STATENS KONSTRÅD ÅRSREDOVISNING 2014

Transcription

STATENS KONSTRÅD
ÅRSREDOVISNING 2014
STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014
1
Till regeringen
Kulturdepartementet
103 33 Stockholm
2015-02-20
Ddnr 1.2.1/2015:33
Statens konstråd överlämnar härmed sin årsredovisning för verksamheten 2014.
Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.
Magdalena Malm
Direktör
INNEHÅLL
Förord6
RESULTATREDOVISNING9
Verksamhetens resultat
Verksamhetsgrenarnas direkta kostnader och intäkter
Kvalitativa aspekter av verksamhetsgrenarnas resultat
10
10
12
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön
15
Tillfälliga projekt
16
Stadsutveckling19
Permanenta projekt
21
Konstkollektioner26
Tillsynsverksamhet31
Tillsyn över statlig inköpt konst
32
Tillsyn över statlig byggnadsanknuten konst
35
Förmedling och kommunikation
36
Förmedling37
Kommunikation
43
Prioriterade områden
46
Särskilda redovisningar
48
FINANSIELL REDOVISNING
53
Resultaträkning54
Balansräkning55
Anslagsredovisning56
Sammanställning över väsentliga uppgifter
57
Tilläggsupplysningar och noter
58
5
FÖRORD
Statens konstråds arena är de offentliga rummen där nyskapande samtidskonst kan göras tillgänglig för publiker långt utanför museernas och andra utställningsplatsers räckvidd. De situationer
som uppstår i mötet mellan de offentliga rummen och den samtida konsten leder ofta till sammansatta känslor av både insikt och osäkerhet, situationer som ger ökade förutsättningarna för
social interaktion och utveckling av nya tankar och perspektiv. De senaste två åren har Statens
konstråd genomfört ett omfattande förnyelsearbete av verksamheten. I detta arbete har vi tagit
fasta på Konstrådets position i gränslandet mellan konst och samhälle och närheten till olika publiker. Utifrån denna position har det varit en självklarhet att skapa en organisation som kan
utveckla nya format och inspirera till en mångfald av konstnärliga utryck som samspelar med de
offentliga rummens olika dimensioner.
Under 2014 har vi kunnat se de första resultaten av Konstrådets nya inriktning. Ett friare format
för konstnärers utforskande av gemensamma miljöer har skapats inom ramen för verksamheten
Tillfälliga projekt och under året har, inom denna verksamhet, ett antal projekt inletts där
konstnärer relaterar till förändringar i samhället. Erfarenheterna från regeringsuppdraget
Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer har tagits till vara inom ramen för den nya verksamheten Stadsutveckling där konstnärers kompetens tillför olika värden i planering och byggande och
därmed bidrar till att skapa inspirerande och hållbara livsmiljöer. I båda dessa nya verksamheter
har invanda förväntningar på offentlig konst omprövats och nya former för konstnärliga praktiker
i de offentliga rummen utvecklats.
Konstrådet har i sin nya inriktning som mål att driva utvecklingen av den offentliga konsten och
gestaltning av offentliga miljöer. En förutsättning för detta är att öka kunskapen i Sverige om tendenser och strömningar inom den internationella offentliga samtidskonsten. Det har länge saknats arenor för utbyte av erfarenheter inom samtidskonsten mellan aktörer i Sverige som arbetar
med konst i offentliga rum och motsvarande aktörer internationellt. Under 2014 har vi därför lagt
stor vikt vid att öka det internationella utbytet inom fältet.
Internationella samarbeten är också ett viktigt sätt för Konstrådet att bidra till utvecklingen av den
offentliga konsten internationellt. Ett exempel på detta var Konstrådets största satsning under
2014 Creative Time Summit: Stockholm. En konferens som lyfte fram en lång rad internationella
och svenska exempel på vad konst i offentliga rum kan vara. Konstnärer, författare, curatorer,
forskare, kulturpersoner, politiker och många andra från hela världen samlades för att diskutera
skärningspunkter mellan konst och samhällsfrågor. Summiten samlade en publik på över fem
hundra personer från Sverige, Europa och andra kontinenter och den livesändes på ytterligare
75 platser runt om i världen. Utöver att erbjuda inspiration och dialog skapade summiten också
viktiga kopplingar mellan svenska och utländska aktörer.
Statens konstråd har under 2014 också deltagit i ett stort antal internationella program och byggt
långsiktiga relationer med systerorganisationer såväl i Norden som i Europa. Det internationella
perspektivet är en stor tillgång, både för Konstrådet och andra aktörer, i arbetet med konstnärligt
nyskapande projekt i lokala och regionala sammanhang över hela Sverige.
Samtidigt som den offentliga konsten är i en fas av stark förnyelse och utveckling så finns också
behov av att uppmärksamma den viktiga kulturhistoria som den offentliga konsten representerar.
2014 lanserade Konstrådet boken Offentlig konst – Ett kulturarv. Den är resultatet av ett flerårigt
6
forskningsprojekt med stöd av Riksantikvarieämbetet och har aktualiserat frågan om hur den offentliga konsten kan skyddas och bevaras som ett viktigt inslag i det moderna samhällets kulturarv.
Konstrådets huvudtema de senaste åren – Vad kan konst i offentliga rum vara? – har under 2014
riktats till barn och unga genom att vi har bjudit in ungdomar att själva skapa konstverk i offentliga rum eller gestalta sina egna upplevelser av samhällets gemensamma platser.
Att erbjuda oväntade konstupplevelser och skapa hållbara livsmiljöer som stärker demokratin och
människors välbefinnande är en svår konst. Med den nya inriktningen har Statens konstråd goda
förutsättningar att utveckla arbetsmetoder och format där vi kan tillvarata konstens förmåga att
formulera och synliggöra det som vi har svårt att sätta ord på.
Magdalena Malm
Direktör
7
Silvana Imam
John Ewing
Dora García
Saskia Sassen
Tone Olaf-Nielsen
Natalya Eryomenko
Joanna Warsza
Núria Güell
Roberta Uno
Soraya Post
Christopher Robbins
Joanna Sandell
Favianna Rodriguez
Arbetslaget på Konsthall C
Jill Magid
Elizabeth Sorensen
8
Birgitta Jónsdóttir
Edi Rama
Amar Kanwar
Laura Raicovich
RESULTATREDOVISNING
VERKSAMHETENS RESULTAT
Statens konstråd redovisar verksamhetens resultat utifrån tre verksamhetsgrenar som korresponderar med § 1 och § 2 i myndighetens instruktion (SFS nr: 2007:1188):
• Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön som innefattar verksamheterna:
Permanent konst
Stadsutveckling
Konstkollektioner
• Tillsynsverksamhet
• Förmedling och kommunikation
Verksamhetens mätbara resultat redovisas kvantitativt genom tabeller, diagram och förteckningar.
Kvalitativa aspekter av verksamhetens resultat, som inte är kvantitativt mätbara, redovisas i beskrivande och analyserande texter samt bilder i anslutning till respektive verksamhetsgren.
VERKSAMHETSGRENARNAS DIREKTA KOSTNADER OCH INTÄKTER
Resultat
Tabell 1
Kostnader inklusive inköpt konst fördelade på verksamhetsgrenar (resultaträkning i tkr)
TKR
Konstnärlig gestaltning av
den gemensamma miljön
(Brutto)
Tillsynsverksamhet
Förmedling och
kommunikation
2012
29 553
10 089
3 944
2013
26 935
10 392
4 689
2014
24 057
7 153
4 374
TKR
Tillsynsverksamhet
Förmedling och
kommunikation
2012
3 139
1 456
136
2013
2 937
1 271
13
2014
655
86
5
Tabell 2
Intäkter (exkl. anslagsintäkter)
10
Tabell 3
Intäkter av anslagsfinansierad verksamhet
TKR
Intäkter av anslag
Årets anskaffningar av inköpt konst
2012
2013
2014
38 855
37 795
34 838
3 393
3 121
6 020
38
35
32
42 286
40 951
40 890
som aktiveras i BR
Minskning av semesterlöneskuld som
ej belastat anslag(intjänad före 2009)
Anslagsförbrukning
Tabell 4
Intäkter av anslag
TKR
Tillsynsverksamhet
Förmedling och
kommunikation
2012
26 413
8 634
3 808
2013
24 004
9 114
4 677
2014
23 402
7 148
4 288
Kommentar
Kostnader utgörs huvudsakligen av arvoden för skiss och utförandekostnader till konstnärer enligt
kontrakt, inköp av konst, konsulttid (arbetstid och restid) inom tillfälliga projekt, permanenta
projekt, stadsutveckling och konstkollektioner samt direkta kostnader för trycksaksproduktion
och pedagogisk verksamhet inom förmedling samt ramning och restaurering av konstverk inom
tillsyn.
De externa intäkter som finns i verksamheten är huvudsakligen relaterade till externfinansiering av projekt eller intäkter för utfört arbete kring omhängning av konstkollektioner på statliga
myndigheter.
11
KVALITATIVA ASPEKTER AV VERKSAMHETSGRENARNAS RESULTAT
I en krönika i DN den 4 februari 2015 ringar Stina Oscarsson in något väsentligt om begreppet
kvalitet. Genom ett vardagsexempel beskriver hon hur kvalitet definieras olika beroende på om det
handlar om ett sidentyg för en bröllopsklänning eller bävernylon för en barnoverall. De flesta är
nog överens om att sidentyget är det bästa valet för en bröllopsklänning, medan bävernylon passar
bättre för en barnoverall. Oscarssons artikel belyser att kvalitet inom konsten och kulturen inte
är ett entydigt begrepp. Utmaningen ligger i att använda dynamiska definitioner som tar hänsyn
till en mångfald av olika kvaliteter, definitioner som varierar för olika situationer och beroende på
vilka effekter som eftersträvas.
Ett magnifikt konstverk som förvaras i ett låst vindsförråd kommer inte bidra till någon förändring. På Statens konstråd arbetar vi därför med begreppet kvalitet kopplat till effekt eller genomslag. Den övergripande effekt som Konstrådet vill uppnå är att verksamhetens resultat ska vara
av betydelse för utvecklingen av den offentliga konsten i hela Sverige. Vi har gått från att fokusera
på att producera så mycket som möjligt till att prioritera högkvalitativa projekt som kan få stort
genomslag. Det ställer höga krav på verksamheternas kvaliteter gällande olika egenskaper och
värden. Nedan följer ett resonemang, dels utifrån verksamhetens resultat och dels i relation till
verksamhetens processer, som syftar till att skapa förståelse för vilka kvalitativa aspekter som vi
anser tillsammans bidrar till en mångfald av kvaliteter i verksamhetens resultat.
Resultatens kvaliteter
Konstnärliga och gestaltande kvaliteter
I mötet mellan konst och offentliga rum kan de mest oväntade kvaliteter uppstå. Diskussioner
om konstnärlig kvalitet utgår ofta från konstens egna kvaliteter. Detta är ett relevant mått och
något som Konstrådet bedömer: Är måleriet skickligt genomfört, bygger konstverket på ett
intressant koncept, förhåller det sig nyskapande till konsthistorien och rymmer det ambivalens
och utrymme för olika tolkningar? I Konstrådets verksamhet påverkas arbetet med konsten
dessutom av att det sker mitt i samhällets gemensamma rum. Avgörande för att kunna beskriva
kvalitet är därför hur konsten förhåller sig till den omgivande situationen och sammanhanget:
Sättet den relaterar till platsens karaktär, relationen till historia och aktuella diskussioner påverkar
människors upplevelser och resultatet av verksamheten. Ett riktigt bra offentligt konstverk har
egenskaper som aktiverar den omgivande miljön och skapar bland annat reflektion kring platsens
estetiska utformning, historia, minnen och sociala relationer.
Publikens upplevelser
Ett konstverk blir betydelsefullt först när människor tar del av det. Genom olika former av dialoger
förstärker Konstrådet kvaliteten i publikens upplevelser. Ju mer man vet, desto mer ser, känner
och tänker man. Även de debatter som kan uppstå kring offentliga verk är väsentliga för att skapa
förståelse och engagemang. Det förmedlande arbetet skapar fördjupad förståelse både för de
enskilda konstverken och för samtidskonst i ett större perspektiv.
Konstrådets verksamheter pågår i hela landet. I tillfälliga projekt, stadsutveckling, permanenta
projekt, konstkollektioner, tillsyn, förmedling och kommunikation medverkar vi aktivt och, ofta
i nära samverkan med andra aktörer, till att samtidskonsten får en framträdande roll och synlighet
12
i landets alla regioner. Vi ser detta som en viktig aspekt av verksamheten eftersom den därigenom
konkret bidrar till att uppfylla de nationella kulturpolitiska målen om allas rätt till kultur
upplevelser.
Utveckling av fältet konst och gemensamma rum
Att bidra till utvecklingen av fältet konst och gemensamma miljöer är en central kvalitet i
Konstrådets verksamheter. För att uppnå detta är lärandeperspektivet i verksamheten viktigt, såväl
i form av metod- och kunskapsutveckling, som spridning av verksamhetens resultat. Genom att
dokumentera och förmedla erfarenheter och lärdomar från verksamhetens processer och resultat
uppnår Konstrådet ökad kvalitet, dels i de egna konstprojekten, dels i kunskapsspridningen till
andra aktörer som arbetar med konst i gemensamma miljöer.
Nya kulturella kvaliteter som utvecklar ett fält uppstår i skärningspunkten mellan det kända och
det okända. Utbytet är själva villkoret för konstens existens, det som gör att den håller sig levande
och utvecklas. Internationella nätverk och samarbeten ger Konstrådet nya perspektiv och förnyar
våra synsätt på konst och kultur. Med andra ord, bidrar utbytet med internationella aktörer till
att Konstrådets förståelse av konsten och de offentliga rummen är uppdaterad, vilket i förlängningen tillför kvalitet i de lokala sammanhang som vi verkar i runt hela Sverige. På samma sätt är
kunskap om det mångkulturella svenska samhället avgörande för att skapa kvalitet i utformningen
av samhällets gemensamma rum.
