10_Vattenmyndigheternas förslag till förvaltningsplan

TJÄNSTEUTLÅTANDE
HANDLÄGGARE
DATUM
DIARIENR
SIDA
27 januari 2015
NBN-2015/17
TN-2015/1
1 (14)
Natur- och byggnadsnämnden
Tillsynsnämnden
Johanna Pettersson
08-535 364 91
[email protected]
Remiss/samråd om vattenmyndigheternas: Förslag till
förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer (MKN) och
åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för åren 2015-2021.
Förslag till beslut
Nämnden beslutar att anta förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på
vattenmyndighetens remiss och överlämnar det till kommunstyrelsen
Sammanfattning
Vattenmyndigheterna har tagit fram: Förslag till förvaltningsplan,
miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för åren 2015-2021 för landets olika vattendistrikt. Huddinge
tillhör Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt som finns vid
Länsstyrelsen i Västmanlands län.
Natur- och byggnadsnämnden och tillsynsnämnden har fått handlingarna på
remiss för yttrande till kommunstyrelsen senast den 13 mars 2015.
Beskrivning av ärendet
Vattenmyndigheterna har tagit fram: Förslag till förvaltningsplan,
miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för åren 2015-2021 för landets olika vattendistrikt. Huddinge
tillhör Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt som finns vid
Länsstyrelsen i Västmanlands län.
Natur- och byggnadsnämnden och tillsynsnämnden har fått handlingarna på
remiss för yttrande till kommunstyrelsen senast den 13 mars 2015.
Alla länder i Europa arbetar sedan år 2000 med en gemensam vattenpolitik,
som styrs av ramdirektivet för vatten. Direktivet har införts i svensk lagstiftning via miljöbalken och vattenförvaltningsförordningen. Direktivet
innebär att berörda aktörer ska arbeta utifrån en helhetssyn med att bevara och
förbättra situationen i sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten. En viktig del är
att alla berörda, såväl myndigheter som organisationer, företag och
privatpersoner, är delaktiga i arbetet.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON (VX) OCH FAX
E-POST OCH WEBB
Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen
Staben
141 85 Huddinge
Sjödalsvägen 29
Huddinge
08-535 300 00
08-689 90 24
[email protected]
www.huddinge.se
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
27 januari 2015
NBN-2015/17
TN-2015/1
2 (15)
Remissens olika delar
Förslag till förvaltningsplan sammanfattar läget efter föregående
förvaltningscykel och beskriver bakgrund och tillvägagångssätt för de
revisioner som gjorts av miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram. Planen
beskriver också riktningen för kommande arbete. Beskrivningarna speglar
helheten: tillstånd och användning, påverkan samt mål/kvalitetskrav, åtgärder
och övervakning av de olika vattenförekomsterna1. Planen rapporteras till EUkommissionen som en del i det europeiska arbetet med vattenförvaltning.
Förslag till miljökvalitetsnormer baseras på statusklassificering av olika
vattenförekomster samt en bedömning av möjligheterna att uppnå god status
inom utsatt tid. En miljökvalitetsnorm är ett kvalitetskrav. Normen används för
att reglera den kvalitet på miljön som ska uppnås till en viss tidpunkt istället för
att reglera utsläppsmängder från enskilda källor. Varje vattenförekomst får en
miljökvalitetsnorm som anger vilken status den ska ha vid en viss tidpunkt.
Kommuner och myndigheter har vid planering, tillsyn och tillståndsgivning
huvudansvaret för att normerna följs.
Förslag till åtgärdsprogram visar vad som behöver göras för att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas. Programmet riktar sig till myndigheter och
kommuner, som i sin tur ska omsätta det i sina beslut eller verksamheter.
Åtgärdsprogrammets syfte är att visa de mest kostnadseffektiva styrmedlen och
åtgärderna men innehåller också en beskrivning av vilka åtgärder som behöver
vidtas, av vem och när, vilka källor som orsakar problemen samt åtgärdernas
bedömda effekter.
Till åtgärdsprogrammet finns en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). I MKBn
beskrivs den process och miljöbedömning, som pågått samtidigt som åtgärdsprogrammet tagits fram. Vidare beskrivs och bedöms den betydande
miljöpåverkan som genomförandet av åtgärdsprogrammet kan antas medföra.
Åtgärdsprogram för olika avrinningsområden
Dessa är bilagor till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt.
