Målet ska vara kvalitet inte att håva in pengar”

Transcription

Målet ska vara kvalitet inte att håva in pengar”
03 INNEHÅLL
LEDARE
TIDNINGEN
FÖR VÅRD OCH OMSORG
04
32 FORSKNING
44 PÅ G I POLITIKEN
50 BOKHYLLAN
54 TÄVLING
56 KALENDARIUM
FOTO: JÖRGEN JOHANSSON
ALLTID I OMTANKE:
Krönikan:
” F örst i medel­
åldern blev jag
myndig”
Att starta nytt HVB
En turbulent,
glädjefylld och
utmanande resa
10
mot drömmen
»Först långt upp
i medelåldern blev
jag alltså tack vare
assistansreformen
reellt myndig.«
Marielle Ragvals:
Gästkrönikör i det här numret
av Omtanke är Vilhelm Ekensteen,
ordförande i Intressegruppen för
assistansberättigade, IFA.
FOTO: PER RANUNG
10| Intervjun
Möt Jeanette Johansson som 41 år gammal
fick diagnosen Parkinsons sjukdom. Hur är
det att vara ung och ha Parkinson? Läs om en
engagerad kvinna som deltar i ett hoppfullt
forskningsprojekt med en ny behandlings­
metod. Om behandlingen lyckas har hon
möjlighet att bli helt symtomfri.
16| Sommar i solen
Ljusa nyheter i gammal tappning.
Läs om de senaste trenderna inom
utemöbler. I vår låter sig skaparna
av trädgårdsmöbler inspireras av
inomhusmiljön.
34|
30| Flytta med skral budget
Nya lokaler i vintagestuk
Stadsmissionen har bytt till nya fräscha
lokaler men med minimal budget. Läs om
det sociala företaget som moderniserade
och skapade ett modernt kontor genom att
ge gamla ting ett nytt liv.
”Målet ska vara kvalitet
inte att håva in pengar”
Läs hans krönika på
sidan 48
Det behöver inte vara dyrt att flytta eller att
etablera en ny verksamhet. I temats spår följer
tips på hur du kan hålla i pengarna med hjälp
av secondhand och återanvänd inredning.
32| Motionera bort depression
Forskare ger en övergripande förklaring på
varför motion kan hjälpa vid mild till måttlig
depression.
38|
Allt ljus på barnen
Tégnerparken i Uppsala har varit skådeplats
för ett nytt försök. Med hjälp av ljus­
installationer har man fått barn att leka mer
utomhus – även under den mörka tiden på
året. Vilket gett positiv effekt på både sömn
och aptit. Fler nyheter på våra aktuelltsidor.
Tuff väg mot att starta Så
egetstartar
i behandlingsbranschen
du boende:
Nystart
I detta nummers tema berättar vi om vad man bör tänka på om man funderar på att starta
ett företag som driver boende för funktionsnedsatta eller ungdomar på glid. Behovet av fler boenden är
stort och Inspektionen för vård och omsorgs handläggningstid för att få tillstånd är lång. Möt Marielle Ragvals
som startade Hem för vård och boende på kort tid och hör om hennes erfarenheter kring vad som krävs av
en nyföretagare i behandlingsbranschen. Läs även om vilka kompletteringar IVO vanligen möter och få några
svar på hur gör man en korrekt tillståndsansökan för att slippa utdragna handläggningstider.
Ny behandling inger hopp
Unga parkinsonsjuka kan bli helt
symtomfria med hjälp av Transeuro
Omslagsbild
Foto: Maria Nordholm
Tema
Flytta med skral budget
Inget klirr i kassan – inred kontoret
modernt med hjälp av återbruk
www.ssil.se | 3
NUMMER 4 • MAJ 2015 • ÅRGÅNG 9
Omtanke
Alla har rätt
till ett bra liv.
Ja, alla.
Just därför behandlar vi alla olika hos Humana Individ och
familj. Vi erbjuder HVB, jour- och familjehem, särskilda
boenden, öppenvård och stödboende för barn, unga, vuxna
och äldre i hela landet.
Humana Individ och familj är väletablerade svenska företag,
oftast med en lång historik, som har en sak gemensamt:
vi brinner för det vi gör! Och lever i övertygelsen om att det
som vi gör varje dag, kan vi göra ännu bättre tillsammans.
Vi som ingår i Humana Individ och familj är:
Adventum, Baggium, Davidsbo, Humlans HVB,
HVB Lappetorp, K REHAB, Tiangruppen och
INOM-koncernen.
Humana är Sveriges största företag inom personlig assistans och individ- och
familjeomsorg. Vi är en kvalitetsaktör inom äldreomsorg och LSS-boenden
samt har skola för elever med funktionsnedsättning. Vi är 12 000 medarbetare
i Sverige och Norge som arbetar efter samma vision. Alla har rätt till ett bra liv.
Läs mer på www.humana.se.
FOTO: JÖRGEN JOHANSSON
03
04
32
44
50
54
56
INNEHÅLL
LEDARE
FORSKNING
PÅ G I POLITIKEN
BOKHYLLAN
TÄVLING
KALENDARIUM
10
»Först långt upp
i ­medelåldern blev
jag alltså tack vare
­assistansreformen
reellt myndig.«
Gästkrönikör i det här numret
av Omtanke är Vilhelm Ekensteen,
ordförande i Intressegruppen för
­assistansberättigade, IFA.
Läs hans krönika på
sidan 48
FOTO: PER RANUNG
10| Intervjun
Möt Jeanette Johansson som 41 år gammal
fick diagnosen Parkinsons sjukdom. Hur är
det att vara ung och ha Parkinson? Läs om en
engagerad kvinna som deltar i ett hoppfullt
forskningsprojekt med en ny behandlings­
metod. Om behandlingen lyckas har hon
möjlighet att bli helt symtomfri.
16| Sommar i solen
Läs om de senaste trenderna inom
­utemöbler. I vår låter sig skaparna
av ­­trädgårdsmöbler inspireras av
­inomhusmiljön.
Ljusa nyheter i gammal tappning.
34|
Nya lokaler i vintagestuk
38|
Allt ljus på barnen
30| Flytta med skral budget
Det behöver inte vara dyrt att flytta eller att
etablera en ny verksamhet. I temats spår följer
tips på hur du kan hålla i pengarna med hjälp
av secondhand och återanvänd inredning.
32| Motionera bort depression
Forskare ger en övergripande förklaring på
varför motion kan hjälpa vid mild till måttlig
depression.
Stadsmissionen har bytt till nya fräscha
­lokaler men med minimal budget. Läs om
det sociala företaget som moderniserade
och skapade ett modernt kontor genom att
ge gamla ting ett nytt liv.
Tégnerparken i Uppsala har varit skådeplats
för ett nytt försök. Med hjälp av ljus­
installationer har man fått barn att leka mer
­utomhus – även under den mörka tiden på
året. Vilket gett positiv effekt på både sömn
och aptit. Fler nyheter på våra aktuelltsidor.
Så startar du boende:
Omslagsbild
Foto: Maria Nordholm
Tema
Nystart
I detta nummers tema berättar vi om vad man bör tänka på om man funderar på att starta
ett företag som driver boende för funktionsnedsatta eller ungdomar på glid. Behovet av fler boenden är
stort och Inspektionen för vård och omsorgs handläggningstid för att få tillstånd är lång. Möt Marielle Ragvals
som startade Hem för vård och boende på kort tid och hör om hennes erfarenheter kring vad som krävs av
en nyföretagare i behandlingsbranschen. Läs även om vilka kompletteringar IVO vanligen möter och få några
svar på hur gör man en korrekt tillståndsansökan för att slippa utdragna handläggningstider.
www.ssil.se | 3
NUMMER 4 • MAJ 2015 • ÅRGÅNG 9
ALLTID I OMTANKE:
LEDARE
Sol och motion ger
hopp om framtiden
LE DAR E Våren är en hoppfull tid. Träden grönskar,
blommorna slår ut och ungdomar sjunger student­
sånger. Sommaren ligger för våra fötter. Klichéer
månntro men tanken på semester tänder det där lilla
extra ljuset i de flestas ögon.
Jobbar man med att hjälpa andra under större delen av året så kan man behöva den där vilan för s­ jälen.
Vilan där man fokuserar enbart på sig själv och sin
familj. Att gå barfota i daggvått gräs, a­ tt hoppa i en
tjärn en sommarnatt, att lyssna til dugg­regnet slår
mot taket eller att bara ta det tidiga morgonkaffet
i stillhet innan resten av världen har vaknat.
är många och de kommer med
ljuset för de flesta, för andra kommer skuggorna,
mörkret och vårdepressionerna. Kanske har du jobbat för mycket, kanske har du tänkt mer på andra än
dig själv och kanske finns fysiologiska förklaringar.
Oavsett orsak så finns i år en hoppfull skillnad, det är
bevisat att vägen ut ur det nattsvarta kan finnas i ett
par löparskor.
Forskare har gett ett övergripande svar på varför
motion kan hjälpa vid mild till måttlig depression.
Kanske går det faktiskt att springa ifrån sina demoner. Vilken träningsform ni än väljer så ger träningen
egen tid, rörelseglädje, dopamin och en bättre självkänsla.
SOMMARDRÖMMARNA
SÅ ÄR DU en av alla människor som misströstar när
vårljuset kommer så har jag några enkla råd, andas,
trä på skorna och gå ut.
Det har varit mitt recept genom sorg och livskriser
i flera år. Jag tror inte på något sätt att jag är läkare
och kan säga att detta hjälper alla. Men att forskningen visar att motion kan hjälpa vissa människor bättre
än medicinering – inger hopp. För i vår värld så litar
de flesta på evidensbaserade metoder.
Så är det du, en kollega eller en patient som behöver lyftas, så känns det kanske lättare att rekommendera motion nu när forskningen säger att den fungerar. Läs mer om detta på sidan 32.
NÄSTA STEG är att satsa på framtiden. Är du energifylld
och längtar efter nya utmaningar? Drömmer du om
ett eget företag? Då kan du får nytta av vårt tema om
­nyföretagande i vård- och omsorgsbranschen.
Läs om de utmaningar och belöningar som finns
i att starta ett nytt HVB-hem. Få mer kunskap om
den tillståndsprocess som krävs för att starta boende
inom LSS och SoL och få tips på hur du
kan undvika kompletteringar. Tid är
pengar, men för den kunniga som
vågar satsa kan uppstarten av det
egna företaget och boendet gå som
på räls.
Oavsett om du arbetar eller får
en välförtjänt semester så önskar
jag dig en glad, trevlig, varm,
lustfylld och solig sommar.
Själv kommer jag att befinna
mig i fjällvärlden i sommar
där jag laddar energi.
I september möts vi igen i
ett nytt och välfyllt nummer
av Omtanke.
Maria Nordholm
Chefredaktör Tidningen Omtanke
Mejla gärna era synpunkter om
tidningen och våra ämnen till maria.
[email protected]
att. Maria Nordholm, Blixtgatan 25, 754 31 Uppsala • Tel: 0651-150 50, 073-816 00 41
Tidningen Omtanke ges ut av:
Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL
Tel: 0651-150 50, Fax: 0651-133 33
4 | www.ssil.se
Redaktionen
Mikael Sagström
Ansvarig utgivare
0651-76 04 12
0706-35 50 50
[email protected]
Maria Nordholm
Chefredaktör
073-81 600 41
[email protected]
Chatarina Olsson-Lindh
Journalist
[email protected]
Annika Rådlund
Journalist
[email protected]
Layout
Svenska Media DOCU AB
[email protected]
Annonser
Carola Persson
Annonssäljare
0651-76 04 34
[email protected]
Annonstraffic
Karin Bergström
Annonstraffic
[email protected]
Prenumeration
Måndag-Fredag 8-10
Nettan Yngvesson
0651-69 90 90, [email protected]
Utges av:
Skandinavisk Sjukvårdsinformation,
Marknadsdata AB
Tingsgatan 2, 827 32 Ljusdal
Tel: 0651-16040, Fax: 0651-711980
[email protected], www.ssil.se
Teknisk information
Tidningen är
TS-kontrollerad.
Upplaga: 16 800 ex.
Tidningens format: 210x297 mm.
Satsyta 185x270 mm.
Upplösning: 300 dpi.
Tryck: V-TAB Vimmerby.
logo-svart.pdf 1 2015-02-20 13:50:18
VI VILL VARA DET
TRYGGA OCH SNABBA
VALET TILL GODA
PLACERINGAR!
Vi har gedigna kvalitetskontroller på samtliga boenden,
för att Du som kund ska få högsta kvalitet. Dessa sker minst
en gång per år och av föreståndare från andra boenden.
Tveka inte att ringa oss vi hjälper gärna till,
dygnet runt och året runt!
020-12 12 99
NÄR
DET ÄR
PÅ RIKTIGT
PROFFESIONELLA SKYDDSBOENDEN
VI HÄMTAR DYGNET RUNT!
070-716 02 22 | 010-209 90 09
WWW.SKYDDSBOENDE.SE
WWW.VITTNESSKYDD.SE
venska
Kvinnofridsprogrammet
Kontakta oss på www.inagarden.se
alternativt på telefon: 0292-508 76.
Vi på Inagården önskar en trevlig sommar!
ISOX 2000 version 6 byter namn till idok
Dokumenterar du inom vård-,
behandlings- eller omsorgsarbete?
idok - det självklara IT-stödet för professionellt yrkesutövande
idok - systematiserar ditt kvalitetsarbete
idok - interagerar med genomförandeplanen då du dokumenterar
idok - din garant för en kvalitetssäkrad dokumentation
idok - lättanvänt, rättssäkert, kostnadseffektivt
Våra kunder finns inom HVB, LSS, familjehem mm
och består av fler än 225 behandlande enheter!
Kontakta oss för att boka tid för en presentation!
Nectar Systems AB, 0451-89300, www.idok.nectar.se
ISOX 2000 version 6 byter namn till idok
ISOX 2000 version 6 byter namn till idok
ISOX 2000 version 6 byter namn till idok
Dokumentera och följ den röda tråden med hjälp av idok!
Kostnadsfritt
Seminarium!
Hitta
placering
snabbt, enkelt
och kostnadsfritt
Inbjudan till
Sveriges största
Seminarium!
Välkommen
till en intressant dag!
placeringsservice
Snabbt, enkelt och kostnadsfritt!
SÅ GER DU STÖD UTAN ATT TA ÖVER ANSVARET
SSIL – För vård och omsorg inbjuder
till kostnadsfritt seminarium i
Kostnadsfritt, utan förpliktelser
Björn Ogéus
Örebro
8 oktober
2015
Placeringsservice
är kostnadsfritt
och utan
förpliktelser för er som lämnar förfrågan.
För femte året i rad arrangerar vi våra populära seminarier
enligt ett beprövat koncept och med välkända
Neutralt
föreläsare.
SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en
part som kan
förmedlar
er kollegor,
förfråganlyssna
till på
Påneutral
våra seminarier
du träffa
matchande
verksamheter
ägare från olika
intressanta
föreläsare,
möta oavsett
representanter
eller
koncernförhållande.
behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.
Förfrågan går även ut till de verksamheter
Seminarierna
vänder sig
i första hand till socialsekretesom ni har ramavtal
med.
rare, biståndsbedömare, ansvariga chefer och politiker
inom kommun, landsting och kriminalvård.
Ramavtal
Heldagsseminariet
är helttill
kostnadsfritt.
Material,
Vi skickar er förfrågan
alla era ramavtals­
morgonkaffe,
inkl.tydligt
smörgås,
leverantörer.förmiddagsfika
I svarslistan anges
omlunch och
eftermiddagskaffe,
verksamheten haringår.
ramavtal med er.
Snabbt,
och personligt
Läs
merenkelt
och anmäl
Normalt har ni svar inom någon timme.
på telefon eller mejl om ni är
diKontakta
g på oss
www.ssil.se
Överläkare på Enheten
för Psykosomatisk Medicin
i Västerås.
Björn har över 20 års erfarenhet av klinisk verksamhet
inom offentlig sjukvård. Han
har också skrivit böckerna
”Läkebok för trasiga själar”
och ”Kartbok för vilsna själar”. De senaste tio åren
har Björn arbetat med tydlig psykosomatisk inriktning med traumatiserade klienter.
VÅLD OCH HOT I ARBETSLIVET
Stefan Sandström
Stefan Sandström är leg. psykolog och leg. psykoterapeut.
Grundande medlem av Sandström – psykologi & friskvård
AB. Han är också författare
och transaktionsanalytiker
med högsta internationella
behörighet som kliniker,
handledare och utbildare
(TSTA-p). Han har skrivit två böcker om våld och
hot i yrkeslivet och en bok om ungdomsvåld.
ATT LÄMNA OVÄLKOMNA BESKED
OCH BEHÅLLA EN GOD RELATION
Jakob Carlander
nöjd med antalet svar eller om ni vill ha fler
– vi hjälper er!
Leg. psykoterapeut, har
skrivit boken ”Att lämna svåra
besked”, Gothia förlag. Som
socialsekreterare ställs man inför situationer då man tvingas
gå emot någons önskan eller
förhoppning med ett oönskat
besked, samtidigt som vi ska
upprätthålla en möjligt god relation och arbetsallians. Vad händer när svåra besked ställs mot hopp
och samarbete? Hur värnar vi det goda samtalet?
Lämna din placeringsförfrågan på www.ssil.se
Tingsgatan 2 A, 827 32 Ljusdal
•
Tel: 0651-160 40
•
Fax: 0651-71 19 80
•
[email protected] • www.ssil.se
Tingsgatan 2 A, 827 32 Ljusdal
•
Tel: 0651-160 40
•
Fax: 0651-71 19 80
•
[email protected] • www.ssil.se
J
ag har fått tillbaka energin att
leva och är inte längre rädd för
att maten ska fastna i halsen.
Att äta är en av livets mest naturliga delar. Vi tar det för
givet. En måltid associeras med underbara dofter, smaker
och synintryck. Vi tänker oss trevligt sällskap och ett gott
samtal ¬ en stund som blir en av dagens höjdpunkter.
När detta ändras drabbas vi människor hårt både psykiskt
och fysiskt. De flesta som lider av ät- och sväljsvårigheter
drar sig undan och slutar efterhand att försöka äta. De ger
upp, går ner i vikt och lever ofta i en ensam kamp för att
hitta ett nytt sätt att leva.
Med konsistensanpassade produkter
och utbildning skapar Special Foods
matglädje där livet sätter begränsningar. Produkterna ser ut som den
vanliga maten. De finns i ett brett
utbud för att kunna varieras efter
den vanliga menyn och väcka en
slocknad aptit.
För mer information, kontakta oss på 020-88 61 00 eller [email protected].
Du hittar oss även på findusfoodservices.se/specialfoods.
Upplev skillnaden
Med hjälp av en PET-kamera mäter forskarna på Imperial Clinical Research Facility i Hammersmith dopaminfibrerna i Jeanette Johanssons hjärna och studerar hur sjukdomen utvecklas.
10 | www.ssil.se
INTERVJU JEANETTE JOHANSSON
Dr Antonio Martin-Bastida klinisk forsknings­
partner och specialist i neurologi och Mark
­Tanner, röntgensköterska, analyserar resultatet
från PET-kameran.
Transeuro inger hopp
hos unga Parkinsonsjuka
När Jeanette Johansson var 41 år gammal fick hon diagnosen
Parkinsons sjukdom – en sjukdom som hon då förknippade med
äldre och män. Nu deltar hon i ett forskningsprojekt med stora
förväntningar. Om behandlingen lyckas har hon möjlighet att bli
helt symtomfri och slippa de krångliga medicinerna.
TEXT: ÅSA LARSSON FOTO: JÖRGEN JOHANSSON
INTE RVJU ”Lilla
gumman, du tror väl inte
att du har Parkinson?”, sa läkaren ned­
låtande till Jeanette Johansson när hon
besökte vårdcentralen för första gången
för sina besvär. Och det trodde inte hon
heller. ”Parkinson drabbar ju bara gamla
gubbar”, tänkte Jeanette för sig själv medan hon undrade vad skakningarna i handen och de återkommande infektionerna
berodde på.
Knappt två år efter första besöket sökte hon hjälp igen. Problemen ville inte gå
över och hon var dessutom påtagligt stel
och svullen i handen. ”Den här gången
borde väl läkarna förstå att något är fel”, sa
hon till sig själv. Vid det tillfället fick hon
omgående en remiss till neurologen för
vidare utredning.
Neurologbesöket blev en chock. Hon
fick veta att hon hade Parkinsons sjukdom
– hon var då bara 41 år gammal. Läkaren
förmedlade dessutom beskedet utan vare
sig eftertanke eller empati. Han nämn-
de vilka behandlingsformer som kunde
bli aktuella i framtiden och gav henne ett
­recept med en uppmaning om att hämta
ut medicinerna direkt.
Med en återbesökstid fem månader senare och medicinerna i handväskan blev
Jeanette stående som paralyserad utanför
sjukhuset. Hon var förvirrad av beskedet
och visste först inte vad hon skulle ta sig till.
När hon kom hem och berättade för sin
13-årige son grät hon. Han undrade varför: Skulle mamma dö?
– Hans reaktion blev en tankeställare.
Jag skulle ju faktiskt inte dö. Nu var det
upp till mig att göra livet så bra som möjligt, trots sjukdomen.
Ensam med tankarna
Tiden efter diagnosen kände Jeanette sig
ensam och vilsen. Ingen i hennes närhet
kunde sätta sig in i vad hon gick igenom.
Inte ens läkarna förstod vad det innebar
att drabbas av diagnosen så tidigt i livet.
Jeanette Johansson
Aktuell: Deltar i forskningsprojektet ­Transeuro som kan leda till bättre
­behandling vid Parkinsons sjukdom.
Bor: Helsingborg
Ålder: 46 år
Familj: Sönerna Erik 22 och Anton 19 år.
Anton bor fortfarande kvar hemma.
Yrke: Läkarsekreterare. Jeanette arbetar
i dag halvtid.
www.ssil.se | 11
INTERVJU JEANETTE JOHANSSON
Cykelhandlaren förser Jeanette med cykel­
slangar, som är det genomgående temat
i hennes vackra smycken.
När Jeanette Johanssson fokuserar på sin hobby – smyckestillverkning – får hon massor av energi och
glömmer bort sin svåra sjukdom.
Till råga på allt fick hon knappt någon information, utan blev hänvisad till att söka
kunskap själv.
– Jag råder andra som precis drabbats
att inte googla på Parkinson. Det jag hittade handlade mest om äldre, glidlakan och
svårigheten att vända sig i sängen för egen
maskin. Det slutade ofta med att jag satt
och grät.
Nätverk för unga blev räddningen
Ungefär ett och ett halvt år efter diagno12 | www.ssil.se
sen hamnade Jeanette på en träff för yngre
Parkinsondrabbade.
– Det var som att komma till himmelriket. Att kunna prata med andra i samma
livssituation, som förstod vad det innebär
att vara ung och leva med Parkinson. Och
att träffa människor som var mer påverkade av sjukdomen än jag och se att de
kunde fungera ändå. Deras livskraft, energi och framtidsplaner gjorde mig oerhört
lättad och ingav hopp om livskvalitet,
trots sjukdomen.
Krångliga medicinscheman är en stor del av
hennes vardag.
Där och då beslutade Jeanette sig för att
börja arbeta aktivt i Parkinsonförbundet
och hjälpa andra unga så att de skulle slippa känna sig lika ensamma som hon hade
gjort.