Genom samverkan med andra aktörer uppnår Konstrådet ny utveckling och högre kvalitet i
gestaltning av gemensamma miljöer. Samverkan tillför verksamheten ny kompetens och möjliggör
att olika arbetskulturer bryts mot och berikar varandra. På så sätt kan nya perspektiv uppstå
som leder till kvalitativt nytänkande och nyskapande resultat. Konstrådets verksamhet är i hög
grad tvärdisciplinär och här antar vi en ständig utmaning att skapa nya former av samverkan och
nätverk med organisationer och personer inom områden som kan stärka utvecklingen inom
offentlig konst och gemensamma miljöer. I effektiv samverkan med andra skapas synergier,
kompetensen ökar, olika perspektiv tillvaratas och resultaten kan få en större spridning.
Samhällsrelevans
En kvalitet är att vår verksamhet sker mitt i samhällets gemensamma rum. Genom att betona
kopplingen mellan konst och samhällsfrågor i verksamheten skapar vi en större relevans för samtidskonsten och kan nå nya publiker genom de teman vi lyfter fram. Detta stöder kvalitativt målet
i Konstrådets instruktion att sprida kunskap om konstens betydelse för en god samhällsmiljö.
De gemensamma rummen är samhällets mittpunkt i den bemärkelsen att de finns till för alla.
För att verksamheten ska vara relevant är mångfald och jämställdhet grundläggande kvaliteter.
Konsten rymmer stora möjligheter till samtal, möten och förståelse mellan människor oavsett
sociala och kulturella bakgrunder och förutsättningar, ålder, kön och sexuell läggning. Genom
att kontinuerligt tolka och förstå samhällets mångfald och att låta den vara representerad i hela
verksamheten blir Konstrådets verksamhet relevant för hela samhället.
13
Processernas kvaliteter
Det finns ett direkt samband mellan hur en organisation är strukturerad, kvaliteten på dess
organisation och processer, och de kvaliteter den kan generera. Här beskriver vi kortfattat några
kvalitativa aspekter av verksamhetens processer.
I verksamhetsgrenen Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön säkras den konstnärliga
kvaliteten genom beredning i konstenheten med en bred kompetens av curatorer och en arkitekt.
I granskningen av skisser och projektplaner bedömer vi enligt resonemanget om konstnärlig och
gestaltande kvalitet ovan hur väl konstnärer förmår skapa konstnärlig kvalitet i förhållande till den
omgivande kontexten. Även processerna för teknisk kvalitetssäkring är en viktig kvalitativ aspekt.
Alla projekt granskas i flera steg för att bedöma garantier på tjänster och material och analysera
olika risker i projektplaner, skisser och modeller. På så sätt kan hög beständighet uppnås och de
krav som ställs på till exempel tillgänglighet, miljöhänsyn och tillstånd uppfyllas. En viktig kvalitativ aspekt är även att våra projekt uppfyller de krav som ställs på upphandling i lagen om offentlig
upphandling. Samtliga projekt som genom åren har överprövats har klarat förvaltningsdomstolens prövning vilket visar att processerna för projekten håller god kvalitet.
Inom Tillsynsverksamheten är organisationen och processen för Konstrådets kontakter med statliga myndigheter och statliga organ grundläggande. Tillsynsregistret innehåller samtliga statliga
myndigheter och koordineras löpande med SCB:s nationella myndighetsregister för att fånga upp
nya myndigheter och myndigheter som ombildas eller läggs ned. Genom standardiserade rutiner
för myndigheternas beslut om konstansvariga, årlig inventering och rapportering samt hantering
av skador och förluster genereras hög kvalitet i tillsynen.
I verksamheten Kommunikation har processerna för kontakter med press och media utvecklats
i syfte att uppnå hög kvalitet gällande specifika genomslag snarare än kvantitativa genomslag.
Det intressanta är alltså inte antalet gånger som Statens konstråds namn nämns i medierna utan
hur relevant genomslaget är för vårt uppdrag samt hur många och vilka grupper som tar del av
det. Vi har en strategisk inriktning på pressarbetet, med såväl proaktiv som reaktiv bearbetning.
I verksamheten Förmedling är förankringsprocessen avgörande för hur människor upplever ett
konstverks kvaliteter. För att uppnå bästa möjliga förankring i våra konstprojekt medverkar
medarbetare på enheten för förmedling och kommunikation i tidiga skeden vid framtagandet av
projektplaner.
14
KONSTNÄRLIG GESTALTNING AV DEN GEMENSAMMA MILJÖN
Statens konstråd har till uppgift att verka för att konsten blir ett naturligt och framträdande inslag
i samhällsmiljön genom att myndigheten beställer och förvärvar god samtidskonst till statens
byggnader och andra lokaler för statlig verksamhet samt medverkar till att konst tillförs även andra
gemensamma miljöer än sådana som brukas av staten.1
Statens konstråd undersöker och utvecklar de sammanhang där samtidskonst och offentliga
rum möts. I grunden för vårt uppdrag finns en demokratisk ambition, en övertygelse om att
konsten är en viktig del i samhället och att den ska vara tillgänglig för alla. I verksamhetsgrenen Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön producerar Konstrådet nyskapande
konst på platser där människor bor och arbetar. Att visa samtida konst utanför konstrummen
är en fantastisk möjlighet och utmaning i spänningsfältet mellan nyskapande och tillgänglighet.
Vårt arbete gör att hundra tusentals människor varje dag tar del av samtidskonstens olika uttryck.
Offentlig konst omfattar alla former av samtidskonst som visas i offentliga rum eller berör frågor om det gemensamma. Under verksamhetsgrenen Konstnärlig gestaltning av den gemensamma
miljön driver Statens konstråd fyra verksamheter för att bidra till såväl den samtida konstens som
de offentliga rummens utveckling: Permanent konst (i tidigare årsredovisningar kallad byggnadsanknuten konst), Tillfälliga projekt, Stadsutveckling och Konstkollektioner. De fyra verksamheterna
bidrar på olika sätt till att skapa ökad förståelse för vad samtidskonsten kan tillföra människor och
samhället.
I Tillfälliga projekt har vi stor frihet att välja vilka miljöer vi verkar i och på så sätt nå ut i hela samhället. De tillfälliga projekten utgår från de gemensamma rummen och relaterar till samhällsfrågor
som till exempel industrisamhällets förändring, vems berättelser som räknas och blir synliga och
andra frågor som är angelägna för en bred publik. Utöver tematiken aktiverar konstprojekten
lokalt deltagande och skapar kopplingar mellan konst och människor från många olika delar av
samhället. Stadsutveckling bjuder in konstnärer att tillföra nya perspektiv i människors livsmiljöer. I dialoger och andra interaktiva processer kan medborgarnas perspektiv tillsammans med
sociala och estetiska dimensioner tillföras så väl mindre som större offentliga platser. Här utvecklas nya former för gestaltning, där konstnärliga, arkitektoniska och kulturhistoriska värden samspelar med sociala aspekter, och bidrar till samtida offentliga miljöer anpassade för det
mångfaldssamhälle vi lever i. Syftet med verksamheten Stadsutveckling är att erbjuda reflektion
och att ta till vara på och utveckla de värden som redan finns på olika platser samt motverka
generiska och bristfälliga lösningar. Konstnärerna och konsten bidrar här i konkret bemärkelse i både planering och byggande till en god samhällsmiljö såväl fysiskt som socialt. Genom
verksamheterna Permanenta projekt och Konstkollektioner kan konsten bli ett naturligt inslag
i ett brett spektrum av olika slags statliga offentliga miljöer. I dessa verksamheter kan konsten
ges en närvaro i de sammanhang där statens olika förvaltningsmyndigheter är representerade
– ett område som rymmer alltifrån kriminalvård och ungdomshem, platser där konsten i vissa
fall är den enda tillgängliga kulturyttringen, till landets universitet och högskolor, där samtidskonstens frågor kan möta forskarnas perspektiv. I verksamheterna Permanenta projekt och
Konstkollektioner når vi ut och skapar förståelse för konstens betydelse till en mycket stor publik
över hela Sverige. Nära 1900 permanenta verk och 100 000 verk i konstkollektioner är utställda
i olika offentliga miljöer över hela landet, vilket innebär att Konstrådet är Sveriges största publikt
tillgängliga konstutställning.
1
Förordning (2007:1188) med instruktion för Statens konstråd.
15
TILLFÄLLIGA PROJEKT
Under 2014 startade Konstrådet den nya verksamheten Tillfälliga projekt. De format som vi tidigare
har arbetet med har i hög grad varit permanenta och i huvudsak visats i statliga miljöer. Syftet med
Tillfälliga projekt är att möjliggöra ett friare sätt att arbeta och att bättre kunna fånga upp den utveckling som sker inom offentlig konst internationellt och i Sverige, där konstnärer själva söker sig
till de gemensamma rummen och diskussioner om det gemensamma. I de friare formaten utgår
vi från dialogen mellan konstnär och curator och utvecklar konstverk som sedan förankras i ett
lokalt sammanhang. Eftersom projekten äger rum i de offentliga miljöerna relaterar de ofta till
samhällsfrågor och har genom sin tematik en ökad möjlighet att vara relevanta för en bred publik.
Produktionen av Tillfälliga projekt innebär en initial fas av research för att utveckla en idé och
hitta den bästa situationen och sammanhanget för verket. Projekten utvecklas sedan i en omfattande process av förankring och produktion. Eftersom projekten varje gång äger rum på nya
platser omfattar produktionsprocessen också arbetet med att etablera kontakter med en lokal
publik. Detta sker ofta i samverkan med andra aktörer. Utmaningen är att projekten ska relatera
till platsens situation och sammanhang och göras angelägna för att kunna nå ut till en lokal publik.
Av den anledningen tar det mellan ett till två år att producera ett tillfälligt projekt.
Under 2014 anställdes två curatorer med ansvar för produktion inom verksamheten Tillfälliga
projekt och i dialog med dem utvecklades verksamhetens inriktning. Under året har en rad konstnärer inbjudits att göra researchresor runt om i landet för att förbereda projekt som kommer att
produceras de närmaste två åren.
Höjdpunkten för året var Creative Time Summit: Stockholm, en konferens som samlade en publik
på över fem hundra deltagare och ett fyrtiotal föreläsare från hela världen - konstnärer, curatorer,
forskare, politiker, kulturpersoner och många andra - för att utbyta kunskap och erfarenheter och
diskutera kopplingar mellan konst och samhällsfrågor. Inom ramen för Creative Time Summit:
Stockholm producerades tre tillfälliga projekt. Ett var Ghana ThinkTank som samlade in lokala
16
problem från Stockholm och skickade dem till sina think tanks i Sudan, Eritrea, Ghana, Mexico
och Palestina för att de skulle kunna erbjuda lösningar utifrån sina perspektiv. Ett annat var en ny
performance av konstnären Malin Arnell – I’m invited here this morning… Konstnärerna Loulou
Cherinet och Sara Lunden samt Kultivator skapade Zone of Radical Oneness en svensk-etiopisk
social matkonsthändelse i Moderna Museets restaurang.
Konstrådets syfte med Creative Time Summit: Stockholm var att uppdatera föreställningar i samhället om vad offentlig konst kan vara, att inspirera andra aktörer och att stärka Konstrådets
internationella utbyte. Knappt hälften av publiken var internationell och bestod av konstnärer och
curatorer. Vi ser här att Konstrådet tillsammans med den New York-baserade samarbetsparten
Creative Time bidrog till att stimulera utvecklingen av den offentliga konsten med en omfattande
global räckvidd.
Resultat
Förteckning 1
Avslutade tillfälliga projekt 2014
Tillfälliga projekt genomförda inom Creative Time Summit: Stockholm*
Ort: Stockholm med internationell livestreaming
Samarbetspartner: Creative Time, New York
Konstnär
Titel
Bella Rune
Konstnärlig gestaltning av scen
Konstnär
Titel
Loulou Cherinet och Sara Lunden
Zone of Radical Oneness
Konstnär
Titel
Malin Lindmark Vrijman och Mathieu Vrijman
Return Ticket, den komposterande toaletten
Konstnär
Titel
Malin Arnell
I’m invited here this morning…
Konstnär
Titel
Konstnärsgruppen Ghana ThinkTank
Ghana Think Tank
* De tillfälliga projekten som redovisas i tabellen ovan genomfördes i samband med Creative Time Summit:
Stockholm. Eftersom verksamheten Tillfälliga projekt är ny för 2014 kommer projekt som nu är under
produktion, i bl.a. Kalmar, Norrbotten, Skåne, Stockholm och Västra Götaland, att redovisas i takt med att
de fr.o.m. 2015 avslutas.
Tabell 5
Antal konstnärer som har fått uppdrag 2014
Konstnärer inbjudna att utveckla tillfälliga projekt
16
Konstnärer som fått uppdrag att genomföra tillfälliga projekt
11*
*1 projekt har utgått
17
Kommentar
Processen för tillfälliga projekt utgår från att Konstrådets curatorer utarbetar idéförslag som
efter att de har godkänts i interna produktionsmöten och av Konstrådets direktör resulterar i att
konstnärer inbjuds för att i dialog med curatorn utveckla projektplaner. Efter att projektplanen
har granskats och godkänts i ett produktionsmöte och beslutats av Konstrådets direktör tecknas avtal med konstnären för genomförande. För uppdrag som ligger under beloppsgränsen för
direktupphandling kan uppdragsprocesserna variera.
18
STADSUTVECKLING
I februari 2014 slutredovisades regeringsuppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga
miljöer. Statens konstråd har sett stora värden i projektets resultat och på eget initiativ beslutat
att integrera stadsutveckling som en ny permanent del av Konstrådets verksamhet. Samverkan
med de andra myndigheterna från regeringsuppdraget – ArkDes, Boverket och Riksantikvarieämbetet – kommer att fortsätta och även samordnas med den myndighetssamverkan som etablerades
i regeringsuppdraget Främjande av hållbar stadsutveckling där även Formas ingår.
