Arbetskraftsinvandring – hinder och möjligheter – Ett

www.svensktnaringsliv.se
APRIL 2015
Storgatan 19, 114 82 Stockholm
Telefon 08-553 430 00
Arbetskraftsinvandring – hinder och möjligheter
Arkitektkopia AB, Bromma, 2015
Ett företagarperspektiv
Studentrapport
Författare: ELIN GAFVELIN
ARBETSKRAFTSINVANDRING – HINDER OCH MÖJLIGHETER – ETT FÖRETAGARPERSPEKTIV
Innehåll
Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2
1.Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3
2.Syfte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
3.
Olika system för att reglera arbetskraftsinvandring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
3.1 Gemensam arbetsmarknad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
3.2 Arbetskraftsinvandring från tredje land . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
4.
Arbetskraftsinvandring till Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
4.1EU-medlemskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
4.2 Reformen för arbetskraftsinvandring 2008 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
5.Metod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
5.1Intervjupersoner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
5.2Intervjufrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
6.Resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
6.1 Varför utländsk arbetskraft . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
6.2 Varför man kommer till Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
6.3 Myndigheter och andra aktörer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
6.4 Behovet kvarstår . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19
7.Slutsatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20
8.Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22
8.1 Tryckta källor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22
8.2 Digitala källor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22
1
ARBETSKRAFTSINVANDRING – HINDER OCH MÖJLIGHETER – ETT FÖRETAGARPERSPEKTIV
Förord
Svenska företagare inom flera sektorer upplever idag att det är svårt att hitta den
kompetens som gör det möjligt för deras företag att utvecklas. I dagens globaliserade
värld måste vi konkurrera med andra länder om kompetens och arbetskraft som gör
utveckling möjlig.
Detta sker samtidigt som Sverige är i stort behov av att företag kan växa och skapa
fler jobb. Allt fler unga har det svårare att komma in på arbetsmarknaden och börjar
arbeta senare i livet, det finns en mismatch på arbetsmarknaden. Dessutom står Sverige
inför stora utmaningar i en framtid där färre yrkesarbetande ska försörja en åldrande
befolkning.
En globaliserad värld medför utmaningar, men också möjligheter. Ett steg på vägen
mot att möta dessa utmaningar är att Sverige ska ha ett väl fungerande och välkomnande system för arbetskraftsinvandring. Förutom att underlätta för människor att
komma hit måste det också vara attraktivt att stanna i Sverige.
Svenskt Näringsliv har belyst denna problematik i tidigare publikationer så som
”Kampen om talangerna – en politik för ökad invandring” (2012) och i Rekryteringsenkäten (senast 2014) som kartlägger företagens behov och tillgång till kompetens.
I denna rapport granskar vi debatten kring arbetskraftsinvandring och bemöter viktiga
argument mot utländsk arbetskraft och ett system utan arbetsmarknadsprövning.
För att få en bättre förståelse för hur reglerna kring arbetskraftsinvandring kan förbättras i praktiken har vi intervjuat svenska företag som använder sig av utländsk
arbetskraft. Vi har frågat dem om hur de upplever att systemet fungerar, hur de blir
bemötta av nyckelaktörer och myndigheter samt varför de väljer att söka sig utomlands i sin rekrytering.
Vi vill med denna rapport lyfta fram arbetskraftsinvandringens effekter för företag
och samhället i stort och fungera som ett inlägg i debatten kring arbetskraftsinvandringens vara eller icke vara samt lyfta fram möjliga förbättringar.
Inom Svenskt Näringsliv är vi övertygade om att ett fortsatt öppet och välkomnande
Sverige är nyckeln till att vinna den internationella talangjakten såväl som att hantera
vår förändrade demografi och på så sätt bemöta morgondagens utmaningar.
Malmö, januari 2015
Rolf Elmér, regionchef
Svenskt Näringsliv Skåne
2
ARBETSKRAFTSINVANDRING – HINDER OCH MÖJLIGHETER – ETT FÖRETAGARPERSPEKTIV
1.Sammanfattning
Rapporten syftar till att belysa effekterna av arbetskraftsinvandring från EU och
tredje land för både den enskilda individen och samhället i stort, genom att intervjua
individer verksamma i företag som använder sig av utländsk arbetskraft.
För att sätta Sveriges nya lagstiftning kring tredjelandsarbetskraftsinvandring från
2008 i ett internationellt perspektiv ges en kort bakgrund till olika system som kan
användas för att reglera arbetskraft från andra länder, däribland gemensamma arbetsmarknader, utbudssystem och efterfrågesystem.
Sveriges arbetskraftsinvandring beskrivs ur ett historiskt perspektiv samt vad som
präglat debatten kring två betydande nutida förändringar, nämligen EU:s utvidgning
österut 2004 (2007) och nya regler med slopad arbetsmarknadsprövning 2008.
I båda dessa fall kan debatten kring reformerna beskrivas som onyanserad och att
de farhågor som cirkulerade i media inte besannades. På så vis kan denna rapport
ses som ett inlägg i debatten kring arbetskraftsinvandring.
Sex intervjuer har genomförts med personer verksamma inom företag som använder
sig av utländsk arbetskraft för att ta del av hur de upplevt att systemet fungerar, vad
de anser om bemötandet från nyckelaktörer och vilka de ser som de största utmaningarna och fördelarna i att rekrytera utländsk arbetskraft.
Intervjusvaren visar att de flesta som rekryterar utländsk arbetskraft söker en kompetens som det är brist på i Sverige, exempelvis sjuksköterskor eller specifik spetskompetens inom IT.
De största utmaningarna med att rekrytera från utlandet har varit de långa handläggningstiderna, hos Migrationsverket för tredjelandsmedborgare och hos Socialstyrelsen
för sjukvårdslegitimerade EU-medborgare. På Migrationsverket har man delvis försökt avhjälpa de långa köerna med ett snabbspår för riktigt stora arbetsgivare, något
som i förlängningen försenar övriga företags ansökningar. Det finns många anledningar till att kritisera det nya systemet med snabbspåret som har gett upphov till att
den arbetsgivare som kan betala mer kan gå via ett ombud. Fackliga organisationer
har också lyfts fram som nyckelaktörer med stor makt i tillståndsprocessen som
ibland agerar utöver sina befogenheter.
Alla intervjupersoner är dock överens om att lagar fungerar relativt väl och att
de kommer fortsätta använda sig av utländsk arbetskraft då fördelarna överväger
nackdelarna.
3
ARBETSKRAFTSINVANDRING – HINDER OCH MÖJLIGHETER – ETT FÖRETAGARPERSPEKTIV
2.Syfte
Rapportens huvudsakliga syfte är att belysa arbetskraftsinvandringens effekter för
individ och samhälle. För detta syfte intervjuas personer inom företag som använt sig
av utländsk arbetskraft för att kunna påvisa att ett fortsatt öppet system är en förutsättning för att skånska företag ska kunna växa och skapa fler jobb. Rapporten
kommer också peka på områden som kan förbättras för att ytterligare förenkla arbets­
kraftsinvandring till Sverige, både för den enskilde arbetstagaren och för företagen.
Figur 1. Diagrammet visar antal invandrade till Sverige 1980–2014, uppdelat i kategorier1.
Utifrån diagrammet kan vi se att flyktinginvandringen legat på en ganska konstant
nivå bortsett från toppar som kan kopplas till flyktingvågor från exempelvis Balkankriget under 1990-talet eller Syrienkonflikten 2013. Invandring från EES/EU-länder
och arbetskraftsinvandring från tredje land har tillsammans med anhöriginvandring stått för den största ökningen. Denna rapport avser arbetskraftsinvandring inom
ramen för EES/EU:s fria rörlighet (orange) samt arbetskraftsinvandring från tredje
land (ljusblå).
