2013 – Maj - Allmänmedicin Norrbotten

Allmänmedicin Norrbotten
-
kvartalstidsskrift för allmänläkare och blivande allmänläkare
2013 – Maj
För att öppna hela numret i en fil,
klicka på “Skriv ut senaste
numret” i menyn till vänster eller
på “Skriv ut” ovan! Bidrag till
kommande nummer emottages
tacksamt! /red
Artiklar:
• Femtiotusen besökare
• Vem ska jag skrika åt? Samuel B om nya
VAS
• Ultraljud i primärvård/glesbygd - Stellan
Båtsman
• Motion till SFAM - Saskia o Catharina
• Glesbygdsmöte Vilhelmina, ultraljud
• DLF-BD styrelse
• Distriktläkaren.
• Signeringskrav och adminstrationsbörda
• Diabetes – diverse (är PROM framtiden?)
– Peter Olsson
• Läkemedelsnotat – delaktighet
• Om ny teknik, allmänmedicinsk diskurs III
• Teknostress – a nightmare
• Handledarmöte
• ST-möte Hjärta rapport medikalisering
• Hälsokontroller utan effekt, Cochrane
rapport
• ”Lägg ner primärvården” Ekholm
socialdepartementet
• Specialistsjuksköterskor Umeå
• Calciumtillskott och hjärt-kärlrisk - Peter
Olsson
• Jäv för otit men inte tonsillit?
Aktuella Länktips:
Om Portaler böcker och sökmotorer: erfarenheter
efterlyses! Kollegan Bo N om Jones bok Allmänmedicin:
Går att läsa, Får med det mesta, Stundtals underhållande.
(Boken recenseras av Christer Olofsson i färskaste
Distriktläkaren). Niilas, AT har testat lite och saknar delar
ex om migrän och en del annat. Medibas har lovat att
redovisa jäv för sina författare enl meddelande från
redaktionen, det skulle ju öka förtroende och
tillförlitligheten. Niilas har testat och jämfört ex vad gäller
Herpes Zoster med Internetmedicin och tycker att det
praktiska allmänmedicinska perspektivet är tydligt i
strukturen och den enhetliga utformningen.
• Risk kalkylator för behandling med ASA
• Maciej Zarembas artikel om sjukvårdens
organisation
• Förlåt dem ty de visste inte vad de gjorde –
avslutande kommentar
• Läkarsällskapet om Zaremba
• Grattis Hortlax HC, toppar i statistiken från
nationella patientenkäten
• SvD: Om Zytiga och motivering, prioritering vad
gäller medicinkostnader och ålder
• Ny miljard som inte fungerar: Kritiskt om
utvärdering av KBT och sjukskrivningar
• Socialsstyrelsen om specialitetsindelning Utvidga
arbetet och rapport dröjer
• Brief intervention alkohol , less reduction in use .
Oväntat reslutat?
• ABC om axelsmärta Läkartidningen Kan
balansera vår lite rigida tolkning av Axelina i
NLL?
• Litteraturtips om mångkultur! från
Läkartidningen
• Globala sjukdomsbördan, från Lancet
• Här listas gratis appar med medicinskt innehåll
• Hur behåller man läkare i glesbygd? (länkar)
Checklistor ingen garanti för bra vård (om palliativa
registret)
Det spelar ingen roll hur många checklistor man bockar av
om det inte finns någon verklig empati. Det blev tydligt i
vården av min egen mor inför hennes död, skriver
konsulten Gunnar Rundgren som själv arbetat med
system för kvalitetssäkring.
4.) När jag står på en patient i signeringslistan och
signerar en post markeras inte nästa post i listan för ”VAS
skrivbordet” är det aktiva fönstret när det byts patient så
jag måste klicka på fönstret och markera en signeringspost
innan jag kan klicka på Signera igen. Dessutom tar det
Läst:
fortfarande 5 extra sekunder att byta från en signeringspost
Arundhati Roy. Mo Yan, Mazetti, Gardell, Hammar o till näst (se punkt 1)
Wilkingsson, Barberry, Webb, Adler Olsson, Hornung,
Michael Bergstrand, Ingelman Sundberg, Alfredsson, 5.) Jag ser INGEN förbättring i uppdateringen vad det
gäller mitt arbete som läkare i primärvården. Alla
Tamelander, Hård af Segerstad, De la Motte
”förbättringar” gäller rent administrativa saker som
patientens namn , närstående. Och av någon anledning är
det plötsligt väldigt lätta att markera någon som avliden.
Något som drabbar oss EN gång (förhoppningsvis) under
tiden vi är journalförda så jag skulle inte ha något emot
om det var 20 moment för att markera någon som död.
Inledning maj 2013
Så har vi haft över 50 000 besökare till vår tidskrift,
enligt vår räknare som verkar räkna besökare från NLL
lite besynnerligt. Nu är ju inte vår målsättning att
maximera detta. Visst märks det att frågor vi tagit upp
återkommer i andra sammanhang och då känns det
viktigt att skriva och alltmera mödosamt formulera sig.
Sjukvårdsdebatten har tagit lite fart med Zarembas
artikelserie och även med dokument från
Socialdepartementet, den kommer nog ändå inte att bli
en valfråga, varför kan man fråga sig? Lönar det sig att
skriva, undrar jag ibland i väntan på PAD-svar, vi får
väl se framöver hur det blir med motivationen.
Jag är så frustrerad så jag känner jag håller på att spricka.
Och jag vet inte vem jag ska skrika på för det är
naturligtvis INGEN som tar ansvar för att min stressnivå
stiger och patienterna (eller jag ) får ännu mindre tid.
Någon som vet vad som händer om jag försöker använda
gamla VAS 10 ? Jag överväger starkt att göra det,
åtminstone för att sköta signeringslistan.
Samuel Blomqvist
Vik. Distriktsläkare
Granitens Hälsocentral
Kiruna
Ultraljud i primärvård – Stellan
Båtsman
Peter
Vem ska jag skrika åt? Samuel om nya
VAS
Landstinget har åter igen tagit tid av mig från
patientarbete och lagt det på administration.
Jag har nu använt VAS 13.1 i exakt 9 timmar och 40
minuter och några saker jag noterat är.
1.) Det tar 5 sekunder extra att ta fram en ny patient
från dagsprogrammet eftersom bakgrunden ska
uppdateras.
2.) Jag måste klicka en extra gång för att få fram
dikteringsverktyget.
3.) Hela VAS är ännu långsammare än tidigare.
Signera läkemedel mm. tar längre tid. (troligen pga.
punkt 1 ovan.)
Ultraljud är på modet, Stellan Båtsman från Kalix har gått
kurs. I Kalix har man specialisternas apparater relativt lätt
tillgängliga. Vi hade tänkt att de skulle presentera sin
erfarenheter men det blir kanske senare.
Man får tänka över indikationer, ev problem, kostnader
och risker.
