HR- personal samt kommunikatörer. Utbildning för chefer och ledare fortsatte efter den modell som tilllämpas sedan 2012, dvs. en juridisk utbildning om diskriminering med normkritiska inslag. Malmö mot Diskriminering håller i utbildningen. Fokus ligger på alla diskrimineringsgrunder enligt svensk lagstiftning, men berör även EU-rätt och konventioner som berör det kommunala arbetet. Antal deltagare under 2014 var 366 (könsuppdelad statistik saknas), vilket är något färre än år 2013. Malmö mot Diskriminering konstaterar i sin rapport att det finns flera faktorer som samspelar kring bortfallet, men mestedels tros det bero på en bristfällig information kring utbildningarna. Förbättringsåtgärder genomfördes under senare delen av 2014. Stadskontorets Välfärdsavdelning i samarbete med HR-strategiska avdelningen anordnade en utbildning för Malmö stads HRpersonal. Inriktningen för utbildningen var diskriminering och mänskliga rättigheter. Antal anmälda till utbildningen var 83 personer (80 kvinnor och 3 män). Stadskontorets Välfärdsavdelning och Kommunikationsavdelning anordnade en utbildning för kommunens kommunikatörer. Utbildningen ledde till ett antal konkreta förslag som kommunikationsavdelningen skulle arbeta vidare med och som planeras leda till en kommunövergripande handlingsplan inom området. 60 personer (51 kvinnor och 9 män) deltog i utbildnigen. Intresset var dock väldigt högt och antalet deltagare anpassades till den workshopsform utbildningsdagen hade. Malmö stads förvaltningar genomförde en hel del andra utbildningsinsatser inom området anpassat till de egna verksamheterna. Huvudsaklig fokus för dessa var diskrimineringslagen och kränkande särbehandling, men även genus och normkritik. 4 │ Stadskontoret - Normkritisk verktygslåda Verktygslådan togs fram av stadskontoret i syfte att stödja förvaltningarnas arbete för att motverka diskriminering. I den finns behovsanpassade verktyg och metoder för att arbeta med likabehandling och antidiskriminering. Huvudsakligt fokus ligger på metoder som leder till granskningar av den egna verksamheten. Verktygslådan kommer att marknadsföras via Komin och andra relevanta kanaler under våren 2015. - Forskningscirkel Ambitionerna i utvecklingsplanen att genomföra granskningar av de egna verksamheterna ställer krav på Malmö stads förvaltningar att finna lämpliga tillvägagångssätt. Som stöd till Malmö stads verksamheter initierade stadskontoret en forskningscirkel. Syftet med forskningscirkeln är att med utgångspunkt i det arbetet som redan görs inom jämställdhetsintegrering utveckla ett sätt att koppla samman även andra indelningsgrunder baserade på diskrimineringsgrunder. Forskningscirkeln består av fyra förvaltningar från Malmö stad samt tre ideella föreningar. Forskningscirkel leds av stadskontoret och avslutas under 2015. Opinionsbildande arbete I handlingsplanen anges att Malmö stad har ansvar för opinionsbildning inom diskrimineringsområdet. Därför anordnas årligen ett antal öppna seminarier samt stora konferenser. Arbetet sker i samverkan med Malmös föreningsliv. Målgrupen är allmänheten. Nedan följer en inblick i 2014-års konferenser och seminarier. Förintelsens minnesdag Den 27 januari. En internationell minnesdag för att uppmärksamma offren för förintelsen. I samverkan med bland annat Malmö mot diskriminering (MMD), Röda Korset, ABF, Folkets bio och Antirasistiska filmdagar anordnades minnesdagen 2014 på Malmö stadsbibliotek. Förintelsens ögonvittnen är också en viktig del av arrangemanget, föreningen drivs av ögonvittnen som föreläser om sina egna erfarenheter av förintelsen. Detta år diskuterades särskilt förintelsen av homosexuella, utifrån rubriken ”Männen med rosa triangel”. FN-dagen mot rasism och diskriminering Den 21 mars anordnades en heldagskonferens på Malmö Högskola i samarbete med 11 organisationer, bland annat ABF, Malmö mot diskriminering, Region Skåne, Skåne stadsmission och Malmö FN förening. Dagen gick ut på att personer från flera av dessa organisationer talade om olika saker med anknytning till temat “Antirasism och antirasister - våga tala, agera och diskutera.” Under dagen deltog drygt 150 personer (könsuppdelad statistik saknas). Rapporten från dagen bifogas som bilaga. Den internationella kvinnodagen Den 8 mars uppmärksammades genom en halvdags konferens under rubriken ”8 mars på 8 minuter - Vilka är kraven?” Dagen gav utrymme för representan5 │ Stadskontoret ter för Malmös civilsamhälle/föreningar att framföra sina krav eller medskick inför Nordsikt Forum. Dagen annordandes i samverkan med Diskrimineringsombudsmannen, Nordiskt Forum och Malmö mot Diskriminering. Uppskattningsvis deltog 300 personer på dagen (könsuppdelad statistik saknas). IDAHOT- Den internationella dagen mot homo-, bi-, och transfobi Den 17 maj fokuserade på temat Normer, kön och könsidentitet. Dagen förlades inte den 17 maj utan var en del av Nordsikt forum. Medverkande föreningar var RFSL Rådgivning, ABF samt Malmö mot Diskriminering. Antalet besökande var väldigt få, bland annat på grund av att seminariet inte annonserades i Nordsikt forums program. Dagen för avskaffandet av den transatlantiska slavhandeln i Sverige Den 9 oktober uppmärksammades genom ett heldagsseminarium, vilket genomfördes i samarbete med Afrosvenskarnas forum för rättvisa, ABF, Malmö högskola, Malmö mot diskriminering samt Malmö amatörteater forum. Vid seminariet föredrog bland annat Tobias Hübinette från Mångkulturellt Center den rapport han sammanställt om afrofobi i Sverige. Vid seminariet deltog 141 personer (99 kvinnor och 42 män). C/O Malmö – ett seminarium om bostadsdiskriminering Den 2 december arrangerades ett seminarium i samarbete med Hyresgästföreningen, Malmö högskola, Malmö mot Diskriminering samt ABF. Vid seminariet höll bland annat Gunnar Blomé från Malmö högskola ett föredrag om socialt ansvarstagande och företagsekonomi. Seminariet avslutas med en paneldebatt med representation från den politiska majoriteten samt oppositionen. Seminariet hade 66 deltagare (50 kvinnor och 16 män) Utöver ovannämnda aktiviteter genomfördes ytterligare en opinionsbildande insats i samband med MalmöMilen. Malmö stad ger rasismen rött kort – MalmöMilen I samband med motionsloppet MalmöMilen genomförde Malmö stad, genom stadskontoret, en manifestation mot rasism. Den 15 juni sprang 200 anställda i Malmö stad MalmöMilen iförda en t-shirt med budskapet ”Malmö stad ger rasismen rött kort”. Manifestationen fick ett bra gensvar med deltagare från samtliga förvaltningar i kommunen. Initiativet uppmärksammades även i lokal media. 6 │ Stadskontoret Malmö stad ska ligga i framkant gällande verksam hetsutveckling på antidiskrimineringsområdet Det kommunfullmäktige mål som styr Malmö stads arbete inom antidiskrimineringsområdet följs upp årligen. Merparten av förvaltningarna redovisar ett aktivt arbete inom området. Nedan följer ett axplock av de exempel som förvaltningarna lyfte fram i senaste uppföljningen. Ett flertal av nämnderna har tagit fram särskilda planer (Jämställdhets och mångfaldsplaner, Likabehandlingsplaner m.m.) som samlar nämnderas ambitioner/ mål inom området. En majoritet av nämnderna förde ihop jämställdhetsintegrerings- och antidiskrimineringsplanen i syfte att uppnå synergieffekter samt undgå parallella spår. De tre skolförvaltningarna har en gemensam plan. De framtagna planerna kan både vara av personalpolitisk- och verksamhetsorienterad karaktär. Aktiviteter som anges i planerna varierar. Grundskolenämnden erbjuder samtliga chefer utbildning i normkritiskt förhållningssätt, spelar mångfaldsspelet och arbetar med att kvalitetssäkra platsannonserna ur ett diskrimineringsperspektiv. Exempel på mål ser också olika ut. Kulturnämnden formulerar t ex att: ”Kulturförvaltningen ska verka för att alla Malmöbor oavsett kön, könsidentitet etnisk tillhörighet, ålder, funktionsnedsättning, religion och sexuell läggning ska kunna delta, inspireras och engagera sig