docStudiehandledning T2, ht 15
download 
Report Transcription
Studiehandledning T2, ht 15
Studiehandledning Professionell utveckling T2 HT 2015 ALLMÄN INFO Utförlig målbeskrivning för kursen finns i Kursplanen i Studentportalen. Gruppindelning kommer att ligga i vänsterspalten i Studentportalen under rubrik ”Gruppindelningar”. All undervisning är obligatorisk då vi inte har någon tentamen. Frånvaro: ”Planerad” ska alltid meddelas innan och motiveras samt godkännas. Vid sjukdom ska du maila någon i kursledningen snarast. [email protected] [email protected] Vid praktiska övningar tränar ni på varandra, dvs tröjan tas av vid hjärt- lungstatus. Uppgift till VC: Intervju med en vårdgivare – att bemöta anhöriga Din uppgift är att intervjua en vårdgivare på vårdcentralen om hur de bemöter anhöriga till patienterna som söker vård. Fråga tex en läkare, sjuksköterska, distriktssköterska, fysioterapeut, barnmorska, dietist, psykolog, kurator, eller annan vårdgivare som finns på den vårdcentral du är schemalagd på, om du får intervjua honom/henne. Du får själv formulera dina intervjufrågor, men nedan finns förslag på tre frågor som ändå bör vara med: • Hur förhåller du dig till patientens anhöriga vid besöket? • Finns det tillfällen när du vill respektive inte vill ha anhöriga med vi besöket? Vad kan vara anledningen till det? • Ge exempel på ett speciellt vårdmöte med anhöriga – en bra och/eller mindre bra erfarenhet Behåll dina anteckningar för dig själv. Diskutera med minst en annan student redan på VC vad du fått höra. Vad ska man tänka på som läkare vid möte med anhöriga? Inom sjukvården är patienten i fokus och sekretess råder runt varje patient. • Fundera en stund över om det är möjligt att stödja anhöriga utan att bryta sekretessen och hur man i så fall kan gå tillväga. • Du kanske har egna erfarenheter av att vara anhörig i sjukvården eller känner någon som är eller har varit det. • Vilka erfarenheter kan du dela med dig av? Hur var det för dig eller den du känner? • Vilka funderingar väcks hos dig i din blivande yrkesroll när det gäller anhöriga i sjukvården? Ta även med dig dina reflektioner till gruppövningen i momentet ”Patient- och anhörigbemötande”. Tema: Patient- och anhörigbemötande – IPL IPL = interprofessionellt lärande Målsättningen med detta moment är att du ska känna dig bättre förberedd ute i den kliniska verksamheten inför mötet med både patienter och anhöriga. För att öka patientsäkerheten och öka kvaliteten på patientens omvårdnad är det viktigt att vi inom sjukvården lär oss av, med och om varandras kunskap och kompetens. Denna uppgift ger möjlighet att träna på att planera och samarbeta med andra professioner inom vård och omsorg samtidigt som det gör dig mer rustad att möta bl.a. anhöriga. Undervisningsformer Uppgiften består av tre delar: egen förberedelse, grupparbete i grupper med studenter från andra vårdutbildningar och ett avslutande seminarium. Under grupparbete och seminarium arbetar ni tillsammans i små grupper tillsammans med andra yrkesprofessioner. Observera att ni själva som studenter har stort ansvar att både planera och genomföra detta undervisningsmoment. Tidplan för arbetet ligger i Studentportalen i mappen ”Patient- och anhörigbemötande” under Dokument, Kursmaterial. Förberedelse innan grupparbetet 1) Bö rja med att lä sa igenom materialet, fall inklusive frå gor, som ligger på Studentportalen i mappen ”Patient- och anhö rigbemö tande” under Dokument, Kursmaterial. 