Kallelse/underrättelse Kommunstyrelsen Föredragningslista

Transcription

Kallelse/underrättelse
Kommunstyrelsen
Tid: 2015-08-31 kl. 13:30
Plats: Forumsalen
Föredragningslista
Öppet sammanträde punkterna 1- 30
1.
Ärende
Dnr
Föredragande
Medborgarförslag om bidrag till
bälteskuddar för skolbarn.
KS/2015:288
13:30 Markus
Nyström
2.
Medborgarförslag om att anlägga ett
elljusspår runt Tranemosjön
KS/2013:1197
3.
Medborgarförslag om att inrätta en biltvätt
inom kommunen
KS/2007:92,
KS/2015:237,
KS/2015:384
4.
Pedagogiska måltider
5.
Återtagande av beslut gällande skolkök i
Sjötofta och Uddebo
6.
Information om anmodan på grund av
överklagande av Vindkraft vid Grönhult
(Slättåsen).
7.
Ny remiss gällande Västerhavets
vattendistrikt. 2015-2021
8.
Attestreglemente Tranemo kommun
9.
Förnyelse av borgensavtal
KS/2015:398
KS/2015:206
KS/2011:1219
KS/2014:736
KS/2015:496
KS/2015:260
2
Ärende
Dnr
10.
Uppdrag att se över bolagsordning och
ägardirektiv samt TUABs framtida roll.
KS/2015:359
11.
Lönepolicy 2015
12.
Utredning - Rådens roll i den kommunala
organisationen
13.
Uppdrag att utreda möjligheten att åter
erbjuda vård och omsorgsboende på
Solbacken i Länghem
14.
Ansökan BRIS Region Väst 2016
15.
Revidering av regler för
kulturföreningsbidrag/kulturarrangörsbidrag KS/2015:443
16.
Riktlinjer för konstnärlig utsmyckning
17.
Granskning av Utbetalning av
föreningsbidrag i Tranemo kommun
KS/2015:400
18.
Stiftelser, fonder 2014 Uddebo och Tranemo
Ungdomsdonation
KS/2015:566
19.
Stiftelser, fonder 2014 Tranemo
samförvaltade sjukhjälps- och
understödsfond
20.
Stiftelser, fonder 2014 Tranemo sjukhjälpsoch understödsfond
KS/2015:564
21.
Stiftelser, fonder 2015. Fritz och Ellen
Claessons fond
KS/2015:563
22.
Stiftelser, fonder 2014 Edit Anderssons fond
23.
Domar
24.
Lex Maria
25.
Lex Maria
26.
Utredning Lex Maria - Läkemedelshantering
på flera enheter
IVO dnr. 8.1.1-11845/2015
KS/2015:468
KS/2013:1118
KS/2015:364
KS/2015:428
KS/2015:212
KS/2015:565
KS/2015:454
KS/2015:69
KS/2015:547
KS/2015:547
KS/2015:239
Föredragande
3
Ärende
27.
Rapport enligt Lex Sarah - R.R
28.
Rapport enligt Lex Sarah - E.P
29.
Rapport enligt Lex sarah M.G
30.
Information från förvaltningen
31.
Lex Maria - sekretess, ej handlingar
Dnr
Föredragande
KS/2015:426
KS/2015:425
KS/2015:341
KS/2015:390
15:50 Yvonne Skogh
Andersson
32.
Delgivningar 2015
33.
Delgivningar OFU 2015
34.
Delgivningar BKU 2015
35.
Utskottsprotokoll
36.
Nämndprotokoll
37.
Övriga protokoll
38.
Delegeringsbeslut
39.
Rapporter
40.
Övrigt
KS/2015:12
KS/2015:180
KS/2015:181
KS/2015:285
KS/2015:286
KS/2015:289
Tranemo, 2015-08-19
Crister Persson (C)
Ordförande
Tina Haglund
Processekreterare
Bildnings och kulturutskottet
2015-08-13
§ 74
Medborgarförslag om bidrag till bälteskuddar för skolbarn.
(KS/2015:288)
Bildnings- och kulturutskottets förslag till kommunstyrelsen
Kommunfullmäktige beslutar
•
Medborgarförslaget avslås.
Beslutsmotivering
Förvaltningen ser i grunden positivt på medborgarförslaget, dock åligger det inte
Tranemo kommun att finansiera ryggsäckar med kombinerad bälteskudde för
skolskjutsberättigade elever < 136 cm för färd till Dalstorpsskolan. Förvaltningen
arbetar med att finna hållbara lösningar gällande bälteskudde för samtliga
skolskjutsberättigade barn inom Tranemo kommun.
Sammanfattning av ärendet
Medborgarförslaget avslås. Förslagsställaren vill att Tranemo kommun bekostar
en ryggsäck som också kan användas som bälteskudde. Det åligger inte Tranemo
kommun att finansiera ryggsäckar med kombinerad bälteskudde för
skolskjutsberättigade elever < 136 cm för färd till Dalstorpsskolan.
Enligt lag behöver inte bälteskudde användas i fordon registrerade som buss.
Lagstiftaren menar att ”det plötsliga stoppet” inte infinner sig.
Förvaltningen arbetar för att finna hållbara lösningar gällande bälteskudde för
barn i buss och anser att frågan är viktig.
Förvaltningens mål är att på sikt (genom exempelvis ”skallkrav” i kommande
upphandling av skolskjuts) få skolskjutsentreprenörerna att tillhandahåll ett
antal bälteskuddar i fordon registrerade som buss. Detta arbete pågår.
Ärendet
Ulrika Wilhelmson har 2015-04-07 lämnat ett medborgarförslag angående
Medborgarförslag om bidrag till bälteskuddar för skolbarn. Förslagsställaren
anser att Tranemo kommun skall bekosta en ryggsäck av märket ”Trunki
BoostaPak. Ryggsäcken innehåller även en bälteskudde. Förslagsställaren menar
vidare att bälteskudden skall nyttjas av skolskjutsberättigade elever som är < 136
cm i deras färd till och från Dalstorpsskola under höstterminen 2015.
Förvaltningen var i kontakt med Ulrika Wilhelmson 2015-04-24 för att ge
förslagsställaren tillfälle att utveckla sitt förslag.
Ordförandes sign
Justerares sign
Justerares sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
Bildnings och kulturutskottet
2015-08-13
Lagstiftaren menar att ”det plötsliga stoppet” inte infinner sig. Olyckor med buss
karaktäriseras ofta av ett ”glidande/kanande” förlopp. Mot bakgrund av detta
anser lagstiftaren att bältet primärt skall förhindra att barn, oavsett om bältet
placeras felaktigt, kastas runt i bussen.
barn i buss och anser att frågan är viktig. Diskussionen har hittills handlat om att
föräldrar ansvarar för att barnet har bälteskudde och skolan tillser att skapa ett
utrymme för dessa bälteskuddar under skoltid. Entreprenörerna (utförarna av
skolskjuts) ställer sig i dagsläget positiva till att barnen har egen bälteskudde
med sig men de upplever att de inte har möjlighet att förvara bälteskuddarna i
bussen efter avslutad färd.
Beslutsunderlag
Svar på medborgarförslag om bidrag till bälteskuddar för skolbarn, 2015-04-24
Medborgarförslag om bidrag till bälteskuddar för skolbarn, 2015-04-07,
KS/2015:288
Föredragning och debatt
Sektionschef Thomas Åhman föredrar ärendet.
Beslutet skickas till
Ulrika Wilhelmson
Näringsliv och strategisektionen
Status
Kommunstyrelsen
Ordförandes sign
Justerares sign
Justerares sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
Vår ref: Markus Nyström
Samhällsplanerare
Datum: 2015-04-24
Dnr: KS/2015:288
Svar på Medborgarförslag om bidrag till
bälteskuddar för skolbarn.
Förslag till beslut
•
Medborgarförslaget avslås
Beslutsmotivering
Förvaltningen ser i grunden positivt på medborgarförslaget, dock åligger det inte
Tranemo kommun att finansiera ryggsäckar med kombinerad bälteskudde för
skolskjutsberättigade elever < 136 cm för färd till Dalstorpsskolan. Förvaltningen
arbetar med att finna hållbara lösningar gällande bälteskudde för samtliga
skolskjutsberättigade barn inom Tranemo kommun.
Sammanfattning av ärendet
Medborgarförslaget avslås. Förslagsställaren vill att Tranemo kommun bekostar
en ryggsäck som också kan användas som bälteskudde. Det åligger inte Tranemo
kommun att finansiera ryggsäckar med kombinerad bälteskudde för
skolskjutsberättigade elever < 136 cm för färd till Dalstorpsskolan.
Lagstiftaren menar att ”det plötsliga stoppet” inte infinner sig.
barn i buss och anser att frågan är viktig.
Ärendet
Ulrika Wilhelmson har 2015-04-07 lämnat ett medborgarförslag angående
Medborgarförslag om bidrag till bälteskuddar för skolbarn. Förslagsställaren
anser att Tranemo kommun skall bekosta en ryggsäck av märket ”Trunki
BoostaPak. Ryggsäcken innehåller även en bälteskudde. Förslagsställaren menar
vidare att bälteskudden skall nyttjas av skolskjutsberättigade elever som är < 136
cm i deras färd till och från Dalstorpsskola under höstterminen 2015.
Förvaltningen var i kontakt med Ulrika Wilhelmson 2015-04-24 för att ge
Lagstiftaren menar att ”det plötsliga stoppet” inte infinner sig. Olyckor med buss
karaktäriseras ofta av ett ”glidande/kanande” förlopp. Mot bakgrund av detta
anser lagstiftaren att bältet primärt skall förhindra att barn, oavsett om bältet
placeras felaktigt, kastas runt i bussen.
barn i buss och anser att frågan är viktig. Diskussionen har hittills handlat om att
föräldrar ansvarar för att barnet har bälteskudde och skolan tillser att skapa ett
utrymme för dessa bälteskuddar under skoltid. Entreprenörerna (utförarna av
skolskjuts) ställer sig i dagsläget positiva till att barnen har egen bälteskudde
med sig men de upplever att de inte har möjlighet att förvara bälteskuddarna i
bussen efter avslutad färd.
Beslutsunderlag
2015-04-24 Svar på medborgarförslag om bidrag till bälteskuddar för skolbarn
Medborgarförslaget: Medborgarförslag om bidrag till bälteskuddar för skolbarn
2015-04-07, KS/2015:288
Processekreteraren skriver här OBS! Ta inte bort rubriken
Förslag till beslut på sammanträdet
Beslutsgång
Ulrika Wilhelmson
Näringsliv och strategisektionen
2 (3)
Handlingar som ska följa beslutet vid expediering
Rubriken används i det fall beslutsunderlag skall skickas till förslagsställaren i
samband med expedieringen.
Status
Pernilla Kronbäck
Sektionschef
Markus Nyström
Samhällsplanerare
3 (3)
Ämne: VB: Medborgarförslag
Medborgarforslag: Hej!
Jag är förälder till ett barn som börjar förskoleklass i Dalstorpsskolan till
hösten. Och det som blir problem är att fler barn som åker skolskjuts får åka
större bussar. I denna buss för Ljungsarp och Nittorp (19-manna buss) finns
trepunktsbälte men inga krav på bälteskuddar. I mindre bussar, bilar och
lastbilar finns dessa krav på bälteskudde tills barnet uppnått 135 cm (ca 9
år).
För att barnen skall åka säkert krävs en bälteskudde, annars är den övre
bältesremmen högt över axel och öra.
Busschauffören har dock ingen plats att förvara kuddarna när barnen inte
använder dem, då krävs förvaringsmöjligheter där barnen kan ställa in kuddarna
när de kommer till skolan och på fritids när de kommit hem. Detta kräver dock
stöd och hjälp från personal.
Mitt bästa förslag är en ryggsäck med inbyggd bälteskudde (godkänd) som
kommunen kunde bidra med till de barn som kommer vara anknutna till de bussar
som ej har kravet på bälteskuddar.
Enkelt för barnen själva att hantera och att alla har samma rättighet till den
säkerhet man ska ha till och från skolan.
Detta problem finns redan idag, tyvärr.
Förslag på Ryggsäck: "Trunki BoostApak"
Mvh. Ulrika Wilhelmsson
Namn: Ulrika Wilhelmsson
Adress: Björkstigen 8
Postadress: 51455 Ljungsarp
Telefon: 0703200739
Epost: [email protected]
file:///G|/...ck/KSutskick/2015/2015-08-31/1.%20Medborgarförslag%20om%20bidrag%20till%20bälteskuddar/3.%20Medborgarförslag.txt[2015-08-20 13:11:47]
Allmänna utskottet
2015-06-18
§ 125
Medborgarförslag om att anlägga ett elljusspår runt
Tranemosjön (KS/2013:1197)
Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen
•
Medborgarförslaget anses besvarat.
Ärendet
Oskar Johansson med flera har 2013-11-25 lämnat ett medborgarförslag angående
anläggning av ett elljusspår runt Tranemosjön. Förslagsställaren anser att det
vore önskvärt med ett elljusspår runt Tranemosjön då detta ökar tillgängligheten
och förbättrar möjligheten till träning och promenader kring sjön efter mörkrets
inbrott; kvällstid samt under vintermånaderna. Förslagsställarna anser vidare att
det idag saknas något bra alternativ för detta framförallt under vintermånaderna
då Hagatorpet används för längdskidåkning och därför är snötäckt.
Förvaltningen var i kontakt med Oskar Johansson 2015-04-30 för att ge
Förvaltningen anser att ett elljusspår i grund och botten är en god idé som i hög
grad ökar tillgängligheten kring sjön. Stråket kring sjön drivs och underhålls av
stiftelsen Tranemo runt. Förvaltningen anser på grund av rådande
driftsförhållande att ett eventuellt elljusspår därför är en fråga för stiftelsen
Tranemo runt.
Om kommunen på egen hand skulle investera och driva elljusspåret bör detta ses
i ett större investerings- och kommunövergripande sammanhang. Tranemo är en
av flera orter i kommunen med likartade behov och förvaltningen skulle behöva
se detta tillsammans med den underhållsplan som förvaltningen tagit fram för
övriga kommunala elljusspår. Förvaltningen för samtal med Tranemo runt om
deras syn på att sköta ett elljusspår.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse 2015-03-19
Medborgarförslaget 2013-11-25
Ordförandes sign
Justerares sign
Justerares sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
Allmänna utskottet
2015-06-18
Status
Kommunstyrelsen
Ordförandes sign
Justerares sign
Justerares sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
Vår ref: Erik Anderson
Processekreterare
Datum: 2015-03-19
Dnr: KS/2013:1197
Svar på Medborgarförslag om att anlägga ett elljusspår runt
Tranemosjön
•
Medborgarförslaget anses besvarat.
Ärendet
Oskar Johansson med flera har 2013-11-25 lämnat ett medborgarförslag angående
anläggning av ett elljusspår runt Tranemosjön. Förslagsställaren anser att det
vore önskvärt med ett elljusspår runt Tranemosjön då detta ökar tillgängligheten
och förbättrar möjligheten till träning och promenader kring sjön efter mörkrets
inbrott; kvällstid samt under vintermånaderna. Förslagsställarna anser vidare att
det idag saknas något bra alternativ för detta framförallt under vintermånaderna
då Hagatorpet används för längdskidåkning och därför är snötäckt.
Förvaltningen var i kontakt med Oskar Johansson 2015-04-30 för att ge
Förvaltningen anser att ett elljusspår i grund och botten är en god idé som i hög
grad ökar tillgängligheten kring sjön. Stråket kring sjön drivs och underhålls av
stiftelsen Tranemo runt. Förvaltningen anser på grund av rådande
driftsförhållande att ett eventuellt elljusspår därför är en fråga för stiftelsen
Tranemo runt.
Om kommunen på egen hand skulle investera och driva elljusspåret bör detta ses
i ett större investerings- och kommunövergripande sammanhang. Tranemo är en
av flera orter i kommunen med likartade behov och förvaltningen skulle behöva
se detta tillsammans med den underhållsplan som förvaltningen tagit fram för
övriga kommunala elljusspår. Förvaltningen för samtal med Tranemo runt om
deras syn på att sköta ett elljusspår.
Beslutsunderlag
Medborgarförslaget 2013-11-25
Beslutsgång
Oskar Johansson
Erik Sandström
Edvin Alstéus
Tekniska sektionen
Stiftelsen Tranemo runt
Status
Karl-Johan Ohlin
Sektionschef
Erik Anderson
Processekreterare
2 (2)
Allmänna utskottet
2015-06-18
§ 126
Medborgarförslag om att inrätta en biltvätt inom kommunen
(KS/2007:92, KS/2015:237, KS/2015:384)
kommunfullmäktige beslutar
•
Medborgarförslagen avslås
Ärendet
Patrik Johansson har 2015-03-18 lämnat ett medborgarförslag angående en
offentlig biltvätt, centralt placerad i Tranemo kommun. Förslagsställarens
förhoppning med en offentlig biltvätt är att reducera antalet biltvättar vid de
egna hemmen och att anläggningen ska betjäna allmänhetens, företagens och
kommunens fordonspark.
Anita och Rolf Rydin har 2015-05-11 också lämnat ett medborgarförslag
angående en biltvätt. Förslagsställarna önskar en miljötvättanläggning för bilar i
Tranemo där man kan tvätta bilen själv. De framför att detta är viktigt eftersom
det inte är tillåtet att tvätta bilen på garageinfarten.
2007-02-23 inkom ett liknande medborgarförslag till Tranemo kommun. Beslutet
som fattades till detta förslag var att avslå det eftersom det ansågs vara utanför
kommunens ansvarsområde att upprätta en sådan anläggning. Det framkom
däremot i underlaget till beslutet att det kan vara inom kommunens
angelägenheter att tillhandahålla lämplig och planlagd mark för ändamålet.
Eftersom kommunen, inom flera orter, tillhandahåller planlagd mark som kan
anses vara lämplig för en offentlig biltvätt anses medborgarförslaget vara
uppfyllt. Förvaltningen föreslår därför att i enlighet med tidigare beslut avslå
detta förslag.
Förvaltningen var via e-post i kontakt med Patrik Johansson 2015-05-04 för att ge
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse svar på två medborgarförslag om att inrätta en biltvätt inom
kommunen, 2015-06-08
Ordförandes sign
Justerares sign
Justerares sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
Allmänna utskottet
2015-06-18
Medborgarförslag om att inrätta en biltvätt inom kommunen, 2015-03-18
Medborgarförslag om en miljötvättanläggning i Tranemo, 2015-05-11
Tjänsteskrivelse svar på två medborgarförslag angående miljövänlig biltvätt,
2008-02-05
Medborgarförslag angående miljövänlig biltvätt, 2007-02-23
Status
Kommunstyrelsen
Ordförandes sign
Justerares sign
Justerares sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
Vår ref: Kim Gunnervald
Praktikantassistent
Datum: 2015-06-08
Dnr: KS/2015:237
Dnr: KS/2015:384
Svar på två medborgarförslag om att inrätta en
biltvätt inom kommunen
•
Medborgarförslagen avslås
Ärendet
Patrik Johansson har 2015-03-18 lämnat ett medborgarförslag angående en
offentlig biltvätt, centralt placerad i Tranemo kommun. Förslagsställarens
förhoppning med en offentlig biltvätt är att reducera antalet biltvättar vid de
egna hemmen och att anläggningen ska betjäna allmänhetens, företagens och
kommunens fordonspark.
Anita och Rolf Rydin har 2015-05-11 också lämnat ett medborgarförslag
angående en biltvätt. Förslagsställarna önskar en miljötvättanläggning för bilar i
Tranemo där man kan tvätta bilen själv. De framför att detta är viktigt eftersom
det inte är tillåtet att tvätta bilen på garageinfarten.
2007-02-23 inkom ett liknande medborgarförslag till Tranemo kommun. Beslutet
som fattades till detta förslag var att avslå det eftersom det ansågs vara utanför
kommunens ansvarsområde att upprätta en sådan anläggning. Det framkom
däremot i underlaget till beslutet att det kan vara inom kommunens
angelägenheter att tillhandahålla lämplig och planlagd mark för ändamålet.
Eftersom kommunen, inom flera orter, tillhandahåller planlagd mark som kan
anses vara lämplig för en offentlig biltvätt anses medborgarförslaget vara
uppfyllt. Förvaltningen föreslår därför att i enlighet med tidigare beslut avslå
detta förslag.
Förvaltningen var via e-post i kontakt med Patrik Johansson 2015-05-04 för att ge
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse svar på två medborgarförslag om att inrätta en biltvätt inom
kommunen, 2015-06-08
Medborgarförslag om att inrätta en biltvätt inom kommunen, 2015-03-18
Medborgarförslag om en miljötvättanläggning i Tranemo, 2015-05-11
Tjänsteskrivelse svar på två medborgarförslag angående miljövänlig biltvätt,
2008-02-05
Medborgarförslag angående miljövänlig biltvätt, 2007-02-23
Beslutsgång
Patrik Johansson
Anita och Rolf Rydin
Tekniska sektionen
Status
Karl-Johan Ohlin
Sektionschef
Kim Gunnervald
Praktikantassistent
2 (2)
Ämne: VB: Medborgarförslag
Medborgarforslag: Hej! Vad jag vet så finns ingen tillgänglig offentlig
biltvätt inom kommunen. Kan tycka att det skulle vara bra om en sådan
anläggninge fanns centralt för kommunens invånare.
Uppvärmning av vatten via fjärrvärme. Anläggningen skulle kunna betjäna både
allmänheten, kommunens och företagens fordonspark.
Förhoppning att det kunde reducera antal biltvättar vid de egna hemmen.
Namn: Patrik Johansson
Adress: Videvägen 7
Postadress: 51441 Limmared
Telefon: 070 5601616
file:///G|/...borgarförslag%20om%20biltvätt/3.%20Medborgarförslag%20om%20inrattande%20av%20biltvätt%20inom%20kommunen.txt[2015-08-20 13:14:00]
-----Ursprungligt meddelande----FrÃ¥n: medborgarforslag
Skickat: den 11 maj 2015 11:18
Till: medborgarforslag
Ã„mne: MedborgarfÃ¶rslag
Medborgarforslag: Vi Ã¶nskar en miljÃ¶tvÃ¤ttanlÃ¤ggning fÃ¶r bilar i Tranemo dÃ¤r man kan tvÃ¤tta bilen sjÃ
¤lv. Viktigt eftersom det inte Ã¤r tillÃ¥tet att tvÃ¤tta bilen pÃ¥ garageinfarten.
Namn: Anita o Ingvar Rydin
Adress: Ekorrstigen 6
Postadress: 51435 Tranemo
Telefon: 032570475
file:///G|/...andlingar_För%20utskick/KSutskick/2015/2015-08-31/3.%20Medborgarförslag%20om%20biltvätt/4.%20Medborgarförslag.txt[2015-08-20 13:14:00]
Vår ref: Lennart Haglund
Bitr. Samhällsbyggnadschef
Tranemo 2008-02-05
Kommunstyrelsen
Medborgarförslag –biltvätt
Ingrid Larsson föreslår i ett medborgarförslag 2008-02-23 ”att kommunen verkar för att vi kan på ett
miljömässigt mer skonsamt sätt tvätta våra bilar. Att en automattvätt kan installeras på lämplig plats där
rening av vattnet kan ske och endast biologiskt nedbrytbara avfettnings- och rengöringsmedel används.”
Från samhällsbyggnadsavdelningen delar vi uppfattningen att det vore bra om en automattvätt med
omhändertagande av vattnet kunde installeras.
Det kan dock inte anses vara en uppgift för kommunen att bygga/installera en sådan anläggning.
Däremot kan det vara kommunens uppgift att tillhandahålla lämplig och planlagd mark för ändamålet
vilket vi också gör då det finns planlagd mark som kan anses lämplig för detta ändamål i flera orter.
Kommunens andel av åtagandet för att få till stånd en automattvätt får således anses vara uppfyllt, och
resterande del ankommer på privata marknaden att lösa.
Samhällsbyggnadsavdelningen
Lennart Haglund
SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN
Postadress: Tranemo kommun, 514 80 Tranemo. Besöksadress: Storgatan 26.
Telefon vx 0325-57 60 00. Fax 0325-771 32. Mobil 0706-48 14 27
E-post: [email protected] www.tranemo.se
Omsorgs- och folkhälsoutskottet
2015-08-13
§ 156
Pedagogiska måltider (KS/2015:398)
Omsorgs- och folkhälsoutskottets förslag till kommunstyrelsen
•
Antar regler om pedagogiska måltider enligt bilaga ”regler för
pedagogiska måltider”.
•
Ger förvaltningen i uppdrag att arbeta fram en enhetlig taxa för övriga
måltider såsom frukost och kvällsmat inom lärande och omsorgen.
Ärendet
Beslut avseende pedagogiska måltider är från 2008 och sågs ha ett högt behov av
uppdatering samt förtydligande kring vilka som får äta pedagogisk måltid enligt
taxa, vilka som inte äter pedagogisk samt vilka som bör få äta avgiftsfria
pedagogiska måltider.
I förskolan är behovet av måltidstöd och spegling (någon vuxen som sitter vid
samma bord och äter för att pedagogiskt visa hur bestick används o.s.v.) så pass
hög att bedömningen görs att denna personal äter avgiftsfritt då det bör ingå i
arbetsuppgiften att äta maten. Vidare faktorer som påverkar beslutet är att maten
riskerar kallna, barn behöver gå på toaletten, somnar m.m. och i alla dessa
situationer behöver pedagogen lämna sin måltid.
Personal inom vård och omsorgsboenden omfattas inte av pedagogisk lunch och
enligt skatteverket är denna måltid inte fri från beskattning. Om personal inom
vård och omsorgsboenden äter skattefritt föreligger risk för förmånsbeskattning.
Inom demensvården är syftet med den pedagogiska måltiden att stärka den
demente vårdtagarens förmåga att klara matsituationen. Den demente behöver
stöttning bland annat i form av spegling. Skillnad görs på matningssituation och
pedagogisk måltid. Matningssituation är ej pedagogisk måltid. Det är viktigt att
förstärka skillnaden mellan att i sina arbetsuppgifter delta vid måltiden som ett
stöd med uppläggning samt social närvaro etc. och att tillsammans med
vårdtagaren äta pedagogiskt.
Idag finns flertalet lokala taxor som inte är politiskt förankrade vilket inte
överensstämmer med vår likabehandlingsprincip.
Ordförandes sign
Justerares sign
Justerares sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
2015-08-13
Beslutsunderlag
Pedagogiska måltider 2008 2015-06-10
Regler för pedagogiska måltider 2015-06-11
Kostchef Emma Wallin föredrar ärendet.
Status
Kommunstyrelsen
Ordförandes sign
Justerares sign
Justerares sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
Vår ref: Emma Wallin
Kostchef
Datum:2015-06-10
Dnr: KS/2015:398
Pedagogiska måltider inom förskola, skola och omsorg
Tranemo kommun
•
Antar regler om pedagogiska måltider enligt bilaga ”regler för
pedagogiska måltider”.
•
Ger förvaltningen i uppdrag att arbeta fram en enhetlig taxa för övriga
måltider såsom frukost och kvällsmat inom lärande och omsorgen.
Beslutsmotivering
Ärendet
Beslut avseende pedagogiska måltider är från 2008 och sågs ha ett högt behov av
uppdatering samt förtydligande kring vilka som får äta pedagogisk måltid enligt
taxa, vilka som inte äter pedagogisk samt vilka som bör få äta avgiftsfria
pedagogiska måltider.
I förskolan är behovet av måltidstöd och spegling (någon vuxen som sitter vid
samma bord och äter för att pedagogiskt visa hur bestick används o.s.v.) så pass
hög att bedömningen görs att denna personal äter avgiftsfritt då det bör ingå i
arbetsuppgiften att äta maten. Vidare faktorer som påverkar beslutet är att maten
riskerar kallna, barn behöver gå på toaletten, somnar m.m. och i alla dessa
situationer behöver pedagogen lämna sin måltid.