1 4
”översikter och statistik från tidigare år”, migrationsverket.se
ARBETSKRAFTSINVANDRING – HINDER OCH MÖJLIGHETER – ETT FÖRETAGARPERSPEKTIV
Det finns flera skäl till varför denna rapport skrivs just nu. Ett skäl är det osäkra
politiska läge vi ser på nationell nivå med en svag minoritetsregering och Sverige­
demokraterna som vågmästare. I detta läge är det regelverk för arbetskraftsinvandring som Alliansparterna tillsammans med Miljöpartiet sjösatte 2008 hotat. Den nya
modellen, som betydligt förenklade arbetskraftsinvandring från tredje land, har blivit
kallad världens mest öppna system av OECD2.
Några av motståndarna till ett fortsatt öppet Sverige är Sverigedemokraterna, ett
parti som vänder sig kraftigt mot det nya systemet för arbetskraftsinvandring3. Även
LO har motsatt sig arbetskraftsinvandring utan arbetsmarknadsprövning och menade
att reformen från 2008 skulle resultera i lönedumpning4. Därtill förordar SD kraftiga
begränsningar av den fria rörligheten inom EU5. Starkast stöd har SD i Skåne. I valet
till riksdagen 2014 låg 18 av de 20 kommunerna med starkast väljarstöd för SD i
Skåne med siffror upp emot 30 procent6. Detta i en tid då Skåne och Sverige behöver
öppenhet allra mest7.
Den svenska samhällsdebatten har sedan eurokrisens början präglats av allt fler
populistiska inslag och en uttalad vilja att stänga Sveriges gränser mot omvärlden och
EU. Detta tar sig bland annat uttryck i en snedvriden medierapportering om arbetskraftsinvandringens effekter8. Därför kommer rapporten också att ta upp och bemöta
några vanligt förekommande argument mot arbetskraftsinvandring.
2 “Rödgrön splittring i synen på arbetskraftsinvandring”, sverigesradio.se
“Vår politik”, sverigedemokratierna.se
4 “LO: sätt stopp för lönedumpning”, bt.se
5 Johnny Skalin – SD:s talesperson för europafrågor i “Debatt Fi och SD: om fri rörlighet i Europa”, sverigesradio.se
6 “SD starkast i Skåne”, sydsvenskan.se
7 Bakardjieva Engelbrekt, Antonina, Oxelheim, Lars & Persson, Thomas (red.), Arbetslöshet, migrationspolitik och
nationalism: hot mot EU:s sammanhållning?, Santérus, Stockholm, 2012, 48
8 “Medierna och arbetskraftsinvandring”, timbro.se
3 5
ARBETSKRAFTSINVANDRING – HINDER OCH MÖJLIGHETER – ETT FÖRETAGARPERSPEKTIV
3. Olika system för att reglera
arbetskraftsinvandring
För att bättre förstå debatten kring arbetskraftsinvandring och dess argument ska en
kort överblick ges av vilka olika modeller eller system för arbetskraftsinvandring som
används.
3.1
Gemensam arbetsmarknad
Ett sätt att reglera arbetskraftsinvandring är att skapa gemensamma arbetsmarknader. En gemensam arbetsmarknad är ofta ett bilateralt eller multilateralt avtal som
innebär att man tillåter utländska medborgare att fritt röra sig och söka arbete på
den inhemska arbetsmarknaden i utbyte mot att landets egna medborgare får samma
rättigheter i övriga länder som ingått avtalet. I Sveriges fall blev vi en del av den
nordiska arbetsmarknaden redan 1954 då det blev fritt att söka jobb och att röra sig
inom de nordiska länderna utan att behöva arbetstillstånd eller pass9. Sveriges tillgång
till gemensamma arbetsmarknader utökades senare i och med medlemskapet i Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) 1960 och Europeiska Unionen (EU) 199410.
3.2
Arbetskraftsinvandring från tredje land
De system som ska reglera arbetskraftsinvandring från länder utanför en gemensam
arbetsmarknad (här benämnt som tredje land) brukar huvudsakligen delas in i efterfrågestyrda system eller utbudsstyrda system. I ett utbudsstyrt system avgör myndigheter eller det politiska styret inom vilka yrken det råder brist på arbetskraft. I dessa
system bedöms migranten utifrån behovet av dennes kompetens på den inhemska
arbetsmarknaden innan tillstånd att söka arbete beviljas11. Ett exempel på ett sådant
system är det kanadensiska, där ett poängsystem används för att ranka den arbetssökandes kompetens12. I ett sådant system kommer migranten alltså in som arbetssökande och har inget arbete vid ankomsten13.
I det efterfrågestyrda systemet är det arbetsgivarna som avgör behovet av kompetens
och kan rekrytera direkt från ett annat land. I ett sådant system finns alltså ingen reglering om vilken sorts arbetskraft som kan tas in från utlandet och ett arbete finns till
migranten när denne anländer14.
Inom EU finns också vissa kombinationer av dessa två modeller. Ett exempel är den
tyska modellen, där sökande får arbetstillstånd om de har akademisk examen samt har
fått ett arbetserbjudande. Ett annat är det danska systemet där den sökande får arbetstillstånd om lönen för arbetserbjudandet överskrider en viss summa kombinerat med
ett poängsystem där man kan få arbetstillstånd baserat på hur eftertraktade migrantens egenskaper är på den inhemska arbetsmarknaden. Dessa system används i hög
utsträckning för att hålla lågutbildad arbetskraft utanför den egna arbetsmarknaden15.
9 “Överenskommelsen om gemensam nordisk arbetsmarknad”, norden.org
Tallberg, Jonas, EU:s politiska system, 5., rev. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2013, 26
11 Bevelander, Pieter, Världens öppnaste land: arbetskraftsinvandring efter reformen 2008, 1. uppl., Fores, Stockholm, 2014, 15
12 Bakardjieva Engelbrekt, Antonina, Oxelheim, Lars & Persson, Thomas (red.), Arbetslöshet, migrationspolitik och
nationalism: hot mot EU:s sammanhållning?, Santérus, Stockholm, 2012, 43
13 Bevelander, Pieter, Världens öppnaste land: arbetskraftsinvandring efter reformen 2008, 1. uppl., Fores, Stockholm, 2014, 15
14 Bevelander, Pieter, Världens öppnaste land: arbetskraftsinvandring efter reformen 2008, 1. uppl., Fores, Stockholm,
2014, 16–17
15 Bakardjieva Engelbrekt, Antonina, Oxelheim, Lars & Persson, Thomas (red.), Arbetslöshet, migrationspolitik och
nationalism: hot mot EU:s sammanhållning?, Santérus, Stockholm, 2012, 43
10 6
ARBETSKRAFTSINVANDRING – HINDER OCH MÖJLIGHETER – ETT FÖRETAGARPERSPEKTIV
4. Arbetskraftsinvandring till Sverige
För att förstå argumenten för och emot arbetskraftsinvandring ur ett svenskt perspektiv
kommer också en kort historisk överblick att ges. Här kommer också några av de vanligt förekommande argumenten mot arbetskraftsinvandring att tas upp och bemötas.
4.1EU-medlemskap
I och med att Sverige gick med i EU 1994 öppnades vår arbetsmarknad upp för
invandring från EU- samt EES-länder, utan att någon omfattande arbetskraftsinvandring som resultat16. Det var först i början av 2000-talets högkonjunktur som arbetskraftsinvandringen tog fart17. Åren 2004 och 2007 expanderade EU kraftigt och gick
från 15 medlemmar till 27. Den stora expansionen, kallad Big Bang, skapade oro
bland de äldre medlemsländerna om en kraftigt utökad arbetskraftsinvandring.
Den stora farhågan var att migranter skulle komma från de nya Öst- och Central­
europeiska medlemsländerna och tränga undan den inhemska arbetskraften. Därför
tilläts äldre medlemmar införa övergångsregler för att begränsa migrationen från nya
medlemsländer.
4.1.1 Debatten om ”social turism”
Även i Sverige pågick en intensiv debatt om övergångsregler. Regeringen tillsatte en
utredning i vilken fastslogs att det inte fanns någon större risk för att svensk arbetskraft skulle trängas undan. Däremot fördes en diskussion om att det fanns en överhängande risk för det som dåvarande statsminister Göran Persson kallade ”social
turism” 18. Man fruktade att de stora sociala klyftorna inom EU skulle göra att nya EUmedborgare skulle komma till Sverige med syftet att utnyttja svenska bidrags- och
trygghetssystem. 2003 föreslog då regeringen övergångsregler som skulle innebära
att EU-medborgare från nya medlemsländer endast skulle kunna komma hit för heltidsarbete för att inte belasta svenska sociala trygghetssystem som deltidsarbetande19.