Jeanette har fram tills nyligen varit
aktiv i förbundet, både på riksnivå och
lokalt i Helsingborg. Hon har bland annat varit sammankallande för yngre
Parkinson­sjuka i Sverige och satte fart på
NYP (Nätverket för yngre i yrkesverksam
ålder med Parkinson). Men nu räcker
Parkinson
PARKINSONS SJUKDOM är en neurologisk sjukdom som vanligtvis drabbar personer över
55 år. Uppskattningsvis finns det ungefär
22 000 Parkinsonsjuka i Sverige i dag.
■ Sjukdomen innebär att de nervceller som
tillverkar signalsubstansen dopamin långsamt försvinner.
■ Dopamin är en av hjärnans viktigaste
signalsubstanser och påverkar förutom rörelseapparaten också belöningssystemet.
■ Motoriska symtom är långsamma rörelser,
skakningar och stela muskler. Icke-motoriska
är rastlöshet, stresskänslighet, förlorat lukt­
sinne, sömnrubbningar samt nedstämdhet.
»Hans reaktion blev en tankeställare. Jag
skulle ju faktiskt inte dö. Nu var det upp till
mig att göra livet så bra som möjligt, trots
sjukdomen...« Jeanette Johansson om sonens reaktion vid sjukdomsbeskedet.
inte orken till längre och hon har avsagt
sig alla ideella uppdrag.
En vardag med mediciner
Alla som lever med Parkinson kan vittna om ett krångligt medicinschema. Både
vad man äter och när, påverkar effekten av
medicinen. Och vid träning måste man ta
en extra dos.
Den ena dagen är ofta inte den andra lik
och det gäller att vara lyhörd för kroppens
signaler.
För stort intag kan leda till överrörlighet och hyperaktivitet och för lite till
trög­rörlighet och skakningar. Det är en
ständig balansgång mellan att vara ”on”
eller ”off ”.
– Jag försöker hela tiden känna och
tänka efter vad jag gör. Annars går det åt
mycket tid till att bara vara off, förklarar
Jeanette.
Sjukdomen gav nya intressen
Jeanette berättar att hon för det mesta är
glad och ser positivt på livet. Att hon har
lärt sig uppskatta saker i dag som hon inte
gjorde innan hon fick diagnosen.
– Träningen har blivit jätteviktig. Den är
nödvändig för att jag ska må bra, inte stelna
till och så att jag bibehåller balansen.
Jeanette dansar, tränar fotboll och ska
börja cykelträna för att delta i cykelloppet
Tour Parkinson i sommar. Hon ägnar ock-
så mycket tid åt sin nya hobby – smyckestillverkning.
– Jag började med det en dag då jag
kände att medicinerna gjorde mig rastlös.
När jag inte kunde sitta still och titta på tv
eller läsa en bok längre. Nu håller jag på
med smyckena en stund nästan varje dag
och det ger mig massor av energi.
Ett hoppingivande projekt
Medicinerna för Parkinson fungerar vanligtvis väl för patienten under de första
fem till tio åren, men med tiden blir de allt
mindre effektiva. För en person som drabbas av sjukdomen vid unga år är det alltså mycket troligt att medicineringen inte
kommer att fungera livet ut. Dessutom är
medicineringsschemat krångligt och ett
hinder i vardagen.
För Jeanette finns det ändå hopp om
att bli helt fri från dem. Hon deltar i
www.ssil.se | 13
INTERVJU JEANETTE JOHANSSON
»Jag råder andra som precis
drabbats att inte googla på
Parkinson. Det jag hittade
handlade mest om äldre,
glidlakan och svårigheten att
vända sig i sängen för egen
maskin. Det slutade ofta med
att jag satt och grät.« Jeanette Johansson.
Dagen innan testerna för forsknings­projektet i London måste Jeanette Johansson undvika sina mediciner.
14 | www.ssil.se
Transeuro
TRANSEURO ÄR ETT europeiskt forskningsprojekt med
huvudsyfte att utveckla en effektiv och säker behandlingsmetod för personer med Parkinsons sjukdom.
Metoden går ut på att transplantera omogna nervceller
från aborterade foster in i patientens hjärna så att dessa
kan sätta igång att producera nya dopaminceller.
■ Tidigare försök har visat att behandlingen kan minska
eller till och med helt ta bort behovet av medicinering.
■ Totalt ingår 150 patienter i flera länder i studien, varav
30 av dessa följs i Sverige. Av de 150 har 40 patienter
lottats ut till transplantationsgruppen. Fem av dessa finns
i Sverige.
MER INFORMATION FINNS PÅ: WWW.TRANSEURO.ORG.UK
Vi söker fler medarbetare
Sida vid Sida
Vi står alltid kvar
För oss står den unge och dess behov i fokus.
Vi skräddarsyr bästa tänkbara insats för varje person.
forskningsprojektet Transeuro – ett EU-­
projekt där man ska transplantera in
omogna nervceller i hjärnan. Förhoppningen är att dessa sätter fart på den egna
dopaminproduktionen igen.
Förberedelserna inför ingreppet är
rigorösa och urvalet av patienter noggrant. Jeanette har deltagit i omfattande
tester på bland annat Imperial Clinical
Research Facility i Hammersmith och
nu är hon en av fem svenskar som ingår
i transplantationsgruppen.
Ingreppet kommer förmodligen att ske
innan sommaren och sedan gäller det att
ha tålamod.
– De transplanterade cellerna måste få
tid att mogna. Vi vet från tidigare studier
att det tar minst två år innan vi kan mäta
en bestående effekt. Därefter kommer
den att fortsätta att förbättras i ytterligare några år, förklarar Gesine Paul, docent
och biträdande överläkare vid neurologiska kliniken i Lund och medansvarig för
patienterna i Transeuro.
Om Jeanette av någon anledning skulle
få besked att hon inte kan utföra ingreppet blir det naturligtvis en stor besvikelse.
Samtidigt säger hon att det är viktigt att
fullfölja projektet och fortsätta i kontrollgruppen.
– Finns det ingen att jämföra med blir
det ju ingen studie. Forskningen går framåt hela tiden, och i så fall har jag väl förhoppningsvis bidragit till något positivt
för andra. ●
Sida vid Sida har öppenvård, stödboenden, integrationsboenden, träningslägenheter, familjehem,
skyddade boenden och mycket mer.
Vi vill tacka våra uppdragsgivare för alla förtroenden
som ni ger oss. Nu behöver vi stärka upp vårt team
med ännu fler engagerade medarbetare.
Vi söker dig som känner att du vill vara med i ett
gäng som gärna ger det där lilla extra.
Vi söker just nu:
- Verksamhetschefer
- Familjehemskonsulenter
- Behandlare
- Coacher
Läs gärna mer på: www.sidavidsida.se
Ansökan sänds till:
[email protected] eller till: Karlavägen 66, 114 59 Stockholm.
Vid frågor om tjänsterna kontakta:
Amela Cerimagic 076-621 95 69, [email protected]
eller Lelle Hagström 070-665 64 00, [email protected]
070 - 665 64 00 | 076 - 621 95 69
[email protected] | www.sidavidsida.se
www.ssil.se | 15
NYHETER
Nya och fräscha utemöbler
Nu är utesäsongen här och bland årets trender ser vi att uteplatsen inspireras av inomhusmiljön.
Möbler som är lätta att flytta, bära och stapla är alltid praktiskt. Stilrena möbler som passar
till modern arkitektur syns också mer på marknaden, låt dig inspireras av detta axplock av
försommarens nyheter.
Stapelbara stolar
Stort lyxbord i massiv teak och aluminium med avrundade hörn.
Bredd 105 x längd 209 x höjd 75 cm. Matchande dekorativa stapelstolar i aluminium med armstöd i teak. Inklusive dynor med slitstarkt överdrag i strukturvävd
polyester. FSC-certifierat trä. Säljs som set 9 899 kr eller bord 4 699 kr och stolar
1 499 kr/st.
www.jysk.se
Kopparglans
Höj mysfaktorn när mörkret faller med en trendig
kopparfärgad metallykta. Den här varianten har en
glascylinder i mitten som skyddar ljuset mot vind.
Pris: 129 kr hos Blomsterlandet.
www.blomsterlandet.se
Fåtöljen string
Ramen är tillverkad av pulveriserad stål och sitsen finns i
olika material, både för inom- och utomhusbruk. Stolen
är designad av argentinska designern Federico Churba
och finns hos Eilersen. Storlek 77 x 70 cm. Pris: 20 073 kr.
www.eilersen.se
16 | www.ssil.se
Klassiker
Klassisk Bistrostol i lackerad stål. Finns i 24 färger! Bredd 38 cm,
djup 42 cm, höjd 82 cm och sitthöjden 45 cm.
www.fermob.com
Av: Annika Rådlund [email protected] och Susanne Enqvist [email protected]
Byggmoduler
CODE kan kombineras på många olika sätt, både horisontellt och vertikalt.
Tillverkad i impregnerad furu och förzinkad stål som kan pulverlackeras i en
mängd olika färger. Kan även fås i andra träslag.
www.vestre.se
Prisad design
Ida Linea Hildebrands trädgårdssoffa Net har tilldelats priset Årets Utemöbel vid ELLE Decorations Swedish Design Award. Bänken är tillverkad i
metall med metallnät och den är pulverlackad med struktur/mineraleffekt.
Standardfärgerna är svart, brun, grå och vit. Bredd 134 cm, höjd 81 cm och
djup 50 cm. ­Pris: 12 000 kr.
www.friendsfounders.com
Solcellsbelysning
Lyktstolpe med planteringsmöjligheter. Lyser med
varmvitt eller kallvitt ljus och finns i två olika höjder,
108 cm och 198 cm, 595 kr respektive 995 kr.
www.rusta.se
Möbler med patina
Serien Shabby Chic från Hillerstorp är tillverkad i
FSC-certifierad kärnfuru och är laserade först i vitt,
därefter i grått. Man har arbetat med detaljerna för
att skapa den härliga patina som äldre möbler ofta
stoltserar med. Bänken kostar cirka 1 800 kr och bordet
3 500 kr. Bordets mått är 195 x 86 cm.
www.hillerstorp.se
www.ssil.se | 17
Vill du vara säker på att få
tidningen Omtanke i brevlådan?
Omtanke
Ny Tidning!
TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG
n
SiL har bytt nam
till Omtanke!
Omtanke
Ny Tidning!
TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG
n
SiL har bytt nam
till Omtanke!
Bakom låsta dörrar
Utbildning i fokus
Få expertens bästa tips
på hur du säkrar kontor
och patientlokaler
Pebbles Karlsson Ambrose:
”Jag vill ge svar på
hur en psykos ser ut”
Alice Åström:
”Utan ärlighet har man inte en
chans att förändra någonting”
Författaren pratar öppet om sin sjukdom och vägen tillbaka
Samarbete ger arbetsro
De skapade en skola för fler när
socialtjänsten släpptes in i skolan
Fältsekreteraren är stolt över att vara en förebild
Meditera dig nykter
Ta kontroll över alkoholsuget med
AHA-metodens internetprogram
Äldres vårdkvalitet
Lyckat försök med samordnare
och vårdplanering i hemmet
Omtanke
TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG
”Personalen är otroligt
viktig och inga piller
kan ersätta dem”
Ny Tidning!
n
Undersökning
Privat anställda trivs bättre
än offentligt anställda
Omtanke
Valenkät:
TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG
Framtidens
vård och
omsorg
SiL har bytt nam
till Omtanke!
Om att inte passa in
Innanför murarna
”Svarta människor
var så ovanligt att
jag själv vände på
huvudet när en svart
man passerade”
”Den som tränat yoga
lär sig att stanna upp
och reflektera innan
man agerar”
Tema Kriminalvård:
Torbjörn:
”Det finns inget
Prinsen
Efter frigivning sov Roger Karlsson Uhrman på golvet i KRIS lokaler
Historien om den rotlöse pojken som fann sin familj
skyddsnät”
Stärk barns rättigheter
UNICEF verkar för att Sverige ska
göra Barnkonventionen till lag
Bygg miljövänligt
Norrköpings första passivhus står
klart – ett genomtänkt LSS-boende
hittar hem
Tid till arbete
Allt mer av en Socionoms arbetstid
ägnas åt administration
En ögonöppnare för publiken
Astroteaterns halsbrytande
föreställning krossar fördomar
Prenumeration
Nettan Yngvesson
0651-69 90 90 (Mån-Fre 8-10)
[email protected]
www.svenskamedia.se/prenumerera
TEMA NYSTART
Att starta ny verksamhet
DIN GUIDE I
DJUNGELN
Det behövs fler Hem för vård och boenden och
det är brist på boenden för personer som har rätt
till hjälp enligt LSS.
Men det kan vara en lång väg till att ­starta
en ny verksamhet. ­Handläggningstiden för
­tillstånds­ansökningar är lång och en mängd
kompletteringar kan dra ut på den tiden. I detta
nummer fokuserar vi på resan mot att starta en
ny verksamhet. Vad ska man tänka på ­innan man
startar upp? Hur gör man en bra ansökan för att
minimera risken för kompletteringar och vem
­behöver, enligt de intervjuade, inte göra sig besväret med att försöka ta sig in i branschen?
Möt Marielle Ragvals som startade sin
­HVB-hemsverksamhet på ­rekordtid, kan man sin
bransch, väljer rätt byggnad för verksamheten, har
kontroll på sin ekonomi och sina papper i ordning kan man vara igång med sitt boende under
­samma år som idén uppkom.
Men hon frågar sig är om de långa handläggningtiderna enbart är av ondo. Kanske sållar kraven på väl ifyllda ansökningar och verifikationer
bort agnarna från vetet. Kan man sin bransch och
finns i verksamheten för att göra ett bra jobb och
inte för att håva in snabba pengar så kan man,
enligt hennes erfarenhet, både få en snabb handläggningstid och en bra start på verksamheten.
IVO följer upp med att svara på vilka kompletetringar och frågor de ofta möter och till sist ger vi
en guide till vad du bland annat bör tänka på när
du ansöker om tillstånd för att driva verksamhet
inom SoL eller LSS.
TEXT & FOTO: MARIA NORDHOLM
www.ssil.se | 19
TEMA NYSTART
Så startade hon
HVB på rekordtid
En turbulent och glädjefylld resa mot drömmen
Marielle Ragvals satsade på sin dröm och startade en egen HVB-hemsverksamhet. För
henne gick både uppstarten och tillståndsprocessen som på räls. Efter hårt slit, mycket
engagemang och tuff kostnadskontroll driver hon idag det nystartade Allviken HVB. Läs
om vägen till att driva eget inom behandlingsbranschen. Har du vad som krävs?
TEXT & FOTO: MARIA NORDHOLM
20 | www.ssil.se
Marielle Ragvals startade på rekordtid upp HVB-hemmet Allviken HVB utanför
Uppsala. Med en väl förberedd ansökan till IVO gick handläggningstiden för
tillstånd snabbt, det som krävs är att ha god insikt i branschen, kapitalkontroll
och att ha sina intyg i ordning redan vid ansökan.
Det som är a och o för att klara sig
i den här branschen att ha koll på kostnaderna och att ha erfarenhet från behandlingssvängen.
– Den som vill ta sig in i branschen enbart för att göra sig snabba pengar behöver inte göra sig besväret. Ungdomarna vi
möter känner direkt om du enbart arbetar
för pengarna eller har ett genuint intresse
av att hjälpa dem, menar Marielle Ragvals
föreståndare och majoritetsägare i Allviken vård AB som driver Allviken HVB.
Det inte alla tänker på är att det krävs
både genuint engagemang och kunskap
för att överleva i den här branschen.
TE MA Ung och erfaren
Marielle Ragvals är 31 år och har mångårig kunskap från branschen. Redan som
23-åring började hon att arbeta som
behandlingsassistent, under hela sin
­socionomutbildning arbetade hon extra
vid Ronja behandlingshem i Östersund.
Hemmet tog emot unga tjejer med missbruksproblematik och självskadebeteende. Därifrån går hennes karriär spikrakt
uppåt, med sin arbetslivserfarenhet i ryggen anställdes hon som föreståndare direkt efter sin Socionomexamen. I dag är
hon föreståndare på Allviken HVB.
– Vi är ett behandlingshem som bedriver dygnet runt- behandling för ungdomar mellan 15 och 19 år med missbruksproblematik.
Allviken har en behandlingsansvarig
som har arbetat fram ett behandlingsupplägg både utifrån KBT och utifrån tolvstegsprogrammet. Programmet anpassas
efter de behov ungdomen har.
– Många unga sparkar bakut när de hör
talas om tolvstegsprogrammet och då väljer vi att jobba mer med KBT eller integrerar de två metoderna, säger Marielle
Ragvals.
Att få styra behandlingen
Att starta företag ser Marielle Ragvals
som ett sätt att utvecklas yrkesmässigt.
Det är en positiv utmaning att få personalansvar, budgetansvar och få styra över
behandlingsupplägget. Men orsaken till
varför hon startade ett HVB-hem finns på
ett djupare plan.
– Jag ville ha fria händer i hur jag tänker
behandlingsmässigt kring ungdomarna.
Här har jag fått bygga upp ett ställe från
grunden på mitt eget sätt utifrån mina
egna värderingar och vad jag känner att
jag kan stå för behandlingsmässigt, förklarar Marielle Ragvals.
I hennes tycke ger många behandlingshem upp för lätt på ungdomar.
– Allviken ska så långt som det är möjligt ta behandlingsprocessen framåt även
om det sker bakslag som att ungdomar
avviker eller tar återfall. Ungdomar är
placerade av en anledning, om den unge
uppvisar sitt problembeteende så är inte
det en orsak till utskrivning, menar hon.
Beteendet visar istället vad ungdomen
och personalen har att jobba med. Det
synsättet genomsyrar hela personalgruppen.
– Det betyder inte att de inskrivna ungdomarna får göra precis vad som helst,
men det betyder att vi inte ger upp på dem
så länge vi tror att vi kan hjälpa dem. Vi
prövar alla vägar innan vi tittar på en annan lösning som omplacering. Vi försöker
förstå ungdomens verklighet och sanning
om varför de använder droger eller uppvisar sitt problembeteende.
Vägen från vision till verklighet var
kort. Tiden från idé till verksamhetsstart
gick på under ett år.
– Det gick faktiskt väldigt fort för oss.
Idén kom vid årsskiftet 2012-2013 och vi
var igång redan under hösten 2013.
Hur lång tid tog det från att ni ansökte
till att IVO gav er tillstånd?
– Jag tror att ansökningstiden i normalfallet ligger på ett halvår, behövs det många
kompletteringar så förlängs tiden. Vi hade
flyt och fick tillståndet klart inom tre måwww.ssil.se | 21
TEMA NYSTART
– När vi fick vår första placering och jag insåg att det på enbart en placering börjar ticka pengar i form av löner till dygnet runt-bemanning. Då kom tanken:
Hur lång tid tar det tills vi går plus minus noll. Ångestkänslan kommer för att man sagt upp sig från jobb, satsat privat kapital och man vet aldrig åt vilket håll
det bär, allt kan gå i stöpet. Men överlag har det varit jättegivande och utvecklande och skönt att nu se att vi har placeringar och att verksamheten bär.
nader. Vi hade enbart ett fåtal små kompletteringar, vilket gjorde att ansökningsprocessen gick fort.
Det gäller att ha koll på allt det praktiska för att tillståndsprocessen ska löpa
smidigt. Redan vid ansökan om tillstånd
vill IVO se intyg på vilken fastighet verksamheten ska bedrivas i, intyg om att fastigheten är godkänd för den typ av verk-
samhet som ska bedrivas i lokalerna samt
papper om att ett fungerande brandskydd
finns.
Vad behöver man ordna angående
­lokaler innan man ansöker om tillstånd?
– Det finns en hel del kostnader att ta med
i beräkningen för att över huvud taget
kunna starta upp en verksamhet. Dels be-
höver man köpa in eller hyra den fastighet
som verksamheten är tänkt att bedrivas i.
Sedan måste man se till att lokalen är rätt
typad och godkänd för HVB-verksamhet.
Man ansöker om att få lokalen typad
för en verksamhet hos byggnadsnämnden, i den processen får grannarna yttra
sig. Ta med i beräkningen att detta kan ta
tid. Fastigheten har en kostnad som står
Allviken HVB
■ BEHANDLINGSHEMMET: Allviken HVB ligger
i Tärnsjö i Heby kommun. Ägarföretaget
heter Allviken vård AB och driver även Älby
stöd­boende som ligger utanför Uppsala.
Företaget har två delägare varav M
­ arielle
Ragvals är majoritetsägare.
■ MÅLGRUPP: Pojkar 15-19 år med missbruksproblematik, kriminalitet, utåtagerande
beteende och neuropsykiatriska diagnoser.
■ TILLSTÅND: Tillstånd att ta emot både
frivilligt placerade enligt SoL samt tvångsplacerade enligt LVU.
medlevarskap, har personal dygnet runt
och bedriver behandling enskilt såväl som i
grupp.
■ ANTAL PLACERADE: Det finns sju platser på
Allviken HVB och i dag finns fem ungdomar
inskrivna i verksamheten. Företaget har även
fyra platser vid Älby stödboende.
■ ANTAL ANSTÄLLDA: Nio heltidsanställda samt
extra personal utöver det.
■ BEHANDLINGSMETOD: Jobbar utifrån
tolvstegsmodellen och KBT. Arbetar med
■ STARTÅR: Slutet av 2013 startade verksamheten upp. Första killen anlände till Allviken
under hösten.
KÄLLA: WWW.ALLVIKEN.SE/MARIELLE RAGVALS
22 | www.ssil.se
FOTO:XXXXX
och tickar trots att verksamheten inte är
igång. Brandskyddet ska också bekostas,
installeras och godkännas. Allt detta ska
vara klart före en ansökan till IVO.
– Vi tänkte smart och letade rätt på en
fastighet som redan hade varit ett HVBhem. Fastigheten hade därför redan rätt
verksamhetsklass och ett godkänt brandskydd, vilket sparade både tid och pengar.
Utöver kraven på fastigheten så vill
IVO ha information om hemmets tilltänkta personal.
Går det att säkra bra personal utan att
­anställa dem förrän hemmet fått tillstånd?
– I ansökan så behöver enbart föreståndaren vara namngiven I övrigt så beskriver man vilken typ av bemanning och
vilken utbildning man tänkt på de anställda.
Det gör att föreståndaren kan vara
en kostnad redan från den dag företaget ansöker om tillstånd för att driva
HVB-hemsverksamhet. Den övriga personalen kan man anställa den dag man
startar verksamheten.
– De övriga anställda är inte en kostnad förrän man tar emot den första ungdomen, då startade i vårt fall dygnet
runt-bemanningen, säger Marielle Ragvals.
Hur mycket ligger man ute med i pengar
under tiden mellan ansökan och verk­
samhetsstart?
– Vi hade inga lönekostnader då jag, som
är godkänd som föreståndare av IVO sedan tidigare, arbetade gratis. Man räknar
med att arbeta en tid utan lön när man
startar upp en verksamhet. Men vi hade
lokalkostnader och att möblera upp allting kostar pengar. Det var svårt att beräkna hur mycket kapital man behöver för
att dra igång eftersom man inte vet hur
lång tid det tar att få tillstånd, och därefter kan det ta tid innan man faktiskt har
placeringar, men det är alltid en viss del av
gambling att dra igång ett företag.
