2015 – Februari - Allmänmedicin Norrbotten

2015 – Februari
Ingången till Jokkmokks hälsocentral
Markus i Balintgrupp - e-intervju
Vi frågade Markus om drivkrafterna för att delta i
grupp och vad det kan ge
Hur kom sig intresset av Balintgrupp?
Intresset kommer från uppfattningen att en
Balintgrupp skulle behövas som elementärt
arbetsverktyg för varje allmänläkare i klinisk
verksamhet. Det finns dimensioner i patientmötet
som man ofta är osäker på, som man anar men inte
riktigt förmår att närma sig, där man känner sig för
ensam, i duet-och-jaget, för tvehågsen, för klumpig.
Som ibland lämnar en känsla av avsaknad av
någonting. Att kunna ventilera och reflektera över
patientfall i denna form möjliggör att man kan
närma sig sitt reflektiva inre potential och den oftast
i dunklet förblivande dimensionen av patient-läkarmötet.
Långsam insikt eller plötslig ingivelse?
Jag har enda sedan min ST i allmänmedicin för 18
år sedan på denna vårdcentral velat delta i en
Balintgrupp för att jag tror det är viktig och
utvecklande för en allmänläkare. Är det ett
kulturellt präglat behov jag tog med hit från Berlin?
Jag verkar ganska ensam om det. Jag tycker i alla
fall en balint- eller balintliknande reflexionsgrupp
behövs som saltet i soppan. Norrbotten liknar i det
avseendet dessvärre ett öken, i synnerhet inlandets
glesbygd med sina långa avstånd. Någon gång hade
jag deltagit i en enstaka gruppsession på mötena
som föreningen för medicinsk psykologi hade
ordnat i samband med läkarstämman och kände då
mina behov bekräftade. Det var givande och roligt
att på ett strukturerat sätt reflektera om sitt arbete
och att diskutera patientfall. Utvecklande. Jag hade
det sista året här i Jokkmokk alltmer börjat känna
distriktsläkarlivets begränsningar i glesbygden. När
Zsuzsanna Nagy öppnade en Balintgrupp i Luleå
tvekade jag inte länge och anmälde mig direkt.
Vad är en Balintgrupp, berätta? Hur stor, ledare,
deltagare etc
En Balintgrupp är en grupp läkare som under
ledning av en utbildad ledare diskuterar patientfall
som deltagarna tar upp. Ledaren iakttar och styr
diskussionen. Genom styrningen och gruppens sätt
att diskutera uppenbarar sig allteftersom problemet i
patientfallet. Vår grupp var av en anledning som jag
inte förstår ämnat åt ST-läkare, som om de har ett
större behov av reflexion än etablerade
allmänläkare. På det viset är det flesta deltagare i
gruppen i början på sin allmänläkarkarriär. I
gruppen är vi ett 12-tal deltagare, det flesta från
Lule/Boden-trakten. Vi möts en gång i månaden en
eftermiddag i två timmar. Ledaren är Zsuzsanna
Nagy, ungersk utbildad psykoanalytiskt
psykiatriker, sedan fyra år verksam på Sunderby
sjukhus.
Hur går det till?
Vi har träffats fyra gånger hittills. Ibland har vi
knutit an till ett fall som hade varit uppe förra
sessionen, ibland utvecklar sig en spontan cirklande
diskussion kring patientfall som deltagarna ta upp i
en eller annan form tills man ”fastnar” i ett fall.
Vilken roll spelar ledaren?
Ledaren kan försöka att styra diskussionen in på ett
fall och hålla den på den ”rätta sidan”. Alltid
(överhuvudtaget i det dagliga arbetet, men i
synnerhet i de fallen som tas upp) är man med sin
person och sitt inre knuten till fallet. Teoretiskt kan
det leda till djupgående diskussioner om ens inre
och då måste ledaren ha en styrande och skyddande
funktion. Så djupt har vi dock inte gått hittills.
Vilken typ (ej identifierbar individ!) av problem är
det Du tar med till gruppen?
Något fall där jag känner att någonting besvärar
mig, där jag har en känsla att det finns mer än det
som varit uppe i patientmötet, en känsla att jag
fegade för någonting eller där jag varit väldigt
osäker. Då är det spännande att resonera om varför.
Det ger en ny dimension.
Reds2 kommentar: Jo, har man sagt A säger man
B…
Vad får Du ut av det? Vad är det som får Dig att
fara alla mil?
