Årsredovisning 2014

Transcription

Årsredovisning 2014

SUNDSVALLS KOMMUN
Årsredovisning
2014
Innehåll
Kommunstyrelsens ordförande ........................................................................................................................
Kommunens organisation .......................................................................................................................................
Kommunens ekonomi ................................................................................................................................................
Fem år i sammandrag ................................................................................................................................................
4
6
8
9
Sundsvalls kommuns årsredovisning 2014 • Sundsvalls kommun, koncernstaben, ekonomistyrning, 2015
Produktion: Addera Kontorsservice, februari 2015 • Omslagsbild: Sundsvallsbron, foto: Torbjörn Bergkvist
Förvaltningsberättelse ............................................................................................................................. 10
Samhällsekonomins utveckling ........................................................................................................................ 11
Uppföljning av kommunfullmäktiges mål ............................................................................................... 13
Finansiella mål ................................................................................................................................................................ 20
Finansiell struktur ......................................................................................................................................................... 24
Finansiell analys kommunen ............................................................................................................................. 28
Finansiell analys koncernen ............................................................................................................................... 37
Driftredovisning ............................................................................................................................................................. 40
Investeringsredovisning ......................................................................................................................................... 42
Exploateringsredovisning ..................................................................................................................................... 43
Medarbetare .................................................................................................................................................................... 44
Koncernens miljöarbete ......................................................................................................................................... 48
Hållbarhetsrapport RIKARE ................................................................................................................................. 49
Nämnder, bolag och kommunalförbund .................................................................................... 50
Kommunstyrelse ........................................................................................................................................................... 51
Barn- och utbildningsnämnd ............................................................................................................................. 53
Socialnämnd .................................................................................................................................................................... 55
Kultur- och fritidsnämnd ....................................................................................................................................... 59
Nämnd för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration ............................................... 60
Stadsbyggnadsnämnd ........................................................................................................................................... 62
Miljönämnd ....................................................................................................................................................................... 64
Lantmäterinämnd ........................................................................................................................................................ 64
Överförmyndarnämnd Mitt ................................................................................................................................. 65
Kommunrevision .......................................................................................................................................................... 66
Valnämnd ........................................................................................................................................................................... 66
Stadsbacken AB ........................................................................................................................................................... 68
Sundsvall Logistikpark AB ................................................................................................................................... 69
Mitthem AB ....................................................................................................................................................................... 69
Sundsvall Vatten AB ................................................................................................................................................. 69
Sundsvall Energi AB .................................................................................................................................................. 70
Reko Sundsvall AB ..................................................................................................................................................... 70
Korsta Oljelager AB ..................................................................................................................................................... 71
Sundsvall Elnät AB ...................................................................................................................................................... 71
ServaNet AB ..................................................................................................................................................................... 71
SKIFU AB ............................................................................................................................................................................ 72
Sundsvalls Hamn AB ................................................................................................................................................ 72
Sundsvall Oljehamn AB .......................................................................................................................................... 73
Näringslivsbolaget i Sundsvall AB ................................................................................................................ 73
Midlanda Fastigheter AB ....................................................................................................................................... 73
Midlanda Flygplats AB ............................................................................................................................................ 74
Norra Kajen Exploatering AB ............................................................................................................................. 74
Medelpads Räddningstjänstförbund .......................................................................................................... 75
Kommungaranti Skandinavien Försäkrings AB .................................................................................. 76
Svenska Kommun Försäkrings AB ............................................................................................................... 76
Scenkonst Västernorrland AB .......................................................................................................................... 76
Räkenskaper .................................................................................................................................................. 77
Resultaträkning .............................................................................................................................................................. 78
Kassaflödesanalys ...................................................................................................................................................... 79
Balansräkning ................................................................................................................................................................. 80
Noter ....................................................................................................................................................................................... 82
Redovisning av uppdrag i MRP ....................................................................................................................... 97
Revisionsberättelse .................................................................................................................................................... 98
Redovisningsprinciper ............................................................................................................................................. 99
Ekonomiska begrepp ............................................................................................................................................. 102
Förklaringar och förkortningar ........................................................................................................................ 104
nar
e
r
ö
f
m
o
s
t
e
d
r
e
k
ö
.
r
e
j
l
i
– Vi s
k
s
om
s
t
e
d
n
ä
snarare
Peder Björk (S)
Kommunstyrelsens ordförande
4
ÅRSREDOVISNING 2014
Ett annorlunda år
Varje dag, året om, levererar kommunens medarbetare välfärd i olika former till oss Sundsvallsbor.
En stor eloge till alla medarbetare som även under 2014 gjorde det möjligt. Personalen är kommunens
största tillgång och på olika sätt ska vi visa den uppskattning som de förtjänar.
När nu år 2014 summeras kan det konstateras att det blev ett ekonomiskt tufft år. Därför kräver de
kommande åren en kraftsamling så att kommunen visar bättre ekonomiska resultat. Det är nödvändigt
för att kunna fortsätta erbjuda en välfärd av hög kvalité, goda arbetsvillkor för alla kommunens
anställda och för att ekonomiskt klara av de stora investeringar Sundsvalls kommun står inför.
Men 2014 var också ett speciellt år på ett annat sätt. För en politiskt styrd organisation som Sundsvalls
kommun så märktes det att det var valår. Valresultatet medförde att en borgerlig koalition lämnade över
till en kommunledning i majoritet bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet.
I utformningen av en gemensam politik i Sundsvall har vi i den politiska kommunledningen haft en
viktig utgångspunkt: vi söker det som förenar snarare än det som skiljer. Vår förhoppning är att det
även ska prägla kommunens arbete de kommande åren i en strävan efter att göra det goda livet möjligt i
en anda av öppenhet, mod och helhetssyn.
I en ny Mål och resursplan har kommunfullmäktige beslutat om den politiska inriktningen för de
närmaste två åren. Med utgångspunkt från Sundsvalls kommuns Hållbara tillväxstrategi och det
kommande nya landsbygdsprogrammet ska kommunen kraftsamla inom följande tre områden:
• jobb och arbetsliv
• en likvärdig skola för alla
• sociala framtidsinvesteringar
För att lyckas med denna kraftsamling ska varje nämnd och helägt kommunalt bolag årligen fastställa
mål och handlingsplaner inom de ovan uppräknade tre prioriterade områdena. Därigenom kan vi mer
effektivt använda de stora resurser som hela kommunkoncernen förfogar över.
Den viktigaste resursen är organisationens kompetenta och engagerade personal. Därför behövs att
politiken tar ett större ansvar för att jobba för en god arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Då skapas
också bättre förutsättningar för personalen att lyckas. För om vi alla hjälps åt kommer vi tillsammans
kunna göra en stor skillnad för oss sundsvallsbor och stärka Sundsvall till att bli en ännu bättre
kommun att leva och verka i.
Peder Björk
5
Kommunens organisation
KOMMUNFULLMÄKTIGE
KOMMUNREVISION
Nämnder & förvaltningar
KOMMUNSTYRELSE
Koncernstaben
Service och teknik
BARN- OCH
UTBILDNINGSNÄMND
Barn och utbildning
Bolag & kommunalförbund
STADSBACKEN AB
SUNDSVALL ENERGI AB
Sundsvall Elnät AB
ServaNet AB (69,5%)
Reko Sundsvall AB
Korsta Oljelager AB (75%)
Efokus AB (50%)
MITTHEM AB
SOCIALNÄMND
Socialtjänsten
SUNDSVALL VATTEN AB
MittSverige Vatten AB (80%)
KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND
Kultur & Fritid
SKIFU AB***
NÄRINGSLIVSBOLAGET I
SUNDSVALL AB
SUNDSVALL OLJEHAMN AB
SUNDSVALL LOGISTIKPARK AB
NAVI*
FAVI**
SUNDSVALLS HAMN AB (85%)
STADSBYGGNADSNÄMND
Stadsbyggnadskontoret
MILJÖNÄMND
Miljökontoret
LANTMÄTERINÄMND
Lantmäterikontoret
PATIENTNÄMND
ÖVERFÖRMYNDARNÄMND MITT
Överförmyndarkontoret
VALNÄMND
MIDLANDA FASTIGHETER AB (84%)
Midlanda Flygplats AB (84%)
NORRA KAJEN EXPLOATERING AB
Norra Kajen Entreprenad AB
Norra Kajen Holding AB
- Norra Kajen Kvarter 3 AB
Norra Kajen Utveckling AB
SCENKONST
VÄSTERNORRLAND AB (40%)
SVENSKA KOMMUN
FÖRSÄKRINGS AB (26,9%)
* Nämnd för arbetsmarknad,
vuxenutbildning och integration
** Förvaltningen för arbetsmarknad,
*** Sundsvalls kommuns Industrifastighetsutveckling AB
**** Ingår inte i den sammanställda
redovisningen
6
MEDELPADS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND (76,44%)
LILLHÄLLOM FASTIGHETSFÖRVALTNING AB ****
KOMMUNGARANTI SKANDINAVIEN
FÖRSÄKRINGS AB (50%) ****
Kommungaranti Reinsurance S.A
Kommunala uppdragsföretag
SAMÄGDA FÖRETAG UTAN
BETYDANDE INFLYTANDE
Kommunalförbundet
kollektivtrafikmyndigheten i
Västernorrlands län
- Kollektivtrafik
- Färdtjänst
KOMMUNALA ENTREPRENADER
Byberg & Nordin Busstrafik AB
- Skolskjuts
Drakstadens Omsorg AB
- Hemtjänst
HSB Omsorg AB
- Hemtjänst
Hudiksvalls ungdomshem
- Vård av barn och ungdom
Humlans HVB AB
- Vård av barn och ungdom
Mellannorrlands Hospice AB
- Vård i livets slutskede
MJK Trading
- Hemtjänst
Personalkooperativet Blå Draken
- Förskoleverksamhet
Personalkooperativet Optimus
Personalkooperativet Trädet
Taxi Sundsvall AB
- Skolskjuts
Västernorrland Utveckling &
Omvårdnad AB
- Boende SOL (psykiatri)
Övriga kommunala entreprenader
inom verksamheterna
- Skolskjutsar
- Förskola
- Pedagogisk omsorg
- Fritidsverksamhet
- Boende, omsorgen (LSS)
- Korttidsboende, barn och unga
- Missbruksvård
- Hemtjänst
- Matdistribution till
ordinärt boende
- Vuxenutbildning
- Kalkning av sjöar
- Liftkortsförsäljning
- Fritidsgårdsverksamhet
Foto: Bo Fernström
7
Kommunens ekonomi
10%
Varifrån kommer pengarna?
Kommunens omsättning var
cirka 6 miljarder kronor 2014.
Av dessa är 5,0 miljarder kronor
skatteinäkter och statsbidrag.
Resterande intäkter är främst
avgifter, bidrag och hyror.
4%
6%
3%
3%
Avgifter
Bidrag
Hyror
Övriga intäkter
73%
Skatteintäkter
Generella statsbidrag
Vad används pengarna till?
Av de 6 miljarderna går cirka 2,4 miljarder kronor till skola och förskola,
cirka 2,3 miljarder kronor till äldreomsorg och socialt stöd.
Till samhällsbyggnad, bland annat vägar och
kollektivtrafik går 0,6 miljarder kronor,
6%
0,4 miljarder kronor går till
7%
fritid och kultur medan
insatser för arbete och tillväxt,
till exempel arbetsmarknadsåtgärder
9%
kostar 0,3 miljarder kronor.
Utbildning
Vård och omsorg
Samhällsbyggnad
Fritid och kultur
Näringsliv och arbete
40%
38%
mnkr
160
Ekonomiskt resultat
Kommunen har de senaste fem
åren haft ett positivt resultat. Det
är viktigt att kommunen har ett
potitivt resultat och därmed en
ekonomi i balans exempelvis för
att ha större handlingsfrihet vid
oförutsedda händelser.
140
120
100
80
60
40
20
0
2010
8
2011
2012
2013
2014
Fem år i sammandrag
2014
2013
2012
2011
2010
Folkmängd 31/12
97 338
96 978
96 687
96 113
95 732
Total skattesats, %
33,28
33,28
33,28
33,28
33,28
- varav kommunal skattesats, %
22,59
22,29
22,29
22,29
22,29
Kommunen
Verksamhetens intäkter, mnkr
1 034,0
985,4
960,7
972,6
925,6
-5 805,0
-5 568,2
-5 327,4
-5 183,8
-4 949,6
-243,1
-215,9
-221,2
-208,3
-209,8
Nettokostnad, mnkr*
-5 014,1
-4 798,7
-4 587,9
-4 419,5
-4 233,8
Skatteintäkter, utjämning, generella stadsbidrag,
mnkr
5 022,2
4 819,5
4 664,0
4 557,9
4 413,9
9,0
-4,0
-3,8
7,4
3,4
Verksamhetens kostnader, mnkr
Avskrivningar, mnkr
Finansnetto, mnkr
Resultat efter finansnetto, mnkr*
17,1
32,1
72,3
134,5
183,5
Tillgångar, mnkr
9 872,4
9 230,3
8 982,7
8 976,4
8 452,7
Tillgångar per invånare, kr
101 424
95 180
92 905
93 394
88 295
Skulder, avsättningar, mnkr
7 299,4
6 674,4
6 527,6
6 631,0
6 241,9
Skulder, avsättningar per invånare, kr
74 990
68 823
67 513
68 992
65 202
Eget kapital, mnkr
2 573,0
2 555,9
2 455,1
2 345,3
2 210,8
Eget kapital per invånare, kr
26 434
26 355
25 392
24 401
23 094
Pensionsskuld, kommunen, mnkr**
2 730,8
2 868,5
2 695,6
2 632,6
2 399,0
Semesterlöneskuld och upplupna löner, kortfristig,
mnkr
201,8
200,0
208,4
202,7
202,4
Nettokostnadernas andel av skatteintäkter *, %
99,8
99,6
98,4
97
95,9
Soliditet, %
26,1
27,7
27,3
26,1
26,2
Soliditet inklusive pensionsåtaganden, %
0,9
-0,6
0,0
-1,1
0,1
Balanslikviditet, %
144
127
144
151
112
Genomsnittlig räntesats räntebärande tillgångar, %
2,5
3,0
3,4
3,8
3,9
Genomsnittlig räntesats räntebärande skulder, %
1,8
2,6
2,9
3,1
3,5
909,7
323,6
218,5
243,5
153
Nettoinvesteringar, mnkr
Nettoinvesteringarnas andel av avskrivningarna, %
374
150
99
117
73
6 889
6 862
6 758
6 977
6 899
2 531,7
2 404,3
2 328,5
2 283,2
2 193,8
-4 857,6
-4 531,3
-4 304,1
-4 169,1
-4 001,4
Resultat efter finansnetto, mnkr*
27,1
127,4
159,2
194,4
212,5
Soliditet, %
23,1
24,4
23,9
22,4
21,7
Antal tillsvidareanställda
Löner och ersättningar exklusive sociala avgifter,
mnkr
Koncernen
Nettokostnad, mnkr*
Soliditet inklusive pensionsåtaganden, %
Nettoinvesteringar, mnkr
0,0
-0,2
-0,3
-2,2
-1,6
959,1
942,3
680,4
737,4
685,2
194
211
152
170
163
Balanslikviditet, %
131
127
133
138
61
* exklusive jämförelsestörande poster
** exklusive avgiftsdel
9
10
förvaltningsberättelse
Foto: Bo Fernström
Förvaltningsberättelse
Samhällsekonomins utveckling
Svensk ekonomi har under 2014 utvecklats förhållandevis svagt. Det främsta skälet är
en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag svensk export.
Resultatnivån i kommunsektorn som helhet har utvecklats svagt under 2014.
Global ekonomi
Fortsatt svag tillväxt i omvärlden fördröjer återhämtningen. Samtidigt som tillväxten i USA och
Storbritannien ligger kring 3 procent är tillväxten i Euroländerna fortsatt mycket svag. I USA,
Storbritannien och Tyskland har arbetslösheten återgått till mer normala nivåer. Men i flera andra
länder verkar arbetslösheten ha fastnat på höga nivåer. Det ekonomiska läget i Europa har försvagats.
Både internationell och svensk ekonomi har uppenbara drag av otakt. Tillväxten har dämpats markant
sedan ett uppsving under andra halvåret 2013. Trots det fortsätter sysselsättning och arbetade timmar
öka i god takt. Även arbetskraften växer snabbt, vilket innebär att arbetslösheten envist ligger kvar på
cirka 8 procent. I denna spretiga bild klarar sig skatteunderlaget förvånansvärt bra, med reala ökningar
runt 2 procent i år och nästa år, främst tack vare den starka ökningen av antalet arbetade timmar.
Kommunernas ekonomi
Efter flera år med relativt goda resultat för kommunsektorn som helhet kommer resultatet för 2014 att
uppgå till 9 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,2 procent av skatter och generella statsbidrag.
År 2015 väntas resultaten försämras ytterligare något, till 5 miljarder, trots skattehöjningar på i
genomsnitt 14 öre. Det finns dock några osäkerheter när det gäller nästa år, bland annat kring detaljer i
statsbudgeten för 2015.
När det gäller åren därefter, 2016–2018, finns det såväl orostecken som ljusglimtar. Trots att den
internationella konjunkturen inte riktigt tagit fart ökar det reala skatteunderlaget i förhållandevis god
takt. Det finns goda exempel på lyckad samverkan mellan kommuner och landsting inom vård och
omsorg. Samtidigt finns ett tryck uppåt på kostnaderna, inom ett flertal områden och av ett flertal skäl.
Demografiska förändringar innebär ett tilltagande kostnadstryck uppåt på flera verksamheter, men även
ett behov av omvandling mellan olika verksamheter.
För att bibehålla ett resultat på 1 procent av skatter och generella statsbidrag behöver
kommunsektorn justera sitt skatteuttag åren 2016–2018, vilket resulterar i en höjd medelutdebitering
på sammanlagt 69 öre utöver de 14 redan beslutade för 2015. Ytterligare en förutsättning är att staten
skjuter till pengar i enlighet med en trendmässig framskrivning.
Skattesats
Den genomsnittliga skattesatsen i riket är 20,65 för 2014. Kommunens skattesats är 22,59 kronor,
knappt 2 kronor högre än riksgenomsnittet. Kommunen övertog hemsjukvården från Landstinget i
Västernorrland, och genomförde en skatteväxling på 30 öre från och med 2014.
Skatteutjämningssystemet har som syfte att jämna ut skillnader i förutsättningar mellan kommuner,
exempelvis för demografiska förutsättningar, inkomstskillnader och andra faktorer som orsakar högre/
lägre verksamhetskostnader och som vi inte kan påverka. Sundsvalls kommun har för 2014 en högre
skattesats än många andra kommuner. Det innebär i realiteten att vi har en högre ambition än många
andra kommuner vad gäller verksamhetens omfattning och måluppfyllelse. I dagsläget kan vi inte visa
att vi får bättre resultat tack vare den högre skattesatsen.
11
Befolknings- och sysselsättningsutveckling
I Sundsvall har befolkningen ökat årligen sedan 2001 och uppgick i december 2014 till 97 338, en
ökning med 360 personer jämfört med 2013. För att nå målet i kommunens hållbara tillväxtstrategi om
minst 100 000 invånare år 2021 så krävs att ökningstakten ligger fast i samma nivå.
Andelen arbetssökande i åldersgruppen 20-64 år uppgår i mars 2014 till 8 procent. Samma nivå
som 2013 och det överstiger rikets nivå som vid mättidpunkten i mars ligger på 7 procent. I Sundsvall
har andelen arbetsökande i åldersgruppen 20-24 år sjunkit från 17 procent till 14 procent mellan år
2013 och 2014. Dock fortfarande högre än riket som ligger på 10 procent.
Kommunens framtidsutsikter
Kommunen har en förhållandevis förutsägbar ekonomisk situation med en växande befolkning och
fortfarande relativt god skattebas. Skattekraften är något högre i Sundsvalls kommun än genomsnittet i
Sverige. De flesta befintliga och kommande behov och utmaningar i välfärden är kända, men det är inte
alltid som den ekonomiska konsekvensen finns medräknad i underlagen, eller att den kan beräknas.
Under den kommande planeringsperioden finns ett antal identifierade utmaningar att förhålla sig till.
• Den demografiska utvecklingen, ökande andel barn och ungdomar samt äldre som behöver
kommunala tjänster som skola och äldreomsorg.
• Den demografiska utvecklingen, minskande andel av befolkningen 20-65 år som genom skatter ska
betala för välfärden.
• Finansieringen av beslutade investeringar.
Foto: Jimmy Lilja
Kommunen behöver planera för en situation med mindre resurser och större åtaganden vilket innebär
att den totala kostnaden på sikt kommer att öka. Det är då viktigt att fortsätta att utveckla våra tjänster
för att leverera det vi ska, och samtidigt göra det kostnadseffektivt. Ibland kan det finnas helt nya sätt
att ta hand om frågor, och det kan behövas en hel del omvärldsbevakning för det. Om vi inte förändrar
vårt sätt att leverera tjänster finns det stor risk att kommunens resurser inte räcker till.
12
Uppföljning av kommunfullmäktiges mål
God ekonomisk hushållning
Kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning. Kommunen åstadkommer god ekonomisk
hushållning genom att bedriva en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet med en finansiering
som långsiktigt garanterar att verksamheten kan fungera utan skattehöjning. För att leda och styra
ekonomi och verksamhet i Sundsvalls kommun finns en ledningsprocess där Mål och resursplan,
redovisning, uppföljning och internkontroll samverkar på alla resultatnivåer.
Mål och resursplanen är grunden
Mål och resursplanen är kommunens budget och ligger till grund för det strategiska och konkreta
arbetet. Planen följs upp kontinuerligt via månadsuppföljning, delårsrapporter och i årsredovisningen.
I sin ledningsprocess använder Sundsvalls kommun en styrmodell vars viktiga utgångspunkt är att
konkretisera den politiska viljeinriktningen till tydliga och mätbara mål som kopplas samman med
resursfördelningen till nämnderna.
Processorienterad styrmodell
Styrmodellen är processorienterad och innehåller huvud- och stödprocesser. Processerna har alla det
övergripande syftet att säkerställa att verksamheterna når önskade resultat inom ramen för befintliga
resurser. Huvudprocesserna ska tillgodose medborgarnas centrala behov av utbildning, vård och
omsorg vid behov, skapa en effektiv och ändamålsenlig fysisk samhällsstruktur, ge en meningsfull
fritid och aktivt socialt liv samt ge goda förutsättningar för näringsliv och arbete.
För att huvudprocesserna ska nå bästa möjliga resultat behövs interna stödprocesser för ledning
och verksamhet. Huvud- och stödprocesserna kompletterar organisationsstrukturen genom att dela in
verksamheterna utifrån syfte istället för organisationstillhörighet. I Mål och resursplan för 2013-2014
med plan för 2015-2016 har endast mål satts för huvudprocesserna och inte för stödprocesserna.
Måluppfyllelse
För varje huvudprocess finns ett av kommunfullmäktige beslutat mål. På de närmast följande sidorna
redovisas en bedömning av måluppfyllelse för respektive process; näringsliv och arbete, utbildning,
samhällsbyggnad, fritid och kultur, vård och omsorg samt lednings- och verksamhetsstöd. Därefter
följer en redovisning av måluppfyllelsen för kommunens finansiella mål som är viktiga i bedömningen
av god ekonomisk hushållning.
Status för måluppfyllelse


Målet är uppnått

Målet är inte uppnått
Målet är delvis uppnåt

Målet kan inte bedömas
13
Mål
Sundsvallsborna ska ha jobb och det är
nolltolerans mot ungdomsarbetslöshet.
Utbildning till rätt kompetens och bra
grundförutsättningar för näringslivet leder
dit. Fler jobb är en förutsättning för att
skapa en hållbar tillväxt.
Näringsliv och arbete
För att det ska bli fler jobb i Sundsvall behöver företagsklimatet hela tiden utvecklas
och stimuleras till fler växande företag. Samtidigt behöver det finnas personer som
har den kunskap och utbildning som företagen och organisationer frågar efter.
Kommunens verksamhet inom området bedrivs ofta i samarbete med företag och andra
organisationer. Exempel är att hjälpa företag att utvecklas eller etablera sig i Sundsvall,
vuxenutbildning, ungdomspraktik och integration.
Bedömning av måluppfyllelse
Målet har delvis uppnåtts

NAVI, miljönämnden och kommunstyrelsen
hade fastställt totalt sju mål för 2014
som tillsammans bidrog till processens
måluppfyllelse. Av dessa mål bedöms sex mål
som delvis uppnådda och ett mål har nåtts.
Kommunstyrelsens mål ”Ett bra
näringslivsklimat” och ”Företagare har
uppfattningen att kommunens verksamheter
ger service av hög kvalitet” är delvis uppnådda
under 2014. Intresset för att etablera verksamhet
i Sundsvall och delta i Näringslivsbolagets
mötesplatser och aktiviteter är stigande.
Mätning av kommunens servicenivå gentemot
företagare genomfördes inte under 2014 utan
beräknas utföras under våren 2015.
Miljönämnden har antagit målet
”Miljökontorets Nöjd Kund Index enligt SKL:s
undersökning Insikt ska vid utgången av
mandatperioden vara högre än riksgenomsnittet
för miljönämndsverksamhet”. Målet som mättes
senast 2013 uppnåddes då. Nästa mätning blir
2015.
Miljönämnden har också ett mål som
innefattar utveckling av ”antalet e-tjänster”.
Målet var två e-tjänster men endast en
e-tjänst avseende e-registrering etablerades
under året. Detta berodde på att nämnden
beslutat att prioritera ner e-publicering av
livsmedelskontrollen för att göra en besparing
på en procent av nettobudget. Målet bedöms
därför vara delvis uppnått.
14
NAVI:s tre mål bedöms som delvis uppnådda
och innefattar ett bra stöd till personer utanför
arbetsmarknaden, anställningsbarheten hos
vuxenutbildningens deltagare samt nyanländas
etablering och möjlighet till egen försörjning.
Enligt arbetsförmedlingen är 6,6 procent av
ungdomarna arbetslösa i mer än sex månader.
Av de som deltagit i någon av FAVI:s insatser
är det en stor del som inte är beroende av
försörjningsstöd. Andelen beroende av
försörjningsstöd har minskat, till stor del
beroende på KomiJobb.
Yrkesutbildningarna har en relativt god
måluppfyllelse och där är det vårdutbildningarna
som drar upp medelvärdet. Övriga utbildningar
har mer varierad måluppfyllelse. En faktor som
har stor påverkan på resultaten är att näst intill
hälften av de som påbörjar en utbildning inte
blir godkända i de allmänna kurserna.
Bostadsanskaffning till nyanlända är ett
svårt uppdrag, då det inte finns tillräckligt
många lägenheter tillgängliga för målgruppen.
NAVI arbetar även med att utveckla insatser
för att nyanlända snabbt ska uppnå tillräcklig
språkkompetens.
Mot bakgrund av detta är bedömningen att
processmålet för näringsliv och arbete delvis är
uppnått för 2014.
Mål
Barn och ungdomar i Sundsvall ska i en
sammanhållen skola lägga grunden för ett
livslångt lärande.
Utbildning
Utbildning handlar om att tillgodose barns och ungdomars behov av lärande och utveckling,
från förskola till gymnasieskola. Skolans uppgift är att ge alla barn och ungdomar en
likvärdig utbildning oberoende av kön, geografisk hemvist eller sociala och ekonomiska
förhållanden. För att uppdraget ska kunna genomföras behövs en väl fungerande
samverkan med andra viktiga parter som föräldrar, myndigheter och organisationer.

Under 2014 har kommunfullmäktige fattat
beslut om att hela kommunkoncernen, alltså alla
kommunala verksamheter och alla kommunala
bolag, ska vara med och arbeta mot målet att vi
ska ha ”Sveriges bästa skola år 2021”. Samtliga
förvaltningar och bolag har fått beskriva hur just
de kan vara med och bidra, och nu pågår arbetet
med att ta tillvara de förslag som kommit in.
Barn- och utbildningsnämnden har
formulerat tio mål som ska medverka till att
processmålet nås. Ett mål bedöms ha uppnåtts
helt, och fem har nåtts delvis. Tre mål har inte
nåtts, och för ett av målen kan måluppfyllelsen
inte bedömas. Inga andra nämnder har satt mål
inom processen. Barn- och utbildningsnämnden
har tre nya mål för 2014 som handlar om
rektorers/förskolechefers pedagogiska uppdrag,
effektivt resursanvändande samt personalens
hälsa. De nya målen kompletterar de övriga på
ett bra sätt, inte minst eftersom det är väl belagt
att lärares och skolledares insatser är avgörande
för elevernas resultat.
Många av de resultat som nämnden redovisar
är mycket nära att nå den nivå man önskat.
Det finns en positiv utveckling inom många
områden, bland annat vad gäller måluppfyllelsen
i årskurs 6. Ett annat exempel är frågan om
”arbetet i skolan gör mig nyfiken så att jag får
lust att lära mer” där eleverna i årskurs 6-9
svarar mer positivt än den fastställda målnivån.
I Sveriges kommuner och landstings årliga
sammanställning Öppna Jämförelser för
grundskolan har Sundsvalls skolor klättrat
76 steg mot målet att bli Sveriges bästa skola.
Den sammanvägda bedömningen av
måluppfyllelsen blir ändå att processmålet
endast delvis uppfylls. Detta eftersom flera
indikatorer trots allt inte når den nivå man satt
upp. Det kvarstår också många utmaningar,
bland annat för gymnasieskolan där endast sju
av tio elever fullföljer sin utbildning. Detta är ett
resultat under riksgenomsnittet.
15
Mål
Bra boende och boendemiljöer för
Sundsvallsborna är en social rättighet.
Sundsvall blir attraktivt genom att vara en
klimatsmart och trygg kommun med god
infrastruktur för resor inom samt till och
från hela kommunen.
Samhällsbyggnad
Samhällsbyggnad omfattar de flesta politikområdena. Det handlar om att lyfta
perspektivet från detaljnivå till en övergripande nivå och att med god överblick och
framförhållning ordna ett gott samhälle för alla medborgare, oavsett var de bor.
Till samhällsbyggnad hör att utveckla hållbara transportsystem, planera attraktiva
bostadsområden och ge förutsättningar för människor att växa och öka sina kontaktytor
med varandra. En genomtänkt samhällsplanering ska skapa en långsiktigt hållbar miljö.