Hur finansierar man den tiden?
– Vi gick in med eget kapital och checkkredit från banken och det är inte helt enkelt att få. Bankerna har blivit mer restriktiva innan de beviljar sådana, så det är en
del jobb att få banken med sig, säger Marielle Ragvals.
Hur lång tid tar det innan verksam­
heten beräknas gå plus ekonomiskt?
– Det är ett vågspel, räkna med att det
tar minst ett till två år innan man går plus
minus noll. Men det är ju individuellt hur
mycket kapital man har i botten och vilka förutsättningar de som driver företaget
har. Jag har jobbat i branschen, har mycket kontakter och vet hur den här typen av
företagande fungerar, säger Marielle Ragvals.
Trots sin erfarenhet ser hon orosmowww.ssil.se | 23
TEMA NYSTART
»Det är en skev mediebild av branschen som gör
att många anser att det är enkelt att starta upp
ett HVB-hem, enkelt att hålla kvalitet och enkelt
att göra pengar på den här typen av verksamhet.«
Marielle Ragvals
ment i det nyetablerade företagets väg.
– Det finns så mycket etableringshinder
i den här branschen, man måste vara med
på upphandlingar och många kommuner
får inte placera utanför ramavtal. Till exempel så gjorde Stockholms stad en upphandling för flera år sedan, innan vi fanns.
Därför har Allviken ingen möjlighet att få
placeringar från huvudstadskommunen
förrän nästa upphandling sker om flera år,
förklarar Marielle Ragvals.
En annan aspekt är att socialsekreterare har en högarbetsbelastning idag och
det är stor omsättning på socialsekreterare.
– Så man får ständigt presentera sig för
att de inte känner till dig. Det handlar hela
tiden om att göra sitt yttersta, hålla en hög
kvalitet och få ett gott rykte, det ger placeringar.
Har du några smarta uppstartstips som
underlättar ekonomiskt fram tills verk­
samheten kommer igång?
–– Att jag själv är föreståndare är en stor
besparing, vi hade ingen lönekostnad innan uppstart. Jag har även fått inventarier
och grejer fån vänner, familj och köpt
mycket på blocket och second hand. Det
finns otroligt mycket fina och fräscha saker att ta till vara på i detta slit och släng
samhälle.
Det finns pengar att spara på att skaffa rätt
byggnad till verksamheten från början, för
att slippa ombyggnationer, omtypning av
verksamheten och att skaffa brandskydd.
– Alla beslut som ska fattas av myndigheter kan ta tid. Tid är pengar i början av
en verksamhet. Så den största besparingen är att ha så mycket som möjligt klart i
byggnadsväg innan man ansöker om till24 | www.ssil.se
stånd. Ju mer du har klart, ju mer pengar
spar du, säger Marielle Ragvals.
Finns det några fällor att undvika för
andra som vill starta verksamhet?
– Inga direkta fällor, men det är viktigt att
ha tidsaspekten med i beräkningen, det är
många faktorer som man inte kan styra
själv över.
Har du fler tips gällande tillstånds­
ansökan som du tycker att andra som
vill starta upp verksamhet bör veta om?
– Jag får många samtal från folk som vill
starta upp HVB-hem. De har ingen erfarenhet av branschen och de vet inget
om behandling eller tillstånd. Det är en
skev mediebild av branschen som gör att
många anser att det är enkelt att starta
upp ett HVB-hem, enkelt att hålla kvalitet
och enkelt att göra pengar på den här typen av verksamhet. Det som istället borde
diskuteras är kvalitetskonkurrens inom
branschen.
– Ett sånt här jobb är inte ett vanligt
företag som bara handlar om siffror, det
handlar om att vara bra på sitt jobb, att
göra det med hjärtat, man vill se goda
resultat av den behandling och vård som
man ger. Det kräver mycket tid, energi
och engagemang att jobba med trasiga
människor, det är en livsstil att ha det här
jobbet och att driva ett privat behandlingshem.
Skulle du rekommendera att starta
­företag inom HVB eller LSS till andra?
– Ja och nej, det är svårt att svara på, det
beror på förutsättningarna i form av personens erfarenhet från branschen och
även kapitalförutsättningar. Jag tror att
det kan vara en lyxfälla om man felberäknat sina kostnader eller om tillståndet
drar ut på tiden.
Vad krävs för att man ska kunna uppvi­
sa god kvalitet i behandlingen?
– Jag tror att det krävs ett helhjärtat engagemang från samtliga anställda. Det
gäller även mig som föreståndare, alla här
kompletterar varandra och är lika viktiga.
Ungdomens behov är alltid det som ska
styra insatsen, inte vad som kostar företaget minst pengar.
– Jag är övertygad om att det lönar sig
att betala mer för att ungdomens vård ska
få god kvalitet, jag tror även att det gynnar
verksamheten då det ger fler placeringar.
Det gäller att inte stirra sig blind på kostnader utan snarare se till individens behandlingsresultat om man vill få god kvalitet.
Hur fungerar er verksamhet i dag?
– Det har gått jättebra för oss. Vi fyllde
snabbt våra placeringar efter uppstart. Vi
går för det mesta fullt och har högt tryck
på placeringar, många kommuner återkommer. Vi jobbar mycket med upphandlingar och har idag 88 ramavtal, vilket är
mycket på så kort tid.
Hur har resan till att bli egen
HVB-hemsföretagare varit?
– Det har varit, turbulent, glädjefylld,
ångestfylld, en skräckupplevelse men
överlag har det varit utmanande och jag
får nu leva ut min dröm.
Gjorde du rätt val som startade ett
HVB-hem?
– JA ●
– Det här arbetet kan ta otroligt mycket energi men även ge mycket energi tillbaka om föreståndare och alla anställda gör jobbet
­tillsammans. Gör man jobbet med målet att det ska bli god kvalitet i insatsen och inte för att håva in pengar så tror jag att man får det bästa
resultatet, säger Marielle Ragvals.
5 tips till dig som vill starta en verksamhet inom HVB eller LSS:
1.
Beräkna kostnaden,
kolla vilket nätverk du har privat, finn
dem i din omgivning som kan hjälpa till i
företagandet.
KOSTNADSKONTROLL:
2.
KONTAKTER: Omge dig med rätt
människor, folk som gjort detta tidigare, bygg ett nätverk av företagare, det kan
var ensamt att var egen. Du sitter inte på all
erfarenhet – ensam är inte stark – så omge
dig med personal som kompletterar dig. Alla
har styrkor och svagheter så det är viktigt att
få råd och stöd från folk som gått före dig i
branschen. Som egenföretagare kan man
inte ta allt med sina anställda.
3.
4.
KOMPETENS: Skaffa rätt kompetens i
form av anställda, de är grunden till
verksamheten.
VARUMÄRKE: Ha förståelse för att du är
ditt eget varumärke. Man måste alltid
göra sitt bästa i varje situation och ärende.
5.
HA RÄTT INTENTION: Var beredd att
betala engagemang tid och kraft för
att driva en sådan här verksamhet. Det behöv
ett helhetsperspektiv på behandling och
verksamhet om man ska starta ett HVB-hem.
Ungdomar ser snabbt igenom om du gör det
här jobbet som en inkomstkälla eller för att
du tycker om det jobb du har och vill hjälpa –
det gäller alla i verksamheten.
KÄLLA: MARIELLE RAGVALS
www.ssil.se | 25
FOTO: IVO
TEMA NYSTART
Gunnel Nyman, utredare vid avdelningen för tillståndsprövning på Inspektionen för vård och omsorg. Hon var en av IVO:s representanter under myndighetens
tillståndsturné och svarar här på frågor om handläggningstid och vanliga kompletteringar.
Hallå där:
Gunnel Nyman
Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har besökt sex svenska städer för att träffa dem som
ska ansöka om tillstånd. Väldigt många ansökningar måste i dag kompletteras och en hel
del får avslag. Därför informerade myndigheten om hur en tillståndsprövning går till, vad
man ska tänka på när man ansöker, vad som bör bifogas för att slippa kompletteringar och
vilka krav IVO ställer på lokaler och föreståndare för olika verksamheter.
TEXT: MARIA NORDHOLM
TEMA Hur lång handläggningstid har
en ansökan om att starta ett nytt HVB/
LSS-boende?
– Från det datumet en nyansökan anländer till vi beräknar att beslutet ska vara taget är det 5-7 månader. En ändring av ett
befintligt tillstånd har kortare handläggningstid, säger Gunnel Nyman.
Varför tar det så lång tid från ansökan
till tillstånd?
– Vi har inte haft så här långa handläggningstider tidigare, antalet ärenden har
ökat men personalstyrkan har inte ökat.
Personalbrist är den främsta anledning26 | www.ssil.se
en till de långa handläggningstiderna men
vi rekryterar just nu mer personal, säger
hon.
Kan kompletteringar vara en anledning
till lång handläggningstid?
– Ja, behöver man begära mycket kompletteringar så förlänger det handläggningstiden. Handlar det tvärtom om en
ändring av ett tillstånd, som inte kräver
några kompletteringar, så kan handläggningstiden bli mycket kortare. När
det gäller exempelvis en enkel ändring,
som att byta föreståndare, kan man göra
klart tillståndet samma dag. Har vi se-
dan tidigare alla intyg som krävs om
personen så behöver vi enbart begära ett utdrag från belastningsregistret
och därefter kan ett beslut tas, förklarar
Gunnel Nyman.
Finns det något som ofta behöver kom­
pletteras i tillståndsansökningar?
– Det är svårt att säga en enskild sak
men när det gäller föreståndare så
skickar många in ett cv men glömmer
betyg och arbetsintyg, verifikationer
helt enkelt som visar att man haft en
viss anställning eller har en viss utbildning, ­säger Gunnel Nyman.
»Ofta ber företagen om
förhandsbesked när det ska satsa
pengar och bygga nya lokaler så
att de inte kastar pengarna i sjön.
IVO kan inte ge förhandsbesked.«
Gunnel Nyman
Vad är det vanligaste misstaget de som
ansöker om tillstånd gör?
– Det varierar väldigt mycket, det kan
vara allt ifrån att man inte gett tillräckligt
utförliga svar på frågorna i ansökningsformuläret till att just formalia som verifikationer inte är bifogade.
Fanns det några frågor som var vanli­
gare än andra under tillståndsturnéen?
– Vanliga frågor som vi på IVO ofta får
är hur lokaler ska vara utformade för vissa verksamheter och vilken kompetens vi
kräver av föreståndare. Vad ställer vi för
krav på föreståndare för att de ska bli godkända, vilken utbildning ska man ha och
vilken arbetslivserfarenhet.
– En annan vanligt återkommande
­fråga är att den sökande vill ha förhandsbesked om lokaler till tillståndet. Ofta ber
företagen om förhandsbesked när det ska
satsa pengar och bygga nya lokaler så att
de inte kastar pengarna i sjön. IVO kan
inte ge förhandsbesked, säger Gunnel
­Nyman
Varför inte?
– Man ska få godkänt på flera punkter än
just lokalerna för att få tillstånd. Tillstånden
gäller för hela verksamheten, man ska ha en
föreståndare som håller måttet, innehållet
ska verka bra och det är flera saker man ska
uppfylla för att få tillstånd alltså kan vi inte
ge förhandsbesked med utgångspunkt från
lokalerna, förklarar hon.
Kommer ni att åka ut på fler tillstånds­
turnéer i landet?
– Turnén var uppskattad och efterfrågad,
vi kommer att fortsätta att möta målgruppen, dem som inte tidigare sökt tillstånd,
men i vilken form det kommer att ske det
vet vi inte ännu, säger Gunnel Nyman. ●
Säviq Kvinnobehandling
är ett HVB-hem i södra
Dalarna med specialinriktning på kvinnligt
missbruk/beroende
Kvinnor utgör en växande andel av Sveriges
missbrukare vilket innebär att behoven av
kvalitativa behandlingsplatser ökar. Varför
andelen kvinnliga missbrukare ökar finns
inget entydigt svar på utan olika studier pekar på flera samverkande faktorer.
Många kvinnliga missbrukare lever dolt och
upptäcks inte i tid vilket medför stor risk för
allvarligt försämrad hälsa.
Vår strävan vid Säviq Kvinnobehandling är
att skapa en modern, evidensbaserad institution där kunskap och omsorg om kvinnors utsatthet och behov ska prägla vårt
bemötande och våra behandlingsmetoder.
www.saviq.se
Besök oss i
Vårdkedjans
monter på
Socionomdagarna!
Säviq Behandlinghem . Ulvshyttan 31 Borlänge
Tfn 0243-25 11 05 . Fax 0243-25 13 50 . [email protected]
www.ssil.se | 27
TEMA NYSTART
Guide vid ansökan om tillstånd:
Omtanke Har med hjälp av Inspektionen för vård och omsorg sammanställt en övergripande guide med
saker som du bör veta eller förbereda inför din ansökan om tillstånd för att starta Hem för vård och boende
eller LSS-bostad. En tillståndsansökan ska vara skriftlig på myndighetens egna blanketter. Tänk på att anpassa svaren efter de lagar och regler som gäller för just din verksamhet. IVO vill inte se lagtext, de vill veta hur
du tänker tillämpa lagen. Fler tips på vad du bör veta och ordna inför din tillståndsansökan kommer här:
■ Företaget: IVO vill veta vem som ansöker om att få starta verksamhet, är det ett bolag, en enskild firma, en stiftelse, en förening eller ett
kooperativ. Vid ansökan ska det fyllas i ett organisationsnummer, en
kontaktperson och en adress. Bifoga bland annat en handling som
visar vem som är firmatecknare, ett nytt registreringsbevis från bolagsverket och ett bolagsstämma-protokoll eller motsvarande protokoll
från din förening eller stiftelse. Kontrollera med IVO vilka handlingar
som ska bifogas för att undvika tidskrävande kompletteringar.
■ Verksamheten: I din ansökan ska du fylla i verksamhetens namn,
adress och vilken kommun den planerar att verka i. IVO vill även veta
om ansökan gäller för ny verksamhet, ändring av befintlig verksamhet
eller verksamhet som ska drivas på entreprenad, Du kan även ange
önskat startdatum men ansökningar hanteras i kronologisk ordning.
■ Målgrupp: Ange vilken målgrupp verksamheten ska vända sig till
och det antal personer ni vill ta emot. I en LSS-ansökan ska ni ange
personkrets samt eventuell specifik målgrupp inom personkretsen.
■ Verksamhetens innehåll: Beskriv verksamhetens innehåll och
era arbetsmetoder, tala om hur ni tänker tillgodose målgruppens och
den enskildes behov av såväl omvårdnad som fritids- och kulturella
aktiviteter. IVO vill även veta hur ni ska samverka med företrädare och
vårdnadshavare. Visa hur ni säkerställer att vårdnadshavaren får kontakt med boendet. Det finns inget rätt eller fel svar. IVO vill se att ni har
tänkt till och skapat en rutin för hur kontakterna ska se ut. I er ansökan
ska även ett schema som visar de olika inslagen i vården bifogas.
Beskriv utförligt, IVO använder informationen för att ta ställning till
om ni kan anses ha rätt personal, kompetens och bemanning för den
målgrupp och det antal personer ni vänder er till.
■ Personalen: Vid ansökan om tillstånd ska föreståndaren vara en
namngiven person. Personnummer, tjänstgöringsgrad, utbildningsbevis med kursförteckning och meritförteckning med relevanta
arbetsintyg ska finnas med i en ansökan. Övrig personal behöver inte
namnges, det räcker med att ange vilken sorts personal man kommer
att anlita samt vilken kompetens och utbildningsnivå de ska ha.
Socialstyrelsen har gett ut ”Rätt kompetens hos personal i verksamheter för personer med funktionsnedsättning” art nr 2012-2-17 som kan
ge vägledning för dig som bedriver LSS-verksamhet. Rätt personalkompetens skiljer från en verksamhet till en annan. Bedriver man
exempelvis en dagligverksamhet med konstinriktning bör man utöver
undersköterskor även ha anställda med kunskap om konst. I ansökan
ska man även redogöra för hur personal ska kompetens­utvecklas,
handledas och vilket antal personer man planerar att anställa, ett
täthetsschema för bemanningen ska bifogas. Riktlinjerna är att det ska
finnas den personal som krävs. Vad som krävs är en bedömningsfråga.
■ Självbestämmande, integritet, med­be­stämmande och
­inflytande: Tänk igenom och beskriv hur er verksamhet ska tillgodose och säkerställa dessa behov. Vänder sig din verksamhet till barn så
ska barnperspektivet tas i beaktande. Såväl barn som vuxna har rätt
att framföra sin åsikt. Tar ni emot personer med NPF eller kommunikativa funktionsnedsättningar så behöver du visa hur de ska få
relevant information och hur de ska få möjlighet att framföra sina
åsikter. Beskriva hur målgruppens kommunikation går till, sker den
via piktogram eller via tolk. Beskriv hur ni säkerställer att personalen är
utbildad i kommunikationen, hur ofta individen får komma till tals och
hur ni lägger kommunikationen på er målgrupps nivå.
■ Ledningssystem: Ni ska kunna beskriva det kvalitetsarbete ni ska
bedriva utifrån gällande föreskrift, Socialstyrelsen har en handbok om
aktuell föreskrift, SOSFS 2011:9. Beskriv både egna rutiner, processer
och aktiviteter samt de som sker i samverkan med myndigheter,
vårdgivare och föreningar. Ni ska även ha klart för er hur riskanalyser,
egenkontroller, klagomål med mera ska gå till eller framföras och hur
de ska följas upp samt visa hur ni säkerställer att personalen arbetar
enligt ledningssystemen. Ni ska ha en plan för rapportering och uppföljning av barn som far illa. Rutiner för anmälningar enligt Lex Sarah
ska också bifogas vid er ansökan.
■ Dokumentation: Beskriv hur verksamheten dokumenterar
­enskilda insatser och hur dokumentationen förvaras så att den är
­oåtkomlig för obehöriga. Föreskriften Handläggning och dokumentation inom Socialtjänsten, SOSFS 2014:5, kan ge vägledning.
■ Finansiering: Det är viktigt att visa hur verksamheten finansieras
tills den tar fart. Är det med eget kapital, checkkredit eller lån? IVO vill
se att ni tänkt långsiktigt. Gällande HVB vill myndigheten även se en
budget och på vilka grunder vård­avgiften tas ut.
■ Byggnader och lokaler: En byggnad för verksamheten ska vara
införskaffad vid tillståndsansökan och dess fastighetsbeteckning ska
anges. I ansökan ska lokalens tillgänglighet för funktionsnedsatta
och tillgång till samhällsservice och kommunikationer beskrivas.
Lokalerna ska vara godkända av byggnadsnämnden. Det kan krävas
ett nytt bygglov samt ombyggnationer för att få bedriva en viss verksamhet i ett befintligt hus. Det finns olika brandskyddskrav beroende
på vilken personkrets en verksamhet vänder sig till. Har er målgrupp
psykiska eller fysiska funktionshinder, som kan göra att utrymning
tar längre tid, så ställs det högre brandskyddskrav på byggnader för
dessa verksamheter. Verksamhetsinnehavaren ansvarar för att korrekt
brandskydd finns och brandskyddsmyndigheten utför tillsyn. IVO
godkänner inte brandskyddet men bifoga tillsynsprotokoll från brandskyddsmyndigheten som visar att ni löst brandskyddet. Kontakter
med myndigheter kan ta tid, så ansök om bygglov, omtypning av
verksamhet och kolla upp brandskyddet i god tid före ansökan.
■ Till sist: Den behöriga firmatecknaren ska signera er ansökan.
En komplett ansökan med alla uppgifter och alla bilagor påskyndar
­ansökningstiden. Läs den checklista som finns på ansökningsblanketten och bifoga alla handlingar. Blanketter för ansökan om tillstånd
hittar du på IVO:s hemsida under fliken Tillstånd och register. Det
finns olika blanketter för tillstånd att bedriva LSS-verksamhet för barn,
LSS-verksamhet för vuxna eller HVB-hem. På respektive blankett
står vilket lagrum de olika verksamheterna finns inom. Exempelvis:
Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt lag 9§8 lag
(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.
TEXT: MARIA NORDHOLM, KÄLLA: IVO
28 | www.ssil.se
Vi erbjuder gruppboende för
LSS personkrets 1 och 2
Daglig verksamhet, fritids, snouezelverksamhet
och semesterhuset Villa Benesi
För dig som har problem med alkohol och/eller droger. I en varm och
tillitsfull miljö i natursköna Sörmland, Vingåker, erbjuder vi:
AVGIFTNING • BEHANDLING • ANHÖRIGPROGRAM
Vi arbetar enligt AA:s tolvstegsprogram.
För mer info: 0151-51 80 90 el. [email protected]
Din trygghet. Vi är proffs på socialt arbete.
Utbildning, Handledning,
Bemanning och Behandling
Ring gärna så berättar vi mer
Kristina Preutz, Verksamhetschef
Leona Stehn, Verksamhetschef
Tel: 0451 – 599 99
Tel: 0451 – 70 59 25
Alla har rätt till ett bra liv
www.humana.se/lss-boende/varalss-boenden/hassleholm-ekeliden/
UTSLUSSEN BEHANDLINGSHEM I BODEN
Ungdomar 16-20 år med psykosocial problematik
Utredning, Akutplacering, Behandling
Metoder – MI, CRA, HAP, ART
Rikstäckande transportservice
Vi har även verksamhet med stödboende i egen träningslägenhet i
Uppsala!
Trygghet och tillit
Trygghet och framtid
Trygghet och omsorg
073-311 39 02 . [email protected] . www.saxakullen.se
Kontakt:
Föreståndare Fabian Lindesjö
Tel. 0921-180 40, 073-651 43 46
www.utslussen.se
STIFTELSEN FYRLJUSET
– FAMILJEHEMSVÅRD I ETT EUROPEISKT SAMMANHANG
Vi har flerårig erfarenhet av att arbeta med
förstärkt familjehemsvård för barn,
unga och vuxna. Fyrljuset har familjehem
i hela Sverige, och kan även erbjuda familjehemsvård i andra länder i Europa.
Vi finns på småländska höglandet
i Aneby kommun en idyllisk miljö.
Vi arbetar individuellt och med
stor delaktighet för att på yttersta
sätt tillgodose behov och integritet oavsett problematik, vi har
yttersta fokus på individens egna
önskemål utifrån uppdraget.
Vi har förmånen att få arbeta
med djur, som vi kallar från
”Frö till Busfrö” då en del av vår
sysselsättning är hästuppfödning
i mindre skala med inriktning
mot hoppning. Vi ser detta som
en stor möjlighet och resurs för
våra boenden att få vara med
och uppleva detta, samtidigt som
att vara delaktiga i skötsel av stall
och hästar (frivilligt). Stallet ihop
med andra aktiviteter gör att
det är gott om sysselsättning. Vi
hoppas på föl 2015!
Våra målgrupper är för män
och kvinnor från 21 år till 55 år.
Verksamhetens mål – alla ska
få tillvaron att bli begriplig och
hanterbar. Prioriteringen är på
högsta nivå för att tillgodose
en meningsfull vardag och
en förutsättning för ett psykiskt och fysiskt välbefinnande
under längre eller kortare vård/
behandlingstid hos oss. Husdjur
är välkomna efter prövning.
Vår familjehemsvård i Sverige och Europa
kännetecknas av hög kvalitet, som bland
annat innebär att vi erbjuder mycket stöd,
hög tillgänglighet och tät uppföljning av de
familjehem som vi samarbetar med.