Jag får möjlighet att reflektera över det jag håller på
med, över det som på mångt och mycket bestämmer
mitt liv, patientmötena. Jag använder mig själv som
mitt redskap varje dag, i varje patientmöte, mig som
person. Jag är ”mitt verktyg”. Det ”verktyget” tål att
reflekteras över, det behöver vårdas, skötas om.
Åtminstone jag har ett behov att reflektera. Alltid
haft. Jag känner till själens djup och själens
förmåga. Att inte reflektera över det jag gör är som
att leva på svältdiet. Det går men är inte så
utvecklande. Rent konkret får jag ut en känsla att
jag tar hand om mig och mitt arbete. Det öppnar sig
även möjligheter att närma sig patienten på ett
bättre sätt, att våga lite mer, kanske komma lite
längre. Det berikar, jag blir på bättre humör. Det
flyter på lite bättre. Lite mer lust på jobbet helt
enkelt. Patienterna blir också gladare, tror jag.
Det börjar bli en tradition med att mötet inte blir av,
tyvärr.
Har Du provat i Tyskland? Skiljer det?
Nej, inte provat.
Hur länge kommer Er grupp att leva?
Jag är rädd att den inte kommer att leva så länge.
Szuzsanna har börjat vikariera i Umeå och jag hör
ugglorna i mossen.
Blir Du en annorlunda läkare nu?
Nej. Samma dåliga. Kanske lite gladare.
Vi kolleger tycker Du verkar gladare efter första
mötena, stämmer det?
Jag var samtidigt som Balintgruppen började på den
Tyska kongressen för Allmänmedicin. Den
handlade om mycket men också om själen. Jag
återupptäckte, i mitt gamla hemland, att själen hela
tiden finns med i mötena med patienten och kände
att den rikedomen inte behöver vara utestängd bara
för att man lever och arbetar som distriktsläkare i
Jokkmokk, vid värdens ände, där vägarna vänder.
https://www.youtube.com/watch?v=_qHPnnazBZc
Reds kommentar: Det finns en anekdotisk elak
tolkning av deltagande i Balint-grupp; de läkare
som deltar blir alltmer sofistikerade i sina metoder,
att plåga sina patienter. Men det kan vi ju inte
skriva om här?
SFAM möte 19-20 mars- Inställt!?
Norrländska läkemedelsdagarna 10-11 feb 2014,
länk till anmälan i bifogad fil
Vem rapporterar i år?
Teman, hud infektioner och klåda, elinor,
uppföljning av förskrivning, ADHD och inte minst
Trisha Greenhalgh om EBM i kris!
GLESBYGDSMEDICINSKA KONFERENS
den 25 – 26 mars 2015 i Pajala.
(Uppresa bör ske den 24/3
Utbildning och rekrytering, forskning,
distansteknik, kardiologi, akut sjuka barn
Här är en förglimt av programmet:
Utbildning och rekrytering till Glesbygd och
Glesbygds ST Vi får ta del av intressanta exempel
och diskuterar tillsammans vidare.
Forskning kring konsultation och kontinuitet har det
någon effekt på patientsäkerheten eller ej?
Distansteknik – för vilka patienter är det bra och för
vilka är det inte?
Kardiologisk diagnostik i Glesbygdsmedicin – UL
studie, BNP, EKG tolkning, Trombolys i glesbygd
Workshopsstationer med utgångspunkt kring Akut
sjuka barn
STIPENDIUM: Liksom tidigare år inbjuder vi våra
medlemmar att söka stipendium för att kunna åka
till Rural WONCA i Dubrovnik 15 – 18 april 2015,
http://woncarural2015.com/ . Ansökan ska innehålla
NAMN, Mailadress och motivering till varför just
du ska få stipendium. Ansökan skickas till vår
sekreterare på mailadress; [email protected]
Anmälan o definitivt program till mötet i Pajala 2526 mars:
http://www.glesbygdsmedicin.info/Pajala/Inbjudan
%20150123.docx/
ST-möte i Kåbdalis 16-18 mars 2015 FAS-UT
och Njurmedicin
Välkomna till vårens träff i Kåbdalis som ligger
drygt 1 timmes bilfärd från Luleå, Boden och Piteå.
Vi startar måndag kl 12.00 med lunch och avslutar
onsdagen på samma sätt.
Tema:
· FAS-UT/Läkemedel och äldre med Carl Johan
Westborg och apotekare Linda Grahn.
· Njurmedicin för primärvården med njurmedicinare
från Sunderbyn.
Anmäl dig på nedanstående länk senast måndag 23
februari!
Kom ihåg att ange kostnadsställe (och
faktureringsadress om annat än landstinget!)
