Ren rutin respektive steril rutin –

Vårdhygien
Rutin
Ren rutin respektive steril rutin –
utanför operationsenheter
Innehållsansvarig: Kerstin Möller, Pia Olofsson
Godkänd av: Rolf Jungnelius
Giltig f o m: 2015-06-01
Denna rutin gäller för: Primärvårdsenheter inom Västra Götaland
Version: 1
Syfte
Syftet med rekommendationen är att beskriva förutsättningar och tillvägagångssätt vid ren respektive
steril rutin.
Att använda sig av ren eller en steril rutin avgörs av vilken behandling eller vilket ingrepp som skall
utföras. Verksamhetschef/medicinskt ansvarig beslutar om vilken metod som ska användas.
Ren rutin kan användas vid kontakt med hel slemhinna, vid rengöring och omläggning av akuta ytliga
sårskador samt rengöring och omläggning av kroniska sår (då dessa redan är förorenade). Ren rutin
kan i de flesta fall även användas vid kateterisering av urinblåsa och vid blåssköljning.
Vid ren rutin används höggradigt rent material som är fritt från sjukdomsalstrande mikroorganismer.
Höggradigt rent flergångsmaterial exempelvis rondskålar, instrument, spekula, är rengjorda och
desinfekterade. Höggradigt rent engångsmaterial exempelvis kompresser, förbandsmaterial och
spekula är fabriksrena.
Steril rutin ska användas då hud eller slemhinna penetreras exempelvis vid mindre kirurgiska och
gynekologiska ingrepp t ex extirpation av naevus, lipom och spiralinsättning (för att undvika att mikroorganismer tillförs). Steril rutin används även vid omläggning av sår som har öppen förbindelse med
steril kroppshåla eller led och vid katetrisering/blåssköljning i samband med kirurgiska ingrepp i urinvägarna.
Vid steril rutin använd sterilt material där samtliga mikroorganismer inklusive sporer har avdödats. För
att uppnå denna högsta renhetsgrad ska material/produkter rengöras, desinfekteras och slutligen
steriliseras, vilket vanligen sker i autoklav.
Ren rutin – arbetsbeskrivning
Förutsättningar för att tillämpa ren rutin
• Höggradigt rent flergångsmaterial och/eller fabriksrent engångsmaterial
• Kommunalt kranvatten
• Funktions- och kvalitetssäkrad diskdesinfektor för desinfektion av flergångsmaterial. (Se Vårdhandboken, ev lokal rutin/anvisning för spol- och diskdesinfektorer samt påbyggnadsutbildning
spol- och diskdesinfektorer för personal inom vård och omsorg)
• Utrustning för basala hygienrutiner
Förvaring och hantering
• Engångs- och höggradigt rent flergångsmaterial förvaras och hanteras så att renhetsgraden
bibehålls hela vägen fram till användning hos patienten - aseptisk hantering
• Höggradigt rent gods och material förvaras och hanteras enligt nedan:
− torrt och dammfritt t ex i skåp på separat hylla/låda, lämpligen i eget förråd
− engångsmaterial t ex kompresser, förband, engångsspekula förvaras i avdelningsförpackning
− flergångsmaterial förvaras så att förorening inte sker när instrument plockas för användning, t
ex stående i behållare/liggande i låda med lock
− undvik stort lager av flergångsmaterial, för att allt gods ska komma i cirkulation
allt flergångsmaterial (rondskålar, instrument, behållare inklusive ev plockpincett mm) desinfekteras i diskdesinfektor en gång/vecka
• Frekvens för rengöring av hyllor/lådor etc med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel, enligt nedan:
− en gång/vecka – där höggradigt rent gods (desinfekterat i diskdesinfektor) och produktförpackat
material förvaras
− en gång/månad – där höggradigt rent avdelningsförpackat material förvaras
Bild Gunvor Åkerfeldt, från Fyffe
Aseptisk hantering av material vid ren rutin
• Engångs- och flergångsmaterial hanteras alltid med desinfekterade händer
• Det material som du beräknar använda plockas ihop, till den enskilde patienten, på desinfekterad
yta t ex bricka/vagn
• Färsktappat, kroppstempererat kranvatten används. Ta från tappställe som används ofta. Spola
någon minut innan användning.