Fyrljuset har jourverksamhet 24 timmar
om dygnet för uppdragsgivare och familjehem. Vi erbjuder även utsluss/eftervård
från institution och familjehem, samt ett
antal tilläggstjänster.
Stiftelsen är en s.k. non-profit-verksamhet.
För mer information – kontakta oss gärna!
Tomas Granberg
Administration
Jour
073-973 93 92
073-951 57 07
073-972 42 72
[email protected]
www.fyrljuset.org
Välkomna för mer information
och studiebesök!
www.ekotopia.info | 0380-49 69 68
www.ssil.se | 29
TEMA NYSTART
Av: Jenny Marcuson [email protected]
Flytta hållbart
FOTO: ULF CELANDER
Det behöver inte bli alltför dyrt att flytta eller etablera en ny verksamhet. Här kommer
lite hållbarhetstips som gör att kostnaderna kan hållas nere.
Plywood och second hand
Ett tydligt miljötänk genomsyrade Vasakronans kontorsprojekt i Göteborg när fastighetsägaren flyttade
till nya lokaler i Nordstan.
Okidoki arkitekter har utformat lokalerna, som fick
ett kök i plywood, ett enkelt och billigt material som
utstrålar miljömedvetenhet.
Alla stolar i matsalen är secondhand. Ett bra tips
inför en flytt är att inventera det som finns. Vad
kan återanvändas som det är, vad kan kläs om eller
kompletteras på annat sätt. Att lämna in möbler på
omlackering är billigare än att köpa ny.
Kontoret har också mycket naturmaterial, som köksön som har fått en betongskiva. Kontoret är också i
princip helt papperslöst, vilket är bra för miljön.
FOTO: CODESIGN
Återanvänd inredningen
FOTO: JENNY MARCUSON
När Codesign inredde AMF fastigheters nya driftkontor i Marievik tillämpades återbruk till största delen på
samma sätt som för huvudkontoret.
– Kakel, kök och mattor kommer från en tidigare
hyresgäst. Samtliga armaturer kommer från ett annat
hus i området som snart ska rivas. Dessutom har
vi rotat i AMF fastigheters egna källarförråd för en
mängd olika detaljer, säger Love Neuschütz, inredningsarkitekt i projektet.
Inredningskonceptet går under namnet ”Backstage”, vilket speglar driftpersonalens uppgift att
ständigt se till så att vardagen i de olika fastigheterna
rullar på enligt plan och att hyresgästerna får all den
service som de behöver.
30 | www.ssil.se
Coolt återbruk
EFG visade upp sin nya tjänst Reuse på Stockholm furniture fair, genom ett förvaringsskåp
som Stadsmissionens REMAKE-verksamhet på ett
konstnärligt sätt har gjort om till något nytt och
spännande. Reuse hjälper företag att återanvända,
återvinna och sälja gamla möbler i inredningsprojekt. Förutom att företag kan sänka sina inredningskostnader är det bra för miljön.
– Med det här arbetssättet sänker vi kundernas kostnader för att bli av med sin överblivna
inredning och hjälper dem att göra samhällsnytta
och en rejäl praktisk insats för miljön. På EFG pratar
vi om lönsam hållbarhet i praktiken, säger Pelle
Halling som är ansvarig för tjänsten.
www.efg.se
FOTO: MÅNS BERG
Sponsorer kan hjälpa till
När SOS Barnbyar skulle flytta till nya lokaler i Stockholm ville man satsa på trivsamma lokaler, men man
kunde inte lägga pengar på några större investeringar.
Det löstes med sponsorhjälp. Inredningsarkitekten
DAPstockholm och en mängd leverantörer har
bidragit med inredning som har gett ett ordentligt
lyft och skapar stolthet hos medarbetarna. De udda
pinnstolarna i matsalen har personalen själva letat
upp på loppis.
En social verksamhet engagerar andra. Fråga efter
sponsorhjälp bland dina lokala leverantörer och
fynda möbler på loppis för att få ner kostnaderna. Det
behöver inte alls bli trist med återvunnet. En mix av
stilar och färger ger ofta ett varmt intryck. För att hålla
ihop konceptet kan man måla om och klä om i en viss
färgskala.
I dag producerar och konsumerar de flesta företag och organisationer möbler och inredning
linjärt i motsats till cirkulärt. När nya behov uppstår kastas inredningen oftast ut bakvägen och
ny köps in. Ofta hamnar fullt duglig inredning
på tippen eller i ett bortglömt förråd.
– Det fungerar inte i längden och det kan
varken kännas bra för konsumenten eller producenten. För oss som leverantör känns det helt
klart inte bra. Input interiör levererar inredning
för 1,3 miljarder kronor per år. Det innebär
väldigt mycket bra inredning som förtjänar ett
liv längre än en kund, ett behov, en placering.
Vi vet att bra inredning har ett betydligt större
värde än så, förklarar Mille Milehem, vice vd på
Input interiör.
Hela 77 procent anser att det är viktigt eller
mycket viktigt att fullt funktionella möbler som
byts ut på arbetsplatsen kommer till ny användning hos ett annat företag eller organisation.
Därtill anser 83 procent att det är viktigt eller
mycket viktigt att inredning som måste kasseras
från arbetsplatsen återvinns. Det visar en
opinionsundersökning kring hållbar inredning
och återbruk på arbetsplatsen, genomförd av
Novus.
– Attityden hos allmänheten är tydlig. Vi kan
inte slita och slänga, byta ut och kasta inredning
som om det inte fanns någon morgondag,
menar Mille Milehem, som är initiativtagare till
opinionsundersökningen.
Under en möbels livscykel sker den största
miljöpåverkan vid tillverkningen. Ju längre
möbeln håller och nyttjas desto mindre blir den
totala påverkan.
– Vi har hjälpt företag i många år med att ta
FOTO: EMMY JONSSON
Tänk hållbart från början
hand om deras befintliga inredning, återvunnit
och försökt hitta nya ägare till möblerna. Men
ansvaret måste börja tidigare än så. Redan i
valet av inredning måste möblernas hela kretslopp tas i beaktande. Produkter som är hållbara
och förtjänar sin plats på marknaden bör ha
förtur, menar Mille Milehem och fortsätter:
– Andrahandsmarknaden av kontorsmöbler
håller på att få ett riktigt uppvaknande. Det är
spännande och positivt men fortfarande i sin
linda. Vi tror att det måste bli enklare och mer
fördelaktigt för företag och organisationer att
ta sitt ansvar. Ett ansvar som vi som leverantör
naturligtvis delar och därför har vi utvecklat
Greenified.
Greenified handlar om att inreda offentliga
miljöer genom medvetna, hållbara val och
ansvarsfull förnyelse. Grundbulten är inredning
som uppfyller miljö- och hälsokrav som sträcker
sig långt över gällande regelverk och som är
skonsamma mot djur, natur och människa.
– Med Greenified nyttjar kunden inredningen så länge behovet finns. När det är dags att
downsiza, upsiza, förnya eller förändra ges full
flexibilitet att göra det men på ett ansvarsfullt
sätt. Kunden kan lämna arbetsplatsen som den
är medan vi ansvarar för att komplettera, inventera, flytta med, byta ut, montera ner, förädla,
sälja vidare, skänka och återvinna inredningen.
www.inputinterior.se
www.ssil.se | 31
FORSKNING
Därför kan m
­ otion
hjälpa deprimerade
Forskarna har svaren på gåtan
TEXT: MARIA NORDHOLM
Experter har länge vetat att fysisk aktivi­
tet hjälper vid mild och måttlig depression.
­Däremot råder det oklarheter kring orsa­
ken. I våras kom ett forskarlag med en över­
gripande förklaring till varför motion har en
positiv effekt vid depression.
FORSKNING Forskarna har tittat på ett
stort antal andra studier kring vad som
händer i kroppen och hjärnan, både vid
fysisk aktivitet och vid en depression.
­Målet var att skapa en modell som väger
samman alla faktorer som tidigare studier
har fastställt.
– Kroppen och hjärnan fungerar som
en enhet och det är många olika mekanismer som bidrar till att fysisk aktivitet
minskar depressiva symtom. Sammantaget kan man säga att träningen gör
en depression lättare att hantera, säger
Torbjörn Josefsson, universitetslektor
­
i psykologi vid Högskolan i Halmstad och
en av forskarna bakom den nya studien.
ÖVER 300 MILJONER människor världen över
har diagnosen depression. Depression är
den tredje vanligaste orsaken till funktionsnedsättning och för tidig död i höginkomstländer såsom Sverige.
– Tidigare forskningsstudier har be­visat
att antidepressiv medicinering inte har
någon effekt vid mild eller måttlig depres-
sion. Därför är det intressant med alternativa metoder för att hjälpa människor som
lider av detta, säger T
­ orbjörn Josefsson.
Torbjörn Josefsson och hans forskarkollegor fastslog i en metaanalys 2013 att
regelbunden fysisk aktivitet hjälper vid
mild och måttlig depression.
– Motion har en positiv effekt på depression, det är bevisat. Däremot finns
det många olika hypoteser kring varför
det är så. Vi ville i denna nya studie skapa
ett helhetsperspektiv, ge en förklaring och
en enklare modell, säger han.
ofta till koncentrationssvårigheter och ett negativt tankemönster. En depression påverkar hur individen
tolkar situationer, och kan ge svårigheter
att se saker och ting ur ett annat perspektiv än sitt eget. Vid fysisk träning förbättras de så kallade exekutiva funktionerna.
De fungerar som samordnare av olika typer av information och ­l­igger bakom allt
målinriktat beteende, till exempel planering och anpassningsförmåga. Fungerar
dessa förmågor bättre är det lättare att
hantera en depression.
Forskaren Torbjörn Josefsson och hans kollegor ger med
DEPRESSION LEDER
Vad är förklaringen, varför hjälper
­motion vid depression?
– Vår idé är att det är svårt att hitta en
­enskild orsak till varför motion kan hjäl-
pa vid depression, det är så många saker
som påverkas positivt av motion i både
kroppen och hjärnan, säger Torbjörn
Josefsson.
Motion har psykologiska, sociala och
biologiska effekter som kan påverka depressiva symtom på ett positivt sätt.
Rent biologiskt så kan deprimerade
personer ha väldigt låga värden av sero­
tonin och vissa specifika hjärnprotein.
– Effekterna man har sett vid fysisk motion är att nivåerna av endorfiner, dopamin, hjärnprotein och serotonin ökat och
det kan minska depressionen, förklarar
Torbjörn Josefsson.
Vårljus – kommunernas eget vårdbolag
– med ambition att förena kvalitet och samhällsnytta. Vårljus är ett kommunalt bolag
och är verksamt inom barn- och ungdomsvården. Vi erbjuder krisinsatser och utredningar i dygnsvård, öppenvård samt jour- och familjehemsverksamhet. Vi driver en
omfattande verksamhet för barn och ungdomar som kommer ensamma till Sverige.
Vi expanderar kraftigt och kommer under året behöva nya medarbetare såsom handledare (arbetar med ensamkommande ungdomar), behandlare samt boendechefer.
Håll utkik efter lediga tjänster på vår hemsida!
www.varljus.se
32 | www.ssil.se
FOTO: LINDA LUNDELL
FORSKNING
sin forskning ett övergripande svar på varför motion kan hjälpa bättre än antidepressiva l­ äkemedel vid mild till måttlig depression.
Serotonin indikerar bland annat om vi
människor befinner oss i en gynnsam eller
ogynnsam miljö. Höjs halten av serotonin
i kroppen upplever vi vår miljö som mer
positiv och hanterbar.
– Nivåerna av stresshormoner är också
felinställda hos många deprimerade personer och även dessa regleras vid fysisk
träning, säger Torbjörn Josefsson.
REGELBUNDEN MOTION ger även en förbättrad
självkänsla hos individen. Forskarna tror
att det beror på att individen blir mer nöjd
med sin kropp, vilket höjer självkänslan.
Ett vanligt problem vid depression är
sömnstörningar, och träning leder till en
bättre sömnkvalitet. Även anhedoni, det
vill säga oförmågan till glädje, lust och intresse, reduceras vid träning.
– Motionen kan liknas vid en bygg-
nadsställning – något stabilt att luta sig
emot. Förhoppningsvis leder våra forskningsresultat till att motion implementeras som en klinisk intervention vid depression, säger Torbjörn Josefsson.
Fakta om studien:
■ Forskningsstudien är gjord i samarbete mellan
Torbjörn Josefsson vid Akademin för hälsa och
välfärd vid Högskolan i Halmstad, Trevor Archer
vid Psykologiska institutionen vid Göteborgs
universitet och Magnus Lindwall vid Institutionen
Duvgården HVB
• Flickor 14-18 år med begynnande missbruk, kriminalitet och
psykosociala problem.
• Behandling enligt 12-stegsmodellen med erfarna terapeuter,
individuella behandlingsplaner, KBT, anhörigstöd, psykolog.
• Möjlighet att gå i skola, aktiv fritid.
• Behandling, utredning och eftervård.
• 5 platser
Lilla Runhällen 312, 740 45 Tärnsjö
Tel 0292-440 50, 070-991 67 60
www.duvgarden.se
för kost- och idrottsvetenskap vid Göteborgs
universitet. Artikeln, som heter Effects of Physical
Exercise on Depressive Symtoms and Biomarkers in
Depression, publicerades i februari 2015 i tidsskiften CNS & Neurological Disorder – Drug Targets.
källa: högskolan i halmstad
Mångsbo HVB
• Pojkar 16-21 år med begynnande missbruk, kriminalitet
och/eller psykosociala problem.
• Behandling enligt 12-stegsmodellen, KBT, anhörigstöd
och psykolog.
• Möjlighet att gå i skola, aktiv fritid.
• Behandling, utredning och eftervård.
• Eftervård med utsluss, lägenheter och stöd i öppenvård.
Mångsbo HVB, Mångsbo 211, 740 46 Östervåla
Tel: 0292-714 00, 070-991 67 60
www.mangsbohvb.se
www.ssil.se | 33
REPORTAGE
Ett mänskligare
huvudkontor
Efter nästan hundra år i charmiga men trånga lokaler i Gamla
Stan har Stockholms stadsmission flyttat till ett nytt modernt
kontor i Liljeholmen. I inredningen har Codesign tagit vara på
befintliga möbler och lagt till element som stärker identiteten
och stödjer behoven.
TEXT: JENNY MARCUSON FOTO: PER RANUNG & JENNY MARCUSON
34 | www.ssil.se
ÅTE R BRUK Stockholms Stadsmission satt
t­idigare i charmiga men trånga lokaler
i Gamla Stan. De ville sitta mer samlat och
på ett plan för att få mer samverkan över
gränserna.
– Vi satt väldigt uppdelat på olika plan
i en blandad kontorslösning där några medarbetare hade egna rum. Det var
viktigt för oss att få sitta tillsammans i en
öppen planlösning, säger Liselotte Lilliehöök på Stockholm Stadsmission.
Valet föll på Marievik i Liljeholmen, där
även Stadsmissionens skola Grillska gymnasiet ligger.
– De har också en restaurang här intill
och det är ett stort plus att vi finns nära
skolan. Dessutom passade vi på att göra
om deras lokaler samtidigt, så då kunde vi
återanvända varandras möbler i den mån
det gick.
Fick inte se för påkostat ut
Med tanke på stadsmissionens verksamhet var det viktigt att hålla kostnaderna
nere. Lokalerna fick heller inte se för påkostade ut.
Stockholms Stadsmission samarbetar sedan tidigare med Codesign och tog
hjälp av dem i projektet.
– Vi arbetar med reducerat timpris i alla
projekt med Stadsmissionen och det här
är också ett sätt för oss att visa vårt engagemang. Budgeten var i princip noll så vi har
återanvänt mycket möbler och låtit stadsmissionens egen Remake-­verksamhet tillverka kuddar, säger ­
Johanna Nenander,
arkitekt på Codesign.
Stadsmissionens värdeord
Längst in i lokalen har man skapat fönsternischer och förvaring, där några skåpluckor i
plywood sticker ut.
Remake är nya produkter skapade av seconhandkläder, textil och möbler som
säljs i Stockholms S
­ tadsmissions butiker.
– Kuddarna som pryder sofforna i entrén och köket är broderade med Stadsmissionens värdeord. Tillsammans­med
broderade draperier skapar de en ombonad känsla och synliggör verksamheten,
säger Johanna Nenander.
Inredningsteamet ville förlänga stadsmissionens vision om ett mänskligare samhälle för alla till att även omfatta
www.ssil.se | 35
REPORTAGE
Udda bordsben i orange till det specialtillverkade långbordet.
­ uvudkontoret, och utforma ett mänsklih
gare kontor.
– Vi har försökt skapa varma och mjuka miljöer med mycket färg och textilier.
Receptionen är från den tidigare hyresgästen och har målats om och klätts med
kuddar.
Utgår från profilfärgen orange
Färgerna utgår från profilfärgen orange
som kompletterats med gult och komplementfärgerna blågrönt. Tillsammans med
brunt ger det en tydlig retrokänsla.
– Det är bara de bruna pinnstolarna
i köket och armaturerna ovanför köksbordet som är nya. Sedan har vi bara kompletterat de befintliga arbetsplatserna och
36 | www.ssil.se
tillverkat specialmöbler som förstärker
identiteten, säger­­­ Johanna Nenander.
Mitt i den öppna kontorsytan sträcker
sig några moduler i plywood, ett tydligt
material för att visa på enkelhet. Ett förvaringsskåp har lackerats om och integrerats i modulen, liksom en sittplats och
projektbord. En husliknande form bildar ett tyst rum som på baksidan­­­blir en
white­boardtavla.
– Formen av en stadssilhuett kommer
från Stadsmissionens motto ”en mänskligare stad”. Modulen delar av den öppna
ytan men binder också ihop rummet.
Fönsternischer och förvaring
Längst in i lokalen har man skapat föns-
ternischer och förvaring, där några skåpluckor i plywood sticker ut. Ett burspråk
med fönster från golv till tak har fått några
mindre moduler som bildar tysta sittplatser mot fönstret.
Lokalerna på cirka 730 kvadratmeter
har inte anpassats nämnvärt. Det var bara
ett stort konferensrum som gjordes om
till två mindre.
Mattorna är från utgående sortiment
från Interface och man har också tagit
vara på stuvbitar som Dahl Agenturer har
skänkt.
– Sofforna i köket är kvar från den
­tidigare hyresgästen och vi har lackat om
köksluckorna och köpt nya handtag. Huddinge Snickerier har gjort alla special­
Korpberget Behandlingscenter erbjuder professionell behandling med 12-stegsbehandling som grund.
Alla är värda
ett liv utan
droger!
Vi har erfarenheten och metoderna att
hjälpa människor från beroenden redan
1984 började vi jobba med 12-stegsbehandling
Korpberget har sedan dess haft en ledande
ställning, framför allt inom behandling av
kemiskt beroende (narkomani och alkoholism) och kriminalitet.
Svanö | Tel: 0612-71 82 80 | [email protected] | www.korpberget.se
VI DRIVER EN VÄLPLANERAD HEMTJÄNST!
Johanna Nenander, arkitekt på Codesign, framför displayväggen
i entrén och väntytan med broderade kuddar.
Big Care Hemservice och Big Care City utför hemtjänst på
uppdrag av Stockholm stad och erbjuder även tilläggstjänster.
Vi utgår från våra lokaler på Friherregatan 24 i Hässellby
och Västmannagatan 28 i city.
Kontakta oss för mer informtion!
[email protected] eller ring 08-471 96 09 www.bigcare.se
snickerier. Även köksbordet, som vi ville
ha som ett stort långbord sammansatt av
flera, där udda ben sitter i en härlig mix,
säger Johanna Nenander.
De svarvade bordsbenen i orange visar
på de olik­heter­­som finns hos människorna inom verksamheten och de som berörs
av den.
Runt entré och pausytorna finns några
konferensrum och ett större pausutrymme som liknar ett vardagsrum och även
fungerar som utbildningssal.
Mötesrummen är döpta efter personer
som har haft en stor betydelse för Stockholms Stadsmission.
– Vi är 45 medarbetare på kontoret
som nu kan sitta tillsammans och har
fått betydligt bättre mötes- och pausytor. ­Lokalerna känns också varma och
välkomnande och stärker vår identitet,
­avslutar Liselotte Lilliehöök. ●
NU HAR CAREMORE MIGRATION
ÖPPNAT PÅ HAKEFJORDEN
På Hakefjorden, 20 minuter från Göteborg,
erbjuder vi totalt 28 platser, fördelade på tre
avdelningar för ensamkommande barn och
ungdomar i åldern 14 –17 år. Vi har platser för
ungdomar i transit-/asylprocessen eller med PUT.
Om Stockholms Stadsmission
n Stockholms Stadsmission har flyttat till nya lokaler i Marievik
om cirka 730 kvadratmeter.
n Inredningsarkitekt: Codesign.
n Antal medarbetare: 45.
n Med tanke på Stadsmissionens verksamhet var det viktigt
att hålla kostnaderna nere. Lokalerna fick heller inte se för
påkostade ut.
n Genom återvinning, punktinsatser och med hjälp av
­stadsmissionens egen Remake-verksamhet­­har Codesign
skapat en profilstark inredning med små medel.
031-361 69 00 • www.caremore.se • [email protected]
caremore
Vi bryr oss mer!
www.ssil.se | 37
AKTUELLT
Samtliga föräldrar i försöket tyckte att deras barn påverkades positivt av en upplyst lekplats som gjorde att de lekte mer utomhus även
under den mörka tiden på året.
Upplyst lekplats kan
förbättra barns välmående
Nyligen publicerades resultaten av ett p­ rojekt
vars syfte är att öka möjligheterna för utom­
huslek för små barn. Den numera permanent
upplysta lekplatsen i Tegnérparken i Uppsala
innebär att mer tid kan spenderas utomhus
även under mörkare tider, vilket i sin tur kan
påverka barns välmående positivt.
Att få möjlighet att leka ute är både roligt och stimulerade för barn. Dock inne38 | www.ssil.se
bär de långa mörka perioderna i Sverige i Uppsala kan barn i området i dag leka utatt många barn inte kan leka utomhus omhus även då mörkret faller tidigt.
– Som designer är det
under långa tider på dagen. Många barn
viktigt att försöka förstå
och vuxna lämnar hemmet i mörker och
oss på hur olika typer av
kommer hem efter mörkrets inbrott. Den
ljus kan hjälpa människor
större delen av dagen spenderar flertalet
att må bättre. Det var vår
barn och vuxna inomhus och stillasittande. Genom installation av ett belysningsSvante Pettersson utgångspunkt för projektet i Uppsala – att förbättra
system bestående av intelligenta LED-­
armaturer, kring Tegnérparkens lekplats människors humör och beteende genom
AKTUELLT
Fakta: Projektet
och undersökningen
■ Philips Light Up the Dark är det första i en
serie av experiment där Philips strävar efter
att förbättra människors livskvalitet genom
idéer och innovativa lösningar. Tegnérparken
är ljussatt med LED-belysning vilket skapar
god ljuskvalitet och gör parken mer levande. Företaget har tagit fram en rapport från
projektet, i den ingår en undersökning med
en fokusgrupp bestående av sju familjer från
Brune förskola. Föräldrarna har under en
period på tio februaridagar fyllt i enkäter om
hur barnens och de egna vanorna förändrats
under perioden. Resultat från fokusgruppen
visar bland annat att:
■ 100 procent av föräldrarna i fokusgruppen
upplever att lek utomhus påverkar barnens
välmående positivt.