i kulturella och konstnärliga aktiviteter.” Ökad kunskapsnivå inom området ligger i fokus hos samtliga nämnder. Förvaltningschefer deltar i de utbildningar som stadskontoret anordnar om diskrimineringslagen. Nämnderna anordnar också egna utbildningar som riktar sig till chefer och medarbetare. Huvudsaklig fokus i dessa är diskrimineringslagen och kränkande särbehandling. Exempelvis anordnade Sociala resursnämnden en utbildning i Normkritik och genus för medarbetare och chefer inom IoF och LSS. Grundskolenämnden redovisar att deras antirasistiska nätverk har mött rektorers och skolors behov av kompetensutveckling inom diskrimineringsla7 │ Stadskontoret gen samt förstärkt skolornas likabehandlings- och värdegrundsarbete. Valnämnden har utbildat samtliga röstmottagare och vaktmästare i bl.a. bemötande och tillgänglighetsfrågor. Stadsdelsnämnd Öster redovisar att förvaltningens avdelning för vård och omsorg under 2014 genomfört studiecirklar om den nationella värdegrunden för äldre där bemötande var en av utgångspunkterna. Kulturnämnden har under 2014 inlett en HBT-certifiering, vilket inneburit utbildningsinsatser för bibliotekets personal. Kommunstyrelen som ansvarar för implementeringen av antidiskrimineringsplanen anordnade, som tidigare nämnts, utbildningar för chefer och ledare, HR-personal och kommunikatörer. Enstaka nämnder lyfter fram egna granskningar av sina verksamheter. T ex. genomförde förskolnämnden ca 80 kvalitetsbesök som ledde till olika åtgärdsförslag. Innerstaden har i enlighet med Internkontrollplan för 2014 gjort en normkritisk granskning utifrån alla sju diskrimineringsgrunder av all publicerad information under april och maj 2014. Nämnderna redovisar vidare att stödmaterial tas fram i syfte att stödja verksamheters arbete inom området. Stadsdelsnämnderna har bl.a. tagit fram en checklista för diskrimineringsfri kommunikation. Nästan samtliga nämnder redovisar aktivt arbete med Malmö stads kompetensbaserade rekryteringsprocess för att främja likabehandling av arbetssökande. Vissa nämnder fokuserade under 2014 på ökad tillgänglighet i lokaler. JobbMalmös verksamhet har med hjälp av stödmaterial ifrån Handisam genomfört en tillgänglighetsanalys av JobbMalmös publika lokaler. Kulturnämnden och Valnämnden redovisar också aktivt arbete inom området. Samverkan med andra samhällsaktörer Malmö stad har ett bred samverkan med andra samhällsaktörer som också verkar mot diskriminering, till exempel Svenska kommittén mot antisemitism, Coexist, European Coalition of Cities against Racism (ECCAR) samt Unescos Lokalt Unescocenter för samverkan (LUCS). Unesco LUCS - lokalt utvecklingscenter för samverkan Unesco LUCS invigdes den 9 maj 2014 på Mångkulturellt centrum i Botkyrka. Grundarna är fyra svenska kommuner – Botkyrka, Eskilstuna, Borlänge och Malmö. Målet med Unesco LUCS är att samla och sprida kunskap om platsidentitet, social jämlikhet och sammanhållning, interkulturell och interreligiös dialog samt att utveckla metoder och verktyg för att kunna gå från ord till handling. Unesco LUCS utgör en plattform för samarbete mellan offentlig verksamhet, forskning och civilsamhällets olika aktörer med målet att åstadkomma en socialt hållbar utveckling i etniskt blandade miljöer. Konkret sker detta genom att medlemmar bidrar med så kallade ”piloter” eller goda exempel som ett sprida kunskap och lära av varandra. Malmö stad är representerade i Unesco LUCS styrelse och har även avsatt 20 % tjänstemannastöd för att bidra till arbetet med att utveckla och förankra 8 │ Stadskontoret Unesco LUCS. Unesco LUCS fick officiell Unesco status i december 2013 genom godkännande i Svenska Unescorådet. År 2014 lades tid på att engagera nya medlemmar – ett arbete som kommer att fortsätta 2015. Europeiska koalitionen av städer mot rasism (ECCAR) Malmö stad har varit medlem i ECCAR sedan 2007. Koalitionen har ca 100 medlemsstäder, varav ungefär hälften är aktiva. Malmö stad är medlem i styrkommittén för koalitionen och sedan 2013 även innehavare av en av två vice ordförandeposter. Under 2014 har Malmö representerats i ECCAR av en politiker utsedd av kommunstyrelsen och två tjänstemän från Stadskontoret. Kommunalrådet med ansvar för antidiskriminering är beredningsansvarig inför kommunstyrelsen. Medlemsstäderna förbinder sig att arbeta efter ett tiopunktsprogram mot rasism som antogs vid bildandet. Tiopunktsprogrammet finns att läsa i sin helhet på www.eccar.info Utöver detta stöttar Malmö stad ett antal externa satsningar som också syftar till att motverka diskriminering och rasism i staden, till exempel Antirasistiska filmdagar som arrangeras av ARF- Film och kultur för mänskliga rättigheter. Under året avsattses även medel för en utbildningssatsning för att höja kunskaper inom HBTQ-området. Nollmätning av upplev diskriminering bland malmöbor Under våren 2014 genomfördes en undersökning om malmöbors upplevda diskriminering. Undersökning och analys omfattade ett representativt urval av malmöbor. Frågorna i undersökningen avgränsades till arbetsmarknad, bostad, utbildning och välfärd. Syftet med undersökningen var huvudsakligen att ge en grund för att fatta beslut till insatser för att minska diskrimineringen i kommunen och att vara ett underlag för framtida mätningar. Undersökningen visade att malmöbor upplever diskriminering inom samtliga områden för studien. Mest förekommande var det på arbetsmarknaden, där 20 % upplever sig ha blivit diskriminerade utifrån ålder, 15 % utifrån etnicitet och 8 % utifrån kön. Förstudie för arbete mot afrofobi Malmö stad påbörjade under 2014 ett arbete med att genom en förstudie undersöka behovet av insatser mot afrofobi i Malmö. Syfte med förstudien är att hitta verktyg för att förebygga och motverka afrofobi, diskriminering samt hatbrott mot afrosvenskar för att kunna säkerställa likvärdig service, bemötande och myndighetsutövning för alla malmöbor. Arbetet pågår och resultatet kommer att presenteras under våren 2015. 9 │ Stadskontoret Varför diskriminera när man kan låta bli? S T R AT E G I S K U T V E C K L I N G S P L A N F Ö R A R B E T E T M OT D I S K R I M I N E R I N G I M A L M Ö S TA D Innehåll Inledning ”Allas lika värde”.............................................................5 Malmö stad och antidiskriminering ...........................................7 Visioner .................................................................................................9 Samhällsperspektivet ....................................................................11 Verksamhetsperspektivet .............................................................13 Förvaltningarna ...............................................................................15 Arbetsgivarperspektivet ...............................................................17 Ansvar och organisation ...............................................................19 Svensk lagstiftning..........................................................................21 EU ..........................................................................................................23 Diskriminering enligt lagen .........................................................25 Diskrimineringsgrunder: Kön........................................................................................................27 Ålder ....................................................................................................29 Funktionsnedsättning ...................................................................29 Etnicitet ...............................................................................................31 Religion eller annan trosuppfattning.......................................33 Sexuell läggning ..............................................................................35 Könsöverskridande identitet eller uttryck..............................35 Samverkan med föreningslivet i Malmö .................................37 