Detta var också ett tema på glesbygdsmedicinsk möte i
Vilhelmina. Därifrån rapporteras att en hygglig apparat
sägs kosta 280 tusen kronor idag, ev tillkommer olika
prober.
Jag använde på Grönland, mycket långt från sjukhus, för
13 år sedan och vi hade god nytta av apparaten, men det
gav en del att tänka på. Vår undersökning är inte
densamma som en erfaren röntgenologs. Är det risk att
man lsår sig till ro med en undersökning av tveksam
kvalitet och missar viktiga diagnoser?
Tekniken utvecklas och blir alltmera förfinad och
kostnadern sjunker.
På Iphone finns en instruktiv liten app: One Minute
Ultrasound
http://www.geekwire.com/2011/mobisante-releasesmartphonebased-ultrasound-system/
Ekonomistyrning. Motion till SFAM
Catharina, Saskia och Josabeth
Ekonomistyrning. Motion till SFAMs årsmöte,
Saskia Josabeth och Catarina
Motion till SFAMs fullmäktigemöte 2013-05-15
SFAM bör ta ställning i frågan om
ekonomistyrningssystem för allmänmedicinsk vård
Vårdvalsreformen har lett till att grundförutsättningarna
för att bedriva allmänmedicinsk vård har förändrats. De
olika landstingen har valt en snårskog av olika
ersättningsmodeller. Allmänläkare runt om i landet har
under flera års tid diskuterat sina erfarenheter av de
olika systemen. Frågan har studerats ur vetenskaplig
synpunkt och debatterats i olika forum.
SFAMs ändamål är enligt stadgarna att ”på ett
oberoende sätt främja utbildning, forskning och
utveckling inom allmänmedicin.” Med hänsyn till hur
utveckling inom svensk allmänmedicin kan främjas, är
ekonomistyrningen en väsentlig del. Det perfekta
resursfördelningssystemet återstår visserligen att finna,
men på vissa punkter finns nu professionell konsensus.
Det har också kommit utvärderingar av de olika
modellerna i några landsting. Det är således dags för
föreningen att sammanställa erfarenheterna och att
agera publikt för en riksgemensam modell avseende
den ekonomiska styrningen av allmänmedicinsk
verksamhet.
Följande punkter bör beaktas:
1. Avtal/regelböcker. Dessa ser idag olika ut i
olika landsting och regioner vilket knappast
underlättar för att ge befolkningen vård på lika
villkor. Strukturer som viss andel
specialistkompetenta allmänläkare,
kallelsesystem till behövande patienter,
fortbildning, deltagande i undervisning,
handledning, kvalitetsarbete, med mera, bör vara
förutsättningar för att få delta i vårdval. Dessa
grundläggande krav för vårdvalsavtal bör vara
desamma i hela riket. Det finns visserligen
geografiska skillnader och olika lokala
förutsättningar, men de skillnaderna är inte
större än inom län och regioner.
2. Kapitationsersättning som baseras på invånarnas
fria vårdval bör utgöra grunden i systemet. Denna
bör viktas för att kompensera för vårdbehov. Ålder
och socioekonomisk nivå är välkända faktorer som
associerar med vårdbehovet. ACG, Adjusted
Clinical Groups, som prövas i många landsting, är
ifrågasatt. Det finns risker i form av s k ”upcoding”, dvs. en ekonomiskt motiverad inflation
som kan skada människors hälsa genom
överdiagnostik, sjukdomsetikettering med
psykologiska och försäkringsmässiga baksidor,
förvrängd statistik över sjukdomars incidens och
prevalens och minskad tillit till vården vid
manipulering. Det är ett observandum att ACGsystemet dels framställs som så bra att det inte går
att manipulera, å andra sidan att det inte går att
offentliggöra hur det är uppbyggt, just på grund av
risken för manipulation.
3. 4.
Resultatbaserade ersättningar. Vådorna av
New Public Management-tänkandet i vården har
nyligen beskrivits i en uppmärksammad artikelserie
av DN-journalisten Maciej Zaremba. SFAM bör
offentligen deklarera att ekonomiska ersättningar
för avgränsade resultatbaserade prestationsmått har
omfattande effekter. Det leder till en kostsam
administrativ överbyggnad, brister i respekt för
professionellt yrkesutövande och försämrar vårdens
kvalitet när enkelt mätbara parametrar premieras
framför sammanhang och komplexitet. Vidare
minskar de, även när de enbart utgör några få
procent av den totala ersättningen, drivkraften till
genuint kvalitetsarbete. De multipla syftena att
fungera som förbättringsunderlag,
redovisning/öppna jämförelser och forskningsdata
förfelas när ekonomisk ersättning stimulerar till
inrapportering av korrumperade och förskönade
data.Även de starkaste förespråkarna för
prestationsersättningar eller så kallad ”pay-forperformance” (P4P) vidgår att den som följer
incitamenten i vissa fall också riskerar att bryta mot
såväl medicinsk etik som Hälso- och
sjukvårdslagen. Anders W Jonsson, socialutskottets
ordförande, föreslog i P1 morgon 22/2 att den den
enskilda doktorn som hamnar i en sådan konflikt
anmäler sin arbetsgivare till Socialstyrelsen och
byter arbetsplats. Det är fullständigt orealistiskt att
räkna med individuella demonstrationer eller
arbetsvägran i ett oöverblickbart flöde av
deformerade processer och arbetsmoment. I stället
bör vi som allmänläkarkollektiv gemensamt ta
avstånd från resultatrelaterade
prestationsersättningar och verka för att dessa
skadliga incitament tas bort.
4. 5.
Revisioner som modell för uppföljning av
vårdvalsavtal behöver utvecklas, dels i allmänt
kvalitetshöjande syfte, dels för identifiering och
åtgärdande av av misskött verksamhet.
3. Ersättning för tillgänglighet och kontinuitet.
Detta är viktiga parametrar för god
allmänmedicinsk primärvård, men de är
vanskliga att mäta och premiera ekonomiskt.
Ekonomisk ersättning för besök har använts i
varierande utsträckning i syfte att premiera
tillgänglighet. Kontinuitetsmått diskuteras och
täckningsgradsmått används med syfte att
premiera tillgänglighet till den vårdcentral där
patienten är listad och att begränsa
överutnyttjande av sekundärvård. De
utvärderingar som finns tillgängliga (såsom
rapporten från Myndigheten för Vårdanalys:
http://vardanalys.se/Rapporter/2013/Vem-harvardvalet-gynnat bör studeras och ta i
beaktande innan dessa former av ersättningar
används som komplement till, eller istället, för
viktad kapitering (punkt 2).
DLF BD styrelse, debatt artikel
/Svartholm, Mikko, Landin
Preliminärt enl besked från Robert Svartholm: Moa
Bjerner ersätter Mari Molin, Agata Winska-Korzunewicz
tillträder som ny ordförande våren 2013, Jan Lehto
fortsätter som ksassör, Magnus Landin och urban Mikko
nya styrelseledamöter och Nirls Burström suppleant. Mari
Molin och Bo Nielsen valberedning, Peter Gustavsson
revisor.