■ 40 procent av föräldrarna lekte utomhus
tillsammans med sina barn varje dag.
■ 28 procent av föräldrarna angav att deras
barn hade en ökad aptit efter lek utomhus.
■ 43 procent upplevde en positiv påverkan
på sömnen.
källa: philps
ljus, säger Svante Pettersson, Kreativ chef
och Ljusrådgivare på Philips som står bakom projektet Philips Light Up the Dark.
I SAMBAND med projektet, som genomfördes tillsammans med Uppsala kommun
och Bjerking – avdelning exteriör belysning, har Philips använt en fokusgrupp
med familjer i området för att få mer information om hur den upplysta parken
kan påverka barnens utelek.
Av de som deltog i fokusgruppen uppgav 86 procent av föräldrarna att deras
barn generellt spenderar
mindre tid med att leka utLouise Hallin
omhus under vintern.
– Att barn får möjlighet att leka mer
utomhus även på vintern är positivt då
utelek oftast innebär att barnen rör sig
betydligt mer än om de befinner sig inomhus. Att låta musklerna arbeta ökar
problemlösningsförmågan och fri lek på
en lekplats utan egentliga regler är dessutom den bästa lekformen då den stimulerar
barnens fantasi, säger Louise Hallin, legitimerad Barnmorska och Psykoterapeut
med specialistutbildning inom barn- och
ungdomspsykiatri.
TVÅ VECKOR efter att den upplysta parken invigts spenderade barnen i fokusgruppen i
genomsnitt 27 minuter mer tid utomhus
varje dag, vilket mer än hälften av barnens föräldrar uppgav bidrog till en förbättring i barnens humör. I samband med
­projektet minskade även tiden som barnen i ­fokusgruppen spenderade inomhus
framför dator- eller TV-spel med 15 procent. Hela 43 procent av föräldrarna upp-
levde även att deras barn sov bättre efter
den ökade mängden utelek.
– Att barn spenderar mindre tid stillasittandes framför exempelvis datorer och
TV-skärmar är alltid goda nyheter. Allt
som kan lyfta dem från vanan att komma
hem och koppla upp måste uppmuntras,
säger Louise Hallin, leg. Barnmorska och
leg. Psykoterapeut med specialistutbildning inom barn- och ungdomspsykiatri.
bieffekt som initiativtagarna
till projektet inte hade räknat med var att
även 38 procent av föräldrarna lekte utomhus tillsammans med sina barn under
veckan som följde efter ljusinstallationen.
Så även de vuxna i området fick tack vare
den upplysta parken ta del av fördelarna
med utomhusaktiviteter under vinterhalv­
året.
TEXT: MARIA NORDHOLM
EN POSITIV
www.ssil.se | 39
AKTUELLT
UTMÄRKELSE Olivia Trygg på stiftel-
sen Trygga barnen har fått ta emot
Stora Priset från stiftelsen Allmänna
barnhuset. Priset delades med
dramatikern Suzanne Osten och
ges till personer eller verksamheter
som främjat barns och ungdomars
förhållanden i Sverige.
I motiveringen står att ”Trygga barnen
är ambitiösa, orädda, samarbetsvilliga
och vågar vara besvärliga för barns bästa.
Trygga barnen får unga att inte känna
sig ensamma, stöttar när det känns som
svårast och verkar för att alla barn ska ha
en trygg uppväxt ... ”
– Vi är så glada över priset, som är ett
fantastiskt fint erkännande av vårt arbete. Pengarna som vi får är öronmärka
för att användas till det vi kallar ”Trygg
hand”. Syftet med Trygg hand är att
erbjuda barn och ungdomar kontinuerlig kontakt med en ung, trygg vuxen
som har egna erfarenheter av att växa
upp i en familj med missbruks- och beroendeproblematik och som i dag mår
bra. En trygg vuxen att vända sig till är
precis vad många av dessa barn och
unga saknar, förklarar Olivia Trygg. MN
Utbildningsutskottet vill
införa ordningsomdömen
Nu följs landets äldreomsorg
upp i nationell undersökning
Enkäten ”Vad tycker de äldre om
äldreomsorgen?” har gått ut till
230 000 personer och ger dem
möjlighet att tycka till om sin
äldreomsorg genom att svara på
frågor om vad som fungerar bra
respektive mindre bra i den nu­
varande vården och omsorgen.
I april fick alla äldre med äldreomsorg ett frågeformulär
med posten. Enkätundersökningen, som genomförs av
Socialstyrelsen, är ett viktigt
verktyg för att ge alla med
äldreomsorg en möjlighet att
göra sin röst hörd. Ju fler som
svarar på enkäten, desto tydligare blir signalen om vad
som behöver förbättras inom
äldre­omsorgen.
FOTO: ISTOCK PHOTO
Trygga barnen får pris för
modet att vara besvärlig
I de fall den äldre är dement så får anhöriga svara på enkäten i den äldres
­ställe, däremot så får inte personal hjälpa till om den äldre inte ber om detta.
ter i samma kommun, säger
Ulrika Ingelsson, ansvarig för
enkäten på Socialstyrelsen.
som gör sin röst hörd,
desto säkrare blir bilden av
vad de äldre tycker. Samtidigt
finns det förstås många äldre
som är så sjuka att de varken
orkar eller kan svara.
Om en person är dement
så får anhöriga, vänner eller
bekanta hjälpa till att svara på
frågorna i de mån de kan. Alla
svar anses som värdefulla.
JU FLER
ber presenteras för riket i
stort, varje kommun, varje hemtjänstenhet och äldreboende, så länge tillräckligt många har svarat för att
­garantera var och ens anonymitet. MN
på högstadiet och gymnasiet skriftliga ordningsomdömen. Omdömena
ska inte ingå i elevernas slutbetyg.
Förslaget kommer från utbildningsutskottet som vill att riskdagen ger
regeringen i uppdrag att genomföra
detta. Utskottet föreslår också att en
tioårig grundskola ska införas.
I en undersökning som Skolverket
genomfört uppger nästan var tredje
elev i grundskolans årskurs 7-9 och
i gymnasiet att han eller hon känner
sig störd i sitt arbete av andra elever.
Utskottet anser att skriftliga ordningsomdömen kan vara en lösning på
problemet. MN
har gått
ut till samtliga som är över 65
och som har hemtjänst eller
bor på särskilt boende.
– Vi skickar enkäten till alla
äldre, eftersom alla har rätt till
god vård och omsorg. Genom
att fråga alla får vi en helhetsbild över vad som är viktigt
för de äldre och vad de tycker
är bra eller dåligt. Vi kan också upptäcka skillnader mellan olika landsändar, mellan
grannkommuner och till och
med mellan olika verksamhe-
Här är hemtjänsten bäst
på personalkontinuitet
”Korta utredningstiden för brott mot barn”
SKOLAN Skolor ska kunna ge elever
KOMMUNEN Äldre personer som
anlitar hemtjänsten i Nynäshamn,
Hörby och Övertorneå får i genomsnitt besök av sex personer under en
fjorton­dagarsperiod. Siffran placerar
kommunerna på en delad förstaplats
bland landets kommuner när det gäller personalkontinuitet, som innebär
att det i hög grad är samma personer
som besöker de äldre. Siffrorna kommer från databasen Kolada och bygger
på 220 kommuners uppgifter om
kvaliteten inom hemtjänsten under år
2014. MN
Av: Maria Nordholm (MN)
Tipsa oss! Skicka dina nyhets­
tips till: [email protected]
40 | www.ssil.se
ENKÄTUNDERSÖKNINGEN
BROTT Den
genomsnittliga
handläggningstiden för för­
undersökningar kring brott
mot barn har minskat, men
fortfarande är bristerna och
skillnaderna stora runt om
i landet. Det visar en rapport
från Rädda Barnen.
Sedan 2010 har Rädda barnen undersökt polis och åklagares handläggningstider när
det gäller brott riktade mot
barn. Rapporten Brott mot
barn tar upp hur våldsutsatta
barn drabbas när förundersökningen drar ut på tiden.
är tydlig med
att personal inte ska hjälpa till
att fylla i enkäten, om inte den
äldre själv särskilt ber om det.
Resultaten av undersökningen som redovisas i okto­
SOCIALSTYRELSEN
Den visar på stora skillnader
i landet. När det gäller genomströmningstiden från anmälan till beslut för misstänkta
våldsbrott mot barn (0–17 år)
sträcker sig den genomsnittliga handläggningstiden från
50 till 112 dagar mellan olika
åklagarkammare.
ställer sig
bakom Rädda barnens krav på
att rekommendationerna, att
barn ska höras inom två ­veckor
efter att de utsatts för brott, ska
fastställas genom lag.
BROTTSOFFERJOUREN
Om undersökningen:
■ Enkäten kommer på posten till
folkbokföringsadressen. Undersökningen finns också som webb­
enkät och kan då även besvaras på
engelska, finska och arabiska. Det
framgår på postenkäten hur du
kommer åt inloggningsuppgifter.
■ Sista dag att posta enkäten är 5
juni 2015.
■ Resultatet publiceras på Socialstyrelsens webbplats i slutet av
oktober 2015.
källa: socialstyrelsen
– Det är positivt att handläggningstiderna har minskat,
men fortfarande är skillnaderna för stora. Vi vill understryka vikten av skyndsamma utredningar vid brott mot
barn, säger Brottsofferjouren
Sveriges förbundsordförande
Sven-Erik Alhem.
Rädda Barnen har även
före­
slagit att skyndsamhetskravet om att förundersökningen ska slutföras inom 90
dagar ska gälla även för barnpornografibrott och brottet
egenmäktighet med barn. MN
Stjärnbacken HVB
BOXHOLM . 0140-300 37, 307 36
Jeanette Carlsvärd, föreståndare
070-558 44 37 [email protected]
Behandlingshem för pojkar och flickor med
gränsöverskridande/normbrytande beteende
Har du hög belastning av ärenden
som rör barn och familjer?
Då är vi tjänsteföretaget som
hjälper dig med utredning
eller handläggning.
Vi tar emot barn som placeras enligt SoL och LVU och har
fyra platser med hög personaltäthet. Stjärnbacken arbetar
med MI, ART och miljöterapi och vi prioriterar fritidsaktiviteter och utomhusvistelse.
Vill er grupp ha kreativ påfyllning i handledning?
Välkommen att ta del av vad vi kan erbjuda!
www.Stjarnbacken.se
.
Storsättra Gård HVB-Hem
Snabba fakta från SSIL
SSIL förmedlar mer än
2000 placeringar årligen.
Över 7000 boendeplatser
i vår databas.
www.SSIL.se
Utveckling genom samspel
Verksamheten vänder sig till:
NY
MEDARBE
TARE
SÖKES!
Länk via vår
hemsida
• Förälder/föräldrar med psykosociala problem och
deras barn (0-15 år). Sol, LVU, 56§ Kval, kontraktsvård.
• Gravida kvinnor, tonåringar och vuxna, som behöver stöd inför
förlossning och första tiden därefter.
• Utredningsuppdrag, där behov finns för fortsatt uppföljning efter vistelse
på utredningshem.
• Akut/skyddat boende.
Föreståndare Katinka Hemmingsson,
Tel: 08-512 302 22, Fax: 08-512 303 50
e-post: [email protected]
Hemsida: www.storsattragard.se
Vi finns i Vallentuna
kommun, Stockholms län
Familjebehandling
sedan 1987
ANDERSSON-PILTZ UNGDOMSHEM
-DET LILLA HEMMET MED DEN STORA KOMPETENSEN
Välstrukturerad och trygg vardag!
Vi erbjuder pojkar mellan 13 och 21 år en trygg,
utvecklande och välstrukturerad vardag.
Vi har fyra platser och arbetar intensivt med den mindre gruppen.
Vi har ett gott samarbete med grund- och gymnasieskola.
Vi erbjuder psykolog- och psykiatrisk utredning.
Målgruppen är ungdomar med psykosocial, neuropsykiatrisk,
relations- och identitetsproblematik som har behov av ett litet boende.
Vår ambition är att ge dessa ungdomar både plats och tid att utvecklas i
egen takt och efter egen förmåga.
Behandlingen är indelad i tre delar:
1. Relations-/iaktagelsefasen: utan relation till den unge har
behandlare och vuxna inga verktyg. Vi utför aktiviteter tillsammans
och upplever saker tillsammans och knyter band. Ungdomen känner
självförtroende och styrka i att förhoppningsvis få annat att tänka på.
Behandlarna lär känna ungdomen och kan göra en bedömning kring hur
arbetet skall gå vidare.
2. Behandlingsfasen: med relationen i grunden kan arbetet börja
med att bearbeta ungdomens upplevelser och egna tillkortakommanden
och tillsammans med oss behandlare omvandla dem till erfarenheter
och få ungdomen att känna igen sig i någon annan.
Vi skapar framgångsrikt
bättre liv via våra
boenden och vår
öppenvård, VändPunkten
i hela Östergötland.
3. Konsoliderings-/avslutningsfasen: att hjälpa ungdomen
att hitta ett nytt sätt att orientera sig i livet utifrån nya
insikter, erfarenheter och möjligheter! Att orka med en
ny riktning i livet och inte falla tillbaka i destruktiva
mönster eller tankar.
Vi har
avtal med
67
Ni är varmt välkommen att kontakta oss för mer information!
0704-39 40 90
Trustorp 125
311 65 Vessigebro
[email protected]
kommuner
www.andersson-piltz.se
www.visionomsorg.se | 011-400 99 00
www.ssil.se | 41
AKTUELLT
Utbildningspaket för en
demensvård utan tvång
ÄLDREVÅRD Svenskt Demenscen-
trum har släppt de första delarna i utbildningspaketet Nollvision – för en
demensvård utan tvång och begränsningar. Paketet är gjort på uppdrag
av socialdepartementet. I dag finns
inget lagstöd för att använda tvång
och begränsningar i demensvården,
ändå förekommer det.
– Men vi vet också att det finns
många demensboenden som inte
har några problem med olåsta dörrar.
Det visar att det är möjligt att använda
förhållningssätt och arbetsmetoder
som kan förebygga och hantera
svåra situationer, säger Lars Sonde, vid
Svenskt Demenscentrum.
Att förmedla denna kunskap är
syftet med utbildningspaketet. Läs mer
på www.demenscentrum.se. MN
Rock ökar hastigheten
Håll hastigheten i sommar med
­rofylld musik.
MUSIK Spela rofylld musik på
s­ emestervägarna. Var femte bilförare
upplever att bilens hastighet påverkas av vilken musik som spelas i bilen
när de kör. Bland de förare som påverkas av musikvalet menar närmare
varannan att rockmusik bidrar till
högst hastighet, medan jazz och soul
har en mer lugn påverkan på bilkörningen. Det visar en undersökning
framtagen av YouGov på uppdrag av
OKQ8. COL
”This is a far sex hotel”
HAR DU mötts av dessa ord I hotell-
foajen? This is a Fair Sex Hotel är en
kvalitetsstämpel för hotell som tar
krafttag mot trafficking och prostitution. Bakom konceptet – som var
det första i sitt slag i Sverige – står
RealStars, en ideell organisation som
förser företag med effektiva verktyg
för att motverka trafficking.
Både Hotel Flora i Göteborg och
hotellkedjan Scandic Hotel samarbetar
med RealStars. Arbetet startade med
Business Against Trafficking som syftar
till att öka kunskapen och medvetenheten i alla branscher som berörs av
människohandel. Läs mer på: www.
realstars.eu/csr. AR
Av: Maria Nordholm (MN)
Annika Rådlund (AR)
Catharina Olsson-Lindh (COL)
Tipsa oss! Skicka dina nyhets­
tips till: [email protected]
42 | www.ssil.se
Arbetsmiljön för personal
inom omvårdnad inspekteras
Belastningsskador och arbets­
sjukdomar på grund av psyko­
sociala orsaker fortsätter att
öka i arbetslivet och mest drab­
bade är kvinnor inom vård och
­omsorg.
Trenden visar att arbets­
givarna inte har gjort tillräckligt för att förebygga riskerna.
­Arbetsmiljöverket kommer
därför genomföra inspektioner i branscher där problemen
är som värst.
– Vårt mål är att fler arbetsgivare ska uppmärksamma och förebygga risker för
belastningsskador och att
personal drabbas av psykosociala besvär. Ingen ska behöva slita ut sin kropp i arbetet, säger Marianne Tiborn,
arbetsmiljö­inspektör.
SEDAN 2012 har det skett en ökning av arbetsorsakade besvär
på grund av fysisk belastning
hos både män och kvinnor,
men hos kvinnorna är ökningen störst. Likaså har de psykosociala besvären ökat, såsom
stress eller andra psykiska
påfrestningar. Även här står
kvinnorna för den största ökningen, från 10 procent 2012
till nästan 15 procent 2014.
Skadorna orsakas ofta av
Arbetsmiljöverket kommer särskilt att titta på personförflyttningar i sin inspektion så de anser att dessa bör riskbedömas.
tungt arbete, ensidiga arbets­
rörelser och påfrestande arbets­
ställningar ofta i kombination
med tidsbrist. Ett exempel på
anmälan om arbetsskada är när
hemvårdspersonal skulle flytta
vårdtagare från säng till rullstol,
och skadade ryggen vid lyftet.
Det är en vanligt förekommande arbetssituation och olycksorsaken kan vara ensam­arbete
och tidsbrist samt brist på
hjälp­medel och kunskap.
visar också ett
allt starkare samband mellan
belastningsskador och psykosociala faktorer som arbetstillfredsställelse och att ha
kontroll över arbetet.
– Det är viktigt att arbets­
givare arbetar med att före-
FORSKNINGEN
bygga hög arbetsbelastning
som kan leda till stress, säger
Marianne Tiborn.
INSPEKTIONERNA startade i april
och pågår fram till 2017, i år
kommer totalt 600-700 företag att besökas. Exempel på
arbetsplatser är vård- och omsorgsboenden, hemtjänst och
sjukhus. MN
Vanlig belastningsskada
Personförflyttningar leder till
många belastningsolyckor, framförallt inom äldrevården. Mellan år
2009 och år 2013 berörde drygt
90 procent av alla anmälningar av
belastningsolyckor, som orsakats
av personförflyttning och lett till
sjukfrånvaro, kvinnor.
källa: arbetsmiljöverket
Högst fem minuter läggs på ditt CV
Åtta av tio chefer,
79 procent, lägger maximalt
fem minuter på en ansökan
för att avgöra om en kandidat är intressant att gå vidare
med. Det visar Sveriges största arbetslivspanel, Manpower
Work.
REKRYTERING
chefer, 39 procent,
lägger tre till fem minuter för
att utifrån ett cv bedöma om
en ansökan är intressant att
gå vidare med. En tredjedel av
cheferna, 33 procent, lägger
bara en till två minuter på att
FYRA AV TIO
gå igenom ett personligt brev
eller cv.
– Chefer i dag har ont om tid.
Mitt råd är att skriva ett kort
och koncist cv på max två sidor.
Lista inte allt du har gjort, utan
lyft fram de meriter som är relevanta för jobbet du söker, säger
Tomas Ehrngren, rekryteringskonsult på Experis.
av tio chefer, 44
procent, tycker att utseendet
på ett cv är av stor vikt, men
stavningen är ännu viktigare.
Sex av tio chefer, fäster stor
DRYGT FYRA
vikt vid rättstavning när de bedömer en ansökan. Viktigast
var innehållet i det personliga brevet. Åtta av tio chefer,
80 procent, anser att det är av
stor vikt när de gör sin bedömning av en kandidat.
– Det kan vara skönt att veta
att innehållet betyder mest.
Men man ska vara noga med
att kontrollera stavningen innan man skickar in sin ansökan. Små fel kan antyda att du
är slarvig eller inte tillräckligt
intresserad av tjänsten, säger
Tomas Ehrngren. MN
Lövstagården
Hvb-hem för vuxna med psykiska funktionshinder
Lövstagården är naturskönt beläget i Lövstabruk i norduppland, med närhet
till natur och hav. Det är även nära till både Uppsala och Gävle. Lövstagården
består av 8 lägenheter samt 3 utslussningslägenheter.
Vår verksamhet inriktar sig till psykiskt funktionshindrade med olika psykiska
svårigheter (även de som är dömda till öppen psykiatrisk tvångsvård enligt
§ 3B och 3A) så som anpassningssvårigheter, av tidigare erfarenhet vet vi
att de boende med dessa problem mår bra av en strukturerad tillvaro som
innehåller någon form av daglig sysselsättning.
En grundläggande pedagogisk uppgift är att ge kunskaper i vardagslivets
grunder, så som att sköta hygien, att hantera egen ekonomi eller att fungera
i samhället utan att ta till hot, våld eller missbruk.
Vi har en helhetssyn på våra boende och behandlar var och en utifrån den
enskilda individen. Målet för våra boende är att de ska utvecklas till mer
självständiga individer och att de på sikt ska kunna flytta till ett eget boende,
eventuellt med fortsatt stöd och hjälp av oss.
Ni är varmt välkomna att ringa eller besöka oss
Tel: 0294-311 03, Fax: 0294-311 51, Mobil: 070-60 58 064,
[email protected] Adress: Gläntan 7, 819 66 Lövstabruk,
www.strukturen.se
Utrota barncancer.
Din gåva gör skillnad.
barncancerfonden.se
Pg 902090-0
BCF_plugg_115x148.indd 2
2013-04-26 10:34
www.ssil.se | 43
POLITIK
På gång i politiken
På denna sida kan du följa utredningar, förslag och beslut som berör dig i ditt yrke.
UTRE DNINGAR Bostadspolitik och bostäder för äldre
Riksdagen har behandlat en skrivelse från rege­
ringen som tar upp Riksrevisionens rapport om
bostäder för äldre i avfolkningsorter. Motionerna
handlar bland annat om bostadsbyggande, studentbostäder, bostadsägande, kommunal bostadsförmedling och allmännyttiga bostadsföretag.
Regeringen har utifrån Riksrevisionens granskning redan tagit initiativ till utredningar och andra
åtgärder som har betydelse för bostadssituationen
för äldre som bor där bostadsmarknaden är svag.
Riksdagen avslutade därför ärendet.
Civilutskottet 2014/15:CU7 Bostadspolitik
FÖRSL AG
Förslag om en ökad individanpassning
– en effektivare SFI och vuxenutbildning
Ett nytt regeringsförslag syftar till en e­ ffektivare och
mer individanpassad vuxenutbildning när det gäller
utbildning i Svenska för invandrare, SFI, och kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå.
Utbildning i svenska för invandrare ska inte längre
vara en egen skolform inom skolväsendet utan
ska i stället ingå i skolformen kommunal vuxen­
utbildning. Den kommunala vuxenutbildningen ska
tillhandahållas på grundläggande nivå, på gymnasial
nivå och i form av svenska för invandrare.
Huvudmannen för kommunal vuxenutbildning
i svenska för invandrare ska också verka för att
undervisningen erbjuds på tider som är anpassade
efter elevens behov. Elevens hemkommun ska
vara skyldig att se till att den som avser att påbörja
en vuxenutbildning erbjuds studie- och yrkesvägledning. Kommunen ska också ansvara för att
en individuell studieplan upprättas för varje elev.
Ändringarna föreslås gälla från den 1 januari 2016.
