Vi satsar stort på att höja kunskapsnivån”

Transcription

03 INNEHÅLL
LEDARE
TIDNINGEN
FÖR VÅRD OCH OMSORG
04
32 FORSKNING
44 PÅ G I POLITIKEN
56 BOKHYLLAN
62 TÄVLING
64 KALENDARIUM
FOTO:MARIA NORDHOLM
ALLTID I OMTANKE:
Krönikan:
FOTO: MARK HARRIS
” A r b e ts k ra ft s
r es e r v e n ä r
li te n ”
20
10|
»Är det arbetskraftinvandrare, flyktingar,
studenter eller de som
kommit till Sverige för
kärlekens skull som ska
arbeta inom omsorgsOuti
Luiro:
yrkena?«
Vi har träffat
Mohammed
Assaf som flytt
till Sverige
Intervjun
Sjuksköterskan Outi Luiro ville skapa en
arbetsplats som hon själv drömde om. Resultatet blev Zest Care – ett bemanningsföretag
inom vården där personalen trivs.
16| Tekniknyheter
Hälsa och teknik i kombination. Inom vården
finns en uppsjö av nya lösningar som ska
förbättra såväl vårdtagarens som omsorgsgivarens vardag.
Informationskonceptet består av webbplats, spel, filmer, trycksaker och barnbok.
vill veta”
34| ”Jag
Nytt projekt hos Brottsoffermyndigheten
ska hjälpa barn att berätta om brott. I fjol
anmäldes 19 100 misshandelsbrott och 3 150
våldtäkter mot barn under 18 år. Många barn
har svårt att berätta.
”Vi satsar stort på att
höja kunskapsnivån”
Gästkrönikör i det här numret
av Omtanke är Pia Joelsson,
vice ordförande Föreningen Sveriges
socialchefer och omvårdnadschef i Falu
kommun.
Läs hennes krönika på
38| Bostäder
Bostadsbristen ökar, trots ökat byggande.
FOTO: PLAKAT
I väntan på asyl
46|
Pimpar socialtjänsten
Föreningen Maskrosbarn skapar en hemtrevligare känsla på landets socialkontor, där utformningen av samtalsrummen ska fungera
som en isbrytare vid svåra samtal.
sidan 52
Zest Care är topp 10 bland
Sverigeshjälp
bästa arbetsgivare
Vilken
erbjuds?
I väntan på �
Asylboende
Debatten har varit hård kring att fastighetsägare väljer att starta asylboende och tjäna pengar
på människors missär. Men är det så lättförtjänta pengar?
Alfta Quren – Hotellet som blev asylboende har ett 20-tal anställda på cirka 180 boende, jämfört med Migrationsverkets krav på 1 anställd per 100 boende.
Möt flyktingen Mohammas Assaf som har kommit till byn Alfta.
Fler asylboenden att vänta, enligt Migrationsverket, som fortsätter att upphandla privata platser.
Barn vet inte alltid vad brott är
Projektet ”Jag vill veta” ska
hjälpa barn att berätta
Omslagsbild
Foto: Ulf Börjesson/Ernst Henry
Tema yl/
Maskrosbarn pimpar trista rum
Skapar en tryggare socialtjänst
som inbjuder till samtal
www.ssil.se | 3
NUMMER 5• SEPTEMBER 2015 • ÅRGÅNG 9
Omtanke
Världens barn flyr
- vad innebär det för oss som möter dem?
Vi ger vårens uppskattade föreläsningsserie i repris!
Tre dagar, kl. 9-16, med olika fokusområden.
Dag 1 ger Annicka Lang, leg psykolog och forskare med vidareutbildning inom
kris och trauma, en inblick i hur trauma och migrationsrelaterad stress kan yttra
sig och hur vi bäst bemöter detta. Dag 2 har fokus på vad som utmärker de
olika kulturer som nu möts i Sverige, och vi möter föreläsare med god insikt
genom egna erfarenheter. När vi pratar om andra kulturer, så kommer vi osökt
in på området hedersrelaterad problematik, och dag 3 ägnas åt "Heder och
hederskulturer” där våra erfarna föreläsare delar med sig av sina kunskaper.
Utbildningen vänder sig till alla som arbetar inom människovårdande
verksamheter där man i sitt arbete möter ensamkommande barn och ungdomar.
Välj en, två eller tre dagar!
Orter och datum
Malmö, 12-14 oktober 2015
Stockholm, 10-12 november 2015
Luleå, 9-11 december 2015
För mer information och anmälan:
http://www.humana.se/individ-och-familj/utbildning/aktuella-evenemang
Varmt välkommen!
Humana är Sveriges största företag inom personlig assistans och individ- och
familjeomsorg. Vi är en kvalitetsaktör inom äldreomsorg och LSS-boenden
samt har skola för elever med funktionsnedsättning. Vi är 14 000 medarbetare
i Sverige och Norge som arbetar efter samma vision. Alla har rätt till ett bra liv.
Läs mer på www.humana.se.