Allas lika värde är demokratins grundval Malmö stad ska vara en öppen och inkluderande stad där lika rättigheter och möjligheter för alla människor är den rådande normen. Malmö stad har ansvar för att malmöborna ges lika rättigheter och möjligheter att ta del av den service och de tjänster som kommunen erbjuder. Som ansvarig för grundläggande infrastruktur i form av service och tjänster som utbildning, vård och omsorg och i egenskap av stor arbetsgivare, beslutsfattare och opinionsbildare har Malmö stad en nyckelroll i arbetet för ett samhälle fritt från diskriminering. Malmö stad vill genom Strategisk utvecklingsplan för arbetet mot diskriminering synliggöra och motverka den diskriminering som förekommer samt arbeta för ett inkluderande och öppet samhälle där alla människor har samma rättigheter och möjligheter. I all kontakt med Malmö stad ska individen bemötas på ett respektfullt och icke kränkande sätt och ingen människa ska bli missgynnad för att den tillhör en särskild grupp. Detta framgår i 2 kap 17§ diskrimineringslagen (2008:567) och utgör grundnivån för kommunens skyldigheter. Malmö stads Strategiska utvecklingsplan för arbetet mot diskriminering behandlar Malmö stads ansvar som arbetsgivare att skapa arbetsplatser utan diskriminering men även kommunens ansvar för att den verksamhet som bedrivs gentemot malmöborna inte är diskriminerande. Utöver detta har Malmö stad ett ansvar för att motverka annan diskriminering i staden samt främja malmöbornas delaktighet och inflytande i den demokratiska processen. Strategisk utvecklingsplan för arbetet mot diskriminering lägger fast att kommunen har ett ansvar för att främja de mänskliga rättigheterna och för att tillgodose malmöbornas lika rätt och möjligheter. Planen ska vara ett stöd för att motverka diskriminering i kommunens alla verksamheter. Den ska också vara ett stöd för att uppfylla kommunens skyldigheter och ansvar i dessa frågor. Den avser alla i kommunen och omfattar alla diskrimineringsgrunderna enligt svensk lagstiftning: l KÖN l ÅLDER l FUNKTIONSNEDSÄT TNING l ETNICITET l RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFAT TNING l SEXUELL LÄGGNING l KÖNSÖVERSKRIDANDE IDENTITET ELLER UT TRYCK Enligt mål i kommunfullmäktiges budget för 2014 ska Malmö stad ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet. DETTA INNEBÄR ATT MALMÖ STAD: l är en kommun där arbetet mot diskriminering bedrivs i bred dialog och i samarbete med föreningslivet i Malmö. l driver en bostadsförmedling med tydliga och transparenta regler för förmedling av bostäder. l ger asylsökande och papperslösa unga rätt till skolgång, barnomsorg och skolbarnomsorg. l har ett aktivt arbete med Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering. l är en kommun där det är möjligt för de ideella organisationerna att söka ekonomiskt stöd hos kommunen för att skapa platser där grupper som riskerar diskriminering kan uppleva social samhörighet och delaktighet i samhället. l stöttar organisationer som arbetar mot diskriminering på grund av kön, ålder, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller könsöverskridande identitet eller uttryck och som i sin verksamhet har utbildning som vänder sig till skolor och offentliganställda. l medverkar i eller samarbetar med nätverk som arbetar konfliktförebyggande och med interkulturell dialog inom civilsamhället. l stödjer och samarbetar med organisationer som representerar grupper som är särskilt utsatta för rasism och hatbrott. l säkerställer en hög kompetens inom organisationen genom att kontinuerligt genomföra en utbildning för alla ledare och chefer inom den egna organisationen i antidiskriminering och hur man skapar en arbetsplats för alla. Visioner Samhällsperspektivet – Malmö ska vara en stad där alla malmöbor har likvärdiga förutsättningar för delaktighet i samhällslivet oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck. Verksamhetsperspektivet – Malmö ska vara en öppen och inkluderande stad för alla. En stad där lika rättigheter och möjligheter finns för alla och där alla har tillgång till det stöd och den service de behöver oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck. Arbetsgivarperspektivet – Malmö stad ska vara en arbetsplats fri från diskriminerande strukturer. INRIKTNINGSMÅL: l Malmö är en öppen och inkluderande stad där lika rättigheter och möjligheter för alla människor är den rådande normen. Det offentliga samtalet präglas av öppenhet och delaktighet. l Malmö stad är en kommun där likvärdig verksamhet, service och bemötande, liksom likvärdig myndighetsutövning kan garanteras för alla. Detta innebär att stadens resurser styrs så att lika rättigheter och möjligheter för alla uppnås. l Malmö stad är en aktivt icke diskriminerande arbetsgivare. Det förekommer inte diskriminering vid rekryteringar och inte heller på arbetsplatserna. Samhällsperspektivet EFFEKTMÅL Malmö stads verksamheter har senast år 2016: l en aktiv samverkan med civilsamhälle, föreningar och organisationer samt enskilda individer i stadens utvecklingsarbete inom området för mänskliga rättigheter och antidiskriminering. INDIKATORER Antal förvaltningar som: l bedriver ett utåtriktat opinionsarbete för allas lika rättigheter. l har etablerat samarbete med civilsamhället. l arbetar för en bred medborgardialog kring frågor som rör rasism och främlingsfientlighet. l i sitt arbete med dialog med malmöborna särskilt värnar om att få in synpunkter från de grupper som annars inte får möjlighet att göra sina röster hörda. FÖR ATT BIDRA TILL MÅLUPPFYLLELSEN UPPMÄRKSAMMAS FÖRVALTNINGARNA PÅ: l att med ledning av barnkonventionen säkerställa att ungas inflytande garanteras när lika behandlingsplaner ska tas fram. l att delta i nätverk med privata företag och andra organisationer för att motverka diskriminering i arbetslivet. l att arbeta för att personer som saknar rättsliga dokument som ger dem rätt att stanna i Sverige ska omfattas av samhällsservice. l l att etablera samverkan med organisationer som representerar grupper som är särskilt utsatta för rasism och hatbrott. att inhämta synpunkter från pensionärsrådet och rådet för personer med funktionsnedsättning i frågor som rör diskriminering av äldre och/eller personer som har funktionsnedsättning. l att säkerställa att personalen kan hänvisa den som anser sig vara diskriminerad till en person och/eller en organisation där det finns möjlighet till dialog och stöd. l att det inte ska förekomma någon diskriminering på bostadsmarknaden. l att etablera samarbete med berörda myndigheter och organisationer för att förebygga diskriminering, rasism och hatbrott. Verksamhetsperspektivet EFFEKTMÅL Malmö stads verksamheter har senast år 2016: l ett målinriktat arbete för jämlik fördelning av makt och inflytande för alla människor oavsett bakgrund och tillhörighet. l med utgångspunkt i genomförda granskningar av den egna verksamheten upprättat mål och åtaganden kring diskriminering (som ska ingå i verksamhetsplaner och budget). l i samverkan, och med ledning från stadskontoret, tagit fram en gemensam modell för normkritiska granskningar av de egna verksamheterna. INDIKATORER Antal förvaltningar som: l redovisar granskningar av sitt ordinarie arbete i syfte att synliggöra eventuell diskriminering. l arbetar med alla mål i Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering. l kontinuerligt könsuppdelar individbaserad statistik. l har mätbara verksamhetsspecifika mål och åtaganden som ökar jämlikheten och jämställdheten och som ingår i verksamhetsplaner och budget. l följer upp mål och åtaganden på antidiskrimineringsområdet i samband med årsredovisning. l deltar i arbetet med att ta fram en metod för normkritisk analys. l redovisar översyn av verksamheter och lokaler ur tillgänglighetssynpunkt samt verkställda åtgärder mot enkelt avhjälpta hinder enligt 8 kap PBL, plan- och bygglagen (2010:900). l säkerställer att information framtagen av