Rasstandard

Grupp 1
FCI-nummer 350
FCI-standard på franska publicerad 2005-07-30
FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2005-07-06
Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2014-10-23
CIOBANESC ROMANESC CARPATIN
(Svensk översättning av rasnamnet: rumänsk-karpatisk herdehund)
Nordisk Kennel Union
Dansk Kennel Klub
Hundaræktarfélag Íslands
Norsk Kennel Klub
Svenska Kennelklubben
Suomen Kennelliitto – Finska kennelklubben
Standard för
CIOBANESC ROMANESC CARPATIN
Ursprungsland/
hemland
Rumänien.
Användningsområde
Sedan sekler har de rumänska herdarna i Karpaterna använt ciobanesc romanesc carpatin som herdehund för att försvara boskapen.
Rasen är också en utmärkt vakthund.
FCI-klassifikation
Grupp 1, sektion 1.
Bakgrund/ändamål
Ciobanesc romanesc carpatin härstammar från en inhemsk hund
i Karpaterna-Danubien. Sedan århundraden har urval skett med
användbarhet som kriterium och rasen har bevarat sin ursprungliga
karaktär. Den första rasstandarden utarbetades 1934. Standarden
omarbetades 1982, 1999 och 2001 av den rumänska kennelklubben. År 2002 anpassades standarden enligt FCI-modellen.
Helhetsintryck
Rasen skall vara ganska stor, smidig, aldrig tung, med ett allmänt
kraftfullt intryck. Kroppen skall vara rektangulär, korset brett och
lätt sluttande. Bröstkorgen skall vara djup och rymlig, skuldrorna
skall vara långa och lätt sluttande. Könsprägeln skall vara tydlig
med högre och kraftigare hanhundar jämfört med tikar.
Viktiga
måttförhållanden
Skallpartiet skall något överstiga eller motsvara halva huvudets
längd.
Kroppslängden skall alltid vara större än mankhöjden. Ländpartiet
hos tikar kan få vara något längre än hos hanhundar.
Bröstdjupet skall motsvara ungefär halva mankhöjden.
Uppförande/karaktär
Rasen har medfödd vaktinstinkt och är modig. Den utmärker
sig för sin instinktiva och ovillkorliga tillgivenhet mot sin ägare
och hjord. Det är en ras med värdigt, lugnt och balanserat temperament.
Huvud
Huvudet skall vara normalformat.
Skallparti
Skalle
Ciobanesc romanesc carpatin skall ha intermediär huvudform med
ett starkt men inte tungt huvud. Pannan skall vara bred och något
välvd. Hjässan skall vara bred mellan öronen och gradvis smalna
av mot stopet. Pannfåran skall vara ganska lång och markerad.
Stop
Stopet skall vara måttligt markerat, varken djupt eller flackt.
Ansikte
Nostryffel
Nostryffeln skall vara stor, bred och alltid svart.
Nosparti
Nospartiet skall vara kraftigt, nästan ovalt och lätt trubbigt. Det
skall vara något kortare än skallen eller som mest lika långt.
Läppar
Läpparna skall vara välpigmenterade, tjocka och fasta med en väl
stängd mungipa.
Käkar/tänder
Käkarna skall vara kraftiga, solida och raka. Bettet skall vara ett
starkt saxbett. Framtandsraderna skall vara något bågformade.
Kinder
Kinderna skall vara torra med stram hud. Kindmuskulaturen skall
vara stark, men aldrig utstående.
Ögon
Ögonen skall vara mandelformade, något snedställda och mörkbruna. De får inte vara för stora i förhållande till skallen, inte
heller utstående eller djupt liggande. Ögonränderna skall vara
svarta och åtliggande.
Öron
Öronen skall vara ansatta något högre än ögonen, ligga intill kinderna och vara trekantiga med lätt avrundade öronspetsar. Öronen
får inte vara för stora.
Hals
Halsen skall vara muskulös, mycket kraftig, medellång och bäras
i en vinkel på c:a 50 grader mot horisontalplanet.
Kropp
Kroppen skall vara stark, kraftig och lätt rektangulär.
Överlinje
Överlinjen skall vara rak och fast.
Manke
Manken skall vara föga markerad.
Rygg
Ryggen skall vara medellång, rak, stadig och muskulös.
Ländparti
Ländpartiet skall vara kraftfullt musklat, men inte för brett. Det
skall vara måttligt långt – varken för långt (så att dess överlinje
brister i fasthet) eller för kort.
Kors
Korset skall vara muskulöst, brett och av medellängd. Det skall
vara lätt sluttande, aldrig stupande.
Bröstkorg
Bröstkorgen skall vara väl utvecklad och ganska bred. Den skall ha
gott djup och nå till armbågarna. Revbenen skall vara solida och
väl välvda. Bröstkorgen får aldrig vara tunnformad.
Underlinje och buk
Underlinjen skall vara måttligt uppdragen. Buken skall vara uppdragen, varken skarpt uppdragen eller hängande.
Svans
Svansen skall vara ansatt ganska högt, vara rak eller lätt sabelformad och nå till hasorna. I vila skall den bäras lågt. När hunden
är uppmärksam eller i rörelse skall svansen bäras rest och får nå
över rygglinjen. Svansen får inte ligga eller vara rullad på ryggen.
Extremiteter
Framställ
Helhet
Framstället skall ha stark benstomme. Sedda framifrån eller från
sidorna skall frambenen vara lodrätt ställda.
Skulderblad
Skulderbladen skall vara kraftiga och måttligt sluttande.