I verksamheten Stadsutveckling vill vi pröva nya former av samverkan mellan konstnärer,
arkitekter och andra kompetenser vid gestaltning av gemensamma miljöer. Genom tvärdisciplinära och utforskande samarbeten vill vi stärka helhetssynen i planeringsprocessen, fördjupa
medborgardialoger och skapa sociala kvaliteter liksom kopplingar mellan kulturarv och samtid.
Stadsutvecklingsprojekten bygger på samverkan med till exempel kommuner eller fastighetsbolag.
Genom att tidigt identifiera ömsesidiga intressen för utveckling av långsiktigt hållbara perspektiv
på gestaltning och samverkan, metodutveckling, dokumentation och spridning av resultat är syftet
att driva utforskande stadsutvecklingsprojekt, belysa rådande konventioner samt inspirera andra
aktörer runt om i Sverige som planerar och bygger offentliga miljöer.
Under 2014 anställde Statens konstråd en producent för verksamheten Stadsutveckling och inledde
ett arbete med att tillvarata lärdomar och erfarenheter från det genomförda regeringsuppdraget
samt bestämma inriktning för den nya verksamheten. Som ett led i detta har Konstrådet arrangerat tre nätverksträffar i Stockholm och Göteborg med konstnärer, arkitekter, planerare och andra
yrkesgrupper för att få deras perspektiv på olika möjliga roller för Konstrådet inom Stadsutveckling. Vi har kommit fram till att det för Konstrådet finns två huvudlinjer inom området. Den
ena är socialt engagerade projekt som till exempel det som genomförts i Stockholmsför
orterna Hallonbergen och Ör. Den andra är projekt som kan bidra till en större helhetssyn vid
gestaltning av statligt ägda gemensamma miljöer.
Under 2014 har vi fullföljt arbetet med de kvarvarande samverkansprojekten Vasaplan i Umeå
19
och Gruvstadsparken i Kiruna parallellt med våra föreberedelser av ett antal framtida projekt.
Projektet Vasaplan som har genomförts i samverkan med Umeå kommun presenterades i
september 2014 i form av tre utforskande dialogprojekt. Syftet var att hitta nya sätt att föra
lokala platsbaserade dialoger med Umeåborna om platsen Vasaplan och dess framtida ombyggnad. Konstnären Beatrice Hansson gjorde i samarbete med Nivå landskapsarkitekter en fysisk
fullskaleundersökning som syftade till att undersöka människors olika beteendemönster på
Vasaplan. Nyréns Arkitektkontor och filmaren Sven Blume gjorde en dokumentärfilm om Vasaplan och samlade in en mångfald röster från platsen. Konstnärsgruppen Poste Restante uppförde performanceföreställningen Closing Time, en anhöriglinje för alla med en relation till staden.
Under en personlig stadsvandring guidade en telefonist besökare genom stadslandskapet vilket
gav dem möjlighet att uppleva och se stadens livsmiljöer med nya ögon.
Trots att de tre dialogprojekten skiljde sig åt i form kom de fram till liknande slutsatser. De identifierade kvaliteter på Vasaplan som kan vara svåra att utläsa ur en ritad plan eller ens ur en dialogenkät, kvaliteter så som en känsla av rå urbanitet och av social mångfald och tillgänglighet.
I dialogerna framkom tydliga önskemål om att inte bygga bort dessa kvaliteter vid omvandlingen
av platsen. Projektet Vasaplan är ett exempel på hur närvaro och ett engagemang på plats kan synliggöra platsers komplexitet och subtila kvaliteter, dimensioner som annars lätt kan gå förlorade
i storskalig stadsomvandling.
Resultat
Förteckning 2
Nyanmälda projekt inom Stadsutveckling
Samverkanspart
Projekt, miljö och ort
Sundbybergs stad
Fortsatt samverkan om gestaltning av utemiljöer i Hallonbergen Ör,
Sundbyberg.
Kommentar
Inga projekt inom Stadsutveckling har avslutats under 2014. De projekt som genomfördes inom
regeringsuppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer avslutades 2013, med undantag
för två projekt, ett i Kiruna och ett i Umeå, som fortfarande pågår. Dessa kommer att redovisas
när de har avslutats.
20
PERMANENTA PROJEKT
Statens konstråd har sedan starten 1937 producerat omkring 1900 konstverk i verksamheten
Permanenta projekt (benämnd Byggnadsanknuten konst i tidigare årsredovisningar). Produktionen sker i samarbete med fastighetsägare och i samband med uppförandet av nya miljöer och
byggnader för statlig verksamhet över hela Sverige och svenska utlandsmyndigheter. De permanenta konstverken produceras med långa tidsperspektiv och med höga krav på beständighet och
tillgänglighet i en rad mycket olika offentliga miljöer som ungdomsvårdshem, fängelser och universitet såväl som departement och utlandsmyndigheter. Under de senaste åren har vi prioriterat
platser med hög grad av offentlighet och miljöer riktade till barn och unga. Konstverken tas fram i
nära dialog med samrådsgrupper och är dessutom ofta beroende av planerings- och byggprocesser
vilket innebär att de i regel tar mellan två till fyra år att färdigställa.
Bland 2014 års permanenta projekt kan nämnas skulpturen Julian av den framstående franske
konstnären Xavier Veilhan, ett slags samtida hjältefigur placerad på taket till Blekinge flygflottilj i Ronneby, Annika Ströms underfundiga meningar i konstverket men vänta nu som dyker
upp på oväntade platser i den nya LUX-byggnaden på Lunds universitet, Thale Vangens Läckage
i oskuldens tid, en mytisk och tankeväckande gestaltning av både inne- och utemiljöer i Karolinska
institutets nybyggda Science Park i Solna, samt Jan Håfströms konstverk Arken utanför Riksdagens
Demokrativerkstad i Gamla stan.
Under de senaste åren har Konstrådet haft ambitionen att arbeta i större skala och utveckla de
permanenta projekten så att de får framträdande roller i olika former av gemensamma miljöer.
Ett av årets mer uppmärksammade projekt är Högskolan i Dalarnas nya bibliotek i Falun, som
vann första pris 2014 i den ansedda tävlingen WAF (World Architecture Festival) i Singapore
i kategorin Avslutade byggnader – högre utbildning och forskning. Där har den danske konstnären
21
Jeppe Hein samverkat med det danska arkitektkontoret Adept kring gestaltning av byggnadens
hela fasad, som består av högglanspolerade rostfria stålsektioner monterade i ett mönster. De spegelblanka och vinklade fasadelementen gör att hela byggnaden reflekterar solen, himlen och landskapet. Konstnären och arkitekterna har omvandlat byggnadskroppen till en skulptur och uppnått
ett resultat där konst och arkitektur tillsammans tillför platsen nya rumsliga kvaliteter. Genom att
utveckla arbetsmetoder där konstnärer kommer in tidigt i planerings- och byggprocesser för att
samverka med arkitekter kan Konstrådet skapa både ekonomiska och tekniska förutsättningar för
liknande konstnärliga utvecklingsprojekt.
Även i flera andra permanenta projekt återfinns temat samverkan mellan yrkesgrupper och
ambitionen att verka i större skala. I det nya stadsutvecklingsområdet Hagastaden i Stockholm
har ett gemensamt konstprogram samt residensprojekt utvecklats i samverkan mellan Stockholms
kommuns, Stockholms läns landstings och statens respektive organisationer för offentlig konst.
Residensprojektet syftar till metodutveckling för konstnärliga praktiker i offentliga rum då projektet ger praktisk möjlighet till en fördjupad dialog mellan konst och vetenskap, mellan konstnärer
och landskapsarkitekter och mellan aktörer inom offentlig konst. Genom samverkan ökar förutsättningarna för att uppnå en helhetssyn på hur olika gemensamma rum i den nya Hagastaden
kan gestaltas.
Ytterligare ett led i ambitionen att de permanenta projekten ska bli framträdande inslag i
samhällsmiljöer är att vidareutveckla strategiska samarbeten med de större statliga fastighetsägarna Akademiska Hus och Trafikverket. Genom att komma in i tidiga planeringsskeden kan vi
säkerställa konstnärers medverkan och samverkan med andra gestaltningskompetenser. Vi kan
också, genom att medverka i gestaltningsprogram och visionsdokument, tillsammans med övriga
aktörer prioritera situationer där konsten får stor synlighet och betydelse för många människor.
Målet är att skapa utrymme för konstnärlig medverkan i tidiga planeringsskeden vid utformningen av nya campusbyggnader, trafikmiljöer och publika byggnader.
22
Resultat
Tabell 6
Antal avslutade projekt 2012-2014 fördelade på kategorier
2012
2013
2014
Statligt lokalbruk
Polis, kriminalvård och domstolar
2
4
2
Universitet, högskolor och andra skolor
5
4
4
Militära myndigheter
1
1
3
Övriga myndigheter
5
1
4
Kommuner och landsting
3
1
0*
16
11
13
Ickestatligt lokalbruk
Bostadsföretag
Summa
* Från den tidigare verksamheten Vidgade uppdraget (1997-2009), som innefattade offentlig konst för
ickestatliga miljöer, återstår ett projekt som beräknas slutföras under 2015.
Förteckning 3
Avslutade projekt 2014 – Statliga miljöer
Konstnär
Magnus Alexandersson
Titel
Landskap
Teknik
Måleri på vägg och laminerat glas
Material
Akrylatfärg, digitaltryckt PVB-folie, härdat optiwhite-glas
OrtGöteborg
Brukare
Kriminalvården, häktet
FastighetsägareVasakronan
Konstnär
Johan Thurfjell
Titel
Egen ingång
Teknik
Skulptural gestaltning på innergård
Material
Betong, tegel, brons, kopparplåt, glas, stål
OrtLund
Brukare
Statens institutionsstyrelse
Fastighetsägare
Stiftelsen Råby Räddningsinstitut
Konstnär
Hans Petersson och Torgny Larsson
Titel
Guld i gröna skogar
Teknik
Måleri på vägg, figursågade takformer
Material
Akrylfärg, bladguld
OrtStockholm
BrukareRegeringskansliet
Fastighetsägare
Statens fastighetsverk
23
Konstnär
Heinrich Müllner
Titel
Flyer
TeknikSkulptur
Material
Brons, glas
OrtLinköping
Brukare
Försvarsmakten, Logistikcentrum Malmen
FastighetsägareFortifikationsverket
Konstnär
Christoffer Paues
Titel
All världens djur
Teknik
Skulptur, måleri, video
Material
Laminerat glas, mahogny, jesmonite, fotografi m.m.
OrtUppsala
Brukare
Sveriges Lantbruksuniversitet, Veterinär och husdjurscentrum
Fastighetsägare
Akademiska Hus
Konstnär
Annika Ström
Titel
men vänta nu
Teknik
Skulptur, måleri
Material
Akrylfärg, aluminiumplåt, text infälld i sten
OrtLund
Brukare
Lunds universitet, LUX
Fastighetsägare
Akademiska Hus
Konstnär
Cecilia Aaro och Matilda Fahlsten
Titel
Kokard
Teknik
Gestaltning av fönster
Material
Laminerat glas
OrtStockholm
Brukare
Försvarsmakten, Beridna högvakten och Polisrytteriet
Konstnär
Xavier Veilhan
Titel
Julian
TeknikSkulptur
Material
Polystyren, polyester, rostfritt stål, polyuretanfärger
OrtRonneby
Brukare
Försvarsmakten, Blekinge flygflottilj, F 17
Konstnär
Mia E Göransson
Titel
Wonders
Teknik
Skulptural gestaltning på fasad
MaterialBrons
OrtKarlskrona
Brukare
Statens maritima museer, Marinmuseum
Fastighetsägare
Statens fastighetsverk
Konstnär
Thale Vangen
Titel
Läckage i oskuldens trädgård
Teknik
Skulptur i tre delar
Material
Patinerad brons och mässing, pergament, betong
OrtSolna
Brukare
Karolinska institutet Science Park, Hus Gamma
Fastighetsägare
Akademiska Hus
Konstnär
Jeppe Hein
Titel
Double reflection
Teknik
Konstnärlig gestaltning av fasad
Material
Rostfritt högglanspolerat stål
OrtFalun
24
Brukare
Fastighetsägare
Högskolan Dalarna
Förvaltningsbolaget Högskolefastigheten Lugnet
Konstnär
Jan Håfström
Titel
Arken
TeknikSkulptur
Material
Kärnfuru, tjära, linolja, stål, granit
OrtStockholm
BrukareRiksdagsförvaltningen
FastighetsägareRiksdagsförvaltningen
Konstnär
Titel
Teknik
Material
Ort
Brukare
Fastighetsägare
Ann Edholm
Dialogos
Textil, ridå
Ull, trevira
New York
Förenta nationerna
Förenta nationerna
Tabell 7
Antal nyanmälda projekt 2012-2014 fördelade på kategorier
Statligt lokalbruk
2012
Polis, kriminalvård och domstolar
2013
4
2014
1
Militära myndigheter
Universitet, högskolor och andra skolor
Övriga myndigheter
5
5
4
1
1
5
10
6
10
2012
2013
2014
Summa
Tabell 8
Antal konstnärer som har fått skissuppdrag och kontrakt 2012-2014
Konstnärer som fått skissuppdrag
20
6
10*
Konstnärer som fått kontrakt
11
18
3
*Av de tio konstnärer som har fått skissuppdrag 2014 har ett skissförslag,
framtaget gemensamt av två konstnärer, ej godkänts för utförande.
Kommentar
Processen för genomförande av projekten tar i regel två till fyra år. En konstnär kan därmed få
kontrakt för genomförande av ett permanent projekt flera år efter skissuppdrag.