Prop. 2014/15:85
BESLUT
Unga ska kunna dömas till
helgavskiljning med fotboja
Riksdagen uppmanade regeringen att se över hur
unga under 18 år ska kunna dömas till helgavskiljning med fotboja och sedan återkomma med ett
lagförslag. Helgavskiljning innebär att en ung person
under helger kan avskiljas från sin vanliga miljö för
att istället delta i en bestämd ­verksamhet. För att se
till att personen befinner sig där den ska kan exempelvis elektronisk fotboja användas.
Det kommer även lagändringar den 1 juli i år.
Riksdagen har sagt ja till att det ska stå i ­lagen att
kommuner och myndigheter som handlägger
ärenden om ungas brottlighet måste samverka.
Detta för att samarbetet kring unga som begår brott
ska bli bättre. Ungdomstjänst ska påbörjas inom två
månader efter att dom om ungdomstjänst har trätt
i kraft. Det ska inte heller krävas något samtycke av
den unge för att ungdomstjänst ska kunna utdömas.
Justitieutskottet betänkande 2014/15:JuU9
Nya regler för överföring av
domar mellan EU-länder
En dömd person ska i större utsträckning
än i dag kunna avtjäna till exempel ett fängelsestraff i det EU-land där han eller hon bäst förväntas
kunna återanpassa sig socialt i samhället.
De svenska påföljder som ska kunna överföras till
andra EU-länder är fängelse, rättspsykiatrisk vård och
sluten ungdomsvård. Riksdagen sa ja till regeringens
förslag om en ny lag som bland annat innebär att
Kriminalvården ska pröva om en utländsk dom ska
erkännas och verkställas i Sverige eller om en svensk
dom ska skickas till ett annat EU-land för att verkställas där. Beslutet innebär att svenska regler anpassas
till EU:s regler om straffrättsligt samarbete. De nya
reglerna gäller från den 1 april i år.
Justitieutskottet 2014/15:JuU7
LAN-spel kan komma att avgiftbefrias
Den som anordnar så kallade LAN-spel för allmänheten, med datorer ihopkopplade i nätverk,
måste i dag ansöka om tillstånd och betala avgifter.
Riks­dagen föreslår att tillståndsplikten ska tas bort
eller att LAN-spel avgiftsbefrias och uppmanar
regeringen att påskynda det arbete som redan
pågår i frågan.
Kulturutskottet betänkande 2014/15:KrU4
Arbetslösa ska få bättre SGI-skydd
En person som inte längre har någon inkomst av
arbete får som regel inte behålla sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Det finns dock undantag
från denna regel i form av olika SGI-skydd. Till exempel får deltagare i arbetsmarknadspolitiska program
som får aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning
eller som aktivt söker arbete sin SGI skyddad.
Från den 1 mars i år gäller att den som deltar
i arbetsmarknadspolitiska program kan varnas eller
stängas av från rätten till aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. En deltagare som stängs av riskerar
i vissa fall att förlora sitt SGI-skydd, om han eller hon
varken får ersättning eller aktivt söker arbete.
Regeringen vill att SGI:n för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program i vissa fall ska kunna
vara fortsatt skyddad även om deltagaren under en
period stängs av från aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Riksdagen har sagt ja till regertingens
förslag är att regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer ska få meddela regler för
undantag från kravet på aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning för rätten till SGI-skydd.
Socialförsäkringsutskottet 2014/15:SfU6
Ja till minskade socialavgifter för ungaI
I dag finns en ungdomsrabatt som innebär att
­socialavgifterna för personer som inte har fyllt
26 år bara är en fjärdedel av ordinarie avgifter, med
undantag för ålderspensionsavgiften. Men nu har
regeringen föreslagit att socialavgifterna ska sänkas
ytterligare för ungdomar som inte har fyllt 23 år. Det
innebär att bara
ålderspensionsavgiften
på drygt 10 procent kommer att betalas för den
som är under 23. Den ungdomsrabatt av socialavgifterna som finns i nuläget för personer som har
fyllt 25 år, men inte 26, tas däremot bort helt. De nya
bestämmelserna gäller från den 1 maj.
Socialförsäkringsutskottet 2014/15:SfU10
System med licenser för att anordna
spel bör införas i Sverige
EU-kommissionen drog 2014 Sverige inför EU-domstolen eftersom den anser att Sveriges spelmonopol
bryter mot den fria rörligheten för tjänster i EU.
Regeringen meddelade då att ett licenssystem för
spel. skulle utredas Riksdagen anser, att det är viktigt
att sam­arbeta över blockgränserna för att kunna
införa ett långsiktigt licenssystem på spelområdet
i Sverige. Därför uppmanar riksdagen regeringen
att lämna d
­ irektiven till den planerade utredningen
under 2015.
Kulturutskottet betänkande 2014/15:KrU4
Skyddsåtgärder som kontaktförbud
ska gälla i hela EU enligt nya regler
I januari 2015 började nya civilrättsliga EU-regler om
skyddsåtgärder att gälla i alla EU:s medlemsländer.
De innebär att ett kontaktförbud eller liknande som
har meddelats i ett EU-land ska gälla även i ett annat
EU-land, om den som behöver skydd beger sig till
det landet.
Den svenska regeringen har nu kommit med
kompletterande bestämmelser för att EU-reglerna
ska kunna användas i Sverige. Regeringen anser att
inga svenska skyddsåtgärder faller inom EU-reglernas område och har därför bara lämnat förslag om
hur det ska gå till när andra länders åtgärder ska
användas i Sverige.
De kompletterande bestämmelserna handlar
framför allt om vilka myndigheter och domstolar
som är behöriga i de här frågorna. De svenska
reglerna började gälla den 1 maj i år.
Justitieutskottet 2014/15:JuU11
Frivilligt vårdval i primärvården blir kvar
Det kommer inte att lämnas ett nytt lagförslag om
att ta bort landstingens skyldighet att ha vårdval.
I regeringens proposition från november 2014
fanns lagförslaget att landsting inte ska vara skyldiga
att ha vårdval inom primärvården. Riksdagen anser
att regeringen ska avsluta behandlingen av frågan
och inte komma med ett nytt lagförslag som
innebär att landstingen har möjlighet att avstå från
systemet med vårdval., därmed blir vårdvalet kvar.
Socialutskottet 2014/15:SoU3
Hur riksdagsbeslut fattas: Kommitedirektiv skrivs av regeringen, ett beslut om utredning fattas. ➞ Utredningens resultat presenteras.
➞ Förslag inkommer till riksdagen baserade på utredningarna och till sist får vi ett regeringsbeslut. Ordförklaring: Motioner är förslag
från enskilda ledamöter till riksdagen. Propositioner är förslag från regering till riksdag. Källor: DS=Departementsskrivelse, utredningen är gjord inom
rege­ringskansliet, exempel DS 2013:50. SOU=Statens offentliga utredningar står bakom utredningen, exempel SOU 2013:53. Proposition skrivs som
Prop. 2013/12:164. Beslut presenteras med vilket utskott som ligger bakom beslutet, exempel Arbetsmarknadsutskottet 2013/11:4
44 | www.ssil.se
Tel 0291-210 35
www.gnistan.eu
Ensamkommande ungdomar som söker asyl eller
som fått permanent uppehållstillstånd.
VÅRLJUS
FAMILJECENTRUM
Pojkar och Flickor 14-18 år.
Även utslusslägenheter/boende med stöd.
Fyra enheter under samma tak
- samarbete för bästa resultat!
AKUT OCH UTREDNING
arbetar i huvudsak med omsorgsutredningar av familjer
med barn 0–12 år. Även
stöduppdrag förekommer.
Utredningstid 4–8 veckor
beroende på familjens storlek
och uppdragets utformning.
BEHANDLINGSAVDELNING
tar emot familjer med
barn 0–12 år för intensiv
behandling under
vanligtvis 3–12 månader.
VÅRLJUS MOBILA TEAM
VÅRLJUS
UTVECKLINGSTEAM
arbetar med utredning, stöd
bedriver psykosocialt
och behandling på hemmaplan
behandlingsarbete i form
hos familjer med barn/
av familjebehandling och
ungdomar 0–20 år.
föräldrastöd i familjer.
Skyddat boende för flickor och kvinnor med/utan barn som
är utsatta för våld och förtryck, även hedersrelaterat.
Vi kan stå till tjänst med hämtning, riskbedömningar och
stöd i rättsprocessen. Personal dygnet runt.
070-665 15 75 . www.mariagarden.eu
VÅRLJUS FAMILJECENTRUM
Enhetschef 08-603 35 03
Akut & Utredning 08-603 35 00
Behandlingsavdelning 08-603 35 29
Mobila Team 070-663 31 45
www.varljus.se
Hjälp Nepal
Sms:a AKUT NEPAL till 72 900 och skänk 100 kr.
Genom att sms:a godkänner du att Röda Korset får kontakta dig. Självklart följer vi personuppgiftslagen.
www.ssil.se | 45
Kostnadsfritt
Seminarium!
Inbjudan till
Seminarium!
Välkommen till en intressant dag!
SSIL – För vård och omsorg inbjuder
till kostnadsfritt seminarium i
SÅ GER DU STÖD UTAN ATT TA ÖVER ANSVARET
Björn Ogéus
Örebro 8 oktober 2015
För femte året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända
föreläsare.
På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på
intressanta föreläsare, möta representanter från olika
behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.
Seminarierna vänder sig i första hand till socialsekreterare, biståndsbedömare, ansvariga chefer och politiker
inom kommun, landsting och kriminalvård.
Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material,
morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och
eftermiddagskaffe, ingår.
Läs mer och anmäl
dig på www.ssil.se
Överläkare på Enheten
för Psykosomatisk Medicin
i Västerås.
Björn har över 20 års erfarenhet av klinisk verksamhet
inom offentlig sjukvård. Han
har också skrivit böckerna
”Läkebok för trasiga själar”
och ”Kartbok för vilsna själar”. De senaste tio åren
har Björn arbetat med tydlig psykosomatisk inriktning med traumatiserade klienter.
VÅLD OCH HOT I ARBETSLIVET
Stefan Sandström
Stefan Sandström är leg. psykolog och leg. psykoterapeut.
Grundande medlem av Sandström – psykologi & friskvård
AB. Han är också författare
och transaktionsanalytiker
med högsta internationella
behörighet som kliniker,
handledare och utbildare
(TSTA-p). Han har skrivit två böcker om våld och
hot i yrkeslivet och en bok om ungdomsvåld.
ATT LÄMNA OVÄLKOMNA BESKED
OCH BEHÅLLA EN GOD RELATION
Jakob Carlander
Leg. psykoterapeut, har
skrivit boken ”Att lämna svåra
besked”, Gothia förlag. Som
socialsekreterare ställs man inför situationer då man tvingas
gå emot någons önskan eller
förhoppning med ett oönskat
besked, samtidigt som vi ska
upprätthålla en möjligt god relation och arbetsallians. Vad händer när svåra besked ställs mot hopp
och samarbete? Hur värnar vi det goda samtalet?
Tingsgatan 2 A, 827 32 Ljusdal
•
Tel: 0651-160 40
•
Fax: 0651-71 19 80
•
[email protected] • www.ssil.se
Kostnadsfritt
Seminarium!
Inbjudan till
LSS-Seminarium!
Välkommen till en intressant dag!
SSIL – För vård och omsorg inbjuder
till kostnadsfritt seminarium i
Göteborg 3 december 2015
Vi erbjuder nu seminarier för dig som placerar enligt LSS. Seminarier enligt ett beprövat koncept och med
välkända föreläsare.
På våra LSS-seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från
olika omsorgsverksamheter/serviceboenden samt äta gott, allt i en trevlig miljö.
Seminarierna vänder sig till LSS-handläggare, ansvariga chefer och politiker inom kommun och landsting.
Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material,
morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch
och eftermiddagskaffe, ingår.
Läs me r och
dig på www.sanmäl
s il.se
SAMSJUKLIGHET VID NEUROPSYKIATRISKA
FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR
HUR ÄR DET ATT LEVA MED ASPERGERS SYNDROM OCH
DAMP
Anders Moberg
Susanne Bejerot
Anders berättar om hur det är att leva med Aspergers
syndrom och DAMP och hur han har klarat de svårigheter som det har inneburit.
-Psykiatriska sjukdomar, - hur dessa definieras idag.
-Fysiska sjukdomar vid neuropsykiatriska tillstånd
-Nya rön om samsjuklighet
-Utmaningar vid utredning och behandling av
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
AUTISM - I HJÄRNAN PÅ RAIN MAN
HUR SKAPAR MAN GODA MÖTEN MED PERSONER MED
NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER I KRIS OCH
TRAUMASITUATIONER
Sven Bölte
Alla känner Rain Man, road movien från 1988 om den
autistiske ”savant” Raymond Babbitt och hans listige,
sportbilnördige bror Charlie (Tom Cruise). Raymond är
baserad på Kim Peek och spelas i filmen av Dustin Hoffman. Han tillbringade mycket tid med Peek inför filmen
och lärde sig intensivt om hans speciella tankegångar
som lägger grunden till de beteenden och upplevelser
vi kallar autism. Vad är det som Hoffman fick lära sig
och var finns förankringen i hjärnan? I
Tingsgatan 2 A, 827 32 Ljusdal
•
Tel: 0651-160 40
Håkan Nyman
Viktiga variationer i hur olika människor ger uttryck
för starka känslomässiga reaktioner. Hur skiljer man
pågående psykiska symptom från normala reaktioner i
krissituation? Att bemöta människor med nedsatt eller
kognitiva funktionshinder i kris.
•
Fax: 0651-71 19 80
•
[email protected] • www.ssil.se
GÄSTKRÖNIKA
Var rädd om lagen som
ger fler rätt att leva fullt ut
Det är vår i skåne, blå scilla
i min gräsmatta, den lundensiska aprilluften strömmar in genom altandörren
till huset vi kunde skaffa oss 1994 när
personlig assistans gjorde det möjligt att
leva som andra.
Funderar på att skriva några rader
till Åsa Regnér, som nu är minister för
­assistansen. Från regeringskansliet aviseras att assistansen inom en relativt snar
framtid på nytt ska utredas. Det är något
som många assistansberättigade mottar
med blandade känslor. Det finns viktiga
enskildheter, till exempel grunderna för
behovsbedömningarna, som behöver åtgärdas. Å andra sidan längtar man inte
minst efter långsiktig ro och stabilitet
i assistansen. En ny utredning inger alltid
oro för förändringsförslag som visar sig
ha negativa följder. Ska jag skriva till Åsa
och påpeka hur angeläget det är att hon
ser till att utredningen får kloka direktiv?
KRÖNIK A med assistansreformen är en
omistlig del av det svenska jämlikhetsbygget. Skälet är att den riktar en livsavgörande rättighet till en krets medborgare som
– sagt utan all sentimentalitet – hör till landets mest utsatta därför att de har omfattande funktionsnedsättningar.
Varför betonar jag ”utan all sentimentalitet? ”Jo, tänk dig bilden av en ung tjej
och en ung kille om vilka du får veta att
de, synligt eller osynligt, har stora dagliga assistansbehov. I det förflutna skulle
denna information, avsiktligt eller ej, ha
vädjat till medlidande och välgörenhet.
Men år 2015 ska dessa ungdomar ha en
framtid att leva, precis som andra unga,
tack vare sin rätt till personlig assistans.
Det är verkligen förpliktigande för
dem som ska utreda assistansen i höst
LSS-LAGEN
48 | www.ssil.se
eller nästa år. Det handlar om de båda
ungdomarnas och andra assistans­
berättigades hela liv. Den unga tjejen ska
i princip kunna bli rikets första kvinnliga
statsminister eller kanske den tredje eller
fjärde; pojken ska som flera av våra mest
hyllade kulturpersonligheter, Kerstin
­Ekman eller P O Enquist, även långt efter
80-årsdagen kunna framträda i skiftande sammanhang eller som andra leva ett
­aktivt pensionärsliv.
del, mot bakgrund av att i snart
fem decennier ha företrätt strävan efter
inkludering och jämlikhet för personer
med funktionsnedsättning, kan jag denna vår, 73-årig, glädja mig åt att ha utsetts
till hedersdoktor vid Lunds universitet
som bevis för värdet av denna kamp. Ja,
jag gläder mig och ser fram emot fortsatt
arbete, samtidigt håller jag i minnet att
jag inte förrän 1994 verkligen med fullt
fog kunde säga ”i dag ska jag göra detta, i
morgon ska jag göra det där”, trots att jag
givit ut böcker, varit politiskt förtroendevald och var förälder. Först långt upp
i medelåldern blev jag alltså tack vare
­assistansreformen reellt myndig.
FÖR EGEN
NÄR VI ser den unga tjejen och den unge
killen med funktionsnedsättning ska vi
därför minnas att det inte bara handlar
om dem i detta nu, utan om hela deras
liv framöver, i medelåldern och på gamla dar. Hela livsförloppet. Deras rätt till
självbestämmande och integritet, deras möjligheter att förverkliga sina livs­
projekt, tillvarata sin individualitet, leva
som andra.
Det är vad saken gäller. Var rädd om
lagen. Rätten för assistansberättigade att
leva. I dag, i morgon och livet u Vilhelm Ekensteen
Ordförande i Intressegruppen för
assistansberättigade, IFA.
»Först långt upp
i ­medelåldern blev
jag alltså tack vare
­assistansreformen
reellt myndig.«
HVB för flickor 12-18 år
LVU § 2, 3 och 6. SoL
Ramavtal med 139 kommuner
Telefon: 0530-301 23
[email protected]
www.stubben.se
Med vår hjälp får du kraften till förändring
Målgrupp:
Pojkar och flickor 12-19 år med relationsstörningar och
psykosocial problematik.
Behandlingsinnehåll:
Miljöterapeutiskt & Konsekvenspedagogisk.
Holmenvägen 27, 952 52 Kalix - Nyborg
Tel: 0923-211 80, 070-205 44 83
Fax: 0923-211 65
www.holmen27.nu
[email protected]
Högspecialiserad behandling
för dig med diagnostiserad personlighetsproblematik,
neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, depression,
självskadebeteende, ångest, OCD eller trauma.
Finjagården erbjuder småskalig effektiv behandling av patienter med
olika former av psykiatrisk problematik. Vi utför även psykiatriska
utredningar.
Strukturerad DBT, KBT och PE kompletterad med rutiner, säkerställer
dokumenterade behandlingsresultat. Ett kvalitetssäkrat system med uppföljning för såväl patient, närstående som uppdragsgivare skapar insikt,
medverkan och trygghet. På Finjagården ser vi till hela människan.
Vår verksamhetschef Liselott (T. 0451 451 42) berättar gärna mer.
finjagarden.se
T. 0451 451 40
Format 90 x 65 mm för SIL
Annonsoriginal från ireo.se
0708 76 55 00
Erfarenhet och kvalitet – hela vägen!
Risingegården - ett nytt
sammanhang för tonårsflickor
AKUT i mån av plats
UTREDNING med plats för 7 flickor
BEHANDLING i boende med plats för 2 flickor
eller i boende med plats för 5 flickor
Välkommen in på vår hemsida www.risingegarden.se
S:ta Marias väg 93, Finspång • 0122-210 50 • www.risingegarden.se
Vi välkomnar familjer, barn med föräldrar
samt familjer som väntar barn.
Vårt behandlingsarbete sker dygnet runt
i en miljöterapeutisk anda och utgår från en
systemteoretisk grundsyn.
Vi arbetar för en positiv, bestående förändring
som vi tror utvecklas bäst om man själv är en
aktiv del av förändringsprocessen.
Behandlingsarbetet utgår från individuella
genomförandeplaner.
Läs mer på www.kangurun.se
Gråbrödragatan 9
532 31 Skara
Tel 0511 – 34 66 70
[email protected]
www.kangurun.se
www.ssil.se | 49
BOKHYLLAN
Läs våra boktips
Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.
Etik & politik
Moralfilosofi i praktiken
Etik & politik handlar om hur moralfilosofi kan tillämpas i praktiken. Boken vill stimulera till reflektion över
etiska frågor och ge verktyg till att ta ställning på ett genomtänkt sätt. Den bygger på konkreta exempel från
en rad olika ämnesområden.
Frågor som behandlas i boken är bland annat: Vilken betydelse har de mänskliga rättigheterna? Är de
­universella eller skiljer de sig mellan olika kulturer? När är våld berättigat? Vilket ansvar har vi för att lindra
nöden i världen? Vilket ansvar har vi för kommande generationer? Och hur ska man prioritera livsviktiga
behov när resurserna är begränsade?
Boken förutsätter inga förkunskaper. Den vänder sig till alla som intresserar sig för samhällsfrågor.
Torsten Thurén. www.liber.se
Psyksnack
Stick hål på självhjälpsmyterna
Vinnboke! n
En underhållande granskning av självhjälpsindustrins myter och hur väl de egentligen stämmer överens med den
forskning som finns. Beror alla dina problem på dålig självkänsla? Kan du bli en vinnare genom att tänka positivt?
Är KBT alltid den bästa lösningen? Och behöver ditt inre barn verkligen en kram?
Stephen Briers menar att många självhjälpsmetoder faktiskt gör oss olyckligare, eftersom de får oss att tro att det
räcker med enkla knep för att förbättra våra liv.
Stephen Briers. www.nok.se
Den här
kan du vinna!
Sid 54
Över kinesiska havet
Andra världskriget står för dörren när en norsk familj öppnar ett hem för ”mentalt svaga”. Snart fylls hela huset av
patienter: den religiöse Christian Jensen, den tyste Matiassen som sitter i sin gungstol, den beläste Onkel Josef. Efter
ett tag flyttar dessutom fem bröder och systrar in i huset. Josef kallar dem ”tokingarna från Stavanger” men de blir
snart en del av den stora familjen.
Gaute Heivoll, som fick sitt genombrott med Innan jag brinner, har ännu en gång skrivit en roman som baserar
sig på verkliga händelser. Med fantastiska människoporträtt gestaltas minnet, hur det sovrar och döljer, går från
berättaren som vuxen till berättaren som barn.
Ytterst kanske det är en roman om att våga ta ton – och att låta sin röst sjunga med full kraft.
Gaute Heivoll. norstedts.se
Ekonomi för icke-ekonomer
En handbok i ekonomins termer, regler och samband
Boken är till för alla som vill förbättra sina kunskaper i ekonomi. Alla medarbetare berörs av och påverkar företagets
ekonomi. Därför behövs också kunskaper om ekonomi för att företagets styrning och utveckling ska kunna förbättras. Alla måste förstå ekonomi, även om man inte har det som sin huvudsyssla. Det är bakgrunden till att denna
bok blev till. Budskapet riktar sig till dem som behöver kunskaper om ekonomiska samband och beslut utanför sitt
vanliga arbetsområde.
Boken ska orientera läsaren i hur företagets ekonomi fungerar. Den förmedlar ett brett och generellt budskap om
ekonomiska rapporter, företagsanalys, budgetering, kalkylering, investeringsanalys, kapitalbehov och finansiering.
Beskrivningen är enkelt framställd, ofta med exempel som stöd. De olika kapitlen kan läsas oberoende av varandra.
Det betyder också att boken kan användas som en uppslagsbok.
Mikael Carlson. www.liber.se
50 | www.ssil.se
BOKHYLLAN
Adhd-hjälpen
Ny självhjälpsbok för vuxna
Många personer med adhd upplever att livet är i obalans. Ofta stressar de mer än andra, men får ändå mindre
gjort. De anstränger sig för att passa tider, men kommer ändå försent. De försöker vara närvarande, men uppfattar ändå inte vad som sägs. De kämpar tappert med livspusslet, men upplever att vardagen ändå inte går ihop.