Malmö stad riktad till malmöbor som nyttjar kommunens service är tillgänglig på ett sätt och i en form som kan förstås av de berörda. l redovisar brukarundersökningar eller enkätundersökningar med allmänheten som visar att den upplevda diskrimineringen minskar. FÖR ATT BIDRA TILL MÅLUPPFYLLELSEN UPPMÄRKSAMMAS FÖRVALTNINGARNA PÅ: l att genomföra brukarundersökningar eller andra enkätundersökningar som mäter upplevd diskriminering. l att använda relevanta metoder i arbetet för att uppmärksamma diskriminering, exempelvis praktiktestning, stickprovskontroller, enkätundersökningar, forskningscirklar, riktade intervjuer eller en kombination av olika metoder. l att se över informationsmaterial och blanketter ur antidiskrimineringssynpunkt, materialet ska vara fritt från rasistiska och/eller könsstereotypa beskrivningar. l att arbeta för att även andra familjebildningar än de traditionella lyfts fram och synliggörs. l att stödja personal och elever i skolan och förskolan i deras engagemang kring mänskliga rättigheter och antirasism. l att se till att den pedagogiska verksamheten drivs och organiseras samt innehåller utbildningsmaterial som främjar inkludering av alla. l att verka för att de läromedel som skolorna använder är fria från fördomar och diskriminerande föreställningar om personer och/eller grupper. l att arbeta för en skola fri från rasism. l att se till att skolorna har tillgång till ett undervisningsmaterial med metoder och verktyg för att arbeta mot diskriminering och kränkningar och för värderingar som värnar allas lika värde. l att säkerställa att information om läroplaner, skolans arbete och elevens utveckling är tillgänglig på ett språk och i en form som kan förstås av de berörda, som eleven själv och/ eller föräldrar/vårdnadshavare. l att Malmö stad upphandlar tjänster och varor från företag som arbetar mot diskriminering och för inkludering enligt planer liknande denna samt att införa sociala klausuler i de avtal som ingås. Arbetsgivarperspektivet EFFEKTMÅL Malmö stads verksamheter har senast år 2016: l ett aktivt arbete med kompetensutveckling för kommunens medarbetare inom området diskriminering. l implementerat Malmö stads Plan för jämställd personalpolitik. l ett arbete enligt kommunfullmäktiges mål att andelen anställda med utländsk bakgrund på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen. INDIKATORER Antal förvaltningar som: l redovisar kompetensutveckling inom antidiskrimineringsområdet för alla verksamheter. l har utsett en kontaktperson för antidiskrimineringsarbetet som har en ledande och central position. l arbetar i enlighet med Plan för jämställd personalpolitik. l som redovisar en andel medarbetare med utländsk bakgrund på alla nivåer som närmar sig målet att spegla befolkningen i Malmö. FÖR ATT BIDRA TILL MÅLUPPFYLLELSEN UPPMÄRKSAMMAS FÖRVALTNINGARNA PÅ: l att möjliggöra för personer med funktionsnedsättning att få arbetsplatsträning och anställning. l att främja ett öppet och inkluderande klimat på kommunens arbetsplatser. l att följa upp och redovisa kommunens arbetsmarknadspolitik i kommunens budget utifrån kön, ålder och utländsk bakgrund. l att använda rekryteringssystem som säkerställer att ingen sökande diskrimineras på grund av bakgrund eller tillhörighet. l vikten av att ledningen har engagemang och kompetens för att aktivt driva antidiskrimineringsarbetet framåt. Ansvar och organisation för arbetet mot diskriminering i Malmö stad KOMMUNFULLMÄKTIGE FÖRVALTNINGAR Kommunfullmäktige har det övergripande ansvaret att fatta beslut om Strategisk utvecklingsplan mot diskriminering samt att de övergripande målen integreras i årsbudgeten. Strategisk utvecklingsplan för arbetet mot diskriminering i Malmö stad ska ses över en gång per mandatperiod. Väsentliga ändringar i planen ska godkännas av fullmäktige. Om inga revideringar anses nödvändiga ska den strategiska utvecklingsplanen aktualitetsförklaras av kommunfullmäktige. Alla förvaltningar ansvarar för att det ska finnas minst en kontaktperson med uppgift att samordna arbetet mot diskriminering inom förvaltningen. Det rekommenderas att kontaktpersonen har en central och ledande funktion i sitt ordinarie uppdrag och är väl förtrogen med nämndarbetet. KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen har ansvaret för att leda nämndernas arbete enligt Strategisk utvecklingsplan för arbetet mot diskriminering. I ansvaret ligger att stödja, samordna och följa upp nämndernas och styrelsernas mål och åtaganden utifrån utvecklingsplanen. Kommunstyrelsen offentliggör varje år i en särskild antidiskrimineringsrapport en redovisning av kommunens arbete mot diskriminering. NÄMNDER OCH STYRELSER Alla nämnder och styrelser ansvarar för arbetet mot diskriminering i den egna verksamheten. Nämnder och styrelser ansvarar för att granskningar kontinuerligt genomförs och att utvecklingsplanens betydelse för den egna verksamheten klargörs. Vidare ansvarar nämnder och styrelser för att formulera verksamhetsspecifika mätbara mål och åtaganden för att åstadkomma lika rättigheter och möjligheter. Dessa mål och åtaganden ska ingå i verksamhetsplaner och budget och följas upp i årsredovisningen. Stadskontoret ansvarar för övergripande utvecklings-, uppföljnings- och samordningsinsatser kring arbetet mot diskriminering samt för omvärldsbevakning inom området. Stadskontoret har ansvar för att ge stöd till förvaltningarna i deras arbete enligt planen. ALLA MEDARBETARE Ledare på alla nivåer har ett operativt ansvar för att motverka diskriminering. Ledares ansvar uttrycks även tydligt i diskrimineringslagstiftningen. Varje anställd har ett eget ansvar att inte diskriminera och att verka för lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck. Utgångspunkter för ett samhälle fritt från diskriminering Allas lika värde är demokratins grundval. Trots det behandlas människor olika och diskrimineras. Diskriminering innebär särbehandling som direkt eller indirekt missgynnar, kränker och begränsar individens handlingsutrymme och valmöjligheter inom olika delar av samhällslivet, och som också kränker individens personliga integritet. Diskriminering är en social handling som upprätthåller en viss typ av samhällelig maktstruktur och som missgynnar vissa grupper och individer. En orsak till diskriminering är de normer som råder i samhället. Att tillhöra en norm, att inte bli ifrågasatt, innebär fördelar som ofta inte blir synliga förrän en person bryter mot normen. Ju färre normer en person passar in i desto troligare är det att personen utsätts för diskriminering. Diskriminering underminerar grunderna för det demokratiska samhället. Den drabbar ofta personer utifrån andra människors fördomar om individer eller grupper och deras egenskaper. Inte bara enskilda människor diskriminerar utan även samhällets institutioner och organisationer genom t ex. lagar, myndigheter och utbildningssystem kan fungera så att de systematiskt missgynnar vissa individer eller grupper. Diskriminering utförs inte alltid medvetet och kan därför vara svår att identifiera, beskriva och bevisa. Ickediskriminering regleras på flera ställen i vår svenska lagstiftning. Främst reglerar diskrimineringslagen situationer som rör diskriminering, men regleringar återfinns även i annan lagstiftning. Bland annat i regeringsformen (1974:152) som utgör grundlag, i lag (2009:724), om nationella minoriteter och minoritetsspråk i lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område och i kommunallagen (1991:900). Även en rad arbetsrättsliga lagar tangerar området till exempel föräldraledighetslagen (1995:584) och arbetsmiljölagen (1977:1160). Relevanta bestämmelser i brottsbalken (1962:700) är olaga diskriminering i 16 kap. 9 §, hets mot folkgrupp i 16 kap. 8 § och straffskärpningsreglerna i 29 kapitlet vilken brukar refereras till som hatbrottsregeln. Om lagstiftning och andra redan gällande styrdokument ges också exempel under respektive avsnitt. De