• Kompresser plockas till varje omläggning med höggradigt ren pincett, t ex den du ska använda vid
omläggningen
• Salva/kräm etc portioneras i ren mugg, på kompress eller spatel
• Höggradigt rent gods hanteras efter desinfektion i diskdesinfektor så att renhetsgrad bibehålls:
− torka avställningsytan med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel
− öppna luckan till diskdesinfektorn före handdesinfektion
− kontrollera diskresultatet. Är godset inte rent – kontrollera varför. Vid misstanke om rost –
kontakta tekniker
− torka vått gods med exempelvis M-tork så att godset snabbt kan tas ut ur desinfektionsrummet
för att förebygga förorening och rostangrepp
Praktisk tillämpning – viktiga moment
•
•
•
•
•
•
•
Handdesinfektion ska utföras inför alla rena moment för att bibehålla aseptiken
Handskar används vid risk för kontakt med kroppsvätskor, byt mellan orent och rent arbete
Plastförkläde (engångs) används vid risk för kontakt med kroppsvätskor
Visir eller motsvarande stänkskydd används vid risk för stänk av kroppsvätskor mot ansiktet
Använt förbrukningsmaterial, handskar, förkläde och överblivet engångsmaterial kasseras direkt
Använt flergångsmaterial omhändertas snarast och processas i diskdesinfektor
Desinfektera arbetsytor och patientbrits, gynstol etc som kan ha förorenats med kroppsvätskor
Steril rutin – arbetsbeskrivning
Förutsättningar för att tillämpa steril rutin
• Sterilt material (flergångs- och/eller engångsmaterial)
• Funktions- och kvalitetssäkrad diskdesinfektor för desinfektion av flergångsmaterial.
• Validerad och kontrollerad steriliseringsprocess, helst genom avtal med sterilcentral, för
sterilisering av flergångsmaterial
• Utrustning för basala hygienrutiner
Förvaring och hantering
• Sterilt material förvaras och hanteras så att renhetsgraden bibehålls hela vägen fram till
användning hos patienten - aseptisk hantering
• Sterilt gods och material förvaras och hanteras enligt nedan:
− torrt, dammfritt och skyddat från solljus t ex i ett skåp på separat hylla/låda, lämpligen i eget
förråd
− sterilt engångsmaterial förvaras i avdelningsförpackning
• Frekvens för rengöring av hyllor/lådor etc med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel, enligt nedan:
− en gång/vecka – där produktförpackat material förvaras
− en gång/månad – där avdelningsförpackat material förvaras
Arbetet måste utföras så att sterilt material som ska komma i kontakt med steril vävnad inte förorenas
Aseptisk hantering av material vid steril rutin
• Förpackat engångs- och flergångsmaterial hanteras alltid med desinfekterade händer
• Det material som du beräknar använda plockas ihop, till den enskilde patienten, på desinfekterad
yta t ex bricka/vagn. Försäkra dig om att förpackningar är hela och att utgångsdatum inte passerat
• Uppdukning sker på sterilt underlag. Använd steril plastad duk eller sterilt omläggningsset
• Oförpackat sterilt material hanteras alltid med sterila handskar eller sterila instrument
• Sterila lösningar används
Praktisk tillämpning – viktiga moment
• Handdesinfektion ska utföras inför alla sterila moment för att bibehålla aseptiken
• Generellt vid ingreppet används:
− sterila handskar, används alltid vid mindre kirurgiska ingrepp
− rena undersökningshandskar, används för övriga ingrepp där det går att bibehålla aseptiken
− plastförkläde (engångs)
− visir eller motsvarande stänkskydd vid risk för stänk av kroppsvätskor
• Bedöm behov av komplettering, enligt nedan, genom att värdera följande:
− Riskpatient?