Robert rapporterar även från fullmäktige där Göran
Stiernstedt från SKL höll anförande.
Urban Mikko och Magnus Landin har publicerat följande
debattartikel Kuriren
Hur vill du ha det för dig, eller din mor eller far –
behöver du en egen allmänläkare?
Det finns en bakomliggande konflikt mellan enskilda
medborgares önskemål/befolkningens efterfrågan och Arbetet som allmänläkare inom primärvården i
de begränsade resurserna för offentligt finansierad vård. Norrbottens län är en glädje!
SFAM bör med stor pedagogisk tydlighet föra upp
En aldrig sinande ström av människor i behov av råd, stöd,
denna konflikt till ytan i den politiska debatten. I
utredning, diagnos och behandling söker dagligen till
Hälso- och sjukvårdslagen påbjuds vård på lika
länets många Hälso- och Vårdcentraler. Många blir
villkor för hela befolkningen, samt företräde till
hjälpta, men inte alla. Det fria vårdvalet innebär frihet för
vården för den med det största behovet.
patienten att välja vårdenhet, men ur en absurd synvinkel
Vi motionärer hemställer om att kongressen beslutar att innebär detta även ett ansvar, eftersom det är du som
patient som ska avgöra när du bedömer att den vård du fått
kalla till ett eller flera nationella seminarier med det
uttalade syftet att presentera ett hållbart principförslag inte duger
för ett nationellt system för finansiering av
primärvården. Ovanstående punkter skall finnas med på En kontinuerlig kontakt mellan patient och allmänläkare är
för de allra flesta en enorm fördel. Både för patienten,
agendan för diskussion. Eftersom ACG-modellen
förordas av en del allmänmedicinare, bör förespråkare doktorn och samhället i stort. Inte minst bygger detta på
för denna metod särskilt bjudas in i syfte att uppnå en det mer eller mindre uttalade faktum, att din hälsa är din
OCH din doktors ansvar att sköta om, eftersom det är just
allsidig genomlysning.
din doktor. Någon det går att diskutera HELA sin
behandling med, och som bedömer din sammanvägda
Catarina Canivet
situation, inte enbart din onda hals.
Josabeth Hultberg
Saskia Bengtsson
Hur man som stafettläkare ställer sig till ett sådant ansvar
vi oss inte om, men en förutsättning för att ta ett
Glesbygdsmedicinsk möte Vilhelmina uttalar
långtgående ansvar ligger självfallet i att kontakten med
april 2013patienten är varaktig över tid.
Vi förväntar oss en kort skriven rapport om ultraljud,
rekrytering till glesbygd och andra intryck!
Vi som har fast anställning och önskar ta ett långtgående
ansvar för våra patienters hälsa, oro och sjukdom, ser med
egen oro på sjukvårdens utveckling och får allt svårare att
förhålla oss till de insikter vi själva sitter på gällande
bemanningssituationen på olika vårdenheter i länet.
Liksom att det blir allt svårare att arbeta på t ex jourcentral
kvällstid, och lämna vidare utredning till ”ordinarie
vårdgivare”, när vi ofta vet att någon sådan inte finns på
patientens hälso-/vårdcentral, lika svårt blir det att
primärvården, att få förmånen att ha en egen
rekommendera någon eventuell blivande kollega att
allmänläkare?”
söka jobb på en underbemannad vårdenhet eftersom
arbetsmiljön som allmänläkare är direkt avhängig den Distriktsläkaren
lokala läkarbemanningen. Dålig arbetsmiljö i ett så
ansvarsfyllt arbete som vårt kan vara personligen
Distriktsläkaren,http://www.mediahuset.se/Distrikstlakar
förödande för den läkare som faktiskt känner ett reellt en/
ansvar. Tyvärr har detta en tendens att leda till att den
som tar mest ansvar i en krissituation inom vårt yrke, Jag bläddrar i nr 1 2013 och Christer Olofsson är ny
allt som oftast är den som själv råkar illa ut, med risk redaktör som gett tidskriften en ny om än något
för egen psykisk problematik och i det långa loppet risk ålderdomlig prägel, perspektivrik? Går det urskilja en
för att man slutar arbeta inom den primärvård som man journalistisk linje?
egentligen ville vara med och ta ansvar för.
PG Swartling beskriver en förfärlig historia och (samma
rubrik som jag själv använt, när doktorn blir patient, en
Vi tror att alla som funderar en stund inser att en
dramatisk sjukhistoria, men positiv och med fantastisk
allmänläkare varken kan eller bör vara ansvarig för hur livsvilja.
många patienter som helst.
Anders Ekholms utredning från socialdepartementet
kommenteras på flera ställen, hur ska man se på den, är
Din tid med din allmänläkare är direkt avhängig hur
någon dialog meningsfull med de utgångspunkterna?
många andra som behöver träffa sin/din läkare idag,
S O Hansson Risk-bok presenteras. Dock berörs inte
eller just den här månaden.
människans tendens att söka risk, ex äventyrare, turism,
ungdomars sexvanor, brytande av tabun, droger,
Varken du eller din sjuke anhörige ska behöva träffa en finansvärldens användning av begreppet?
allmänläkare som mitt i ett förtroligt samtal behöver
Ingvar Ovheds ImPrim (som vi tidigare länkat ) med
springa iväg för att kika i någon annans onda öra. Något intressanta internationella utblickar och samverkan.
som vi tyvärr alla erfar händer dagligen på våra
Det finns mycket annat att kommentera och tidskriften är
respektive arbetsplatser. Vi menar, att oavsett hur man läsvärd, möjligen kunde man rikta sig mera även till yngre
organiserar primärvård, är grunden för precis allt en
kolleger. En gammal fråga är en sammanslagning med
stabil och kunnig allmänläkarbemanning lokalt.
Allmänmedicin och då skulle den redaktionella
bearbetningen kunna utvecklas. Kommentarsfunktion (på
Vi undrar om det i nuläget finns en genomtänkt strategi nätet) borde gå att lösa!
hos landstinget kring hur länets allmänläkarbrist ska
lösas på sikt? Vi undrar också om landstinget som
huvudman för all sjukvård, anser att det är deras sak att
arbeta med rekryteringsstrategi?
Administrations bördan – intervju med
Peter i Sjukhusläkaren
Vi ser med glädje på att vi inom vårt yrke får fler
arbetsplatser att välja mellan men antalet patienter inom
länets gränser är likväl detsamma, oavsett om man som Artikel om administrationsbördan (eva nordin,
läkare arbetar inom landstingsdriven eller privatdriven sjukhusläkaren)
primärvård. Om inte fler allmänläkare totalt sett börjar http://www.sjukhuslakaren.se/2013/02/20/administrationsb
arbeta inom länets primärvård är det tämligen givet att ordan-har-exploderat-under-senare-ar/
den totala ”produktionen” av allmänläkarvård inte
kommer öka – med följden att många av länets invånare ”Administrationsbördan har exploderat
inte har förmånen/rättigheten att ha en egen
under senare år”
allmänläkare att vända sig till – något som alla vet
leder till dyra oekonomiska och potentiellt medicinskt Av: Eva Nordin Publicerad: 20 februari, 2013
riskabla lösningar med tillfälliga vikarier.