internationella konventionerna om mänskliga rättigheter lägger fast förpliktelser för stater och kommuner i förhållande till: l MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄT TIGHETER l SOCIALA, EKONOMISKA OCH KULTURELLA RÄT TIGHETER Exempel på de internationella styrdokumenten inom arbetet mot diskriminering är FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, konventionen om sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter, konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, konventionen om barnets rättigheter, konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Europarådets konvention om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter med flera. Utöver detta ger även EU:s fördrag och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna skydd mot diskriminering. EU har även antagit direktiv inom området. Exempel på sådana är rådets direktiv om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (2000/43/EG), rådets direktiv om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster (2004/113/EG), rådets direktiv om inrättande av en allmän ram för likabehandling (2000/78/EG) samt Europaparlamentets och rådets direktiv om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (2006/54/EG). Rätten att inte diskrimineras är en grundpelare i alla dessa konventioner och direktiv och en genomgående princip rörande alla rättigheter. I konventionerna definieras diskrimineringsgrunderna enligt så kallat öppna listor till skillnad från i svensk lagstiftning där diskriminering enbart är olaglig om den kan knytas till de grunder som anges i diskrimineringslagen. Staten och kommunerna är skyldiga att följa de mänskliga rättigheterna genom att: l RESPEKTERA RÄT TIGHETERNA – AVSTÅ FRÅN HANDLANDE, BESLUT OCH REGLER SOM INSKRÄNKER ELLER KRÄNKER DESSA RÄT TIGHETER l SKYDDA MÄNNISKOR MOT AT T ANDRA AKTÖRER ÄN STAT OCH KOMMUN INSKRÄNKER ELLER KRÄNKER RÄT TIGHETERNA l TILLGODOSE OCH FRÄMJA RÄT TIGHETER – SE TILL AT T DET FINNS SAMHÄLLSSYSTEM SOM FÖRVERKLIGAR RÄT TIGHETERNA Malmö stad har gjort vissa internationella överenskommelser på eget initiativ och har därigenom en högre ambitionsnivå än vad lagen anger. Detta gäller till exempel åtagandet att arbeta efter ECCAR:s tiopunktsprogram mot rasism och diskriminering (se bilaga). Sedan 2007 är Malmö medlem i den Europeiska koalitionen av städer mot rasism (ECCAR). Koalitionen kom till 2004 på initiativ från Unesco och är idag en sammanslutning av mer än 100 städer som skrivit under ett gemensamt åtagande att arbeta mot rasism och diskriminering inom ramen för städernas ansvar. Strategisk utvecklingsplan för arbetet mot diskriminering är en del av detta åtagande. Malmö stad bedriver ett aktivt arbete inom koalitionen och är en av 16 städer i ECCAR:s styrkommitté. Malmö stad har även undertecknat den ”Europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå” (CEMR), en deklaration som uppmanar Europas kommuner och regioner att använda sina befogenheter och partnerskap för att uppnå jämställdhet för sina invånare. Undertecknare förbinder sig att upprätta en handlingsplan för jämställdhet, för Malmös del Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering. Även Malmö stads Personalpolicy och Plan för en jämställd personalpolitik är betydelsefulla dokument för arbetet mot diskriminering. De nationella minoriteternas särskilda rättigheter gäller språk och kultur. De regleras i språklagen (2009:600) och i lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. I Sverige är de nationella minoriteterna fem till antalet: samer, tornedalingar, sverigefinnar, judar och romer. Diskriminering enligt lagen Direkt diskriminering är enligt diskrimineringslagen om någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats om missgynnandet har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering är att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer som representerar någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av grunderna. Sexuella trakasserier är uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Även instruktioner att diskriminera till någon i lydnads- eller beroendeförhållande är förbjudet. INTERSEKTIONALITET I Strategisk utvecklingsplan för arbetet mot diskriminering anges kommunens åtaganden för varje diskrimineringsgrund enligt svensk lagstiftning. Diskriminering sker sällan entydigt utifrån en enda diskrimineringsgrund utan ofta mot bakgrund av komplexa mönster av normer och fördomar. Det är vanligt förekommande att personer som anmäler diskriminering också anger att den kan ha skett utifrån flera av grunderna i lagstiftningen. Att motverka diskriminering kräver ett normkritiskt och intersektionellt perspektiv som ställer frågor och gör det möjligt att analysera hur olika diskriminerande maktstrukturer samverkar. Att definiera och kategorisera är nödvändigt för att kunna tolka verkligheten men det är också ett sätt att utöva makt. Vem är det som gör definitionen? I vilket syfte görs den? Och vad får det för konsekvenser? Flera maktordningar, som till exempel kön, etnicitet, sexuell läggning, ålder, socioekonomisk bakgrund, och funktionsnedsättning spelar roll i bestämmandet av en individs identitet och villkor. Dessa maktordningar är beroende av varandra och i arbetet mot diskriminering behövs kunskap och medvetenhet om hur olika maktordningar är sammanflätade och samvarierar. DISKRIMINERINGSGRUNDEN Kön Diskriminering som har samband med kön är förbjuden enligt diskrimineringslagen Med kön avses att någon är kvinna eller man. Förbudet omfattar också personer som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. Förutom skyldigheten att inte diskriminera måste kommunen också arbeta aktivt för att förebygga och motverka diskriminering. Som arbetsgivare ska kommunen vart tredje år kartlägga och analysera att inga osakliga löneskillnader förekommer mellan män och kvinnor samt upprätta en strategi för jämställd personalpolitik. Kommunen har som arbetsgivare även skyldighet att upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete med en översikt av de åtgärder som behöver genomföras inom organisationen de närmaste åren. Kön är den enda diskrimineringsgrunden som tillåter positiv särbehandling. Vid rekrytering kan vid likvärdig kompetens det underrepresenterade könet prioriteras för att få en jämnare könsfördelning på arbetsplatsen. Kommunfullmäktige beslöt 2007 att Malmö stad skulle underteckna den ”Europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå” (CEMR). 2011 antog kommunfullmäktige Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering. Enligt dessa beslut ska alla verksamheter arbeta aktivt inte bara för att motverka diskriminering på grund av kön utan även för att systematiskt integrera jämställdhetsperspektivet i alla sina verksamheter. DISKRIMINERINGSGRUNDEN Ålder Enligt diskrimineringslagen är det förbjudet att diskriminera på grund av ålder inom arbetslivet och utbildningsväsendet. Undantag medges om särbehandling på grund av ålder har ett berättigat syfte. Från januari 2013 är det även förbjudet att diskriminera på grund av ålder inom samhällsområdena: varor och tjänster, bostäder, allmän sammankomst, offentlig tillställning, hälso- och sjukvård, socialtjänst, socialförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, statligt studiestöd och offentlig anställning. Undantag kan tillämpas bland annat vad gäller lagstadgade åldersgränser, kollektivavtal, individuella avtal samt verkliga och avgörande yrkeskrav. DISKRIMINERINGSGRUNDEN Funktionsnedsättning Diskriminering som har samband med funktionshinder är förbjuden enligt diskrimineringslagen. Funktionshinder är enligt lagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en människas funktionsförmåga. Diskrimineringsombudsmannen (DO) använder begreppet funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning beskriver nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det är något som en person har, inte något som en person är. DO menar att ett funktionshinder snarare är något som uppstår i en miljö som ställer upp hinder för personer med funktionsnedsättning. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse för lagens skydd mot diskriminering. Lagen skyddar även personer med mindre omfattande funktionsnedsättningar. DISKRIMINERINGSGRUNDEN Etnicitet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen en individs nationella och etniska ursprung. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter och kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering. Etnisk tillhörighet är en social konstruktion som borde definieras av individen och bygga på vars och ens egen identifikation. Men tyvärr finns många fördomar och schablonföreställningar om etnicitet och en person kan tillskrivas egenskaper och åsikter som den inte alls känner igen sig i bara på grund av sin etniska eller nationella bakgrund. Gällande styrdokument inom området är utöver diskrimineringslagen även den internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (CERD), EU:s stadga om grundläggande rättigheter samt EU:s direktiv om likabehandling oavsett ras eller etnicitet. För nationella minoriteter gäller särlagstiftning till skydd för språk och kulturella rättigheter. De nationella minoriteterna i Sverige är: samerna, sverigefinnarna, tornedalingarna, judarna och romerna. Rasism, xenofobi, afrofobi, antiziganism, antisemitism och islamofobi är omvittnade samhällsproblem i såväl Malmö och Sverige som i hela Europa. Främlingsfientlighet, rasism och hatbrott innebär brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna. Bekämpandet av sådana yttringar är en nödvändig del i arbetet för att främja alla människors lika rättigheter och möjligheter. Till kommunens främsta uppgifter hör att med förebyggande insatser bekämpa rasism och främlingsfientlighet samt att vidta åtgärder som främjar malmöbornas upplevelse av trygghet. DISKRIMINERINGSGRUNDEN Religion eller annan trosuppfattning I Sverige råder religionsfrihet enligt grundlagen. Diskrimineringslagens skydd mot diskriminering gäller alla som har en religion eller annan trosuppfattning. Ateism likställs med andra trosuppfattningar och omfattas av skyddet mot diskriminering. Hatbrott mot personer på grund av deras religion är tyvärr inte ovanligt. Antalet anmälningar av brott med antisemitiska eller islamofobiska motiv har ökat och liksom vad gäller de rasistiska hatbrotten har Malmö stad ett stort ansvar för att malmöbor ska kunna känna sig trygga oavsett vilken religion eller trosuppfattning de har. DISKRIMINERINGSGRUNDEN Sexuell läggning Heteronormativa föreställningar om att människor endast kan tillhöra ett av två kön, och att vår sexualitet bör riktas till det andra könet, utgör grunden för diskriminering på grund av sexuell läggning. Heterosexualitet, homosexualitet och bisexualitet är sexuella läggningar. Diskriminering på grund av sexuell läggning är förbjudet enligt diskrimineringslagen. Ett öppet och inkluderande klimat på arbetsplatserna och likvärdigt bemötande av malmöborna är några av de viktigaste punkterna att slå fast. Detta krävs för att homo- och bisexuella kollegor, brukare och andra ska kunna tala om sitt liv på ett självklart sätt. Homo- och bisexuella tillhör de grupper som löper risk att utsättas för diskriminering och hatbrott. Liksom för andra grupper i riskzonen för hatbrott har Malmö stad ett ansvar att förebygga hatbrott och särskilt värna tryggheten för homo- och bisexuella. DISKRIMINERINGSGRUNDEN Könsöverskridande identitet eller uttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas personer med en könsidentitet eller ett könsuttryck som skiljer sig från heteronormen. Alla människor har en könsidentitet och könsuttryck. Med könsidentitet eller könsuttryck menas en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. Transpersoner tillhör de grupper som löper risk att utsättas för diskriminering och hatbrott. Liksom för andra grupper i riskzonen för hatbrott har Malmö stad ett ansvar att förebygga hatbrott, och särskilt värna tryggheten för transpersoner. Stöd och samverkan med föreningslivet Kommunen ska främja likvärdiga förutsättningar för delaktighet i samhället. I linje med detta ska kommunen identifiera vilka hinder som finns för människors lika rättigheter så att dessa kan åtgärdas. Staden som helhet gynnas av ett öppet klimat där malmöborna känner sig sedda och respekterade och är delaktiga i de demokratiska processerna. I arbetet för delaktighet är Malmö stad beroende av ett nära och konstruktivt samarbete med civilsamhället. Kommunen ska dessutom bedriva ett aktivt och utåtriktat opinionsarbete för allas lika rättigheter och personer som anser sig utsatta för diskriminering ska veta vart de kan vända sig för att få stöd och hjälp. Att det finns en oberoende föreningsdriven organisation (antidiskrimineringsbyrån Malmö mot Diskriminering) som kan bidra med en kritisk granskning av kommunens verksamhet och där malmöbor som upplever diskriminering kan få råd och stöd är av stor betydelse för att stadens ambitioner i arbetet mot diskriminering ska kunna förverkligas. Liknande betydelse har andra organisationer och föreningar som organiserar, representerar och stödjer malmöbor som särskilt riskerar att drabbas av diskriminering och hatbrott. Handlingsplan mot diskriminering har reviderats i dialog med föreningslivet i Malmö. Den har omformats till en Strategisk utvecklingsplan för arbetet mot diskriminering i Malmö stad. Även fortsatt ska utvecklingsplanen revideras eller aktualiseras varje mandatperiod i en bred dialog med föreningslivet. Form: Wonderleap & Eight Tryck: Lenanders Grafiska 67506 Rapport från FN-dagen mot rasism den 21 mars 2014 Stadskontoret Rapporten är skriven av: Johan Berg, Mia Jellback, Anna Lindeberg, Ellen Olsson och Joanna Qvarnström (studenter vid Malmö högskola) Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-06-23 1.0 Tom Roodro Stadskontoret Välfärdsavdelningen 2 │ Stadskontoret │ Rapport från FN-dagen mot rasism den 21 mars 2014 Innehållsförteckning Inledning ............................................................................................ 4 Paneldiskussion .................................................................................. 4 Medley mot rasism.............................................................................. 5 Valbara seminarier .............................................................................. 6 The pathology of racism, a lesson from Nelson Mandela and South Africa Afrosvenskarnas Forum För Rättvisa.................................................... 6 Samer - Ett urfolk i Sverige, hela Sverige ............................................... 6 Rasismen påverkar oss olika - Ensamkommandes förbund ...................... 6 Vad är det för fel med att vara Rom? .................................................... 8 Rekrytera rätt! ................................................................................... 