Konsumentkronan, Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött

Konsumentkronan, Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött

Konsumentkronan
Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött,
morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen
4 december, 2014
STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE
Sammanfattning
Råvara
Total prisökning
värdekedjan
(%)1
Fördelning av konsumentkronan (%)1
Primärproducent
Industri/
Grossist
Dagligvaruhandel
Mjölk
159%
39%
42%
19%
Dagligvaruhandelns
köpar-makt bedöms
vara betydande
24%
Slakterier pressas av
både
primärproducenters
säljarmakt och av
dagligvaru-handelns
köparmakt
Nötkött
213%
32%
44%
Maktförhållande
Morötter
226%
31%
27%
42%
Maktförhållandet i
värdekedjan är
balanserat vad gäller
säljar-/köparmakt
Äpplen
139%
1 Begreppen
42%
16%
42%
Slutsatser och behov
för åtgärder
Analysen av konsumentkronan
visar att alla aktörers prispåslag motsvarar +~20% av
produktvärdet. Alltså är det
ingen aktör som bedöms ha en
orimligt liten eller stor andel
av konsumentkronan
Analysen av maktförhållanden
visar att aktörernas makt är
relativt balanserat förutom för
bl.a. slakteri
Denna analys har inte
resulterat i några konkreta
förslag på åtgärder då
ekonomiska analyser av
lönsamheten i resp. bransch
ger ett bättre underlag för mer
konkreta åtgärder
prisökning och konsumentkrona definieras på sida 6
2
Innehållsförteckning
1.
2.
3.
Bakgrund, syfte, scope och avgränsningar
Råvarors prisökning i värdekedjan och aktörers andel av konsumentkronan
–
–
–
–
Mjölk
Nötkött
Morötter
Äpplen
Maktförhållanden i värdekedjan
–
–
–
–
Mjölk
Nötkött
Morötter
Äpplen
3
Bakgrund och syfte
Konkurrenskraftsutredningen ska beskriva möjligheterna för en framtida livskraftig
jordbruks- och trädgårdsproduktion
–
Ett delbetänkande från mars 2015 beskriver att marknadsfrågor är ett av fyra områden där strategi och
åtgärder behövs för att höja konkurrenskraften i primärproduktionen
Primärproduktionens framgång till avsättning av sina produkter hos konsumenten är beroende
av hur effektivt livsmedelsindustrin förädlar råvaran och anpassar den till konsumenters
upplevda värden
–
–
Målet är att den svenska livsmedelsproduktionen ska vara långsiktigt hållbar vilket ställer krav på att
alla delar av värdekedjan är lönsamma och konkurrenskraftiga
För att Konkurrenskraftsutredningen ska kunna föreslå lämpliga åtgärder behövs en fördjupad
förståelse för värdeskapandet och maktförhållanden i värdekedjorna för svenska råvaror
Syftet med projektet är att överskådligt beskriva värdekedjan för svensk mjölk, nötkött,
morötter och äpplen från primärproducent till dagligvaruhandel (DVH). Beskrivningen ska belysa;
1. Råvarornas prisökning (förädling) i värdekedjan
2. Aktörers andel av konsumentkronan
3. Maktförhållanden i värdekedjan
4. Behov för åtgärder för att säkerställa en långsiktigt hållbar svensk värdekedja
4
Scopet för denna utredning täcker en viktig värdekedja för svenska råvaror, men det
finns fler flöden som ej täcks av denna analys och som har en stor påverkan
Import till Industri/Grossist
Råvaror och färdigvaror
Import direkt till DVH
Mejeri, kött, frukt och grönt
Projektets scope
Primärproduktion
Industri/Grossist
Mejeri
Företagare - Bönder,
uppfödare, odlare,
entreprenörer
Dagligvaruhandel
Kategori Mejeri
Slakt/Styck/(Chark)
Kategori Kött
Grönsaksgrossist
Kategori Frukt & Grönt
Försäljning till storkök
T.ex. restaurang, offentligt kök m.m.
Inkurans
Försäljning av varor/produkter som ej kan avsättas i DVH
T.ex. slaktbiprodukter, mjölkpulver m.m.