FOTO:MARIA NORDHOLM
INNEHÅLL
LEDARE
FORSKNING
PÅ G I POLITIKEN
BOKHYLLAN
TÄVLING
KALENDARIUM
FOTO: MARK HARRIS
03
04
32
44
56
62
64
20
FOTO: PLAKAT
10| Intervjun
Sjuksköterskan Outi Luiro ville skapa en
arbetsplats som hon själv drömde om. Resultatet blev Zest Care – ett bemanningsföretag
inom vården där personalen trivs.
»Är det arbetskraftin
vandrare, flyktingar,
studenter eller de som
kommit till Sverige för
kärlekens skull som ska
arbeta inom omsorgs
yrkena?«
Gästkrönikör i det här numret
av Omtanke är Pia Joelsson,
socialchefer och omvårdnadschef i Falu
kommun.
Läs hennes krönika på
16| Tekniknyheter
Hälsa och teknik i kombination. Inom vården
finns en uppsjö av nya lösningar som ska
förbättra såväl vårdtagarens som omsorgsgivarens vardag.
Informationskonceptet består av webbplats, spel, filmer, trycksaker och barnbok.
vill veta”
34| ”Jag
Nytt projekt hos Brottsoffermyndigheten
ska hjälpa barn att berätta om brott. I fjol
anmäldes 19 100 misshandelsbrott och 3 150
våldtäkter mot barn under 18 år. Många barn
har svårt att berätta.
38| Bostäder
Bostadsbristen ökar, trots ökat byggande.
46|
Pimpar socialtjänsten
Föreningen Maskrosbarn skapar en hemtrevligare känsla på landets socialkontor, där utformningen av samtalsrummen ska fungera
som en isbrytare vid svåra samtal.
sidan 52
Vilken hjälp erbjuds?
Omslagsbild
Foto: Ulf Börjesson/Ernst Henry
Tema yl/
I väntan på as
Asylboende
Debatten har varit hård kring att fastighetsägare väljer att starta asylboende och tjäna pengar
på människors missär. Men är det så lättförtjänta pengar?
Alfta Quren – Hotellet som blev asylboende har ett 20-tal anställda på cirka 180 boende, jämfört med Migrationsverkets krav på 1 anställd per 100 boende.
Möt flyktingen Mohammas Assaf som har kommit till byn Alfta.
Fler asylboenden att vänta, enligt Migrationsverket, som fortsätter att upphandla privata platser.
www.ssil.se | 3
NUMMER 5• SEPTEMBER 2015 • ÅRGÅNG 9
ALLTID I OMTANKE:
LEDARE
En främling
kommer till byn
– Livet på ett svenskt asylboende
LE DAR E Under de senaste åren har det varit en diskussion i medierna där det låter som att vinsten från
asylboenden kommer helt utan motkrav – när det i
själva verket krävs boende, mat, personal och en hel
del medmänsklighet för att kunna driva ett asylboende för nyanlända flyktingar. Istället för att diskutera
storleken på vinsten så är det kanske läge att titta på
vad man får för pengarna. Kanske ska Migrationsverket ställa högre krav? Kanske är dagens krav helt
rimliga. Det vi vet är att Migrationsverket i dag har
ett stort behov av tillfälliga bostäder för asylsökande
då de lägenheter verket förfogar över inte räcker till.
Vi vet också att de hotell som omvandlas till asylboenden vanligen är dåligt belagda och i vissa fall under
konkurshot när de väljer att gå över från turism till
att ta emot flyktingar.
FÖR FASTIGHETSFÖRETAGET kan omvandlingen till asylboende vara en möjlighet att ha kvar byggnad, verksamhet och personal i en annan form istället för att
lägga ner all verksamhet. Så detta borde vara en affär
där alla är vinnare. Ändå är ortsbefolkningen många
gånger negativ till ett asylboende i sin kommun.
Ibland känns det som att många som skriker högst på
vissa orter föredrar att lägga ner verksamheten och
bli arbetslösa före att välkomna en främling till byn.
Läs om AlftaQurens uppgång och fall. Asylboendet som vände en ort från negativ till positiv. Ägarna som startade boende av ekonomiska skäl men vill
driva det vidare av medmänsklighet och möt den
boende, flyktingen, som själv berättar om livet på en
flyktingförläggning.
VI BERÄTTAR även mer om Migrationsverkets rimliga
och helt orimliga krav på dem som driver asylboenden. Ger svar på vem som betalar vård,
skola och omsorgsnotan och hur
framtidsutsikterna ser ut för de privata asylboendena.
LÄS MER i vårt tema: I väntan på asyl,
där vi skriver om tillfälliga Asylboenden – vinstmaskiner eller flyktingstöd.
