Anders Nilsson, Vattenfall Eldistribution, representerar Svensk Energi

Transcription

Anders Nilsson, Vattenfall Eldistribution, representerar Svensk Energi
Dygnsvis eller Månadsvis Timavräkning
Anders Nilsson
2015-10-20
Anders Nilsson
Anders Nilsson
Mätchef Vattenfall Eldistribution AB
Mätchefens ansvar:
Säkerställa en fungerande Elmarknad
Historik:
• Nätdrift
• Konsultchef
• Vattenfall IT
Tidigare deltagande i Regleringsfrågor:
• Deltog i utvecklingen av avbrottsrapportering
• Deltog vid implementationen av RSA rapporteringen
Svensk Energis utgångspunkt
• Ledamöterna i Svensk Energis Nätråd ställer sig positiva till att öka
förutsättningarna för efterfrågeflexibilitet i det svenska elsystemet genom att
utveckla mätsystemen.
• Dock bör man vara medveten om att förslaget att ställa om från månadsvis till
dygnsvis timavräkning för timmätta elanvändare med en med en huvudsäkring på
högst 63 A medför avsevärt ökade kostnader för nätägarna.
Svensk Energi anser att förutsättningarna för att genomföra detta är att:
• intäktsregleringen beaktar detta på ett rättvist sätt
• tidplanen för genomförande sker mest kostnadseffektivt i takt med
planerade mätar- och systembyten.
Nätrådet består av:
Göran Sörell, Sundsvall Elnät - Patrik Edvardsson, Halmstads Energi och Miljö Nät - Jan Eriksson, Umeå Energi Elnät - Per
Gottfridsson Borås Elnät - Bengt Johansson, Fortum Distribution - Sigvard Krantz Bjärke Energi - Alf Larsen E.ON Elnät
Sverige - Mats Lundin Växjö Energi Elnät - Håkan Nilsson Södra Hallands Kraft - Bo Olsson, Vattenfall Eldistribution - Asoos
Rasool, Mälarenergi Elnät - Lena Svensk, Mjölby Svartådalen
Annika Viklund, Vattenfall representerar Eurelectric - Sven Jansson, Elforsk Adjungerad - Helena Wänlund, Svensk Energi
sammankallande - Gunilla Stawström, Svensk Energi Regionerna - David Nord, Svensk Energi, sekreterare
Frågeställning
konsekvensanalys av att slopa de förenklade
avräkningsbestämmelserna för timmätta
uttagspunkter med max 63A huvudsäkring
Några slumpmässiga exempel på kunder <63 A Huvudsäkring:
•
Privata hushåll
•
Bygg-el
•
Offentliga lokaler t.ex. samlingslokaler
•
Parkeringar, vägbelysningar
•
Pumpstationer
•
Mindre flerfamiljshus
•
Mindre butiker/affärsverksamheter
Mätning av el - Systemöversikt
Mätsystem
Infrastruktur
Insamlingssystem
Mätdatahanteringssystem
(MDMS)
Rapporteringssystem /
Marknadskommunikation
system
UTILTS
PRODAT
PRODAT
UTILTS
Skillnader mellan avräkningsmetoderna
Månadsvis timavräkning
Dygnsvis timavräkning
Rapportering av timvärden en gång per Rapportering varje dag (rullande)
månad
5-35 dagar att säkra data. Saknade
timvärden kan alltid interpoleras
1-13 dagar att säkra data. Timvärden
måste vara kompletta
Inte behov av att hämta hem värden
från mätare varje dag
Behov att hämta hem värden från
mätare varje dag
Minst 59 dagars möjlighet att
komplettera energivärden innan
kvarkraftavräkningen stänger
Max 13 dagar att komplettera
mätvärden innan balansavräkningen
stänger, enligt NBS och kommande
mätföreskrifter.
Kostnadsstruktur för timavräkning
Kostnad per Mätserie
Månadsavräknade
Timavräknade
Antal Mätserier
Månadsavräknade
Timavräknade
Analys: Mätningskostnaden är idag väsentligt högre för en timavräknad kund jämfört med
en Månadsvis Schablonavräknad kund (Data från Vattenfall Eldistribution AB). Antalet
Månadsvis Schablonavräknade är dock mycket högre, så det är inte troligt att ökningen
skulle vara linjär. Det är dock troligt att en timavräknad kund alltid har en högre
mätkostnad pga. ett högre SLA (framförallt krav på snabbare och mer rapportering)
Mätaren
De flesta mätare idag som är Smarta Elmätare av
Generation 2 eller senare klarar av att hantera
timvärden, utan allt för stora utvecklingar (kan dock
kräva ny konfigurering eller Firmware uppgradering)
Slutsats: Mätaren i sig är inte den största kostnadsdrivaren i frågan
men kan drabba vissa nätägare mer än andra. Det är att hela
systemet ska fungera, från Mätare till Kund som är det viktiga
Mätsystemets kostnadsdrivare
Den högre kostnaden för en dygnsvis timavräknad anläggning i jämförelse med
en månadsvis timavräknad ligger i:
•
Behov av övervakning av insamlingen mer eller mindre 7 dagar i veckan
(Speciellt jul och nyår)
•
Behov av en pålitlig kommunikation som sällan eller aldrig felar
•
Behov av redundans i IT system, kommunikation och processer
•
Behov av MDMS som kan hantera, validera och estimera timvärden snabbt
•
Behov av högre tillgänglighet av IT system (MDMS, Insamlingssystem)
•
Behov av snabbare felavhjälpning av mätare eller infrastruktur i fält (dyrare
avtal)
•
Mer personal som att beräkna, kontrollera och rapportera avräkningen
Efterfrågeflexibilitet är kärnfrågan
Genom den utvecklade mätartjänsten kommer:
• slutkunden och elproduktionen närmare varandra – Snabbare återkoppling
av elanvändning
• kunderna få snabbare återkoppling om när de använder dyr el och ändra
sin förbrukning
Finns det nyttor med efterfrågeflexibilitet för nätägarna?
- Åtgärder för att åstadkomma efterfrågeflexibilitet är mer eller mindre
kostnadsdrivande för nätägarna - Nätägarna ser idag svårt att realisera
några besparingarar eller hitta några nya inkomster i och med en
omställning från de förenklade avräkningsbestämmelserna.
Om den utvecklade mättjänsten kan leda till ökade
affärer för aktörer inom elmarknaden och därmed
mer kundnytta, bidrar nätägarna gärna till detta i
rollen som marknadsfacilitator