Ladda ner gratis PDF

Transcription

ÅRSREDOVISNING
2014
Årsredovisning 2014
Boverket februari 2015
Titel: Årsredovisning 2014
Upplaga: 300 ex
Tryck: ISBN 978-91-7563-213-1
PDF: ISBN 978-91-7563-214-8
Dnr: 4351/2014
Foto omslag: Peter Kroon
Publikationen kan beställas från:
Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona
Telefon: 0455-35 30 50
Fax: 0455-819 27
E-post: [email protected]
Webbplats: www.boverket.se
Publikationen finns att ladda ner som pdf på www.boverket.se
Publikationen kan på begäran beställas i alternativt format som Daisy,
inläst på kassett med mera.
Boverket 2015
ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET
3
Innehåll
GD.Gd har ordet
Förord ......................................................................................................... 5
1.0 Resultatredovisning
Introduktion och läsanvisningar................................................................... 7
1.1 Hållbara städer.............................................................................................. 9
1.2 Fungerande bostadsmarknad.................................................................. 27
1.3 Hållbar energianvändning......................................................................... 49
1.4 Effektiv statsförvaltning........................................................................... 57
1.5 Organisationsstyrning............................................................................... 67
2.0 Finansiell redovisning
2.1 Resultaträkning.......................................................................................... 76
2.2 Balansräkning...............................................................................................77
2.3 Anslagsredovisning.................................................................................... 78
2.4 Tilläggsupplysningar och noter................................................................ 81
2.5 Sammanställning över väsentliga uppgifter.......................................... 89
Boverket arbetar för ett hållbart samhälle
där alla känner sig välkomna och delaktiga.
Arbetet innebär bland annat frågor om hur
en god livsmiljö skapas. Det handlar om hur
människor bor, lever och rör sig i den offentliga miljön. En bild som är föränderlig under
olika skeden i livet.
3.0 Uppdrag och publikationer
3.1 Bilaga 1. Regeringsuppdrag ......................................................................91
3.2 Bilaga 1. Tidigare regeringsuppdrag ...................................................... 92
3.3 Bilaga 2. Utgivna publikationer 2014 .................................................... 95
4.0 Intern styrning och kontroll
Intern styrning och kontroll ..................................................................... 98
5.0 Generaldirektörens ställningstagande
Generaldirektörens ställningstagande ................................................. 100
4
GD HAR ORDET
GD har ordet.
Foto: Johnér
GD.
GD HAR ORDET
Gemensam plattform
för samarbete
Som Sveriges nationella myndighet för samhällsplanering, byggande och boende
har Boverket ett uppdrag med stor bredd. Det ställer krav på vårt sätt att arbeta såväl inom myndigheten som i vårt samarbete utåt.
År 2014 startade regeringsuppdraget att bygga och förvalta
en plattform för hållbar stadsutveckling, där Boverket har
samordningsansvaret. Tillsammans med Naturvårdsverket,
Statens energimyndighet, Tillväxtverket och Trafikverket
utvecklar vi kunskapssamarbeten och stärker kopplingarna mellan politik och praktisk handling, inom och mellan
sektorer, mellan nationell, regional och lokal nivå.
Hållbara samhällen kräver insikt i hur våra fysiska och
sociala förutsättningar hänger ihop. Att arbeta för en fungerande bostadsmarknad innebär frågor om hur en god
livsmiljö skapas, att sätta bostaden i sitt sammanhang och
studera hur människor lever och rör sig i den offentliga
miljön. Infrastruktur, funktioner och mötesplatser måste
knytas samman när städer och regioner utvecklas. Energieffektivisering och klimatanpassning gäller såväl byggande,
boende som förvaltning av befintlig bebyggelse, och vi
måste se byggnader utifrån ett livscykelperspektiv.
Människors olika skeden i livet ställer olika krav och
bilden förändras med demografin. Ett stabilt samhälle förutsätter att alla känner sig välkomna och delaktiga i vår
livsmiljö, oavsett exempelvis ålder, kön, ursprung eller
funktionsnedsättning. Till arbetet 2014 hörde bland annat
fördelningen av stöd för utveckling av jämställda offentliga miljöer. Plan- och bygglagens bestämmelser om
hinder mot tillgänglighet preciseras i Boverkets föreskrifter och vi arbetar med guider för inventering av tillgänglighet. Andra stöd och kunskapsaktiviteter har riktats
till utveckling av boendeformer med fokus på äldres
behov. Enligt Boverkets indikatorer ökade bostadsbyggandet under 2014. Det är en trend som måste fortsätta
och utnyttjandet av det befintliga beståndet måste öka.
Bristen på överkomliga bostäder är särskilt allvarlig i storstadsregionerna. Bland annat har behovet av bostäder för
unga medfört ändringar i våra byggregler, som trädde i
kraft under 2014. Boverket fördelar ett bidrag för innovativt byggande av bostäder för unga och studenter, vilket
genererar en kunskapsbas av goda exempel och idéer.
Vårt löpande PBL-arbete liksom marknadskontrollen
av byggprodukter är andra exempel på hur vi verkar för
effektivitet och hållbarhet i planering och byggande.
Behov av kunskap och samverkan möter vi också upp
genom PBL kompetens och PBL kunskapsbanken. Här
gäller dialog och servicetänkande som i allt vårt arbete.
Vi fortsätter utveckla våra verktyg för e-förvaltning, liksom
Boverkets svarstjänst och vår närvaro i sociala medier.
Boverkets utveckling som myndighet i medborgarnas
tjänst präglar även vårt värdegrundsarbete som fortsätter
under 2015.
Janna Valik
generaldirektör
5
6
1 RESULTATREDOVISNING
Nationell överblick.
Foto: Scandinav
1.0
1 RESULTATREDOVISNING
7
Resultatredovisning
Introduktion och läsanvisningar
Boverkets årsredovisning avslutar uppföljningen av årets verksamhet och utgör
grunden för en samlad uppföljning och analys av
året som gått. Årsredovisningen är i huvudsak ett
instrument för myndighetens återrapportering till
regeringen.
Inom varje målområde har myndigheten beslutat om ett
antal strategiska mål som anger vilka effekter i samhället
vi vill att Boverkets verksamhet uppnår på tre års sikt. De
strategiska målen redovisas under respektive målområde i
resultatredovisningen tillsammans med en redovisning av
måluppföljningen.
Myndigheten ska, enligt förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till
vad regeringen, i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. Resultatredovisningen
ska främst avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Boverket
är, enligt förordning (2012:546) med instruktion för
Boverket, förvaltningsmyndighet för frågor om
Boverkets målområde tangerar varandra i vissa delar,
vilket gör att en del av Boverkets aktiviteter kan påverka
flera målområden. Med anledning av detta har Boverket
under 2014 flyttat tre aktiviteter1 och dess historiska
värden. Två av dessa aktiviteter är flyttade från målområde Effektiv statsförvaltning och en från Hållbara
städer. Mottagande målområde är Fungerande bostadsmarknad och Hållbara städer. En stor del av Boverkets
prestationer är av typen rapporter, föreskrifter, vägledning
och kunskapsspridning. De olika prestationernas omfattning varierar betydligt, och det är därför sällan meningsfullt att redovisa kostnaden för varje enskild prestation. I
resultatredovisningen redovisas därför vanligtvis resursanvändningen per prestationstyp medan prestationstypernas volymer redovisas i beskrivande text för ett urval av
de viktigaste prestationerna. Boverkets prestationstyper är
Kunskapsunderlag, Handbok/vägledning, Föreskrifter
och allmänna råd, Tillsyn, Bidragshantering, Garantihantering, Svar på remiss och Svar på förfrågning.
• byggd miljö
• hushållning med mark- och vattenområden
• fysisk planering
• byggande och förvaltning av bebyggelse
• boende
• bostadsfinansiering.
Boverket ansvarar också för den centrala administrationen
av statliga stöd och bidrag inom sitt verksamhetsområde.
BOVERKETS MÅLSTRUKTUR
Under 2013 införde Boverket en ny målstruktur för att
bättre kunna omsätta de mål som regeringen angett för
verksamheten. Boverkets fyra målområden är Hållbara
städer, Fungerande bostadsmarknad, Hållbar energianvändning och Effektiv statsförvaltning. Resultatredovisningens indelning följer dessa målområden med ett til�lägg, avsnittet Organisationsstyrning.
1
Återrapporteringskrav enligt Boverkets regleringsbrev för
2014 och övriga prestationer redovisas fördelade på respektive målområde. Vidare redovisas den totala resursanvändningen för varje målområde. Prestationstyperna Svar
på förfrågning och Svar på remiss förekommer under
flera målområden men redovisas samlat under målområdet Effektiv statsförvaltning.
I avsnittet Organisationsstyrning finns en redovisning av
vissa återrapporteringskrav och av resursanvändning för
prestationstyper totalt för Boverket (se avsnitt 1.6.3).
Allmänna byggfrågor, Tillsynsvägledning PBL samt Övergripande nordiskt och internationellt arbete.
8
1.1 HÅLLBARA STÄDER
Du är din stad.
Foto: Johnér
1.1
MÅLOMRÅDE
Hållbara
städer
Under området Hållbara städer redovisas Boverkets arbete med att nå de mål som gäller för
målområdet. Verksamheterna inom området handlar huvudsakligen om uppföljning och utveckling, vägledning, stöd och
bidrag samt medborgar- och myndighetsservice. Prestationstyper som redovisas är därför Kunskapsunderlag, Handbok/
vägledning och Bidragshantering. Prestationstyperna Svar
på förfrågning och Svar på remiss redovisas samlat för alla
målområden under målområdet Effektiv statsförvaltning.
Prestationstypstabellerna kommenteras utifrån årets verksamhet. Under varje prestationstyp redovisas de viktigaste
prestationerna under 2014 och deras resultat i beskrivande
text. Avsnittet inleds med en redovisning och analys av resursanvändningen under 2014 inom hela målområdet och en måluppföljning.
9
10
1.1.1 Resursanvändning
Tabell 1 Resursanvändning inom målområde Hållbara städer
2014
åak
Intäkter av anslag
Mnkr
2013
åak
mnkr
2012
åak
mnkr
63,9
53,5
66,5
1,5
2,5
0,8
Kostnader
-65,4
-56,0
-67,3
-Förvaltningskostnader
-62,8
-53,8
-65,0
Övriga intäkter
-Transfereringar
Årsarbetskrafter
-2,5
53,0
-2,2
49,0
-2,3
63,5
Boverket flyttade under 2014 tre aktiviteter och dess historiska
värden. Flytten påverkar prestationstyperna Kunskapsunderlag
och Tillsyn. En av aktiviteter är flyttade från målområde Hållbara städer och två från Effektiv statsförvaltning. Mottagande
målområde är Hållbara städer och Fungerande bostadsmarknad. Källa: Agresso.
Resursanvändningen i andel årsarbetskrafter för målområdet Hållbara städer utgjorde 24 procent av Boverkets
totala resursanvändning under 2014, se figur 7 under avsnitt 1.5.3. Av tabellen framgår att den ökade med en procentenhet jämfört med 2013, vilket motsvarar fyra årsarbetskrafter.
I avsnitt 1.5.2 och 1.5.3 finns en samlad redovisning av
resursanvändningen för delområden och prestationstyper
totalt för Boverket.
Boverket har, som nämndes i introduktionen, under 2014
gjort bedömningen att några aktiviteter har större effekt
på ett annat målområde än vad de initialt bedömdes ha
och vi har därför flyttat tre aktiviteter inklusive deras historiska värden. Målområde Hållbara städer har fått en
aktivitet tillförd under prestationstypen Kunskapsunderlag och en aktivitet som tidigare redovisats inom målområdet inom prestationstyp Tillsyn redovisas nu under
Fungerande bostadsmarknad.
Resursanvändningen inom målområdet har minskat för
prestationstypen Handbok/vägledning och ökat för
Bidragshantering och Kunskapsunderlag. Prestationstyperna Handbok/vägledning och Kunskapsunderlag
samspelar med varandra. Under perioder kännetecknas
arbetet av att nya kunskapsunderlag produceras som sedan
leder till att handböcker och vägledningar framställs eller
uppdateras. Likaså kan arbetet med vägledningar öka
behovet av nya kunskapsunderlag. Prestationstypen Bidragshantering har ökat under 2014 framför allt beroende på
det nya stödet utvecklingsprojekt till jämställdhet i offentliga miljöer.
2012
0,8
2013
2014
0,7
0,6
0,5
0,4
0,3
0,2
0,1
0
Bidragshantering
Handbok/vägledning
Kunskapsunderlag
Figur 1 Prestationstypernas andel årsarbetskrafter per år
inom målområde Hållbara städer.
11
1.1.2 Måluppföljning
De strategiska målen för målområdet Hållbara städer är
•
ökad samordning och ett nationellt helhetsperspektiv i samhällsbyggandet
• ökad attraktivitet i miljonprogramsområden – för
kvinnor och män, flickor och pojkar på lika villkor.
1.1.2.1 ÖKAD SAMORDNING OCH ETT NATIONELLT
PERSPEKTIV I SAMHÄLLSBYGGANDET
Boverkets främsta möjlighet att bidra till måluppfyllelse
är att analysera förutsättningar för hållbart samhällsbyggande och att sprida kunskap inom området till berörda
aktörer.
Boverket har under 2014 samordnat arbetet med en nationell plattform för frågor om hållbar stadsutveckling. Målet
för arbetet är att öka den tvärsektoriella samverkan för att
möta städernas, tätorternas och stadsregionernas olika förutsättningar och behov i syfte att driva på deras hållbara
utveckling. Plattformen syftar till att samordna frågor,
sprida erfarenheter, till exempel från Delegationen för
hållbara städer, och erbjuda mötesplatser för olika intressenter. Plattformen är basen i det långsiktiga arbetet kring
frågor om hållbar stadsutveckling.
Åtgärderna som redovisas under målområdet Hållbara
städer rör bland annat tillämpningen av planoch bygglagen (2010:900), tillsynsvägledning och till exempel
riksintressen enligt miljöbalken, miljö- och funktionshinderfrågor och regional tillväxt.
Åtgärderna rör såväl processer för hållbar stadsutveckling,
till exempel genom ökat medborgardeltagande som frågor
om tillgänglighet. Bland frågor som rör tillgänglighet kan
arbetet med barn och ungas utemiljö särskilt nämnas samt
utvecklingsprojekt som bidrar till jämställda offentliga
miljöer. Som ett led i miljöarbetet har Boverket lämnat
förslag till en strategi för att nå miljökvalitetsmålet God
bebyggd miljö.
Boverket inledde under 2014 arbetet med den särskilda
satsningen PBL kompetens – stöd till nationella utvecklingsprojekt. Inom satsningen har aktiviteter genomförts
och stöd fördelats till nationella utvecklingsprojekt om
tillämpning av planoch bygglagen.
Ett fortsatt viktigt samarbete inom Norden och Europa för
kunskapsutbyte rörande en hållbar stadsutveckling sker
genom tidigare etablerade forum och projekt kring planeringsfrågor, bostadsförsörjning och miljö.
Samarbete med berörda myndigheter kring gestaltningsfrågor har fortsatt för att stärka helhetssynen i planeringen
av offentliga miljöer med ett antal gemensamma aktiviteter under 2014.
1.1.2.2 ÖKAD ATTRAKTIVITET
I MILJONPROGRAMSOMRÅDENA
Även när det gäller måluppfyllelsen om ökad attraktivitet
i miljonprogramsområdena arbetar Boverket med att analysera förutsättningar och att sprida kunskap till berörda
aktörer.
Bland åtgärder som rör miljonprogramsområdena kan
nämnas arbetet med urbant utvecklingsarbete för minskat
utanförskap2 där bidrag fördelats till särskilt utpekade
stadsdelar i ett antal kommuner, följeforskning och aktiviteter för erfarenhetsåterföring om städernas arbete med
stadsbyggnad i relation till urban segregation.
2
Regeringens satsning för kunskapsbaserade och tvärsektoriellt samordnade insatser för bättre utveckling i stadsdelar med ett utbrett
utanförskap. http://www.regeringen.se/sb/d/10666/a/105656. Hämtad 150204.
Prestationstyp Kunskapsunderlag
2013
2012
Kostnader i mnkr
-48,4
-33,6
-36,4
Årsarbetskrafter
39,2
29,2
35,5
och Tillsyn. En av aktiviteter är flyttade från målområde Hållbara
städer och två från Effektiv statsförvaltning. Mottagande målområde är Hållbara städer och Fungerande bostadsmarknad.
Källa: Agresso
områden m.m. liksom vilka sektorer de ansvarar för.
Boverkets uppdrag är att samordna riksintressemyndigheternas arbete med underlag för tillämpning av riksintressen. Boverket har också ansvar för uppsikten över
hushållningen av de mark- och vattenområden som omfattas av bestämmelserna i 4 kap. miljöbalken.
Sa
Samordning
Boverket
m
I följande avsnitt redovisas ett urval av de viktigaste prestationerna inom prestationstypen för målområdet.
1.1.3.1 PLAN- OCH BYGGLAGEN OCH MILJÖBALKEN
1.1.3.1.1 Riksintresse enligt miljöbalken
Riksintressen är ett sätt för staten att påverka och bevaka
intressen av särskild nationell betydelse inom samhällsplaneringen. Det finns 12 centrala myndigheter som
ansvarar för riksintressen enligt 3 kap. miljöbalken,
se figur 2. Myndigheterna finns angivna i Förordning
(1998:896) om hushållning med mark- och vatten3
ing
a
Tr
rsmak
ten
Miljöbalken
3 kapitlet
Riksa
Na
tu
rv
år
ds
ve
rk
hällsför sam SB)
heten
Myndig beredskap (M
ch
o
skydd
en
els
tyr
les
e
hT
oc
stPo
Riksintresseanspråk
et
rk
ve
fik
et
igheten
smynd
kerhet
Strålsä
Havso
vatte ch
nmyn
dighe
St
ten
at
en
se
ne
rg
im
yn
dig
he
t
et
rk
ve
xt
lvä
logiska
es geo
GU)
Sverig
kning (S
undersö
resursanvändning för Boverket.
Försv
a
et
Til
Av den totala resursanvändningen av årsarbetskrafter inom
målområde Hållbara städer svarar prestationstypen Kunskapsunderlag för 74 procent, se figur 1. Det är en ökning
i förhållande till 2013 med nästan 15 procentenheter. I
reella tal innebär det en ökning med 10 årsarbetskrafter.
Samtidigt har resursanvändningen för samma prestationstyp inom målområde Fungerande bostadsmarknad
minskat med 13 procentenheter. För Boverket totalt har
resursåtgången i andel årsarbetskrafter för prestationstypen
Kunskapsunderlag minskat med två procentenheter, från
52 till 50 procent. Prestationstyperna Kunskapsunderlag
och Handbok/vägledning samspelar med varandra. Under
2014 har resursåtgången inom prestationstypen Kunskapsunderlag ökat medan Handbok/vägledning minskat inom målområde Hållbara städer. De nya uppdrag som
Boverket har fått inför och under 2014 har till stora delar
handlat om prestationstypen Kunskapsunderlag, exempel
på det är uppdraget att ta fram ett förslag till en strategi för
att nå miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.
et
2014
betet
Tabell 2 Prestationstyp Kunskapsunderlag
arieäm
1.1.3
ntikv
12
Figur 2 Myndigheter med ansvar för riksintressen enligt 3 kap.
miljöbalken
Tillsättandet av Riksintresseutredningen3 präglade
Boverkets arbete under 2014. Utredningen ska utvärdera
och se över hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap.
miljöbalken. Boverket har gett underlag och inspel till
utredningen och i övrigt försökt stödja dess arbete bland
annat genom att anpassa utformningen av de två nationella arbetsmötena med riksintressemyndigheterna som
hållits under 2014. Samtidigt har samordningen av de
nationella myndigheterna fortsatt. Samspelet med länsstyrelserna har utvecklats så att länsstyrelsens nationella
beredningsgrupp för riksintressen har bjudits in till de
nationella mötena.
Under 2014 arbetade Boverket särskilt med riksintressebestämmelser som rör vattenförsörjning, friluftsliv, ämnen
och mineral, kulturmiljön och rennäringsfrågor. Detta i
form av dialoger och remisser med ansvariga myndigheter.
Boverket har även följt förberedelserna för och beslut om
en nationell havsplanering. Hushållningsbestämmelserna
måste kunna passa in i både planoch bygglagens bestämmelser och de kommande havsplanerna.
Hushållning med mark och vatten - områden av riksintresse dir. 2013:126.
1.1.3.1.2 Bullerfrågor
Sedan några år bedrivs en nationell samordning av omgivningsbuller. Boverket deltar i samverkan med Naturvårdsverket, Trafikverket, Transportstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och länsstyrelserna. Syftet med samverkan är att
utveckla samsyn och en gemensam kunskapsbas i bullerfrågor, att utbyta erfarenheter och identifiera behov av
ökade kunskaper samt att kommunicera resultaten av
samordningen. Arbetet bedrivs i flera arbetsgrupper inom
olika områden och avrapporteras löpande till en styrgrupp
med representanter för ovan nämnda myndigheter. Industri- och verksamhetsbuller har varit en av flera omdiskuterade frågor på grund av de många oklarheter som funnits
kring tillämpningen. För industribuller i planeringen har
vägledande underlag helt saknats. Boverket och Naturvårdsverket har under 2014 haft parallella uppdrag att
utarbeta vägledningar inom sina respektive områden. I
uppdragen har ingått att samordna vägledningarna med
varandra. I april lämnades utkast till två vägledningar om
industrioch annat verksamhetsbuller (dnr 542/2013).
Syftet med vägledningarna är att underlätta en enhetlig
och rättssäker tillämpning vid planering av nya bostäder
enligt planoch bygglagen och tillsyn enligt miljöbalken.
Boverket och Naturvårdsverket redovisade uppdragen
gemensamt till regeringen i ett samlat dokument. Redovisningen innehåller utöver en gemensam del, dels
Boverkets del för lokaliseringsprövning enligt planoch
bygglagen, dels Naturvårdsverkets del avseende tillsyn
och prövning enligt miljöbalken.
1.1.3.2 HÅLLBAR STADSUTVECKLING
1.1.3.2.1 Plattform för hållbar stadsutveckling
Regeringen gav i februari 2014 uppdrag åt Boverket,
Naturvårdsverket, Statens energimyndighet, Tillväxtverket och Trafikverket att upprätta och förvalta en plattform för hållbar stadsutveckling (dnr 939/2014). Uppdraget genomförs på lika villkor med Boverket som
samordnare. Syftet är att bidra till tvärsektoriell samverkan, samordning, kunskapsutveckling, kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte. Plattformen ska även
stödja de regionala strukturfondsprogrammens arbete med
hållbar stadsutveckling. Plattformen ska verka tillsvidare.
Myndigheterna har 2014 gemensamt arbetat fram former
för organisation och rapportering. Följande aktiviteter har
genomförts: målgruppsanalys, extern kommunikation,
arbete med en webbplats samt med processtöd för regionala
strukturfondsprogram. Fyra fokusområden som beskriver
4
ISBN 978-91-87351-39-6
13
hinder för en mer hållbar stadsutveckling har tagits fram:
Människan i centrum, Kunskapsutveckling, Samverkan
och Ekonomiska förutsättningar.
I december genomfördes ett konvent inriktat på dialog
kring dessa fyra fokusområden. 160 personer deltog på
konventet som var öppet för alla även om uppdragets
samrådsmyndigheter fick en särskild inbjudan. Slutsatser
och medskick från konventet är ett viktigt underlag för
arbetet under 2015.
I december ingick Boverket ett avtal med Statens centrum
för arkitektur och design om en gemensam webblösning
för plattformen och den befintliga webbplatsen Hållbar
Stad. Uppdragsmyndigheterna och Statens centrum för
arkitektur och design har lika stort ansvar för samarbetets
utformning och utveckling. Myndigheterna har tagit fram
en arbetshypotes där projektet Plattform för hållbar
stadsutveckling utvecklas till en mötesplattform med
stöd av webbplatsen Hållbar stad.
1.1.3.2.2 Främjande av hållbar stadsutveckling
Boverket samarbetar sedan 2009 med Riksantikvarieämbetet, Formas och Arkitektur- och designcentrum kring
hållbar stadsutveckling. Syftet är att medverka till en ökad
samverkan inom politikområden med ansvar för stadsplanering, boendefrågor, arkitektur och kulturmiljö. Sociala
och kulturella perspektiv har särskilt lyfts fram. Inriktningen på samverkan baseras på ställningstagande i rapporten Främjande av hållbar stadsutveckling (Rapport
2013:10). Aktiviteter inom områdena urban utveckling
och social inkludering, fysisk planering och stadsbyggnad, arkitektur, internationellt arbete och forskning prioriteras. Under 2014 har Statens konstråd knutits till samverkansprojektet.
Myndigheterna ser ett mervärde av fortsatt samverkan,
gärna tillsammans med andra aktörer. Samverkan är ett
steg i att minska sektoriseringen samtidigt som olika perspektiv ges möjlighet att samspela och nya och större
kontaktytor etableras. Sedan samverkan påbörjades har
stadsutvecklingens kulturella och sociala perspektiv uppmärksammats i allt högre grad, en samhällsutveckling
som myndigheterna anser att samverkan bidragit till.
Tre forskningsinriktade insatser har genomförts 2014 via
samarbetet. I antologin Det förflutna i framtidens stad4
belyser en grupp forskare relationen mellan kulturarv,
14
konsumtion och hållbar stadsutveckling. Seminariet
Samordnad stadsutveckling ‒ en förutsättning för
hållbarhet5 syftade dels till att presentera de sex projekt
som blev resultatet av en Formasutlysning med samma
namn, dels till att få en fördjupad diskussion och dra lärdomar av projekterfarenheterna. Ytterligare en seminariedag illustrerade med positiva exempel från forskning
och praktisk hållbar utveckling i avfolkningsbygd.
1.1.3.2.3 Uppföljning av projekt under
Delegationen för hållbara städer
Delegationen för hållbara städer beslutade om ekonomiskt
stöd till utveckling av hållbara städer under åren 2008–2012.
Boverket har övertagit delegationens roll att följa, dokumentera och stödja projekten i genomförandet, erbjuda projekten möjlighet till kunskaps- och erfarenhetsutbyte och
sprida erfarenheter från dem samt att utvärdera stödet.
Under 2014 har Boverket ordnat två möten med de nio
investeringsprojekten om uppföljning, erfarenhetsspridning
och andra gemensamma frågor inför projektens slutrapportering i december 2014. I mars ordnades en projektträff för
samtliga stödprojekt om samarbeten i hållbarhetsprojekt.
I maj anordnades framtidskonferensen Framåt! Uppåt!
Hitåt! – Hur går vi vidare med hållbara städer? som
lockade cirka 200 deltagare.
Erfarenheter från projekten har även spridits vid andra
seminarier och konferenser under 2014, främst Stockholms stads och Sweden Green Building Councils konferens Building Sustainability SGBC14 i november.
Boverket var medarrangör och flera av stödprojekten
medverkade för att dela med sig av erfarenheter och
resultat, både i seminarieform och i monterutställningar.
Samtidigt lanserades en ny projektdatabas på Boverkets
webbplats6, där alla de 98 beviljade stödprojekten presenteras på ett sökbart sätt, samt skriften Urbana guldkorn7
som redovisar resultat och erfarenheter från de nio stora
investeringsprojekten.
Under 2014 har Boverket även låtit genomföra en extern utvärdering av stödet, enligt uppdrag i Boverkets regleringsbrev för 2013. Uppdraget avrapporterades 30 juni i Utvärdering av stödet till hållbara städer (Rapport 2014:26).
1.1.3.2.4 Urbant utvecklingsarbete
Boverket har 2014 samordnat det urbana utvecklingsarbetet genom att koppla forskning närmare de nio
kommuner och 15 stadsdelar som ingår i regeringens urbana utvecklingsarbete.
I februari och november arrangerade Boverket, tillsammans med berörda myndigheter som ingår i det urbana
utvecklingsarbetet nationella möten. På mötena presenterades myndigheternas erfarenheter, goda exempel och
aktuell forskning.
Uppdraget att koppla forskning närmare berörda kommuner ledde till att två forskarinsatser startade under
2014. Dels kring frågan om de urbana utvecklingsområdenas rykte och stigmatiseringsprocesser, hur de fungerar
och hur man kan arbeta strategiskt för att minska trycket
på platserna, med fokus på delaktighet och social hållbarhet. Dels för att fördjupa och sprida kunskap om hur
urban segregation och social hållbarhet relaterar till den
byggda miljön och till stadsbyggnad. Båda insatserna
kommer att rapporteras under 2015.
1.1.3.2.5 Flyttmönster i samband med renoveringar
Boverket fick 2013 i uppdrag att undersöka flyttmönster i
samband med omfattande renoveringar. Uppdraget syftar
till att beskriva i vilken omfattning människor flyttar i
samband med omfattande renoveringar i hyresfastigheter
med särskilt fokus på ekonomiskt utsatta och barn. Resultatet redovisades till regeringen i december 2014 genom
rapporten Flyttmönster till följd av omfattande renoveringar (Rapport 2014:34).
Resultaten i rapporten visar att det finns en ökad flyttning
i samband med omfattande renoveringar. Sannolikheten
att flytta i samband med omfattande renoveringar har ett
negativt samband med inkomst, det vill säga de med lägre
inkomst har högre sannolikhet att flytta. Detta innebär att
ekonomiskt utsatta individer har en högre sannolikhet att
flytta. Sannolikheten att flytta är lägre i storstäderna, vilket
kan bero på situationen på bostadsmarknaden, där ett
lägre utbud kan dämpa flyttningarna. Sannolikheten att
flytta är även lägre för boende i allmännyttan jämfört med
i privatägda fastigheter. De som flyttar från en renoverad
fastighet visar även en högre sannolikhet att flytta igen.
Ett tydligt mönster är att renoveringarna leder till höjda
bostadsbidrag och ekonomiskt bistånd för dem som bor
kvar. Men även de som flyttar från renoverade fastigheter
får högre bostadsbidrag. Flyttningarna från renoverade
fastigheter tenderar gå mot områden med lägre genomsnittsinkomster och lägre skolresultat, vilket skulle kunna
http://www.formas.se/Forskning/Kommunikation1/Formas-seminarium/Samordnad-stadsutveckling/, Hämtad 150128.
http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/stadsutveckling/delegationen-for-hallbara-stader/hitta-projekt/ Hämtad 150128
7
ISBN tryck: 978-91-7563-167-7
5
6
indikera att flyttningarna bidrar till en ökande segregation.
1.1.3.2.6 Internationellt arbete
Europeiska unionens strategi för Östersjöregionen
Inom EU finns ett antal övergripande strategier för ett
hållbart samhälle varav Östersjöstrategin8 är en. Strategin innehåller ett antal mål och åtgärdsförslag för att
förbättra förhållanden i området runt Östersjön. De fyra
målområdena är:
• en miljömässigt hållbar region
• en ekonomiskt blomstrande region
• en tillgänglig och attraktiv region
• en trygg och säker region.
Boverkets samarbete med Östersjöländernas råds miljösekretariat, CBSS-Baltic21, blir allt viktigare. Boverket
deltar redan i projektet Energy and Resource Efficiency
in the Baltic Sea Region, EFFECT9, som leds av CBSSBaltic21 och som syftar till ökad energi- och resurseffektivitet i makroregionens städer. Under 2014 deltog Boverket
i projektmöte i Jurmala, Lettland och Köpenhamn, Danmark.
Boverket utvecklade under 2014 kontakterna med Kaliningrad, Ryssland, som står i begrepp att besluta om strategisk
stadsutveckling. Som förberedelse har en internationell
arkitekttävling kring utveckling av den centrala staden genomförts. Boverket har deltagit i juryarbetet och därigenom
fått inblick i hur den ryska enklaven ser på framtiden.
World Urban Forum
Boverket hade 2014 regeringens uppdrag att förbereda
och genomföra Sveriges samlade deltagande i World
Urban Forum 7 i Medellín, Colombia, 5–11 april 2014.
Medellín hade valts som konferensort av FN:s boendeprogram eftersom staden gjort sig känd för sina innovativa
lösningar på stadens sociala och miljömässiga utmaningar.
Regeringsuppdraget utvecklades till en samverkansprocess
som resulterade i en svensk monter och mötesplats under
forumveckan samt konferensmedverkan av ett fyrtiotal
personer från Sverige. I tillägg till den internationellt inriktade konferensen genomförde deltagarna även aktiviteter inom ramen för det bilaterala samarbetet mellan
Colombia och Sverige.
Som huvudtema för den svenska montern valdes Innovation Systems for Growing Cities. Temat Innovation
8
9
http://www.regeringen.se/sb/d/12827/a/205810. Hämtad 150128.
http://cbss.idynamic.lv/Environment/effect. Hämtad 150128.
15
Systems for Growing Cities rymmer både tekniska och
sociala innovationer. I montern visades betydelsen av
människors livsmiljö i städernas utveckling och sambandet med landsbygden, där ansvarsfullt skogsbruk ger
trä som förnyelsebart byggmaterial till moderna flerbostadshus. Den svenska montern blev en av de mest välbesökta i hela utställningen med uppskattningsvis tre tusen
besökare. Utställningen fick positiva reaktioner på både
utformning och innehåll från många håll: UN-Habitat,
andra utställare, professionella besökare, studenter och
allmänhet.
1.1.3.2.7 Tillväxtskapande samhällsplanering
Boverket har regeringens uppdrag att tillsammans med
Tillväxtverket 2013–2015 genomföra ett program för att
stärka förutsättningarna till samspel mellan det lokala
fysiska planeringsarbetet och det lokala arbetet för näringslivsutveckling och hållbar tillväxt. Åtta kommunala och
mellankommunala pilotprojekt fortsatte under 2014 sitt
arbete med att utveckla nya metoder och verktyg kring
temat tillväxt och planering. Därutöver har sex regionala
pilotprojekt tillsatts. Pilotledarträffar och öppna seminarier
har arrangerats och under hösten har en regional seminarieserie påbörjats. Seminarierna syftar till att skapa en mötesplats för aktörer på kommunal och regional nivå med olika
ingångar och intressen av samhällsbyggnadsfrågor. Seminarierna fortsätter under våren 2015 och lärdomar och erfarenheter kommer därefter att spridas. I mars 2014 redovisade Boverket regeringsuppdraget Sambandet mellan
det regionala tillväxtarbetet och kommunernas översiktsplanering (Rapport 2014:15) där myndigheten i
samråd med Tillväxtverket och Tillväxtanalys ställt
samman, analyserat och lämnat förslag till insatser för att
stärka samordningen mellan det kommunala översiktsplanearbetet, infrastruktur- och transportplaneringen samt
det regionala tillväxtarbetet. Rapporten visar på svårigheten att få det svenska systemet för fysisk planläggning
och regionalt tillväxtarbete att fullt ut fungera tillsammans.
Som en del i Boverkets regeringsuppdrag Vision för
Sverige 2025 (dnr 2640/2011), som redovisades i december
2012, sammanställde myndigheten nationella mål, planer
och program av betydelse för fysisk samhällsplanering.