Maria Nordholm
Chefredaktör Tidningen Omtanke
Mejla gärna era synpunkter om
tidningen och våra ämnen till
[email protected]
att. Maria Nordholm, Blixtgatan 25, 754 31 Uppsala • Tel 0651-150 50, 073-816 00 41
Tidningen Omtanke ges ut av:
Redaktionen
Mikael Sagström
Ansvarig utgivare
Tel: 0651-76 04 12
eller 0706-35 50 50
[email protected]
Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL
Tel: 0651-150 50, Fax: 0651-133 33
4 | www.ssil.se
Maria Nordholm
Chefredaktör
Tel: 073-81 600 41
[email protected]
Henrik Fitinghoff
Journalist
[email protected]
Annika Rådlund
Journalist/Fotograf
[email protected]
Layout
Svenska Media DOCU AB
[email protected]
Annonser
Carola Persson
Annonssäljare
Tel: 0651-76 04 34
[email protected]
Annonstraffic
Karin Bergström
Annonstraffic
Tel: 0651-76 04 04
[email protected]
Prenumeration
Måndag-Fredag 8-10
Nettan Yngvesson
Tel: 0651-69 90 90
[email protected]
Utges av:
SSIL - För vård och omsorg
Tingsgatan 2, 827 32 Ljusdal
Tel: 0651-160 40, Fax: 0651-71 19 80
[email protected], www.ssil.se
Teknisk information
Tidningen är
TS-kontrollerad.
Upplaga: 16 800 ex.
Tidningens format: 210x297 mm.
Satsyta 185x270 mm.
Upplösning: 300 dpi.
Tryck: V-TAB Vimmerby.
Kvinnohemmet Rosen har sedan några år ett utvecklat samarbete med
Lis Bodil Karlsson, Filosofie Doktor i Socialt arbete & lektor i socialt arbete
vid Karlstads universitet. Lis Bodil Karlsson följer och dokumenterar
personalens erfarenheter av att arbeta med våldsutsatta kvinnor.
Helhetsfokus. Att bryta destruktiva livsmönster.
Integrationsterapi kombinerar arbete med beteenden i vardagen med djupgående
känslomässig bearbetning, vilket leder till tydliga och varaktiga förändringar.
Det är en terapi som hjälper personer med:
• Relationsproblem: Konflikter och gräl, svårigheter att etablera långvariga
relationer, ambivalens (”ska jag stanna eller gå?”) och liknande bekymmer.
• Känslomässiga besvär såsom: Bristande självkänsla, nedstämdhet, social
ångest, ilskeproblem
• En jobbig barndom som gör sig påmind genom känslor, rädslor och destruktiva
beteendemönster.
• Hur destruktiva beteendemönster utvecklas när ett barns behov inte blir mötta.
• Hur även ”mindre” brister i uppväxtmiljön kan få bestående konsekvenser för
vuxenlivet. Exempel kan vara föräldrar som arbetar för mycket, eller som fokuserar på bestraffning istället för kärlek och uppmuntran.
• Varför det kan vara så svårt att förändra beteende- och relationsmönster.
• Varför människor ofta väljer en partner som på något sätt liknar föräldrarna
eller familjesituationen.
• Hur det kommer sig att samma konflikter kan upprepas gång på gång i
relationer (parrelationer såväl som vänskapsrelationer).
• För att förändra sådana här mönster behöver man: Kartlägga vad som händer
i vardagen, ändra tankar och beteenden, och möta de underliggande känslorna.
Återbesöka det barn man var, med detta menas att minnas vad som hände,
och låta känslorna komma fram till hundra procent.
• Att bli medveten
• Att uppleva såret
• Våga ta risker att bryta det destruktiva livsmönstret och den falska tryggheten.
www.kvinnohemmet-rosen.se • [email protected] • 0290-76 68 50
018 10 05 11
Vi tar emot ensamkommande
flyktingbarn och ungdomar med
behov av särskilt stöd
integrationsboende.se
Utgångspunkten i vårt arbete är inlärningsteori och KBT. Vi har utbildade ART-instruktörer som
aktivt arbetar med våra undgomar. Vi har samarbete med traumacenter, BUP och resursskola. Vi
har bred kulturkompetens i arbetslaget. Vi kan oftast hämta ungdomen/barnet på kort varsel.
Vi hämtar vid akuta situationer dygnet runt 010 209 90 09
Hoppet har tilldelats första pris i tävlingen ”Quality innovation of the year 2013” för sin behandlingsmetod KOBTIVA®
Kognitiv- och beteendeträning i vardagen, en evidensbaserad behandlingsmetod för ungdomar med sociala problem.
en
m
m
o
k
Väl
å
p
s
s
o
l
til
!
a
i
p
o
ot
Ek
med
un en idyllisk miljö. Vi arbetar individuellt och
Vi finns på småländska höglandet i Aneby komm
har
vi
ik,
emat
probl
tt
behov och integritet oavse
stor delaktighet för att på yttersta sätt tillgodose
n uppdraget.
yttersta fokus på individens egna önskemål utifrå
föreligger tillsammans kunnig, erfaren personal
Individuellt anpassat utifrån den problematik som
vara
gör att Ekotopia är det som vi utger oss för att
med mångårig erfarenhet inom våra områden
pia.
Ekoto
/boende har lämnat mycket goda betyg på
– ett boende med kvalité. Samtliga uppdragsgivare
andra
med
n som finns vilket är frivilligt tillsammans
Hästar och avel är en del av fritidssysselsättninge
lda
man vill. KBT har vi två dagar i veckan, enski
utbud vilket gör att möjligheterna är många om
sessioner.
Våra målgrupper är för män och kvinnor från 21
år till 55 år med:
• ADHD, Tourettes- och Aspergers syndrom samt
övriga autismspektrumstörningar.