2) Du ska ä ven titta på det inspelade materialet, se lä nkar enligt punkt 1. Det ä r fyra filmer. Grupparbete Varje grupp har representanter från de olika professionsutbildningarna för att ni ska kunna få syn de olika professionernas infallsvinklar. Titta på gruppindelningen som kommer att finnas på Studentportalen i mappen ”Patient- och anhörigbemötande” under Dokument, Kursmaterial och ta kontakt med övriga gruppdeltagare som du ska samarbeta med. De som inte har synlig e-postadress måste kontakta övriga i gruppen. 1) Ni kommer i gruppen att bearbeta 4 fall med tillhö rande frå gor. Diskutera dessa frå gor och skriv ner era svar och funderingar. 2) Ni ska ä ven tillsammans formulera en frå ga eller ett problem som ni mö tt under diskussionen eller under er verksamhetsfö rlagda utbildning. Har ni olika å sikter inom gruppen beroende på yrkeskategori – belys gä rna detta. 3) Fö rutom att lö sa uppgiften tillsammans ska ni ä ven utvä rdera hur arbetet i gruppen har fungerat. Bifoga en kort sammanfattning av hur samarbetet gå tt. Gruppens svar skickas in till lärare (se Tidplan): [email protected]. Svaren och de problem ni formulerar kommer att ligga till grund för det avslutande seminariet- se nedan. Observera att endast de som bidragit i gruppdiskussionen ska rapporteras på det inskickade dokumentet genom att deltagarnas initialer och gruppens nummer skrivs i dokumentet och i ämnesraden. Seminarium Interprofessionellt med Läkarprogrammet, Sjuksköterskeprogrammet, Fysioterapeutprogrammet samt Biomedicinska analytikerprogrammet Målsättning med detta seminarium är att du ska tillsammans med studenter i de andra professionsprogrammen förbereda dig på möten med både patienter och anhöriga. För att öka säkerheten och kvalitén på vården är det viktigt att vi inom alla professioner som har kontakt med patienter och anhöriga lär oss av med och om varandras kunskap och kompetens. Detta seminarium syftar till att rusta dig inför möten med patienter och anhöriga som kan innehålla både underlättande och försvårande faktorer som du behöver kunna ta hänsyn till för att hålla god säkerhet och kvalitet i ditt professionella yrkesutövande. Seminariet bygger på grupparbetet enligt tidigare instruktioner. 1) Kort introduktion 2) Vi lyssnar till en berä ttelse om erfarenheter vid en anhö rigs sjukdom och dö d. 3) Genomgå ng av de frå gor/problem som bifogats inlä mningsuppgifterna. Studenter och lä rare diskuterar tillsammans svar på frå gor och fö rhå llningssä tt. 4) OÖ ppet fö r frå gor och kommentarer under hela seminariet. Avslutning: summering av lärarna från de olika programmen. Ansvariga för momentet Karin Björkegren, Mona Pettersson, Ann Sundbom och Eva Hagforsen Examination Genomförande av specificerade moment Litteraturtips Benzein, E., Hagberg, M. & Saveman, B-I. (Red.). (2012). Att möta familjer inom vård och omsorg. Lund: Studentlitteratur. Tidplan ”Patient-och anhörigbemötande” Börja med att läsa igenom materialet, fall inklusive frågor, som ligger på Studentportalen i mappen ”Patient- och anhörigbemötande” under Filareor, Kursmaterial. Du ska även titta på det inspelade materialet. Det är fyra filmer: Film 1: http://media.medfarm.uu.se/play/kanal/148/video/3658 Film 2: http://media.medfarm.uu.se/play/kanal/148/video/3661 Film 3: http://media.medfarm.uu.se/play/kanal/148/video/3659 Film 4: http://media.medfarm.uu.se/play/kanal/148/video/3660 Vecka 38 läggs grupplistorna ut på Studentportalen in i mappen ”Patient- och anhörigbemötande” under Dokument, Kursmaterial. Ta