Sammanställningen resulterade i ett hundratal mål, varav
länsstyrelserna under 2013 fick i uppdrag att regionalisera
den delmängd som ligger under rubriken bebyggelse. Mot
bakgrund av detta gav regeringen Boverket i uppdrag att
sammanställa och analysera de uppgifter som myndig-
16
heten erhållit från länsstyrelserna. I rapporten Regionalisering av nationella mål, planer och program (Rapport
2014:10) belyser Boverket svårigheterna med de nationella målens användbarhet för den fysiska planeringen
och lyfter behovet av färre och tydligare mål och en bra
uppföljning. Olika aktörers ansvar och roller tas också
upp. Två verktyg lyfts särskilt fram: dels tematiska fördjupningar, dels behovet av en tydlig regional arena för
samhällsplanering.
Boverket har under 2014 engagerat sig i planeringen och
genomförandet av Reglabs10 , seminarieserie kring regional fysisk planering. Boverket deltar också i Trafikverkets projekt Den attraktiva regionen (dnr 3006/2013)
som syftar till att utveckla samspelet kring ett transportsystem som bidrar till regional utveckling, miljöeffektiv
rörlighet och social hållbarhet. Boverket medverkade
under 2014 även i Arbetsgruppen för grön tillväxt och
fysisk planering under Nordiska ministerrådet samt i
Arbetsgruppen för framtagandet av det nya ESPONprogrammet.
1.1.3.3MILJÖ
Det svenska miljömålssystemet består av ett generationsmål, tjugofyra etappmål och sexton miljökvalitetsmål.
Boverket har genom sin instruktion ett uttalat ansvar att
inom sitt verksamhetsområde samordna uppföljning, utvärdering och rapportering av miljökvalitetsmålet God
bebyggd miljö. Boverket ska även verka för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen, som riksdagen har
fastställt, nås. Boverket ska även bygga upp och sprida
kunskap om sektorns miljöpåverkan och utveckling.
Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet:
”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra
en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en
god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden
ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.”
1.1.3.3.1 Uppföljning
Boverket har lämnat underlag om God bebyggd miljö till
den årliga uppföljningen av miljökvalitetsmålen som presenteras i rapporten Miljömålen – Årlig uppföljning av
Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 201411 (Naturvårdsverket 2014 ). Rapporten visar som tidigare att fler
åtgärder behövs om målet ska kunna nås till 2020. Samtidigt pekar den på en positiv utveckling inom bland annat
energieffektivisering av bostäder.
Boverket deltar i Naturvårdsverkets uppdrag om fördjupad
utvärdering av miljökvalitetsmålen 2015 (dnr 921/2014).
Under 2014 har Boverket arbetat med att ta fram underlag
för målet God bebyggd miljö. Beslutat underlag ska redovisas till Naturvårdsverket i mars 2015.
Förutom att lämna underlag till den årliga, respektive den
fördjupade, uppföljningen deltar Boverket i Naturvårdsverket miljöarbetsgrupp, samverkansgrupp och styrgrupp.
Boverket deltar även i en arbetsgrupp kopplad till fokusområdet Hållbara städer12. I arbetsgruppen bidrar
Boverket med underlag och kommentarer till en målövergripande analys av styrmedel relevanta för den fysiska
samhällsplaneringen. Den fysiska samhällsplaneringen
har tidigare identifierats som en viktig aspekt i arbetet
med att nå miljökvalitetsmålen.
För uppföljning av miljökvalitetsmålet God bebyggd
miljö används den årliga miljömålsenkäten till kommunerna samt manualen för uppföljning och utvärdering av
miljökvalitetsmålet. Miljömålsenkäten görs i samverkan
mellan Boverket och länsstyrelsernas gemensamma miljömålsorgan, RUS (Regional utveckling och samverkan i
miljömålssystemet).
Boverket har under ett antal år utvecklat miljöindikatorer
för bygg- och fastighetssektorn för uppföljning av God
bebyggd miljö samt andra relevanta miljökvalitetsmål.
Under 2014 publicerade Boverket rapporten Miljöpåverkan från bygg- och fastighetssektorn 2014 (Rapport
2014:23) med nya data samt justeringar av metoden.
1.1.3.3.2 Strategi för God bebyggd miljö
Boverket fick i januari 2014 i uppdrag av regeringen att
ta fram ett förslag till en strategi för att nå miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Uppdraget genomfördes i
samråd med Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet,
Statens energimyndighet och Trafikverket. Uppdraget
slutrapporterades till Regeringskansliet och Miljödepartementet i december 2014 genom rapporten Förslag till
strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö
(Rapport 2014:32).
Den genomgående tanken med strategin är att utgå från
Reglab är ett forum för lärande om regional utveckling. http://www.reglab.se/. Hämtad 150128.
ISBN 978-91-620-6608-6.
12
Fokusområdet Hållbara städer är ett av de tre fokusområden som Naturvårdsverket har beslutat om för att avgränsa den
övergripande analysen av alla miljökvalitetsmål och generationsmålet i fördjupade utvärderingen 2015. I arbetsgruppen deltar
även andra miljömålsmyndigheter och aktörer bland annat från näringslivet.
10
11
människans behov av miljömässig, social och ekonomisk
hållbarhet. I uppdraget har fyra särskilt viktiga insatsområden identifierats och lyfts fram och inom dessa har sedan
etappmål och åtgärder föreslagits. Strategin innehåller förslag till fyra nya etappmål med tillhörande åtgärder som
ska bidra till en bättre måluppfyllelse för miljökvalitetsmålet. Rapporten behandlar miljökvalitetsmålets samtliga
tio preciseringar. De i strategin föreslagna åtgärderna förväntas leda till en bättre måluppfyllelse av såväl miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö som generationsmålet.
Figur 3: Insatsområde för strategi för miljökvalitetsmålet
God bebyggd miljö.
1.1.3.3.3 Målmanual för God bebyggd miljö
Som stöd för myndigheternas arbete med nationell och regional årlig uppföljning samt fördjupade utvärderingar av
miljökvalitetsmål finns så kallade målmanualer. Dessa definierar vad som ska följas upp för respektive miljökvalitetsmål genom att fastställa mått för miljötillstånd och för miljöarbetet. Målmanualerna beskriver till exempel hur data
från miljöövervakningen ska användas, och vilka centrala
styrmedel och åtgärder som löpande följs upp och hur.
Boverket har under våren 2014 tagit fram en Målmanual
för uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålet
God bebyggd miljö (dnr 1266/2014). Målmanualen
anger inriktning för uppföljning av miljökvalitetsmålet
samt innehåller ett urval av befintliga relevanta data för
detta syfte. Syftet med manualen är att få till stånd en
konsekvent, transparent och robust miljömålsuppföljning.
Miljömålsenkäten är en viktig datakälla till målmanualen
tillsammans med underlag från bland annat Statistiska
centralbyrån, Statens energimyndighet och Trafikanalys.
1.1.3.3.4 Miljömålsenkäten
Miljömålsenkäten skickas ut årligen till Sveriges alla
kommuner sedan 2006. Den har tagits fram i samarbete
mellan Boverket och länsstyrelsernas gemensamma miljömålsorgan (RUS). Den används till uppföljning av flera
miljökvalitetsmål, dock främst God bebyggd miljö, och
från och med 2015 även friluftslivsmålen.
Resultaten från enkäten redovisas på Boverkets webbplats
som öppna data samt i form av kartor13. Resultaten används
även för uppdatering av indikatorer på Naturvårdsverkets
miljömålsportal.
76 procent av kommunerna svarade på miljömålsenkäten
2014, vilket är en minskning jämfört med året innan. Sämre
svarsfrekvens kan delvis bero på att ett nytt verktyg användes för enkäten. Med anledning av detta vidareutvecklas
enkäten under vintern 2014/2015 inför nästa utskick.
Boverket tog under 2014 fram en studie av miljömålsenkäten från 2006 till 2013, God bebyggd miljö i kommunerna – en studie av miljömålsenkäten 2006–2013
(Rapport 2014:25). Studien visar att energi och transporter
har blivit mer aktuella frågor för kommunerna. Detta kan
bland annat bero på ökat fokus på klimatförändringar och
på att kommuner och landsting har haft möjlighet att söka
statligt stöd för energieffektivisering.
1.1.3.3.5 Indikatorer för God bebyggd miljö
På Miljömålsportalen presenteras 23 indikatorer14 för
miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö som ska visa
om miljöarbetet går i rätt riktning och i rätt takt. Data
från miljömålsenkäten används vid uppdatering av flera
av dessa indikatorer. Boverket uppdaterade under 2014 indikatorerna Antikvarisk kompetens, Planering energi,
Planering grönstruktur och vattenområden, Planering
kulturmiljö, Planering transporter och Rivningsförbud
liksom indikator q-märkt.
1.1.3.3.6 Boverkets arbete för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen
Utöver uppföljningen och det särskilda uppdraget om ett
förslag till strategi för God bebyggd miljö bidrar många
av Boverkets verksamheter till att nå generationsmålet
och miljökvalitetsmålen.
Vägledning för fysisk planering enligt planoch bygglagen, samt samverkan med andra myndigheter är viktiga
aspekter i arbetet mot att nå flera av miljökvalitetsmålen.
Några exempel är arbetet med bullerfrågor, bland annat
inom ett uppdrag om industrioch verksamhetsbuller,
http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/oppna-data/miljomalsenkaten/. Hämtad 150128.
http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/15-God-bebyggd-miljo/. Hämtad 150128.
13
14
17
18
främjande av hållbar stadsutveckling, gestaltning av
offentliga miljöer samt barns och ungas utemiljö15,16.
Ett stort uppdrag för att höja kompetensen inom planoch
bygglagen hos kommunerna har påbörjats under 2014 och
ska fortlöpa under 2015. Kommunernas tillgång till kompetens är en av förutsättningarna för uppfyllelse av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö och har under flera år
pekats ut som ett område i behov av insatser.
1.1.3.4.1 Delmålen för funktionshinderspolitiken
Inriktningen på arbetet med sektorsansvaret var även
under 2014 arbetet med delmålen för funktionshinderpolitiken 2011–2016. I mars lämnade Boverket den tredje
uppföljningen och redovisade arbetet med delmålen samt
samrådet med funktionshinderförbunden under 2013
(Strategin för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011–2016, rapport 2014:12).
Under 2014 genomförde även Boverket ett antal aktiviteter inom verksamhetens målområde Hållbar energianvändning som informationsinsatser, arbete med implementering av EU-direktivet om energieffektivisering,
energideklarationer och översyn av energihushållningskraven i Boverkets byggregler.
Boverket arbetar inom ett brett område med frågor om
planering, byggande och boende och bredden återspeglas
i de fem delmålen. Boverkets arbete med att förbättra den
fysiska tillgängligheten och arbetet med delmålen integreras i den ordinarie verksamheten. Här redovisas de insatser som genomförts med anledning av det särskilda
sektorsansvaret under respektive delmål.
Även ekonomiskt stöd är av betydelse då det bidrar till att
konkreta åtgärder i miljön genomförs. Bidrag till åtgärder
mot radon i bostäder är ett sådant exempel. Andra relevanta
stöd är PBL kompetens – stöd till nationella utvecklingsprojekt och stimulansbidrag till kommuner som
deltar i urbant utvecklingsarbete.
1.1.3.4FUNKTIONSHINDERSFRÅGOR
Funktionshinderspolitiken handlar bland annat om att
samhället utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet.
Enligt Förordningen (2012:546) med instruktion till
Boverket har myndigheten ett samlat ansvar, sektorsansvar, för funktionshindersfrågor med anknytning till sitt
verksamhetsområde. Boverket ska enligt instruktionen
vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till
andra parter i arbetet med fysisk tillgänglighet.
Arbetet med funktionshinderfrågor spänner över hela myndigheten. Särskilt syns det i arbetet med lagar och regler
samt i Boverkets samråd med funktionshinderförbunden.
En viktig del i arbetet under 2014 har varit att ta fram en intern utbildning i funktionshindersperspektivet som riktas till
nyanställda. Syftet är att stärka en bred förankring av funktionshindersfrågorna inom Boverket. Utbildningarna ingår
i introduktionsutbildningen för nyanställda på Boverket.
Boverket startade i januari 2014 temat Tillgänglighet17 på
Boverksbloggen. Temat ska ge omvärlden en bild av vårt
arbete med funktionshinderfrågor.
15
16
17
18
19
1.1.3.4.2 Delmål 1 En bättre kommunal tillsyn över
hur bestämmelserna om tillgänglighet och enkelt
avhjälpta hinder följs
Under 2014 har Boverket i första hand prioriterat att komplettera PBL kunskapsbanken med vägledande texter
om tillsyn och tillsynsvägledning. Syftet är att möjliggöra
en långsiktig kompetensuppbyggnad och ett genomslag på
bredden för den kommunala tillsynen. I det arbetet har en
referensgrupp bildats med deltagare från Boverket och
Sveriges kommuner och landsting samt från ett representativt urval av kommuner. Vägledningen publicerades i
december 201418.
Boverket har fortsatt det löpande samarbetet med länsstyrelserna i syfte att utveckla statens tillsynsvägledning till
kommunerna. Boverket och länsstyrelsernas uppföljning
av byggnadsnämndernas tillsynsarbete visar att den är
otillräcklig och behöver förbättras.
1.1.3.4.3 Delmål 2
En förbättrad tillämpning av bestämmelserna
om enkelt avhjälpta hinder
Under 2014 uppdaterade Boverket webbplatsen med nya
vägledande texter om enkelt avhjälpta hinder19. Webbtexterna innehåller bland annat exempel på hinder som anses
vara enkelt avhjälpta samt information om hur regelverket
fungerar och om vem som är ansvarig för att hindren avhjälps.
Boverket har även inlett ett samarbete med bland annat
Riksantikvarieämbetet, Statens Fastighetsverk och Fortifi-
http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/kalender/en-foranderlig-pbl--kulturvarden-buller-och-enklareplanprocesser/. Hämtad 150128.
http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/kalender/webbseminarium-inriktning-byggande/. Hämtad 150128.
http://blogg.boverket.se/amnen/tillganglighet/. Hämtad 150128.
http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/nyheter/tillsynsvagledning-pa-pbl-kunskapsbanken/. Hämtad 150228.
http://www.boverket.se/sv/byggande/tillganglighet--bostadsutformning/tillganglighet/enkelt-avhjalpta-hinder/. Hämtad 150128.
kationsverket för att genomföra tillgänglighetsutbildningar
riktade till kommuner och länsstyrelser. Utbildningarna ska
genomföras under 2015 och kommer huvudsakligen att
handla om enkelt avhjälpta hinder.
1.1.3.4.4 Delmål 3
Fler kommuner ska ha inventerat sitt flerbostadshusbestånd ur tillgänglighetssynpunkt
Kommunernas inventeringsarbete stärker samhällets möjligheter att möta den demografiska utvecklingen bland
äldre samt utmaningarna i samband med renoveringar av
flerbostadshus i miljonprogramsområdena.
Det är ungefär en av tio kommuner som har inventerat
tillgängligheten i sitt flerbostadshusbestånd. Antalet har
i stort sett inte förändrats sedan första mätningen 2010
(Rapport 2014:12). Boverket inriktade därför sitt arbete
under 2014 på informationsinsatser.
Boverket publicerade under 2014 Inventera tillgängligheten i flerbostadshus – en handbok20 om hur kommunen kan skapa ett kunskapsunderlag som möjliggör
eller stärker arbete i form av planering, förmedling av
bostäder samt kostnadseffektiva tillgänglighetsåtgärder
i flerbostadshus.
Baserat på handboken har Boverket även tagit fram broschyren Dags att inventera tillgängligheten i flerbostadshus!21 liksom en webbversion av handboken22 samt en nedladdningsbar bildpresentation23 om inventeringens möjligheter och det ekonomiska stödet som kommuner kan söka
för att genomföra en inventering. Information om det ekonomiska stödet publicerades även som broschyr. I samband
med vårens lansering av handboken och stödet genomförde Boverket informationsträffar i Hässleholm, Nässjö,
Östersund och Västerås.
Under 2014 har Boverket lämnat ekonomiskt stöd till
kommuner för inventering av den fysiska tillgängligheten
i flerbostadshusbeståndet. För mer information om stödet
se kapitel 1.2.8.5.
1.1.3.4.5 Delmål 4
Funktionshinderperspektivet ska tydligt avspegla
sig i den fysiska planeringen vid utgången av 2016
Boverket ser att översiktsplaneringen är ett viktigt verktyg
för kommunerna när de värnar funktionshindersperspek-
tivet, eftersom översiktsplanen ska innehålla kommunens
strategiska prioriteringar och riktlinjer beskrivna i tydliga
ställningstagande till den långsiktiga utvecklingen.
Boverket gör uppföljningsbesök i kommuner för att diskutera översiktsplanering och tillämpningen av planoch
bygglagen. En frågeställning är hur kommunerna hanterar
funktionshinderperspektivet i översiktsplaneringen och
det visade sig att samtliga kommuner som besöktes har
behandlat frågan i nyligen antagen översiktsplan eller i
pågående översiktsplaneprocess. Boverket ser en positiv
trend i att kommuner engagerar funktionshinderförbund i
medborgardialogen inför framtagandet av såväl översiktsplaner som detaljplaner. Medborgardialogen är ett viktigt
verktyg för kommunerna och vikten av funktionshinderperspektivet lyfts även i Boverkets webbaserade vägledning om medborgardialog24.
1.1.3.4.6 Delmål 5
Senast 2016 ska kommunerna ha en väl fungerande
hantering av bostadsanpassningsbidraget med en
hög grad av rättssäkerhet
2013 fick Boverket i uppdrag att analysera och bedöma
om Lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m.,
behöver ändras och vid behov lämna förslag på förbättringar. Översynen resulterade i ett förslag till ny lag med
författningskommentarer. Boverket har under 2014 ändrat
i föreskrifterna till lagen om bostadsanpassningsbidrag,
(BFS 1992:46, BAB)25. Boverket har även fortsatt att
innehållsmässigt utveckla den årliga rapporten om kommunernas kostnader för bostadsanpassningsbidraget
(Bostadsanpassningsbidragen 2013, rapport 2014:21)
med en del om den formella hanteringen av bidraget. Webbhandboken26 för bostadsanpassningsbidraget har vidareutvecklats innehållsmässigt och fått en följsam design27.
1.1.3.4.7 Samverkan
Sedan 2005 har Boverket ett permanent samråd med funktionshindersrörelsen. I samrådet ingår även representanter
från Sveriges kommuner och landsting och länsstyrelserna.
Samrådet har träffats tre gånger under 2014. Återkommande
frågor har varit Boverkets arbete med delmålen: tillsynsvägledning till byggnadsnämnderna, översiktsplaneringens
betydelse samt presentation och uppföljning av regeringsuppdrag. Samrådet har även diskuterat funktionshinderförbundens arbete och omvärldsanalys.
ISBN 978-91-7563-107-3
ISBN 978-91-7563-109-7
22
http://www.boverket.se/sv/om-boverket/guider/guide-for-inventering-av-tillgangligheten-i-flerbostadshus/. Hämtad 150128.
23
http://www.boverket.se/sv/byggande/tillganglighet--bostadsutformning/inventering-av-bostadsbestandet/. Hämtad 150128.
24
http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/kommunal-planering/medborgardialog1/. Hämtad 150128.
25
http://www.boverket.se/sv/bab-handboken/aktuellt1/nyhet-beslut-nya-foreskrifter/. Hämtad 150128.
26
http://www.boverket.se/sv/bab-handboken/. Hämtad 150128.
27
Design som automatiskt anpassar sig till dator, surfplatta och mobil.
20
21
19
20
1.1.3.5 ALLMÄNNYTTIGA KOMMUNALA
BOSTADSAKTIEBOLAG
Enligt 4 § Förordning (2011:1159) om allmännyttiga
kommunala bostadsaktiebolag ska Boverket årligen
sammanställa uppgifter om gjorda värdeöverföringar från
de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen. Vidare
ska myndigheten följa bolagens utveckling och roll på
bostadsmarknaden inklusive de förändrade förutsättningarna för bostadsaktiebolagen när det gäller konkurrens,
valfrihet, segregation samt modernisering och underhåll
av beståndet.
I rapporten Värdeöverföringar från allmännyttiga
kommunala bostadsaktiebolag för räkenskapsåret
2012 (Rapport 2014:1) konstaterar Boverket att otillåtna
värdeöverföringar har halverats i förhållande till räkenskapsåret 2011. Samtidigt har de totala värdeöverföringarna ökat genom reglerna om undantag i 2011 års lag. De
totala värdeöverföringarna från bostadsbolagen till ägarna/
systerbolag uppgår för 2012 till drygt 3,6 miljarder kr. Av
detta belopp utgör undantagen enligt lagstiftningen28 drygt
3,5 miljarder kr. De tre allmännyttiga bostadsbolagen i
Stockholms stad svarar för huvuddelen av undantagen,
runt 96 procent.
1.1.3.6 GESTALTNING AV OFFENTLIGA MILJÖER
I regleringsbrev för 2010 fick Boverket i uppdrag att vidareutveckla och stärka en helhetssyn i planeringen och gestalt-
28
Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag
ningen av offentliga miljöer där arkitekturens, formens
och konstens roll i gestaltningen av offentliga miljöer tydliggörs. Uppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer genomfördes 2010–2014 som ett samarbete
mellan Boverket, Statens konstråd, Riksantikvarieämbetet
och Arkitektur- och designcentrum. Förutom att stödja
enskilda projekt har även exempelvis möten och seminarier
för erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring arrangerats.
I februari redovisade Statens konstråd, tillsammans med
övriga myndigheter, uppdraget i rapporten Samverkan
om gestaltning av offentliga miljöer 2010–2014 (dnr
2766/2010). Samverkan fortsätter efter avslutat uppdrag.
Slutrapporteringen lyfter de slutsatser som dragits, till
exempel betydelsen av att gestaltningsfrågorna tas upp
i tidiga planeringsskeden, att se konst som användbart
dialogredskap samt vikten av att utgå från platsens kvalitet och historia. Hur medborgardialoger organiseras och
genomförs är ett viktigt utvecklingsområde för att öka
delaktigheten i utformningen av gemensamma miljöer.
Även planoch bygglagens begränsningar har uppmärksammats, bland annat svårigheten att säkerställa immateriella värden samt rumsliga och kulturhistoriska samband.
Att regelverket erbjuder fler instrument för gestaltning av
enskilda objekt än för miljöer i sin helhet är en utmaning,
liksom att på lång sikt garantera den valda gestaltningens
fortlevnad.
21
1.1.4 Prestationstyp: Handbok/vägledning
Tabell 3 Prestationstyp Handbok/vägledning
2014
2013
2012
Kostnader i mnkr
-4,6
-11,3
-16,8
Årsarbetskrafter
3,9
10,7
16,2
Källa: Agresso
Resursåtgången var 3,9 årsarbetskrafter för prestationstypen
Handbok/ Vägledning under 2014. Prestationstypens andel
årsarbetskrafter inom målområde Hållbara städer motsvarar
sju procent. Det är en minskning med 15 procentenheter i förhållande till 2013 inom målområdet. För Boverket totalt har
prestationstypen, ökat med tre procentenheter till 12 procent,
se figur 7.
1.1.4.2 VÄGLEDNING I BOENDEINFLYTANDE
FÖR FASTIGHETSÄGARE29
I vägledningen om boendeinflytande vid ombyggnad får
fastighetsägare råd om hur de kan utveckla och dra nytta
av ett boendeinflytande som går utöver de minimikrav som
följer av hyreslagen (12 kapitlet Jordabalken, 1970:994).
I vägledningen har vi också försökt tydliggöra de lagkrav
som ställs vid boendeinflytande. I arbetet med vägledningen har Boverket sökt och fått input från de dominerande centralorganisationerna; Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna och SABO samt ett antal bostadsföretag.
Prestationstyperna Handbok/vägledning och Kunskapsunderlag relaterar till varandra. Under perioder kännetecknas arbetet av att nya kunskapsunderlag produceras
som sedan leder till att handböcker och vägledningar
framställs eller uppdateras. Likaså kan arbetet med vägledningar eskalera behov av nya kunskapsunderlag. Prestationstyperna Kunskapsunderlag och Handbok/vägledning har tillsammans under perioden 2012–2014 stått
för cirka 80 procent av resursutnyttjandet inom målområde Hållbara städer.
1.1.4.3 VÄGLEDNING OM MEDBORGARDIALOG
VID FYSISK PLANERING30
1.1.4.4 BARNS OCH UNGAS UTEMILJÖER
I följande avsnitt redovisas ett urval av de viktigaste prestationerna inom prestationstypen för målområdet.
1.1.4.1 VÄGLEDNING BOENDEINFLYTANDE
Regeringen gav i augusti 2013 Boverket i uppdrag att
sammanställa erfarenheter och ta fram två vägledningar
med goda exempel för medborgardialog vid planering av
bostäder och bostadsområden samt boendeinflytande vid
ombyggnad och utveckling av bostadsområden. Vägledningen i medborgardialog skulle riktas till kommunerna,
medan den i boendeinflytande skulle riktas till fastighetsägare. Boverket har valt att tillhandahålla dessa två vägledningar digitalt via Boverkets webbplats.
Intresset är stort för vägledningarna. Boverkets nya webbplats ger möjlighet att skapa ett pdf-material, vilket har
varit relativt populär bland dem som besökt sidan. Respektive vägledning har haft cirka 2 500 besökare.
29
30
Den primära målgruppen för denna vägledning är kommunala tjänstemän och politiker med ansvar för fysisk
planering eller bostadsförsörjningsplanering. Vi riktar oss
delvis även till medborgare som vill vara med och påverka
planeringen. Vägledningen består bland annat av en genomgång av de juridiska förutsättningarna, en processbild för
dialogen och ett flertal exempel på dialogmetoder från
översiktsplane- och detaljplaneprocesser.
Trenden i stadsbyggandet är att friytorna för barn och
unga minskar och deras rörelsefrihet begränsas. Samtidigt
ökar ohälsotalen bland barn och unga medan den fysiska
aktiviteten minskar. Boverket har under 2014 haft regeringens uppdrag att tillsammans med Movium ta fram en
vägledning för barns och ungas utemiljö med särskilt
fokus på skolgårdar och förskolegårdar. Boverket samverkar också med Folkhälsomyndigheten, Skolverket och
Sveriges kommuner och landsting.
Under våren 2014 tog Boverket tillsammans med Movium
fram en förstudie och anordnade två hearingar för att samla
in kunskap och erfarenheter från forskning och praktik. I
arbetet framkom behovet av ett förtydligat regelverk kring
kravet i plan och bygglagen (PBL) på friyta vid skola och
förskola. Boverket beslöt därför att ta fram förslag till allmänna råd gällande friyta vid fritidshem, skola, förskola
och liknande verksamhet kopplade till 8 kap. 9 § andra
stycket PBL. Förslaget till allmänna råd, konsekvensutredning och vägledning remitterades under senhösten 2014.
http://www.boverket.se/sv/boende/for-dig-som-bor-i-hyresratt-eller-kooperativ-hyresratt/boendeinflytande1/. Hämtad 150128.
http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/kommunal-planering/medborgardialog1/. Hämtad 150128.
22
1.1.5 Prestationstyp: Bidragshantering
Tabell 4 Prestationstyp: Bidragshantering
2014
2013
2012
Kostnader i mnkr
-7,7
-5,5
-7,9
Årsarbetskrafter
7,8
5,9
7,4
Källa: Agresso
Andelen resurser i form av årsarbetskrafter för prestationstypen
Bidragshantering inom målområde Hållbara städer har ökat till
15 procent av den totala resursanvändningen inom målområdet
jämfört med 12 procent 2013, se figur 1. Ökningen beror bland
annat på tillkomsten av det nya stödet till jämställdhet i offentliga miljöer. För Boverket totalt har prestationstypens resursutnyttjande varit stabilt sex procent under perioden 2012–2014.
rapporter in, varav nio kom från investeringsprojekt. Alla
lägesrapporter innehöll tillräcklig information för Boverkets
tillsyn. 18 slutrapporter från planeringsprojekt godkändes
under 2014. 14 ansökningar om ändringar hanterades,
varav åtta handlade om att ändra tid för färdigställande,
sex handlade om innehållsmässiga ändringar i projekten.
Tre projektägare har meddelat Boverket att deras projekt
inte kommer att genomföras. Boverket har fattat beslut
om att återkalla besluten om stöd till dessa tre projekt.
Därtill har flera projekt inte genomfört alla åtgärder i projekten, vilket innebär att Boverket har omprövat besluten
och minskat beviljat stödbelopp.
1.1.5.2 BIDRAG TILL ÅTGÄRDER
MOT RADON I BOSTÄDER
I följande avsnitt redovisas de stöd och bidrag som
Boverket administrerar inom målområdet.
Tabell 6 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder
1.1.5.1 STÖD TILL HÅLLBARA STÄDER
Antal utbetalningar
Tabell 5 Stöd till hållbara städer
Utbetalt belopp mnkr
2014
2013
2012
Antal utbetalningar
17
24
31
3,2
10,6
12,3
Källa: Bidragssystemet Bofinc samt för utbetalt belopp Agresso.
Delegationen för hållbara städer beslutade om ekonomiskt stöd till projekt för utveckling av hållbara städer
under åren 2008–2012. Från och med 1 januari 2013 har
Boverket tagit över ansvaret för stödet, vilket innebär att
Boverket betalar ut förskott, godkänner slutrapporter för
projekten och betalar ut resterande bidrag. Boverket ska
även följa upp, dokumentera och stödja projekten som fått
statligt stöd och erbjuda dem möjlighet till kunskaps- och
erfarenhetsutbyte samt sprida erfarenheter.
Anslaget är inte längre öppet för nya ansökningar. Totalt
beviljade delegationen under programperioden 357 miljoner
kr i stöd till sammanlagt 102 projekt, varav nio är stora
och flerdimensionella investeringsprojekt. Övriga 93 är
planeringsprojekt som innefattar förstudier, processutveckling och informationsinsatser. Boverket bedömer att
en del av beviljade åtgärder inte kommer att genomföras
under programperioden och att beviljat stöd i motsvarande
grad kommer att återkallas. Våren 2014 lämnades 31 läges-
2014
2013
2012
1 913
1 920
2 595
22,9
22,4
30,1
Källa: Bidragssystemet Bofinc samt för utbetalt belopp Agresso
Boverket administrerar statens bidrag till radonsanering
i egnahem tillsammans med landets länsstyrelser. Under de
senaste åren har antalet ansökningar av radonbidraget minskat kraftigt. Regeringen angav i beslut 19 december 2013
(S2013/8937/SAM) att Boverket får använda 500 000 kr av
anslaget för att genomföra en utvärdering av bidraget.
Under 2014 inkom 2 243 ansökningar motsvarande 28,8
miljoner kr. Antalet ansökningar minskade jämfört med
föregående år och av det disponibla anslaget återstod 9,2
miljoner kr. Boverkets arbete med radonbidraget bidrar
till att nå miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Från
och med 2015 kommer radonbidraget att avvecklas.
1.1.5.2.1 Utvärdering av radonbidrag
I december 2014 lämnade Boverket rapporten Utvärdering
av radonbidraget (Rapport 2014:37). Utvärderingen visade att drygt 21 000 egnahem radonsanerats med hjälp
av radonbidraget. Trots att ett stort antal småhus fortfarande återstår att sanera har antalet ansökningar om
bidrag minskat kraftigt de senare åren. Anledningen till
det minskade antalet ansökningar har flera orsaker, bland
23
annat bristen på information om riskerna med radon, bristen på information om att radonbidraget finns att söka samt
införandet av ROT-avdraget.
Stöd lämnas enligt Förordning (1996:1593) om bidrag
till allmänna samlingslokaler. Stödet kan ges dels som
investeringsbidrag, dels som utvecklingsbidrag.
1.1.5.3 STÖD TILL ICKE-STATLIGA KULTURLOKALER
1.1.5.4.1 Investeringsbidrag
Tabell 7 Stöd till icke-statliga kulturlokaler
Antal utbetalningar
2014
2013
2012
9
9
7
9,4
9,9
9,0
Stöd till icke-statliga kulturlokaler infördes 199031. Under
den tid som stödet funnits har ansökningarnas antal samt
projektens sammanlagda sökta belopp varierat. År 2014
inkom färre ansökningar än väntat. Inför 2015 års bidragsfördelning ser vi en kraftig ökning av såväl ansökningar
som sammanlagt sökt bidragsbelopp. Detta kan delvis förklaras med den riktade informationsinsats som samlingslokaldelegationen genomförde under 2014 gentemot länsmuseerna, som enligt förordningen är en prioriterad mottagare av detta stöd.
Det tilldelade anslaget för 2014 uppgick till 9,9 miljoner
kr. Totalt behandlades ansökningar från 16 projekt, som
sammanlagt sökte ett bidragsbelopp på 25,5 miljoner kr.
Bidragsbeslut för årets anslag fattades av Boverkets samlingslokaldelegation under februari månad. Då fördelades
7,3 miljoner kr till nio kulturlokaler som enligt samlingslokaldelegationens bedömning uppfyllde förordningens
krav. Bidrag gavs till ett länsmuseum, tre övriga museer
och fem övriga kulturlokaler. Stöd har framför allt beviljats till standardhöjande och tillgänglighetsskapande åtgärder. Vid årsskiftet fanns 6,8 miljoner kr utestående
medel som är beviljade men inte utbetalade.
1.1.5.4 STÖD TILL ALLMÄNNA SAMLINGSLOKALER
Tabell 8 Stöd till allmänna samlingslokaler
Antal utbetalningar
2014
2013
2012
94
82
129
31,8
31,4
33,5
- varav investeringsbidrag
23,1
22,6
24,7
- varav bidrag för verksamhetsutveckling
8,8*
8,8*
8,8*
Till årets beslutsomgång om stöd till investeringsbidrag
kom det in ansökningar från totalt 249 projekt, motsvarande drygt 100 miljoner kr. Årets tillgängliga beslutsutrymme på 23,4 miljoner kr fördelades till 88 projekt, vilket
innebär att cirka 36 procent av ansökningarna beviljades.
Alla län fick bidrag till minst ett projekt.
Stödet gick i första hand till miljövänliga åtgärder, bland
annat energibesparingsåtgärder, åtgärder för att förbättra
tillgängligheten samt till upprustningar för att höja lokalernas standard. Under 2014 utbetalades 23,1 miljoner kr.
Den vanligaste åtgärden som projekt beviljas bidrag för,
58 procent av projekten, är tillgänglighetsskapande åtgärder för personer med funktionsnedsättning.
1.1.5.4.2 Bidrag för verksamhetsutveckling
Bidrag för verksamhetsutveckling används dels för organisationernas allmänna informations-, rådgivnings- och
utvecklingsarbete, dels för respektive organisations arbete
i anslutning till ansökningar om statligt stöd.
Av årets anslag på totalt 8,8 miljoner kr har knappt
4 miljoner kr fördelats till riksorganisationer för föreningar
med samlingslokal: 1,6 miljoner kr till riksorganisationerna Folkets hus och parker, 1,5 miljoner kr till Bygdegårdarnas riksförbund och 0,9 miljoner kr till Våra
gårdar.
