Projektrapport Tillsyn av avfallssortering vid restauranger

PROJEKT
BESÖKSADRESS
Hertig Johans torg 2
Skövde
TELEFON
0500-49 36 30
FAX
0500-41 83 87
E-POST
[email protected]
WEBBPLATS
www.miljoskaraborg.se
Tillsyn av avfallssortering vid
restauranger
2015-12-02
Sammanställning av resultat från tillsyn av avfallssortering vid
restauranger år 2014-2015
Miljösamverkans livsmedelsinspektörer har kontrollerat sortering av avfall vid restauranger
mellan oktober 2014 och november 2015. Projektets syfte har varit att kontrollera om och hur
restaurangerna sorterar sitt avfall. Syftet har också varit att motivera verksamheterna att
förbättra sin avfallssortering och ta steg upp i EU:s avfallstrappa (avfallshierarki).
Sammanlagt har 361 inspektioner av avfall utförts. De flesta restaurangerna har fått fler än ett
besök.
Livsmedelsinspektörerna har under den här tiden även deltagit i en forskningsstudie rörande
en samtalsmetodik som kallas motiverande samtal (MI).
Krav på hur restaurangerna ska sortera sitt avfall
Det blir en hel del avfall när man driver en restaurang. Förutom rent matavfall blir det avfall i
form av förpackningar i glas, metall, kartong och plast. Det kan röra sig om tomma
konservburkar, ytteremballage i wellpapp, mjölkkartonger, plasthinkar där det förvarats
majonnäs eller ketchup, och mjukplast som t.ex. brödpåsar eller plastfilm som omslutit varor
som levererats på lastpallar. Tomma glas- och plastflaskor samt metallburkar för drycker
ingår ofta i retursystem och hämtas tillbaka av leverantören.
Grundläggande bestämmelser om avfall och producentansvar finns det i:
•
•
•
Miljöbalken (1998:808) 15 kap
Avfallsförordningen (2011:927)
Förordning (2014:1073) om producentansvar för förpackningar
Det är inte ok att lägga allt detta avfall i en och samma behållare och skicka allt till
förbränning. Avfallet som uppkommer vid restaurangerna ska sorteras för att kunna
återvinnas. Alla som bedriver en verksamhet ska hushålla med råvaror och energi samt
utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning i den utsträckning det inte kan
anses orimligt (2 kap, 5 och 7 §§ Miljöbalken). I avfallsförordningen står det att den som har
förpackningsavfall ska sortera ut detta från annat avfall och lämna till någon som har tillstånd
att samla in detta.
Det är kommunerna som har tillsynsansvaret för att sortering genomförs korrekt hos olika
typer av verksamheter.
EU:s avfallshierarki
Sverige införde 2011 EU:s avfallsdirektiv i svensk lagstiftning. I avfallsdirektivet lyfter man
fram avfallshierarkin som prioriteringsordning för lagstiftning och politik på avfallsområdet:
1.
2.
3.
4.
5.
Förebyggande
Återanvändning
Materialåtervinning
Annan återvinning, till exempel energiåtervinning
Bortskaffande
Sida 1 (5)
Prioriteringsordningen innebär att man helst ska förebygga avfall, i andra hand återanvända
det, i tredje hand materialåtervinna det och så vidare. Ordningen gäller under förutsättning att
det är miljömässigt motiverat och ekonomiskt rimligt. I avfallsdirektivet finns uttryckliga krav
på medlemsstaterna att främja återanvändning och materialåtervinning. Det finns även ett mål
på totalt minst 50 procent materialåtervinning av papper, metall, plast och glas.
Avfallshierarkin kan beskrivas som en trappa som man ska sträva efter komma uppåt i
(se figur 1).
Figur 1. EU:s avfallstrappa
Enligt avfallstrappan bör vi i första hand se till att det skapas så lite avfall som möjligt. Det är
det bästa sättet att minska användningen av jordens resurser och påverkan på miljön. Särskilt
viktigt är det att minimera mängden farligt avfall. Det avfall som faktiskt finns ska vi försöka
återanvända, pantflaskor i glas är ett exempel på återanvändning. När återanvändning inte är
möjligt ska vi återvinna materialet. Det gör vi idag bland annat med förpackningar och
tidningar men också genom kompostering eller rötning av matavfall. Om avfallet inte kan
materialåtervinnas ska energin i avfallet utvinnas genom förbränning. I sista hand kan vissa
typer av avfall deponeras.