25
KONSTKOLLEKTIONER
Statens konstråd producerar årligen omkring ett hundra nya konstkollektioner – i tidigare årsredovisningar kallade konstansökningar – som placeras i offentliga miljöer på olika statliga myndigheter. Konstkollektionerna produceras efter ansökningar från statliga myndigheter som arbetsförmedlingar, domstolar, polisstationer, högskolor och universitet. Platser och byggnader där
nyskapande samtida konst kan bidra till att skapa goda offentliga miljöer för barn och unga är
prioriterade. Efterfrågan bland statliga myndigheter på konstansökningar är fortsatt hög. Under
2014 färdigställdes 113 sådana och 120 nya inkom. Vid årsskiftet 2014/2015 var 101 konstansökningar under produktion.
De senaste åren har Konstrådet utvecklat verksamheten Konstkollektioner med fokus på entrérum
och utemiljöer i anslutning till statliga myndigheters byggnader. Syftet har varit att curera konstkollektionerna så att valda konstverk kan ges en framträdande synlighet på platser över hela Sverige där samtida konst inte är representerad. På detta sätt kan konstkollektionerna göras tillgängliga
både för statligt anställda och allmänhet som passerar förbi eller besöker myndigheterna.
Konstkollektionerna som har färdigställts under 2014 har producerats av sju konstkonsulter, upphandlade för åren 2011–2015. Under 2015 kommer en ny upphandling av sex till åtta konstkonsulter att genomföras. Kvaliteten på verksamheten Konstkollektioner har under 2014 utvecklats
genom intern kompetensutveckling av de upphandlade konsulterna med fokus på bland annat
konstnärliga kvaliteter, jämställdhet, mångfald, regional spridning, tillgänglighet, bevarande och
tillsyn.
26
Resultat
Tabell 9
Antal inkomna, avslutade, pågående och väntande konstansökningar vid årsskifte
Ärendestatus
2012
2013
2014
Inkomna
118
125
120
Avslutade
105
127
113
Pågående*
111
145
101
5
7
20
Väntande**
*Inkomna konstansökningar som saknar avslutningsblankett
** Inkomna konstansökningar som ej är fördelade till konsult
Tabell 10
Antal konstansökningar inkomna under år 2014 fördelade på myndighetsområden
Myndighetsområde
Antal
Utbildningsmyndigheter
24
Utlandsmyndigheter
19
Justitiemyndigheter
17
Regeringskansliet
16
Sociala myndigheter
11
Arbetsmarknadsmyndigheter
10
Finansmyndigheter
9
Övriga myndigheter
7
Näringsmyndigheter
4
Miljö- och energi myndigheter
3
Totalt antal
120
Diagram 1
Antal placerade konstverk i avslutade konstansökningar 2012-2014
2 500
2153
2 000
1 500
1500
1382
1 000
500
0
2012
2013
2014
27
Diagram 2
Inköpsvärde tkr för placerade konstverk i avslutade konstansökningar 2012-2014
11 000
8 250
10702
10836
2013
2014
7914
5 500
2 750
0
2012
Inköp av konst
Konstrådet köper årligen ett stort antal konstverk av samtida verksamma konstnärer. Inköpen
görs från konstnärer, gallerier och motsvarande utställningsplatser där konstverk är till försäljning
och används i de konstkollektioner som produceras för statliga myndigheter. Målsättningen är att
inköpen ska hålla hög konstnärlig kvalitet och spegla samtidskonstens olika uttryck och tekniker.
Inköpen ska även bidra till att uppfylla de övergripande målen för jämställdhet och mångfald
samt ha en god geografisk spridning över hela landet sett till konstnärernas hemort. Under 2014
har de strategiska inköpsmötena utvecklats genom att Konstrådets anställda curatorer deltar. Tillsammans med konstkonsulterna bidrar de till att stärka ovan nämnda kvaliteter vid inköp av nya
konstverk till konstkollektionerna.
Resultat
Tabell 11
Antal inköpta konstverk under år 2014 fördelade på kategorier
Teknik
Antal
%
Kostnad i kr
Måleri
66
36 %
2 370 104
Skulptur
58
32 %
1 537 285
Konsthantverk
16
9%
422 456
Fotografi
14
8%
630 022
Grafik
7
4%
69 782
Teckning
6
3%
178 042
Videoinstallation
5
3%
908 922
Övrigt (ljudkonstverk, relief m.m)
9
5%
536 890
181
100 %
6 653 503
Summa:
28
Tabell 12
Inköpta konstverk under år 2014 fördelade på län enligt antal och kostnad
Konstnärens hemlän
antal
%
kr
%
Dalarnas län
5
3%
22 400
0%
Gävleborgs län
4
2%
249 400
4%
Hallands län
4
2%
318 650
5%
Jämtlands län
2
1%
22 000
0%
Kalmar län
1
1%
50 000
1%
Norrbottens län
11
6%
191 500
3%
Skåne län
44
24 %
1 709 361
26 %
Stockholms län
53
29 %
2 177 524
33 %
Södermanlands län
3
2%
152 000
2%
Uppsala län
3
2%
196 428
3%
Västerbottens län
1
1%
21 000
0%
31
17 %
1 107 618
17 %
Örebro län
5
3%
81 000
1%
Östergötlands län
7
4%
203 000
3%
Västra Götalands län
Utomlands
Summa
7
4%
161 622
2%
181
100 %
6 663 503
100 %
Lagerhållning av konst
Lagerhållningen av konst påverkas i hög grad av att myndigheter ska återlämna konstverk som
de inte önskar behålla till Statens konstråd (12§ SFS 1990:195). Sedan vi år 2004 fick tillsyn över
myndigheters vård av statlig konst har antalet lagerställda konstverk ökat med 259 % (från 2 807
verk år 2004 till 10 077 verk den sista december 2014). En orsak är att myndigheter ska återlämna
konstverk som de har köpt på egna anslag eller fått i gåva. Många av dessa konstverk är av allt
för låg konstnärlig kvalitet för att användas i våra verksamheter eller för att överföras till statliga
museers samlingar. 2013 initierade Kulturdepartementet en utredning för att kartlägga förutsättningarna att avyttra sådana konstverk. Förhoppningen är att utredningen på sikt ska resultera i att
lagerhanteringen av konstverk kan effektiviseras. Under augusti 2014 genomförde vi den årliga inventeringen av samtliga 10 146 lagerställda konstverk (2014-08-04). I samband med inventeringen
har vi även kunnat synliggöra inköpta konstverk som har lagerhållits längre än tre år och placera
dessa i konstkollektioner, vilket har lett till att endast 48 konstverk återfinns i denna kategori.
Resultat
Tabell 13
Antal lagerställda konstverk (inklusive returer) 2014-12-31
År
2012
2013
2014
Antal verk
8 097
9 251
10 077
29
Tabell 14
Antal nyinköpta konstverk som lagerhållits längre än tre år 2014-12-31 (utan placering på myndigheter)
År
Antal verk
30
2012
2013
2014
63
45
48
TILLSYNSVERKSAMHET
Statens konstråd ska särskilt förteckna samlingar av konst och konsthantverk som tillhör eller understöds av staten, och ha tillsyn över sådana samlingar och över hur statliga organ vårdar konstverk som
tillhör staten och som är fast anbringade.2 Statens konstråd har tillsyn över myndigheternas vård av
konst som tillhör staten och som inte står under tillsyn av någon annan myndighet. Statens konstråd
ska ge myndigheterna råd om vården av denna konst.3
Sedan 2004 utövar Statens konstråd tillsyn över statliga myndigheters och statliga organs vård av
konst som ägs av staten. Tillsynsverksamheten syftar till att kontrollera och stödja dessa aktörer
i arbetet med att förebygga, upptäcka och åtgärda skador, förluster och stölder avseende både
inköpt och byggnadsanknuten konst (i Konstrådets instruktion benämnd fast anbringad konst och
fr.o.m. 2014 benämnd permanenta projekt i Konstrådets projektverksamhet). Byggnadsanknuten
konst är en vedertagen fackterm för konst som utgör fast tillbehör till fastigheter och den används
därför inom Tillsynsverksamheten. Statligt ägd inköpt konst, även kallad lös konst, som är placerad
i offentliga miljöer på statliga myndigheter omfattar omkring 100 000 konstverk. Antalet byggnadsanknutna konstverk, beställda mellan 1937–2014, d.v.s. från det år Konstrådets verksamhet
inleddes, uppgår idag till drygt 1900 konstverk. Knappt hälften av dessa ägs i nuläget av statliga
myndigheter, statliga fastighetsbolag eller andra statliga organ.
Tillsynsverksamheten är sedan 2009 organiserad utifrån Statistiska centralbyråns allmänna register över statliga myndigheter.4 Genom att samordna verksamheten med detta register kan goda
strukturella kvaliteter uppnås i tillsynen över statliga myndigheter. Sedan 2004 har även myndigheter, affärsverk och fastighetsbolag som äger byggnader eller miljöer med byggnadsanknutna
konstverk systematiskt kartlagts för att stärka tillsynen över dessa aktörer. Grundläggande är att
statliga myndigheter och statliga organ regelbundet inventerar sitt innehav av statlig konst och
rapporterar skador, förluster och stölder till Statens konstråd. Genom årliga inventeringar skaffar
sig dessa aktörer kunskap om konstverkens ekonomiska, konstnärliga och kulturhistoriska värden
och med denna kunskap kan de bedöma risker och konsekvenser vid skador, förluster och stölder.
Kunskapsspridning är ett centralt mål för Tillsynsverksamheten. Genom konsultation, seminarier,
föreläsningar, publikationer och motsvarande aktiviteter främjar vi en god och långsiktig förvaltning av statens offentliga konstsamlingar. Den offentliga konsten i allmänhet och den byggnadsanknutna konsten i synnerhet har de senaste åren i allt högre grad kommit att betraktas som värdefulla delar av våra moderna kulturmiljöer. Bevarande av offentlig konst som kulturarv är därför ett
område som vi, bland annat med stöd av Riksantikvarieämbetet, har lagt särskilda forsknings- och
utvecklingsresurser på och som är av stor nytta för både stat, landsting, kommuner och privata
aktörer som ansvarar för tillsyn och förvaltning av offentlig konst.
En indirekt effekt av Tillsynsverksamheten är att den även bidrar till ökade kvaliteter i verksamhetsgrenen Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön. Med kunskap om och erfarenhet av
vård och förvaltning av offentlig konst kan förutsättningarna för konstverks beständighet i olika
samhällsmiljöer stärkas i Statens konstråds produktions- och inköpsprocesser, till exempel vad
gäller materialfrågor, konstruktionslösningar och krav på tillgänglighet och förvaltning.
2
3
Förordning (1990:195)
4
Förordning (SFS 2007:755) om det allmänna myndighetsregistret.
31
TILLSYN ÖVER STATLIG INKÖPT KONST
Konstansvariga på statliga myndigheter
Statliga myndigheter som innehar statlig konst som inte står under tillsyn av någon annan myndighet ska utse en konstansvarig. Statens konstråd kontrollerar löpande att myndigheterna har
utsett konstansvariga med ansvar för vården av konsten. De konstansvariga är en förutsättning för
att uppnå en strukturellt hög kvalitet i både Statens konstråds tillsynskontakter och myndigheternas vård av sina konstinnehav. De konstansvariga ansvarar för att myndigheterna genomför årliga
inventeringar i syfte att förebygga, upptäcka, rapportera och åtgärda skador, förluster och stölder.
Statens konstråd ger de konstansvariga råd och anvisningar om hur konsten ska vårdas. Detta görs
till exempel genom telefonkonsultation, webb och e-post, brev, personlig konsultation och kurser
för nya konstansvariga. Vid utgången av 2014 hade totalt 205 av 209 (98 %) av de statliga myndigheter, stiftelser och bolag som ingår i tillsynsregistret (register över myndigheter och statliga organ
som innehar statlig konst) upprättat beslut om konstansvarig.
Resultat
Tabell 15
Procentuellt antal myndigheter* i tillsynsregistret som har beslutat om konstansvariga 2012-2014
År
2012
2013
2014
%
99,5 %
99,5 %
98,1 %
* Vid årsskiftet 2014/2015 ingick 209 myndigheter i tillsynsregistret.
32
Myndigheters inventering, registrering och rapportering
Enligt 4 § i SFS 1990:195 ska statliga myndigheter förteckna sitt innehav av statlig konst, årligen
inventera det och lämna uppgift om innehavet till Statens konstråd. Myndigheterna använder
Konstdatabasen för att förteckna sitt konstinnehav och rapportera resultatet av sina årliga inventeringar till Statens konstråd, som i sin tur använder rapporterna för att kontrollera och stödja
myndigheterna i deras vård av statens konst. 90 % av myndigheterna i tillsynsregistret hade vid
utgången av 2014 inventerat och rapporterat sitt innehav av statlig konst till Statens konstråd.
Resultat
Diagram 3
Myndigheters årliga inventeringsrapporter till Statens konstråd 2012–2014
11 000
93
8 250
90
84
5 500
2 750
16
7
0
2012
2013
10
2014
% myndigheter som har inventerat
% myndigheter som inte har inventerat
Skador och stölder av statlig konst
Enligt 3 § i SFS 1990:195 ska myndigheterna meddela uppkomna skador på verk till Statens konstråd, som därefter ska föreslå lämplig åtgärd. Detta görs löpande via brev, telefon eller e-post. Saknade och stulna verk ska polisanmälas av myndigheterna, vilket är avgörande för att dessa ska
kunna återföras till staten om de återfinns på auktioner eller andra försäljningsställen. En vanlig
orsak till att konstverk saknas är att myndigheter inte har genomfört inventeringar före och efter
ombyggnader och flyttar, då risken för förluster i regel ökar. Uppenbara stölder förekommer i låg
omfattning. De senaste åren har Statens konstråd i samarbete med Polisen informerat auktionshus, pantbanker och liknande försäljningsställen om att statlig offentlig konst som inlämnas till
dem ska återföras till Statens konstråd.
33
Resultat
Tabell 16
Myndigheters polisanmälningar av saknade och stulna verk 2012–2014
År
Antal
2012
2013
2014
11
12
4
Antal returnerade konstverk från myndigheter
Med stöd av 12 § i SFS 1990:195 återlämnades 2014 totalt 2576 konstverk från statliga myndigheter.