Under 2014 har 4,8 miljoner kr fördelats till ungdomsverksamhet. Totalt kom det in ansökningar från 34 projekt med
ett sammanlagt belopp på drygt 16,2 miljoner kr. Det tillgängliga anslaget fördelades till totalt 12 projekt, vilket
innebär att cirka 35 procent av ansökningarna beviljades
bidrag. Under 2014 påbörjades ett regeringsuppdrag med
att utvärdera utvecklingsbidraget. I regeringsuppdraget
ingår också en redovisning ur ett genusperspektiv.
*3,98 miljoner kr avser beviljat stöd till riksorganisationerna
Folkets hus och parker, Bygdegårdarnas riksförbund och Våra
gårdar
31
Genom Förordning (1990:573) om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler
24
1.1.5.5 JÄMSTÄLLDHET I OFFENTLIGA MILJÖER
Tabell 9 Utvecklingsprojekt för jämställda offentliga miljöer
2014
Antal utbetalningar
2013*
2012*
6
-
-
5,0
-
-
*Bidraget infördes 2014
Regeringen har avsatt 33 miljoner kr för ett nytt stöd till
utvecklingsprojekt som bidrar till jämställda offentliga
miljöer i städer och tätorter. Stödet, som regleras i Förordning (2013:1102) om stöd till utvecklingsprojekt för
jämställda offentliga miljöer i städer och tätorter, trädde
i kraft 1 februari 2014 och är sökbart till och med 31 mars
2016. Till stödet har föreskrifter32 och ett informationsblad
tagits fram. Stödet lämnas till utvecklingsprojekt som innebär fysiska, strategiska eller metodutvecklande åtgärder.
Stödet kan sökas av en bred krets, exempelvis kommuner,
landsting, huvudmän för kollektivtrafik, privatpersoner
och företag.
32
Till 2014 års beslutomgång kom 64 ansökningar in med
ett sammanlagt bidragsbelopp på cirka 78 miljoner kr. De
fem miljoner kr som fördelades 2014 gick till sex utvecklingsprojekt. Boverket har vid bedömningen lagt vikt vid
åtgärdernas effekt, att åtgärderna är varaktiga, att det finns
ett tydligt jämställdhetsperspektiv, att flickor och pojkar
särskilt uppmärksammas samt sökandes förmåga att
sprida information och erfarenhet om projekten.
Boverket har också vid olika sammanhang spridit information om stödet, bland annat genom seminarier och konferenser. Ett exempel på detta var vid den tvärnordiska
konferensen i Köpenhamn 24 oktober i Nordiska Ministerrådets regi. Under Nordiskt Forum i Malmö 12–15
juni hade Boverket en monter, där information om stödet
och det tidigare uppdraget att stärka tryggheten i stadsoch tätortsmiljöer presenterades. Den senare var också en
aktivitet i handlingsplanen för jämställdhetsintegrering på
Boverket. Montern var välbesökt och Boverket nådde
genom att medverka i mässan flera nya målgrupper.
Boverkets föreskrifter (2014:1) om stöd till utvecklingsprojekt för jämställda offentliga miljöer i städer och tätorter.
25
26
1.2 FUNGERANDE BOSTADSMARKNAD
Bostad sökes.
Foto: Scandinav
1.2
MÅLOMRÅDE
Fungerande
bostadsmarknad
Under området Fungerande bostadsmarknad redovisas Boverkets arbete med att nå de mål som
gäller för målområdet. Verksamheterna inom området handlar
huvudsakligen om uppföljning och utveckling, vägledning, arbete
med byggregler och övriga författningar, tillsyn, stöd och bidrag,
bostadsfinansiering samt medborgar- och myndighetsservice.
Prestationstyper som redovisas är därför Kunskapsunderlag,
Handbok/vägledning, Föreskrifter och allmänna råd, Tillsyn,
Bidragshantering och Garantihantering. Prestationstyperna
Svar på förfrågning och Svar på remiss redovisas samlat för
alla målområden under målområdet Effektiv statsförvaltning.
Under varje prestationstypstabell redovisas de viktigaste prestationerna under 2014 och deras resultat i beskrivande text.
Avsnittet inleds med en redovisning av resursanvändningen
under 2014 inom hela målområdet och en måluppföljning.
27
28
sig i den ökande resursanvändningen för prestationstypen
Handbok/vägledning.
Tabell 10 Resursanvändning inom målområde
Fungerande bostadsmarknad
2014
åak
Intäkter av anslag
2013
mnkr
åak
90,9
mnkr
2012
åak
mnkr
95,4
60,2
Övriga intäkter
28,9
43,5
12,7
Årets kapitalförändring
-27,1
-108,6
-6,5
Kostnader
-92,7
-30,3
-66,5
-92,7
-29,4
-65,8
-Transfereringar
Åak
0
92,3
-0,9
94,1
-0,7
61,3
Källa: Agresso
Resursanvändningen av årsarbetskrafter för målområdet
Fungerande bostadsmarknad utgjorde 42 procent av
Boverkets totala resursanvändning under 2014, se figur
7, avsnitt 1.5.3. Minskning motsvarar 1,8 årsarbetskrafter.
Figur 4 Prestationstypernas andel årsarbetskrafter per år
inom målområde Fungerande bostadsmarknad
60%
2012
2013
2014
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Resursanvändningen har ökat för prestationstyperna
Handbok/vägledning samt Tillsyn, minskat för Kunskapsunderlag medan prestationerna Föreskrifter/allmänna råd, Bidragshantering och Garantihanteringen
ligger på i stort samma andel årsarbetskrafter som 2013,
se figur 4.
Under 2014 satsade Boverket mycket på vägledningar
inom planering, byggande och boende, vilket också visar
Boverket har, som nämndes i introduktionen, under 2014
gjort bedömningen att några aktiviteter har större effekt
på ett annat målområde, än vad de initialt bedömdes ha,
och vi har därför flyttat tre aktiviteter inklusive deras historiska värden. Målområde Fungerande bostadsmarknad har fått två aktiviteter tillförda. En inom prestationstyp Kunskapsunderlag och en inom Tillsyn.
29
De strategiska målen för målområdet Fungerande
bostadsmarknad är
•
ökad rörlighet på bostadsmarknaden och bättre nytt jande av beståndet – för kvinnor och män, flickor och
pojkar på lika villkor
•
ett ökat bostadsbyggande. Som har både kvinnor och mäns, flickor och pojkars situation i åtanke.
Boverkets kanske främsta möjlighet att förbättra marknadens funktionssätt är genom att i olika typer av analyser
påvisa vilka hinder som finns för en väl fungerande marknad och därigenom underlätta för beslutsfattare, och andra
marknadsaktörer, att undanröja sådana hinder.
Exempel på sådana analyser är
• de återkommande analyser som handlar om hyres marknadens funktion
• de allmännyttiga bostadsföretagens förutsättningar
sedan regelförändringarna 2011
• de återkommande temperaturmätningarna av bostads marknaderna i landets 290 kommuner som redovisas
i Boverkets bostadsmarknadsenkät
• de marknadsanalyser som fortlöpande redovisas i Boverkets indikatorer och Boverkets marknadsrapporter
Dessa analyser har bidragit som inspiration till, och debattunderlag i, den allmänna bostadspolitiska debatten
under 2014.
Boverket genomför också breda informationsinsatser,
främst riktade till kommuner och länsstyrelser, om hur
man på bästa sätt kan använda regelverket i planoch bygglagen. Här har det under 2014 funnits en särskilt viktig
uppgift att informera om de nya bygglovsbefriade åtgärderna, till exempel de så kallade attefallshusen och andra
möjligheter som finns att inrätta ytterligare en bostadsenhet i småhus.
Boverket har i ett regeringsuppdrag lämnat förslag på hur
man kan förbättra hyresgarantisystemet för att underlätta
etablering på bostadsmarknaden för vissa grupper. Vi har
också lämnat förslag på ny lag om bostadsanpassningsbidrag. Boverkets byggregler (2011:6) har ändrats under
2014.
Boverket utövar tillsyn över kommunernas bidragsverksamhet enligt Lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m. m. och över intygsgivare enligt Bostadsrättsförordningen (1991:630). Boverket genomför, delvis i
form av internationellt samarbete, marknadskontroll av
byggprodukter och material på byggmarknaden.
•
analyser av den bostadssociala situationen på olika
delmarknader och för vissa grupper.
1.2.3 Återrapportering enligt regleringsbrevet
”Boverket ska i årsredovisningen redovisa genomförda
informationsinsatser om så kallade mellanboendeformer för äldre, till exempel trygghetsbostäder. Informationen skall rikta sig mot kommuner, byggherrar och
andra relevanta aktörer. Boverket ska redovisa antalet
marknadskontrollärenden och den systematiska marknadskontroll som gjorts under året, resultatet av marknadskontrollen samt vilka eventuella åtgärder som har
vidtagits med anledning av felaktigheterna.”
1.2.3.1 INFORMATIONSINSATSER OM
MELLANBOENDEFORMER FÖR ÄLDRE
Boverket har under 2014 haft ett uppdrag från regeringen
att informera kommuner, byggherrar och andra relevanta
aktörer om så kallade mellanboendeformer för äldre, till
exempel trygghetsbostäder. Enligt uppdraget kan informationsinsatserna delvis inriktas på investeringsstödet till äldrebostäder enligt Förordning (2007:159) om investeringsstöd till äldrebostäder m.m.. En redovisning av genom-
30
förda insatser ska ske i samband med årsredovisningen.
Under våren och sommaren 2014 har informationsinsatserna inriktats mot investeringsstödet. Boverket genomförde under maj månad en kampanj om investeringsstödet
på Boverkets webbplats. Därutöver har Boverket informerat om stödet genom annonskampanj och vid konferenser. Informationsinsatserna om investeringsstödet har
koncentrerats till första halvåret 2014 eftersom stödet, enligt gällande regelverk, enbart lämnas för projekt som påbörjas senast 31 december 2014.
Boverket genomförde i december en konferens i Stockholm under namnet Bra bostäder för äldre. Konferensen,
som var avgiftsfri, vände sig till planerare i kommunerna,
politiker, kommunala bostadsbolag, byggherrar, privata
bostadsföretag och organisationer som verkar inom området. Konferensen, som samlade drygt 110 deltagare,
handlade om hur framtidens bostäder för äldre kan planeras och utformas och om hur samhället ska kunna få
fram bra senior- och trygghetsbostäder. Under konferensen varvades goda exempel från kommuner, förvaltare
och byggherrar med kunskapsunderlag, inspiration och erfarenhetsutbyte vid runda bord.
Boverket har också deltagit i ett seminarium om äldres
boende Flytta eller bo kvar, som Länsstyrelsen i Skåne
län anordnade 13 januari 2015. Boverket redovisade då
resultatet från enkäten om seniorbostäder och trygghetsbostäder med tonvikt på kommunerna i Skåne.
Under sommaren och hösten 2014 genomförde Boverket
en kartläggning av utbudet av seniorbostäder och trygghetsbostäder i landet. Kartläggning gjordes genom en
enkät till samtliga kommuner i landet med frågor om seniorbostäder och trygghetsbostäder.
Närmare 200 kommuner besvarade enkäten, vilket ger en
svarsfrekvens på nästan 70 procent. Resultatet av enkäten
redovisades på konferensen Bra bostäder för äldre. En
redovisning finns också på Boverkets webbplats33. Av kartläggningen framgår att det finns 27 800 seniorbostäder
fördelade på 134 kommuner och 6 600 trygghetsbostäder
fördelade på 100 kommuner. De allmännyttiga bostadsföretagen dominerar som ägare av trygghetsbostäder (57
procent) och äger även närmare hälften av seniorbostäderna.
Det finns ett underskott både av senior- och trygghetsbostäder och några kommuner bedömer att underskottet
33
34
kommer att bestå även om fem år. När det gäller hinder i
arbetet med bostadsförsörjningen för äldre lyfter många
kommuner fram att det är svårt att få fram bostäder med
rimlig hyra, att privata aktörer inte är intresserade av att
bygga, att processen tar för lång tid, att handlingsfriheten
för allmännyttan begränsas av avkastningskrav i lagstiftning och från ägare, begränsad insikt hos politiker samt
finansieringshinder.
1.2.3.2MARKNADSKONTROLL
Tabell 11 Marknadskontroll, kostnader och antal avslutade ärenden
Kostnader i mnkr
Antal avslutade proaktiva ärenden
Antal avslutade reaktiva ärenden
2014
2013
2012
-8,9
-9,3
-6,5
1
10
1
21
40
18
Källa: Agresso och Boverkets diarium.
Boverket har ansvar för marknadskontroll av byggprodukter
på den svenska marknaden. Planerade kontroller genomförs för en produktgrupp i taget. Boverket systematiserar
arbetet med marknadskontroller genom att upprätta en
årlig marknadskontrollplan för inom vilka produktgrupper
kontroller ska genomföras. Därutöver utreds också anmälningar av produkter.
Sedan EU:s byggproduktförordning34 trädde i kraft fullt ut
har vi sett en ökning i antalet reaktiva ärenden, det vill säga
anmälningar av produkter eller ekonomiska aktörer som
inte följer regelverket.
Under 2014 startade proaktiv marknadskontroll för ballast
och kaminer. Arbetet med tidigare påbörjade projekt för asfalt, cement och brandvarnare har fortsatt. Provningar har
genomförts inom alla områden utom cement. Enskilda provningsresultat och eventuella formella brister, exempelvis
felaktig dokumentation, kommuniceras direkt med varje
enskilt företag. Resultat av marknadskontrollen för varje
produktgrupp presenteras först när hela projektet är klart.
Sex stycken projekt inom marknadskontrollen startades
inom ramen för äldre lagstiftning, innan 1 juli 2013. Ett
avslutades under 2014, övriga är fortfarande under utredning. Exempel på sådant som fördröjer processen är en
produkt där vi avvaktar ett långtidstest som tar 600 dagar
att genomföra.
Boverket har även marknadskontroll inom områdena
http://www.boverket.se/sv/boende/bostadsmarknaden/sa-bor-olika-grupper/aldre/. Hämtat 150202)
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor
för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EG.
hissar, rulltrappor, motordrivna portar och linbaneanläggningar med mera. Under 2014 öppnades ett reaktivt ärende.
Under 2014 har Boverket, i samarbete med marknadskontrollmyndigheterna i Norge och Danmark, testat 23 olika
typer av brandvarnare. Det visade sig att inte alla höll
måttet. Det fanns till exempel brandvarnare som inte signalerade när det brann eller hade så svag signal att det
fanns risk att en sovande person inte kunde höra den. Resultaten innebar att tre produkter återkallades från marknaden. Projektet fortsätter 2015 med dokumentationskontroll av ytterligare ett åttiotal brandvarnare som finns på
marknaden.
Sedan 1 juli 2013 måste många byggprodukter vara CE-
31
märkta för att få säljas. Många olika produkter ska in i
samma system och det kan vara svårt för tillverkarna att
översätta kraven till just sina egna produkter. Den proaktiva
marknadskontrollen används som möjlighet att nå ut med
produktgruppsanpassad information till berörda aktörer.
1.2.3.2.1 Samarbete på Europanivå
Boverket deltar i samarbetsgrupper, AdCo-CPR (Administrative Cooperation Group for the Construction Products Regulation), inom våra respektive marknadskontrollområden. Det ger möjligheter att diskutera gemensamma frågeställningar och i viss mån genomförs gemensamma projekt. Ett exempel på ett sådant projekt är marknadskontrollen av brandvarnare.
1.2.4 Prestationstyp: Kunskapsunderlag
2014
2013
2012
Kostnader i mnkr
-39,4
-55,6
-28,2
Årsarbetskrafter
37,8
51,2
29,0
Källa: Agresso
Prestationstypen Kunskapsunderlag utgjorde 41 procent
av resursanvändningen i andel årsarbetskrafter inom målområde Fungerande bostadsmarknad 2014, motsvarande
37,8 årsarbetskrafter. Det är en minskning i förhållande
till 2013 med cirka 10 procentenheter. Resursåtgången i
andel årsarbetskrafter för prestationstypen Kunskapsunderlag utgör för Boverket som helhet 50 procent. Samtidigt som Kunskapsunderlag har minskat har prestationstypen Handbok/vägledning ökat med 12 procentenheter,
se figur 4. Gemensamt inom målområde Fungerande bostadsmarknad står de båda prestationstyperna för cirka
60 procent av resursanvändningen.
35
36
37
I följande avsnitt presenteras ett urval av de viktigaste
prestationerna inom prestationstypen för målområdet.
1.2.4.1REGELSYSTEMET
1.2.4.1.1 Attefallshus och andra undantag
från bygglov
Den 2 juli 2014 infördes flera nya bygglovsbefriade åtgärder i planoch bygglagen. Lagändringarna bygger till
viss del på Boverkets rapport som redovisades i december
2013 Uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder som kan
undantas från kravet på bygglov – Friggebodar m.m.
(Rapport 2013:35). Genom lagändringen infördes möjlighet att utan bygglov kunna bygga två takkupor, inreda ytterligare en bostad, tillbyggnader på högst 15 kvadratmeter
samt så kallade attefallshus, vilket är en 25 kvadratmeter
stor komplementbyggnad som kan användas som permanent bostad. De nya åtgärderna fick stor uppmärksamhet
i media. Inför lagens ikraftträdande tog Boverket fram en
vägledning riktad till både privatpersoner och till kommunernas byggnadsnämnder. Vägledningen har spridits framför allt genom PBL kunskapsbanken, ett webbseminarium som genomfördes i juni 201435 och en broschyr Får
jag bygga? Om bygglov, rivningslov, marklov och anmälan36 för privatpersoner. Broschyren Behöver jag en
kontrollansvarig för att bygga eller riva?37 har också
uppdaterats.
http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/webbseminarier/aldre-webbsandningar/nyheter-i-plan--och-bygglagen/. Hämtad 150128.
ISBN: 978-91-7563-148-6.
ISBN 978-91-7563-152-3.
32
1.2.4.1.2 Utredning frågor i planoch
byggförordningen
I regleringsbrevet för 2013 fick Boverket i uppdrag att
utreda vissa frågor i Plan- och byggförordningen
(2011:338). I januari 2014 redovisade Boverket det tudelade uppdraget om dels undantag från bygglovsplikt
för skyltar och ljusanordningar, dels en översyn av definitioner av termerna byggnadshöjd, vind, källare, suterrängvåning och nockhöjd/totalhöjd.
Initiativet har tydligt identifierat behoven av standardisering och myndighetssamverkan för att effektivisera hanteringen av dessa processer. Programmet har gett en god
kunskap om de utmaningar, möjligheter och begränsningar som finns vid genomförandet av en omfattande
digitalisering av plan och byggprocessen. Med programmets resultat är det nu möjligt att gå vidare med ett nytt
mer praktiskt inriktat projekt för digitaliserad planoch
bygglovsprocess, dPBL.
När det gäller skyltar och ljusanordningar är den gällande
lagstiftningen otydlig och tillämpas olika över landet.
Boverket föreslog i rapporten Uppdrag att utreda undantag från bygglovsplikt för skyltar och ljusanordningar (Rapport 2014:5) ett antal undantag från lovplikt
för skyltar och ett generellt slopande av lovplikt för ljusanordningar.
Programmet har också skapat en bra grund för att genomföra de nya uppgifter som Lantmäteriet fått i och med att
ändringarna i planoch bygglagen trädde i kraft i januari
2015.
Det har i lagstiftning, vägledning och rättspraxis genom
åren funnits en lång rad olika sätt att tillämpa planbestämmelser om höjdreglering. Med varje nytt sätt att beräkna
har det uppstått diskussioner om kryphål, rimlighet och
konsekvenser för arkitekturen, stadsbilden och den enskilde. Boverket konstaterar att det finns behov av definitioner i författningen, men att det även krävs vägledning,
exempel och illustrationer. I rapporten Uppdrag att utreda definitioner på byggnadshöjd, nockhöjd, totalhöjd, vind, suterrängvåning och källare (Rapport 2014:4)
föreslår Boverket allmänt hållna definitioner i planoch
byggförordningen och föreskriftsrätt för Boverket om
höjder och våningar.
För båda delar har Boverket lämnat författningsförslag
med konsekvensutredning.
1.2.4.1.3 Sammanhållen detaljplane- och
fastighetsbildningsprocess
Sedan januari 2010 har Boverket och Lantmäteriet bedrivit
ett gemensamt samarbete under programmet Sammanhållen detaljplane- och fastighetsbildningsprocess
(SPF). Sveriges kommuner och landsting (SKL), tillkom
som samarbetspartner i styrgruppen juni 2013.
Styrgruppen för SPF fattade beslut 16 april 2014 om att
programmet ska avslutas och vid styrgruppsmöte 26 maj
2014 avslutades programmet SPF.
SPF fokuserade på detaljplanering och fastighetsbildning.
Sammanfattningsvis kan konstateras att SPF har ökat förståelsen, både internt inom de egna organisationerna och
inom programmets nätverk, för behovet av digital samverkan och kunskapen om automatiserad samverkan som
byggs på tjänstebaserat informationsutbyte.
En digitaliserad planoch bygglovsprocess förutsätter att
informationen som behövs finns tillgänglig digitalt i ett
sådant format och skick att den kan ligga till grund för
planering, fastighetsbildning, bygglovshantering med
mera. För att detta ska vara möjligt måste berörda myndigheter och organisationer samverka.
I samband med att programmet avslutades bedömde styrgruppen för SPF att det behövdes ta ett samlat grepp för
att täcka hela informationsflödet från översiktsplan till
bygglov. Boverket och SKL har därför startat ett gemensamt projekt för att utveckla förutsättningarna för en digital hantering av planoch bygglovsprocessen i hela
landet, en digitaliserad planoch bygglovsprocess, dPBL.
Boverket och SKL avser att driva projektet i samverkan
med kommuner, länsstyrelserna, Lantmäteriet, programvaruleverantörer och andra intresserade parter.
1.2.4.1.4 Hyreslagstiftningen
Enligt regleringsbreven för 2013 och 2014 har Boverket
haft i uppdrag att följa och analysera effekter av förändringar i hyreslagstiftningen med mera.
Uppdraget preciserades i en första del så att Boverket
skulle följa upp tillämpningen av lagen (2010:879) om
allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag samt de förändringar i hyreslagen respektive hyresförhandlingslagen
som trädde i kraft 1 januari 2011 med sikte på en framtida
utvärdering. Uppdraget var inte begränsat till de genomförda förändringarna utan behandlade också hur hyressättningssystemet i sin helhet fungerar. Uppdraget redovisades
till Regeringskansliet i mars 2014 genom rapporten Det
svenska hyressättningssystemet (Rapport 2014:13).
I rapporten beskrivs det unika med Sveriges system för
hyressättning som utgörs av ett komplext samspel mellan
det kollektiva förhandlingssystemet och bruksvärdessystemet. Det faktum att hyresförhandlingarna sker lokalt
gör att utfallet blir olika i kommunerna och innebär att
systemet fungerar olika väl i olika regioner.
I en andra del av regeringsuppdraget gavs Boverket i uppdrag att följa och redovisa i vilken utsträckning och i vilka
former som de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen erbjuder hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget. Denna del redovisades
i rapporten Allmännyttans erbjudande till hyresgäster
om boendeinflytande och inflytande i bolaget (Rapport
2014:28).
Svaren från de allmännyttiga bostadsbolagen visar att
man i stor utsträckning (87 procent) arbetar med boendeinflytande i den löpande förvaltningen. Det är också vanligt förekommande att hyresgäster har möjlighet att påverka sina boendekostnader. Hyresgästernas möjlighet till
inflytande i bolaget genom nominering av viss andel av
ledamöterna till bolagets styrelse, som föreslogs i förarbeten till Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, förekommer dock sällan.
1.2.4.1.5 PBL kompetens – stöd till nationella
utvecklingsprojekt, PBL-utbildning, PBL-nätverk
Boverket fick i mars 2014 regeringsuppdraget Uppdrag
att genomföra kompetensinsatser kring plan-och bygglagen (2010:900). Kompetensinsatsen ska pågå 2014–2016
och genomföras i samverkan med länsstyrelserna, Lantmäteriet och Sveriges kommuner och landsting. Satsningen
är en fortsättning av det arbete som bedrivits av utredningen
Ny PBL - på rätt sätt (SOU 2012:87). Målet med kompetenssatsningen är att främja en mer enhetlig och effektiv
tillämpning av planoch bygglagen.
33
Uppdraget består av tre delar:
• Stöd till nationella utvecklingsprojekt
(stödet beskrivs under avsnitt 1.2.8.1).
• Utbildning i planoch bygglagen
• PBL-nätverk.
Utbildning i planoch bygglagen
Hösten 2013 fick Boverket ett regeringsuppdrag att utreda
behovet av kompetensinsatser kring planoch bygglagen
(PBL). Uppdraget redovisades i rapporten Uppdrag att
förbereda kompetenssatsning i plan-och bygglagen
(Rapport 2014:3).
Rapportens slutsatser från workshoppar, enkäter, djupintervjuer och referensgruppsmöten ligger till grund för PBLutbildningens innehåll och utformning. Behovet av PBLkompetens i kommunerna styrs vanligtvis av hur tillväxttakten på byggandet ser ut i regionen, vilket innebär att
vissa kommuner har behov av ”lite om allt”, medan andra
har behov av kompetens inom specifika ärendeområden.
Under 2014 har Boverket, tillsammans med Sveriges
kommuner och landsting, inlett planeringen av och förberedelser för introduktions- och fördjupningsutbildningar.
Utbildningarna riktas till personal inom kommuner och
länsstyrelser med ansvar för handläggning inom PBLområdet samt förtroendevalda.
PBL-nätverk
I regeringsuppdraget ingår att vidareutveckla det PBLnätverk som bildades av Kommittén för Ny PBL på rätt
sätt (SOU 2012:87) samt att skapa en årlig nationell nätverksträff.
Stora delar av nätverket har visat sig vara inaktuella på
grund av att många personer antingen bytt arbete eller gått
i pension. Under hösten har Boverket därför arbetat med
att definiera behovet av att skapa ett nytt PBL-nätverk.
Det har även inkommit önskemål från länsstyrelserna,
Lantmäteriet och Sveriges kommuner och landsting att
utnyttja befintliga nätverk som finns inom dessa myndigheter/organisationer.
34
1.2.4.1.6 Uppföljning planoch bygglagen
Enligt 8 kap. planoch byggförordningen och Boverkets
regleringsbrev ska Boverket följa upp och analysera samt
regelbundet sammanställa erfarenheterna från tillämpningen av planoch bygglagen och föreskrifter som har
meddelats i anslutning till lagen, och lämna sammanställningen till regeringen. I april 2014 redovisade Boverket
2013 års uppföljning till Socialdepartementet.
Från och med 2014 finns all redovisning av uppföljningen
under den nya kategorin Uppföljning på PBL kunskapsbanken38. Detta gör informationen mer tillgänglig och gör
det möjligt att redovisa statistik och sammanställningar
genom kartor och diagram39.
Underlaget i rapporteringen är bland annat hämtat från
svaren på Boverkets årliga planoch byggenkät som
besvarats av länsstyrelserna samt från länsstyrelsernas
återrapporteringar inom planoch bygglagsområdet. Rapporteringen visar bland annat att antalet upphävda beslut
om förhandsbesked och lov ökar stort och att få kommuner
arbetar aktivt med tillsyn.
Förberedelser inför nästa års rapportering har pågått under
hela året. Bland annat har en ny enkät med frågor till
kommunerna om planering och byggande tagits fram och
skickats ut. Enkäten har tillsammans med länsstyrelsens
enkät om tillsyn slagits samman med Boverkets årliga
bostadsmarknadsenkät. Detta för att minska administrationen för länsstyrelser och kommuner och för att minska
risken för att kommunerna ska behöva dubbelrapportera.
1.2.4.2 BOSTADSMARKNADSENKÄTEN
Boverket gör årligen en uppföljning av läget på bostadsmarknaden genom bland annat Bostadsmarknadsenkäten
som besvarades av samtliga 290 kommuner år 2014. Den
innehåller kommunens bedömningar av det aktuella läget
på bostadsmarknaden, omfattning och inriktning på bostadsbyggandet under de kommande åren, arbetet med
boendeplanering och de bostadspolitiska verktyg som
kommunen förfogar över, samt situationen för olika
grupper på bostadsmarknaden.
Resultaten från 2014 års bostadsmarknadsenkät redovisas
på Boverkets webbplats40. Det går även att hämta öppna
data för enkätsvaren via webbplatsen41. Materialet presenterades även via en webbsändning 3 juni 201442, i samband
med publiceringen på webbplatsen.
År 2014 bedömde kommunerna att läget på bostadsmarknaden är i balans i 98 av 290 kommuner. 156 kommuner
ansåg att det är obalans på marknaden på grund av ett underskott på bostäder medan 35 av landets kommuner har
en bostadsmarknad i obalans på grund av överskott på
bostäder.
Samtidigt som flera kommuner uppger att det är svårt att
få fram bostäder till särskilda grupper som exempelvis ungdomar och äldre, förväntas byggandet av särskilda boendeformer för äldre och studentbostäder att öka under 2015.
Fler kommuner än tidigare år anger att de har riktlinjer för
bostadsförsörjningen som är antagna under innevarande
mandatperiod (31 procent). Flera av de kommuner som uppger att riktlinjer saknas anger att det beror på resursbrist.
1.2.4.3 BOVERKETS INDIKATORER
Boverkets indikatorer är en skrift som följer utvecklingen på bostadsmarknaden och av bostadsbyggandet, regionalt och lokalt. I varje utgåva redovisas en prognos om
bostadsbyggandet de närmaste två åren. Under 2014 publicerades tre utgåvor, i april, juni och november. Under
2014 har ett utvecklingsarbete bedrivits som får ett genomslag i utgåvorna år 2015.
Bostadspriserna har ökat snabbt sedan början av 2013,
drivna av mycket låga räntor, en fortsatt god inkomstökning
bland hushållen och ett begränsat utbud. Prisökningen är
oroväckande. Samtidigt finns det stora skillnader mellan
upplåtelseformer och mellan orter, vilket kan försvåra
möjligheterna att stabilisera skuldökningen utan att riskera
prisfall på någon delmarknad.
Även bostadsbyggandet har ökat snabbt under samma
period, efter minskningen under eurokrisen 2011–2012.
Under 2014 har byggandet ökat på bred front, men i synnerhet bland större kommuner utanför storstadsregionerna
och i Storstockholm. Det är främst flerbostadshus som
ökat. Det byggs totalt sett något fler hyresrätter än bostadsrätter, men fördelningen skiljer betydligt mellan olika orter.
Förutsättningarna inför 2015 är goda, med prognoser om
fortsatt mycket låga räntor och en god tillväxt i samhällsekonomin. Boverket bedömer att byggandet fortsätter att
öka 2015, men i lägre takt. Småhusbyggandet förväntas
öka betydligt, även om nivån är betydligt lägre än toppen
2006–2007.
http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/uppfoljning1/. Hämtad 150128.
http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/uppfoljning1/Statistik/Statistik-Detaljplaner/Antagna-detaljplaner/. Hämtad 150128.
40
http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsplanering/bostadsmarknaden/bostadsmarknadsenkaten-2014/. Hämtad 150128.
41
http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/oppna-data/bostadsmarknadsenkaten-2014/. Hämtad 150128.
42
http://www.media-server.com/m/p/iwwt2xk4. Hämtad 150128.
38
39
1.2.4.4 REGIONALT PERSPEKTIV PÅ
BOSTADSMARKNADEN
Enligt Förordning (2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska Boverket stödja länsstyrelserna i deras
arbete med att ge kommunerna råd, stöd och underlag för
deras planering av bostadsförsörjningen. Boverket ska
också sammanfatta och analysera länsstyrelsernas bostadsmarknadsanalyser i en skriftlig rapport. Boverket arbetar
på olika sätt för att ge stöd till länsstyrelser och kommuner. Länsstyrelserna och Boverket genomför tillsammans handläggarträffar för de personer ute på länsstyrelserna som arbetar med bostadsförsörjningsfrågor. Arbete
sker med uppföljning och fortsatt utveckling av Bostadsmarknadsenkäten, diskussioner vid länsstyrelsernas
Plan- och bostadsdagar samt diverse rapporter som berör
bostadsmarknaden. Under 2014 har arbetet inletts med att
ta fram en webbaserad vägledning om riktlinjer för bostadsförsörjning.
De slutsatser som dras i 2014 års redovisning Regionala
bostadsmarknadsanalyser 2014 (Rapport 2014:35) är att
bristen på hyresrätter är fortsatt aktuell i samtliga län och
överlag finns det ett litet antal lediga lägenheter i allmännyttan. Det är ett stort fokus på nyanlända personers svårigheter att hitta bostäder. De flesta länsstyrelser uppmärksammar den demografiska utvecklingen och det ökade
behovet av bostäder riktade till äldre.
Urbaniseringens påverkan på bostadsförsörjningen beskrivs. I många län är det främst länets största kommun
som står för majoriteten av befolkningstillväxten, medan
de omgivande kommunerna har en minskande befolkning.
Detta ställer stora krav på infrastruktursatsningar och väl
fungerande kollektivtrafik.
Bostadssituationen är av stor betydelse även när det gäller
den regionala utvecklingen men fortfarande är det få kommuner i landet som har antagna riktlinjer för sin bostadsförsörjning. I länen saknas i dag ett konkret samarbete
såväl mellankommunalt som regionalt kring bostadsförsörjningsplaneringen.
Under 2014 har ett testseminarium genomförts för att se
om seminarium kan vara ett alternativ eller kompletterande
arbetsform till den sammanställning av analyserna som
Boverket gör i dag. Genom att årligen arrangera seminarium med några länsstyrelser i taget är förhoppningen att
43
44
ISBN 978-91-7563-138-7.
ISBN 978-91-7563-162-2.
35
det ges tillfälle till diskussioner och erfarenhetsutbyte
mellan länsstyrelserna. Samtidigt är det en möjlighet för
länsstyrelserna att redovisa sin analys för Boverket och
departementet. För Boverket är seminarierna ett tillfälle
att stödja länsstyrelserna i deras arbete att lämna råd, information och underlag till kommunerna.
1.2.4.5 BOVERKETS MARKNADSRAPPORTER
Under 2014 har Boverket gett ut två marknadsrapporter.
I majrapporten – Låst läge på bostadsmarknaden43
– ger vi en övergripande bild av de generella låsningar som
råder på bostadsmarknaden. I den fördjupade analysen fokuserar vi på inlåsningseffekter i den ägda delen av bostadsbeståndet. Vi bedömer hushållens latenta skatteskuld
för realisationsvinster på ägda bostäder, reavinstskatt och
total ”flyttkostnad” per bostad.
Den kraftiga värdestegringen på bostäder under senare år,
reavinstbeskattningen och den borttagna möjligheten till
räntefria uppskov leder tillsammans till mycket höga transaktionskostnader. Detta gör att det för många är olönsamt
att genomföra ett byte av bostad till vad som bättre skulle
passa hushållets bostadsbehov.