Åtgärdsprogrammen baseras på utdrag ur VISS2 och analyser genomförda av
länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. Programmen visar vilka åtgärder som
myndigheter och kommuner behöver vidta för att miljökvalitetsnormerna ska
följas i åtgärdsområdena samt vilka fysiska åtgärder som behöver genomföras.
1
En vattenförekomst är ett homogent vattenområde, exempelvis en sjö eller en sträcka i en å.
För sjöar gäller en minsta yta på 1 km2, och för vattendrag skall inte uppströms liggande
tillrinningsområde understiga 10 km2. Undantag från storlekskravet görs bl a för Natura 2000områden och sjöar med EU-bad.
2
VISS = VattenInformationSystemSverige utvecklat av vattenmyndigheterna och
länsstyrelserna. VISS ger en överblick över alla större sjöar, vattendrag, kustvatten och
grundvatten med avseende på hur de mår.
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
27 januari 2015
NBN-2015/17
TN-2015/1
3 (15)
Huddinge berörs av följande åtgärdsprogram:
- Åtgärdsprogram för Arnöfjärdens, Gripsholmsvikens, Långtarmens,
Marielundsfjärdens, Prästfjärdens, Rödstensfjärdens och Tynnelsöfjärdens
åtgärdsområden (omfattar de delar av Huddinge som rinner mot Mälaren dvs
Långsjön i Segeltorp, Albysjön och Vårbyfjärden som är en del av
Rödstensfjärden)
Åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden (omfattar större delen av
Huddinge )
Åtgärdsprogram för Västra Södertörn och Södertäljes södra
fjärdsystems åtgärdsområde (omfattar Holmträsket och den del av området
kring Sofielund som avrinner mot Kagghamraån).
Åtgärdsprogram för Stockholms södra mellersta skärgård samt Östra
Södertörn och Hårsfjärden (omfattar Långsjön och Öran i Hanveden vilka
avrinner mot Vitsån samt mark och våtmarker som avrinner mot Husbyån).
Miljökvalitetsnormer för Huddinges vattenförekomster
Vattendirektivets syfte är att alla vatten ska ha åtminstone god vattenstatus.
Begreppet god vattenstatus delas upp i ekologisk status och kemisk status, när
det gäller ytvatten. Den indelningen är grunden för miljökvalitetsnormerna.
Mälarens avrinningsområde:
Albysjön
Långsjön (Segeltorp)
Mälaren – Rödstensfjärden
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Tyresåns avrinningsområde:
Orlången
Norrån
Magelungen
Forsån
Drevviken
DATUM
DIARIENR
SIDA
27 januari 2015
NBN-2015/17
TN-2015/1
4 (15)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
27 januari 2015
NBN-2015/17
TN-2015/1
5 (15)
Kvarnsjön-Lissma
Tyresåns avrinningsområde rinner ut i kustvattnet Kalvfjärden (Tyresö) som
har MKN.
Kagghamraåns avrinningsområde:
Holmträsket och delar av området vid Sofielund rinner till Kagghamraån
(Botkyrka) som har MKN.
Vitsåns avrinningsområde:
Långsjön (Paradiset)
Även Öran i Hanveden ingår i avrinningsområdet som rinner ut i Vitsån
(Haninge). Vitsån har MKN.
Husbyåns avrinningsområde:
Mark- och vattenområden nordost om Öran avrinner mot Husbyån (Haninge).
Husbyån har MKN.
Huddinge kommun påverkar även kustvattnen vid Himmerfjärden (Botkyrka)
och Lilla Värtan (Stockholm) eftersom det kommunala avloppsvattnet släpps ut
där via Himmerfjärdens respektive Henriksdals avloppsreningsverk.
Himmerfjärden och Lilla Värtan har MKN.
Ekologisk status
För bedömningen av ekologisk status finns fem klasser: hög, god, måttlig,
otillfredsställande samt dålig status. Klassificering av ekologisk status sker
genom bedömning av biologisk, fysikalisk-kemisk, samt hydromorfologisk
kvalitet. Den biologiska kvaliteten visar förändring i artsammansättning av
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
27 januari 2015
NBN-2015/17
TN-2015/1
6 (15)
vattenlevande växter och djur. Den fysikalisk-kemiska visar på förändringar i
vattenkemin och de hydromorfologiska på förändringar i hydrologin (hur
vattnet rinner) eller morfologin (vattenområdets utseende och form). De
fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska faktorerna beskriver kvaliteten på
strukturen och funktionen hos ekosystemet. Om de fysikalisk-kemiska
och/eller hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna förändras i en vattenförekomst, kommer även livsmiljöerna och förutsättningarna för allt biologiskt
liv att förändras. De biologiska faktorerna väger därför tyngst vid
klassificeringen.