Där finns även möjlighet att ange särskilda
önskemål.
http://simplesignup.se/private_event/55553/21edea1
6e1
Varmt välkomna!
Anna Beck
Studierektor Luleå-Boden
Nya Insidan, uppdateringar av VAS och
förenkling av administration
Förändringen av Insidan är fortfarande en katastrof
med ibland fullständigt omöjligt att med de
sökfunktioner som finns hitta användbara
dokument. Vad kan vi förvänta av nya VASversioner? Det skulle behövas en
katastrofkommission som till uppgift fick att stryka
ned och förenkla.
Fortfarande är organiseringen av dokumenten på
nya Insidan för mig obegriplig. Vi behöver ofta
hjälp att komma runt de principer vi inte förstår.
Hur kunde detta ske utan att man samtidigt får en
fungerande sökmotor? Någon ansvarig finns förstås
inte, det är utspätt, och alla enskilda har velat väl,
men likväl är det för arbetet och säkerheten en
katastrof.
Vad är det som gör att vi med bävan ser fram emot
uppdateringar av VAS med åter tappade funktioner
(märkningen av patienternas val fungerar ännu inte
fullständigt och det har varit till mycket stor skada
på vår arbetsplats). Meddelandefunktionen är urusel
och är så tidsödande att vi försöker undvika
använda den då den kräver nedsläckning av allt
annat.
Jag satt med på ett ganska hopplöst telefonmöte om
nya dagsprogrammet med 20 personer från NLL,
Halland, Tieto, IT etc. Det var positivt och bra, alla
försöker väl bevaka att det inte blir tokigheter och
uteblivna nu använda funktioner. Alla vill väl, jag
vill försäkra mig om att vi inte tappar märkning och
snabb-bokning.
Men är detta arbetssätt verkligen det vettiga?
Jag tror det skulle behövas en katastrofkommission
vars uppgift skulle vara att gå igenom alla klick och
stryka ned allt onödigt ständigt registrerande,
absolut veto mot ytterligare onödiga valrutor.
Automatisera förval med macron för ex
telefonanteckning när jag (det bör datorn känna av)
är inloggad och nu (det bör datorn också känna av)
vill skriva en ant på den pat jag tagit fram på
skärmen.
Varför blir VAS bara mer och mer tungrott jämfört
med andra datorprogram som man använder i
vardagen?
Varför ska vi år ut och år in registrera sådant som
uppnås till 95-100% som “nollan” och “sjuan” dvs
att pat når vården per telefon samma dag och
läkartid inom en vecka om behovet finns. Det där
eviga klickandet är dessutom manipulerbart och
följderna blir destruktiva.
Skulle man inte kunna ta helt nya grepp och rensa
ut allt sådant onödigt. Jag tror då på en liten erfaren
grupp med erfarna datorkunniga plus några kliniskt
verksamma som verkligen får tid och mandat, vissa
processer lämpar sig inte för storgrupp. Möjligen
skulle man helt tänka vad gäller dokumentation o
registreringar på jobbet, nu är vi fast i nuvarande
moduler?
Det kommer naturligtvis inte att ske, det kommer
att bara bli värre och värre.
Enligt utredare på socialstyrelsen är 70 % av
dokumentationen upprepning i onödan, vilken
slutsats drar man av det?
Lyssna på Svante Lindkvists tankar om olika
datorsystem på jobbet:
http://static.sr.se/Laddahem/Podradio/p1_tankarford
agen/2015/01/p1_tankarfordagen_20150113_0600_
22a896b.mp3
http://www.pulsetoday.co.uk/home/finance-andpractice-life-news/gps-asked-to-audit-allunnecessary-appointments-andpaperwork/20008895.article
(mats rydberg tipsade på ordbyte)
Death by presription. Terence H Young
Efter tablettintag av medicin mot uppblåsthet i
buken faller en fullt frisk 15-årig flicka död ner
framför ögonen på fadern. En gripande och lärorik
berättelse av grundaren för Drug Safety Canada. Jag
fick boken som present av en trogen läsare, ickemedicinare, av vår tidskrift på nätet.
Förordet är skrivet av Bart Stupak, fd US
congressman, som förlorade sin son i suicid. Sonen
beh med Accutane (isotertinoin, svenskt varunamn
Roaccutan) mot akne.
För youngs dotter handlar det om cisapride,
firmanamn Prepulsid som via biverkan
hjärtarrytmier orsakat en mängd dödsfall.
Indikationen motsvarar på inget sätt risken med
preparatet.