Personal inom vård och omsorgsboenden omfattas inte av pedagogisk lunch och
enligt skatteverket är denna måltid inte fri från beskattning. Om personal inom
vård och omsorgsboenden äter skattefritt föreligger risk för förmånsbeskattning.
Inom demensvården är syftet med den pedagogiska måltiden att stärka den
demente vårdtagarens förmåga att klara matsituationen. Den demente behöver
stöttning bland annat i form av spegling. Skillnad görs på matningssituation och
pedagogisk måltid. Matningssituation är ej pedagogisk måltid. Det är viktigt att
förstärka skillnaden mellan att i sina arbetsuppgifter delta vid måltiden som ett
stöd med uppläggning samt social närvaro etc. och att tillsammans med
vårdtagaren äta pedagogiskt.
Idag finns flertalet lokala taxor som inte är politiskt förankrade vilket inte
överensstämmer med vår likabehandlingsprincip.
Beslutsunderlag
Pedagogiska måltider 2008 2015-06-10
Regler för pedagogiska måltider 2015-06-11
Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken
Beslutsgång
Tekniska sektionen
Ekonomifunktionen (när beslut handlar om ekonomi)
Status
/Eget_Namn/
Sektionschef
Emma Wallin
Kostchef
Thomas Åman
Sektionschef lärande
Charlie Larsson
Utredare omsorgen
Datum: 2015-06-11
Regler för pedagogiska måltider inom skola, förskola och
omsorg
Lärandesektionen
• Pedagogisk personal på förskolan äter avgiftsfria pedagogiska måltider.
• Pedagogisk personal inom grundskolan, gymnasiet och fritids äter
pedagogisk lunch enligt fastställd taxa.
• Personal på träningsskolan och grundsärskolan äter pedagogisk lunch
avgiftsfritt.
• Föräldrar som följer sitt barn i enstaka tillfälle vid förskola, grundskola
och gymnasiet äter avgiftsfri lunch.
• Övrig personal inom lärandesektionen äter för personalpris enligt
fastställd taxa.
TRA1000, v 2.0, 2011-06-08
Omsorgssektionen
• Vid gruppbostäder enligt LSS och SoL, dagcenter enligt LSS och för
dementa brukare med annan boendeform avgör respektive områdeschef
behovet av pedagogisk måltid och därmed antal personal som äter
avgiftsfria måltider tillsammans med vårdtagarna.
• Personal på vård och omsorgsboenden omfattas ej av pedagogisk måltid
utan äter enligt fastställd taxa för personalpris.
• Övrig personal äter för personalpris enligt gällande taxa.
Tekniska sektionen
Postadress: 514 80 Tranemo Besöksadress: Storgatan 26
Telefon: 0325-57 60 00 Telefax: 0325-57 60 99 Direkt: 0325-57 61 57
1 (1)
2015-08-13
§ 157
Återtagande av beslut gällande skolkök i Sjötofta och
Uddebo (KS/2015:206)
Omsorgs- och folkhälsoutskottet förslag till kommunstyrelsen
•
Förskoleköket i Uddebo samt förskole- och skolköket i Sjötofta
konverteras ej till mottagningskök enligt tidigare beslut i kostutredningen
2013.
Ärendet
Verksamheterna klarar med samma beräknade bemanning för dess
mottagningskök att tillaga maten på plats. I förskoleköket i Uddebo ger en
kombinationstjänst barnskötare/kock möjlighet att tillaga maten på plats trots så
få inskrivna barn (ca 15 st). Att sträva efter tillagning nära gästen är att föredra.
Minskat matsvinn, högre psykosocial arbetsmiljö, attraktivare arbetsplats och
möjlighet till pedagogisk verksamhet är några av fördelarna med tillagningskök.
Beslut från kostutredningen 2013 är taget kring vissa kök att övergå till
mottagning. Detta med anledning av bland annat den nya skolstruktur som
träder i kraft hösten 2015. Två av dessa kök har ännu inte övergått till
mottagning och så länge det finns tillräckligt med personalunderlag avser
förvaltningen att ha kvar tillagning i dessa kök.
Beslutsunderlag
Kostchef Emma Wallin föredrar ärendet.
Kostutredning 2013
Status
Kommunstyrelsen
Ordförandes sign
Justerares sign
Justerares sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
Kostchef
Datum:2015-05-18
Dnr: KS/2015:206
Hävning av beslut kring mottagningskök i Sjötofta och
Uddebo
•
Förskoleköket i Uddebo samt förskole- och skolköket i Sjötofta
konverteras ej till mottagningskök enligt tidigare beslut i kostutredningen
2013.
Ärendet
Verksamheterna klarar med samma beräknade bemanning för dess
mottagningskök att tillaga maten på plats. I förskoleköket i Uddebo ger en
kombinationstjänst barnskötare/kock möjlighet att tillaga maten på plats trots så
få inskrivna barn (ca 15 st). Att sträva efter tillagning nära gästen är att föredra.
Minskat matsvinn, högre psykosocial arbetsmiljö, attraktivare arbetsplats och
möjlighet till pedagogisk verksamhet är några av fördelarna med tillagningskök.
Beslut från kostutredningen 2013 är taget kring vissa kök att övergå till
mottagning. Detta med anledning av bland annat den nya skolstruktur som
träder i kraft hösten 2015. Två av dessa kök har ännu inte övergått till
mottagning och så länge det finns tillräckligt med personalunderlag avser
förvaltningen att ha kvar tillagning i dessa kök.
Beslutsunderlag
Kostutredning
Beslutsgång
Uppgift om hur beslutet kan överklagas
Skriv här till vem och inom vilken tid man kan överklaga beslutet.
Tekniska sektionen
Ekonomifunktionen (när beslut handlar om ekonomi)
Kostutredning 2013
Status
Karl-Johan Ohlin
Sektionschef
Emma Wallin
Kostchef
Allmänna utskottet
2015-06-18
§ 129
Information om anmodan på grund av överklagande av
Vindkraft vid Grönhult (Slättåsen). (KS/2011:1219)
•
Noterar informationen
Ärendet
Information ges om anmodan på grund av överklagande av vindkraft vid
Grönhult (Slättåsen).
Beslutsunderlag
Anmodan
Yttrande, 2015-06-15
Miljöstrateg Thomas Tranefors föredrar ärendet.
Status
Kommunstyrelsen
Ordförandes sign
Justerares sign
Justerares sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
Förvaltningsrätten i Jönköping
Datum: 2015-06-15
Dnr: KS/2011:1219
Box 2201
550 02 Jönköping
Yttrande i förvaltningsrätten i Jönköpings mål nr 2633-15
Tranemo kommun vidhåller sitt ställningstagande att tillstyrka vindkraftsetablering i det
område 6 som i kommunens vindbruksplan utpekats som Område som är särskilt lämpliga
för prövning av grupper av vindkraftsverk. Beslutet ligger i linje med antagen vindbruksplan.
De allmänna rekommendationer som listas i vindbruksplanen som berör bullernivåer är
gjord efter praxis som säger att ”Ljudnivån från vindkraftsverk vid bostäder bör inte vara
högre än 40 dBA”. I den antagna vindkraftsplanen framgår också att ljudnivån ”I
friluftsområden och i områden med lågt bakgrundsljud bör den inte överstiga 35 dBA.”
Dessa värden är tagna från Naturvårdsverkets rekommendationer som finns om buller
och vindkraft. http://www.naturvardsverket.se/Stod-imiljoarbetet/Vagledningar/Buller/Buller-fran-vindkraft/buller-vindkraft-riktvarden/.
Efter att vindbruksplanen varit på utställning önskade Vattenfall Vindkraft Sverige AB
att buffertzonen på 1000 m kring Alanäs fritidshusområde skulle tas bort då denna zon
enligt dem saknade stöd i planen. Kommunen svarande i Särskilt yttrande att en
buffertzon på 750 m kommer fortsätta att finnas kring Alanäs. Citatet som den klagande
hänvisar till är felciterad då det inte avser ett specifikt fritidshusområde. Denna
formulering är en hänvisning till en tolkning av Naturvårdsverkets rekommendationer
som finns om buller vid vindkraftsverk. I det särskilda yttrandet skrivs att
”Fritidshusområden omfattas dock av en lägre bullernivå 35 dB som måste klaras för att
vindkraftsetableringar får ske.” Praxis talar inte om fritidshusområden utan om
friluftsområden och tysta områden. Tydligast hade naturligtvis varit om kommunen i det
särskilda utlåtandet hade använt ordet friluftsområde i stället för fritidshusområde. Om
det vore en avsikt för kommunen att införa ett sådant krav vid vindkraftsetableringar
skulle det ha förts in i vindbruksplanen. I beskrivningen av det särskilt lämpliga området
6 redovisas inga kända konkurrerande intressen inom området och i intilliggande
områden finns Skrikemossekomplexet som är av riksintresse för naturvården. Hänsyn till
dessa har tagits av exploatören.
Vindbruksplanen som är ett tillägg till översiktsplanen ger rekommendationer till
lämplig markanvändning medans prövningen av bullernivåer i tillståndsansökan sker av
länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet.
Telefon: 0325-57 60 00 Telefax: 0325-771 32
1 (2)
Klaganden har även anfört att protokollet bör utformas tydligare. Ansökan som vi
behandlat är enligt box-modellen där exploatören ges viss frihet att flytta verk för att
uppnå maximal utnyttjande av området men samtitigt uppfylla de krav som vår
vindkraftsplan sätter för etablering. Det slutgiltiga antalet verk som hamnar inom
området kan därför inte sägas men enligt ansökan som är en allmän handling som
kommunen haft tillgänglig på biblioteket i Tranemo redovisas 4 tänkbara layouter med
mellan 6-8 verk i de områden som tillstyrks. Antalet verk är inget som påverkar
kommunens ställningstagande om ansökan ska tillstyrkas eller avslås så länge de
uppfyller de villkor som vindkraftsplanen ställer.
Bifogar
1.
Kommunstyrelsens beslut 2015-05-26 § 162
2.
Allmänna utskottets beslut 2015-05-07 § 95
3.
Kommunfullmäktiges beslut 2013-06-17 § 80
4.
Vindbruksplan
5.
Särskilt utlåtande vindbruksplan
TRANEMO KOMMUN
2 (2)
Allmänna utskottet
2015-08-13
§ 149
Information om överklagan gällande vindkraft vid Grönhult.
(KS/2011:1219)
•
Ärendet
Information ges om underrättelse angående laglighetsprövning av beslutet om
vindkraft vid Grönhult (Slättåsen).
Beslutsunderlag
Underrättelse ang laglighetsprövningen
Yttrande, 2015-08- 07
Miljöstrateg Thomas Tranefors föredrar ärendet och svarar på frågor. Diskussion
förs.
Status
Kommunstyrelsen
Ordförandes sign
Justerares sign
Justerares sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
Förvaltningsrätten i Jönköping
Datum: 2015-08-07
Dnr: KS/2011:1219
Box 2201
550 02 Jönköping
Yttrande i förvaltningsrätten i Jönköpings mål nr 2633-15
Tranemo kommun vidhåller sitt tidigare svar daterad 2015-06-15. Den text som den
klagande hänvisar till i det särskilda yttrande är att betrakta som en kommentar till
önskan från Vattenfalls sida att minska buffertzonen från 750 m vid Alanäset.
Kommunen vidhöll detta avstånd. Om vi önskade att föra in en ny regel om att 35 dB
inte fick överskridas vid något tillfälle, alltså inte ekvivalent ljudnivå i dB(A) just vid
Alanäset så skulle det i det särskilda yttrandet stå att texten i Vindbruksplanen skulle
justeras vid antagandet. Istället vidhåller kommunen det som står i vindbruksplanen,
behåller en buffertzon på 750 m och det är i enlighet med Vattenfalls ansökan.
Kommunstyrelsen följer därför den av kommunfullmäktige antagna vindbruksplan.
TRANEMO KOMMUN
Telefon: 0325-57 60 00 Telefax: 0325-771 32
1 (1)
Allmänna utskottet
2015-06-18
§ 130
Diskussion om ny remiss Västerhavets vattendistrikt. 20152021 (KS/2014:736)
•
Ärendet
Diskussion förs om ny remiss Västerhavets vattendistrikt 2015-2021.
Beslutsunderlag
Remissmissiv VH distrikt
VHVD regeringens prövning av ÅP 2015-2021
VHVD regeringens prövning av ÅP 2015-2021 del 2
Miljöstrateg Thomas Tranefors föredrar ärendet.
Status
Kommunstyrelsen
Ordförandes sign
Justerares sign
Justerares sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
2015-04-20
§ 132
Samrådsyttrande på åtgärdsprogram för Västerhavets
vattendistrikt 2015-2021 (KS/2014:736)
Kommunstyrelsens beslut
•
Tranemo kommun värnar det öppna landskapet och ett levande och
aktivt lantbruk med djurhållning. De beskrivna åtgärderna som riktas
mot lantbruket har en kostnad som vida överstiger lantbrukarnas
betalningsförmåga och kommer, om de genomförs, leda till stor
utslagning av aktiva företag med snabb förbuskning och igenväxning
som följd. Tillståndsprövning och krav på fria vandringsvägar förbi alla
små kraftverksdammar kan få stora konsekvenser eftersom möjligheten
till finansiering genom kraftproduktion är begränsad. Förslag om dialog
mellan stat, kommun och verksamhetsutövare saknas. Förslaget innebär
också ökade kostnader för kommunen utan ekonomisk kompensation.
Äganderätten kommer att urholkas. Ovanstående är effekter som
Tranemo Kommun starkt oroar sig för om förslaget genomförs. Vi
föreslår därför att förslaget överprövas av regeringen.
•
Tranemo kommun lämnar dessutom nedanstående synpunkter.
Synpunkt på remissen:
1 Bedömningen av konnektiviteten bör endast beröra aktuell
vattenförekomst för att ev åtgärder ska ge en förändrad bedömning och
man lättare ska kunna se var problemen finns.
2 Oklarheter vilket ansvar som kommunen har för att levandehålla
informationen i VISS, inga tydliga direktiv att kommunen ska ha
miljöövervakning.
3 Magra data i VISS kan ge lägre kostnadseffektiva åtgärder.
4 Det är oklart vad man menar när man säger att ”alla vattentäkter ska ha
tillstånd, särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer eller
riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten” Vi anser att
kostnaden för att söka tillstånd för de mindre vattentäkterna inte
motiverar nyttan.
5 Vi anser att regionala vattenförsörjningsplaner bör upprättas även om
kommunala vattenförsörjningsplaner saknas.
6 Uttag av GROT ses som det största bidraget till försurningen, i
skogstyrelsens åtgärd 7 nämns bara askåterföring som åtgärd,
restriktioner i GROT-uttag är motiverat i områden där
försurningspåverkan är som störst.
7 Torvtäkters påverkan på vattenkvalitet och flödeseffekter bör belysas.
Ordförandes sign
Justerares sign
Justerares sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
2015-04-20
Ärendet
Tranemo kommun har fått Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt på
förslag. Förslaget innehåller förutom Förvaltningsplan även förslag till
Miljökvalitetsnormer och förslag på Åtgärdsprogram med tillhörande
miljökonsekvensbeskrivning. Ärendet har beretts på strategiska sektionen
tillsammans med VA ansvarig på tekniska sektionen och miljöavdelningen i
Ulricehamn.
Alla länder i Europa arbetar sedan 2009 med en gemensam vattenpolitik som
styrs av ramdirektivet för vatten. Det nationella arbetet innebär att alla berörda
myndigheter, allmänhet, organisationer och företag görs delaktiga i arbetet.
Första förvaltningsplan sträckte sig mellan åren 2009-2015. Aktuellt förslag gäller
2015-2021.
Hur mår Tranemos vatten
Våra vattenförekomster delas in i tre kategorier: vattendrag (längre än 15 km),
sjöar (större än 1 km2) och grundvatten. Dessa redovisas i en karttjänst på nätet,
kallad VISS. Vattendrag och sjöar bedöms utifrån ekologisk status och kemisk
status. Grundvatten bedöms utifrån kvantitativ och kemisk status.
Klassningen utgår från miljöövervakning där vi bidrar med recipientkontroll i
vår roll som utsläppare genom våra reningsverk.
Tranemo kommun har delats in i följande vattenförekomster som ligger helt eller
delvis inom kommunens gränser samt dess status 2015:
22 vattendrag. Ekologisk status: 1 god, 18 måttlig status, 3 otillfredsställ.
status.
Kemisk status: 22 dålig status pga kvicksilver
14 sjöar
Ekologisk status: 2 god, 12 måttlig status
Kemisk status: 14 dålig pga kvicksilver
12 grundvatten Kemisk status: 12 god
Kvantitativ 12 god
De främsta miljöproblemen som gör att vi inte når god status i kommunen är
dålig konnektivitet dvs vandringshinder främst i form av kraftverk som hindrar
bla fisk från att förflytta sig i vattendragen samt försurning där skogsbruket
bedöms stå för 50-70 % av effekten genom att träden och därmed pH höjande
ämnen tas bort vid avverkning. Det största hotet mot våra dricksvattentäkter är
det smygande hotet från miljögifter från förorenad mark. Riskerna med läckage
från dessa kan förändras med ett förändrat klimat med större
nederbördsmängder. Mindre hot utgör övergödning och spridning av
främmande arter.
Ordförandes sign
Justerares sign
Justerares sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
2015-04-20
[email protected]
Ange diarienummer 537-34925-2014
Status
Avslutad
Ordförandes sign
Justerares sign
Justerares sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
Remiss
2015-06-09
Miljö- och energidepartementet
Naturmiljöenheten
Malin Gunnarsson
Telefon 08-405 4627
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Vattenmyndighetens förslag till åtgärdsprogram för
regeringens prövning
Jordbruksverket anmodas att senast den 1 juli 2015 yttra sig över
Vattenmyndigheten i Västerhavets yttranden den 8 och 9 juni 2015.
Följande kommuner och kommunalförbund bereds tillfälle att
senast den 1 juli 2015 yttra sig över Vattenmyndigheten i
Västerhavets yttranden den 8 och 9 juni 2015.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
Falköping
Munkedal
Orust
Storfors
Säffle
Torsby
Tranemo
Växjö
Åmål
Miljönämnden östra Skaraborg
I yttrandet bör särskilt anges om myndigheten/kommunen står fast
vid sin begäran om regeringens prövning eller om vattenmyndighetens
yttrande föranleder ett ändrat ställningstagande.
Om ni fortfarande anser att förslaget till åtgärdsprogram strider mot
annan lagstiftning eller allvarligt avviker från bestämmelserna i
förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön
eller i direktiv 2000/60/EG, ges tillfälle att närmare precisera de
Postadress
103 33 Stockholm
Telefonväxel
08-405 10 00
Besöksadress
Malmtorgsgatan 3
Telefax
08-24 16 29
E-post: [email protected]
2
grunder som ni har angett som skäl för begäran om regeringens
prövning.
Observera att remissen endast skickas med e-post.
Yttrandet skickas till Miljö- och energidepartementet, 103 33
Stockholm. Vi ser helst att remissvaren skickas per e-post till
[email protected] med kopia till
[email protected].
Diarienummer M2015/2054/Nm bör anges.
Bifogas: Yttranden från Vattenmyndigheten i Västerhavets
vattendistrikt den 8 och 9 juni 2015
Anna Ahlén
Bitr. enhetschef
Yttrande
2015-06-08
Diarienummer
537-34925-2014
[email protected]
Regeringens möjlighet till prövning av förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt 2015-2021
(ert dnr M2015/2054/Nm)
Sammanfattning
Länsstyrelsen i Västra Götalands län, som också är Vattenmyndighet för
Västerhavets vattendistrikt, har i enlighet med 5 kap 4 § miljöbalken och
6 kap. 1 § vattenförvaltningsförordningen i uppgift att ta fram förslag till
åtgärdsprogram som gör att Vattendelegationen kan fatta beslut angående
åtgärdsprogram för vattendistriktet.
Vattenmyndigheten har haft samråd kring förslag på åtgärdsprogram för
distriktet. Under samrådstiden inkom begäran från Jordbruksverket samt tio
kommuner att ge regeringen möjlighet att pröva förslaget.
Om en sådan begäran sker, ska Vattenmyndigheten enligt 6 kap. 4 § vattenförvaltningsförordningen ge regeringen möjlighet att pröva förslaget till
åtgärdsprogram.
Vattenmyndigheten har då i enlighet med förordningen skrivit till regeringen och gett regeringen möjlighet att pröva förslaget. Regeringen önskar Vattenmyndighetens synpunkter på Jordbruksverkets samt kommunernas motiveringar till att begära prövning från regeringen.
Sammanfattningsvis bedömer Vattenmyndigheten att förslaget till Åtgärdsprogram 2015-2021 inte innehåller åtgärder som strider mot bestämmelserna i 3 kap. miljöbalken på det sätt som Jordbruksverket gör gällande. Vattenmyndigheten kommer att se över formuleringen av Jordbruksverkets åtgärd 3, i syfte att ge den en utformning som innebär att Jordbruksverket kan
vidta åtgärden inom ramen för sina nuvarande instruktioner och bemyndiganden. Skälen för detta utvecklas i bilaga 1.
Vattenmyndigheten bedömer inte att Förslaget till åtgärdsprogram strider
mot någon lag eller annan författning eller allvarligt avviker från vattenförvaltningsförordningen eller ramdirektivet för vatten på något av de sätt som
kommunerna gör gällande. Skälen för detta utvecklas i bilaga 2.
Det fortsatta arbetet
Vattenmyndigheten arbetar med att gå igenom samtliga samrådssynpunkter
och att genomföra förändringar och förbättringar i underlaget och förslaget
till beslut. Det är Vattenmyndighetens avsikt att ta hänsyn till väsentliga
delar av de synpunkter som framförts av remissinstanserna, inte minst från
myndigheter och kommuner. Detta dock under förutsättning att beslut kan
Postadress:
403 40 Göteborg
Besöksadress:
Telefon:
010-224 40 00
(växel)
Webbadress:
www.lansstyrelsen.se/vastragotaland
E-post:
[email protected]
Sida
1(13)
Sida
2(13)
tas i enlighet med av regeringen lämnat uppdrag och EU-direktivets krav.
Sammantaget menar Vattenmyndigheten att åtgärdsprogrammet därmed i
många avseenden kommer att tillgodose inkomna synpunkter.
Majoriteten av de synpunkter på åtgärderna riktade till myndigheter och
kommuner (åtgärdslistan) som har kommit in är positiva och konstruktiva.
Vattenmyndigheterna bedömer därför att det i allt väsentligt är möjligt att
anpassa åtgärdsprogrammets utformning och omfattning till de synpunkter
som har kommit in, genom justeringar, tillägg och vissa strykningar av de
åtgärder som anges i Förslaget till åtgärdsprogram.
Parallellt med detta pågår också en översyn och kvalitetssäkring av de statusklassificeringar och förslag till miljökvalitetsnormer som samrådet har
omfattat, och som i allt väsentligt sätter ambitionsnivån för vad åtgärdsprogrammet behöver åstadkomma.
Vattenmyndigheten kommer att göra en översyn av den samhällsekonomiska konsekvensanalysen av åtgärdsprogrammet inför de beslut som ska
fattas under hösten. Översynen avser att leda till att fördjupa, förtydliga och
öka detaljeringsgraden i analysen. Detta kommer också att bidra till att förtydliga hur olika samhällsintressen påverkas av åtgärdsprogrammets genomförande.
Vattenmyndigheten kommer den 9 juni 2015 att lämna in ett kompletterande
yttrande som belyser på vilket sätt och i vilka delar förslaget till åtgärdsprogram rör ett annat allmänt intresse av synnerlig vikt än ett sådant som avses
i 1 kap. 1 § miljöbalken.
Detta yttrande har beslutats av landshövdingen Lars Bäckström, efter föredragning av biträdande vattenvårdsdirektören Hanna Tornevall. Länsjurist
Sabine Lagerberg har deltagit.
Lars Bäckström
Hanna Tornevall
Detta beslut har fattats digitalt varför underskrift saknas.
•
•
Bilaga 1 – Bemötande av Jordbruksverkets yttrande
Bilaga 2 – Bemötande av kommunernas yttranden
Kopia (via e-post):
Västerhavets vattendelegation
Vattenmyndigheten i Bottenviken
Vattenmyndigheten i Bottenhavet
Vattenmyndigheten i Norra Östersjön
Vattenmyndigheten i Södra Östersjön
Malin Gunnarsson, miljö- och energidepartementet
Sida
3(13)
Bilaga 1 - Bemötande av Jordbruksverkets yttrande
Jordbruksverket
Vattenmyndigheten uppfattar att Jordbruksverket i huvudsak har angett följande argument till stöd för att regeringen bör pröva Förslaget till åtgärdsprogram på grund av att det strider mot 3 kap. miljöbalken: Förslaget till
åtgärdsprogram strider mot hushållningsbestämmelsen i 3 kap. 4 § miljöbalken, genom att det (till följd av Jordbruksverkets åtgärd 3) kommer att leda
till att ca 80 000 ha produktiv jordbruksmark tas i anspråk för anläggande av
våtmarker, fosfordammar, anpassade skyddszoner, skyddszoner och
tvåstegsdiken. Enligt Jordbruksverkets uppfattning medför det att förslaget
står i strid med bestämmelsen i 3 kap. 4 § andra stycket miljöbalken om att
brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen
och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.
Vattenmyndighetens bemötande av Jordbruksverkets skrivelse
Vattenmyndigheten menar inledningsvis att bestämmelsen i 3 kap. 4 § miljöbalken inte tar sikte på sådana åtgärder som kan inskränka på brukningsvärd jordbruksmark till följd av en förstärkt miljöhänsyn. Syftet med bestämmelsen är att säkerställa att produktiv jordbruksmark inte tas i anspråk
för annan, mänsklig verksamhet (t.ex. industri eller exploatering för bostäder eller annan samhällsinfrastruktur) i alltför stor omfattning.
Bestämmelsen hade sin motsvarighet i 2 kap. 4 § naturresurslagen (NRL),
och i förarbetena till den bestämmelsen angavs det att den syftar på åtgärder
som på ett varaktigt sätt drar marken ur biologisk produktion, varefter exemplen utbyggnad av bostadsområden, industrier, upplag, vägar, ledningar
osv. räknades upp (prop. 1985:86/3, s. 158). Det angavs vidare att t.ex. koloniområden med odlingslotter och kompletterande bebyggelse i form av
enstaka byggnader inte skulle omfattas av bestämmelsen (a. prop. s. 159).
Enligt Vattenmyndighetens bedömning har syftet med bestämmelsen inte
varit att begränsa möjligheten att förena jordbruksproduktion med krav på
försiktighetsmått och skyddsåtgärder som kan behövas från miljösynpunkt.
Ett sådant synsätt skulle i praktiken innebära att 3 kap. 4 § andra stycket
miljöbalken står i strid med övriga bestämmelser i balken, inklusive portalparagrafen i 1 kap. 1 § och hänsynsreglerna i 2 kap. Vattenmyndigheten
bedömer därför att det saknas grund för Jordbruksverkets uppfattning att
Förslaget till åtgärdsprogram står i strid med hushållningsbestämmelsen i
3 kap. 4 § miljöbalken.
Det kan vidare påpekas att vattenmyndigheterna nu håller på att revidera det
underlag som används för att beräkna hur stor mängd jordbruksmark som
kan behöva tas i anspråk till följd av genomförandet av Jordbruksverkets
åtgärd 3 i förslaget. I dagsläget bedöms denna revidering peka på ett påtag-
Sida
4(13)
ligt minskat åtgärdsbehov i det här avseendet jämfört med det som har redovisats i Förslaget till åtgärdsprogram.