Vid sammanvägningen utgår man från principen ”sämst styr”, vilket innebär att
den kvalitetsfaktor som visar sämst status är den som avgör den slutliga
statusen.
Kemisk status
För klassificeringen av kemisk status i ytvatten används klasserna god och
uppnår ej god. Klassningen av kemisk status görs utifrån beslutade gränsvärden
på de EU-gemensamma prioriterade ämnena (33 st) samt åtta övriga ämnen.
Dessa utgör en del av de ämnen som kallas miljögifter.
På grund av kvicksilver uppnår ingen av Huddinges ytvattenförekomst god
kemisk status, precis som i resten av Sverige. I Orlången, Magelungen och
Drevviken överskrids även gränsvärdena för PBDE3 och TBT4. I Drevviken
finns även höga halter av ammoniak. I Albysjön överskrids gränsvärden för
TBT och i Långsjön (Segeltorp) överskrids gränsvärdena för PBDE och
antracen.
Icke-försämringskrav
För alla vatten gäller icke-försämringskravet vilket innebär att tillståndet i
vattenförekomsten inte får försämras.
Undantag från miljökvalitetsnormerna
När statusklassningen, som ligger till grund för normerna, visar att det finns
vattenförekomster som inte kommer att nå god status 2015 kan undantag göras.
Det finns fyra olika typer av undantag:
- Tidsfrister för när kvalitetskraven ska vara uppnådda.
- Mindre stränga kvalitetskrav än god status.
- Nya verksamheter som under vissa förutsättningar får leda till att god
status inte uppnås eller att den nuvarande statusen försämras.
- Tillfällig försämring av den nuvarande statusen på grund av exceptionella
naturliga orsaker eller olyckor
I bestämmelserna om undantag är det angivet under vilka förutsättningar
vattendelegationen kan besluta om undantag. Det finns tre huvudsakliga skäl:
3
4
PBDE = Pentabromerad difenyleter, flamskyddsmedel
TBT = tributyltenn, användes tidigare i båtbottenfärg men är förbjuden sedan en tid.
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
27 januari 2015
NBN-2015/17
TN-2015/1
7 (15)
-
Tekniskt omöjligt vilket innebär att:
o det saknas teknik för att genomföra åtgärder till 2015.
o åtgärderna är så tidskrävande att de inte hinner genomföras eller
få avsedd effekt till 2015.
o det finns bristande kunskap om problem, påverkan eller åtgärder.
Orimliga kostnader vilket innebär något av följande:
o otillräcklig administrativ kapacitet hos myndigheter att
genomdriva åtgärder.
o otillräckliga offentlig finansiering av fysiska åtgärder.
o otillräcklig lagstiftning för att genomföra åtgärder.
o åtgärderna är ekonomiskt orimliga att genomföra utifrån en
samhällsekonomisk analys av kostnader och nytta.
Naturliga förhållanden som används i de fall då, pga naturens
återhämtningsförmåga, effekten av en genomförd eller planerad åtgärd inte
kan uppnås till 2015 men kommer att kunna nås vid en senare tidpunkt
Det tar tid att se effekten
De åtgärder som har börjat genomföras som en följd av vattenmyndigheternas
åtgärdsprogram från 2009 har i de allra flesta fall inte hunnit ge så stora
effekter. Det finns en inneboende tröghet i mark- och vattensystem som gör att
det tar tid innan genomförda åtgärder får avsedd effekt på vattenstatusen.
Generella krav som ställs på kommunerna
Vatten myndigheten har formulerat generella krav som ställs på kommunerna.
Kommunerna arbetar olika mycket med olika frågor beroende på vilka problem
som finns i respektive kommun. Dessa krav följer vattenmyndigheten upp
årligen.
För att nå miljökvalitetsnormerna behöver kommunerna senast 2018:
- bedriva tillsyn och prövning av olika verksamheter och förorenade
områden.