Denna del av tillsynsverksamheten är resurskrävande men samtidigt nödvändig för att kvalitativt
värdera vilka konstverk som ska omramas, konserveras och omplaceras på statliga myndigheter
respektive överföras till statliga museers samlingar. Enligt samma paragraf ska samråd ske med
statliga museer kring eventuellt införlivande i museernas samlingar av konst- och kulturhistoriskt betydelsefulla verk som har återlämnats från myndigheter som omorganiseras eller avvecklas.
Under 2014 överfördes ett konstverk till Moderna Museet, två konstverk till Nationalmuseum och
ett konstverk till Statens maritima museer.
Resultat
Tabell 17
Returnerade konstverk från myndigheter 2012–2014
År
2012
2013
2014
Antal verk
2 292
3 281
2 576
Stickprov på konstverk placerade på statliga myndigheter
Sedan 2010 kontrollerar vi myndigheternas vård av statlig konst genom stickprov. Dels genom att
anmoda myndigheter att själva inventera och rapportera status för utvalda verk med höga ekonomiska och konstnärliga värden och dels genom platsbesök och besiktning av utvalda verk. Under
2014 har vi utfört stickprov på 13 konstverk genom platsbesök på fem myndigheter. Tre av stickproven resulterade i att konstverken inte kunde lokaliseras, vilket kommer följas upp under 2015.
34
TILLSYN ÖVER STATLIG BYGGNADSANKNUTEN KONST
2014 lanserade Statens konstråd boken Offentlig konst – Ett kulturarv. Den är resultatet av ett treårigt forskningsprojekt (2011–2013) i samarbete med Institutionen för kulturvård vid Göteborgs
universitet, Konstvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet och Skissernas museum vid
Lunds universitet samt med FoU-stöd från Riksantikvarieämbetet. Projektet har bidragit med nya
perspektiv på värdering av den offentliga konsten som kulturarv och infallsvinklar som kommer
vara betydelsefulla i det framtida arbetet med förnyelsen av många 1900-talsmiljöer. Inte minst i
arbetet med miljonprogrammets bostadsområden, torgmiljöer, parker, samlingslokaler och andra
gemensamma platser som står inför ombyggnader och rivningar de kommande decennierna.
Genom 25 fallstudier av offentliga konstverk i olika byggnader och miljöer skildrar boken samhällets demokratiska utveckling, välfärdsbyggandet och de gemensamma rummen i vår tid. Den
offentliga konsten har förändrats från att vara ett samtida inslag i offentliga miljöer till att bli ett
rikstäckande kulturarv. En konsekvens av denna förändring är att det behövs nya synsätt och nya
verktyg för att värdera den offentliga konsten som kulturarv. Bokens fallstudier visar att inventeringar, kartläggningar och konsekvensanalyser är centrala för att kunna prioritera vilka insatser
som ska göras. De visar också att nya former av samverkan måste etableras mellan aktörer som
ansvarar för offentlig konst och kulturmiljöområdets aktörer. Boken innehåller även en rad förslag
på hur kulturmiljölagen, plan- och bygglagen och förordningen om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer kan tillämpas för att långsiktigt bevara konstnärliga gestaltningar.
När boken Offentlig konst – Ett kulturarv lanserades i oktober 2014, med publika seminarier i
Lund, Sala och Stockholm, kunde vi konstatera att den fyller en rad konkreta behov, både bland
aktörer som arbetar med offentlig konst och aktörer som arbetar med det moderna samhällets
kulturarv. Både Lunds universitet och Uppsala universitet har startat nya kurser i offentlig konst,
där boken ingår som kurslitteratur. Den används även av Institutionen för kulturvård på Göteborgs universitet. Forskningsprojektets slutsatser kommer tillämpas i en restaurering av Pierre
Olofssons innegårdsgestaltning i Försvarsmaktens högkvarter från 1971, som genomförs av Specialfastigheter i samarbete med Statens konstråd, Riksantikvarieämbetet och flera arkitektkontor.
35
FÖRMEDLING OCH KOMMUNIKATION
Statens konstråd har till uppgift att verka för att konsten blir ett naturligt och framträdande inslag
i samhällsmiljön genom att sprida kunskap om konstens betydelse för en god samhällsmiljö.5
Verksamheten Förmedling och kommunikation fördjupar och sprider kunskap om Statens konstråds verksamhet och konstprojekt, om olika aspekter av offentlig konst och om gestaltning av
gemensamma miljöer. Genom effektiv förmedling och kommunikation stärker vi kännedomen
om vår verksamhet och sprider kunskapen som samlas i projekt, program, konferenser och publikationer.
Statens konstråd befinner sig som få andra konstaktörer direkt ute i samhällsmiljön och har därför mycket goda förutsättningar för att skapa förståelse för konstens betydelse. I och med vår nya
inriktning ligger fokus på att fördjupa kopplingen mellan konst och samhällsfrågor. Det sker i relation till våra konstverk men också genom diskussioner om hur konstnärer bidrar till gestaltningen
av större samhällsmiljöer och hur den offentliga konsten utgör en central del av vårt kulturarv
genom att den uttrycker och bevarar samhällets förändringar över tid.
I den förmedlande verksamheten förankrar vi de konstverk och projekt som vi producerar, hos
allmänheten. Offentlig konst skapar ofta debatt eftersom den visas på platser som människor har
en nära relation till och där de inte förväntar sig att möta konst. Debatter om konst är en central
del i processen av att förstå ett konstverk. Genom vår långa erfarenhet kan vi därför ur kontroverser skapa fördjupad förståelse för konstens betydelse. I programverksamhet, seminarier och
publikationer bidrar Statens konstråd till samtal och tankeutbyten om konst och offentliga rum
samt förmedlar de erfarenheter som våra undersökande praktiker generar.
För att inspirera och bidra med reflektion inom området offentlig konst är spridningen av projekt
och kunskap central. Inom verksamheten kommunikation arbetar vi med pressbearbetning och
digital kommunikation för att skapa större spridning av och bidra till den offentliga debatten om
konst, gestaltning och gemensamma miljöer. Ett prioriterat mål är att kunskapen inte bara ska nå
dem som redan är intresserade av konst utan framförallt nå människor som i vanliga fall inte har
tillgång till konstupplevelser.
5
36
FÖRMEDLING
Program
Två frågor har varit i fokus för Statens konstråds programverksamhet under 2014. Vi har fortsatt
att visa på vad konst i offentliga rum kan vara, i syfte att uppdatera uppfattningen om offentlig
konst till att inkludera den dynamiska praktik som vi ser utvecklas i Sverige och i internationella
sammanhang. Parallellt har vi undersökt på vilka sätt de gemensamma rummen i en vidare bemärkelse har förändrats över tid, eftersom det direkt påverkar konsten i de offentliga rummen.
Våra egenproducerade program har också riktat fokus på konst som skapar debatt med aktuella
verk som Jonas Dahlbergs monument över Utøya och Carolina Falkholts omdebatterade graffitiverk. Utöver arbetet med att omdefiniera den offentliga konsten har en central ambition varit
att fördjupa Konstrådets förankring och närvaro på den svenska konstscenen och att stärka de
internationella relationerna.
Konferenser
2014 års stora satsning var Creative Time Summit: Stockholm. Konferensen samlade mer än 40
talare från hela världen runt temat Socialt engagerade praktiker i offentliga rum (läs mer under
Tillfälliga projekt). För att skapa internationellt intresse för konferensen arrangerade vi i anslutning till öppningen av Berlinbiennalen i maj ett panelsamtal med en publik på 350 personer.
Creative Time Summit: Stockholm ägde rum på Kulturhuset och drog en publik på över 500 personer. För att tillgängliggöra summiten för svensk och internationell publik streamades den också
live på Statens konstråds och Creative Times webbplatser (ca 6000 personer följde konferensen).
37
Livestreamningen visades också på Ekoteket i Kulturhuset och på cirka 75 andra platser i Europa
och USA och i länder som till exempel Iran och Palestina. På ett flertal platser arrangerade även
lokala aktörer program på temana migration, nationalism och övervakning.
Den internationella publiken och talarna har, både i Sverige och utomlands, bidragit till diskussion och idéutbyte om konstens relation till aktuella samhällsfrågor och kännedomen om Statens
konstråds verksamhet. Creative Time Summit: Stockholm fick även stor uppmärksamhet i svensk
och internationell media, såväl före som under och efter genomförandet. Hela programmet finns
samlat på Statens konstråds webbplats vilket gör att vi också kan fortsätta att använda materialet
under flera år framöver i arbetet med att förmedla nyfikenhet och insikt om konstens betydelse i
samhället.
Resultat
Förteckning 4
Genomförda konferenser 2014
14-16 november
Creative Time Summit: Stockholm. I samarbete med Creative Time.
Huvudtalare: Edi Rama och Saskia Sassen.
Performance: Silvana Imam och Malin Arnell.
Talare från Creative Time och Statens konstråd:
Anne Pasternak, Nato Thompson, Laura Raicovich
och Magdalena Malm.
Tema: Nationalisms
Ram Manikkalingam (moderator), Jonas Hassen Khemiri,
Mariam Ghani, Jonas Dahlberg, Temporary Occupa
tions (Elisa Santos), Jonas Staal och the Propeller Group
(Matt Lucero och Tuan Andrew Nguyen).
Tema: Performing the city
Andrea Phillips (moderator), Myriam Lefkowitz, Nástio Mos
quito, Núria Güell, Poste Restante och Jeremy Deller.
Tema: Activating public space
Magdalena Malm (moderator), Nina Möntmann, Roberta Uno,
Joanna Warsza, Maria Lind/Tensta Konsthall,
Bettina Pehrsson/Marabouparken, Arbetsgruppen på
Konsthall C och Miriam Andersson Blecher/Botkyrka Konsthall.
Leonore Annenberg Prize for Art and Social Change
Elizabeth Sorensen, Amar Kanwar och Carol Becker.
Tema: Art in the age of surveillance
Birgitta Jónsdóttir (moderator), Jill Magid, Metahaven, Tomáš
Rafa, Dora Garcia och Natalya Eryomenko, Vera Ermolaeva
Foundation of Contemporary Feminist Art Initiatives.
Tema: Migrations
Soraya Post (moderator), Ghana ThinkTank
(Christopher Robbins and John Ewing), Olga Jitlina och
Andrey Yakimov, Tone Olaf Nielsen, Favianna Rodriguez,
Ahmet Ögüt och Tania Bruguera.
Summit Lab
María Villa.
38
Förteckning 5
Genomförda seminarier 2014
29 april
Konst som skapar debatt
Carolina Falkholt, konstnär, Jonas Dahlberg, konstnär, Lars-Göran
Ståhl, ordförande i Kulturnämnden i Gävle, Björn Wiman, kulturchef
Dagens Nyheter, Inger Höjer Aspemyr, intendent förmedling Statens
konstråd. Moderator: Magdalena Malm, direktör Statens konstråd.
Plats: Statens konstråd.
2 juni
Creative Time Summit pre-call
I samband med öppningen av Berlinbiennalen.
Joanna Warza, curator, Nato Thompson, chief curator Creative Time,
Jonas Staahl, konstnär, Ahmet Ögut, konstnär, Magdalena Malm,
direktör Statens konstråd.
Plats: Clärchens Ballhaus, Berlin.
9 september
Våra gemensamma rum – platser i
förändring
Catharina Gabrielsson, arkitekt och biträdande lektor i urbanteori på
Arkitekturskolan KTH, Jesper Strömbäck, professor i journalistik och
medie- och kommunikationsvetenskap på Mittuniversitetet i Sundsvall, Håkan Forsell, forskare i stadshistoria och urbana studier vid SU
och IRS/Center for Metropolitan Studies i Berlin.
Moderator: Magdalena Malm, direktör Statens konstråd.
Plats: Statens konstråd.
9 oktober
Kulturhuvudstadsåret Umeå
Reaktivering av det platsspecifika konstverket Tango d’Amour (1998)
av Ann Edholm. Konstsamtal och visning med Ann Edholm.
Arrangörer: Statens konstråd och Umeå Universitet.
Plats: Umeå Universitet.
17 november
Activating Public Space: Malmö
Laura Raicovich, Director of Global Initiatives Creative Time, Myriam
Lefkowitz, konstnär, Sunshine Socialist Cinema (Kristina Muntzig och
Kalle Brolin), konstnärer, Ann Wallberg, konstnärlig ledare och
producent scenkonst. Moderator: Edi Muka, curator Statens konstråd.
Plats: Moderna Museet Malmö.
17 november
Activating Public Space: Göteborg
Nato Thompson, chief curator Creative Time, Tania Bruguera,
konstnär, Anna van der Vliet, konstnärlig ledare ICIA, The non
existent Centre (Haroon Natan och Carl-Oscar Sjögren), konstnärer.
Moderator: Lisa Rosendahl, curator Statens konstråd.
Plats: Skogen, Göteborg.
Kommentar: Totalt antal deltagare i konferenser och program: 1412. Publik som såg streamningen i realtid av
Creative Time Summit: Stockholm: ca 6000.
Konstvisningar, invigningar och föreläsningar
För att nå ut över hela Sverige och i internationella sammanhang arbetar Statens konstråd aktivt
för att delta i andra aktörers arrangemang. På så sätt kan vi fördjupa och sprida förståelsen för
vad konst i gemensamma rum kan vara, både hos andra organisationer och hos en större publik.
Statens konstråds direktör har bjudits in till flera internationella arrangemang för att berätta om
39
myndighetens förändrade inriktning och om den offentliga konstens utveckling – något som tydligt visar på det internationella intresset för vår verksamhet. Under 2014 har Konstrådet bland
annat medverkat i Paris på CCS om Nya former för offentlig konst, i Bukarest på UNICS konferens
6th Chinese Cultural Dialogue och i Vejle, Danmark på Statens Kunstfonds konferens om framtidens konst i offentliga rum, Kunst, sted og mennesker. Genom Konstrådets medverkan vid flera
arrangemang under Almedalsveckan i Visby kunde vi också bidra till en fördjupad diskussion om
den offentliga konstens villkor, hos bland andra politiker och fastighetsägare.