Fadern avgav dottern en ed att följa upp detta och i
boken får vi följa den långa processen av att sätta
sig in i hur läkemedelsindustrin fungerar. Sedan
dödsfallet har författaren intresserat sig för drogsäkerhet. Det är inga vackra mekanismer som
avslöjas.
Språket är enkelt och pedagogiskt, även icke
medicinare ska kunna förstå.
Fallet väcker många tankar om hur vi som läkare
gör, eller tvingas göra. Detta skulle självklart kunna
hända även i vår praktik. Jag märker hur man, som
läkare, närmast reflexmässigt vid läsningen till en
början kommer med invändningar mot
resonemanget från fadern, detta är ju dock mycket
övertygande och logiskt. Det är ju bara förfärligt att
ett läkemedel förorsakar en ung människas död, och
att läkemedlet fortsätter försäljas i stora delar av
världen utan restriktioner.
Kan vi lita på myndigheter som finansieras av
industri-intressen och är nära lierat med dessa.
Hur får jag idag information om nya läkemedel eller
“varningar” om äldre preparat?
Det finns en del juridiska skillnader mellan Canada
och Sverige.
Men strategierna är nog ganska lika, nog kan man
känna igen 4D, dvs Deny , Delay. Divide, Discredit.
“Följ pengarna” var det goda rådet författaren fick i
sin undersökning.
Det finns flera olika läkemedelskritiska nätverk på
internet, jag har svårt att bedöma trovärdighet men
http://www.worstpills.org/ är en som förefaller
seriös.
Det finna säkert andra som är överdrivet
konspirationsteoretiska,
Peter Goetzsche skriver i sin prisbelönta bok om
“Deadly Medicine and organised crime” om
läkemedel som viktigaste dödsorsak efter
hjärtkärlsjukdomar och cancer.
Hur kommer man i framtiden att se tillbaka på
denna tid av läkemedelsanvändning med enormt
pillertrillande och övervinster och “evidensbaserad
medicin” som förfelats?
/Peter Olsson stenshamn/jokkmokk jan 2015
Johan von Schreeb årets svensk i fokus
Grundare av Läkare utan gränser i Sverige.


http://www.fokus.se/2014/12/johan-vonschreeb-ar-arets-svensk/
http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Nyhet
er/2014/12/Johan-von-Schreeb-Aretssvensk/
intervju i radio
SPUR blir kvar
Socialstyrelsen backar och behåller kravet på extern
granskning av ST-utbildningen.
För mera information om inspektionerna se
http://www.slf.se/spur
och för exempel på rapporter:
http://www.lipus.se/www/templates/spur.cfm?sid=2
59
Gösta Eliasson har varit vår representant och arbetat
mycket med frågan. Jag har med mycket
inspirerande kolleger varit med och inspekterat
några, det är jobbigt och kostsamt men intressant
och spännande!
Även den som inte inspekteras kan använda mallen
för bedömning av den egna ST-utbildningen.
Min egen slutsats är att kvaliteten på handledningen
är det absolut avgörande.!
(Mitt förslag har därför varit att lägga till SPUR del
till Mitt i ST-värderingarna)
Peter
Olikheter i sjukskrivning mellan oss kolleger
Uppföljning visar stor variation, en oväntad
fördelning mellan oss fyra fasta läkare i jokkmokk.
Tre gånger fler intyg för den som skrev flest än den
med lägst antal 79, 69, 40, 24. Andelen psykiatriska
diagnoser verkar lika, cirka en tredje eller fjärdedel.
Muskuloskelettala besvär och infektioner är stora
orsaker.
Vikarier har ibland förlängt vilket förvränger
statistiken. Men nog blev vi förvånade vid
uppföljning! Det var tankeväckande!
Vi hade som tidigare låga värden totalt jämfört med
länet, ävenuppdelat på kön, andelen kvinnor
överväger förstås.
Vår AT-läkare rapporterade från FK kurs, jag har
svurit en ed att aldrig mera i min karriär gå en kurs
anordnad av FK. Självklart måste vi samverka, men
de samverkansmöten som nu blir, utan att vår
(utmärkta) handläggare har något mandat fungerar
inte alls och är knappast meningsfulla.
Sjukskrivningsmodulen som ligger utanför VAS
trasslar en del, särskilt gäller det de meddelanden
som olika tjänstemän skriver, de är svåra att signera
bort och går sedan inte att läsa vare sig för mig eller
patient, det tar tid för sekreterare att få bort
nedlusningen av vår signering och jag har därför
som standardsvar på förfrågningar där, att jag
endast vill ha mail eller pappersbrev, annat vore att
gå bakom ryggen på patienten.