Stadsbyggnadsnämnden har fastställt tre mål
inom processen, miljönämnden har fastställt
tretton mål, lantmäterinämnden har fastställt
två mål, varav ett är likalydande med ett av
stadsbyggnadsnämndens mål. Av de 18 mål
som nämnderna antagit är det ett mål som inte
uppnås och sex mål som endast delvis uppnås.
Stadsbyggnadsnämnden bedömer att
målet ”Att aktivt följa och delta i arbetet
med översiktsplanen med målsättning att
översiktsplanen ska bli ett effektivt verktyg i
samhällsplaneringen och bidra till långsiktig
hållbar tillväxt”, delvis uppnås 2014.
Översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige
i maj 2014. Att verktyget blir effektivt får
man bedöma på sikt i det fortsatta arbetet med
utbyggnadsstrategier med mera.
Miljönämnden har målet ”Andelen återställda
kalkningsobjekt ska under mandatperioden öka
i jämförelse med 2010”. Målet har inte uppnåtts.
Trots riklig nederbörd under hösten 2014 har
de flesta objekt klarat kommunens pH-mål 6,0
under året. Det är framförallt två områden där
det är svårt att upprätthålla en god vattenkemi,
nämligen Torringsån och Bjässjöån.
Miljönämnden bedömer att fem av
nämndens mål delvis har uppnåtts under
16
2014. Det är målen ”Alla tillståndspliktiga
företag som miljönämnden har tillsyn på ska
ha genomfört energieffektiviseringsåtgärder
inom mandatperioden”, ”Alla fastighetsägare
som har kontaktats inom egenkontrollprojekten
2010-2012 ska inom mandatperioden ha ett
fungerande system för klagomålshantering”,
”Alla livsmedelsobjekt ska under 2014
kontrolleras utifrån planerad kontrolltid”,
”Kostnadstäckningsgraden för miljöskydd,
hälsoskydd och livsmedelskontroll ska ha
ökat vid utgången av mandatperioden”,
samt ”Kommunen ska vid utgången av
programperioden för Uthållig kommun
ha deltagit i programmet enligt
avsiktsförklaringen”.
Mot bakgrund av detta är bedömningen att
processmålet delvis har uppnåtts under 2014.
Mål
Sundsvallsborna ska erbjudas idrotts-,
fritids- och kulturutbud i en attraktiv och
trygg miljö. Föreningslivet utgör navet i
arbetet med ett mer hälsosamt Sundsvall
där ungdomar prioriteras.
Fritid och kultur
Fritid och kultur ger sundsvallsborna förutsättningar för en meningsfull fritid och ett aktivt
socialt liv. Verksamheter som bibliotek, museum, idrotts-och fritidsanläggningar, stöd till
föreningar, kulturskola samt aktiviteter för äldre och funktionshindrade bidrar till detta.

”I Sundsvall ska det finnas goda förutsättningar
för idrott och kultur på såväl professionell som
bred nivå”. Vid sidan av indikatorerna finns en
beskrivande analys av aktiviteter som gjorts
och kommer att göras, vilket visar på en positiv
utveckling emot det övergripande processmålet.
Miljönämnden har fastställt tre delmål inom
målområdet ”Stärka sundsvallsbornas intresse
för natur och friluftsliv”, som ska bidra till
att uppfylla det övergripande processmålet.
Samtliga delmål bedöms vara uppnådda.
Mot bakgrund av detta så är bedömningen att
processmålet delvis har uppnåtts.
Fotograf: Bo Fernström
Kultur- och fritidsnämnden har fastställt
sju delmål som tillsammans ska bidra till att
uppfylla det övergripande processmålet för
processen fritid och kultur. Verksamheten
följs upp med hjälp av indikatorer och
analys av aktiviteter som summeras upp i en
trafikljusmodell, det vill säga en prognos för
om målet kommer att uppnås under året (grön),
delvis uppnås (gul), eller inte alls uppnås (röd).
Med de indikatorer som används så finns
det svårigheter i att göra en bedömning. En del
indikatorer har ingen tydlig koppling till sitt
delmål och det är endast vissa som har årsvis
mätning. Vidare kan nämnas att Nordichallens
akuta stängning får anses ha försvårat
möjligheten att nå mål 2,
17
Mål
Sundsvallsborna ska känna sig trygga i att
de får det stöd som behövs, när det behövs
och utifrån behov. Riktig valfrihet innebär
inflytande över sin egen situation.
Vård och omsorg
Arbetet inom vård och omsorg handlar om att ge det stöd som människor av olika skäl
kan behöva i skilda livssituationer i sina dagliga liv. I processen arbetar man bland annat
med stöd till barn, familjer och vuxna, stöd till äldre genom äldreboende, hemtjänst och
anhörigstöd samt med omsorg till funktionshindrade. Stödet ska främja människors
ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och deras aktiva deltagande
i samhällslivet. Insatserna ska bygga på respekt för människors självbestämmande och
integritet.

Socialnämnden har fastställt sex mål inom
processen och överförmyndarnämnden Mitt
har fastställt två mål. Med hänsyn tagen till de
indikatorer som används i mätningen så uppnår
processen ett av de åtta målen. Övervägande
antal indikatorer uppnår ej önskade nivåer och
ytterligare ett antal är ännu ej bedömda.
Det enskilt största området inom processen är
äldreomsorgen. Inom äldreomsorgen redovisar
socialförvaltningen dels hemtjänsten och dels
särskilt boende. Inget av områdena som helheter
når den önskade nivån för 2014. När det
gäller hemtjänsten som helhet så är nöjdheten
91 procent vilket är detsamma som riket. På
motsvarande sätt uppnår särskilt boende en
nöjdhet om 79 procent vilket inte är i nivå med
rikets 84 procent. Positivt är att inflytandet inom
hemtjänsten har ökat under året.
För människor i särskilda livssituationer
ska bland annat lagstiftningen inom
socialtjänstlagen (SoL) och Lag om särskilt
stöd och service till funktionshindrade (LSS)
var en garanti för de enskilda. Förmågan att
verkställa beslut inom SoL- och LSS-området
har ökat under året jämfört med utfallet 2013.
För området individ- och familjeomsorg är
det en positiv utveckling att antal personer
som uppbär stödet längre än sex månader har
minskat jämfört med 2012 och ligger på samma
18
nivå som 2013. Antal personer som uppbär
försörjningsstöd har minskat jämfört med åren
2011-2013 och är på väg mot önskad nivå.
Inom stöd och omsorg har de flesta områdena
varit föremål för mätning och ett område
kommer att mätas under 2015. Dock framgår
inte vilka önskade nivåer som gäller för de flesta
områdena vilket omöjliggör någon bedömning
om måluppfyllelse. Frågan om socialtjänsten
leder och samordnar arbetet för ökad social
välfärd i Sundsvalls kommun – ett större ”vi” är
inte bedömd för 2014.
Överförmyndarnämnden Mitt når ett av sina
två mål. Den genomsnittliga handläggningstiden
på kontoret uppnår målnivån och antalet
ställföreträdare uppgår till 915 vilket innebär att
det är en bit kvar till de 1050 som var önskad
nivå för 2014. Beträffande de årsredovisningar
som gode männen lämnar in så är de inte
tillräckligt många som kommer i tid och heller
inte tillräckligt kompletta för att målen ska nås.
Den sammanvägda bedömningen är att
processmålet delvis uppnås. För att närma
sig graden uppfyllt återstår en del arbete. Det
gäller även att ta fram uppgifter om önskade
nivåer och att genomföra mätningar inom alla
områden.
Mål
Ledningsstöd
Något mål har inte antagits.
I MRP 2013-2014 med plan för 2015-2016 finns inget övergripande processmål för
processerna ledningsstöd och verksamhetsstöd.

Verksamhetsstöd
Mål
Något mål har inte antagits.
I MRP 2013-2014 med plan för 2015-2016 finns inget övergripande processmål för
processerna ledningsstöd och verksamhetsstöd.

19
Finansiella mål
Sundsvalls kommuns finansiella mål bygger på fyra aspekter som är viktiga i
bedömningen av god ekonomisk hushållning. Dessa är:
• det finansiella resultatet
• kapacitetsutvecklingen
• riskförhållanden
• kontrollen över den finansiella utvecklingen
Resultatperspektivet avser vilken balans kommunen har över sina intäkter och kostnader under året.
Kapacitetsperspektivet handlar om att ha en god kapacitet för att möta finansiella svårigheter på lång
sikt. Riskperspektivet handlar om att på kort sikt inte behöva vidta drastiska åtgärder för att möta
ekonomiska problem. Kontrollperspektivet avser vilken kontroll kommunen har över den ekonomiska
utvecklingen.
Mål
Årets resultat ska vara positivt. För att täcka
in viss egenfinansiering av investeringar,
värdesäkring av nettotillgångar samt
budgetmarginal ska resultatet uppgå till
minst 2 procent av skatteintäkter
och statsbidrag.
Det finansiella resultatet

Resultatet för 2014 uppgår till 0,3 procent av
skatteintäkter och statsbidrag vilket innebär att
målet inte uppnås. Det kan ses som oroande att
kommunen har så stora underskott inom delar
av verksamheten som gör att resultatnivån totalt
sett inte är högre. I jämförelse med fjolåret är
resultatnivån låg. En stor del av resultatet 2013
avsåg dock åretbetalning av premier från AFA
Försäkring vilket var en engångsintäkt. Någon
sådan inbetalning har inte tillfallit kommunen
under 2014.
Diagram: Årets resultat / Skatteintäkter och generella statsbidrag
3,5%
3,0%
2,5%
2,0%
1,5%
1,0%
0,5%
0,0%
2010
20
2011
2012
2013
2014
Det finansiella resultatet
Mål
Nettoinvesteringarna ska finansieras med
egna medel.

Nettoinvesteringarna uppgår till totalt
909,7 miljoner kronor för 2014. Då ingår
övertagandet av Sundsvall Arena AB:s
anläggningar med 474,2 miljoner kronor.
Av kommunens totala investeringar har
29 procent finansierats med egna
medel. Om Sundsvall Arenas
anläggningar exkluderas för att
möjliggöra jämförelsen med tidigare
år uppgår egenfinansieringsgraden
till cirka 63 procent. Målet att
egenfinansiera investeringarna uppnås
således inte. Orsaken till att målet inte
uppnås är att den investeringsbudget
som kommunfullmäktige har beslutat
om till viss del kräver lånefinansiering.
Utfallet i årets investeringsredovisning
visar på en avvikelse mot budget med
546,6 miljoner kronor vilket innebär att
546,6 miljoner kronor av investeringsbudgeten
inte är utnyttjad under året.
Diagram: Egenfinansiering av investeringar
200%
180%
160%
140%
120%
100%
80%
60%
40%
20%
0%
2010
Kapacitetsutvecklingen
2012
2013
2014
Mål
Det egna kapitalet (nettotillgångarna) ska
värdesäkras och växa i takt med inflationen
(konsumentprisindex KPI).

Målet är uppnått
2011
Egna kapitalet har ökat med knappa
1 procent. Kommunens resultat uppgår till
17,1 miljoner kronor. I december 2014 var
inflationen, mätt som den årliga förändringen i
konsumentprisindex (KPI), -0,3 procent.
Det innebär att målet är uppnått. Egna kapitalets
förändring är låg på grund av att resultatnivån
har försämrats sedan 2013. Resultatnivån skulle
behöva vara högre för att trygga långsiktig
stabilitet i kommunens ekonomi.
Diagram: Egna kapitalets ökning
7,0%
6,0%
5,0%
4,0%
Egna kapitalets
förändring
3,0%
Inflationstakten enligt KPI
KPI
2,0%
1,0%
0,0%
-1,0%
2010
2011
2012
2013
2014
21
Mål
Den kortfristiga betalningsberedskapen
ska motsvara minst 80 % av de skulder som
förfaller inom ett år.
Riskförhållanden

Målet är uppnått
Betalningsberedskapen uppgår till 93 procent
av de skulder som förfaller inom tolv månader,
vid årsskiftet 2014/2015, vilket innebär att målet
uppnås. Kommunen arbetar aktivt med att tillse
att betalningsberedskapen är god genom god
framförhållning och aktiv likviditetshantering.
Diagram: Betalningsberedskap
120%
100%
80%
60%
40%
20%
0%
2010
2011
2012
2013
2014
Kontrollen över den
finansiella utvecklingen
Mål
Prognossäkerheten och budgetföljsamheten
ska vara god, högst en procents avvikelse.