Konstrådets medarbetare har också föreläst i en rad olika sammanhang, bland annat på konferensen Allt kommer att bli bra på Hanaholmen i Helsingfors, Konst som skapar debatt på Norrtälje
konsthall och Residence-in-Nature i Transjö. Ett flertal olika föreläsningar har gjort det möjligt att
ytterligare sprida kunskap runtom i landet kring regeringsuppdraget Samverkan om gestaltning
av offentliga miljöer. Genom fyra större presentationer i olika delar av Sverige i samband med lanseringen av boken Offentlig konst – Ett kulturarv har vi också förstärkt intresset för den offentliga
konsten som kulturarv. Statens konstråd har också återkommande engagemang på kurser inom
universitet och högskola.
Statens konstråds intendent för förmedling har för att skapa större genomslag för konstrådets
insatser medverkat i att utforma och genomföra utbildning av guider på KTH i Stockholm, samt
undervisat på kursen Pedagogik och didaktik för konstnärer på Konstfack. Insatserna har bidragit
till metodutveckling och stärkta förutsättningar för att nå fler målgrupper på ett mer intresseväckande sätt. I samband med nya permanenta verk eller konstkollektioner arbetar Konstrådet med att
förankra verken både inför och i samband med invigningen, så även under året 2014. Syftet är att
skapa en fördjupad förståelse för konstverken på plats.
Våra konsulter har också genomfört flera konstvisningar, både på arbetsplatser och för grupper
från exempelvis skolor, högskolor och konstföreningar. Det direkta mötet med konsten öppnar
vägar till diskussion om dess uttryck eller idéer. Samtalen kräver kunskap men ger också en
möjlighet att ringa in frågan om konstens betydelse genom att förankra den i betraktarens egen
verklighet.
Resultat
Tabell 18
Antal publika aktiviteter 2014
Aktivitet
2012
2013
2014
Egenproducerade program
10
10
23
Egna konstvisningar
43
22
11
Egna invigningar
18
22
17
Deltagande i andras program
61
61
45
40
Barn och unga
Perspektivet barn och unga är en av de kvalitetsaspekter som Statens konstråd inbegriper i varje
nytt uppdrag och det är således långt ifrån en fråga som begränsas till projekt i skolmiljöer. I konstprojekt som direkt involverar barn och unga genomför vi alltid förmedlingsinsatser, till exempel
workshops. Under 2014 har vi också inlett ett arbete med att utveckla dokumentation och spridning av den stora kunskap vi har om offentlig konst som inspiration till innehåll och metoder för
pedagoger i deras yrkesutövning. De särskilda insatser på temat ”Vad kan konst i gemensamma
rum vara” som Statens konstråd genomfört under 2014 har också återspeglats i projekt med ungdomar. Programinnehåll från temat bildar också underlag för vår fortsatta satsning år 2015, som
innebär att formulera och sprida inspirerande pedagogiska metoder och verktyg för arbete med
samtida konst och ungdomar.
Ett exempel på förankring av konst i miljö för ungdomar är Johan Thurfjells Egen ingång på
Statens Institutionsstyrelses ungdomshem i Råby. Råby fungerar som hem, skola och arbetspraktik för ungdomar som dömts till sluten ungdomsvård. Konstnären Johan Thurfjell fick uppdraget
att gestalta en innergård vid en ombyggnad. Arbetet med att förankra konst på den här typen av
platser kräver särskild hänsyn och förståelse för de ungas miljö. I nära dialog mellan konstnären
och Statens konstråd inleddes därför en process med workshops med en grupp av de intagna ungdomarna. För att skapa en fungerande relation med gruppen och samtidigt göra konsten begriplig
och intresseväckande, använde Thurfjell det gemensamma intresset för spelvärld och film och lät
de unga skapa miniatyrmodeller av filmscener som hade betytt mycket för dem. Den förståelse för
ungdomarnas verklighet som workshopen gav konstnären blev sedan en avgörande utgångspunkt
för hans verk. Känslan av att killarna på hemmet aldrig hade möjlighet att vara ensamma fick
konstnären att vilja stärka drömmen om det egna inre rummet, det som ingen kommer åt. Verket
Egen ingång är en trappa ner mot underjorden, avslutad med en bronsdörr som inte går att öppna,
allt i skala 1:2. Konstnären vill att verket ska användas som en plats där killarna kan sitta för sig
själva eller snacka lite med någon, och kanske ägna en tanke åt vad som finns bakom dörren till
det egna inre rummet.
Ett annat exempel på förankring i miljö för unga är den två veckors workshop som Statens konstråd
och Söndrumskolan i Halmstad arrangerade för skolans alla elever. Workshopsamarbetet mellan
Statens konstråd, konstnären Pärra Andreasson, skolans pedagoger och eleverna blev ett viktigt
verktyg för att stärka identiteten på plats för konstverket Vad vi vill. Konstnären Carolina Falkholts
del av graffitiverket skapade stor debatt om hur kvinnlig sexualitet visas. Genom att vi arrangerade
flera diskussioner med konstnärer på skolan skapades en samsyn där Falkholts verk fungerade
som underlag i undervisningen med en diskussion om just könsroller och representation.
Plats för mig!, Korsdrag och Grafikprojektet
Som en del i temat Vad kan konst i offentliga rum vara? genomförde Statens konstråd under våren den webbaserade tävlingen Plats för mig! för att undersöka hur unga ser på de gemensamma
rummen i deras närmiljö. Ungdomarna lämnade in konstverk i form av foton, animerade filmer
och text till Statens konstråd som sedan visade verken på vår webbplats samt ställde ut verken på
Kulturhuset/Stadsteaterns öppna ungdomsverksamhet Lava under hösten 2014. Både deltagarna
själva och de som tog del av resultatet på Kulturhuset och på webbplatsen fick en fördjupad förståelse för de gemensamma rummen, inte minst sin egen delaktighet i dem. Projektet bidrog till
Statens konstråds metodutveckling inom förmedling till barn och unga.
41
I en utveckling av Plats för mig! inledde Statens konstråd ett samarbete med St Eriks gymnasium
i Stockholm genom projektet Korsdrag. Samarbetet har gjort det möjligt att med grund i Konstrådets omfattande erfarenheter, ta fram och praktiskt utvärdera konkreta metoder för lärare att
använda samtidskonst för kunskapsbildning. Projektet sträckte sig över en hel termin och involverade konstnärer, curator och pedagoger. Genom både teori och praktik utforskade eleverna de
gemensamma rummen för konst – hur viktiga frågor bearbetas genom konsten, hur publiken i
stadsrummet möter gestaltningar och hur konsten kan vara i ständig rörelse. Flera av eleverna
uttryckte i utvärderingen att Korsdrag på kort tid inte bara gett dem viktiga insikter om gemensamma rum utan också en grund för att bedöma sina egna framtidsutsikter inom det konstnärliga
arbetsfältet.
Korsdrag har fungerat som pilotprojekt för att dokumentera och sprida pedagogiska metoder och
ett verktyg för arbete med samtida konst och ungdomar. Materialet som kommer att samlas på
vår webbplats kan också ligga till grund för en metodutveckling för konstnärer som vill arbeta i
skolan. På så sätt genereras större effekt av Statens konstråds pedagogiska insatser.
Statens konstråd har också under 2014 arbetat vidare med det treåriga Grafikprojektet. Processen
bygger på den prioritering som beslutades i Handlingsplanen för Statens konstråds arbete med barn
och unga 2010-14. Konstrådet överlåter grafisk konst till skolor som sedan använder den pedagogiskt i undervisningen. Eleverna arbetar med de grafiska teknikerna men också med berättelser,
målning och drama. Under hösten 2013 fick alla 15 kommuner i Dalarnas län konstverk till skolor.
Konsten har under våren 2014 på olika sätt ingått i undervisningen i 25 skolor. Hösten 2014 har
också elva nya kommuner fått grafikkollektioner som fördelats på 16 skolor.
Statens konstråd har låtit de pedagoger som har arbetat med projektet i skolorna utvärdera arbetet. Utvärdering visar att projektet varit uppskattat och att användningen av konsten i undervisningen har upplevts som innovativt. Flera pedagoger uttrycker att de genom projektet har intensifierat sin samverkan med konstnärer och grafiska verkstäder, vilket var ett av projektets mål. I
samarbete med Landstinget i Dalarna har Statens konstråd också tagit fram lärarhandledningen
Grafik- konstprojekt för unga i Dalarna som presenteras under Publikationer.
42
KOMMUNIKATION
Publikationer
Genom publikationer fördjupar och sprider vi Statens konstråds produktioner och kunskap till
andra konst- och samhällsaktörer och allmänheten. 2014 producerade vi fyra publikationer som
på olika sätt berättar om konstens betydelse i samhället, med innehåll riktat till olika målgrupper.
Böckerna behandlar frågor och teman som arbete med konst i undervisning, mötet mellan konst
och publik, konstens förhållande till den omgivande miljön och offentlig konst som kulturarv.
Flera av publikationerna är resultatet av samarbeten med andra institutioner vilket har möjliggjort
omfattande produktioner med hög kvalitet, kunskapsutbyten mellan organisationerna och bred
spridning av publikationerna genom de olika organisationernas nätverk.
Resultat
Förteckning 6
Publikationer
Offentlig konst – Ett kulturarv
I boken undersöker Statens konstråd hur den svenska offentliga
1900-talskonsten mår idag. Offentlig konst – Ett kulturarv bygger på
resultatet av ett treårigt FoU-projekt som Statens konstråd har drivit i
samarbete med Skissernas Museum vid Lunds universitet, Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet och Konstvetenskapliga
institutionen vid Uppsala universitet och med stöd av Riksantikvarieämbetets FoU-medel.
Konstvandring på Umeå universitet –
En guide till konsten på campus
En guide som presenterar den offentliga konsten på Umeå universitet.
Konstguiden är ett samarbete med Akademiska Hus och Umeå
universitet och är en del i Statens konstråds aktiviteter för Umeå
Europas kulturhuvudstad 2014. För att öka tillgängligheten översätts
guiden också till engelska.
43
Konsten & Publiken – ett uppdrag för
demokratibranschen?
Konsten & Publiken – ett uppdrag för demokratibranschen? är ett
bokslut för det nationella KOP-nätverket, ett samlat forum för kompetensutveckling, utbyte och inspiration om bildkonstens möten med
publiken. I KOP-nätverket ingår Moderna Museet, Nationalmuseum,
Region Västra Götaland, Region Skåne, Riksutställningar och Statens
konstråd.
Grafik – konstprojekt för unga i Dalarna
En lärarhandledningen framtagen för Grafikprojektet, ett pilotprojekt
i Dalarna (läs mer under Barn och unga). Grafik – konstprojekt för unga
i Dalarna är ett samarbetat med Länskonst Dalarna.
Digital kommunikation
I december 2013 lanserade Statens konstråd en ny webbplats. Under 2014 har vi arbetat med att
färdigställa och optimera funktionaliteten. För att öka Statens konstråds aktivitet och kontakter
i digitala kanaler påbörjade vi under 2014 ett arbete för att ta fram mer intresseväckande format
för förmedling av verksamhetens innehåll. Syftet var att skapa förutsättningar för att nå ut till fler
personer och till fler målgrupper.
Under 2014 utvecklade vi också en uppladdningsfunktion på webbplatsen som gör det möjligt
att engagera och skapa dialog med allmänheten genom att bjuda in dem att själva ladda upp och
publicera material. I samband med Plats för mig! startade vi Statens konstråds Instagramkonto,
en kanal som når en yngre mål- och användargrupp. Vi kommer att utveckla vårt arbete med
integrerade sociala medier, däribland Instagram, under 2015.
Resultat
Tabell 19
Digital kommunikation
Webb
2012
2013
2014
Besök på webben
55 818
59 785
57 187
Unika besökare på webben
35 018
38 059
34 063
Mobil och läsplatta
10 %
18 %
27 %
Besök från sökmotorer
67 %
60 %
21 %
Besök från direkt trafik
16 %
21 %
29 %
Besök från hänvisningswebbplatser
17 %
19 %
50 %
9 500*
6 137
6 882
1 442
4 979
4 589
-Facebook
956
1 776
3 652
-Twitter
400
725
1 123
–
–
169
Visningar Statens konstråds Youtube-kanal
Prenumeranter nyhetsbrev
Likes/följare
-Instagram
*Sammanlagd siffra från 2008-2012, vi redovisade inte denna statistik före 2012.
44
Press och marknadsföring
Statens konstråd har under året haft genomslag i både rikstäckande och lokala medier, i dagstidningar, magasin, tv och radio. Det strategiska arbetet har resulterat i att redaktioner på eget
initiativ har kontaktat oss för att få kommentarer till frågor som rör kulturens roll i samhällsutvecklingen. Statens konstråd lyftes fram i både DN och P1s årskrönikor där Creative Time Summit:
Stockholm beskrevs som en av de viktigaste konsthändelserna under 2014. Bredast uppmärksamhet under året fick just Creative Time Summit: Stockholm, där en rad nationella och internationella
medier rapporterade om konferensen. En aktiv mediebearbetning i samband med regeringens
budgetproposition skapade också möjlighet att i flera nationella medier berätta om Statens konstråds arbete i miljonprogramsområden samt om betydelsen av konst som når alla. Dessutom har
lanseringen av Offentlig konst – Ett kulturarv fått ett tydligt medialt genomslag. Temat Konst som
väcker debatt har också uppmärksammats i omfattande reportage av hög kvalitet, bland annat
med en timmes långt reportage i Sveriges Radio, och med uppslag och krönika i DN, efter Statens
konstråds programkväll på temat.