Detta trots att internationell forskning visat att arbetskraftsinvandrare, med medföljande familjemedlemmar inräknande, har en hög sysselsättning och att en sådan
invandring i regel leder till höjd sysselsättning även bland mottagarlandets befolkning20. I slutändan avgjordes frågan i kammaren och den socialdemokratiska regeringen fick inte stöd från något annat parti21. Sverige blev ett av de få länder som inte
antog några övergångsregler22.
16 Bakardjieva Engelbrekt, Antonina, Oxelheim, Lars & Persson, Thomas (red.), Arbetslöshet, migrationspolitik och
nationalism: hot mot EU:s sammanhållning?, Santérus, Stockholm, 2012, 43
17 Bevelander, Pieter, Världens öppnaste land: arbetskraftsinvandring efter reformen 2008, 1. uppl., Fores, Stockholm, 2014, 12
18 “Göran Persson orolig för social turism”, aftonbladet.se
19 “Ingen helt fri rörlighet over gränserna”, sverigesradio.se
20 Bakardjieva Engelbrekt, Antonina, Oxelheim, Lars & Persson, Thomas (red.), Arbetslöshet, migrationspolitik och
nationalism: hot mot EU:s sammanhållning?, Santérus, Stockholm, 2012, 28
21 “Frågan om övergångsregler avgörs i kammaren”, riksdagen.se
22 ”Immigration to Sweden from new EU member states”, Sieps.se
7
ARBETSKRAFTSINVANDRING – HINDER OCH MÖJLIGHETER – ETT FÖRETAGARPERSPEKTIV
Figur 2. Graferna visar antalet immigranter bosatta i Sverige som är födda i Polen,
Bulgarien respektive Rumänien samt könsfördelning hämtade från Svenska institutet
för Europapolitiska studiers (Siep) rapport ”Immigration to Sweden from the new EU
member states”23.
Utifrån graferna kan utläsas att antalet polacker bosatta i Sverige nästan fördubblas
från 2004, till 2012. Samma utveckling kan noteras vad gäller antalet rumäner och
bulgarer bosatta i Sverige före och respektive efter Rumäniens och Bulgarien EUinträde 200724. Men med facit i hand kan konstateras att den ”sociala turismen”
uteblev. Migranterna från de nya EU-länderna arbetar i lika hög utsträckning som
svenska medborgare25 och de återfinns också inom alla sektorer med en liten överrepresentation inom bygg och konstruktion och en liten underrepresentation inom
offentlig administration26. Men framför allt får de i mindre utsträckning bidragsstöd jämfört med svenska medborgare27. Forskning från Göteborgs universitet på just
2007-utvidgningens effekter på svensk ekonomi visar att rumänska och bulgariska
invandrare inte belastat välfärden utan att de istället bidragit med ca 30 000 netto
per person till svensk offentlig sektor under 201128.
4.2
Reformen för arbetskraftsinvandring 2008
Som framhållits ovan är arbetskraftsinvandring ingen ny företeelse för Sverige. Under
perioden 1945 till 1970 invandrade i genomsnitt 30 000 personer per år. Dessa var
främst arbetskraftsinvandrare från Norden men i perioder kom även stora grupper
av italienare, jugoslaver och greker29.
I och med EU-inträdet och Sveriges tillgång till en allt större gemensam arbetsmarknad
minskade också arbetskraftsinvandringen från tredje land30. I början av 2000-talet
uppstod dock kompetensbrist inom vissa områden, exempelvis sjukvårdspersonal och
IT-specialister. Mot bakgrund av detta tillsattes en utredning av den Socialdemokratiska regeringen. På basis av denna utredning utarbetade sedan följande Alliansregering tillsammans med Miljöpartiet fram en reform för att förenkla regelverket för
arbetskraftsinvandring och de nya reglerna började gälla 2008. I praktiken innebar
det att vi i Sverige gick från ett utbudsstyrt system till ett renodlat efterfrågesystem.
Tidigare hade exempelvis arbetsförmedlingen och facket avgjort om behov fanns
23 Ibid
Ibid, 27
25 Ibid, 30
26 Ibid, 32
27 Ibid, 40
28 “Forskare: Sverige har tjänat på oreglerad invandring från Rumänien och Bulgarien”, europaportalen.se
29 Bevelander, Pieter, Världens öppnaste land: arbetskraftsinvandring efter reformen 2008, 1. uppl., Fores, Stockholm, 2014, 12
30 “Immigration to Sweden from new EU member states”, sieps.se, 11
24 8
ARBETSKRAFTSINVANDRING – HINDER OCH MÖJLIGHETER – ETT FÖRETAGARPERSPEKTIV
innan ett arbetstillstånd beviljades31. Med denna reform ville man underlätta
rekryteringen till bristyrken samt behålla arbetskraftsutbudet både på kort och lång
sikt32. En annan betydande motivering till reformen var att Sverige står inför betydande demografiska utmaningar med en allt äldre befolkning och därmed ett stort
behov av fler arbetande för att finansiera välfärden. Detta problem har Sverige
gemensamt med EU i övrigt, varför arbetskraftsinvandring från övriga medlemsländer inte på lång sikt kan lösa problemet33.
De nya reglerna innebar att man kunde söka tillstånd inifrån Sverige, exempelvis
gäststudenter eller asylsökande som fått avslag då man tidigare varit tvungen att
söka från utlandet. Dessutom blev det lättare att få permanent uppehållstillstånd för
arbetskraftsinvandrare, något som innan 2008 bara beviljades i extrema undantagsfall.
FAKTARUTA REGLER 2008
Arbetskraftsinvandring före och efter 2008 – Viktigaste skillnader
Före 2008,
Arbetsförmedlingen prövade och avgjorde behovet efter att de hört med facket.
Tidsbegränsade tillstånd 18 månader + förlängning 6 månader.
Permanent uppehållstillstånd endast i extrema undantagsfall.
Alla tvungna söka tillstånd från hemlandet.
Efter 2008,
Arbetsgivaren avgör själv behovet.
Tidsbegränsade tillstånd 24 månader + förlängning 24 månader.
Permanent uppehållstillstånd möjligt för alla efter 4 år med tillfälligt arbetstillstånd under
en period av 7 år.
Gäststudenter och vissa grupper där det är brist kan söka tillståndet inifrån Sverige.
Möjligt under vissa förutsättningar få uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl om asyl­
ansökan avslås.
4.2.1 Debatt om bärplockare och lönedumpning
Både innan och efter de nya reglerna trädde i kraft så framfördes ofta argumentet att
en oreglerad arbetskraftsinvandring skulle leda till försämrade arbetsförhållanden
och utnyttjande av utländska arbetare. Den mediala debatten präglades ständigt av
skandaler om utnyttjade bärplockare, detta trots att bärplockare är säsongsarbetare
och att denna form av arbetstillstånd egentligen inte påverkats av de nya reglerna,
utan funnits under lång tid och i stort sett i samma form sedan 199934. Ett exempel
på detta är det uppmärksammade fall under 2010 då 34 bangladeshiska bärplockare
bodde i ett sönderfallet hus utanför Bräcke. Arbetarna hade innan avfärd fått veta att
det kunde plockas så mycket som 60 liter bär om dagen i de svenska skogarna och
många hade skuldsatt sig för att komma till Sverige35. Arbetarna var anställda av ett
utländskt företag och lönen på 17 000 i månaden som de var garanterade uteblev36.