Export från Industri/Grossist
T.ex. mejeri, kött, Frukt och grönt
5
Förutsättningar, definitioner och antaganden
Förutsättningar för studien
Denna studie utfördes mellan den 17 november och 4 december 2014
Analysen beskriver värdekedjan mellan primärproducent, industri/grossist och dagligvaruhandel
Analysen baseras på relevanta rapporter och officiell statistik, egna analyser och intervjuer med experter och branschrepresentanter
Moms ingår ej i angivna priser och basåret för genomförda beräkningar är 2013
Definitioner
Prisökning: Respektive aktörs/branschs prisökning (förädling) av inköpta råvaror
Konsumentkrona: Respektive aktörs/branschs prisökning (förädling) som andel av det slutgiltiga priset på varan i dagligvaruhandeln
Antaganden och avgränsningar
För att beräkna dagligvaruhandelns prisökning och andel av konsumentkronan används följande schabloner 1
Kategori
DVH vinstmarginal (%)
DVH påslag på inköpspris (%)
Mejeri
20%
23%
Kött
25%
32%
Frukt & Grönt
40%
72%
Mjölk: Beräkningar baseras på avräkningspriser, invägd mängd mjölk, antal ton producerade mejeriprodukter (med avdrag för
export) och genomsnittliga konsumentpriser
Nötkött: Beräkningar baseras på, avräkningspriser och ett genomsnittsdjur som väger 340 kg där 67% av djuret kan användas för
styckdetaljer/nötfärs. Djuret har därefter delats upp i ett antal detaljer till vilka genomsnittliga konsumentpriser har kartlagts
Morötter/Äpplen: Beräkningar baseras på avräkningspriser, antal ton producerade morötter/äpplen och genomsnittliga
konsumentpriser
1 Källa:
Uppskattningar från genomförda intervjuer
6
Innehållsförteckning
1.
2.
3.
Bakgrund, syfte, scope och avgränsningar
Råvarors prisökning i värdekedjan och aktörers andel av konsumentkronan
–
–
–
–
Mjölk
Nötkött
Morötter
Äpplen
Maktförhållanden i värdekedjan
–
–
–
–
Mjölk
Nötkött
Morötter
Äpplen
7
%
Prisökning (%)
Priset på svensk mjölkråvara uppskattas öka med 159% och konsumentkronans
fördelning mellan primärproducent/industri/DVH uppskattas vara 39/42/19%
Pris (kr/kg) och prisökning (%) för 1kg
Konsumentkronan för mjölk (%)
+159%
DVH
+23%
+110%
19%
3,6
7,5
9,2
Primärproducent1
Industri/Grossist2
(Mejeri)
Dagligvaruhandel3
(Exkl. moms)
39%
Primärproducent
42%
Industri/Grossist
(Mejeri)
Kommentarer
• Primärproducentens genomsnittliga avräkningspris under 2013 var 3,6 kr/kg
•
I mejeriet förädlas mjölken till mejeriprodukter vilket innebär att priset på mjölken ökar till 7,5kr/kg för samtliga
tillverkade mejeriprodukter
• Mejeriet exporterar en viss mängd (ca 12%, bl.a. mjölkpulver) vilka har räknats bort
• Tillverkade mejeriprodukter är: Konsumtionsmjölk, syrade produkter, grädde, ost, smör, mjölkpulver
•
I dagligvaruhandeln görs ett generellt påslag för mejeriprodukter på 23% vilket innebär att priset ökar till 9,2 kr/kg (exkl.
moms)
• Motsv. konsumentpris inkl. moms: 10,3kr/kg
1 Källa:
LRF Mjölk
Egen beräkning bakåt i värdekedjan från DVH. Kompensation görs för de mejeriprodukter som exporteras
3 Källa: LRF Mjölk och egen beräkning
2
8
%
Prisökning (%)
Priset på svenskt nötkött uppskattas öka med 213% och konsumentkronans fördelning
mellan primärproducent/industri/DVH uppskattas vara 32/44/24%
Pris (kr/kg) och prisökning (%) för 1kg
Konsumentkronan för nötkött (%)
+213%
DVH
+32%
+138%
24%
34
80
105
Primärproducent1
Industri/Grossist2
(Slakt/styck)
Dagligvaruhandel3
(Exkl. moms)
Primärproducent
32%
44%
Industri/Grossist
(Slakt/styck)
Kommentarer
• Primärproducentens genomsnittliga avräkningspris under 2013 var 34 kr/kg
•
I slakt/styckning och förädlas nötkreaturet/slaktkroppen till konsumentförpackat nötkött vilket innebär att priset på köttet
ökar till 80 kr/kg för samtliga detaljer och nötfärs
• Beräkningar baseras på att 67% av slaktvikten kan användas till styckdetaljer och nötfärs. Ingen förädling av