Armbåge
Armbågarna skall ligga väl intill bröstkorgen och varken vara
riktade ut- eller inåt.
Underarm
Frambenen skall vara raka, mycket kraftiga och ovala i genomskärning.
Mellanhand
Mellanhänderna skall vara korta och lätt vinklade.
Framtassar
Framtassarna skall vara ovala, kraftiga och kompakta. Svarta eller
askgrå klor föredras.
Bakställ
Helhet
Bakstället skall vara muskulöst med stark benstomme och goda
vinklar. Bakbenen skall vara lodrätt ställda bakifrån sett.
Lår
Låren skall vara breda och muskulösa.
Knäled
Knäledsvinkeln skall vara markerad.
Underben
Underbenen skall vara kraftiga, musklade och medellånga.
Has/hasled
Hasorna skall vara starka, fasta och inte för högt (vilket anger
markerad vinkel i knälederna) eller för lågt placerade.
Mellanfot
Mellanfötterna skall vara starka och lodrätt ställda.
Baktassar
Baktassarna skall vara ovala, kraftiga, kompakta och aningen mindre än framtassarna. Tårna skall vara välvda och knutna. Sporrar
får inte finnas. Trampdynorna skall vara elastiska och motståndskraftiga. Svarta eller askgrå klor föredras.
Borttagning av sporrar utan veterinärmedicinska skäl är förbjuden
i Sverige.
Rörelser
Rörelserna skall vara fria med god steglängd. Travet skall vara
kraftfullt och uthålligt. Benen skall röra sig parallellt.
Hud
Hudpigmenteringen skall vara askgrå.
Päls
Pälsstruktur
Pälsen skall vara grov, tät och rak. Underullen skall vara tjock och
mjuk. Med undantag av huvudet och benens framsidor där pälsen
skall vara kort och ligga platt, skall pälsen på kroppen vara riklig
och medellång. Pälsen skall vara längre på halsen, benens baksidor
och svansen – rikligheten på dessa ställen är karakteristisk.
Färg
Färgen skall vara svärtad sobel (vargfärg) i olika nyanser, ofta ljusare
på sidorna och mörkare på ovansidan av kroppen. Vita tecken får
förekomma, dock skall de helst inte vara omfattande.
Storlek/vikt
Mankhöjd
Hanhundar (idealmankhöjd):
Tikar (idealmankhöjd):
Helhetsintrycket är dock det viktigaste.
Vikt
Vikten skall vara i förhållande till hundens storlek och ge intryck
av en kraftig, men inte tung hund.
65-73 cm
59-67 cm
Fel
Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse och dess påverkan på hundens hälsa
och välbefinnande samt förmåga att utföra sitt traditionella arbete.
Allvarliga fel
• Varje avsteg från det ovan beskrivna som menligt inverkar på
hundens arbetsförmåga.
• Lätt eller för tung kroppsbyggnad.
• För ljusa ögon.
• Undre ögonlock som hänger så mycket att man ser ögonglobens
rundning; mycket tjocka läppar; hängande mungipor.
• Omfattande pigmentbrist.
• Överdrivet lång kropp (mer än 10 %) och kvadratisk kroppsbyggnad.
Diskvalificerande fel
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Aggressiv eller extremt skygg.
Hund som tydligt visar fysiska eller beteendemässiga
abnormiteter skall diskvalificeras.
Hund som är tydligt otypisk; utseende som närmar sig det
molossoida.
Avsaknad av en P3 och ytterligare tand, avsaknad av hörntand,
avsaknad av en P4, avsaknad av en molar eller avsaknad av tre
tänder (utom PM1 och M3).
Överbett, underbett, tångbett.
Mycket tunn benstomme.
Otillräckligt utvecklad bröstkorg.
Avsaknad av underull. Annat än kort päls på huvud och benens
framsidor; lockig eller terriersträv päls, päls som ståltråd, hellång
päls, mjuk, silkesaktig päls som bildar en tydlig bena på ryggen.
Omfattande pigmentbrist på ögonränder, nostryffel, hud eller
läppar. Avblekta eller flerfärgade ögon.
Pälsfärg som är brun, tigrerad, enfärgat gul eller har fläckar i
dessa färger.
Vuxen hanhund som understiger 62 cm i mankhöjd och vuxen
tik som understiger 58 cm i mankhöjd.
Nota bene
Endast funktionellt och kliniskt friska hundar med rastypisk
konstruktion skall användas till avel.
Testiklar
Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och
normalt belägna i pungen.
Underkäke
Haka
Överkäke
Nosparti
Nostryffel
Nosrygg
Ansikte
Buklinje
Länd
Framtass
Underben
Flank
Underlinje
Rygg
Bröstkorg
Armbåge
Manke
Skuldra
Mellanhand
Hals
Halsvälvning
Nacke
Knäled
Öra
Handlov
Underarm
Bringa
Överarm
Bröstbensknapp
Skulderled
Strupe
Kind
Mungipa
Stop/pannavsats
Öga
Skalle
Kors
Baktass
Mellanfot
Hasled
Svans
Lår
Sittbensknöl
Svansansättning
Svenska Kennelklubben är hundägarnas riksorganisation och
företräder alla hundar och hundägare i Sverige. Med våra 300 000
medlemmar är vi en av landets största intresseorganisationer. Vi
sprider information, utbildar och väcker debatt – och visar på den
stora glädjen och nyttan med hund!
POSTADRESS 163 85 Spånga
B ESÖKSADRESS Rinkebysvängen 70
TELEFON 08-795 33 44
[email protected]
www.skk.se