information om gruvstugan

GRUVSTUGAN (GRUVSTUGORNA)
Äldsta kartmaterialet är från 1782 (Lantmäteriets historiska kartor Akt: 18-LER-50).
I dag finns ett fallfärdigt hus på tomten samt ”skelettet” av ett uthus. Det fanns ytterliggare ett
bostadshus intill det befintliga. Vi har inte försökt göra en uppdelning av vilka som bodde i
vilket av de två husen förrän efter 1870. I beskrivningen nedan nämner vi bara de som bott i
stugorna längre tider.
GruvstuganHus 1 Rivet .
Gruvstugan hus 2 Finns fortfarande, men förfallet. Foto
från Siv Pettersson
Foto från Bertil Wärner
Boende 1777-1833
Av husförhörslängderna framgår att Jonas Pehrsson och hustrun Maja Jansdotter samt
Jonas mor Maja Larsdotter bodde i stugan redan före 1777. Fadern hade dött 1786. Modern
dog 1811 och Maja dog 1829. Jonas själv dog 1833. Han bodde således där i över 56 år.
Boende 1822-1855
Under dessa 33 år bodde Peter Gustavsson Blom och hans hustru Stina Cajsa Jansdotter i
stugan. Han kom från Bråten. Vi berättar om Peters levnad under avsnittet om detta torp.
Boende 1823-1877
Under dessa 54 år bodde Anders Andersson Björk i stugan. Han flyttade in i dit med hustrun
Maja Olsdotter.
Augusta och Carolina Charlotta samt tog en
fosterdotter Anna Lisa Persdotter. Anders och
Lovisa flyttade tillbaka till Störtorp där de bodde
tills de dog. Hon dog år 1884 och mannen dog
två år senare.
Maja var född i Bråten. Hennes far var Olof
Andersson. Maja bodde i Gruvstugan som piga
under åren 1810-20, men hade strax innan hon
flyttade in med Anders bott i Hallsberg och
Kumla. År 1828 fick de en son Anders Gustav.
Maja dog 1843. Anders gifte då om sig året efter
med Lovisa Andersdotter.
Sonen Carl Victor arbetade några år som dräng i
bl.a. Godegård och Norra Björnfall. 1862 gifte sig
han med Maja Lena Ersdotter. Hon var dotter till
Erik Andersson i Norra Björnfall. De flyttade
1865 till Zinkgruvan där han arbetade som
Gruvarbetare. Vi har inte följt familjen ytterligare.
Dottern Lovisa Albertina gifte sig med
skomakaren Pehr August Olsson. De flyttade till
Skirfallet i Mariedamm. Trots efterforskningar har
vi inte kunnat lokalisera var detta ställe låg. De
bodde där till år 1900 då de sista av de 12 överlevande barnen flyttade ut ( två barn dog som
spädbarn). Vi har inte följt familjen vidare då de
alla flyttade från trakten.
Hon var född i Håkantorp 1808 där hennes far
Anders Andersson brukade gården. Han och
hustrun – Anna Greta Andersdotter - hade
kommit dit från Godegård fyra år tidigare. Fadern
var därifrån medan modern kom från Tjällmo.
Samma år som Lovisa föddes tog de över
Runsala och var där några år (husförhörslängderna är oläsliga under denna period). Runt
1820 flyttade familjen till faderns syster i Störtorp
som inhyseshjon. Lovisa följde med till Störtorp
men tog strax efter tjänst som piga på gårdar i
Norra Dalskogen och Västra Ortele, även kallat
Ängfallet. 1836 flyttade hon tillbaka till Störtorp
och födde där sonen Carl Victor Carlsson.
Dottern Sofia gifte sig 1866 med Victor
Andersson som fyra år tidigare kommit från
Godegård och nu arbetade som dräng i Norra
Björnfall. Hon flyttade till honom och födde en
Lovisa gifte sig år 1844 med Anders. De fick tre
barn tillsammans: Lovisa Albertina, Sofia
1
Dottern Carolina Charlotta gifte sig och Anna
Lisa Persdotter flyttade också från trakten
son 1867. De flyttade till Laduvikafallet samma
år.