Peter Olsson är distriktsläkare vid Jokkmokks vårdcentral.
Han tillbringar en allt större del av sin arbetstid framför
datorn med administrativa uppgifter.
Från början av 90-talet fram till 2012 har antalet
registrerade patientbesök minskat från 9000 till under
5000. (Mina egna besök från 3000 till Peters
korrigering)Förra året var antalet 1 100. Ett viktigt skäl,
Huvudfrågan kvarstår: Hur vill du ha det för dig då du menar Peter Olsson, är byråkratiseringen kring
blir sjuk, eller då en nära anhörig blir sjuk? Och anser läkarbesöken.
du som medborgare att det ingår i det du vill ha ut av
Vi ser med oro på framtiden som allmänläkare i
Norrbotten, och vill med detta delge våra funderingar.
Frågan berör såväl politiker som dig som sjuk, som dig
som frisk norrbottning. Vilken sjukvård vill du bli
erbjuden då du behöver hjälp?
Peter Olsson, distriktsläkare i Jokkmokk.
I 23 år har Peter Olsson (bilden) arbetat som
distriktsläkare och specialist i allmänmedicin vid
vårdcentralen i Jokkmokk.
Peter Olsson tror inte att patientsäkerheten skulle bli
lidande om man helt avstod från att signera. Istället skulle
han vilja se ett system där den som hanterar ett
patientärende, fokuserar på det som är avvikande.
– Mycket administration och stress skulle minska om vi
Tiden han lägger på administration, där signeringar är också samlar ihop all information kring en patient på ett
och samma ställe i IT-systemet. I dag hamnar exempelvis
en betydande del, har minst tredubblats, menar han.
journaltexten, anteckningar från sjuksköterskan, resultat
från urinprov, blodtryck på olika ställen och allt ska
– Administrationsbördan har exploderat under de
senaste åren. Mina arbetsdagar har blivit längre och mer signeras. Det är en stressande faktor att detta inte är samlat
och mer tid går åt att titta in i skärmen och klicka. En på ett ställe.
sak hade väl varit om det känts viktigt och meningsfullt,
men mycket upplever jag vara trögt utfyllnadsarbete. Peter Olsson skulle också vilja se två olika journalföringar,
Jag har kollegor som inte reder ut detta, även om de får dels en enkel systematisk journalföring med nödvändiga
hjälp. Vissa slutar, andra lever med en osignerad börda, uppgifter om patienten, dels en journalföring där ansvarig
vilket inte är särskilt patientsäkert, säger Peter Olsson. läkare skriver personliga anteckningar.
– Registreringen i samband med varje besök tar mycket
längre tid än själva samtalet med patienten. Ett enkelt
rutinbesök kan ge upphov till tio olika poster som jag
ska signera. Sedan har vi har en åldrande befolkning
med ökande krav på undersökningar, remisser,
labprover med mera, säger Peter Olsson.
– Om man skiljer dessa åt skulle man förenkla mycket. Det
som jag skriver ned i löpande text är det ingen som hittar
och kommer att läsa. Det viktigaste är att skapa en journal
med systematiskt ordnade faktauppgifter om patienten som
är överskådligt och lätt att läsa. Och om patienten får
tillgång till journalen skulle kommunikation om
bedömningar och provsvar betydligt kunna underlättas,
säger Peter Olsson.
– På min signeringslista finns många olika poster för
varje patientkontakt. Personligen tror jag inte att det här
systemet ökar patientsäkerheten. När jag frågat mina http://www.sjukhuslakaren.se/category/nyheter-reportage/
kollegor på läkarmöten så säger de flesta att de inte
läser så noggrant det som de ska signera. Är det långa Jag hamnade i en intervju i ”Sjukhusläkaren” och fick
textmassor så litar vi i regel på att sekreterarna gjort
möjlighet att framföra en gammal käpphäst om
rätt. Många gånger är det en ren formalitet att vi sitter Signeringskravet. I det färdiga numret ser jag att Kurt
där och klickar.
Asplund, en av våra mest respekterade kolleger under sin
tid på socialstyrelsen kommit till samma slutsats, för länge
sedan, att ett slopande av signeringskravet inte skulle
Det finns inte en rimlig möjlighet att på reglerad
arbetstid hinna läsa allt noggrant och samtidigt hinna påverka patientsäkerheten.
med arbetsuppgifterna, menar han.
I samma nummer redovisas en enkät om
– Jag har kollat i loggen. En vanlig arbetsdag kan jag slutenvårdkollegernas erfarenhet av Pascal som IT-folket
tvingas hantera cirka 900 skärmdumpar, jag bedömer borde ta till sig. 89 % mycket missnöjda användare!
Intervjun väckte en hel del frågor till livs. Jag tänker på
att majoriteten rör signering, registrering och
hur man i biståndsarbete kan ha 5-10 gånger så många
administration, säger Peter Olsson.
patienter per dag som här hemma, med tolk och
En stor källa till irritation och onödig tidsåtgång är de dokumentation, diagnossättning etc.
bristande funktionerna i IT-system. Det medför att de
En gammal ide att enkelt mäta tiden som mina ögon möter
olika arbetsmomenten tar onödigt lång tid.
skärmen vore kanske möjlig idag (lär finnas i vissa
mobiltelefoner som känner av när man vänder bort
– Det går inte att arbeta effektivt i de system vi har.
blicken), jag tror att alltmera tid är våra ögon riktade mot
Socialstyrelsen påstår att vi kan göra undantag från
signeringskraven, men de IT-system vi har tillåter inte skärmen och möter inte patientens blick. Det vore en
intressant uppföljning av vårt arbete. Tidstrenden är
riktigt att vi gör avsteg. Sedan har vi en paradoxal
uppenbar. Det blir inte bättre av senare tids alltmera
utveckling med flera parallella databaser där
information lagras vid sidan av patientjournalerna. Det tilltagande datatrassel.
kan vara anteckningar som inte behöver signeras, till
exempel EKG-undersökningar. Får jag ett akutbesök
där ett EKG tas så signeras det inte in i vårt system,
vilket jag tycker är högst märkligt med tanke på
patientsäkerhetskraven.
blandar ihop begreppen. Den ökade registreringen kan
Diabetes diverse Nya preparat,
förmodas kopplad till ersättningar i landstingen. NDR
översikten, NDR, länsgrupp lipider och verkar ändå medveten om att det snedvrider och försämrar
statiner sponsring spännande PROM! indata.