I septemberrapporten – Välkommen till storstan! Boendeutgifter för bostadsrätter i de fyra största städerna44
– görs en detaljerad analys av bostadsrättsmarknaderna
i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala. Resultaten
redovisas på detaljerade kartor, vilket ger en påtaglig bild
av hur ”heta” olika lokala delmarknader är.
Trots höga prisnivåer är det ändå slående hur förhållandevis tillgänglig bostadsrättsmarknaden är – ekonomiskt
– för den som har en normal inkomst, åtminstone i städernas utkanter. För Storstockholm ges också en redovisning
av hyresnivåer på andrahandshyresmarknaden och där det
konstateras att hyrorna där generellt ligger ungefär i nivå
med boendeutgifterna för likvärdiga bostadsrätter.
1.2.4.6 AVSKRIVNINGSREGLER OCH EKONOMISKA
PLANER FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGAR
Bokföringsnämnden förtydligade under 2014 de regler
som gäller för avskrivning av byggnadskapital i bostadsrättsföreningar. Förtydligandet innebär att så kallade progressiva avskrivningar inte är tillåtna. Dessa regler har
visserligen inte direkt bäring på hur avskrivningar bör
hanteras i de ekonomiska planer som ska upprättas innan
en bostadsrättsförening får upplåta bostadsrätt. Boverket
36
har ändå dragit slutsatsen att det är rimligt att man vid
upprättande av sådana ekonomiska planer hanterar avskrivningar enligt Bokföringsnämndens redovisningsregler och under 2014 har vi därför gett ut nya underlag
till de allmänna råden som klargör detta. Dessa allmänna
råd vänder sig i första hand till de intygsgivare som ska
godkänna nya ekonomiska planer för bostadsrättsföreningar (dnr 2538/2014).
av den totala bostadsproduktionen stadigt minskat. Det
finns en rad marknadsförutsättningar som gör att det är
högst naturligt att småhusbyggandet inte är större. Dit hör
bland annat de sedan 1990-talet förändrade ekonomiska
förutsättningarna i form av skatte- och subventionsregler,
kommunernas premiering av mer storskaligt byggande vid
framtagande av nya detaljplaner, och byggherrarnas preferenser för att bygga flerbostadshus avsedda för bostadsrätt.
1.2.4.7 ETABLERINGSHINDER PÅ
BOSTADSMARKNADEN
1.2.4.9 ROMSK INKLUDERING
Boverket har under 2014 slutredovisat ett regeringsuppdrag som syftat till att förbättra förutsättningarna för nyoch återetablering på bostadsmarknaden. I rapporten Etableringshinder på bostadsmarknaden (Rapport 2014:33)
analyseras vilka etableringsproblem som förekommer på
marknaden för individer med svaga ekonomiska förutsättningar. En genomgång görs av vilka möjliga vägar som
kan finnas för att förbättra förutsättningarna för dem.
Rapporten tar även upp vilka bostadspolitiska vägval
man gjort i ett urval av andra länder för att underlätta
etablering på bostadsmarknaden för hushåll med svaga
förutsättningar.
Huvudförslaget som lämnas till regeringen är att ersätta
det nuvarande systemet med en frivillig kommunal hyresgaranti med en mer omfattande och enhetlig statlig hyresgaranti. Den föreslagna typen av hyresgaranti har bland
annat fördelen för den bostadssökande att den kommer att
gälla i alla de kommuner som vanligtvis ingår i en lokal
bostadsmarknad.
Samtidigt föreslås att den statliga förvärvsgarantin ska
avskaffas, huvudsakligen på grund av att den inte har fyllt
något behov på bostadsmarknaden.
1.2.4.8 ÖKAT BYGGANDE AV SMÅHUS
Boverket har ett regeringsuppdrag som syftar till att utreda
behovet av och förutsättningarna för ett ökat småhusbyggande i storstadsregionerna. Uppdraget pågår in i 2015.
Under 2014 har vi lämnat delrapporten Förutsättningar
för ökat småhusbyggande i storstadsregionerna (Rapport 2014:24).
Slutsatsen är att bostadsbyggandet i de tre storstadsregionerna samt Uppsala, sedan mitten av 1990-talet varit genomgående lägre än vad som motiveras av befolkningsökningen. Under perioden har småhusbyggandets andel
Boverket har inom ramen för regeringens strategi för romsk
inkludering 2012–2032 bistått länsstyrelsen i Stockholms
län med en nulägesbeskrivning av den romska minoritetens
situation på hyresmarknaden. Målsättningen har varit att
beskriva romernas situation utifrån ett rättighetsperspektiv.
Uppdraget inleddes 2012 med skapandet av en arbetsgrupp
bestående av olika berörda myndigheter och romska sakkunniga under ledning av länsstyrelsen i Stockholms län.
Behovet av och formerna för nulägesbeskrivningen arbetades fram inom arbetsgruppen under 2013 och har på
Boverket utmynnat i två dokument, en egeninitierad förstudie och rapporten Boverkets nulägesbeskrivning – en
del av romsk inkludering 2012–2032 (Rapport 2014:27).
Boverket noterar i nulägesbeskrivningen att bostadsföretag och socialtjänst har en positiv inställning till att förebygga antiziganism, men att okunskapen i frågan är stor
och att den därför behöver drivas för att regeringens målsättning ska kunna uppnås till 2032. Nulägesbeskrivningen föreslår ett samrådsförfarande med de relevanta
parterna, bostadsföretag och romer, på nationell nivå där
lägesinformation kan framföras och utvecklingen kan
drivas framåt.
1.2.4.10 ÖVERSYN AV LAGEN OM
BOSTADSANPASSNINGSBIDRAG
Boverket fick under mars 2013 regeringens uppdrag att
analysera och bedöma om Lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. behöver ändras och vid behov
lämna förslag på förbättringar. Uppdraget har utförts i
samråd med Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och
landsting och redovisades i december 2014 i rapporten
Översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m.
(Rapport 2014:38).
För uppdraget tillsatte Boverket en referensgrupp med representanter för kommunala handläggare av bidraget,
fastighetsägare och brukare. Referensgruppen, som nu har
avvecklats, träffades tre gånger under 2014.
Boverket arrangerade under hösten 2014 ett särskilt rådslag i Stockholm dit representanter för kommunala handläggare av bostadsanpassningsbidraget, funktionshinderorganisationer, fastighetsägarorganisationer med flera
intressenter var inbjudna. Boverket presenterade vid rådslaget ett antal olika tänkbara regeländringar samt informerade om tankarna bakom förslagen med syfte att få en
bred belysning av dessa ur olika intressenters perspektiv.
Rapporten innehåller ett förslag till en ny lag om bostadsanpassningsbidrag med författningskommentarer samt ett
avsnitt med könsuppdelad statistik.
1.2.4.11BOVERKETS ARBETE I KOMMITTÉER INOM EU
Arbetet med genomförandet av EU:s byggproduktförordning fortsätter. Allt fler produktgrupper omfattas av kravet
på prestandadeklaration och CE-märkning. Boverket har
fortsatt att informera branschen om regelverket, genom
exempelvis webbplatsen och artiklar i fackpress samt deltagande i seminarier. Särskilt många frågor har kommit
inom området bärande stål- och aluminiumkonstruktioner,
där CE-märkningen blev obligatorisk först 1 juli 2014.
För dessa bärande konstruktioner och för vissa små/enskilda avlopp finns särskild information på boverket.se45.
Medarbetare från Boverket representerar Sverige i EU-
37
kommissionens ständiga byggkommitté, hisskommitté
och kommittén för linbaneanläggningar. På regeringens
uppdrag har vi fört fram svenska synpunkter i EU-kommissionens arbete med att ta fram kompletterande rättsakter till byggproduktförordningen. Detta har inneburit
möjligheter för tillverkare att tillhandahålla sina prestandadeklarationer på webben, en förbättrad version av mallen
för prestandadeklaration samt vissa tydliggöranden av
uppgifter för anmälda organ. Vi har även rapporterat till
EU-kommissionen om genomförandet av byggproduktförordningen. Inom kommittén för linbaneanläggningar har
det under 2014 pågått förhandlingar om en ny EU-förordning om linbaneanläggningar. Boverket har bistått regeringen inför och under förhandlingarna.
Utöver arbetet inom EU:s kommittéer representerar även
Boverkets medarbetare, på uppdrag av Näringsdepartementet, i tre av EU-kommissionens arbetsgrupper. En av
gruppernas diskussioner har resulterat i kommissionens
kommunikation om möjligheter till resurseffektivitet i
byggsektorn.
1.2.4.12 KONTAKTPUNKT FÖR BYGGPRODUKTER
Boverket är Sveriges kontaktpunkt för byggprodukter. Det
innebär att ekonomiska aktörer som vill sälja produkter på
den svenska marknaden kan ställa frågor om vilka krav
som gäller. Frågorna kommer främst från våra grannländer.
1.2.5 Prestationstyp: Handbok/vägledning
Tabell 12 Prestationstyp Handbok/vägledning
2014
2013
2012
Kostnader i mnkr
-20,3
-9,0
-6,5
Årsarbetskrafter
19,2
8,2
5,4
Källa: Agresso
Prestationstypen Handbok/vägledning utgjorde 21 procent
av resursanvändningen av årsarbetskrafter inom målområde
Fungerande bostadsmarknad 2014. Det är en ökning i
förhållande till 2013 med 12 procentenheter, i reella tal en
ökning med 11 årsarbetskrafter. Prestationstypen Kunskapsunderlag har inom målområdet samtidigt minskat
med 13 procentenheter. Resursåtgången i andel årsarbetskrafter för prestationstypen Handbok/vägledning för
Boverket som helhet är 12 procent. Gemensamt inom
målområde Fungerande bostadsmarknad står de båda
45
46
prestationstyperna för cirka 60 procent av resursanvändningen. Ökningen inom prestationstypen Handbok/vägledning under 2014 är till stor del avhängig den satsning
som gjorts på uppdateringar och förnyelse av vägledningar till planoch bygglagen och av PBL kunskapsbanken.
1.2.5.1 PBL KUNSKAPSBANKEN
PBL kunskapsbanken46 är Boverkets primära webbase-
http://www.boverket.se/sv/byggande/byggprodukter/ce-markning/specifika-omraden/. Hämtad 150204
http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/. Hämtad 150128
38
rade kommunikationskanal för att främja en god tillämpning av planoch bygglagstiftningen och ska bidra till att
stärka kompetensen inom området. Den vänder sig till användare i kommuner, länsstyrelser, regionala organ samt
till branschen.
PBL kunskapsbanken har i år utökats med:
• temat kulturvärden
• lagändringar i planoch bygglagen avseende bygglovs befriade åtgärder – attefallshus med mera
• lagändringar i planoch bygglagen avseende byggfelsförsäkring
• läsanvisningar till Boverkets byggregler (BBR)
• en kortare introduktion med tillhörande bildspel inför lagändringen 1 januari 2015 om ny detaljplaneprocess
• texter om tillsyn enligt planoch bygglagen.
Boverkets uppdrag att följa upp hur tillämpningen av
planoch bygglagen utvecklas publiceras numera på PBL
kunskapsbanken47.
PBL kunskapsbanken
Tabell 13 PBL kunskapsbanken
Besök på PBL kunskapsbank
PBL Kunskapsbanken
2014
2013
2012
310 609
231 339
145 991
Källa: Från Sitecatalyst.
Av tabellen framgår att antalet besök har ökat stadigt under
de år PBL kunskapsbanken varit i drift. Antalet besök
har ökat med nästan 35 procent mellan 2013 och 2014.
1.2.5.2 TILLSYNSVÄGLEDNING PLAN- OCH BYGGLAGEN
Enligt 8 kap. planoch byggförordningen och Boverkets
regleringsbrev ska Boverket och länsstyrelsen ge tillsynsvägledning genom råd och stöd till kommunerna när det
gäller tillsynen enligt planoch bygglagen och tillhörande
författningar. Boverket och länsstyrelserna ska aktivt
verka för samordning och samverkan i tillsynsvägledningen,
och myndigheterna ska ha en plan för sin tillsynsvägledning. Boverket ska regelbundet sammanställa erfarenheterna från kommunens tillsynsarbete och länsstyrelsens
och myndighetens tillsynsvägledning.
Som en följd av kommunernas stora behov av tillsynsväg47
48
ledning och regeringens uppdrag om vägledning för
tillsyn med mera har Boverket under 2014 i första hand
inriktat arbetet på att komplettera PBL kunskapsbanken
med vägledande texter om tillsyn och tillsynsvägledning.
För det arbetet har en referensgrupp bildats med deltagare
från Boverket, Sveriges kommuner och landsting samt ett
representativt urval av kommuner. Vägledningen publicerades under december 2014. Boverket redovisade uppdraget till regeringen 15 december 2014 (Uppdrag om
vägledning för tillsyn m.m enligt planoch bygglagen,
dnr 4998/2013).
Utöver detta har Boverket fortsatt det löpande samarbetet
med länsstyrelserna i syfte att utveckla statens tillsynsvägledning till kommunerna. Samverkan och samordning
mellan Boverket och länsstyrelserna sker genom regelbundna videomöten med länsstyrelsernas arbetsgrupp för
tillsynsvägledning. Vi har deltagit i ett länsstyrelseseminarium där arbetet med tillsynsvägledning och utvecklingsfrågor diskuterats. Tillsynsvägledningsfrågor diskuterades
också med länsstyrelserna på deras årliga Plan- och bostadsdagar. Boverket har även deltagit i två kommunkonferenser om tillsyn som länsstyrelserna i Jönköpings län
respektive Blekinge län anordnade.
En viktig del i arbetet med tillsynsvägledning framöver är
att fortsätta att komplettera PBL kunskapsbanken med
vägledningsmaterial, i linje med regeringens uppdrag om
vägledning för tillsyn med mera.
I mars 2014 redovisades Boverkets tillsynsrapport för
2013 på PBL kunskapsbanken48. Underlaget i rapporteringen är bland annat hämtat från länsstyrelsernas svar på
Boverkets årliga planoch byggenkät som besvarats av
länsstyrelserna samt från länsstyrelsernas återrapporteringar inom planoch bygglagsområdet. Rapporteringen
visar bland annat att det fortfarande är få kommuner som
arbetar aktivt med tillsyn men att kommunerna lägger fler
arbetstimmar på tillsyn jämfört med föregående år, vilket
är en positiv utveckling.
1.2.5.3OMBOENDE.SE
Webbplatsen OmBoende förvaltas och utvecklas gemensamt av Boverket och Konsumentverket. Ytterligare samverkan sker med Fastighetsmäklarinspektionen. Tillsammans kan myndigheterna erbjuda konsumenterna en webbplats med bred information om boendefrågor. Utöver information om allt från skriftliga avtal, budgetkalkyler,
http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/uppfoljning1/. Hämtad 150128.
http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/uppfoljning1/Tillsyn/Sammanfattning-av-lansstyrelsens-rapportering/. Hämtad 150128.
renovering till nybyggen uppdateras webbplatsen varje
vecka med aktuella nyheter som rör boende, till exempel
om hushållens sparande och bostadspriser. Webbplatsen
har fortsatt goda besökssiffror och har strax över 25 000
unika besökare per månad.
Under 2014 genomfördes en enkät av vilka som besöker
OmBoende. Den visar att hela 77 procent är konsument/
privatpersoner. De flesta besöker webbplatsen för att få
mer information om sina rättigheter när det till exempel
gäller att köpa hus eller bostadsrätt. 81 procent anger att
de hittade den information de sökte. 94 procent av de tillfrågade anser att texterna på OmBoende är lätta eller
mycket lätta att förstå.
Tabell 14 Omboende.se, kostnader och antal besökare
1.2.5.4 VISS ÖVRIG VÄGLEDNING
Boverket har under 2014 fortsatt använda webbseminarier/webbsändningar som en kommunikationskanal med
våra intressenter. Under 2014 har fyra webbseminarier genomförts på olika teman inom Boverkets verksamhetsområde. Våra webbseminarier genomförs med kvalitetssäkrade inslag från praktisk tillämpning av berörd lagstiftning
varvat med praktiska exempel utifrån intressenternas perspektiv. Boverket når med detta arbetssätt ut till stora
grupper. Målgruppen är i de flesta fall de som arbetar
inom ramen för planoch bygglagen. Materialet är tillgängligt även efter sändningarna. De två nedersta seminarierna sändes i samarbete med Riksantikvarieämbetet.
Tabell 15 Boverkets webbseminarium/webbsändningar
Tema webbseminarium/webbsändning
2014**
2013**
Kostnader i mnkr
-0,5
-1,6
-1,3
Totalt antal besök
370 055
297 762
284 118
Unika besökare**
300 555
244 619
234 601
Antal
tittare
live
Antal
tittare
totalt
Läget på bostadsmarknaden
140
300
2012
*Unika besökare beräknas genom att ta fram unika besökare
per dag.
** Siffrorna för 2014 och 2013 är framtagna med ett nytt
statistikverktyg som bygger på cookies och ger säkrare siffror.
Tidigare årsredovisningar har sifferunderlag med äldre statistikverktyg som bygger på loggfiler från webbservern.
Källa: Adobe Analytics (tidigare SiteCatalyst) samt Agresso
för kostnader.
39
Ändringar i planoch bygglagen (2010:900)
695
2839
En föränderlig PBL – kulturvärden, buller och
enklare planprocesser
753
2945
Ändrade byggregler, kulturvärden, och
ombyggnad – ett webbseminarium för
byggnaden
411
1307
Källa: SiteCatalyst. Mätdatum för Antal tittare totalt 2015-01-21
40
1.2.6 Prestationstyp: Föreskrifter och allmänna råd
Tabell 16 Föreskrifter och allmänna råd
2014
2013
2012
Kostnader i mnkr
-7,8
-7,1
-8,3
Årsarbetskrafter
7,4
7,1
8,8
Källa: Agresso
Resursanvändningen av årsarbetskrafter för prestationstypen Föreskrifter och allmänna råd utgör åtta procent
av den totala resursanvändningen inom målområdet
Fungerande bostadsmarknad. Det motsvarar 7,4 årsarbetskrafter. Resursanvändningen utgör drygt 50 procent
av Boverkets totala resursanvändning i andel årsarbetskrafter inom prestationstypen. Av figur 4 framgår att prestationstypens andel 2014 är i nivå med 2013.
Boverkets byggregler (2011:6), BBR, ändringsförfattning BFS 2014:3. Bland annat genomfördes betydande
lättnader i bostadsutformningskraven. Det gjordes lättnader i regelverket för bostäder som är högst 35 kvadratmeter och för studentbostäder, vilket möjliggör byggande
av bostäder som är mindre än vad som tidigare var tillåtet.
Därutöver ändrades BBR i flera andra avseenden:
•
avsnittet om brandskydd ändrades bland annat genom
att en ny verksamhetsklass för vissa gemensamhets boenden infördes samt ett system med brandklasser för
kablar
•
nya föreskrifter och allmänna råd infördes om hur
fasadbeklädnader anordnas
• reglerna om fuktsäkerhetsprojektering gjordes tydligare
• ett allmänt råd med riktvärden för bly i vissa blandare
för tappvatten infördes
•
möjligheter till avsteg från gränsvärden för buller i
hygienutrymmen infördes
1.2.6.1 BOVERKETS FÖRESKRIFTER OCH
ALLMÄNNA RÅD
reglerna förtydligades om när olika taksäkerhets anordningar krävs
Under 2014 har Boverket meddelat flera nya författningar.
De nya föreskrifter som har meddelats är
energihushållningskraven förenklades för byggnader
som är mindre än 50 kvadratmeter.
• Boverkets föreskrifter (2014:1) om stöd till utveck-
•
•
lingsprojekt för jämställda offentliga miljöer i
städer och tätorter, JOM
Utöver BBR har även två andra författningar ändrats
under 2014.
• Boverkets föreskrifter (2014:2) om stöd till kom-
Boverkets föreskrifter (2007:4) om energideklaration
för byggnader, BED, har ändrats för att klargöra om
energideklaration i vissa fall ska upprättas eller inte
(ändringsförfattning BFS 2014:6).
muner för inventering av den fysiska tillgänglig heten i flerbostadshusbeståndet, IFT
•
Boverkets föreskrifter (2014:4) om stöd till natio nella projekt för utveckling av tillämpning av plan och bygglagen (2010:900), NAU.
Till detta kommer Boverkets allmänna råd (2014:5) om
planbestämmelser för detaljplan, DPB, som innehåller
generella rekommendationer om hur kommunernas reglering i detaljplaner bör utformas.
Vid halvårsskiftet 2014 skedde omfattande ändringar i
•
•
Boverkets föreskrifter (1992:46) till lagen (1992:1574)
om bostadsanpassningsbidrag, BAB, har ändrats i
fråga om vilka handlingar som ska bifogas en ansökan
om bidrag (ändringsförfattning BFS 2014:8).
Boverket har dessutom meddelat föreskrifter om upphävande av Boverkets föreskrifter och allmänna råd
(2003:1) om bidrag till åtgärder mot radon i egnahem,
RN (BFS 2014:7).
41
1.2.7 Prestationstyp: Tillsyn
Tabell 17 Prestationstyp Tillsyn
2014
2013
2012
Kostnader i mnkr
-16,1
-14,0
-10,5
Årsarbetskrafter
13,8
12,1
9,8
Antal utfärdade behörigheter
intygsgivare
20
25
28
Antal tillsynsärenden
intygsgivare
14
11
6
3
10
7
Antal tillsynsärende BAB
Källa: Boverkets diarium samt Agresso för kostnader och årsarbetskrafter
Resursanvändningen av årsarbetskrafter för prestationstypen Tillsyn utgör 15 procent av den totala resursanvändningen inom målområdet Fungerande bostadsmarknad. Resursanvändningen utgör knappt 70 procent
av Boverkets totala resursanvändning i andel årsarbetskrafter inom prestationstypen. Prestationstypens andel har
ökat något i förhållande till 2013 både inom målområde
Fungerande bostadsmarknad och totalt för Boverket.
1.2.7.1 EKONOMISKA PLANER OCH INTYGSGIVARE
Varje bostadsrättsförening och vissa kooperativa hyresgästföreningar ska ta fram en ekonomisk plan som ska
vara försedd med intyg av två intygsgivare som har kontrollerat att projektet är ekonomiskt hållbart. Boverket
meddelar behörighet för intygsgivare och Boverket ska
se till att det finns ett lämpligt antal intygsgivare samt
utöva tillsyn över deras verksamhet enligt Bostadsrättsförordning (1991:630). Tillsynen kan resultera i varning
eller återkallelse av behörigheten för intygsgivare. Boverket
ska också lämna allmänna råd om utformning av ekonomiska planer och kostnadskalkyler.
Under 2014 har Boverket prövat frågor om behörighet för
intygsgivare i 26 ärenden. Av dessa har fem avslagits. Två
avslag avsåg ansökningar om ny behörighet och tre avsåg
ansökningar om förlängning av tidigare behörighet.
Boverkets bedömning är att marknadens behov av intygsgivare för närvarande är tillfredsställt (70 stycken varav
fem är kvinnor) men att ett generationsskifte är att vänta
inom de närmsta åren.
Boverket har under 2014 avgjort 14 anmälningar om
tillsyn, varav nio ärenden har lämnats utan åtgärd. Förvaltningsrätten i Växjö har avslagit tre av de överklagade
tillsynsbesluten från 2013. Boverkets beslut står därmed
fast. Förvaltningsrätten har också upphävt ett av Boverkets
tillsynsbeslut att meddela varning. Av årets tillsynsbeslut
har ett överklagats till förvaltningsrätten.
Under våren 2014 tog Boverket fram en Vägledning och
underlag till allmänna råd enligt 7-9 §§ bostadsrättsförordningen (1991:630); nu fråga om avskrivningar
(dnr 2538/2014). Boverket har även lyft frågan om behovet av en översyn av bostadsrättslagstiftningen till
Justitiedepartementet (dnr 2550/2014).
Översynen av Boverkets allmänna råd om ekonomiska
planer för bostadsrättsföreningar (1995:6 ändrad genom
2007:2) har påbörjats under hösten 2014 och fortsätter
under hela 2015.
1.2.7.2 TILLSYN ENLIGT LAG (1992:1574) OM
BOSTADSANPASSNINGSBIDRAG M.M.
Boverket har enligt Lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. tillsyn över kommunernas bidragsverksamhet. Boverkets tillsyn omfattar utbildnings- och
informationsinsatser, bevakning av praxis och tillhandahållande av handbok för bostadsanpassningsbidraget samt
faktisk tillsyn. Boverket besvarar också förfrågningar om
bostadsanpassningsbidraget från allmänheten och berörda
myndigheter samt avger yttranden till förvaltningsdomstolarna i mål om bostadsanpassningsbidrag. Den faktiska
tillsynen består av hantering av anmälningar från enskilda,
uppföljning och tillsyn där Boverket på eget initiativ kan
starta ärendet.
42
Boverket har under 2014 avgjort tre tillsynsärenden. Tillsynsärendena har resulterat i att Boverket har riktat kritik
och uttalat uppmaningar beträffande den formella hanteringen av bidraget.
I rapporten Bostadsanpassningsbidragen 2013 (Rapport
2014:21) redovisar Boverket en sammanställning av kommunernas kostnader för bostadsanpassningsbidraget under
2013. Uppgifterna har inhämtats genom Boverkets bostadsmarknadsenkät under år 2014. Sammanställningen visar
att antal beviljade bidrag har ökat från 71 800 under 2012
till 73 400 under 2013. Kostnaden för kommunerna uppgick till 1 060 miljoner kr, vilket är den hittills högst noterade kostnaden.
Boverket har under 2014 fortsatt förvalta webbhandboken49
för bostadsanpassningsbidraget och fortlöpande tillfört
kompletterande information om bidraget till handboken.
Besöksstatistik visar på ett fortsatt stort intresse för handboken såväl hos kommunala handläggare som hos privatpersoner som söker information om bidraget. Under 2014
var antalet besök i webbhandboken cirka 29 000.
Tabell 18 Prestationstyp Bidragshantering
2014
2013
2012
Kostnader i mnkr
-2,8
-3,4
-0,5
Årsarbetskrafter
2,7
3,5
0,6
Källa: Agresso
Resursanvändningen av årsarbetskrafter för prestationstypen Bidragshantering utgör tre procent av den totala
resursanvändningen inom målområdet Fungerande bostadsmarknad och cirka 20 procent av Boverkets totala
resursanvändning i andel årsarbetskrafter inom prestationstypen. Prestationstypen har minskat något i förhållande till 2013 inom målområde Fungerande bostadsmarknad men för Boverket som helhet är prestationstypens andel årsarbetskrafter likvärdigt med 2013.
Utvecklingsprojekten ska ske i samverkan mellan kommuner. Länsstyrelser och andra aktörer bör bjudas in till
medverkan. Resultat och erfarenheter ska sedan spridas
till kommuner och länsstyrelser.
Stöd får, i mån av tillgång på medel, lämnas till kommuner för att skapa nationella utvecklingsprojekt som
syftar till att dela erfarenheter av praktisk tillämpning av
planoch bygglagen från olika delar av landet.
Stöd kan sökas för hela den beräknade kostnaden för genomförandet av projektet, dock maximalt med 500 000 kr
per medverkande kommun. Den totala stödsumman för
2014–2016 är 12 miljoner kr. Stödmottagarna får 75 procent av stödet utbetalt i samband med projektstart efter
anmälan av mottagaren.
En första sökomgång har genomförts. Stödet trädde i kraft
1 september och sista ansökningsdag 2014 var 10 september.
Den korta ansökningstiden var en anpassning till att utbetalning av beviljat stöd skulle ske senast i december 2014.
1.2.8.1 PBL KOMPETENS
– STÖD TILL NATIONELLA UTVECKLINGSPROJEKT
Tabell 19 Stöd till nationella utvecklingsprojekt
2014
2013*
2012*
Antal utbetalningar
13
-
-
6,0
-
-
*Stödet infördes2014
49
Kommuner kan söka stöd som lämnas enligt Förordning
(2014:835) om stöd till nationella utvecklingsprojekt
om tillämpningen av planoch bygglagen (2010:900).
http://www.boverket.se/sv/bab-handboken/. Hämtad 150128
Trots den korta tid som fanns för ansökningsomgång 2014
inkom 29 ansökningar om totalt 25 miljoner kr. Totalt beviljade Boverket stöd till 13 projekt till en omfattning av
8 miljoner kr. Totalt 44 kommuner och länsstyrelser samverkar i projekten.
1.2.8.2 INVESTERINGSSTÖD TILL ÄLDREBOSTÄDER
Tabell 20 Investeringsstöd till äldrebostäder
2014
Antal utbetalningar
2013
2012
58
60
60
249,9
266,5
181,5
De som bygger särskilda boendeformer för äldre och/eller
trygghetsbostäder för personer som fyllt 70 år kan få investeringsstöd. Stöd lämnas enligt Förordning (2007:159)
om investeringsstöd till äldrebostäder m.m. som trädde
i kraft 2007. Stödet lämnades då enbart för särskilda boendeformer som avses i 5 kap. socialtjänstlagen
(2001:453). 1 januari 2010 utökades stödet till att även
omfatta så kallade trygghetsbostäder. För att stöd ska
kunna lämnas krävs att ny- eller ombyggnaden påbörjas
under perioden 1 januari 2007 – 31 december 2014 och
färdigställs inom två år från dagen för påbörjandet.
1.2.8.3 STÖD TILL UTVECKLING I STRANDNÄRA LÄGEN
2014. 131 kommuner svarade på enkäten. Under första
kvartalet 2014 gjordes en sammanställning av enkätsvaren. Av svaren framgår att flertalet av kommunerna
kände till stödet och att flertalet av kommunerna arbetar
med att peka ut områden för landsbygdsutveckling i
strandnära områden. Det framgick även att cirka 25 kommuner kommer att söka stödet, vilket innebär att de flesta
kommuner avstår.
Tillströmningen av ärenden under 2014 var mindre än beräknat, endast 16 kommuner har beviljats stöd mot beräknat cirka 25 kommuner. Det innebär att cirka 14,8 miljoner kr av det tillgängliga anslaget inte har utnyttjats.
Boverket har gjort bedömningen att ärendetillströmningen
inte kommer att öka under 2015.
1.2.8.4 STÖD TILL INNOVATIVT BYGGANDE
Tabell 22 Stöd till innovativt byggande
Antal utbetalningar
Tabell 21 Stöd till utveckling i strandnära lägen
2014
2013
2012
Antal utbetalningar
24
12
0
3,6
3,7
0
Kommuner, länsstyrelser, kommunala samverkansorgan
och regionala självstyrelseorgan kan ansöka om stöd till
planeringsåtgärder för landsbygdsutveckling i strandnära
lägen. Stöd lämnas enligt Förordning (2012:545) om
stöd till planeringsinsatser för landsbygdsutveckling i
strandnära lägen, som trädde i kraft 1 oktober 2012.
Lagen tillämpas retroaktivt på planeringsinsatser som
slutförts efter 31 december 2011. Stödets syfte är att ge
statligt stöd till planeringsinsatser för att klarlägga om det
finns lämpliga områden för utveckling av landsbygden
inom strandnära lägen i kommunen.
Under 2012–2014 kom det in 42 ansökningar om stöd,
vilka omfattade 50 sökande och medsökande organisationer. Sökt belopp uppgår till cirka 13 miljoner kr.
Boverket har beslutat i 39 ärenden och 36 ärenden har beviljats stöd.
För att följa upp intresset för stödet genomförde Boverket
en enkät hos berörda kommuner under oktober/november
43
2014
2013
2012*
39
16
-
18,4
6,5
-
* Stödet infördes 2013
Företag, kommuner med flera kan söka stöd till åtgärder
som främjar ett innovativt byggande för att öka utbudet av
bostäder för unga. Stöd lämnas enligt Förordning
(2013:145) om stöd för innovativt byggande av bostäder för unga. Stöd får ges för en åtgärd som innebär
utveckling eller användning av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process.
Under 2014 inkom sammanlagt 73 ansökningar om stöd,
varav Boverket beviljade 31 ansökningar, motsvarande
23,1 miljoner kr. 75 procent av beslutat stöd betalas ut i
samband med att beslut om stöd har fattats av Boverket.
Boverket beslutade om stöd vid fyra tillfällen under 2014.
1.2.8.5 STATLIGT STÖD FÖR INVENTERING AV
BOSTADSBESTÅND UR TILLGÄNGLIGHETSSYNPUNKT
Tabell 23 Statligt stöd för inventering av bostadsbestånd
ur tillgänglighetssynpunkt
2014
2013
Antal utbetalningar
17
-
3,8
-
44
Kommuner kan få stöd för inventeringar av den fysiska
tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet i kommunen.
Stöd lämnas enligt Förordning (2013:922) om stöd till
kommuner för inventering av den fysiska tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet.
Boverket beslutade om stöd 30 juni 2014. Till 2014 års
beslutsomgång kom det in 49 ansökningar om drygt 17
miljoner kr, varav 16 beviljades stöd med cirka 4,9 miljoner kr. 75 procent av beviljat stöd betalas ut i samband
med att beslut om stöd har fattats av Boverket. Merparten
av inventeringsprojekten ska vara färdigställda först 2015.
1.2.8.6 TILLÄGGSLÅN OCH FÖRBÄTTRINGSLÅN
Ränte- och amorteringsfria tilläggs- och förbättringslån
lämnades fram till 1992 respektive 1988.
Tilläggslån, enligt Förordning (1983:1021) om tilläggslån för ombyggnad av bostadshus m.m., lämnades om
kostnaderna för åtgärderna översteg husets ekonomiska
bärkraft. Lånet lämnades ursprungligen bland annat för
ombyggnad av bostadshus som var/kunde förklaras som
byggnadsminne.
Förbättringslån, enligt Förbättringslåneförordning
(1980:261), lämnades för ombyggnad eller annan förbättring av en- eller tvåfamiljshus som bebos av en person
som uppbär folkpension, som har fyllt 60 år eller person
som har en funktionsnedsättning.
Lånen ägs i dag av Marginalen Bank men Boverket har
till uppgift att ompröva lånens ränte- och amorteringsfrihet samt villkoren för förbättringslånen. Stocken av lån
har minskat kraftigt och det finns nu 14 tilläggslån och
17 förbättringslån.
Under 2014 har Boverket gått igenom ärendestocken och
omprövning av ränte- och amorteringsfriheten för nio til�läggslån kommer ske under 2015. Det har inte varit aktuellt
ompröva villkoren i något ärende om förbättringslån.
1.2.8.7 STÖD ORDNA BOSTAD
Boverket administrerar det statliga bidraget till kommuner
för hyresgarantier som kommunerna utfärdar med stöd av
Förordning (2007:623) om statligt bidrag för kommunala hyresgarantier. Bidraget ska stimulera kommunerna
att ge stöd till hushåll som har ekonomisk förmåga att
klara kostnaderna för ett eget boende, men som ändå har
50
51
svårigheter att etablera sig på bostadsmarknaden.