.
Boende 1855-1864
Under denna tid bodde Per Victor Persson Fall med hustrun Ewa Lisa Jansdotter med fyra
barn på torpet.
Per Victor var född i Fallet. Fadern Per Olofsson
hade flyttat dit 1813. Han var född i Svarthyttan.
Modern kom ifrån Godegård. 1854 gifte han sig
med Eva Lisa Jansdotter och flyttade till
Vänbygget. Innan dess hade han arbetat som
dräng i Håkantorp och Solberga. 1855 flyttade de
med ett barn till Gruvstugan. Där föddes
ytterliggare tre barn. År 1864 flyttade de till
Mariedamm där han arbetade som dräng på
herrgården. Eva Lisa dog året efter. 1866 gifte
han om sig med Lovisa Albertina Rehnström.
Samma år flyttade han till Oretele som rättare.
Med Lovisa fick han sju barn varav tre överlevde.
Boende 1861-1863
Här bodde då Anders Petter Sundkvist och Stina Lotta Karlsdotter. Vi har berättat om dem i
vårt torpvandringshäfte från år 2003 i kapitlet som behandlar Kammaren.
Boende 1864-1886
Zacharias Tollin och hustrun Beata Sofia Jansdotter flyttade hit tillsammans med en dotter
1864.
Zacharias arbetade som trädgårdsmästare på
Mariedams herrgård. Han kom dit från Godegård
år 1826 tillsammans med hustrun Beata Sofia
och sönerna Peter Johan och Carl Fredrik. De
fick ytterligare fem barn. 1864 blev Zacharias
”pensionerad” och fick flytta med hustru och ett
barn till Gruvstugan. Familjen hade tjänat in en
3)
mindre förmögenhet . Han hade detta år en
fordran på Grill på 1287 Riksdaler. Detta
motsvarar en årsinkomst för honom av ca 8 år
(150 Riksdaler/år). Trots detta fick han i gåva ca
70 Riksdaler per år av Grill (gratialier) i form av
kontanter och varor. Zacharias dog år 1874.
Änkan flyttade år 1886 till Getabo Kvarn. Av
3)
räkenskaperna framgår att arvet after
Zacharias då i det närmaste var slut.
Av barnen var det Peter Johan och Caroline
som bodde kvar på trakten en längre tid. Peter
Johan gifte sig med Maja Lisa Hagström – född
och uppväxt i Lilla Björnfall. De bodde där tillsammans några år tills Peter Johan dog år
1848. Maja Lisa gifte om sig. Vi har inte följt
familjen vidare.
Dottern Caroline arbetade i många år i Björnfall
som piga innan hon flyttade 1924
HUS 1 (rivet)
Boende 1897-1908
Om familjen Jan Albert Jansson - som bodde här dessa år - berättar vi om i kapitlet om Lilla
Blackfärd.
Boende 1908 – 1916
Under dess åtta år bodde Frans August Andersson och hustrun Augusta Charlotta Skog
här.
Han kom som dräng till Södra Björnfall år 1893 och
hon som piga fyra år senare. Hon flyttade in från
Godegård där hon var född. År 1899 gifte de sig
och flyttade till Norra Björnfall/Lassafall där blev de
till 1907.
Barnen Hildur Maria, Gunhild Linnea och Karl
Ivar föddes där. Efter att familjen flyttat till
Gruvstugan – där Frans August bl.a. arbetade på
torvmossen – föddes barnen Frans Erik Harald,
Ernst Bertil och Einar. Einar dog knappt ett år
gammal.
2
Familjen flyttade till Godegård år 1916. Vi har
inte följt familjen vidare med undantag av Erik
och Ernst Bertil.
Frans Erik Harald bodde under åren 19611979 i Karlsborg i Mariedamm. Han var då
pensionerad rektor och gift med Karin
Andersson f. Björnberg. Vi skriver mer om dem
i Hus och Människor i Mariedamm del 1 i
kapitlet om Karlsborg.