kontakt med övriga gruppdeltagare som du ska samarbeta med. De som inte har synlig e-postadress måste kontakta övriga i gruppen. Ni ska gemensamt i gruppen hitta en tid att träffas på för att genomföra grupparbetet under vecka 41-42. Frågorna från grupperna ska vara inlämnade senast 21/10 till [email protected]. Observera att endast de som bidragit i gruppdiskussionen ska rapporteras på det inskickade dokumentet genom att deltagarnas initialer och gruppens nummer skrivs i dokumentet och i ämnesraden. Seminarium: 5/11 och 10/12 8-10.15 eller 10.15-12.00. Gruppindelning för seminariet kommer att finnas under Gruppindelningar på Studentportalen. Tema: Status lungor: Genomgång och träning på varandra Föreläsare: Fredrik Sundbom, läkare lungkliniken, AS Mål, studenterna ska • kunna utföra lungstatus med inspektion, palpation, perkussion och auskultation • få överblick över de vanligaste auskultationsljuden och hur man skiljer mellan dessa • kunna utföra PEF Metod • Föreläsning om lungstatus och auskultationsljud • Praktisk övning i att lyssna på auskultationsljud • Praktisk övning med handledare i att göra en lungstatus Tidsplanering • 13:15-14:00 Lunganamnes och status • 14:15-15:00 Praktiska auskultationsövningar • 15:15-16:30 Lungstatusövningar med handledare i metodrummen Tema: Kunskap och känsla: effektiv presentationsteknik Föreläsare: Gunilla Burell, psykolog Mål, studenterna ska • Ha kunskaper om hur effektiva presentationer skapas, med fokus både på presentationens innehåll och utseende i en powerpoint-presentation, och på det egna verbala och icke-verbala framförandet. • Kunna tillämpa dessa kunskaper i en egen presentation. Metod • Föreläsning om presentationsteknik • Praktisk övning på efterföljande seminarier Tema: Konsultation och psykosociala faktorer – professionellt förhållningssätt och empati i klinisk vardag Föreläsare: Anders Carlberg, psykolog, psykoterapeut, psykoanalytiker Mål, studenterna ska kunna • förstå och kunna skilja professionellt förhållningssätt från icke-professionellt • förstå betydelsen av psykosociala faktorers inverkan på konsultationen • förstå empatibegreppet Metod: • Föreläsning med diskussion • Smågruppsarbete runt givna uppgifter FÖRBEREDELSE: Läs kap 4 och 9 i boken "Professionell utveckling inom läkaryrket" (sid 71-98 och 171-194). Dessutom ska artikeln ”Sociala medier förändrar relationen mellan patient och vårdgivare” i Läkartidningen, 2011 nr 13 sid 727-9 läsas. Artikeln finns under Dokument, Kursmaterial i Studentportalen. Tema: Status hjärta, blodtryck Föreläsare: Elisabeth Marklund, sjuksköterska AS, Ziad Hujazi, kardiolog AS, Karin Björkegren, distriktsläkare Mål, studenterna ska kunna • genomföra en korrekt blodtrycksmätning i en överarm • redogöra för och förstå vilka faktorer som kan påverka blodtrycket vid mättillfället studenterna ska lära sig hjärtstatus genom att kunna • inspektera bröstkorgen • palpera bröstkorgen • auskultera för att lära sig att -identifiera 1:a och 2:a hjärttonen -skilja mellan systoliskt och diastoliskt blåsljud Metod • Teorigenomgång för hela gruppen (halvklass) • Klassen delas i 5 grupper. • Studenterna tränar på varandra under handledning av gruppledaren. • Blodtryckslaboration. Tidplan 13.15-15.00 Teorigenomgång 15.15-16.30 Hjärtstatus och blodtryckslaboration med handledare i metodrummen. Du som har: Tag med ditt stetoskop Lärare: Elisabeth Marklund, Ziadh Hijazi, Karin Björkegren FÖRBEREDELSE: Du ska till undervisningsmomentet ha