charkprodukter är inräknad då mängden charkprodukter baserade på nötkött är begränsade
•
I dagligvaruhandeln görs ett generellt påslag för kött på 32% vilket innebär att priset ökar till 105 kr/kg (exkl. moms)
• Motsv. konsumentpris inkl. moms: 11 8kr/kg
1 Källa:
LRF Kött och Jordbruksverket
Egen beräkning bakåt i värdekedjan från DVH. Kompensation görs för de delar av slaktkroppen som ej kan användas för styckdetaljer/nötfärs
3 Källa: Egen ministudie av priser för styckdetaljer i DVH
2
9
%
Prisökning (%)
Priset på svenska morötter uppskattas öka med 226% och konsumentkronans fördelning
mellan primärproducent/industri/DVH uppskattas vara 31/27/42%
Pris (kr/kg) och prisökning (%) för 1kg
Konsumentkronan för morötter (%)
+226%
+72%
+89%
1
Primärproducent
DVH 42%
13,0
7,6
4,0
Primärproducent
2
Industri/Grossist
(Grönsaksgrossist)
3
Dagligvaruhandel
(Exkl. moms)
31%
27%
Industri/Grossist
(Grönsaksgrossist)
Kommentarer
• Primärproducentens genomsnittliga avräkningspris under 2013 var 4 kr/kg
•
I grossistled ökar priset på morötterna till 7,6kr/kg
• Svensk morotsproduktion karakteriseras av ett fåtal (ca. 5st) mycket stora producenter som levererar merparten av
Sveriges konsumtion av morötter. Dessa producenter har i vissa fall egna packerier m.m. vilket innebär att de ibland
även kan ta rollen, och prispåslaget som grönsaksgrossist
•
I dagligvaruhandeln görs ett generellt påslag för frukt och grönsaker på 72% vilket innebär att priset ökar till 13kr/kg
(exkl. moms)
• Motsv. konsumentpris inkl. moms: 14,6 kr/kg
1 Källa:
Jordbruksverket (Trädgårdsundersökningen 2013)
Egen beräkning bakåt i värdekedjan från DVH
3 Källa: Jordbruksverket (Jordbruksstatistisk årsbok 2013)
2
10
%
Prisökning (%)
Priset på svenska äpplen uppskattas öka med 139% och konsumentkronans fördelning
mellan primärproducent/industri/DVH uppskattas vara 42/16/42%
Pris (kr/kg) och prisökning (%) för 1kg
Konsumentkronan för äpplen (%)
+139%
+72%
+39%
9,3
12,9
22,2
Primärproducent1
Industri/Grossist2
(Grönsaksgrossist)
Dagligvaruhandel3
(Exkl. moms)
DVH 42%
42%
Primärproducent
16%
Industri/Grossist
(Grönsaksgrossist)
Kommentarer
• Primärproducentens genomsnittliga avräkningspris under 2013 var 9,3 kr/kg
•
I grossistled ökar priset på äpplen till 12,9kr/kg
•
I dagligvaruhandeln görs ett generellt påslag för frukt och grönsaker på 72% vilket innebär att priset ökar till 22,2kr/kg
(exkl. moms)
• Motsv. konsumentpris inkl. moms: 24,9 kr/kg
1 Källa:
Jordbruksverket (Trädgårdsundersökningen 2013)
Egen beräkning bakåt i värdekedjan från DVH
3 Källa: Rapport - Fritidsodlarnas matproduktion 2011
2
11
Innehållsförteckning
1.
2.
3.
Bakgrund, syfte, scope och avgränsningar
Råvarors prisökning i värdekedjan och aktörers andel av konsumentkronan
–
–
–
–
Mjölk
Nötkött
Morötter
Äpplen
Maktförhållanden i värdekedjan
–
–
–
–
Mjölk
Nötkött
Morötter
Äpplen
12
Grad av maktförhållande
Ökad makt
Minskad makt
Maktförhållanden i värdekedjan: Mjölk/mejeri
Primärproducent
Industri/Grossist
Mjölk/Mejeri
• Flertalet mejerier (21st) ägs av mjölkbönder och maktförhållandet mellan bonde och mejeri styrs avtalsmässigt
• Mejerierna har traditionellt haft en stark säljarmakt mot
dagligvaruhandeln då mejerimarknaden i hög grad varit
geografiskt uppdelad. Denna makt har dock minskat
- Mejeriernas säljarmakt pressas av en minskad
konsumtion av mejeriprodukter. Mejerierna försöker
upprätthålla priserna på den svenska marknaden genom
att bl.a. tillverka och exportera mjölkpulver av den mjölk
som ej kan avsättas i Sverige
+Mejerierna stärker sin säljarmakt genom att marknadsföra svenska mervärden och sin lokala förankring.
Mejerierna strävar även efter att utveckla fler nischade
och förädlade produkter där konkurrensen är mindre
(T.ex. kvarg, laktosfritt m.m.)