Här tänkte jag samla lite splittrade synpunkter, tankar, För oss som är tveksamma till kolesterolhypotesen i
reflektioner och länkar kring ett av de ämnen jag följt allmänhet och även försöker väga in subjektiva
lite närmare under många år:
biverkningar av exempelvis statiner känns en maximering
av förskrivning som ett märkligt mål, både för NDR och
-Satsningen på folkhälsa (30-åringar etc) verkar på sina länsgrupp diabetes. På Medscape har dessutom diskuterats
statinernas diabetogena effekt, togs det upp på
håll i länet dränera tillgången på diabetessköterskor,
diabetesdagen? http://www.ajconline.org/article/S0002frågan är om det blir en rimlig prioritering?
9149(12)02640-9/abstract
-Vi blev inbjudna till en diabetesföreläsning och
Eller rapport om njurskada av statiner?
läkemedelslunch till en närbelägen medicinklinik.
Märkligt att man ”samverkar” för att få lunch betald. http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Nyaron/2013/04/1/
Det visar sig att det finns oanvända medel för
föreläsningar via läkemedelskomitten. På vårdcentralen
upplever vi alla det så skönt att slippa dessa för alla
-På Medscape är annars marknadsföringen av SGLT2 och
parter så pinsamma bjudningar.
andra nya preparat intensiv (vad är kostnaden för att få
denna ruta som automatiskt öppnas när man loggar in), bl
-Då det är en hel del nya preparat på gång föreslog jag a genom att experter beskriver hur de agerar i realistiska
via en nära kontakt att länsgrupp diabetes skulle ta upp fallbeskrivningar. Någon som känner igen argumenten
med ”lorry-driver”. De verkar återkomma världen över,
den känsliga frågan hur vi ska hantera den massiva
marknadsföringen för preparat med ännu ganska osäkra dvs överviktiga chaufförer som för att få behålla körkortet
effekter och säkerhet till höga kostnader. Att bolagen måste undvika insulin. De blir inkörsporten för nya
har nära kontakter i ”samverkan” med kliniker verkar ju otillräckligt testade preparat, med tveksamma
långtidseffekter, biverkningar och säkerhet till enorma
uppenbart. Men det var nog redan bestämt att man
kostnader.
istället skulle satsa på ämnet ”lipider” i år.
Diabetesdagen har ännu inte avlöpt när detta skrivs.
Norrbotten avviker som tidigare år med ganska höga -Myndigheterna, FDA i USA och även motsvarighet i
värden på blodfetter samtidigt som vi har en något lägre Europa har särskilt reglerat vid införandet av nya diabetesförskrivning av statiner jämfört med genomsnittet i
preparat. DIabetologerna verkar inte riktigt lära av tidigare
riket. Hur ska det förstås? Det kan finnas anledning att misslyckade introduktioner av nya medel som fått dras
påminna om det viktiga som påtalas i Nationella
tillbaka. Med den ökande prevalensen är stora pengar på
Diabetes Registrets årsrapport:
spel, men även människors hälsa. Se länk om de strängare
”Det är viktigt att poängtera att riksgenomsnittet för en kraven just på diabetesområdet:
indikator enbart är ett medeltal för riket och reflekterar http://www.lakemedelsverket.se/upload/ominte vad som är bra eller dåligt eller vad som är möjligt lakemedelsverket/publikationer/information-franatt uppnå”
lakemedelsverket/2013/Information%20fr%c3%a5n%20L
Redovisningen av data bör istället vara utgångspunkt %c3%a4kemedelsverket%20nr%201%202013.pdf
för en öppen och förutsättningslös analys om
skillnaderna och utvecklingen.
http://www.fda.gov/NewsEvents/Newsroom/PressAnno
uncements/ucm345848.htm
När och om slutsatserna blir identiska med industriintressen och åtgärderna endast blir försök att öka
-När utredaren Anders Ekholm på socialdepartementet
förskrivning av vissa bestämda läkemedel borde man visionärt skriver (se annan artikel) att primärvården kan
kanske överlåta det till industrin? De är betydligt
läggas ned och att patienterna vill ha direktkontakt med
effektivare i sitt arbete med påverkan.
specialister som styrs av expertråd kan man fundera på hur
mycket endokrinologer/diabetologer det skulle behövas
NDR är inte riktigt konsekventa i sin neutrala
framöver?
resultatredovisning i årsrapporten, de använder
värdeord som ”bättre” och ”sämre” än genomsnittet för -Individualisering i målnivåer för olika variabler har slagit
riket när skillnader lyfts fram.
igenom på flera håll. I USA verkar dock geriatriker och
ADA inte riktigt överens om nivåerna för de äldre? Som
Dessutom innebär väl inte ett ökat antal variabler som effekt av Choosing wiseley-kampanjen, som listar vad
registreras automatiskt att kvaliteten i registrerinbgen man inte bör göra inom olika specialiteter, framförde
ökat som man skriver i inledningen, jag tycker man
läkarna för de äldre att HbA1C-mål nivåerna inte borde
vara så strikta. Det kan dock inte accepteras av
Läkemedelsnotat – delaktighet
diabetologerna. När ska ”experternas” industriintressen
få underordna sig erfarenheter från de verkligt kliniskt Vi fick från IT förslaget om var Läkemedelsgenomgång
verksamma?
och Läkemedelsberättelse ska noteras under
Läkemedelsnotat i VAS, det vore ju betydligt bättre att det
-Diabetesöversikten i VAS kunde kanske när
nåddes direkt från Läkemedelslistan när man har det
ögonkliniken i Sunderbyn får en ny organisation med aktuellt på skärmen.
en särskild sektion för diabetes utvecklas så att vi kunde
få automatiskj inhämtning av data om
I alla fall aktualiserade det en tanke vi haft vad gäller
ögonbottenundersökning, ev retinopati och
Epikriser eller slutanteckningar från OBS-avdelningen. På
synnedsättning, på samma sätt som det nu hämtas in
många håll har man ju där utvecklat ett annat tilltal och
aktuella labdata och medicinering från LM. Det skulle skriver dessa direkt till patienten. Dvs Du lades in för:
underlätta och efterhand öka värdet av översikten.
Dina undersökningar visade etc. Detta kan sedan avslutas
-Checklistor har diskuterats bland allmänmedicinare
som påminnelse men även onödigt styrande och ibland
störande, så att läkaren blir ouppmärksam på patientens
agend. Jag har ändå använt Diabetesöversikt till våra
(fantastiska) AT-läkare, de får ju sedan avstå från att
använda det som inte är tillämpligt, men som en
grundstruktur tror jag det är användbart som en
utgångspunkt för läkarens uppgifter vid årsbesök.
-Så villl jag avsluta med något positivt där det finns
möjligheter för framtiden. Jag har tidigare kritiserat
försöken till att integerera PROM (ex Patient related
outcome measurement) i NDR, speciellt vad gäller
begreppen ex trygghet.