Under 2014 har 1250 kommuner ansökt om så kallad preliminär tilldelning. Det finns inget krav på att en kommun
ska ha ansökt om preliminär tilldelning för att Boverket
ska kunna bevilja bidrag till kommunen. Tilldelningen
innebär att Boverket reserverar en del av anslaget för
kommunens räkning. Utbetalning av bidraget sker först
när kommunen har redovisat utställda hyresgarantier och
ansökt om bidrag.
Kommunerna redovisar utfärdade hyresgarantier och ansöker om bidrag fyra gånger per år. Under 2014 beviljade
Boverket bidrag för 179 garantier till 16 kommuner. Detta
medförde utbetalningar på cirka 0,9 miljoner kr.
Under 2014 tog Boverket fram en informationsfilm om
hyresgarantier och det statliga bidraget för hyresgarantier51.
1.2.8.8 STÖD TILL OMSTRUKTURERING
AV KOMMUNALA BOSTADSFÖRETAG
Stödet till omstrukturering av de kommunala bostadsföretagen, enligt Förordning (2002:664) om statligt stöd för
vissa kommunala åtaganden för boendet, är avsett att ge
dessa långsiktigt hållbara ekonomiska förutsättningar för
en kostnadseffektiv bostadsförvaltning som är anpassad
till den förväntade befolkningsutvecklingen. Boverket kan
också medverka till att kommunala borgensåtaganden för
lån till bostadsrättsföreningar kan avvecklas. Något stöd
i form av garantier för avlyft av kommunala borgensåtaganden har inte lämnats under senare år.
Stöd i form av bidrag får lämnas om de ekonomiska åtagandena i samband med dessa åtgärder medför en alltför
tung börda för kommunen och i den mån annat stöd inte
är tillräckligt. För att säkra att verksamheten svarar mot
dessa krav arbetar Boverket, tillsammans med den sökande
kommunen, fram ett omstruktureringsprogram mot bakgrund av kommunens bedömning av det framtida behovet
av bostäder. Syftet är att säkra att skäliga krav ställs på
kommunens förmåga att anpassa sig till de ekonomiska
och demografiska förutsättningar som kan förutses den
närmaste framtiden och därmed uppnå ekonomisk balans
under avtalsperioden. Boverket ska också följa upp de
avtal som har träffats med olika kommuner.
Ett nytt garantiavtal har tecknats under 2014, ett tilläggsavtal med Sorsele kommun om fortsatt rekonstruktion av
Inkluderar ansökan inkommen till Boverket 29 december 2014.
http://www.boverket.se/sv/bidrag--garantier/kommuner/bidrag-for-hyresgarantier/. Hämtad 150128
kommunens bostadsföretag SorseleBo AB. I samband
med att avtalet tecknades utbetalades 10,1 miljoner kr.
Enligt detta avtal, liksom i de avtal som slutits med Ånge
och Hagfors kommuner, har staten åtagit sig att lämna bidrag till avvecklingskostnader i takt med att kostnaderna
uppstår. Totalt utbetalades cirka 4,2 miljoner kr som avsåg
sådana ersättningar under 2014.
Avtalet med Hallsberg löpte ut 31 december 2013. Boverket
har tillsammans med kommunen gjort en slutuppföljning
av avtalet och bedömt att villkoren i avtalet är uppfyllda.
Vid årsskiftet 2014–2015 återstår således tre avtal, tilläggsavtalen med Ånge, Hagfors och Sorsele. Statens totala
utestående åtaganden enligt dessa avtal uppgår till cirka
16,8 miljoner kr.
45
Bidrag lämnas till kommuner som har stadsdelar som omfattas av det urbana utvecklingsarbetet enligt regeringsbeslut 12 januari 2012 (A2012/174/IU) och 5 december
2013 (A2013/4640/IU).
Under december 2014 fördelade Boverket 99 miljoner kr
till de av regeringen särskilt utpekade stadsdelar med låg
förvärvsfrekvens, hög andel försörjningsstöd och låg behörighet till gymnasieskolan. De utpekade stadsdelarna är
Hässleholmen (Borås), Bergsjön, Gårdsten, Hjällbo och
Norra Biskopsgården (Göteborg), Gamlegården (Kristianstad), Centrum Öster (Landskrona), Herrgården och Södra
Sofielund (Malmö), Rinkeby och Tensta (Stockholm),
Hovsjö och Ronna (Södertälje), Kronogården (Trollhättan) samt Araby (Växjö).
1.2.8.9 STIMULANSBIDRAG TILL KOMMUNER SOM
DELTAR I URBANA UTVECKLINGSARBETET
Tabell 24 Urbant prestationsbidrag
2014
Antal utbetalningar
2013
9
9
99
99
2012*
*Bidraget infördes 2013
1.2.9 Prestationstyp: Garantihantering
Tabell 25 Prestationstyp Garantihantering
2014
2013
2012*
Kostnader i mnkr
-7,5
-7,0
-1,8
Årsarbetskrafter
5,2
6,1
1,5
Källa: Agresso
*Verksamheten infördes på Boverket 1 oktober 2012
Resursanvändningen av årsarbetskrafter för prestationstypen Garantihantering utgör sex procent av den totala
resursanvändningen inom målområdet Fungerande bostadsmarknad,vilket motsvarar 5,2 årsarbetskrafter i reella tal. Det motsvarar i princip Boverkets totala resursanvändning inom prestationstypen. Prestationstypens andel
resursanvändningen av årsarbetskrafter inom målområde
Fungerande bostadsmarknad är samma som 2013.
I följande avsnitt redovisas de garantier som Boverket
administrerar inom målområdet.
1.2.9.1 KREDITGARANTIER FÖR LÅN
TILL BOSTADSBYGGANDE
Kreditgarantier lämnas för lån till nyoch ombyggnad av
bostäder med stöd av Förordning (2004:105) om statlig
kreditgaranti för lån för bostadsbyggande m.m. Garanti
lämnas till kreditinstitut som har ramavtal med Boverket.
Verksamheten redovisas och finansieras utanför statsbudgeten på konto i Riksgälden med obegränsad kredit. Verksamheten finansieras med avgifter vars storlek bestäms av
Boverket och som ska motsvara statens förväntade förlust
i varje enskilt ärende.
För kreditgarantier till färdigställda lägenheter tecknades
46
under perioden sex avtal om nya garantier för 53,5 miljoner kr, som gällde för 329 lägenheter. Garantiavtal för
lån under byggtiden tecknades för 956 lägenheter och
10 egnahem, med ett totalt maximalt garanterat belopp
om 1 083,1 miljoner kr. Garantiavtal för lån under byggtiden innebär att garantibeloppet ökar i takt med att bostäderna färdigställs och lånen lyfts. Vid årsskiftet fanns
garantiavtal för lån under byggtid med ett maximalt
garanterat belopp om 1 514,4 miljoner kr, varav 841 miljoner kr tagits i anspråk. Under perioden har 20 projekt
med kreditgarantier färdigställts.
nader för drift och underhåll, kapitalskuld med mera. Värderingen redovisas i tabellen nedan.
Beviljanderamen för kreditgarantier var 10 000 miljoner
kr under perioden. Det totala garantiåtagandet uppgick
till 2 765,6 miljoner kr inklusive avtalat belopp under
byggtiden. Det ianspråktagna garantibeloppet uppgick till
2 092,7 miljoner kr. Antalet nya skadeärenden har fortsatt
varit få under 2014. Under 2014 lämnade Boverket ersättning i endast ett fall med ett ersättningsbelopp, efter återvinning från kommunalt ansvarstagande, på 20 000 kr.
Antalet kreditgarantiavtal ligger under 2014 på ungefär
samma nivå som 2013. Det råder en fortsatt hög aktivitet
på bostadsmarknaden som möjliggör att fler bostadprojekt
startas i kombination med en önskan hos långivarna att
försäkra sig mot risker i bostadsfinansieringen.
Källa: Kreditgarantisystemet Vråken
*Vid värderingen till bokslut 2013 ändrades redovisningen och
numera dras förväntad intäkt brutto bort från den förväntade
förlusten. Ändringen motsvarar cirka 16 miljoner kr för 2014
1.2.9.1.1 Värdering av förväntad förlust
Som ett underlag för den finansiella redovisningen värderas årligen den förväntade förlusten i garantistocken.
Värderingen utgår från modellen för riskbedömning och
resulterar i en beräkning av förväntad förlust och förväntade intäkter för garantistocken. Värderingen av stocken
görs på grundval av detaljerade uppgifter från långivarna
för fastigheter med ett garanterat belopp på 1 miljon kr
eller mer. Uppgifterna gäller hyresintäkter/avgifter, kost-
Tabell 26 Årets värdering av den förväntade förlusten
i garantistocken. Belopp i tusen kr
2014
Antal garantier
2013
2012*
810
871
969
Garanterat belopp
2 092 653
1 734 785
1 699 865
Förväntad förlust
89 780
111 599
177 104
4,3 %
6,4 %
10,4 %
86 678
100 626*
185 616
Andel av garanterat
belopp
Avsättning
Den förväntade förlusten uppgår således till 90 miljoner
kr. Minskningen beror i huvudsak på fortsatt sjunkande
avkastningskrav och ökade marknadshyror, vilket innebär
högre marknadsvärden och således även lägre förväntad
förlust. Avsättningen består av förväntad förlust, förväntade återvinningar samt kostnader för indrivning. Avsättningen 2014 blev 86,7 miljoner kr.
1.2.9.2FÖRVÄRVSGARANTIER
Förvärvsgarantier tecknas enligt Förordning (2008:20)
om statliga kreditgarantier för förvärv av bostad.
Garantin omfattar räntebetalningar för förstagångsköpares
bostadslån vid förvärv av bostad. Syftet med garantin är
att hjälpa hushåll som vill köpa bostad och som har svårt
att få bostadslån trots att de har betalningsförmåga. Inga
garantier har utfärdats under perioden och endast en garanti har utfärdats sedan förordningen trädde i kraft. Den
är inkluderad i årets omvärdering som redovisas ovan.
1.2.9.3RÅDGIVNINGSFUNKTION
Tabell 27 Avgiftsfinansierad verksamhet inom Boverket.
Belopp i tusen kr
2014
2013
20123)
-2 244
-2 238
-2 156
1
1
1
Förvärvsgarantier
Tidigare års över-/
underskott
Intäkter
Kostnader
101
6
83
-100
-5
-82
-2 343
-2 244
-2 238
Ackumulerat över-/
underskott
Kreditgarantier för nyoch ombyggnad samt avlösen
av kommunal borgen
Tidigare års över-/
underskott
Intäkter1)
2 124 319
2 015 713
1 942 628
25 386
40 860
49 670
Kostnader )
-1 769
-67 746
-23 415
27 155
108 606
73 086
2 151 474
2 124 319
2 015 713
2
Ackumulerat över-/
underskott
Summering avgiftsfinansierad verksamhet
Årets kapitalförändring avgiftsfinansierad verksamhet
Totalt ackumulerat
över-/underskott
47
27 055
108 600
73 004
2 149 131
2 122 076
2 013 475
1) Intäkterna har minskat under året till största del beroende
på lägre ränteintäkter men också beroende på periodisering av
avgifter som tidigare ej gjorts.
2) De negativa värdena för kreditgarantiernas kostnader beror
på att avsättning för garantier har minskat för varje år. Detta är
i sin tur är framförallt en följd av att den förväntade förlusten
successivt minskat.
3) Beloppen för 2012 är en sammanslagning från Statens bostadskreditnämnd (BKN), jan-sept och Boverket okt-dec.
Enligt 6 § i Boverkets instruktion har Boverket till uppgift att erbjuda marknadskompletterande rådgivning kring
finansiering av bostäder till mindre och medelstora byggherrar. I maj 2013 gjordes en intern bedömning av olika
alternativa möjligheter att uppfylla denna rådgivningsfunktion liksom en juridisk bedömning. Bedömningen
gjordes att vi bör begränsa vår rådgivande roll för att inte,
enligt EU:s grundläggande princip om fri konkurrens,
konkurrera med marknadens finansiella rådgivare och
konsulter.
Boverket valde därmed det alternativ som innebär att fokus
läggs på att skapa en formell plattform på Boverkets webbplats med information och kalkyler som riktar sig till
byggherrar. I dagsläget fortgår detta arbete genom ett
projekt med syfte att utforma ett ansökningsformulär för
förhandsbesked via webbplatsen. I ansökningsformuläret
ska ett antal parametrar fyllas i som genererar kalkyler
och värderingar som i sig fungerar som rådgivning. Även
förklaringar till de olika parametrarna kommer att finnas.
Det är därefter valbart att antingen nöja sig med de kalkyler
som genererats eller skicka ansökan till Boverket. När
plattformen för rådgivningsfunktionen är klar planeras
både informationsträffar med byggherrar samt utskick
av informationsmaterial så att fler kan ta del av informationen och råd.
48
1.3 HÅLLBAR ENERGIANVÄNDNING
Medvetenhet.
Foto: Johnér
1.3
MÅLOMRÅDE
Hållbar
energianvändning
Under området Hållbar energianvändning redovisas Boverkets arbete med att nå de mål som gäller
för målområdet. Verksamheterna inom området handlar huvudsakligen om uppföljning och utveckling, arbete med byggregler
och energideklarationer, tillsyn samt medborgar- och myndighetsservice. Prestationstyper som redovisas är därför Kunskapsunderlag, Föreskrifter och allmänna råd, och Tillsyn. Prestationstyperna Svar på förfrågning och Svar på remiss redovisas samlat för alla målområden under målområdet Effektiv
statsförvaltning. Under varje prestationstypstabell redovisas
de viktigaste prestationerna under 2014 och deras resultat
i beskrivande text. Avsnittet inleds med en redovisning av
resursanvändningen under 2014 inom hela målområdet och
en måluppföljning.
49
50
Hållbar energianvändning
2014
åak
Intäkter av
anslag
2013
mnkr
åak
2012
mnkr
åak
mnkr
31,1
28,7
17,9
4,0
0,3
0,3
Kostnader
-35,1
-29,0
-18,2
-35,1
-29,0
-18,2
Övriga intäkter
-Transfereringar
Åak
0
26,3
0
23,5
skapsunderlag kan främst förklaras av de regeringsuppdrag som Boverket fått inom området energieffektivisering. När det gäller prestationstypen Föreskrifter
och allmänna råd förklaras skillnaden mellan 2013
och 2014 av arbetet med energideklarationer.
2012
60%
2013
2014
50%
0
15,6
Källa: Agresso
Hållbar energianvändning utgjorde 12 procent av
Boverkets totala resursanvändning under 2014, en ökning
med en procentenhet jämfört med 2013, se figur 7, avsnitt
1.5.3. Ökningen motsvarar 2,8 årsarbetskrafter.
40%
30%
20%
10%
0%
Resursanvändningen ökade för prestationstyperna Tillsyn
och Kunskapsunderlag och minskade för Föreskrifter
och allmänna råd. Ökningen av prestationstypen Kun-
Föreskrift och
allmänt råd
Tillsyn
Kunskapsunderlag
Figur 5 Prestationstypernas andel årsarbetskrafter per år inom
målområde Hållbar energianvändning
51
Det strategiska målet för målområdet Hållbar energianvändning är
•
minskad energianvändning i befintliga byggnader
– som har både kvinnors och mäns, flickor och
pojkars situation i åtanke.
Boverkets främsta möjlighet att arbeta för minskad energianvändning är genom de regelverk för byggande som
Boverket ansvarar för. Utöver det är kunskapsspridning
och informationsinsatser för att öka medvetandegraden
om energikonsumtion och dess konsekvenser för samhället och miljön ett viktigt verktyg för måluppfyllelse.
Under 2014 har energideklarationssystemet förändrats och
utvecklats för att öka tydligheten och för att öka effekten
av konsumentpåverkan. Det nya systemet med en märkning lika med övrig energimärkning är ett viktigt bidrag
för att nå målet. Vi genomförde under 2014 en annonskampanj med möjlighet för läsaren att klicka sig vidare in
på våra webbsidor om energideklarationer. Kampanjen
ledde till ökat antal besökare till webbsidorna. Syftet med
informationen på webbsidorna är att öka medvetandegraden hos konsumenter om energiförbrukningen.
Tillsyn har genomförts mot drygt 1 000 byggnader, vilket
ökar fokus mot att genomföra deklarationerna som är en
förutsättning för att märkningen ska finnas. Under 2014
har vi även tillsammans med Statens energimyndighet
tagit fram en strategi för energieffektivisering i befintligt
bestånd som ger regeringen en god överblick i vilka åtgärder som behöver vidtas för att ytterligare öka energieffektiviseringen. Detta leder också långsiktigt mot minskad
energianvändning. Under 2014 har även förslag på ändrade energikrav i Boverkets byggregler vid nyuppförande
av byggnader som innebär en skärpning på ungefär 10
procent. Skärpningen påverkar kraven vid ändring i
Boverkets byggregler, vilket innebär att även det befintliga beståndet kommer att påverkas då kraven införs.
2014
2013
2012
Kostnader i mnkr
-19,8
-15,0
-6,6
Årsarbetskrafter
13,4
11,5
5,2
Källa: Agresso
Resursanvändningen av årsarbetskrafter för prestationstypen Kunskapsunderlag utgör cirka 50 procent av den
totala resursanvändningen inom målområde Hållbar energianvändning och 12 procent av Boverkets totala resursanvändning inom prestationstypen. I reella tal utgör
resursanvändningen för prestationstypen inom Hållbar
energianvändning 13,4 årsarbetskrafter. Prestationstypen
har stabiliserat sig på en nivå om cirka 50 procent efter
den rätt omfattande ökningen mellan 2012 och 2013.
1.3.3.1 INFORMATIONSINSATSER
INOM ENERGIOMRÅDET
1 januari 2014 trädde ändringen av Boverkets föreskrifter
och allmänna råd om energideklarationer för byggnader (BFS 2007:4), genom ändringsföreskrift 2013:16,
i kraft. Ändringen innebar bland annat att energiklassning
av byggnader, på en skala från A till G, infördes i energideklarationerna. Syftet var att göra informationen om
byggnaders energiprestanda tydligare och mer lättförståelig. Målsättningen var att stärka deklarationens roll
som konsumentupplysning.
För att göra energiklassningen välkänd genomförde
Boverket en informationsinsats under 2014. Fokus var på
försäljning av byggnader där deklarationens roll som konsumentupplysning är särskilt viktig. De primära målgrupperna var köpare, säljare och mäklare som har viktiga
roller i samband med försäljning. Informationsinsatsen
genomfördes i form av en annonskampanj på webbsidor
för bostadsförsäljning. Kampanjen kombinerades med
52
utveckling av Boverkets egen information på webbplatsen52, där särskilt de webbtjänster som finns att tillgå
lyftes fram och i vissa fall förbättrades. En ny tjänst lanserades också innan kampanjen inleddes. Tjänsten gör det
möjligt för en byggnadsägare som har en äldre deklaration
utan energi-klass att få sin byggnad energiklassad.
Annonsperioden startade i slutet av augusti och pågick till
och med november 2014. Annonserna var klickbara,
vilket innebär att användaren genom att klicka på annonsen hamnade på startsidan för energideklarationerna
på Boverkets webbplats. Antalet vidareklickningar var
under perioden cirka 23 000. Antalet besök totalt på
Boverkets energideklarationssidor var under 2014 cirka
230 000.
1.3.3.2 EU-SAMARBETE OM BYGGNADERS
ENERGIPRESTANDA
Boverket deltar på regeringens uppdrag i EU-gemensamma
åtgärder inom Concerted Action53. Detta handlar om
erfarenhetsutbyte mellan medlemsländerna angående
genomförande av EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda54. Boverket deltog under 2014 i ett möte med
Concerted Action.
1.3.3.3 EU-DIREKTIV OM ENERGIEFFEKTIVISERING
I EU-direktivet om energieffektivisering (2012/27/EU)
ställs det krav på medlemstaterna att införa mätning på
lägenhetsnivå för användningen av bland annat värme,
kyla och tappvarmvatten. Direktivets delar som handlar
om sådan individuell mätning har genomförts i Sverige
genom Lag (2014:267) om energimätning i byggnader.
Lagen innebär bland annat att byggherrar och byggnadsägare ska installera individuella mätare när det är kostnadseffektivt och tekniskt genomförbart.
Boverket fick i början av 2014 i uppdrag av regeringen att
utreda när det är kostnadseffektivt och tekniskt genomförbart att mäta värme, kyla och tappvarmvatten individuellt,
och utifrån resultatet föreslå i vilka fall det ska krävas individuell mätning. Den första delrapporten, Individuell mätning och debitering vid nyoch ombyggnad (Rapport
2014:29), överlämnades till regeringen i november 2014.
I utredningen menas med kostnadseffektivitet lönsamhet i
meningen att intäkterna av den energi som sparas genom
individuell mätning är större än kostnaderna för att installera ett system för det. Med utgångspunkt i kostnadseffektivitetsberäkningarna görs bedömningen att det inte är
lönsamt med individuell mätning av värme eller kyla. För
tappvarmvatten görs bedömningen att individuell mätning
under vissa förutsättningar är lönsamt men att sannolikheten för lönsamhet totalt sett är allt för låg för att formuleras som krav. Utredningens slutsats är att det skulle
innebära olönsamma investeringar för många byggherrar
och fastighetsägare att införa ett krav på individuell mätning. Boverket föreslår därför i rapporten att det inte i
något fall ska krävas individuell mätning av värme, tappvarmvatten och kyla vid uppförande och ombyggnad.
1.3.4 Prestationstyp: Föreskrifter och allmänna råd
Tabell 30 Prestationstyp Föreskrifter och allmänna råd
2014
2013
2012
Kostnader i mnkr
-6,3
-7,6
-2,7
Årsarbetskrafter
4,5
6,2
2,5
Källa: Agresso
Resursanvändningen av årsarbetskrafter för prestationstypen Föreskrifter och allmänna råd utgör 17 procent
av den totala resursanvändningen inom målområdet Hållbar energianvändning och 33 procent av Boverkets totala
resursanvändning inom prestationstypen. I reella tal utgör
resursanvändningen för prestationstypen inom Hållbar
52
53
54
energianvändning 4,5 årsarbetskrafter. I förhållande till
2013 är det inom målområdet en minskning med nio procentenheter. Under 2013 förbereddes den ändring av föreskrifterna (BFS 2007:4) om energideklarationer för byggnader som trädde i kraft 1 januari 2014.
http://www.boverket.se/sv/byggande/energideklaration/. Hämtad 150128.
http://www.epbd-ca.eu/. Hämtad 150128.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda (omarbetning).
53
1.3.4.1 ENERGIDEKLARATIONER
1.3.4.2 BOVERKETS BYGGREGLER ENERGI
Boverket har från och med 1 januari 2014 infört en energiklassning i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om
energideklarationer för byggnader (BFS 2007:4) som
visas på energideklarationen. Energiklassningens syfte
är att göra det enklare för konsumenten att jämföra byggnader med varandra och få en uppfattning om deras energianvändning.
Boverket fick i september 2013 i uppdrag av regeringen
att se över och skärpa nivåerna för energihushållning i
Boverkets föreskrifter. Uppdraget redovisades i rapporten
Skärpta energihushållningskrav – redovisning av regeringens uppdrag att se över och skärpa energireglerna i Boverkets byggregler (Rapport 2014:19). I rapporten redovisas förslag på möjliga ändrade kravnivåer i
BBR. Förslaget innebär att en uppdelning görs av bostäder
i kategorierna småhus och flerbostadshus. Boverket har
för avsikt att skärpa energihushållningskraven med cirka
10 procent för flerbostadshus och lokaler, medan kraven
på småhus förblir oförändrade.
I den nya utformningen får byggnaden en energiklass på
en skala från A till G, där klass A står för låg energianvändning och klass G för hög energianvändning. Energiklassningen av byggnader har samma typ av utformning som
energimärkningen av vissa produkter, exempelvis vitvaror.
Deklarationer gjorda före 1 januari 2014 saknar denna
energiklassning. Boverket har därför gjort det möjligt för
fastighetsägare som energideklarerat före 1 januari 2014
att hämta en uppdaterad sammanfattning av energideklarationen, via Boverkets webbplats, som innehåller energiklassen55.
Boverket utvecklar och förvaltar registret för energideklarationer som vid årsskiftet 2014/2015 innehåller cirka
537 000 deklarerade byggnader, vilket är 52 000 fler än
vid samma tidpunkt föregående år.
Boverket föreslår att det nuvarande systemet med tre klimatzoner får en kompletterande fjärde zon som omfattar
kustlänen i södra Sverige inklusive Göteborg med närmast
intilliggande kommuner. Effekten av den nya klimatzonen
blir att kraven skärps med ytterligare 10 procent för alla
byggnader, inklusive småhus, i den nya zonen.
Boverket har med anledning av rapporten tagit fram ett
nytt förslag till föreskrifter för avsnitt 9 Energihushållning i Boverkets byggregler. Förslaget är under bearbetning och planeras börja gälla under första kvartalet 2015.
2014
2013
2012
Kostnader i mnkr
-6,5
-5,3
-2,8
Årsarbetskrafter
5,9
4,8
2,3
Källa: Agresso
Resursanvändningen av årsarbetskrafter för prestationstypen Tillsyn utgör 22 procent av den totala resursanvändningen inom målområdet Hållbar energianvändning och cirka 30 procent av Boverkets totala resursanvändning inom prestationstypen. Prestationstypen Tillsyn
inom målområde Hållbar energianvändning omfattar
tillsyn över energideklarationerna och i förhållande till
2013 har prestationstypen ökat något inom målområdet.
55
1.3.5.1ENERGIDEKLARATIONER
Tabell 32 Energideklarationer - antal inregistrerade
Antal per år
Ackumulerat antal
2014
2013
2012
52 724
58 206
57 887
538 281
485 557
427 351
Källa: Energideklarationssystemet Gripen
Boverket har tillsyn över energideklarationer. Detta
innebär i korthet tillsyn över att energideklarationer upprättas, visas, överlämnas och annonseras. Arbetet med tillsynen sker dels proaktivt, dels reaktivt. Den proaktiva till-
http://www.boverket.se/sv/byggande/energideklaration/bestall-ny-sammanfattning/energideklaration---generera-om/. Hämtad150127.
54
synen görs genom kontroller i energideklarationsregistret
för att identifiera de byggnader som saknar energideklaration. Boverket skickar ut förelägganden till byggnadsägaren om att dessa byggnader ska energideklareras.
Under 2014 har Boverket genomfört tillsyn av hur uppgifter om byggnaders energiprestanda visas i annonser
hos mäklare på internet.
Under 2014 har Boverket skickat ut föreläggande om att
upprätta energideklarationer för 1 125 byggnader. Informationsbrev har skickats ut till landets större fastighetsägare.
Den reaktiva tillsynen bedrivs genom att Boverket tar emot
anmälningar från enskilda om att energideklarationer inte
har upprättats eller visats i enlighet med lagen. Under 2014
har åtta stycken anmälningar kommit in till Boverket, vilket
är fem färre än föregående år.
1.3.5.2 TILLSYN AV CERTIFIERADE ENERGIEXPERTER
Vid upprättandet av en energideklaration är det energiexperten som samlar in uppgifter för den aktuella byggnaden. Tidigare krav på ackreditering av de företag som
upprättar energideklarationer har avskaffats och ersatts
med krav på personcertifiering och oberoende. Energiexperterna ska sedan 1 januari 2014 vara personcertifierade
enligt Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader och Förordning (2006:1592) om energideklaration för byggnader. Personcertifierade energiexperter kan
ansöka digitalt om behörighet till Boverkets energideklarationsregister. Boverket har sedan 1 januari 2014 tillsynsansvar över energiexperternas oberoende. Inriktningen
och omfattningen av tillsynen bestäms i en årlig tillsynsplan som är gemensam för tillsynen av energideklarationerna. Tillsynen av energiexperterna sker i första hand
genom att Boverket tar emot anmälningar från enskilda
som har klagomål på energiexpertens oberoende. Boverket
kan även på eget initiativ inleda en granskning av en
energiexpert.
55
56
1.4 EFFEKTIV STATSFÖRVALTNING
Medborgaren i fokus.
Foto: Johnér
1.4
MÅLOMRÅDE
Effektiv
statsförvaltning
Under området Effektiv statsförvaltning
redovisas Boverkets arbete med att nå de mål som gäller för
målområdet. Verksamheterna inom området handlar huvudsakligen om uppföljning och utveckling, tillsyn, stöd och bidrag,
arbete med remisser samt medborgar- och myndighetsservice.
Prestationstyper som redovisas är därför Kunskapsunderlag,
Handbok/vägledning, Bidragshantering och Tillsyn. Under
varje prestationstypstabell redovisas de viktigaste prestationerna under 2014 och deras resultat i beskrivande text. Avsnittet inleds med en redovisning av resursanvändningen under
2014 inom hela målområdet och en måluppföljning.
Under målområde Effektiv statsförvaltning redovisas prestationstyperna Svar på förfrågning och Svar på remiss samlat
för alla målområden.
57
58
Effektiv statsförvaltning
2014
åak
Intäkter av anslag
Övriga intäkter
Kostnader
2013
åak
mnkr
2013
2014
2012
Åak
mnkr
523,0
503,6
352,9
78,8
80,1
91,1
-601,9
-583,7
-443,9
-52,9
-47,0
-48,2
-549,0
-536,6
-395,7
40%
35%
30%
25%
-Transfereringar
Årsarbetskrafter
mnkr
2012
45%
49,4
45,4
41,6
Källa: Agresso
målområde är Hållbara städer och Fungerande bostadsmarknad.
Effektiv statsförvaltning utgjorde drygt 20 procent av
Boverkets totala resursanvändning under 2014, en mindre
ökning i förhållande till 2013, se figur 7 under avsnitt 1.6.3.
Boverket har under 2014 gjort en omföring av tre aktiviteter och dess historiska värden. Två av dessa aktiviteter
är flyttade från målområde Effektiv statsförvaltning.
Här analyseras resursanvändningen för prestationstyperna
Bidragshantering, Kunskapsunderlag, Tillsyn och
Handbok/vägledning för målområde Effektiv statsförvaltning. Prestationstyperna Svar på förfrågning och
Svar på remiss analyseras för hela myndigheten.
20%
15%
10%
5%
0%
Figur 6 Andelen av respektive prestationstyp per år inom målområde Effektiv statsförvaltning
Inom målområdet har prestationstyperna Kunskapsunderlag och Handledning/vägledning ökat medan Bidragshantering och Tillsyn minskat. Ökningen av prestationstyp Handbok/vägledning beror på arbetet med boverket.
se. Ökningen av resursåtgång inom prestationstypen Kunskapsunderlag kommer sig främst av Boverkets arbete
med jämställdhetsintegrering. Bidragshantering inom
målområde Effektiv statsförvaltning minskar med anledning av det minskade antalet överklagade ärenden.
59
De strategiska målen för målområdet Effektiv statsförvaltning är
• förenkla medborgarnas och företagens vardag – som
har både kvinnors och mäns, flickor och pojkars situa tion i åtanke
•
rätt kvalitet till rätt kostnad och en attraktiv arbetsplats – en kvalitet som beaktar både kvinnors och mäns,
flickors och pojkars behov, efterfrågan och erfarenheter
– en attraktiv arbetsplats för både kvinnor och män.
1.4.2.1 BOVERKETS ARBETE MED ATT FÖRENKLA
FÖR MEDBORGARE OCH FÖRETAG
Boverket har under 2014 fortsatt att arbeta med åtgärder
som förenklar företagens och medborgarens vardag, bland
annat genom att arbeta med digital informationsförsörjning. Både genom att arbeta med den egna informationen
men även genom att utveckla förutsättningar för andra aktörer inblandade i planoch bygglovsprocessen.
Vad gäller vårt eget material arbetar vi allt mer med helt
webbaserade kunskapsunderlag och vägledningar. Under
2014 har vi även gjort information tillgänglig för vidareutnyttjande genom öppen data56. Vi utvecklar även
e-tjänster57 som kan vara till stöd för kommunala handläggare, företag och privatpersoner.
Svarstjänsten hanterar allt fler av de frågor som kommer
till Boverket, vilket avlastar sakverksamheten och höjer
servicegraden.
I oktober lanserades Boverkets nya webbplats, boverket.se.
Den nya webbplatsen ska på ett enkelt sätt ge den information som besökaren önskar och behöver.
1.4.2.2 RÄTT KVALITET TILL RÄTT KOSTNAD
OCH EN ATTRAKTIV ARBETSPLATS
Boverket arbetar kontinuerligt med att effektivisera verksamheten. Arbetet med Boverkets verksamhetsledningssystem som omfattar kvalitet, arbetsmiljö, informationssäkerhet och miljö, har fortsatt under 2014. Utbildningar
har genomförts för nyanställd personal. Verksamhetsrevisioner har genomförts enligt plan. Under 2014 påbörjade
Boverket arbetet med att införa ett nytt dokument- och
ärendehanteringssystem inklusive systemstöd till verksamhetsprocesserna. Myndigheten har övergått till att
medarbetarna egenrapporterar löner och reseräkningar i
Palasso-systemet. En helt mobil telefonlösning har implementerats.
Boverket har under 2014 genomfört en rad aktiviteter i
linje med målet att vara en attraktiv arbetsplats. Bland de
viktigaste aktiviteterna kan nämnas förbättringar i arbetsmiljöarbetet, införandet av ett nytt arbetstidsavtal och reseavtal. Under 2014 har personalenheten i samarbete med
verksamheten och skyddsombuden fortsatt med att utveckla och förstärka det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Motiverad medarbetarindex (MMI) mäts regelbundet
varje kvartal och en medarbetarundersökning har genomförts. Arbetsmiljömål med handlingsplan har tagits fram
(dnr 301/2014), såväl på enhetsnivå som övergripande för
Boverket, utifrån medarbetarenkätens resultat. Utbildning
av chefer och medarbetare har genomförts. All personal
har erbjudits att genomgå en hälsoprofilbedömning och
fysiska skyddsronder har genomförts.
Boverket har även under 2014 initierat ett internt arbete
runt värdegrundsfrågorna. Arbetet kommer att fortsätta
under 2015 med målet att skapa en gemensam, stabil
organisationskultur som är trygg i både den interna och
den statliga värdegrunden.
Boverket ska redovisa arbetet med och resultatet av
det nordiska samarbetet kring undanröjandet av
gränshinder inom byggområdet. Boverket ska i årsredovisningen redogöra för hur myndigheten arbetar
56
57
för att nå målen i regeringens strategi för en digitalt
samverkande förvaltning. Med medborgaren i centrum
– Regeringens strategi för en digitalt samverkande
förvaltning.
http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/oppna-data/. Hämtad 150128
http://www.boverket.se/sv/om-boverket/tjanster/. Hämtad 150128.
60
1.4.3.1 NORDISKT SAMARBETE KRING UNDANRÖJANDET AV GRÄNSHINDER INOM BYGGOMRÅDET
Som ett led i strävan att undanröja gränshinder inom byggområdet för Boverket en kontinuerlig diskussion vid möten
med byggmyndigheterna i de övriga nordiska länderna om
innehållet i regelverken för byggande.
I oktober 2014 var Boverket värd för det årligen återkommande nordiska byggmyndighetsmötet, där byggmyndigheterna i Danmark, Norge, Finland och Island deltog. På
mötet behandlades tillgänglighet, universell utformning
samt standarder och eurokoder.