- bedriva tillsyn så att utsläpp (kväve, fosfor, växtskyddsmedel) från
jordbruk och hästhållning minskar
-
se till att belastningen av näringsämnen från enskilda avlopp minskar.
-
bedriva tillsyn på ledningsnätet och mindre reningsverk.
- vid behov genomföra kompletterande åtgärder som tex behandling av
näringsbelastade sediment, biomanipulation
-
säkerställa långsiktigt skydd för dricksvattenförsörjningen
- utveckla översikts- och detaljplanering samt prövning enligt plan- och
bygglagen så att MKN följs (tex dagvattenfrågan)
-
utveckla vatten- och avloppsplaner
-
inventera, planera och genomföra åtgärder mot vandringshinder
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
27 januari 2015
NBN-2015/17
TN-2015/1
8 (15)
Arbete pågår i Huddinge
Under 2014 har Huddinge kommun tillsammans med Stockholm Vatten och
Tyresåns vattenvårdsförbund arbetat fram två åtgärdsprogram för kommunens
två mest påverkade sjöar: Trehörningen och Orlången. Trehörningen är inte en
vattenförekomst men behandlas så, eftersom den påverkar nedströms liggande
vattenförekomster: Norrån, Magelungen, Forsån och Drevviken. I programmen
lyfts åtgärder fram som görs inom befintlig budget t ex inrätta naturreservat,
ställa krav i arrendeavtal, markanvisningsavtal m fl, ställa krav vid köp av
entreprenader, åtgärder i samband med drift och skötsel samt utbyggnad av
kommunalt vatten och avlopp (VA). Utöver detta presenteras ett antal åtgärder,
främst dagvattenanläggningar av olika slag, men även informationsinsatser, för
perioden 2015-2021.
Under 2014 har även tillsynen av ledningsnätet kommit igång.
Flera utredningar pågår som förberedelser för olika kommande åtgärder.
Sedan ett par år tillbaka har kommunen en intern Vattengrupp som samordnar
frågor, arbetar med kunskapshöjning och erfarenhetsutbyte.
Förvaltningens synpunkter
Vattenmyndigheten har tagit fram ett bra, välstrukturerat och gediget material.
Omfattningen av material (ca 700 sidor) gör dock att det är mycket material att
bearbeta och ta till sig.
Mycket åtgärder behöver göras för att MKN ska nås, varför kommunerna
behöver stöd gällande finansieringen av dessa åtgärder. Havs- och
vattenmyndighetens (HaV) anslag nämns som möjlig att ta del av, men för
Huddinges del kommer det ej i fråga då anslaget i första hand ges till projekt
som berör kustvatten.
Synpunkterna redovisas dokument för dokument och i samma kronologi som i
dokumenten.
Förslag till förvaltningsplan
Generellt
Överlag är planen bra och överskådlig. Det förekommer dock en del
förkortningar som borde förklaras i löpande text.
På de ställen strukturkalkning tas upp som åtgärd, bör nämnas att det idag inte
går att tillämpa på jordbruksmark med ekologisk drift, såsom KRAV, eftersom
EU:s regler för ekologisk produktion inte tillåter den form av kalk som idag
används (bränd kalk, släckt kalk). Stora delar av jordbruksmarken inom
Huddinge kommun har ekologisk drift, bland annat enligt KRAV. Där kan inte
strukturkalkning användas.
De största utmaningarna i Norra Östersjöns vattendistrikt, s XI, XII
Förvaltningen anser att dagvatten bör tas upp tydligare i texten. Sett till hela
vattendistriktet utgör dagvatten 7 procent av påverkan, men i Tyresån,
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
27 januari 2015
NBN-2015/17
TN-2015/1
9 (15)
Kalvfjärden står dagvatten för hela 75 procent av påverkan. För Huddinge är
alltså dagvattenfrågan den största utmaningen. Nämnas bör i texten att
variationerna är stora inom vattendistriktet och att ett område har en viss
utmaning och ett annat område en annan utmaning.
Framgångsfaktorer, s XII
VA-huvudmannen bör nämnas ha en nyckelroll. Visserligen kan VAhuvudmannen ses som en del av kommunens verksamhet, men förvaltningen
tycker att det är viktigt att VA-huvudmannen också nämns explicit. Stockholm
Vatten är ett kommunalt bolag som Huddinge kommun äger 2 procent av.