När det gäller kvalitets-mätning påtalar man att
överanvändning av läkemedel och tester sällan
ingår i uppföljningar (1 av 62 kvalitetskriterier)!
Om överdiagnostik ex pediatrik
2010 skrev vi om en framtidsspaning om teknikens
möjligheter till registreringar.
http://allmanmedicinbd.se/2010/04/29/bli-din-egentamagotchi/
Men även om Juli Zehs framtidsdystopi om
hälsofascism .
http://allmanmedicinbd.se/2010/11/30/juli-zehcorpus-delicti/
Att ställa rätt diagnos är inte alltid det rätta att göra.
Från Medscape länkades en intressant diskussion
om “misdiagnosis” och “overdiagnosis”.
Quinonez RA, Garber MD, Schroeder AR, et al.
Choosing wisely in pediatric hospital medicine: five
opportunities for improved healthcare value. J Hosp
Med. 2013;8:479-485.
www.medscape.com/viewarticle/811424 Accessed
December 3, 2014.


http://www.medscape.com/viewarticle/8365
75?nlid=72887_430&src=wnl_edit_medp_f
med&uac=161939FG&spon=34
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23955
837
Fem punkter i sluten pediatrisk vård,
-ej rtg för astma och broncioliter,
-ej kortison vid luftvägsinf,
-ej bronkodil vid bronkiolit,
-ej gerd beh med syrasekretion,
-ej pulsoximeter om inte beh med syrgas.
Som exempel på “overdiagnosis” nämns röntgen
vid bronchiolit , röntgen pulm, ställer ofta diagnos
atelectas, ett frekvent fynd hos barn med
bronchiolit, det är en korrekt diagnos men utan
fördel för barnet att få diagnosen, det kommer inte
att förbättra resultatet eller den slutliga utläkningen
av sjukdomen.
När det gäller hyperbilirubinemi noterar man
ökning av diagnosen men ingen minskning i
kernicterus, när det gäller skada ev relation mellan
phototerapi och hudcancer, även psykologisk
skada?
Det diskuteras även vad som driver
“overdiagnosis”, patienter, föräldrar eller
Payers(ersättningssystem).
Bli din egen Tamagotchi (2), hälsoprogrammet i
iPhoneStegräknaren i min nya iPhone har också koll på
gångsträcka i km och antal trappor, även om den
inte är på!? Sänds data någonstans, automatiskt?
Hur mår jag, egentligen?
Se även Medscapes Topol om PGD,
patientgenererade data, nedan.
I min nya IPhone kan man mata in hälsodata om
man skulle hittas medvetslös eller råka ut för
olycka. Det låter väl vettigt.
Men innanför inloggning finns en riktigt omfattande
sammanställning av möjliga data att registrera:
Kondition, kroppsmått, näring, labresultat,sömn,
vitalparametrar
andning, fall kön, blodgrupp, biotin?, blodets
alkoholhalt, blodtryck, cykeldistans, elektrodermal
aktivitet (suicidbedömning?), fett, fibrer, folat,
FEV1, inhalationer, jod järn kalcium, kalorier,
koffein, kolhydrater, BMI, temp längd, magnesium,
molybden, mättat fett, perifert
perfusionsindex,syremättnad, protein, puls, selen
socker, steg, syremättnad, tiamin, vita A, B12, C D
E K, Zink.
Inom professionen har vi en trend med
ifrågasättande av medikalisering och risker med
alltför mycket medicin. Det finns dock även en
motsatt trend med jättelika projekt där allt skall
kartläggas hos stora grupper av befolkningen.
Jag kan nog stänga av registreringen av antal steg,
men märker hur den på olika sätt påverkar mig,
lediga dagar går jag mer än två mil 26 tusen steg,
jour-dagar kanske tiotusen, vardagar 15 tusen.
Kollar på kvällen hur många steg det blivit, tror att
det för många personligheter kan resultera i den
patologi som beskrivits som “ortorexi”.
På DN debatt beskrivs dessa hälsodata som en dröm
för försäkringsbolagen att få tillgång till
http://www.dn.se/debatt/data-fran-dittaktivitetsband-ar-forsakringsbolagens-drom/
Från Apple iPhone: om eHälsa ”Hur mår du?” har
nu ett väldigt exakt svar -nämligen dina
registreringar. Det blir en något märklig
förskjutning i synen på hälsa, inte som något
upplevt utan noterat och registrerat.