Verksamhetens nettokostnad exklusive
jämförelsestörande poster ska vara mellan
99 och 101 procent av budgeten för att målet
ska vara uppfyllt. Verksamhetens nettokostnad
exklusive jämförelsestörande poster överstiger
budgeten med drygt 1 procent 2014. Detta
medför att den totala budgetföljsamheten
inte kan anses som helt igenom god för
kommunen som helhet. Kommunen har
också stora budgetavvikelser inom flera
verksamhetsområden.
22
Enligt prognosen i delårsrapporten per
31 augusti hade budgetföljsamheten en negativ
avvikelse med 46,2 miljoner kronor, 1,1 procent.
Detta innebär att varken budgetföljsamheten
eller prognossäkerheten är helt tillfredsställande
och målet kan inte anses var uppnått för 2014.
Sammanfattande bedömning av god ekonomisk hushållning
Verksamhetsmålen
Samtliga verksamhetsmål har kunnat bedömas men inget av verksamhetsmålen är helt uppnått. Av
de fem verksamhetsmålen så bedöms att samtliga fem är delvis uppfyllda för 2014. Anledningen
till detta är till viss del att de övergripande målen är långsiktiga vilket medför att det är svårt att nå
måluppfyllelse på kort sikt. Det är också så att för flera av de övergripande målen har inte samtliga
indikatorer mätts alternativt att indikatorerna inte uppnår önskat utfall, vilket förklarar att bedömningen
av måluppfyllelsen endast kan bli delvis uppnått för målet i sin helhet. Positiva trender kan dock
utläsas för flera av indikatorerna inom respektive process. Därutöver tillkommer att inget övergripande
processmål har beslutats för lednings- och verksamhetsstöd.
De finansiella målen
Endast två av de finansiella målen uppnås 2014, målet om betalningsberedskapen och målet om det
egna kapitalets värdesäkring. Målen för det finansiella resultatet och kontrollen över den finansiella
utvecklingen uppnås inte. Detta kan inte anses som en god nivå och är således inte ett godkänt resultat
för måluppfyllelse för kommunens ekonomiska stabilitet. Den totala resultatnivån och solititeten
behöver stärkas och åtgärder för att komma tillrätta med negativa budgetavvikelser i verksamheten
behöver intensifieras.
God ekonomisk hushållning uppnås inte
Sammanfattningsvis redovisar kommunen ett positivt resultat för 2014 och balanskravsresultatet är
positivt men eftersom tre av de finansiella målen inte uppnås och inget av verksamhetsmålen uppnås
helt, är bedömningen att god ekonomisk hushållning inte uppnås som helhet. För ett godkänt resultat
bör fler mål vara helt uppfyllda.
23
Finansiell struktur
Sundsvalls kommun fungerar som internbank åt sina helägda bolag samt Midlanda
Fastigheter AB med dotterbolag och Medelpads Räddningstjänstförbund. Internbanken
tar emot inlåning från och lånar ut till koncernens bolag.
Genom att samla all finansiell verksamhet hos internbanken kan kommunkoncernen tillgodogöra sig
betydande stordriftsfördelar som i slutändan ger lägre finansiella kostnader för kommunen och bolagen.
Alla transaktioner med koncernbolagen görs på marknadsmässiga villkor. Kommunfullmäktige har
antagit en finanspolicy som styr internbankens verksamhet.
Finansiella tillgångar
De finansiella räntebärande tillgångarna har under 2014 minskat med 5 miljoner kronor. De bolag
som har ökat sin upplåning i takt med nyinvesteringar är SKIFU AB samt Mitthem AB. De bolag som
minskat sin upplåning är Sundsvall Energi AB med dotterbolag.
Kommunens finansiella räntebärande tillgångar uppgick den 31 december till 4 443 miljoner kronor,
varav 303 miljoner kronor utgjordes av likvida medel1. Kommunens resterande finansiella tillgångar
bestod i huvudsak av långfristiga lånefordringar på kommunens bolag.
Den genomsnittliga räntebindningen för kommunens finansiella tillgångar har under året pendlat
mellan 2,0 år och 2,3 år. Den 31 december 2014 uppgick den genomsnittliga räntebindningen till 2,2 år
(2,1 år 2013). Kommunens genomsnittliga ränta2 på räntebärande tillgångar uppgick den 31 december
till 2,52 procent (2,99 procent 2013).
Finansiella skulder
De finansiella räntebärande skulderna har under 2014 ökat med 612 miljoner kronor, vilket främst beror
på kommunens övertagande av Sundsvall Arena AB:s fastigheter och skulder, samt ökad vidareutlåning
till de kommunala bolagen. Kommunens finansiella räntebärande skulder (exklusive finansiell leasing
för avfallsförbränningsanläggningen i Korsta på 413 miljoner kronor) uppgick den
31 december till 5 522 miljoner kronor.
1) Mätt som kassa och banktillgodohavanden samt kortfristiga placeringar.
2) Exklusive banktillgodohavanden och lånefordran mot bolagen på centralkontot.
24
Nettolåneskuld
Kommunens nettolåneskuld vid utgången av 2014 var 1 079 miljoner kronor, vilket är en ökning med
617 miljoner kronor jämfört med årsskiftet 2013/2014. Ökningen består främst av kommunens
övertagande av Sundsvall Arena AB:s fastigheter och skulder. År 2009 visar ett trendbrott i diagrammet
och beror av att kommunen genererade ett nettoöverskott på 8 miljoner kronor3.
Diagram: Nettolåneskulden 2004-2014
200
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
-200
2004
0
-400
-600
-800
-1 000
-1 200
Finansiell nettolåneskuld (mnkr)
När kommunen är nettolåntagare är målsättningen att hålla likvida medel till ett minimum och i den mån
det är möjligt amortera av på lånen. Under 2015 har kommunen certifikat och obligationer som förfaller
på cirka 2 450 miljoner kronor.
Kreditavtal
För att klara av bolagens och kommunens nyupplåning via internbanken samt löpande refinansieringsbehov har kommunen slutit olika kreditavtal.
Upplåningsformernas ramar och utnyttjande 2014-12-31
Upplåning
Ramar beviljade
(mnkr)
Utnyttjat 2014-12-31
(mnkr)
Checkkredit
810
0
Kreditlöften
900
0
Kreditavtal
150
0
Mnkr
Certifikatprogram
2 000
1 299
Obligationsprogram (MTN)
5 000
4 075
Summa
8 860
5 374
Vid utgången av 2014 fanns 3,5 miljarder kronor i kvarvarande kreditutrymme (4,1 miljarder kronor
2013). Kommunens kortfristiga lånebehov säkerställs genom kommunens certifikatprogram på
2 miljarder kronor samt checkkredit, kreditlöften och kreditavtal på 1 860 miljoner kronor.
Kommunens långfristiga lånebehov tillgodoses med ett svenskt obligationsprogram4 på 5 mdkr.
Programmet möjliggör emissioner med löptider på lägst 1 år och högst 15 år. Emissionsinstitut är
Skandinaviska Enskilda Banken, Nordea, Swedbank, Svensk Exportkredit och Svenska Handelsbanken.
Outnyttjade delar av kapitalmarknadsprogrammen och olika kreditavtal utgör tillsammans en kraftig
buffert mot likviditetssvängningar.
3) Överskottet beror av att kommunen genererade ett positivt resultat 2009, kommunen erhöll ett statligt tillfälligt
konjunkturstöd för 2010 som betalades ut 2009, samt att icke räntebärande skulder (som exempelvis skuld till staten
på grund av för höga skatteinbetalningar) har ökat.
4) Medium Term Note (MTN).
25
Finansiering främst via kapitalmarknadsprogrammen
Kommunens största finansieringskällor utgörs av obligationsprogrammet och certifikatprogrammet.
Under 2014 har kommunens finansiering via svenska banker varit fortsatt låg och upplåning har främst
skett via emissioner av kommunens obligationer och certifikat.
Diagram: Lånens fördelning på upplåningsformer 2013-12-31 och 2014-12-31
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
31 december 2013
31 december 2014
MTN Obligationslån
Leasing
Svenska banker
Kommuncertifikat
Hög kreditvärdighet
Sundsvalls kommuns kreditvärdighet bedöms regelbundet av Standard & Poor's, som är ett av de
ledande internationella kreditbedömningsinstituten.
Under 2014 har Sundsvalls kommun fått fortsatt förtroende av Standard & Poor's och får behålla
det långsiktiga kreditvärdighets betyget5 AA+/Stabil. Betyget AA+ innebär ett mycket starkt mått på
finansiell säkerhet. Kommunens kortfristiga kreditvärdighet är A-1+ , vilket är bästa möjliga. A-1+
innebär en extremt hög kapacitet att möta sina finansiella åtaganden på kort sikt. Även den kortfristiga
kreditvärdigheten enligt den nordiska skalan, K-1, är bästa möjliga. De höga kreditbetygen ger
kommunen god tillgång till finansiering till bra pris.
Kreditvärdighetsbetygen återspeglar Sundsvalls kommuns välmående och dynamiska lokala
makroekonomiska struktur, positiva likviditetsposition och det svenska institutionella ramverket vilket
Standard & Poor´s bedömer vara förutsägbart och stöttande.
Finansiella riskerna under kontroll
Finanspolicyn begränsar finansieringsrisken och ränterisken genom att tillåten förfallostruktur och
räntebindningsprofil anges.
Finansieringsrisk
Med finansieringsrisk vid upplåning menas risken att kommunkoncernen vid varje tillfälle inte
kan erhålla likvida medel till finansiering samt att likvida medel inte kan lånas upp utan påtaglig
kostnadsökning.
Finansieringsrisken ökar om Sundsvalls kommuns kreditvärdighet försämras eller blir alltför
beroende av en finansieringskälla samt om hela eller en stor del av skuldportföljen förfaller vid ett eller
några enstaka tillfällen.
Även under 2014 har det varit betydelsefullt med en bra rating om AA+ för Sundsvalls kommuns
nyupplåning och vid omsättning av befintliga lån. Standard & Poor´s bedömning av Sundsvalls
kommuns ekonomi och återbetalningsförmåga skapar en större trygghet för investerare samt en fördel
mot andra låntagare/kommuner som inte har en rating.
Den 31 december 2014 uppgick den genomsnittliga kapitalbindningen för kommunens finansiella
räntebärande skulder6 till 1,7 år7 (1,8 år 2013).
5) Den långfristiga kreditvärdigheten bedöms på en skala från AAA till C, där AAA är högsta kreditvärdighet.
6) Exklusive leasingen för avfallsförbränningsanläggningen i Korsta.
7) Exklusive kreditavtal och lånelöften.
26
Ränterisk
Ränterisk är ett uttryck för det belopp med vilket kommunens resultat (räntenetto) förändras vid en viss
given förändring av marknadsräntan. Vid upplåning begränsas ränterisken genom att räntebindningen
ska vara fördelad inom ett antal årsintervall. En god spridning av lånen över tiden sker även inom varje
intervall. Diagrammet visar Sundsvalls kommuns låns räntebindning (orange staplar) i förhållande till
finanspolicyns begränsningar för räntebindning (röda streck). En avvikelse på 1 procent förekommer i
intervallet 1-2 år. Avvikelsen beror på att marknadsräntorna är på historiskt låga nivåer, vilket gör det
attraktivt att binda räntan på längre löptider. Den gröna stapeln visar andelen rörliga lån.
Diagram: Ränterisken i procent per löptidsintervall 2014-12-31
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
0-1 år
1-2 år
2-3 år
Fast ränta
3-5 år
5-20 år
Rörlig ränta
Max andel enligt finanspolicy
Min andel enligt finanspolicy
Sundsvalls kommuns lån
Andelen räntebärande skulder inklusive ränteswapar med räntebindningstid mindre än ett år uppgick
den 31 december 2014 till 28 procent, en minskning med 12 procent jämfört med årsskiftet 2013/2014.
Minskningen beror på att kommunen ingått ränteswapar på längre löptider.
Sundsvalls kommun har främst valt att finansiera sig via emissioner av obligationer och certifikat,
då dessa emissioner ger lägre räntenivåer än traditionella banklån. Räntebindningen har sedan
förändrats med hjälp av ränteswapar. Volymen ränteswapar8 per den 31 december 2014 var
4 600 miljoner kronor (3 975 miljoner kronor 2013).
Den genomsnittliga räntebindningstiden för kommunens finansiella skulder har under 2014 pendlat
mellan 2,7 år och 1,8 år. Den 31 december 2014 uppgick den genomsnittliga räntebindningstiden till
2,7 år (1,9 år 2013). Ökningen av räntebindning beror på att kommunen ökat andelen ränteswapar på
längre löptider.
Lägre upplåningsräntor
Sundsvalls kommuns genomsnittliga upplåningskostnad uppgick den 31 december 2014 till 1,83 procent
(2,57 procent 2013). Under 2014 har kommunen köpt ränteswapar då långa räntor varit nere på låga
nivåer, vilket bidragit till lägre genomsnittlig ränta under året.
Ingen valutarisk
Sundsvalls kommun har ingen valutarisk på de finansiella skulderna då alla lån är i svenska kronor.
8) Inklusive swapar i samband med leasingen för avfallsförbränningsanläggningen i Korsta.
27
Finansiell analys kommunen
Resultatet efter finansnetto uppgår 2014 till 17,1 miljoner kronor. Detta är en försämring
jämfört med 2013 med 83,7 miljoner kronor. Räknas de jämförelsestörande posterna
2013 bort, har årets resultat försämrats med 15 miljoner kronor. Årets nettonvesteringar
uppgår till 909,7 miljoner kronor. Soliditeten är lägre jämfört med tidigare år och uppgår
till 26,1 procent.
Nettokostnaderna ökar mer än skatteintäkterna
Nettokostnadsutveckling
Mnkr
2014
2013
2012
Nettokostnad
-5 014,1
-4 714,7
-4 550,4
Nettokostnad exklusive
jämförelsestörande poster
-5 014,1
-4 798,7
-4 587,9
4,5
4,6
3,8
Förändring exklusive jämförelsestörande poster, %
Verksamhetens nettokostnad exklusive jämförelsestörande kostnader uppgår till 5 014,1 miljoner
kronor 2014. Detta är en ökning med 4,5 procent i jämförelse med 2013. Under 2013 ökade
kostnaderna för köp av tjänst med 7,9 procent. Trenden håller i sig. Även under 2014 har kostnaderna
för köp av tjänst huvudverksamhet ökat, totalt med 10,1 procent under 2014. En orsak är att kommunen
köper fler tjänster istället för att använda egen personal inom exempelvis hemtjänst och skola.
Kostnadsökningen beror även på ökade volymer inom vissa verksamheter samt prisökningar.
Verksamhetens nettokostnad inklusive jämförelsestörande poster uppgår till 5 014,1 miljoner kronor
2014. I jämförelse med 2013 har kommunen under 2014 inte kunnat tillgodoräkna sig återbetalning
från arbetsmarknadsförsäkringen AFA, vilket var en bidragande orsak till det relativt goda resultatet
2013.
Skatte- och statsbidragsutvecklingen
Mnkr
Skatteintäkter och statsbidrag
Ökning
Ökning, %
2014
2013
2012
5 022,2
4 819,5
4 664,0
202,7
155,5
106,1
4,2
3,3
2,3
Kommunens verksamhet finansieras till största del av skatteintäkter och statsbidrag. Totala
skatteintäkter och statsbidrag uppgick till 5 022,2 miljoner kronor 2014. Det motsvarar en ökning med
4,2 procent. Ökningstakten för skatteintäkter och statsbidrag har varit lägre de senaste åren än vad som
var fallet under senare hälften av 00-talet. En tydlig trend är att skatteintäkterna inte ökar lika mycket
som nettokostnaderna har gjort de senaste åren. Skillnaden i ökningstakt har varit
1-1,5 procentenhet vilket visar att det finns ett behov av att minska kostnadsökningarna i kommunen
för att möta en lägre skatteunderlagsutveckling. Skatteunderlagets ökning har hållits tillbaka under ett
par år på grund av måttlig sysselsättningsutveckling och balansering av allmänna pensioner, men från
och med 2015 spår Sveriges kommuner och landsting (SKL) att skatteunderlaget beräknas skjuta fart.
Ökningstakten de närmaste åren beräknas uppgå till cirka 5 procent enligt SKL.
Enligt Rådet för kommunal redovisning (RKR), har preliminär avräkning för innevarande års
skatteintäkter bokförts enligt SKL:s skatteunderlagsprognos i december. Jämfört med SKL:s prognos i
oktober innebär slutavräkning 2014 en försämring med 78 kronor per invånare,
vilket för kommunen innebär cirka 7,5 miljoner kronor.
28
Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag
%
2014
2013
2012
Nettokostnaders andel av skatteintäkter exklusive
99,8
99,6
98,4
Nettokostnaders andel av skatteintäkter inklusive
99,8
97,8
97,6
Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag är ett överskådligt mått på kommunens
ekonomiska utveckling och balans mellan intäkter och kostnader. Uppgår nettokostnadernas andel till
högst 100 procent av skatteintäkter och statsbidrag har kommunen en positiv balans mellan kostnader
och intäkter.
Nyckeltalet uppgår i 2014 års bokslut till 99,8 procent vilket får anses som en bra nivå. Nyckeltalet
uppgick till 95,2 procent vid delårsbokslutet i augusti och har försämrats under senare delen av året.
Detta innebär att nettokostnaderna understiger skatteintäkter och statsbidrag med 0,2 procentenheter
och kommunens kostnader under året i stort har täckts av skatteintäkter och statsbidrag. Jämfört med
föregående år har nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag ökat med
0,2 procentenheter men ligger fortfarande under 100 procent vilket får anses som en långsiktigt god
nivå. Genomsnittet för Sveriges kommuner har de senaste fem åren pendlat mellan 97 och 99 procent
så även ur det perspektivet är nyckeltalet för kommunen godkänt.
Resultatet har försämrats
Årets resultat
Mnkr
2014
2013
2012
17,1
32,1
72,3
0,3 %
0,7 %
1,6 %
17,1
100,8
109,8
0,3 %
2,1 %
2,4 %
-51,8
-13,8
-2,0
Jämförelsestörande poster
0,0
68,7
37,5
Skatter och statsbidrag
-1,0
4,5
40,4
Finansnetto
26,7
28,1
-5,0
Planerat överskott
43,2
13,3
38,9
Exklusive jämförelsestörande poster
Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster
Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och
generella statsbidrag
Inklusive jämförelsestörande poster
Årets resultat inklusive jämförelsestörande poster
Fördelning
Verksamheterna
29
Diagram: Resultat åren 2010-2014, mnkr
160
140
120
100
80
60
40
20
0
2010
2011
2012
2013
2014
Årets resultat uppgår till 17,1 miljoner kronor och är i jämförelse med 2013 83,7 miljoner kronor
sämre. Den främsta orsaken till att kommunen har en lägre resultatnivå 2014 i jämförelse med
fjolåret är att en jämförelsestörande post på 68,7 miljoner kronor, bestående av återbetalning av
försäkringspremier från AFA (84,4 miljoner kronor) och sänkt diskonteringsränta för pensioner
(-15,3 miljoner kronor), ingick i resultatet 2013. Några återbetalningar från AFA:s försäkringspremier
har inte tillfallit kommunerna 2014. Räknas de jämförelsestörande posterna bort både 2014 och 2013
har resultatet försämrats med 15 miljoner kronor. Resultatet understiger det budgeterade resultatet med
26,1 miljoner kronor. Största negativa avvikelse är socialnämndens underskott som uppgår till 132
miljoner kronor. I resultatet ingår både positiva och negativa avvikelser i jämförelse mot budget.
Positiva avvikelser 2014
• Ett överskott på kommunens anslag för löneökningar, omställningskostnader med mera på
cirka 27 miljoner kronor.
• Överskott på centralt anslag för kompensation till nämnderna för ökade hyreskostnader på grund av
investeringar, 11,7 miljoner kronor. Då budgeterade investeringar inte genomförts i den omfattning
som planerats i Mål och resursplaner uppstår ett överskott som ackumuleras och överförs till
kommande år.
• Service- och teknikförvaltningens verksamheter redovisar överskott med totalt 12,5 miljoner kronor
på grund av att väderrelaterade kostnader, försäkringsskador, avskrivningar och internräntor gett ett
lägre utfall jämfört med ett normalår, men även på grund av återhållsamhet och rationaliseringar.
• Kollektivtrafiken redovisar ett överskott på 9,5 miljoner kronor. Avvikelsen beror främst på lägre
kostnader än budgeterat för verksamheten samt att slutavräkningen för 2013 blev 2 miljoner kronor
bättre än tidigare beräknat.
• Kommunens budgeterade bidrag för flygplatsverksamhet redovisar ett överskott på 10 miljoner kronor.
• Lägre räntekostnader än budgeterat i Mål och resursplanen eftersom investeringsnivån varit lägre än
budget samt att räntor på lån har varit lägre.
• Ökade intäkter inom barn- och utbildningsförvaltningens verksamhetsområde för exempelvis
föräldraavgifter och bidrag.
• Ökade intäkter för bad- och sporthallsverksamhet ger överskott inom kultur- och
fritidsförvaltningens verksamhetsområde, 1,8 miljoner kronor.
• Överskott inom vuxenutbildningen på grund av ökad försäljning av vuxenutbildning till andra
kommuner och myndigheter, 3,1 miljoner kronor.
• Lägre kostnader för vinterväghållning och snöbortforsling på grund av mild vinter.
30
Negativa avvikelser 2014
• Fortsatta kostnadsökningar under året för externa köp av verksamhet som boendeplatser,
hemtjänsttimmar, placeringar samt betalningsansvar för personlig assistans, ger en budgetavvikelse
på 41,1 miljoner kronor.
• Ökade kostnader på grund av ökade verksamhetsvolymer inom äldreomsorgen, ger en
budgetavvikelse på 30 miljoner kronor.
• Ökade personalkostnader på grund av att grundbemanning och vikariebemanning inte har varit i
nivå med budget och därmed inte heller i nivå med fastställda bemanningsnivåer i förhållande till
ersatta hemtjänsttimmar och boendeplatser, ger en budgetavvikelse på 56,7 miljoner kronor.
• Ökade kostnader för bostadsanpassning, med en budgetavvikelse på 4,2 miljoner kronor.
Verksamheterna visar i förhållande till budget ett negativit utfall på 51,8 miljoner kronor. Det
är framförallt socialnämndens verksamheter som har svårt att hålla beslutad budget. Beslutade
åtgärder inom socialnämndens verksamhetsområden har inte givit önskad effekt. Socialnämndens
prognostiserade underskott har försämrats under 2014, från -90 miljoner kronor i april, -115 miljoner
kronor i augusti för att slutligen uppgå till -132 miljoner kronor för 2014. Även stadsbyggnadsnämnden
gör ett underskott på 0,4 miljoner kronor på grund av högre kostnader för bostadsanpassning.
För övriga nämnder redovisas överskott. Det är främst överskott inom kommunstyrelsens
verksamhetsområden samt överskott för räntenettot som gör att kommunen trots stora underskott i
verksamheten uppnår positivt resultat.
Positivt balanskravsresultat Balanskravet innebär att kommunen inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger
intäkterna. Om balanskravsresultatet för ett visst räkenskapsår är negativt, ska det enligt
kommunallagen regleras under de närmast tre följande åren. Kommunfullmäktige ska då anta en
åtgärdsplan för hur regleringen av resultatet ska ske.
Balanskravet
Mnkr
Årets resultat
- Avgår, samtliga realisationsvinster
Årets resultat efter balanskravsjusteringar
Medel till/från resultatutjämningsreserv
Årets balanskravsresultat
2014
2013
2012
17,1
100,8
109,8
-14,7
-9,8
-12,2
2,4
91,0
97,6
–
–
–
2,4
91,0
97,6
Årets resultat uppgår till 17,1 miljoner kronor. Om man räknar in realisationsvinster, på 14,7
miljoner kronor, uppgår balanskravsresultatet till 2,4 miljoner kronor. Det positiva resultatet innebär
att kommunen klarar kommunallagens krav på balans för 2014 precis som de senaste tio åren. Det
beräknade överskottet enligt balanskravsutredningen uppgår till 2,4 miljoner kronor. För att kommunen
även fortsättningsvis ska ha en god ekonomi de närmaste åren krävs dock en fortsatt effektivisering
av verksamheterna för att resultatnivåerna ska kunna hålla sig över två procent av skatteintäkter och
generella statsbidrag.
31
Årets investeringar
Investeringsvolym, mnkr
2014
2013
2012
909,7
323,6
218,5
198*
150
99
63*
98
152
Skattefinansieringsgrad, %
*Nyckeltalet är beräknat exklusive anläggningar som förts över från före detta Sundsvall Arena, för att möjliggöra jämförelse.
Investeringstakten har ökat
Nettoinvesteringarna är 586,1 miljoner kronor högre än föregående år. Främsta orsaken till ökningen är
att kommunen under året har tagit över Sundsvall Arenas anläggningstillgångar, 474,2 miljoner kronor.
Om vi räknar bort arenabolagets anläggningar för att möjliggöra jämförelsen mellan åren, uppgår
kommunens nettoinvesteringar till 435,5 miljoner kronor vilket motsvarar en ökning med
111,9 miljoner kronor i jämförelse med 2013. Investeringstakten har varit högre under 2014 än under
2013, då nettoinvesteringarna ökade med 105,1 miljoner kronor. Ökningen beror framförallt på att
kommunen under ett flertal år inte har investerat i den takt som har varit beslutat och att i år har ett
flertal nya investeringar startat.
Diagram: Utfall för investeringar 2010-2014, mnkr
1000
900
800
700
600
500
400
300
200
100
0
2010
2011
2012
2013
2014
Nettoinvesteringarnas andel av avskrivningarna är ett nyckeltal som visar hur stor andel kommunen
har investerat i materiella anläggningstillgångar i förhållande till avskrivningarna. För att de materiella
anläggningstillgångarna ska behålla sitt värde bör nettoinvesteringarna överstiga avskrivningarna.
Andelen nettoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar i förhållande till avskrivningarna är 198
procent om vi räknar bort Sundsvall Arenas anläggningar, vilket innebär att kommunen har investerat
98 procent mer än vad som skrivits av på gamla investeringar.
Investeringstakten har varit lägre än den totala budgeten vilket innebär att cirka
1 020,8 miljoner kronor av investeringsbudgeten inte är utnyttjad. Detta beror både på förseningar
i vissa investeringsprojekt samt att vissa projekt tar flera år att färdigställa och att de ännu är i
projekteringsfasen eller att ett slutgiltigt beslut om projektet ännu inte har tagits av ansvarig nämnd.
32
Under de senaste åren har kommunen kunnat finansiera i stort sett alla sina investeringar med egna medel
utan att behöva ta upp nya lån. För 2014 uppgår självfinansieringsgraden till 29 procent, vilket innebär
att 71 procent av investeringarna har lånefinansierats. Om Sundsvall Arenas anläggningar exkluderas
för att möjliggöra jämförelsen med tidigare år uppgår egenfinansieringsgraden till cirka 63 procent.
Egenfinansieringsgraden är således betydligt lägre än 2013 och innebär att kommunen inte uppnår målet
om egenfinansiering av investeringarna. För att kommunens beslutade investeringar i sin helhet skulle
kunna finansieras med egna medel skulle resultatet ha behövt uppgå till cirka 213 miljoner kronor. Den ej utnyttjade investeringsbudgeten är problematisk för kommunen då dessa investeringar med
största sannolikhet behöver lånefinansieras när de slutförs.
Större investeringar
För närvarande pågår cirka 100 olika investeringsprojekt av varierande storlek och med varierande
projekttid i kommunen. Några av de större projekten med investeringsvolym över 10 miljoner kronor
inom förvaltningsfastigheter är:
• Ombyggnad av Bergsåkers skola. Inflyttning gjordes hösten 2014. Ombyggnaden i sin helhet
planeras vara klar 2015.
• Nybyggnad av förskola i Skönsmon. Inflyttning gjordes hösten 2014.
• Ny, till- och ombyggnad av särskilda boenden. Cirka 160 nya lägenheter skall byggas på Norra
kajen, Heffnersgården och Granlunda. Byggnationerna planeras vara klara hösten/vintern 2016.
• Effektivisering, energisparprojekt. I första hand äldre fastigheter med åtgärder i varierande
omfattning där målet är att totalt minska energiförbrukningen med 20 procent till och med år 2021.
Inom kommunstyrelsens verksamhetsområde har kommunfullmäktige i december beslutat om ett
tilläggsanslag på 18 miljoner kronor för att täcka kommunens investeringsutgifter i E4-projektet.
Budgeten för investeringsprojektet resecentrum kommer att förbrukas när E4-projektet är klart.
Utveckling av Sundsvall är ett annat investeringsprojekt, som avser parkering vid Gärdehov och nya
fotbollsplaner för Heffnersklubban vid före detta Korstaskolan. Kommunen övertog Sundsvall Arenas
fastigheter vid sporthallen och i Gärde från och med 1 september. Den investeringsutgiften uppgick till
474,2 miljoner kronor.
Inom stadsbyggnadsnämndens verksamhetsområde har större investeringar avseende inre hamnen,
kajupprustning Selångersån, Bergsåkersbron och Sundsvalls Vardagsrum genomförts under året.
• Inre hamnen. Byggarbetena på den södra sidan Selångersån pågår och beräknas vara avslutade
hösten 2015.
• Förutom nya kajer kommer även satsningarna att ge en ökad trygghetskänsla genom ny belysning
längs gång- och cykelvägarna, möjlighet för människor att komma närmare vattnet, ytterligare ökad
kajsäkerhet och bättre tillgänglighet för funktionshindrade. Upprustning av Lilla Fisktorget och även
Olof Palmes torg inklusive trappning ned mot Selångersån ingår i entreprenaden men finansieras i
projektet Sundsvalls vardagsrum.
• Bergsåkersbron. Projektet bedöms följa entreprenörens tidplan. Nya bron färdigställs hösten 2015.
Under 2016 rivs gamla bron. Projektet har utökats med en upprustning vid infarten till Bergsåkers
idrottsplats samt en gång- och cykelväg som ansluter mot Travbanevägen.
• Sundsvalls stenstad (Vardagsrum). För Oasen och Magasinsparken är arbetet avslutat under året.
Hedbergska parkens upprustning är planerad till våren 2015. För Stora torget är byggstart planerad
till hösten 2015. Upprustning av Olof Palmes torg har påbörjats under 2014 och beräknas vara klart
hösten 2015.
33
God likviditet
Likviditet
2014
2013
2012
Kassalikviditet, %
128
114
130
Balanslikviditet, %
144
127
144
-1 054,0
-407,8
-413,3
-640,6
37,5
78,8
Finansiella nettotillgångar, mnkr
Finansiella nettotillgångar exklusive
koncernleasing, mnkr
Kommunen har en kassalikviditet på 128 procent vilket är högre än 2013. Orsaken till den goda
likviditeten är till viss del att de kortfristiga placeringarna i Kommungaranti Skandinavien AB är
finansierade med långfristiga lån.
De finansiella nettotillgångarna, det vill säga omsättningstillgångar och finansiella
anläggningstillgångar minus kort- och långfristiga skulder, har i jämförelse med 2013 ökat. Orsaken är
främst att resultatet är positivt samt ökad belåning i de kommunala bolagen. Kommunen har beslutade
men ännu inte genomförda investeringar på cirka 546,6 miljoner kronor. Om dessa hade genomförts
enligt budgeten skulle de finansiella nettotillgångarna varit lägre.
Soliditeten bör förbättras
Soliditet
%
Soliditet
Soliditet inklusive pensionsåtaganden
2014
2013
2012
26,1
27,7
27,3
0,9
-0,6
0,0
Kommunens soliditet är ett mått på den finansiella styrkan, det vill säga hur stor andel av kommunens
totala tillgångar som finansierats med eget kapital. Soliditeten är således ett riktmärke på kommunens
ekonomiska stabilitet på längre sikt. Soliditeten uppgår 2014 till 26,1 procent, vilket innebär att
soliditeten är något lägre än föregående år (27,7 procent 2013). Under året har soliditeten pendlat från
27,6 procent i april till 29,5 procent i augusti och uppgår för hela året till 26,1 procent. Soliditeten
har de senaste åren pendlat mellan 26 och 28 procent men har en sjunkande trend sett på ett längre
perspektiv. Orsaken till att kommunen har lägre soliditet 2014 i jämförelse med 2013 är främst
investeringar i kommunen samt resultatförsämringen mot fjolåret. Räknar man med kommunens
pensionsskuld, som i dagsläget inte ingår i balansräkningen, uppgår soliditeten till 0,9 procent.
En målsättning bör vara att öka soliditeten med cirka 0,5 - 1 procent per år. Att soliditeten är fortsatt
låg innebär att kommunens handlingsutrymme är begränsat. Det behövs en stärkt soliditet för att säkra
kommunens handlingsutrymme vid sämre tider. Med de investeringar som planeras inom koncernen
samt den ökande pensionsskulden kommer inte de budgeterade resultaten de närmaste åren räcka för att
öka soliditeten.
34
Pensionsförpliktelser
Pensionsåtagande
Mnkr
2014
2013
2012
Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser
243,8
261,0
241,6
2 487,0
2 607,5
2 453,9
Ansvarförbindelser – pensionsförpliktelser som inte tagits
upp bland avsättningar
Avgiftsdel – placeras av de anställda, kortfristig skuld
148,2
137,9
136,4
Totala förpliktelser
2 879,0
3 006,4
2 831,9
Återlånade medel
2 879,0
3 006,4
2 831,9
Kommunens totala pensionsförpliktelse inklusive löneskatt uppgår till 2 879 miljoner kronor 2014. Att den
totala pensionsskulden är lägre beror på att basbeloppet inte har ökat i lika stor utsträckning som tidigare år