31 “Utmaningar kring regelverket”, svensknaringsliv.se, 1
Bevelander, Pieter, Världens öppnaste land: arbetskraftsinvandring efter reformen 2008, 1. uppl., Fores, Stockholm, 2014, 20
33 Bakardjieva Engelbrekt, Antonina, Oxelheim, Lars & Persson, Thomas (red.), Arbetslöshet, migrationspolitik och
nationalism: hot mot EU:s sammanhållning?, Santérus, Stockholm, 2012, 13
34 “Fusk och utnyttjande – om avregleringen av arbetskraftsinvandringen”, lo.se, 20
35 “Brutna löften till utländska bärplockare”, sverigesradio.se
36 “Bärplockare fick ingen lön”, sverigesradio.se
32 9
ARBETSKRAFTSINVANDRING – HINDER OCH MÖJLIGHETER – ETT FÖRETAGARPERSPEKTIV
Ett andra vanligt förekommande argument mot arbetskraftsinvandring till okvalificerade yrken har varit att migranter tar arbeten som arbetslösa svenskar kunnat utföra.
Därutöver har ett vanligt argument, främst från LO:s håll, varit att arbetskraftsinvandring leder till lönedumpning37.
Eftersom den bild som media förmedlar av arbetskraftsinvandring är central för hur
allmänheten uppfattar reformen har tankesmedjan Timbro undersökt mediabilden
av arbetskraftsinvandring i en rapport från 2013. I rapporten granskas alla inslag i
ämnet från sex stora medier under ett år, vilket motsvarade närmare 80 publiceringar.
Undersökningen visade att det inte fanns ett enda fördjupande inslag om nytto­
effekter av arbetskraftsinvandring, vare sig för arbetstagaren eller arbetsgivaren. Därtill
behandlar rapportering nästan uteslutande okvalificerad personal som säsongs­
arbetande bärplockare eller restaurangpersonal38.
Frågan är då om denna bild ger en rättvis beskrivning av arbetskraftsinvandringen
till Sverige. Trots att arbetskraftsinvandrare, jämfört med den svenska befolkningen,
i större utsträckning är högskoleutbildade samt att den näst största gruppen som
kommer till Sverige arbetar som dataspecialister så skildrade medias rapportering,
som påvisat, nästan uteslutande okvalificerad personal. 2014 gjorde Timbro en uppföljning på sin rapport som visade att mediabilden under nästkommande året inte
förändrats nämnvärt. Rapporten visade att medierna förmedlade en något mer positiv
bild av arbetskraftsinvandring där arbetsgivarna ibland får komma till tals men att
arbetstagarna fortfarande inte tillfrågades i medierapporteringen.
En pilotstudie beställd av Svenskt Näringsliv som skulle undersöka hur omfattande
fusket var inom bärplockningsindustrin och skogs- och lantbruksindustrin visade att
detta var mycket begränsat. Utav 5 700 arbetare som kom under 2012 hade endast
sju inte fått arbetsvillkor som motsvarar kollektivavtalet för branschen39.
Den intensiva debatten om arbetskraftsinvandringen ledde till att regeringen och
Miljö­partiet enades om att skärpa reglerna och förbättrade möjligheterna till kontroller av arbetsgivare infördes i april 201440. De nya skärpta reglerna gav bland
annat större möjligheter till efterkontroller samt sanktioner mot arbetsgivare som
misskött sig4142.
Frågan om att arbetskraftsinvandring skulle leda till lönedumpning och att utländsk
arbetskraft skulle tränga undan svensk arbetskraft är argument som ofta framhållits
av LO, både gällande arbetskraft från EU och tredje land 4344. Enligt Thord Ingesson,
migrationspolitisk talesman på LO finns ingen anledning för ett företag att anställa
från tredje land till okvalificerade arbeten så länge det finns arbetslöshet i Sverige och
menar att arbetsgivaren i så fall skulle ha andra motiv, som att exempelvis få pengar
i handen för att anställa45.
37 “LO: sätt stopp för lönedumpning”, bt.se
“Medierna och arbetskraftsinvandringen”, timbro.se
39 “Utmaningar kring regelverket”, svensknaringsliv.se
40 “Nu skärper vi reglerna kring arbetskraftsinvandring”, svd.se
41 “Hårdare regler för arbetskraftsinvandring”, dagensarena.se
42 “Nya regler mot missbruk av arbetskraftsinvandring”, mp.se
43 “LO vill begränsa arbetskraftsinvandringen”, sverigesradio.se
44 “LO: sätt stopp för lönedumpning”, bt.se
45 Ibid
38 10
ARBETSKRAFTSINVANDRING – HINDER OCH MÖJLIGHETER – ETT FÖRETAGARPERSPEKTIV
Det finns få saker som tyder på att arbetskraftsinvandringen pressat lönerna nedåt.
Internationell forskning pekar också på att utrikesfödda och inrikesfödda, som i
ovanstående exempel, inte arbetar i samma yrken och därför kompletterar varandra istället för att konkurrera ut varandra på arbetsmarknaden46. LO:s påstående om pressade löner har baserats på ekvationen om utbud och efterfrågan, det vill
säga att fler arbetssökande skulle innebära pressade priser på arbete. Denna ekvation går dock inte att applicera på en arbetsmarknad om migranter och inrikesfödda
inte konkurrerar om samma arbeten. Dessutom har LO:s egen expert fått dementera
att arbetskraftsinvandring kan leda till lönedumpning, då han konstaterat att antalet
arbetskraftsinvandrare i jämförelse med den totala arbetsstyrkan i Sverige är så få att
detta inte kan leda till att lönerna pressas neråt47.
46 Bakardjieva Engelbrekt, Antonina, Oxelheim, Lars & Persson, Thomas (red.), Arbetslöshet, migrationspolitik och
nationalism: hot mot EU:s sammanhållning?, Santérus, Stockholm, 2012, 38
47 “S förslag får näringslivet att rasa”, di.se
11
ARBETSKRAFTSINVANDRING – HINDER OCH MÖJLIGHETER – ETT FÖRETAGARPERSPEKTIV
5.Metod
Syftet med rapporten är som påvisats ovan att ge en bild av arbetskraftsinvandringens effekter för individ och samhälle genom att intervjua personer aktiva inom
företag verksamma i Skåne som tar in utländsk arbetskraft. För att få en så nyanserad bild som möjligt, trots denna rapports ringa omfattning, har intervjupersoner
valts ut från företag aktiva i olika branscher, med varierande kompetensbehov och
olika stor personalstyrka.
5.1Intervjupersoner
Alvida Vidstige Tiwari
Relocation Specialist på Massive Entertainment* i Malmö.
*Massive Entertainment ingår i Ubisoft-koncernen som utvecklar
spel och spelplattformar. Företaget har idag en personalstyrka på
370 personer bestående av 31 olika nationaliteter.
Hamish Bode
Member of Brand team på Massive Entertainment i Malmö sedan
juli 2013.
Hamish kommer från Nya Zeeland och har innan han kom till
Sverige också arbetat inom spelindustrin i USA.
Imran Saeed
VD, TCS Städtjänster*
*TCS Städtjänster är ett städbolag i Malmö. Företaget har fem
fast anställda och några timanställda, varav många kommer från
utlandet.
Tímea Szabó
Sjuksköterska på Arvika sjukhus
Tímea kommer från Ungern och är anställd av Orange Personal.
Hon arbetar i Sverige sedan juli 2013.
12
ARBETSKRAFTSINVANDRING – HINDER OCH MÖJLIGHETER – ETT FÖRETAGARPERSPEKTIV
Lars Hezsö
Country Manager, Orange Personal*
*Orange Personal är ett bemanningsföretag som hyr ut legitimerad sjukvårdspersonal,
främst sjuksköterskor, från EU/EES-länder.
Britt-Inger Österlind
HR-manager på AREVA NP Uddcomb AB som arbetar med energiproduktion.
Britt-Inger har tidigare också arbetat med rekrytering från tredjeland på ABB i
Karlshamn.
5.2Intervjufrågor
Frågorna som intervjupersonerna besvarat har skiljt sig en aning från intervju till
intervju beroende på företag och omständigheter, men alla intervjupersoner har svarat
på frågor kring:
• varför de valt att anställa utländsk arbetskraft/varför de valt att arbeta i Sverige;
• vilken kompetens de eftersöker/vilken utbildningsbakgrund de har;
• från vilka länder den största rekryteringen sker;
• vilka som varit de största utmaningarna i rekryteringsprocessen;
• hur de upplevt bemötandet från myndigheter och andra nyckelaktörer i deras
rekryteringsprocess;
• vad som skulle underlätta för dem i deras rekrytering.