Topol on Medicine in 2015: Letting Go
Medscapes redaktör skriver om patienternas tillgång
till journal (EHR) och om patientgenerade data
(PGD)
Dear Medscape Readers,
Although we usually ascribe the phrase ”letting go”
to critical end-of-life decisions, there is another
meaning that pertains to how medicine is changing:
the end of paternalism. There are several concurrent
forces that are taking hold now and that will
undoubtedly build momentum in the coming years.
First, let’s consider patient-generated data (PGD).
Patients using home blood pressure cuffs or
fingerstick glucoses are typical examples of what
was available. But that capability is quickly
expanding with such new entries as heart rhythm
monitoring or ear exams via smartphone
attachments.
Not only can patients obtain the data, but there are
validated computer algorithms that immediately
provide the interpretation. We’ll soon see smart
watches that can continuously monitor blood
pressure or blood oxygen concentration, and
wearable sensors that track hemodynamic metrics
such as cardiac output and stroke volume.
Furthermore, much of routine lab data has been
shown to be assayable through smartphone device
attachments. All of this data will be flowing directly
to the patient on his or her device and will be
contextualized by the person’s real-world
experiences and environment. Neither patients nor
doctors have ever had such information before. For
sure, that’s empowering.
PGD: Addressing the Concern
We in medicine are concerned about this PGD
movement. Will the data be accurate or misleading?
How will I deal with my patients getting torrential
streams of data and sending these to me for
guidance? Or will the computer algorithms
bombard me with false or unnecessary alarms?
These are just some of the relevant questions that
will need to be addressed by regulatory oversight
and software programming to foster comfort within
the medical community.
Second, our culture is rapidly changing because of
mobile devices. We are quickly moving to ”ondemand” expectations, as reflected by the newfound
ability to summon a car or have one’s groceries
delivered to the house. So instead of waiting weeks
for a doctor’s appointment, the IWWIWWIWI (I
want what I want when I want it) mentality is
pervading. As a result, the embracement of
telemedicine has grown more quickly than anyone
might have imagined.
The consulting arm of Deloitte published a report
showing that already, in 2014, nearly 1 in 6 office
visits switched from physical to virtual. So, beyond
patients having medical information flowing
directly to their mobile devices, the immediate
access to doctors and nurse clinicians has been
shown to be remarkably alluring.
It is expected that Congress will be passing new
telemedicine laws in 2015 that markedly reduce the
barriers currently imposed regarding state-specific
regulations. And employers are into this movement
because of the marked reduction of costs, reflected
by a recent Towers Watson report. (Figure)
Figure.
Third, the medical community has historically been
the purveyor of all of the medical information,
holding the key to patient records. Last month, my
Medscape column about ownership of medical
records elicited more than 450 comments, which
was a record number for all of the posts I have
written for Medscape over the years. Many of the
comments reflected the persistence of
paternalism—”the records are mine since I created
them.” But the records are about the patient and
were paid for by the patient. Also, they’re now
digitized, and it has been well documented that
patients do not have a problem handling the
information. At the very least, shouldn’t a shared
ownership model be operational?
Today only a limited number of health systems
provide mobile device access for the patient’s office
notes, hospital records, labs, and scans. But in order
for health systems and doctors to meet consumer
demands, it will be increasingly important to ”let
go” of this information that each individual is
rightfully entitled to. We’re not talking about
having to go to an office or hospital and sign a
release, and then pay several dollars per page of
materials faxed to the patient. That’s old-world
medicine, and it’s not just inconvenient and
costly—frankly, it’s disrespectful to patients.
For these reasons and many more (which I have
drilled down in my new book, The Patient Will See
You Now, Basic Books, January 2015), I think
we’ll see next year as the beginning of ”letting go”
in medicine.
As always, I’ll be keen to see your thoughts. We at
Medscape are extremely appreciative of your
engagement.
Best wishes for a healthy and productive new year,
Eric J. Topol, MD
Editor-in-Chief, Medscape
@EricTopol
Omöjlig ubåt - Nils Ove Jansson
För att förstå den helt annorlunda militära
världsuppfattning som beskrivs i boken måste jag
jämföra med allmänmedicinen. Fått boken som
gåva av en god vän, Vad säger analysen om dagens
incidenter?
En av mina bästa vänner är fd militär och en av
hans tidigare chefer har gett ut en bok om 80-90talets ubåtskränkningar. Hur är det möjligt, tänker
jag, har man inte ett ok av sekretess och
hemlighetsstämplar över sig? Kanske är det
redovisade inte längre hemligt.