samt att räntenivån är låg. I jämförelse med 2013 uppgår pensionsförpliktelserna till en lägre nivå främst på
grund av att den så kallade diskonteringsräntan sänktes under 2013 vilket innebar ökad pensionsförpliktelse
för kommunen. I år har inte någon motsvarande förändring av diskonteringsräntan skett.
Kostnaderna för pensioner och liknande förpliktelser uppgår 2014 till 243,8 miljoner kronor jämfört
med 261,0 miljoner kronor 2013. Minskningen i jämförelse med 2013 beror framförallt på oförändrad
diskonteringsränta. Pensionskostnaderna beräknas öka med mellan 5 och 10 miljoner kronor per år
fram till och med 2025 då kostnaderna antas börja sjunka igen. Detta är bland annat beroende på
40-talisternas gradvisa pensionsavgångar och effekterna av att kommunerna redovisar enligt den så
kallade blandmodellen där pensioner intjänade före 1998 kostnadsförs först vid utbetalningstillfället.
Den ökade pensionskostnaden är naturligtvis ett problem för kommunen vilket kan medföra minskat
utrymme för verksamheterna.
Hela kommunens pensionsåtagande har återlånats, vilket innebär att kommunen har lånat tillbaka
pengarna till sin egen verksamhet.
Känslighetsanalys
En kommun påverkas många gånger av händelser som är utanför kommunens kontroll.
Känslighetsanalysen nedan visar hur några händelser kan påverka Sundsvalls kommuns resultat.
Känslighetsanalysen visar på de små marginalerna i kommunens resultat. En genomsnittlig löneökning
på en procent skulle för kommunen innebära en resultatförsämring med 35,1 miljoner kronor. Om
kommunens befolkning ökar med 100 personer innebär det att resultatet ökar med 4,5 miljoner kronor
på grund av att skatteintäkterna ökar. Om kommunalskatten som varje medborgare i Sundsvalls
kommun betalar, skulle öka med 1 krona, innebär det att kommunens resultat skulle förbättras med
Känslighetsanalys
Händelse
Resultatförändring 12 mån, mnkr
Löneförändring 1 %
35,1
Bruttokostnadsförändring 1%
58,1
Generell avgiftsförändring 1 %
2,7
Befolkningsförändring 100 personer
4,5
Kommunalskatt förändring 1 kr
193,5
35
Sammanfattade kommentarer
Soliditeten behöver stärkas
Kommunen har en relativt god finansiell kapacitet. Resultatnivån har dock försämrats i jämförelse
med 2013. Resultatnivån skulle behöva vara högre för att trygga långsiktig stabilitet i kommunens
ekonomi. Den långsiktiga betalningsberedskapen, soliditeten, är låg. Det beror främst på investeringar
i kommunen samt ökad internbanksverksamhet. Kommunens finansiella risker bedöms dock som
begränsade och i ett kortsiktigt perspektiv behöver inga drastiska åtgärder vidtas för att möta finansiella
problem.
Positivt balanskravsresultat
Att kommunen har ett positivt resultat samt har klarat balanskravet sedan 2004 visar att kommunen
har en god ekonomi. Dock redovisar kommunen ett sämre resultat 2014 i jämförelse med 2013. För att
trygga finansieringen av beslutade investeringar i kommunen behöver resultatet stärkas.
Liten effekt av effektiviseringar
Under åren 2009-2011 genomfördes ett omfattande effektiviseringsprogram för att få kommunens
verksamheter mer effektiva och att kommunens budget skulle vara i balans. Socialnämnden har
dock ännu inte lyckats få sin ekonomi i balans och gjorde ett budgetunderskott 2014 på 132 miljoner
kronor och 97 miljoner kronor 2013. Nämnden har beslutat om effektiviseringar under 2014 och
nämndens förvaltning har arbetat med beslutad handlingsplan för att komma tillrätta med det stora
budgetunderskottet, men förväntade effekter har inte uppnåtts. Det är främst inom följande områden
som stora avvikelser finns. Externa köp av verksamhet som boendeplatser, hemtjänsttimmar,
placeringar samt betalningsansvar för personlig assistans, har en negativ budgetavvikelse på
41,1 miljoner kronor. Ökade verksamhetsvolymer inom äldreomsorgen, har en budgetavvikelse på 30
miljoner kronor. Dessutom har inte grundbemanning och vikariebemanning kunnat anpassas till budget
och fastställda bemanningsnivåer inom hemtjänsten och boenden, viket innebär en budgetavvikelse på
Resultatet behöver stärkas …
Sundsvalls kommun har fem finansiella mål för 2013-2016 för att kommunen ska kunna leva upp till
kravet på god ekonomisk hushållning. Sammantaget så har endast två av de fem finansiella målen
uppnåtts under 2014. Det är således mycket viktigt att kommunens resultatnivå utvecklas i rätt riktning
under de närmaste åren för att stärka soliditeten och för att kommunen ska klara av nedgångar i
konjunkturer så att inte dessa behöver innebära försämrad verksamhet och service till medborgarna.
... för att möta framtida krav
En positiv resultatutveckling är avgörande för hur väl kommunen i framtiden kommer att klara sina
åtaganden. De närmaste åren finns stora utmaningar för kommunen och kommunkoncernen som helhet.
Framtida medborgare ställer andra krav på kommuninvånarnas välfärd och kommunens tjänster.
När ökningen av skatteintäkter inte blir så stor som de varit under tidigare år samtidigt som kraven
från medborgarna ökar finns det mycket kvar att göra innan kommunen kan uppvisa en långsiktig
resultatutveckling som är god nog för att klara av konjunktursvängningar och framtida utmaningar
i form av ökade pensionsavgångar, större behov av äldreomsorg och i övrigt förändrade krav från
medborgarna.
36
Finansiell analys koncernen
Resultatet efter finansiella poster för koncernen uppgick 2014 till 27,1 miljoner kronor.
Soliditeten har minskat från 24,4 procent till 23,1 procent.
Årets resultat
Mnkr
2014
2013
2012
Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster
27,1
127,4
159,3
Årets resultat inklusive jämförelsestörande poster
27,1
184,6
198,5
0,5%
3,8 %
4,3%
Koncernens resultat efter finansiella poster uppgår till 27,1 miljoner kronor vilket är en försämring med
157,5 miljoner kronor sedan 2013 (184,6 miljoner kronor).
Främsta orsaken till resultatförsämringen är att kommunen redovisar ett lägre resultat 2014 vilket
beskrivs i den finansiella analysen för kommunen. Resultatet för stadsbackenkoncernen uppgår till
21,5 miljoner kronor. I jämförelse med fjolåret är det en resultatförsämring med 56,1 miljoner kronor,
vilket avviker mot budget med 45,7 miljoner kronor. Orsaken till den negativa avvikelsen mot budget
i stadsbackenkoncernen beror främst på ett svagt resultat i Sundsvall Energi AB. Det svaga resultatet
berodde främst på nedskrivning av oljelager (29,0 miljoner kronor), lägre intäkter på grund av varmt väder
(25,0 miljoner kronor) samt provdrift av nytt styrsystem (9,0 miljoner kronor).
Det svaga resultatet för koncernen gör att resultatet i förhållande till skatteintäkter och generella
statsbidrag endast uppgår till 0,5 procent vilket inte är tillfredsställande. Inom bolagen finns en
del affärsrisker, framförallt inom energikoncernen, vilket innebär att resultatet för koncernen bör överstiga
2 procent för att även täcka in en riskpremie.
Soliditet
%
2014
2013
2012
Soliditet
23,1
24,4
23,9
Soliditet inklusive pensionsåtaganden
0,0
-0,2
-0,3
Koncernens soliditet uppgår till 23,1 procent en minskning med 1,8 procentenheter jämfört med
föregående år. Minskningen beror på att resultatet för koncernen som helhet har försämrats vilket gör att
det egna kapitalet inte har kunnat öka.
Om pensionsförpliktelserna som ligger inom linjen räknas med är det egna kapitalet negativt vilket
innebär att också soliditeten är negativ. Den låga soliditeten för kommunen innebär att kommunens
handlingsutrymme inte är så stort och en ökad soliditet är önskvärd. Koncernens soliditet är också låg om
man jämför med liknande kommuner. Rikets kommuner hade i bokslutet 2013 en genomsnittlig soliditet
på cirka 20 procent för deras kommunkoncerner om pensionsförpliktelserna räknas in och genomsnittet
för jämförbara kommuner är cirka 10 procent. Sundsvalls kommunkoncerns soliditet bör således stärkas
och skulle behöva uppgå till cirka 10 procent. För att kommunkoncernen ska kunna uppnå en högre
soliditetsnivå behöver det egna kapitalet öka med cirka 1 100 miljoner kronor.
Eftersom kommunkoncernen planerar stora investeringar under de närmaste åren är det inte sannolikt
att soliditeten kommer att komma upp i den nivån även om överskotten skulle uppnå höga nivåer. En
målsättning borde ändå vara att kunna öka soliditeten med cirka 0,5-1 procent per år.
37
Nettoinvesteringar
2014
2013
2012
Investeringsvolym, mnkr
959,1
942,2
680,4
Investeringarnas andel av avskrivningarna
194 %
211 %
152 %
Nettoinvesteringarna i materiella anläggningstillgångar uppgick till 959,1 miljoner kronor 2014,
vilket är 16,9 miljoner kronor högre än föregående år. Investeringsnivån är fortsatt hög och överstiger
klart avskrivningarna. För närvarande pågår cirka 100 olika investeringsprojekt inom kommunen av
varierande storlek och med varierande projekttid. Utfallet för kommunens förvaltningsfastigheter uppgår
till över 238,6 miljoner kronor 2014. Bland några av de större investeringarna i stadsbackenbolagen är
SKIFU:s investeringar. Under 2014 har SKIFU genomfört investeringar för drygt 178 miljoner kronor,
vilket översteg budgeten med 80 miljoner kronor. En fastighet har byggts och tre har förvärvats. Övriga
investeringar är ombyggnader i fastigheter, markanläggningar och inventarier. På uppdrag av Sundsvalls
kommun har SKIFU under året byggt en bussdepå på Gärde i Sundsvall. Den totala investeringen
uppgick till cirka 68 miljoner kronor. Sundsvall Energi AB har investerat i nya fjärrvärmeledningar till
SCA Östrand och Ortviken som slutfördes med 10 miljoner kronor. Mitthem beslutade under året om
ytterligare en nyproduktion, totalt 192 lägenheter på det nya området Norra Kajen. Nyproduktionen av
ett åttavåningshus på Skönsmon med 37 lägenheter pågår parallellt.
Riskanalys
I kommunkoncernen finns affärsrisker i stadsbackenkoncernen som kan påverka resultatet. Sundsvall
Energi AB är mycket beroende av temperaturen. Bolaget budgeterar utifrån förutsättningar för ett
normalår, men stora avvikelser i temperaturen kan innebära stor resultatpåverkan för bolaget och
därmed även koncernen i sin helhet.
I övriga bolag inom stadsbackenkoncernen bedöms affärsriskerna som låga. SKIFU AB genomför
under kommande två år stora investeringar för att utveckla fastighetsbeståndet och förbättra
förutsättningarna för att bedriva verksamhet i kommunen. Investeringarna medför också ökade risker
för koncernen även om riskerna bedöms som begränsade då fastigheterna anpassas till hyresgästernas
behov och hyresavtalen återspeglar de investeringar som görs. Mitthems investeringar i Skönsmon och
Norra Kajen medför att bolaget stärker sin position på den lokala fastighetsmarknaden men medför
också finansiella risker för bolaget, i synnerhet om vakansgraden1 ökar i betydande utsträckning.
Arbetet med en ny logistikpark bedrivs av Sundsvall Logistikpark AB. Eftersom projektet är beroende
av både statliga beslut och investeringsbeslut av SCA gör det att bolaget inte har full kontroll över
processen. Den av Sundsvalls kommun genomförda förhandling rörande broavgifter för nya E4bron gav till resultat att det blir byggstart för Bergsåkerstriangeln 2017 och Malandstriangeln samt
Tunadalsspåret 2018. Förhandlingsresultatet gör att planerings- och projekteringsarbetet kan fortlöpa
enligt plan.
Den finansiella risken inom stadsbackenkoncernen bedöms också vara låg då större delen av
upplåningen sker genom kommunens internbank.
För övriga bolag och kommunalförbund bedöms affärsrisken vara låg, däremot finns vissa
finansiella risker i kommunens placering i Kommungaranti Skandinavien AB där kommunen investerat
580 miljoner kronor som förvaltas i olika värdepapper. Den totala risken är dock förhållandevis låg då
många placeringar är så kallade lågriskplaceringar.
1
38
Vakansgraden: Total yta outhyrda lokaler i förhållande till total uthyrningsbar yta.
Koncerninterna mellanhavanden
Nedanstående tabell visar den koncerninterna försäljningen, de koncerninterna lånen samt de
föreslagna koncernbidragen för 2014 inom Stadsbackenkoncernen.
Bolag
Försäljning
Lån
Koncernbidrag
Köp
Sälj
Fordran
308,2
106,3
4 024,2
Stadsbacken
4,4
0,3
Mitthem
3,8
16,2
Näringslivsbolaget
1,1
15,7
Sundsvalls kommuns industrifastighetsutveckling
5,5
17,0
464,0
Sundsvall Vatten
14,9
18,2
1 020,0
MittSverige Vatten
8,2
0,3
Sundsvall Energi
39,9
48,7
1 070,0
7,0
Sundsvall Elnät
5,7
7,9
272,5
41,0
Reko
0,3
17,3
22,0
3,0
ServaNet
0,8
4,0
Kommunen
Skuld
Från
Till
59,7
1 045,7
5,6
40,5
Sundsvall Arena
Sundsvalls Hamn
8,0
Sundsvall Oljehamn
1,1
0,1
Sundsvall Logistikpark
0,9
1,8
Medelpads Räddningstjänstförbund
2,6
90,8
Midlanda Fastigheter
2,9
3,1
Midlanda Flygplats
Svenska Kommun Försärkring
0,6
Norra Kajen
5,3
Scenkonst Västernorrland
0,2
18,0
414,4
414,4
Totalt
11,3
130,0
4 024,2
4 024,2
59,7
59,7
Aktieägartillskott och borgen
Villkorade aktieägartillskott, mnkr
2014-12-31
2013-12-31
Från kommunen till Mitthem
15,0
15,0
Från kommunen till Stadsbacken
83,6
82,3
269,8
251,1
2014-12-31
2013-12-31
Från kommunen till Mitthem
44,1
44,1
Från Stadsbacken till Mitthem
26,7
26,7
Från kommunen till Norra kajen
17,0
17,0
2014-12-31
2013-12-31
578,0
578,0
Från Stadsbacken till Mitthem
Ovillkorade aktieägartillskott, mnkr
Borgen, mnkr
Från kommunen till Stadsbacken
39
Driftredovisning, mnkr
Budget
2014
Utfall
2014
Utfall
2013
Budgetavvikelse
Ackumulerat
över/underskott
UB 2014
Kommunstyrelse
-449,2
-375,7
-406,7
73,5
105,4
administration
-107,0
-99,0
-108,1
8,0
hushållsavfall
0,0
0,0
0,0
0,0
räddningstjänst
-84,6
-80,5
-87,7
4,1
kollektivtrafik
-137,7
-118,2
-117,9
19,5
-31,0
-28,5
-27,3
2,5
-5,6
-6,6
-6,2
-1,0
övrig kommungemensam verksamhet
-15,4
-18,0
-39,1
-2,6
politisk verksamhet
-67,9
-37,4
-33,1
30,5
0,0
12,5
12,7
12,5
-2 061,5
-2 051,5
-1 943,8
10,0
förskola
-522,0
-510,7
-484,1
11,3
grundskola
-999,3
-1 037,3
-973,8
-38,0
gymnasieskola
-344,7
-345,8
-345,0
-1,1
kulturskola
-22,6
-22,9
-21,4
-0,3
administration och övrigt
-171,2
-132,5
-117,8
38,7
-1,7
-2,3
-1,7
-0,6
-1 746,5
-1 878,5
-1 745,6
-132,0
-401,4
-415,3
-398,8
-13,9
Verksamheternas nettokostnad
per nämnd, mnkr
näringslivsverksamhet
hamnverksamhet
Intern service
Barn- och utbildningsnämnd
politisk verksamhet
Socialnämnd
omsorg om funktionshindrade
individ- och familjeomsorg
-316,8
-317,9
-321,3
-1,1
äldre- och handikappomsorg
-920,8
-1 029,5
-916,2
-108,7
1,3
2,0
2,5
0,7
-106,0
-115,3
-109,1
-9,3
-2,8
-2,5
-2,7
0,3
-336,8
-335,0
-329,5
1,8
kulturverksamhet
-119,5
-119,8
-122,2
-0,3
fritidsverksamhet
-199,9
-197,8
-194,3
2,1
flyktingmottagande
politisk verksamhet
Kultur- och fritidsnämnd
konsument- och energirådgivning
40
-13,3
-13,3
-2,5
0,0
-2,7
-2,7
-8,9
0,0
politisk verksamhet
-1,4
-1,4
-1,6
0,0
60,9
-82,4
24,7
Verksamheternas nettokostnad
per nämnd, mnkr
Stadsbyggnadsnämnd
bostadsanpassning
Budget
2014
Utfall
2014
Utfall
2013
Budgetavvikelse
Ackumulerat
över/underskott
UB 2014
-224,9
-225,3
-232,5
-0,4
74,3
-11,0
-15,3
-18,1
-4,3
infrastruktur
-38,9
-46,3
-39,9
-7,4
väghållning
-137,1
-141,4
-145,8
-4,3
park
-18,1
-20,4
-16,2
-2,3
-18,1
-0,3
-10,9
17,8
-1,7
-1,6
-1,6
0,1
-131,4
-128,3
-120,5
3,1
arbetsmarknad
-58,2
-59,3
-52,1
-1,1
vuxenutbildning
-64,7
-61,4
-59,7
3,3
politisk verksamhet
Nämnden för arbetsmarknad,
40,2
integration
-0,2
0,0
-0,7
0,2
-7,2
-6,5
-6,8
0,7
politisk verksamhet
-1,1
-1,1
-1,2
0,0
-16,4
-16,0
-16,1
0,4
-15,1
-14,8
-14,9
0,3
politisk verksamhet
-1,3
-1,2
-1,2
0,1
Lantmäterinämnd
-1,6
-1,1
-1,2
0,5
0,8
Överförmyndarnämnden Mitt,
Patientnämnd
-8,4
-7,5
-7,3
0,9
2,9
Kommunrevision
-2,6
-2,3
-2,3
0,3
1,9
Valnämnd
-3,5
-1,9
-0,3
1,6
2,1
Finansiering
20,5
9,0
91,0
-11,5
-4 962,3
-5 014,1
-4 714,7
-51,8
Miljönämnd
förebyggande och granskande
miljöarbete
SUMMA
3,4
234,2
41
Investeringsredovisning, mnkr
Total
budget
Utfall
2014
Budgetavikelse
-1,9
0,0
1,9
-806,4
-238,6
567,8
-10,0
-10,0
-7,2
2,8
Spontanidrottsplatser
-2,0
-2,0
0,0
2,0
Matfors brandstation
-4,5
-4,5
-3,7
0,8
Konstgräs IP
-7,0
-7,0
-4,6
2,4
Sidsjö 2:29
-6,5
-6,5
-6,5
0,0
Koncernstaben kontorsmöbler
-0,7
-0,7
-0,5
0,2
IT-service möbler, kylaggregat
-1,3
-1,3
0,0
1,3
Parboendegaranti
-1,0
-3,0
-4,0
0,0
4,0
Hamnen
-4,0
-11,5
-15,5
-0,2
15,3
-23,0
21,0
-2,0
-2,3
-0,3
Resecentrum
-47,6
-47,6
-0,2
47,4
Parkeringshus
-14,5
-14,5
0,0
14,5
Järnvägen centrum
-2,2
-2,2
0,0
2,2
Evenemangsarena
2,5
2,5
-0,5
-3,0
-9,0
-14,0
-2,8
11,2
-15,0
-15,0
-2,3
12,7
-2,9
-5,8
0,0
5,8
-474,2
-474,2
Kommunstyrelse
Internlåneram
Förvaltningsfastigheter
Fastigheter verksamhetsanpassning
E4 Sundsvall
Green Highway
Budget
2014
Överförd
budget
-1,9
-342,1
-5,0
Utveckling av Sundsvall (infrastruktur)
Medfinansiering Tunadalsbanan
-2,9
-464,3
Sundsvall Arenas fastigheter
Summa
-411,9
-546,5
-958,4
-743,6
214,8
-3,7
-2,0
-5,7
-2,9
2,8
-2,0
-3,7
-1,7
-5,7
-2,0
-7,7
-6,6
1,1
-2,0
-0,8
-2,8
-1,6
1,2
-3,0
-2,2
0,8
-5,0
-0,8
-5,8
-3,8
2,0
Maskiner och utrustning
-2,4
-3,6
-6,0
-1,4
4,6
Museiverksamhet
-0,3
-0,3
-0,6
-0,5
0,1
Norra Berget/ Kulturarv
-6,0
-12,7
-18,7
-0,6
18,1
Maskinpark
-1,0
-1,0
0,0
1,0
-26,3
-2,5
23,8
Internlån
Inventarier och utrustning
Summa
-2,0
Socialnämnd
Inventarier och utrustning
Fysiska hjälpmedel
Summa
-3,0
Summa
-9,7
-16,6
NAVI
42
Inventarier
-0,4
-0,4
-0,3
0,1
Summa
-0,4
-0,4
-0,3
0,1
Budget
2014
Överförd
budget
Total
budget
Utfall
2014
Budgetavikelse
Inre hamnen, kajer
-5,0
-68,3
-73,3
-35,7
37,6
Maskiner och utrustning, övrigt
-1,0
1,8
0,8
-5,4
-6,2
-49,8
-49,8
0,0
49,8
-8,1
-23,1
-21,0
2,1
-15,0
-15,0
0,0
15,0
-15,0
-9,8
-24,8
-18,9
5,9
-1,0
0,1
-0,9
-1,3
-0,4
-0,5
-0,5
-0,1
0,4
-26,1
-41,1
-2,8
38,3
-3,0
-3,0
-0,5
2,5
-1,5
-16,5
-18,9
-2,4
-57,8
-57,8
-26,4
31,4
Stadsbyggnadsnämnd
Birsta (infrastruktur)
Väghållning
-15,0
Parkeringsanläggning centrum
Gång- och cykelvägar
Offentlig belysning
Trädplanteringar (utemiljö)
Exploateringspott
-15,0
Parkeringsskyltning
Norra Kajen
-15,0
Bergsåkersbron
Logistikparken
-20,0
-20,0
0,0
20,0
-12,0
-27,5
-39,5
-1,1
38,4
Förbättrade kommundelscentra
-6,0
-1,9
-7,9
-0,5
7,4
Gemensamt, maskiner och bilar
-2,0
-2,0
-1,5
0,5
-3,6
-3,6
0,0
3,6
-10,0
-4,0
-14,0
-2,3
11,7
-5,0
2,0
-3,0
-2,8
0,2
Sundsvalls stenstad
Kollektivtrafikprojektet
Utvecklad kollektivtrafik
Ökad tillgänglighet (parklyftet)
Utveckling av Sundsvall (infrastruktur)
-15,0
-15,0
0,0
15,0
Gator och vägar i anslutning till E4
-10,0
-10,0
-4,4
5,6
Broparker i anslutning till E4
-7,0
-7,0
-0,3
6,7
Dammar
-3,0
-3,0
0,0
3,0
-20,0
0,0
20,0
-5,4
-8,9
-3,5
Industrispår bangården
Inköp av fastigheter
Summa
-20,0
-5,4
-142,4
-313,0
-455,4
-152,8
302,6
Maskiner och utrustning
-0,3
-2,0
-2,3
-0,1
2,2
Summa
-0,3
-2,0
-2,3
-0,1
2,2
Summa
-575,4
-880,9
-1 456,3
-909,7
546,6
Miljönämnd
Exploateringsredovisning, mnkr
Överförd
budget
Total
budget
Utfall
2014
Budgetavikelse
Exploatering inkl Birsta
76,5
76,5
-35,8
-112,3
Exploatering Alliero 21 fd Berners
-2,0
-2,0
-0,1
1,9
Exploatering Sidsjö fd sjukhusomr
-0,6
-0,6
-0,3
0,3
73,9
73,9
-36,2
-110,1
Stadsbyggnadsnämnd
Summa
Budget
2014
0,0
43
Medarbetare
Alla som arbetar i Sundsvalls kommun gör det på uppdrag av de människor som bor i,
arbetar i och gästar kommunen. Vår uppgift är att ge dem bästa tänkbara tjänster och
service. Sundsvalls kommun vill vara en arbetsgivare som sätter verksamhetens resultat,
kvalitet och utveckling i fokus.
Under året har arbetet fokuserats på samverkan, arbetsmiljö och styr- och ledningsmodellen. Vår
utgångspunkt är den arbetsgivarpolitiska strategin som består av två delar, att vara en professionell
arbetsgivare samt att vara en attraktiv arbetsgivare.
En professionell arbetsgivare har en god tillämpning av lagar och avtal och ett utvecklat samarbete
med arbetstagarorganisationerna. När det gäller att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare finns
här både ett internt och ett externt perspektiv. Perspektivet internt innebär bland annat hur vi som
arbetsgivare skapar förutsättningar för utvecklingsmöjligheter för den anställde, hur vi arbetar med att
skapa god arbetsmiljö och de förutsättningar som krävs för att medarbetare ska lyckas i sitt uppdrag.
Perspektivet externt omfattar hur personer som inte jobbar här uppfattar oss som arbetsgivare. Här
konkurrerar vi tillsammans med många andra arbetsgivare om den framtida arbetskraften.
Under året har cirka 400 nya medarbetare deltagit i Ledarakademin, som innefattar
koncerngemensamma introduktioner för medarbetare och ledare, chefsförsörjningsprogram,
ledarutvecklingsprogram samt traineeprogram. Vi har arbetat vidare med att utveckla gemensamma
rutiner och verktyg som ska underlätta i samarbete över förvaltningar och bolag. När det gäller
vårt fortsatta arbete med vår företagskultur har vi under året arbetat med att revidera vår styr- och
ledningsmodell där värdegrunden och verksamhetsidén tydligare kommer att vävas in med den
formella styrningen i Mål och resursplanen.
Nytt samverkansavtal
Under året har ett nytt samverkansavtal mellan arbetsgivaren Sundsvalls kommun och våra fackliga
organisationer tagits fram där 17 av 18 fackliga organisationer har skrivit på. Intentionerna med avtalet
är en utveckling av kommunens verksamhet via medarbetares ökade delaktighet.
En arbetsgrupp med representanter från både arbetsgivare och fackliga organisationer har tillsatts för
att utveckla samverkan och under året har bland annat följande resultat uppnåtts. En kartläggning över
den upplevda samverkan, utbildning i att förstå vårt lokala kollektivavtal samt en plan för det fortsatta
arbetet kopplat till målen i avtalet. Samverkan i verksamhetsfrågor skapar delaktighet och inflytande,
vilket är en viktig del i vår upplevda arbetsmiljö. Genom samverkansavtalet utvecklar kommunen både
organisation, grupper och individer.
Arbetsmiljö, jämställdhet och hälsa
Under året har utvecklingsbehov identifierats för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Detta
har lett till en koncernplan baserad på den arbetsgivarpolitiska strategin. Planen läggs fram för
beslutsfattande under början av 2015. Planen innehåller bland annat arbetsmetodik för det systematiska
arbetsmiljöarbetet och dess organisation, samt metod för tidigt rehabiliteringsstöd, principer
för organisering av skyddsområden och plan för hälsosatsning samt kompetensutveckling inom
arbetsmiljöområdet.
44
Anställda
Antalet medarbetare med tillsvidareanställning och visstidsanställning med månadslön har under 2014
ökat med 286 personer. I december månad 2014 hade kommunen 6 889 tillsvidareanställda och
702 visstidsanställda medarbetare. Omräknat till årsarbetare motsvarar det 7 270 heltidsanställda.
Merparten av ökningen av personalvolymen återfinns bland antalet visstidsanställda som har ökat
med 259 medarbetare jämfört med året innan. Antalet tillsvidareanställda har däremot varit ganska
oförändrad, 6889 anställda jämfört med 6862 anställda, en utökning med 27 personer.
Det är främst de två stora förvaltningarna som har ökat antalet årsarbetare. Barn- och
utbildningsförvaltningen ökade med 126 årsarbetare och socialtjänsten med 153 årsarbetare. Några
av förklaringarna till ökningen är konverteringar av visstidsanställda till tillsvidareanställningar, en
ökning av antalet månadsvikarier istället för timvikarier samt hemsjukvårdsansvaret som fördes över
från landstingen till kommunerna den 1 januari 2014 och som rörde nästan 40 landstingsanställda
distriktssköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnast.
Även de mindre förvaltningarna har förändringar i sina personalvolymer. Inom service- och
teknikförvaltningen har Galant städ fler månadsvikarier i år jämfört med 2013. Stadsbyggnadskontoret
har minskat sina anställda med 22 årsarbetare genom att dels flytta över en avdelning till
lantmäterikontoret och dels genom att ta bort en del administrativa resurser. Det gäller bland
annat på ekonomiassistentsidan. Istället köper stadsbyggnadskontoret resurser från service- och
teknikförvaltningen.
Månadsavlönade per förvaltning
Tillsvidareanställda
Visstidsanställda
Antal totalt
Årsarbetare
2014
2013
2012
2014
2013
2012
2014
2013
2012
2014
2013
2012
55
53
51
13
12
20
68
65
71
65
62
68
Barn och utbildning
2 860
2 822
2 840
303
212
204
3 163
3 034
3 044 3 060
2 934
2 958
Socialtjänsten
2 883
2 881
2 794
252
108
235
3 135 2 989
2 958 2 805
2 839
Kultur och fritid
236
244
240
32
29
22
268
273
262
254
258
248
Stadsbyggnadskontoret
138
160
153
10
10
9
148
170
162
147
169
164
FAVI
162
159
158
44
39
38
206
198
196
201
192
189
32
33
32
7
11
9
39
44
41
37
42
40
Service och teknik
491
489
467
38
19
15
529
508
482
514
495
467
Lantmäterikontoret
25
16
15
1
0
1
26
16
16
25
16
16
7
5
8
2
3
0
9
8
8
9
7
8
6 889 6 862 6 758
702
443
553
Koncernstaben
Miljökontoret
Överförmyndarkontoret
Totalt
7 591 7 305
3 029
7 311 7 270 6 980 6 997
45
Könsfördelning, medelålder och avgångar
Könsfördelningen bland de kommunalanställda har de senaste tre åren varit oförändrad: 82 procent
kvinnor och 18 procent män.
Medelåldern för vår tillsvidareanställda personal är 48 år och de visstidsanställda med månadslön
är i snitt 37 år gamla. På överförmyndarkontoret återfinns den lägsta snittåldern (42 år) och den
högsta snittåldern finns på lantmäterikontoret (50 år). 472 medarbetare har slutat sin anställning inom
Sundsvalls kommun, det motsvarar nästan 7 procent. Av dessa har 184 personer slutat på egen begäran,
193 personer har gått i pension och 95 personer har slutat av annan orsak.
Antal anställda, könsfördelning, pensionsavgångar
År
Årsarbetare
Kvinnor
Män
2008
Månadsavlönade
8 032
7 622
83 %
17 %
Pensionsavgångar
181
2009
7 594
7 206
83 %
17 %
195
2010
7 417
7 028
83 %
17 %
295
2011
7 456
7 077
83 %
17 %
157
2012
7 311
6 997
82 %
18 %
201
2013
7 305
6 980
82 %
18 %
258
2014
7 591
7 270
82 %
18 %
193
Hälsoläge
Frisknärvaro
Frisknärvaron är oförändrad sedan 2013, 59 procent av de anställda i Sundsvalls kommun har varit
helt friska eller frånvarande från arbetet högst 5 dagar på grund av sjukdom. Andelen utan någon
sjukfrånvarodag har ökat med en procent i jämförelse med 2013. Störst förändring i sjukfrånvarotalet
har skett mellan intervallen 6-29 dagar och 30-90 dagar. Där dag 6-29 har minskat med 3
procentenheter har istället dag 30-90 som förra året låg på 5 procent ökat till 9 procent.
Sjukfrånvaro 2014
25%
9%
0 dagar
7%
24%
1-5 dagar
6-29 dagar
30-90 dagar
91- dagar
35%
Sjukfrånvaron har ökat
Den totala sjukfrånvaron för kommunen har ökat fyra år i rad. Vid årsskiftet uppgick den till
7,5 procent. Störst ökning står andelen långtidssjukskrivna för. 2014 utgjorde sjukfrånvaroperioden
60 dagar eller mer 59,6 procent, en ökning med 4,5 procentenheter. Männens sjukfrånvaro har minskat
i jämförelse med förra året, detsamma gäller för åldersgrupperna 29 år eller yngre samt 30-49 år.
Kvinnor och åldersgruppen 50 år och äldre visar det motsatta.
46
Sjukfrånvaro i % av de anställdas sammanlagda arbetstid
2014
2013
2012
2011
2010
7,5
6,7
6,3
5,8
4,9
59,6
55,1
55,3
56
57,3
Kvinnor
8,2
7,2
7,4
6,4
5,3
Män
3,9
4,5
4,2
3,2
3,0
29 år eller yngre
4,2
4,9
7,5
3,3
5,0
30-49 år
4,5
6,5
6,3
5,3
4,2
50 år och äldre
8,4
7,5
7,4
7,1
5,7
Total sjukfrånvaro
Varav långtidssjukfrånvaro 60 dagar eller mer
Personalkostnader
Personalkostnaderna har ökat med cirka 4,0 procent vilket är en något större ökning än fjolåret
(3 procent). Andelen personalkostnader av total verksamhetskostnad har dock minskat något.
Personalkostnader , mnkr
2014
2013
2012
2011
2010
Personalkostnader i % av verksamhetskostnad
59,28%
59,62 %
63,30 %
63,40 %
65,20 %
Lön och ersättningar
2 531,6
2 404,3
2 328,5
2 283,2
2 192,5
Sociala avgifter
772,0
723,3
704,2
692,5
668,7
Pensionskostnader
281,4
321,1
345,8
293,9
347,8
3 585,0
3 448,7
3 401,8
3 269,6
3 209,0
Summa personalkostnader
47
Uppföljning av kommunkoncernens arbete
enligt Sundsvalls Agenda 21
Sundsvalls Agenda 21 är ett uppdrag från kommunfullmäktige som ska visa vägen för
hur kommunens nämnder och bolag ska arbeta för att Sundsvall ska vara ett hållbart
samhälle år 2020.
Kommunkoncernens största inverkan på en hållbar utveckling ligger i hur kommunens förvaltningar
och bolag utför sina huvuduppdrag, vilket i sin tur påverkar samhället vi lever i. Som en vägledning för
kommunkoncernens arbete finns RIKARE – en hållbar tillväxtstrategi till 2021.
Kommunkoncernens interna hållbarhetsarbete påverkar också utvecklingen i samhället. Internt
hållbarhetsarbete handlar om beteende, val av produkter och åtgärder som bidrar till hushållning med
resurser och minskad miljöbelastning i det dagliga arbetet. I den här redovisningen visas några exempel
på utvecklingen inom det interna miljöarbetet.
Utökad källsortering och minskat matsvinn
Kommunen har en ny avfallsplan från 1 januari 2015. I den finns mål och riktlinjer för avfallsfrågor
inom hela geografiska kommunen men även mål och riktlinjer för kommunkoncernen. Matavfallet i
kommunens skolrestauranger ska minska med 20 procent från 2013 års nivå. Det innebär att skolköken
fortsätter arbetet med att minska avfallet. Allt fler verksamheter i kommunen har utökad källsortering.
Ett annat mål i avfallsplanen är att alla kommunala förvaltningar och bolag ska ha utsortering av alla
förpackningsfraktioner, matavfall och farligt avfall senast 2017.
Energieffektivisering och koldioxidreducering
Jämfört med 2009 har den totala energianvändningen i koncernens fastigheter minskat med
5 procent till och med 2013. Det är många stora projekt på gång så bedömningen är att målet att
minska 20 procent till 2020 kommer att nås.
Resor i tjänsten och till och från jobbet
Arbetet med en fossilbränslefri fordonsflotta fortsätter och det har skett en stor förändring av
kommunens bilpark. Cirka hälften av kommunens bilar klarar de nya miljöbilsnormerna. Under 2014
har 60 etanolbilar köpts in för att det ska gå att köra fossilfritt även på landsbygden.
Den resvaneundersökning som genomfördes under 2014 visar att koncernens tjänsteresor med
bil, flyg, buss och tåg står för cirka 2 ton koldioxidutsläpp, där bilresorna står för hela 80 procent
av utsläppen. Arbetsresorna till och från jobbet genererar 8 ton koldioxid. På frågan om anställda
tycker att arbetsgivaren ska arbeta för att sänka utsläppen från personalens resor till och från
arbetsplatsen svarade 48 procent ja och 12 procent nej, resten var tveksamma. Under 2015 kommer
energistrategin utökas med att även omfatta resor till och från jobbet. Det är positivt att så många är
för att arbetsgivaren påverkar personalens resor. Att minska klimatpåverkan är en viktig sak, men
hälsovinsterna är det som kommer bli den största effekten om fler börjar gå och cykla till jobbet.
Matens miljöpåverkan
Under 2014 har andelen ekologiskt ökat med hela 4,5 procentandelar. Det är positivt att se en så kraftig
ökning igen efter att ökningen stått still under några år.
48
Hållbarhetsrapport RIKARE
"RIKARE" är Sundsvalls kommuns strategi för ökad konkurrenskraft, förnyelse och hållbar
tillväxt till år 2021. Namnet kommer från de sex strategiområdena Relation, Infrastruktur,
Kompetens, Attraktivitet, Region och Effektiv kommun. Dessa förenar behovet av att
växa och utvecklas med behovet av en hållbar utveckling. Det vill säga samverkande
effekter för människa, miljö och ekonomi.
Våra mål och hur vi
möter våra utmaningar