• Schizofreni och övriga psykostillstånd
• Affektiva syndrom
• Ångestsyndrom
• Personlighetsstörningar
• Samsjuklighet
• LRV- 1991:1129
• LPT- 1991:1128
Arbetsmetoder
• KBT (Kognitiv beteendeterapi)
• ESL- ett självständigt liv
Verktyg
• ADL skattningar
• BPRS – skattning
• Madrass – skattning
en gedigen bakgrund inom
Johan Eldin arbetar här som kurator, han har
Moström, han är här
psykiatrin i Jönköping och psykiatriker är Marc
regelbundet för besök och uppföljning.
tillsammans med psykolog och
Neuropsykiatriska utredningar görs på uppdrag
läkare.
i egna fina lägenheter (25-28
Vi lägger stort fokus på kvalité, boendet sker
y med mikrovågsugn och tv i
kvm) med egen dusch och toalett, mindre pentr
lägenheterna.
bli begriplig och hanterbar.
Verksamhetens mål – alla ska få tillvaron att
en meningsfull vardag och
dose
tillgo
Prioriteringen är på högsta nivå för att
nde under längre eller
finna
välbe
t
en förutsättning för ett psykiskt och fysisk
efter prövning.
mna
välko
är
jur
Husd
kortare vård / behandlingstid hos oss.
Välkomna för mer information och studiebesök!
| www.ekotopia.info
Gröna Vägen 1-3, 578 31 Aneby | 0380-49 69 68
J
ag har fått tillbaka energin att
leva och är inte längre rädd för
att maten ska fastna i halsen.
Att äta är en av livets mest naturliga delar. Vi tar det för
givet. En måltid associeras med underbara dofter, smaker
och synintryck. Vi tänker oss trevligt sällskap och ett gott
samtal ¬ en stund som blir en av dagens höjdpunkter.
När detta ändras drabbas vi människor hårt både psykiskt
och fysiskt. De flesta som lider av ät- och sväljsvårigheter
drar sig undan och slutar efterhand att försöka äta. De ger
upp, går ner i vikt och lever ofta i en ensam kamp för att
hitta ett nytt sätt att leva.
Med konsistensanpassade produkter
och utbildning skapar Special Foods
matglädje där livet sätter begränsningar. Produkterna ser ut som den
vanliga maten. De finns i ett brett
utbud för att kunna varieras efter
den vanliga menyn och väcka en
slocknad aptit.
För mer information, kontakta oss på 020-88 61 00 eller [email protected].
Du hittar oss även på findusfoodservices.se/specialfoods.
Upplev skillnaden
Den 8 oktober deltar vi på SSIL-seminariet i Örebro.
Ta chansen att träffa oss där om ni har möjlighet,
eller kontakta oss på www.inagarden.se alternativt
på telefon 0290-508 76.
ISOX 2000 version 6 byter namn till idok
Dokumenterar du inom vård-,
behandlings- eller omsorgsarbete?
idok - det självklara IT-stödet för professionellt yrkesutövande
idok - systematiserar ditt kvalitetsarbete
idok - interagerar med genomförandeplanen då du dokumenterar
idok - din garant för en kvalitetssäkrad dokumentation
idok - lättanvänt, rättssäkert, kostnadseffektivt
Våra kunder finns inom HVB, LSS, familjehem mm
och består av fler än 225 behandlande enheter!
Kontakta oss för att boka tid för en presentation!
Nectar Systems AB, 0451-89300, www.idok.nectar.se
Dokumentera och följ den röda tråden med hjälp av idok!
Outi satsar på kompetensutveckling
för att personalen ska bli trygg.
10 | www.ssil.se
INTERVJU OUTI LUIRO
Här får vårdpersonal
flexibla scheman och
bättre trygghet
FOTO: STUDIO STOCKHOLM
Sjuksköterskan Outi Luiro ville skapa en arbetsplats som hon själv
drömde om. Med den visionen bildades Zest Care – ett bemannings- och utbildningsföretag inom vården där personalen trivs.
2014 blev bolaget utnämnt till topp 10 bland Sveriges bästa
arbetsgivare.
TEXT: ÅSA LARSSON FOTO: ULF BÖRJESSON/ERNST HENRY
I N T E R VJ U Outi Luiro ansvarar för Zest
Cares utveckling. Hon menar att man
vid planeringen av arbetet måste utgå
ifrån personalens behov och att var och
en har olika krav och förväntningar. Alla
människor önskar inte en fast anställning
och många vill kunna jobba var som helst
i landet. Precis som andra, vill vårdanställda också ha möjlighet till ett normalt
liv och kunna hämta sina barn på eftermiddagarna, träna samt umgås med familj och vänner på ett rimligt sätt.
– Våra ledord är flexibilitet och skräddarsydda tjänster, säger Outi Luiro.
Hon menar att alla inte vill ha fast anställning och att kommuner och landsting
måste ha större respekt för sin arbetsstyrka och bygga utifrån individen när de lägger sina scheman.
Stress och press skapade idén
Outi Luiro var sjuksköterska och jobbade
inom äldrevården. Hon älskade att arbeta
med människor, men kände sig ofta stressad. Samtidigt såg hon hur kollega efter
kollega vantrivdes och ville sluta. I lunchrummet pågick ständigt diskussioner om
sköterskeflykten till grannlandet Norge.