− Lokalisation av ingreppet?
− Hur lång tid beräknas för ingreppet?
− Hur djupt beräknas ingreppet vara?
• Eventuellt kompletterande skyddsklädsel:
− steril inklädning av operations-/punktionsområde (ledinjektion etc)
− steril rock
− operationsmössa
− munskydd
• Steril uppdukning ska:
− ske i så nära anslutning till ingreppet som möjligt
− utföras av två personer, exempelvis assistent och operatör/den som utför sterilt moment
• Använt förbrukningsmaterial, handskar, förkläde och överblivet engångsmaterial kasseras direkt
• Använt flergångsmaterial omhändertas snarast och processas i diskdesinfektor
• Desinfektera arbetsytor och patientbrits, gynstol etc som kan ha förorenats med kroppsvätskor
Huddesinfektion vid mindre kirurgiska ingrepp
Patient
• Vid synligt smutsig hud tvätta först med tvål och vatten alternativt med klorhexidintvål enligt lokal
rutin. Torka torrt
• Klorhexidinsprit 5mg/ml appliceras flödigt och gnids in under minst 30 sekunder. Använd flera
tvättork
Operatör
• Tvätta händer och underarmar noggrant med tvål och vatten. Torka torrt
• Desinfektera händer och underarmar med
− alkoholbaserat handdesinfektionsmedel (minst 70 % etylalkohol) - vid mindre/kortare ingrepp
− alkoholbaserat handdesinfektionsmedel med fördröjd effekt (preoperativ/kirurgisk handdesinfektion) - vid djupare/längre ingrepp
Ansvar
Linjechefer/verksamhetschefer ansvarar för att denna rutin är känd och följs av alla medarbetare.
Uppföljning, utvärdering och revision
Sammankallande i arbetsgruppen ansvarar för uppföljning/revision av innehållet.
Avsteg från rutinen rapporteras i MedControl PRO eller befintligt avvikelsehanteringssystem.
Relaterad information
Desinfektionsapparatur. Vårdhandboken
Påbyggnadsutbildning spol- och diskdesinfektorer för personal inom vård och omsorg. Svensk
förening för vårdhygien
• Checklista Utrustning för basala hygienrutiner
Kunskapsöversikt
• Att förebygga vårdrelaterade infektioner i vården. Ett kunskapsunderlag. Socialstyrelsen, art.nr
2006-123-12
- Mikrobiologisk renhet hos medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården samt tandvården
(sid 304-321)
- Desinfektion av hud och slemhinnor (sid 330-367).
• Förrådshantering och transport av medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad till och
inom hälso-, sjuk- och tandvård (Fyffe). Svensk förening för vårdhygien. Februari 2008
• Vårdhandboken. Omvårdnad och behandling.
- Sårbehandling; såromläggning vid ren och steril rutin
- Ledpunktion; tillvägagångssätt
- Operationsvård
• Vårdhandboken. Medicintekniska produkter:
- Medicintekniska produkter med specificerad mikrobiell renhet.
- Medicintekniska produkter, sterilisering.
• Safe Surgery Saves Lives. Objective 6. The team will consistently use methods known to minimize
the risk for surgical site infection. WHO Guidelines for Safe Surgery 2009.
Ändrad fältkod
• Humphreys H, et al. Guidelines on the facilities required for minor surgical procedures and minimal
access interventions. Journal of Hospital Infection 2012;80 (103-112)
doi:10.1016/j.jhin.2011.11.010
Ändrad fältkod
Arbetsgrupp
Kerstin Möller, hygiensjuksköterska, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, sammankallande
Pia Olofsson, hygiensjuksköterska, NU-sjukvården, sammankallande
Pia Andersson, hygiensjuksköterska, Skaraborgs sjukhus
Berith Carlsson, hygiensjuksköterska, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Christina Kronquist hygiensjuksköterska, Södra Älvsborgs sjukhus
Roseli Sandbreck, hygiensjuksköterska, Sahlgrenska Universitetssjukhuset