Stockholm Vatten är kommunens VA-huvudman.
Påverkanskällor som kan bidra till övergödningsproblem, s 82, 83, 84
I kartorna anges för Huddinge vattenförekomster, att jordbruket och enskilda
avlopp har en betydande påverkan. Förvaltningen delar inte den bilden. Då
75 procent av påverkan kommer från dagvatten, 9 procent från jordbruket och
9 procent från enskilda avlopp har påverkan från jordbruket och enskilda
avlopp inte samma dignitet som påverkan från dagvatten. Förvaltningen anser
att fel bild av läget förmedlas i kartorna. Jordbruksmarken bedrivs generellt
som vallodling och till stor del som extensiva vallar (för bete och slåtter) som
inte har plöjts och gödslats på mycket länge.
Förslag till miljökvalitetsnormer
Det är otydligt i vilka fall det ska anges kompletterande krav för skyddade
områden under kolumnen ”Skyddade områden”. Eventuellt kan kolumnen
behöva kompletteras med ”Gynnsam bevarandestatus” för vattenförekomsterna
Kvarnsjön-Lissma och Långsjön (Paradiset) vilka berörs av Natura 2000områdena Kvarnsjön respektive Hanveden. Eventuellt kan kolumnen behöva
kompletteras med ”Tillfredsställande vattenkvalitet” där det finns så kallade
EU-bad. I Mälaren-Rödstensfjärden är tex Vårbybadet i Huddinge ett sådant
bad. Likaså kan Mälaren-Rödstensfjärden behöva kompletteras angående att
det är en dricksvattentäkt och även ett så kallat fisk- och musselvatten.
Förslag till åtgärdsplan
Generellt
Det är många åtgärder som ska genomföras för att miljökvalitetsnormerna ska
uppnås. Förvaltningen ställer sig frågan hur man säkerställer att de färdiga
programmen kommer att implementeras tillräckligt snabbt för att programmen
ska hinna uppnås inom uppsatt tid.
Förvaltningen anser att det är svårt att hitta den information man söker i VISS
(även om man försöker följa vägledningarna). Det vore bra om vattenmyndigheterna och länsstyrelserna kan arbeta vidare med att göra VISS ännu
mer ”användarvänlig” så att det blir lättare att snabbt hitta information.
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
27 januari 2015
NBN-2015/17
TN-2015/1
10 (15)
Modelleringssystem (som används vid beräkningar) kan inte tillämpa den nytta
som våtmarker och mindre sjöar bidrar med. Detta innebär en felkälla både vad
gäller de naturgivna förutsättningarna och för modellering av nytta med
åtgärder, främst på lokal-regional nivå. Huddinge kommun ligger i
sprickdalslandskapet, där det finns många små våtmarker och bäckar och till
och med sjöar, vilka inte beaktas. Modelleringssystemen behöver utvecklas
avseende detta. Länsstyrelserna m fl har idag ofta bristfälliga kartunderlag vid
handläggning av våtmarksärenden. I regionen finns det fler våtmarker i
verkligheten än vad som syns på de GIS-skikt som länsstyrelsen använder sig
av. Det kan leda till en felaktig hantering av nya markavvattningsärenden när
inte alla våtmarker framgår. Orienteringsklubbarnas kartor är idag det bästa
materialet, men dessa är inte heltäckande. Förhoppningsvis kan de nya
laserskannade höjdmodellerna även användas för att kartera våtmarker.
Angående strukturkalkning, se kommentar under förslag till förvaltningsplan.
Perspektivet att Trafikverket utöver att vara myndighet även är verksamhetsutövare saknas i programmet. Saknas gör även perspektivet som markägare.
Staten är tex en stor markägare som skulle kunna bidra med åtgärder på egen
mark. Vilka åtgärder som olika aktörer (tex Trafikverket, Sveaskog, Statens
fastighets verk, kommuner, enskilda osv) som är markägare kan göra behöver
tas med.
Trafikverkets uppdrag skulle behöva vara bredare både vid investeringar och
drift och inbegripa även förbättringsåtgärder för miljön utifrån redan befintliga
förhållanden istället för att mildra effekter eller göra vissa förbättringsåtgärder
utifrån ett framtida scenario.
Förvaltningen saknar i åtgärdsprogrammet åtgärden att skydda natur. Genom
att skydda natur från exploateringar och skogsbruksåtgärder samt reglera
driften av jordbruksmark kan mycket förebyggande arbete åstadkommas.