Många känner sig rastlösa och har en malande oro, andra kan vara impulsiva och ha svårt att reglera sina känslor
och få relationer att fungera. Ungefär tre procent av Sveriges vuxna har adhd. Den här boken riktar sig till dem.
Adhd-hjälpen ger konkreta strategier för att få vardagen att fungera. Du får öva på att: Planera och organisera;
bromsa impulser och reglera känslor; förbättra din uppmärksamhet; kommunicera och hantera konflikter.
Metoderna bygger på KBT, den psykologiska behandlingsmetod som har starkast vetenskapligt stöd vid adhd.
Genom exempel visar författaren hur andra har arbetat med och fått hjälp av strategierna. Här finns också information om kärnproblemen vid adhd, hur en utredning går till och vilket stöd samhället kan erbjuda.
Katarina A. Sörngård. nok.se
Transkulturell psykiatri
Om en patient säger att han har ormar i magen, kan det vara ett tecken på psykos? Eller är det bara ett sätt att beskriva oro, som att ha ”fjärilar i magen”? Boken Transkulturell psykiatri tar ett heltäckande grepp på kulturella faktorers
betydelse för bemötande, diagnostik och behandling av olika psykiatriska tillstånd. Fokus ligger på kommunikation
och att känna igen och förstå psykisk sjukdom trots kulturella skillnader.
Människor med vitt skilda bakgrunder och olika sätt att berätta om psykisk ohälsa och sina problem kommer till
psykiatrin i dag. Många har erfarenhet av krig, tortyr och andra svåra livsomständigheter. Författaren beskriver också
hur sociala villkor, migration och flyktingskap i sig påverkar den psykiska hälsan, liksom aspekter vid arbete med tolk.
Teori varvas med exempel ur den kliniska vardagen.
Transkulturell psykiatri ger en grundläggande introduktion till ämnet för studerande såväl som yrkesverksamma
inom primärvård, psykiatri, kommunens socialpsykiatri och arbetsförmedlingens mottagning av nyanlända.
Sofie Bäärnhielm. nok.se
Vinnboke! n
Den här
kan du vinna!
Sid 54
I dag ska vi inte dö
Fångar i krigets Syrien
Det blev en mardröm med flyktförsök, skottskada och olika former av tortyr. Under 46 dagar satt reportern Magnus
Falkehed och fotografen Niclas Hammarström som gisslan i Syrien. Som enda utländska journalister gav de sig
in i västra Syrien, mitt under brinnande krig. På vägen ut, efter en knapp vecka av strapatsrika och d
­ ramatiska
­reportage, blev de gripna av beväpnade män och hållna som fångar mitt i frontlinjen.
I den dagliga kampen mot hunger, kyla och krigets livsfaror sattes deras vänskap och tro på livet på hårda prov,
inlåsta i en mörk källare och vaktade av krigare. För deras familjer och barn öppnades en nattsvart avgrund: en
skräckfylld värld kantad av nattliga samtal, hemliga förhandlingar och hot om snar död. Mitt i det helvetet skulle
två kvinnor, Anna och Florence, hålla samman sina familjer i en vardag som inte längre fanns.
I dag skall vi inte dö är en självutlämnande bok om tvivel, kärlek och hopp, där människan tvingas hämta bränsle i
det djupaste av sina hjärtan. En bok om vanliga människor som dras ned i en skuggvärld men vägrar ge upp.
Magnus Falkehed, Niclas Hammarström. www.norstedts.se
Sjukdomsförebyggande metoder
I dag dör de flesta i världen i förtid på grund av rökning, alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Vår moderna livsstil orsakar en gigantisk sjukdomsepidemi. Boken visar hur vårdpersonal kan arbeta för att
förändra beteenden och främja hälsa samt vilka politiska åtgärder som behövs.
Boken beskriver praktiska verktyg för att arbeta med patienters ohälsosamma levnadsvanor. Metoderna utgår
från forskning och Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Med fallbeskrivningar och exempel visar författaren hur
man kan ge aktivt stöd till beteendeförändring. Tre rådgivningsnivåer berörs: enkla råd (traditionell rådgivning),
­rådgivande samtal (motiverande samtal, MI) och kvalificerat rådgivande samtal (KBT-inriktad metod).
Fyra av fem personer är positiva till att vårdpersonalen diskuterar levnadsvanor vid besök i vården. Ett projekt
har startats inom Socialstyrelsen och landstingen med målet att hälso- och sjukvården ska arbeta mer sjukdoms­
förebyggande. Sjukdomsförebyggande metoder tar upp ämnet ur såväl teoretiskt som praktiskt perspektiv. Målgrupperna är hälso- och sjukvårdspersonal, studenter, politiker, beslutsfattare och tjänstemän inom landsting, kommuner, länsstyrelser och myndigheter. Barbro Holm Ivarsson. nok.se
Vinnboke! n
Den här
kan du vinna!
Sid 54
www.ssil.se | 51
RECEPT
Tareq Taylors
grillade revben och
lavendelskorpor
Under sina 25 år som kock har Tareq Taylor medverkat i olika TV-program såsom
Trädgårdsonsdag och Go’ kväll, drivit restauranger, varit sommarpratare i Sommar i P1 samt
gett ut kokböcker. Han tycker om växter och är speciellt svag för planteringar som är lite
vildvuxna och allra bäst tycker han om de växter som går att äta. Här delar han med sig av sitt
goda recept på lavendelskorpor och grillade revben med färska örter.
AV: ANNIKA RÅDLUND & PETER FREDRIKSSON KÄLLA: TAREQ TAYLOR & BLOMSTERFRÄMJANDET
Tareqs grillade revben
Ingredienser
1 kg tjocka revben
1/2 tsk salt
Olika örter
Gör så här:
n Blandade färska örter, till exempel dragon, timjan och salvia. Gnid in saltet i köttet
och lägg på örterna.
n Lägg allt i en stor fryspåse. Sug ut luften,
knyt ihop påsen och tillaga hela påsen
i ugnen i 95 grader över natten, eller i cirka
11 timmar.
n Lägg den oöppnade påsen i kylen och
för­vara tills det är dags att använda köttet.
­Detta moment kan man göra upp till fyra
dagar före användning. Det går till och med
att frysa påsen direkt.
n Grilla dessa smakrika revben över intensiv
värme. Eftersom de redan är klara behöver
de bara få fin färg. Undvik att pensla med
olja, så slår det inte upp lågor.
52 | www.ssil.se
FOTO: MINNA MERCKE/SCHMIDT
RECEPT
Lavendelskorpor
Ingredienser
Cirka 45 stycken
100 g sötmandel
1 ½ dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
1 tsk vaniljsocker
2 msk torkade lavendelblommor
100 g rumstempererat smör
1 ½ dl strösocker
1 ägg
Gör så här:
n Sätt ugnen på 175 grader. Mal hälften av mandeln och grovhacka resten. Blanda mandel, mjöl, bakpulver, vaniljsocker och lavendelblommor.
Rör smör och socker pösigt och arbeta ner de torra ingredienserna och
ägget. Dela degen i tre delar, forma dem till 30 cm långa rullar och platta
till dem något.
n Grädda mitt i ugnen i cirka 20 minuter. Ta ut plåten och sänk värmen
till 100 grader. Skär längderna i bitar och torka skorporna med luckan på
glänt i 40-50 minuter.
www.ssil.se | 53
ETT AXPLOCK UR PROGRAMMET:
Plenumsamtal: Isberget – så lite vi
dömer. Livet är en lång rad möten. V
privat och i våra yrkesroller. Hur får
Emmanuel Ezra, fembarnsfar, kirurg
TÄVLING
Vinn en bok med Omtanke
Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet
nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 50-51.
Hjärna, anknytning, sårbarhet och s
Bokvinnare i förra numrets
tävling är: fil dr, neuropsykolo
Åke Pålshammar,
Bara jobbig eller personlighetsstör
Ingmarie Johansson, Tingsryd
Maria Bauer, beteendevetare, handl
Anne-Marie Skogh, Västerås
Daniel Lenell, Mora
och författare
Tanja Nordström, ÅrydAtt vara chef över sig själv (Bristan
tioner och hur det påverkar inlärnin
Håkan Järvå,
leg psykolog, författar
Stort grattis till er, boken kommer
på posten.
Har du hög belastning av ärenden
som rör barn och familjer?
Annonspussel – Vilka annonsörer döljer sig i figurerna?
PTSD & beroendesjukdom
Stefan Sandström, leg psykolog, leg
ADHD och samsjuklighet – varför ä
inte missa?
Charlotta Munck, överläkare, special
medicinskt ansvarig läkare på behan
Norra Stockholms psykiatri
Då är vi tjänsteföretaget som
hjälper dig med utredning
eller handläggning.
Vill er grupp ha kreativ påfyllning i handledning?
För dig som har problem med alkohol och/eller droger. I en varm och
Välkommen att ta del av vad vi kan erbjuda!
tillitsfull miljö i natursköna Sörmland, Vingåker, erbjuder vi:
1
2
3
4
AVGIFTNING • BEHANDLING • ANHÖRIGPROGRAM
er medarbetare
Fyll i rätt sidnummer
Figur
Figur
Figur
Vi arbetar enligt AA:s
till rätt annons:
1 tolvstegsprogram.
2
3
da vid Sida
Figur
4
Figur
5
5
Komplexa fall inom psykiatrin: neu
patienter med psykiatrisk samsjuk
Isidora Bubak, medicinskt ledningsa
Norra Stockholms Psykiatri
1:a - 4:e pris
Periodens
utvaldaTidböcker
och plats: 24 sep 2015, Eriksberg
För mer info: 0151-51 80 90 el. [email protected]
Namn:
Traumatiserade barnsoldater som
Felix Unogwu, statsvetare, konflikth
Adress:
Deltagaravgift: 1 995:– inklusive för
alltid kvar
Postnr / ort:
Telefon:
Texta tydligt!
r den unge och dess behov i fokus.
rsyr bästa tänkbara insats för varje person.
Fyll i talongen här intill och skicka den
och
lunch.
Priset
är exklusive moms.
senast 15/6 2015 till: ”Tävling
4/15”
Tidningen
Omtanke,
att. Maria Nordholm, Blixtgatan
25, 754 31
Anmälan
och Uppsala.
information: Telefon 0
Det går även bra att mejla
svaren
och begärda
eller
e-post
[email protected]
uppgifter till [email protected]
Hela programmet: vast.psyoh.se
da har öppenvård, stödboenden, integraen, träningslägenheter, familjehem,
oenden och mycket mer.
Arrangör:
Omtanke
a våra uppdragsgivare för alla förtroenden
oss. Nu behöver vi stärka upp vårt team
fler engagerade medarbetare.
g som känner att du vill vara
medOM
i ett
SORG
R VÅRD OCH
TIDNINGEN FÖ
ärna ger det där
lilla extra.
:
Krönikan
a
”Vill allela
äldre sp ”
Bingo?
er just nu:
samhetschefer
ljehemskonsulenter
ndlare
her
Vill du nå samtliga
beslutsfattare inom
social omsorg?
LÄS MER PÅ PÅ VAST.P
Hör av dig till mig så hittar vi
den lösning som passar dig bäst!
r på: www.sidavidsida.se
någon
”Jag önskar att ss barn”
o
tagit hand om
Carolina:
ds till:
ida.se eller till: Karlavägen 66, 114 59 Stockholm.
m tjänsterna kontakta:
bbas av alzheimer?
r en ung förälder dra
agic 076-621 95 69, [email protected]
Var finns stödet nä
misshandel
Våga fråga om
gström 070-665 64 00, [email protected]
r när frågan
ett maskrosbarn
kten av våld öka
Hon är
siktar högt
Entreprenören som
t alla odds
och reser sig mo
Upptäc
hälsovården
ställs inom mödra
070 - 665 64 00 | 076 - 621 95 69
54 | www.ssil.se
@sidavidsida.se | www.sidavidsida.se
Annonsbokning
Carola Persson
0651-76 04 34
[email protected]
24 SEPTEMBER 2015 | ERIKSBERGSHALLEN | GÖTEBORG
PSYKISK (O)HÄLSA
VÄST
G
Psykisk (O)hälsa Väst är konferensen som samlar ledande expertis
och riktar sig till alla som arbetar
med psykisk ohälsa av olika slag.
betalaå 5
f ör 4
gälle
r
v id
f ör e bok ning
12 ju
ni
ETT AXPLOCK UR PROGRAMMET:
Plenumsamtal: Isberget – så lite vi vet, så snabbt vi
dömer. Livet är en lång rad möten. Vi möter människor
privat och i våra yrkesroller. Hur får vi till det goda mötet?
Emmanuel Ezra, fembarnsfar, kirurg och föreläsare
© Gwenn Dubour
thoumieu
Hjärna, anknytning, sårbarhet och stress – vägar till ohälsa
Åke Pålshammar, fil dr, neuropsykolog, universitetslektor
Bara jobbig eller personlighetsstörd?
Maria Bauer, beteendevetare, handledare, föreläsare
och författare
Att vara chef över sig själv (Bristande exekutiva funk­
tioner och hur det påverkar inlärning och beteende)
Håkan Järvå, leg psykolog, författare
PTSD & beroendesjukdom
Stefan Sandström, leg psykolog, leg psykoterapeut
ADHD och samsjuklighet – varför är det så viktigt att
inte missa?
Charlotta Munck, överläkare, specialist i psykiatri,
medicinskt ansvarig läkare på behandlingsenheten city,
Norra Stockholms psykiatri
Traumatiserade barnsoldater som har kommit till Sverige
Felix Unogwu, statsvetare, konflikthanteraringsspecialist
Komplexa fall inom psykiatrin: neuropsykiatriska
patienter med psykiatrisk samsjuklighet
Isidora Bubak, medicinskt ledningsansvarig läkare,
Norra Stockholms Psykiatri
Tid och plats: 24 sep 2015, Eriksbergshallen, Göteborg
Deltagaravgift: 1 995:– inklusive för-/eftermiddagskaffe
och lunch. Priset är exklusive moms.
Anmälan och information: Telefon 08-23 73 10
eller e-post [email protected]
Hela programmet: vast.psyoh.se
Arrangör:
Mediapartner:
LÄS MER PÅ PÅ VAST.PSYOH.SE
www.ssil.se | 55
KALENDARIUM
Kalendarium 2015
Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.
MAJ
Vad skriver vi i journalen
Göteborg 18 maj,
Sundsvall 1 juni,
Uppsala 2 juni (FULLT),
Stockholm 3 juni.
Arrangör: Svenska vård
FoU-konferensen
Forskare möter praktiker – Våld,
psykisk ohälsa och beroende
Bollnäs 19 maj.
Arrangör: FoU välfärd
Social dokumentation
för chefer inom äldreomsorgen
Stockholm 19 maj.
Arrangör: Gothia fortbildning
Fördjupningsdag i ÄBIC
för processledare
Stockholm 19 maj, 26 maj,
Umeå 4 juni.
Arrangör: Socialstyrelsen
Juridiken bakom psykiatrisk
tvångsvård
Stockholm 19 maj,
Göteborg 22 maj.
Arrangör: TI
Familjecentralskonferensen
Göteborg 19-20 maj.
Arrangör: Västra Götalandsregionen
Säker informations- och
­dokumentationshantering i HVB
Malmö 20 maj.
Arrangör: IMR AB
Rikskonferens kvalitet
i ­äldreomsorgen 2015
Stockholm 21 maj.
Arrangör: KUI
Socialnämndens ansvar
för placerade barn och unga
Malmö 21 maj.
Arrangör: IMR AB
Introduktionsdag ÄBIC
Umeå 21 maj.
Arrangör: Socialstyrelsen
Lagens krav på HVB för
­ensamkommande barn
Stockholm 26 maj.
Arrangör: IMR AB
Psykisk ohälsa hos äldre
Stockholm 26-27 augusti.
Arrangör: TI
Psykisk O-Hälsa VÄST
Göteborg 24 september.
Arrangör: Expo medica
SEPTEMBER
KPB analysutbildning
äldreomsorg
Stockholm 27 maj.
Arrangör: SKL
Funktionshindernätverk
Karlstad 2 september.
Arrangör: FoU välfärd
Säkrare uppföljning av
­biståndsbeslut – LSS
Stockholm 29 september.
Arrangör: KUI
Social hållbarhet – för alla?
Malmö 27 maj.
Arrangör: SKL
Våldsbejakande extremism
Karlstad 28 maj.
Arrangör: FoU Välfärd
Riksseminarium för HVB 2015
Stockholm 28 maj.
Arrangör: IMR AB
Psykisk ohälsa hos personer
inom LSS-verksamhet
Stockholm 29 maj.
Arrangör: KUI
JUNI
Webbaserad introduktion
för personal inom äldreomsorg
Kursstart sker 1 juni
och 6 juli.
Arrangör: KUI
Föreningen FoU välfärds
årliga konferens
– På spaning i välfärden
Karlstad 3-4 september.
Arrangör: FoU välfärd
Nationell
primärvårdskonferens 2015
Jönköping 29-30 september.
Arrangör: SKL
6:e internationella
­anhörigkonferensen
Göteborg 3-6 september.
Arrangör: FoU välfärd
Leda och styra för
hållbar ­jämställdhet:
Hälso- och sjukvård
Stockholm 6 oktober.
Arrangör: SKL
OKTOBER
Effektiv handläggning
i socialtjänsten
Stockholm 8-9 september.
Arrangör: Conductive
Nya föreskrifter om
­dokumentation
i socialtjänsten
Stockholm 10 september.
Arrangör: KUI
Traumadagen
Stockholm 9 september.
Arrangör: Expo medica
Leda och styra för hållbar
­jämställdhet – Social omsorg
Stockholm 26 maj.
Arrangör: SKL
56 | www.ssil.se
Äldreomsorgsdagarna 2015
Stockholm 15-16 oktober.
Arrangör: Gothia fortbildning
Ledningsansvaret för HVB
Stockholm 19 oktober.
Arrangör: IMR AB
Grundkurs i offentlig
­upphandling
Lidingö 2 juni.
Arrangör: SKL
Beroendedagen
Stockholm 10 september.
Arrangör: Expo medica
Hälsobokslut
Stockholm 3-4 juni.
Arrangör: Metodicum
Trygghetsdag
Stockholm 22 september.
Arrangör: SKL
Svenska Vårdgalan 2015
Stockholm 9 november.
Arrangör: Svenska vård
Seniormässan
Stockholm 20-22 oktober.
Arrangör: Numera mässor AB
Mediahantering
– Dan Nilsson
Stockholm 4 juni.
Arrangör: Svenska vård
Chefsdagarna
personlig assistans
Stockholm 22-23 september.
Arrangör: Conductive
Tillämpningsdagen
Stockholm 10 november.
Arrangör: Svenska vård
Översiktskurs inom
­socialtjänstlagstiftningen
Stockholm 18 juni.
Arrangör: IMR AB
Utbildning i markörbaserad
­journalgranskning inom
somatisk vuxenvård
Stockholm 23 september.
Arrangör: SKL
NOVEMBER
AUGUSTI
Hemmasittare
Göteborg 21-22 maj,
Stockholm 28-29 maj.
Arrangör: TI
SVUF-konferens – Utvärderingars
värde – värden i utvärderingar
Stockholm 7-9 oktober.
Arrangör: FoU välfärd
Integration och flykting­­
mottagning – effektiva
­ekonomiprocesser
Stockholm 25-26 augusti.
Arrangör: Conductive
Nordiska barnavårdskongressen
Åbo 26-28 augusti.
Arrangör: Allmänna barnhuset
Konflikthantering och
besvärliga beteenden
Stockholm 23-24 september.
Arrangör: Conductive
Digital Health days
Stockholm 23-24 september.
Arrangör: Stockholmsmässan
med flera.
LSS-dagarna
Stockholm 25-26 november.
Arrangör: Conductive
Psykisk ohälsa norr
Luleå 26 november.
Arrangör: Expo medica
För en plats i kommande nummers kalendarium
mejla ditt evenemang till:
[email protected]
Bifoga titel på evenemanget,
ort, datum och arrangör.
PLATSTORGET
Söker du ny personal eller
vill du marknadsföra
din utbildning?
Hör av dig till mig så
hjälper vi dig att synas!
Annonsbokning
Carola Persson
0651-76 04 34
[email protected]
VI SÖKER BEHANDLARE
till våra verksamheter i Söderköping
Mejeriet 12: Unga män 15-18 år med missbruks-och beroendeproblem.
Alvvillan: Flickor 15-18 år med omsorgsbrist och psykosociala problem.
Vi söker dig som är utbildad lägst behandlingspedagog eller motsvarande.
Van att möta klienter lösningsfokuserat och målinriktat. Erfarenhet att
leda grupper och enskilda samtal. Ytterligare kunskap och erfarenhet i MI,
drogkunskap, 12-steg, arbetat med neuropsykiatri och psykiatriska problem,
familjearbete är meriterande. Schemalagd arbetstid.
Välkommen med din ansökan via mail till:
Kristina Eriksson, Personalutvecklare
[email protected]
www.jordnaraomsorg.se
Kognitiv/relationell psykoterapi – Steg 1
Med den kognitiva terapins tradition i sokratisk filosofi
och den relationella terapins grunder i affektteori och
anknytningsteori erbjuder vi en grundläggande psykoterapiutbildning motsvarande Steg 1
Kursstart
Kursdag
Kostnad
7 sep 2015
Måndagar - fyra terminer 2015–2017
25.000 kr/termin exkl. moms
1-årig vidareutbildning för socialarbetare
Socialarbetare har idag ett komplext och utmanade
arbete. Med utgångspunkt i den kognitiva och systemiska traditionen fördjupar vi förhållningssätt, metoder
och tekniker.
Kursstart
Kursdag
Kostnad
11 sep 2015
Fredagar, sammanlagt 16 tillfällen
35.000 kr exkl.moms
Lokal
Bondegatan 35, Stockholm
För mera information
www.magelakademin.se
www.ssil.se | 57
NÄSTA NUMMER
Ute den
2
Omtanke nummer 5:
FOTO: ISTOCK PHOTO
september
Höstens läsning:
”Kokkonst för äldre”
Tack för den gånga våren, hoppas ni haft nytta och nöje av årets läsning. Ser fram emot
att möta er till hösten då vi fokuserar på ämnen som immigration, mat, kriminalvård, och
äldreomsorg. Bland annat så kommer tips på hur man lagar aptitlig och näringsrik mat för
äldre. Vi kommer att få läsa om flyktingmottagande ur ett boendeperspektiv och höra mer
om hur kriminalvården slussar fånga ut i arbetslivet.
Alltid i Omtanke
• Aktuella branschnyheter
• Ny forskning
• Gästkrönika
• Reportage
• Bokuppslag
• Recept
• Tävling
• Kalendarium
....och mycket mer!
Immigration, m
at,
kriminalvård oc
h
äldreomsorg
Trevlig sommar
önskar redaktionen på
Omtanke
58 | www.ssil.se
Konsultindex
Två gånger per år förser vi dig, med detta unika
register över psykologer, socionomer, utbildare och
andra konsulter – allt för att underlätta Ert arbete.
I konsultindex hittar Du rätt konsult på rätt plats!