Nu arbetar bl a Maria Svedbo Engström med som det
verkar i årsrapporten i NDR med ett rejält omtag i
förståelsen, man utgår från Amartya Sen och Martha
Nussbaums begrepp ”Capability Approach”: . Det är
ännu väldigt preliminärt och redovisas en första studie
vad gäller diabetes typ I, skillnaderna mellan det och
olika åldrar och duarationer för diabetes typ II blir
uppenbar.
med en förklarande läkemedelsberättelse.
Vi (jag några st och våra AT-läkare, men även sköterskor
omvårdnadsepikriser) har börjat testa med några stycker
och det har varit väldigt positivt bland både patienter och
anhöriga.(opch personal).
Det känns ibland lite avigt att diktera och man faller in i
gamla ordvändningar som får korrigeras i utskriften för att
bli begripliga. Det som inte går att förklara får man
fundera en gång till på och då är det oftast inte klart tänkt.
Sverige ligger lågt i patient delaktighet i jämförelser med
andra dlear av Europa, stämmer dåligt med svensk
självgodhet och självförståelse av kultur och
konsultaitonskonst.
Här tor jag att en utveckling av journalen där patienterna
själva kan kan föra in sina synpunkter under särskild
sökord vore bra, varför ska jag omformulera deras
berättelse, sen följer mitt status och bedömning. Det skulle
underlätta och klargöra tror jag. Patienternas tillgång till
journalen kan vi inte motsätta oss på sikt.
Peter
Ändå tror jag att utgångspunkterna är vettiga. Möjligen
kan man utveckla något som reumatologerna menar att
man utvecklat i sitt ”kvalitets”register, nämligen
patienternas egna synpunkter och delaktighet i vården Ny teknik – Allmänmedicinsk diskurs del
och även dokumentationen i journalen. Jag skulle kunna3
tänka mig en framtid där patienten har full
tillgänglighet till journalen och själv under
Ny teknik. Allmänmedicinsk diskurs. Del III
specificerade delar, vissa sökord dokumenterar sina
uppgifter, som läkaren kan ta del av vid kontakter och Vi får till sjukstugan ett mail från en lab ass som arbetar
årsbesök. Det finns mycket att reda ut vad gäller
med ett kvalitetshöjande projekt: Ni bör köpa ny utrustning
begreppen och hanteringen, det är inte säkert det är
för Trop T, BNP och D dimer! En särskild apparat, andra
möjligt att kombinera med ”kvalitets”-registeringen,
har köpt och det är säkrare och högre kvalitet
egentligen ett hopplöst begrepp och mycket kan gå fel läkarna vc: Behöver vi det? Vad kostar det?
och väcka motstånd. Den nya ansatsen verkar dock
tillfrågad lab läk (dessutom allm med spec): Nivån för att
mera öppen och ödmjuk inför patientens perspektiv.
detektera trop t är betydligt känsligare med apparaten.
Spännande!
läk B: Har vi behov av det? Ändrar det på något sätt vår
handläggning? Har vi missat något med nuvarande metod?
Peter Olsson Jokkmokk
läk A: Vi behöver inte BNP akut, det är inte ett prov vi bör
använda för uppföljning, det är för att få ett normalt värde
och utesluta diagnosen det bör användas.
Läk C: Vad kostar det? På lab är det dyrt med BNP, 350
kr/analys.
uppmärksamhet. Jag tänker att: Skärp dig nu, du får ta en
-Inget svar om det
diktafon, letar men den finns inte där den ska vara. Nu då;
Usk och vc chef: Personalen skulle nog klara det
skriv på ett block, det har ju gått bra vid mottagning med
tekniska, apparaten verkar väldigt enkel.
hundratals patienter utomlands, datorn får du fixa sedan,
läk A: Gäller det 24 timmar om dygnet, alla veckans 7 men då fungerar inte pennan och papperet på blocket
dagar och året om? För även nattpersonal och vik
vittrar sönder…
sommartid som nu klarar våra enkla kit?
Vaknar upp svettig, vad beror såna här drömmar på, skiljer
Tolkat svar från lab ass: kostnaden för apparat,
de så mycket från verkligheten?
reagenser, kaliberering, etc cirka 20 000 per år??
läkarna: vill vi ha denna utrustning, vi har ju valt att lita (Se hur de har det i Skåne: Artikel ur Sydsvenskan om
på central-labs kvalitet. Risk att vi får ytterligare
Journalsystem som skapar stress)
prover och svar vi inte har ordinerat eller önskat.
Beslut: Vi är ännu inte övertygade, inte fått tillräckligt
med info om kvalitetshöjningen och vad den kostar,
inte heller hur många analyser vi utför per år och vill vi Handledarmöte info
öka etc.
Vi avvaktar därför, ny informatio kan ändra beslutet. Handledarmöte i Jokkmokk 25-26/4, nästa gång får vi
Det vi sett på andra vårdcentraler som valt annan
kanske ha bara en dag, svårt för många att komma ifrån
inriktning på lab har inte övertygat oss att det verkligen och långa resor. Deltagarstyrt och det brukar vara givande
blir kvalitetshöjning.
om problem och glädjeämnen i rollen som inspiratör.
läk A: Vad är alternativkostnad? Skulle vi istället satsa Blanketter och intyg är dock ett elände, blir det bättre
på ultraljudsapparat? Blodgasapparat? Kostnaden
framöver?
mycket större? Vad säger man på
glesbygdsmedicinmötet?
Vi blev tio personer, eller var vi elva? Alltid stimulerande
att träffa dessa kolleger som sliter med att stödja och puffa
på kollegar att bli goda allmänmedicinare.
Teknostress – A nightmare /Peter
Hjärta och medikalisering Brändön
Det var tidigt på mottagningen, vid 07 på morron, enda Rapport från ST-möte Hjärta och medikalisering.
sättet att hinna undan, en timme före arbetstiden, jag
Brändön.
försökte förgäves få igång datorn och logga in, hade en
hel del (brev mail tel, svar epikris, remiss, intyg) i
Det var Kalixgänget som planerat mötet. Vi fick möta
huvudet som måste göras innan alla nya ärenden
Märta Skoglund, geriatriker med lång erfarenhet
kommer in och
sammanfatta sina farmakaterapeutiska erfarenheter, det var
det går inte logga in, samtidigt ringer telefonen, som
länge sedan jag fick lyssna till en sådan genomgång,
fungerar för ingående samtal! Men eftersom datorn
ödmjukt eminensbaserat som kollega påpekar men kan ju
utslagen går det inte för utgåendsamtal men väl
vara grundat i evidens och påläst. Det började bra men blir
ingående och jag får veta att kollega är sjuk och jag får inte övertygad om vikten av utredning på alla glömska
även ta jourtelefonen.