Även i naturreservatsföreskrifter kan annat regleras som gagnar vattenvården.
Den skyddade naturen är också en viktig resurs för anpassningen till
klimatförändringarna vad avser de hydrologiska förändringarna. I tätortsnära
områden är detta speciellt påtagligt. I naturen finns i många fall förutsättningar
för att återställa till exempel skogsdiken till våtmarker eller uträtade diken till
slingrande bäckar och åar. På så sätt kan skyddade områden bidra till minskade
översvämningsrisker i tätorter, underlätta reningsprocesser, hålla kvar vatten i
områden med ökande torrperioder med mera. Myndigheter som arbetar med
skydd av natur är bland annat Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen,
Jordbruksverket, länsstyrelserna och kommunerna.
I åtgärdsprogrammet saknas hänvisning till ordlistan eller varför vissa ord är
markerade med asterisk.
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
27 januari 2015
NBN-2015/17
TN-2015/1
11 (15)
Utmaningar i Norra Östersjöns vattendistrikt, s XI, XII
se kommentar under rubriken: De största utmaningarna i Norra Östersjöns
vattendistrikt, s XI, XII
Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 10
Informationen bör även spridas via intresseföreningar.
Lantmäteriet, åtgärd 1:
Denna åtgärd innebär även en samverkansfördel avseende bl a var öppna diken
i jordbrukslandskapet finns med generellt biotopskydd enligt miljöbalken.
Naturvårdsverket, åtgärd 2:
Texten bör även uppmärksamma att det spillvatten som läcker eller bräddar ut
från ledningsnätet är av olika kvalitet beroende på vad som är påkopplat på
ledningen. Till exempel finns ledningsnät för spillvatten som leder lakvatten
från deponier och utsläppen från dessa har specifika egenskaper.
Naturvårdsverket åtgärd 7:
I södra Sverige är det ett generellt förbud mot markavvattning, för att bevara
kvarvarande våtmarker. Det behöver tydligare framgå att markavvattningsförbudet även bör gälla förbud mot att fylla upp våtmarker. Det är viktigt att
värna om våtmarkernas skyddsfunktioner för sjöar, vattendrag och Östersjön
förutom även dess livsmiljöer och bidrag till upplevelsevärden i bebyggd miljö.
Naturvårdsverket åtgärd 9:
Dagvattnets kvalitet påverkas av olika utsläpp (läckage och bräddningar) från
spillvattenledningsnätet (åtgärd 2), läckage från markföroreningar m m vilket
hittills inte har beaktats eller att denna påverkan har varit svår att beräkna.
Dagvatten tar även emot diffust läckage av miljögifter från bebyggd miljö
(åtgärd 8). Tillkommande bebyggelse ger ytterligare spillvatten och därmed
risk för ytterligare läckage eller bräddning från spillvattenledning eller
pumpstation. Sådana miljökonsekvenser har vanligen inte beaktats vid
framtagande av detaljplaner eller i samband med bygglovsprövning.
Kommunerna åtgärd 1a och b samt åtgärd 2:
Redan idag utövar kommunen tillsyn enligt miljöbalken och dess förordningar.
För att ha en bra och tillräcklig tillsyn behöver mer resurser tillsättas och
prioriteringar göras. För att underlätta detta krävs bättre styrmedel.
Kommunerna, åtgärd 7
Det finns idag begränsade möjligheter i plan- och bygglagen (PBL) att genom
detaljplanebestämmelse säkra att MKN för vatten uppnås. Det går inte att
genom planbestämmelse ställa krav på lokalt omhändertagande av dagvatten
eller på att dagvatten ska renas eller hur mycket dagvatten det får släppas ut
inom eller från ett planområde. Som alternativ kan t ex ytor reserveras för
dagvattenhantering samt krav ställas på skydd mot översvämningar.5
5
Jonas Christensen: ”Planbestämmelser för dagvattenhantering” Ekolagen Miljöjuridik 2012
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
27 januari 2015
NBN-2015/17
TN-2015/1
12 (15)
När det gäller privat mark kan kommunen främst förmedla sin vilja med
dagvattenhanteringen genom information och råd. Där kommunen äger marken
kan kommunen formulera krav i köpe- eller markanvisningsavtal som villkor
för överlåtelsen. Kommunen kan vidare ställa krav på dagvattenlösningar i
rollen som beställare av nya skolor, förskolor m m samt som huvudman för det
kommunala bostadsföretaget verka för goda dagvattenlösningar i företagets
bostadsområden.