I anslutning till mötet var Boverket dessutom värd för ett
möte med Socialdepartementets arbetsgrupp mot gränshinder, där flera nordiska länders byggmyndigheter medverkade. I samband med mötet sammanställdes rekommendationer om frågor med koppling till gränshinder som
borde behandlas inom ramen för Nordiska ministerrådets
arbete mot gränshinder.
Även i andra sammanhang har Boverket fört diskussioner
i gränshinderfrågor med bland annat företrädare för den
norska byggmyndigheten, Direktoratet for byggkvalitet.
1.4.3.2 BOVERKETS ARBETE FÖR EN DIGITALT
SAMVERKANDE FÖRVALTNING
Boverket har under ett antal år arbetat med att utveckla
sin e-förvaltning alltifrån e-tjänster riktade mot allmänhet
och andra brukare av myndighetens tjänster till olika lösningar för effektivisering av det interna myndighetsarbetet. Under senaste åren har e-förvaltningsarbetet på
myndigheten mognat och utformningen av till exempel
myndighetens externa tjänster står i allt högre grad i samklang med målen i regeringens strategi för en digitalt
samverkande statsförvaltning. I sammanhanget kan också
vara värt att nämna att senaste versionen av Boverkets
webbplats58 är utvecklad med hjälp av ”service design”
– kunddriven tjänsteutveckling där brukarens behov är
fokus i tjänsteutvecklingen.
Boverkets kommunikationsstrategi slår fast att vi ska
skapa sammanhang och nytta för medborgare, branscher
58
59
60
61
62
och myndigheter. Det gör vi genom att föra dialog och
delta där våra frågor kommuniceras. Vi använder i första
hand digital kommunikation. En ökad satsning på webbplatsen, webbseminarier och våra digitala vägledningar är
exempel på hur strategin får genomslag. Under 2014 har
vi också stärkt närvaron i sociala medier. Boverksbloggen
har utökats med områdena e-förvaltning59 och utveckling
av digitala informationstjänster samt tillgänglighet med
fokus på funktionshinderfrågor60. Boverkets twitterkonto
hade vid 2014 års slut drygt 3 000 följare, en ökning med
nästan 1 000 jämfört med årets början.
I regeringens digitala agenda framgår att det är viktigt att
förbättra förutsättningarna för vidareutnyttjande av offentlig information från myndigheter för både kommersiella
och ideella ändamål. Boverkets webbplats har utökat möjligheterna till öppna data61. På webbplatsen kan besökarna
ta fram öppna data från bostadsmarknadsenkäten, planoch byggenkäten samt miljömålsenkäten.
Boverket har sedan 2010 tillsammans med Lantmäteriet
och Sveriges kommuner och landsting (SKL) bedrivit ett
gemensamt arbete under programmet Sammanhållen
detaljplane- och fastighetsbildning. Programmet har
gett god kunskap om de förutsättningar som finns vid en
omfattande digitalisering av planoch byggprocessen.
Boverket och SKL har beslutat att starta ett gemensamt
projekt i samverkan med länsstyrelserna och Lantmäteriet
för att utveckla förutsättningarna för en digital hantering
av planoch bygglovsprocessen, dPBL.
Inom energiområdet har Boverket utvecklat en e-tjänst
genom vilken landets energiexperter kan göra energideklarationer som digitalt skickas till Boverket. Inom området har Boverket också utvecklat en uppskattad e-tjänst
riktad till fastighetsmäklare, fastighetsägare och förvaltare
där dessa kan beställa en genomförd deklaration62.
För att höja den interna effektiviteten implementerar
Boverket för närvarande ett dokument- och ärendehanteringssystem. Detta system ska på sikt digitalt knyta ihop
de brukarinitierade tjänsterna med de interna processerna
via diarieföring till arkivering.
http://www.boverket.se/sv/. Hämtad 150128.
http://blogg.boverket.se/amnen/e-forvaltning/. Hämtad 150128.
http://blogg.boverket.se/amnen/tillganglighet/. Hämtad 150128.
http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/oppna-data/. Hämtad 150128.
http://www.boverket.se/sv/byggande/energideklaration/sok-energideklaration/sok-och-bestall-energideklaration/ Hämtad 150128.
61
2014
2013
2012
Kostnader i mnkr
-22,9
-18,3
-16,7
Årsarbetskrafter
20,5
17,5
14,4
Källa: Agresso
Resursanvändningen av årsarbetskrafter för prestationstypen Kunskapsunderlag utgör cirka 40 procent av den
totala resursanvändningen inom målområdet Effektiv
statsförvaltning, och knappt 20 procent av Boverkets
totala resursanvändning inom prestationstypen. I reella
tal utgör resursanvändningen för prestationstypen inom
Effektiv statsförvaltning 20,5 årsarbetskrafter. I förhållande till 2013 har andelen årsarbetskrafter för prestationstypen ökat med tre procentenheter. Ökningen beror till
stor del på Boverkets arbete med jämställdhetsintegrering.
1.4.4.1 JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING
Boverket genomför ett utvecklingsarbete enligt Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Boverket
2014 (dnr 2487/2013). 18 statliga myndigheter har regeringens uppdrag att bedriva ett sådant utvecklingsarbete i
sina kärnverksamheter. Myndigheterna har fått särskilda
medel till detta. Boverket förstärkte sin kompetens genom
att tillfälligt anställa två genusvetare.
Vårt arbete har fokus på fem olika delar:
Det första gäller att utveckla verktyg för ledning och styrning av kärnverksamheten. De strategiska målen har kompletterats med en jämställdhetsinriktning. Ytterligare utveckling av målen pågår och kommer att integreras i
processen när nya strategiska mål formuleras och tas i
bruk. Aktiviteterna berör verksamhetsledningssystemet,
63
64
rutiner för remisser, Boverkets enkäter samt könsuppdelad
statistik.
För det andra analyseras olika delar ur Boverkets kärnverksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv, till exempel
lagen om bostadsanpassningsbidrag. Iakttagelserna blir
underlag för fortsatt utvecklingsarbete. Det har även skett
språkanalyser av några delar i PBL kunskapsbanken63
samt av Boverkets byggregler64. Exempel på hur jämställdhet kan behandlas inom byggandet har tagits fram.
Det har genomförts en studie i hur bygg- och fastighetsbranschen arbetar med Hållbara byggnader/byggande
och jämställdhet. Syftet var att fördjupa den sociala aspekten
av Hållbart byggande för att på sikt kunna ta fram en definition av innebörden av Hållbart byggande.
För det tredje har aktiviteter genomförts för att Boverket
i sin externa kommunikation ska präglas av en hög kompetens och medvetenhet om jämställdhet och genus.
Boverkets webbplats har omarbetats under 2014 och bilderna har analyserats ur ett genusperspektiv, vilket har
påverkat bildvalet.
För det fjärde har vi tagit fram utbildningar i jämställdhet
och genus som kommer att genomföras för chefer och
medarbetare.
För det femte har Boverket deltagit i de aktiviteter som
arrangerats med stöd av Nationella sekretariatet för genusforskning. Boverket medverkade i Nordiskt Forum – New
action on Women´s Rights, Malmö 12–15 juni 2014, dels
tillsammans med övriga myndigheter, dels med en monter
med utställning och information bland annat om stödet till
jämställda offentliga miljöer (Förordning 2013:1102 om
stöd till utvecklingsprojekt för jämställda offentliga
miljöer i städer och tätorter). Insatsen bidrog till att
många ansökningar med stor bredd inkom.
Boverket medverkade under Almedalsveckan i ”Jämställdhetskalaset – vad ska vi fira?”, ett mycket välbesökt och
uppskattat heldagsseminarium om jämställdhet. De myndigheter, som arbetar med jämställdhetsintegrering, JIM,
hade ett eget pass med rubriken ”I allMÄNhetens tjänst
– när normer styr myndighetsarbete”.
http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/ Hämtad 150128
http://www.boverket.se/sv/byggande/regler-for-byggande/om-boverkets--byggregler-bbr Hämtad 150128
62
1.4.4.2 EU OCH BOSTADSPOLITIKEN
1.4.4.3 EXPERTFUNKTION FÖR BYGGSKADOR
Boverket ska enligt instruktionen löpande följa och redovisa hur bostadsfrågor och förutsättningarna för den nationella bostadspolitiken utvecklas inom EU. Syftet med
bevakningen är att ge Socialdepartementet ett kunskapsunderlag som behandlar rättsfall, beslut, meddelanden och
andra ställningstaganden på EU-nivå som kan påverka bostadspolitiken på nationell nivå. Boverkets avrapportering
i form av årliga rapporter efterfrågas även av andra aktörer.
Boverket fick i januari 2014 i uppdrag av regeringen att
utreda om en särskild expertfunktion för byggskador bör
inrättas. Uppdraget genomfördes efter samråd med Statens
geotekniska institut, Statskontoret, Statens haverikommission och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Uppdraget rapporterades genom rapporten Expertfunktion för byggskador som lämnades i juni 2014
(Rapport 2014:22).
Rapporten EU och bostadspolitiken 2013 – Rättsutveckling och samarbete inom EU av betydelse för
svensk bostadspolitik (Rapport 2014:7) beskriver utvecklingen under 2013. Under 2014 har Boverket även
lämnat en underhandsrapport – Boverkets bevakning
av bostadspolitiskt relevanta frågor inom EU – underhandsrapport (dnr 460/2014) till Socialdepartementet. I
rapporterna redogörs bland annat för de råd som ministerrådet riktar till Sverige inom ramen för den europeiska
planeringsterminen och som har en tydlig koppling till
bostadsmarknaden.
I rapporten redovisade Boverket sin slutsats att en expertfunktion för byggskador är berättigad, bland annat mot
bakgrund av att det inte finns någon central funktion för
att samla information om byggskador och vidta åtgärder
för att minska framtida skador. Boverket föreslog att
expertfunktionen skulle tillföras myndighetens ordinarie
verksamhet men att det, som stöd för arbetet, skulle bildas
en rådgivande expertgrupp med representanter från bland
annat byggbranschen och byggforskningen.
Något annat som behandlas är kommissionens förslag till
en EU-agenda för städer, unionens nya långsiktiga klimatoch energimål, den pågående moderniseringen av statsstödsreglerna och de initiativ som tas av olika EU-organisationer för att lyfta behovet av en politik för subventionerade bostäder inom EU.
Inom socialpolitikens område ligger även frågan om hemlöshet och romsk inkludering högt på dagordningen. 2014
års rapport (dnr 3935/2014) lämnas till regeringen i början
av 2015.
1.4.4.4 POTENTIELLT MILJÖFARLIGA SUBVENTIONER
Boverket har under 2014 haft i uppdrag att kartlägga icke
skatterelaterade eventuellt miljöskadliga subventioner
inom sitt verksamhetsområde. Uppdraget redovisades i en
promemoria (dnr 298/2014).
Genomgången visar att det finns ett antal subventioner
som bedöms kunna vara potentiellt miljöskadliga. I de
allra flesta av dessa utgår subventioner till ny- eller ombyggnad. Det gäller exempelvis investeringsstöd till äldrebostäder, stöden till icke-statliga kulturlokaler och allmänna samlingslokaler, liksom stödet till innovativt
byggande och stödet till hållbara städer.
2014
2013
2012
Kostnader i mnkr
-0,2
-0,6
-0,3
Årsarbetskrafter
0,2
0,7
0,4
Källa: Agresso
Resursanvändningen av årsarbetskrafter för prestationstypen Tillsyn utgör knappt en procent av den totala
resursanvändningen inom målområdet Effektiv statsförvaltning, liksom knappt en procent av Boverkets
totala resursanvändning inom prestationstypen. Tillsynen inom målområde Effektiv statsförvaltning avser
tillsyn över länsstyrelsernas stöd- och bidragsverksamhet.
resursanvändning för delområden och prestationstyper
I följande avsnitt redovisas en prestation inom prestationstypen för målområdet.
1.4.5.1 TILLSYN ÖVER LÄNSSTYRELSERNAS
STÖD- OCH BIDRAGSVERKSAMHET
Tabell 36 Tillsyn över länsstyrelsernas stöd- och bidragsverksamhet
2014
2013
2012
Kostnader i mnkr
-0,2
-0,6
-0,3
Årsarbetskrafter
0,2
0,7
0,4
Antal tillsynsbesök
hos länsstyrelserna
0
1
0
Antal skrivbordstillsyn
1
1
0
Källa: Boverkets diarium samt Agresso för kostnader
och årsarbetskrafter.
Av tabellen framgår att verksamheten minskade mellan
2013 och 2014. Under 2014 beslutades en tillsynsplan för
verksamhetsåret 2014 (dnr 3517/2014). De planerade insatser för 2014 fastställdes till att omfatta tre regionala
träffar med länsstyrelsernas handläggare av stöd och bi-
63
drag samt att slutföra 2013 års tillsyn av länsstyrelsernas
handläggningsrutiner vid utbetalning av stöd och bidrag.
Dessutom avsattes resurser för hantering av klagomål från
enskilda.
Skrivbordstillsynen inriktad på samtliga länsstyrelsers utbetalningsrutiner genomfördes under hösten 2013. Den
resulterade i en granskningsrapport med rekommendationer vid utbetalning av stöd och bidrag (dnr 2870/2013).
Under 2014 har denna tillsyn slutförts genom fortsatt genomgång av länsstyrelsernas svar på vilka åtgärder som
ska genomföras med anledning av granskningsrapporten
2013. De tre planerade regionala träffar med länsstyrelsernas handläggare genomfördes i Härnösand, Växjö och
Stockholm. Vid träffarna diskuterades bland annat bidragssystemet Bofinc och hur länsstyrelsernas handläggningsrutiner kan ändras för att minska risken för felaktiga utbetalningar. Det har inte inkommit några enskilda klagomål
över länsstyrelserna handläggning under 2014.
Tabell 37 Prestationstyp: Bidragshantering – Stöd och bidrag
2014
2013
2012
Kostnader i mnkr
-6,6
-6,7
-8,0
Årsarbetskrafter
2,4
3,4
3,7
Källa: Agresso
Resursanvändningen av årsarbetskrafter för prestationstypen Bidragshantering utgör fem procent av den totala
resursanvändningen inom målområdet Effektiv statsförvaltning och knappt 19 procent av Boverkets totala resursanvändning inom prestationstypen. Prestationstypen har
minskat för andra året i rad med anledning av att antalet
stöd som länsstyrelserna hanterar minskar. Därmed
minskar också antalet överklagade ärenden.
resursanvändning för delområden och prestationstyper
1.4.6.1 HANTERING AV ÖVERKLAGANDEN
Tabell 38 Avslutade överklagade bidragsärenden
2014
2013
2012
Kostnader i mnkr
-1,4
-1,5
-0,7
Årsarbetskrafter
1,4
1,7
0,9
Antal avslutade överklagade bidragsärenden
36
58
175
Genomsnittlig handläggningstid i mån
1,6
6,9
6,7
Källa: Boverkets diarium samt Agresso för kostnader och årsarbetskrafter
Antalet ärenden har fortsatt att minska på grund av att antalet stöd som hanteras av länsstyrelserna har minskat.
Numera finns det endast två stöd som hanteras av länsstyrelserna, bidrag till åtgärder mot radon i bostäder och investeringsstöd till äldrebostäder. Då radonbidraget
kommer att avvecklas från och med 2015 kommer antalet
att minska ytterligare. Enligt tabellen framgår att den genomsnittliga handläggningstiden minskat mellan åren
2013 och 2014. Genomsnittlig handläggningstid uppgår
nu till 1,6 månader.
64
Tabell 39 Ärendebalans för överklagade bidragsärenden
Ingående
balans
Inkommande
Expedierade
Utgående
balans
2014
6
54
36
24
2013
10 *
54
58
6
2012
115
73
175
13 *
Som framgår av tabellen har ärendebalansen för överklagade bidragsärenden ökat. Under 2012 avsatte Boverket
särskilda resurser för att arbeta ner sin ärendebalans.
Boverket har mot denna bakgrund kunnat bibehålla en
godtagbar ärendebalans.
Källa: Boverkets diarium *För verksamhetsåren 2012 har makulerade ärenden i diariet felaktigt räknats som aktiva. Felet har
åtgärdats för 2013, vilket medför att utgående balans 2012
och ingående balans 2013 inte korresponderar med varandra.
1.4.7 Medborgar- och myndighetsservice
Andelen årsarbetskrafter inom prestationstyperna Svar på förfrågning och Svar på remiss för Boverket som helhet
1.4.7.1 SVAR PÅ REMISS
Tabell 40 Svar på remiss
2012
2013
2014
16%
14%
12%
10%
2014
2013
Inkomna remisser
437
452
491
-varav SIS -remisser65
240
202
267
Kostnader i mnkr
-5,0
-5,5
-4,7
Årsarbetskrafter
5,8
6,4
5,5
Summa besvarade
remisser
406
466
488
-varav remisser
överklagade beslut
12
6
23
-varav departementsremisser (inkl. SOU)
54
70
44
-varav ad acta
47
105
107
8%
2012
6%
Källa: Boverkets diarium
4%
Boverket har under 2014 fått och besvarat färre remisser
än 2013.
2%
1.4.7.2 SVAR PÅ FÖRFRÅGNING
0%
Svar på förfrågning
Svar på remiss
Resursåtgången i andel årsarbetskrafter för prestationstypen Svar på remiss var för hela Boverket marginellt
lägre 2014 i förhållande till 2013.
Resursåtgången i andel årsarbetskrafter för prestationstypen Svar på förfrågningar var för hela Boverkets
verksamhet något lägre 2014 än 2013.
Tabell 41 Svar på förfrågning
Kostnader i mnkr
Årsarbetskrafter
2014
2013
2012
-22,7
-22,8
-23,3
25,5
25,2
25,6
21 900
20 500
uppgift
saknas
- varav per e-post
8 400
8 000
uppgift
saknas
-varav per telefon
13 500
12 500
uppgift
saknas
Antal förfrågningar
Källa: Boverkets diarium samt Agresso för kostnader och årsarbetskrafter. Prestationstypen förekommer under alla målområden men redovisas samlat här under Effektiv statsförvaltning.
65
Swedish Standards Institute, http://www.sis.se/. Hämtad 150130
Resursåtgången i andel årsarbetskrafter för prestationstypen Svar på förfrågning minskat något i förhållande
till 2013. I reella tal har årsarbetskrafterna ökat med 0,3.
Antalet besvarade förfrågningar har också ökat. Förklaringen ser vi i effektiviseringen av hur Boverket hanterar
förfrågningar i och med införandet av Svarstjänst.
1.4.7.2.1 Frågor och svar Bygg
Boverket får en stor mängd skriftliga frågor och telefonfrågor inom byggområdet från kommuner, andra myndigheter, företag och allmänheten. De frågor som inte hanteras av myndighetens svarstjänstfunktion besvaras av
experterna inom respektive sakområde. Vissa frågor är
av sådant slag att Boverket inte bör besvara dem. Det
kan gälla frågor av konsultkaraktär och frågor om hur
Boverkets regler och andra regelverk ska tillämpas i enskilda fall.
1.4.7.2.2 Svarstjänst
Funktionen Svarstjänst syftar till att ge en god och
65
effektiv service till medborgarna. Funktionen har även till
syfte att effektivisera Boverkets prestationstyp Svar på
förfrågning.
Frågor som inkommer till Svarstjänst är bland annat
frågor om energideklarationer, Boverkets byggregler,
planoch bygglagen, bygglov/anmälan, detaljplaner, kontrollansvarig, energi och CE-märkning av byggprodukter.
Ett av Boverkets interna processmål avser handläggningstiden för Svarstjänst. Målet är att samtliga ska få ett svar
inom 14 dagar. 80 procent av frågorna ska besvaras inom
denna tid. Där det inte är möjligt ska frågeställaren kontaktas inom 14 dagar för att få information om att svaret
tar längre tid. Måluppfyllelsen var 2014 98 procent.
Svarstjänst servicemål för telefonfrågor är att 80 procent
av samtalen ska besvaras inom tre minuter. Måluppfyllnad
var 2014 79 procent. För växelsamtal är motsvarande mål
att 90 procent av samtalen ska besvaras inom 1 minut.
Måluppfyllnad var 2014 90 procent.
66
1.5 ORGANISATIONSSTYRNING
Dialog.
Foto: Johnér
1.5
Organisations
styrning
Under området Organisationsstyrning
redovisas vissa återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet
för 2014, prestationstyper totalt för Boverket, arbete med
kompetensförsörjning samt intern styrning och kontroll.
67
68
”Boverket ska i årsredovisningen för 2014 ge en lägesrapport för pågående större interna uppdrag, utvecklingsarbeten och dylikt inom myndigheten. Rapporteringen ska innefatta både uppdrag och egeninitierade
projekt. Av rapporten ska framgå beräknad kostnad
och utfall, tidsmässigt utförande samt i vilken omfattning projekten utförs och genomförs med stöd av egen
personal eller konsulter.
processen med den nya webbplatsen har användarna
kommit med synpunkter genom olika tester. Många medarbetare på Boverket har fått utbildningar i att skriva för
webben. Guider som visar olika processer, som till exempel att söka bygglov, och en ”vem gör vad-funktion”,
som beskriver Boverkets och övriga aktörers roller i en
fråga, är redan uppskattade av besökarna. 2014 års
kostnad för boverket.se uppgår till cirka 1,9 miljoner kr.
Boverket ska i årsredovisningen för 2014 redovisa de
totala kostnaderna och det totala antalet årsarbetskrafter för delområden i sin verksamhet. Uppgifterna
ska redovisas för 2014 och av redovisningen ska för
varje delområde framgå vilken verksamhet som innefattas, verksamhetens kostnader och resursåtgång i
personal samt övriga resurser.”
Den nya webbplatsen är gjord i följsam design som automatiskt anpassar sig till dator, surfplatta och mobil. Mobilanvändandet förväntas öka med den nya tillgängliga navigeringen.
Antalet besök till boverket.se fortsätter att öka.
Tabell 42 Antal besök på boverket.se
1.5.1.1 LÄGESRAPPORT FÖR PÅGÅENDE
STÖRRE INTERNA ARBETEN
1.5.1.1.1 Dokument och ärendehanteringssystemet
Under 2013 genomförde Boverket ett projekt för anskaffning av ett dokument- och ärendehanteringssystem. Resultatet av anskaffningen överprövades till förvaltningsrätten
som i februari 2014 avslog anbudsgivarens begäran om
överprövning.
Boverket har därmed, något försenat, kunnat påbörja införandet av dokument- och ärendehanteringssystemet Platina och har under 2014 genomfört två större aktiviteter.
Systemet har grundinstallerats på Boverket och diarieprocessen har införts i systemet. Data från befintligt diariesystem har migrerats till Platina.
Införandeprojektet har därefter påbörjat arbetet med att ge
systemstöd till verksamhetsprocessen ”Följa, utvärdera
och redovisa” (uppdragsprocessen).
Den totala kostnaden under 2014 var cirka 3,3 miljoner kr
varav cirka 2,3 miljoner kr till konsultinsatser.
1.5.1.1.2 Boverkets webbplats
Boverkets nya webbplats publicerades 1 oktober 2014.
Den nya webbplatsen utgår från besökarnas önskemål om
vad de vill att webbplatsen ska ge svar på. Under hela
2014
2013
2012
Besökare boverket.se
2 032 792
1 693 000
1 286 000
- varav 1 januari
– 29 september
1 588 799
- varav 1 oktober
– 31 december
436 510
Källa: Från Sitecatalyst
Uppgifter om besökare på boverket.se från 30 september 2014
är inte med i statistiken ovan. Orsaken är att både den gamla
och nya webbplatsen var öppna. Uppgifter om besökare blir då
osäker.
1.5.1.1.3 Boverkets arbete med värdegrunden
Boverket har under 2014 initierat ett internt arbete runt
värdegrundsfrågorna. Erfarenheten har varit att Boverkets
interna värdegrund är mer känd än den gemensamma statliga värdegrunden. För att stärka detta har ett utvecklingsarbete påbörjats. Arbetet relaterar till Värdegrundsdelegationens arbete.
Arbetet drivs av ledningsgruppen tillsammans med utsedda medarbetare och omfattar alla medarbetare. Arbetet
kommer att fortsätta i dialogform under 2015 med målet
att skapa en gemensam, stabil organisationskultur som är
trygg i både den interna och den statliga värdegrunden.
Arbetet syftar också till att skapa en ökad stolthet och
arbetsglädje för alla anställda och till att tydliggöra kopplingarna mellan den egna arbetsprestationen och de övergripande målen. Processens delmoment kommer att inne-
fatta stegen informera, inspirera, involvera, integrera och
implementera. Arbetet ska resultera i en skrift om
Boverkets värdegrund som kan användas både i interna
1.5.2
och externa sammanhang. Beräknad tidpunkt för slutprodukten är i maj 2015.
Redovisning av resursanvändning för delområden
Redovisning av totala kostnader och årsarbetskrafter för varje delområde
Redovisning av prestationstyper totalt för Boverket
Målområde
2014
(åak.)
2013
(kostn.)
(åak.)
2012
(kostn.)
(åak.)
(kostn.)
Hållbara städer
Intäkter av anslag
63,9
Övriga intäkter
53,5
66,5
1,5
2,5
0,8
Kostnader
-65,4
-56,0
-67,3
- Förvaltningskostnader
-62,8
-53,8
-65,0
- Transfereringar
Årsarbetskrafter
-2,5
53,0
-2,2
49,0
-2,3
63,5
Fungerande bostadsmarknad
Intäkter av anslag
90,9
95,4
60,2
Övriga intäkter
28,9
43,5
12,7
-27,1
-108,6
-6,5
Kostnader
-92,7
-30,3
-66,5
-92,7
-29,4
-65,8
- Transfereringar
Årsarbetskrafter
-0,9
92,3
94,1
-0,7
61,3
Hållbar energianvändning
Intäkter av anslag
Övriga intäkter
Kostnader
Årsarbetskrafter
31,1
28,7
4,0
0,3
0,3
-35,1
-29,0
-18,2
-35,1
26,3
17,9
-29,0
23,5
-18,2
15,6
Effektiv statsförvaltning
Intäkter av anslag
Övriga intäkter
Kostnader
- Transfereringar
Årsarbetskrafter
523,0
503,6
78,8
80,1
91,1
-601,9
-583,7
-443,9
352,9
-52,9
-47,0
-48,2
-549,0
-536,6
-395,7
49,4
45,4
41,6
TOTALT
Intäkter av anslag
708,8
681,2
497,5
Övriga intäkter
113,2
126,3
105,0
-27,1
-108,6
-6,5
-795,1
-698,9
-596,0
-243,5
-159,2
-197,3
- Transfereringar
-551,6
-539,7
Kostnader
Årsarbetskrafter
221,0
69
212,0
-398,6
182,0
Källa: Agresso.
*Varav 6,7 mnkr 2014, 72,0 mnkr 2013 och -4,6 mnkr 2012 utgör infriade garantier och förluster i garantiverksamheten.
Garantiverksamheten infördes på Boverket 1 oktober 2012.
**Siffrorna är inte helt jämförbara mellan åren. I 2012 års utfall ingår i kostnader och nedlagd tid för webbplats och tidningen
Planera, bygga, bo motsvarande 4,2 mnkr och 3,4 åa. Dessa insatser redovisas 2013 som gemensam overhead.
70
1.5.3 Redovisning och analys av prestationstyper
i tidsserie totalt för Boverket
Tabell 43 Redovisning av analys av prestationstyper i tidsserie
totalt för Boverket
Prestationstyp
2014
2013
2012
åak
mnkr
åak
mnkr
åak
mnkr
Föreskrift
och allmänt
råd
13,6
-15,8
15,6
-17,3
12,3
-11,9
Svar på
förfrågning
25,5
-22,7
25,2
-22,8
25,6
-23,3
5,8
-5,0
6,4
-5,5
5,5
-4,7
12,8
-17,2
12,9
-15,8
11,6
-16,5
5,3
-7,6
6,1
-7,0
1,5
-1,8
Tillsyn
20,0
-22,8
17,7
-19,9
13,2
-14,2
Handbok/
vägledning
27,2
-28,5
18,8
-20,3
28,3
-32,5
Uppföljning/
Utvärdering/
110,9
-130,5
109,3
-122,6
84,1
-87,9
SUMMA
221,0
-243,5
212,0
-159,2
182,0
-197,3
Svar på
remiss
Bidragshantering
Garantihantering
Kunskapsunderlag
Källa: Agresso
* Kostnader för löner, resor, konsulttjänster och övriga kostnader
Boverkets sammanlagda resursanvändning i antal årsarbetskrafter ökade från 212 årsarbetskrafter 2013 till 221 årsarbetskrafter 2014. Resursanvändningen för målområde
Hållbara städer har ökat med fyra årsarbetskrafter jämfört
med 2013. Ökningen motsvarar en procentenhet i andel
årsarbetskrafter per år. Samtidigt har resursanvändningen
för målområdet Fungerande bostadsmarknad minskat
med knappt två årsarbetskrafter, vilket motsvarar två procentenheter förhållande till 2013 i andel årsarbetskrafter.
Verksamheterna inom de båda målområdena tangerar varandra och deras sammanlagda resursanvändning ökade
med cirka 2 årsarbetskrafter. Resursanvändningen för Hållbar energianvändning har ökat succesivt sedan 2012.
Andel årsarbetskrafter inom Effektiv statsförvaltning har
ökat med en procentenhet jämfört med 2013. Se figur 7.
Boverkets verksamhet präglas av vårt uppdrag att öka,
utveckla och förmedla kunskap hos kommuner, statliga
myndigheter och andra berörda inom våra ansvarsområden. Verksamheten innefattar till stor del att förse reger-
ingen med underlag, utredningar och analyser, liksom att
på uppdrag av regeringen företräda Sverige i olika internationella sammanhang, vilket speglar förhållandet mellan
prestationstyperna. Prestationstypen Kunskapsunderlag,
som täcker den delen av verksamheten, svarar för cirka 50
procent av Boverkets totala resursanvändning per år.
Prestationstyperna Kunskapsunderlag och Handbok/
vägledning har samband genom att vägledningen ofta
bygger på det kunskapsunderlag som tas fram. I arbetet
med handböcker och vägledning kan också behov av ytterligare kunskapsunderlag identifieras och initieras. Den
sammanlagda resursanvändningen för de två prestationstyperna har årligen utgjort cirka 60 procent av Boverkets
totala resursanvändning.
Boverket hade under 2014 flera omfattande regeringsuppdrag inom prestationstypen Kunskapsunderlag. Ett exempel är uppdraget att ta fram en vägledning för byggnadsnämndernas tillämpning av bestämmelserna om
tillsyn, ingripanden och påföljder enligt 11 kap. planoch
bygglagen (avsnitt 1.2.5.2). Andra omfattande uppdrag
var förslag till en strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (avsnitt 1.1.3.3.2), uppdraget om industrioch verksamhetsbuller (avsnitt 1.1.3.1.2) samt uppdraget
om etableringshinder på bostadsmarknaden (avsnitt
1.2.4.7). Prestationstypen Kunskapsunderlag innehåller
även flera av Boverkets återkommande prestationer som
marknadsrapporterna (avsnitt 1.2.4.5), arbetet med bostadsmarknadsenkäten (avsnitt 1.2.4.2) och Boverkets indikatorer (avsnitt 1.2.4.3).
Prestationstyperna Svar på remiss och Garantihantering utgör cirka fem procent av Boverkets totala resursanvändning. I förhållande till 2013 så utgjorde Garantihantering en något lägre andel 2014 än 2013. Minskningen
inom prestationstypen Garantihantering är att hänföra
till en mindre omprioritering av resurser 2014. Svar på
remiss har andelsmässigt en lägre omfattning 2014 jämfört med 2013. Boverket har under 2014 fått och svarat på
ett lägre antal remisser i förhållande till 2013.
Resursanvändningen för prestationstypen Föreskrifter
och allmänna råd har andelsmässigt legat på mellan sex
och sju procent åren 2012–2014. 2014 har andelen
minskat från sju till sex procentenheter. Hanteringen av
Boverkets byggregler (avsnitt 1.3.4.2) är en av de mer
omfattande aktiviteterna inom prestationstypen liksom
den fortsatta utvecklingen av energideklarationssystemet
(avsnitt 1.3.4.1).
Prestationstypen Tillsyn har andelsmässigt ökat successivt under perioden 2012–2014, från sju procent till nio
procent. Inom prestationstypen redovisas bland annat
arbetet med tillsynen över intygsgivare för bostadsrätts2012
2013
föreningar (avsnitt 1.2.7.1) samt tillsynen över att energideklarationer upprättas (avsnitt 1.3.4.1). Dessa prestationer är de som bidragit till prestationstypens ökning.
Resursanvändningen för prestationstypen Bidragshantering har andelsmässigt legat på samma nivå sedan 2012.
Antalet stöd och bidrag som handläggs av länsstyrelserna
och administreras av Boverket har minskat. Ärendevolymerna minskar och det medför att antalet överklagade
bidragsärenden minskar. Se figur 8.
2014
50%
71
2012
2013
2014
60%
45%
40%
50%
35%
30%
25%
40%
30%
20%
15%
20%
10%
5%
10%
0%
0%
Figur 7 visar fördelningen av resurser i form av andel årsarbetskrafter inom målområdena.
Figur 8 Andelen årsarbetskraft per prestationstyp och år
1.5.4 Integrerat ledningssystem för kvalitet, arbetsmiljö,
informationssäkerhet och miljö
Boverket har sedan 2012 ett verksamhetsledningssystem
som inkluderar kvalitet, arbetsmiljö, informationssäkerhet
och miljö. Vi använder ett processorienterat arbetssätt för
att öka effektiviteten och för att bättre möta våra intressenters behov. Processerna beskriver hur vi genomför vår
verksamhet så effektivt som möjligt. De prestationstyper
som beskrivs i avsnitt 1.5.3 har definierats utifrån
Boverkets huvud- och delprocesser.
Under 2014 har arbetet med verksamhetsledningssystemet
fortsatt. Processkartorna är försedda med information om
lagar, förordningar och föreskrifter. Styrande dokument,
72
stödjande dokument, mallar och checklistor utvecklas
kontinuerligt. Dessutom finns information om handlingsslag och handlingstyper, som beskriver vilka handlingar
som uppkommer inom processerna.
Arbetet med information till medarbetarna pågår kontinuerligt. Under 2014 genomfördes två utbildningsinsatser
för nyanställda. Tre verksamhetsrevisioner genomfördes,
vars resultat har och kommer att följas upp inom respek-
tive process. Vid sidan av dessa revisioner har avvikelser
och förbättringsförslag hanterats kontinuerligt. Utvecklingsarbete pågår för att förbättra denna verksamhet under
2015. För att säkerställa att ledningssystemet stödjer verksamheten följer Boverkets ledning regelbundet upp ledningssystemet. Under 2014 har ledningen gjort två uppföljningar. Samtidigt följs även Boverkets process- och
miljömål upp. Dessutom rapporteras och diskuteras bland
annat förbättringsarbeten och revisioner.