Motiverande samtal
Motiverande samtal definieras som en samarbetsinriktad samtalsstil i syfte att stärka en
persons egen motivation och åtagande till förändring (Miller & Rollnick, 2012). Motiverande
samtal brukar förkortas MI vilket står för engelska Motivational Interviewing.
Forskningsstudien ”Tillsyn som styrmedel för miljötillsyn” genomförs av en forskargrupp på
Karolinska Institutet och studien finansieras av Naturvårdsverket. I studien mäter man hur
motiverande samtal kan användas av olika myndigheter för att förmå verksamhetsutövare att
genomföra förändringar för att leva upp till lagstiftningens krav utan att använda
myndighetsbeslut. Forskningsstudiens resultat är inte utvärderat och sammanställt ännu men
kommer att publiceras i en vetenskaplig artikel under år 2016.
Livsmedelsinspektörerna har under studien fått utbildning i att genomföra motiverande samtal
med verksamhetsutövarna. En stor del av inspektionerna har spelats in och inspelningarna har
skickats till Karolinska Institutet i forskningssyfte. Restaurangpersonalen informerades om att
inspektörerna ingick i en forskningsstudie om kommunikation och fick lämna sitt samtycke
till inspelning innan genomförande. Både den personal inspektörerna träffade vid kontrollerna
och inspektörerna själva har fått fylla i enkäter efter kontrollen för att mäta hur samtalet
upplevts.
Sida 2 (5)
Metod för genomförande av tillsyn av avfallssortering
Tillsyn av sortering av avfall har utförts i samband med livsmedelskontroll hos restauranger i
kommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro.
Vi har kontrollerat:
•
•
•
•
•
att hushållsavfallet hämtas av kommunen anlitad entreprenör
att man sorterar ut förpackningar av papper, mjuk- och hårdplast, metall och glas
att det finns utrymme att förvara dessa fraktioner tills de hämtas eller körs iväg
vem som tar hand om det sorterade avfallet
vad man gör med övrigt avfall (t.ex. frityrolja).
När vi har kunnat konstatera att restaurangen haft ett system för sortering av ovanstående
fraktioner och att det verkar vara i bruk så har kontrollkortet kryssats i med ett ok. Har
sorteringen inte varit ok har vi använt motiverande samtal för att få till stånd en förändring.
Inga beslut i form av föreläggande att åtgärda bristerna har skrivits i det här skedet.
Antalet inspektioner har varierat för varje restaurang beroende på storleken på deras
verksamhet. Större restauranger har fler kontrolltimmar och har därför fått flera
livsmedelskontroller under året. Vid varje livsmedelskontroll har även tillsyn av avfallet
gjorts. Inga separata, uppföljande kontroller har utförts med anledning av brister i
avfallssorteringen utan den kontrollen har i sådana fall skett vid nästa planerade
livsmedelskontroll. Det innebär att en del restauranger endast fått en kontroll och var
resultatet där inte bra så har vi därför inte kunnat konstatera att en förbättring skett på just det
stället inom den här tiden.
Resultat av avfallssortering
Resultatet av vår tillsyn av avfallssortering under utövande av motiverande samtal redovisas i
tabell 1. Vid de första kontrollerna var det färre än 40 % av restaurangerna som sorterade sitt
avfall korrekt. Den allra vanligaste bristen var att man inte sorterade ut mjukplast. En del
restauranger sorterade inte något alls utan slängde allt i en sopsäck som sedan skickades till
förbränning. Under sista delen i projektet, vecka 40-43 2015, hade andelen som sorterar
korrekt stigit till 61 %.
Tabell 1. Förbättring av sortering av avfall över tid.
Projekt
Genomfördes Antal kontrollerade
vecka och år restauranger
Antal som
inte sorterar
sitt avfall
korrekt
Antal som
sorterar sitt
avfall korrekt
I
40-43, 2014
64
40
24
Andel av
restaurangerna
som sorterar
sitt avfall
korrekt
38 %
II
7-10, 2015
116
73
43
37 %
III
17-20, 2015
46
29
17
37 %
IV
40-43, 2015
136
53
83
61 %
Vi upplevde att restaurangpersonalens intresse för att tala om avfallssortering, ökade under
årets gång. En del verksamheter gjorde stora förändringar av sin avfallssortering och för
Sida 3 (5)
andra, som kanske var närmare målet, räckte det att börja sortera ut t.ex. mindre kartonger
som mjölkförpackningar eller mjukplast för att få ett godkänt resultat vid inspektionen.