För att kommunerna ska kunna arbeta mer framgångsrikt med dagvatten i
detaljplaneringen behöver PBL ses över och förtydligas avseende möjligheten
att reglera dagvatten i planer. Det bör vidare även ses över hur samordningen
mellan planläggning och lovgivning enligt PBL och prövning och tillsyn i
miljöbalken (MB) kan öka i fråga om dagvatten (i likhet med utredningen om
ökad samordning mellan PBL och MB avseende buller).
Förvaltningen instämmer i att Boverket och länsstyrelserna bör utarbeta
vägledningar för åtgärdernas genomförande. Vägledningar bör dock utarbetas i
samråd med kommunerna.
Kommunerna, åtgärd 8
Förvaltningen anser att det är viktigt att vatten- och avloppsplaner tas fram,
men vill tillägga att dessa planer bör utföras som en del av arbetet med
översiktsplanen för att de ska kunna utgöra bra underlag för detaljplaneringen.
Det är viktigt att även koppla detta till klimatanpassningsarbetet.
Länsstyrelserna, åtgärd 1 mfl
Förutom att det idag sker bräddningar vid själva avloppsreningsverket och att
det är viktigt att minimera dessa är det viktigt att förhindra eller minimera
möjligheterna till bräddning från själva spillvattenledningsnätet. Dessa
bräddningar sker ofta till andra recipienter än den som är i fokus vid
tillståndsprövningen för avloppsreningsverket. I stockholmsregionen sker dessa
bräddningar ofta till vattendrag och sjöar (direkt eller via ledning) i en helt
annan kommun, vilken också har krav på sig att följa miljökvalitetsnormer.
Länsstyrelserna, åtgärd 11
Förvaltningen håller med om det ska vara lätt att digitalt överföra
planeringsunderlag från VISS till kommunerna för översikts- och detaljplaner.
Dessutom är det viktigt att underlagen är lätta att tillämpa i planeringen.
Åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden
Generellt
Beroende på om programmet ska kunna läsas fristående eller inte, så kan det
vara bra att hänvisa till ordlistan i åtgärdsprogrammet. Det förekommer även
en del förkortningar som borde förklaras i löpande text.
Sammanfattning
Punkt 4: Även länsstyrelsen behöver bedriva tillsyn, så att utsläpp av
miljöfarliga ämnen minskar, bl a när det gäller södra regionens största deponi
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
27 januari 2015
NBN-2015/17
TN-2015/1
13 (15)
och återvinningsanläggning vid Sofielund-Gladö kvarn, vars avrinning och
avledning till stora delar sker mot Tyresåns sjösystem. Vad gäller Östra
Mälaren så har länsstyrelsen tillsynsansvar för vattenskyddsområdet.
Punkt 7: Här anges behov av ekologiskt funktionella kantzoner utmed
strandzoner på två platser medan kapitel 2.5.4 anger tre platser. Vilka avses?
1.1.3 Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning
Det finns ytterligare ett Natura 2000-område inom Huddinges med namnet
”Hanveden” och områdesID SE0110197. Området Hanveden består av flera
dystrofa sjöar och småvatten, varav den lilla sjön Ormputten. Om sjön saknas i
tabellen på grund av att den betraktas som för liten för den nationella vattenförvaltningen bör detta kommenteras i texten, men helst även i tabellen.
Natura 2000-områdena Kvarnsjön och Hanveden består båda av de akvatiska
naturtyperna ”Öppna svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och
gungflyn”. Kvarnsjön består dessutom av ”Skogsbevuxen myr”. Även dessa
naturtyper bör beaktas inom vattenförvaltningen, eftersom den förstnämnda
naturtypen ligger i direkt anslutning till sjöarna Kvarnsjön och Ormputten och
kan betraktas som delar av dessa samt eftersom de i övrigt är viktiga delar av
vattenlandskapet (1.2.3).
Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten, s 17
Dagvatten är den i särklass största källan till problematiken i området. Detta
behöver lyftas fram tydligare i texten.