Sundsvall är Norrlands huvudstad
med fler än 100 000 invånare.
Som tillväxtmotor i regionen har
konkurrenskraften stärkts genom
framgångsrikt samarbete mellan
kommunerna.



Målet kommer sannolikt att nås.
Det är oklart om målet kan nås.
Målet kommer sannolikt inte att nås.

Hela utbildningssystemet från förskola
till universitet är attraktivt och av högsta
kvalitet. Samverkan med näringslivet ger
en positiv syn på livslångt lärande.

Fler jobb i nya växande företag och
organisationer bidrar till en hållbar
utveckling.
För mer information se
www. sundsvall.se/rikare
Livsmiljöanalysen hittar du här
www. sundsvall.se/livsmiljobokslut

I Sundsvall finns en mångfald av
människor och idéer. Vi gillar det som är
nytt och utmanande.

Sundsvall erbjuder trygghet och livsmiljö
i toppklass där alla ges möjlighet att växa
i ett klimatsmart samhälle.

Vi är föregångare i att utveckla
logistiklösningar med gröna resor och
transporter i alla väderstreck.
49
50
nämnder, bolag och kommunalförbund
Nämnder, bolag
och kommunalförbund
NÄMNDSUPPFÖLJNING
Kommunstyrelse
Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för den totala förvaltningen i Sundsvalls
kommun, samordningen av den politiska uppgiften och uppsiktsansvar, kommunens
långsiktiga utvecklingsmål och att kommunens nämnder och bolag inriktas mot dess mål.
Kommunstyrelsen ansvarar även för prioritering och utvärdering av mål och verksamhet,
hushållsavfall, intern service för bland annat: fastighetsförvaltning, mat till skolor och äldreomsorg,
städning, IT-drift, kommunväxel och kommunhusreception och flera andra kontorstjänster,
upphandling, arkiv, kommunhälsa och ekonomiservice.
Kommunstyrelsen redovisar överskott
Kommunstyrelsen redovisar ett överskott på 73,5 miljoner kronor och av det har service och tekniks
interna service ett överskott på 12,5 miljoner kronor.
Den största avvikelsen finns inom politisk verksamhet där anslaget för personalkostnadsökningar
redovisar ett överskott på 27 miljoner kronor. Dessutom finns ett överskott, 11,7 miljoner kronor, för
anslaget för kompensation till nämnderna för ökade hyreskostnader på grund av nya investeringar.
Inom kommunikationer redovisar flygplatsverksamheten, Sundsvall-Timrå Airport, ett överskott
på 10 miljoner kronor då kommunen inte behövt kostnadsföra aktieägartillskotten till Midlanda
Fastigheter AB. Kollektivtrafiken redovisar ett överskott på 9,5 miljoner kronor.
Administrationens överskott på 7,9 miljoner kronor beror dels på att överförda medel från tidigare år
inte blivit förbrukade som beräknat. Det beror också på att vakanser givit lägre personalkostnader och
att externa intäkter blivit större än beräknat. För räddningstjänsten har avsättningen till pensioner och
kostnaderna för löpande pensionsutbetalningar blivit lägre än budgeterat. Av resultatet för service och
tekniks interna service har Drakfastigheter ett överskott på 9,9 miljoner kronor, Galant Kost och Städ
ett överskott på 5,9 miljoner kronor och Addera Serviceavdelning ett underskott på 3,3 miljoner kronor.
Investeringar
Kommunen övertog Sundsvall Arenas fastigheter för 474,2 miljoner kronor från 1 september. I övrigt
har koncernstabens investeringsutgifter varit små under 2014. Kvarvarande medel för resecentrum
kommer att förbrukas när E4-projektet är klart. Utveckling av Sundsvall avser parkering vid Gärdehov
och nya fotbollsplaner för Heffnersklubban vid f.d. Korstaskolan.
Service och teknik har i bokslutet sammanlagt 578 miljoner kronor kvar av investeringsmedlen. För
närvarande pågår cirka 100 olika projekt av varierande storlek och med varierande projekttid. Några av
de större projekten med investeringsvolym över 10 miljoner kronor är:
• Ombyggnad av Bergsåkers skola.
Inflyttning gjordes hösten 2014. Ombyggnaden i sin helhet planeras vara klar 2015.
• Nybyggnad av förskola i Skönsmon.
(Kubens förskola) Inflyttning gjordes hösten 2014.
• Ny-, till- och ombyggnad av särskilda boenden.
Cirka 160 nya lägenheter skall byggas på Norra kajen (ny), Heffnersgården (ny) och
Granlunda (till- och ombyggnad). Byggnationerna planeras vara klara höst/vinter 2016.
• Effektivisering, energisparprojekt.
I första hand äldre fastigheter med åtgärder i varierande omfattning där målet är att totalt
minska energiförbrukningen med 20 procent till och med år 2021.
51
MakEQuality följer upp framgångarna från Lika värda
Efter projektet ”Lika Värda” beslutades att kommunstyrelsen årligen skulle genomföra en mätning
via Sveriges kommuner och landsting (SKL:s) verktyg MakEQuality (MQ), för att mäta hur jämställd
Sundsvalls kommuns verksamhet är. MakEQuality är ett verktyg som fortfarande är under utveckling.
Av undersökningen framgår att graden av jämställdhetsintegrering har varit oförändrad i Sundsvalls
kommun mellan de två mättillfällena 2013 och 2014. MakEQuality-enkäten visade i november 2014
liksom i november 2013 resultatet 4,3 (skala 1-10) vilket är under medel (5,5). Nämndernas Mål
och resursplaner redovisade jämställdhetsperspektiv och könsindelad individbaserad statistik i valda
nyckeltal. Men jämställdhetsanalyser av indikatorer återfanns i mycket liten grad i planerna för 2014.
Huvudmål i MQ, resultat 2014 (skala 1-10)
Ett systematiskt förbättringsarbete
Fördelning av verksamhetens resurser
Deltagande och representation (KS och medborgardialog)
Deltagande och representation (KF, styrelser och nämnder)
Avtal med samarbetspartners främjar jämställdhet
Jämställd socialtjänst
Mäns våld mot kvinnor ska upphöra
Säker och hållbar stadsutveckling
Ekonomisk jämställdhet (vuxenutb. arbetsmarknad och näringsliv)
4,9
2,6
7,6
4,3
1,0
3,1
5,7
5,2
4,4
Totalt resultat
4,3
Projektet ”Lika Värda”, liksom Makequality, har ökat mätningar och redovisningar där kön ingår.
Fortfarande återstår behov av att i högre grad analysera resultat av mätningar och statistik samt att
utveckla systematiska förbättringar och åtgärder till följd av gjorda analyser. Ett hinder är att analyser
av jämställdhet och bemötande kan vara resursmässigt krävande att genomföra och det blir därför
svårt att åstadkomma detta i den ordinarie löpande verksamheten utan omfördelning eller tillskott av
resurser.
SCB:s Medborgarundersökning 2014 – kort sammanfattning
Endast små förändringar har skett jämfört med förra årets undersökning. Inga verksamheter har
förändrat sitt betyg så mycket att det är statistiskt säkerställt.
Jämfört med riksgenomsnittet ligger Sundsvall på ett högre betygsindex när det gäller Kultur (67),
Vatten och avlopp (86) och Räddningstjänst (77).
Jämfört med riksgenomsnittet har Sundsvall ett lägre betygsindex på områdena Grundskola (53),
Äldreomsorg (42), Stöd för utsatta personer (43), Gång- och cykelvägar (48) samt Gator och vägar
(47).
52
Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskoleverksamheten och grundskolan och
för Sundsvalls Gymnasium. Nämnden ansvarar dessutom för Sundsvalls kulturskola som
bedriver undervisning i bild, dans, drama och musik. Nämnden ombesörjer utbetalning
av bidrag till friskolor.
Barn- och utbildningsnämnden redovisar överskott
Barn- och utbildningsnämndens resultat för 2014 visar ett överskott på 10 miljoner kronor.
Skolområdenas sammanlagda resultat är ett underskott på 23,3 miljoner kronor. Kommunala förskolor
har ett underskott på 10,7 miljoner kronor, kommunala grundskolorna ett underskott på 16,2 miljoner
kronor och gymnasierna Hedbergska och Västermalm ett överskott på 1,7 miljoner kronor. Slutligen
har elevhälsa och skolutveckling ett resultat på +2,2 miljoner kronor. Som motvikt till skolområdenas
underskott finns ett överskott på 34,1 miljoner kronor för den förvaltningsövergripande verksamheten.
Nämnden har resultatet -0,7 miljoner kronor.
För förskolor är underskottet personalrelaterat. Extra personal till barn som är i behov av
särskilt stöd, sjukskrivningar, många förändringar av barns vistelsetider och semesteruttag när
det är stora barngrupper, är några faktorer som ökar personalkostnaderna. För grundskolor är det
också personalkostnaderna som är anledningen till underskottet. Barn i behov av särskilt stöd, små
klasser och sjukskrivningar ökar personalkostnaderna. För gymnasierna beror överskottet på allmän
återhållsamhet på kostnadssidan. Elevhälsa och skolutveckling har ett överskott som beror på mer
intäkter än budgeterat.
Om det förvaltningsövergripande överskottet på cirka 34 miljoner kronor delas per skolform så är
förskoleverksamhetens del av detta cirka 29 miljoner kronor. En stor del av detta beror på skolpeng
för ett för högt antal barn i budgeten. Grundskolans andel av det gemensamma överskottet är cirka
-9 miljoner kronor och högre hyror än budgeterat är den största anledningen till resultatet. Gymnasiet
har cirka 1 miljon kronor kvar av budgeterad skolpeng.
Administrationens del av det övergripande resultatet, cirka +15 miljoner kronor, beror till största
delen på att IT-planen NET 21 har cirka 9 miljoner kronor kvar av de avsatta medlen. IT-kostnader
för licenser och köp av tjänster är också lägre än budget. Medlen för kompetensutveckling har inte
förbrukats medan rehabkostnaderna via kommunhälsan har ökat.
Förändringar i antal elever/barn och årsarbetare
I nedanstående tabell visas antal elever/barn samt årsarbetare i respektive skolform.
Antal elever i grundskolan fortsätter att öka medan elevantalet i gymnasiet minskar lite. Antalet barn
i förskolan har minskat en aning det senaste året.
Förskola
2014 december
2013 december
2012 december
Antal barn
4 579
4 640
4 707
Antal årsarbetare
1 082
1 081
1 082
Grundskola
2014 december
2013 december
2012 december
Antal elever
8 912
8 701
8 447
Antal årsarbetare
1 227
1 117
1 160
2014 december
2013 december
2012 december
2 238
2 263
2 397
259
251
260
Gymnasieskola
Antal elever
Antal årsarbetare
53
Genusstrategin
En genusstrategi för 2014-2021 togs fram i slutet av 2013. Jämställdhetsperspektivet vävs in i skolans
uppföljning genom betygsstatistik, närvarouppföljning och elevenkäter som redovisar resultat per kön.
Analyser görs tillsammans med skolledare och lärare vid dialogsamtal.
Sammantaget har flickorna bättre meritvärde än pojkarna. Både flickornas och pojkarnas resultat
har minskat jämfört med tidigare år. Andel pojkar med godkända betyg i alla ämnen som ingått i deras
utbildning är något högre än flickornas. Andel elever med godkänt betyg i alla ämnen i åk 6 har ökat från
60,8 procent till 76,5 procent. Flickornas resultat har ökat med 11 procent och pojkarnas med
15 procent från tidigare år.
Sveriges bästa skola 2021
Målet är att Sundsvall skall ha Sveriges bästa skola 2021. Det finns flera goda förutsättningar som
infriats för att vi ska lyckas nå målet. Barn- och utbildningsförvaltningens kvalitetsarbete börjar sätta
sig i organisationen. Förvaltningar och bolag har lämnat förslag på åtgärder för att nå målen 2021. En
lista på 49 punkter är sammanställd, ”49 punkt-listan”.
Sundsvalls skolor klättrar i ranking
Sundsvalls skolor har vid den senaste redovisningen från SKL:s Öppna jämförelser, klättrat 76 steg mot
målet att bli Sveriges bästa skola 2021. Inom området matematik har Sundsvall förbättrat sig med 40 steg.
54
Socialnämnd
Socialnämnden ansvarar för äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade, individ- och
familjeomsorg samt socialpsykiatrisk verksamhet.
Socialnämnden redovisar underskott
Socialnämnden redovisar ett underskott på 132 miljoner kronor. Orsak till underskottet är fortsatta
kostnadsökningar och volymökning.
Orsakerna till socialnämndens underskott är:
• fortsatta kostnadsökningar under året för externa köp av verksamhet som boendeplatser,
hemtjänsttimmar, placeringar samt betalningsansvar för personlig assistans, 41,1 miljoner kronor.
• ökade kostnader på grund av ökade verksamhetsvolymer inom äldreomsorgen, 30 miljoner kronor.
• ökade personalkostnader på grund av att grundbemanning och vikariebemanning inom hemtjänst
och boenden inte har varit i nivå med budget, 56,7 miljoner kronor.
• underskott för ledning, kansli och verksamhetstöd på 4,2 miljoner kronor, som framförallt beror på
ökade kostnader för lokalhyror och ekonomisk obalans för förvaltningens bemanningsenhet Resursoch planeringsenheten (RoP).
Jämfört med föregående år så redovisar socialnämnden en resultatförsämring med 34,5 miljoner
kronor. Försämringen av resultatet förklaras dels av ytterligare ramreducering om netto 12,5 miljoner
kronor enligt MRP 2014, samt dels av fortsatt ökning av ersatta hemtjänsttimmar med närmare
100 000 timmar, vilket motsvarar drygt 35 miljoner kronor.
Sammantaget har arbetet med genomförandet av den beslutade åtgärdsplanen i MRP 2014 om
120 miljoner kronor inte fått något större genomslag i det ekonomiska resultatet för perioden, detta
trots att delar av åtgärdsplanen under året verkställts med full ekonomisk effekt vilket gäller åtgärder
inom ledning och stab, affärsområdena stöd och omsorg, stöd och behandling, personlig assistans
samt hälso- och sjukvård. Genomslaget i ekonomin har motverkats av den fortsatta ökningen av
ersatta hemtjänsttimmar samt ytterligare volym- och kostnadsökningar under året inom socialtjänstens
verksamheter.
Åtgärder för en ekonomi och verksamhet i balans under 2014
Förvaltningens ambition och målsättning har under året varit att uppnå en ekonomi och verksamhet i
balans innan årets slut på månadsbasis där förvaltningsledningens krav legat fast att beslutade åtgärder
ska genomföras ute i verksamheterna. Förvaltningens bedömning är att genom att rikta åtgärderna
till de områden som har ekonomisk obalans och där det finns potential för ytterligare förbättring och
utveckling så begränsas eventuella negativa effekter för övriga verksamhetsområden på både kort och
lång sikt.
Utifrån de prioriterade områdena i åtgärdsplanen har handlingsplaner tagits fram dels på
övergripande nivå och dels med en mer detaljerad beskrivning där bland annat tidssatta aktiviteter och
ansvariga personer framgår. De handlingsplaner förvaltningen fokuserat på avser:
1. Bemanna Rätt Hemtjänst
Inom affärsområdet har under hösten ett intensifierat arbete pågått vad gäller bemanna rätt inom
hemtjänsten inriktat mot sju hemtjänstområden som bedömts ha störst förbättringspotential. Parallellt
pågår införandet av Skönsmomodellen inom samtliga hemtjänstområden. LOV-hemtjänst har under
det sista kvartalet 2014 haft en positiv resultatutveckling där ett ökat antal hemtjänstområden redovisar
positiva resultat på månadsbasis.
55
2. Bemanna Rätt Äldreboenden
I handlingsplanen ingår att verkställa beslutet om att genomsnittet för dagbemanningen inte ska
överstiga 0,64 årsarbetare per plats och att nattbemanningen inte ska överstiga 0,15 årsarbetare per
plats, vilket sammantaget motsvarar en ekonomisk effekt om 30 miljoner kronor på årsbasis.
Under året har affärsområdet inte klarat att få ekonomisk effekt av den sänkta dagbemanningen och
hanteringen av den så kallade flyttiden som uppkommit i och med övertalighet. Åtgärden med sänkt
nattbemanning har inte verkställts under året då verksamheten avvaktat socialstyrelsens förslag kring
bemanning i särskilda boenden.
Affärsområdet redovisar ett negativt resultat om -30 miljoner kronor, vilket innebär att de beslutade
åtgärderna inte gett någon sammantagen effekt på resultatet. Samtliga äldreboenden redovisar negativa
resultat av större eller mindre omfattning.
3. Beställd tid hemtjänst
För varje timme per månad och kund som den beställda tiden förändras, så motsvarar det i dagsläget
cirka
7 miljoner kronor per år. Enligt NHG-rapporten (Nordic Healthcare Group) är det rimligt att timmarna
per kund och månad uppgår till högst 30 beviljade timmar. Volymökningar som ej klarats inom ram
2014 motsvarar 30 miljoner kronor vilket kan omräknas till drygt 1 timme per kund och vecka. En
genomlysning av hemtjänstprocessen, från beslut till utförande, har genomförts under året enligt
SKL:s modell ”Koll på hemtjänsten”. Några konkreta åtgärder har dock inte vidtagits som minskat den
beställda tiden.
Inom hemtjänstprocessen, från beslut till utförande, återfinns drygt 70 miljoner kronor av det
totala redovisade underskottet inom socialnämnden, varav cirka 45 miljoner kronor hos socialtjänsten
avseende beställningen och uppdragets omfattning samt 26 miljoner kronor avseende ekonomisk
obalans hos den egna hemtjänstutföraren.
4. Placeringar
Ett antal konkreta förslag till åtgärder i syfte att sänka kostnaderna för externa placeringar och boenden
har tagits fram under hösten. Åtgärderna inriktar sig på att stärka och utöka insatserna på hemmaplan
med start under år 2015.
Utöver handlingsplanerna arbetar förvaltningen parallellt med en volym- och behovsstyrd
resursfördelning och ersättningsmodeller samt månadsvis uppföljning av verksamhetvolymerna inom
socialnämndens ansvarsområde. I första hand fokuserar förvaltningen på de verksamheter som har de
största budgetomslutningarna, verksamhetsvolymerna och/eller avvikelser mot budget.
Utöver förvaltningens handlingsplaner har även koncernstaben en åtgärdsplan för att ge stöd åt
socialförvaltningen. Den innehåller stöd till insatser för att minska sjukfrånvaron, arbetsrättsutbildning
för chefer, utbildning i kommunikativt ledarskap, hjälp med nya behov av uppföljning samt hjälp att
utreda behov av åtgärder i fastigheter.
KomiJobb
Projektet KomiJobb bedrivs i samverkan mellan FAVI, socialtjänsten (Ekonomiskt stöd) och
arbetsförmedlingen. Projektet startade 2013, med syftet att skapa anställningar för personer med
försörjningsstöd genom att omvandla försörjningsstöd till att finansiera arbetsgivarens del i en
anställning, liksom att öka anställningsbarheten hos personer som på egen hand har svårt att komma in
på arbetsmarknaden.
Den 31 december 2014 hade 420 personer fått anställning genom KomiJobb. Vid samma tidpunkt
studerade 43 personer på deltid genom projektet.
56
Utmaningar och möjligheter för projektet:
• Att få tillgång till fler arbetsplatser med huvudsakligen praktiska arbetsuppgifter.
• Att utveckla och anpassa insatser och stöd för utrikesfödda.
• Att samarbeta med privata näringslivet för att få en smidigare och kortare väg till reguljära
anställningar för deltagare efter projektet.
• Att finna lösningar för hur flödet av lämpliga personer till projektet kan underlättas och stödja
arbetet, för att nå målnivån gällande antalet anställningar i projektet.
Metodutveckling för höjd kvalitet
I början av februari 2014 startade projektet ”Införande av Skönsmomodellen i Sundsvalls hemtjänst”.
Under året har sammanlagt fem hemtjänstgrupper utvecklat arbetssätten; Granlo, Kovland, Liden/
Indal, Centrum och Njurunda 2. Under året startades också ett utvecklingsarbete på Resurs- och
planeringsenheten (RoP), med utgångspunkt i modellen. Under 2015 kommer resterande grupper i
Sundsvalls hemtjänst att arbeta med utveckling av sina arbetssätt.
Resultaten under året överensstämmer med erfarenheter och kunskaper från pilotarbetet vid
Skönsmons hemtjänst; kunderna involveras på ett sätt som inte skett tidigare, vilket resulterat i nöjdare
kunder och ökad arbetsglädje – därtill, en ökad motivation hos personalen till oförändrade kostnader.
Personalkontinuiteten har förbättrats markant i de hemtjänstområden som infört det nya arbetssättet,
vilket i sin tur ökat kvalitén och förbättrat arbetsmiljön.
Försörjningsstöd
Antalet personer som uppbär försörjningsstöd, sett till totalen, har minskat under 2014.
Socialförvaltningens olika samverkansformer med bland annat FAVI, arbetsförmedlingen och
försäkringskassan fortgår och kommer att fortsätta utvecklas. Kommunen har ett fortsatt arbete framför
sig med att kartlägga, planera för och vidta åtgärder för att förhindra och minska barnfattigdom i
Sundsvall. Under hösten antog socialnämnden en handlingsplan för minskad barnfattigdom, med
fokusområden att arbeta vidare utifrån.
Hemsjukvård
Övertagandet av hemsjukvården har överlag fungerat väl, arbetsbelastningen har dock varit hög under
året. Antalet ärenden har ökat under året, såsom personer i behov av omfattande sjukvårdsinsatser, samt
personer som kommer hem från sjukhuset i tidigt skede med omfattande omvårdnadsbehov och i behov
av sjukvårdsinsatser. Aktuellt framåt, är fortsatt utveckling av formerna för hemrehabilitering och
övrig hemsjukvård, i samverkan mellan kommunen och landstinget. Projektet Trygg hemma startade i
november en pilotverksamhet.
Ensamkommande flyktingbarn
Antalet asylsökande barn utan vårdnadshavare som kommit till Sverige ökar. Kraven på tillgång till
asyl- och boendeplatser i kommunernahar i och med detta ökat. Migrationsverket har numera utvidgade
möjligheter att anvisa ensamkommande flyktingbarn till kommunerna. Utifrån det har det kommit
betydligt fler ensamkommande flyktingbarn och ungdomar till kommunen än tidigare. Arbete med
att utöka antalet boendeplatser pågår i förvaltningen, dock behövs enligt prognosen fler platser än
socialnämnden kan tillgodose. Frågan om kommunens överenskommelse med Migrationsverket är just
nu ute på remiss.
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron inom socialförvaltningen har ökat, en mycket viktig fråga framåt sett. Ett aktivt,
kontinuerligt arbete i samverkan med kommunhälsan och HUR-enheten (hälsa, utveckling och
rehabilitering) pågår och kommer att fortsätta. Långtidssjukskrivningarna har ökat mellan januari och
december 2014, medan korttidssjukskrivningarna gått ned under samma period.
57
58
Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för biblioteksverksamhet, museiverksamhet,
fritidsgårdar och annan ungdomsverksamhet, kulturarrangemang och stöd till
kulturverksamhet. Nämnden ansvarar även för idrotts- och friluftsanläggningar samt
stöd och bidrag till föreningsliv.
Kultur- och fritidsnämnden redovisar överskott
Kultur- och fritidsnämnden redovisar ett överskott på 1,8 miljoner kronor. Intäkterna har varit goda
från bad- och sporthallsverksamheterna. Det fina vädret under sommaren bidrog till att Himlabadets
intäkter ökade jämfört med föregående år. Himlabadet har även under hösten varit fantastiskt välbesökt,
framförallt på äventyrsbadet och relaxen. Året avslutades med det bästa jullovet sedan öppnandet.
Totalt blev intäkterna 1,8 miljoner kronor högre än budgeterat. Kultur- och fritidsnämnden fick under
året en tillfällig budgetminskning med 3,3 miljoner kronor. Genom att hålla igen på kostnader har
denna tillfälliga neddragning klarats.
Skador efter stormen Ivar och extra lokalkostnader
Stormen Ivar fällde stora mängder skog vid lucia 2013. Under stora delar av 2014 har en renovering av
spår och leder pågått efter stormen. Viss del av kostnaderna kommer att täckas av försäkringsbolaget.
Nämnden har haft kostnader utöver budget med 0,3 miljoner kronor för Matfors Folkets hus. Tillfälligt
ökade kostnader har nämnden också haft för lokaler för teatern, då hyra på 1,5 miljoner kronor både
betalats för tillfälliga lokaler och för de som ställts i ordning för teaterverksamheten. Budgeten för
kapitalkostnader visar ett överskott på 1,3 miljoner kronor, då investeringar blivit försenade. Kostnaderna
för personal har varit lägre än budget då flera tjänster i förvaltningen varit vakanta under året.
Jämställdhetsrond
Fritidsgårdarna genomför varje år en jämställdhetsrond där de ser på verksamheten ur ett
jämställdhetsperspektiv. Förvaltningen har analyserat representation av deltagande i trygghetsarbetet ur
jämställdhetsperspektiv och gett förslag på åtgärder. Löpande rapportering och analys av könsindelad
besöksstatistik görs på fritidsgårdarna.
Investeringar i anläggningar och lokaler – en utmaning för framtiden
Jämställdhetsperspektivet har integrerats i arbetet med natur- och friluftsplan och spontanidrottsplatser.
Projekt för att verkställa nämndens beslut 2013 om investering i installation av fallskyddsutrustning
för konståkningsföreningar i en av Gärdehovs ishallar har påbörjats och installation planeras vid nästa
säsongsuppehåll, sommaren 2015.
Frågan om finansiering av investeringar i verksamhetens fastigheter är den ojämförligt största
utmaningen för framtiden. I MRP 2015-2018 fick nämnden en kompensation för ökade hyror för
moderna lokaler för idrott och kultur utöver de gängse reglerna. För nämnden återstår det då cirka 8,7
miljoner kronor att spara. För att finansiera en sådan tillkommande kostnad måste delar av nuvarande
verksamhet upphöra och läggas ned, vilket kräver tydliga politiska prioriteringar.
I samband med beslut om Agenda Kulturarv fattades inget tydligt beslut om hantering av
investeringsbehov för kulturarvsfastigheter. Även om ett tillskott på 25 miljoner kronor senare beslutats
är behoven mycket större för att kunna behålla fastigheterna i gott skick.
Sundsvalls museums samlingar av konst och kulturhistoriska föremål förvaras i magasin i
Kulturmagasinet och externt hyrda förråd. Behovet av att förbättra magasinen är akut för att kunna leva
upp till de löften och ansvar som det innebär med donationer av föremål.
Behovet av IT-utveckling är stort inom biblioteksverksamheten. Nödvändiga investeringar i datorer,
databaser och system innebär ökade driftskostnader.
Nämndens behov av investeringar i maskiner och utrustning är stora och medel saknas för att
kunna ha en tillfredställande plan för att lösa de behov som finns. Alltsedan verksamheten i Sundsvall
Arena AB flyttats till nämnden har det inneburit markant ökade behov av investeringar, framförallt på
Gärdehov och i Sporthallen/Himlabadet i form av t.ex. ismaskiner och badattraktioner.
59
Nämnd för arbetsmarknad, vuxenutbildning
och integration
Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration arbetar med kommunens