läst i ”Vårdhandboken” på http://www.vardhandboken.se/Texter/Blodtrycksmatning-manuell/Oversikt/ Titta gärna på filmen också. Fyll i frågeformuläret ”Kunskapsfrågor gällande blodtrycksmätning”. Alla svar finns i blodtryckskapitlet Kunskapsfrågor gällande blodtrycksmätning Hur vet du att du har rätt bredd på manschetten när du mäter blodtrycket? ……………………………………………………………………………………………. Vet ej Hur mäter du ett systoliskt blodtryck med en manuell blodtrycksmanschett om du inte har stetoskop? ……………………………………………………………………………………………… Vet ej Förklara vad ”silent gap” är. ……………………………………………………………………………………………… Vet ej Om patienten ligger på sida hur blir blodtrycket i den övre armen i förhållande till den undre armen? Högre Lägre Lika Vet ej Om blodtrycket är olika i armarna, i vilken arm ska man fortsättningsvis mäta blodtrycket i ? Den med högst BT Den med lägst BT Spelar ingen roll Vet ej Hur påverkas blodtrycket när patienten precis druckit kaffe, te, rökt eller snusat? Det blir högre och därför ska man vänta i 30 minuter Det blir lägre och därför ska man vänta en kvart Det påverkar inte blodtrycket Vet ej Vilket påstående stämmer? När blodtrycket sjunker försvinner pulsen först i a. femoralis, sen i a. radialis och sist i a. carotis När blodtrycket sjunker försvinner pulsen först i a. radialis, sen a. femoralis och sist i a.carotis. När blodtrycket sjunker försvinner pulsen först i a. carotis, sen i a. femoralis och sist i a.radialis Vet ej Hur påverkas blodtrycksvärdet om du har en för smal manschett?? Blodtrycksvärdet blir högre Blodtrycksvärdet blir lägre Det påverkar ej värdet Vet ej Var i armvecket finns vanligtvis artären som du lägger stetoskopet över när du mäter blodtryck? Mitt i På lillfingersidan På tumsidan Vet ej Hur många mmHg över det systoliska värdet ska du pumpa upp manschetten? 80 mmHg 50mmHg 30mmHg Vet ej Varför ska du inte pumpa upp manschetten igen innan den blivit nollställd ( t ex om du är osäker på blodtrycksvärdet)? Venstasen som blir i armen kan förvanska blodtrycket Det har ingen betydelse Artärstasen i armen kan förvanska blodtrycket Vet ej Hur länge ska patienten vila innan man mäter ett blodtryck? 5 minuter 15 minuter 20 min Vet ej Hur ska man mäta blodtrycket när patienten har en oregelbunden hjärtrytm? Mäta blodtrycket två gånger och ta medelvärdet av dessa Blodtrycket mäts en gång och man gör det sakta Blodtrycket tas på samma sätt som man gör med de patienter som har regelbunden rytm Vet ej Hur ska armen ligga i förhållande till hjärtat i samband med blodtrycksmätning? I hjärthöjd 5 cm ovanför hjärtat 5 cm under hjärtnivån Vet ej Hur definieras det diastoliska trycket när du mäter ett auskultatoriskt blodtryck? Ljudet försvinner Ljudet minskar Ljudet ändrar karaktär Vet ej Vad är pulsdeficit? Skillnaden mellan hjärtats verkliga pulsfrekvens och den du känner i handleden Pulsskillnader vid olika mättillfällen Vet ej Vilket påstående är fel när det gäller automatisk blodtrycksmätning? Den automatiska blodtrycksmätaren är ej tillförlitlig vid mycket högt eller lågt blodtryck eller vid oregelbunden hjärtrytm Den automatiska blodtrycksmätaren känner av det systoliska och diastoliska trycket Den automatiska blodtrycksmätaren beräknar det systoliska och diastoliska trycket utifrån medelblodtrycket Vet ej Det systoliska blodtrycket går att avläsa på manometerns nål. Den börjar pendla vid det systoliska blodtrycket. Stämmer Stämmer inte Vet ej Checklista vid BT-mätning □ Vila 5 minuter (ej druckit kaffe, te, rökt