9 3 │ Stadskontoret │ Rapport från FN-dagen mot rasism den 21 mars 2014 Inledning Den 21 Mars är FN-dagen mot rasism och diskriminering och då anordnades en heldagskonferens på Malmö Högskola i samarbete mellan 11 organisationer. Dagen gick ut på att personer från flera av dessa organisationer talade om olika saker med anknytning till temat “Antirasism och antirasister - våga tala, agera och diskutera.” Istället för att dela ut blommor till talarna så skänker arrangörerna pengar till Asylgruppen i Malmö. Dagen inleddes med en kort historisk överblick om hur och varför dagen kom till. Dagen uppmärksammas till minne av offren som fick sätt livet till i kampen mot Apartheid i Sydafrika. En video visades där Nelson Mandelas intervjuas kort efter apartheidregimens fall. En tyst minut för Mandela hölls. Aina Gagliardo var moderator för konferensen och introducerade inledningsvis poeten, aktivisten och feministen Felicia Mulinari och scenpoeten, asylrättsoch HBTQ-aktivisten Nino Mick. Paneldiskussion Efter poeterna följde en paneldiskussion mellan Alexander Bengtsson (Vice VD EXPO), Kristin Tran (Ordförande Interfem), Jenny Malmsten (fil.dr. i etnicitet) och Paula Mulinari (Lektor i socialt arbete och arbetslivsforskare). Paneldiskussionen inleddes med att de olika deltagarna diskuterade vad begreppet “rasism” innebär och gav sin egen definition av begreppet. Jenny Malmsten menade på att det inte finns en definition av rasism, utan att det finns “rasismer” i plural och att begreppet måste diskuteras utifrån alla sina uttrycksformer. Att begreppet är mångfasetterat. Paula Mulinari menar att rasism är ett ekonomiskt, kulturellt och socialt system som påverkade fördelningen av makt och ekonomiska resurser. Enligt henne är det i dagens Sverige så att makt är starkt kopplat till språket. Kristin Tran säger att rasism är en ideologi och en hierkarisering där vithet står högst upp och olika grupper har olika makt och privilegier i olika rum. Alexander Bengtsson sa att rasism bland annat är både en idé och en praktik som i historien och samtiden sett olika ut. Han betonar att rasism handlar om makt och att man famlar i blindo om man inte erkänner detta. Vidare diskuterades vad strukturell rasism innebär. Deltagarna menade att det är som ett system där rasismen återskapas i vardagliga praktiker, oftast omedvetet. Det är ingenting som går att lagstifta bort utan något som är institutionaliserat och reproduceras i vardagen och återskapar samhällsstrukturer. De kom också fram till att alla är ansvariga för rasismen i 4 │ Stadskontoret │ Rapport från FN-dagen mot rasism den 21 mars 2014 och med att det är en del av samhällsstrukturen som i sin tur utgörs av individer. Sedan diskuterades olika antirasistiska strategier. Det talades om vikten att våga vara obekväm och ifrågasätta trots att det ibland kan vara jobbigt. De menade att det fanns en feghet i rasismdebatten när det gäller vad som benämns som rasism. Något annat som kom upp var hur främlingsfientliga organisationer har “kidnappat” debatten och gjort den till sin egen. Det är viktigt att antirasister tar tillbaka debatten. Det talades också om problematiken i att det alltid är den utsatta som blir ansvarig för att lösa problemet. Makthavare ser ofta inte sin roll i situationen ser inte normaliseringen av rasism. Ett exempel på det är att Sverigedemokraterna bjöds in till en skola för att prata om sin politik. När elever inte kände sig bekväma med att ett främlingsfientligt parti skulle komma till deras skola tvingades de själva organisera och försvara sig. Deltagarna diskuterade också intersektionalitet och hur maktinnehav kan bero på olika saker som kön eller ålder. Medley mot rasism Nästa punkt på dagordningen var ett medley mot rasism där olika personer och organisationer fick några minuter på sig att tala om sig eller sin verksamhet. Först ut var Fatuma Awil, aktivist från Interfem, som läste en text som hon skrev efter mordförsöket den 8:e mars. Hon beskrev sina känslor efter dagen och rasifierades utsatthet. Nästa person var Carl Älfvåg, länsöverdirektör på Länsstyrelsen Skåne, som pratade om sin syn på rasism som myndighetsperson. Han betonade vikten av att aktivister och myndighetspersoner kan mötas och samverka i kampen mot rasism. Han berättade också om sitt arbete inom länsstyrelsen för likabehandling och mot diskriminering. Nästa på scenen var gruppen SWAG, Sisters With Attitude and Guts. En i gruppen läste upp en text om islamofobi och hur muslimska kvinnor förtrycks genom att kategoriseras som förtryckta av sin religion och sin slöja. Nästa person som talade var Gustavo Nazar, tjänsteperson vid grundskoleförvaltningens centrum för pedagogisk inspiration, relationer och likabehandling. Han talade om sitt arbete med ett antirasistiskt elevnätverk som samarbetar med olika antirasistiska organisationer. Han poängterade hur viktig skolan är för att kunna skapa ett jämställt och inkluderande samhälle och att arbetet mot rasism måste börja på en grundläggande nivå. Nästa person som talade var Melissa, feminist och politiskt aktiv, som talade om hur det kan vara att våga kalla sig feminist som ung. Efter det visades en video av Roxy Farahat, där man fick höra röster som talade om flykten från Iran med scener från svenska vinterlandskap i bakgrunden. Nästa på scenen var Ungdom mot Rasism, som representerades av Selma Gusic och Ana Marega. Ett antirasistiskt skolprojekt som pratade om skolors likabehandlingsarbete och ungdomars anti-rasistiska organisering. Syftet är att utveckla metoder nationellt 5 │ Stadskontoret │ Rapport från FN-dagen mot rasism den 21 mars 2014 och internationellt för ett arbete för likabehandling. De har även ett projekt där de samarbetar med Gustavo Nazar och det anti-rasistiska elevnätverket. Sedan var det en video där Aamer Rahman (komiker) beskrev fenomenet ‘reverse racism’ och vad som skulle behövas för att någon sådant skulle existera. Till sist steg Amalia Alvarez upp på scenen och framförde på ett humoristiskt sätt en berättelse som bland annat berörde hennes erfarenhet av att vara utsatt för rasistiska strukturer. Valbara seminarier Under eftermiddagen hölls fem valbara seminarier. The pathology of racism, a lesson from Nelson Mandela and South Africa - Afrosvenskarnas Forum För Rättvisa Ett seminarium där Charlene Rosander framförallt pratade om afrofobi och olika exempel på detta. Hon tog bland annat upp tystnaden kring slavhandeln som Sverige var en del av, om Sveriges rasbiologiska arv och om utsattheten och marginaliseringen i samhället som afrosvenskar utsätts för. Exempelvis så talar man i Sverige inte om rasismen och dess koppling till slavhandeln. Det finns en omedvetenhet om de rasistiska strukturer som existerar. Afrosvenskarnas Forum För Rättvisa arbetar med opinionsbildning, folkbildning, lobbyverksamhet, social mobilisering, föreläsning på skolor och brottsofferstöd. Samer - Ett urfolk i Sverige, hela Sverige Helena Dådring, ordförande för Samer i Syd, Sametingspolitiker och kommunpolitiker höll ett föredrag kring de olika mytbildningar som finns kring Samer och vilka konsekvenser det får. Hon redogjorde för de olikheter som finns inom den Samiska kulturen och att till skillnad från vad många tror, så är t.ex. rennäringen en väldigt liten del av vad det innebär att vara Same. Hon pratade om deras status som nationell minoritet och som urfolk. Samernas olika språk, kultur, religion och hantverk redogjorde hon för. Även den svenska statens övergrepp på det Samiska folket i form av t.ex. det rasbiologiska institutets skallmätningar och skolväsendets förbud mot Samiska språket i skolor. Utbredd psykisk ohälsa och högt självmordantal är även problem för det Samiska folket. Fortfarande idag så går den Svenska statens nationella intressen före det Samiska folkets rättigheter. Rasismen påverkar oss olika - Ensamkommandes förbund Två representanter från Ensamkommandes förbund talade om hur livet är som ensamkommande i Sverige. Förbundets styrelse består endast av ensamkommande ungdomar och förbundet har funnits i ett år ungefär. De 6 │ Stadskontoret │ Rapport från FN-dagen mot rasism den 21 mars 2014 försöker skapa gemenskap med varandra genom aktiviteter, fester och de träffas även under olika högtider. De två representanterna talade om hur andra människor tror sig uppfatta ensamkommande, med funderingar kring vilka dessa är och vad dem har flytt från. Men representanterna ville få åhörarna att förstå att det som media eller vad “andra” tycker och tänker om dessa ensamkommande inte stämmer överrens med verkligheten. Föreningen vill alltså presentera vilka de ensamkommande verkligen är, att de alla är olika individer och att alla har olika bakgrunder och att generaliseringen bara försvårar integrationsprocessen. Föreningen vill synas och höras och ge ensamkommande