Outi Luiro
Ålder: 50 år
Yrke: Utvecklingschef på Zest Care AB
Bor: Malmö och i Stockholm
Aktuell: Zest Care placerade sig som en
av de tio bästa i den årliga undersökningen Sveriges Bästa Arbetsgivare. Det första
bemanningsföretaget inom vård i Sverige
som hamnat på listan.
www.ssil.se | 11
»Jag bestämde mig för att skapa en arbetsplats
där jag själv skulle vilja jobba « Outi Luiro
Outi Luiro kände sig manad att åstadkomma en förändring av den allt sämre
situationen.
– Jag bestämde mig för att skapa en arbetsplats där jag själv skulle vilja jobba.
Sagt och gjort. 2006 startades Zest Care
i Malmö. Sedan dess har det positiva ryktet om företaget spridits och de har vuxit
till att i dag vara Malmö stads största leverantör av vårdpersonal. Bolaget har över
600 sköterskor i sitt stall och finns på flera
orter i Sverige.
Genom att lägga extra mycket kraft på
att lyssna på varje individ har Zest Care
blivit ett företag där de anställda trivs. I
den årliga undersökningen Sveriges Bästa Arbetsgivare röstade de anställda 2014
fram verksamheten som det sjunde bästa
bland medelstora företag, det enda bemanningsföretaget inom vård som någonsin hamnat på rankingen.
Trygghet och utbildning
Utöver flexibilitet är trygghet en nyckelfaktor som Zest Care har satsat på för att
skapa nöjda medarbetare.
12 | www.ssil.se
– De får bättre villkor hos oss. Vi betalar högre lön, ger bättre förmåner och
bättre försäkringar.
Zest Care satsar även på förebyggande
friskvård. Företagsledningen vill hjälpade
anställda innan de blir sjuka, vilket är en
win-win-situation för både bolaget och
den enskilde individen.
– Förra året hade vår personal bara en
handfull sjukdagar. Prevention är alltså
lönsamt.
Nu i höst drar företaget igång ett livsstilsprogram för personalen och de har
bjudit in en rad namnkunniga föreläsare.
Bland annat kommer Jonas Colting, triathlonutövare, att föreläsa om en hälsosam livsstil. Bitten Johnson är alkoholist
och sockerberoende och ska lära personalen om kost och hälsa. Hon menar att
många tyngre beroenden startar utifrån
ett sug efter socker. Mia Lundin som skrivit boken Kaos i kvinnohjärnan kommer
att tala om hur man uppnår hormonell
balans genom hela livet.
– Vi satsar också stort på att höja kunskapsnivån hos de som arbetar hos oss.
FOTO: PRIVAT
INTERVJU OUTI LUIRO
Outi Luiro är entreprenör och ser ständigt nya möjligheter. Senaste projektet är äldreboenden värda att längta efter.
www.ssil.se | 13
INTERVJU OUTI LUIRO
Sjuksköterskan Outi Luiro ville skapa en humanare arbetsplats för sig och sina kolleger.
Sköterskorna ska kunna känna sig trygga i
det medicintekniska när de möter patienterna.
Utöver föreläsningar om välbefinnande
och kompetenshöjande kurser har Zest
Care även ett stort socialt program där
sjuksköterskorna får träffa varandra.
– Vi arrangerar afterwork och andra
gemensamma aktiviteter. På ett beman14 | www.ssil.se
ningsföretag hoppar många runt på olika
arbetsplatser, därför är det extra viktigt
att de får träffa sina kollegor.
Stoppar sköterskeflykten
Förutom drivkraften att skapa en vettig
arbetssituation vill Outi Luiro minska den
stora sjuksköterskeflykten till Norge.
– Sverige bekostar varje år utbildning-
ar för cirka 4 000 sjuksköterskor. Och nära
hälften av dem söker norsk legitimation.
Det är skrämmande, när vi samtidigt har
kris i Sverige och inte lyckas bemanna
våra egna avdelningar. Zest Care annonserar i norsk press med en uppmaning att
de ska komma hem igen.
Outi Luiro berättar att de flesta som
flyttar till Norge gör det framför allt på
»Sverige bekostar varje år
utbildningar för cirka 4 000
sjuksköterskor. Och nära hälften av
dem söker norsk legitimation.«
grund av att det är bättre betalt. De som
nappar erbjuds därför ”norsk lön”.
Utbildningar och äldreboende
För ett år sedan bildade koncernen ett
systerbolag som skapar och genomför utbildningar inom demens, palliativ vård,
värdegrund och ledarskap.
– Vi har utbildat all personal inom vården i ett tjugotal kommuner runt om i
Sverige. Alla är supernöjda och nu ska vi
lansera detta i större skala.
Outi poängterar vikten med att utbilda
samtliga medarbetare samtidigt. Vill man
uppnå bestående kvalitetsförbättringar
för helheten räcker det inte att bara skicka
enskilda individer på kurs. Alla måste
vara delaktiga för att det ska bli en genomgående förändring.