1.5.5 Systematiskt arbetsmiljöarbete och analys
av sjukfrånvaro
Det systematiska arbetsmiljöarbetet har utvecklats genom
att riktlinjer och rutiner har förtydligats. Chefer och skyddsombud utbildas kontinuerligt i systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljö är en stående punkt på arbetsplatsmöten.
Antal möten med arbetsmiljökommittén har utökats och
arbetsmiljöarbetet har även stärkts genom gemensamma
möten mellan kommittén och ledningsgruppen.
Utifrån den årliga medarbetarenkätens resultat har handlingsplaner med åtgärder arbetats fram i verksamheten,
dels på enhetsnivå, dels på Boverksnivå. Handlingsplanerna följs upp och utvärderas kontinuerligt.
Främjande och förebyggande åtgärder har ökat, bland
annat i samarbete med företagshälsovården. Boverket har
erbjudit alla anställda att delta i en individuell hälsoundersökning med möjlighet att sätta mål för den egna hälsoutvecklingen i en hälsoplan. Totalt genomförde 150 medarbetare (67 procent av samtliga anställda) en inledande
webbenkät. Hälsoundersökningen genomfördes av 205
medarbetare (91 procent av samtliga anställda).
Sjukfrånvaron har under vissa delar av året varit den
lägsta sedan tre år tillbaka. Den totala sjukfrånvaron
ligger på 3,16 procent varav sjukfrånvaron överstigande
två månader har varit 1,58 procent i förhållande till tillgänglig arbetstid.
1.5.6 Återrapporteringskrav
– Boverkets arbete med kompetensförsörjning
I detta avsnitt redovisas områden som myndigheten bedömer är viktiga för att säkerställa att vi har den kompetens som behövs för att fullgöra vårt uppdrag. I redovisningen ingår också en samlad bedömning av hur vi
lyckats fullgöra dessa uppgifter.
avgångar. Boverket har påbörjat ett större arbete med en
långsiktig plan för kompetensförsörjning. Den strategiska
analysen av Boverkets kompetensbehov sker i ledningsgruppen. Arbetet kommer att fortgå under 2015.
1.5.6.2REKRYTERING
1.5.6.1KOMPETENSPLANERING
Boverkets kompetensbehov på lång och kort sikt utgår
från vårt uppdrag och den strategiska kompetensanalys
som görs varje år i samband med verksamhetsplaneringen.
Viktiga utgångspunkter i analysen är vår omvärldsanalys,
inventering av befintlig kompetens och framtida pensions-
Fokus på Boverkets olika verksamhetsområden har varit
fortsatt stort. Under 2014 har Boverket anställt 40 nya
medarbetare, varav 30 kvinnor och 10 män. 55 procent av
dessa har anställts tillsvidare. Detta är en minskning från
2013, där antalet nyrekryteringar dock var större än tidigare år. 2013 anställdes också ett antal medarbetare för
73
viss tid beroende på att Boverket fått en stor andel kortare
uppdrag. Flera av dessa medarbetare har också Boverket
kunnat förlänga över 2014.
systemet Platina. I samband med arbetet med att lansera
en ny webb deltog många medarbetare också i utbildningar om att skriva för webben.
1.5.6.3 ATTRAKTIV ARBETSPLATS
1.5.6.4 BOVERKETS PERSONAL
Boverket har under 2014 genomfört en rad aktiviteter i
linje med målet att vara en attraktiv arbetsplats. Bland de
viktigaste aktiviteterna kan nämnas förbättringar i arbetsmiljöarbetet och RALS66-processen, införandet av ett nytt
arbetstidsavtal och reseavtal samt genomförande av medarbetarenkät.
Boverket hade i medeltal 239 anställda under 2014, 140
kvinnor och 99 män. Det motsvarade 221 årsarbetskrafter.
Motsvarande siffror för 2013 var i medeltal 225 anställda,
129 kvinnor och 96 män, motsvarande 212 årsarbetskrafter.
Under 2014 gick åtta medarbetare i pension.
Genom att nya medarbetare deltar i myndighetens introduktionsprogram skapas ett enhetligt och kvalitativt mottagande samt goda förutsättningar för nya medarbetare att
snabbt komma in i arbetet och gemenskapen. Introduktionsprogrammet består av myndighetsutbildning, enhetens
introduktion samt samtal med personalhandläggare. Myndighetsutbildningen i sin tur består av olika pass som
behandlar statstjänstemannarollen, regler för statliga myndigheter, verksamhetsledningssystem, kommunikation
och biblioteksinformation. Under 2014 har jämställdhetsperspektivet och funktionshinderperspektivet integrerats
i myndighetsutbildningen.
Av Boverkets 17 chefer är 10 kvinnor och sju män. Siffrorna för 2013 var de samma. Boverkets ledningsgrupp
består av åtta personer, fem kvinnor och tre män.
Medelåldern för Boverkets personal år 2014 var 47 år,
jämfört med 44 år i staten som helhet. År 2013 var medelåldern på Boverket 48 år jämfört med 45 år i staten som
helhet.
Under 2014 var 13 personer föräldralediga på heltid och
25 personer på deltid. Motsvarande siffror för 2013 var
6 personer på heltid och 17 personer på deltid.
1.5.6.5BEDÖMNING
Boverkets chefer träffas regelbundet i syfte att stärka
arbetsgivarrollen och för att skapa samsyn i strategiska
frågeställningar.
Gemensamma kompetensutvecklingsinsatser under 2014
har genomförts i samband med införande av egenrapportering i Palasso samt dokument- och ärendehanterings-
66
Vi kan konstatera att det inom några av Boverkets kompetensområden varit svårare att nå ut till presumtiva kandidater. Genom att använda flera olika rekryteringskanaler
har vi nått önskat resultat i våra rekryteringar. Boverkets
helhetsbedömning sammantaget är att vi lyckats rekrytera
den kompetens som vi behöver för att fullgöra våra uppdrag.
Ramavtal om löner med mera för arbetstagare inom det statliga området
74
2 FINANSIELL REDOVISNING
Ansvar.
Bild: Boverket.
2.0
Finansiell
redovisning
detaljplan
marknadskontroll
75
76
2.1 Resultaträkning
Tabell 44 Resultaträkning, belopp i tusen kr (tkr)
Resultaträkning (tkr)
not
Verksamhetens intäkter
Intäkter av anslag
Intäkter i garantiverksamhet
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Intäkter av bidrag
Finansiella intäkter
Summa Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Kostnader för personal
Kostnader för lokaler
Kostnader i garantiverksamhet
Övriga driftskostnader
Finansiella kostnader
Avskrivningar
Summa Verksamhetens kostnader
Transfereringar
Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag
Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag
Lämnade bidrag
Saldo Transfereringar
2013
1
2
3
4
5
233 569
14 818
1 081
10 302
10 765
270 535
219 836
18 602
2 173
4 512
22 691
267 813
6
-166 627
-13 713
6 710
-67 277
-68
-2 506
-243 479
-156 417
-12 066
71 977
-59 405
-104
-3 197
-159 213
27 055
108 600
0
0
0
3 178
-3 178
0
10
11
475 270
76 303
-551 573
0
461 391
75 164
-536 555
0
12
27 055
108 600
7
8
Verksamhetsutfall
Uppbördsverksamhet
Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras
Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet
Saldo Uppbördsverksamhet
2014
9
2.2 Balansräkning
Tabell 45 Balansräkning, belopp i tusen kr (tkr)
Balansräkning (tkr)
not
2014-12-31
2013-12-31
TILLGÅNGAR
Immateriella anläggningstillgångar
Balanserade utgifter för utveckling
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar
Summa Immateriella anläggningstillgångar
13
Materiella anläggningstillgångar
Förbättringsutgifter på annans fastighet
Maskiner, inventarier, installationer m.m.
Summa Materiella anläggningstillgångar
14
Finansiella anläggningstillgångar
Andra långfristiga fordringar
Summa Finansiella anläggningstillgångar
15
2 355
827
3 182
361
1 291
1 653
1 371
1 707
3 078
1 825
1 378
3 203
15 256
15 256
22 473
22 473
587
3 897
1
4 485
1 411
3 475
1
4 887
2 301
0
2 301
3 049
519
3 567
128 868
128 868
242 865
242 865
Kassa och bank
Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret
Övriga tillgodohavanden i Riksgäldskontoret
Summa Kassa och bank
78 839
2 189 328
2 268 168
86 664
2 162 094
2 248 758
SUMMA TILLGÅNGAR
2 425 337
2 527 407
2 122 076
27 055
2 149 131
2 013 475
108 600
2 122 076
88 549
88 549
102 164
102 164
5 774
112
5 087
9 195
2 831
22 998
4 683
112
4 913
9 077
106 045
124 830
14 624
145 585
4 450
164 659
19 367
158 970
0
178 337
2 425 337
2 527 407
inga
inga
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Fordringar hos andra myndigheter
Övriga kortfristiga fordringar
Summa Fordringar
Periodavgränsningsposter
Förutbetalda kostnader
Upplupna bidragsintäkter
Summa Periodavgränsningsposter
Avräkning med statsverket
Avräkning med statsverket
Summa Avräkning med statsverket
16
17
KAPITAL OCH SKULDER
Myndighetskapital
Balanserad kapitalförändring
Kapitalförändring enligt resultaträkningen
Summa Myndighetskapital
18
Avsättningar
Övriga avsättningar
Summa Avsättningar
19
Skulder m.m.
Lån i Riksgäldskontoret
Övriga krediter i Riksgäldskontoret
Kortfristiga skulder till andra myndigheter
Leverantörsskulder
Övriga kortfristiga skulder
Summa Skulder m.m.
Upplupna kostnader
Oförbrukade bidrag
Övriga förutbetalda intäkter
Summa Periodavgränsningsposter
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER
Ansvarsförbindelser
20
21
22
23
24
25
77
78
2.3 Anslagsredovisning
Anslagsredovisning (tkr)
Tabell 46 Anslagsredovisning, belopp i tusen kr (tkr)
Redovisning mot anslag, se not 26
Anslag (ramanslag)
Ingående
överföringsbelopp
Årets
tilldelning
enl.
regl.brev
Omdisponerat
anslagsbelopp
Indragning
Totalt
disponibelt
belopp
Utgifter
1/1 - 31/12
2014
Utgående
överföringsbelopp
Utgiftsområde 9
Hälsovård, sjukvård och social
omsorg
09 04:05 ap 10 Invest.stöd,
äldrepolitiken
440
255 000
13 01:01 ap 3 Urbant
utvecklingsarbete
31
13 01:01 ap 6 Urbant
prestationsbidrag
Summa utgiftsområde 13
600
-440
255 600
-255 305
295
2 500
-31
2 500
-2 483
17
1 000
100 000
-1 000
100 000
-99 772
228
1 031
102 500
-1 031
102 500
-102 255
245
9 884
-9 364
520
23 382
-23 099
283
8 782
-8 782
42 048
-41 245
803
3 950
-3 614
336
Utgiftsområde 13
Integration och jämställdhet
Utgiftsområde 17
Kultur, medier, trossamfund och
fritid
17 01:05 ap 1 Icke-statliga
kulturlokaler
17 13:02 ap 4 Allmänna
samlingslokaler, invest.bidrag
9 884
809
17 13:02 ap 5 Bidrag till
verksamhetsutveckling
23 382
-809
8 782
809
42 048
-809
Utgiftsområde 18
Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande
samt konsumentpolitik
18 01:01 ap 3 Bostadspolitisk
utveckling
3 950
18 01:02 ap 1 Omstrukturering
kommunala bostadsföretag
99 792
99 500
-99 792
99 500
-14 320
85 180
18 01:03 ap 1 Stöd ordna bostad
41 155
43 000
-41 155
43 000
-895
42 105
3 529
20 000
-3 529
20 000
-19 082
918
198 245
-189 193
9 052
18 01:04 ap 1 Innovativt byggande
18 01:04 ap 1 (2012) Räntebidrag
m.m.
18 01:05 ap 1 Boverket,
förvaltningskostnader
18 01:05 ap 5 Eurokoder och
standarder
18 01:05 ap 7 Marknadskontroll
18 01:05 ap 9
Byggproduktförordningen
500
10 337
-500
192 442
-4 534
4 378
7 000
-4 078
7 300
-6 204
1 096
985
7 000
-775
7 210
-7 004
206
3 957
2 000
-3 657
2 300
-2 232
68
18 01:05 ap 10 PBL
kompetensinsatser
8 000
8 000
-6 605
1 395
18 01:05 ap 12 Inventering av
bostadsbeståndet ur
tillgänglighetssynpunkt
6 500
6 500
-4 650
1 850
18 01:06 ap 1 Bidrag till åtgärder
mot radon i bostäder
10 222
32 802
-10 222
32 802
-23 618
9 184
18 01:10 ap 1 Stöd gällande
utveckling i strandnära lägen
14 310
15 000
-10 310
19 000
-4 199
14 801
6 000
-5 682
318
453 807
-287 299
166 508
18 01:11 ap 1 Utvecklingsprojekt
jämställda offentliga miljöer
6 000
189 165
443 194
-178 552
2.3 Anslagsredovisning (fortsättning)
Anslagsredovisning (forts.)
Anslag (ramanslag)
Ingående
överföringsbelopp
Årets
tilldelning
enl.
regl.brev
Omdisponerat
anslagsbelopp
Indragning
Totalt
disponibelt
belopp
Utgifter
1/1 - 31/12
2014
Utgående
överföringsbelopp
Utgiftsområde 20
Allmän miljö- och naturvård
20 01:15 ap 1 Hållbara städer
22 491
3 300
21 01:03 ap 4 Byggnaders
energiprestanda
1 821
21 000
21 01:07 ap 2 Planeringsstöd för
vindkraft
4 738
25 791
-5 514
20 277
21 000
-18 012
2 988
-21 027
21 000
-18 012
2 988
-201 859
900 747
-709 630
191 117
Utgiftsområde 21
Energi
-4 738
21 01:08 ap 1 (2011) Solvärme i
kommersiella lokaler
14 468
21 027
21 000
234 963
867 042
Summa Anslag
-1 821
-14 468
600
Redovisning mot inkomsttitlar, se not 9
Inkomsttitel
Inkomster
Övriga inkomster, 2811 113
Summa inkomsttitlar
Redovisning mot bemyndiganden, se not 27
Anslag
09 04:05 ap 10 Invstöd.
äldrepolitiken
17 01:05 ap 1 Icke-statliga
kulturlokaler
Tilldelade
bemyndiganden
Utestående åtagandens
fördelning per år
Ingående Utestående
åtaganden åtaganden
2015
2016
2017
200 000
34 302
600 000
479 402
580 646
346 344
9 000
9 000
6 776
6 776
17 13:02 ap 4 Allmänna
samlingslokaler, invest.bidrag
32 000
26 560
26 283
19 498
6 785
18 01:02 ap 1 Omstrukturering
kommunala bostadsföretag
67 000
18 140
16 820
7 020
3 000
3 000
10 000
2 957
7 665
4 500
2 500
665
18 01:06 ap 1 Bidrag till åtgärder
mot radon i bostäder
15 000
10 815
10 812
10 312
500
18 01:10 ap 1 Stöd gällande
utveckling i strandnära lägen
12 000
4 254
5 092
3 472
1 620
18 01:11 ap 1 Utvecklingsprojekt
jämställda offentliga miljöer
10 000
1 663
1 663
655 757
399 585
Totalt
755 000
551 129
214 405
37 967
2018-
3 800
3 800
79
80
2.3 Anslagsredovisning (fortsättning)
Anslagsredovisning (forts.)
Finansiella villkor
Anslag
Finansiella villkor
Villkor
Utfall
500
600
4 400
500
511
4 400
500
500
1 000
772
09 04:05 ap 10 Invstöd. äldrepolitiken
Högst 500 tkr får användas för Boverkets kostnader för administration av investeringsstöden
600 tkr disponeras för översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag.
Högst 4 400 tkr får användas för länsstyrelsernas kostnader.
13 01:01 ap 3 Urbant utvecklingsarbete
Högst 500 tkr får användas för Boverkets adm.kostnader.
13 01:01 ap 6 Urbant prestationsbidrag
Högst 1 000 tkr får användas för uppföljning av bidraget.
17 01:05 ap 1 Icke-statliga kulturlokaler
Disponibel anslagskredit.
17 13:02 ap 4 Allmänna samlingslokaler, invest.bidrag
297
2 895
17 13:02 ap 5 Bidrag till verksamhetsutveckling
3 980 tkr får lämnas som bidrag till Bygdegårdarnas Riksförbund, Folkets hus och parker samt Riksföreningen Våra
Gårdar.
18 01:01 ap 3 Bostadspolitisk utveckling
800 tkr får användas för uppdraget att ta fram förslag som underlättar etablering på bostadsmarknaden.
600 tkr får användas för uppdraget om medborgardialog och boendeinflytande.
300 tkr får användas för uppdraget att se över och skärpa nivåerna för energihushållning.
1 000 tkr får användas för uppdraget att undersöka flyttmönster i samband med omfattande renoveringar.
1 000 tkr får användas för uppdraget om vägledning för tillsyn m.m. enligt planoch bygglagen.
250 tkr får användas för uppdraget att föreslå ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov.
3 980
3 980
800
600
300
1 000
1 000
250
799
600
235
907
1 000
73
1 000
709
5 773
6 000
18 000
1 250
1 500
2 000
1 000
1 000
5 774
1 264
759
1 646
550
1 000
1 000 tkr får användas för merkostnader för att administrera anslaget.
18 01:05 ap 01 Boverket, förvaltningskostnader
Disponibel räntekontokredit.
Disponibel låneram.
1 250 tkr är avsett för deltagande i standardiseringsarbete.
1 500 tkr får användas för informationsinsatser om mellanboendeformer för äldre.
2 000 tkr ska användas för att ta fram vägledning för barns och ungas utemiljö.
1 000 tkr får användas för att uppdatera och vidareutveckla vägledningen Handeln i planeringen.
1 000 tkr får användas för att förbereda och genomföra Sveriges deltagande i World Urban Forum 2014.
18 01:05 ap 05 Eurokoder och standarder
210
18 01:05 ap 07 Marknadskontroll
210
18 01:05 ap 09 Byggproduktförordningen
18 01:05 ap 10 PBL kompetensinsatser
18 01:05 ap 12 Inventering av bostadsbeståndet ur tillgänglighetssynpunkt
1 000 tkr får användas för Boverkets merkostnader för att administrera anslaget.
500 tkr får användas för att informera kommunerna om stödet och om metoder för att inventera
bostadsbeståndet.
18 01:06 ap 1 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder
Högst 200 tkr får användas för informationsinsatser om radon i egnahem.
500 tkr får användas för att genomföra en utvärdering av radonbidraget.
60
240
195
1 000
390
500
450
984
200
500
193
478
18 01:10 ap 1 Stöd gällande utveckling i strandnära lägen
1 000
619
18 01:11 ap 1 Utvecklingsprojekt jämställda offentliga miljöer
1 000
693
Högst 2 500 tkr får användas för administration, dokumentation samt utvärdering av stödet.
2 500
2 329
21 01:03 ap 4 Byggnaders energiprestanda
900
2.4 Tilläggsupplysningar och noter
Tilläggsupplysningar
och noter, belopp
i tusen kr(tkr)
(tkr)
Tilläggsupplysningar
och noter
Upplysningar för jämförelseändamål
Beloppet för när förbättringsutgifter på annans fastighet bokförs som anläggning har höjts från 50 tkr till 250 tkr.
Redovisnings- och värderingsprinciper
Allmänt
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag förutom vad
gäller resultaträkningens uppställningsform. Intäkter och kostnader i garantiverksamhet har fått egna poster och dess belopp
har dragits bort från posterna Intäkter av avgifter och andra ersättningar respektive Övriga driftkostnader . Beloppen är inte
justerade efter tusenkronorsavrundning.
Avgiftsintäkter
Enligt regeringsbeslut N95/2193 den 30 november 1995 bemyndigar regeringen Boverket att ta ut avgifter för sådana varor
och tjänster som avses i 4 § första stycket avgiftsförordningan utan hinder av andra stycket samma paragraf.
Garantiverksamheten regleras av Förordning om utlåning och garantier (2011:211). Intäkterna disponeras av Boverket.
Likvida medel/betalningar
Boverket har två betalningsflöden, räntebärande och icke räntebärande. Anslagsposterna inom anslagen
1:5 Boverket samt 1:1 Statens bostadskreditnämnd för utgiftsområde 18 är räntebärande. Övriga anslag är icke
räntebärande.
Värdering av fordringar och skulder
Värdering av fordringar och skulder görs till bokfört belopp. Fordringarna har upptagits till det belopp som efter individuell
prövning beräknas bli betalt.
Som periodavgränsningspost bokförs belopp på minst 50 tkr.
Värdering av anläggningstillgångar
Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk med ett anskaffningsvärde på minst 25 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd på
tre år eller längre definieras som anläggningstillgångar.
Objekt som har ett naturligt samband och vars sammanlagda anskaffningsvärde uppgår till minst 25 tkr klassificeras även de
som en anläggningstillgång.
Egenutvecklade IT-system bokförs som immateriella anläggningstillgångar om anskaffningsvärdet uppgår till minst 500 tkr.
Förbättringsutgifter på annans fastighet bokförs som anläggningstillgång om utgiften uppgår till minst 250 tkr.
Anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan.
Följande avskrivningstider tillämpas:
Programvara GIS (enl. EU:s avskrivningsregler)
5 år
Egenutvecklade programvaror (IT-system)
5 år
Övriga programvaror
3 år
Förbättringsutgifter annans fastighet
5 år
Datorer
3 år
Maskiner och Bilar
5 år
Möbler
5 år
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaro (%)
2014
2013
Totalt
3,2
4,2
- 29 år
30 - 49 år
50 år -
1,7
3,4
3,1
1,3
3,5
5,1
Kvinnor
Män
3,8
2,3
4,1
4,3
50,0
55,8
Långtidssjukfrånvaro i förhållande till total sjukfrånvaro
(60 dagar eller mer)
81
82
2.4 Tilläggsupplysningar och noter (fortsättning)
Uppgifter om rådsledamöter enligt 7 kapitlet 2 § förordningen om årsredovisning och budgetunderlag
Utbetald ersättning till rådsledamöter och ledande befattningshavare samt uppgift om uppdrag som styrelse- eller
rådsledamot i andra statliga myndigheter eller svenska eller i utländska aktiebolag.
(tkr)
1 235
Janna Valik, GD
Roger Andersson
-Styrelseledamot i Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet
Anti Avsan
-Styrelseledamot i Huge Fastigheter AB
-Rådsedamot i Brottsförebyggande Rådets insynsråd
3
Barbro Engman
-Styrelseledamot i Hem & Hyra AB
Anna Kadefors
2
Reinhold Lennebo
3
Ola Månsson
-Styrelseordförande i GalaxenBygg AB
-Styrelseordförande i AB Novitas
2
Carina Ohlsson
2
Laila Strunke
-Styrelseordförande i Arkitekt Laila Strunke AB
3
Otto von Arnold
-Rådsedamot i Datainspektionens insynsråd
-Styrelseledamot i AB Jordeberga gård
-Styrelseledamot i Sannarp AB
-Styrelseledamot i Arnold Towers 3 AB
-Styrelseledamot i Arnold Towers 2 AB
-Styrelseledamot i Arnold Towers Holding AB
-Styrelseledamot i SBI Jordeberga biogas AB
-Styrelseledamot i Skånska Biobränslebolaget AB
Not 1 Intäkter av anslag
Redovisat mot anslag under året enligt anslagsutfall
Anslagsavräknad semesterlöneskuld intjänad t o m 2008
Summa anslag
2014
2013
234 360
220 459
-790
-623
233 569
219 836
Anslagsavräkning av semesterlöneskuld intjänad till och med 2008 är gjord enligt övergångsbestämmelsen till 12 §
anslagsförordningen.
Not 2 Intäkter i garantiverksamhet
2014
2013
Garantiavgifter/premier
5 631
9 951
Återvunna förluster
9 187
8 650
14 818
18 602
Summa intäkter i garantiverksamhet
De lägre intäkterna avseende garantiavgifter/premier beror på en periodisering med 4 450 tkr. Ingen periodisering gjordes
2013.
Not 3 Intäkter av avgifter och andra ersättningar
2014
Enligt 4 § avgiftsförordningen
Uthyrning av lokaler
2013
10
24
Försäljning av publikationer
476
1 554
Kurs- och konferensavgifter
128
614
164
1 742
467
431
1 081
2 173
2014
2013
Statliga myndigheter
Övriga
10 203
98
4 571
-59
Summa intäkter av bidrag
10 302
4 512
Övriga intäkter
Övrigt
Summa intäkter av avgifter och andra ersättningar
Not 4 Intäkter av bidrag
Intäkter av bidrag har ökat med 5 790 tkr, vilket främst beror på Nära noll energi-uppdraget, kompetensinsatser kring PBL
samt uppdraget om jämställdhetsintegrering.
Not 5 Finansiella intäkter
2014
2013
Ränteintäkter avseende räntekonto i Riksgäldskontoret
Ränteintäkter avseende tillgodohavanden i Riksgäldskontoret
Övriga finansiella intäkter
349
10 276
140
839
21 641
212
Summa finansiella intäkter
10 765
22 691
Garantiverksamhetens ränteintäkter avseende räntekonto i Riksgäldskontoret svarade för 172 tkr under 2014 jämfört med
408 tkr under 2013.
Not 6 Kostnader för personal
2014
2013
Boverkets lönekostnader
Övriga personalkostnader samt avgifter enligt lag och avtal
-108 581
-58 046
-101 946
-54 471
Summa kostnader för personal
-166 627
-156 417
Medelantalet anställda har ökat från 225 stycken 2013 till 239 stycken 2014.
Not 7 Kostnader i garantiverksamhet
2014
2013
Infrianden/skadeersättningar
Förändring avsättningar
Förändring skade- och regressfordringar
Konstaterade förluster
Befarade förluster
-20
13 948
-8 038
-10 819
11 640
-1 110
84 991
-12 469
-5 439
6 004
Summa kostnader i garantiverksamhet
6 710
71 977
2014
2013
-1
-20
-24
-24
-68
-1
-50
-11
-41
-104
Förändringen av avsättningar beror på minskad garantistock och en lägre förväntad förlust.
Not 8 Finansiella kostnader
Räntekostnader avseende räntekonto i Riksgäldskontoret
Räntekostnader avseende lån i Riksgäldskontoret
Övriga räntekostnader
Övriga finansiella kostnader
Summa finansiella kostnader
83
84
Not 9 Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras
2014
2013
Återkrav av bidrag där anslaget är avslutat
Återkrav av bidrag som krediterats bidragsmottagarens skattekonto
1 429
1 748
Summa intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras
3 178
Not 10 Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag
Statens energimyndighets solcellsstöd utbetalades med 75 575 tkr 2014 jämfört med 73 219 tkr 2013.
Not 11 Lämnade bidrag
2014
2013
Statliga myndigheter
Kommuner, landsting och regioner
Ideella organisationer och stiftelser
Privata företag
Enskilda personer
Allmännyttan
-6 640
-142 681
-52 420
-41 753
-53 548
-254 531
-9 668
-116 563
-52 830
-33 942
-53 355
-270 198
Summa lämnade bidrag
-551 573
-536 555
2014
2013
Avgiftsfinansierad verksamhet
Förvärvsgarantier
Kreditgarantier för nyoch ombyggnad, inkl Avlösen av kommunal borgen
-100
27 155
-5
108 606
Summa årets kapitalförändring
27 055
108 600
2014-12-31
2013-12-31
Balanserade utgifter för utveckling
Ingående anskaffningsvärde
Tillkommande tillgångar
Ackumulerat anskaffningsvärde
10 071
2 422
12 493
10 071
10 071
Ingående avskrivningar
Årets avskrivningar
Ackumulerade avskrivningar
-9 709
-429
-10 138
-8 566
-1 143
-9 709
2 355
361
12 181
234
12 414
11 126
1 054
12 181
-10 889
-698
-11 588
-9 968
-922
-10 889
827
1 291
Not 12 Årets kapitalförändring
Not 13 Immateriella anläggningstillgångar
Bokfört värde
Rättigheter och andra immateriellla tillgångar
Bokfört värde
Not 14 Materiella anläggningstillgångar
2014-12-31
2013-12-31
Förbättringsutgifter på annans fastighet
Utrangering och försäljning
6 865
6 415
356
451
-600
6 621
6 865
-5 041
-4 553
-547
Årets nedskrivningar
-262
600
-5 250
-5 041
1 371
1 825
14 787
14 135
898
-1 781
13 905
945
-293
14 787
-13 409
-569
1 781
-12 197
-13 057
-645
293
-13 409
1 707
1 378
Bokfört värde
Maskiner, inventarier, installationer m.m.
Bokfört värde
Not 15 Finansiella anläggningstillgångar
Regress Kreditgarantier, ack värde
Regress Kreditgarantier, utbetalningar
Regress Kreditgarantier, återbetalningar
Regress Kreditgarantier, avskrivning
Regress Kreditgarantier, värdereglering
Bokfört värde
2014-12-31
207 188
20
-9 186
-10 819
-171 947
2013-12-31
220 168
1 019
-8 560
-5 439
-184 715
15 256
22 473
2014-12-31
1 235
85
980
2013-12-31
1 182
85
1 781
2 301
3 049
Not 16 Periodavgränsningsposter
Förutbetalda hyror
Förutbetalda leasingavgifter
Övriga förutbetalda kostnader
Förutbetalda kostnader
Upplupna bidragsintäkter
Bokfört värde
0
519
2 301
3 567
85
86
Not 17 Avräkning med statsverket
2014-12-31
2013-12-31
Uppbörd
Redovisat mot inkomsttitel
Uppbördsmedel som betalats i icke räntebärande flöde
-3 178
3 178
Fordringar avseende uppbörd
Anslag i icke räntebärande flöde
Ingående balans
Redovisat mot anslag
Transfereringar m.m. som betalats i icke räntebärande flöde
Fordringar avseende anslag i icke räntebärande flöde
1 305
493 741
-493 782
842
476 724
-476 261
1 264
1 305
Anslag i räntebärande flöde
Ingående balans
Redovisat mot anslag
Anslagsmedel som tillförts räntekonto
Återbetalning av anslagsmedel
Skulder avseende anslag i räntebärande flöde
-19 657
-8 828
215 889
-222 942
13 044
205 126
-220 442
4 487
-13 666
-19 657
3 885
4 508
-790
-623
3 095
3 885
Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag
Ingående balans
Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln
Fordran avseende semesterlöne-skuld som inte har redovisats mot anslag
Övriga fordringar på statens centralkonto
Ingående balans
257 333
77 499
Inbetalningar i icke räntebärande flöde
Utbetalningar i icke räntebärande flöde
Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar
62 407
-675 346
493 782
170 400
-463 650
473 084
Övriga fordringar på statens centralkonto
138 176
257 333
Summa Avräkning med statsverket
128 868
242 865
Skulden till Statens energimyndighet avseende erhållna bidrag för transferering av solcellsstöd var 138 058 tkr den 31/12
2014 och 156 133 tkr den 31/12 2013.
Not 18 Myndighetskapital
Förändring av myndighetskapitalet
Balanserad
Kapitalförändring
kapitalförändring,
enligt
avgiftsbelagd
resultaträkningen
verksamhet
Utgående balans 2013
Ingående balans 2014
Föregående års kapitalförändring
Summa årets förändring
2 013 475
2 013 475
108 600
Utgående balans 2014
Summa
2 122 076
2 122 076
108 600
108 600
108 600
-108 600
27 055
-81 545
2 122 076
27 055
2 149 131
27 055
27 055
Not 19 Avsättningar
2014-12-31
2013-12-31
Ingående avsättning kompetensåtgärder
Årets avsättning kompetensåtgärder
1 539
332
1 234
304
Utgående avsättning
1 871
1 539
100 626
-13 948
185 616
-84 991
Utgående avsättning
86 678
100 626
88 549
102 164
Ingående avsättning kreditgarantier
Årets avsättning kreditgarantier
Garantistocken bestod av 810 ärenden med ett garanterat belopp på 2 092 653 tkr den 31/12 2014 jämfört med
871 ärenden och ett garanterat belopp på 1 734 785 tkr den 31/12 2013.
Not 20 Lån i Riksgäldskontoret
2014-12-31
2013-12-31
18 000
15 000
Ingående balans
4 683
5 603
Årets nya lån
3 596
2 277
Årets amorteringar
-2 506
-3 197
Utnyttjad låneram
5 774
4 683
Beviljad låneram
Avser lån för finansiering av anläggningstillgångar. Under året har det nya egenutvecklade dokument- och
ärendehanteringssystemet tagits i drift med avseende på diariet.
Not 21 Övriga krediter i Riksgäldskontoret
Boverket har två stycken räntekonto SPECIAL med obegränsad kredit för förvärvsgarantier respektive kreditgarantier.
Krediten för förvärvsgarantier är utnyttjad.
Not 22 Övriga kortfristiga skulder
2014-12-31
2013-12-31
Personalens källskatt
Övriga skulder
2 823
8
2 942
103 103
Summa Övriga kortfristiga skulder
2 831
106 045
102 945 tkr av posten Övriga skulder avser en utbetalning den 20/12 2013, som blev stoppad på grund av en
betalningslimit på 100 000 tkr. Betalningen utfördes den 14/1 2014.
Not 23 Upplupna kostnader
2014-12-31
2013-12-31
Upplupna löner och semesterlöneskuld samt avgifter enligt lag och avtal
Övriga upplupna kostnader
14 098
526
17 738
1 629
Summa Upplupna kostnader
14 624
19 367
2014-12-31
2013-12-31
Bidrag från andra myndigheter
- varav beräknas tas i anspråk
inom tre månader
inom ett år
inom ett till tre år
- varav ska återbetalas
Bidrag från icke statliga organisationer
145 266
158 537
55 868
59 704
29 158
536
319
56 577
66 732
35 133
95
433
Summa Oförbrukade bidrag
145 585
158 970
Not 24 Oförbrukade bidrag
Bidrag från Statens energimyndighet för utbetalning av solcellsstöd uppgår till 138 058 tkr för 2014 jämfört med
156 133 tkr för 2013.
87
88
Not 25 Övriga förutbetalda intäkter
Intäkterna avseende garantiavgifter/premier har periodiserats med 4 450 tkr. Ingen periodisering gjordes 2013.
Not 26 Redovisning mot anslag
Inga ändrade beteckningar på anslag och anslagsposter 2014 jämfört med 2013.
18 01:02 ap 1 Omstrukturering kommunala bostadsföretag
En låg tillströmning av ärenden under 2014 har inneburit att anslaget inte behövts utnyttjas fullt ut.
18 01:03 ap 1 Stöd ordna bostad
18 01:05 ap 1 Boverket, förvaltningskostnader
En starkt bidragande orsak till att det utgående överföringsbeloppet överstiger 3 procent, är en försening av en omfattande
konsultupphandling avseende verksamhetskonsulter. Upphandlingen överprövades i september och fick inget rättsligt
avgörande under året.