Bemyndigande för Jordbruksverket att genomföra verkets åtgärd 3
Vattenmyndigheten konstaterar att det i dagsläget förefaller saknas bemyndigande för Jordbruksverket att meddela föreskrifter i alla de avseenden som
avses i verkets åtgärd 3 i Förslaget till åtgärdsprogram. Det kan dock övervägas om inte 9 kap. 5 § miljöbalken redan idag ger regeringen utrymme att
meddela bestämmelser om ett sådant bemyndigande. Vattenmyndigheten
bedömer dessutom att det finns ett behov av att regeringen ser över frågan
och utarbetar ett förslag till förändringar i 12 kap. 10 § miljöbalken för att
göra det möjligt att ge Jordbruksverket de bemyndiganden som behövs i
detta avseende. Vattenmyndigheten uppfattar det även som att Jordbruksverket delar denna bedömning. Generellt förutsätter Vattenmyndigheten att
berörda myndigheter vänder sig till regeringen och begär att få det bemyndigande de behöver för att genomföra åtgärder.
För att underlätta genomförandet av åtgärden och skapa förutsättningar för
Jordbruksverket att arbeta vidare med frågan utan att behöva avvakta eventuella författningsändringar, kommer dock vattenmyndigheterna att se över
utformningen av Jordbruksverkets åtgärd 3 i Förslaget till åtgärdsprogram.
Åtgärden kommer att formuleras på ett sådant sätt att det bedöms vara möjligt för verket att genomföra den inom ramen för sin nuvarande instruktion
och gällande bemyndiganden, och Vattenmyndigheten genomför gärna
denna justering av åtgärden i samverkan med Jordbruksverket. Som det har
påpekats ovan och som framgår i Förslaget till åtgärdsprogram bedömer
dock Vattenmyndigheten att det finns ett behov av att ge Jordbruksverket
möjlighet att meddela generella föreskrifter på detta område, eftersom det i
många fall framstår som den mest kostnadseffektiva åtgärden för att se till
att de nödvändiga fysiska förbättringsåtgärderna kommer till stånd inom den
tid som krävs.
Vattenmyndigheten vill också hänvisa till yttrandet från Vattenmyndigheten
i Norra Östersjön för mer information om arbetet med övergödningsåtgärder
inom vattenförvaltningen.
Sida
5(13)
Bilaga 2 - Bemötande av kommunernas yttrande
Säffle, Torsby och Storfors kommuner
Vattenmyndigheten uppfattar att Säffle, Torsby och Storfors kommuner
anger i huvudsak följande skäl för att regeringen ska ges möjlighet att pröva
Förslaget till åtgärdsprogram:
• Förslaget till åtgärdsprogram uppfyller inte kraven på ekonomisk konsekvensanalys enligt 5 kap. 6 § andra stycket 6 miljöbalken och 6 kap. 6 §
vattenförvaltningsförordningen.
• Förslaget till åtgärdsprogram strider mot 7 kap. 21 – 22 §§ MB avseende
upprättande av vattenskyddsområden eftersom Vattenmyndigheten inte har
rätt att lägga över det ansvaret helt på kommunerna.
Den samhällsekonomiska konsekvensanalysen
Vattenmyndigheten vill förtydliga att den samhällsekonomiska konsekvensanalys som har genomförts inte grundar sig på fastställda, rättsligt bindande
krav på fysiska förbättringsåtgärder i enskilda vattenförekomster. De fysiska
förbättringsåtgärder som föreslås i underlaget till åtgärdsprogrammet (i databasen VISS) är endast förslag eller exempel på åtgärder som kan genomföras för att åstadkomma nödvändiga förbättringar i vattenmiljön, och innebär inte i sig några krav för vare sig myndigheter, kommuner eller enskilda
aktörer att genomföra just dessa åtgärder. De har istället använts som exempel och underlag för en uppskattning av det totala åtgärdsbehov som finns i
respektive distrikt, och som utgångspunkt för en bedömning av vilka administrativa s.k. styrmedelsåtgärder som det finns behov av att föreskriva i
åtgärdsprogrammet. Vid det faktiska genomförandet av åtgärdsprogrammet
och genomdrivandet av krav på fysiska förbättringsåtgärder, kommer varje
ansvarig åtgärdsmyndighet eller kommun att behöva anpassa de konkreta
kraven på åtgärder efter vad som behövs vid varje enskild vattenförekomst
och vad som är möjligt och i viss mån rimligt att genomföra för att följa
miljökvalitetsnormerna. Detta är den modell för vattenförvaltning och beslut
om åtgärdsprogram som tillämpas i Sverige enligt gällande lagstiftning, och
vattenmyndigheterna har utgått från detta vid utformningen av Förslaget till
åtgärdsprogram och den samhällsekonomiska konsekvensanalysen.
Mot den bakgrunden kommer en samhällsekonomisk konsekvensanalys av
ett åtgärdsprogram för svenska vattendistrikt bara att kunna genomföras på
en förhållandevis övergripande nivå, utifrån en mängd antaganden och
schabloner om vilka åtgärder som kan bedömas lämpliga och möjliga att
genomföra och till vilka kostnader. Analysen kommer därtill att utgöra ett
exempel på konsekvenser, utifrån det scenario för genomförande av åtgärdsprogrammet som man väljer att utgå från. Eftersom åtgärderna i åtgärdsprogrammet ger åtgärdsmyndigheter och kommuner ett förhållandevis
stort utrymme att själva anpassa insatser, styrmedel och krav på konkreta
förbättringsåtgärder till behoven i enskilda fall, kan det inte i förväg förutses
med säkerhet vilka faktiska konsekvenser åtgärdsprogrammet kommer att
få. Analysen får istället utgöra en beskrivning av de konsekvenser som kan
uppstå vid ett tänkt genomförande av åtgärdsprogrammet, med de osäker-
Sida
6(13)
heter som framgår ovan. De faktiska, konkreta konsekvenserna av att genomföra olika åtgärder kommer i praktiken inte att framgå förrän åtgärderna
har genomförts, eftersom det alltid finns en osäkerhet om hur kostnader ska
beräknas och vilka fördyringar som kan tänkas uppstå.
Med detta sagt kan Vattenmyndigheten ändå konstatera att det har framförts
synpunkter just på den samhällsekonomiska konsekvensanalysen i Förslaget
till åtgärdsprogram, både för Västerhavets vattendistrikt och för övriga distrikt. Generellt har det framförts kritik mot en bristande detaljeringsgrad
hos konsekvensanalysen och vad som upplevs som en brist på tydlig redovisning och förankring i underlag och konkreta fakta. Mot den bakgrunden,
och till följd av ett eget kvalitetssäkrings- och utvecklingsarbete, kommer
Vattenmyndigheten att göra en översyn av den samhällsekonomiska konsekvensanalysen av åtgärdsprogrammet inför de beslut som ska fattas under
hösten. Översynen avser att leda till att fördjupa, förtydliga och öka detaljeringsgraden i analysen. Bland annat kommer analysen att genomföras på
distriktsnivå istället för på nationell nivå. Målsättningen är att det arbetet
ska leda till en ökad tydlighet om olika scenarier för hur åtgärdsprogrammet
kan förväntas påverka både myndigheter och kommuner som ska genomföra
åtgärder och de aktörer (verksamhetsutövare, enskilda och andra) som ska
vidta de fysiska förbättringsåtgärder som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna.
Långsiktigt skydd för dricksvatten
Enligt Vattenmyndighetens uppfattning står inte kommunernas åtgärd 6 i
Förslaget till åtgärdsprogram i strid med bestämmelserna om inrättande av
vattenskyddsområden i 7 kap. miljöbalken. Enligt 7 kap. 21 § miljöbalken
får både länsstyrelser och kommuner inrätta vattenskyddsområden, och det
faktum att Förslaget till åtgärdsprogram inte innehåller någon åtgärd riktad
till länsstyrelserna om detta förändrar inte roll- och ansvarsfördelningen
mellan länsstyrelser och kommuner enligt den bestämmelsen. Länsstyrelserna får även fortsättningsvis förklara områden som vattenskyddsområden.
Förslaget till åtgärdsprogram innebär med andra ord ingen förändring av
gällande lagstiftning. Att Vattenmyndigheten i nuläget har pekat ut kommunerna som primärt ansvariga för att inrätta de vattenskyddsområden som
behövs för att följa miljökvalitetsnormerna och säkerställa en god dricksvattenkvalitet, beror på deras huvudansvar för vattenförsörjningen. Vattenmyndigheten bedömer att det är fullt rimligt att kommunerna ska ansvara för att
fastställa tillräckliga vattenskyddsområden för sina egna vattentäkter för att
säkerställa en god dricksvattenkvalitet för kommuninvånarna.
Falköpings kommun
Vattenmyndigheten uppfattar att Falköpings kommun anger i huvudsak följande skäl för att regeringen ska ges möjlighet att pröva Förslaget till åtgärdsprogram:
• Åtgärden strider mot vattentjänstlagen avseende bl.a. följande åtgärdsförslag:
Sida
7(13)
- Naturvårdsverkets åtgärd 2: Nationella register över utsläppspunkter från avloppsnätet samt kontinuerlig rapportering. Där påpekar
kommunen att det saknas bemyndigande för Naturvårdsverket att
meddela sådana föreskrifter. Åtgärdsprogrammet får inte rikta sig
mot riksdag eller regering.
- Naturvårdsverket åtgärd 9: Utökad tillsynsvägledning och styrning
för dagvattenhantering. Där anser kommunen att Vattenmyndigheten
har en annan definition på dagvatten än i vattentjänstlagen. Åtgärderna måste riktas mot rätt ansvarig.
- Kommunernas åtgärd 6: Inrätta vattenskyddsområden. Arbete pågår med upprättande av vattenskyddsområden för kommunala reservvattentäkter. Enligt 30 § vattentjänstlagen får finansiering ske
endast om det skapar nytta för VA-kollektivet.
- Länsstyrelsernas åtgärd 12: Utökat tillsyn av vattenskyddsområden.
Enligt 30 § vattentjänstlagen får finansiering ske endast om det
skapar nytta för VA-kollektivet.
• Åtgärdsprogrammet får bara omfatta sådana åtgärder som behövs för att
miljökvalitetsnormen ska kunna följas. – Åtgärder som behövs i största allmänhet för att genomföra vattenförvaltningen uppfyller inte det kravet och
inte heller åtgärder som i största allmänhet är positiva för miljön, men som
inte kopplar till en miljökvalitetsnorm.
Vattenmyndighetens bemötande
Åtgärden strider mot vattentjänstlagen
Vattenmyndigheten konstaterar att även om Naturvårdsverket i dagsläget
saknar bemyndigande att meddela föreskrifter i det avseende som avses i
verkets åtgärd 2 i Förslaget till åtgärdsprogram så innebär det inte att åtgärden strider mot någon författning. Vattenmyndigheten förutsätter att berörda
myndigheter vänder sig till regeringen och begär att få det bemyndigande de
behöver. Det kan också övervägas om inte 9 kap. 5 § miljöbalken redan
idag ger regeringen utrymme att meddela bestämmelser om ett sådant bemyndigande.
Någon uttrycklig definition vad som utgör dagvatten framgår inte av
åtgärd 9 i Förslaget till åtgärdsprogram varför den inte kan anses innebära
någon utökning av definitionen dagvatten. Vattenmyndigheten anser också
att Naturvårdsverket är rätt ansvarig i detta fall då de har allmän tillsynsvägledning till operativa tillsynsmyndigheter i frågor som avser tillämpning av
26 kap. miljöbalken enligt 3 kap. 2 § första stycket 2 miljötillsynsförordningen (2011:13).
När det gäller kostnadsfördelningen för att genomföra åtgärder, har Vattenmyndigheten varken mandat eller verktyg för att besluta om hur olika åtgär-
Sida
8(13)
der ska finansieras och av vem. Att åtgärder avseende inrättandet och utökad tillsyn av vattenskyddsområden skulle finansieras av VA-kollektivet på
så sätt kommunen anger framgår inte av nämnda punkter i Förslaget till åtgärdsprogram. För övrigt framgår det av 28 § vattentjänstlagen att avgifter
enligt 24-27 §§ som avser bortledande av vatten även ska täcka kostnaderna
för den rening av vattnet som behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.
Vattenmyndigheten anser inte heller att kommunen i övrigt har framfört
någon synpunkt som innebär att Förslaget till åtgärdsprogram strider mot
vattentjänstlagen eller annan lagstiftning.
Åtgärdsprogrammet får bara innehålla åtgärder för att följa miljökvalitetsnormer
Enligt Vattenmyndighetens bedömning innebär 5 kap. 4 § miljöbalken att
alla åtgärder som direkt eller indirekt behövs för att bidra till att miljökvalitetsnormer följs kan föreskrivas i ett åtgärdsprogram. Vattenmyndigheten
delar uppfattningen att ett åtgärdsprogram inte bör innehålla åtgärder som
mer allmänt behövs för att förbättra underlaget för vattenförvaltningen eller
som rent generellt är bra för vattenmiljön men som inte behövs för att följa
miljökvalitetsnormer. De åtgärder som har angetts i Förslaget till åtgärdsprogram bedöms dock inte vara av den karaktären, till skillnad från vissa
åtgärder som föreskrevs i Åtgärdsprogrammet 2009-2015. Vattenmyndigheten har i detta ÅP-förslag haft ambitionen att bara ange åtgärder som direkt eller indirekt kan förutses leda till att det vidtas fysiska åtgärder för att
följa miljökvalitetsnormerna.
Till följd av synpunkter i detta avseende som har kommit från flera remissinstanser, kommer dock Vattenmyndigheten att se över utformningen och
formuleringen av åtgärderna i Förslaget till åtgärdsprogram, för att se till att
åtgärdsprogrammet innehåller sådana åtgärder som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna.
Växjö kommun
Vattenmyndigheten uppfattar att Växjö kommun anger följande skäl för att
regeringen ska ges möjlighet att pröva Förslaget till åtgärdsprogram:
• Förslaget till åtgärdsprogram och dess underlagsmaterial innehåller
en stor mängd felaktigheter som ger en falsk förespegling om både
miljöpotential och kostnader. Ambitionshöjningen är orimligt omfattande. Kommunen har under samrådstiden framfört omfattande kritik mot brister i samrådsmaterialet. Mot bakgrund av denna kritik
borde samrådsmaterialet återtas och i grunden omarbetas i nära samarbete med kommunerna och först därefter sändas ut på remiss.
• Åtgärdsprogrammet uppfyller inte vad som anges i 5 kap. 6 § 6 miljöbalken om att ett åtgärdsprogram ska innehålla: ”en analys av programmets konsekvenser från allmän och enskild synpunkt och hur
åtgärderna enligt 2 är avsedda att finansieras”.
Sida
9(13)
•
•
•
•
•
•
Kravet på analys av konsekvenser och kvantifiering av kostnader
och nytta enligt 6 kap. 6 § vattenförvaltningsförordningen har inte
uppfyllts. Stora delar av materialet baseras på antaganden och schabloniseringar i stället för på tillgängliga fakta. Medan kostnaderna
för åtgärder har underskattats så har nyttan av dessa överskattats,
t.ex. kravet på ökad fosforrening vid avloppsreningsverk och anläggandet av dagvattendammar. Därmed blir åtgärdspaketet som helhet
otillräckligt för att följa miljökvalitetsnormerna men ändå dyrt och
fördelningen av åtgärdsbördor mellan kommunen, staten och enskilda riskerar att vila på felaktiga underlag.
Regeringen bör verka för en mer omfattande tillämpning av begreppet kraftigt modifierade vatten.
Vattenmyndigheterna har inte beskrivit effekterna, kostnaderna,
samt den praktiska genomförbarheten av föreslagna åtgärder mot fysisk påverkan i form av dammar och vattenkraftverk och anknutna
miljökvalitetsnormer. Det är helt omöjligt att utifrån de uppgifter
som presenterats bedöma hur långt de materiella åtgärdskraven
kommer att sträcka sig. Men det är likväl helt uppenbart att de presenterade kostnaderna är enormt grova underdrifter.
Det föreslagna tillvägagångssättet att med tillsyn och betalningsansvar för ägarna genomföra förbättringar som svarar mot miljöbalkens krav är mycket tveksamt ur juridisk synpunkt. Det innebär i
praktiken tillämpad retroaktiv lagstiftning, något som aldrig varit avsikten med införandet av miljöbalken. Det är även mycket tveksamt
att kräva mycket kostsamma åtgärder av dammägare men att samtidigt strunta i uppenbart mer kostnadseffektiva åtgärder såsom biotopvård. Ett sådant arbetssätt strider mot centrala delar i såväl ramvattendirektivet för vatten som vattenförvaltningsförordningen.
Kommunen anser sammanfattningsvis att bristerna i denna del är så
allvarliga att åtgärdsprogrammen bör prövas av regeringen. Regeringen bör bland annat se till att ansvariga myndigheter gör en mer
omfattande tillämpning av begreppet Kraftigt Modifierade Vatten,
tillämpar möjliga tidsfristundantag i större omfattning och arbetar
mer med frivillighet och utifrån lokala initiativ. Därutöver bör regeringen tona ned den styrande betydelsen av såväl föreslagna åtgärder
som miljökvalitetsnormer.
Regeringen bör även ta ställning till åtgärdsförslagens rimlighet
ekonomiskt, då de i en begränsad ekonomi måste prioriteras ihop
med andra behjärtansvärda områden.
Brister i Förslaget till åtgärdsprogram och underlagen
Enligt Vattenmyndighetens bedömning är det svårt att värdera kommunens
kritik avseende felaktigheter i Förslaget till åtgärdsprogram och underlaget
till det, då kritiken i allt väsentligt är övergripande och allmän. Vattenmyndigheten har utarbetat Förslaget till åtgärdsprogram och tagit fram underlaget för hela vattenförvaltningsarbetet i enlighet med de föreskrifter, instrukt-
Sida
10(13)
ioner, riktlinjer och vägledningar som finns på området från både svenska
föreskrivande och vägledande myndigheter och från instanser på EU-nivå
(de s.k. CIS Guidance Documents som utarbetas av arbetsgrupper under
ledning av EU-kommissionen och med deltagare från samtliga medlemsstater i enlighet med ett förfarande som anges i direktivet). Enligt Vattenmyndighetens bedömning utgör samrådsmaterialet det bästa tillgängliga kunskapsunderlaget för att föreslå nödvändiga åtgärder, och myndigheten delar
därför inte uppfattningen att detta underlag och Förslaget till åtgärdsprogram innehåller så många felaktigheter att de avviker allvarligt från vattenförvaltningsförordningen eller ramdirektivet för vatten.
Det bör samtidigt påpekas att det fortfarande finns ett stort förbättringsutrymme när det gäller att utarbeta mer träffsäkra förslag på fysiska förbättringsåtgärder och att identifiera kostnader och nyttor förenade med sådana
åtgärder. Det pågår dock ett ständigt förbättringsarbete inom vattenförvaltningen i dessa delar, och Vattenmyndigheten välkomnar en fortsatt dialog
med Växjö kommun för att utveckla och förbättra underlaget för kommande
åtgärdsarbete. Redan till de slutliga besluten om åtgärdsprogram för nästa
förvaltningscykel kommer det att ha skett flera förbättringar i materialet
jämfört med det samrådsmaterial som skickades ut den 1 november 2014,
dels till följd av vattenmyndigheternas eget kvalitetssäkrings- och förbättringsarbete, dels på grund av de samrådssynpunkter som har lämnats.
När det gäller synpunkter på att Vattenmyndighetens förslag på konkreta,
fysiska åtgärder är alltför omfattande och ambitiösa, bör det påpekas att
dessa åtgärdsförslag inte är bindande eller styrande krav för vilka åtgärder
som måste genomföras i anslutning till olika vattenförekomster. En närmare
beskrivning av hur åtgärdsförslagen (som redovisas i databasen VISS) hör
ihop med den samhällsekonomiska konsekvensanalysen och Förslaget till
åtgärdsprogram lämnas i nästa avsnitt. Här kan det bara konstateras att en
stor del av Växjö kommuns kritik mot underlaget och Förslaget till åtgärdsprogram verkar utgå från att de konkreta åtgärdsförslagen utgör bindande,
rättsligt styrande krav för kommunerna och för enskilda verksamhetsutövare, vilket uppfattas som orimligt och alltför långtgående. Eftersom den
uppfattningen inte stämmer, menar Vattenmyndigheten att kommunens synpunkter till stor del blir missriktade och sannolikt överdriver de konsekvenser som Förslaget till åtgärdsprogram faktiskt kommer att medföra för både
kommunen och enskilda aktörer.
Den samhällsekonomiska konsekvensanalysen
Kommunen har inte lämnat någon närmare redogörelse för vilka brister den
anser finns i den samhällsekonomiska konsekvensanalysen av Förslaget till
åtgärdsprogram. Det är därför svårt för Vattenmyndigheten att bidra med
några konkreta synpunkter eller kommentarer i denna del.
Se vidare under Säffle, Torsby och Storfors kommuner ovan.
Sida
11(13)
Kraftigt modifierade vattenförekomster och ändrade miljökvalitetsnormer
Vattenmyndigheten konstaterar att förfarandet med utpekande av så kallade
kraftigt modifierade vattenförekomster och fastställande av kvalitetskrav för
dessa inte sker inom ramen för åtgärdsprogrammet och därför formellt sett
inte kan prövas av regeringen inom ramen för detta förfarande. Inte heller
frågor som rör tillämpning av undantag vid fastställande av miljökvalitetsnormer kan prövas av regeringen i detta ärende.
Regeringen bör ta ställning till åtgärdsprogrammens ekonomiska rimlighet
Vattenmyndigheten har inga invändningar mot att regeringen prövar om
Förslaget till åtgärdsprogram kan anses vara samhällsekonomiskt motiverat
och rimligt. Enligt Vattenmyndighetens bedömning motsvarar åtgärdskraven i Förslaget till åtgärdsprogram en miniminivå för vad som behövs för att
Sverige ska kunna leva upp till sitt åtagande enligt ramdirektivet för vatten.
En samhällsekonomisk rimlighetsbedömning av Förslaget till åtgärdsprogram bör beakta detta.
När det gäller kostnadsfördelningen för att genomföra åtgärder, har Vattenmyndigheten varken mandat eller verktyg för att besluta om hur olika åtgärder ska finansieras och av vem. Av den reviderade samhällsekonomiska
konsekvensanalys som kommer att ingå i de slutliga åtgärdsprogrammen
kommer det att framgå hur dagens finansieringssystem ser ut och hur åtgärderna i åtgärdsprogrammet kan finansieras via detta system. Det kan även
bli aktuellt att redovisa ett behov av kompletterande finansiering för åtgärder där det idag saknas finansieringskällor eller där de befintliga bedöms
vara för knappa i förhållande till åtgärdsbehovet.
Miljönämnden Östra Skaraborg
Vattenmyndigheten uppfattar att de berörda kommunerna anger följande
skäl för att regeringen ska ges möjlighet att pröva Förslaget till åtgärdsprogram:
• Vissa grundläggande frågor som är viktiga för genomförandet saknas i
remissunderlaget. Det gäller främst kostnadsfördelningen mellan staten,
kommunerna och näringsidkarna. Därför anser kommunerna att utredningen
behöver kompletteras med detta innan Vattenmyndigheten kan fatta beslut
om hur EU:s direktiv kan tillämpas. Samrådshandlingarna behöver kompletteras med en utredning om huruvida de krav som ställs på kommunerna är
förenliga med den så kallade finansieringsprincipen i regeringsformen. Det
vill säga att staten inte kan ålägga kommunerna uppgifter utan att också
svara för finansieringen av dessa. Vattenmyndigheten bör därför återföra
frågan till regeringen vad avser denna del av Förslaget till åtgärdsprogram.
Vattenmyndigheten avser att fördjupa och förtydliga den samhällsekonomiska konsekvensanalysen av åtgärdsprogrammet inför de slutliga besluten
under hösten. I det arbetet ingår det även att tydligare beskriva de olika former av finansiering som kan aktualiseras för de åtgärder som föreskrivs i
Sida
12(13)
åtgärdsprogrammet. Vattenmyndigheten vill dock påpeka att den s.k. Vattenprisutredningen i sitt slutbetänkande Prissatt vatten? (SOU 2010:17) bedömde att Sverige i allt väsentligt har en prispolitik för vattenförvaltningen
som överensstämmer med ramdirektivet för vatten.
Se även svar till Säffle, Torsby och Storfors kommuner.
Munkedals, Åmåls och Orust kommuner
Kommunerna anser att Vattenmyndighetens ÅP-förslag kommer att på flera
punkter motverka de satsningar som görs för att utveckla landsbygdsboende
och näringar som baseras på landsbygdens resurser. Den förbuskning som
ofrånkomligen blir följden av föreslagna åtgärder medför att tillgängligheten
till vattendragen begränsas och kraftigt reducerar möjligheterna att utveckla
den besöksnäring som kopplas till sjöar och vattendrag. De ekologiskt
funktionella kantzonerna medför stora kostnader för jordbruk med djurhållning liksom växtodlingen. Odlingslandskapet kommer att krympa och i
vissa fall helt väx igen vilket också medför reducerad förmåga till livsmedelsförsörjning. Flera av åtgärderna medför kraftigt ökade kostnader för
jordbruksföretagen vilket hotar stora delar av denna näring.
Kommunerna delar och instämmer i de synpunkter som LRF Västra Sverige
framfört i PM 2015-02-13. I denna PM framförs bl.a. de samhällsekonomiska konsekvensanalyserna inte på något sätt uppfyller kraven i
Tranemo kommun
Vattenmyndigheten uppfattar att Tranemo kommun anger i huvudsak följande skäl för att regeringen ska ges möjlighet att pröva Förslaget till åtgärdsprogram:
• Tranemo kommun värnar det öppna landskapet och ett levande och
aktivt lantbruk med djurhållning. De beskrivna åtgärderna som riktas
mot lantbruket har en kostnad som vida överstiger lantbrukarnas betalningsförmåga och kommer, om de genomförs, leda till stor utslagning av aktiva företag med snabb förbuskning och igenväxning som
följd. Tillståndsprövning och krav på fria vandringsvägar förbi alla
små kraftverksdammar kan få stora konsekvenser eftersom möjligheten till finansiering genom kraftproduktion är begränsad. Förslag
om dialog mellan stat, kommun och verksamhetsutövare saknas.
Förslaget innebär också ökade kostnader för kommunen utan ekonomisk kompensation. Äganderätten kommer att urholkas. Ovanstående är effekter som Tranemo Kommun starkt oroar sig för om förslaget genomförs. Kommunen föreslår därför att förslaget överprövas av regeringen.
Sida
13(13)
Vattenmyndighetens bemötande av Munkedals, Åmåls, Orust och Tranemo kommuner synpunkter
De synpunkter och farhågor som kommunerna framhåller är visserligen förståeliga, med hänsyn till den omfattning som vattenförvaltningen och Förslaget till åtgärdsprogram har. Yttrandena är samtidigt så allmänt hållet att
det inte går att dra några slutsatser om vilka åtgärder kommunen anser bör
ändras och i så fall hur. Vattenmyndigheten avstår därför från att lämna
några synpunkter i den här delen.
Som framgår av Vattenmyndighetens bemötande av Jordbruksverkets skrivelse ska dock noteras att Vattenmyndigheterna nu håller på att revidera det
underlag som används för att beräkna hur stor mängd jordbruksmark som
kan behöva tas i anspråk till följd av genomförandet av Förslaget till åtgärdsprogram. I dagsläget bedöms denna revidering peka på ett påtagligt
minskat åtgärdsbehov i det här avseendet jämfört med det som har redovisats i Förslaget till åtgärdsprogram.
Yttrande
2015-06-09
Diarienummer
537-34925-2014
[email protected]
Regeringens möjlighet till prövning av förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt 2015-2021
(ert dnr M2015/2054/Nm)
Länsstyrelsen i Västra Götalands län, som också är Vattenmyndighet för
Västerhavets vattendistrikt, har i enlighet med 5 kap 4 § miljöbalken och
6 kap. 1 § vattenförvaltningsförordningen i uppgift att ta fram förslag till
åtgärdsprogram som gör att Vattendelegationen kan fatta beslut angående
åtgärdsprogram för vattendistriktet. Vattenmyndigheten har haft samråd
kring förslag på åtgärdsprogram för distriktet. Under samrådstiden inkom
begäran från Jordbruksverket samt tio kommuner att ge regeringen möjlighet att pröva förslaget. Om en sådan framställan görs, ska Vattenmyndigheten enligt 6 kap. 4 § vattenförvaltningsförordningen ge regeringen möjlighet
att pröva förslaget till åtgärdsprogram. Vattenmyndigheten har då i enlighet
med förordningen skrivit till regeringen och gett regeringen möjlighet att
pröva förslaget. Regeringen har bett om Vattenmyndighetens synpunkter på
Jordbruksverkets samt kommunernas motiveringar till att begära prövning
från regeringen. Vattenmyndigheternas synpunkter i detta avseende skickades in 2015-06-08.