eller använt snus på 30 min). □ Inga kläder som stasar armen, inga kläder under manschetten. □ Armen i hjärthöjd. □ Kontrollera att benen ej är korslagda och armarna ligger utefter sidorna. □ Kontrollerat att det är rätt bredd på manschetten. □ Manschetten ca 2 cm ovanför armvecket. □ Be patienten slappna av i armen. □ Handflatan uppåt så att armvecket blottas. □ Känna ut a.radialis (första gången) a. brachialis (andra gången) och mäta palpatoriskt BT (släppa ut luften med 2-3 mmHg/sek). □ Vänta en minut mellan mätningarna (för att tömma venstasen). □ Vid auskultatorisk mätning; känn åter ut a.brachialis, lägg stetoskopet över artären, pumpa upp 30 mmHg över det palpatoriska BT. Släpp stasen. Gör 2 mätningar. □ Stående person får ej stödja sig vid BT-mätning. □ Mät BT omedelbart och efter 1, 2 och 5 minuter. Tema: ”Frimodigt framträdande” Från tidigare studenter har det framkommit önskemål om att få träna på att presentera inför en grupp. Därför ska du under terminen hitta något som väckt ditt intresse extra mycket (som du sett, hört eller upplevt på VC eller i PU), som berört medicinsk psykologi, etik, juridik, genusvetenskap eller psykosociala faktorer och som du vill fördjupa dig i och som du ska redogöra för muntligt inför ca 7 studenter och en gruppledare. Du har 10 minuter till ditt förfogande och sen finns det lite tid över om någon vill ställa frågor. Du ska ha förberett dig ordentligt. Visa gärna bilder via dataprojektor, OH eller rita på tavlan. Målet med momentet är att du ska bli trygg i att tala och redovisa inför en grupp. Du ska redovisa patienter och leda ronder och undervisa andra i ditt kommande arbete. I din framtida professionella roll som läkare förväntas du också ofta kunna presentera ett ämne för en publik varför detta moment finns med tidigt på utbildningen. Vi har ju dessutom ett lagstadgat lärandemål som lyder: - visa fördjupad förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter. Förbered dig – och öva! 1. Bestäm ditt huvudbudskap 2. Samla (och sålla) fakta 3. Disponera för mottagaren (Vad vill jag att de ska veta, kunna, tycka efteråt?) 4. Disponera tiden (2 minuters tal är ungefär 220 ord, dvs en halv A4-sida) 5. Formulera – skriv manus 6. Bearbeta och öva! (Läs högt för dig själv, sen gärna högt för någon. Lyssna på kritik, ändra igen. Öva med bilder om du har sådana och ta tid.) Försök att lära dig så mycket som möjligt utantill, så att du kan prata så fritt och naturligt som möjligt. Det kanske räcker med några handskrivna stödord eller föreläsningskort. Börja gärna med en kort presentation av vad du ska tala om och avsluta med en kort sammanfattning. ”Goda förberedelser och repetitioner minskar din nervositet med 75 % - och ökar sannolikheten för en bra presentation med 95 %.” Fred Pryor Maila mig om du känner dig orolig eller obekväm med uppgiften, så placerar jag dig i en mindre grupp med extra stöd. 15/10 grupp 1 17/12 grupp 2 (exakt tid och gruppindelning meddelas senare på Studentportalen) (exakt tid och gruppindelning meddelas senare på Studentportalen) Lycka till! Karin Björkegren, kursansvarig, [email protected] Synonymer till frimodig: orädd, öppen, frank, rättfram, ärlig, frispråkig, uppriktig, oförskräckt, frejdig, obesvärad, käck, hurtig Några tidigare ämnen i ”Frimodigt framträdande” Adverse childhood experience Antroposofiska läkemedel Autism – bemötande av patient Demensvård Djur i vården Dödshjälp Endometrios FaR Homeopati IVO & HSAN Kulturkrockar Fosterdiagnostik