Precis som alla entreprenörsföretag har
Zest Care ständigt nya projekt på gång.
Just nu för de en dialog med investerare och fastighetsbolag för att kunna dra
igång ett tredje ben i koncernen.
– Vi vill skapa ett äldreboende som in
ger en ”där vill jag bo”-känsla. Det ska finnas möjlighet att välja aktiviteter och få
sällskap om och när de boende önskar. I
stället för att uppleva skräck när det börjar bli för tungt att bo kvar hemma vill jag
att det ska finnas en längtan dit.
Om allt går enligt plan är det första boendet färdigt för inflyttning om cirka tre
år. ●
Outi Luiro
Behöver ni kvalitativa
konsulentstödda
jour- och familjehem?
Vi har över 20 års erfarenhet av socialt
arbete, vi bedriver även stödboenden,
integrationsboenden, skyddade boenden
och öppenvårdsverksamhet.
Vi har lediga platser.
Kontakta oss för mer information.
073-250 97 01 | 073-250 97 02
[email protected] | www.sidavidsida.se
www.ssil.se | 15
TEKNIKNYHETER
Av: Maria Nordholm, [email protected]
Teknik som
förbättrar hälsa
Förbättra sömnen
med en app
FOTO: TENA
Intelligent blöja ska
underlätta inkontinensvården
FOTO: METSÄ TISSIER
Susanne Börjesson, HSL-chef på
Tre Stiftelser visar upp det intelligenta skyddet. Äldreboendet i
Göteborg kommer efter sommaren att vara först ut med att börja
använda skyddet i sin verksamhet.
Det har kommit en ny typ av inkontinensskydd med inbyggda sensorer
som mäter när och hur mycket personer som inte själva kan styra över sina
toalettbesök, kissar. Via en dosa på framsidan av skyddet loggas mängd
och tidpunkt för läckaget. Datan skickas sedan trådlöst till en dator där en
rapport ställs samman. Data från skyddet används för att planera toalettbesök och ta fram rätt inkontinensskydd inom främst äldrevården.
Med hjälp av den nya tekniken hoppas man kunna individanpassa inkontinensskyddet efter den äldres behov, vet man vid vilka tidpunkter den
äldre brukar kissa så finns möjligheten att de äldre kan få hjälp till toaletten
dessa tider och rentav slipper att använda blöja. Den intelligenta blöjan
heter Tena identifi och fungerar som ett verktyg vid en inkontinensutredning och används inte dagligen.
Äldreboendet Tre Stiftelser i Göteborg är först ut med att använda
blöjan i sin verksamhet. De kommer att börja använda den nu efter
sommaren.
Pris: Kostnaden för blöjan är uppdelad i två delar. Det utgår både en årlig
serviceavgift på 700 kronor per brukare och en kostnad på 1500 kronor för
de 12 skydd som används under den 72 timmar långa testperioden.
www.tena.nu
En av fyra personer lider av försämrad sömn och svårigheter att somna
och det problemet växer.
Yogainstruktörerna Magnus Fridh
och Martin Wikfalk, som står bakom
svenska appföretaget MindApps
har därför tillsammans med ett
team beteendepsykologer utvecklat Sömnappen – För Bättre Sömn.
Appen är ett KBT-baserat verktyg
som ger vägledning i hur man med
nya bättre vanor kan komma tillrätta
med problemet. Stress och allmän
ohälsa påverkar vår sömn negativt. Appen, som ska hjälpa dig att
hitta nya bättre rutiner, innehåller
guidade övningar att lyssna till för
att minska stressnivån eller när du är
i sängen men inte kan somna.
I appen hittar du fakta om sömn
och du kan se över hur dina dagliga
aktiviteter påverkar din sömn. I appen finns också en Sömnskola och
möjlighet att göra en egen Sömnplan. Om traditionella sömnappar
i allmänhet fungerar är omtvistat
men denna app är ett KBT-baserat
verktyg som ska hjälpa dig att ändra
dina egna sovvanor och den kan
vara värd att prova för den som
lider av dålig sömn. Sömnappen är
tillgänglig på AppStore.
Pris: 29 kronor.
www.mindapps.se
Ny webbplats ska förbättra
nordbornas handhygien
Läkare och radiopersonlighet
gästar Digital Health Days i höst
Att hålla en god handhygien är ett enkelt sätt
att undvika sjukdomar. Särskilt viktigt är det
på offentliga platser som arbetsplatser, skolor,
sjukhus och inom omsorgen. Vill du ha hjälp
på traven kan du kika in på webbplatsen www.
thehandeffect.com. Där kan man bland annat
läsa att åtta av tio infektionssjukdomar sprids
direkt eller indirekt via händerna och kan härledas till en bristfällig handhygien och att virus
kan överleva i upp till 72 timmar på vanliga
ytor som kranar och diskbänkar. På hemsidan
finns konkreta tips, nyheter och råd för att
förbättra din handhygien. The Hand Effect är
ett initiativ som startats av varumärket Katrin.