med LP, vi har sett för många felbedömda fall, markörerna
Ambulanssjuksköterskan, som är ny, kommer med en tveksamma t o m på Medscapes geriatriker, det hänger inte
lapp om en gammal patient i akutrummet, hon vet inte ihop logiskt men det är klart att varje ”specialist” vill
hur man tar fram patienten på datorn, som ju ändå inte motivera sin egen verksamhet. Annorlunda vore ju om det
fungerar,
på ett rimligt sätt påverkade prognos, diagnos och
Jag försöker hitta sekreteraren som brukar kunna hjälpa behandling. Vi måste ju ändå ta hand om och bemöta de
vid datorproblem, letar överallt. Men hon är inte där! dementa och glömska. Mirtazapin populärt liksom
Sjukskrivning, går inte, receptförnyelse går inte, pascal zopiklon. Risperdal blivit besvikelse och ibland fungerar
ska förnyas för flera, du kan göra det sen, säger
äldre högdoserade preparat bättre, enl vår ringa erfarenhet.
sköterskan. kommunsköterskan lämnar ett meddelande,
men hon kan inte läsa vår journal längre då de inte har Maud Sjödin, ordningsam studierektor med st helt aktuellt
samma datorsystem,
introducerade oss i socialstyrelsens irrgångar vad gäller
In kommer sen stor familj från ett samhälle söderut i
intyg och blanketter, vanliga fel i förståelsen av vilka intyg
kommun, alla skakar i händerna, farmor mormor
som ska användas vid ”randning” dvs tjänstgöring på
mamma systrar alla skakar, in kommer de med ett litet annan klinik eller arbetsplats. Auskultationintyg får inte
barn alla är oroliga de lämnar över barnet till mig, in i användas. Vi ska dra detta en omgång till på
mottagningsrummet som är min expedition väller fler handledarmöte, om vi får tillräckligt många anmälda.
och fler människor, de undrar om värden och recept och
remisser och sitter och står och pockar på
Primärvårdledningen genom Jan Lundberg och Marcus
Claesson informerade.
”Lägg ner primärvården” Ekholm
socialdepartementet
Vår forna ST-läkare Camilla som i Kalix blivit
invärtesmedicinare tog aktuella rek om förmaksflimmer http://www.dagensmedicin.se/Global/Dagens_medicin/Ag
och hjärtsvikt med ett modernt globalt avbrott med ngn enda/verksamhetschefensdag2012/andersekholm.pdf
obegriplig dans. Benno Kraschler medicinare med
integritet och egen tankeförmåga presenterade tänkvärt http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/204043
exempel på stort finskt projekt med preventivt syfte
Anders Ekholm, analyschef på socialdepartementet har
som aldrig kommer att publiceras. Upplägget var att
publicerat en VISION om den framtida vården. Det är
tänka fritt kring begreppen, hälsa, sjukvård,
första gången under min karriär som jag får läsa ett förslag
förebyggande och problematiserande och det var väl
om att lägga ner primärvården. I ord, om än inte i
ngt provocerande för de med fasta övertygelser.
handling, har det varit en total politisk enighet om
Med tanke på rubriken hade jag tänkt visa Linn Getz ”satsning”. Lönar det sig att bemöta, är rapporten seriös
illustration av hur riktlinjer faller ut på en befolkning, och är det inte bara strukturen (primärvården som del av
välfärden) som ska skrotas, kan man fråga sig. (samma
som lever längst i mänsklighetens historia. Något
tanke verkade Karin TN SFAMs ordförande framföra i
verkar tokigt när så gott som samtliga ska behandlas
Läkartidningen)
som högriskindivider:
http://www.lakartidningen.se/store/images/9/9322/large Det ska bli ”fri”vård på samma sätt som tågen och skolan.
/Fig1.jpg
http://www.lakartidningen.se/store/images/9/9323/large I Distriktläkaren Distrikstlakaren var det flera som
kommenterade, Christer Peterson tog upp dystopin i en
/Fig2.jpg ur:
http://www.lakartidningen.se/includes/07printArticle.ph artikel i Läkartidningen Kontroll är frihet.
p?articleId=13115
En del av Ekholms utgångspunkter eller
nulägesbeskrivning kan man vara överens om, även
men tyckte inte det behövdes. Blev dock inte riktigt
klok på synen på lipider och kolesterolet, där jag tillhör framtida finansieringsproblem. När det gäller framtida
de tvivlande och problemet kommer att tillta efterhand trender och iakttagelser i tiden är en del intressant men det
verkar ändå finnas en insikt om att marknaden inte löser
som människor blir äldre och äldre. De med höga
allt. Tekniktron, övervakning och beslut av expertsamhälle
värden blir äldre, verkar vara en skyddsfaktor.
verkar skrämmande med tanke på hur korrupta dessa är
redan idag i förhållande till vinstdrivande industri. Att alla
Badtunna, fina morgnar, mycket social tid och sena
skulle kontrolleras, även automatisk registrering av vad
morgnar när st själva bestämmer.
som passerar toaletterna är kanske en blink till Zehs
dystopi om framtida hälsofascism.
Konsultationskursen flyttades framåt och nästa möte
Mentorerna som superkommunkatörer kunde placeras i
ansvarar Boden för, kanske kommer Malmfälten
glesbygd, det skulle lösa en del, men hur ska de växa
framöver – det har blivit en tillräckligt stor grupp!?
fram? Inslag om patientinflytande är dock vettigt. Vi får
förhålla oss till Apotekets självtester vad vi än tycker. På
Medscape beskrevs problem med självtest för Lyme
disease.Lyme disease, självtest
Hälsokontroller utan effekt Cochrane i http://www.medscape.com/viewarticle/778482?
LT
nlid=27823_589&src=wnl_edit_medn_fmed&spon=34
Redaktören Eric Topols framtidsvision om tekniken i
appar http://video.msnbc.msn.com/rock-center/50582822
Hälsokontroller utan effekt Cochrane rapport i LT
är enbart positiv.
Tänker på detta när jag ser NLLs projekt med
hälsosamtal med 30-åringar. Det kan väl vara av värde
Synen på hälsa, liv och mening och komplicerad
men fodrar en mycket respektfull attityd till andra
människor och deras livsvillkor. Jag samverkar med en verklighet, där varje patient är unik, kommer alltmera att
framhäva betydelsen av generalister med överblick även
av de mest engagerade sköterskorna och hon är
om Ekholm lyckas riva primärvården.
jätteduktig och ambitiös. Även om jag tvivlar på
effekten ska vi ju ha kompetensen, att kunna erbjuda
stöd vid ex rökavväning, samtal om alkohol etc.
Se också :JAMA om hälsokontroller
Avancerade specialistsjuksköterskor
även kommer att ge kompetens inom strålbehandling med
möjlighet till fördjupning.