Genusperspektiv: Medicinförskrivning Griniga läkare, snåla landsting HBTQ – bemötande i vården Hälsomaximering och solidaritetsprincipen Hälsorobotar Härskarteknik Kinesisk medicin Kloning Kommunikation och kontakt i vården Kosta vad det kosta vill – hur dyra kan mediciner få vara? Kostnad för läkemedel Kulturkrockar Långtidssjuka barn Läkarrocken Läkarrollen och etnicitet Läkarstudentens roll i vården Medicinsk etik Miljöns betydelse för tillfrisknande Modern medicin idag Njurtransplantation Patientbemötande Patientföljsamhet Patient- och anhörigbemötande vid svåra besked Patientsäkerhet Papperslösa i vården PBL Personnummer – hur kom de till? Placeboeffekter Plåster - utveckling Psykos PTS-syndrom Sekretess Sjuksköterskebemanningsföretag och teamarbete Sjukvård för papperslösa Surrogatmödraskap Tolkningsföreträde Tolksamtal Transsexualism Ojämlik väntan på organdonation i Sverige Om döden – alltid dålig? Vem bestämmer att man är sjuk? Vikten av preaanalys för blodprovstagning ”Resandemedicin” – ingripande av läkare på resa Uppdaterat och öppet sinnne Utbildad utomlands Övervikt och psykosociala faktorer Vaccinationsmotstånd Vad gör en läkare? Vårdhundar Tema: Barn som anhöriga Föreläsare: Monika Nyström som delger oss sin livsberättelse om att vara anhörig då maken och barnens pappa blir svårt sjuk och avlider. (Tag med näsduk enligt tidigare studenters rekommendation.) Mål, studenterna ska kunna • gå in i känslan att stå bredvid • våga prata om svåra saker Metod • Föreläsning • Gruppdiskussion Tidsplanering Grupp 1A och 2A 13.15 -15.00 Grupp 1B och 2B 15.15-17.00 Gruppindelning kommer att finnas på Studentportalen Tema: Introduktion till genusmedicin: ett verktyg för att bli en bättre läkare Mål: Ska ge studenterna en första introduktion till ämnet genusmedicin Metod • Föreläsning • Gruppdiskussioner med gruppledare Tidsplanering Föreläsning Rast och läsning av utdelad artikel Gruppdiskussion Kort återsamling Lärare: Agnes Friberg m flera studenter Ansvarig: Karin Björkegren Tema: ”Åter till livet” Mål, ska ge studenterna • en djupare förståelse för vad det innebär att drabbas av en olyckshändelse som förändrar livet Metod • Föreläsning • Efterföljande diskussion Föreläsare: Claes Hultling Ansvarig: Karin Björkegren Tema: Journalens sökord Mål, studenterna ska • få en repetition av läkarsamtalets uppbyggnad • känna till vilka sökord som finns med under anamnesen • veta vad som bör vara med under sökorden Metod • Föreläsning Tidplan 13.15-14.15 Teorigenomgång anamnes Lärare: Jarl Hellman Tema: Cirkulation: perifera pulsar, ankeltryck Mål: studenterna ska kunna • palpera pulsar i fötterna • mäta arteriellt fottryck med doppler • känna igen tecken på ischemi i foten • känna igen symtom på Claudicatio Intermittens Metod • Föreläsning • Gruppövningar Tidplan 14.30-15.00 Teorigenomgång perifer cirkulation 15.15-16.30 Gruppövningar OBS! Du som har: Tag med ditt stetoskop. Lärare: Karin Björkegren samt gruppledare Kom ihåg • KTC är öppet på tisdagskvällar kl. 17-22 för praktisk träning • Kom ihåg att få ”Närvarorapporten” ifylld • Varje student ska ha ett kort, enskilt utvecklingssamtal efter terminens placering. Du ska tillsammans med handledaren identifiera dina styrkor och svagheter och finna utvecklingsområden inför nästa termin. Ni ska fylla i ”Individuell utvecklingsplan” tillsammans • Glöm inte att fylla i kursvärderingen! Det är vårt redskap för att kunna förändra och förbättra kursinnehållet Hälsningar från Karin Björkegren