Vattenmyndigheten har också bedömt att förslaget på åtgärdsprogram kan
röra andra allmänna intressen av synnerlig vikt än som avses i 1 kap. 1 §
miljöbalken. Vattenmyndigheten har då i enlighet med förordningen skrivit
till regeringen för att ge regeringen möjlighet att pröva förslaget. Regeringen önskar nu Vattenmyndighetens synpunkter kring på vilket sätt och i vilka
delar förslaget till åtgärdsprogram rör ett annat allmänt intresse av synnerlig
vikt än ett sådant som avses i 1 kap. 1 § miljöbalken.
Vattenmyndighetens bedömning av intressen av synnerlig vikt
Vattenmyndigheten anser att Förslaget till åtgärdsprogram kan röra andra
allmänna intressen av synnerlig vikt än som avses i 1 kap. 1 § miljöbalken.
Därför är Vattenmyndigheten skyldig att ge regeringen möjlighet att pröva
förslaget.
Vattenmyndigheten bedömer att åtgärderna i Förslaget till åtgärdsprogram
är miljömässigt och samhällsekonomiskt motiverade och avvägda mot andra
intressen. Skälen till detta redovisas nedan i bilaga 1. Justeringar efter inkomna samrådssynpunkter kommer ge en ytterligare avvägning gentemot
andra intressen. Vattenmyndigheten konstaterar också att Sverige riskerar
att inte nå flera av de 16 miljökvalitetsmålen om inte åtgärdsprogrammet
inom vattenförvaltningen genomförs. Även detta utvecklas i bilaga 1.
Postadress:
403 40 Göteborg
Besöksadress:
Telefon:
010-224 40 00
(växel)
Webbadress:
www.lansstyrelsen.se/vastragotaland
E-post:
[email protected]
Sida
1(7)
Sida
2(7)
Synpunkter kring finansiering av åtgärdsprogrammet
Under samrådsperioden har många instanser pekat på behovet av finansiering av åtgärdsprogrammet. Det är också en fråga som diskuterats i vattendelegationen. Utgångspunkten för åtgärderna har varit vad Sverige måste
göra för att uppnå fungerande ekosystem i och vid våra vatten.
Vattenmyndigheten bedömer att åtgärdstakten är låg idag. Orsakerna bedöms vara bristande finansiering och brist på rättsliga verktyg. En låg åtgärdstakt gör det svårt att nå vattenförvaltningens mål och därmed även miljökvalitetsmålen inom utsatt tidsram.
Vattenmyndigheten konstaterar därmed att vattenförvaltningens åtgärdsprogram saknar den fulla kraft som skulle behövas för att bli centralt och styrande för åtgärdsarbetet. För att uppnå det krävs en utveckling av den
svenska lagstiftningen och stärkt finansiering av åtgärdsprogrammet. Skälen
till detta utvecklas vidare i bilaga 1.
Detta yttrande har beslutats av landshövdingen Lars Bäckström, efter föredragning av biträdande vattenvårdsdirektören Hanna Tornevall. Vattenvårdsdirektören Sandra Brantebäck och miljöekonomen Jens Mentzer har
deltagit.
Lars Bäckström
Hanna Tornevall
Detta beslut har fattats digitalt varför underskrift saknas.
•
Bilaga 1 Fråga om förslaget rör andra allmänna intressen av synnerlig vikt än som avses i 1 kap. 1 § miljöbalken
Kopia (via e-post):
Västerhavets vattendelegation
Vattenmyndigheten i Bottenviken
Vattenmyndigheten i Bottenhavet
Vattenmyndigheten i Norra Östersjön
Vattenmyndigheten i Södra Östersjön
Malin Gunnarsson, miljö- och energidepartementet
Sida
3(7)
Bilaga 1
Fråga om förslaget rör andra allmänna intressen av synnerlig vikt än
som avses i 1 kap. 1 § miljöbalken
Enligt bestämmelsen i 6 kap. 4 § första stycket 1 vattenförvaltningsförordningen ska vattenmyndigheten ge regeringen möjlighet att pröva förslaget
till åtgärdsprogram om det rör ett annat allmänt intresse av synnerlig vikt än
ett sådant som avses i 1 kap. 1 § miljöbalken.
1 kap. 1 § miljöbalken är den s.k. portalparagrafen i balken, som ger vägledning till vilka övergripande avvägningar och intressen som ska tillgodoses vid balkens tillämpning. De miljö- och hälsomässiga hänsyn som ska
beaktas enligt bestämmelsen omfattar i allt väsentligt samtliga aspekter av
miljön och av mänsklig verksamhets påverkan på denna och på människors
hälsa.
Bestämmelsen i 6 kap. 4 § första stycket 1 vattenförvaltningsförordningen
ger inte vattenmyndigheten något utrymme att välja att överlämna Förslaget
till åtgärdsprogram till regeringen eller inte, om ett sådant intresse som
anges i bestämmelsen berörs. Om vattenmyndigheten bedömer att ett sådant
intresse som anges i bestämmelsen kan beröras av Förslaget till åtgärdsprogram, är den skyldig att ge regeringen möjlighet att pröva förslaget.
Vattenmyndigheten bedömer att Förslaget till åtgärdsprogram kan röra flera
allmänna intressen som får anses vara av synnerlig vikt och som i vart fall
inte enbart omfattas av 1 kap. 1 § miljöbalken, som exempelvis:
•
inriktningen på kommunal planering och planläggning
(Boverket, åtgärd 1, Länsstyrelserna, åtgärd 11, Kommunerna, åtgärd 6 d) och 7),
•
utformningen av kommunal dricksvatten-, avlopps-, och dagvattenhantering
(t.ex. Naturvårdsverket, åtgärd 1, 3 och 10, Länsstyrelserna, åtgärd
12, Kommunerna, åtgärd 4, 6 och 8),
•
förutsättningarna för produktion av förnybar energi i form av vattenkraft och för balans- och reglerförmågan i det svenska elsystemet
(Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 1,
Kammarkollegiet, åtgärd 1, Länsstyrelserna, åtgärd 1 b) och 9),
•
infrastrukturfrågor rörande trafiksäkerhet och krav på åtgärder i
samband med infrastrukturprojekt
(Trafikverket, åtgärd 1, 3 och 4, Kommunerna, åtgärd 9),
•
användning och tillverkning av läkemedel
(Läkemedelsverket, åtgärd 1),
Sida
4(7)
•
förutsättningarna för livsmedelsproduktion inom det svenska jordbruket
(t.ex. Jordbruksverket, åtgärd 3, Naturvårdsverket, åtgärd 11),
•
förutsättningarna för att bedriva sjöfart, gruvdrift och annan industri
samt skogsbruk
(t.ex. Naturvårdsverket, åtgärd 3, 5, Skogsstyrelsen, åtgärd 1, 6 och
7, Länsstyrelserna, åtgärd 1 a) och 8),
•
värdefulla kulturmiljöer
(Riksantikvarieämbetet och Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 1
c), Länsstyrelserna, åtgärd 8 b) och 13).
Huvuddelen av dessa intressen och verksamhetstyper omfattas av
1 kap. 1 § miljöbalken på så sätt att de bedöms med utgångspunkt från
denna bestämmelse inom ramen för prövningar, tillsyn, regleringar m.m.
enligt miljöbalken. Undantag från detta är framförallt kommunal planering
och planläggning, allmän VA-hantering och åtgärder med avseende på värdefulla kulturmiljöer (även om det i ex 2 kap. 2 § PBL anges att vid planläggning ska hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. miljbalken tillämpas). De intressena omfattas och regleras inte av miljöbalken och bör därför
inte i sig anses utgöra sådana intressen som avses i 1 kap. 1 § miljöbalken.
Vattenmyndigheten har därför en skyldighet att ge regeringen möjlighet att
pröva Förslaget till åtgärdsprogram enligt 6 kap. 4 § första stycket 1 vattenförvaltningsförordningen.
Vattenmyndigheten konstaterar samtidigt att det inte är helt klart vilka situationer bestämmelsen i 6 kap. 4 § första stycket 1 vattenförvaltningsförordningen egentligen omfattar. Åtgärdsprogram för att säkerställa en god vattenstatus i allt yt- och grundvatten i Sveriges fem vattendistrikt kommer
med nödvändighet att omfatta i stort sett alla samhällssektorer, och många
fler aspekter på samhällslivet än bara rent miljömässiga. Människans påverkan på vattenmiljön sker i alla led och delar av samhället och åtgärder för att
komma till rätta med denna påverkan kommer därför att beröra alla dessa
led och delar. Sammantaget menar därför Vattenmyndigheten att det i princip är oundvikligt att ett åtgärdsprogram för vatten kommer att beröra även
andra synnerligen viktiga allmänna intressen än de som anges i
Vattenmyndigheten vill i detta sammanhang påpeka att Förslaget till åtgärdsprogram också kommer att få en positiv effekt för flera andra viktiga
allmänna intressen än de som har angetts ovan. De förbättringar av vattenkvaliteten som Förslaget till åtgärdsprogram syftar till bör t.ex. komma att
ge mycket positiva effekter för friluftslivet och turistnäringen, och förstärkningar av fiskbestånden till följd av en förbättrad ekologi bör på sikt vara
gynnsam för fiskerinäringen. Det kan också lyftas fram att ett offensivt arbete för en bättre vattenmiljö kommer att ge goda förutsättningar för att stimulera och utveckla s.k. grön teknik. Genom att driva på behovet av effektivare och långsiktigt hållbara tekniska lösningar för att minska samhällets
Sida
5(7)
påverkan på vattenmiljön, skapas det utmärkta förutsättningar för att stimulera och gynna svensk miljötekniskt kunnande och innovationsarbete inom
området. En ökad takt i åtgärdsarbetet kommer dessutom att vara positiv för
utvecklingen av arbetsmarknaden på många platser, då det kommer att krävas ökade insatser i hela landet för att möta åtgärdsbehovet. Detta kan ge en
positiv effekt inte minst i glesbygdområden, och investeringar i åtgärdsarbetet bör ses som långsiktiga investeringar i en hållbar utveckling även för
kommande generationer.
Avvägningar som är gjorda och kommer att göras
Enligt Vattenmyndighetens bedömning har Förslaget till åtgärdsprogram fått
en utformning och omfattning som följer av Sveriges åtaganden enligt
ramdirektivet för vatten. Förslaget har också utformats i enlighet med de
lagar, förordningar, föreskrifter, riktlinjer och vägledningar som gäller för
vattenförvaltningsarbetet, med utgångspunkt från det faktaunderlag som har
funnits tillgängligt i olika skeden av arbetsprocessen. Vattenmyndigheten
bedömer att åtgärderna i Förslaget till åtgärdsprogram i allt väsentligt är
nödvändiga att genomföra för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten,
och att de är miljömässigt och samhällsekonomiskt motiverade. För avvägningar mellan intressen och sektorer finns rättsliga instrument inom vattenförvaltningens regelverk i form av tillämpning av kraftigt modifierade vatten och undantag. Dessa tillämpas av Vattenmyndigheten i mån av tillgängligt underlag.
Vattenmyndigheterna genomför också en översyn och revidering av Förslaget till åtgärdsprogram, som en följd av både vattenmyndigheternas eget
kvalitetssäkrings- och förbättringsarbete och framförda samrådssynpunkter.
Detta arbete beskrivs vidare i Vattenmyndighetens yttrande från 2015-0608. I det här sammanhanget bör det påpekas att denna översyn och revidering kan medföra att konsekvenserna för vissa sådana intressen som har
identifierats ovan (t.ex. livsmedelsproduktion och kommunal avlopps- och
dagvattenhantering) förändras. En viktig målsättning för Vattenmyndigheten
med översynen är att så långt som möjligt skapa en acceptans och förankring för de åtgärder som anges i åtgärdsprogrammet hos de berörda myndigheterna och kommunerna.
Vattenmyndigheten konstaterar vidare att Sverige riskerar att inte nå flera av
de 16 miljökvalitetsmålen om inte åtgärdsprogrammet inom vattenförvaltningen genomförs.
Åtgärdsprogrammet inom vattenförvaltningen kräver ökad kraft
Ramdirektivet för vatten är ett åtagande för hela Sverige. Det kräver insatser
och ansvar från många för att Sverige som nation ska lyckas. För att de beslutade åtgärdsprogrammen inom vattenförvaltningen ska bli de centrala,
styrande dokument som behövs för åtgärdsarbetet krävs dels en anpassning
av den svenska lagstiftningen, dels stärkt finansiering av åtgärdsprogrammet.
Sida
6(7)
Utgångspunkten för förslag till åtgärdprogram har varit vad Sverige måste
göra för att uppnå fungerande ekosystem i och vid våra vatten – i ett samhällsekonomiskt sammanhang. Vattenmyndigheten är medveten om att vissa
näringar kan komma att drabbas hårdare än andra. Detta tillvägagångssätt
finner vi även i miljömålsarbetet men ofta inte så konkret och på den nivån
som gjorts för vattenmiljön i Förslaget till åtgärdsprogram.
Utveckling av lagstiftningen
Att som vattenverksamhetsutredningen (SOU 2014:35) föreslår ta bort
skillnaden som finns mellan miljöfarliga verksamheter och vattenverksamheter ser Vattenmyndigheten som välbetänkt. Nuvarande bestämmelser innebär i praktiken att det ställs lägre miljökrav på vattenverksamheter än på
andra verksamheter med miljöpåverkan, vilket är negativt både ur miljöoch konkurrenssynpunkt. En mer modern och funktionell lagstiftning behövs för att uppfylla miljömålen, miljökraven enligt ramdirektivet för vatten, samt art- och habitatdirektivet. Jämfört med flera andra europeiska länder ligger Sverige här efter. Vattenmyndigheten bedömer dock att det är
rimligt att enklare och mindre kostnadskrävande prövningsregler övervägs
för vissa befintliga småskaliga vattenkraftverk. Generella föreskrifter för
denna typ av vattenverksamhet skulle kunna vara ett komplement som ytterligare förenklar processen.
Det finns utöver detta också behov av att förbättra förutsättningarna för tilllämpning av principen om att låta förorenaren betala.
Finansiering av åtgärdsprogrammet
Vattenmyndigheten kan konstatera att det finns olika möjligheter att förstärka finansieringen av åtgärder. Det har gjorts utredningar och tagits olika
initiativ i frågan tidigare och flera av dessa möjligheter skulle kunna vara
positiva för vattenförvaltningen i Sverige.
I vattenprisutredningen från 2010 (SOU 2010:17) redovisas flera förslag på
finansiering av åtgärdsprogrammen. Betänkandet ger en övergripande bild
av möjliga finansieringssätt inom flera områden.
Flera tidigare utredningar och rapporter (Rudberg 2011 och Korsfeldt/Linton 2011) har lyft fram förslaget om en åtgärdsfond som en väg
framåt inom vattenkraften. Branschen belastas gemensamt av kostnaderna
för åtgärder enligt principen om förorenaren betalar men inom den ramen
görs miljöåtgärderna där det har minst påverkan på energisystemet och målet om förnybar energi. Att båda målen går att uppfylla samtidigt visar vattenkraftsutredning men nyansering och prioritering av vattenkraft behövs.
Att förena åtgärdsbehovet för att nå miljömålen med principen om förorenare betalar, med hänsyn till en effektiv fördelning av åtgärdsbördan, har
också föreslagits i utredningarna om enskilda avlopp och avloppsreningsverk. I dessa utredningar finns svaren om finansiering av åtgärdsprogrammet för vattenförvaltningen.
Sida
7(7)
Vattenmyndigheterna har också tidigare lyft fram några exempel på möjligheter, dessa är i korthet:
•
Ta ut en avgift på vattenkraftselen motsvarande 0,5 till 1 öre per
producerad kWh från vattenkraftverk som omfördelas till åtgärder
enligt principen åtgärder där de gör störst miljönytta oberoende av
ägare. Se slutrapport från Vattenkraftutredningen (Korsfeldt/Linton
2011). Avgiften innebär 350 till 700 miljoner kr per år.
•
Införa villkor om att miljöåtgärder ska genomföras alternativt vara
genomförda för att få elcertifikatsmedel.
•
Utöka länsstyrelsernas möjligheter att ta ut tillsynsavgifter och återföra dessa till länsstyrelsernas verksamhet för att skapa en ökad egeninitierad tillsyn.
•
Skapa motsvarande system som lokala vattenvårdsanslag LOVA för
andra miljöproblem än övergödningen.
•
Skapa morötter i form av exempelvis investeringsstöd och räntebidrag för åtgärdssatsningar. Satsa på forskning kring innovativa styrmedel som kan omfördela pengar till åtgärder inom och mellan avrinningsområden.
•
Öronmärkta medel för ideella organisationer, exempelvis vattenråd,
att driva projekt med mindre krav på motfinansiering och återrapportering.
•
Landsbygdsprogrammet kan också spela en stor roll i möjligheten att
genomföra vattenrelaterade åtgärder inom lantbruket.
Vattenmyndigheten deltar gärna i en dialog om möjligheter att stärka vattenförvaltningens åtgärdsprogram.
Allmänna utskottet
2015-08-13
§ 140
Attestreglemente Tranemo kommun (KS/2015:496)
•
Antar föreslaget attestreglemente, daterad 2015-06-30, inklusive
tillämpningsanvisningar
Ärendet
Attestreglementet är en del av kommunens internkontrollarbete.
Målsättningarna med reglerna för kontroll av verifikationer är att undvika
oavsiktliga och avsiktliga fel och därigenom säkerställa att transaktioner som
bokförs är korrekta.
Beslutsunderlag
Attestreglemente inkl tillämpningsanvisningar 2015-06-30
Ekonomifunktionen
Samtliga sektioner
Status
Kommunstyrelsen
Ordförandes sign
Justerares sign
Justerares sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
Vår ref: Eva Borg
Redovisningsekonom
Datum:2015-06-30
Dnr: KS/2015:496
Attestreglemente inklusive tillämpningsanvisningar
•
Anta attestreglemente inklusive tillämpningsanvisningar
Ärendet
Målsättningarna med reglerna för kontroll av verifikationer är att undvika
oavsiktliga och avsiktliga fel och därigenom säkerställa att transaktioner som
bokförs är korrekta.
Beslutsunderlag
Attestreglemente inkl tillämpningsanvisningar 2015-06-30
Beslutsgång
Ekonomifunktionen
Status
Lars-Gunnar Karlsson
Sektionschef
Eva Borg
Redovisningsekonom
Datum: 2015-06-30
Regler
TRA5000, v2.0, 2011-06-08
Attestreglemente - inklusive
tillämpningsanvisningar
1 (12)
Styrdokument
Handlingstyp: Regler för attest
Attestreglemente - inklusive tillämpningsanvisningar/
Diarienummer: KS/2015:496
Beslutas av: Kommunstyrelsen
Fastställelsedatum: /Beslutdatum/
Dokumentansvarig: Ekonomichef servicesektionen
Revideras: Minst vart 4:e år
Följs upp av: KKommunstyrelsen
Tidigare versioner: Ange tidigare diarienr
Giltig t o m:
2 (12)
Innehåll
1
Omfattning
4
2
Målsättning
4
3
Definitioner
4
4
Ansvar
5
5
Kontroller
5
6
Kontrollernas utförande och utformning
5
7
Attestansvariga
6
8
Genomförda kontroller
7
9
Tillämpningsanvisningar - Bilaga till det övergripande
attestreglementet
8
9.1
Omfattning ................................................................................................... 8
9.2
Kontroller som ska utföras ......................................................................... 8
9.3
Attester av godkända kontroller ............................................................... 9
9.4
Attestförteckning ....................................................................................... 11
9.5
Registrering av attestanter för IT-baserad kontroll .............................. 11
9.6
Elektronisk signatur .................................................................................. 11
9.7
Kompetens .................................................................................................. 11
9.8
Integritet - jäv ............................................................................................. 12
9.9
Intäkter ........................................................................................................ 12
3 (12)
1
Omfattning
Detta reglemente gäller för kommunens samtliga verifikationer, inklusive verifikationer
för medel som kommunen förvaltar.
Kommunala bolag där kommunen har ett väsentligt inflytande utfärdar egna riktlinjer
som i tillämpliga delar skall beakta kommunens regler.
2
Målsättning
Målsättningen med reglerna för kontroll av verifikationer är att undvika oavsiktliga eller
avsiktliga fel och därigenom säkerställa att transaktioner som bokförs i tillämpliga fall är
korrekta avseende:
Prestation
Varan eller tjänsten har levererats till eller från kommunen.
Bokföringsunderlag
Verifikationen uppfyller kraven enligt god redovisningssed.
Betalningsvillkor
Betalning sker vid rätt tidpunkt.
Bokföringstidpunkt
Bokföring sker vid rätt tidpunkt och i rätt
redovisningsperiod.
Kontering
Transaktionen är rätt konterad.
Beslut
Transaktionen överensstämmer med beslut av behörig
beslutsfattare.
3
Definitioner
Med ekonomiska transaktioner avses transaktioner som bokförs i kommunens
bokföringssystem enligt lagen om kommunal redovisning. En attest av en transaktion
utgör ett intyg om att kontroll utförts utan anmärkning.
I dokumentet används benämningen kontrollansvarig vilket avser de befattningar som
utför mottagningsoch granskningskontroll, beslutsattest samt utanordning.
4 (12)
4
Ansvar
Kommunstyrelsen ansvarar för utfärdandet av kommunens gemensamma
tillämpningsanvisningar till detta reglemente. Kommunstyrelsen ansvarar också för
övergripande uppföljning och utvärdering av dessa regler och för att vid behov ta
initiativ till förändring av dessa regler.
Varje sektion utfärdar vid behov ytterligare tillämpningsanvisningar för sitt
verksamhetsområde.
Attestants/kontrollansvarigs uppgift är att tillämpa fastställda anvisningar samt att när
brister upptäcks rapportera dessa till överordnad chef.
5
Kontroller
Följande kontroller ska i tillämpliga fall utföras:
Mottagnings- och granskningskontroll
Kontroll av att vara eller tjänst har mottagits eller levererats. Kontroll mot avtal, taxa,
bidragsregler eller beställning samt kontroll av pris och betalningsvillkor. Kontroll av att
bokföringsunderlag, betalningsdatum, belopp och moms är korrekt. Kontroll av att
verifikationen uppfyller krav enligt lagstiftningen.
Beslutsattest
Kontroll mot behöriga beslut, kontering och finansiering. Att attestera innebär ansvar för
att kontroller är utförda utan anmärkning.
Utanordning
Kontroll av att nödvändiga attester skett av behöriga personer där kontrollen ej sker
elektroniskt.
6
Kontrollernas utförande och utformning
Kontrollrutinerna ska utformas så att den interna kontrollen inom respektive sektion är
tillräcklig. Vid utformningen av kontrollrutinerna ska följande krav beaktas:
Ansvarsfördelning
Ansvarsfördelningen ska vara tydlig. Ingen person ska ensam
hantera en transaktion från början till slut. I en IT-baserad rutin får
5 (12)
kontroll och attestering ske automatiskt om kontrollfunktioner
finns inbyggda i systemet (t ex periodiska fakturor).
Kompetens
Den som har rollen att utföra en kontrollåtgärd ska ha nödvändig
kompetens för uppgiften.
Integritet
Den som utför kontroll av en annan person, särskilt avseende
beslut, ska ha en självständig ställning gentemot den
kontrollerade.
Jäv
Den som utför kontrollen får ej kontrollera in- och utbetalningar
till sig själv eller närstående. Detsamma gäller utgifter av personlig
karaktär. Detta innefattar också bolag och föreningar där den
kontrollansvarige eller närstående har ägarintressen eller ingår i
ledningen.
Dokumentation
Vidtagna kontrollåtgärder ska dokumenteras på ändamålsenligt
sätt.
Kontrollordning
De olika kontrollmomenten ska utföras i en logisk ordning så att
effekten av en tidigare kontrollåtgärd inte förtas av en senare
kontrollåtgärd.
Kraven på vidtagna kontrollåtgärder ska vara anpassade till den ekonomiska
transaktionens art så att kontrollkostnaden står i rimlig proportion till riskerna.
Kommunstyrelsen kan därför besluta om avsteg från ovanstående krav där så är
motiverat utifrån utförd riskanalys. I dessa fall ska anges under vilka förutsättningar som
avsteg får ske.
7
Attestansvariga
I tillämpningsanvisningarna definieras obligatoriska attestroller för förekommande typer
av ekonomiska transaktioner.
Respektive sektion utser kontrollansvariga samt ersättare för dessa. Kontrollansvar knyts
till person eller befattning och koddel. Årligen fastställer sen kommunstyrelsen
sammanställd attestlista.
Rätten att ensam attestera enskild transaktion inom ramen för tilldelat ansvar begränsas
till de bestämmelser som kommunstyrelsen fastställer. Transaktioner ska, med de
undantag som anges i tillämpningsanvisningar, alltid attesteras av två i förening.
Kontroll får ske med hjälp av IT-stöd.
6 (12)
Ekonomifunktionen svarar för att upprätta och hålla aktuella förteckningar över utsedda
kontrollansvariga.
8
Genomförda kontroller
Obligatoriska manuella kontroller som utförts med ett godkännande ska åtföljas av en
attest. Attest dokumenteras i enlighet med tillämpningsanvisningarna. Maskinellt
utförda kontroller ska framgå av systemdokumentation och behandlingshistorik.
Om kontrollansvarig ej kan godkänna en ekonomisk transaktion ska, om inte annat
framgår av tillämpningsanvisningarna, den som beslutat om transaktionen underrättas.
Kan inte rättelse uppnås ska underrättelse ske till närmast överordnad chef.
Vid felaktigheter från leverantören ska kreditfaktura begäras.
7 (12)
9
Tillämpningsanvisningar - Bilaga till det
övergripande attestreglementet
9.1
Omfattning
Utöver vad som stadgas i ”Attestreglementet”, som innehåller övergripande regler, skall
bestämmelserna i dessa tillämpningsanvisningar iakttas.
9.2
Kontroller som ska utföras
Mottagnings- och granskningskontroll
Mottagnings- och granskningskontroll innefattar kontroll av att vara eller tjänst har
mottagits eller levererats, att det är av rätt kvantitet och kvalitet samt håller
överenskommet pris. För utbetalning av bidrag gäller kontroll mot eventuell
bidragsansökan eller motsvarande samt bidragsregler. För fakturering avses kontroll mot
avtal, eventuellt beslutad taxa samt faktureringsunderlag. Den som utför mottagningsoch granskningskontroll ska även kontrollera att bokföringsunderlag, betalningsdatum,
belopp och moms är korrekt och att verifikationen uppfyller krav enligt lagstiftning.
Beslutsattest
Beslutsattest är normalt kopplat till budgetansvar. Beslutsattest ska även innefatta
kontroll av att övriga formella beslut som krävs är fattade (t ex fastställande av taxa och
investeringsbeslut) samt att transaktionen konteras korrekt. I beslutsattesten ingår även
kontroll av att rätt vara eller tjänst levererats samt att mottagningsoch
granskningskontroll är utförd.
Utanordning
Kontroll av att beslutsattest tecknats av behörig person och kontroll av att det är två
personer som godkänt/attesterat transaktionen. I IT-systemen sker kontrollen automatiskt
genom uppsatta regler.
För att faktura ska uppfylla lagstiftningen ska den innehålla:
•
Det datum fakturan utfärdades (fakturadatum).
•
Ett unikt löpnummer för varje faktura baserat på en eller flera serier.
•
Säljarens momsregistreringsnummer.
•
Köparens momsregistreringsnummer, om köparen är skattskyldig för köpet (s.k.
omvänd skattskyldighet) eller finns i ett annat land inom EU:s momsområde och har
åberopat sitt momsregistreringsnummer för att få leveransen utan moms.
8
•
Säljarens och köparens namn och adress. Tänk på att rätt namn på köparen är viktigt
för bl.a. avdragsrätten för moms.
•
Varornas eller tjänsternas omfattning och art.
•
Det datum varorna såldes eller tjänsterna utfördes eller slutfördes.
•
Vid betalning i förskott eller a conto: betalningsdatum — om det kan fastställas och
är något annat än fakturadatumet.
•
Beskattningsunderlaget för varje skattesats eller undantag, enhetspriset exklusive
moms samt en eventuell prisnedsättning eller rabatt som inte ingår i enhetspriset.
•
Den aktuella skattesatsen.
•
Vilken moms som ska betalas om det inte är en momsfri försäljning.
•
Uppgift om säljaren har F-skatt. Fakturor från säljare som saknar F-skatt ska i de fall
det handlar om tjänster betalas via lönesystemet med avdrag för skatt.
Fakturor ska adresseras till Tranemo kommun, ekonomifunktionen, 514 80 Tranemo.
Fakturorna ska även innehålla leveransadress, namn på beställaren och beställarens
referenskod (fyra siffror=verksamhetsnummer).
Det är viktigt med rätt adressering eftersom lagstiftningen ställer krav på att inkomna
leverantörsfakturor ska bokföras så snart det kan ske, vilket innebär att de i princip ska
bokföras (ankomstregistreras) samma dag de anländer till mottagaren. Beställaren
ansvarar för att meddela rätt faktureringsadress till leverantören.
9.3
Attester av godkända kontroller
- I normalfallet registreras/attesteras verifikationerna i IT-baserade system.
Manuellt registrerade pappersfakturor, utlandsbetalningar och enstaka brådskande
utbetalningar som görs via kommunens internetbank ska attesteras med namnteckning
på verifikationen (konteringslapp/utbetalningsuppdrag). Löneunderlag kan även
förekomma i pappersbaserad rutin.
- Attester av externa leverantörsfakturor/utanordningar ska alltid göras av två personer.
Attester för mottaget/granskat och beslut får därför inte utföras av samma person.
- Attest mottaget/granskat innebär att kontrollerna utförts och godkänts i enlighet med
attestreglementets § 5 och tillämpningsanvisningar §2.
- Beslutsattesten är ett slutligt godkännande av transaktionen/betalningsuppdraget så att
bokföring och utbetalning kan ske.
- Ersättare ska attestera vid ordinarie attestants frånvaro.
- Kassaverifikationer på inbetalningar konteras av behöriga personer inom
ekonomifunktionen. Utbetalning av beslutsattesterat betalningsuppdrag görs
maskinellt i ekonomisystemets funktion för automatisk utbetalning.
9
- Behörighet att skapa elektronisk bokföringsorder begränsas till de personer som
respektive verksamhet utser. Personerna registreras därefter med denna behörighet i
ekonomisystemet. Nödvändiga underlag ska bifogas till verifikationen.
- Interna transaktioner som skapas i ekonomisystemet genom automatkonteringar (t ex
PO-pålägg och interna fördelningar) och verifikationer från anläggningsregister
godkänns i samband med att bearbetning registreras. Detta utförs av behöriga personer
inom ekonomifunktionen.
- Grundlön attesteras/beslutas av attestansvarig i enlighet med gällande
delegationsordning för kommunstyrelsen. Avvikelser från grundlön, lönetillägg och
timlöner tillstyrks av personalredogörare och slutattesteras av den anställdes chef.
Personalchef ska godkänna lönetillägg innan den anställde meddelas.
- Underlag för externa kundfakturor och deras bokföring skapas antingen i försystem
alternativt direkt i ekonomisystemet av behöriga personer på respektive sektion.
Registrering av inbetalningar görs maskinellt genom inläsning av betalningsfil eller
genom manuell registrering av behöriga personer inom ekonomifunktionen.
Påminnelse- och kravfil skickas till inkassobolag av behöriga personer inom
ekonomifunktionen.
- Behörighet för att skapa elektroniska interna kundfakturor, inkl. kontering, begränsas
till de personer som respektive verksamhet utser. Personerna registreras därefter med
denna behörighet i ekonomisystemet.
- Det elektroniska flödet för periodiska fakturor får hanteras på så sätt att ett regelverk för
respektive abonnemang sätts upp som attesteras 1 gång. I regelverket ingår kodsträng
och maximala toleransgränser på fakturabelopp för att dessa fakturor ska flödas
igenom systemet till utbetalning utan attester. Toleransgränsen kan vara olika beroende
på vad abonnemanget avser. Exempelvis kan ett elabonnemang ha en betydligt högre
toleransgräns än ett mobiltelefonabonnemang.
- Beloppsgränser för att attestera externa leverantörsfakturor/utanordningar framgår av
beslutad delegeringsordning.
- Listan ”Betalningsuppdrag” för leverantörsbetalningar gås igenom av två personer på
ekonomifunktionen och större betalningar kontrolleras innan betalningsfilen skickas
iväg till bankgirocentralen. Efter kontroll signeras listan av de som gått igenom den och
därefter kan betalningsfilen skickas.
10
9.4
Attestförteckning
Ekonomifunktionen ansvarar för att upprätthålla en aktuell attestförteckning.
Förteckningar ska bevaras minst 10 år.
I de fall attest inte sker med elektronisk signatur ska attest ske med fullständig
namnteckning. Ekonomifunktionen ansvarar för att det finns attestintyg och
namnteckningsprov.
A) Kommunstyrelsen tar årligen beslut om vilka som ska vara attestansvariga och
ersättare för attestansvariga. Beslutet ska innehålla uppgift om vilka verksamheter (i
några fall även aktiviteter) som attestansvariga ska ha behörighet att attestera. Beslut
om nya attestansvariga under året delegeras till sektions- alternativt funktionschef.
B) Respektive sektion utser personer som får mottagnings-/granskningsattestera, så
kallade godkännare.
C) Utsedda beslutsattestanter ska anmälas till ekonomifunktionen genom ifyllnad av
blanketten Attestintyg, som finns på kommunens intranät under Ekonomihandbok.
När intyget mottagits kommer personen att ges tillgång till ekonomisystemets
webbaserade portal. Ändringar och avslut av attestanter/användare ska anmälas utan
dröjsmål.
9.5
Registrering av attestanter för IT-baserad kontroll
Behöriga personer inom ekonomifunktionen ansvarar för att registrera attestanter med
åtföljande regelverk och behörigheter i ekonomisystem liksom borttagande av
attestbehörigheter. Till grund för registrering av beslutsattestanter ska ett beslut
(attestintyg) finnas.
Behörigheter för registrering/attestering i försystem sätts upp av respektive verksamhet.
9.6
Elektronisk signatur
Attester i kommunens elektroniska fakturahanteringssystem görs med attestantens
användaridentitet och personliga lösenord genom single sign on.
Utförda attester kan i ekonomisystemet spåras till den person som utfört attesten.
9.7
Kompetens
Respektive sektionschef och funktionschef har ansvar för att personal som tilldelas
kontrolluppgifter får instruktioner om reglementet och dessa tillämpningsanvisningar.
11
9.8
Integritet - jäv
Beslutsattest får inte utföras av den som är jävig, betalningsmottagare eller den som i
övrigt personligen kan vara berörd av den utbetalning som ska ske. Befinner sig
beslutsattestanten i någon av dessa situationer ska beslutsattest ske av överordnad. För
kommunchef beslutsattesterar kommunstyrelsens ordförande eller dennes ersättare, för
kommunstyrelsens ordförande attesterar kommunstyrelsens vice ordförande samt för
kommunstyrelsens vice ordförande attesterar kommunstyrelsens ordförande.
Se även dokumentet Jävsfakturor utgifter av personlig karaktär på kommunens intranät under
ekonomihandbok.
9.9
Intäkter
Kontrollrisken är högre för en missad fakturering än för en missad betalning.
Respektive verksamhetschef har ansvar för att det inom verksamheten finns rutiner som
säkerställer att faktura eller underlag för faktura och bokföring skapas så att allt som ska
faktureras blir fakturerat till rätt belopp och villkor.
12
Allmänna utskottet
2015-08-13
§ 142
Förnyelse av borgensavtal (KS/2015:260)
•
Förnyar Tranemo kommuns borgensåtagande på 175 miljoner kronor, jämte
därpå löpande ränta och kostnader för Tranemobostäder AB:s samtliga
kreditgivare.
Beslutsmotivering
Handelsbanken har begärt ett förtydligande av kommunfullmäktiges beslut
2015-06-15 § 84 på det sätt att det ska framgå att borgensåtagandet gäller för
samtliga Tranemobostäder AB:s kreditgivare. Förtydligandet är gjort i
beslutsatsen ovan och i texten under rubriken ärendet nedan. Borgensavtalet
ersätter tidigare gällande borgensavtal för Tranemobostäder AB.
Ärendet
Kommunfullmäktige beslutade 2001-11-26 § 88 att teckna borgen såsom för egen
skuld för fullgörandet av Tranemobostäder AB:s samtliga låneförpliktelser till ett
belopp av 150 mkr. Kommunfullmäktige har 2005-05-25 § 62 utökat
borgensåtagandet med 25 mkr så att det idag uppgår till 175 mkr.
Tranemobostäder AB:s långivare Kommuninvest AB har ansökt om en förnyelse
av borgensutlåtandet eftersom ett sådant preskriberas efter 10 år.
Tranemobostäder har därför genom skrivelse till kommunen ansökt om en
förnyelse av detsamma.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse, 2015-08-11
Kommunfullmäktiges beslut, 2015-06-15 § 84
Begäran om förtydligande från Handelsbanken, 2015-08-06
Skrivelse från Tranemobostäder AB, 2015-03-16
Ekonomifunktionen
Tranemobostäder AB
Ordförandes sign
Justerares sign
Justerares sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
Allmänna utskottet
2015-08-13
Kommuninvest AB
Handelsbanken, Tranemo
Status
Kommunstyrelsen
Ordförandes sign
Justerares sign
Justerares sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
Vår ref: Lars-Gunnar Karlsson
Sektionschef
Datum:2015-08-11
Dnr: KS/2015:260
Tjänsteskrivelse gällande revidering av förnyelse av
borgensåtagande för Tranemobostäder AB
•
Förnyar Tranemo kommuns borgensåtagande på 175 mkr, jämte därpå
löpande ränta och kostnader för Tranemobostäder AB:s samtliga
kreditgivare.
Beslutsmotivering
Handelsbanken har begärt ett förtydligande av kommunfullmäktiges beslut
2015-06-15 § 84 på det sätt att det ska framgå att borgensåtagandet gäller för
samtliga Tranemobostäder AB:s kreditgivare. Förtydligandet är gjort i
beslutsatsen ovan och i texten under rubriken ärendet nedan. Borgensavtalet
ersätter tidigare gällande borgensavtal för Tranemobostäder AB.
Ärendet
Kommunfullmäktige har 2001-11-26 § 88 beslutat att teckna borgen såsom för
egen skuld för fullgörandet av Tranemobostäder AB:s samtliga låneförpliktelser
till ett belopp av 150 mkr. Kommunfullmäktige har 2005-05-25 § 62 utökat
Tranemobostäder AB:s långivare Kommuninvest AB har ansökt om en förnyelse
av borgensutlåtandet eftersom ett sådant preskriberas efter 10 år.
Tranemobostäder har därför genom skrivelse till kommunen ansökt om en
förnyelse av detsamma.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse, 2015-08-11
Kommunfullmäktiges beslut, 2015-06-15 § 84
Begäran om förtydligande från Handelsbanken, 2015-08-06
Skrivelse från Tranemobostäder AB, 2015-03-16
Beslutsgång
Ekonomifunktionen
Tranemobostäder AB
Kommuninvest AB
Handelsbanken, Tranemo
Status
Sektionschef
Kommunfullmäktige
2015-06-15
§ 84
Förnyelse av borgensavtal (KS/2015:260)
Kommunfullmäktiges beslut
•
Förnyar Tranemo kommuns borgensåtagande på 175 miljoner kronor
för Tranemobostäder AB.
Beslutsmotivering
Tranemo kommun har enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-06-20 beviljat
Tranemobostäder AB en generell borgen på 175 mkr. Långivaren Kommuninvest
AB har till Tranemobostäder AB ansökt om en förnyelse av borgensåtagandet
eftersom det snart gått 10 år sedan kommunfullmäktige beviljade åtagandet.
Ärendet
Kommunfullmäktige har 2001-11-26 beslutat att teckna borgen såsom för egen
skuld för fullgörandet av AB Tranemobostäders samtliga förpliktelser till ett
belopp av 150 mkr. Den 25 juni 2005 har kommunfullmäktige utökat
Tranemobostäders långivare Kommuninvest AB har ansökt om en förnyelse av
borgensåtagandet. Tranemobostäder har därför genom skrivelse till kommunen
ansökt om en förnyelse av detsamma.
Beslutsunderlag
Kommunstyrelsen beslut § 174, 2015-05-25
Allmänna utskottets beslut § 84, 2015-04-16
Skrivelse från Tranemobostäder AB
Tranemobostäder AB
Ekonomifunktionen
Status
Avslutad
Ordförandes sign
Justerares sign
Justerares sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
Till: Karlsson Lars-Gunnar
Ämne: SV: Handelsbanken Brådskande
Från: Christina Ljung [mailto:[email protected]]
Skickat: den 6 augusti 2015 14:10
Till: Karlsson Lars-Gunnar
Ämne: Handelsbanken Brådskande
Hej igen
Återkommer till den kommunala borgen Tranemobostäder. Vi håller på med offerten som ska lämnas 10/8. Denna handlingar
finns som bilaga till offertförfrågan . Från banken tycker vi inte att formuleringen är helt lyckad. I texten hänvisas till
Kommuninvest som Tranembostäders långivare. I skrivande stund har Stadshypotek och Handelsbanken 100 mnkr utlånat till
bolaget.
Vi förstår att skrivningen tillkommit pga önskemål om förnyat borgensbeslut just från Kommuninvest. Men formuleringen borde
ha varit tydlig för att det ska gälla bolagets samtliga nu och blivande kreditgivare.
Hur snabbt kan ett tillägg eller förändrat beslut ordnas? Ärendet brådskar som du självklart inser .
Se bil
Jag ringer dig också
Med vänlig hälsning
Christina Ljung
Välkommen in, vi har öppet som vanligt.
Trevlig sommar
Christina Ljung
Bankdirektör
Storgatan 13
Box 107
514 23 Tranemo, Sweden
Telefon: +46 (0)325 63371
Mobil: +46 (0)706320518
Handelsbanken Direkt Privat: 0771-77 88 99
Handelsbanken Direkt Företag: 0771-23 40 00
[email protected]
Öppettider: Månd-onsd 09:30-15:00, Torsd 09:30-18:00, Fred 09:30-15:00
This e-mail may be confidential. If you have received this e-mail in error please note that you may not copy or use the contents or attachments in any way, and in
that case please destroy this entire message and notify the sender. E-mails are not secure and Svenska Handelsbanken AB (publ) cannot accept responsibility if they
are intercepted, diverted or corrupted or contain viruses. Svenska Handelsbanken AB (publ). Registered in: Stockholm. No. 502007-7862.
file:///G|/.../2015-08-31/9.%20Förnyelse%20av%20borgensavtal/4.%20Begäran%20om%20förtydligande%20från%20Handelsbanken.htm[2015-08-20 13:23:06]
Allmänna utskottet
2015-08-13
§ 144
Uppdrag att se över bolagsordning och ägardirektiv samt
TUABs framtida roll. (KS/2015:359)
•
Allmänna utskottets beslut
•
•
Förvaltningen får i uppdrag att presentera utredningen för TUABs
styrelse.
Ärendet tas åter upp på allmänna utskottets sammanträde 1 oktober
Ärendet
Allmänna utskottet gav, 2015-04-30, förvaltningen i uppdrag att se över
bolagsordning och ägardirektiv samt TUABs framtida roll.
Syftet med översynen är dels att innehållet i bolagsordningen och ägardirektivet
bättre ska harmonisera med varandra samt dels att ägarens vilja med och
uppdrag till bolaget tydligare ska framgå. Översynen hag nu gjorts och
presenteras på dagens sammanträde.
Beslutsunderlag
AU § 93, 2015-04-30
Utredning TUAB
Förslag på ny bolagsordning
Förslag på nytt ägardirektiv
Konsult Arne Willhammar föredrar ärendet och svarar på frågor.
Diskussion förs.
Status
Kommunstyrelsen
Ordförandes sign
Justerares sign
Justerares sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
Allmänna utskottet
2015-04-30
§ 93
Uppdrag att se över bolagsordning och ägardirektiv samt
TUABs framtida roll. (KS/2015:359)
Allmänna utskottets beslut
•
Förvaltningen får i uppdrag att se över bolagsordning och ägardirektiv samt
TUABs framtida roll.
•
Avstämning görs 13 augusti 2015 på allmänna utskottets sammanträde.
Kommunchefen
Servicesektionen
Status
pågående
Ordförandes sign
Justerares sign
Justerares sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
Allmänna utskottet
2015-04-30
Ordförandes sign
Justerares sign
Justerares sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
TRANEMO KOMMUN
Kommunstyrelseförvaltningen
Arne Willhammar
Bolagsordning och ägardirektiv för Tranemo Utvecklings
AB
______________________________________________________________
Bakgrund
Kommunstyrelsens allmänna utskott har gett kommunstyrelseförvaltningen
i uppdrag att göra en översyn av bolagsordning och ägardirektiv för
Tranemo Utvecklings AB och i anslutning härtill lämna förslag på eventuell
ny lydelse av dessa.
Syftet med översynen är dels att innehållet i bolagsordningen och
ägardirektivet bättre ska harmonisera med varandra samt dels att ägarens
vilja med och uppdrag till bolaget tydligare ska framgå.
Bolagets bildande
Kommunstyrelsens arbetsutskott gav genom beslut 2003-03-17
kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett
eventuellt bildande av ett kommunalt fastighetsbolag. Detta mot bakgrund
av att kommunen ägde ett antal fastigheter där det inte bedrevs någon egen
kommunal verksamhet.
Förvaltningens utredning redovisade som förslag att fastigheter
innehållande lokaler för i princip enbart extern uthyrning borde ägas och
förvaltas av ett nybildat kommunalt helägt fastighetsbolag.
Kommunfullmäktige beslutade 2003-12-15 § 97 att bilda ett helägt
kommunalt fastighetsbolag och fastställde även bolagsordning och
ägardirektiv för fastighetsbolaget. Beslutet var inte enhälligt utan ett antal
ledamöter reserverade sig mot beslutet. Fullmäktiges beslut överklagades.
Länsrätten avslog överklagandet och Kammarrätten beviljade inte
prövningstillstånd.
Fastighetsbolaget under bildande höll sin konstituerande stämma 2004-0219.
Kommunstyrelsens ordförande blev tillika ordförande i bolaget i vars
styrelse ytterligare en ledamot från kommunstyrelsens arbetsutskott ingick.
1
Som anges ovan var avsikten att bilda ett bolag för att handa fastigheter med
enbart extern uthyrning. Därav ansökte kommunen hos Bolagsverket om att
få registrera ett bolag med begreppet fastighetsbolag i namnet. De förslag
som kommunen redovisade var dock redan använda varför namnet blev
Tranemo Utvecklings AB. Detta namn var kanske inte helt i
överensstämmelse med syftet med bolaget.
Fastighetsbestånd
Tranemo Utvecklings AB äger och förvaltar idag följande fastigheter:
•
Genhöve 2:2 i Ljungsarp
Fastigheten inköptes i maj 2008 och är i sin helhet uthyrd till Ljungsarps
Mekaniska. Återköpsavtal finns.
•
Skogarp 1:39 och 1:21 i Dalstorp
Fastigheten köptes i juni 2009 och är uthyrd i sin helhet till CJ Automotive.
Återköpsavtal finns.
•
Gudarp 3:44 i Tranemo
Fastigheten inköptes i juni 2009 och är i sin helhet uthyrd till JABO.
Återköpsavtal finns.
•
Moghult 1:223 i Grimsås
Fastigheten är uthyrd i sin helhet till Nexans.
Bolaget har under sin verksamhetstid varit involverad i ytterligare några
fastigheter.
Nuvarande bolagsordning
Gällande bolagsordning beslutades i kommunfullmäktige 2014-04-17 och
fastställdes av bolagsstämman 2015-03-18.
Bolagsordningen ändrades till följd av att det den 1 januari år 2013 infördes
nya bestämmelser i kommunallagen, vilka medförde att kommunerna
behövde se över bolagsordningarna för sina helägda bolag. Syftet med
lagändringen var bland annat att säkerställa att bolagen tillämpar de
kommunala principerna. De nya bestämmelserna i kommunallagen innebär
att följande alltid ska anges i bolagsordningar för helägda kommunala
aktiebolag:
– Det kommunala ändamålet.
– De kommunala principer som utgör ram för verksamheten.
– Fullmäktiges möjlighet att ta ställning innan viktigare beslut fattas.
I den reviderade bolagsordningen anges följande vad gäller
verksamhetsföremål och ändamål:
2
§ 3 Verksamhetsföremål
Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Tranemo kommun förvärva,
bebygga, förvalta, uthyra och försälja fastigheter eller tomträtter avsedda för
hantverk, industri, handel och tjänsteverksamhet samt även bedriva annan därmed
sammanhängande verksamhet.
§ 4 Ändamålet med bolagets verksamhet
Bolagets syfte är att, med iakttagande av lokaliserings-, likställighets- och
självkostnadsprincipen, stärka kommunens attraktionskraft för boende och
näringslivsetableringar.
Verksamheten ska bedrivas på affärsmässig grund och syfta till att, med iakttagande
av lokaliseringsprincipen, främja näringslivets utveckling inom kommunen.
Likvideras bolaget skall dess tillgångar tillfalla Tranemo kommun.
Den ändring som genomfördes bolagsordningen 2014/2015 hade således till
syfte att anpassa bolagsordningen till kommunallagen.
I samband med ändringen blev beskrivningen av bolagets ändamål dock
mer otydlig än tidigare bl a anges både boende och näringslivsfrågor.
Ägardirektiv
Gällande ägardirektiv beslutades av kommunfullmäktige 2014-04-07 och
fastställdes av bolagsstämman 2015-03-18.
I dessa ägardirektiv anges ändamålet med verksamheten enligt följande:
Tranemo Utvecklings AB ägs i syfte att utgöra ett aktivt näringspolitiskt
instrument för att utveckla och bredda näringslivet i Tranemo kommun.
Bolaget skall genom att exploatera, förvärva, bebygga, äga, förvalta, uthyra och
försälja fastigheter och tomträtter för näringsverksamhet
•
underlätta för nya eller inflyttade företag att etablera sig,
•
underlätta för befintliga företag att utvecklas och expandera inom kommunen,
•
bidra till att planering och byggande i kommunen anpassas till efterfrågan,
•
vid nybyggnation verka för en halvering av energianvändningen i relation till
2009 års krav i Boverkets byggregler.
•
ha som mål att halvera energianvändningen fram till 2050 i förhållande till
användningen 2006 och då vara oberoende av fossila bränslen
Bolagets verksamhet skall aktivt medverka till att kommunens vision kan
förverkligas och därmed bidra till att utveckla Tranemo kommun som en attraktiv
kommun för boende och företagande.
Ägardirektiven är svåra att leva efter och bedöms av ägaren som i vissa
avseenden inte relevanta.
3
De fastigheter som bolaget äger och förvaltar hyrs ut med villkoret att
hyresgästen svarar för all drift och underhåll. Bolaget har därför inte
möjlighet att avgöra energianvändning eller energilösningar i fastigheterna.
De företag som är hyresgäster har dock naturligtvis ett stort eget intresse att
minska energianvändningen och därmed sina energikostnader.
Bolagets roll som instrument för kommunfullmäktige och kommunstyrelsen
vad gäller näringslivsfastigheter är inte heller tydligt.
Förslag till revideringar
Ägarens främsta syfte med bolaget är fortsatt vad som angavs som skäl för
bolagets bildande d v s att vara ett fastighetsbolag för av kommunen ägda
fastigheter med i huvudsak extern uthyrning. Bolaget ska vara ett verktyg
för ägaren i att förvalta, uthyra och på uppdrag förvärva
näringslivsfastigheter.
Kommunens arbete generellt med näringslivsfrågorna både strategiskt och
operationellt är ett ansvar för kommunstyrelsen och arbetet genomförs av
kommunstyrelseförvaltningen och inom denna främst av näringslivs- och
strategisektionen. Nuvarande organisering av förvaltningen har ännu
tydligare angett detta då näringslivsfrågorna numera hanteras inom samma
sektion som och tillsammans med turismfrågor och planfrågor.
Inom näringslivet är även skolfrågor av största intresse varför även denna
del av förvaltningen påtagligt är engagerad i kontakterna med kommunens
företag.
Det är ägarens ambition att näringslivsarbetet fortsatt ska ske på detta sätt
och kunna utvecklas inom ramen för förvaltningens arbete.
För att i bolagsordning och ägardirektiv på ett tydligare sätt ange ägarens
syfte och vilja med bolaget föreslås därför följande förändringar:
Bolagsordning
§ 3 angående Verksamhetsföremål ges följande lydelse:
Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Tranemo kommun förvalta,
uthyra och försälja fastigheter eller tomträtter samt på kommunstyrelsens uppdrag
förvärva samt bebygga fastigheter avsedda för hantverk, industri, handel och
tjänsteverksamhet.
§ 4 angåense Ändamålet med bolagets verksamhet ges följande lydelse:
Bolagets syfte är att med iakttagande av lokaliserings-, likställighets- och
självkostnadsprincipen stödja kommunstyrelsen i dess arbete att främja
näringslivsutvecklingen i kommunen genom förvaltning av fastigheter eller
tomträtter avsedda för hantverk, industri, handel och tjänsteverksamhet.
Verksamheten ska bedrivas på affärsmässig grund.
4
Ägardirektiv
Punkten om ändamålet med verksamheten ges följande lydelse:
Tranemo Utvecklings AB ägs i syfte att utgöra ett näringspolitiskt instrument för
kommunstyrelsen genom att genom fastighetsverksamhet bidra till att utveckla och
bredda näringslivet i Tranemo kommun.
Bolaget skall för detta ändamål äga, förvalta, uthyra och försälja fastigheter och på
ägarens uppdrag förvärva samt bebygga fastigheter för näringsverksamhet.
I bilagda förslag till bolagsordning respektive ägardirektiv för Tranemo
Utvecklings AB har ovanstående förslag till revideringar införts.
TRANEMO KOMMUN
Kommunstyrelseförvaltningen
Arne Willhammar
Bilagor: Förslag till reviderad bolagsordning
Förslag till reviderade ägardirektiv
5
BOLAGSORDNING
Tranemo utvecklings AB
Tranemo kommun
Bolagsordningen fastställdes 2014-XX-XX, § på bolagsstämman
Bolagsordningen godkändes 2014-04-07, § 29 av kommunfullmäktige
Bolagsordning för Tranemo utvecklings AB
§ 1 Firma
Bolagets firma är Tranemo utvecklings AB.
§ 2 Säte
Styrelsen har sitt säte i Tranemo kommun, Västra Götalands län.
§ 3 Verksamhetsföremål
Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Tranemo kommun förvalta, uthyra och
försälja fastigheter eller tomträtter samt på kommunstyrelsens uppdrag förvärva samt
bebygga fastigheter avsedda för hantverk, industri, handel och tjänsteverksamhet.
§ 4 Ändamålet med bolagets verksamhet
Bolagets syfte är att med iakttagande av lokaliserings-, likställighets- och
självkostnadsprincipen stödja kommunstyrelsen i dess arbete att främja
näringslivsutvecklingen i kommunen genom förvaltning av fastigheter eller tomträtter
avsedda för hantverk, industri, handel och tjänsteverksamhet.
Verksamheten ska bedrivas på affärsmässig grund.
§ 5 Fullmäktiges rätt att ta ställning
Bolaget skall bereda kommunfullmäktige i Tranemo kommun möjlighet att ta
ställning innan beslut i verksamhet som är av principiell betydelse eller annars av
större vikt fattas.
§ 6 Aktiekapital
Aktiekapitalet skall utgöra lägst 1 500 000:- och högst 6 000 000:- kronor.
§ 7 Aktiebelopp
Aktie skall lyda på 10 000:- kronor.
§ 8 Styrelse
Styrelsen skall bestå av lägst tre och högst fem ledamöter med lika många
personliga suppleanter.
Styrelsen utses av kommunfullmäktige i Tranemo kommun för tiden från den
ordinarie bolagsstämma som följer närmast efter det val till kommunfullmäktige
förrättats intill slutet av den bolagsstämma som följer efter nästa val till
kommunfullmäktige.
Kommunfullmäktige utser också ordförande och vice ordförande i bolagets styrelse.
Till styrelseledamot och suppleant får endast utses den som uppfyller villkoren för
valbarhet till Tranemo kommun enligt kommunallagen.
§ 9 Revision
För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper samt styrelsens och
verkställande direktörens förvaltning utses av bolagsstämman en revisor med en
suppleant.
Revisorns och suppleantens uppdrag gäller till slutet av den ordinarie
bolagsstämman som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet.
§ 10 Lekmannarevisorer
För samma mandatperiod som gäller för bolagets revisorer skall
kommunfullmäktige i Tranemo kommun utse två lekmannarevisorer med
suppleanter.
§ 11 Kallelse till bolagsstämma
Kallelse till bolagsstämma skall ske genom brev med posten till aktieägarna tidigast
fyra veckor och senast två veckor före stämma.
§ 12 Ärenden på ordinarie bolagsstämma
På ordinarie bolagsstämma skall följande ärenden förekomma till behandling.
1. Stämmans öppnande
2. Val av ordförande vid stämman
3. Godkännande av dagordning
4. Upprättande och godkännande av röstlängd
5. Val av en eller två justeringsmän.
6. Provning om stämman blivit behörigen sammankallad.
7. Framläggande av årsredovisning, revisionsberättelse och lekmannarevisorers
granskningsrapport.
8. Beslut om
a) fastställelse av resultat- och balansräkning
b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt fastställda
balansräkningen.
c) ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören.
9. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorn, lekmannarevisorer och
suppleanter.
10. Val av revisorer och revisorssuppleanter.
11. Annat ärende som ankommer på bolagsstämman enligt aktiebolagen eller
bolagsordningen.
§ 13 Räkenskapsår
Kalenderår skall vara bolagets räkenskapsår.
§ 14 Firmateckning
Styrelsen får ej bemyndiga annan än styrelseledamot eller VD att teckna bolagets
firma. Sådan bemyndigande får endast avse två personer i förening.
§ 15 Inspektionsrätt
Kommunstyrelsen i Tranemo kommun äger rätt att ta del av bolagets handlingar
och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Detta gäller
dock endast i den mån hinder ej möter på grund av författningsreglerad sekretess.
Övriga bestämmelser
§ 16
För bolaget gäller även av kommunfullmäktige antagna föreskrifter. Kommunen
kan även genom kommunstyrelsen, efter samråd med bolagets styrelse, vid behov
utfärda särskilda direktiv för bolagets verksamhet.
§ 17
Denna bolagsordning får ej ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i
Tranemo kommun.
Ägardirektiv för Tranemo Utvecklings AB
Beslutade av kommunfullmäktige xx §x, fastställda av bolagsstämman xx §x
Bolaget som organ för kommunal verksamhet
Tranemo Utvecklings AB är en organisatorisk enhet i kommunens verksamhet och således underordnat
kommunfullmäktige i Tranemo kommun.
Förutom genom lag och författning regleras bolagets verksamhet och bolagets förhållande till kommunen
genom
a) bolagsordning,
b) ägardirektiv,
c) särskilda direktiv
d) avtal som kan finnas mellan kommunen och bolaget.
Ägardirektiv och särskilda direktiv skall innan de antas av kommunfullmäktige kommuniceras med styrelsen
för Tranemo Utvecklings AB.
Ändamålet med verksamheten
Tranemo Utvecklings AB ägs i syfte att utgöra ett näringspolitiskt instrument för kommunstyrelsen
genom att genom fastighetsverksamhet bidra till att utveckla och bredda näringslivet i Tranemo kommun.
Bolaget skall för detta ändamål äga, förvalta, uthyra och försälja fastigheter och på ägarens uppdrag
förvärva samt bebygga fastigheter för näringsverksamhet.
Ekonomi/finansiering
Krav på direktavkastning
Bolaget skall över tid generera en avkastning om nio procent på fastighetsinnehavets marknadsvärde. Med
avkastning på fastighetsinnehavets marknadsvärde avses årets resultat, exklusive ränte- och
avskrivningskostnader, i relation till det genomsnittliga marknadsvärdet under perioden.
Soliditet
Tranemo Utvecklings AB skall arbeta långsiktigt för konsolidering för att minskall kommunens risktagande
samtidigt som bolagets kreditvärdighet ökar.
Bolaget skall arbeta för att stärka sin soliditet
Utdelning
Tranemo Utvecklings AB skall, i den mån resultatet medger, lämna utdelning till Tranemo kommun.
Kapitalförvaltning
Kommunens finanspolicy gäller även för de kommunala bolagen.
Upplåning
Bolagets behov av upplåning för finansiering av bolagets investeringar skall tillgodoses via Tranemo
kommun. Ränta och övriga villkor skall vid sådan upplåning vara desamma som kommunen vid tiden för
upplåningen kan erhålla vid extern finansiering.
Bolaget skall betala en finansieringsavgift motsvarande 0,6 % på låneskulden. Kreditbeloppet per den 1/1
respektive år ligger till grund för det årets finansieringsavgift.
Samordning
Bolagets verksamhet skall utgå från kommunens vision, övergripande mål och strategisk plan enligt bilaga.
Bolagets verksamhet skall aktivt samordnas och samverka med övriga bolag i koncernen samt med den
verksamhet som bedrivs i förvaltningsform.
Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens strategiskall planering av verksamhetslokaler samt har uppdraget
att samordna och effektivisera lokalanvändningen i kommunen. Bolaget skall medverka i detta arbete.
Därvid kan det enskilda bolagets intressen komma att avvägas gentemot koncernens intressen.
Uppföljning av verksamheten
Bolaget skall följa Tranemo kommuns direktiv och riktlinjer för ekonomistyrning och verksamhetsuppföljning.
Detta innebär att bolaget skall lämna underlag för delårsrapporter och årsredovisning till Tranemo kommuns
ekonomiavdelning i den utsträckning och inom den tidsram som ekonomiavdelningen föreskriver. Detta
material skall innehålla resultat- och balansräkningar för aktuell period samt prognostiserade diton för
det aktuella helåret.
Protokollsutdrag i ärenden intressanta för ägaren, inklusive löpande ekonomi- och verksamhetsuppföljning
enligt bolagsstyrelsens direktiv, och bolagsstämma samt definitiv årsredovisning jämte revisionsrapport skall
också utan dröjsmål tillsändas Tranemo kommun.
Underställningsskyldighet
Enligt bolagsordningen skall bolaget tillse att kommunfullmäktige i Tranemo kommun får ta ställning innan
beslut fattas som är av större vikt i verksamheten.
Härmed avses bl a:
- investeringsbeslut av större omfattning
- avyttra betydande del av verksamheten
- bilda eller köpa bolag
- köpa aktier i andra bolag
- planer på ny eller ändrad inriktning av bolagets verksamhet
- ändring av aktiekapital
- övriga frågor av principiell beskaffenhet eller av större vikt.
Skulle olika meningar uppkomma i styrelsen om fråga är av sådant slag att den skall underställas fullmäktige
skall samråd ske med kommunstyrelsens arbetsutskott.
Personalpolitik och lönepolitik
För ersättningar till bolagets förtroendevalda skall av kommunfullmäktige fastställt ersättningsreglemente
tillämpas.
Gemensamma aktiviteter
Utifrån grundsynen att kommunen och de kommunala bolagen utgör en kommunal enhet skall bolaget vid
behov delta i gemensamma aktiviteter med kommunen. Dessa aktiviteter kan avse utbildning, samordnad
administrativ och teknisk utveckling, personalutveckling, marknadsföring osv.
Information
Bolagets ordförande och dess verkställande direktör skall fortlöpande hålla kommunstyrelsens arbetsutskott
och kommunchefen informerade om bolagets verksamhet och planer för framtiden.
Extraordinär händelse och höjd beredskap
Enligt lag om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner, har Krisledningsnämnden rätt att överta hela
eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till
den extraordinära händelsens art och omfattning. I tillämpliga delar skall denna möjlighet till övertagande
också gälla de kommunala bolagen.
Tranemo Utvecklings AB ingår i kommunens krisledningsorganisation
Ersättares inträde
Ordningen för ersättares inträde i kommunens nämnder tillämpas.
Ersättare äger närvaro- och yttranderätt vid styrelsesammanträde även om han ej ersätter ledamot.
Ersättare skall alltid underrättas om styrelsesammanträde.
Närvarande ersättare som ej ersätter ledamot har att iaktta motsvarande tystnadsplikt som gäller för ledamot.
Förvaltningsberättelsens innehåll
Bolagets styrelse skall i förvaltningsberättelsen utöver vad aktiebolagslagen i detta avseende kräver, redovisa
hur verksamheten bedrivits och utvecklats mot bakgrund av det kommunala syftet med densamma.
VD och VD instruktion
VD för bolaget utses av Tranemo kommun i samråd med bolagets ordförande och vice ordförande. Bolagets
styrelse skall skriftligen upprätta en instruktion för verkställande direktören. Av instruktionen skall framgå
arten och omfattningen av de frågor som är att hänföra till löpande verksamhet och således omfattas av VD:s
behörighet enligt aktiebolagen.
Övrigt
Kompletterande direktiv för bolagets verksamhet kan på ägarens vägnar beslutas av kommunstyrelsen.
Allmänna utskottet
2015-08-13
§ 145
Lönepolicy 2015 (KS/2015:468)
Antar reviderad lönepolicy
•
Ärendet
Under våren 2015 har personalfunktionen tillsammans med representanter från
samtliga sektioner, fackliga huvudorganisationer reviderat kommunens
lönepolicy.
Tidigare lönepolicy antogs av Fulmäktiga 2010-10-25. Policyn har nu uppdaterats
bland annat med hänsyn till senaste ändringar i diskrimineringslagen.
Parallellt pågår också en översyn av lönekriterier och riktlinjer för löner.
Viktigaste förändringar i skrivningen:
- Lönekriterierna är inte inskrivna i policyn. Kritikerna kan variera med tiden
och inom olika verksamheter och ska därför inte ingå i en policy.
-
Om centrala avtal inte säger annat så tillämpar Tranemo kommun
individuell och differentierad lönesättning.
-
Vi ser lönespridning som ett verktyg för att få en bra lönestruktur.
Beslutsunderlag
Reviderad lönepolicy
Personalchef Karolina Wikmyr föredrar ärendet och svarar på frågor.
Diskussion förs.
Personalfunktionen
Samtliga sektioner
Fackliga huvudorganisationer
Reviderad lönepolicy
Status
Kommunstyrelsen
Ordförandes sign
Justerares sign
Justerares sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
Vår ref: Karolina Wikmyr
Personalchef
Datum:2015-06-23
Dnr: KS/2015:468
Tjänsteskrivelse - reviderad lönepolicy
•
Anta reviderad lönepolicy
Ärendet
lönepolicy.
Tidigare lönepolicy antogs av Fulmäktige 2010-10-25. Policyn har nu uppdaterats
bland annat med hänsyn till senaste ändringar i diskrimineringslagen.
Parallellt pågår också en översyn av lönekriterier och riktlinjer för löner.
Viktigaste förändringar i skrivningen:
• Lönekriterierna är inte inskrivna i policyn. Kriterierna kan variera med
tiden och inom olika verksamheter och ska därför inte ingå i en policy.
• Om centrala avtal inte säger annat så tillämpar Tranemo kommun
individuell och differentierad lönesättning.
• Vi ser lönespridning som ett verktyg för att få en bra lönestruktur.
Beslutsunderlag
Bilaga - Lönepolicy
Beslutsgång
Personalfunktionen
Samtliga sektioner
Fackliga huvudorganisationer
Bilaga – reviderad lönepolicy
Status
Sektionschef
Karolina Wikmyr
Personalchef
POLICY
Lönepolicy
1
Styrdokument
Handlingstyp: Lönepolicy
Diarienummer: KS/2015:468
Revidering beslutas av: Kommunstyrelsen
Fastställelsedatum: 2015- xx-xx
Dokumentansvarig: Personalchef
Revideras: Minst vart 4:e år
Följs upp av: Personalfunktionen
Tidigare versioner: KS/2010:11
Giltig t o m: 2019-10-01
2
Innehåll
1
Inledning
4
2
Syfte
4
3
Lönepolicy
4
4
Implementering och tillämpning
5
5
Uppföljning
6
3
1
Inledning
Senaste lönepolicy antogs av Fullmäktige 2010-10-25 § 77.
lönepolicy.
2
Syfte
Lönepolicyn är det övergipande styrdokument för hantering av löner vid
nyanställning och löneöversyn. Detta är kommunens långsiktiga strategi för
lönepolitiken.
3
Lönepolicy
Tranemo kommuns lönepolicy syftar till att stimulera goda arbetsinsatser,
engagemang, utveckling och arbetsglädje för att vi tillsammans skall kunna ge
god service till medborgarna samt nå uppställda mål för verksamheten.
Om centrala avtal inte säger annat så tillämpar Tranemo kommun individuell
och differentierad lönesättning. Vi ser lön som ett styrmedel för att kunna
attrahera, rekrytera, motivera, utveckla och behålla arbetstagare. Vi ser
lönespridning som ett verktyg för att få en bra lönestruktur. Med denna
lönepolicy vill vi betona att lönen skall baseras på arbetsuppgifter, ansvar och
prestation.
Löneskillnader får inte bero på kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder, facklig
tillhörighet, anställningsform, omfattning av anställning eller andra faktorer som
är utan tydlig koppling till den anställdes arbetsinsats och samlade kompetens.
Individuell lön förutsätter
• att närmaste chef har ett avgörande inflytande på löneutvecklingen inom givna
ramar
• att varje medarbetare vet hur hon/han kan påverka sin lön
• att chef ger återkoppling till medarbetaren avseende löneutveckling och dess
samband med resultat och uppnådda mål.
4
• en dialog mellan medarbetaren och närmaste chef, genom medarbetarsamtal
och lönesamtal.
Principer för lönesättning
Lönesättningen är individuell och differentierad eftersom detta är en avgörande
del för att uppnå vårt ovanstående syfte. Lönepolicy och lönekriterier är
kommunövergripande, vilket innebär att medarbetarna inom jämförbara yrken
skall bedömas likvärdigt vid såväl nyanställning som vid löneöversyn. Hänsyn
skall också tas till hur den allmänna marknadssituationen ser ut, det vill säga
tillgång och efterfrågan av arbetskraft samt lönenivåer för jämförbara
yrkesgrupper på arbetsmarknaden i stort vid nylönesättning. Hänsyn ska också
tas till kommunens mål, ekonomi och budgetram. Lönesättning ska internt inte
användas som ett konkurrensmedel inom Tranemo kommun.
Lönen regleras i samband med nyanställning samt vid
löneöversynsförhandlingar. Undantag kan endast ske i särskilda fall, t.ex. där
ansvar och arbetsuppgifter avsevärt påverkas.
Vikarier och andra tidsbegränsade anställda med månadslön lönesätts efter
samma grunder som tillsvidareanställda. Arbetsgivaren erbjuder inte ny, högre
lön om anställningen förlängs eller blir tillsvidareanställning i de fall där man har
ingått i den ordinarie lönerevisionen.
Lönesättning i samband med löneöversyn
I samband med löneöversynen görs en värdering av medarbetarens arbetsinsats
och resultat utifrån verksamhetens mål. Den individuella bedömningen görs
utifrån de generella kriterier som framtagits.
Ansvar och befogenheter
Den politiska organisationen utformar och bestämmer ramarna för lönepolitiken
i kommunen, arbetet bedrivs i allmänna utskottet i egenskap av
förhandlingsdelegation.
Personalfunktionens roll är att diskutera värderingar i lönepolitiken med chefer
och fackliga företrädare samt att informera och utbilda om lönepolitikens
innehåll.
4
Implementering och tillämpning
Den nya policyn presenteras på chefsdagar och sedan för samtliga anställda via
APT. Policydokumentet kommer att finns tillgängligt för samtliga anställda i
Personalhandboken. Tillämpning av policyn sker bland annat vid framtagning
av lönekriterier, riktlinjer för löner, vid lönesättning av nyanställda och i
samband med löneöversyn.
5
5
Uppföljning
Personalfunktionen har ansvaret för att uppföljning görs efter ett år och att
revidering görs vid behov dock senast efter fyra år.
6
2015-08-13
§ 159
Utredning - Rådens roll i den kommunala organisationen
(KS/2013:1118)
Omsorgs- och folkhälsoutskottets förslag till kommunstyrelsen
•
Ärendet
Förvaltningen fick 2013-11-04 KS § 315 ett uppdrag att utreda rådens roll i den
kommunala organisationen. Ärendet remitterades till partigrupperna och
föreningarna som utgör råden, 2014-10-16 OFU § 185. Förvaltningen har även
träffat representanter för pensionärsorganisationer och fört diskussioner med
dem, 2015-01-15. Förvaltningen har lyssnat in föreningarnas och partigruppernas
åsikter i frågan och föreslår därav inga förändringar av rådens nuvarande
funktion eller reglemente görs.
Beslutsunderlag
Status
Kommunstyrelsen
Ordförandes sign
Justerares sign
Justerares sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
Vår ref: Erik Anderson
Processekreterare
Datum:2015-06-25
Dnr: KS/2013:1118
Tjänsteskrivelse rådens roll
•
Ärendet
Förvaltningen fick 2013-11-04 KS § 315 ett uppdrag att utreda rådens roll i den
kommunala organisationen. Ärendet remitterades till partigrupperna och
föreningarna som utgör råden, 2014-10-16 OFU § 185. Förvaltningen har även
träffat representanter för pensionärsorganisationer och fört diskussioner med
dem, 2015-01-15. Förvaltningen har lyssnat in föreningarnas och partigruppernas
åsikter i frågan och föreslår därav inga förändringar av rådens nuvarande
funktion eller reglemente görs.
Beslutsunderlag
Beslutsgång
Uppgift om hur beslutet kan överklagas
Status
Sektionschef
Erik Anderson
Processekreterare
2015-08-13
§ 148
Uppdrag att utreda möjligheten att åter erbjuda vård och
omsorgsboende på Solbacken i Länghem (KS/2015:364)
•
-
-
-
-
-
Förvaltningen får i uppdrag att återkomma med en redovisning om hur
vård och omsorgsboende kan utvecklas. I utredningen ska följande beaktas:
Antal demensplatser i förhållande till totala antalet platser i vård och
omsorgsboende.
Kommunens bestämda ambition att åter erbjuda vård och
omsorgsboende på Solbacken.
Hur trygghetsboendet kan utvecklas i enlighet med intentionerna i
utredningen om Solbacken, sida 23 i utredningen.
Eventuellt kommande regeländringar när det gäller kommunens
övertagande av medicinskt färdigbehandlade patienter från sjukhus.
Utredningen ska påbörjas våren 2016 i samband med att
lokalprogrammet är genomfört. Slutredovisning bör ske under hösten
2016 inför budget 2017.
Ärendet
Förvaltningen presenterar nu den kompletterande bedömningen för solbacken
enligt kommunstyrelsens beslut 2015-06-15.
I Tranemo Kommuns budget för 2015 framgår att det är kommunens bestämda
ambition att åter erbjuda vård och omsorgsboende på Solbacken i Länghem. Det
fastslogs även att tidpunkten för genomförandet och omfattningen av antal
platser samt organisationen i övrigt fastställs efter att de ekonomiska och
verksamhetsmässiga konsekvenserna belysts.
Tranemo Kommun har en hög ambition när det gäller vård och omsorg i
allmänhet vilket också avspeglar sig i antalet vård och omsorgsplatser vilket
bekräftas i utredningen. Utredningen visar också att antalet platser inom vård
och omsorgsboende är tillgodosett enligt utredaren. Däremot bör fördelningen
av platser samt antal ses över då tidigare utredning pekat på behov av fler
demensplatser.
Ordförandes sign
Justerares sign
Justerares sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
2015-08-13
I samband med att lokalprogrammet för omsorgsverksamheten beslutades i
november 2011 togs även beslut om att utvärdering skulle ske efter
genomförandet.
Beslutsunderlag
KS § 192 protokollsutdrag
Kompletterande kostnadsbedömning
Utredning 21.5 Solbacken
Crister Persson (C) och Tony Hansen (S) föreslår att förvaltningen får i
uppdrag att återkomma med en redovisning om hur vård- och
omsorgsboende kan utvecklas. Förslaget anger också vad som särskilt ska
beaktas.
Beslutsgång
Ordföranden finner att allmänna utskottet beslutar i enlighet med
Perssons och Hansens förslag.
Protokollsanteckning
Eftersom moderaterna inte har haft möjlighet att diskutera förslaget som
presenteras på dagens sammanträde återkommer de med eventuella synpunkter
då ärendet behandlas av kommunstyrelsen.
Omsorgssektionen
Kommunchefen
Status
Kommunstyrelsen
Ordförandes sign
Justerares sign
Justerares sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
Kommunstyrelsen
2015-06-15
§ 192
Uppdrag att utreda möjligheten att åter erbjuda vård och
omsorgsboende på Solbacken i Länghem (KS/2015:364)
Kommunstyrelsens beslut
•
•
•
Godkänner utredningen.
Ärendet behandlas åter på kommunstyrelsen i augusti
Förvaltningen får i uppdrag att specificera investeringskostnader
kopplat till utredningen.
Beslutsmotivering
I samband med att kommunfullmäktige i Tranemo kommun 2014-11-24 antog
budget 2015 fick förvaltningen i uppdrag att genomföra en utredning om
trygghetsboendet i Länghem (Radhusvägen 4).
Utredningen avser att belysa verksamhetsmässiga och ekonomiska konsekvenser
såväl i verksamhetens nuvarande form samt om boendet skulle åter skulle
skapas till ett vård- och omsorgsboende. Kristina Jennbert har för förvaltningens
räkning utfört uppdraget.
Ärendet
Utredningsarbetet påbörjades i mars 2015. Kristina Jennbert har genom besök,
skriftligt underlag och samtal med politiker, förvaltningsledning, berörda
fackliga organisationer och medarbetare inhämtat underlag för utredningen som
också kompletterats med en omvärldsbevakning relaterat till
utredningsuppdraget.
Utredningen beskriver kostnader och konsekvenser om vård- och
omsorgsboende ska kunna erbjudas i fastigheten Radhusvägen 4, nuvarande
trygghetsboende i Länghem utifrån 4 alternativa förslag.
Utredningen visar behov av renovering av fastigheten för att kunna anpassas till
de krav som ställs på ett vård- och omsorgsboende men pekar också på att det
inte finns faktorer i Tranemo eller omvärlden som talar för behov av att öka
antalet vård- och omsorgsplatser i Tranemo kommun. Dock ökar efterfrågan på
tillgängligt boende för äldre, såsom senior- och trygghetsboende, samt en
utvecklad hemtjänst och hemsjukvård.
Utredningen lyfter också fram förslag på alternativ samt utvecklad verksamhet i
fastigheten kopplad till social gemenskap, aktiviteter och restaurangverksamhet
över generationsgränserna.
Ordförandes sign
Justerares sign
Justerares sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
Kommunstyrelsen
2015-06-15
Beslutsunderlag
Omsorgs och folkhälsoutskottet § 134, 2015-06-04
Kommunfullmäktiges beslut 2014-11-24, § 118
Utredningsuppdrag, budget 2015 och ekonomisk plan 2016-2017
Utredning om Radhusvägen 4, trygghetsboendet i Länghem, Tranemo kommun,
2015-05-21
Kristina Jennbert utredare, Annika Hedvall kommunchef och Karl-Johan Ohlin
Sektionschef föredrar ärendet. Diskussion förs.
Tekniska sektionen
Status
Pågående
Ordförandes sign
Justerares sign
Justerares sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
Datum: 2015-07-09
Dnr: KS/2015
Lennart Haglund
Projektledare
Solbacken Länghem, kompletterande kostnadsbedömning
I utredningen om Solbacken och de verksamhetsförändringar som kan vara aktuella har
ombyggnadskostnaderna bedömts med den kvadratmeterkostnad vi har för pågående
ombyggnad av Gudarpsgården som grund. Kostnaden för att bygga om Gudarpsgården
uppgår till ca 6 000 kr per kvm och är då uträknad genom att dela hela kostnaden med
hela ombyggnadsytan, även om omfattningen av ombyggnaden är väldigt olika i olika
delar av huset. För Solbacken har en grov uppskattning gjorts som innebär att bygga om i
den nya delen kostar ungefär lika mycket som för Gudarpsgården medan en ombyggnad
av den äldre delen som är ca 50 år gammal bedömts bli dubbelt så kostsam.
I utredningen har felaktigt då kvadratmeterkostnaden beräknats endast på de delar där
större ombyggnadsarbeten görs. Erfarenheter från andra ombyggnader visar att det inte
går att göra så stora verksamhetsförändringar som det här är fråga om genom att bara
göra punktinsatser. Utan hela huset kommer att beröras, om än i varierande omfattning.
Alla tekniska installationer såsom el, tele, värme, VA, ventilation mm hänger ihop.
Man måste också beakta att det här inte är fråga om att gå tillbaks till det boende det var
innan, utan till något annat där huset i princip delas in flera i mindre
gruppbostadsliknande enheter. Ombyggnaden blir så omfattande att nybyggnadskrav på
bland annat brand, säkerhet, energi och tillgänglighet kommer att tillämpas på hela
byggnaden vilket kommer att innebära krav på en hel del åtgärder.
Även mathanteringen ändras då de boende efter ombyggnaden skall äta alla måltider
ute i respektive gruppbostadsenhet vilket innebär att logistik och metoder i köket måste
ses över med ändrat behov av ytor och maskiner som resultat.
Tekniska sektionen
Telefon: 0325-57 60 00 Telefax: 0325-771 32 Direkt: 0730-304600
1 (2)
Mot bakgrund av vad som framförts bedöms investeringskostnaden för alternativ 1 när
hela byggnaden omvandlas till tre boendeenheter till ca 41 000 000 kr. På samma sätt
bedöms investeringskostnaden för ombyggnad enligt alternativ 2 a till 16 000 000 kr,
alternativ 2 b till 25 000 000 kr och alternativ 3 till 10 000 000 kr.
Det finns dessutom anledning att notera att det redan idag är mycket låg yteffektivitet
där endast 42% av totalytan utgörs av lägenhetsyta. Lägenheterna på Solbacken är på ca
55 kvm, om de då skall byggas om till mindre gruppbostadsliknande enheter med
bevarad lägenhetsindelning blir yteffektiviteten katastrofalt dålig med ca 160 kvm per
boende. En lägenhet i en ny gruppbostad brukar vara drygt 30 kvm, och de
gemensamma ytorna strax under 30 kvm per lgh. Exempel på den typ av byggnation
finns på Glimringe i Limmared.
Om ombyggnader skall genomföras skall man nog överväga om det inte är bättre att ta
ett större grepp för att få till en någorlunda acceptabel yteffektivitet.
Tekniska sektionen
Karl-Johan Ohlin
Lennart Haglund
2 (2)
1
Utredning om Radhusvägen 4,
trygghetsboende i Länghem,
Tranemo kommun
2
Innehållsförteckning
4.Uppdraget
4.Uppdragets genomförande
5.Solbacken/Radhusvägen 4 - från ålderdomshem till trygghetsboende
5.Solbacken 1965-2009
6.Omvandling till trygghetsboende 2009 och 2013
7.Utvärdering av Solbackens omvandling
8.Nulägesbeskrivning Länghem våren 2015
8. Hyresgäster
9. Fastigheten - gemensamma lokaler och bostäder
10. Social gemenskap - gemensamma aktiviteter
10. Kök och restaurangverksamhet
11. Service, vård och omsorg
11.Utmaningar på kort och lång sikt - omvärldsspaning
11. Demografi - ökande vårdbehov?
12. Tranemos äldreomsorg i ett nationellt perspektiv
13. Lagen om betalningsansvar - från 5 till 3 dagar
13. Socialstyrelsens förslag till föreskrift om bemanning i särskilt boende
13. Regeringens satsning på ökad bemanning i äldreboende
14. Sammanfattande bedömning
14. Historisk tillbakablick
15. Vård- och omsorgsboende i Tranemo
16. Kostnader och konsekvenser om vård- och omsorgsboende ska kunna erbjudas i fastigheten Radhusvägen 4, nuvarande trygghetsboende i Länghem
3
17. Alternativ 1
Hela fastigheten omvandlas genom ombyggnad till tre boendeenheter
Konsekvensbeskrivning
Tillkommande kostnad för ombyggnad och personalbemanning
18. Alternativ 2
a) f d Solgärdet omvandlas genom ombyggnad till två boendeenheter för personer med
en demenssjukdom
20. b) f d Lejonbacken omvandlas till ett vård- och omsorgsboende med 14 lägenheter
21. Alternativ 3
En mindre del av f d Solgärdet omvandlas genom ombyggnad till gruppbostad för personer med demenssjukdom
Sammanfattning av kostnader vid olika alternativ till ombyggnad av Radhusvägen 4 till
demensboende resp vård- och omsorgsboende
22. Slutord
24. Bil. 1
Alt. 1, 2a) och 3: Radhusvägen 4, f d Solgärdet
25. Bil. 2
Alt. 1 och 2 b) Radhusvägen 4, f d Lejonbacken
4
Uppdraget
I samband med att kommunfullmäktige i Tranemo kommun 2014-11-24 antog budget 2015
fick förvaltningen i uppdrag att genomföra en utredning om trygghetsboendet Radhusvägen 4
i Länghem, "med den bestämda ambitionen att åter erbjuda vård- och omsorgsboende i byggnaden". Utredningen skall belysa verksamhetsmässiga och ekonomiska konsekvenser såväl i
verksamhetens nuvarande form samt om boendet åter skulle skapas till ett vård- och omsorgsboende. Kristina Jennbert har åt förvaltningens räkning utfört uppdraget.
I en närmare precisering av uppdraget framhåller Claes Redberg och Crister Persson i mars
2015 att:
•
•
•
•
•
Det är viktigt att se på organisationen i sin helhet och de behov som finns
Att se möjligheten att använda Solbacken som en resurs lokalmässigt och verksamhetsmässigt även på andra sätt än vad som tidigare diskuterats
Viktigt att se hur Solbacken bemannas i dag och vilket behov av hjälp och stöd som finns
hos de boende, bl.a. hemtjänstinsatser.
Det gäller att tänka nytt och tänka annorlunda och fritt. Därför är det viktigt att utredaren
inte låter sig styras av tidigare tankar (förvaltningens utredningar och övertygelser)
Ekonomiska konsekvenser måste redovisas så att de beskriver relation till idag. Men också
i relation till vad de löser för problem och i relation till ev. alternativa lösningar/utmaningar (ev. kommande ej omhändertagna kostnader)
Uppdragets genomförande
Utredaren har tagit del av skriftligt underlag, samtalat med representanter för förvaltningsledning, kommunalråden Crister Persson (c) och Claes Redberg (s) samt besökt trygghetsboendet
Radhusvägen 4 i Länghem vid två tillfällen. Utredaren har vidare träffat företrädare för fackliga organisationer (Kommunal, FSA, Vårdförbundet och SSR)), Lillemor Andersson och
Cecilia Danielsson, undersköterskor, Ingela Svensson, aktivitetssamordnare, Kristina Siljedahl, kock, Linnea Lundmark, enhetschef för äldreomsorgens kök samt Emma Wallin, kostchef.
Med syfte att få en uppfattning av fysisk utformning av vård- och omsorgsboende i Tranemo
har utredaren besökt Glimringe i Limmared samt Gudarpsgården i Tranemo.
Utredningsarbetet inleddes i mars 2015 och uppdraget överlämnades i maj.
5
Solbacken/Radhusvägen 4 - från ålderdomshem till trygghetsboende
Solgärdet 1988
Lejonbacken 1965
Solbacken 1965-2009
År 1965/66 uppfördes ett mindre ålderdomshem på Radhusvägen 4. Verksamheten fick namnet Solbacken, bestod av ett 30-tal rum om ca 12-15 kvm fördelade på tre huskroppar. De
boende hade egen toalett och delade dusch och matsal med närboende i respektive huskropp.
Ett stort tillredningskök byggdes samt också en separat lägenhet till föreståndaren för verksamheten. Den senare omvandlades till den lokal som idag utgör terapiverksamhet.
Drygt tjugo år senare (1987-1988) utvidgades verksamheten med en stor tillbyggnad samt
ombyggnad/modernisering av ålderdomshemmet. De 30 rummen på ålderdomshemmet byggdes om till 14 lägenheter om två rok (f d Lejonbacken) och en ny byggnad uppfördes med 20
lägenheter med samma lägenhetsstorlek (f d Solgärdet). Samtliga 34 lägenheter hade nu samma boendestandard samt anpassade privata hygienrum, balkong alt egen uteplats. Samtidigt
tillkom stora gemensamma utrymmen i den nybyggda delen där i dag aktivitetssamordnaren
samt en distriktssköterskemottagning håller till. Mellan kök och terapilokal byggdes en ny
gemensam matsal. Det nu utbyggda äldreboendet behöll namnet Solbacken och benämndes
serviceboende med en - för den tiden - traditionell utformning av stora privata bostäder och
gemensamhetsutrymmen. Verksamheten förblev lokalmässigt oförändrad i närmare 20 år och
den - för servicehus - mindre vanliga helinackorderingsprincipen behölls fram till omvandlingen till trygghetsboende år 2009.
Några år in på 2000-talet väcktes frågan om omfattning och utformning av kommunens samlade verksamheter för särskilt boende för äldre enligt Socialtjänstlagen (5 kap. 5§), dvs verksamheter för äldre personer med omfattande behov av tillsyn, vård och omsorg dygnet runt.
Kommunen hade vid denna tidpunkt - jämfört med andra kommuner - ett stort antal platser i
vård- och omsorgsboende, en samlingsbenämning för olika särskilda boendeformer som också
6
inkluderade servicehusen. Den ekonomiska situationen blev alltmer ansträngd och stora besparingar/effektiviseringar hade genomförts under flera år. Ytterligare generella besparingar
genom t.ex. genom minskad bemanning var inte längre möjligt då detta skulle få stora konsekvenser för kvaliteten - snarare behövdes en generell förstärkning av bemanningen. Många
platser stod tomma och behovet av platser på vård- och omsorgsboende gällde främst för personer med en demenssjukdom - flera verksamheter behövde därför byggas om till gruppboende.
Solbacken var det enda vård- och omsorgsboende som inte erbjöd anpassat boende för personer med demenssjukdom framförallt med tanke på dess fysiska utformning med begränsade
möjligheter att skjuta upp eller förhindra "rymning" men också långa korridorsystem som
innebär svårigheter att orientera sig.
Omvandling till trygghetsboende 2009 och 2013
Mot denna bakgrund bedömdes att Solbackens funktion som vård- och omsorgsboende med
fast personalbemanning gradvis skulle avvecklas och lokalerna/bostäderna ansågs vara väl
lämpade för trygghetsboende. I april 2009 fattade Kf ett inriktningsbeslut att en del av Solbackens 34 bostäder för vård- och omsorgsboende skulle omvandlas till trygghetsboende.
Efter beslut i dåvarande Omsorgsnämnden (maj 2009) omvandlades 20 lägenheter (f d Solgärdet) till trygghetsbostäder den 1 oktober 2009. I samband med förändringen förstärktes
hemtjänsten för att även kunna utföra individuellt beviljade insatser till boende i trygghetsbostäderna. Omvandlingen från vård- och omsorgsboende till trygghetsboende beräknades ge en
årlig besparing på 3,4 milj. kr.
Vid omvandlingen valde nio personer att bo kvar i sin lägenhet, nu med ett hyreskontrakt i en
trygghetsbostad. Ingela Svensson med mångårig arbetserfarenhet från Solbacken blev aktivitetssamordnare med uppdrag att utveckla aktiviteter och social gemenskap i verksamheten.
Från en traditionell organisation av vårdarbetet med fast personalbemanning och måltider i
form av helinackordering gjordes nu för var och en av de boende en individuell behovsbedömning och fattades beslut om bistånd i form av hemtjänstinsatser. Några boende erbjöds
generös tillgång till besök nattetid.
I juni 2010 fick Socialförvaltningen i uppdrag att utreda behovet av vård- och omsorgsboende
för äldre vilket senare vidgades till en total översyn av lokalförsörjningen även för LSSverksamheten. I det lokalförsörjningsprogram som presenterades sommaren 2011 föreslogs
bl.a. en minskning av det totala antalet platser, koncentration av vård- och omsorgsboende
från fem till tre enheter, utveckling av demensvården med fler gruppboendeenheter inkl ett
demenscentra samt att kvarvarande vård- och omsorgsboende i Länghem (f d Lejonbacken)
skulle omvandlas till trygghetsboende.
Ännu en översyn av boende för äldre tillsattes i februari 2011. Kf:s uppdrag till Trivsel och
trygghetsberedningen handlade om att göra en långsiktig och strategisk boendeplan bl.a. för
trygghetsboende och seniorboende. Beredningens arbete genomfördes i dialog för att få del av
7
befolkningens tankar om boendet på äldre dagar. I en enkätstudie uttryckte närmare 200 personer (av 279 svarande i åldern 65-85 år) intresse för någon form av kollektivt och anpassat
boende med gemenskap; seniorboende eller trygghetsboende. Boende i markplan med närhet
till service var en viktig förutsättning liksom goda kommunikationer och kvarboende i hemtrakten ansågs angeläget. Beredningen förordade i sin Boendeplan för äldre (2011-12-31) att
utvecklingen av seniorboende och trygghetsboende skulle stimuleras och gjorde också bedömningen att antal platser för vård- och omsorgsboende var tillräckligt för att tillgodose behovet av denna form av boende. Boendeplanen antogs av Kf i januari 2012.
Hösten 2011 beslutade Kf i enlighet med förslagen i lokalförsörjningsprogrammet och i maj
2013 genomfördes omvandlingen till trygghetsboende för de 14 personer som bodde i f d
Lejonbacken. Vård- och omsorgsarbetet blev nu enhetligt i hela verksamheten och samtliga
boende fick hemtjänstinsatser utifrån individuella beslut och en nattpatrull svarade för planerad tillsyn/omsorg och larm kl 21-07.
Bemanningen behövde öka på samtliga vård- och omsorgsboende (exkl demensboende som
redan låg på 0,75) från 0.51 till 0,6 vilket kunde genomföras genom minskat antal platser och
en koncentration till färre enheter. Vid omvandling till trygghetsboende 2013 gjordes investeringar för ca 750 tkr, bl a ombyggnad av entré och cafeteria (ca 100 tkr), byte av låssystem
(250 tkr), ombyggnad av tvättstugor (250 tkr) samt möbler till gemensamma lokaler (120 tkr).
Expeditioner för sjuksköterska, läkare, sköljrum, medicinförråd samt kontorsrum för enhetschef m.fl. administrativ personal samt personalrum omvandlades till utrymmen för gemensamma aktiviteter.
I frågan om Solbackens omvandling från vård- och omsorgsboende till trygghetsboende har
det rått politisk oenighet alltsedan diskussionen påbörjades och förändringen inleddes 2009. I
samband med att kommunfullmäktige i Tranemo kommun i november 2014 antog budget
2015 fick förvaltningen i uppdrag att genomföra en utredning om trygghetsboendet Radhusvägen 4 i Länghem, "med den bestämda ambitionen att åter erbjuda vård- och omsorgsboende
i byggnaden".
Utvärdering av Solbackens omvandling
Nio personer på Solgärdet valde att bo kvar i de "nya" trygghetsbostäderna - samma bostadsutformning som tidigare men nu med ett individuellt beslut om hemtjänstinsatser samt insatser på natten från nattpatrullen. 11 personer flyttade in i en trygghetsbostad som helt nya hyresgäster fr o m oktober 2009. På Lejonbacken bodde 14 personer, fortfarande med biståndsbeslut i form av särskilt boende enligt SoL, "fast personalbemanning" dag/natt och samtliga
måltider enligt helinackorderingsmodell. Under drygt tre år drevs verksamheten med två modeller för arbetsorganisation vilket sannolikt bidrog till den kritik som följde efter omvandlingen.
Hösten 2010 genomfördes en utvärdering av första etappen av Solbackens omvandling till
trygghetsboende vilken presenterades för dåvarande Omsorgsnämnden i januari 2011. Resultatet av utvärderingen visade att det fanns en osäkerhet kring vad ett trygghetsboende egentligen är och vad man kan förvänta sig i ett sådant boende vilket bidrog till konflikter mellan
8
förväntningar och verklighet såväl hos personal som hos boende och närstående. T.ex. använde hyresgästerna i trygghetsboendet möjligheten att "larma" på ett helt annat sätt än boende i övriga hemtjänstdistrikt - vilket till en del fortfarande gäller.
Hur skulle man förstå skillnaden mellan boendeformerna när det gällde t.ex. närhet till personal, trygghet/nattillsyn, valfrihet avseende mat/måltider, biståndsbeslut/organisation osv? Fast
man bodde i ett trygghetsboende kändes det inte lika tryggt som tidigare när personal ständigt
fanns att tillgå dygnet runt. Genom att trygghetsboendet och vård- och omsorgsboendet fanns
i samma hus och att servicenivån på trygghetsboendet blivit allt högre blev gränsen mellan de
båda boendeformerna otydlig och trygghetsboendet tenderade att alltmer fungera som ett
vård- och omsorgsboende. Företrädare för berörda personalorganisationer framhåller behovet
av ännu tydligare information än den som gavs - situationen beskrivs som närmast kaotisk och
upplevdes mycket frustrerande för flera personalkategorier under några år som följde på omvandlingen 2009.
Vårdtyngden visade sig också vara mycket högre för de 20 hyresgästerna i trygghetsboendet
än genomsnittet för kommunen. Kostnaden per boende och år för de 14 som bodde kvar i en
vård- och omsorgsbostad blev också mycket dyrare jmf med årskostnaden på kommunens
största vårdboende Gudarpsgården med 60 platser framförallt beroende på kostnad för nattbemanning.
Konsekvensen - av den sedan hösten 2009 "delade" verksamheten - blev att den tänkta besparingseffekten blev lägre än beräknat. Den beräknade kostnadsminskningen 2010 beräknades
till 3,4 milj. kr och de faktiska besparingen blev 2,1 milj. kr. Differensen på 1,3 milj. kr spädde sannolikt också på kritiken mot omvandlingen till trygghetsboende.
Nulägesbeskrivning Radhusvägen 4 våren 2015
Hyresgäster
Våren 2015 (april) bodde 28 personer på Radhusvägen 4 (20 kvinnor och sju män) med en
åldersspridning från 70 till 98 år (snittålder 87 år). 25 av 27 boende har insatser från hemtjänsten och 25 är inskrivna i hemsjukvården. 21 personer har flyttat in sedan omvandlingen i maj
2013 och sex personer bor kvar sedan tidigare. Fem lägenheter har stått tomma en längre tid
men är nu uthyrda och antalet boende har ökat till 32 i maj och två lägenheter är ännu outhyrda. Det finns också en lägenhet att hyra för gäster.
27 boende (april) har insatser enligt fem vårdnivåer kopplat till avgiften:
Nivå
1
2
3
4
5
Tim/månad
0-5
6-10
11-40
41-75
76-w
Ingen insats
Antal boende
4
2
10
7
2
2
Kostnad
255 kr
510 kr
1 020 kr
1 380
1 789 (maxtaxa)
9
Antal utförda hemtjänsttimmar under februari 2015 uppgick till 1035 vilket i genomsnitt innebär 40 timmar/månad och boende - en minskning med 12 timmar per månad jmf med tiden
för utvärderingen. De boende har mindre behov av hemtjänstinsatser i dag och som framgår
av tabellen har flera inget eller mycket begränsat behov av hemtjänst. Två personer på vårdnivå 5 får insatser med närmare 20 timmar per vecka (~ 3 timmar/dag). Behovet av vård och
omsorg skiljer alltså mycket mellan hyresgästerna - från en stor grupp med begränsade eller
inga insatser till de som behöver omfattande insatser. Särskilt vård- och omsorgsboende kan
bli aktuellt för en del av nuvarande hyresgäster om de väljer att ansöka om sådant bistånd.
Någon sådan behov förefaller inte aktuell våren 2015; de boende får en mycket bra omvårdnad och de har möjligheter att bo kvar i sin lägenhet livet ut. När en demenssjukdom innebär
otrygghet/osäkerhet med den utformning som trygghetsboendet har i dag, inleds en dialog
med den boende och anhöriga om bättre boendealternativ.
Statistik angående larmsituationen visar att de boende på Radhusvägen larmade i genomsnitt
18 ggr dagtid och 1,6 ggr nattetid under mars månad. Antalet larm ligger avsevärt högre än
för personer med hemtjänst i ordinärt boende till viss del beroende på ett litet antal personer
som larmar oavbrutet. Enligt den tidigare nämnda utvärderingen angav personal att "närstående lever i det gamla; det finns hjälp, tryck på knappen så kommer hjälp" - kanske mer en fråga
om vårdkultur än stora behov av vård och omsorg?
Fastigheten - gemensamma lokaler och bostäder
Anläggningens totalyta uppgår till 4 744 kvm varav 2 733 kvm (58 procent) utgörs av gemensamma utrymmen (inkl regionens distriktssköterskemottagning/barnavårdscentral på 140 kvm
och förråd till lgn 216 kvm). Tranemobostäder ansvarar för administration kring uthyrning av
bostäderna; kontraktsskrivning, utlämning av nycklar, hyresdebitering och kravhantering.
Kommunen svarar för samtliga lokal- och driftskostnader, vaktmästare, utförande av yttre och
inre underhåll i gemensamma lokaler och i de enskilda bostäderna, lokalvård (utförs på entreprenad) och hyresförluster. Kommunens driftsnetto uppgår till drygt 553 000 kr per år.
Investeringar för ca 7,6 mkr har gjorts i fastigheten under senare år, bl.a. byte av värmesystem
5,2 mkr och brandskydd (sprinkler) för 1,5 mkr. I april 2014 bedömdes det eftersatta underhållet till 1,2 mkr och innefattade då bl a: renovering/ombyggnad av inbyggda hängrännor,
fönster, miljöhus, renovering och ombyggnad av tvättstuga och ytskikt. Fastighetens bokförda
värde uppgår till ca 11 mkr efter de nedskrivningar som gjordes 2013.
Alla lägenheter är lika stora; ca 55 kvm och månadshyran uppgår till 4 715 kr (inkl el, värme
och vatten). Enligt Tranemobostäder har efterfrågan på en lägenhet varit mycket skiftande
under åren och tidvis har kön varit lång och fram till tidig vår fanns sju lediga lägenheter (i
maj reducerat till två lgh). När en hyresgäst flyttar från trygghetsboende till något av Tranemo
kommuns särskilda boenden är uppsägningstiden en månad.
10
De gemensamma lokalerna utgörs utöver korridorer av samlingsrum, kontor, terapi, kök, förråd, tvättrum och matsal. Kök och matsal uppgår sammanlagt till 265 kvm.
Social gemenskap - gemensamma aktiviteter
Ingela Svensson anställdes som aktivitetssamordnare i samband med omvandlingen till trygghetsboende 2009 och har arbetat inom äldreomsorgen sedan 1970-talet. Ingela fick i uppdrag
att utveckla samordningen av aktiviteter i trygghetsboendet på Radhusvägen och även riktat
mot befolkningen i Länghem vilket innefattade samverkan med frivilliga organisationer. Ingela är en mycket engagerad och aktiv aktivitetssamordnare som byggt upp en omfattande social
verksamhet för boende på Radhusvägen och från Länghem i övrigt. Här erbjuds caféverksamhet varje vecka, läsecirkel, bakardag, "gubbklubb", gudstjänst/andaktsstund, planteringsdag,
kräftkalas, valborgsfest, julfest, musikstunder, besök av jazzband och körer m.m. 10-15 frivilliga volontärer bidrar sedan några år med tid och engagemang i verksamheten och Röda Korset anordnar återkommande tipspromenad med fika som brukar locka ett 40-tal deltagare.
Pensionärs- och andra ideella föreningar kan använda lokaler för möten, canasta osv. Det
finns terapilokaler med bl.a. vävstolar men används idag inte av någon av de boende. Ingela
arbetar 0,75 procent av heltidstjänst och har också ansvar för sociala aktiviteter på trygghetsboenden i Tranemo och Grimsås.
Kök och restaurangverksamhet
Ett volymmässigt stort kök har funnits sedan mitten på 60-talet när Solbackens ålderdomshem
byggdes. Köksdelen uppgår till 130 kvm och har kapacitet att servera 500 portioner dagligen.
Fram till omvandlingen 2009 lagade och serverade ca fem anställda frukost, lunch och
kvällsmat dagligen till 34 boende i den gemensamma restaurangen. I dag serveras lunch till
35-40 personer varav 24 boende, sex hemtjänstpersonal och ca 10-12 personer utifrån. Ingen
beställer längre frukost och kvällsmat köps av ett fåtal.
Utöver lunchservering förekommer kontinuerligt beställningar av allt från fika, smörgåsar,
tårtor/smörgåstårtor och festmat. Bland annat finns en ”stående beställning” från SPF på 5060 portioner 1 gång/månad. PRO har sina möten på Radhusvägen och beställer alltid smörgås
och kaffe. Kocken Kristina Siljedahl arbetar heltid och ca 0,3 tjänst täcker upp på helger.
För 2015 är intäkterna budgeterade till 750 tkr och kostnaderna 901 tkr. Utfallet för årets första två månader följer budget relativt väl.
Service, vård och omsorg
I dag har 26 av de boende insatser från hemtjänsten som utgår från individuell behovsbedömning och biståndsbeslut. Den närmare utformningen av insatserna framgår i en genomförandeplan som överenskommits tillsammans med den boende. Samma personal utför både servi-
11
ceinsatser (städning, tvätt, inköp) som vård- och omsorg. Möjligheten finns att anlita en extern utförare, dock enbart för serviceinsatser. Åren 2009-2013 fanns fast nattpersonal för den
del av Solbacken som fortfarande benämndes vård- och omsorgsboende och en nattpatrull
bestående av en undersköterska och en sjuksköterska ansvarade för planerade och akuta insatser för hela kommunen. Efter förändringen 2013 finns två nattpatruller med sammanlagt tre
undersköterskor och en sjuksköterska.
Vård- och omsorgsboende finns i tre områden i Tranemo:
•
•
•
Gudarpsgårdens vård- och omsorgsboende i Tranemo: 60 lägenheter samt två separata
gruppbostäder för personer med en demenssjukdom, Solrosen och Violen med vardera 8
lägenheter
Glimringe vård- och omsorgsboende i Limmared, 18 lägenheter samt två enheter (8+7
lgh) för personer med en demenssjukdom
Hjälmå vård- och omsorgsboende i Dalstorp med 31 lägenheter och gruppbostaden Liljan
med 8 lägenheter.
Trygghetsboende finns i Länghem (34 lgh), Grimsås (6 lgh), en dagverksamhet för personer
med en demenssjukdom i anslutning till vård- och omsorgsboendet i Glimringe samt ett resurscentrum/korttidsplatser med olika inriktning i Tranemo. Med trygghetsbostäder avses i
Tranemo "en samling lägenheter som är anpassade till den åldrande människans behov och
som är förbehållna personer som fyllt 70 år eller har en funktionsnedsättning. Det handlar om
ordinära bostäder med kvaliteter som passar äldres behov och som ger förutsättningar för gemenskap och social samvaro för de som önskar det. För att hyra en lägenhet i ett trygghetsboende krävs ingen kontakt med biståndsbedömare, lägenheterna förmedlas av Tranemobostäder. Till skillnad från vård- och omsorgsboende ingår varken mat, service, omvårdnad eller
sjukvård" (ref. Tranemos hemsida).
25 personer på Radhusvägen 4 är inskrivna i hemsjukvården vilket innebär att få hjälp av
kommunens hälso- och sjukvårdspersonal med t.ex. stödstrumpor, ögondroppar, läkemedelshantering, rehabilitering, kateter m.m. Uppgifterna utförs av hemtjänstpersonalen (undersköterskor) på delegation av en sjuksköterska . Merparten av de boende är listade hos samma
läkare på Närhälsan i Tranemo. Denna erbjuder hittills hembesök på Radhusvägen i den distriktssköterskemottagning som finns i fastigheten.
Vid vård mot livets slutskede kan regionens palliativa team erbjuda mer avancerade medicinska insatser i det egna hemmet som t.ex. smärtlindring.
Utmaningar på kort och lång sikt - omvärldsspaning
Demografi - ökande vårdbehov?
I Tranemo har antalet innevånare 65 år och äldre ökat med 345 individer från 2007 till 2014
(från 2236 till 2581). Den genomsnittliga procentuella ökningen per år har uppgått till 2,07
procent och ökningen har varit störst i åldersgrupperna 65-75 år och för personer 96 år och
12
äldre. Fortsätter ökningen i samma takt i resp. åldersgrupp kan befolkningen över 65 år beräknas öka fram till 2020 respektive 2030 enligt följande:
Befolkning
Totalt Tranemo
65-75 år
76-85 år
86-95 år
96+
2014
11 640
1 494
847
366
44
2020
11 200
1 756
822
331
41
2030
11 000
2 468
863
345
80
Den demografiska utmaningen med avseende på de äldsta åldersgrupperna är relativt begränsad i Tranemo de kommande 15 åren; Tranemo har redan "åldrats färdigt" med denna tidshorisont. Möjligheterna att bo kvar hemma även med omfattande behov av vård och omsorg
skjuts allt längre upp i åren. Generellt ökar behov av praktisk service och så småningom hjälp
med personlig omvårdnad i åldersgruppen 76-85 år för att bli mer omfattande i åldersgruppen
86 år och äldre. Enligt tabellen är befolkningen i åldersgruppen 76-96 år nästintill konstant
under kommande 15 år. Enbart gruppen över 96 år ökar med 40 individer åren 2020-2030
vilket inte i dagsläget ställer krav på kvantitativ utbyggnad av vård- och omsorgsboende men
möjligen indikerar visst ökat behov av särskilt anpassat boende för personer med en demenssjukdom fram mot mitten av 2020-talet.
Utmaningen idag ligger snarare i att fortsätta utveckla det förebyggande hälsoarbetet för att
skjuta upp vårdbehov för åldersgruppen 65-75 år och utveckla anpassade bostäder i det allmänna bostadsbeståndet för denna grupp.
Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till vård- och omsorgsboende låg 2012 på 46 dagar och har ökat till 68 dagar 2013-2014, dvs ligger i dag på ca
två månader i genomsnitt och något över riksgenomsnittet. På nationell nivå ligger väntetiden
i ett spann mellan 5 och 208 dagar. Ungefär 5-6 personer väntar f n (april 2015) på plats i ett
vård- och omsorgsboende. Omsättningen i vård- och omsorgsboende/särskilt boende uppgår
på nationell nivå till ca 30 procent per år, dvs en tredjedel av de boende avlider inom ett år.