2.1 Övergödning
SMHIs aktuella gräns för Tyresåns avrinningsområde tar inte hänsyn till
tekniskt avrinningsområde för sjön Magelungen. Tyresåns vattenvårdsförbund
har fått igenom flera förändringar av Tyresåns vattendelare, men ändringen för
Magelungen har ännu inte accepterats av SMHI. Det innebär att uträkningarna
av betinget för Magelungen är överskattade, okänt hur mycket. Detta påverkar
två olika åtgärdsområden som får för litet respektive för stort beting. Om en
ändring av gränsen kan göras snabbt vore det önskvärt med en omräkning av
betingen. I annat fall behövs en skrivning om att kartan inte stämmer helt med
verkligheten.
2.2 Försurning
Även Gömmaren har kalkats på 1980-talet och början av 1990-talet.
2.3.1 Tillstånd
Förutom PBDE i fisk visade undersökningen 2013 att gränsvärdet för PFOS6 i
fisk överskreds i Magelungen och Tyresö-Flaten. I Orlången tangerades
gränsvärdet för PFOS i fisk. TBT verkar endast ha undersökts i Drevviken,
vilket kan vara missvisande för övriga sjöar och vattendrag. Detta bör i så fall
6
Perfluoroktansulfonsyra, flamskyddsmedel
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
27 januari 2015
NBN-2015/17
TN-2015/1
14 (15)
framgå i texten. Drevviken har visat sig ha höga halter av ammoniak (från
uppmätt halt ammoniumkväve) 2007-2012. Har Orlången bedömts på
motsvarande sätt? Om miljögifterna finns i sjöarna borde dessa även finns i
vattendragen mellan berörda sjöar. Då borde även vattendragen Norrån och
Forsån få motsvarande MKN.
2.3.2 Förbättringsbehov
Tabell 5: Se synpunkterna under 2.3.1.
2.3.3 Källor till påverkan
Tabell 6: Drevviken, Magelungen, Orlången. Det enda avloppsreningsverk som
har funnits i området låg uppströms i sjösystemet vid Trehörningen och
stängdes 1972. Drevviken och Magelungen påverkas dock fortfarande av
sviterna från den tidens utsläpp.
Alla tre sjöar tar emot dagvatten från tätorter. Dagvattenledningarna tar även
emot spillvatten7 i samband med bräddningar, felkopplingar och läckage.
De nämnda sjöarna saknar marinor och båtvarv. Däremot finns det enskilda
eller gemensamma småbåtsbryggor. Motoreffekten är sedan 1992 begränsad
till motsvarande 5 hästkrafter (mindre utombordare) i alla de tre sjöarna. Det är
tänkbart att TBT-halterna i Drevviken kommer av felaktig användning av
båtbottenfärger och/eller att båtar från skärgården har flyttats till sjön.
Förvaltningen anser att specifika A- och B-verksamheter som finns som
punktkällor inom respektive sjös avrinningsområde behöver anges. Inom
Orlångens avrinningsområde ligger till exempel södra regionens största
deponiområde och återvinningsanläggning. Lakvattenanläggningarna är
kopplade på spillvattenledningar, men om dessa bräddar hamnar lakvattnet i
Orlången. Dagvattnet avrinner mot Orlången.
2.4 Främmande arter
Förekomst av främmande arter borde synliggöras inom den ekologiska statusen
på motsvarande sätt som ”förändrade habitat genom fysisk påverkan” och att
kvicksilver påverkar den kemiska statusen.
7
Spillvatten som normalt skulle ha gått till avloppsreningsverk, i detta fall till Henriksdals
avloppsreningsverk.
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
27 januari 2015
NBN-2015/17
TN-2015/1
15 (15)
I hanteringen av remissen har även följande personer deltagit: Annika
Blomquist (planavdelningen), Emma Henriksson (miljötillsynsavdelningen),
Tiina Laantee (naturvårdsavdelningen) och Marie Vestin
(miljötillsynsavdelningen).
Sune Eriksson
tf samhällsbyggnadsdirektör
Johanna Pettersson
agenda 21-samordnare
Bilagor
Alla handlingar finns på: http://www.vattenmyndigheterna.se/Sv/norraostersjon/deltagande-och-dialog/samrad-infor-storre-beslut/samradforvaltningscykel-2009-2015/Pages/default.aspx
Beslutet delges
Samhällsbyggnadsutskottet
Kommunstyrelsen