en röst ut till samhället som de faktiskt ska bli en del av. Ofta är det regeringen, myndigheter, gode män m.m. som ska tala om för ensamkommande om vad de kan och inte kan göra. Föreningen vill bli en del av beslutsfattandet och få ge en röst, det är ju faktiskt dem som är ensamkommande och endast dem kan ge en bild av hur deras verklighet ser ut och att den inte alltid kan passa in i juridiska ramverk eller hur de ska tycka och tänka. Representanterna talade om hur det är att komma till Sverige, bli delegerad en massa regler och förordningar om hur det “går till” i Sverige med vad man gör och inte gör. Men att de ensamkommandes verkliga behov av hjälp aldrig blev tillfredsställt. En del hade upplev många obehagliga situationer och vissa led av post-traumatisk-stress och vissa tog till droger för att klara sig igenom olika jobbiga faser. Representanterna förklarade att dessa unga män och kvinnor inte fick den hjälp de behövde. Att de individer som var i behov av hjälp straffades istället för att få den hjälp de behövde. Om någon “åkte fast” för att ha rökt på, fick de straff istället för att få hjälp med vad det var som egentligen gjorde att de tog till droger som om hen bara såg det som en sista utväg för att klara av sitt nya liv i ett helt främmande samhälle. Representanterna talade även om hur nedskärningar och personal utan kompetens arbetar med dem. Att privatisering har lett till oärlig rekrytering och för lite resurser. Dessa ensamkommande behöver professionell hjälp för att ta sig igenom sina olika trauman och för att kunna integreras i samhället förklarar föreningen. De menar även att ensamkommande behöver integreras med “svenska” ungdomar och få göra aktiviteter ihop med människor som inte är ensamkommande, just nu umgås bara ensamkommande ihop och gör olika aktiviteter, så föreningen efterfrågar att få hitta på roliga aktiviteter eller så med andra ungdomar eller vuxna. Föreningen förklarar att detta leder till att de boende saknar kontakt med det samhället som de faktiskt ska kunna bo och livnära sig i när de går från boendet och ut i samhället. Att de ensamkommande fram till deras 21 års dag endast umgåtts med varandra och inte fått någon praktisk erfarenhet om samhället, det kunde handla om så enkla saker som hur man ringde och bokade en tandläkartid, det var alltid de anställda som gjorde detta så ungdomarna fick aldrig lära sig hur man gjorde. 7 │ Stadskontoret │ Rapport från FN-dagen mot rasism den 21 mars 2014 Föreningen talade även om att ensamkommande inte kan sina rättigheter och vad de har rätt till att söka hjälp om, t.ex. att de kan behöva psykologisk hjälp. Representanterna framhävde även hur politiker och organisationer fattar beslut över deras huvuden och att de inte får vara med och bestämma. De är 270 medlemmar i förbundet och de framhäver alla att de inte vet sina rättigheter eller hur samhället fungerar samt vad de kan sysselsätta sig med i framtiden. En av representanterna förklarar studievägledare som “studieväghindrare”. Att som ensamkommande få drömma om att få bli civilingenjör men få till svars att det nog är bättre om hen sökte sig till någon yrkesutbildning, att det är alldeles för komplicerat att studera till ingenjör. Vad är det för fel med att vara Rom? Irene Horvatne och Teresia Kwiathowska kommer från Malmö Romska Idécenter. De är modersmålslärare i romani, jobbar med skolverket språkrådet och är romska aktivister. Centret är även medlemmar i Malmös lokala antidiskrimineringsbyrå, Malmö mot Diskriminering. Föreläsningen utgick ifrån en fråga ställd av en 11-årig elev efter polisens registrering av romer. Frågan löd: är det något fel på att vara rom? Irene och Teresia berättade om romernas ursprung, kultur och historia. Romerna utvandrade från Indien på 900-talet och hamnade i Europa på 1300talet. De beskrev det utbredda förtryck och den antiziganism som följt gruppen historiskt och fortfarande är aktuell. Fram till 1960 hade romer i Sverige inte rätt till socialbidrag, sjukvård eller barnbidrag. De fick heller inte bo på samma plats i mer än tre veckor. 1964 fick de rätt till fast bosättning och romska barn fick rätt att gå i skolan. Tidigare var den enda utbildningsmöjligheten för de romska barnen de frivilliga privatlärare som på eget initiativ undervisade. Detta har resulterat i att romernas studietradition blivit hämmad vilket påverkar romska barn än idag. Föreläsarna menade att många romer döljer sitt ursprung på grund av den utbredda antiziganism och det strukturella förtryck som finns i dagens Sverige. De tog upp några exempel på diskriminering som romer utsätts för. De nämnde bland annat tvångsförflyttning, näringsförbud, registrering av polisen, att de blir nekade som hotellgäster, misstänkliggörande i offentliga rum samt svårigheter på bostads- och arbetsmarknaden. Romerna fick nationell minoritetsstatus år 1999 genom att Sverige ratificerade europarådets ramkonvention om skydd för de nationella minoriteterna och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. De talade också om efterspelet efter polisregistret och hur romerna, och framför allt de romska barnen, påverkats. De beskrev hur barnen förlorat 8 │ Stadskontoret │ Rapport från FN-dagen mot rasism den 21 mars 2014 förtroendet för myndigheter samt hur de barn som tidigare drömt om att bli poliser nu gett upp den drömmen. År 2012 kom en delegation för romska frågor. Syftet var att inom 20 år förbättra romers makt genom att stärka det romska civilsamhället och få romer mer delaktiga i politiken. Dessutom ska romers ekonomiska läge förbättras genom åtgärder för utbildning, arbete, bostad, hälsa, kultur, kvinnor och ungdomar. Föreläsarna var dock tveksamma till hur effekterna av delegationen kommer att bli. De menade bland annat att romer i dagsläget ofta anställs som symboler och att de måste sättas på maktpositioner för att förändring ska ske på längre sikt. Rekrytera rätt! Madelen Lundin från Interfem föreläste om den rekryteringsmetod som organisationen arbetat fram för att med hjälp av rekrytering minska snedfördelningen på arbetsmarknaden. Föreläsaren inledde med att definiera kompetens. Det diskuterades också varför vikt ofta läggs på social kompetens i rekryteringssammanhang. Den sociala kompetensen saknar nämligen en vedertagen definition och baseras ofta på magkänsla samt är kontextberoende. Interfem:s metod för rekrytering bygger på att testa den reella kompetensen, alltså kompetensen för det arbete som faktiskt ska utföras. På så sätt behöver den arbetssökande inte sälja in sig själv och rekryteringsprocessen ges mer legitimitet. Föreläsaren poängterade at det är viktigt att inte bygga in diskriminering i rekryteringsprocessen samt att vara medveten om att maktstrukturer fortfarande finns kvar. Det är viktigt att tänka på hur tjänstebeskrivningen är formulerad och vikten som läggs vid exempelvis språkkunskaper och funktionsförmåga. Sedan följde en diskussion om hur det såg ut på deltagarnas respektive arbetsplatser. Frågor som deltagarna skulle diskutera var exempelvis: Vilka är det ni rekryterar till de mindre respektive mer kvalificerade tjänsterna? Hur ska en vara för att “passa in” på arbetsplatsen? Går det att se ett mönster utifrån kön, könsuttryck, klass, etnicitet, hudfärg, funktionsförmåga etc.? Föreläsaren gick sedan igenom hur rekryteringsmetoden fungerar i praktiken. Hon avslutade med några tips om vad personer som rekryterar ska tänka på. Det nämndes bland annat att det var viktigt att ha ett icke-diskriminerande perspektiv från början till slut, att se rekrytering som en metod i antidiskrimineringsarbetet och att det kan användas som verktyg för att uppnå målen för jämställdhet och likabehandling på arbetsplatsen. Interfem kommer snart att kunna erbjuda konsulter som utbildar och föreläser om metoden på arbetsplatser som vill bli bättre på att rekrytera rätt. 9 │ Stadskontoret │ Rapport från FN-dagen mot rasism den 21 mars 2014