I linje med den nya inriktningen för vårt arbete med press och media och för att minska kostnaden för pressbevakning har vi övergått från en mediebevakningstjänst som redovisar alla klipp till
en mindre kostsam bevakningstjänst som enbart redovisar digitala klipp. Vi redovisar därför inte
antal pressklipp i denna årsredovisning.
45
PRIORITERADE OMRÅDEN
Mångfald (interkulturellt och internationellt perspektiv)
Internationella och interkulturella perspektiv är grundläggande för utvecklingen av både Statens
konstråds verksamhetsgrenar och hela området offentlig konst. Under 2014 har det internationella arbetet förstärkts ytterligare genom en aktiv utveckling av våra nätverk och arbetet med projekt
med interkulturella kvaliteter som kommer att genomföras under de närmaste åren.
Konstrådets utbyte med aktörer i andra länder bidrar till att öka kunskapen i Sverige om den
internationella utvecklingen av offentlig konst. På samma gång ger det oss en viktig omvärldsanalys och förståelse för utmaningarna i de offentliga rummen i andra länder och regioner. 2014
års stora internationella satsning var Creative Time Summit: Stockholm som producerades i samarbete med New York-baserade Creative Time – en av de organisationer som internationellt mest
konsekvent arbetar med frågor om konstens betydelse i samhället. För att skapa internationell
uppmärksamhet inför summiten genomfördes ett panelsamtal i samband med Berlinbiennalens
öppning med drygt 350 personer i publiken. I summiten presenterades projekt från bland annat Indien, Afghanistan, Angola, Ryssland och Vietnam. Dessutom streamades summiten live, i
realtid, i länder som Palestina och Iran med lokalt arrangerade debatter. Summiten ledde till en
rad nya internationella kontakter och en betydligt stärkt position för Konstrådet i internationella
sammanhang
Vidare har Konstrådets medarbetare medverkat i ett stort antal publika internationella seminarier
och konferenser under 2014 (se Program). Här synliggörs vårt arbete och samtidigt skapas nya
kontakter och nätverk för internationellt kulturutbyte. Utöver det har vi regelbunden kontakt
med ett stort antal andra aktörer som arbetar med frågor om konst, offentliga rum och stadsutveckling, så som norska KORO och danska Kunststyrelsen.
Statens konstråds direktör är med i styrgruppen för nätverket Enpap (European Network of
Public Art Producers) som samlar europeiska organisationer som på olika sätt utvecklar konst
för offentliga rum. Nätverket har under 2014 lämnat in en gemensam EU-ansökan för att ytterligare stärka det europeiska samarbetet och driva utvecklingen av offentlig konst. Enpap utökade
sin räckvidd i samband med Creative Time Summit: Stockholm till att bli Expanded Network of
Public Art Producers och omfattar nu organisationer även utanför Europa.
I verksamheterna Stadsutveckling och Tillfälliga projekt finns en stor potential att medvetet arbeta
med interkulturella och internationella perspektiv. Under året har vi initierat ett antal tillfälliga
projekt som kommer att nå ut till målgrupper med bred spridning gällande kulturell och social
bakgrund. Även i statliga miljöer har Konstrådet genom verksamheterna Permanenta projekt
och Konstkollektioner möjlighet att stärka interkulturella och internationella dimensioner och nå
grupper som i vanliga fall inte besöker konstinstitutioner.
Sedan några år har Konstrådets webbplats presentationer på arabiska, engelska, kinesiska och
spanska samt de fem nationella minoritetsspråken.
46
Barn och ungdom
Barn- och ungdomar är prioriterade målgrupper i hela verksamheten. Under verksamhetsgrenen
Förmedling och kommunikation redovisas särskilda projekt med fokus på barn och ungdomar som
genomförts 2014.
Jämställdhet
Jämställdhetsperspektiv ska finnas i samtliga verksamhetsgrenar. Inom verksamhetsgrenen Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön innefattar jämställdhetsperspektiv såväl mätbara faktorer – bland annat fördelningen av uppdrag mellan kvinnor och män och uppdragens ekonomi –
som omätbara värden, till exempel hur olika offentliga rum och sammanhang värdesätts. Genom
visningar, samtal och seminarier över hela Sverige får jämställdhetsperspektiv stort utrymme i
verksamheten Förmedling och kommunikation. I Tillsynsverksamheten och i boken Offentlig konst
– Ett kulturarv har jämställdhetsperspektiv aktualiserats i relation till kulturmiljöområdets bevarandeinsatser och hur konstnärskap omvärderas i takt med att konsthistorien skrivs om utifrån
ett genusperspektiv.
Resultat
Tabell 20
Antal verk och inköpsvärde fördelade på kön
Kön
Kvinnor
Män
Summa
Antal verk
Antal verk i %
Inköpsvärde i kr
Inköpsvärde i %
110
61 %
3 780 552 kr
57 %
71
39 %
2 882 951 kr
43 %
181
100 %
6 663 503 kr
100 %
Tabell 21
Uppdrag (avslutade projekt*) till konstnärer fördelade på kön, antal projekt och summa
Kön
Antal projekt
Antal projekt i %
Summa kr
Summa kr %
Kvinnor
11
48 %
4 187 979 kr
43 %
Män
12
52 %
5 558 447 kr
57 %
Summa
23
100 %
9 746 426 kr
100 %
* Avslutade permanenta och tillfälliga projekt 2014. För 2014 finns inga avslutade projekt inom stadsutveckling.
47
SÄRSKILDA REDOVISNINGAR
Uppdrag
Regeringsuppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer slutredovisades till regeringen
i februari 2014.
Statens konstråd har genomfört samverkan med Umeå kulturhuvudstad 2014. Tillsammans med
Umeå kommun har Konstrådet arbetat med ett stadsutvecklingsprojekt för trafikknutpunkten
Vasaplan i Umeå som kommer slutföras 2015. Samverkan med Umeå universitet och Bildmuseet
har resulterat i guideboken Konstvandring på Umeå universitet – En guide till konsten på campus
(2014), som handlar om konstsamlingen på Umeå universitet
Samverkan med andra myndigheter och offentliga aktörer
Statens konstråds arbetsprocesser bygger i grunden på samarbete med andra myndigheter och
offentliga aktörer runt om i landet. Utöver den närmare samverkan som beskrivs nedan samarbetar vi med fastighetsägare angående permanenta konstnärliga gestaltningar, med åtskilliga myndigheter gällande konstkollektioner och med samtliga statliga myndigheter angående inventering
och vård av den statliga konsten. Konstrådet ingår också i en rad nätverk och samrådsgrupper.
Ett resultat av regeringsuppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer är att en fortsatt samverkan har utvecklats med myndigheterna Riksantikvarieämbetet, Boverket, ArkDes och
Formas. Samverkan är organiserad med myndighetsövergripande styr- och arbetsgrupper och
syftar till att långsiktigt samordna myndigheternas verksamheter och insatser inom området hållbar stadsutveckling.
FoU-projektet Styrmedel för tillsyn och vård av offentlig byggnadsanknuten konst har slutförts under 2014 och presenterats i boken Offentlig konst – Ett kulturarv. I projektet har en nära samverkan
utvecklats med Skissernas museum vid Lunds universitet, Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet, Konstvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet och Riksantikvarieämbetet. Denna samverkan har genererat ny kunskap kring hur bevarande av den offentliga konsten
kan stärkas med stöd av kulturmiljöområdets lagar och regelverk.
Pilotprojektet Grafik i Dalarna har genomförts i nära samverkan med Länskonst Dalarna, Dalarnas Museum och Falu Konstgrafiska verkstad. Grafikprojektet har även lett till vidare samverkan
med tio kommuner över hela landet (Ronneby, Tidaholm, Varberg, Kalmar, Åmål, Visby, Nyköping, Kramfors, Härnösand, Gävle), kommuner med tillgång till grafikverkstäder.
I Nätverket Konst och Publik (KOP) har vi 2005–2013 samverkat med Moderna Museet, Nationalmuseum, Riksutställningar, Region Skåne och Region Västra Götaland. Samverkan har dokumenterats i boken Konsten & Publiken – ett uppdrag för demokratibranschen? (2014).
48
Ersättning till konstnärer
Statens konstråd följer KRO:s riktlinjer vad gäller ersättning till konstnärer. Vi arvoderar de konstnärer som anlitas med skissarvode för framtagande av skiss, konstnärligt arvode och arvode för
eget arbete vid produktionen av den konstnärliga gestaltningen. För utställningar gäller de kontrakt för uppdrag som tecknas med respektive konstnär, i kontrakten regleras rätten att ställa ut
skisspresentationsmaterial.
Vid programaktivitet, seminarium, visning eller i samband med utställningsmontering där konstnären personligen medverkar utgår särskild ersättning. Statens konstråd har avtal med BUS och
Stim för ersättningar till konstnärer.
Tabell 22
Ersättning till konstnärer genom Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS) i kronor
2012
2013
2014
Återgivning av konstverk enligt analogavtal
25 000
25 000
25 000
Återgivning av konstverk enligt internetavtal
17 339
18 785
23 919
42 339
43 785
48 919
* 25 000 plus indexuppräkning respektive år, fördelas till publicerade konstnärer, oavsett antal bilder.
Kompetensförsörjning
Under 2013 och 2014 har Statens konstråd genomfört en omorganisation. Huvudsyftet har varit
att förstärka kompetensen inom områdena konst och stadsutveckling samt inom kommunikation
och utställningsteknik. Syftet har också varit att stärka ledningsgruppens funktion för strategioch utvecklingsarbete. Omorganisationen har inneburit uppsägningar, omplaceringar och nyanställningar, varav sex nyanställningar under 2014 (varav en tidsbegränsad). De kompetenser som
anställts under 2014 har varit inom konst, arkitektur, utställningsteknik och kommunikation. Vi
bedömer att vi nu har en god kompetensförsörjning för kärnverksamheten.
Det bör framhållas att Statens konstråd är en småmyndighet. Personalstyrkan består av ett fåtal
anställda som är specialiserade inom sina respektive kärn- och stödverksamheter. Därför är kompetensförsörjningen mycket sårbar. Om en medarbetare slutar innebär det att värdefull kärn- eller
stödkompetens försvinner och att ersätta förlorad kompetens är ett tids- och kostnadskrävande
arbete. Det bör även nämnas att verksamheten, på grund av sin storlek, internt saknar fullständiga
resurser inom områdena IT, juridik, upphandling och HR-frågor. Extern HR-kompetens kommer
att anlitas under 2015 för hantering av kvalificerade personalfrågor.
I verksamhetsgrenen Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön har Statens konstråd
tidigare upphandlat projektledare för en tidsperiod på två till fyra år. Under 2014 har vi långsiktigt
stärkt kompetensen i organisationen med tillsvidareanställda curatorer. En upphandlad projekt
ledare finns kvar i projektverksamheten.
49
För verksamheten Konstkollektioner kommer sex till åtta konsulter att upphandlas första halvåret
2015 med fokus på länen i Skåne, Västra Götaland, Södermanland, Stockholm, Uppsala, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten.
Flera av Statens konstråds medarbetare har mångkulturella erfarenheter och flera har erfarenhet
av att arbeta utanför Sverige. Detta är en viktig aspekt för utveckling och kvalitetssäkring av såväl
interkulturella som internationella perspektiv i verksamheten.
Personalsammansättning
Tabell 23
Åldersstruktur tillsvidareanställd personal
Ålder
Totalt
Kvinnor
Män
1
0
1
12
7
5
7
3
4
20
10
10
- 29
30 - 49
50 +
Totalt
Tabell 25
Kompetensstruktur tillsvidareanställd personal 2013
Kompetens
Män
Kvinnor
Totalt
Personalförändring
Antal
%
Antal
%
Ledningskompetens
2
20 %
2
20 %
4
1
Kärnkompetens
2
20 %
3
30 %
5
3
Stödkompetens
6
60 %
5
50 %
20
6
2
20
6
2
Totalt
10
10
Börjar
Slutar
Ledningskompetens – personal med arbetsledande funktion.
Kärnkompetens – personal med sakområdeskompetens inom Statens konstråds tre verksamhetsområden.
Stödkompetens – personal verksamma inom stödfunktioner.
Sjukfrånvaro 2014
Sjukfrånvaron 2014 har varit 0,99 % av tillgänglig arbetstid, 0,23 % för kvinnor och 1,94 % för
män. Statens konstråd stimulerar till friskvård genom ett friskvårdsbidrag och genom en friskvårdstimme i veckan.
50
Jonas Hassen Khemiri
Magdalena Malm
Jonas Dahlberg
Anne Pasternak
Nato Thompson
Elisa Santos
Nina Möntmann
Jeremy Deller
Bettina Pehrsson
Olga Jitlina
Andrea Phillips
Maria Lind
Jonas Staal
Nástio Mosquito
Mariam Ghani
Ahmet Ögüt
52
Myriam Lefkowitz
Andrey Yakimov
Ram Manikkalingam
Tomas Rafa
Resultaträkning
Resultaträkning
Not
2014-01-01
2014-12-31
2013-01-01
2013-12-31
Intäkter av anslag
1
34 838
37 795
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
2
739
3 220
Intäkter av bidrag
3
0
996
Finansiella intäkter
4
7
4
35 584
42 015
-12 803
-9 870
-2 629
-2 413
-19 803
-29 508
(belopp i tkr)
Verksamhetens intäkter
Summa
Verksamhetens kostnader
Kostnader för personal
5
Kostnader för lokaler
Övriga driftkostnader
6
Finansiella kostnader
7
-6
-4
-343
-220
35 584
-42 015
Verksamhetsutfall
0
0
Årets kapitalförändring
0
0
Avskrivningar och nedskrivningar
Summa
54
BALANSRÄKNING
Balansräkning
(belopp i tkr)
TILLGÅNGAR
Not
2014-12-31
2013-12-31
539
691
8
Immateriella tillgångar
Balanserade utgifter i forskning och utveckling
Rättigheter och andra immateriella tillgångar
Summa
0
3
539
694
5 432
3 523
Materiella anläggningstillgångar
Inköpt konst, lagerställt
Förbättringsutgifter på annans fastighet
313
23
Maskiner, inventarier, installationer m.m.