För att överhuvudtaget förstå tankegångarna i boken
får jag jämföra med mitt eget yrkesliv och kan då
känna igen delar av anslaget; Uppgiften, Politikers
oförståelse, Bristande resurser, Åldrad och uttjänt
utrustning, Misstro från åtminstone delar av
allmänheten, Trilskande tjänstemän. Konkurrenter
om resurser (läs Armen).
Vår sekretess är dock annorlunda inom sjukvården.
Vi hanterar också osäkerhet, måste diagnostisera
och klassificera på ofta bristande underlag.
I boken görs en detaljerad genomgång av incidenter
och kränkningar. Begreppen reds ut.
De för trovärdigheten fatala misstagen med
minkspår och sillstim är också med.
Jag blir dock inte klok på valet av titel. Vad vill den
säga?
Vid några tillfällen under läsningen hajar man till
när författaren lägger in värderingar i annars mycket
torr och exakt, nästan vacker sakprosa. Det
förekommer termer från marin militär, avsikter och
tolkningar men även begrepp om väder och vind,
farkoster och natur.
Var det politiken som hindrade verkanseld och
sänkning av en ubåt?
I analysdelen argumenteras för att Sverige i det
säkerhetspolitiska läget som rådde var mycket nära
ett atombombskrig, spetsnaz som placerade ut
atomminor och att kränkningarna var avsiktliga. Det
gäller även U137, dock inte själva grundstötningen i
Gåsefjärden.
Jag har en stuga i Blekinge Östra skärgård och det
var inte militären som upptäckte schabraket utan en
fiskare. Nåväl, militärens anläggningar i
skärgårdarna har även om de förfarits haft en
dämpande och bevarande inverkan och hindrat
exploatering, men också inneburit inskränkningar.
Just när jag läser boken är det återigen aktuellt med
nya ubåtsjakter och kränkningar och tal om
bristande resurser och materiel. Märkliga
presskonferenser utan förmedling av någon
substans. Vad ska en medborgare tro, lita på
militärens hemliga uppgifter eller försvarspolitiker,
de internationella erfarenheterna är inte så lysande.
Jag hör den nya försvarsministern på klingande
dalmål svara undvikande på frågorna i ekots
lördagsintervju. På “Folk och försvar” verkar
moderaterna backa ur sin försvarskritiska position.
Schyman talar om patriarkala reflexer.
Vilken bäring har Nils-Ove Janssons noggranna
analys för dagens situation? Finns likheter i
Rysslands läge idag, och Sovjet då?
/Peter Olsson
Läst:
Minecraft, Notch Persson, Alsterdal, Gessen,
Andersson, Cedervall, Modiano, Nyqvist, Stedman,
Lier- horst, Bowen, Buthler, Öhrlund, Wennstam,
Kepler, Jansson, Westerberg.












Minecraft, Linus Larsson Daniel Goldberg
undertitel: Block, pixlar och att göra sig en
hacka
Markus “Notch” Persson, från det enkla
hemmet till miljardär
Vad utmärker denna framgångssaga,
enkelhet och möjligheter. Det kan
naturligtvis vara svårt att förklara för mig,
jag förstår knappast vitsen med spel.
Tonen är väl beundrande, och för lite
analyserande. Om jag förstår det rätt har det
även skett en utveckling så att Minecraft
används i ganska avancerade pedagogiska
syften.
Tove Alsterdal I tystnad
begravd Tornedalen, hyllad och prisad bok.
Historia gestaltad, Ryssland och sovjet,
olika tidsepoker.
Misha Gessen, Mannen utan ansikte.Om
Putin, det sägs att vid författarens senare
intervju Putin inte var informerad om vem
hon var, trots internationella utmärkelser.
Staffan Westerberg Hoppla. Fin liten bok av
en stor personlighet
Lena Andersson, Utan personligt ansvar. Jag
tycker nog att den förra boken var bättre.
Även om det är välskrivet och tänkvärt.
Parallellt med läsningen har jag läst några
böcker där det förekommit “stalker” och
delar av beteendet finns på ett diskret plan i
författarens förhållande till männen.
Marianne Cedervall, Svartvintern. Utspelar
sig delvis i Norrbotten, men läst på
gotländsk dialekt.
Modiano Nattens gräs, Nobelpris, även gått
som radioföljetong, Storheten når mig inte,
passar kanske inte som ljudbok för mig,
Anar något diffust.
Mikael Nyqvist, Dansa för oss. Läser själv
sin historia som rymmer förvånande djup
och dramatik
ML Stedman Fyren mellan haven. Vilken
gräslig historia, internationell bestseller
Jörn Lier Horst Jakthundarna. Blivit jämförd
med Nesbö och även Sjövall-Wahlö, men
något politisk kritiskt perspektiv svårt
urskilja.