Dagligvaruhandel (DVH)
+Dagligvaruhandeln kan utöva en stark köparmakt
mot sina leverantörer då dagligvarumarknaden är
starkt konsoliderad med tre dominerande kedjor
• Dagligvaruhandeln köparmakt stärks även av att
inköparna har god information om
leverantörernas råvaru- och produktionskostnader
+Dagligvaruhandelns köparmakt stärks genom en
ökad import av bl.a. ost och smör
+Dagligvaruhandelns köparmakt har även ökat
betydligt genom ett större EMV sortiment
- Dagligvaruhandelns köparmakt för bl.a. färsk
mjölk begränsas av att svenska konsumenter i
stor utsträckning vill ha svensk mjölk
Dagligvaruhandelns köparmakt bedöms vara betydande
Analys till stor del baserad på Konkurrensverkets rapport ”Mat och marknad” samt intervjuer
13
Grad av maktförhållande
Maktförhållanden i värdekedjan: Nötkött
Primärproducent
Industri/Grossist
Flertalet slakterier ägs idag av
privata alt. utländska kooperativ.
Detta gör att slakterierna inte
har någon bindande koppling till
uppfödarna
- Slakterierna är beroende av
Nötkött
+Uppfödarnas säljarmakt stärks av en
ökad konsumentefterfrågan på
svenskt nötkött
+Uppfödarna kan stärka sin
säljarmakt genom att begära in
priser från flera slakterier alt. att
själva slakta och sälja köttlådor
att ha en hög beläggning i
produktionen vilket ställer krav
på ett kontinuerligt inflöde av
djur
- Slakteriernas varumärken är
relativt svaga vilket gör att
säljarmakten minskar
+Slakteriernas säljarmakt stärks
av att konsumenters efterfrågan på svenskt kött ökar.
Denna trend stärks av att
svenskt kött ha fått en
gemensam märkning och
varumärke (Svenskt kött)
Ökad makt
Minskad makt
Dagligvaruhandel (DVH)
+Dagligvaruhandeln kan utöva en stark
köparmakt mot sina leverantörer då
dagligvarumarknaden är starkt konsoliderad med tre dominerande kedjor
• Dagligvaruhandeln köparmakt stärks
även av att inköparna har god
information om leverantörernas
råvaru- och produktionskostnader
+Dagligvaruhandelns köparmakt stärks
genom en ökad import av kött från
bl.a. Uruguay och Brasilien
+Dagligvaruhandelns köparmakt har
ökat betydligt genom ett större EMV
sortiment. Bl.a. har ICA även integrerat
bakåt med en egen konsumentförpackning av kött tillsammans med
Hilton
Slakterierna pressas av både primärproducenter och av dagligvaruhandeln som har stark säljar- köparmakt
Analys till stor del baserad på Konkurrensverkets rapport ”Mat och marknad” samt intervjuer
14
Grad av maktförhållande
Ökad makt
Minskad makt
Maktförhållanden i värdekedjan: Morötter
Primärproducent
Industri/Grossist
• Svenska morötter odlas företrädelsevis av ett fåtal stora
odlare (ca 5st) som står för merparten av den svenska
produktionen. Odlarna säljer morötterna antingen via
ekonomiska föreningar (t.ex. Sydgrönt) eller i vissa fall i
egen regi
Dagligvaruhandel (DVH)
+Dagligvaruhandeln kan utöva en stark köparmakt
mot sina leverantörer då dagligvarumarknaden är
starkt konsoliderad med tre dominerande kedjor
• Dagligvaruhandelns köparmakt stärks även av att
inköparna har god information om
leverantörernas råvaru- och produktionskostnader
+Odlarnas säljarmakt stärks av att fåtal producenter kan
Morötter
leverera merparten av Sveriges efterfrågan
Maktförhållandet i värdekedjan är balanserat vad gäller säljar- och köparmakt
Analys till stor del baserad på Konkurrensverkets rapport ”Mat och marknad” samt intervjuer
15
Grad av maktförhållande
Ökad makt
Minskad makt
Maktförhållanden i värdekedjan: Äpplen
Primärproducent
Industri/Grossist
• Svenska äpplen odlas i södra Sverige och säljs
företrädelsevis genom Äppelriket
+Odlarnas säljarmakt stärks av en stark
konsumentefterfrågan på svenska Äpplen
Dagligvaruhandel (DVH)
+Dagligvaruhandeln kan utöva en stark köparmakt
mot sina leverantörer då dagligvarumarknaden är
starkt konsoliderad med tre dominerande kedjor
• Dagligvaruhandeln köparmakt stärks även av att
inköparna har god information om
leverantörernas råvaru- och produktionskostnader
Äpplen
+Odlarnas säljarmakt stärks av nya lagringsmetoder vilket
möjliggör att äpplen kan lagras under längre tider och
därmed finnas tillgängliga i butik under början på
vinterhalvåret
+Dagligvaruhandelns köparmakt har stärks genom
en stor import av äpplen, främst under vinterhalvåret då svenska äpplen ej finns att tillgå
Maktförhållandet i värdekedjan är balanserat vad gäller säljar- och köparmakt
Analys till stor del baserad på Konkurrensverkets rapport ”Mat och marknad” samt intervjuer
16
www.macklean.se