216
309
5 961
3 855
Summa
Fordringar
Kundfordringar
Fordringar hos andra myndigheter
Övriga fordringar
Summa
144
121
1 968
1 948
62
10
2 174
2 079
Periodavgränsningsposter
Förutbetalda kostnader
Summa
692
599
9
692
599
10
6 562
3 873
543
2 064
543
2 064
16 471
13 164
Avräkning med statsverket
Avräkning med statsverket
Kassa och bank
Behållning räntekonto i Riksgälden
Summa
11
SUMMA TILLGÅNGAR
KAPITAL OCH SKULDER
Myndighetskapital
Statskapital
12
Summa
5 432
3 523
5 432
3 523
1 068
1 026
Skulder m.m.
Lån i Riksgälden
13
Skulder till andra myndigheter
Leverantörsskulder
14
Övriga skulder
15
1 168
708
6 612
6 719
298
179
9 146
8 632
Upplupna kostnader
1 893
1 009
Summa
1 893
1 009
16 471
13 164
Summa
Periodavgränsningsposter
SUMMA SKULDER OCH KAPITAL
55
ANSLAGSREDOVISNING
Anslagsredovisning
(belopp i tkr)
ANSLAG
Nomenklatur
(inkl benämning)
Ing.
överföringsbelopp
Årets tilldelning Totalt disp.
enligt
belopp
regleringsbrev
Utgifter
Utg
överföringsbelopp
-151
8 086
7 935
8 158
-223
-783
33 054
32 271
32 732
-461
-934
41 140
40 206
40 890
-684
Utgiftsområde 17
17 4: 1, ap1
Ramanslag
Statens konstråd,
17 4: 2, ap1
Ramanslag
Summa anslag
Villkor anslag 4 :2, ap1
Anslagsposten får belastas med högst 7 700 tkr för administration och genomförande av verksamheten.
2014
17 4: 2, ap1
56
Lokal- och lönekostnader
7 680
SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER
Sammanställning över väsentliga uppgifter
2014-01-01
2014-12-31
2013-01-01
2013-12-31
2012-01-01
2012-12-31
2011-01-01
2011-12-31
2010-01-01
2010-12-31
Beviljad låneram
1 800
1 200
1 200
1 200
1 200
Utnyttjad låneram
1 068
1 026
395
482
483
732
174
805
718
717
Räntekontokredit
827
827
827
827
827
Max utnyttjad under året
222
262
0
0
446
Ränteintäkter
7
4
11
18
2
Räntekostnader
6
4
7
12
4
Beräknad belopp enligt regleringsbrev 1)
0
0
0
0
1 000
Avgiftsintäkter som disponeras
0
0
0
0
821
Totala avgiftsintäkter
0
0
0
0
821
Beviljad anslagskredit 17 4:1
243
236
234
234
235
Utnyttjad anslagskredit 17 4: 1
223
151
79
16
159
Beviljad anslagskredit 17 4:2
992
993
993
993
993
Utnyttjad anslagskredit 17 4:2
481
783
898
0
0
(belopp i tkr)
Låneram
Kvar av låneramen
Kontokrediter hos RG
Räntor avseende räntekonto i RG
Avgiftsintäkter
Anslagskredit
Bemyndigande
Totalt gjorda åtaganden
0
3 940
3 503
5 390
3 940
Tilldelat bemyndigande
0
10 000
10 000
10 000
10 000
Utgående reservationer
0
0
0
0
0
Anslagssparande
0
0
0
375
1 003
Framtida åtaganden
0
0
0
0
0
Antalet årsarbetskrafter (st)
18
15
14
13
13
Medelantalet anställda (st)
21
16
14
13
13
1 948
2 786
3 098
2 767
2 659
Anslag m m
Årsarbetskrafter och anställda m m
Driftkostnad per årsarbetskraft
1)
Ingen uppgift i regleringsbrevet 2011-14
57
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER
(belopp i tkr)
Redovisnings- och värderingsprinciper
Allmänt
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (2000:605), samt Förordningen om myndigheters årsredovisning (2000:606).
Den löpande bokföringen för räkenskapsåret 2014 avslutas 2015-01-05 (den s.k. brytdagen,
därefter har eventuell inkommen/ivägskickad faktura bokförts som periodavgränsningspost).
Fakturor understigande 15 tkr exklusive moms har inte bokförts som periodavgränsningsposter.
per 2014-12-31.
Värderingsprinciper - omsättningstillgångar
Fordringar har tagits upp till de belopp varmed de beräknas inflyta.
Värderingsprinciper - anläggningstillgångar
Som anläggningstillgångar redovisas maskiner och inventarier som har ett anskaffningsvärde om
minst 20 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år.
Fr o m 2003 betraktas även enskilt konstverk med anskaffningsvärde om minst 10 tkr (fram till
2010, 10 tkr) som anläggningstillgång. Från 2011 har anskaffningsvärdena för samtliga anläggningstillgångar ändrats till 20 tkr.
Kostnader under 20 tkr per konstverk redovisas i resultaträkningen.
Avskrivning sker från den månad tillgången tas i bruk. Dock ej inköpt konst.
Tillämpade avskrivningstider
3 år
5 år
5 år
Datorer
Immateriella tillgångar
Övriga inventarier
Värderingsprinciper - skulder
Övriga skulder har värderats till anskaffningsvärde respektive nominellt värde om ej annat
anges i not.
58
Insynsråd (andra råds- och styrelseuppdrag i kursiv stil)
NAMN
LEDAMOT PERIODEN
Johannes Hylander140416-141231
ERSÄTTNING (TKR)
6
Röda Korsets center för
torterade flyktingar – ledamot
Forum för levande historia –
ledamot av utvecklingsråd
Gunilla Svensson140515-141231 3
Maria Lantz
140416-1412313
Erik Westin
140416-1412314
Ledande befattningshavare
Magdalena Malm140101-141231 863
59
Noter
(belopp i tkr)
2014
2013
Intäkter av anslag
34 838
37 795
Summa
34 838
37 795
– Årets anskaffningar av inköpt konst som aktiveras i BR
6 020
3 120
– Minskning av semestelöneskuld som ej belastat anslag
(intjänad före 2009)
32
35
461
2 947
0
250
Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar enligt
4§ avgiftsförordningen
278
23
Summa
739
3 220
Riksantikvariatsämbetet (RAÄ)
0
996
Summa
0
996
– Ränta på räntekonto hos Riksgälden
7
4
Summa
7
4
8 451
6 100
0
570
207
0
Arbetsgivaravgifter
2 402
1 931
Övrigt
1 743
1 269
12 803
9 870
RESULTATRÄKNINGEN
Not 1 Intäkter av anslag
Skillnad mot anslagsredovisning förklaras genom:
Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Fakturerade kostnader
Forskningsuppdrag
Fakturerade kostnader avser i huvudsak hjälp med omhängning av
konst på myndigheter.
Not 3 Intäkter av bidrag
Not 4 Finansiella intäkter
Finansiella intäkter:
Not 5 Kostnader för personal
Lön
Lön, Förvaltning av byggnadsanknuten konst (Bidrag RAÄ)
SPV, obetald tjänstepension
Summa
Kostnader för projektledare/konsulter med F-skattsedel ingår i Övriga driftkostnader.
Statens konstråd får enligt regleringsbrevet för år 2014 använda högst 7 700 tkr av anslaget 17:4 2, ap1 för administration och genomförande av verksamheten.
60
(belopp i tkr)
2014
2013
Utbetalning till konstnärer och samarbetspartners
5 593
13 227
Projektledare/konsulter avseende konstnärlig gestaltning
4 018
5 459
Ramning
1 728
1 782
590
1 000
0
500
204
0
7 670
7 540
19 803
29 508
– Ränta på lån i Riksgälden
5
4
– Ränta på leverantörskulder
1
0
Summa
6
4
2 238
1 588
195
650
-1 261
0
Utgående bokfört anskaffningsvärde (=)
1 172
2 238
Ingående ackumulerade avskrivningar (-)
-1 544
-1 470
-154
-74
1 065
0
-633
-1 544
539
694
Ingående anskaffningsvärde (+)
3 523
5 351
Årets anskaffningar (+)
6 020
3 120
-4 111
-4 948
5 432
3 523
Not 6 Övriga driftkostnader
Inköpt konst under 20 tkr
Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer (Bidrag KTH)
Reaförluster, anläggningstillgångar
Övrigt
Summa
Not 7 Finansiella kostnader
Finansiella kostnader:
BALANSRÄKNINGEN
Not 8 Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Årets utrangering (-)
Årets avskrivningar (-)
Årets ackumulerade utrangeringar (+)
Utgående ackumulerade avskrivningar(=)
Summa bokfört värde immateriella tillgångar (=)
Inköpt konst
Årets uttag (-)
Utgående bokfört värde inköpt konst (=)
Förbättringsutgifter på annans fastighet
61
(belopp i tkr)
2014
2013
536
536
368
0
904
536
-514
-457
-78
-57
-592
-514
312
22
1 944
1 744
26
200
-156
0
1 814
1 944
-1 634
-1 545
-111
-89
148
0
-1 597
-1 634
217
310
6 500
4 549
– Förutbetalda hyreskostnader
549
551
– Övriga förutbetalda kostnader
143
48
Summa
692
599
Summa periodavgränsningsposter
692
599
3 628
106 747
Redovisat mot anslag
32 732
32 984
Fordringar avseende anslag i icke räntebärande flöde
36 360
139 731
Utgående bokfört värde förbättringutgift på annans fastighet (=)
Materiella anläggningstillgångar
Årets utrangering (-)
Årets ackumulerade utrangeringar (+)
Utgående bokfört värde materiella tillgångar (=)
Utgående bokfört värde anläggningstillgångar
Not 9
Förutbetalda kostnader:
Not 10
Anslag i icke räntebärande flöde
Ingående balans, SCR anslag
Anslag i räntebärande flöde
62
(belopp i tkr)
Ingående balans, RTA anslag
Redovisat mot anslag
2014
2013
154
82
8 158
7 966
-8 086
-7 895
226
153
91
126
-32
-35
59
91
0
-101 352
7 502
16 133
Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar
-37 585
-50 883
Saldo
-30 083
-136 102
Övriga skulder på statens centralkonto i Riksbanken
-30 083
-136 102
6 562
3 873
Anslagsmedel
543
2 064
Summa behållning på räntekonto
543
2 064
3 523
5 351
6 020
3 120
-4 111
-4 948
5 432
3 523
Anslagsmedel som tillförts räntekonto
Fordringar avseende anslag i räntebärande flöde
Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats
mot anslag
Ingående balans, semesterlöneskuld, ej avräknat mot anslag
Förändring semesterlöneskuld 20081231
Fordringar avseende semesterlöneskuld som inte
har redovisats mot anslag
Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken
Ingående balans
Inbetalningar i icke räntebärande flöde
Utbetalningar i icke räntebärande flöde
Summa Avräkning med statsverket
Not 11 Behållning räntekonto i Riksgälden
Den viktigaste faktorn som påverkar myndighetens saldoutveckling
är flödet av utbetalningar som avser löpande förvaltningskostnader,
huvudsakligen i form av löne- och lokalkostnader. Till detta tillkommerinbetalningar av anslagsmedel.
Not 12 Statskapital
Inköpt konst
Årets uttag (-)
Summa statskapital
63
(belopp i tkr)
2014
2013
Beviljad låneram enligt regleringsbrev
1 800
1 200
Ingående balans
1 026
395
589
851
Årets amorteringar
-547
-220
Utgående balans (=)
1 068
1 026
125
1 943
Övrigt
6 487
4 776
Summa
6 612
6 719
218
166
80
12
298
178
Not 13 Lån i Riksgälden
Avser lån för investeringar i anläggningstillgångar.
Under året nyupptagna lån
Not 14 Leverantörsskulder
Fakturerat från kontraktbundna konstnärer/samarbetspartners
Not 15 Övriga skulder
Preliminärskatt
Övrigt
Summa
64
Årsredovisning 2014
Konstverk i denna trycksak är upphovsrättsskyddade. Konstverk av konstnärer som representeras av Bildkonst
Upphovsrätt i Sverige (BUS) är återgivna med tillstånd av BUS.
© Statens konstråd, respektive författare, konstnärer, illustratörer och fotografer.
Text- och bildredaktion: Statens konstråd
Form: Sandra Praun
Statens konstråd, Stockholm, 2015
Finns att ladda ner från www.statenskonstrad.se
Konstnärer och fotografer
Omslag
Creative Time Summit: Stockholm, Edi Rama, Albaniens premiärminister.
Foto: Amy Helene Johansson.
Vinjettbilder till resultatredovisning och finansiell redovisning
Creative Time Summit: Stockholm, talare.
Creative Time Summit: Stockholm, performance av Malin Arnell.
Stadsutveckling
Closing Time av konstnärsgruppen Poste Restante, Vasaplan i Umeå.
Foto: Patriez van der Wens.
Permanenta projekt
Men vänta nu av Annika Ström, Lunds universitet.
Foto: Peter Hagdahl.
Konstkollektioner
Havet ligger blankt som en öppen bok av konstnären Britta Kellgren Jäger, Luleå tingsrätt.
Foto: Åsa Bergdahl.
Tillsynsverksamhet
Boken Offentlig konst – Ett kulturarv av Karin Hermerén och Henrik Orrje.
Foto: Ricard Estay/Statens konstråd
Förmedling
Flotten och Maskinen från ungdomsprojektet Korsdrag.
Foto: Ricard Estay/Statens konstråd
65

STATENS KONSTRÅD ÅRSREDOVISNING 2014

Transcription

Similar documents

här - Föreningen Stiftelser i samverkan

här - Ed-Art

Nu är det dags att välja mellan K3 och K2!

Avveckling steg för steg

Verksamhetsplan 2015-2017 - Västra Götalandsregionen

Antagna konstnärer Akvarellsalongen 2015

Checklista UF - Ung Företagsamhet