18 01:05 ap 5 Eurokoder och standarder
Av anslagsposten ska 6 000 tkr användas för att göra eurokoderna tillgängliga. Det utgående överföringsbeloppet på drygt 1
000 tkr beror på en försening av en omfattande konsultupphandling avseende verksamhetskonsulter. Upphandlingen
överprövades i september och fick inget rättsligt avgörande under året.
18 01:05 ap 10 PBL kompetensinsatser
Boverket fick under 2014, med stöd av 17 § anslagsförordningen (2011:223), ingå ekonomiska åtagande som medför utgifter
under 2015 och 2016 med högst 2 000 tkr. Intecknade åtaganden uppgick till 2 000 tkr den 31/12 2014.
18 01:05 ap 12 Inventering av bostadsbeståndet ur tillgänglighetssynpunkt
Boverket fick under 2014, med stöd av 17 § anslagsförordningen (2011:223), ingå ekonomiska åtagande som medför utgifter
under 2015 och 2016 med högst 1 250 tkr. Intecknade åtaganden uppgick till 1 103 tkr den 31/12 2014.
18 01:10 ap 1 Stöd gällande utveckling i strandnära lägen
Intecknade åtaganden med stöd av bemyndigande, där det ekonomiska åtagandet har ingåtts 2013 eller tidigare, uppgick till
85 200 tkr den 31/12 2014.
21 01:03 ap 4 Byggnaders energiprestanda
Del två av arbetet med genomförande av energieffektiviseringsdirektivet har skjutits fram till 2015. Detta innebär även att
kostnaderna är framskjutna, vilket medfört att anslaget inte utnyttjats fullt ut 2014.
Not 27 Redovisning mot bemyndiganden
18 01:02 ap 1 Omstrukt kommunala bostadsföretag
En låg tillströmning av ärenden under 2014 har inneburit att bemyndiganderamen inte behövts utnyttjas fullt ut.
En låg tillströmning av ärenden under 2014 har inneburit att bemyndiganderamen inte behövts utnyttjas fullt ut.
18 01:10 ap 1 Stöd gällande utv i strandnära lägen
En låg tillströmning av ärenden samt att bidraget betalas ut med 50 procent i förskott har inneburit ett lågt utnyttjande av
bemyndiganderamen.
18 01:11 ap 1 Utvecklingsprojekt jämställda offentliga miljöer
Bidraget betalas ut med 75 procent i förskott, vilket har inneburit ett lågt utnyttjande av bemyndiganderamen.
2.5 Sammanställning över väsentliga uppgifter
Tabell 49 Sammanställning över väsentliga uppgifter, belopp i tusen kr (tkr)
Sammanställning över väsentliga uppgifter (tkr)
Låneram i Riksgäldskontoret
Beviljad
Utnyttjad
Räntekontokredit i Riksgäldskontoret
Beviljad
Utnyttjad
Räntekontokredit SPECIAL i Riksgäldskontoret
Förvärvsgarantier
Beviljad
Utnyttjad
Kreditgarantier för nyoch ombyggnad samt
Avlösen av kommunal borgen
Beviljad
Utnyttjad
Räntekonto
Ränteintäkter
Räntekostnader
2014
2013
2012
2011
2010
18 000
5 774
15 000
4 683
15 000
5 603
15 000
7 663
15 000
8 951
6 000
0
6 000
0
6 000
0
6 000
0
6 000
0
obegränsad
112
obegränsad
112
obegränsad
2 236
obegränsad
0
obegränsad
0
obegränsad
0
663
0
215
0
5 335
4 241
1)
349
0
839
0
489
0
0
1
0
1
0
6
10 276
0
21 641
1
6 661
0
614
1 742
2 780
Garantiverksamhet 2)
Enligt regleringsbrev
Faktiskt utfall
53 851
25 387
39 501
40 861
47 001
49 671
Anslagskredit
Beviljad
Utnyttjad
11 764
0
9 373
0
9 334
0
25 246
0
20 800
709
Anslagssparande
Icke räntebärande anslag
Räntebärande anslag
Summa anslagssparande
177 450
13 666
191 117
215 306
19 657
234 963
551 957
7 280
559 237
933 081
7 903
940 984
1 295 113
6 564
1 301 677
Beställningsbemyndigande
Totalt gjorda åtaganden
Bemyndiganderam
655 757
755 000
688 813
936 000
709 514
855 000
417 650
456 000
431 282
645 000
221
239
1 120
212
225
1 075
182
198
1 036
174
190
1 008
185
198
1 140
27 055
2 122 076
108 600
2 013 475
6 477
2 006 998
0
0
987
-987
Räntekonto SPECIAL
1)
Förvärvsgarantier
Ränteintäkter
Räntekostnader
Kreditgarantier för nyoch ombyggnad samt
Avlösen av kommunal borgen
Ränteintäkter
Räntekostnader
Avgiftsintäkter
Enligt 4 § avgiftsförordningen
Enligt regleringsbrev
Faktiskt utfall
Personal
Antalet årsarbetskrafter
Medelantalet anställda
Driftkostnad per årsarbetskraft
3)
Kapitalförändring
Årets kapitalförändring 3)
Balanserad kapitalförändring 3) , 4)
1) Boverket övertog två stycken räntekonto SPECIAL från Statens bostadskreditnämnd, BKN, den 1 oktober 2012. Räntekontokredit, intäkter
och kostnader redovisas för perioden okt - dec 2012. Saldot för administration lyftes över till Boverkets räntekonto den 21 december 2012,
varför utnyttjad kredit för förvärvsgarantier är mycket mindre 2013.
2) Boverket övertog BKN:s garantiverksamhet den 1 oktober 2012. Det faktiska utfallet för 2012 avser BKN för perioden jan - sep och Boverket
för perioden okt - dec.
3) I beloppet för driftskostnad ingår inte kostnader för garantiverksamhet.
4) Boverket övertog BKN:s myndighetskapital, 2 006 998 tkr, per den 1 oktober 2012.
89
90
3 UPPDRAG OCH PUBLIKATIONER
3.0
Uppdrag och
publikationer
91
3.1 Avslutade och pågående uppdrag
enligt 2014 års regleringsbrev.
Boverket hade under 2014 totalt 52 regeringsuppdrag. Av dessa har 26 avrapporterats och 26 pågår.
3.1.1
AVSLUTADE UPPDRAG FRÅN REGLERINGSBREV 2014 (S2013/8937/SAM (DELVIS)
Nr
Uppdrag
Rapporterat till
Datum
Rapport (dnr)
2
Tillägg till uppdraget att kartlägga och
analysera flyttmönster
Socialdepartementet
27 november 2014
Flyttmönster till följd av
omfattande renoveringar
(Rapport 2014:34, dnr
4359/2013)
3
Informationsinsatser om mellanboendeformer för äldre
En redovisning av genomförda
insatser finns enligt uppdrag i
denna årsredovisning. Se
avsnitt 1.3.2.1
6
Följa och analysera effekter av
förändringar i hyreslagstiftningen m.m.
Socialdepartementet
31 mars 2014/
30 oktober 2014
Det svenska hyressättningssystemet (Rapport 2014:13, dnr
297/2014). Allmännyttans
erbjudande till hyresgäster om
boendeinflytande och inflytande
i bolaget (Rapport 2014:28, dnr
297/2014).
9
Uppdrag till myndigheter med ansvar
inom miljömålsområdet att kartlägga
potentiellt miljöskadliga subventioner
Socialdepartementet
25 mars 2014
dnr 298/2014
10
Anpassning av verksamhet till kraven i
lagen om vidareutnyttjande av
handlingar från den offentliga
förvaltningen
Socialdepartementet
29 juli 2014
dnr 397/2014
11
Bistå Regeringskansliet i förberedelser
inför kommande programperiod för
EU:s sammanhållningspolitik
3.1.2
dnr 404/2014
PÅGÅENDE UPPDRAG FRÅN REGLERINGSBREV FÖR 2014 (S2013/8937/SAM (DELVIS))
Nr
Uppdrag
Rapport till
Redovisas senast
1
Regionalisering av nationella mål, planer och program
Socialdepartementet
27 februari 2015
4
Vägledning för barns och ungas utemiljö
Socialdepartementet
27 februari 2015
5
Uppdatering och vidareutveckling av vägledningen Handeln i
planeringen
Socialdepartementet med kopia till
Näringsdepartementet
30 november 2015
7
Utvecklingsarbete för jämställdhetsintegrering
Socialdepartementet med kopia till
Utbildningsdepartementet
31 mars 2015
8
Urbant utvecklingsarbete
Arbetsmarknadsdepartementet
24 februari 2015
12
Uppföljning av bidrag till allmänna samlingslokaler
Utbildningsdepartementet
27 mars 2015
92
3.2 Uppdrag enligt tidigare regleringsbrev (Rb)
eller särskilt regeringsbeslut (R)
3.2.1
AVSLUTADE UPPDRAG
R/Rb
Uppdrag
Rapporterat till
Datum
Rapport (dnr)
Rb
Utredning av vissa frågor i planoch byggförordningen
Socialdepartementet
21
januari
2014
Uppdrag att utreda definitioner på termerna
byggnadshöjd, nockhöjd, totalhöjd, vind,
suterrängvåning och källare (Rapport 2014:4,
dnr 714/2013)
Uppdrag att utreda undantag från bygglovsplikt
för skyltar och ljusanordningar (Rapport
2014:5, dnr 714/2013)
Rb
Samverkan om gestaltning av offentliga
miljöer
Uppdraget redovisades av Statens
konstråd till Regeringskansliet (Kulturdepartementet)
21
februari
2014
Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer
2010-2014 (Statens konstråds dnr 3.4/2010:99)
Rb
Regionalisering av nationella mål, planer
och program
Socialdepartementet
25
februari
2014
Regionalisering av nationella mål, planer
och program (Rapport 2014:10)
Rb
Sambandet mellan det regionala tillväxtarbetet och kommunernas översiktsplanering
Socialdepartementet
18 mars
2014
Sambandet mellan det regionala tillväxtarbetet
och kommunernas översiktsplanering
(Rapport 2014:15, dnr 483/2013)
Rb
Uppföljning PBL, planoch bygglagen 2013,
redovisningar enligt uppdragen 40, 41 och
43 i regleringsbrev 2013 för länsstyrelserna
Socialdepartementet
11 april
2014
dnr 5001/2013
Rb
Uppdrag till BKN
(Statens bostadskreditnämnd)
Avslutat under 2014
7
december 2014
R
Genomförandet av Europaparlamentets
och rådet direktiv om energieffektivisering
30 april
2014
R
Nulägesbeskrivning i kommuner med
Pilotverksamhet för romsk inkludering
Uppdraget redovisades
till Arbetsmarknadsdepartementet av
Länsstyrelsen
Stockholm
Boverket
november 2014
R
Uppdrag att utarbeta vägledande underlag
vid planering för och byggande av bostäder
inom områden som är utsatta för buller från
hamnar, industrier och annan liknande
verksamhet.
Socialdepartementet
gemensamt med
Naturvårdsverket som
rapporterar till
Miljödepartementet
28
april
2014
Redovisning av regeringsuppdrag om industrioch annat verksamhetsbuller (dnr 542/2013)
R
Uppdrag att göra en översyn av lagen
(1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag
m m.
Socialdepartementet
17
Översynen av lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m (Rapport 2014:38, dnr 1346/2013)
R
Uppdrag att ta fram förslag som underlättar
etablering på bostadsmarknaden
Socialdepartementet
R
Uppdrag om utveckling av medborgardialog
och boendeinflytande
Socialdepartementet
23
maj
2014
Boverkets digitala vägledningar i boendeinflytande vid ombyggnad respektive Medborgardialog (dnr 3485/2013)
R
Uppdrag att se över och skärpa nivåerna
för energihushållning
Socialdepartementet
2
juni
2014
Skärpta energihushållningskrav – redovisning av
regeringens uppdrag att se över och skärpa
energireglerna i Boverkets byggregler (Rapport
2014:19, dnr 4196/2013)
december
2014
1
december
2014
dnr 600/2014 (Boverket)
dnr 17-212/2009 (BKN)
dnr 2577/2012
Länsstyrelsens rapport:
Nulägesbeskrivning av hinder och möjligheter
för romers rätt – utbildning, arbete, bostad,
hälsa, social omsorg och trygghet (Rapport
2014:22, utgiven av Länsstyrelsen i Stockholms län). Boverket redovisade i november
2014 sin del av uppdraget i Boverkets nulägesbeskrivning – en del av romsk inkludering
2012-2032 (Rapport 2014:27, dnr 4387/2012)
Etableringshinder på bostadsmarknaden
(Rapport 2014:33, dnr 3426/2013)
3.2.1
AVSLUTADE UPPDRAG, FORTSÄTTNING
R/Rb
Uppdrag
Rapporterat till
Datum
Rapport (dnr)
R
Uppdrag att utreda en expertfunktion för
byggskador
Socialdepartementet
27
juni
2014
Expertfunktion för byggskador (Rapport
2014:22, 192/2014)
R(Rb)
Undersöka flyttmönster i samband med
omfattande renoveringar. Inklusive tillägg
från regleringsbrev 2014
Socialdepartementet
R
Uppdrag att förbereda och genomföra
Sveriges deltagande i World Urban Forum,
WUF 7
Socialdepartementet
R
Uppdrag att ta fram förslag till
en strategi för miljökvalitetsmålet
God bebyggd miljö
Miljödepartementet
R
Uppdrag om vägledning för tillsyn m.m
enligt planoch bygglagen
Socialdepartementet
R
Uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder
som kan undantas från kravet på bygglov
Socialdepartementet
Uppdrag att utreda behovet av författningsändringar gällande tillgänglighet och användbarhet för studentbostäder med tidsbegränsat bygglov
Socialdepartementet
R
3.2.2
93
27
november
2014
15
oktober
2014
27
november
2014
10
december
Flyttmönster till följd av omfattande renoveringar (Rapport 2014:34, dnr 4359/2013)
dnr 4497/2013
Förslag till strategi för miljökvalitetsmålet
God bebyggd miljö (Rapport 2014:32,
dnr 364/2014)
dnr 4998/2013
2014
13
december
2013/
18
juni
2014
25
november
2014
Uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder som
kan undantas från kravet på bygglov – Friggebodar m.m. (Rapport 2013:35,
dnr 5159/2013)/
Uppdrag att överväga ytterligare åtgärder som
kan undantas från kravet på bygglov
– överväga ytterligare åtgärder
– författningsändringar med anledning av dom
i mål P 3537-12
(Rapport 2014:20, dnr 5159/2013)
Tekniska egenskapskrav på tillgänglighet för
studentbostäder med tidsbegränsat bygglov
(Rapport 2014:30, dnr 3216/2014)
PÅGÅENDE UPPDRAG
R/Rb
Uppdrag
Rapportera till
Redovisas senast
Rapport (dnr)
R
Delmål, uppföljning och redovisning inom
ramen för En strategi för genomförande av
funktionshinderpolitiken 2011–2016
Socialdepartementet
Årligen senast
15 mars 2012-2016
Strategin för genomförandet av
funktionshinderspolitiken
2011-–2016 (Rapport 2014:12,
dnr 701/2014).
R
Uppdrag att medverka i genomförandet av
EU:s strategi för Östersjöstrategin och dess
handlingsplan
Socialdepartementet
med kopia till
Tillväxtverket
Årligen senast 31
januari 2012-2015
Delrapport i uppdraget att medverka i genomförandet av EU:s
strategi för Östersjöregionen och
dess handlingsplan (dnr 4560/2011)
R
Åtgärder beträffande direktivet om byggnaders energiprestanda (Concerted Action)
Löpande återkoppling
till Regeringskansliet
R
Uppdrag att gemensamt med Tillväxtverket
genomföra ett program för stärkt lokalt och
regionalt samspel mellan fysisk planering
och näringslivsutveckling 2013–2015
och Socialdepartementet
Årligen senast
31 mars 2014-2016.
Slutrapport 31 mars
2016
Delrapportering av uppdrag att
genomföra ett program för stärkt
lokalt och regionalt samspel mellan
fysisk planering och näringslivsutveckling 2013-2015 (dnr 1610/2013)
R
Stimulansbidrag
Arbetsmarknadsdepartementet
Delrapporter 1 april
2014 respektive
1 april 2015. Slutrapport ska lämnas
15 oktober 2015
Uppföljning av de prestationsbaserade stimulansmedlen– delrapport 1
(Rapport 2014:17, dnr 1668/2013)
R
Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter
Tillväxtverket
senast 1 april åren
2014–2021
31 mars 2014 (dnr 5534/2013)
dnr 5024/2009
94
3.2.2
PÅGÅENDE UPPDRAG, FORTSÄTTNING
R/Rb
Uppdrag
Rapportera till
Redovisas senast
Rapport (dnr)
R
Uppdrag att genomföra kompetensinsatser
kring planoch bygglagen (2010:900)
Socialdepartementet
30 april 2014,
31 maj 2014,
31 januari 2015
respektive 2016.
Slutredovisning
14 december 2016
dnr 1242/2014
R
Uppdrag att utreda i vilka typer av
byggnader det bör installeras mätsystem
för värme, kyla och tappvarmvatten
Deluppdrag 1 ska
redovisas 1 oktober
2014 (förlängt till
3 november), deluppdrag 2 ska redovisas
1 oktober 2015
Individuell mätning och debitering
vid nyoch ombyggnad (Rapport
2014:29, dnr 1300/2014)
R
Uppdrag att ta fram en vägledning till
planoch bygglagens hållbarhetsbestämmelser
Socialdepartementet
Delredovisning
28 november 2014,
slutredovisning
30 juni 2015
Kunskapssammanställning och
exempelsamling till hållbarhetsbestämmelserna i planoch bygglagen (Rapport 2014:31, dnr
193/2014)
R
Uppdrag att utreda behovet av och
förutsättningarna för ökat byggande
av småhus
Socialdepartementet
Delredovisning
5 september 2014,
slutredovisning
29 maj 2015
Förutsättningar för ökat småhusbyggande i storstadsregionerna
– delrapport 1 (Rapport 2014:24,
dnr 2498/2014)
R
Uppdrag att utarbeta underlag till kontrollstation avseende nära-nollenergibyggnader
9 juni 2015
dnr 213/2014
R
Uppdrag att föreslå definition och kvantitativ riktlinje avseende energihushållningskrav
för nära-nollenergibyggnader
15 juni 2015
dnr 214/2014
R
Uppdrag att upprätta och förvalta en plattform för frågor om hållbar stadsutveckling
Socialdepartementet
och Näringsdepartementet
Årligen senast
31 januari med
start 2015
Gemensamt uppdrag till Boverket,
Naturvårdsverket, Statens
energimyndighet, Tillväxtverket
och Trafikverket (dnr 939/2014)
R
Uppdrag angående byggnaders klimatpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv
Socialdepartementet
30 september 2015
dnr 3262/2014
R
Uppdrag att utreda och föreslå åtgärder
avseende ovårdade tomter och förfallna
byggnader
Socialdepartementet
30 september 2015
dnr 3188/2014
R
Uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder
som kan undantas från krav på bygglov
Socialdepartementet
31 juli 2015
dnr 3189/2014
R
Uppdrag angående tillämpningen av
miljöbalkens bestämmelser om riksintressen
Socialdepartementet
Senast 15 april 2016
samt 15 april 2017
dnr 3190/2014
R
Uppdrag att ta fram långsiktiga strategier
för myndigheternas medverkan i det
regionala tillväxtarbetet under perioden
2014-2020
31 mars 2015
dnr 2446/2014
R
Uppdrag att lämna förslag till författningsändringar för anpassning till Europaparlamentet s och rådets direktiv 2014/33/EU
om harmonisering av medlemsstaternas
lagstiftning om hissar och säkerhetskomponenter till hissar (hissdirektivet)
Socialdepartementet
30 januari 2015
dnr 3897/2014
R
Uppdrag att delta i gemensamma åtgärder
beträffande direktivet om byggnaders
energiprestanda
Efter varje möte
dnr 4083/2014
95
3.3 Utgivna publikationer 2014
3.3.1 REGELSAMLINGAR, HANDBÖCKER
OCH RAPPORTER
• Inventera tillgängligheten i flerbostadshus
– en handbok.
ISBN 978-91-7563-107-3
•
Rapport 2014:5.
Uppdrag att utreda undantag från bygglovsplikt
för skyltar och ljusanordningar.
ISBN 978-91-7563-103-5, dnr 714/2013
• Rapport 2014:6.
Urbana guldkorn – Resultat från Delegationen
för hållbara städers stödprojekt.
ISBN 978-91-7563-167-7
•
De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling
och roll på bostadsmarknaden 2012–2013. ISBN 978-91-7563-111-0, dnr 4298/2013
•
Rapport 2014:7.
EU och Bostadspolitiken 2013. Rättsutveckling
och samarbete inom EU av betydelse för svensk
bostadspolitik.
ISBN 978-91-7563-113-4, dnr 1772/2012
Låst läge på bostadsmarknaden.
ISBN 978-91-7563-138-7 (marknadsrapport)
• Välkommen till storstan! – Boendeutgifter
för bostadsrätter i de fyra största städerna.
ISBN 978-91-7563-162-2 (marknadsrapport)
• Boverkets indikatorer april 2014: Byggandet
fortsätter öka efter den kraftiga uppgången 2013.
ISBN 978-91-7563-047-2
•
Boverkets indikatorer juni 2014:
Drygt 40 000 bostäder påbörjas nästa år.
ISBN 978-91-7563-150-9
• Boverkets indikatorer november 2014:
Bostadsbyggandet fortsätter att öka.
ISBN 978-91-7563-171-4
•
Rapport 2014:1.
Värdeöverföringar från allmännyttiga kommunala
bostadsaktiebolag för räkenskapsåret 2012. ISBN 978-91-7563-093-9, dnr 2730/2013
• Rapport 2014:2.
Regionala skillnader i bostadssektorn. ISBN 978-91-7563-095-3, dnr 5443/2013
•
Rapport 2014:3.
Uppdrag att förbereda kompetenssatsning
i planoch bygglagen.
ISBN 978-91-7563-097-7, dnr 5258/2013
• Rapport 2014:4.
Uppdrag att utreda definitioner på termerna
byggnadshöjd, nockhöjd, totalhöjd, vind,
suterrängvåning och källare.
ISBN 978-91-7563-101-1, dnr 714/2013
•
•
Rapport 2014:8.
Attraktiva miljonprogramsområden i små kommuner
– fyra fallstudier.
ISBN 978-91-7563-115-8, dnr 230/2014
•
Rapport 2014:9.
Urbant utvecklingsarbete – delrapportering nr. två
av regeringsuppdrag.
ISBN 978-91-7563-117-2, dnr 567/2014
•
Rapport 2014:10.
Regionalisering av nationella mål, planer och program.
ISBN 978-91-7563-119-6, dnr 5225/2013
• Rapport 2014:11.
Förstudie kontrollplan.
ISBN 978-91-7563-123-3, dnr 989/2014
•
Rapport 2014:12.
Strategin för genomförandet av funktionshinders politiken 2011–2016 – redovisning 2013.
ISBN 978-91-7563-125-7, dnr 701/2014
• Rapport 2014:13.
Det svenska hyressättningssystemet. ISBN 978-91-7563-133-2, dnr 297/2014
•
Rapport 2014:14.
Svenska byggkostnader i en internationell jämförelse.
ISBN 978-91-7563-074-8, dnr 2292/2013
96
3.3.1 REGELSAMLINGAR, HANDBÖCKER
OCH RAPPORTER, FORTSÄTTNING
•
Rapport 2014:15.
Sambandet mellan det regionala tillväxtarbetet
och kommunernas översiktsplanering. ISBN 978-91-7563-127-1, dnr 483/2013
•
Rapport 2014:16.
Bostadsmarknaderna i Norden 1980–2012.
ISBN 978-91-7563-129-5, dnr 1031/2014
•
Rapport 2014:17.
Uppföljning av de prestationsbaserade stimulans medlen – delrapport 1.
ISBN 978-91-7563-131-8, dnr 1668/2013
•
Rapport 2014:18.
ÖP-resan – utvecklar dialogen om miljömålen.
ISBN 978-91-7563-137-0, dnr 4246/2012
•
Rapport 2014:19.
Skärpta energihushållningskrav – redovisning av
regeringens uppdrag att se över och skärpa energireglerna i Boverkets byggregler.
ISBN 978-91-7563-140-0, dnr 4196/2013
• Rapport 2014:20.
Uppdrag att överväga ytterligare åtgärder som kan
undantas från kravet på bygglov – överväga ytterligare
åtgärder – författningsändringar med anledning av dom
i mål P 3537-12.
ISBN 978-91-7563-142-4, dnr 5159/2013
• Rapport 2014:21.
Bostadsanpassningsbidragen 2013.
ISBN 978-91-7563-146-2, dnr 2184/2014
•
Rapport 2014:22.
Expertfunktion för byggskador.
ISBN 978-91-7563-144-8, dnr 192/2014
•
Rapport 2014:23.
Miljöpåverkan från bygg- och fastighetssektorn 2014.
ISBN 978-91-7563-154-7, dnr 651/2013
• Rapport 2014:24.
Förutsättningar för ökat småhusbyggande i storstads regionerna – delrapport 1.
ISBN 978-91-7563-156-1, dnr 2498/2014
•
Rapport 2014:25.
God bebyggd miljö i kommunerna – en studie av
miljömålsenkäten 2006–2013.
ISBN 978-91-7563-158-5, dnr 505/2014
•
Rapport 2014:26:
Utvärdering av stödet till hållbara städer.
ISBN 978-91-7563-160-8, dnr 2397/2014
•
Rapport 2014:27.
Boverkets nulägesbeskrivning – en del av romsk
inkludering 2012–2032.
ISBN 978-91-7563-166-0, dnr 4387/2012
•
Rapport 2014:28.
Allmännyttans erbjudande till hyresgäster om boende inflytande och inflytande i bolaget.
ISBN 978-91-7563-170-7, dnr 297/2014
•
Rapport 2014:29.
Individuell mätning och debitering vid ny och ombyggnad.
ISBN 978-91-7563-173-8, dnr 1300/2014
•
Rapport 2014:30.
Tekniska egenskapskrav på tillgänglighet för student bostäder med tidsbegränsat bygglov.
ISBN 978-91-7563-175-2, dnr 3216/2014
• Rapport 2014:31.
Kunskapssammanställning och exempelsamling till
hållbarhetsbestämmelserna i planoch bygglagen.
ISBN 978-91-7563-177-6, dnr 193/2014
•
Rapport 2014:32.
Förslag till strategi för miljökvalitetsmålet
God bebyggd miljö.
ISBN 978-91-7563-179-0, dnr 364/2014
•
Rapport 2014:33.
Etableringshinder på bostadsmarknaden.
ISBN 978-91-7563-181-3, dnr 3426/2013
•
Rapport 2014:34.
Flyttmönster till följd av omfattande renoveringar.
ISBN 978-91-7563-183-7, dnr 4359/2013
•
Rapport 2014:35.
Regionala bostadsmarknadsanalyser 2014.
ISBN 978-91-7563-185-1, dnr 2356/2014
• Rapport 2014:36.
Uppföljning av den sekundära bostadsmarknaden
2013. De sociala hyreskontraktens kvantitativa utveckling åren 2008–2013.
ISBN 978-91-7563-187-5, dnr 594/2014
•
Rapport 2014:37.
Utvärdering av radonbidraget.
ISBN 978-91-7563-191-2, dnr 3619/2014
•
Rapport 2014:38. Översyn av lagen om bostads anpassningsbidrag m.m.
ISBN: 978-91-7563-197-4, dnr 1346/2013
•
Årsredovisning 2013.
ISBN 978-91-7563-121-9, dnr 220/2014
3.3.2 INFORMATIONSMATERIAL PÅ ENGELSKA
• Vision for Sweden 2025. ISBN 978-91-7563-135-6
3.3.3 BROSCHYRER
• Dags att inventera tillgängligheten i flerbostadshus! ISBN 978-91-7563-109-7
•
Information om stöd till inventering av den fysiska
tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet.
Blankett nr: 1176
97
•
Information om stöd till utvecklingsprojekt för
jämställda offentliga miljöer i städer och tätorter.
Blankett nr: 1177
• Information om investeringsstöd till äldrebostäder.
Blankett nr: 1164
• Får jag bygga? Om bygglov, rivningslov, marklov
och anmälan.
ISBN 978-91-7563-148-6
•
Behöver jag en kontrollansvarig för att bygga
eller riva?
ISBN 978-91-7563-152-3
•
Information om stöd till utvecklingsprojekt
för tillämpning av planoch bygglagen.
Blankett nr: 1303
• Förvärvsgaranti – möjlighet att köpa en första bostad.
ISBN 978-91-7563-164-6
•
Information om radonbidrag till egnahem.
Boverket, december 2014
•
Radonguiden.
ISBN 978-91-87131-57-8
•
Åtgärder mot radon i bostäder.
ISBN 978-91-7563-005-2
98
4 INTERN STYRNING OCH KONTROLL
4.0
Intern styrning
och kontroll
Boverket ska tillämpa Förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll. Processen för intern styrning och kontroll syftar till att verksamheten genomförs enligt instruktion och regleringsbrev
och att den utförs i enlighet med verksamhetskraven i 3 §
Myndighetsförordning (2007:515)
• effektivt
• enligt gällande rätt och andra förpliktelser som följer
av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen
• med tillförlitlig och rättvisande redovisning
• med god hushållning med statens medel.
4.1.1 INTERN MILJÖ
Att skapa en tillfredsställande intern miljö, som kan utgöra grund för utvecklingen av processen för intern styrning och kontroll, är ett ständigt pågående arbete.
Boverkets verksamhetsledningssystem utgör ett stort stöd
i arbetet med den interna styrningen och kontrollen. I
systemet är kvalitet, arbetsmiljö, informationssäkerhet
och miljö integrerat. Ledningen går igenom ledningssystemet två gånger per år i syfte att säkerställa att systemet
stödjer verksamheten på rätt sätt och för att stämma av
mot övriga mål i verksamheten.
Boverkets vision, kultur och arbetsklimat utgör förutsättningar för en god arbetsmiljö och goda resultat. I syfte att
skapa en gemensam, stabil organisationskultur har ett värdegrundsarbete inletts som omfattar alla medarbetare.
Boverket har strukturerat upp verksamheten efter fyra
målområden. Till varje målområde är strategiska mål
kopplade som anger vilka effekter i samhället Boverket
vill uppnå. De strategiska målen konkretiseras sedan i
verksamheten genom etappmål och aktiviteter. De strat-
egiska målen har kompletterats med en jämställdhetsinriktning 2014.
4.1.2 RISKHANTERING
I samband med verksamhetsplanering 2014 genomfördes
riskanalyser enligt beslutade Riktlinjer för arbete med
intern styrning och kontroll. Riskanalyserna för 2014
resulterade i ett antal risker att hantera. De obligatoriska
momenten i processen för intern styrning och kontroll
(riskanalys, kontrollåtgärder, uppföljning och dokumentation) dokumenterades i planerings- och uppföljningsverktyget Stratsys.
4.1.3 KONTROLLÅTGÄRDER
Boverkets kontrollåtgärder som genomförts och följts upp
under 2014 har varit
• kunskapsspridning och utvecklat informationsmaterial
• interna utbildningar och processgenomgångar
• upphandling av konsultstöd
• månadsvis avstämningar mot bemyndiganderamarna
• kontroll av utbetalade bidrag.
Kontrollåtgärderna har hanterat risker inom verksamheten
som till exempel att regler vid ändring av beståndet inte
tillämpas eller att Boverkets vägledningar inte uppfyller
aktörens behov.
4.1.4 UPPFÖLJNING
Uppföljning av verksamhetsplanering, riskanalysen och
dess kontrollåtgärder sker på regelbundna månads- och
kvartalsuppföljningar.
Andra viktiga verktyg är den ekonomiska uppföljningen
och prognoser samt löpande föredragningar avseende
verksamheten.
4 INTERN STYRNING OCH KONTROLL
99
Verksamhetsledningssystemet medför att verksamhetens
processer sker enligt alltmer dokumenterade rutiner.
Boverkets krisberedskap. Beslut om åtgärdsplan efter
avslutad revision fattades i januari 2015.
4.1.5 INFORMATION OCH KOMMUNIKATION
Boverket arbetar även med verksamhetsrevision som
omfattar alla processer i verksamhetsledningssystemet.
Under 2014 har verksamhetsrevisorerna granskat fem
delar inom verksamhetsledningssystemet. Åtgärder utifrån
verksamhetsrevisorernas iakttagelser bidrar till det ständiga
förbättringsarbetet.
Boverket har i introduktionsprogrammet för nyanställda
utbildningar i att jobba i staten och regler för statliga myndigheter, offentlighetsprincipen och diarieföring. I introduktionsutbildningen ingår även utbildning i Boverkets
kommunikationspolicy. Under 2014 kompletterades utbildningen med jämställdhets- och genusfrågor. Syftet
med introduktionsprogrammet är att ge medarbetarna goda
förutsättningar att fatta välgrundade och korrekta beslut.
Som intern kommunikationskanal, och ett verktyg för ledning och styrning, används intranätet Bolinken. Via intranätet kommuniceras information från ledningen snabbt till
samtliga medarbetare. Här finns också Boverkets olika
styrdokument tillgängliga, som verksamhetsplan, arbetsordning, policyer, riktlinjer och handböcker. Även planeringsverktyget Stratsys, där riskhanteringsarbetet dokumenteras, nås av alla medarbetare via intranätet.
4.1.6 GRANSKNINGAR - IAKTTAGELSER
Internrevisorns granskningar och externa granskningar
bidrar till utvecklingen av intern styrning och kontroll vid
myndigheten. Internrevisionen har under 2014 granskat
4.1.7 CHEFERNAS BEDÖMNING
Inom organisationen har intern styrning och kontroll
bedrivits av chefer på olika nivåer i enlighet med arbetsordningen. Enhetschefer och avdelningschefer har för sitt
ansvarsområde lämnat ett intygande om att den interna
styrningen och kontrollen är betryggande i enlighet med
sitt ansvar enligt arbetsordningen.
4.1.8 SAMMANTAGEN BEDÖMNING
Den interna styr- och kontrollmiljön har utvecklats under
2014 men det finns områden som bör förbättras. Här är
verksamhetsledningssystemet, med verksamhetsrevisioner
och ett löpande förbättringsarbete värdefullt som verktyg
för fortsatt utveckling av processen för intern styrning och
kontroll.
100
5 GENERALDIREKTÖRENS STÄLLNINGSTAGANDE
5.0
Generaldirektörens
ställningstagande
Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.
Jag bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande.
Karlskrona den 19 februari 2015
Janna Valik
generaldirektör
Box 534, 371 23 Karlskrona
Besök: Drottninggatan 18, Karlskrona,
www.boverket.se
Följ oss i sociala medier

Ladda ner gratis PDF

Transcription

Similar documents

Strategi för arbetet med material i kontakt med dricksvatten

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Bygg & Teknik Boverket – är det inte dags att tänka om - Eneff

Parametrar samhällsekonomisk bedömning

Läs Evidens replik till Boverket April 2015

Anders Rönneblad, Cementa - Byggmaterialindustrierna

Dnr_101-15

Jaan Karsna Boverket - Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer