Wild Vision 2020 - Ekoturismföreningen

Transcription

Wild Vision 2020 - Ekoturismföreningen
Wild Vision 2020 - en rapport om viltet som resurs för svensk turism finansierad av Världsnaturfonden WWF
Wild Vision 2020
- 21 områden för vilt som resurs för svensk turism
Den här rapporten summerar de viktigaste erfarenheterna från svensk viltskådningsturism,
och delvis även landets professionella jaktturism. Rapportens förslag och rekommendationer
bygger på en lång rad företagsbesök, samtal med olika arrangörer, forskare och tjänstemän,
nationella seminarier och genomgång av en lång rad artiklar, utredningar och annat material
sedan millenniumskiftet.
Förvaltningen av vilda djur och fåglar är både komplext och kontroversiellt. Området
innehåller en lång rad frågor där det både finns starka och olika uppfattningar om problem,
utmaningar och möjligheter. Detta underlag fokuserar på viltets värde och möjligheter för
svensk turism.
Rapporten består av fyra delar. En inledande sammanfattning följs av en genomgång av 21
insats- och arbetsområden för svensk viltskådnings- och jaktturism och tio förslag till
åtgärder under de närmaste åren. Dokumentet avslutas med en sammanställning av
bakgrundsfakta, källor och länktips. Rapporten är författad av Ekoturismföreningens
generalsekreterare Per Jiborn och speglar föreningens uppfattning i stort. Den kommer även
att tjäna som grund för det fortsatta arbetet med svensk viltturism.
Rapporten har tagits fram med värdefullt finansiellt stöd från Världsnaturfonden WWF.
Sammanfattning
Viltets värde för svensk besöksnäring uppmärksammas sällan. Istället dominerar jakt,
viltolyckor, rovdjur, viltkött och skador på växande grödor och skog. En första analys av
viltets värde för turismen visar dock att våra vilda djur och fåglar har en stor betydelse för
åtminstone ett par hundra företag inom naturbaserad turism. Viltets attraktionsvärde i stort,
exempelvis älgens betydelse för tyska besök, är dock avsevärt större och kan sannolikt
uppskattas till tio miljarder kronor eller mer. Flera av landets främsta arrangörer inom viltoch fågelskådning har även varit ytterst framgångsrika när det gäller att profilera Sverige via
reportage och artiklar i internationell media. Trots stark tillväxt och stora framgångar under
de senaste 15 åren saknas dock en nationell plan för hur vår naturturism i allmänhet och
viltskådnings- och jaktturism i synnerhet ska utvecklas. Detta leder till att omfattande
offentliga resurser för svensk turism- och landsbygdsutveckling inte används optimalt.
En av vilt- och jaktturismens främsta möjligheter handlar om att skapa fler och nya jobb på
landsbygden. Genom att få fler besökare att stanna längre och konsumera mer på resmålet,
ökar viltets ekonomiska värde och i synnerhet för de människor som drabbas av de skador
1
Wild Vision 2020 - en rapport om viltet som resurs för svensk turism finansierad av Världsnaturfonden WWF
och problem som stora viltstammar orsakar. En lokalt förankrad vilt- och jaktturism har
också goda möjligheter att utvecklas till ett värdefullt redskap i arbetet mot illegal jakt, inte
minst när det gäller våra stora rovdjur. Åtgärder som främjar viltturismens bidrag till regional
utveckling bör därför prioriteras.
Vid sidan av växande turismintäkter har dock vilda djur och fåglar ett egenvärde som resurs
för glädje, friluftsliv och biologisk mångfald. Det finns därför goda skäl för att fördjupa
samverkan mellan viltturismen och övrigt friluftsliv i form av rekreation och jakt. Detta gäller
bland annat tillgången på vackra hyggesfria naturskogar som idag, vid sidan av bristen på
professionella arrangörer och utmaningen att nå ut till möjliga kunder, torde vara den faktor
som främst kan begränsa viltturismens fortsatta tillväxt. En växande natur- och ekoturism är
med andra ord skäl till att öka arealen skyddad svensk natur, liksom att inom en väsentlig del
av våra nationalparker och naturreservat låta viltet utvecklas fritt utan jakt.
Viltvårdsfonden och landets regionala viltförvaltningsdelegationer domineras idag av jakt,
forskning och viltskador. Möjligheten att anslå en del av viltvårdsfondens medel till åtgärder
som främjar svensk vilt- och jaktturism och på så vis bidrar till sysselsättning och regional
utveckling bör därför undersökas. Vidare behövs kunskapen om viltets värde för turismen
stärkas och besöknäringens medverkan i landets viltförvaltningsdelegationer utvecklas.
Svensk jaktturism är överlag relativt outvecklad och kan bli mer professionell. En sådan
utveckling kräver en fördjupad samverkan mellan den naturbaserade turismen och landets
organisationer för jakt, liksom en övergripande nationell handlingsplan. En första analys visar
på intressanta möjligheter för samverkan mellan viltskådning och jakt, inte minst borde
landsbygdens viltkött i än högre grad kunna bidra till sysselsättning och lokal utveckling.
Ökad lokal samverkan tillsammans med en översyn av regelverket kring utfodring och åtling,
skulle också underlätta lösningar kring exempelvis oseriös utfodring av exempelvis vildsvin.
Bättre lönsamhet och tydliga utvecklingsvägar för företagens tillväxt är två strategiska
utmaningar för svensk viltturism. Många pusselbitar, som framgångsrika pionjärer och
kvalitetsmärkningen Naturens Bästa, är redan på plats. Det som saknas är en sammanhållen
nationell handlingsplan för branschens fortsatta utveckling.
Idag finns en rad exempel på lyckad samverkan mellan i första hand viltskådningsföretag,
forskare och naturskyddskrafter. Erfarenheter som är mogna att summeras och spridas
vidare på ett organiserat vis. Samtidigt kräver framtidens utmaningar kring landsbygdens
avfolkning och det småskaliga jordbrukets minskade lönsamhet nya lösningar. Olika former
av viltskådnings- och jaktturism tillsammans med återintroduktion av ursprungliga viltarter,
skulle kunna spela en större och växande roll för att exempelvis slå vakt om det öppna
landskapets biologiska mångfald.
2
Wild Vision 2020 - en rapport om viltet som resurs för svensk turism finansierad av Världsnaturfonden WWF
21 prioriterade områden för svensk viltskådnings- och jaktturism
1. Viltets värde för turismen
Det är en grannlaga uppgift att försöka beräkna den vilda faunans betydelse och ekonomiska
värde för svensk besöksnäring. Ett utdrag ur ETOUR:s kartläggning av svensk naturbaserad
turism visar att vilt och fåglar spelar en viktig eller mycket viktig roll för vart tredje företag
inom naturbaserad turism. Det pekar på att enbart detta delsegment av landets naturturism
omsätter drygt en miljard kronor. Dessutom tillkommer i många fall boende, i vissa fall
måltider och själva resan, eftersom dessa aktörer ofta inte ingick i ETOUR:s kartläggning.
En uppskattning av viltets värde som reseanledning och attraktionskraft ger dock avsevärt
högre siffror på mellan 10 - 20 miljarder kronor. Därför är det viktigt att öka kännedomen
om viltets värde och i synnerhet då bland olika beslutsfattare som ledamöter i landets
viltförvaltningsdelegationer. Vi föreslår därför att Naturvårdsverket, som ansvarig
viltmyndighet, tillsammans med naturturismens företrädare ges möjlighet att sammanställa
mer detaljerad kunskap på området och sprida den vidare. I synnerhet gäller detta kunskap
om viltskådnings- och jaktturismens betydelse för landsbygdens ekonomi.
2. Sverige profileras med en framgångsrik viltskådnings- och jaktturism
Tillväxtverkets kartläggning av internationella besökare i Sverige (IBIS) visar att minst var
fjärde besökare har deltagit i någon naturrelaterad aktivitet. Det betyder att vår natur bidrar
till minst 30 miljarder kronor i exportintäkter till Sverige. Viltets andel i den summan torde
vara betydande. Några få företag inom viltskådningsturism har även på kort tid profilerat
Sverige som ett attraktivt internationellt resmål. Detta främst utifrån karismatiska arter som
varg, björn och älg, men också bäver, skogshöns, ugglor, örnar och hackspettar. Trots dessa
framgångar saknas både en handlingsplan och resurser för att långsiktigt och målmedvetet
öka antalet aktiva företag inom viltskådning och förbättra deras konkurrenskraft. Ett
exempel är att VisitSwedens webbplats idag saknar en undersida för vilt- och fågelskådning,
trots exempelvis centraleuropéernas omfattande intresse för svenska älgar och en stor
engelsk marknad för fågelresor. Regeringens nyligen aviserade uppdrag till VisitSweden att
under de närmaste tre åren profilera Sverige inom eko- och naturturism bör därför
prioritera viltskådningsturismens möjligheter. En marknadsföring som behöver kombineras
med en genomtänkt nationell handlingsplan, för att viltskådnings- och jaktturismens
potential ska nyttjas optimalt på lång sikt.
3. Det behövs en plan för utveckling, växtkraft och internationell konkurrenskraft
Olika arter av vilt och fåglar är alltså viktigt för minst två hundra företag inom naturbaserad
turism i Sverige. Däremot är det uppskattningsvis bara drygt en tiondel av dessa som med
framgång konkurrerar på en internationell marknad. Det är alldeles för lite i förhållande till
marknadens potential internationellt. Därför måste viltskådnings- och jaktturismens
toppsegment stärkas om Sverige med framgång ska kunna utnyttja ett växande globalt
intresse för vilt- och fågelskådning. Med förstärkt internationell konkurrenskraft och fler
3
Wild Vision 2020 - en rapport om viltet som resurs för svensk turism finansierad av Världsnaturfonden WWF
professionella företag kommer intresset för viltskådnings- och jaktturism också att öka, vilket
i sin tur främjar en bredare bas av fler livskraftiga företag. Fram till 2010 spelade Naturens
Bästa en viktig roll utveckling och tillväxt på det här området, men på grund av resursbrist
har märkningen under de senaste åren tvingats spela en allt mindre roll. En del signaler tyder
på att detta har bromsat upp utvecklingen av naturbaserad turism i stort efter en tydlig
period av tillväxt och nyföretagande mellan 2000 - 2010. Det är därför av strategisk vikt att
Naturens Bästa som kvalitetsmärkning av svensk ekoturism på nytt ges rätt förutsättningar
för att bidra till en positiv branschutveckling. För detta krävs åtgärder som exempelvis
återkommande introduktionsutbildningar, erfarenhetsutbyte via studieresor och nationella
samlingar, summering av erfarenheter i digitala manualer och vägledningar, åtgärder för att
främja ett internationellt utbyte av erfarenheter, utbildning i guideteknik och konstruktion
av gömslen.
4. Vilt- och jaktturism ska gynna naturskydd och lokal utveckling
Ju mer besökaren väljer att spendera på orten i form av måltider, boende, guidade
aktiviteter och andra turismtjänster, desto större ekonomiskt värde får vilt, fågel och
destinationens natur för bygdens människor. Detta är runt om i världen en vedertagen
sanning, en avgörande faktor för att förankra naturskyddet lokalt och en av grundtankarna
bakom ekoturismmärkningen Naturens Bästa. Runt om i Sverige finns idag en lång rad
positiva exempel på hur viltskådning kombineras med boende på orten, lokala måltider och
guider från trakten. Utvecklingen är dock ännu bara i sin linda. Mycket arbete återstår med
att utveckla och summera goda exempel för såpass olika målgrupper som dagsbesökare vid
Hornborgasjön i ena änden, till långväga internationella jakt- eller vargspårningsgäster i den
andra. I ett land med en stark tradition av att upptäcka och njuta av svensk natur på egen
hand är en lokalt baserad viltskådnings- och jaktturism inte heller alltid given. Därför behövs
nationella krafter och insatser för att sprida goda exempel, marknadsföra upplevelser med
guldkant inom viltskådningen och dessutom utveckla svensk jaktturism. Vinnarna är många kvalitetsupplevelser för besökaren, regional ekonomisk utveckling och ett starkare lokalt
naturskydd.
5. Viltturism en kraft för att tygla illegal jakt
Inom internationellt naturskydd används sedan årtionden strategier där viltskådning och
ekoturism görs till krafter för att bekämpa och/eller starkt minska den illegala jakten. Här i
Sverige har dock detta perspektiv i stort sett saknats när det gäller en ganska omfattande
illegal jakt på våra stora rovdjur. En viktig förutsättning för illegal jakt är att rovdjur enbart
förknippas med problem och att många i bygden därför väljer att tiga om de brott man anar
eller känner till. Mycket talar för att en professionell och lokalt förankrad viltskådningsturism
kan utgöra en betydande motkraft mot olika former av tjuvjakt även i Sverige. När olika
former av rovdjursturism gör att varg, björn, järv och kungsörn bidrar till avsevärda lokala
turismintäkter via logi, måltider, guideuppdrag, lokala inköp och andra turismtjänster, lär
den sociala acceptansen för illegal jakt minska. En viktig pusselbit i arbetet mot den illegala
4
Wild Vision 2020 - en rapport om viltet som resurs för svensk turism finansierad av Världsnaturfonden WWF
jakten blir även en växande grupp viltskådningsarrangörer, som ofta och regelbundet rör sig i
skog och mark.
6. Vilt som resurs för glädje, friluftsliv och biologisk mångfald
Naturturism är förflyttad konsumtion till i första hand lands- och glesbygd. Det är dessa
aktiviteter som kan skapa ett ekonomiskt mervärde runt vårt vilt. Detta står dock inte i strid
med att vilda djur och fåglar har ett egenvärde som levande varelser och som oavsett
storleken på besökarens plånbok skänker skönhet, glädje och livskvalitet till stora grupper av
människor. Det finns ingen motsättning mellan egna strövtåg i hemkommunen och en
guidad viltupplevelse i en annan del av Sverige. Tvärtom handlar det om två sidor av samma
mynt där de gemensamma nämnarna bland annat är hög biologisk mångfald, livskraftiga
viltstammar och vackra naturskogar. Därför har både friluftsliv och naturturism liksom
ideella naturskyddsorganisationer och professionella arrangörer av viltskådning och jakt
mycket att vinna på en fördjupad samverkan.
7. Fler måste stimuleras att sätta värde på svenskt vilt
Professionell vilt- och fågelskådning har i första hand lockat ut nya målgrupper i vår natur.
Svenska och internationella besökare som tvekar att ge sig ut på egen hand eller som vill
kombinera vilda upplevelser i det fria med god mat och skönt boende. Det här är en mycket
stor målgrupp, men svår att nå med begränsade marknadsföringsresurser. Inom traditionella
naturskyddskretsar uppfattas professionell natur- och ekoturism inte sällan som onödigt dyrt
och något främst för de som inte själv tar sig fram i skog och mark. Det innebär att vilt- och
jaktturismen missar en viktig målgrupp med engagerade besökare, som relativt enkelt kan
nås genom riktad marknadsföring via Världsnaturfonden WWF:s, Naturskyddsföreningens
och jägarorganisationernas etablerade kanaler som webbsidor, nyhetsbrev och tidningar. För
att utveckla och stärka i första hand Naturens Bästas roll vill därför Ekoturismföreningen
utveckla långsiktiga relationer med Sveriges ledande organisationer för naturskydd och jakt.
Vi är övertygade om att vi tillsammans kan vara med och sätta ett nytt värde på rovdjur,
annat vilt och många fågelarter, som i sin tur kan tjäna som argument för att bevara
naturskogar, storslagna fjällmiljöer och unika skärgårdar.
8. Behov av hyggesfria naturskogar
En stor del av dagens vilt- och fågelskådningsturism är knuten till våra skogar. Flera
arrangörer flaggar för att deras största utmaning handlar om en allt större brist på vackra
naturskogar för vilda upplevelser. Färre natursköna miljöer är, tillsammans med det faktum
att viltet jagas nästan överallt, sannolikt de faktorer som först kommer begränsa svensk
viltskådning och safariturism. Jakten gör också djur och fåglar skyggare än vad som annars
hade varit fallet. Ska det här segmentet av svensk besöksnäring kunna fortsätta växa, är det
därför viktigt att säkra och öka tillgången på i första hand hyggesfria naturskogar. Ett förslag
är att ge Sveaskog och Fastighetsverket i uppgift att, i nära samverkan med företrädare för
naturbaserad turism, utveckla en försöks- och utvecklingsverksamhet, där man prövar ett
5
Wild Vision 2020 - en rapport om viltet som resurs för svensk turism finansierad av Världsnaturfonden WWF
mångbruk av skogen. Det vill säga ett mer hänsynstagande skogsbruk som samsas med
besöksnäring, jakt, bär- och svampplockning och övrigt friluftsliv. Detta bör omgående
inledas i mellersta Sverige där landets främsta arrangörer på området är verksamma.
Dessutom borde en handfull områden för lokalt ledd utveckling (LEADER) kunna engageras i
arbetet tillsammans med en aktiv medverkan från Ekoturismföreningens nätverk. Parallellt
bör dessutom en kartläggning inledas av friluftslivets och vilt- och jaktturismens behov av
hyggesfria naturskogar på Sveaskogs och Fastighetsverkets marker.
9. Dagens viltstammar kan nyttjas för mer viltturism
Dagens viltstammar är i de flesta fall tillräckligt starka för avsevärt fler företag inom vilt- och
safariturismen. Istället är den begränsande faktorn bristen på professionella företagare
tillsammans med svårigheten för små företag att kostnadseffektivt nå potentiella resenärer i
Sverige och på olika internationella marknader. Svensk viltskådningsturism kan flerdubblas
många gånger om innan viltstammar och geografi begränsar utvecklingen. Däremot är det
viktigt att notera behovet av långsiktighet i förvaltningen av våra viltstammar, och särskilt i
de områden där viltskådnings- och jaktturism redan idag pågår. Normalt tar det mellan fem
och tio år att bygga upp en framgångsrik verksamhet, och behov av boende, guider, olika
underleverantörer och god lokalkännedom gör att vilt- och jaktturism är relativt känslig för
dramatiska förändringar i viltpopulationernas storlek, livskraft och grad av skygghet.
10. Vilt som resurs i skyddade områden
I merparten av Sveriges nationalparker och naturreservat är jakt idag tillåten.
Naturvårdsverket är i färd med att sammanställa underlag som visar hur omfattande jakten
är. Skälen till jakten är flera, men sannolikt handlar det i första hand om förmåner för
traktens människor och i andra fall av skötsel- och naturvårdskäl. Att förbjuda jakt i alla
skyddade områden är inte möjligt eller ens önskvärt. Däremot borde Sverige som
föregångsland inom natur- och artskydd, åtminstone kunna visa upp ett antal större
skyddade områden, som är helt fredade mot jakt. En plan bör tas fram för att instifta sådana
jaktfria skyddade områden, internationellt kallade ”no-take zones”. Sådana områden med
mindre skygga djur kommer att bli särskilt värdefulla för naturvård, forskning, friluftsliv och
natur- och viltskådningsturism.
11. Viltturism kan stärka arbetet med Svenska Pärlor
Svartådalen i Västmanland, Vindelfjällen i Västerbotten och Vildmarksriket i Dalarna är tre
bra exempel, där Världsnaturfonden WWF:s återkommande sommarkampanj Svenska Pärlor
med fördel kan kompletteras med viltskådnings- och annan naturturism. Lokalt förankrade
företag som regelbundet rör sig i ekologiskt värdefull natur ger en rad fördelar. Området får
ett ekonomiskt mervärde och bidrar till jobb och lokal utveckling, och regelbunden närvaro
ger möjlighet till viss tillsyn av allt ifrån lösspringande hundar till tjuvjakt. Dessutom ger en
sådan samverkan en naturlig möjlighet att i samband med omröstningen kring årets Svenska
Pärlor knyta an till tips om besök och resor.
6
Wild Vision 2020 - en rapport om viltet som resurs för svensk turism finansierad av Världsnaturfonden WWF
12. Viltvårdsfonden bör användas för att utveckla svensk viltskådnings- och jakturism
När Naturvårdverket i sin nya strategi för viltförvaltning jämställer jakt, viltskådningsturism
och friluftsliv som olika former av brukande av vilt, är det en viktig markering. Detta bör leda
till förändringar och översyn på flera områden. En av de viktigaste är behovet av en ny
fördelning av Viltvårdfondens resurser. Vid sidan av jaktturism torde viltskådning och
safariturism vara bland de verksamheter som har störst möjlighet att skapa lokal utveckling,
nya jobb och värdefulla exportintäkter till Sverige. Dagens fördelning, där hälften av
Viltvårdfondens medel går till verksamheter kring jakt och den andra hälften till viltforskning
och eftersök vid trafikolyckor, speglar inte den nya strategins prioriteringar eller olika
verksamheters potential. Vill Sverige utveckla sin viltskådnings- och jakturism måste resurser
för ett sådant arbete avsättas, och vi föreslår därför att Viltvårdsfondens resurser
omfördelas. Som landets främsta företrädare för naturbaserad turism, med erfarenhet från
nästan 20 års nationellt arbete på området och ett tydligt näringsperspektiv är rimligen
Ekoturismföreningen den mest meriterade aktören för ett sådant uppdrag. När det gäller
arbetet med jaktturismen kan detta med fördel ske i nära samverkan med jägarnas
organisationer.
13. Vilt- och jaktturismen måste ta plats i landets viltförvaltningsdelegationer
De senaste åren har viltförvaltningsdelegationer inrättats inom landets alla länsstyrelser.
Regionala resurser kan förvaltas regionalt, medan nationella resurser alltjämt måste
förvaltas nationellt. Det är viktigt att det nationella perspektivet och ansvaret inte
försvinner, och för ett antal djur- och fågelarter bör besluten även i framtiden fattas på
nationell nivå. Ekoturismföreningen ser dock uppenbara fördelar när besluten kring
regionala resurser flyttas närmare de som berörs på lokal och regional nivå. Detta eftersom
de regionala viltförvaltningsdelegationerna är tänkta att på ett balanserat vis representera
olika intressen. Ekoturismföreningen har redan tagit på sig en roll att till vissa länsstyrelser
nominera naturturismens företrädare. Bättre resurser skulle dock ge föreningen möjlighet
att fördjupa sitt engagemang på området och bland annat utbilda dessa företrädare på
nationell nivå. Det är också viktigt att våra viltförvaltningsdelegationer har tillgång till bra
och aktuell information om viltskådnings- och naturturismens förutsättningar, möjligheter
och utmaningar. Vi föreslår därför att Naturvårdsverket i sitt kommande arbete prioriterar
en eller flera vägledningar inom detta område.
14. Jaktturism en outvecklad möjlighet för landsbygden
Med starka klövviltstammar har Sverige goda förutsättningar att utveckla en mer
professionell jakturism, som skapar mer jobb och större intäkter på landsbygden. Dessa
möjligheter har diskuterats i över tio år, men framgångarna är trots detta blygsamma.
Orsakerna är flera, som att professionell jaktturism uppfattas som ett hot mot en traditionell
7
Wild Vision 2020 - en rapport om viltet som resurs för svensk turism finansierad av Världsnaturfonden WWF
allmogejakt1 och att det saknas en tydlig nationell samordnande kraft på området. Svenska
Ekoturismföreningen har närmat sig jaktturismen ett par gånger med ett tydligt
näringsperspektiv, men utan resurser och utan att ha mött något större intresse från
jägarorganisationerna. Svenska Jägareförbundet har å sin sida resurser och förankring, men
är en organisation som främst ser till sina medlemmars möjlighet att jaga så ofta och så
prisvärt som möjligt. Perspektivet att gynna landsbygden via en mer professionell jaktturism
kommer längre ner på listan. Utvecklingen av licensjakten på björn är ett exempel där
inbitna björnjägare utifrån principen först till kvarn idag sätter agendan, och inte
perspektivet om vad som gynnar landsbygden bäst. I exempelvis Gävleborgs län är
björnjakten över på en vecka eller kortare tid, vilket slagit undan benen för den jaktturism på
björn som fanns tidigare. Därför behövs en framtidsplan tas fram för landets jaktturism, på
samma vis som nyligen skedde för svensk fisketurism.
15. Vilt- och jaktturism - komplement eller konkurrens?
Vid en första anblick kan det tyckas att viltskådning och jakt är oförenligt, och området är
givetvis fullt av utmaningar som måste hanteras. Bland många av viltskådningens gäster, i
synnerhet bland internationella besökare, finns ofta starka uppfattningar mot jakt. Det finns
dock exempel på viltskådningsarrangörer som kombinerar verksamheter som björnskådning,
björnjakt och fäbodbruk på samma marker. Lösningen handlar ofta om att respektera och
dimensionera de olika verksamheterna och skilja dessa i tid och rum. Olika säsonger och
fokus gör att många fler arrangörer skulle kunna kombinera viltskådning och jakt. Den stora
fördelen är en lång sammanhållen säsong från våren till långt in på hösten eller vintern. Det
finns även exempel på hur arrangörer av vargturism inför höstens älgjakt för en dialog med
områdets jaktlag om hur revirets vargar har rört sig under sommaren. Detta för att undvika
angrepp på värdefulla jakthundar. En ömsesidig förståelse och samverkan kan förmodligen
leda till fler fördelar när jakten styrs geografiskt och tidsmässigt även med hänsyn till
viltskådningsturismens behov och förutsättningar. Även här behövs en närmare dialog och
konkreta samverkansprojekt mellan Ekoturismföreningen och jägarnas organisationer där
lokala erfarenheter analyseras och sammanställs i en första handledning på området.
16. Viltkött - en brobryggare mellan jakt- och viltturism
En växande efterfrågan på viltkött utifrån krav på etik och klimat skapar helt nya möjligheter
att förädla viltet som resurs, öka samverkan mellan jakt och annan naturturism och som
bonus bygga broar mellan stad och landsbygd. Idag uppskattas på 20 procent av det svenska
viltköttet nå marknaden. Resten, det vill säga 80 procent, stannar kvar hos jägare, markägare
och deras krets av vänner och bekanta. Det finns med andra ord runt 16 000 ton viltkött som
till stor del kan förädlas utifrån ett perspektiv att gynna en lokal ekonomisk utveckling och
bygden där viltet finns. Om exempelvis lokala jaktlag kan ta emot betalande, icke-jagande
1
Även om många jägare ser sig som deltagare i en allmogejakt är de per definition jaktturister, eftersom de
deltar i en jakt utanför den egna hemkommunen och med en eller flera övernattningar.
8
Wild Vision 2020 - en rapport om viltet som resurs för svensk turism finansierad av Världsnaturfonden WWF
besökare utan jägarexamen kan exklusiva upplevelser kring höstens älgjakt skapas. Här kan
en unik allmogejakt kombineras med viltskådningsföretagens professionella erfarenheter av
boende, måltider och transporter. Bokningsbara upplevelsepaket som innehåller aktiviteter
som att sitta på pass, delta i omhändertagandet av ett fällt djur, styckning, tillagning och
möjligheten att köpa med sig några kilo viltkött hem. Upplägget torde innebära ett högt
förädlingsvärde på viltköttet med få eller inga mellanhänder, vilket ger landsbygden större
intäkter och nya jobb, samtidigt som det ger människor som lever i storstäder möjlighet att
ta del av en stark svensk tradition och öka förståelsen mellan stad och land. Samverkan
mellan jaktlag och viltskådningsföretag kan också bli en behövlig plattform för diskussioner
om framtidens viltförvaltning. I södra och mellersta Sverige kan viltskådning på älg, hjortar
och vildsvin kombineras med en liknande hantering av viltsvinskött under en stor del av året.
En sådan framgångsrik kombination av vilt, jakt och viltkött skulle sannolikt kunna skapa icke
oväsentliga ekonomiska värden i vackra naturskogar.
17. Det behövs ett sammanhållet regelverk kring åtling och utfodring av vilt
Att utfodra eller åtla för olika sorters vilt är av stor betydelse för både viltskådning och olika
former av jakt. Åtling används främst för att locka fram djur för jakt, men även för
viltskådning och fotografering. Utfodring handlar om att förse vilda djur med extra foder
eller locka bort vilt från skadekänsliga områden. Olika former av utfodring och viltvård har
ett starkt stöd bland svenska jägare och 4 § i jaktlagen säger att ”i viltvården ingår att genom
särskilda åtgärder sörja för att viltet får skydd och stöd och att anpassa jakten efter
tillgången på vilt.”
Samtidigt är åtling och utfodring av vilda djur komplext och i vissa fall även kontroversiellt,
där flera aktörer har starka åsikter och olika intressen. Mot bakgrund av ökade skador i
jordbruket vill exempelvis LRF helt förbjuda utfodring av vildsvin. Förutom tillstånd av berörd
markägare omgärdas området av ett omfattande regelverk utifrån EU:s förordningar och
Jordbruksverkets föreskrifter för att hantera smitt- och livsmedelsskydd och de vilda djurens
hälsa. Ett tidigare förbud mot björnjakt med åtel togs nyligen bort av Naturvårdsverket och
den 1 februari 2015 presenterade Jordbruksverket nya och enklare föreskrifter kring åtling
och utfordring med animaliska biprodukter. De nya enklare reglerna innebär förutom krav på
köttets kvalitet, ursprung och minst två veckors karenstid, att det räcker med registrering då
syftet är jakt och utfodring av hotade arter, medan tillstånd krävs för fotografering och viltoch fågelskådning. En sådan uppdelning är svår att förstå. Kanske hade det varit rimligare att
göra skillnad på professionell viltskådnings- och jakturism å ena sidan och privat jakt och
utfodring å den andra. De senaste årens avreglering tillsammans med ny teknik i form av så
kallade jakt- eller åtelkameror verkar även främja illegal jakt och olovlig träning av
exempelvis hundar inför björnjakten. Därför behövs ett samlat grepp där olika aspekter som
bland annat jakt, turism, viltskador och illegal jakt vägs in i bilden för ett sammanhållet
regelverk kring utfodring och åtling.
9
Wild Vision 2020 - en rapport om viltet som resurs för svensk turism finansierad av Världsnaturfonden WWF
18. Öka lönsamheten för vilt- och jaktturismen
Både viltskådning och jaktturism bygger på små grupper av besökare med hög närvaro av en
guide. Företagen har ett stort eget ansvar för bättre lönsamhet via en mer rationell och
effektivare hantering av verksamheten. Bättre kunskaper, ökad samverkan och tydligare
rollfördelning är några pusselbitar. Genom att inkludera naturguidningar i kulturmomsen kan
dock samhället på ett avgörande vis bidra till bättre konkurrens- och växtkraft inom denna
viktiga del av svensk landsbygdsekonomi. Inför förra höstens val flaggade Miljöpartiet för en
sänkning av momsen på naturguidningar, men i regeringsställning har ännu inga förslag
presenterats. En momsreform är av stor betydelse för att främja guideverksamhet och
förbättra villkoren för svensk viltskådnings- och naturturism. Det är också ett sätt att värna
om Sveriges konkurrenskraft mot exempelvis Norge där naturguidningar är momsbefriade.
Från delar av landet kommer även signaler om att bland annat de stora skogsbolagen under
de senaste åren valt att kraftigt höja, ibland fördubbla, tidigare jaktarrenden. Något som
urholkar lönsamheten och på sikt äventyrar företagens utveckling.
19. Skapa ett attraktivt landslag för Sveriges främsta vilt- och jaktturismarrangörer
Uppgiften att på ett kostnadseffektivt vis nå ut till inhemska och internationella kunder är en
av branschens tuffaste utmaningar. Tjänster inom naturturism köps sällan, det finns ett otal
aktörer och kunderna är sällan särskilt insatta. Detta leder till svag konkurrens mellan
företagen och får som resultat att de bästa arrangörerna inte växer snabbare på grund av
prisvärda kvalitetstjänster. Det finns också mycket som inte syns när det gäller företagens
etik, lokala förankring, miljöanpassning och annat. Därför behövs utvecklingsvägar som
uppmuntrar kvalitet, hållbarhet och ständig förbättring. Inte minst om vi vill se mer av
professionell och konkurrenskraftig viltskådnings- och jakturism. Den utmaningen var ett
tungt vägande skäl för att skapa Naturens Bästa 2002. Svensk landsbygdspolitik har dock
under lång tid präglats av en strid ström av nya parallella satsningar, vilka sedan ofta gått i
graven, medan en framgångsrik kvalitetsmärkning som Naturens Bästa under de senaste
åren har fått förlita sig helt och hållet på de medverkande företagen. En fortsatt
framgångsrik utveckling av svensk vilt- och jakturism kräver därför ett omtag och en
nysatsning på en banbrytande svensk ekoturismmärkning.
20. Viltturismen kan göra mer för naturvård och viltforskning
Redan idag finns det flera exempel på hur olika former av viltskådning samverkar med
forskning och naturvård. Några av dessa kring björn (Björn & Vildmark), varg (WildSweden)
tumlare (Kullabergsguiderna), säl (Bosmina) sillgrissla (Stora Karlsö) och fjällräv (Helags
Fjällstation och Geunja-Lapplandsafari) indikerar möjligheten att fördjupa, bredda och
utveckla denna samverkan ytterligare till förmån för forskning, naturskydd och besökare. I
ett första steg behöver dessa erfarenheter runt om i Sverige summeras och analyseras för
att sedan kunna spridas till fler företag och forskningsområden. Redan nu går det dock att
peka på ett antal fördelar: Företag som arbetar med viltskådning hjälper forskning och
naturvård med observationer och insamling av data. Samma företag förmedlar dessutom
10
Wild Vision 2020 - en rapport om viltet som resurs för svensk turism finansierad av Världsnaturfonden WWF
forskningens resultat till sina besökare. Vidare bidrar viltskådningsturismen i vissa fall med
ekonomiska bidrag via besökande gäster och i flera fall har olika upplevelseprodukter
utformats i samverkan med kunniga forskare. Arbetet för att mer målmedvetet och
metodiskt koppla samman viltskådningsturism och forskning kan med fördel inkluderas i en
långsiktig finansiering med hjälp av viltvårdsfonden.
21. Återinförande av ursprungliga viltarter för ökad mångfald och turism
Arealen av ängs- och hagmarker har minskat dramatiskt under de senaste 100 åren. Vissa
experter anger att 99 procent av den svenska ängsmarken nu är borta, vilket akut hotar en
stor del av den biologiska mångfald som är knuten till den typen av öppna landskap. På flera
håll i Europa pågår nu försök att låta naturen förvildas och landskapet ändå hållas öppet med
hjälp av stora vilda gräsätare som hjortar, visenter, ursprungliga hästraser och släktingar till
uroxen. Visenter har till exempel återinförts på flera håll i Centraleuropa, på Bornholm i
Danmark, i Polen, Tyskland och Nederländerna. I sådana satsningar kan viltskådnings- och på
lite längre sikt jaktturism mycket påtagligt bli verksamheter som skapar nya jobb och lokal
utveckling. Vilda hästar och släktingar till uroxen lever nu på flera håll i bland annat Polen,
Lettland, Nederländerna, Frankrike, Spanien och Kroatien. Erfarenheterna är att biologisk
mångfald har gynnats på ett mycket fördelaktigt vis. Även i Laponiaområdet i norra Sverige
görs förstudier för Rewilding Europe's räkning kring möjligheten att exempelvis få tillbaka
myskoxen. Ur ett biologiskt mångfaldsperspektiv ger även flera av södra Sveriges halvöppna
mosaiklandskap intressanta möjligheter för denna typ av extensiva förvildade områden.
Tio förslag och rekommendationer
Svensk viltskådnings- och jaktturism har en stor och spännande framtidspotential. För att nå
dit krävs dock genomtänkta och långsiktiga åtgärder. Allt kan inte göras på en gång och här
presenteras därför några av de mest prioriterade förslagen. Tio åtgärder som förmodligen är
de mest effektiva för att fram till 2020 stimulera fortsatt tillväxt och utveckling inom ett av
svensk besöksnärings mest dynamiska och spännande områden.
1. Öka kunskapen om viltets värde för svensk besöksnäring och dess möjligheter att
bidra till nya jobb och regional utveckling bland viktiga beslutsfattare i riksdag,
regering, länsstyrelser, regionala organisationer och bland nyckelpersoner inom
Världsnaturfonden WWF, Naturskyddsföreningen och jägarnas organisationer.
2. Uppmana Naturvårdsverket att snarast tillsammans med branschens företrädare
arbeta fram en särskild vägledning kring viltskådnings- och jaktturismens möjligheter
och utmaningar för landets regionala viltförvaltningsdelegationer.
3. Snabbutred möjligheten att inkludera utveckling av viltskådnings- och jaktturism som
ett prioriterat område för viltvårdfondens medel. Fortlöpande utvecklingsinsatser av
branschen utifrån nationella och långsiktiga handlingsplaner torde vara de mest
prioriterade insatserna.
11
Wild Vision 2020 - en rapport om viltet som resurs för svensk turism finansierad av Världsnaturfonden WWF
4. Säkra en nysatsning på kvalitetsmärkningen Naturens Bästa, som i praktiken har visat
sig vara en nyckelfaktor för lokal samverkan och fortsatt tillväxt inom viltskådningsoch jaktturism.
5. Inled skyndsamt en försöksverksamhet kring mångbruk i hyggesfria naturskogar på
Sveaskogs marker.
6. Kartlägg behov och möjligheter kring mångbruk i hyggesfria naturskogar för turism,
friluftsliv, jakt, bär- och svampplockning runt om i Sverige och då i första hand på
mark i Sveaskog och Fastighetsverkets ägo.
7. Se till att Naturvårdsverkets förslag i den nya viltstrategin om att stimulera olika
former av viltturism i skyddade områden snarast förverkligas.
8. Tydliggör enligt förslag från Naturvårdsverket villkoren för jakt i skyddade områden,
vilket även bör inkluderar ett arbete med att instifta jaktfria nationalparker och
reservat som referensområden för forskning och prioriterade platser för viltskådning
och friluftsliv.
9. Slut långsiktiga samarbetsavtal till ömsesidig nytta mellan kvalitetsmärkningen
Naturens Bästa och landets främsta organisationer för naturskydd och jakt.
10. Initiera utvecklingsprojekt kring nyttjande och förädling av viltkött, samverkan mellan
turism, naturvård och forskning och turism kring återintroduktion av ursprungliga
viltarter med finansiering via Viltvårdsfonden, Landsbygdsprogrammet eller andra
lämpliga finansiärer.
Per Jiborn
Generalsekreterare i Svenska Ekoturismföreningen
30 augusti 2015
12
Wild Vision 2020 - en rapport om viltet som resurs för svensk turism finansierad av Världsnaturfonden WWF
Bakgrundfakta, källor och länktips
1. Viltets värde för turismen
Svensk turism är idag en av landets största näringar, som omsätter 284 miljarder, genererar
ett exportvärde på 106 miljarder och levererar 173 000 jobb - varje år i hela landet2.
Flera studier visar att naturen är ett av de främsta skälen för att besöka Sverige. När
VisitSweden3 2011 frågade vad Sveriges förknippas med som resmål, svarade drygt 6 400
potentiella resenärer först natur och landskap följt av kyla, Stockholm, dyrt och snö. Bilden
av vår natur som en av de främsta reseanledningarna har sedan bekräftas av flera senare
undersökningar4 gjorda av VisitSweden, Världsnaturfonden WWF och Tillväxtverkets
kartläggning av internationella besökare i Sverige (IBIS).
Tillväxtverkets kartläggning av internationella besökare (IBIS)5 visar att drygt sju procent
(1 322 819) av 18,8 miljoner utländska besökare hade besökt en nationalpark och/eller ett
naturum under sin vistelse i Sverige 2013. Ett rimligt antagande är att den här gruppen även
har ett stort intresse för vilda djur, vilket skulle innebära att svenskt vilt är en viktig
bidragande orsak till uppskattningsvis drygt 7 miljarder kronor i exportintäkter varje år. Det
beloppet kan sannolikt ökas med ett liknande belopp från svensk besökare, vilket skulle
innebära att vårt vilt bidrar till turismintäkter på mellan 10 - 20 miljarder kronor6 årligen.
Regionala och lokala kartläggningar av vilda djurs attraktionskraft pekar åt samma håll. En
färsk undersökning7 från 2014 visar att enbart trandansen vid Hornborgasjön skapar
turismintäkter till bygden på närmare 45 miljoner kronor. En analys8 av besökssiffror och en
resa till Stora Karlsö gav vid handen att sillgrisslorna är med och bidrar till gotländska
turismintäkter på sex miljoner kronor varje år.
Enligt IBIS angav också knappt en procent (163 781) av de internationella besökarna att de
hade jagat under sitt Sverigebesök. Det skulle i så fall peka på att jaktturismen bidrar till ett
årligt exportvärde för svensk turism på drygt 900 miljoner kronor. Det bör dock noteras att
siffran från IBIS är drygt fem gånger högre än antalet sålda jaktkort till utländska jägare9,
vilket tyder på att den internationella jaktturismens storlek är osäker.
2
Se vidare videon Svensk besöksnäring - en tillväxtnäring från Svensk Turism (2015).
3
Se vidare webbartikeln Svensk natur lockar mest från den 25 augusti 2011.
4
Se vidare webbartikeln Naturen ovärderlig för svensk turism från den 25 juli 2014
5
Se vidare webbsidan Inkommande besökare - IBIS på Tillväxtverkets webbplats.
6
Den aktuella summan är ingen exakt siffra på viltets värde för svensk besöksnäring. Snarare är det ett första
försök att slå fast att viltet är viktigt och att det handlar om intäkter i miljardklassen. Se vidare bilaga 1.
7
Se vidare webbartikeln Trandansen fortsätter att locka från den 10 april 2015.
8
Se vidare webbartikeln Sillgrisslor skapar mervärde från den 13 juni 2012.
13
Wild Vision 2020 - en rapport om viltet som resurs för svensk turism finansierad av Världsnaturfonden WWF
I många undersökningar vägs viltets kostnader och värden mot varandra. I en undersökning10
om älg- och rådjursstammarna ställs kostnader för trafikolyckor, betesskador och virkets
förädling mot värdet av jakten. Värdet av jakten uppskattas till två miljarder, medan
kostnaderna anges till drygt 2,5 miljarder kronor årligen. I denna jämförelse och många
andra saknas dock viltets betydelse för turismen helt och hållet, vilket borde vara rimligt ur
ett samhälls- och nationalekonomiskt perspektiv.
2. Sverige profileras med en framgångsrik viltskådnings- och jaktturism
Idag saknas en övergripande och heltäckande sammanställning över hur svenskt vilt på olika
vis bidrar till att aktivt marknadsföra Sverige som ett spännande resmål på många
internationella marknader. Däremot finns det en lång rad enskilda exempel som BBCreportage om björnar i Hälsingland, vildmark och vargar i Bergslagen11, internationella
konferensresor12 och mässpresentationer av resor till hackspettar, ugglor, skogshöns och
andra nordiska fågelarter13.
En sammanställning av en brittisk reseagent på närmare hundra artiklar och reportage i olika
brittiska tidningar och tidskrifter om i huvudsak svensk ekoturism, visade att det så kallade
pressvärdet uppgick till minst 40 miljoner kronor under åtta år. Den siffran är begränsad till
brittisk press och den mediala exponering som nämnda reseagent på något vis hade
medverkat till. En moderat, men hyfsat kvalificerad, gissning blir därför att svenskt vilt på
olika vis är med och marknadsför Sverige till ett pressvärde på ett eller flera tiotals miljoner
kronor varje år.
Ett färskt belägg för marknadsföringsvärdet hos vilda svensk djur är vårens exponering av
svensk vargsafari med tio helsidor i Lonely Planet i januari och därefter framgången när
National Geographic Traveler valde att inkludera ett svenskt vargspårningsarrangemang på
den prestigefyllda listan 50 Tours of a Lifetime14. Enbart dessa två exponeringar torde ha
skapat ett pressvärde för resmålet Sverige på flera miljoner kronor.
En sammanställning över tid15 av data från Tillväxtverkets kartläggning av internationella
besökare i Sverige (IBIS) visar att mellan 25 och 30 procent av alla internationella besökare
uppger att de har deltagit i någon naturrelaterad aktivitet. Det innebär att vår natur och
9
Naturvårdsverkets redovisning av sålda jaktkort anger 28 577 sålda kort till utländska jägare för jaktåret
2013/2014. Se vidare Jaktkort och jägarexamen.
10
Se vidare Älg- och rådjursstammarnas kostnader och värden från Skogsstyrelsen 2007.
11
Se vidare webbartikeln Wall Street spanar in kolarkojor från den 4 oktober 2014.
12
Se vidare webbartikeln Vilda vargar lockade Swarovski från den 3 december 2013.
13
Se vidare webbartikeln Tallbitar - ny svensk export från den 7 mars 2013.
14
Se vidare webbartikeln Svensk vargsafari bland 50 Tours från den 18 april 2015.
15
Se vidare sidan 56 i rapporten IBIS 2014 på Tillväxtverkets webbplats.
14
Wild Vision 2020 - en rapport om viltet som resurs för svensk turism finansierad av Världsnaturfonden WWF
landets naturbaserade turism bidrar till en turismexport värd runt 30 miljarder kronor.
Viltets bidrag till detta är svår att beräkna, men skulle kunna uppskattas till runt 25 procent,
vilket motsvarar runt sju miljarder kronor årligen. Illavarslande är dock att antalet besökare
som anger att de har deltagit i någon naturrelaterad aktivitet minskar från ungefär 6,5
miljoner utländska besökare 2011 till 5 miljoner besökare 2014. En minskning på nästan 25
procent, vilket skulle kunna indikera att svensk naturturism i stort tappar i internationell
konkurrenskraft på det här området.
3. En plan för utveckling, växtkraft och internationell konkurrenskraft
Ett utdrag16 ur turismforskningsinstitutet ETOUR:s kartläggning17 av svensk naturturism från
2014, visar bland annat på följande karaktärsdrag för svensk viltskådning och safariturism.
 För 217 företag, som bedriver guidade aktiviteter i naturen, är olika djur och fåglar
viktiga eller mycket viktiga för verksamheten. Det innebär att för drygt en tredjedel
av alla företag i ETOURs kartläggning av naturbaserad turism är olika djur och fåglar
viktiga eller mycket viktiga för verksamheten. En genomgång av Naturens Bästas
drygt 80 godkända arrangörer visar att drygt en fjärdedel kan betecknas som mer
eller mindre profilerade arrangörer inom professionell vilt- och fågelskådning.
 Företagen är i första hand verksamma i Norrbotten (14 %), Jämtland (11 %) och
Västra Götalands län (10 %).
 Flest företag startades under 00-talet (48 %), följt av 90-talet (30 %) och innan 1990
(13 %).
 Sommaren och början av hösten är den viktigaste säsongen.
 För mer än hälften av företagen är fåglar (82 %) och älg (65 %) viktiga eller mycket
viktiga för verksamheten. Sedan följer bäver (46 %), björn (36 %), rådjur (34 %), varg
(26 %) och säl (24 %).
 Totalt 20 av 29 nationalparker används för viltskådning och safariturism. Abisko och
de fyra nationalparkerna i Laponia är de parker som används av flest företag, följt av
Stenshuvud, Kosterhavet, Söderåsen och Tyresta.
 Annan turism, skogsvägar och möjligheten att plocka svamp och bär anges som
positiva faktorer för vilt- och fågelskådning, medan gruvor, vind- och vattenkraft
påverkar många av företagens verksamhet negativt.
 Företagen inom detta segment av naturbaserad turism skiljer sig inte särskilt mycket
från kartläggningens totala utfall. Däremot är många faktorer än viktigare för de
företag som sysslar med vilt- och fågelskådning. Främst handlar det om sköna
naturupplevelser (94 %), möjlighet att ströva fritt (92 %), tystnad (81 %), avtal med
markägaren (66 %) stugor (51 %) och vandringsleder (50 %).
16
Se vidare webbartikeln Vilt som resurs för turism från den 15 juni 2015.
17
Se vidare webbartikeln Naturturismen omsätter miljarder från den 17 mars 2014.
15
Wild Vision 2020 - en rapport om viltet som resurs för svensk turism finansierad av Världsnaturfonden WWF


De främsta internationella marknaderna är Tyskland (38 %) följt av Danmark (12 %),
Nederländerna (11 %) och Storbritannien (10 %).
Svenska Ekoturismföreningen (27 %) är den viktigaste organisationen för dessa
företag följt av Svenska Turistföreningen (22 %) och LRF (20 %).
Det finns behov av att mer i detalj kartlägga och analysera de företag som aktivt erbjuder
olika former av guidade vilt- och fågelupplevelser. Underlaget från ETOUR torde dock vara
tillräckligt för att slå fast att svensk viltskådning och safariturism åtminstone arrangeras av
runt 200 företag och att nästan alla dessa har växt fram under de senaste 20 åren. Bland
Naturens Bästa tydligt profilerade företag inom vilt- och fågelskådning har merparten varit
aktiva mellan 10 och 15 år. ETOUR:s kartläggning och flera års nära dialog med en lång rad
företagare inom segmentet, visar också att det finns en tydlig tillväxt och en stor framtida
utvecklingspotential för svensk viltskådning och safariturism.
4. Vilt- och jaktturism ska gynna naturskydd och lokal utveckling
I Sverige finns en stark tradition av att olika resurser som vilt, skogar och naturen tillhör oss
alla. Allemansrättens starka förankring i den svenska folksjälen är ett exempel på detta. Att
tjäna pengar på en resurs som ingen äger kan ibland uppfattas som provocerande. Samma
sak gäller givetvis markägare vars mark används för guidningar och besök enligt
allemansrättens principer. I vissa fall kompliceras bilden av att det vilt som nyttjas samtidigt
orsakar skador på växande skog, jakthundar, fårbesättningar och/eller andra grödor. All
framgångsrik naturbaserad turism måste därför förankras lokalt, det gäller viltskådning i
synnerhet och i särskilt hög grad omtvistade arter som varg och andra rovdjur.
Vägen till lokal förankring går i huvudsak genom att skapa ekonomisk nytta och fördelar för
andra i trakten. Lokalt boende och måltider är de två verksamheter som kan skapa störst
intäkter till företag och personer i bygden. Inköp i den lokala livsmedelsbutiken, lokalt
producerade livsmedel och logi på ortens vandrarhem, herrgård eller hotell är effektiva sätt
att få fler att ta del av safariturismens intäkter. Det kan också handla om att köpa in andra
turismtjänster som transporter, lokala guider och annat. Arrangemang med en eller flera
övernattningar ger ett större ekonomiskt bidrag till bygden, men även kortare
dagsguidningar som inkluderar lokala måltider bidrar till att ge viltet ett värde bland bygdens
människor. Ser omgivningen att vilda djur bidrar till jobb och lokal utveckling ökar också
acceptansen för de avigsidor som är förknippade med exempelvis betande älgar, bökande
vildsvin och jagande vargar.
En väl förankrad viltskådning och safariturism handlar dock inte bara om kronor och ören.
Dialog, överenskommelser och/eller avtal med berörda markägare är en grundbult för
viltskådning och safariturism. Det är också av stor vikt att vara transparent och informera om
den egna verksamheten. Årliga träffar är bra forum för information och erfarenhetsutbyte.
Ett annat alternativ är ett årligt mejlutskick där verksamheten presenteras och redovisas.
16
Wild Vision 2020 - en rapport om viltet som resurs för svensk turism finansierad av Världsnaturfonden WWF
Idag finns många goda exempel på lokal samverkan och förankring. Vargsafaris med fårgård
som bas för måltider och boende, tumlarsafaris som paketeras med logi på lokala hotell och
fjällrävsspaning utifrån en närliggande fjällstation. I flera fall kommer entreprenörerna från
större städer och därför finns här ett utrymme för att förfina och fördjupa den lokala
förankringen.
Under många år har Ekoturismföreningen spelat en viktig roll i detta arbete. Tidskriften
Safari axlade under många år en del av ansvaret med att sprida erfarenheter och lyfta goda
exempel. De två nationella seminarierna Large18 har varit viktiga för utvecklingen. De senaste
åren har i första hand en lång rad webbartiklar och digitala nyhetsmejl fortsatt att sprida
erfarenheter och bygga kompetens. Behoven är dock större än dagens insatser och
möjligheten att skapa ett nationellt kompetens- och utvecklingscenter runt
Ekoturismföreningens företagsnätverk bör därför undersökas.
5. Viltturism en kraft för att tygla illegal jakt
Internationellt används ofta vilt- och ekoturism som verktyg för att bromsa och tygla olika
former av illegal jakt. Viltturismens möjlighet och ansvar är flera, framför allt att skapa
ekonomiskt mervärde lokalt kring traktens viltstammar. Det handlar främst om intäkter för
logi, måltider, transporter, men givetvis även från guidningar och andra aktiviteter. Sedan är
arrangörer som rör sig mycket ute i skog och mark en resurs för någon sorts tillsyn och
regelbunden närvaro. I Afrika arbetar man också för att fler turismföretag ska ta ansvar för
om och hur deras gäster handlar olika sorters hantverk och souvenirer. I en färsk rapport19
från World Tourism Organization lyfts just detta perspektiv fram: “Specifically the paper looks
at the wildlife watching market segment within the tourism sector and highlights its economic
importance with a view to encouraging tourism authorities and the tourism industry to collaborate in
strengthening anti-poaching measures and raising awareness of these issues among tourists.”
I Sverige har natur- och viltturismens möjligheter för att tygla illegal jakt knappt diskuterats. I
en rapport20 från 2007 diskuterar Brottsförebyggande rådets (Brå) olika slutsatser kring den
illegala jakten. Brå pekar på missnöje med rovdjurspolitiken och förvaltande myndigheter,
att få gärningsmän döms och i så fall till korta straff, att myndighetspersoner trakasseras och
hotas och att en negativ bild i massmedia kan bidra till ökad tjuvjakt. Ingenstans i den drygt
200 sidor långa rapporten nämns viltskådning och safariturism som möjligheter att skapa
ekonomiska mervärden och positiva nyheter.
18
Se vidare webbartikeln Large 2012 - Wildlife Watching från den 17 november 2011.
19
Se vidare rapporten Towards Measuring the Economic Value of Wildlife Watching Tourism in Africa.
20
Se vidare rapporten Illegal jakt på stora rovdjur Konflikt i laglöst land? Från 2007.
17
Wild Vision 2020 - en rapport om viltet som resurs för svensk turism finansierad av Världsnaturfonden WWF
6. Vilt som resurs för glädje, friluftsliv och biologisk mångfald
Det finns allt fler exempel på hur natur- och ekoturism tillsammans med ideellt och enskilt
friluftsliv kan arbeta för att slå vakt om värdefull natur eller hur skyddad områden ska
användas. Arbetet för att skydda Ojnareskogen21 är ett högaktuellt exempel på hur nya jobb
inom natur och ekoturism kan bidra till att ett område skyddas.
Hösten 2014 tog enskilda ekoturismföretag i Jokkmokk på sig ledartröjan i den lokala
kampen mot en omfattande avlysning av naturreservatet Pärlälvens fjällurskog för olika
sorters robottester22. Den här formen av allianser mellan naturturism och friluftsliv till gagn
för naturskyddet lär spela en allt viktigare roll i framtiden.
7. Fler måste stimuleras att sätta värde på svenskt vilt
8. Behov av hyggesfria naturskogar
Viltskådning och safariturism sker bäst i vild och vacker natur. Allemansrätt, tillgänglighet
och en fri rörlighet23 är därför helt grundläggande förmåner för att den här delen av svensk
besöksnäring ska utvecklas på ett framgångsrikt vis. Samtidigt är det i många fall, inte minst
när det gäller omtvistade arter som rovdjur, helt nödvändigt att förankra verksamheten
bland markägare, jaktlag, andra brukare och lokalsamhället.
Älgskådning kan visserligen bedrivas från en buss på ett några år gammal hygge, men det
bidrar inte till att sätta Sverige på kartan som ett karismatiskt resmål eller för att locka den
grupp av resenärer som vill betala ett högre pris för möten med vilda djur och fåglar.
När nya företag inom viltskådning och safariturism etableras och utvecklas är långa
tidsperspektiv helt nödvändiga. Det tar minst fem, ofta tio, år att utveckla en framgångsrik
verksamhet. I de fall som företaget vill erbjuda eget boende eller investera i permanenta
gömslen och annan infrastruktur, är det viktigt att det finns en visshet om att den attraktiva
natur som används fortsätter att finnas kvar för både tillgång på vilt och gästens
upplevelsekvalitet. Här är dialog och avtal med markägare av stor betydelse, och av särskild
vikt är att nya företag får kännedom och god rådgivning på det här området.
Nationalparker och naturreservat är överlag ytterst lämpade för olika former av viltskådning.
Här kan verksamheter utvecklas över tid, utan risk att skogar avverkas eller andra biotoper
förändras dramatiskt. Här kan naturbaserad turism även bli en resurs24 för reservatens
förvaltning och det behövs modeller och praxis för denna samverkan till ömsesidig nytta.
21
Se vidare webbartikeln Ojnareskogen: Ekoturism i vågskålen från den 17 augusti 2015.
22
Se vidare webbartikeln Försvaret skjuter på robottester från den 24 november 2014.
23
Se vidare webbartikeln Vi försvarade allemansrätten från den 22 november 2011.
24
Se vidare webbartikeln Turism bra för fjällräven från den 10 april 2014.
18
Wild Vision 2020 - en rapport om viltet som resurs för svensk turism finansierad av Världsnaturfonden WWF
I detta sammanhang finns det skäl att titta närmare på de problem som idag finns kring ett
intensivt skogsbruk i naturreservatet Malingsbo-Kloten i Bergslagen. Här opererar idag en
handfull av landets främsta företag när det gäller olika former av safaris och viltskådning.
Dagens intensiva skogsbruk i ett naturreservat påverkar deras verksamhet negativt och
bidrar till sämre upplevelser. Det är oklart om det finns fler exempel på naturvårdsområde
och ströv- och friluftsområden där naturbaserad turism kolliderar med ett alltför intensivt
skogbruk. Tydliga förutsättningar, bland annat i form av naturskogar, och långsiktiga villkor
är helt nödvändigt om privata företag ska kunna utveckla sin verksamhet och våga investera
i boende och annan fast infrastruktur.
Det finns därför behov av att titta närmare på möjligheten att utveckla ett skogsbruk där
större arealer sköts enligt exempelvis kontinuitetsskogsbrukets principer. Ett mångbruk där
skogen samtidigt skapar många värden i form av virke, naturbaserad turism (viltskådning,
jakt, ridning, hundspann och annat), för friluftsliv och folkhälsan och inte minst för att värna
den biologiska mångfalden. Den här typen av skogsbruk kan med fördel bedrivas i
buffertzoner runt nationalparker, världsarv och naturreservat, men även utifrån behov av
spridningskorridorer för vilt och biologisk mångfald och utifrån friluftslivets behov av fina
skogsområden i närheten av större städer. Viltguidningar på ett par timmar har exempelvis
framgångsrikt anordnats med Stockholms centrum som utgångspunkt till närliggande skogsoch vildmarksområden några mil utanför tullarna.
9. Dagens viltstammar kan nyttjas för mer viltturism
En debatt om förvaltning av kronhjorten i Dagens Nyheter i början av året illustrerar väl
frånvaron av viltskådning och safariturism som möjlighet i diskussionen om förvaltningen av
våra viltstammar. I ett första inlägg25 argumenterar Carl-Gustaf Thulin, föreståndare på
Centrum för vilt- och fiskforskning vid Sveriges lantbruksuniversitet, mot fri jakt på kronhjort.
Inlägget bemöts och kommenteras av flera andra viktiga aktörer. Solveig Larsson26,
ordförande för Jägarnas riksförbund, vill inte byråkratisera jakten och menar att jägare och
markägare själva är kapabla att förvalta kronhjorten. Ungefär samma ståndpunkt framför
Anders Wetterin27, expert på jakt och vilt på Lantbrukarnas Riksförbund, och hävdar att
problemen med att ”odla” vilt får stora konsekvenser för omgivande markägare. Fredrik
Widemo och Daniel Ligné på Svenska Jägareförbundet28, menar att skadorna från
kronhjorten överdrivs och att arten lämpar sig dåligt för allmän jakt. I sin slutreplik29 försöker
Carl-Gustaf Thulin föra in nya perspektiv kring förvaltningen av vårt klövvilt och deras roll för
25
Se vidare Fri jakt på svensk kronhjort vore förödande… på DN Debatt den 8 februari 2015.
26
Se vidare Ge jägarna makten över jakten på DN Debatt den 10 februari 2015.
27
Se vidare Kronhjortarna är inte heliga kor på DN Debatt den 10 februari 2015.
28
Se vidare Kronhjorten orsakar sällan skador på DN Debatt den 11 februari 2015.
29
Se vidare Växtätarna har en viktig roll i landskapet på DN Debatt den 13 februari 2015.
19
Wild Vision 2020 - en rapport om viltet som resurs för svensk turism finansierad av Världsnaturfonden WWF
öppna landskap och biologisk mångfald. Inte i någon mening i dessa totalt fem debattinlägg
nämns dock möjligheten kring viltskådning och exempelvis möjligheterna till lokal förädling
och försäljning av viltkött via en växande besöksnäring.
Under de senaste 50 åren har de svenska viltstammarna överlag ökat. Enligt en jämförelse
gjord av SLU i Umeå30 mellan 1955 och 2005 har exempelvis älgstammen mer än fördubblats
till 230 000 individer, antalet dovhjortar mer än tiodubblats till 110 000, kronhjorten gått
från drygt hundra djur till runt 8 000, rådjursstammen i det närmaste fyrdubblats till
375 000. Samma goda eller i vissa fall mycket starka tillväxt noteras för en rad arter som
bäver, mård, grävling, björn, järv, lo och varg. Bara för några arter noteras en tillbakagång
under den här perioden och då främst fjällräv och vikare.
10.Vilt som resurs i skyddade områden
I dag finns det 29 nationalparker och över 4 000 naturreservat. Professionell och
regelbunden viltturism pågår bara i en mindre del av våra nationalparker. Några mer kända
verksamheter är i första hand Haparanda skärgårds nationalpark (säl), Kosterhavets
nationalpark (säl), Sarek nationalpark (älg) och Sonfjällets nationalpark (björn). Varför
svenska nationalparker inte används i större utsträckning är oklart, men en orsak torde vara
att saknas en tydlig och medveten strategi från parkernas förvaltning för att stimulera
viltturism i nationalparkerna. Ett exempel på detta är att i samband med översynen av
föreskrifterna för 16 nationalparker föreslogs initialt att förbjuda åtling och utfordring av vilt
i parkerna. Dessa förslag drogs dock tillbaka efter remissomgången under våren 2014.
Samtidigt är det tillåtet att jaga i många nationalparker och naturreservat. Frågan om hur
omfattande jakten är i skyddade områden ställdes i ett mejl till Naturvårdsverket i maj 2015,
men har ännu inte besvarats. Informella och obekräftade uppgifter från enskilda jägare
uppger att jakt skulle vara tillåten i bortåt 90 procent av svenska nationalparker och
naturreservat. Siffran är dock obekräftad och det är oklart om den syftar på det totala
antalet skyddade områden eller deras sammanlagda yta.
Sammantaget tyder dock mycket på att det finns ett behov av jaktfria nationalparker och
reservat, något som internationellt ofta kallas no-take zone31 och i första hand har använts
för att reglera fiske av olika slag.
11.Viltturism kan stärka arbetet med Svenska Pärlor
Under tre år (2013 - 2015) har Världsnaturfonden WWF genomfört sommarkampanjen
Svenska Pärlor32. Totalt har människor runt om i Sverige röstat fram 63 värdefulla
naturområden i landets 21 län.
30
31
Se vidare Mer vilt idag än för 50 år sen från 2009.
Se vidare National Geographics webbartikel No-take zone
20
Wild Vision 2020 - en rapport om viltet som resurs för svensk turism finansierad av Världsnaturfonden WWF
12.Viltvårdsfonden för utveckling av viltskådnings- och jakturism
Alla som jagar i Sverige betalar en viltvårdsavgift. Avgifterna samlas i Viltvårdsfonden33 och
regeringen delar varje år ut pengar till organisationer och myndigheter som jobbar med jakt,
vilt och naturvård. Under 2014 fördelades över 125 miljoner kronor ut till i första hand
Svenska Jägareförbundet (52), Polisen (39) och Naturvårdsverket (25). Pengarna till Svenska
Jägareförbundet går till att finansiera det så kallade allmänna uppdraget34 som bland annat
inkluderar viltövervakning, informations- och utbildningsinsatser. Det är dock oklart vilka
riktlinjer35 som gäller för Viltvårdsfondens medel.
13.Vilt- och jaktturismen måste ta plats i landets viltförvaltningsdelegationer
En viltförvaltningsdelegation36 är ett organ inom länsstyrelsen för samverkan i frågor som rör
viltförvaltningen inom länet. Delegationen fattar beslut om viltförvaltningen inom länet,
skötsel av älgstammen och eventuella hjort- och vildsvinsstammar, licensjakt och skyddsjakt
inom länet, och bidrag och ersättning enligt viltskadeförordningen. Vidare ska delegationen
pröva frågor om miniminivåer för förekomsten av rovdjur som björn, lo, varg och järv och
länets rovdjursförvaltningsplan. Lokalt näringsliv och turism ska företrädas av en ledamot i
viltförvaltningsdelegationen.
14.Jaktturism en outvecklad möjlighet för landsbygden
Redan 2003 presenterade dåvarande Turistdelegationen37 en sammanställning av svensk
jaktturism. Kartläggningen identifierade runt 260 företag som i större eller mindre
utsträckning erbjöd olika jaktarrangemang, varav merparten kombinerade jakten med
sportfiske, skog- och jordbruk eller konferens och utbildningsverksamhet. Tio år senare
beskrivs en framväxande jaktturism, men också dess stora utvecklingspotential i exempelvis
Dagens Nyheter38. I samma artikel anges att ett 40-tal företag i Norr- och Västerbotten år
2010 tillsammans omsatte 20-25 miljoner kronor. Ekoturismföreningens satsning på
Ekoturismskolan39 har innehållit underlag kring jaktturismens möjligheter, men har inte följts
upp av långsiktiga och målmedvetna satsningar på jaktens möjligheter att skapa jobb och
lokal utveckling på landsbygden.
32
Se vidare Svenska Pärlor på Världsnaturfonden WWF:s webbplats.
33
Se vidare sidan Så används Viltvårdsfonden på Naturvårdsverkets webbplats
34
Se vidare Svenska Jägareförbundet om det allmänna uppdraget.
35
Frågan ställdes i ett mejl till Marcus Öhman den 31 juli 2015, men har ännu inte besvarats.
36
Se vidare Förordningen om viltförvaltningsdelegationer.
37
Se vidare Jaktturism i Sverige från 2003.
38
Se vidare Boom för jaktturism i Sverige från den 27 september 2013.
39
Se vidare Ekoturismskolan: Jaktturism från den 23 oktober 2008.
21
Wild Vision 2020 - en rapport om viltet som resurs för svensk turism finansierad av Världsnaturfonden WWF
15.Vilt- och jaktturism - komplement eller konkurrens?
Norrigården Vildmark40 i norra Hälsingland och Exclusive Adventure41 är två företag med stor
erfarenhet av både viltskådning och jaktturism.
16.Viltkött - en brobryggare mellan jakt- och viltturism
Enligt en rapport42 från Naturvårdsverket från 2014 uppgår mängden viltkött till runt 20 000
ton. Siffran gäller för jaktsäsongen 2012/2013 och bygger på avskjutningsstatistik för olika
viltarter under den senaste 50-årsperioden och slaktkroppssammansättning hos olika
djurslag. Omsättningen av inhemskt viltkött på den svenska marknaden uppskattas enligt
rapporten till runt 4 040 ton, medan importen uppgick till 4 300 ton (framförallt hjort- och
vildsvinskött). Totalt blir det ungefär 8 340 ton viltkött på den svenska marknaden. Dubbelt
så mycket, det vill säga bortåt 16 000 ton kommer inte ut på den öppna marknaden. Om
halva den mängden (8 000 ton x 63 SEK) avyttras lokalt till besökare, skulle det rent
hypotetiskt kunna ge landsbygden intäkter på runt 500 miljoner kronor. Samma rapport
pekar också på bristande kunskaper i hanteringen av viltkött och behovet av en mer
professionell hantering. I Världsnaturfonden WWF:s Köttguide43 framhålls viltköttet som ett
klimatsmart val som dessutom gynnar den biologiska mångfalden.
17.Det behövs ett sammanhållet regelverk kring åtling och utfodring av vilt
Utfodring av och åtling för jakt eller viltskådning är en komplex fråga med många bottnar
och perspektiv. Utfodring av vildsvin orsakar en hel del konflikter44 och LRF vill se ett
totalförbud. Dessa problem togs också upp i Jaktlagsutredningens delbetänkande45 från
2014. Tidigare förbud kring åtling för björnjakt är numera borta46 och i början av året kom
nya förenklade regler47 från Jordbruksverket. En bra bakgrund till EU:s och Sveriges regler
och föreskrifter på området är den föreläsning48 som Stig Widell tidigare handläggare på
Jordbruksverket gjorde på Large 2010.
40
Se vidare Norrigården Vildmark
41
Se vidare Exclusive Adventure
42
Se vidare Viltkött som resurs från december 2014.
43
Se vidare Världsnaturfonden WWF:s Köttguide från 2015.
44
Se vidare Därför utfodras vildsvin trots ökande problem på Natursidan från den 7 februari 2015.
45
Se vidare Vildsvin och viltskador Jaktlagsutredningens delbetänkande från 2014.
46
Se vidare Regler för blodspår och åtling förenklas på Svensk Jakt från den 22 januari 2015.
47
Se vidare Nya regler från 1 februari 2015 på Jordbruksverkets webbplats.
48
Se vidare Filmklipp från Large 2010.
22
Wild Vision 2020 - en rapport om viltet som resurs för svensk turism finansierad av Världsnaturfonden WWF
18.Öka lönsamheten för vilt- och jaktturismen
19.Ett attraktivt landslag för Sveriges främsta vilt- och jaktturismarrangörer
I den nyligen presenterade framtidsplanen för svensk fisketurism49 poängteras behovet av
att bygga nationell kompetens. Bland annat slår Per Jobs, ordförande för Sveriges
Fisketurismföretagare, fast att ”vi behöver vaska fram och utveckla ett toppsegment av
högkvalitativa företag på området, samtidigt som vårt breda utbud av olika fiskeupplevelser
behöver förädlas och bli bättre. En utmaning som kräver långsiktiga insatser både nationellt
och regionalt.”50
20.Viltturismen kan göra mer för naturvård och viltforskning
21.Återinförande av ursprungliga viltarter för ökad mångfald och turism
Rewilding Europe51 torde vara den organisation som idag har kommit längst på detta
område. En bra introduktion på svenska till ämnet återförvildning finns i Forskning och
Framsteg.52
Bilaga 1.
Viltets ekonomiska värde för svensk besöksnäring
Det presenterade underlaget som pekar på att svenskt vilt är en viktig bidragande orsak till
turismintäkter på 10 - 20 miljarder kronor, varav hälften exportintäkter, kan givetvis ifrågasättas på
flera punkter.
Att de 1,3 miljoner internationella besökare som enligt IBIS uppger att de har besökt en
nationalpark/naturum, även har ett stort intresse för vilt kan inte beläggas med fakta. Däremot
förefaller det som ett rimligt antagande. Det är också värt att notera att enligt samma undersökning
uppger drygt 2 miljoner internationella gäster att man har vandrat i skog/berg. Gruppen utländska
besökare med ett genuint intresse för natur och vilda djur kan med andra ord vara ännu större än de
sju procent som används i uträkningen.
49
Se vidare Fler fiskevatten och jobb från den 15 juni 2015.
50
Se vidare Sportfisket skapar miljardexport från den 25 maj 2015.
51
Se vidare webbplasten för Rewilding Europe
52
Se vidare Förvilda Europa från den 10 maj 2012.
23
Wild Vision 2020 - en rapport om viltet som resurs för svensk turism finansierad av Världsnaturfonden WWF
Av IBIS framgår inte heller hur mycket gruppen som besökt nationalpark/naturum konsumerar per
dag eller hur länge de stannar i Sverige. I stället används snittet för alla utländska besökare. Det är
tänkbart att många naturintresserade besökare spenderar avsevärt mindre under sin vistelse här i
Sverige, inte minst om en stor andel kommer i egen husbil fylld med mat och förnödenheter från
hemlandet. Karläggningen av turismen runt trandansen vid Hornborgasjön pekar åt det hållet.
Samtidigt vet vi att exempelvis engelska fågelskådare och vargturister i Bergslagen ofta spendera
dubbelt så mycket per dag som den genomsnittliga internationella besökaren.
Det finns heller ingen kartläggning av naturen eller viltets betydelse för vår inhemska turism. Siffran
på ytterligare sju miljarder bygger på att de totala intäkterna från svensk turism uppgår till 178
miljarder kronor enligt Svensk Turism. Om vi antar att intresset för vilt och natur är lika stor bland
svenska besökare, så blir sju procent av 178 miljarder närmare 12,5 miljarder kronor. Enligt IBIS
uppgick de utländska besökarnas genomsnittliga konsumtion under vistelsen i Sverige till 921 SEK per
person och dag. Eftersom andelen övernattningar bland svenska besökare kan antas vara betydligt
mindre, är det troligt att den genomsnittliga konsumtionen är avsevärt lägre bland svenska besökare.
Siffror från Hornborgasjön anger en konsumtion på 330 kronor per dag och besökare. I så fall skulle
siffran på 12,5 miljarder justeras ner till närmare 4,5 miljarder. Å andra sidan tillkommer för svenska
besökare köp av utrustning och friluftskläder, vilken är en betydande andel av den naturbaserade
turismen. I de fall detta sker i den egna hemkommunen inkluderas dock inte den konsumtionen i
våra turismintäkter.
Utifrån dessa resonemang får därför antagandet om att svenskt vilt är en viktig bidragande orsak till
turismintäkter på 10 - 20 miljarder kronor, bedömas som hyfsat realistiskt och den siffra som utifrån
dagens kunskaper och underlag bäst speglar viltets värde.
24