uppdrag inom områdena arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration. Nämndens
ansvarsområde är att genom utbildning och åtgärder underlätta för medborgarna att
komma in på arbetsmarknaden.
NAVI redovisar överskott
Nämnden redovisar ett överskott på 3,1 miljoner kronor. Överskottet beror främst på
vuxenutbildningen som har ett resultat på +3,3 miljoner kronor. AGera (Arbetsgivarringen
Sundsvallsregionen) har ett minus på 1,2 miljoner kronor. Semesterlöneskulden har minskat och
resulterat i ett överskott på cirka 1 miljon kronor. I övrigt är det små budgetavvikelser.
Vuxenutbildning
Grundläggande vuxenutbildning kostar cirka 7 miljoner kronor per år och det är övervägande
personalkostnader. Lärvux har kostat drygt 1 miljon kronor under 2014 vilket är 0,9 miljoner
kronor mindre än budget. Det har varit personalbrist och sökande till tjänsterna har inte uppfyllt
kvalifikationskraven. Yrkeshögskolan har ett resultat på knappt +1,7 miljoner kronor. Bidragen
för verksamheten är 5 miljoner kronor. Sfi har större volym än budget beroende på större
flyktingmottagning. Migrationsverket har bidragit med cirka 8 miljoner kronor. Verksamheten har
ett litet överskott. Den gymnasiala vuxenutbildningen kostade drygt 32 miljoner kronor under 2014.
Intäkterna var mindre så att resultatet blev -3,6 miljoner kronor. Lärlingsutbildningen blev halverad
mot planering på grund av personella resurser och få elever. Projektet Vägval Favi, har erbjudit
deltagare i KomiJobb studier under projekttiden som avslutades 2014. Projektet implementeras i
verksamheten under 2015.
KomiJobb
Projektet KomiJobb erbjuder sedan starten 2013 personer i försörjningsstöd en tidsbegränsad
anställning inom främst kommunala verksamheter. Projektet bedrivs i nära samverkan med
socialtjänsten och Arbetsförmedlingen.
Antal personer i KomiJobb vid årsslutet
2013
2014
250
420
Avslutat anställning
72
272
därav till arbete
20
76
därav till studier
5
20
därav till Arbetsförmedling
30
124
därav till Försäkringskassan
5
23
12
29
–
43
Fått anställning i projektet
därav avbrutit projektet
Studerar på deltid
Projektet avser mäta självförsörjande ett år efter KomiJobb-anställningens avslut. Till och med kvartal 3
2014 så var 44 personer självförsörjande vid tillfället (förekom inte på försörjningsstöd).
60
Kvinnor mer intresserade av utbildning
Inom vuxenutbildningen är drygt 60 procent av eleverna kvinnor. Det har varit ungefär samma
könsfördelning i flera år vilket speglar den genomgående trenden i samhället att kvinnor visar mer
intresse för utbildning än vad män gör.
Kursutbudet spelar viss roll för könsfördelningen bland eleverna i vuxenutbildningen.
Omvårdnadsutbildningar är en stor del av vuxenutbildningen och majoriteten av eleverna där är
kvinnor. Detta är inte unikt för Sundsvall. Det finns en stor efterfrågan på dessa utbildningar från
eleverna, men också från arbetslivet.
Utbildningar till traditionellt manliga yrken har under ett antal år varit mindre efterfrågade från
elever. Det har gjort det svårt att under vissa perioder fylla utbildningar med behöriga sökande.
Sedan 2013 arbetar Sundsvall och övriga kommuner tillsammans med Sveriges Kommuner
och Landsting (SKL) för att ta fram arbetsmarknadsstatistik som är jämförbar kommuner emellan.
Detta arbete kommer i framtiden förbättra förutsättningarna att göra jämställdhetsanalyser inom
arbetsmarknadsområdet. Detta är ett utvecklingsområde inför 2015.
Arbetsmarknad
Nämndens verksamhetsområden handlar om att bidra till att arbetsmarknaden får den kompetens som
efterfrågas och göra individer anställningsbara eller förbereda för vidare studier. Detta görs genom att
erbjuda utbildning på olika nivåer, från grundläggande nivå till yrkeshögskolenivå.
Andelen statsbidrag i nämndens budget är väldig hög jämfört med kommunens andra nämnder,
vilket gör att statliga beslut får stor betydelse.
Landet har varit inne i en svag konjunktur under flera år. Länets och Sundsvalls arbetsmarknad
är fortsatt svag i relation till riket, men under sommaren och hösten 2014 har dock en förbättring
skett. Nya på arbetsmarknaden, det vill säga ungdomar och nyanlända personer, möter den kärvaste
arbetsmarknaden.
I Sundsvall är arbetslösheten i december 2014 högre (9,0 procent) än för riket (8,1 procent).
Arbetslösheten bland ungdomar är fortfarande hög. I Sundsvall ligger ungdomsarbetslösheten på
18,2 procent, vilket är cirka 3,4 procentenheter högre än i landet i genomsnitt. Bland utrikes födda är
arbetslösheten 30,2 procent i Sundsvall mot 21,3 procent i riket.
I jämförelse med december 2013 har den totala arbetslösheten i Sundsvall minskat med
1,0 procentenheter och ungdomsarbetslösheten minskat med 4,5 procentenheter. Arbetslösheten bland
utrikesfödda har minskat med 1,3 procentenheter.
Kompetens
Kompetensfrågorna kommer att bli ännu mer avgörande i framtiden. Den strukturella förändring som
pågår på arbetsmarknaden fortsätter. Jobben blir färre inom yrken där utbildningskraven inte är så höga,
medan det blir fler jobb för eftergymnasialt utbildade. För närvarande har både privata och offentliga
arbetsgivare svårt att hitta rätt kompetens.
Sundsvalls kommun har under lång tid satsat mer resurser på vuxenutbildning än de flesta andra
kommuner. Bedömningen är att vuxenutbildningen därför står ganska väl rustad att möta den
förväntade tillströmningen av studerande. En stor utmaningen är dock att rekrytera behöriga lärare.
Det ökade antalet nyanlända medför troligen att antalet sfi-studerande fortsätter att öka. Att fler
elever går sfi kommer sannolikt att öka efterfrågan på komvux efter avslutade sfi-studier.
En viktig fråga för i stort sett alla vuxenutbildningar i landet är statens krav på att utbildningen
ska bedrivas kontinuerligt under året och bedrivas under flexibla former. Från och med hösten 2014
begränsas inte vuxenutbildningen i Sundsvall till de terminstider som finns inom ungdomsskolan, utan
bedrivs året runt. En utveckling av flexibla studieformer sker också kontinuerligt.
Den kanske största utmaningen för vuxenutbildningen i Sundsvall, men även i resten av landet,
är att öka andelen studerande som når målet för utbildningarna. Elever på yrkesutbildningar klarar
sig bättre, men med stor variation mellan utbildningar. Bland elever som läser allmänna kurser är det
endast 50-60 procent av kursdeltagarna som avslutar sina studier med ett godkänt betyg.
61
Stadsbyggnadsnämnd
Stadsbyggnadsnämnden ansvarar för kommunens fysiska översikts- och detaljplanering,
bygglovsprövning och byggtillsyn, mätnings- och kartverksamhet, trafikfrågor, mark,
exploaterings- och bostadsfrågor, väghållning, parkförvaltning, bostadsanpassning samt
färdtjänst.
Stadsbyggnadsnämnen redovisar underskott
Stadsbyggnadsnämnden redovisar ett underskott på 0,4 miljoner kronor för året. Nämnden har haft en
budgeterad buffert som inte använts under året och nämnden har också fått högre intäkter än budgeterat
på bygglov. Detta har medfört ett överskott på 5,1 miljoner kronor.
Bostadsanpassningsbidragen är svåra att påverka då åtgärderna är behovsstyrda och lagreglerade.
För 2014 blev det ett underskott på 4,2 miljoner kronor för verksamheten. Parkverksamhetens
underskott på 2,3 miljoner kronor beror till största delen på arbeten efter stormen Ivar. Vinterväghållningen hade ett överskott på 1,4 miljoner kronor. I övrigt har nämnden några mindre avvikelser.
Investeringar
Av den totala investeringsbudgeten 2014 på 455,4 miljoner kronor, inklusive tidigare års överförda
medel, har 148,6 miljoner kronor använts under året. De utgiftsmässigt största projekten har varit inre
hamnens kajer, Bergsåkersbron, väghållning, Norra Kajen och gång- och cykelvägar.
Byggarbetena på den södra sidan Selångersån pågår och beräknas vara avslutade hösten 2015.
Förutom nya kajer kommer även satsningarna att ge en ökad trygghetskänsla genom ny belysning
längs gång- och cykelvägarna, möjlighet för människor att komma närmare vattnet, ytterligare ökad
kajsäkerhet och bättre tillgänglighet för funktionshindrade.
Projektet Bergsåkersbron bedöms följa entreprenörens tidplan. Nya bron färdigställs hösten 2015
och under 2016 rivs gamla bron. Projektet har utökats med en upprustning vid infarten till Bergsåkers
idrottsplats samt en gång- och cykelväg som ansluter mot Travbanevägen. Vid Travbanevägen kommer
Trafikverket sedan att ansluta med sin byggnation av gång- och cykelväg utefter väg 86.
Avfallsplanen
Stadsbyggnadsnämndens bedömning är att avfallsplanens ursprungliga tidplan och budget
(124 miljoner kronor) enligt kommunfullmäktiges beslut 2011 kommer att hålla. Nämnden har
anpassat arbetet till pågående byggprojekt i kommunen (bland annat projekt E4 Sundsvall och projekt
Norra Kajen) vilket medfört att återställningen av soptipparna Tamböle, Hillstamon, Lomyran och
Berga kommer att bli billigare än vad den första prognosen räknat med. Nämnden kommer även
fortsättningsvis att prioritera samarbeten med entreprenörer och byggprojekt i kommunen.
Saneringar med statliga bidrag
Planering av saneringsåtgärder pågår för följande områden: Ankarsviks, Karlsviks och Nyviks f.d.
sågverk på Alnö, Kubikenborgs f.d. sågverk och fönsterfabrik, Essvik-Nyhamns fabriksområden och
Nacksta 5:2.
Könsindelade indikatorer och statistik
Stadsbyggnadsnämnden har fastslagit könsindelade indikatorer till Mål och resursplanen utifrån SCB:s
medborgarundersökning. Redovisning av indikatorer (gator och vägar, gång- och cykelväg, trygghet
och bostäder) görs i delårsrapporter och bokslut under året. Förutom SCB:s indikatorer så tar nämnden
fram könsindelad statistik per år inom följande områden: ärendestatistik för bostadsanpassning,
beviljade handikapptillstånd, ansökan om bygglov och trygghetsvandringar. Inom prsonalområdet och
utifrån beslutad jämställdhetsplan ligger fokus på följande punkter under 2014: underlätta både för
kvinnliga och manliga arbetstagare att förena förvärvsarbete och föräldraskap, vid rekrytering och vid
analys via lönekartläggning med fokus på jämställda löner.
62
Fotograf: Ulrika Nilsson
63
Miljönämnd
Miljönämnden arbetar för att Sundsvall ska bli en kommun med bra miljö och god
folkhälsa. Nämnden ska dessutom arbeta för en samhällsplanering som förebygger
skador på miljö och skyddar medborgarnas hälsa. En viktig uppgift är att ha ansvar för
tillsyn enligt miljöbalken, livsmedelslagen och tobakslagen.
Miljönämnden redovisar överskott
Miljönämnden redovisar ett överskott på 0,4 miljoner kronor. Orsaken till överskottet är främst
att personalkostnader inklusive semesterlöneskuld har blivit lägre än budget. Kalkningsbidrag och
intäkter för bland annat livsmedelstillsyn har också positiv avvikelse. Negativa avvikelser finns för
en del övriga kostnader och avgifter för tillsyn enligt miljöbalken. Intäkterna för 2013 var drygt 1,5
miljoner kronor högre än 2014. Bidrag för kommunens traineeprogram och aktiviteten tillsammans
med SIDA, Globala Sundsvall, samt timdebiteringar för deponier och intäkter för E4 Sundsvall stod för
differensen.
Tillsyn och kontroll
Timdebitering av tillsyn inom ämnesområdet förorenade områden har minskat jämfört med 2013.
Detta är resultatet av att nämnden valt att prioritera att utreda ansvar och ställa krav på utredningar och
åtgärder för prioriterade förorenade områden. Detta är i inledningsskedet ett tidskrävande arbete med
låg kostnadstäckning.
Intäkten för tillsynen för projekt E4 Sundsvall minskade med 2/3 enligt avtal för 2014 och
upphör i stort sett 2015. Det har medfört att kostnadstäckningsgraden för miljöskydd har minskat.
Kostnadstäckningsgraden för övriga ämnesområden livsmedel och hälsoskydd är ungefärligen
oförändrade jämfört med 2013. Arbetsanhopning inom hälsoskydd och miljöskydd har lösts med eget
kapital under 2014.
Luften i Sundsvall
2014 klarade kommunen måluppfyllelse för luftkvalitet. Att målen uppfylls beror delvis på väderlek,
men åtgärder har vidtagits vad gäller gatubeläggning, städning och dammbindning samt upphandling av
bussar och ny E4-dragning som tillsammans ger positiva effekter. Fortsatt arbete med luftövervakning
och åtgärdsprogrammet för frisk luft kommer att krävas.
Prioriterade områden
Miljönämndens verksamhet har tidigare varit berörd av två prioriterade områden: avfallsplanen och ett
program för energieffektivisering och koldioxidreducering. I Mål och resursplan för 2015-16 finns även
ett uppdrag till miljönämnden att ta fram en aktivitetsplan för att minska användningen och spridningen
av skadliga kemikalier.
Lantmäterinämnd
Lantmäterinämnden är huvudman för den kommunala lantmäterimyndigheten. Den
ansvarar också för myndighetsuppgifter enligt plan- och bygglagen (PBL) med flera.
Lantmäterinämnden redovisar överskott
Lantmäterinämnden redovisar ett överskott på drygt 0,5 miljoner kronor för året. Överskottet beror på
lägre personalkostnader än budgeterat, som en följd av vakans och barnledighet.
Vid årsskiftet genomfördes en organisationsändring som innebär att GIS- och kartverksamheten
på stadsbyggnadskontoret fördes över till lantmäterikontoret. Denna ändring ger bättre förutsättningar
att effektivt kunna arbeta med kommunens informationsförsörjning inom geodataområdet
(kartinformation). Lantmäterikontoret har i november kunnat starta med tjänstebaserad uppdatering
av byggnader och adresser. Detta innebär ett datautbyte med det statliga lantmäteriet som gör att
kommunens byggnader på olika kartor kommer att vara uppdaterade inom både tätort och landsbygd.
64
Överförmyndarnämnden Mitt
Överförmyndarnämnden Mitt är, från och med den 1 januari 2011, en gemensam nämnd
med Timrå, Ånge och Nordanstigs kommuner. Nämndens uppgift är att ha tillsyn och
kontroll över godmanskap, förvaltarskap och vissa förmyndarskapsärenden. Syftet med
tillsynen är att värna om personer som inte själva kan tillvarata sina intressen, till exempel
minderåriga, gamla, sjuka eller funktionshindrade.
Överförmyndarnämnden Mitt redovisar överskott
Överförmyndarnämnden Mitt redovisar ett överskott på 0,9 miljoner kronor för året. Det är orsakat
främst av överskott i budgeten för arvoden till ställföreträdarna på 2 miljoner kronor. Kostnader för
extrapersonal och en del ofakturerade ersättningar för ensamkommande flyktingbarn ger underskott.
Överförmyndarkontoret har i flera år haft problem med stor personalomsättning. Ökad mottagning
av ensamkommande flyktingbarn har påverkat arbetsbelastningen. En lagändring i föräldrabalken från
2015, innebär att formella ansvaret för utredning om behov av god man och förvaltare flyttas från
tingsrätt till överförmyndarnämnd.
Nämnden konstaterade i december att överförmyndarkontoret har svårigheter att upprätthålla
en rättsäker och kvalitativ verksamhet med nuvarande resurser. Nämnden äskade därför till sina
ägarkommuner att få utöka personalstyrkan med minst 3,0 tjänster för att kunna erbjuda den kvalitet
och rättsäkerhet som medborgarna enligt lag har rätt att förvänta sig av denna verksamhet.
65
Kommunrevision
Revisionens uppgift är att för kommunfullmäktiges räkning följa upp och granska
kommunens verksamhet och ekonomi. Revisorerna prövar om verksamheten sköts på
ett ändamålsenligt och ur ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt. Revisionen består
av sju förtroendevalda revisorer.
Kommunrevisionen lämnade i samband med delårsrapporten en prognos för ett nollresultat på helåret.
En försening av ett planerat granskningsprojekt har efter beslut av revisionskollegiet i december flyttats
till 2015 varför denna kostnad inte belastar 2014. Kommunrevisionen ansvarade också under året för
den primärkommunala revisionskonferensen. Arrangemanget genomfördes med ett mindre överskott
vilket bidragit till ett positivt årsresultat. Två planerade samverkansgranskningar med Umeå och Luleå
kommunrevisorer har minskats till en.
Utifrån den bedömning som gjordes i samband med delårsrapporten och de övriga påpekanden som
gjorts enligt ovan så har årsresultatet slutat på ett mindre överskott på 0,2 miljoner kronor.
Revisionsgranskningar 2014
Revisionen har granskat kommunstyrelsens och nämndernas ansvarsutövande, vilket årligen genomförs
som en grundläggande revisionsinsats. Fördjupade granskningar har bland annat gjorts på områden
som socialnämndens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, kommunanställdas bisysslor,
ramavtal – avtalstrohet, tillförlitligheten i genomförande av val, statsbidrag inom flyktingmottagandet,
anhöriga som ger omsorg till närstående, investeringsprojektredovisning och bokslutsprocessen.
Tillsammans med granskning av delårsrapport och årsredovisning är de grundläggande och fördjupade
granskningarna underlag för den revisionsberättelse i vilken revisorerna ska uttala sig om ansvarsfrihet
för ledamöter i kommunens styrelser och nämnder.
Värd för revisionskonferensen
För första gången stod kommunrevisionen i Sundsvall den 3-4 juni 2014 som värd för den
primärkommunala revisionskonferensen som genomfördes för 66:e gången för kommuner med
över 70 000 invånare. 23 av totalt 29 möjliga kommuner deltog med representanter för revisorerna.
Konferensdeltagarna har visat sin uppskattning av konferensen som upplevdes som lyckad. Som
föreläsare från kommunen deltog även kommundirektören Stefan Söderlund. Arrangemanget
genomfördes som tidigare redovisats med ett mindre överskott.
Framtida utmaningar och möjligheter
Kommunrevisionens uppdrag blir efterhand mer arbetskrävande. I den nya skriften, God revisionssed
i kommunal verksamhet 2014 från SKL, påpekas att framför allt lekmannarevisionen bör
uppmärksammas. I en kommun som Sundsvall med relativt många bolag innebär det en ytterligare
arbetsbelastning för de enskilda lekmannarevisorerna. Ett övervägande borde därför vara att eventuellt
utöka antalet kommunala revisorer från nuvarande sju till nio.
Valnämnd
I varje kommun ska finnas en valnämnd som är den lokala valmyndigheten.
Valmyndigheten ansvarar för att genomföra allmänna val till riksdag, landsting och
kommunfullmäktige samt Europaparlamentet.
Valnämnden redovisar överskott
Valnämnden redovisar ett överskott på 1,6 miljoner kronor. Valnämnden har genomfört två val under
året. Den 25 maj var det val till Europaparlamentet och den 14 september val till riksdag och kommunoch landstingsfullmäktige. Inför dessa två val rekryterades 318 röstmottagare. Fyra utbildningstillfällen
genomfördes under maj månad, där samtliga röstmottagare utbildades valdistriktvis. Utöver
röstmottagare rekryterade nämnden även rösträknare som fick i uppdrag att förstärka upp rösträkningen
på valnatten på de större valdistrikten. Dessa instruerades på plats i vallokalen.
66
Fotograf: David Schreiner
67
BOLAGSUPPFÖLJNING
Stadsbackenkoncernen
För Stadsbackenkoncernen har en separat årsredovisning framställts. Det som redovisas
här är utdrag ur denna årsredovisning.
Koncernen
Resultat före bokslutsdispositioner och skatt, mnkr
MRP
2014
Bokslut
2014
Bokslut
2013
Bokslut
2012
Avvikelse
MRP/utfall
67,2
21,5
77,6
73,0
-45,7
Den negativa avvikelsen mot budget beror främst på ett svagt resultat i Sundsvall Energi AB. Det svaga
resultatet berodde främst på nedskrivning av oljelager (29,0 miljoner kronor), lägre intäkter på grund av
varmt väder (25,0 miljoner kronor) samt provdrift av nytt styrsystem (9,0 miljoner kronor).
Genomförda investeringar i Sundsvall Energi AB förväntas förbättra lönsamheten betydligt samt
minska oljeberoendet och därmed miljöpåverkan.
Moderbolaget Stadsbacken AB
Stadsbacken AB äger och förvaltar aktier i de flesta bolag som kommunen använder till
sina verksamheter.
MRP
2014
Bokslut
2014
Bokslut
2013
Bokslut
2012
Avvikelse
MRP/utfall
Koncernbidrag
-32,7
0,2
-28,4
-33,8
32,9
59,7
Den positiva avvikelsen mot budget beror främst på mottagna utdelningar från dotterföretag
(20,0 miljoner kronor), lägre räntekostnader (4,9 miljoner kronor) beaktat justering för fusionen med
Sundsvalls Arena AB, lägre konsultkostnader (2,6 miljoner kronor), lägre personalkostnader
(1,7 miljoner kronor) samt högre management fee från dotterföretagen (1,1 miljoner kronor).
68
Sundsvall Logistikpark AB
Sundsvall Logistikpark leder och samordnar kommunkoncernen för att utveckla ett
transportcentrum för hamn-järnväg-landsväg i området Tunadal-Korsta-Ortviken.
MRP
2014
Bokslut
2014
Bokslut
2013
Bokslut
2012
Avvikelse
MRP/utfall
Koncernbidrag
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Eftersom bolaget fakturerar kommunen för utfört arbete redovisar bolaget ett nollresultat.
Mitthem AB
Mitthem är ett bostadsbolag som äger och hyr ut bostäder med hyresrätt. De flesta av
fastigheterna finns i Sundsvalls tätort.
MRP
2014
Bokslut
2014
Bokslut
2013
Bokslut
2012
Avvikelse
MRP/utfall
Koncernbidrag
15,0
5,4
15,8
30,6
-9,6
0,0
Främsta förklaringen till det försämrade resultatet var en nedskrivning med 12,8 miljoner kronor på sju
fastigheter huvudsakligen belägna i kommunens ytterområden. Nedskrivningen var nödvändig enligt
de nya redovisningsreglerna K3. Totalt bedöms dock ett övervärde med 1 700 miljoner kronor finnas i
bolagets fastighetsbestånd, dvs. det verkliga värdet överstiger det bokförda värdet på fastigheterna.
Nyproduktion av lägenheter
Bolaget beslutade under året om ytterligare en nyproduktion, totalt 192 lägenheter på det nya området
Norra Kajen. Nyproduktionen av ett åttavåningshus på Skönsmon med 37 lägenheter pågår parallellt.
Sundsvall Vatten AB
Sundsvall Vatten äger de allmänna vatten- och avloppsanläggningarna i Sundsvalls
kommun. Drift och underhåll av anläggningarna utförs av MittSverige Vatten på uppdrag
av Sundsvall Vatten.
MRP
2014
Bokslut
2014
Bokslut
2013
Bokslut
2012
Avvikelse
MRP/utfall
Koncernbidrag
-1,0
1,8
13,3
11,4
2,8
0,0
Resultatförbättringen berodde på högre intäkter, lägre kostnader för räntor (3,8 miljoner kronor) samt
avskrivningar (3,2 miljoner kronor) som mer än väl övervägde ökade kostnader för bl.a. utrangering av
fordonsgasanläggning (2,8 miljoner kronor).
69
Sundsvall Energi AB
Sundsvall Energi medverkar till att energiverksamheten i Sundsvall byggs ut och
utvecklas för att uppnå goda energilösningar inom kommunen samt för att uppnå en
miljövänlig och långsiktigt hållbar utveckling.
Koncernens resultat före bokslutsdispositioner och skatt, mnkr
MRP
2014
Bokslut
2014
Bokslut
2013
Bokslut
2012
Avvikelse
MRP/utfall
Koncernbidrag
75,8
20,9
63,5
51,6
-54,9
-51,0
Främsta förklaringen till den negativa avvikelsen för koncernen beror på resultattappet i moderbolaget.
Moderbolagets resultat före bokslutsdispositioner och skatt, mnkr
MRP
2014
Bokslut
2014
Bokslut
2013
Bokslut
2012
Avvikelse
MRP/utfall
Koncernbidrag
34,6
-29,4
17,3
7,1
-64,0
-7,0
Det kraftigt försämrade resultatet berodde främst på nedskrivning av oljelagret p.g.a. lägre oljepriser
(29,0 miljoner kronor), extremt varmt väder 2014 (25,0 miljoner kronor) samt provdrift av nytt
styrsystem (9,0 miljoner kronor).
Investeringar i fjärrvärmeledningar
De totala investeringarna för året var 40 miljoner kronor, vilket var 30 miljoner kronor lägre än
budgeterat. De enskilt största investeringarna under året avsåg nya fjärrvärmeledningar till SCA
Östrand och Ortviken som slutfördes med 10 miljoner kronor, vilket var 14 miljoner kronor lägre än
förväntat med hänvisning till pumpstation. Totalt för projektet, sedan starten, uppgick investeringen till
79 miljoner kronor mot budgeterat 105 miljoner kronor. Styrsystem K1 slutfördes under året för
10 miljoner kronor. Investeringen i broledningen är förskjuten och slutförs under 2015, vilket
reducerade investeringarna med 7 miljoner kronor under 2014.
Reko Sundsvall AB
Reko Sundsvall arbetar med kommunens avfallshantering och renhållning enligt
miljöbalkens bestämmelser samt gällande renhållningsordning och avfallsplan.
70
MRP
2014
Bokslut
2014
Bokslut
2013
Bokslut
2012
Avvikelse
MRP/utfall
Koncernbidrag
3,5
3,8
3,0
4,4
0,3
-3,0
Korsta Oljelager AB
Korsta Oljelager äger och driver oljeanläggningen i Korsta och lagrar oljeprodukter.
MRP
2014
Bokslut
2014
Bokslut
2013
Bokslut
2012
Avvikelse
MRP/utfall
Koncernbidrag
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Från och med december har uthyrning skett till externa hyresgäster.
Sundsvall Elnät AB
Sundsvall Elnät arbetar med att utveckla infrastrukturen i Sundsvall vad gäller
nätanläggningar.
MRP
2014
Bokslut
2014
Bokslut
2013
Bokslut
2012
Avvikelse
MRP/utfall
Koncernbidrag
34,7
41,0
38,6
36,1
6,3
-41,0
Bolaget redovisar ett överskott med 6,3 miljoner kronor. Det är framförallt personalkostnaderna som
är lägre än budgeterat (4,4 miljoner kronor). Det beror på att nyanställningar skett senare på året än
förväntat, personalövergångar från Elnät till ServaNet samt till följd av att Fora betalar tillbaka
0,8 miljoner kronor i försäkringspremier för åren 2005 och 2006.
ServaNet AB
ServaNet är ett öppet stadsnät som finns i Sundsvall, Härnösand,Timrå, och Ånge. Under
2014 vidgades ägandet till att även omfatta Berg, Ragunda och Strömsunds kommuner.
Utbyggnation av nätet pågår i dessa tre kommuner.
MRP
2014
Bokslut
2014
Bokslut
2013
Bokslut
2012
Avvikelse
MRP/utfall
Koncernbidrag
4,0
3,5
5,6
5,0
-0,5
0,0
Resultatet uppgår till 3,5 miljoner kronor vilket är en avvikelse med -0,5 miljoner kronor.
Verksamhetens kostnader är ungefär som förväntat med undantag för de övriga externa kostnaderna
och framför allt bland dessa, köp av konsulttjänster. De stora konsultköpen ligger till grund för att
det för privatkunderna slutförs det så kallade PIASAVA-projektet som genomförts i syfte att rensa
i och sammankoppla system, vilket tillsammans med kommande utveckling av system kan medföra
ökad automatisering, vilket i sin tur kommer att minska kostnaden och öka kvaliteten mot kunder och
tjänsteleverantörer.
Personalkostnaderna var klart lägre än budgeterat till följd av att planerade rekryteringar uteblivit
eller senarelagts. Till viss del förklarar det även de utökade köpen av konsultstöd.
71
SKIFU AB
SKIFU arbetar för att främja utveckling och nyetablering i Sundsvall genom att förvärva,
äga och förvalta fastigheter som är strategiskt viktiga för kommunen, och att avyttra
sådana fastigheter med bästa möjliga resultat.
MRP
2014
Bokslut
2014
Bokslut
2013
Bokslut
2012
Avvikelse
MRP/utfall
Koncernbidrag
5,0
8,7
7,7
6,7
3,7
-5,6
Bolaget redovisar en positiv avvikelse med 3,7 miljoner kronor. Det bättre utfallet berodde främst
på lägre räntekostnader (1,7 miljoner kronor), lägre avskrivningar (0,9 miljoner kronor) p.g.a.
komponentavskrivningar samt högre intäkter för de fastigheter SKIFU förvärvat.
Investeringar i ny bussdepå
Under 2014 har SKIFU genomfört investeringar för drygt 178 miljoner kronor, vilket översteg
budgeten med 80 miljoner kronor. En fastighet har byggts och tre har förvärvats. Övriga investeringar
är ombyggnader i fastigheter, markanläggningar och inventarier. På uppdrag från Sundsvalls kommun
har SKIFU under året byggt en strategisk bussdepå på Gärde i Sundsvall. Den totala investeringen
uppgick till cirka 68 miljoner kronor. Den 30 december 2014 förvärvades fastigheten Rorgängaren
1 av Norra Kajen Exploatering AB för köpeskillingen 25 miljoner kronor. Fastigheten ska renoveras
under 2015 och hysa Sundsvalls kommuns nya servicecenter. Som en del i avvecklingen av det
kommunala bolaget Sundsvall Arena AB har SKIFU under året förvärvat fastigheten Laboratoriet 4 på
Kontorsvägen 1 i Sundsvall för köpeskillingen 6 miljoner kronor. Fastigheten innehåller en squashhall
och lager. Projektet Vision Grönborg påbörjades under 2014 och beräknas vara klart i mitten av 2016.
Sundsvalls kårhus och Åkroken Science Park kommer att flytta in i mitten av 2016. Den beräknade
investeringen är cirka 100 miljoner kronor, varav cirka 10 miljoner kronor under 2014. Parkeringshuset
City-P har sanerats och målats om både in- och utvändigt. Sex laddningsstationer för elbilar har
installerats, en investering på drygt 6 miljoner kronor.
Sundsvalls Hamn AB
Sundsvalls Hamn ansvarar för hamndrift och infrastruktur i Tunadalshamnen och är
samordningsansvarig för skydd, säkerhet, miljö och arbetsmiljö i området.
72
MRP
2014
Bokslut
2014
Bokslut
2013
Bokslut
2012
Avvikelse
MRP/utfall
Koncernbidrag
0,0
0,1
-0,3
-0,1
0,1
0,0
Sundsvall Oljehamn AB
Sundsvall Oljehamn ansvarar för säkerhets- och miljöarbetet inom sitt
verksamhetsområde samt samordnar i övrigt det övergripande säkerhetsoch miljöarbete i oljehamnen på Vindskärsudde.
MRP
2014
Bokslut
2014
Bokslut
2013
Bokslut
2012
Avvikelse
MRP/utfall
Koncernbidrag
5,1
3,1
6,0
5,7
-2,0
-3,1
Resultatförsämringen förklaras främst av högre kostnader för arbetet med Mokajen.
Näringslivsbolaget i Sundsvall AB
Näringslivsbolaget är ansvarigt för kommunens näringslivsservice och syftet är att
på lång sikt stärka företagsklimatet genom att öka företagens konkurrenskraft och
förnyelsen i näringslivet. Bolaget ansvarar även för turistbyråverksamheten och
marknadsföringen av varumärket Sundsvall.
MRP
2014
Bokslut
2014
Bokslut
2013
Bokslut
2012
Avvikelse
MRP/utfall
Koncernbidrag
0,0
0,0
0,0
-0,4
0,0
0,0
Midlanda Fastigheter AB
Midlanda Fastigheter förvaltar byggnader och mark som hyrs ut till det helägda
dotterföretaget, Midlanda Flygplats AB. Bolaget ägs till 84 procent av Stadsbacken
och resterande 16 procent ägs av Timrå kommun.
MRP
2014
Bokslut
2014
Bokslut
2013
Bokslut
2012
Avvikelse
MRP/utfall
0,0
-1,4
0,0
-
-1,4
Det lämnade aktieägartillskottet med 1,6 miljoner kronor till Midlanda Flygplats AB medförde en
nedskrivning av aktierna i dotterföretaget med lika mycket och förklarar avvikelsen mot budget.
73
Midlanda Flygplats AB
Midlanda Flygplats bedriver den operationella driften av flygplatsen.
MRP
2014
Bokslut
2014
Bokslut
2013
Bokslut
2012
Avvikelse
MRP/utfall
-7,5
-3,4
1,9
-
4,1
Den positiva differensen berodde framförallt på ökade intäkter samt lägre personalkostnader jämfört
med budget.
Norra Kajen Exploatering AB
Norra Kajen hyr ut det fastighetsbestånd som bolaget äger samt planerar för omdaning
av Norra kajen till ett havsnära bostads- och verksamhetsområde.
MRP
2014
Bokslut
2014
Bokslut
2013
Bokslut
2012
Avvikelse
MRP/utfall
Koncernbidrag
1,3
-12,0
-12,6
1,2
-13,3
0,0
Resultatförsämringen berodde främst på förlust vid avyttring av kvarter 1 och 2 där försäljningspriset
understeg sanerings- och exploateringskostnaderna (9,8 miljoner kronor). Även kostnaderna för avoch nedskrivningar var högre än budgeterat (1,3 miljoner kronor) beroende på nedskrivning av kvarter
6 och 7. Sex kvarter såldes under året och cirka 250 lägenheter är under nyproduktion.
74
UPPFÖLJNING KOMMUNALFÖRBUND
Förbundet har med lagen som utgångspunkt av medlemskommunerna fått ett
ägaruppdrag under perioden 2012-2015. Uppdraget innebär att förbundet ska bidra till
en förbättrad trygghet för de som bor och vistas i Sundsvall, Timrå och Ånge kommuner.
MRP
2014
Bokslut
2014
Bokslut
2013
Bokslut
2012
Avvikelse
MRP/Utfall
Koncernbidrag
1,3
0,8
1,4
3,4
-0,5
0,0
Kostnadsavvikelser gentemot budget består av dyrare fordonsreparationer, kostnader i samband med
rekrytering av ny förbundschef, kostnader i samband med upphandling av ny företagshälsovård samt
kostnader för skyddsutrustning.
Betydande avvikelser gentemot budget finns också de stora skogsbränderna. Det handlar om
kostnader på 2,7 miljoner kronor, varav största delen fakturerats Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap (MSB). Förbundets fakturerade intäkter har bland annat därför varit större än budget, men
sammantaget når förbundet ändå inte budgeterat resultat på 1,3 miljoner kronor. Årets resultat är
0,8 miljoner kronor, vilket är 0,5 miljoner kronor under budget. Förbundet har följt sin investeringsplan
för året. Utfallet för investeringar uppgår till 5,8 miljoner kronor. I stora drag uppnås måluppfyllelsen i
förbundets uppdrag.
Skogsbranden i Västmanland
2014 var det varmaste året sedan rikstäckande temperaturmätningar infördes i Sverige för
150 år sedan. Under sommarens värmebölja dominerade skogsbränder nyhetsflödet. I den extrema
skogsbranden i Västmanland gjorde förbundet betydande insatser, samtidigt som egna skogsbränder i
framförallt Ånge hanterades. Kompetenssatsning under 2013 på lednings- och analysförmåga vid svåra
skogsbränder visade sig vara helt rätt i tiden.
Andra viktiga områden är en ökad satsning på IVPA (I väntan på ambulans) och andra åtgärder för
att snabbare nå den hjälpsökande. Förbundet har också jobbat med "förstärkt medmänniska" i flera
byar, i syfte att stärka den egna förmågan att agera vid händelser.
75
UPPFÖLJNING ÖVRIGA BOLAG
Kommungaranti Skandinavien Försäkrings AB,
koncernen
Utfall
2014
Utfall
2013
Utfall
2012
110,8
138,7
10,9
Bolaget ägs av Sundsvall (50 procent) och Gävle (50 procent) kommuner. Bolaget har bildats för att
ägarna i samverkan och till så förmånliga villkor som möjligt ska hantera och utjämna en ökad kostnad
för framtida pensioner. I koncernen finns helägda dotterbolaget Kommun Garanti Reinsurance S.A.
Verksamheten i dotterbolaget är att återförsäkra, GarantiförsäkringPLUS, annan förmögenhetsskada,
egendomsförsäkring, motorfordonsförsäkring, ansvarsförsäkring samt byggfelsförsäkring.
Koncernredovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden.
Bolaget ingår inte i den sammanställda redovisningen. Kommunens andel i bolaget redovisas
som en kortfristig placering. Placeringens innehåll och marknadsvärde framgår av not 19 till
balansräkningen.
Svenska Kommun Försäkrings AB
Utfall
2014
Utfall
2013
Utfall
2012
26,2
19,8
17,0
Bolaget ägs tillsammans med Gävle kommun, Kiruna kommun, Piteå kommun, Uppsala
kommun, Trollhättans Stad, Trondheim kommun, Helsingborgs Stad, Örnsköldsviks kommun
samt Umeå kommun. Bolagets SKFAB koordinerar och leder risk och skadeförebyggandeansvaret
för delägarkommunerna. Sundsvalls kommun äger 26,9 procent av aktierna i bolaget. Försäkringsverksamheten har pågått som planerat och resultatet uppgår till 26,2 miljoner kronor för 2014.
Scenkonst Västernorrland AB
Bolagets uppdrag är att producera, förmedla, främja och utveckla verksamhet inom
musik-, teater-, dans- och filmområdet, liksom annan därmed förenlig och närstående
scenisk kulturell verksamhet.
Bokslut
2014
Bokslut
2013
Bokslut
2012
1,1
-1,6
0,3
Landstinget Västernorrland äger 60 procent och Sundsvalls kommun 40 procent av bolaget.
Bolagets resultat för året är ett utfall på 1,1 miljoner kronor.
76
Foto: Sundsvalls kommun
Räkenskaper
räkenskaper
77
Resultaträkning, mnkr
Kommunen
Not
Utfall
2014
Utfall
2013
MRP
2014
Utfall
2014
Utfall
2013
Verksamhetens intäkter
1
1 034,0
985,4
980,0
2 451,9
2 409,2
Verksamhetens kostnader
2
-5 805,0
-5 568,2
-5 717,4
-6 815,7
-6 494,7
3
-
84,0
-
-
72,5
Avskrivningar
4
-243,1
-215,9
-225,0
-493,8
-445,8
-5 014,1
-4 714,7
-4 962,4
-4 857,6
-4 458,8
Verksamhetens nettokostnad
Skatteintäkter
5
4 372,2
4 218,8
4 407,0
4 372,2
4 218,8
Generella statsbidrag och utjämning
6
650,0
600,7
616,2
650,0
600,7
Finansiella intäkter
7
143,5
157,5
148,9
11,6
13,7
Finansiella kostnader
8
-134,5
-146,2
-166,5
-152,6
-174,5
Jämförelsestörande finansiell kostnad
9
-
-15,3
-
-
-15,3
17,1
100,8
43,2
23,6
184,6
Extraordinära intäkter och kostnader
-
-
-
-
-
Skatt på årets resultat
-
-
-
3,5
-20,1
17,1
100,8
43,2
27,1
164,5
Resultat före extraordinära poster och skatt
Årets resultat
78
Koncernen
räkenskaper
Kassaflödesanalys, mnkr
Kommunen
Not
Koncernen 2014
2013
2014
2013
Den löpande verksamheten
Verksamhetens intäkter
1
1 034,0
985,4
2 451,9
2 409,2
Verksamhetens kostnader
2
-5 805,0
-5 568,2
-6 815,7
-6 497,7
3
-
84,0
–
72,5
5 022,2
4 819,5
5 022,2
4 819,5
Skatteintäkter och statsbidrag
5, 6
7
143,5
157,5
11,6
13,7
8
-134,5
-146,2
-152,6
-174,5
Jämförelsestörande finansiella kostnader
9
Justering rörelsekapitalförändring
10
Verksamhetsnetto
-15,3
–
-15,3
52,8
90,4
222,6
45,0
313,0
407,1
740,6
672,4
-902,3
-335,7
-939,6
-942,2
-2,3
-
-2,3
-
2,1
0,4
48,6
70,2
-0,5
-61,7
–
0,0
17,5
0,0
Investeringar
Inköp av materiella och immateriella tillgångar
Bidrag till statlig infrastruktur
Avyttrade materiella och immateriella tilgångar
Inköp av finansiella tillgångar
Avyttrade finansiella tillgångar
Investeringsnetto
-903,0
-397,0
875,8
-872,2
-1 357,4
-1 349,9
-93,3
-3,5
1 641,2
1 103,5
Finansiering
Utlåning
Ökning av långfristiga fordringar
Återbetald utlåning
0,0
Ökning av kortfristig utlåning
Återbetald utlåning
2,7
56,6
–
-
Långfristig upplåning
5 700,0
4 805,0
5 700,0
4 821,6
Amortering
-5 120,3
-4 652,4
-5 179,0
-4 654,0
866,2
-37,2
424,7
164,1
26,7
53,6
33,3
66,0
Likvida medel vid årets slut
302,9
26,7
322,2
33,3
Förändring likvida medel
276,2
-27,2
288,9
-32,7
Upplåning
Finansieringsnetto
Likvida medel vid året början
räkenskaper
79
Balansräkning, mnkr
TILLGÅNGAR
Not
Kommunen
Koncernen
2014-12-31 2013-12-31
2014-12-31
2013-12-31
Anläggningstillgångar
11
4,5
6,7
16,5
17,1
Mark, byggnader och tekniska anläggningar
12
3 560,5
3 032,3
8 502,9
8 054,9
Maskiner och inventarier
13
107,7
106,8
364,5
370,6
336,5
230,5
647,0
641,5
4 004,7
3 369,6
9 514,4
9 067,0
363,5
367,1
2,0
2,2
3,4
3,4
3,4
3,4
Immateriella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Pågående investeringar
Summa materiella anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Aktier och andelar
14
Bostadsrätter
Långfristiga fordringar
15
4 025,1
4 309,0
115,2
18,6
Uppskjuten skattefordran
16
-
-
90,9
0,0
Summa finansiella anläggningstillgångar
4 392,0
4 679,5
211,3
24,2
Summa anläggningstillgångar
8 401,2
8 055,8
9 742,2
9 108,3
23,2
-
23,2
-
156,4
124,0
212,4
175,0
17
Omsättningstillgångar förråd m m.
Exploateringsmark
Övriga förråd och lager
Summa förråd m m.
1,3
1,3
2,0
102,6
157,7
125,3
214,4
277,6
59,5
61,7
207,9
250,9
347,8
380,8
523,9
518,1
407,3
442,5
731,8
769,0
Fordringar
Kundfordringar
Övriga kortfristiga fordringar
18
Summa fordringar
80
Kortfristiga placeringar
19
580,0
580,0
587,0
604,5
Kassa och bank
20
302,9
26,7
322,2
33,3
Summa omsättningstillgångar
1 447,9
1 174,5
1 855,4
1 684,4
SUMMA TILLGÅNGAR
9 872,3
9 230,3
11 620,8
10 792,7
räkenskaper
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR
OCH SKULDER
Eget kapital
Not
21
varav årets resultat
Kommunen
Koncernen
2014-12-31 2013-12-31
2014-12-31
2013-12-31
2 573,0
2 555,9
2 683,0
2 634,0
17,1
100,8
27,1
164,5
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande
förpliktelser
22
243,8
261,0
302,6
317,6
Övriga avsättningar
23
138,4
151,5
189,9
182,0
-
-
9,2
8,3
-
-
236,9
147,4
382,2
412,5
738,6
655,3
Minioritetsintresse
Uppskjuten skatteskuld
24
Summa avsättningar
SKULDER
Långfristiga skulder
Räntebärande skulder
25
5 885,7
5 307,7
6 463,7
5 885,7
Övriga långfristiga skulder
26
26,0
32,5
321,0
283,3
5 911,7
5 340,2
6 784,7
6 169,0
201,8
200,0
206,0
205,8
49,8
48,1
24,2
55,9
Leverantörsskulder
351,6
271,0
402,9
369,0
Övriga kortfristiga skulder
402,3
402,6
781,4
703,7
Summa kortfristiga skulder
1 005,5
921,7
1 414,5
1 334,4
SUMMA SKULDER
6 917,2
6 261,9
8 199,2
7 503,4
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR
OCH SKULDER
9 872,4
9 230,3
11 620,8
10 792,7
Summa långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Semesterlöneskuld och upplupna löner
Kortfristiga räntebärande skulder
Ansvarsförbindelser och panter
Pensionsförpliktelser som inte har tagits upp
bland skulder eller avsättningar
27
2 487,0
2 607,5
2 534,6
2 657,8
Borgensåttaganden
28
644,1
646,4
66,1
68,4
Pensionsförpliktelser, kommunala bolag m m
29
16,4
17,3
-
-
Intjänad visstidspension
30
0,9
1,6
0,9
1,6
3 148,4
3 272,8
2 601,6
2 727,8
SUMMA ANSVARSFÖRBINDELSER
räkenskaper
81
Noter kommunen och sammanställd redovisning
mnkr
Not 1
Kommunen
Koncernen
Verksamhetens intäkter kommunen
2014
2013
2014
Avgifter
269,6
265,8
442,0
442,4
Bidrag
349,4
311,1
352,6
356,3
10,5
9,7
12,2
12,5
Hyror
203,8
202,9
548,7
549,0
Övriga intäkter
200,7
195,9
1 096,4
1 049,0
1 034,0
985,4
2 451,9
2 409,2
Realisationsvinster
Summa
Not 2
Kommunen
Verksamhetens kostnader kommunen
2014
Bidrag
Personalkostnader
Köp av varor
Köp av tjänster
Summa
2013
Koncernen
2013
2014
2013
-411,9
-399,9
-399,9
-399,9
-3 585,0
-3 428,3
-4 113,6
-3 826,5
-329,3
-336,0
-752,4
-665,5
-1 478,8
-1 404,0
-1 549,8
-1 602,8
-5 805,0
-5 568,2
-6 815,7
-6 494,7
Kommunen
Mark byggnader och
tekniska anl.
Maskiner och
inventarier
Inom 1 år
14,3
33,5
47,8
1-5 år
48,4
50,9
99,3
> 5 år
21,4
0,8
22,2
Leasingkostnader, operationella
Avtalade leasingavgifter att betalas
Not 3
Kommunen
Koncernen
2014
2013
2014
2013
72,5
Återbetalning från AFA-försäkring
-
84,0
-
Avsättning till avtalspensioner
-
0,0
-
0,0
Avsättning löneskatt avtalspensioner
-
0,0
-
0,0
0,0
84,0
0,0
72,5
Summa
Not 4
Kommunen
Avskrivningar
Avskrivning immateriella tillgångar
Avskrivning byggnader och anläggningar
Avskrivning maskiner och inventarier
Nedskrivningar
Summa
Not 5
Koncernen
2014
2013
2014
-2,2
-5,5
-2,4
-5,7
-218,5
-189,7
-435,5
-376,2
-21,7
-20,7
-55,2
-63,9
-0,7
0,0
-0,7
-
-243,1
-215,9
-493,8
-445,8
Kommunen
Skatteintäkter
Preliminär kommunalskatt
Preliminär slutavräkning innevarande år
Slutavräkningsdifferens föregående år
Summa
82
Totalt
räkenskaper
2013
Koncernen
2014
2013
2014
2013
4 381,9
4 240,1
4 381,9
4 240,1
-23,6
0,7
-23,6
0,7
-10,4
2,3
-10,4
2,3
4 372,2
4 218,8
4 372,2
4 218,8
Not 6
Kommunen
Koncernen
Generella statsbidrag och utjämning
2014
2013
2014
2013
Inkomstutjämningsbidrag
531,4
520,8
531,4
520,8
Strukturbidrag
10,1
-
10,1
Regleringsbidrag
22,5
44,0
22,5
44,0
-62,7
-108,9
-62,7
-108,9
-9,1
-12,6
-9,1
-12,6
Kostnadsutjämningsavgift
Avgift till LSS utjämning
Kommunal fastighetsavgift
Summa
Not 7
Ränteintäkter
Ränteintäkter från bolagen
157,8
157,4
157,8
157,4
650,0
600,7
650,0
600,7
Kommunen
Koncernen
2014
2013
2014
2013
0,4
0,7
11,3
13,4
137,8
156,5
-
0,1
Valutakursvinster
0,1
0,1
0,1
Utdelning koncernbolag
5,0
0,0
-
-
Övriga finansiella intäkter
0,2
0,2
0,2
0,2
143,5
157,5
11,6
13,7
Summa
Not 8
Kommunen
Koncernen
2014
2013
2014
2013
-123,5
-137,3
-148,4
-153,5
Ränta på pensionsavsättningar
-2,6
-4,8
-2,6
-4,8
Förlust vid avyttring av finansiella
anläggningstillgångar
-4,2
Ränta på långfristiga lån och koncernkonto
Övriga finansiella kostnader
Summa
Not 9
Jämförelsestörande finansiell kostnad
-4,2
-4,1
-1,6
-16,2
-134,5
-146,2
-152,6
-174,5
Kommunen
Koncernen
2014
2013
2014
-
-15,3
-
-15,3
Summa
0,0
-15,3
0,0
-15,3
Not 10
Kommunen
Förändrad beräkning av ränta på pensionsskuld
Justering av rörelsekapitalets förändring
Ökning (-) eller minskning (+)
av kortfristiga fordringar
Ökning (-) eller minskning (+)
av förråd och exploateringsfastigheter
Överföring från exploateringsfastigheter
till anläggningstillgångar
Minskning (-) eller ökning (+)
av kortfristiga skulder
Realisationsvinster
2013
Koncernen
2014
2013
2014
2013
32,4
4,5
37,2
-41,5
-32,3
45,0
63,3
-57,1
-
43,9
-
43,9
82,1
-20,7
135.3
85,1
4,8
-0,3
0.6
-0,3
Pensionsavsättning
-15,0
29,4
-15.0
29,1
-15,3
-7,6
2.3
13,3
Betald skatt
-
-2.1
-2,0
Uppskjuten skatt
-
0.7
-18,1
-6,9
Periodiserad realisationsvinst redovisad
som kort skuld
Utrangering
-6,9
-6,9
-6.9
3,4
2,5
3.6
Övrigt
-0,4
0,6
3.6
-0,2
Summa
52,8
90,4
222.6
45,0
räkenskaper
83
Not 11
Kommunen
Koncernen
2014
2013
2014
2013
27,6
27,6
27,6
27,6
IT-system
Nyttjandeperiod 5 år
Anskaffningsvärde vid årets början
-varav internt upparbetade
4,0
4,0
4,0
4,0
Anskaffningar under året
0,0
0,0
0,0
0,0
Försäljningar och utrangeringar
0,0
0,0
0,0
0,0
Avskrivningar tidigare år
-20,9
-15,5
-20,9
-15,5
Avskrivningar under året
-2,2
-5,4
-2,2
-5,4
Planenligt restvärde
4,5
6,7
4,5
6,7
Kommunen
Elcertifikat och utsläppsrätter
2014
Koncernen
2013
2014
2013
-
-
8,9
4,2
-
-
10,1
12,9
Försäljningar under året
-
-
-8,4
-8,3
0,0
0,0
10,6
8,8
Kommunen
Nyttjanderätter
Koncernen
2014
2013
2014
2013
-
-
1,0
1,0
-
-
0,0
0,0
Försäljningar under året
-
-
0,0
0,0
-
-
-0,1
-0,1
-
-
0,0
0,0
0,0
0,0
0,9
0,9
Kommunen
Goodwill
Koncernen
2014
2013
2014
2013
-
-
1,2
1,2
-
-
0,0
0,0
-
-
-0,5
-0,2
-
-
-0,2
-0,3
0,0
0,0
0,5
0,7
Kommunen
Totalt immateriella anläggningstillgångar
2014
2013
2014
27,6
27,6
38,7
34
0,0
0,0
10,1
12,9
Årets försäljningar
0,0
0,0
-8,4
-8,3
Anskaffningsvärde vid årets slut
Ackumulerade avskrivningar vid årets början
Årets avskrivningar
Ackumulerade avskrivningar vid årets slut
Bokfört värde
84
Koncernen
räkenskaper
2013
27,6
27,6
40,4
38,6
-20,9
-15,5
-21,5
-15,8
-2,2
-5,4
-2,4
-5,7
-23,1
-20,9
-23,9
-21,5
4,5
6,7
16,5
17,1
Not 12
Mark, byggnader och tekniska anläggningar
Kommunen
Koncernen
2014
2013
2014
2013
55,5
55,5
55,4
55,4
8,9
0,0
8,9
0,0
0
0,0
0
0,0
Markreserv m m
64,4
55,5
64,3
55,4
Bokfört värde
64,4
55,5
64,3
55,4
Kommunen
Verksamhetsfastigheter
Koncernen
2014
2013
2014
2013
3 553,0
3 441,8
3 371,2
3 436,3
208,6
208,6
208,6
208,6
73,8
47,9
73,8
47,9
550,9
67,2
84,3
67,2
Omklassificeringar
-19,6
-varav leasade verksamhetsfastigheter
Från pågående anläggning
- varav leasade verksamhetsfastigheter
-19,6
-36,2
-3,9
-36,2
-180,2
4 121,9
3 553,0
3 473,5
3 371,2
208,6
208,6
208,6
208,6
-1 746,3
-1 856,1
-1 748,2
-1 854,2
-135,8
-121,0
-135,0
-121,0
-137,2
-110,7
-137,2
-110,7
Omklassificeringar
12,5
30,5
2,8
30,5
2,8
-1 950,3
-1 856,1
-1 960,9
-1 854,2
-150,7
-135,8
-150,7
-135,0
2 171,6
1 696,9
1 512,6
1 517,0
Bokfört värde
12,5
Kommunen
Koncernen
Fastigheter för affärsverksamhet
2014
2013
2014
2013
926,3
924,3
8 612,4
8 171,6
-varav leasade fastigheter för affärsverksamhet
626,8
626,8
626,8
626,8
0,0
0,0
74,9
82,5
0,2
2,0
275,3
358,3
163,3
66,8
Omklassificering till exploateringsmark
0,0
0,0
-51,1
0,0
926,5
926,3
8 911,5
8 612,4
626,8
626,8
626,8
626,8
-336,9
-294,1
-2 820,4
-2 700,6
-224,0
-187,9
-224,0
-187,9
-42,7
-42,8
-259,6
-229,3
Omklassificeringar
140,7
0,0
20,5
109,5
-379,6
-336,9
-2 850,9
-2 820,4
-260,1
-224,0
0,0
0,0
546,9
589,4
6 060,6
5 792,0
Bokfört värde
Fortsättning Not 12 nästa sida
räkenskaper
85
Fortsättning Not 12
Kommunen
Publika fastigheter (gator, vägar parker)
Koncernen
2014
2013
2014
2013
1 029,4
954,1
1 029,4
954,1
45,9
11,7
45,9
11,7
60,2
63,6
60,2
63,6
1 135,5
1 029,4
1 135,5
1 029,4
-410,3
-376,8
-410,3
-376,8
-35,8
-33,5
-35,8
-33,5
-446,1
-410,3
-446,1
-410,3
Bokfört värde
689,4
619,1
689,4
619,1
Kommunen
Koncernen
Fastigheter för annan verksamhet
2014
2013
2014
2013
117,7
126,5
117,7
126,5
11,8
1,7
11,8
1,7
0,6
7,1
0,6
7,1
Omklassificeringar
20,0
20,0
-0,8
0,0
-0,8
158,1
126,5
158,1
126,5
-55,2
-52,5
-55,2
-52,5
-2,9
-2,7
-2,9
-2,7
Omklassificeringar
-12,5
-12,5
0,5
0,5
Försäljning och utrangeringar
-70,1
-55,2
-70,1
-55,2
Bokfört värde
88,0
71,3
88,0
71,3
Kommunen
Övriga fastigheter
Koncernen
2014
2013
2014
0,4
0,4
0,4
0,4
0,4
0,4
0,4
0,4
-0,3
-0,3
-0,3
-0,3
-0,3
-0,3
-0,3
-0,3
0,1
0,1
0,1
0,1
Bokfört värde
Kommunen
Totalt mark, byggnader och tekniska
anläggningar
Koncernen
2014
2013
2014
2013
5 691,1
5 493,7
13 195,3
12 735,5
131,5
61,3
206,4
144,2
0,0
0,0
620,8
139,9
429,3
495,8
Omklassificeringar
0,4
0,0
143,7
0,0
Från pågående exploatering
-37,0
-3,9
-88,1
-180,2
6 406,8
5 691,0
13 886,6
13 195,3
-2 658,7
-2 471,8
-5 140,4
-4876,5
-218,6
-189,7
-435,5
-376,2
Årets avskrivningar och nedskrivningar
Omklassificeringar
0,0
Bokfört värde
86
2013
räkenskaper
140,7
31,0
2,8
51,5
112,3
-2 846,3
-2 658,7
-5 383,7
-4 876,5
3 560,5
3 032,3
8 502,9
7 859,0
I balansräkningsposten mark, byggnader och tekniska anläggningar ingår leasingobjekt med följande belopp
Fortsättning Not 12
Kommunen
Koncernen
Leasingavtal
2014
2013
2014
2013
835,4
835,4
835,4
835,4
0,0
0,0
0,0
0,0
Årets avslutade leasingavtal
835,4
835,4
835,4
835,4
-359,8
-308,9
-359,8
-308,9
-50,9
-50,9
-50,9
-50,9
Ackumulerade avskrivningar avslutade leasingavtal
0,0
0,0
0,0
0,0
-410,7
-359,8
-410,7
-359,8
424,7
475,6
424,7
475,6
Inom 1 år
18,0
17,6
18,0
17,6
Mellan 1-5 år
54,6
62,0
54,6
62,0
0,0
9,1
0,0
9,1
Nuvärde totala minimileaseavgifter
72,6
88,7
72,6
88,7
Totala minimileaseavgifter
77,8
97,6
77,8
97,6
Leasingskuld enligt balansräkningen
73,1
89,3
73,1
89,3
0,0
0,0
0,0
0,0
Inom 1 år
27,4
27,0
27,4
27,0
Mellan 1-5 år
95,9
107,9
95,9
107,9
Senare än 5 år
47,9
80,9
47,9
80,9
Nuvärde totala minimileaseavgifter
171,2
215,8
171,2
215,8
Totala minimileaseavgifter
216,9
247,9
216,9
247,9
Leasingskuld enligt balansräkningen
413,4
445,3
413,4
445,3
33,1
34,3
33,1
34,3
Bokfört värde
Nuvärde av framtida minimileaseavgifter
Senare än 5 år
Variabla avgifter som ingår i periodens resultat
Fastigheter för affärsverksamhet
Variabla avgifter som ingår i periodens
resultat
räkenskaper
87
Not 13
Kommunen
Koncernen
Maskiner och inventarier
2014
2013
2014
2013
474,6
456,7
1 059,5
1 054,6
0,4
0,0
3,4
23,6
21,5
40,3
45,2
Omklassificeringar
-0,3
-
11,0
-
-1,3
-4,0
-37,0
-43,7
496,6
474,6
1 073,8
1 059,5
-367,8
-351,0
-688,9
-666,7
-21,7
-20,7
-54,3
-63,9
0,6
3,9
32,8
41,7
-388,9
-367,8
-709,2
-688,9
107,7
106,8
364,5
370,6
Omklassificeringar
1,2
Bokfört värde
Not 14
Kommunen
Aktier och andelar mm
Koncernen
2014
2013
2014
2013
367,2
305,5
2,2
2,2
61,7
0,0
0,0
-0,2
0,0
2,0
2,2
Ackumulerade anskaffningsvärden
vid årets början
Årets förvärv
Årets aktieägartillskott
0,5
Årets försäljningar
-4,2
Bokfört värde vid årets slut
363,5
367,2
Kommunen
Specifikation av aktier och andelar
Bokfört värde
Koncernen
Ägarandel
Bokfört värde Ägarandel
Aktier och andelar i koncernföretag
Stadsbacken AB
270,5
100,0%
-
-
75,0
100,0%
-
-
7,5
26,9%
-
-
8,2
76,4%
-
-
Scenkonst i Västernorrland AB
2,0
40,0%
-
-
363,2
-
-
-
Lillhällom AB
0,1
100,0%
0,1
100,0%
Stadshuset i Sundsvall AB
0,2
9,0%
0,2
9,0%
-
-
1,5
10,0%
-
-
Summa aktier och andelar i koncernföretag
Övriga aktier och andelar
Norrsken AB
Övriga aktier och andelar
Summa övriga aktier och andelar
Summa aktier och andelar
88
räkenskaper
0,2
0,3
2,0
363,5
2,0
Not 15
Kommunen
Långfristiga fordringar
Utlämnade lån till kommunala bolag
Övriga långfristiga fordringar
Summa
Specifikation av utlämnade lån til kommunala bolag
Sundsvall Arena AB
SKIFU
Koncernen
2014
2013
2014
4 024,2
4 302,8
-
-
0,9
6,2
138,2
18,6
4 025,1
4 309,0
138,2
18,6
2014
2013
0,0
493,0
464,0
335,1
Mitthem AB
1 045,7
1 031,7
Sundsvall Energi AB
1 070,0
1 085,0
Sundsvall Vatten AB
1 020,0
920,0
272,5
285,0
Sundsvall Elnät AB
Reko Sundsvall AB
22,0
23,0
130,0
130,0
4 024,2
4 302,8
0,0
0,0
Summa
4 024,2
4 302,8
Specifikation av kommunens utlämnade lån
räntejustering räntebärande fordringar inom:
Belopp
Ränta
1 342,0
2,87%
2 år
742,3
2,37%
3 år
729,0
2,32%
4 år
504,0
2,45%
Summa
Avgår kortfristig del
12 månader
5 år
462,0
2,16%
5- 10 år
244,9
2,42%
Summa
4 024,2
Not 16
Kommunen
Uppskjuten skattefordran
2013
Koncernen
2014
2013
2014
Ingående värde
-
-
0,0
0,0
Årets förändring
-
-
90,9
0,0
0,0
0,0
90,9
0,0
Utgående värde
Not 17
Kommunen
2014
2013
Koncernen
2013
2014
2013
Kommunens insats i E 4 Sundsvall
23,2
-
23,2
-
Summa
23,2
0,0
23,2
0
Kommunfullmäktige beslutade i december 2014 att komunens investering i projekt E 4 sundsvall ska redovisas
som ett bidrag till statlig infrastruktur i balansräkningen och upplösas på 10 år.
Not 18
Kommunen
2014
Koncernen
2013
2014
2013
Nettofordran koncernkonto
116,1
118,8
0,0
0,0
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
169,1
200,9
364,5
416,8
Kortfristig del av långfristig fordran
Summa
0,5
0,5
0,0
0,0
62,1
60,6
159,4
101,3
347,8
380,8
523,9
518,1
räkenskaper
89
Not 19
Kommunen
Kortfristiga placeringar
Koncernen
2014
2013
2014
2013
Ingående värde
580,0
580,0
604,5
612,2
Årets förändring
-
-
-17,5
-7,7
Utgående värde
580,0
580,0
587,0
604,5
Beräknat marknadsvärde
809,5
731,9
809,5
756,4
Placering i Kommungaranti Skandinavien
Försäkrings AB
Kassa och depå
19,5
379,4
19,5
379,4
788,5
351,0
788,5
351,0
1,5
1,5
1,5
1,5
Noterade värdepapper, Sverige
-
23,1
Noterade värdepapper, utlandet
-
1,4
809,5
756,4
Fond Global Dynamic 90
Kommunobligation
Övriga placeringar
Summa
809,5
Not 20
Kommunen
Koncernen
Kassa och bank
2014
2013
2014
2013
Sundsvalls kommun
26,7
302,9
26,7
302,9
Stadsbacken AB
-
-
0,0
0,0
-
-
12,0
0,0
Scenkonst i Västernorrland AB
-
-
7,0
6,1
-
-
-
Norra kajen Exploatering AB
-
-
0,3
0,5
Midlanda Fastigheter AB
-
-
-
-
Midlanda Flygplats AB
-
-
-
-
Summa
302,9
26,7
322,2
33,3
Not 21
Kommunen
Eget kapital
Vid årets början
Justering
90
731,9
Koncernen
2014
2013
2014
2013
2 555,9
2 455,1
2 634,0
2 469,5
-
-
21,9
-
Årets resultat
17,1
100,8
27,1
164,5
Vid årets slut
2 573,0
2 555,9
2 683,0
2 634,0
räkenskaper
Not 22
Avsättningar för pensioner och liknande
förpliktelser
Kommunen
Koncernen
2014
2013
2014
2013
Avsättningar för pensioner
210,0
194,5
255,5
232,2
Intjänad förmånsbestämd ålderspension
Vid årets början
10,1
12,7
11,0
13,3
Intjänad särskild avtalspension
19,1
1,2
19,9
4,3
Intjänad PA-KL
0,6
0,3
0,6
0,3
Nya efterlevandepensioner
Utbetalda pensioner
Ränteuppräkning
Basbeloppsuppräkning
Sänkning av diskonteringsränta
Ändrad samordning
1,9
2,3
1,9
2,3
-25,7
-27,5
-26,2
-28,1
3,0
3,0
3,6
3,7
-0,4
1,7
-0,5
2,1
0,0
15,3
0,0
18,6
-0,4
-1,2
-0,4
-1,2
-22,0
-1,7
-21,9
-1,4
196,2
210,0
243,5
255,5
4,9
6,2
4,9
6,2
Justering pensionsavsättning tidigare år
Övrig post
0,0
Avsatt till avtalspensioner
Vid årets slut
varav utlöst visstidspension för
förtroendevalda
9,4
Kommunen
Avsättning till löneskatt
Vid årets början
9,4
Koncernen
2014
2013
2014
2013
51,0
47,2
62,1
56,3
Justering av löneskatt pensionsavsättning
tidigare år
0,0
0,0
0,0
0,0
Förändring av löneskatt
-3,4
1,5
-3,0
3,5
Löneskatt avsatt till avtalspensioner 2012
Vid årets slut
- varav avsatt särskild löneskatt till utlöst
visstidspension till förtroendevalda
Summa avsättningar för pensioner och
liknande förpliktelser vid årets slut
Aktualiseringsgrad
2,3
2,3
47,6
51,0
59,1
62,1
1,1
1,5
1,1
1,5
243,8
261,0
302,6
317,6
98%
98%
98%
98%
räkenskaper
91
Not 23
Kommunen
Koncernen
2014
2013
2014
2013
102,9
110,5
152,2
159,0
-7,7
Avsättning för återställande av avfallsupplag
Redovisat värde vid årets början
Nya avsättningar
-17,8
-7,7
-18,7
Förändring av värde avsättning
Ianspråktagna avsättningar
-0,3
0,1
-0,3
0,9
Utgående avsättning
84,8
102,9
133,2
152,2
Avsättning avgångsersättning
förtroendevalda
0,0
0,0
0,0
0,0
Nya avsättningar
2,8
0,0
2,8
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
2,8
0,0
2,8
0,0
48,6
38,6
0,0
0,0
2,2
10,0
0,0
0,0
50,8
48,6
0,0
0,0
28,9
Pensioner och löneskatt
Nya avsättningar
Försäkringstekniska avsättningar
0,0
0,0
29,8
Nya avsättningar
0,0
0,0
5,2
0,9
0,0
0,0
0,0
0,0
35,0
29,8
0,0
0,0
0,0
0,0
Nya avsättningar
0,0
0,0
18,9
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
18,9
0,0
151,5
149,1
182,0
187,9
5,0
10,0
26,9
0,9
-17,8
-7,7
-18,7
-7,7
-0,3
0,1
-0,3
0,9
138,4
151,5
189,9
182,0
Totalt övriga avsättningar
Nya avsättningar
Uppräkning av värde avsättning
92
räkenskaper
Not 24
Uppskjuten skatteskuld
Kommunen
Koncernen
2014
2013
2014
2013
Ingående värde
-
-
147,4
129,3
Årets förändring
-
-
89,5
18,1
0,0
0,0
236,9
147,4
Utgående värde
Not 25
Långfristiga räntebärande skulder
Checkkredit
Lån hos kreditinstitut
Kommunen
Koncernen
2014
2013
2014
2013
0,0
0,0
0,0
0,0
75,0
250,0
653,0
828,0
MTN
4 075,0
3 475,0
4 075,0
3 475,0
Certifikatlån
1 299,0
1 096,2
1 299,0
1 096,2
Leasing
Summa långfristiga räntebärande skulder
Avgår kortfristig del av långfristig skuld
Summa
486,5
534,6
486,5
534,6
5 935,5
5 355,8
6 513,5
5 933,8
-49,8
-48,1
-49,8
-48,1
5 885,7
5 307,7
6 463,7
5 885,7
Kommunen
Räntejustering räntebärande skulder inom:
Koncernen
Belopp
Ränta
Belopp
1 524,0
1,89%
1 952,0
1,81%
2 år
775,0
0,97%
925,0
1,07%
1,96%
12 månader
Ränta
3 år
826,0
1,96%
826,0
4 år
825,0
2,31%
825,0
2,31%
5 år
672,1
2,05%
672,1
2,05%
10 år
900,0
1,75%
900,0
1,75%
413,4
0,01%
413,4
0,01%
20 år
12 månader leasing
Summa
5 935,5
6 513,5
Ränteswapar vid årets slut, nominellt värde
4 600,0
4 600,0
räkenskaper
93
Not 26
Kommunen
Övriga långfristiga skulder
Periodiserad realisationsvinst, leasing
Koncernen
2014
2013
2014
2013
18,5
25,4
18,5
25,4
239,6
Förutbetalda intäkter som regleras över flera år
7,5
7,1
285,9
Övriga skulder
0,0
0,0
0,0
0,0
-
0,0
16,6
18,3
26,0
32,5
321,0
283,3
Anslutningslån Fjärrvärme
Summa
Kommunen
Specifikation av periodiserad realisationsvinst
Koncernen
2014
2013
2014
2013
Ingående värde
32,4
39,4
32,4
39,4
Varav intäktsfört
-6,9
-7,0
-7,0
-7,0
32,4
Utgående värde periodiserad realisationsvinst
25,5
32,4
25,4
Omfört till övrig kortfristig skuld
-6,9
-6,9
-6,9
-6,9
Utgående värde
18,6
25,5
18,5
25,5
Kommunen
Specifikation av förutbetalda intäkter som
regleras över flera år
Koncernen
2014
2013
2014
2013
Vid årets början
2,9
2,0
109,9
85,0
Årets investeringsbidrag
0,7
1,0
2,1
26,3
Intäktsfört under året
-0,1
-0,1
-1,6
-1,4
Erhållna investeringsbidrag vid årets slut
3,5
2,9
110,4
109,9
- återstående antal år (vägt snitt)
20
21
30
31
4,2
4,0
4,2
4,0
Investeringsbidrag
Anläggningsbidrag
Vid årets början
Årets anläggningsbidrag
Erhållna anläggningsbidrag vid årets slut
0,0
0,3
0,0
0,3
-0,2
-0,1
-0,2
-0,1
4,0
4,2
4,0
4,2
28
29
28
29
Anslutningsavgifter
94
Vid årets början
-
-
125,5
66,4
Årets anläggningsbidrag
-
-
50,7
61,9
-
-
-4,7
-2,8
Erhållna anslutningsavgifter vid årets slut
-
-
171,5
125,5
20
21
31
30,9
Bokfört värde
7,5
7,1
285,9
239,6
räkenskaper
Not 27
Pensionsförpliktelser som inte tagits upp
bland skulder eller avsättningar
Kommunen
Koncernen
2014
2013
2014
2013
2 098,4
1 974,8
2 138,9
2 013,3
-98,2
Pensioner
Pensioner vid årets början
-100,7
-96,6
-102,0
Aktualisering
Pensionsutbetalningar
-0,1
0,6
-0,1
0,6
Ränteuppräkning
18,5
21,4
19,0
21,9
2,3
40,1
2,3
40,7
0,0
-10,5
Basbeloppsuppräkning
Bromsen
-10,4
Sänkning diskonteringsränta
Övrig post
156,2
0,0
158,8
-6,5
1,9
-7,9
1,8
2 001,5
2 098,4
2 039,7
2 138,9
Vid årets början
509,1
479,1
518,9
488,5
Förändring av löneskatt
-23,6
30,0
-24,0
30,4
Vid årets slut
485,5
509,1
494,9
518,9
2 487,0
2 607,5
2 534,6
2 657,8
98%
98%
98%
98%
Vid årets slut
Löneskatt
Summa pensionsförpliktelser vid årets slut
Aktualiseringsgrad
Not 28
Borgensåtaganden
Kommunen
2014
Koncernen
2013
2014
2013
Egna hem och småhus
SBAB
3,6
4,5
3,6
4,5
Boverket
0,8
0,9
0,8
0,9
AB Balken Finans Sweden
0,2
0,2
0,2
0,2
Summa egna hem och småhus
4,6
5,6
4,6
5,6
7,2
8,0
7,2
8,0
12,4
12,4
12,4
12,4
0,7
0,7
0,7
0,7
41,2
41,7
41,2
41,7
Övriga
Föreningen Folkets Hus och Park, Sundsvall
Sundsvalls Tennisklubb, tennishall
Skönsberg-Ortvikens Folkets Husförening
Riksbyggen Brf Axhöjden
Stadsbacken AB
578,0
578,0
-
-
Summa övriga
639,5
640,8
61,5
62,8
Summa borgensåtaganden
644,1
646,4
66,1
68,4
Not 29
Pensionsförpliktelser kommunala bolag m m
Not 30
Kommunen
Koncernen
2014
2013
2014
2013
16,4
17,3
-
-
Kommunen
Koncernen
2014
2013
2014
2
2
2
2
0,7
1,3
0,7
1,3
Särskild löneskatt, intjänad visstidspension
0,2
0,3
0,2
0,3
Summa intjänad visstidspension
0,9
1,6
0,9
1,6
Antal förtroendevalda med rätt till sk fallskärm
2013
räkenskaper
95
96
Fotograf: Torbjörn Bergkvist
Redovisning av uppdrag i MRP 2013-2014
med plan för 2015-2016
I Mål och resursplan 2013-2014 med plan för 2015-2016, har kommunfullmäktige beslutat
om ett antal uppdrag. Uppdragen är fördelade på processer och för varje uppdrag finns
en ansvarig nämnd. Här redovisas vilken status uppdragen har vid utgången av 2014.
En mer detaljerad sammanställning av uppdragen med tillhörande kommentarer redovisas till
kommunfullmäktige i ett särskilt ärende i anslutning till kommunens årsredovisning.
Uppdragen kan vara enkla och snabba att genomföra eller mer omfattande, så att de tar flera år att
genomföra. Till vissa uppdrag har kommunfullmäktige beslutat om att anslå särskilda pengar. Andra
uppdrag ska finansieras inom nämndernas ordinarie budget. Uppdragen är ofta så formulerade att de
anger en politisk viljeinriktning. Totalt beslutade kommunfullmäktige om 69 uppdrag.
Uppdragen kan ha status pågår enligt plan, pågår med avvikelse, ej startat, slutredovisning eller
avslutade/upphörda. Av tabellen nedan framgår uppdragens status inom respektive process.
Status
Process
Antal
uppdrag
Pågår
enligt plan
Pågår med
avvikelse
Ej startat
Slutredovisning
Avslut/
upphörd
Näringsliv & Arbete
9
4
—
1
4
—
Utbildning
15
9
2
—
4
—
Samhällsbyggnad
12
9
—
—
3
—
Fritid och Kultur
9
7
—
1
1
—
Vård och omsorg
12
6
1
—
3
2
Ledning
6
1
1
—
3
1
Verksamhetsstöd
6
2
2
1
1
—
SUMMA
69
38
6
3
19
3
De flesta uppdragen pågår enligt plan eller med avvikelse. Antal uppdrag som har status
slutredovisning är 19.
97
Revisionsberättelse för 2014
Sundsvalls kommun, Kommunrevisionen
Vi, av fullmäktige utsedda revisorer har granskat den verksamhet som bedrivits i
styrelse och nämnder samt genom utsedda lekmannarevisorer den verksamhet som
bedrivits i kommunens företag.
Styrelse och nämnder ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut
och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för
att det finns en tillräcklig intern kontroll och återredovisning till fullmäktige.
Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt
att pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de
föreskrifter som gäller för verksamheten.
Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal
verksamhet och kommunens revisionsreglemente.
Vi bedömer sammantaget att styrelse och nämnder i Sundsvalls kommun i allt
väsentligt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk
synpunkt tillfredsställande sätt.
Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.
Vi bedömer att styrelsens och nämndernas interna kontroll har varit tillräcklig.
Vi bedömer att resultatet enligt årsredovisningen inte är förenligt med fullmäktiges
mål för god ekonomisk hushållning. Inget av verksamhetsmålen nås fullt ut och endast
två av fem finansiella mål nås.
Vi riktar kritik mot socialnämnden. Vi bedömer att nämndens styrning sammantaget
inte varit ändamålsenlig och tillräcklig. Nämnden har inte, trots aktiva åtgärder, lyckats
åstadkomma effekter i verksamheten som lett till en ekonomi i balans.
Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelse och nämnder samt
enskilda ledamöter i dessa organ.
Vi tillstyrker att kommunens årsredovisning för 2014 godkänns.
Vi åberopar bifogade redogörelse och rapporter.
Sundsvall den 17 mars 2015
Ulf Broman
Ordförande
Elisabet Bergström
Lena Brunzell
Ewa Hägglund
Bengt Nilsson
Göte Stenlund
Olle Åkerlund
98
Till revisionsberättelsen hör bilagorna:
Bilaga 1: Revisorernas redogörelse
Bilaga 2: Granskningsrapporter samt revisionsberättelser
Redovisningsprinciper
LAGSTIFTNING OCH NORMGIVNING
Årsredovisningen är upprättad i enlighet
med lagen om kommunal redovisning och
rekommendationer från Rådet för kommunal
redovisning (RKR) om inget annat anges.
Därutöver följs det regelverk och den
normgivning som gäller för övriga sektorer i
samhället och som innefattas i begreppet god
redovisningssed.
UNDANTAG
Investeringsbidrag och anläggningsbidrag tas
från och med 2010 upp som en förutbetald intäkt
och redovisas bland långfristiga skulder enligt
RKR 18.1 Intäkter från avgifter, bidrag och
försäljningar. Investeringsbidrag som erhållits tidigare år redovisas som en minskning av
anläggningstillgångens värde enligt den då gällande redovisningsprincipen.
I RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar
uttrycks ett explicit krav på komponentavskrivning. Sundsvalls kommun har påbörjat
arbetet med en övergång till komponentavskrivning under hösten, vilket innebär att komponentavskrivning beräknas kunna införas i sin
helhet från och med 2015. Under 2014 har befintliga anläggningar skrivits av som tidigare år,
medan nytillkomna investeringar har delats upp
på komponenter. Komponentindelning beskrivs
under rubriken anläggningstillgångar nedan.
VÄRDERING
Överordnad princip för värdering är försiktighetsprincipen, som innebär att tillgångar inte
övervärderas och att skulder inte undervärderas.
Därigenom fås en försiktig bild av koncernens
ställning och resultat. Tillgångar, avsättningar
och skulder har värderats till anskaffningsvärden
om inget annat anges.
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar upptas i balansräkningen
till anskaffningsvärde efter avdrag för avskrivningar. Investerings- och anläggningsbidrag
redovisas från och med räkenskapsåret 2010
som en långfristig skuld. Skulden upplöses och
intäktsförs på ett sätt som återspeglar investeringens nyttjande och förbrukning. Investeringar
som aktiverats har som princip haft ett anskaffningsvärde på minst ett prisbasbelopp och en
nyttjandetid överstigande tre år i kommunen.
För bolagen är gränsen ett halvt prisbasbelopp.
Lånekostnader har inte aktiverats i kommunen
men för vissa större investeringar har bolagen
aktiverat ränta.
Ej avslutade investeringar balanseras som
pågående arbeten. Avskrivningar beräknas inte
för mark, konst och pågående arbeten. På övriga
anläggningstillgångar sker planenlig avskrivning
utifrån den planerade nyttjandeperiod som fastställs vid anskaffningstillfället. Någon anpassning av avskrivningstiderna bolagen emellan
har inte skett. Avskrivning påbörjas den dag
anläggningstillgången är färdig att tas i bruk.
Huvudsakligen tillämpas följande
avskrivningstider för befintligt bestånd:
• Fastigheter och anläggningar: 20, 33 och 50 år
• Maskiner och inventarier: 5-10 år
• Energidistributionsanläggningar: 25 år
• VA-anläggningar: 10, 20 och 33 år
• Leasade fastigheter: 13, 15 och 27 år
• Immateriella tillgångar: 5 år
För investeringar som aktiverats under 2014
har komponentindelning skett enligt rådet för
kommunal redovisnings rekommendation med
följande avskrivningstider:
• Stomme: 80 år
• Fasad: 30 år
• Fönster: 30 år
• Tak: 30 år
• VVS-installationer: 20-40 år
• Markanläggningar: 5-30 år
• El-installationer: 20 år
• Kök: 20 år
• Yttre och inre ytskikt: 10-15 år
Publika fastigheter
• Gator och vägar: 20-60 år
• Broar: 20-60 år
• Kajer: 30-80 år
• Parker och lekparker: 5-20 år
• Belysning: 10-30 år
99
Bolagen inom stadsbackenkoncernen tillämpar
regelverket K3. Följande avskrivningstider
tillämpas inom stadsbackenkoncernen för
anläggningstillgångar.
• Nyttjanderätt 5 år
Materiella anläggningstillgångar
Bostadsbyggnader
• Stommar: 100 år
• Fasader, yttertak, fönster: 30-50 år
• Hissar, ledningssystem: 30-40 år
• Övrigt: 15-50 år
Kontorsbyggnader
• Stommar: 40-100 år
• Fasader, yttertak, fönster: 20-50 år
• Hissar, ledningssystem: 25-50 år
Industribyggnader
• Stommar, fasader, yttertak: 25-40 år
• Hissar och lyftanordningar: 25-33 år
Mark: Ingen avskrivning
Markanläggningar
• Bergtunnlar, vatten- och avloppsledningar,
bergrum: 33 år
• Övriga markanläggningar: 20 år
• Bostadslåneposter: 33 år
• Maskiner och andra tekniska
anläggningar: 5-25 år
• Inventarier, verktyg och installationer: 3-20 år
BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR
Kommunens insats i projekt E 4 Sundsvall
redovisas som bidrag till statlig infrastruktur
Bidraget ska upplösas på 10 år.
100
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip till det lägsta av anskaffningsvärdet
och det verkliga värdet på balansdagen. Samtliga kundfordringar äldre än sex månader har
bedömts som osäkra fordringar och reserverats.
Osäkra fordringar utöver detta har avskrivits
efter individuell bedömning av varje fordran.
Kommunens exploateringsfastigheter klassificeras som omsättningstillgångar.
PENSIONSÅTAGANDEN
Pensionsåtaganden ska enligt den kommunala
redovisningslagen redovisas enligt den så
kallade blandmodellen. Detta innebär att:
• Pensionsförmåner som intjänats före år 1998
redovisas som ansvarsförbindelse.
• Garanti- och visstidspensioner samt
pensionsförmåner intjänade från och med
år 1998 redovisas i balansräkningen som
avsättning för pensioner och liknande
förpliktelser.
• Större delen av pensionsförmåner intjänade
från och med år 2000 får personalen placera
individuellt. Dessa redovisas som kortfristig
skuld tills utbetalning sker i slutet av mars året
efter intjänandet.
Förpliktelser för pensionsåtagande för anställda
i kommunen är beräknade enligt Riktlinjer för
beräkning av pensionsskuld, RIPS 07. Rätt till
visstidspension för förtroendevalda redovisas
som ansvarsförbindelse om det inte bedöms sannolikt att den kommer att leda till utbetalningar.
Om det bedöms som sannolikt att utbetalningar
kommer att göras ska rätt till visstidspension
redovisas som avsättning
För avtal med samordningsklausul utgår
beräkningen från de förhållanden som är kända
vid bokslutstillfället. Om inget annat är känt görs
beräkningen utifrån att ingen samordning kommer
att ske.
JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER
Jämförelsestörande poster är resultat av
händelser eller transaktioner som inte
är extraordinära men som är viktiga att
uppmärksamma vid jämförelser med andra
perioder. Som jämförelsestörande poster
redovisas intäkter och kostnader som uppgår
till minst 10 miljoner kronor och är av
engångskaraktär. Ökad pensionskostnad
på grund av sänkning av den ränta som
pensionsskulden beräknas på, redovisas som
jämförelsestörande finansiell kostnad.
AVSÄTTNINGAR
Avsättning är en skuld som är oviss vad gäller
förfallotidpunkt eller belopp och avser enligt
RKR 10.2 Avsättningar och ansvarsförbindelser
endast formella förpliktelser. Avsättning har
gjorts för återställning av gamla kommunala
avfallsupplag. Kommunen påbörjade
återställningen 2012 och den beräknas vara
slutförd 2021. Avsättningen har räknats om
med förändringen av KPI från årets början
till och med december. Beräkningen är gjord
på det genomsnittliga värdet av avsättningen
under året. Avsättning har i den sammanställda
redovisningen gjorts för återställande av
pågående avfallsupplag vid Blåberget när den
avslutas.
Från 2014 redovisas omställningsstöd till
förtroendevalda som lämnat sitt uppdrag som en
avsättning.
LEASING
Regelverket enligt RKR 13.1 Redovisning av
hyres-/leasingavtal tillämpas. Är avtalstiden
tre år eller kortare eller om avtalets värde
understiger ett basbelopp ska avtalet klassas
som operationellt även om det i övrigt uppfyller
kriterierna för ett finansiellt avtal.
SKATTEINTÄKTER
Den preliminära slutavräkningen
för skatteintäkter baseras på SKL:s
decemberprognos i enlighet med
rekommendation RKR 4.2 Redovisning av
skatteintäkter. Efter bokslutets upprättande har
SKL publicerat en ny prognos i februari 2015.
SAMMANSTÄLLD REDOVISNING
Den sammanställda redovisningen för
Sundsvalls kommun omfattar kommunen,
företag samt kommunalförbund som kommunen
på grund av andelsinnehav eller annan
anledning har ett bestämmande eller väsentligt
inflytande över. Ett samägt företag ingår i den
sammanställda redovisningen med motsvarande
ägd andel. Den sammanställda redovisningen
har för de dotterbolag där kommunen har
en röstandelsmajoritet på 20 procent eller
mer upprättats enligt förvärvsmetoden med
proportionell konsolidering. Vissa bolag
där kommunen äger 20 procent eller mer
ingår inte i koncernens räkenskaper med
hänvisning till bolagens obetydliga storlek
(Samordningsförbundet i Sundsvall och
Lillhällom Fasitghets AB). I det fall kommunen
genom sitt bolag äger ett annat bolag
tillsammans med utomstående intressenter
konsolideras det helägda bolaget i sin helhet.
Minoritetsägarens andel av årets resultat
redovisas som en intäkt eller kostnad beroende
på dotterbolagets årsresultat.
Minoritetsdelägarens andel av det egna
kapitalet i det delägda dotterbolaget redovisas
som en långfristig fordran alternativt avsättning.
Delägarens andel av ett positivt eget kapital
redovisas med andra ord som en avsättning.
Kommunen har under året sålt Midlanda
Fastigheter AB till Stadsbacken AB.
Sundsvalls Arena AB har avvecklats under
året och bolagets anläggningar har övergått till
kommunen.
Kommunala uppdragsföretag redovisas
i anslutning till kommunens organisation. I
redovisningen anges inom vilka verksamheter
uppdragsföretag förekommer. Enskilda företag
som erhållit 5,0 miljoner kronor eller mer under
2014 redovisas med namn.
Bolag inom stadsbackenkoncernen
tillämpar regelverket K3. I den sammanställda
redovisningen har inte jämförelseåret 2013
omräknats på grund av detta.
Ekonomiska begrepp
ANLÄGGNINGSTILLGÅNG
Tillgångar avsedda att användas under lång tid;
immateriella (goodwill m.m.), materiella (mark,
byggnader, maskiner m.m.) eller finansiella
(aktier, andelar m.m.).
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL
Resultat efter finansnetto exklusive jämförelsestörande poster, i förhållande till genomsnittligt
eget kapital.
AVSKRIVNING
Planmässig värdeminskning av anläggningstillgång beräknat utifrån planerad nyttjandeperiod.
BALANSKRAV
Kommunallagens krav om god ekonomisk hushållning – ekonomi i balans. Intäkterna (realisationsvinst ej medräknat) ska vara större
BALANSLIKVIDITET
Omsättningstillgångar i förhållande till kortfristiga skulder.
BALANSRÄKNING (BR)
Sammanställning av tillgångar, eget kapital,
avsättningar och skulder på balansdagen.
DRIFTREDOVISNING
Redovisar de kostnader och intäkter som har ett
direkt samband med produktionen av kommunal
service.
102
EGET KAPITAL
Skillnaden mellan kommunens tillgångar och
skulder.
GOODWILL
Betalning för framtida ekonomiska fördelar som
inte går att enskilt identifiera och heller inte
redovisas separat.
INVESTERINGSREDOVISNING
Redovisar kommunens investeringar i anläggningstillgångar och utgifter för dessa.
JÄMFÖRELSESTÖRANDE POST
Ekonomisk händelse som är av engångskaraktär och av betydande storlek, vilket påverkar
jämförelser.
Kassaflödesanalys
Sammanställning av kommunens betalningsflöden indelat i löpande verksamhet, investeringar
samt finansiering.
KASSALIKVIDITET
Omsättningstillgångar exklusive förrådstillgångar i förhållande till kortfristiga skulder.
KOMMUNALT UPPDRAGSFÖRETAG
Annan juridisk person till vilken kommunen med
stöd av kommunallagen har överlämnat vården
av en kommunal angelägenhet, men där överlämnandet skett på ett sådant sätt att ett betydande
inflytande inte har erhållits.
KORTFRISTIG FORDRAN/SKULD
Fordringar/skulder som förfaller till betalning
inom ett år från balansdagen.
NETTOINVESTERING
Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag.
LEASING/LEASINGAVTAL
Med leasing/leasingavtal avses ett avtal enligt
vilken en leasegivare enligt avtalade villkor
under en avtalad period ger en leasetagare rätt
att använda en tillgång i utbyte mot betalningar.
Leasingavtal kallas ibland hyresavtal, särskilt
när det gäller leasing (hyra) av fastighet.
NETTOKOSTNAD
Driftkostnad efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel.
LIKVIDITET
Kortfristig betalningsförmåga – förmågan att
betala skulder i rätt tid.
LÅNGFRISTIG FORDRAN/SKULD
Fordran/skuld som förfaller till betalning senare
än ett år från balansdagen.
MINIMILEASEAVGIFT
De betalningar, exklusive avgifter såsom
serviceavgifter och skatter, som ska erläggas
av leasetagaren till leasegivaren under leasingperioden med tillägg av eventuellt belopp som
garanteras av leasetagaren.
NEDSKRIVNING
Om en tillgångs verkliga värde på balansdagen
är lägre än anskaffningsvärdet minus gjorda avskrivningar, görs nedskrivning om värdeminskningen är bestående.
OMSÄTTNINGSTILLGÅNG
Tillgång i form av kassa, bank, kortfristiga placeringar och kortfristiga fordringar.
PERIODISERING
Fördelning av kostnader och intäkter på den
redovisningsperiod till vilken de hör.
RESULTATRÄKNING (RR)
Sammanställning över årets redovisade intäkter
och kostnader.
RÄNTESWAP
Avtal om byte av räntebindning från fast till
rörlig ränta och tvärtom.
SOLIDITET
Andelen eget kapital i förhållande till totalt kapital – graden av egenfinansierade tillgångar.
STÄNGNINGSBAR SWAP
En ränteswap med en tillhörande option som
tillåter ena parten att avsluta kontraktet i förtid,
det vill säga före swapens fulla kontraktstid.
103
Förklaringar av förkortningar som
används i årsredovisningen 2014
AFA
Arbetsmarknadens Försäkringsaktiebolag
GIS
Geografiska informationssystem
FAVI
Förvaltningen för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration
KF
Kommunfullmäktige
KS Kommunstyrelse
LOV
Lag om valfrihetssystem
LSS
Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
Mdkr
Miljarder kronor
Mnkr
Miljoner kronor
MRP
Mål och resursplan, kommunens budget
MSB
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
MTN
Medium Term Note
NAVI Nämnd för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration
PA-KL
Pensionsavtal för anställda hos kommuner och landsting, gäller för de som avgått
från sin anställning före 1998-07-01
RIKARE
Relationer, Infrastruktur, Kompetens, Attraktivitet, Region, Effektiv kommun –
kommunens strategi för hållbar tillväxt
RKR
Rådet för kommunal redovisning
RoP
Resurs- och planeringsenheten
SBAB
Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag
SBN Stadsbyggnadsnämnd
SCB
Statistiska Centralbyrån
SKFAB
SKIFU Sundsvalls kommuns industrifastighetsutveckling AB
SKL
Sveriges Kommuner och Landsting, arbetsgivar- och intresseorganisation
SoL
Socialtjänstlagen
104
besöksadress Norrmalmsgatan 4
postadress 851 85 Sundsvall
telefon 060- 19 10 00
www.sundsvall.se

Årsredovisning 2014

Transcription

Similar documents

här - Föreningen Stiftelser i samverkan

Nu är det dags att välja mellan K3 och K2!

Sundsvalls kommun.pdf

Avveckling steg för steg

Regeringens avsedda fördelning av stöd till

PM Sundsvalls tingsrätt söker två eller flera domstolssekreterare

Verksamhetsplan 2015-2017 - Västra Götalandsregionen

Årsbok 2015/16 ute nu!

PTP platser - Västra Götalandsregionen