James Bowen Gatukatten Bob. Bob hjälpte
uteliggaren att återkomma i samhället,
samspelet mellan djur och människa och hur
djuret kan öppna upp kontakten mellan
människor. För djurvänner.
Dag Öhrlund Besökaren. Lär själv ha blivit
stalkad som i denna thriller.Upplösningen
lite oväntad.



Dan Buthler Dag Öhrlund Erövraren. Vilken
karaktär som skapats. Psykopat och
seriemördare som blir frigiven från sluten
psykiatrisk vård och planerar att bli
politiker, för kristdemokraterna!
Katarina Wennstam Skuggorna.Fyra
kvinnor beslutar sig för att hämnas, enligt
prinicpen “öga för öga” , på de män som
med lindriga straff blivit dömda för
misshandel av sina kvinnliga partners. Det
är ganska väl konstruerat, men realistiskt?
Bra driv och rytm och intressanta politiska ,
etiska och juridiska gestaltningar.
Lars Kepler Stalker. Snabbt tempo, och
svårt sluta lyssna på ljudboken, spännande,
men vad stannar kvar? Nu handlar det väl
inte så mycket om “stalker” som om
vardagsrädsla (enl en recsensent), att känna
sig otrygg i hemmet.. Flera olika karaktärer
bland “hjältarna” huvudpersonerna,Bark,
Linna, Silverman.
Länkar:
nytta och argument för allmnmedicin, om HLR på
gamla, om byråkrati registreringar och kontroll,
negativa effekter av multimodal rehabilitering, om
värdebaserad vård, hur ska sjukvården styras, gröna
öar, sbu om choosing wiseley efter långt om länge,
martin wehlou om journaler, svenska akademiens
högtidssammmanträde.





Nyttan med allmänmedicin:
1. http://www.sfam.se/wpcontent/uploads/2015/01/nyttanam07
.pdf
2. http://www.sfam.se/blog/fakta-omoch-argument-for-allmanmedicin/
Om HLR på äldre:
http://www.lakartidningen.se/Opinion/Debat
t/2015/01/100-aringen-som-inte-lat-sigaterupplivas/
Vad innebär detta praktiskt i NLL?
http://mobil.dn.se/debatt/bryt-den-ondatrenden-och-ta-kontroll-over-byrakratin/
om negativa effekter av multimodal
rehabilitering:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23909
930
Om värdebaserad vård
1. http://www.lakartidningen.se/Opinio
n/Debatt/2014/11/Vardebaseradvard-lika-illa-som-NPM/







2. http://www.leadinghealthcare.se/sido
r/informationomkonferensen8novem
ber.aspx
3. http://www.lakartidningen.se/Opinio
n/Debatt/2015/01/Vardebaseradvard-ar-laddad-med-problem-menocksa-mojligheter/
Om gröna öar
http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Nyhet
er/2014/11/Primarvardens-grona-oar/
SBU uppmärksammar choosing wiseley,
efter långt om länge:
http://www.sbu.se/sv/Vetenskap–
Praxis/Vetenskap-och-praxis/Konsten-attavsta/
http://www.deathbyprescription.com/author.
php
Martin Wehlou på TED om journaler
https://www.youtube.com/watch?v=eSzXCj
JGno8&spfreload=10
Nisse Simonsson:
http://newsvoice.se/2015/01/12/svensklakare-det-satsas-mer-pengar-pa-att-mutalakare-an-pa-forskning/
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/475271?p
rogramid=767&playchannel=132
Svenska akademiens högtidssammanskomst,
Peter Englund, Östergren, Espmark,Sara
Danius.
Inget direkt allmänmedicinskt, men så BRA!
YOUTUBE bokmärke
Så här gör man för att få en länk som börjar
vid en viss tidpunkt in i
en Youtube-video:
– Snabbkör videon fram till aktuell tidpunkt.
Stanna den där.
– Högerklicka i videobilden. Vänsterklicka
på det andra av de
sex alternativ som kommer upp: ”Se
videoklippets webbadress vid aktuell tid i klippet”.
– Det kommer då upp en svart ruta i
videobilden med den webbadress vi är ute efter. Man ser i rutan inte
hela adressen, men
det går bra att kopiera densamma genom att
när den är blåfärgad
trycka Ctrl-C. Webbadressen kan du sedan
var som helst klistra in
med Ctrl-V. OK?
(från ordbytes ordningsman)