Det är väl bra med sådan här specialistutbildning, så
länge det finns en generalistsjuksköterska i botten, dvs Från 2013 erbjuder medicinska fakulteten vid Umeå
med distriktsköterskeutbildning. Annars riskerar man universitet totalt nio specialistsjuksköterskeprogram och
en subspecialisering i glesbygd som blir mycket sårbar ett masterprogram i omvårdnad för sjuksköterskor.
och att andra tappar i kompetens/Peter
Studier visar att fler specialistsjuksköterskor i vården
stärker säkerheten och kvaliteten. Andelen
Umeå universitet startar masterprogram
specialistutbildade sjuksköterskor i Sverige har de senaste
för ”avancerade specialistsjuksköterskor”
tjugo åren minskat från cirka 70 procent till 40 procent.
Regeringen vill se fler specialistsjuksköterskor i vården. I
[2013-01-08] Två nya påbyggnadsprogram för
Västerbottens län råder i första hand brist på
sjuksköterskor startar vid Umeå universitet hösten
2013: En utbildning till ”avancerad specialistsköterska” specialistsjuksköterskor i intensivvård, psykiatri, onkologi
samt operations- och barnsjukvård. Umeå universitet
inom ett masterprogram i omvårdnad samt ett unikt
erbjuder efterfrågade specialistutbildningar på dessa
specialistsjuksköterskeprogram i onkologisk vård.
områden men också i ambulans-, anestesisjukvård, vård av
äldre samt till distriktssköterska. Utbildningarna är helt
Höstterminen 2013 startar Umeå universitet ett
(vård av äldre) eller delvis nätbaserade och förnyas
masterprogram för sjuksköterskor. Utbildningen ger
kontinuerligt utifrån samhällsutvecklingen och vårdens
kompetens för arbete som avancerad
specialistsjuksköterska i omvårdnad. Programmet har behov.
ett brett utbud av kurser samt möjligheter till
fördjupning av kunskaper inom bland annat psykiatrisk Sök programmen före 15 april. För mer information, se
http://www.omvardnad.umu.se/utbildning/program/
vård och primärvård med ett glesbygdsperspektiv.
För mer information, kontakta gärna
Sjuksköterskor med masterexamen bör i rollen som
”avancerad specialistsjuksköterska” bli nyckelaktörer i Viveca Lindh, biträdande prefekt
arbetet med patientsäkerhet, evidensbaserad behandling tel. 090 – 786 9262
och omvårdnad samt vårdutveckling. En avancerad
specialistsjuksköterska har fördjupad kompetens inom
ett specifikt område för att självständigt kunna göra
Calciumtillskott
kliniska bedömningar samt planera, genomföra och
utvärdera vård och behandling. Tanken är att de
avancerade specialistsjuksköterskorna ska kunna ta ökat Calciumtillskott och hjärtkärldödlighet
ansvar för bedömning och uppföljning av patienter och
även ha egna mottagningar. Västerbottens landsting är Under jourarbete i väntan på patient läste jag lite
med och formar utbildningen med målet att stärka
skrämmande info från Medscape om en kraftig riskökning
kvaliteten och utveckla rollerna i vården. Utbildningen med tablett tillskott av Calcium, fick en kommentar från
är till stora delar nätbaserad och därmed tillgänglig i
Anders Hernborg som är infomartionsläkare i Halland
hela landet.
men sedan blev det ingen reaktion. Här mina noteringar
och några länkar;
Avancerade specialistsjuksköterskor med
masterexamen, så kallade Nurse Practitioner (NP)
Från BMJ om Ca-tillskott
utvecklades på 1960-talet i USA med fokus på
Ur socialstyrelsens riktlinjer för osteoporos
primärvården och i akutsjukvård på 1990-talet. NP
(Calcium: Xiao Q, Murphy RA, Houston DK, Harris TB,
finns idag i USA, Canada, England, Holland, Finland, Chow W, Park Y. Dietary and supplemental calcium
Nya Zeeland och Australien. De arbetar till exempel
intake and cardiovascular disease mortality: The National
med egna mottagningar, kliniska bedömningar,
Institutes of Health-AARP Diet and Health Study. JAMA
självständigt rondansvar, ordination av läkemedel och Intern Med. 2013;1-8.)
infusioner, in- och utskrivning av patienter, remisser,
multidiciplinär koordination och uppföljning samt att ”Hej (lite spridda funderingar under jour)
vara en resurs och stöd till sjuksköterskor och läkare i Jo vi har nog även i obygden hört om viss riskökning med
teamet.
Calciumtillskott men just som du skriver ”marginellt”,
men det kan man väl inte säga om det aktuella resultatet!
Det nya specialistsjuksköterskeprogram med inriktning De undersökningar du refererar nämns i den akuella
mot onkologisk vård som startar hösten 2013 är det
artikeln. Och jag har nog oftast förnyat annans
enda i Norrland som förutom kompetens i vård,
förskrivning och på begäran som du beskriver.
rehabilitering och omvårdnad av personer med cancer Möjligen har frågan skymts ngt av Vit D-intresset? Har
inte sett, men kan ha missat i LT och Allmänmedicin
eller från myndigheterna dock. Däremot ganska massiv
reklam(om kvinnors sköra skelett). I FASS står inget
om ökad risk för hjärt-kärldödlighet vad jag kan se.
Tror inte att denna misstänkta risk är mera känd i
befolkningen, men kan ha fel?
I artikeln nämns att 60 % av amerikanska medelålders
kvinnor tar Ca-tillskott idag, I Sverige var det, enl
artikeln, 1997 25% varav en konstant fjärdedel var
förskrivet på recept. Hur många är det idag?
Studien är komplicerad och tolkning svårt som Rikard
påpekar (men kanske tvärtom dvs det är de friska, som
vill vara sunda, som tar ytterligare Ca?).
Karin kanske varit deltagare i studien?
Hade reaktionen varit annorlunda om det gällt män och
hjärtkärlprevention? (olika studier pekar i olika
riktningar vad gäller könsskillnaden)
Det första om jag minns rätt, är att inte skada, och här
handlar det ju om förskrivna (och receptfria) preparat i
förebyggande syfte och rek dos är 500mgx2. På
Medscape är en av expertkommentarerna att preparatet
inte borde förskrivas förrän säkerheten undersökts!
Vad gäller för de patienter som ordineras bisfosfonater,
är riskökningen densamma för dem med
Calciumtillskott vad gäller hjärta-kärl. Och de äldre på
säbo?”
Peter Olsson Jokkmokk
Jäv för otit men inte tonsillit?
Ur Läkemedelsverkets jävsdeklarationer (behandling av
faryngotonsillit) hämtas följande pärla:
”Föreläst åt olika företag (MEDA, Wyeth, gsk, Salvat)
om otiter och vaccinationer. Ej om specifika preparat
eller behandlingar. Ej tonsillit. Deltagit som rådgivare
vid planering av kliniska studier.Ansökan inne för
studie om extern otit där jag skulle vara investigator.
Inget avseende tonsillit.”
Fullständiga artiklar och länkar samt
recensioner finns på allmanmedicinbd.se
/Peter och Andreas