Utifrån deras svar har ett antal återkommande tendenser kunnat urskiljas varför
resultatet från intervjuerna kommer återges i underrubriker om viktiga teman.
13
ARBETSKRAFTSINVANDRING – HINDER OCH MÖJLIGHETER – ETT FÖRETAGARPERSPEKTIV
6.Resultat
6.1
Varför utländsk arbetskraft
Som förklarats tidigare i rapporten så slopades arbetsmarknadsprövningen i och med
de nya regler som trädde i kraft 2008 då arbetsgivaren fortsättningsvis självständigt
skulle kunna avgöra behovet. Intervjupersonerna tillfrågades därför varför man sökt
sig utanför Sverige i sin rekrytering. Alvida Vidstige Tiwari och Britt-Inger Österlind
betonar behovet av att hitta spetskompetens som inte finns att tillgå i Sverige. Tiwari
framhåller också att de konkurrerar med andra branscher om just väldigt specifik
kompetens, som specialister eller analytiker, och att det därför blir extra svårt.
Bristen på IT- och dataspecialister är särskilt stor och är också, förutom bärplockare,
den enskilt största gruppen som kommer till Sverige. Även yrken inom vård och
omsorg som kräver legitimation framhålls av arbetsförmedlingen som yrken där det
råder stor brist på arbetskraft48.
Det är mot denna bakgrund som Orange
Personal, som är ett norskt företag i grunden,
tagit fram sitt koncept. Företaget rekryterar
sjukvårdspersonal, nästan uteslutande sjuksköterskor från främst de baltiska länderna
och Ungern. De blir anställda från första
dagen och genomgår sedan en intensivkurs i
svenska under fem månader i sitt hemland.
”Ja, det är ju en stor brist på
sjukvårdspersonal i Sverige.
Vården klarar sig inte utan
utländsk arbetskraft, de möjligheter vi har inom EU ska vi ju
ta tillvara på. Att attrahera
duktiga människor till Sverige
helt enkelt.”
Lars Hezsö
Orange Personal skickar även ner svenska
sjuksköterskor som svarar på frågor och
berättar om svensk sjukvård under utbildningstiden, berättar Hezsö. Efter utbildningstiden kommer man till Sverige och börjar arbeta. De allra flesta vill ”prova” att
arbeta i Sverige först innan man flyttar hit med sin familj. Det innebär ofta att man
arbetar intensivt i fyra veckor för att sedan vara ledig två veckor och att man på så
vis kan pendla. Orange Personals erfarenhet från Norge är att cirka 30–33 procent av
de som kommer för att arbeta blir anställda hos deras kunder efter 13–15 månader,
så även fast Orange Personal är ett bemanningsföretag så fungerar det också som ett
rekryteringsföretag.
Den arbetskraftsinvandring som blivit mest kritiserad är den till lågkvalificerade
yrken inom den privata servicesektorn där det rådet överskott av arbetskraft. Här har
LO velat se ett återinförande av den arbetsmarknadsprövning där fackliga organisationer tillsammans med arbetsförmedlingen hade ett mycket avgörande inflytande49.
Innan de nya reglerna trädde i kraft 2008 beviljades i regel inte arbetstillstånd till så
kallade överskottsyrken.50
48 “Jobben ökar inom de flesta yrkesområden”, arbetsförmedlingen.se
Ibid, 52
50 Bevelander, Pieter, Världens öppnaste land: arbetskraftsinvandring efter reformen 2008, 1. uppl., Fores, Stockholm,
2014, förord XVII
49 14
ARBETSKRAFTSINVANDRING – HINDER OCH MÖJLIGHETER – ETT FÖRETAGARPERSPEKTIV
Städare är ett av de lågkvalificerade yrken
där arbetskraftsinvandringen ökat51. Imran
Saeed, VD för TCS städtjänster i Malmö har
i sitt företag anställt personer som kommer
både från EU och från tredje land. De har
aldrig direkt rekryterat från utlandet utan
har anställt människor med tillfälliga visum,
exempelvis studentvisum eller uppehållstillstånd i ett annat EU-land. Den främsta anledningen har varit att de inte hittar svenskar
som vill utföra det arbete som tjänsten kräver.
Saeed berättar också om de svårigheter han
själv och hans affärspartner stötte på när de
kom till Sverige som studenter och försökte
hitta arbete utan att kunna svenska och att de
därför velat hjälpa personer i liknande situationer när de anställt.
”I vår bransch så måste vi göra
all sorts städning, det vill säga
flyttstädning, hemstädning,
industristädning och ibland
måste vi också rengöra toaletterna på Malmöfestivalen. Det
jag har noterat är att det är få
svenskar eller européer som är
till 100 procent villiga att göra
det jobbet, och även om man
hittar någon som är villig så blir
inte resultatet tillfredsställande.”
Imran Saeed
Var de flesta arbetskraftsinvandrarna kommer ifrån skiljer sig från företag till företag.
För Orange Personal är det uteslutande EU/EES länder som är aktuella, men de
har planer på att i framtiden börja söka även i tredje land, exempelvis Indien,
men framhåller att det i nuläget skulle vara mycket svårt med tanke på de långa
handläggnings­tiderna hos Migrationsverket. Österlind lyfter fram Iran, Tyskland
och Schweiz som största nationaliteter i deras rekrytering på ABB i Karlshamn där
de anställde både utländska studenter som studerat i Sverige såväl som rekryterade
direkt från utlandet. På Massive varierar det väldigt mycket, konstaterar Tiwari, idag
består deras personalstyrka av 29 olika nationaliteter. Saeed nämner Nigeria, Pakistan,
Indien och Bangladesh som de nationaliteter han anställt inom sitt företag men framhåller samtidigt att det är ett litet företag och att nationaliteten spelat mindre roll
utan att de främst tagit in anställda på referens.
6.2
Varför man kommer till Sverige
Förutom att locka hit internationell kompetens hade också dåvarande regeringen och
Miljöpartiet som politisk målsättning att en ökad arbetskraftsinvandring från tredje
land skulle stävja den demografiska obalans, med en allt äldre befolkning, som Sverige
står inför52. Ambitionen var alltså inte bara att locka hit kompetens utan även att få
personer att stanna i Sverige. Därför har intervjupersonerna utfrågats om vilka drivkrafter som finns för att komma till Sverige och vad som skulle krävas för att underlätta rekryteringen. De som är arbetskraftsinvandrare har också fått frågan om de
tror att de fortfarande kommer vara här om fem år. Detta blir en relevant frågeställning då siffror från migrationsverket tyder på att de allra flesta arbetskraftsinvandrarna från tredje land inte stannar i Sverige någon längre tid. Exempelvis väntades
bara drygt 50 procent av arbetskraftsinvandrarna som kom 2010 (undantagen
säsongsarbetare) stanna längre än ett år53.
Hamish Bode, som arbetar på Massive Entertainment, säger att han egentligen aldrig
besökt eller funderat på att flytta till just Sverige, utan bara Europa i övrigt efter sin
tid i USA. Massive Entertainment kände han till genom spelforum på nätet. Han tror
att han kommer vara kvar i Sverige om fem år och som främsta skäl framhåller han
51 Bevelander, Pieter, Världens öppnaste land: arbetskraftsinvandring efter reformen 2008, 1. uppl., Fores, Stockholm, 2014, 48
Ibid, 31
53 Ibid, 44
52 15
ARBETSKRAFTSINVANDRING – HINDER OCH MÖJLIGHETER – ETT FÖRETAGARPERSPEKTIV
att hans trivts och att hans fru har haft samma rättigheter under deras tid i Sverige,
och därför kunnat både studera och arbeta. Under Bodes tid som arbetskraftsinvandrare i USA hade de däremot ofta problem med visum och att den ena fick arbeta men
inte den andra, vilket i slutändan ledde till att de sökte sig till Europa.