Flera av dessa konsulter finns även på vår hemsida:
www.ssil.se och www.konsultindex.se
s:
t an
sis
as
lig
on
ers
S P gar:
LS
nin :
ild
n
Utb ltatio
u
ns
Ko l:
e:
a
t
e
mt
arb
Sa
rks
g:
tve
Nä d:
dra
tö supp
ss
g
Kri
lin
nd
ha
Be
i:
ar:
ap
Ter ering
ärd r:
Utv inga
n
:
ed
g:
Utr ering klin
c
t
kry utve ng:
Re
i
g
nli eckl
v
rso
Pe alut ng:
n
:
i
rso eckl kling
Pe
c
tv
pu
tve
up psu
g:
Gr
a
nin
rsk
da dgiv
Le
rå
lje
g:
mi
Fa dnin
le
nd
Ha
Konsulter/handledare
STOCKHOLMS LÄN
Brännans Stiftelse
•
• • •
•
•
Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, [email protected]
EWERT SocialKonsult AB
•
•
•
• •
•
Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, [email protected]
Psykologhuset Petersson AB
•
• • • •
• • •
•
•
•
Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, [email protected]
Aronssons konsultbyrå, Pia
•
•
•
•
•
• •
•
Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, [email protected]
Gunnar Törngren FKC AB
•
•
• •
• •
•
Mörkegatan 3 D, 541 30, Skövde, 070-318 37 90, [email protected]
Boquist Psykoterapi AB •• •••• • •• •••• •
Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, [email protected]
ADHD Coaching
•
• •
•
Skyttes väg 20, 148 35, Ösmo, 076-2632860, [email protected]
Söderstöd AB •• •••• • •• •••• •
Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, [email protected]
HVB Doktorn i Sverige AB
•
•
•
• •
•
•
•
Kopparbergsvägen 41, 73071, Salbohed, 018-10 20 80, [email protected]
Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• ••
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
KBT Senses
•
•
•
• •
• • •
•
Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, [email protected]
UPPSALA LÄN
Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• ••
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
Söderstöd AB •• •••• • •• •••• •
Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, [email protected]
HVB Doktorn i Sverige AB
•
•
•
• •
•
•
•
Kopparbergsvägen 41, 73071, Salbohed, 018-10 20 80, [email protected]
KBT Senses
•
•
•
• •
• • •
•
Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, [email protected]
Aronssons konsultbyrå, Pia
•
•
•
•
•
• •
•
Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, [email protected]
Brännans Stiftelse
•
• • •
•
•
Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, [email protected]
SÖDERMANLANDS LÄN
Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• ••
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
Boquist Psykoterapi AB •• •••• • •• •••• •
Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, [email protected]
HVB Doktorn i Sverige AB
•
•
•
• •
•
•
•
Kopparbergsvägen 41, 73071, Salbohed, 018-10 20 80, [email protected]
Brännans Stiftelse
•
• • •
•
•
Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, [email protected]
KBT Senses
•
•
•
• •
• • •
•
Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, [email protected]
Söderstöd AB •• •••• • •• •••• •
Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, [email protected]
ADHD Coaching
•
• •
•
Skyttes väg 20, 148 35, Ösmo, 076-2632860, [email protected]
Aronssons konsultbyrå, Pia
•
•
•
•
•
• •
•
Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, [email protected]
ÖSTERGÖTLANDS LÄN
KBT Senses
•
•
•
• •
• • •
•
Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, [email protected]
Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• ••
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
Psykologhuset Petersson AB
•
• • • •
• • •
•
•
•
Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, [email protected]
Läs mer på www.konsultindex.se
s:
t an
sis
as
lig
on
ers
S P gar:
LS
nin
ild ion:
t
Utb
a
ult
ns
Ko l:
a
te:
e
mt
arb
Sa
rks
g:
tve
Nä d:
dra
tö supp
ss
g
Kri
lin
nd
ha
Be
i:
ar:
ap
Ter ering
ärd r:
Utv inga
n
:
ed
g:
Utr ering klin
c
t
:
tve
kry
Re lig u kling
n
c
ve
rso
Pe alut ng:
n
:
i
rso eckl kling
Pe
v
c
t
pu utve
up
Gr kaps ing:
n
rs
da dgiv
Le
rå
lje
g:
mi
Fa dnin
le
nd
Ha
Konsulter/handledare
ÖSTERGÖTLANDS LÄN (FORTSÄTTNING)
Boquist Psykoterapi AB •• •••• • •• •••• •
Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, [email protected]
EWERT SocialKonsult AB
•
•
•
• •
•
Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, [email protected]
Brännans Stiftelse
•
• • •
•
•
Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, [email protected]
Söderstöd AB •• •••• • •• •••• •
Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, [email protected]
Swea Familjehem AB
•
•
•
•
• • • • • • •
•
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, [email protected]
Aronssons konsultbyrå, Pia
•
•
•
•
•
• •
•
Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, [email protected]
HVB Doktorn i Sverige AB
•
•
•
• •
•
•
•
Kopparbergsvägen 41, 73071, Salbohed, 018-10 20 80, [email protected]
Handledning och Kompetensutveckling
•
• • •
•
•
•
Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584
JÖNKÖPINGS LÄN
Sonny Fridh Konsult AB
•
• • • •
•
• •
•
Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, [email protected]
Swea Familjehem AB
•
•
•
•
• • • • • • •
•
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, [email protected]
Psykologhuset Petersson AB
•
• • • •
• • •
•
•
•
Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, [email protected]
MT Social Resurs - Familjehem AB
•
•
• • •
•
• • •
•
Kolamossevägen 9, 290 34, Fjälkinge, 076-3949401, 076-3949404, [email protected]
Söderstöd AB •• •••• • •• •••• •
Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, [email protected]
Handledning och Kompetensutveckling
•
• • •
•
•
•
Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584
Boquist Psykoterapi AB •• •••• • •• •••• •
Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, [email protected]
KBT Senses
•
•
•
• •
• • •
•
Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, [email protected]
Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• ••
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
EWERT SocialKonsult AB
•
•
•
• •
•
Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, [email protected]
KRONOBERGS LÄN
Psykologhuset Petersson AB
•
• • • •
• • •
•
•
•
Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, [email protected]
MT Social Resurs - Familjehem AB
•
•
• • •
•
• • •
•
Kolamossevägen 9, 290 34, Fjälkinge, 076-3949401, 076-3949404, [email protected]
Handledning och Kompetensutveckling
•
• • •
•
•
•
Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584
Sonny Fridh Konsult AB
•
• • • •
•
• •
•
Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, [email protected]
EWERT SocialKonsult AB
•
•
•
• •
•
Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, [email protected]
Söderstöd AB •• •••• • •• •••• •
Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, [email protected]
Swea Familjehem AB
•
•
•
•
• • • • • • •
•
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, [email protected]
Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• ••
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
Boquist Psykoterapi AB •• •••• • •• •••• •
Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, [email protected]
KALMAR LÄN
Sonny Fridh Konsult AB
•
• • • •
•
• •
•
Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, [email protected]
Läs mer på www.konsultindex.se
s:
t an
sis
as
lig
on
ers
S P gar:
LS
nin :
ild
n
Utb ltatio
u
ns
Ko l:
e:
a
t
e
mt
arb
Sa
rks
g:
tve
Nä d:
dra
tö supp
ss
g
Kri
lin
nd
ha
Be
i:
ar:
ap
Ter ering
ärd r:
Utv inga
n
:
ed
g:
Utr ering klin
c
t
kry utve ng:
Re
i
g
nli eckl
v
rso
Pe alut ng:
n
:
i
rso eckl kling
Pe
c
tv
pu
tve
up psu
g:
Gr
a
nin
rsk
da dgiv
Le
rå
lje
g:
mi
Fa dnin
le
nd
Ha
Konsulter/handledare
KALMAR LÄN (FORTSÄTTNING)
Boquist Psykoterapi AB •• •••• • •• •••• •
Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, [email protected]
Swea Familjehem AB
•
•
•
•
• • • • • • •
•
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, [email protected]
Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• ••
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
Söderstöd AB •• •••• • •• •••• •
Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, [email protected]
Handledning och Kompetensutveckling
•
• • •
•
•
•
Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584
EWERT SocialKonsult AB
•
•
•
• •
•
Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, [email protected]
MT Social Resurs - Familjehem AB
•
•
• • •
•
• • •
•
Kolamossevägen 9, 290 34, Fjälkinge, 076-3949401, 076-3949404, [email protected]
Psykologhuset Petersson AB
•
• • • •
• • •
•
•
•
Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, [email protected]
GOTLANDS LÄN
EWERT SocialKonsult AB
•
•
•
• •
•
Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, [email protected]
Swea Familjehem AB
•
•
•
•
• • • • • • •
•
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, [email protected]
Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• ••
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
Boquist Psykoterapi AB •• •••• • •• •••• •
Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, [email protected]
Söderstöd AB •• •••• • •• •••• •
Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, [email protected]
BLEKINGE LÄN
Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• ••
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
MT Social Resurs - Familjehem AB
•
•
• • •
•
• • •
•
Kolamossevägen 9, 290 34, Fjälkinge, 076-3949401, 076-3949404, [email protected]
EWERT SocialKonsult AB
•
•
•
• •
•
Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, [email protected]
Sonny Fridh Konsult AB
•
• • • •
•
• •
•
Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, [email protected]
Psykologhuset Petersson AB
•
• • • •
• • •
•
•
•
Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, [email protected]
Handledning och Kompetensutveckling
•
• • •
•
•
•
Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584
Söderstöd AB •• •••• • •• •••• •
Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, [email protected]
Swea Familjehem AB
•
•
•
•
• • • • • • •
•
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, [email protected]
SKÅNE LÄN
Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• ••
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
MT Social Resurs - Familjehem AB
•
•
• • •
•
• • •
•
Kolamossevägen 9, 290 34, Fjälkinge, 076-3949401, 076-3949404, [email protected]
Söderstöd AB •• •••• • •• •••• •
Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, [email protected]
Sonny Fridh Konsult AB
•
• • • •
•
• •
•
Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, [email protected]
Psykologhuset Petersson AB
•
• • • •
• • •
•
•
•
Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, [email protected]
EWERT SocialKonsult AB
•
•
•
• •
•
Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, [email protected]
Swea Familjehem AB
•
•
•
•
• • • • • • •
•
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, [email protected]
Läs mer på www.konsultindex.se
s:
t an
sis
as
lig
on
ers
S P gar:
LS
nin
ild ion:
t
Utb
a
ult
ns
Ko l:
a
te:
e
mt
arb
Sa
rks
g:
tve
Nä d:
dra
tö supp
ss
g
Kri
lin
nd
ha
Be
i:
ar:
ap
Ter ering
ärd r:
Utv inga
n
:
ed
g:
Utr ering klin
c
t
:
tve
kry
Re lig u kling
n
c
ve
rso
Pe alut ng:
n
:
i
rso eckl kling
Pe
v
c
t
pu utve
up
Gr kaps ing:
n
rs
da dgiv
Le
rå
lje
g:
mi
Fa dnin
le
nd
Ha
Konsulter/handledare
HALLANDS LÄN
MT Social Resurs - Familjehem AB
•
•
• • •
•
• • •
•
Kolamossevägen 9, 290 34, Fjälkinge, 076-3949401, 076-3949404, [email protected]
Psykologhuset Petersson AB
•
• • • •
• • •
•
•
•
Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, [email protected]
Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• ••
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
Swea Familjehem AB
•
•
•
•
• • • • • • •
•
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, [email protected]
EWERT SocialKonsult AB
•
•
•
• •
•
Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, [email protected]
Vertebra Handledning AB
•
• •
•
•
• •
Lövskogsvägen 60, 435 37, Mölnlycke, 070-2019148
Söderstöd AB •• •••• • •• •••• •
Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, [email protected]
VÄSTRA GÖTALANDS LÄN
EWERT SocialKonsult AB
•
•
•
• •
•
Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, [email protected]
HVB Doktorn i Sverige AB
•
•
•
• •
•
•
•
Kopparbergsvägen 41, 73071, Salbohed, 018-10 20 80, [email protected]
Vertebra Handledning AB
•
• •
•
•
• •
Lövskogsvägen 60, 435 37, Mölnlycke, 070-2019148
Gunnar Törngren FKC AB
•
•
• •
• •
•
Mörkegatan 3 D, 541 30, Skövde, 070-318 37 90, [email protected]
KBT Senses
•
•
•
• •
• • •
•
Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, [email protected]
Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• ••
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
Swea Familjehem AB
•
•
•
•
• • • • • • •
•
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, [email protected]
Söderstöd AB •• •••• • •• •••• •
Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, [email protected]
VÄRMLANDS LÄN
Aronssons konsultbyrå, Pia
•
•
•
•
•
• •
•
Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, [email protected]
KBT Senses
•
•
•
• •
• • •
•
Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, [email protected]
Söderstöd AB •• •••• • •• •••• •
Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, [email protected]
Boquist Psykoterapi AB •• •••• • •• •••• •
Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, [email protected]
Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• ••
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
Brännans Stiftelse
•
• • •
•
•
Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, [email protected]
ÖREBRO LÄN
Brännans Stiftelse
•
• • •
•
•
Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, [email protected]
KBT Senses
•
•
•
• •
• • •
•
Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, [email protected]
Söderstöd AB •• •••• • •• •••• •
Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, [email protected]
Swea Familjehem AB
•
•
•
•
• • • • • • •
•
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, [email protected]
Aronssons konsultbyrå, Pia
•
•
•
•
•
• •
•
Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, [email protected]
Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• ••
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
Boquist Psykoterapi AB •• •••• • •• •••• •
Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, [email protected]
Läs mer på www.konsultindex.se
s:
t an
sis
as
lig
on
ers
S P gar:
LS
nin :
ild
n
Utb ltatio
u
ns
Ko l:
e:
a
t
e
mt
arb
Sa
rks
g:
tve
Nä d:
dra
tö supp
ss
g
Kri
lin
nd
ha
Be
i:
ar:
ap
Ter ering
ärd r:
Utv inga
n
:
ed
g:
Utr ering klin
c
t
kry utve ng:
Re
i
g
nli eckl
v
rso
Pe alut ng:
n
:
i
rso eckl kling
Pe
c
tv
pu
tve
up psu
g:
Gr
a
nin
rsk
da dgiv
Le
rå
lje
g:
mi
Fa dnin
le
nd
Ha
Konsulter/handledare
ÖREBRO LÄN (FORTSÄTTNING)
Gunnar Törngren FKC AB
•
•
• •
• •
•
Mörkegatan 3 D, 541 30, Skövde, 070-318 37 90, [email protected]
HVB Doktorn i Sverige AB
•
•
•
• •
•
•
•
Kopparbergsvägen 41, 73071, Salbohed, 018-10 20 80, [email protected]
VÄSTMANLANDS LÄN
Aronssons konsultbyrå, Pia
•
•
•
•
•
• •
•
Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, [email protected]
Brännans Stiftelse
•
• • •
•
•
Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, [email protected]
Söderstöd AB •• •••• • •• •••• •
Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, [email protected]
Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• ••
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
KBT Senses
•
•
•
• •
• • •
•
Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, [email protected]
Boquist Psykoterapi AB •• •••• • •• •••• •
Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, [email protected]
HVB Doktorn i Sverige AB
•
•
•
• •
•
•
•
Kopparbergsvägen 41, 73071, Salbohed, 018-10 20 80, [email protected]
DALARNAS LÄN
HVB Doktorn i Sverige AB
•
•
•
• •
•
•
•
Kopparbergsvägen 41, 73071, Salbohed, 018-10 20 80, [email protected]
KBT Senses
•
•
•
• •
• • •
•
Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, [email protected]
Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• ••
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
ADHD Coaching
•
• •
•
Skyttes väg 20, 148 35, Ösmo, 076-2632860, [email protected]
Boquist Psykoterapi AB •• •••• • •• •••• •
Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, [email protected]
Aronssons konsultbyrå, Pia
•
•
•
•
•
• •
•
Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, [email protected]
Brännans Stiftelse
•
• • •
•
•
Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, [email protected]
Söderstöd AB •• •••• • •• •••• •
Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, [email protected]
GÄVLEBORGS LÄN
Aronssons konsultbyrå, Pia
•
•
•
•
•
• •
•
Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, [email protected]
Agneta på Mickels
•
•
• • •
•
Uvåsvägen 3, 820 40, Järvsö, 070-7554034, [email protected]
KBT Senses
•
•
•
• •
• • •
•
Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, [email protected]
Söderstöd AB •• •••• • •• •••• •
Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, [email protected]
HVB Doktorn i Sverige AB
•
•
•
• •
•
•
•
Kopparbergsvägen 41, 73071, Salbohed, 018-10 20 80, [email protected]
Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• ••
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
Brännans Stiftelse
•
• • •
•
•
Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, [email protected]
VÄSTERNORRLANDS LÄN
Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• ••
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
ADHD Coaching
•
• •
•
Skyttes väg 20, 148 35, Ösmo, 076-2632860, [email protected]
Söderstöd AB •• •••• • •• •••• •
Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, [email protected]
Läs mer på www.konsultindex.se
s:
t an
sis
as
lig
on
ers
S P gar:
LS
nin
ild ion:
t
Utb
a
ult
ns
Ko l:
a
te:
e
mt
arb
Sa
rks
g:
tve
Nä d:
dra
tö supp
ss
g
Kri
lin
nd
ha
Be
i:
ar:
ap
Ter ering
ärd r:
Utv inga
n
:
ed
g:
Utr ering klin
c
t
:
tve
kry
Re lig u kling
n
c
ve
rso
Pe alut ng:
n
:
i
rso eckl kling
Pe
v
c
t
pu utve
up
Gr kaps ing:
n
rs
da dgiv
Le
rå
lje
g:
mi
Fa dnin
le
nd
Ha
Konsulter/handledare
VÄSTERNORRLANDS LÄN (FORTSÄTTNING)
Brännans Stiftelse
•
• • •
•
•
Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, [email protected]
JÄMTLANDS LÄN
Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• ••
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
Brännans Stiftelse
•
• • •
•
•
Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, [email protected]
Söderstöd AB •• •••• • •• •••• •
Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, [email protected]
HVB Doktorn i Sverige AB
•
•
•
• •
•
•
•
Kopparbergsvägen 41, 73071, Salbohed, 018-10 20 80, [email protected]
VÄSTERBOTTENS LÄN
Söderstöd AB •• •••• • •• •••• •
Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, [email protected]
Brännans Stiftelse
•
• • •
•
•
Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, [email protected]
Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• ••
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
NORRBOTTENS LÄN
Brännans Stiftelse
•
• • •
•
•
Strömnäs 3357, 880 40, Ramsele, 0623-32043, 070-343 51 72, [email protected]
Söderstöd AB •• •••• • •• •••• •
Timmermansgatan 32, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, [email protected]
Norrlands Handledar Institut •• •••• • •••• •••• ••
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
Snabba fakta från SSIL
SSIL förmedlar mer än
2000 placeringar årligen.
Över 7000 boendeplatser
i vår databas.
www.SSIL.se
Läs mer på www.konsultindex.se
:
ap
rsk
da
Le
:
:
ete
ljö
arb
Mi
:
:
alt
tet
ali soci bete g:
Kv
ri
ar
sor
iat ialt
om
yk
c
Ps t so ete & ing:
n
n
rb
mä ialt a gled
ä
All
c
&v
t so
rig bete r:
Öv
r
ma
lt a
cia ngdo
So
& u ri:
rn
t
Ba
kia
sy
ttp iatri:
k
Rä
p:
psy tri:
ka
ns
rig
Öv sykia vete
e
p
nd
uro
Ne
tee
be
rig :
i
Öv
p:
log
ka
cio i:
ns
So
g
ete
olo ndev
yk
Ps etee
b
m.
All
Utbildningar
BETEENDEVETENSKAP
Handledning och Kompetensutveckling** *
Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584
Norrlands Handledar Institut****
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
KBT Senses* Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, [email protected]
Swea Familjehem AB** Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, [email protected]
PSYKIATRI
ADHD Coaching* Skyttes väg 20, 148 35, Ösmo, 076-2632860, [email protected]
Handledning och Kompetensutveckling* Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584
Norrlands Handledar Institut***
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
KBT Senses* Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, [email protected]
SOCIALT ARBETE
HVB Doktorn i Sverige AB
*
Kopparbergsvägen 41, 73071, Salbohed, 018-10 20 80, [email protected]
Handledning och Kompetensutveckling** *
Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584
Norrlands Handledar Institut**** Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
KBT Senses** * Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, [email protected]
Swea Familjehem AB
* *
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, [email protected]
Vertebra Handledning AB *** Lövskogsvägen 60, 435 37, Mölnlycke, 070-2019148
LEDARSKAP, KVALITETS- & MILJÖARBETE
HVB Doktorn i Sverige AB *
Kopparbergsvägen 41, 73071, Salbohed, 018-10 20 80, [email protected]
Handledning och Kompetensutveckling *
Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584
Norrlands Handledar Institut**
*
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
Swea Familjehem AB**
*
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, [email protected]
Vertebra Handledning AB* Lövskogsvägen 60, 435 37, Mölnlycke, 070-2019148
Inbjudan till Seminarium!
Kostnadsfritt
Seminarium!
Välkommen till en intressant dag!
SSIL – För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i
Örebro 8 oktober 2015
Läs mer och anmäl
dig på www.ssil.se
Läs mer på www.konsultindex.se
Totalleverantör
av marknads­
information
inom vård och
omsorg
SSIL - För vård och omsorg
Vår ambition är att vara totalleverantör när det gäller marknadsinformation inom
vård, omsorg och behandlingsverksamheter. Detta har varit och är vår ledstjärna sedan starten 1995. Under våra nitton år i branschen har vi byggt upp ett heltäckande
kontaktnät inom samtliga kommuner, landsting och kriminalvård.
Vi har ca 100,000 personliga kontakter per år med socialtjänsten i Sverige.
Detta gör oss till den största och ledande aktören på marknaden idag.
Vi har ett unikt kontaktnät något du som kund hos oss kan få tillgång till.
Vi förmedlar dagligen information om kommuners, landstings och kriminalvårdens
konkreta behov av att köpa boendeplatser, behandlingsplatser, konsulter, handledare
och personliga assistenter.
Upphandlingsbevakning (anbud) Löpande information via e-post om kommande
offentliga upphandlingar inom följande områden: HVB, familjehemsplaceringar,
LSS-platser, korttidsplatser, boende, konsulter, handledare, psykologer, terapeuter,
rådgivning, öppenvård, utbildning, kompetensutveckling, driftsentreprenad,
hemtjänst, personliga ombud, företagshälsovård, personalvårdsprogram, samt även
valfrihet (LoV) som kan innefatta, särskilt boende, daglig verksamhet/sysselsättning
och stödboende.
Med vår långa erfarenhet och kunskap finns möjligheten att skräddarsy
marknadsföringsinsatser för just er verksamhet.
Vi sammanställer olika rapporter som t.ex. kvalitetsindex, trender, marknadsanalyser och kundspecifika studier inom branschen.
Våra tjänster:
• Förmedla förfrågningar.
• Tillhandahåller upphandlingar av ramavtal inom branschen.
• Kvalitetsindex/kundnöjdhet.
• Marknadsstudier.
• Kundunika marknadsaktiviteter.
• Ramavtalsbevakaren. Bevaka din marknad på ett enkelt sätt.
Tingsgatan 2 A, 827 32 Ljusdal
•
Tel: 0651-160 40
•
Fax: 0651-71 19 80
•
[email protected] • www.ssil.se
POSTTIDNING B
Svenska Media Docu AB
Tingsgatan 2
827 32 Ljusdal
webbaserat behandlingsstöd
– av och för vårdare
IT-stödet som växer med verksamheten
Ring 018-56 54 95 och boka en demo,
eller besök www.rattspar.se.