Tranemos äldreomsorg i ett nationellt perspektiv
I det följande jämförs Tranemo med ett antal grannkommuner och med riket avseende tre indikatorer:
Indikator
Andel 80+
Riket
2,4-10,3
Tranemo
6,8
Borås
5,5
Herrljunga
6,0
Svenljunga
6,0
GS* 5,2
Andel 65+ i
1,3-8,2
5,1
3,7
3,6
3,5
särskilt boende GS 4,4
Andel 65+
3,8-12,2
8,5
7,2
Ingen uppgift 9,1
med hemtjänst GS 7,6
* GS=genomsnitt för riket
Tranemo har en högre andel av befolkningen över 80 år än riksgenomsnittet och ligger också
över genomsnittet avseende andel i befolkningen 65 år och äldre som har hemtjänst och bor i
13
särskilt boende.
Lagen om betalningsansvar - från 5 till 3 dagar
Utredningen om betalningsansvarslagen föreslog i februari 2015 i betänkandet Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20) att nuvarande betalningsansvarslag upphävs och ersätts av en ny lag: Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och
sjukvård. Syftet med den nya lagen är att patienter som inte längre har behov av den slutna
vårdens resurser så snart som möjligt ska kunna lämna slutenvården på ett tryggt sätt.
I första hand ska huvudmännen komma överens om gemensamma riktlinjer för samverkan.
t.ex. rutiner för informationsöverföring, vad som ska vara åtgärdat innan patienten skrivs ut
från sluten vård, vem som ansvarar för vad, hur patienter ska följas upp m.m. Det ska vara
obligatoriskt för huvudmännen att komma överens om när kommunernas betalningsansvar
inträder och vilka belopp som kommunerna i sådant fall ska betala, faktureringsrutiner samt
hur huvudmännen ska lösa eventuella tvister med varandra.
Utredningen föreslår vidare att lagen förses med en ”back-up-lösning” om huvudmännen inte
kan komma överens om tidfrister och belopp: det kommunala betalningsansvaret inträder tre
dagar efter att behandlande läkare i slutenvård underrättat berörda enheter om att patienten är
utskrivningsklar (idag fem dagar). En förändrad reglering av det kommunala betalningsansvaret kan innebära att nuvarande fem dagar bibehålls om regionen och kommunerna i VG kommer överens om detta. I annat fall kommer kommunerna att överta vårdansvaret två dagar
tidigare jämfört med i dag. Betänkandet ska remissbehandlas och den nya lagen föreslås träda
i kraft den 1 juli 2016.
Socialstyrelsens förslag till föreskrift om bemanning i särskilt boende
I april 2015 överlämnade Socialstyrelsen ett förslag till föreskrifter och allmänna råd rörande
bemanning i särskilda boenden till regeringen för att få deras medgivande att besluta om föreskrifterna. De bindande reglerna innebär att det ska finnas personal dygnet runt som utan
dröjsmål kan hjälpa de äldre. Socialnämnderna ska också fatta individuella beslut där det
framgår vilken omsorg var och en behöver, så att boendena kan anpassa bemanningen efter
detta. Sveriges Kommuner och Landsting kritiserar förslaget: "Socialstyrelsens förslag innebär en detaljstyrning som inte kommer att öka kvaliteten. Förutsättningen för en god omvårdnad dygnet runt bygger på att man kan prioritera insatserna utefter lokala behov. Sammantaget innebär förslaget stora kostnadsökningar för kommunerna, utan motsvarande kvalitetsförbättringar". Föreskrifterna beräknas, enligt SKL, ge en kostnadsökning för kommunerna med
1,8 miljarder kronor med avseende på ökad nattbemanning samt administration för beslut och
genomförandeplaner. Frågan bereds f n inom regeringskansliet.
Regeringens satsning på ökad bemanning i äldreomsorgen
14
Regeringen föreslår i 2015 års ekonomiska vårproposition (prop. 2014/15:100) att tillskjuta
medel till äldreomsorgen med syfte att förstärka bemanningen. En miljard avsätts 2015 och
två miljarder årligen 2016–2018. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram en modell för
hur de sammanlagt 7 miljarderna under mandatperioden ska fördelas med syfte är att skapa
bästa möjliga förutsättningar för kommunerna att använda medlen. Pengarna får endast användas till personalkostnader och satsningen måste vara förenlig med EU:s statsstödsregler.
Socialstyrelsen ska vidare redovisa förslag till ett stabilt uppföljningssystem samt ska en oberoende utvärdering ske. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juni och riksdagen väntas fatta
beslut i juni.
I de fall medlen fördelas i förhållande till befolkningen i respektive kommun (t.ex. per person
80 år och äldre) kommer Tranemo att erhålla ca 1,5 miljoner kronor 2015 och ca 3 milj. kr
vardera åren 2016-2018. Resurstillskottet innebär sannolikt en tidsbegränsad nivåhöjning vilket innebär osäkerhet om det finns medel även efter 2018 för tillsvidareanställd personal.
Sammanfattande bedömning
Historisk tillbakablick
Särskilt anpassade bostäder/vårdformer för äldre har under historiens gång haft många benämningar, utformning och uppgift; från en försörjningsinrättning långt in på förra seklet till
dagens specialiserade verksamheter för vård och omsorg de sista åren i livet. Med syfte att
reda ut begreppen följer här en historisk tillbakablick.
Ålderdomshem som begrepp uppstod i början på 1900-talet som ett sätt att underlätta den
äldre befolkningens bostads- och försörjningssituation. I mitten på 1970-talet fanns som mest
ca 60 000 platser på ålderdomshem med rum på 12-15 kvm och en vård- och arbetsmiljö och
som blev allt sämre anpassad till äldres ökande behov av vård och omsorg. Utbyggnaden av
servicehusen på 1970-talet inledde en modernisering av äldreboendet. Dessa flerbostadshus
erbjöd ett mer självständigt och anpassat boende för äldre med hög boendestandard, ofta två
rum och kök och med gemensam restaurang/dagverksamhet för hyresgäster och för boende i
området. Bostadspolitiska skäl låg fortfarande bakom många flyttningar till servicehusen:
avsaknad av hiss, varmt vatten, toalett inomhus och få hade omfattande behov av vård och
omsorg. Kritiska röster höjdes efterhand: många äldre ville inte flytta till ålderdomshemmet
och oroade sig för att hamna på långvården. På servicehusen var det svårt att finna den efterlängtade gemenskapen i de ödsliga korridorerna och när några år gått fungerade servicehusens
fysiska utformning inte längre för personer med tilltagande oro och glömska. Den minskning
av vård- och omsorgsboenden/särskilda boendeformer som uppmärksammats under senare år
avser i stor utsträckning omvandling/avveckling av servicehusen som därmed inte längre finns
med i den officiella statistiken.
Under 1980-talet inleddes moderniseringen av demensvården genom tillkomsten av gruppbostäder; till en början ett friliggande och småskaligt boende för 8-10 personer med en demenssjukdom. Gruppboendeenhetens utformning och arbetsorganisation har kommit att stå modell
för senare års utbyggnad och modernisering av vård- och omsorgsboenden för äldre.
15
Ädelreformen innebar att kommunerna blev ansvariga för hälso- och sjukvård i särskilda
boendeformer för service och omvårdnad, den nya samlingsbenämning som infördes i Socialtjänstlagen 1992. Det nya begreppet innefattar "ålderdomshem och andra servicehus,
gruppboende och de från landstingen överförda sjukhemmen". Ädelreformen innebar att ca
30 000 platser på sjukhem och långvårdsverksamheter överfördes till kommunerna den 1 januari 1992.
2007 infördes ett statligt investeringsstöd till äldrebostäder vilket utvidgades fr o m år 2010
till att också gälla nybyggnad och ombyggnad till trygghetsbostäder. I dag finns ca 3 000
trygghetsbostäder i hela landet.
Vård- och omsorgsboende i Tranemo
Solbackens ålderdomshem byggdes om till ett modernt servicehus mot slutet av 1980-talet
och samtidigt tillkom ytterligare 20 lägenheter i en nybyggnad. Under de kommande tjugo
åren bedrevs Solbacken under benämningen vård- och omsorgsboende (särskilt boende enligt
SoL) med fast personalbemanning dygnet runt och helinackordering.
Servicehusens tillkomst innebar en strävan mot ett mer självständigt boende med individuellt
beslutade hemtjänstinsatser och möjlighet att delta i sociala aktiviteter. Vid denna tid - fyra år
före Ädelreformen - hade landstingen ansvar för äldre med omfattande behov av personlig
omvårdnad och medicinska insatser. Servicehusens fysiska utformning i kombination med
ökade behov av vårdinsatser och tillsyn för personer med kognitiva funktionshinder ledde
kring sekelskiftet fram till behov av ombyggnad till småskaliga vård- och omsorgsboenden,
gruppboende för personer med en demenssjukdom eller till trygghetsboende.
I Tranemo är särskilda boendeformer för service och omvårdnad (vård- och omsorgsboende)
en biståndsbedömd insats med personal dygnet runt som erbjuder "särskilt stöd till personer
som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårighet i sin livsföring och till
följd av dessa svårigheter behöver ett sådant boende". Enligt docent Peter Westlunds forskning flyttar man till ett anpassat vård- och omsorgsboende/särskilt boende "vid omfattande
orienteringshandikapp och vid omvårdnadsbehov med kritiska intervall som inte går att planera, förutse och schemalägga (Kvarboendets gränser 2004 – När det inte går att bo kvar hemma Fokus-Rapport 2004:4, Peter Westlund).
Ett vård- och omsorgsboende måste kunna erbjuda trygghet och säkerhet i en överskådlig och
lättorienterad boendemiljö även för personer med en måttlig form av demenssjukdom och i
övrigt bidra till att de boende ska kunna leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Vårdoch omsorgsboende i Tranemo är i dag koncentrerad till tre verksamheter; Gudarpsgården,
Glimringe och Hjälmå, samtliga utformade som småskaliga boendeenheter om 8-14 boende
och med avgränsade enheter för personer med en demenssjukdom.
F n väntar en handfull personer på plats i vård- och omsorgsboende och väntetiden från ansökan till erbjuden plats uppgår till ca två månader - något över riksgenomsnittet. Den demogra-
16
fiska utvecklingen visar inte på ökande behov av sådana vård- och omsorgsinsatser som inte
kan tillgodoses i ett ordinärt boende och kommunen bedöms både på kort och lång sikt ha en
optimalt dimensionerad äldreomsorg. Därmed innebär de nedan beskrivna alternativen för
omvandling av Radhusvägen 4 till ett anpassat vård- och omsorgsboende en nivåhöjning/volymökning som inte motsvarar kommunens behov.
Kostnader och konsekvenser om vård- och omsorgsboende ska kunna erbjudas i fastigheten Radhusvägen 4, nuvarande trygghetsboende i Länghem
I det följande beskrivs tre alternativ till de lokal- och verksamhetsmässiga förändringar som
behöver ske för att kunna erbjuda vård- och omsorgsboende i fastigheten Radhusvägen 4,
nuvarande trygghetsboende i Länghem. För vartdera alternativen görs en konsekvensbeskrivning samt bedömning av tillkommande kostnader för personalbemanning jämfört med prognostiserad kostnad 2015 samt för ombyggnad.
Med vård- och omsorgsboende avses i det följande en mindre grupp lägenheter (8-10) grupperade kring gemensamma utrymmen för gemenskap och måltider. Köksfunktionen innebär ett
tillredningskök som serverar frukost, kaffe, mellanmål och kvälls/nattmål samt lunch/middag
som tillagas centralt. Två eller fler boendegrupper delar lokaler för administrativ personal,
sköterskeexpedition med utrymme för dokumentation, läkemedelsrum, rehabilitering/fysioterapi, tvätt, sköljrum, personalutrymme mm. De krav som en sådan verksamhet ställer följer bl.a. av Hälso- och sjukvårdslagen, Plan och bygglagen, Boverkets byggregler och
Arbetsmiljöverkets föreskrifter.
I det följande beskrivs översiktligt den utformning av respektive boendegrupps gemensamma
utrymmen, personalbemanning osv som följer de krav som uppställts i samband ombyggnaden av Gudarpsgården. Priset per kvadratmeter för ombyggnad av Gudarpsgården (6.000)
kr/kvm) har använts som utgångspunkt för beräkning av investeringskostnad för ombyggnad
av Solgärdet och för Lejonbacken uppräknat till 12.000 kr/kvm (äldre byggnad som inte är
jämförbar med Gudarpsgården). Alternativen berör inte lokalbehov eller placering av lokaler
för personal, sjuksköterskor, läkemedel, sköljrum, administration eller kostnad för ombyggnad i dessa delar och inte heller i övrigt eftersatta underhållsbehov som ytskikt, kök, ljussättning, utemiljö, köksutrustning och inventarier till gemensamma utrymmen m.m.
Samtliga alternativ innebär tillkommande kostnader för personalbemanning räknat på 0,6 per
boende dagtid (0,75 i demensboende) samt kostnad för nattpersonal, hälso- och sjukvårdspersonal samt administration. Ev. minskade hyresintäkter, ökade vårdavgifter, förändring av
driftskostnader i övrigt, eftersatta underhållsbehov berörs inte här.
Exakt hur många platser/lägenheter som kvarstår efter en ombyggnad beror på placering av
gemensamma funktioner. Antalet som här anges utgör i detta sammanhang enbart underlag
för beräkning av investeringskostnader och tillkommande personalkostnader.
17
Alternativ 1. Hela fastigheten omvandlas genom ombyggnad till tre boendeenheter
Fastigheten Radhusvägen 4 byggs om till tre mindre boendeenheter:
•
I vänstra delen av fastigheten sett från Radhusvägen (f d Solgärdet) inrättas två boendeenheter för personer med en demenssjukdom med utrymme för gemenskap (vardagsrum),
matservering samt kök - se pilar i bil. 1. Till resp. boendeenhet ska också finnas utrymme
för förråd, tvätt osv. Efter ombyggnad beräknas i detta exempel antalet lägenheter kunna
uppgå till 2x8. För inriktning mot personer med en demenssjukdom behöver de privata lägenheterna utrustas med låsanordning för att förhindra/skjuta upp den boende lämnar bostaden utan tillsyn.
•
I högra delen av fastigheten (f d Lejonbacken) inrättas en större boendeenhet med gemensamma utrymmen för gemenskap, måltider samt kök i mitten av huskroppen - se pil i bil.
2. Utformning av denna del av ett tänkt vård- och omsorgsboende är svår att bedöma med
tanke på långa korridorer och därför mindre lämpad som boende för personer med en demenssjukdom. Efter ombyggnad skulle antalet platser kunna uppgå till ca 12-14 (antalet
utgör underlag i detta exempel för tillkommande kostnader).
Merparten av de boende (27) har flyttat in på Radhusvägen sedan omvandlingen 2013. De bor
med ett hyreskontrakt, har hemtjänstinsatser i varierande omfattning enligt individuellt fattade
beslut och erbjuds möjligheter till gemenskap och en mängd aktiviteter samt lunchservering i
restaurangen som också är öppen för externa gäster. Majoriteten av de boende har i dagsläget
inte behov av sådan omvårdnad som ett dygnet runt bemannat vård- och omsorgsboende innebär. I samband med en ev. beslut om ombyggnad bör hyreskontrakten sägas upp och samtliga hyresgäster erbjudas annat boende i kommunen, alt ges möjlighet att ansöka om ett vårdoch omsorgsboende. Även med tanke på själva byggprocessen blir det sannolikt
svårt/omöjligt att bo kvar. Den personal som i dag utför hemtjänstinsatser är knutna till de
boende och inte till fastigheten. Inför en ombyggnad och utflyttning av nuvarande hyresgäster
påverkas arbetssituationen genom att insatserna kommer att ges i ett geografiskt mer utspritt
område.
Radhusvägen har byggt upp en omfattande verksamhet för social gemenskap med en mängd
aktiviteter och utgör också mötesplats för föreningar vilket med stor sannolikhet kommer att
påverkas vid en ombyggnation och ev ändrad inriktning från ett trygghetsboende till ett vårdoch omsorgsboende. Vissa delar av dagens gemensamma funktioner som kök/restaurang och
aktiviteter kan ha svårt att bedriva verksamhet under en ombyggnation beroende på hur en
sådan utformas. Efter en ombyggnad kan det vara både attraktivt och lämpligt att Länghems
utåtriktade verksamhet finns kvar som en resurs för det nya vård- och omsorgsboendet och för
Länghems invånare. Alternativt kan det uppfattas som mindre attraktivt för äldre personer att
besöka en verksamhet som ligger i nära anslutning till ett vård- och omsorgsboende.
18
Kök/restaurang kan även fortsättningsvis tillaga lunch men servering i restaurangdelen kommer inte att innefatta vård- och omsorgsboendet.
Tillkommande kostnader för ombyggnad och bemanning
En ombyggnad enligt alt. 1 innefattar tillskapande av en gemensam lokal för vardera två boendegrupper med mottagningskök och utrymmen för gemenskap i anslutning till boendeenheterna på Solgärdet samt en sådan funktion på Lejonbacken.
Investeringskostnad
Solgärdet:
300 kvm byggs om till en
kostnad av 6 000 kr/kvm
Lejonbacken:
SUMMA
1 800 tkr
4 800 tkr
6 600 tkr
Tillkommande kostnad för personalbemanning
Personalbemanning
Personal 2x8 lgh (demensboende)
Kostnad
8 720 tkr
Personal 14 lgh (vård- och omsorgsboende
6 840 tkr
HSL+ adm. personal:
Sjuksköterska 100 %
Fysioter. + arbetster. vardera 50 %
Områdeschef 100 %
Assistent 50 %
SUMMA personalkostnad
Budgeterad kostnad hemtjänst 2015 för
25 boende = 220 000 kr i genomsnitt
Differens/tillkommande personalkostnad per år (2015 utgör beräkningsår)
2 350 tkr
17 910 tkr
5 500 tkr
12 410 tkr
Alternativ 2
a) f d Solgärdet omvandlas genom ombyggnad till två boendeenheter för
demensboende
19
Ca hälften av verksamheten/fastigheten omvandlas till vård- och omsorgsboende. I alt. 2 a)
inrättas två mindre boendeenheter om 8 lägenheter med varsitt utrymme för gemenskap (vardagsrum), matservering samt tillredningskök för personer med en demenssjukdom (vänstra
delen sett från Radhusvägen - f d Solgärdet. Till resp. boendeenhet ska också finnas utrymme
för förråd, tvätt osv. Enheterna avgränsas från varandra (se markering i bil. 1) och genom sin
småskalighet lämpade som gruppbostad för personer med en demenssjukdom. F d Solgärdet
omvandlas från 20 trygghetsbostäder till 2x8 gruppboenden för demenssjuka. I a) alternativet
bibehålls f d Lejonbacken som trygghetsboende. De privata lägenheterna utrustas med låsanordning för att förhindra/skjuta upp den boende lämnar bostaden utan tillsyn.
De 20 hyresgästerna erbjuds annat boende i kommunen, alt plats i vård- och omsorgsboende
om de vill ansöka om sådan vårdform. Hyresgäster i f d Lejonbacken påverkas sannolikt av en
stor ombyggnadsprocess och kan ev behöva erbjudas annat boende. Flertalet har flyttat till en
hyreslägenhet med komplement av en aktiv social verksamhet - det finns en risk att lägenheterna framöver mister en del av sin attraktion om man uppfattar det negativt att bo i nära anslutning till en vårdverksamhet.
Samma resonemang kan föras som i alt. 1 när det gäller konsekvenser för den sociala funktionen på Radhusvägen. Möjligheten att bedriva verksamhet beror på vilka gemensamma lokaler
som måste tas i anspråk, själva ombyggnadsprocessen osv. Efter en ombyggnad kan fortsatt
social verksamhet tillföra kvalitéer både till trygghetsboendet och vård- och omsorgsboendet
men kräver diskussion och översyn av lokalbehov. En sådan diskussion behöver också föras
avseende restaurangverksamheten.
Efter en ombyggnad till två avgränsade och renodlade boendeenheter för personer med en
demenssjukdom på Solgärdet och fortsatt trygghetsboende på Lejonbacken kommer skillnaden att vara tydligare än under åren med "delad" verksamhet 2009-2013. De negativa erfarenheterna talar dock inte för en lösning med två skilda verksamheter. Samma förbehåll gäller
alt. 2b) och i mindre grad alt. 3.
Tillkommande kostnad för ombyggnad och bemanning
Investeringskostnad
1 800 tkr
20
Personalbemanning
Kostnad
8 720 tkr
HSL+ adm. personal:
Områdeschef 100 %
Assistent 50 %
16 boende på Solgärdet = 220 000 kr i
genomsnitt
(9 av 25 personer med hemtjänst antas
på på Lejonbacken)
2 350 tkr
11 070 tkr
3 520 tkr
7 550 tkr
b) f d Lejonbacken omvandlas till ett vård- och omsorgsboende med 14 lägenheter
I alt 2b) byggs den högra delen av fastigheten (f d Lejonbacken, det ursprungliga ålderdomshemmet från 1965) om till ett vård- och omsorgsboende med en centralt placerat utrymme för
gemenskap (vardagsrum), matservering samt tillredningskök. Med en större utbyggnad kring
mötespunkten mellan korridorerna i mitten av fastigheten kommer sannolikt inte 14 lägenheter att kvarstå (ev blir några mindre till ytan) - 14 utgör dock underlag för denna beräkning. I
b) alternativet bibehålls Solgärdet som trygghetsboende.
De 14 hyresgästerna i f d Lejonbacken erbjuds annat boende i kommunen, alt plats i vård- och
omsorgsboende om de ansöker om sådan vårdform. Hyresgäster i f d Solgärdet påverkas delvis av en stor ombyggnadsprocess och kanske inte heller ser fram mot att deras boendemiljö
blir en del av en vårdverksamhet. Konsekvenser i övrigt när det gäller social verksamhet - se
ovan.
Investeringskostnad
4 800 tkr
21
Personalbemanning
Personal 14 lgh (vård- och omsorgsboende
Kostnad
6 840 tkr
HSL+ adm. personal:
Områdeschef 100 %
Assistent 50 %
genomsnitt
(16 av 25 personer med hemtjänst antas
bo på Solgärdet)
2 350 tkr
9 190 tkr
1 980 tkr
7 210 tkr
Alternativ 3. En mindre del av f d Solgärdet omvandlas genom ombyggnad
till gruppbostad för personer med demenssjukdom
Den del av byggnaden som ligger i anslutning till entrén och distriktssköterskemottagningen
(högra) byggs om till ett vård- och omsorgsboende med 8 lägenheter och gemensamma utrymmen för gemenskap (vardagsrum), matservering och tillredningskök. Övriga 12 lägenheter
utgör även fortsättningsvis ett trygghetsboende. För inriktning mot personer med en demenssjukdom behöver de privata lägenheterna utrustas med låsanordning för att förhindra/skjuta
upp den boende lämnar bostaden utan tillsyn.
Ombyggnad av en mindre del av fastigheten till en boendeenhet för personer med en demenssjukdom innebär mindre påfrestningar för hyresgäster och boendemiljö i övrigt. Berörda hyresgäster erbjuds annat boende i kommunen alt. i trygghetsboendet eller i ett vård- och omsorgsboende. Ur integritetssynpunkt kan dock lämpligheten av en insprängd verksamhet för
personer med en demenssjukdom diskuteras.
Investeringskostnad
900 tkr
22
Personalbemanning
(2 personal natt)
HSL+ adm. personal:
Områdeschef 100 %
(räknat lägre än i övriga alt.)
genomsnitt
Kostnad
5 574 tkr
4 784 tkr
1 190 tkr
6 764 tkr
1 980 tkr
Sammanfattning av kostnader vid olika alternativ till ombyggnad av Radhusvägen 4 till
demensboende resp särskilt boende
Alternativ Verksamhet, Investeringskostnad Differens till
antal lgh
nuv. personalkostnad
1
2a
2b
3
2x8 demensb.
1x14 vård- och
omsorgsb.
2x8 demensb.
6 600 tkr
12 410 tkr
1 800 tkr
7 550 tkr
1x14 vård- och
omsorgsb.
1x8 demensb.
4 800 tkr
7 210 tkr
900 tkr
4 784 tkr
Slutord
Mitt uppdrag har varit att belysa verksamhetsmässiga och ekonomiska konsekvenser om
trygghetsboendet på Radhusvägen i Länghem åter skulle skapas om till ett vård- och omsorgsboende. Tillkommande kostnader för investering i ombyggnation och ökad personalbemanning blir mycket omfattande i alt. 1 - en total omvandling till vård- och omsorgsboende
och mer blygsam vid inrättande av ett mindre demensboende. Verksamhetsmässiga konsekvenser för nuvarande hyresgäster blir också mer eller mindre påtagliga beroende på ombyggnationens omfattning. När det gäller byggnadsteknisk lämplighet/möjlighet att bygga om
och inrätta vård- och omsorgsboende i fastigheten krävs ytterligare expertis för en slutlig be-
23
dömning. Detta gäller också bedömning av faktisk kostnad för ombyggnad - min analys ska
ses som ett räkneexempel.
Det finns inga faktorer i Tranemo eller i omvärlden som talar för behov att i dagsläget bygga
ut mer platser för vård- och omsorgsboende, snarare behöver utvecklingen av tillgängligt boende för äldre - seniorboende och trygghetsboende som befolkningen efterfrågar - liksom resurser för hemtjänst och hemsjukvård förstärkas för att möta framtidens krav.
Radhusvägen 4 erbjuder stora och välanpassade privata bostäder grupperade i anslutning till
omfattande gemensamma utrymmen med möjlighet till social gemenskap och aktiviteter som
har utvecklats mycket positivt sedan omvandlingen till trygghetsboende. Verksamheten vänder sig i dag till den äldre befolkningen i Länghem och skulle kunna få en ännu mer bred publik och bidra till möten över generationsgränserna. En öppen förskola/förskoleavdelning,
matlagningskurser i större skala än i dag, öppna föreläsningar, fredagspub, mogen dans, mötesplats för ideella föreningar och intresseorganisationer, gourmetkrog, galleri osv. Kanske se
möjligheten att erbjuda andra grupper en bostad; ensamkommande flyktingbarn, kollektivboende över generationsgränser - kort sagt se Radhusvägens potential som ett vidöppet allaktivitetshus för Länghem och inte ett kategoriboende för äldre.
Nuvarande utformning/utsmyckning av gemensamma utrymmen ger intryck av en förgången
tid som knappast känns aktuell för en nybliven 70-åring som flyttar in i trygghetsboendet i
dag. Restaurang/matsal skulle kunna erbjuda servering i andra former; t.ex. som buffé och
med fler maträtter för en yngre publik. Enhetlig färgsättning i korridorerna, bättre belysning
med modern armatur, upplysta och bekväma sittgrupper, konstnärlig utsmyckning m.m. skulle
sannolikt bidra till ett mer attraktivt och välkomnande boende och verksamhet - kanske intressant att utlysa tävling för inrednings- och trädgårdsarkitekter och släppa lös traktens konstnärer.
24
Bil. 1
Radhusvägen 4, f d Solgärdet
Alt. 1, 2 a) och 3
Två resp en enhet för demensboende med vardera ca 8 boende, avgränsning mellan enheterna
vid markerat streck samt placering av gemensamma utrymmen för vardagsrum, matservering
och kök vid pilarna.
25
Bil. 2
Radhusvägen 4, f d Lejonbacken
Alt. 1 och 2b)
En boendeenhet med ca 14 boende, placering av gemensamma utrymmen för vardagsrum,
matservering och kök vid pilen.

Kallelse/underrättelse Kommunstyrelsen Föredragningslista

Transcription

Similar documents

Tranemo - Västtrafik

Arbetsledare - Grönyteskötsel

och omsorgsboende.

Bronsspringaren

Ifö Sign

ATT BYGGA AVLOPPSANLÄGGNING MED

LRF Flen - Vattenmyndigheterna