Tímea Szabó hade dock en helt annan drivkraft att komma just till Sverige. Hon
beskriver att Sverige var hennes drömland och att hon hade besökt landet 6–7 gånger
innan hon bestämde sig för att börja arbeta här. Hon hade också släktingar i Sverige
sedan 20 år tillbaka. Hon tror också att hon fortfarande kommer arbeta i Sverige om
fem år. Idag pendlar hon mellan Arvika och Budapest där hon har sin familj och har
inte bestämt sig om hon vill börja arbeta heltid eller fortsätta på Orange Personal när
hennes kontrakt tar slut om sex månader.
Enligt Hezsö är det vanligt att människor vill komma hit från Ungern då man ofta
har släktingar här som kommit som arbetskraftsinvandrare tidigare. Han påpekar
också att det inte finns någon direkt arbetslöshet bland sjukvårdspersonal i de här
länderna utan man väljer att komma till Sverige av andra anledningar; dels så tjänar
man mer men sjukpersonalen får också chansen att se en helt annan vårdkultur.
6.3
Myndigheter och andra aktörer
Något som genomsyrat nästan alla intervjuer är att man upplevt samarbetet med
myndigheter och andra aktörer som problematiskt, varför detta tema behandlas i
tre underrubriker om handläggningstid, särskild certifiering och bemötande.
6.3.1Handläggningstid
Det som framhålls som det absolut svåraste i att rekrytera från utlandet är myndigheters långa handläggningstider. Saeed och Tiwari vittnar om handläggningstider hos
Migrationsverket på över ett år för att ansöka om arbetstillstånd för medborgare från
tredje land.
Det arbetstillstånd för tredjelandsmedborgare som gått fortast kom nästföljande dag
berättar Tiwari, det som tagit längst tid är inne på 13 månader och har ännu inte gått
igenom fortsätter hon och konstaterar att det är nästintill omöjligt att rekrytera under
dessa omständigheter. Saeed har haft liknande problem när han sökt tillstånd för
sina anställda och beskriver att det ärendet som tog längst tid, över ett år, inte fick en
handläggare på flera månader. Det snabbaste ärendet gick igenom på åtta månader.
De långa handläggningstiderna är något som
Migrationsverket brottats med sedan 2008.
”Vi har oftast behov nu. Våra
Efter hård kritik fördubblade man 2011 antalet
produktionscykler, det varierar,
handläggare på arbetstillståndsenheten och
men de är oftast inte så långa…
pressade ner snittväntetiden till 74 dagar
Timing blir A och O.”
och lovade då också ytterligare förbättring54.
Alvida Vidstige Tiwari
Trots detta har väntetiden sedan ökat igen
och ligger enligt Migrationsverket nu på ca
10 månader. Nu har man infört ett nytt system
där en korrekt ifylld webbanmälan ska beviljas på 15 arbetsdagar55. Saeed välkomnar
initiativet och har redan skickat in en ansökan, men har ännu inte fått något svar.
54 55 16
“Handläggarbrist skapar jobbpropp”, dn.se
“Väntetider för arbetstillstånd”, migrationsverket.se
ARBETSKRAFTSINVANDRING – HINDER OCH MÖJLIGHETER – ETT FÖRETAGARPERSPEKTIV
För de som kommer till Sverige från andra EU-länder för att arbeta krävs som angetts
tidigare inget arbetstillstånd, dock behöver man få sin yrkeslegitimation godkänd
av Socialstyrelsen för att kunna arbeta inom hälso- och sjukvårdsyrken i Sverige56.
Enligt svensk lag ska det inte ta längre än tre månader för en sjuksköterska utbildad i
EU att få sin legitimation validerad av Socialstyrelsen57. Hezsö berättar dock att av de
ungefär 70 sjuksköterskor som de anställde under förra året hade cirka 50 av dem en
handläggningstid längre än sju månader för att få sin legitimation validerad. Hezsö
berättar att Orange Personal har gjort cirka 1 000 ansökningar i Norge med exakt
samma grundkrav, och haft en handläggningstid på tre veckor för att få ett ja eller ett
nej. Eftersom hela Orange Personals verksamhet är uppbyggt på att rekrytera sjukvårdpersonal från andra EU-länder påverkades företaget oerhört av de långa handläggningstiderna. Hezsö berättar om hur de förlorade framtida anställda då dessa
tvekat på om företaget var seriöst eftersom väntetiden var så lång, och han beskriver
frustrationen då de bara kunde hänvisa sin anställda till Socialstyrelsen.
Först när Orange Personal såg till att situationen uppmärksammades i media kom snittväntetiden ner till 3–4 månader (men mötte
alltså inte kravet på högst tre månader)
berättar Hezsö. Sedan dess har dock handläggningstiden åter förlängts. Handläggnings­
tiden för sjukvårdpersonal från andra EU-länder
är ändå en av de kortare hos Socialstyrelsen.
Enligt riksrevisionen tog det, för en sjuk­
sköterska från tredje land, i genomsnitt 4,8 år
från att personen anlände till Sverige till dess
att hen kunde börja arbeta58.
”Vi ser det lite som att man
köper sig in i en gräddfil och på
så sätt kanske sabbar för andra…
jag menar, vi är ju många i
IT-branschen som har den här
problematiken och det gör ju
att finns det en gräddfil så är
det ju alltid någon annan som
blir lidande.”
Alvida Vidstige Tiwari
6.3.2 Särskild certifiering
Något som framkommit i intervjuerna med Österlind och Tiwari är olika åsikter
kring Migrationsverkets särskilda certifieringssystem. Enligt Migrationsverket
infördes möjligheten att bli certifierad arbetsgivare för att ”seriösa arbetsgivare ska få
snabba besked”. I praktiken innebar det att de företag som Migrationsverket kallar
seriösa arbetsgivare får en gräddfil för sina ärenden med en betydligt kortare handläggningstid59. Österlind berättar hur deras rekrytering underlättades när HR-centret på
ABB fick den särskilda certifieringen.
För att kvalificera till att bli en certifierad arbetsgivare och få en garanterad handläggningstid på 20 dagar krävs bland annat att man ansöker om minst 25 arbetstillstånd per år60, en siffra som få företag når upp till. För övriga arbetsgivare är det den
vanliga proceduren som gäller61. Tiwari berättar att de trots den ganska höga volymen
av tredjelandsmedborgare i sin rekrytering inte når upp till dessa krav.
Möjligheten för större företag att bli certifierade ombud har öppnat upp för en
marknad där stora revisionsbyråer som exempelvis Ernst & Young och PwC erbjuder
andra företag att behandla arbetstillstånd genom deras företag, och få en kortare
56 “Ansökan om legitimation för dig som är utbildad i ett annat land”, socialstyrelsen.se
“Sköterskor får vänta på legitimation”, svt.se
58 “Gör vägen till jobb enklare för utländska sjuksköterskor”, dn.se
59 “Seriösa arbetsgivare får snabba besked om arbetstillstånd”, dn.se
60 “Bli en certifierad arbetsgivare”, migrationsverket.se
61 “Fusk och utnyttjande – om avregleringen av arbetskraftsinvandringen”, lo.se, 38
57 17
ARBETSKRAFTSINVANDRING – HINDER OCH MÖJLIGHETER – ETT FÖRETAGARPERSPEKTIV
handläggningstid, mot en avgift6263. Sedan ungefär ett år tillbaka går Massive Entertainment via ett certifierat ombud för att snabbare få igenom sina arbetstillstånd.
Att gå via ett certifierat ombud kostar ungefär 6 000 kronor per ansökan plus
Migrationsverkets egna avgifter, berättar Tiwari.
Tiwari är mycket kritisk till systemet med snabbspår men känner samtidigt också
ett stort ansvar för de som sitter i ett annat land, kanske med hela sin familj, och
väntar på att få komma till Sverige och Tiwari berättar att möjligheten med certifierat
ombud underlättat rekryteringen oerhört.