Ernst Bertil gifte sig 1941 med Karin Alva
Maria Eriksson (f.1920-10-04 d.1990-12-02).
och hustrun Sigrid Anna Dorotea Eriksson
(f.1889-02-06 d.1972-04-04). De arbetade på
herrgården dit de kommit år 1919 från
Askersund. Båda föräldrarna dog på
Mariedamms pensionärshem.
De flyttade i mitten av 40-talet till Blackfärd (nr 1)
där de bodde några år.
Karin var dotter till statardrängen Johan Oskar
Konrad Eriksson (f.1913-07-09 d.1960-06-19)
Boende 1919 – början 1950
Karl Rudolf Persson och hushållerskan Hanna Charlotta Persdotter var de sista boende i
det av de två Gruvstugehusen som är rivet.
Karl Rudolf (kallad Kalle P) var son till
gårdssmeden Per Adolph Victor Pehrsson och
Gustava Kellberg. Makarna kom till Mariedamm
från Gålsjö år 1873 med fyra barn varav Karl
Rudolf var ett. De står som boende vid Mariedamms herrgård men vi har uppgifter om att
familjen bodde i Smedstugan vid början av 1900talet. (Huset byggdes ca 1904). Gustava var
dotter till Anna Beata Carlsdotter, som vi berättar
om i kapitlet som handlar om Lilla Blackfärd.
Karl Rudolf och fadern (se foto nedan) arbetade
vid masugnen och som kättingsmed så länge
Trehörnings kättingsmedja var i drift (driften
upphörde i början av 1920-talet). Sedan
arbetade han på den intilliggande
torvströfabriken. Han var enbent efter en
olycka vid masugnen i ungdomen. Hans eka
låg vid stranden av Skeppsjön, dit han tog sig
med raska kliv och han fiskade gärna och
sålde fisk i samhället. Han hade en trehjuling
att åka på. Han dog på Lerbäcks ålderdomshem 1956 – 84 år gammal. Hanna Charlotta
var född i Godegård och kom därifrån1909.
Hon dog i Gruvstugan 1947 – 77 år gammal
Kalle P
Foton från Bertil Wärner
Ca:1933. fr v: hushållerskan Hanna, Kalle P´s syster Amanda, grannfrun
Astrid (gift m Emil Eriksson), Karin (dotter till Kalle P´s bror Anton Berhnard),
Kalle P, barnen: Bertil (son till Karin) och Asta, dotter Astrid.
3
Stående fr.v; 1. Joël Johansson (son till Amandus); 2. Harry Johansson (son till Amandus); 3. Kalle Persson;
(Kalle P) 4.-?-; 5. Karl Teodor Törnqvist –Solbacken; 6. -?-; 7. August Bernhard Qvarnström – Smedstugan.
Sittande fr. v. 1-?-; 2. Edvard Berg – Masugnsstugan; .3. Wilhelm Persson – Smedstugan; 4. Amandus
Johansson -Solbacken 5. Gottfrid Karlsson – Stegehäll; 6. Otto Kron – Krons; 7. Karl Adolf Victor Persson
(Smedstugan) - far t. Kalle Persson
HUS 2
Boende 1875-1894
Familjen Danielsson kom närmast från Skepphult. Vi har berättat om dem i vårt
torpvandringshäfte från år 2005.
Boende 1896 – 1969
1896 flyttade Erik Göran Gustavsson in med hustrun Anna Sofia Karlsdotter och med sex
barn. Den släkten kom att bli de sista permanentboende i stugan.
Erik Göran Gustavsson kom att bo 41 år i stugan. Han dog år 1937 – 92 år gammal. Hustrun hade
då dött 12 år tidigare.
Sonen Erik Emil Eriksson gifte sig 1920 med Astrid Alice Larsson. Emil arbetade bl.a. vid
Mariedamms torvströfabrik . Nedan finns en intervju med Emil gjord 1965-07-02.
Hon och hennes mor Wilhelmina Larsson flyttade in i stugan. År 1967 flyttade de till gården ”Kongo” i
Mariedamm. Senare samma år dog Emil.