– Vi ser det som vår uppgift att informera
Åtta av tio infektionssjukdomar kan härledas till en bristfällig om hur man kan förbättra sin handhygien för
handhygien.
att förebygga smittspridning. Genom The Hand
Effect hoppas vi informera om, och engagera
människor i, just handhygien. Vi vill helt enkelt hjälpa människor att förstå vikten
av att hålla sina händer rena och därmed få en friskare och gladare vardag, säger
Kajsa Rinman, marknadschef för Katrin.
www.thehandeffect.com
Dr. Brian Goldman är en
förebild inom digital hälsa
och i höst kommer han till
Digital Health Days där han
är en av årets huvudtalare.
Dr. Brian Goldman är en läkare och radiopersonlighet
som rönt uppmärksamhet
för sitt hyllade TEDX – tal
”Doctors make mistakes.
Can we talk about that?”
som hittills haft närmare 1,1
miljoner lyssnare. Han har
också uppmärksammats
för sitt engagemang för
frågor inom vårdkulturen
samt ny teknik. Hans seminarium har fokus på läkare
Dr. Brian Goldman.
och hur digital teknik kan
användas för att förebygga
och hjälpa vår hälsa. Digital Health Days pågår 23-24 september på Stockholmsmässan i Älvsjö.
16 | www.ssil.se
FOTO: CHRIS WAHL
Hälsa och teknik i kombination är inne just nu. Den digitala
hälsobranschen växer så att det knakar. Nu erbjuds allt från enkla
hälsoappar till avancerade digitala vårdsystem. Den egna hälsan kan
kartläggas och förbättras med hjälp av ny teknik och inom vården finns
en uppsjö av nya lösningar som ska förbättra såväl vårdtagarens som
omsorgsgivarens vardag. Här tipsar vi om några digitala nyheter.
Adonia
Omsorg
Ett idédrivet omsorgsföretag!
ENGAGEMANG . PROFESSIONALITET . ÖDMJUKHET
Vi erbjuder stödboende för ensamkommande
ungdomar 18–21 år. Vi vänder oss främst till
kommuner i västra Sverige.
Familj - Ungdomar - Öppenvård - Resursskola
Ekekullen utredning och behandlingshems
verksamheter är belägna på natursköna
omgivningar i Blekinge. Vi erbjuder en
helhetslösning för dig som uppdragsgivare.
Våra lägenheter håller en god standard och
vi arbetar på uppdrag av socialtjänsten med
• individuella genomförandeplaner
• färdighetsträning och utbildning
• kontinuerlig utvärdering
Vår idé grundar sig i en stark tro på integration.
Målet med verksamheten är att ungdomarna,
genom ett personligt kontaktmannaskap och med
förnyat förtroende för andra människor, får förutsättningar till ett självständigt liv.
Idag har vi möjlighet att ta emot nya placeringar!
För mer info, ring placeringsansvarig:
Gabriel Johnsson tel. 031- 75 75 110
Vi består av följande verksamheter:
» HVB Björklyckan, Familjer med barn 0-13 år
» HVB Spjutsbygd, Ungdomar 13-18 år
» Resursskola
» Öppenvårdsenhet
Inom kort startar vi ett nytt HVB för ungdomar
13-18 år i Eslöv, Skåne. Kontakta oss på
0455-45550 eller besök vår hemsida.
www.hvbekekullen.se
www.adoniaomsorg.se
Ursprung
Kvalificerad familjehemsvård
speciellt riktat till människor
med multikulturell bakgrund
Familjehemmens ursprung och kompetenser
skapar en brygga till svenska samhället.
Språk
Ett gemensamt språk förenklar
kommunikationen och snabbar
på integrationsprocessen.
Kultur
Förståelsen för religion, tradition
och kulturskillnader skapar
förutsättningar för en bra integration.
Tobbe Öhman
[email protected]
076 –765 09 33
Isabel Domberg
[email protected]
070–317 90 80
www.multikulturell.se | Hushållargatan
5, 33
733
40| Sala
| Tel 0224–167
00
Gruvvägen 8, 733
Sala
Tel 0224-167
00
Är det
ingen
som
förstår?
VISION UTREDNINGSHEM
TÅSJÖ är ett HVB-hem för
unga män och kvinnor
i åldrarna 15 till 21 år. Vi
jobbar med utredning av
multipla neuropsykiatriska
funktionshinder, ofta i
kombination med bl a
missbruk, självskadebeteende, psykiska problem
och social problematik.
www.visionutredningshem.se
Helhetsperspektiv för elev och
uppdragsgivare!
Helhetsperspektiv för elev och!Social träning, behandling av psykisk ohälsa &
neuropsykiatriska handikapp.!
uppdragsgivare!
! och uppdragsgivare
Helhetsperspektiv för elev
!
BÄTTRE OCH SÄKRARE BEHANDLING SOM FÖLJER TONÅRINGENS
UTVECKLING OCH BEHOV. PSYKOLOGUTREDNING OCH MEDICINSK
BEDÖMNING
NÄR DET BEHÖVS UNDER PLACERINGENS GÅNG!
Under behandlingstiden
erbjuder vi:
Social
träning, behandling
av psykisk ohälsa
! &
10
års
jubileum
och mer
än någonsin!!!
neuropsykiatriska
handikapp.!
• Terapiteam
medAktuellt
DBT, kognitivterapi
och ridterapi.