6.3.3Bemötande
Något som framhållits som nästintill lika problematiskt som de långa handläggningsti”Vi upplevde att Socialstyrelsen
derna är bemötandet från många berörda
var den mest byråkratiska myndig­
myndigheter och fackliga organisationer. När
heten vi någonsin stött på.”
arbetsmarknadsprövningen för tredjelands”Det finns ingen ambition, som
medborgare avskaffades med de nya reglerna
vi har uppfattat det, att sitta ner
så fick de fackliga organisationerna möjlighet
och diskutera problemet. Det
att yttra sig i arbetstillståndsärenden. Facket
finns ingen dialog.”
ska då göra en bedömning om arbetsvillkoren
och lönevillkoren är kollektivavtalsenliga eller
Lars Hezsö
motsvarar praxis i branschen. Däremot har
facket ingen skyldighet att svara. Ett uteblivet
svar från facket resulterar i att Migrationsverket själv får undersöka arbetsvillkoren
för anställningen64, ofta med en längre handläggningstid som följd.
Saeed berättar att han har fått anmärkningar på sina tillståndsansökningar som ligger
utanför fackets nuvarande roll. Vid ett arbetserbjudande hade facket, i yttrandet,
frågat sig varför Saeed inte anställde personer från EU trots att de på yttranden bara
ska uttala sig om arbetsgivaren möter kollektivavtalsnivåer eller liknande.
Han upplevde inte heller facket som samarbetsvilliga vad gällde hans ansökningar.
I tidigare fall har felaktiga uppgifter skickats in till Migrationsverket utan att verifieras
först, bland annat att hans företag inte var medlem i Almega. När Saeed sedan påpekade
detta så var det redan försent och utlåtandet hade redan skickats till Migrationsverket.
Både Saeed och Tiwari berättar att facket ibland också avstått från att lämna yttranden,
vilket i praktiken leder till att tjänstemännen på Migrationsverket själva måste undersöka villkoren och en därmed förlängd handläggningstid. Saeed berättar också att
han rådfrågat sitt arbetsgivarförbund om lämplig lön för hans arbetsområde innan en
ansökan skickats in, för att sedan bli fälld av fackets som ansåg den för låg. Facket
hade då räknat på snittlönen i branschen.
Hezsö, Tiwari och Saeed har upplevt stora problem kring en avsaknad av transparens
i handläggningsprocessen på Migrationsverket och Socialstyrelsen. Både Tiwari och
Hezsö anser att det skulle vara betydligt lättare om man kunde följa processen, och
exempelvis få veta ifall ärendet fått någon handläggare.
62 “EY är ett certifierat företag hos migrationsverket”, ey.se
“Hantera utmaningarna med en internationell arbetsstyrka”, pwc.se
64 “Fusk och utnyttjande – om avregleringen av arbetskraftsinvandringen”, lo.se
63 18
ARBETSKRAFTSINVANDRING – HINDER OCH MÖJLIGHETER – ETT FÖRETAGARPERSPEKTIV
Hezsö berättar att de vid flera tillfällen försökt ta reda på hur de bättre kan förbereda
sina ansökningar till Socialstyrelsen för att det snabbare ska gå att få en legitimation
godkänd. Försöken har dock varit fruktlösa då de upplevt att intresset hos Socialstyrelsen saknas.
Hezsö har också upplevt att det inte finns utarbetade rutiner för hur svenska myndigheter som arbetsmiljöverket och skatteverket ska hantera människor som kommer hit
för att arbeta.
6.4
Behovet kvarstår
Trots de problem som uppstått vid rekryteringen från tredje land upplever alla intervjupersoner att arbetskraftsinvandringens positiva effekter överväger problemen och
att de kommer fortsätta använda sig av utländsk arbetskraft. Flera av intervjupersonerna framhåller att de inte skulle kunna driva sin verksamhet utan att rekrytera
personer från andra länder. Både Tiwari och Österlind framhåller också de positiva
effekter en arbetsstyrka från flera länder har på arbetsmiljön.
Hezsö förstår inte varför det ska finnas så
många hinder för att ta hit denna nödvändiga personal. Han jämför med Norge där
förutsättningarna för deras verksamhet varit
mycket bättre. Han menar att det i Sverige
saknas en verklig politisk vilja att öppna upp
för arbetskraftsinvandring och understryker
samtidigt att sjuksköterskesituationen i
Sverige inte kan lösas på annat sätt.
”Vår marknad är global och vi
gör underhållning för en världsmarknad. De människor som gör
den här underhållningen måste
också spegla konsumenten.”
Alvida Vidstige Tiwari
19
ARBETSKRAFTSINVANDRING – HINDER OCH MÖJLIGHETER – ETT FÖRETAGARPERSPEKTIV
7.Slutsatser
Den största skillnaden med de nya reglerna för arbetskraftsinvandring från 2008
ligger i att arbetsgivaren själv får avgöra om denne ska rekrytera en medarbetare från
tredje land. Ett av de vanligaste argumenten mot de nya reglerna, främst från LO:s
håll, var att denna invandring skulle resultera i lönedumpning, något som LO:s egen
expert senare fått dementera.
I och med östutvidgningen av EU 2004 (2007) fanns farhågor om att nya EU-medborgare skulle komma till Sverige för att utnyttja svenska trygghetssystem och belasta
välfärden. Vad gäller den mediala debatten kring det nya regelverket från 2008 har
denna präglats av dåliga förhållanden för säsongsarbetande bärplockare trots att de
är säsongsarbetare och att liknande arbetsillstånd funnits under mycket lång tid och
egentligen inte har någon större koppling till de nya reglerna.
Med facit i hand kan konstateras att farhågorna som fanns innan EU-utvidgningen och
reformen 2008 inte har infriats. Istället har exempelvis EU-migranter som kommit
hit efter 2004 haft positiva effekter på svenskt ekonomi. Vilka effekter arbetskraftsinvandringen från tredje land har haft efter 2008 blir dock svårare att utläsa av två
anledningar; inte nog lång tid har förflutit och man har ännu inte utvecklat ett effektivt
system för att hantera ansökningar.
Av de företagare som tillfrågats för denna studie är alla positiva till det öppna systemet som finns idag och trots de problem som uppstår ser de ändå rekrytering från
utlandet som nödvändigt i deras verksamhet och att fördelarna överväger nackdelarna.
De betydande försvårande omständigheterna som lyfts fram är långa handläggningstider och bemötande från myndigheter och andra nyckelaktörer. Trots den slopade
arbetsmarknadsprövningen har facket fortfarande ett avgörande inflytande på vissa
områden, med möjlighet att försinka tillståndsprövningen. Här kan det bli problematiskt att endast facket har rätt att yttra sig och inte arbetsgivarorganisationer då det
förekommer att fackliga organisationer kräver minst genomsnittslön medan lagstiftningen förutsätter lön enligt kollektivavtal, vilket i det enskilda fallet kan vara både
över och under genomsnittslön.
Migrationsverket var inte berett på den stora ökningen av prövning av arbetstillstånd
och har fortfarande inte fått bukt med problemet med mycket långa handläggningstider. Migrationsverkets försök till lösning har bland annat varit ett skapa ett snabbspår för vad de väljer att kalla seriösa arbetsgivare. I realiteten blir det få företag som
når upp till de volymer som krävs för att bli certifierade och få tillgång till snabbspåret. De företag som har möjlighet kan istället betala för att få ett arbetstillstånd godkänt fortare.
Även om det finns en lagstadgad rätt att få sin legitimation från ett annat EU-land
validerad inom tre månader är det inte oproblematiskt att komma till Sverige och
arbeta som sjukvårdspersonal. Socialstyrelsens långa handläggningstider verkar sällan
bli kortare än den lagstadgade tiden på tre månader. Det enda som förefaller hjälpa
är att de långa handläggningstiderna uppmärksammats i media, vilket är beklagligt. Detta trots att alla berörda parter är överens om att det finns en kronisk brist på
sjuksköterskor inom vården.