Astrid bodde kvar i ”Kongo” till sin död” 1970.
Makarna fick tre barn: Erik Ragnar Emanuel, Asta Alice Emelia, och Erna Anna Vilhelmina
Erik Ragnar Emanuel gifte sig år 1949 med Vera Maria Gyllgård och flyttar till Lilla Blackfärd där vi
följer dem vidare.
Asta g. Tidlund flyttade till Zinkgruvan och Erna flyttade till Åsbro.
Sonen Erik Emil Eriksson gifte sig 1920
med Astrid Alice Larsson. Emil arbetade
bl.a. vid Mariedamms torvströfabrik . Nedan
finns en intervju med Emil gjord 1965-07-02.
Hon och hennes mor Wilhelmina Larsson
flyttade in i stugan. År 1967 flyttade de till
gården ”Kongo” i Mariedamm. Senare
samma år dog Emil.
Astrid bodde kvar i ”Kongo” till sin död” 1970.
Makarna fick tre barn: Erik Ragnar
Emanuel, Asta Alice Emelia, och Erna
Anna Vilhelmina
Erik Ragnar Emanuel gifte sig år 1949 med
Vera Maria Gyllgård och flyttar till Lilla
Astrid Alice Larsson med sonen Erik Ragnar Emanuel
Blackfärd där vi följer dem vidare.
Foto från Siv Pettersson.
Asta g. Tidlund flyttade till Zinkgruvan och
Erna flyttade till Åsbro.
4
Avskrift från intervju med Emil Eriksson i NA 1965-07-02
Mariedammsbo bröt torv i 60 år men snart ligger
mossarna öde
Upptagningen av torv på våra myrar är ett arbete som alltmer håller på att försvinna. Jobbet är
slitsamt och torven är visserligen efterfrågad men inte livsviktig. Den används främst som
täckningsmedel i trädgårdar och strö i ladugårdar. Det vore önskvärt att den kunde användas
för byggnadsändamål — t-ex. isoleringsmedel. Ännu bättre vore det, om de porösa partiklarna
kunde bindas till en sammanhängande massa och ge plattor. Lyckas tekniken kan et betyda en
renässans för torvupptagning på våra mossar.
ryggen som den ville gå av. Och förtjänsten stod
inte precis i proportion till slitet.
□ NEDGÅNG
Allt annat arbete rationaliseras genom åren men det
är inte fallet med torvupptagning. Upptagning och
bearbetning pågår fortfarande som det gjort genom
alla tidigare år. Det är bara transporterna som i någon mån ändrat karaktär. Förr var det oxar och
hästar, som stretade och drog, nu körs torven på
traktorer och lastbilar. Någon nyrekrytering inom
torvupptagarbranschen föreligger inte. Det tycks
inte ligga för folk med nutida möjligheter och
standard att slita sig trötta på en mosse. En del
feriearbeten förekommer dock. Skolbarnen är med
när torven skall torkas på sommaren. Numera rör
det sig om en sammanlagd årlig produktion på
omkring 15.000 torvströbalar, medan förr i tiden
utvanns 70.000 balar per år ur mossen mellan
Mariedamm och Godegård
E m i l E r i k s s o n , Gruvstugan, Mariedamm,
pensionär sedan några år tillbaka, har arbetat med
torvströupptagning på mosse ett 60-tal år. Redan i
10-årsåldern fick han följa med ut på torvmossen.
Första arbetet bestod i att spika ihop grindar till
torvströbalar. Givetvis kunde det inte bli fråga om
att utföra det tyngre arbetet ute på mossen — såsom
skärning eller kärrning. Det var alldeles för hårt för
en grabb i den åldern. — Men efter hand fick jag
börja hugga i även med de grövre göromålen,
berättar herr Eriksson.
□ TUNGT
Vid östgötagränsen på vägen mellan Mariedamm
och Godegård pågår fortfarande torvupptagning i
mindre skala. Här har Emil Eriksson strävat och
arbetat under många ogynnsamma förhållanden. En
dags arbete ute på myren kunde suga musten ur
kroppen. Armarna kändes som blyklumpar och
5