Restauranger som tyckte sig ha för lite plats för att sortera valde att lägga allt avfall i en
container och sedan köpa sortering i efterhand av avfallsentreprenör.
Det finns dock restauranger som trots flera inspektioner inte har klarat av att åtgärda bristerna
kring vad de gör med sitt avfall. Här följer några exempel:
•
•
•
•
En del restauranger sa sig vara beroende av sin fastighetsägares system för sortering
och då detta system hade brister menade restaurangen att de inte själva kunde göra
något åt det. Fastighetsägaren ville inte lyssna på dem. Det kunde röra sig om att
sortering helt saknades och att allt avfall lades blandat i en container. Det kunde också
röra sig om att vissa förpackningsfraktioner inte sorterades utan fastighetsägaren
hänvisade till container för förbränning trots att materialet kunde återvinnas.
En del restauranger upplevde svårigheter med att få all personal att sortera avfallet
rätt.
Några restauranger upplevde problem med att de inte kunde få kartonger och
plastförpackningar hämtade av entreprenör såvida förpackningarna inte var helt rena,
d.v.s. inga matrester fick finnas kvar. Det försvårade insamling av matförpackningar
som lämnats över till kund men som kunden åt på plats i restaurangen och avfallet
lämnades kvar i serveringen. Allt det avfallet skickas till förbränning.
Använd frityrolja är en restprodukt som restauranger som använder fritös behöver göra
sig av med. Det är väldigt olika vad man gör med den upptäckte vi. En del betalar för
att få den hämtad som avfall, andra får den hämtad utan kostnad av företag som i sin
tur säljer den vidare som råvara till biodiesel eller smink. Någon hällde alltid ut
frityroljan i golvbrunnen eftersom de trodde att fettavskiljaren tog hand om oljan.
Flera restauranger visade sig använda den förbrukade oljan från fritösen som bas till
sås eller som stekfett i andra typer av maträtter.
Nytta med kontrollen
Det är uppenbart att våra kontroller gör nytta. Restaurangerna har förbättrat sin sortering av
avfall med drygt 20 % under det år kontrollerna genomförts trots att inga myndighetsbeslut
använts. Genom att tillsynen utförts har kunskapen och även intresset för avfallssortering
ökat.
Hos de restauranger som sorterar sitt avfall korrekt har vi allteftersom året gått observerat att
en del av dem vill gå längre än att uppfylla lagstiftningens krav. De visar stort engagemang
och vilja att bidra till en bättre miljö. Flera efterfrågar pantsystem för plastförpackningar i
hårdplast som t.ex. majonnäshinkar. De tycker att hinkarna är stadiga och bra att arbeta med
och önskar att de kunde skickas tillbaka till leverantören för att återfyllas eller på andra sätt
kunna återanvändas.
Flertalet av restaurangerna är intresserade av att ansluta sig till insamling av matavfallet för
kompostering eller biogasframställning. Kommer det ett fungerande system som är lätt att
använda, inte för utrymmeskrävande och att matavfallet hämtas tillräckligt ofta är de gärna
med. På flera ställen vägs allt matavfall i syfte att minska matsvinnet. Fraktionen är därmed
redan sorterad och restaurangerna tycker att det känns fel att sedan skicka matavfallet till
förbränning.
Sida 4 (5)
Kuriosa
Lite kuriosa vi lånat från Avfallshantering Östra Skaraborgs (AÖS) hemsida och som vi
delgett restaurangerna under tillsynen:
•
•
•
•
Om alla lämnar in sina kapsyler till återvinning, under ett år, så räcker stålet till 2 200
nya personbilar.
Om alla källsorterar alla metallförpackningar av aluminium, under ett år blir den
energi som sparas så stor att den kan värma upp cirka 8 500 småhus per år.
Var tredje pappersförpackning som finns i din livsmedelsbutik är tillverkad av
återvunna pappersförpackningar.
Om man ställer alla glasförpackningar som samlats in under 2003 i en lång rad, skulle
det räcka nästan ett helt varv runt jordklotet.
Sida 5 (5)
Hertig Johans torg 2, 541 83 Skövde • 0500-49 36 30 • [email protected] • www.miljoskaraborg.se