20
ARBETSKRAFTSINVANDRING – HINDER OCH MÖJLIGHETER – ETT FÖRETAGARPERSPEKTIV
Det mest förvånande är att myndigheterna inte lyckas förkorta sina handläggningstider då det ligger i allas intresse att få till ett välfungerande system. Som det ser ut
idag leder de långa väntetiderna till att företag ofta måste vänta med att expandera
eller rekrytera, vilket indirekt leder till ett stort bortfall av skatteintäkter.
21
ARBETSKRAFTSINVANDRING – HINDER OCH MÖJLIGHETER – ETT FÖRETAGARPERSPEKTIV
8.Referenser
8.1
Tryckta källor
Tallberg, Jonas, EU:s politiska system, 5., rev. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2013
Bevelander, Pieter, Världens öppnaste land: arbetskraftsinvandring efter reformen
2008, 1. uppl., Fores, Stockholm, 2014
Bakardjieva Engelbrekt, Antonina, Oxelheim, Lars & Persson, Thomas
(red.),Arbetslöshet, migrationspolitik och nationalism: hot mot EU:s sammanhållning?,
Santérus, Stockholm, 2012
8.2
Digitala källor
”översikter och statistik från tidigare år”, migrationsverket.se
http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik/Oversikter-och-statistik-fran-tidigare-ar.html (2015-05-24)
“Rödgrön splittring i synen på arbetskraftsinvandring”, sverigesradio.se
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&artikel=5946387
(hämtat 2014-11-19)
“Vår politik”, sverigedemokratierna.se
https://sverigedemokraterna.se/var-politik/var-politik-a-till-o/ (hämtat 2014-11-18)
Johnny Skalin – SD:s talesperson för europafrågor i “Debatt Fi och SD: om fri rörlighet
i Europa”, sverigesradio.se
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=5847833
(hämtat 2014-11-19)
“LO: sätt stopp för lönedumpning”, bt.se
http://www.bt.se/debatt/valdebatt/lo-satt-stopp-for-lonedumpning%282086167%29.gm
(hämtat 2014-11-20)
“SD starkest i Skåne”, sydsvenskan.se
http://www.sydsvenskan.se/val2014/sd-starkast-i-skane/(hämtat 2014-11-19)
“Medierna och arbetskraftsinvandring”, timbro.se
http://timbro.se/pdf/tmi/TMI_rapport_arbetskraftsinvandring_140522.pdf
(hämtat 2014-11-19)
“Överenskommelsen om gemensam nordisk arbetsmarknad”, norden.org
http://www.norden.org/sv/om-samarbejdet-1/nordiska-avtal/nordiska-avtal/arbetsmarknad/oeverenskommelse-om-gemensam-nordisk-arbetsmarknad
(hämtat 2014-11-19)
22
ARBETSKRAFTSINVANDRING – HINDER OCH MÖJLIGHETER – ETT FÖRETAGARPERSPEKTIV
“Göran Persson orolig för social turism”, aftonbladet.se
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10413929.ab (hämtat 2014-11-19)
”Immigration to Sweden from new EU member states”, Sieps.se
http://www.sieps.se/sites/default/files/Inlaga%20Sieps_2013_5.pdf (hämtat 2014-11-20)
“Ingen helt fri rörlighet over gränserna”, sverigesradio.se
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=171027
(hämtat 2014-11-20)
“Frågan om övergångsregler avgörs i kammaren”, riksdagen.se
http://www.riksdagen.se/sv/Start/Press-startsida/pressmeddelanden1/2003041/Fraganom-overgangsregler-avgors-i-kammaren/ (hämtat 2014-11-20)
“Forskare: Sverige har tjänat på oreglerad invandring från Rumänien och Bulgarien”,
europaportalen.se
http://www.europaportalen.se/2014/01/forskare-sverige-har-tjanat-pa-oregleradinvandring-fran-rumanien-och-bulgarien (hämtat 2014-11-20)
“Utmaningar kring regelverket”, svensknaringsliv.se
http://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Rapporter_och_opinionsmaterial/
Rapporters/utmaningar-kring-regelverketpdf_575038.html/binary/Utmaningar%20
kring%20regelverket.pdf (hämtat 2014-11-20)
“Brutna löften till utländska bärplockare”, sverigesradio.se
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=78&artikel=3920916
(hämtat 2014-12-04)
“Bärplockare fick ingen lön”, sverigesradio.se
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=78&artikel=3951677
(hämtat 2014-12-04)
“Medierna och arbetskraftsinvandringen”, timbro.se
http://timbro.se/pdf/130326-TMI_arbetskraftsinvandring.pdf (hämtat 2014-11-20)
“Nu skärper vi reglerna kring arbetskraftsinvandring”, svd.se
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/nu-skarper-vi-reglerna-for-arbetskraftsinvandring_3510968.svd (hämtat 2014-11-20)
“Hårdare regler för arbetskraftsinvandring”, dagensarena.se
http://www.dagensarena.se/innehall/hardare-regler-for-arbetskraftsinvandring/
(hämtat 2014-12-08)
“Nya regler mot missbruk av arbetskraftsinvandring”, mp.se
http://www.mp.se/just-nu/nya-regler-mot-missbruk-av-arbetskraftsinvandring
(hämtat 2014-12-08)
“Jobben ökar inom de flesta yrkesområden”, arbetsförmedlingen.se
http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Statistik-prognoser/Prognoser/Prognoser/
Riket/2014-06-26-Jobben-okar-inom-de-flesta-yrkesomraden.html (hämtat 2014-12-08)
23
ARBETSKRAFTSINVANDRING – HINDER OCH MÖJLIGHETER – ETT FÖRETAGARPERSPEKTIV
“handläggarbrist skapar jobbpropp”, dn.se
http://www.dn.se/ekonomi/handlaggarbrist-skapar-jobbpropp/ (hämtat 2014-12-08)
“Väntetider för arbetstillstånd”, migrationsverket.se
http://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Arbeta-i-Sverige/Vantetider.html
(hämtat 2014-12-08)
“Ansökan om legitimation för dig som är utbildad i ett annat land”, socialstyrelsen.se
http://www.socialstyrelsen.se/ansokaomlegitimationochintyg/legitimation/utbildadiannatland (hämtat 2014-12-08)
“Sköterskor får vänta på legitimation”, svt.se
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/nordnytt/skoterskor-far-vanta-pa-legitimation
(hämtat 2014-12-09)
“Gör vägen till jobb enklare för utländska sjuksköterskor”, dn.se
http://www.dn.se/debatt/gor-vagen-till-jobb-enklare-for-utlandska-sjukskoterskor/
(hämtat 2014-12-09)
“Seriösa arbetsgivare får snabba besked om arbetstillstånd”, dn.se
http://www.dn.se/debatt/seriosa-arbetsgivare-far-snabba-besked-om-arbetstillstand/
(hämtat 2014-12-09)
“Bli en certifierad arbetsgivare”, migrationsverket.se
http://www.migrationsverket.se/Andra-aktorer/Arbetsgivare/Anstalla-fran-landerutanfor-EU/Bli-en-certifierad-arbetsgivare.html (hämtat 2014-12-09)
“EY är ett certifierat företag hos migrationsverket”, ey.se
http://www.ey.com/SE/sv/Services/Tax/Human-Capital/EY-ar-ett-certifierat-foretaghos-Migrationsverket (hämtat 2014-12-09)
“Hantera utmaningarna med en internationell arbetsstyrka”, pwc.se
http://www.pwc.se/sv/managing-people/international-assignments.jhtml
(hämtat 2014-12-09)
“LO vill begränsa arbetskraftsinvandringen”, sverigesradio.se
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5548418
(hämtat 2014-11-21)
“S förslag får näringslivet att rasa”, di.se
http://www.di.se/artiklar/2014/3/5/s-forslag-far-naringslivet-att-rasa/
(hämtat-2014-11-21)
24
www.svensktnaringsliv.se
APRIL 2015
Storgatan 19, 114 82 Stockholm
Telefon 08-553 430 00
Arbetskraftsinvandring – hinder och möjligheter
Arkitektkopia AB, Bromma, 2015
Ett företagarperspektiv
Studentrapport