• Professionella team med socionom, lärare, socialpedagog,
! behandlingspedagog, läkare, psykolog & sjuksköterska.
KOSTNADSFRIA FÖRELÄSNINGAR FÖR ATT ÖKA SAMVERKAN OCH
FÖRSTÅELSE
BARN & UNGA
MED PSYKISK
OHÄLSA!
• 11KRING
grundutbildade
terapeuter
som jobbar
i behandlingen
!
!
BÄTTRE OCH SÄKRARE BEHANDLING SOM FÖLJER TONÅRINGENS
• Social träning.
UTVECKLING
OCH BEHOV. PSYKOLOGUTREDNING OCH MEDICINSK
BEDÖMNING NÄR DET BEHÖVS UNDER PLACERINGENS GÅNG!
!
!
!
KOSTNADSFRIA FÖRELÄSNINGAR FÖR ATT ÖKA SAMVERKAN OCH
!• Familjearbete.
10
års jubileum
och mermed
Aktuellt
än någonsin!!!
• Skola
med stöd integrerad
kommunens
skolor.
• Uppföljande psykolog
utredningar
. MED PSYKISK OHÄLSA!
FÖRSTÅELSE
KRING BARN
& UNGA
och förstärker
det terapeutiska arbetet i vardagen.
• Tät bemanning.
• Helhetsperspektivet förbättrar och säkerställer att Egehem ger
bemötande,
träning och
behandling
som följer individens utveckling.
AKTUELLT
JUST
NU
25behandlingspedagoger
års erfarenhet och utveckling
av behandlingsarbetet
gör Egehem till
!
Föreläsning•för
Fm; ungdomars
psykiska
behandling vid psykisk ohälsa & neuropsykiatriska handikapp
ohälsa och samverkan
i vården.
Em; bipolärt syndrom.
ett högaktuellt
behandlingshem
för vår målgrupp.
!• Psykiatrisk
både långsiktigt och akut av samma läkare.
APRIL!
!
!
!
MAJ
Öppen föreläsning för professionella om självskadebeteende och
suicidalitet.
AKTUELLT UNDER Föreläsning
HÖSTEN
2015
för familjer med ungdom under behandling om!
8 SEPTEMBER:
APRIL!
AKTUELLT JUST NU
MAJ
självskadebeteende och suicidalitet.
26 NOVEMBER: MÖT OSS PÅ MÄSSA PSYKISK (O)HÄLSA NORR
GEMENSAM ORGANISATIONSUTBILDNING FÖR
Återkommande föreläsningar om suicidprevention för psykologer,
Föreläsning
för behandlingspedagoger Fm; ungdomars
VÅR & HÖSTpsykiska
EGEHEMS PERSONAL
specialistläkare Ii LULEÅ
psykiatri, terapeuter och behandlare.
!!
!
!!
Föreläsning för familjer med ungdom under behandling
om!
22 DECEMBER:
ÖPPEN UTBILDNINGSDAG
FÖR YRKESVERKSAMMA
självskadebeteende
och suicidalitet.
!
Tema: Hur hanterar man och förstår ilskna och aggressiva
!
ohälsa och samverkan i vården. Em; bipolärt syndrom.
15 DECEMBER:
SUICIDPREVENTIONSUTBILDNING FÖR EGEHEMS
22 SEPTEMBER: Öppen
REGIONDAG
FÖR ST-LÄKARE
PÅ RIDTERAPEUTISKT
föreläsning
för professionella
om självskadebeteende
och
MAJ
PERSONAL
CENTER OCH EGEHEM
suicidalitet.
Är du intresserad att delta i föreläsning kontakta Maria Dahlqvist mail: [email protected]!
MAJ
29 OKTOBER:
VÅR & HÖST
Återkommande
om suicidprevention för psykologer,
barn? Utbrott - vadföreläsningar
göra?
specialistläkare i psykiatri, terapeuter och behandlare.
LILLJUL ÖPPET ”JULEHUS” PÅ EGEHEM FÖR
INSKRIVNA OCH GAMLA ELEVER
!! 30 OKTOBER: UTBILDNINGSDAG FÖR ANHÖRIGA
Mycket välkomna att lyssna och delta!
Tema: Hur hanterar man och förstår ilskna och aggressiva
!
barn? Utbrott - vad göra?
Är du intresserad att delta i föreläsning kontakta Maria Dahlqvist mail: [email protected]!
!! 16 NOVEMBER: IVO-DAGEN I JÖNKÖPING
!!
Välkommen med dina Placeringsfrågor till: Elisabet Ege, [email protected]
Utbildningsfrågor till: Maria Dahlqvist, [email protected]
18 | www.ssil.se
TEMA I VÄNTAN PÅ ASYL/ASYLBOENDE
ASYLBOENDEN
Vinstmaskiner eller flyktingstöd
Hur ser det ut i fortet Europa kontra i lilla Sverige? Var söker sig flyktingar idag och hur många
söker skydd i Sverige? I detta numer har vi tittat närmare på vilken hjälp och stöd landets asylsökande
erbjuds och djupdykt i bostadsfrågan. Debatten har varit hård kring att fastighetsägare väljer att
starta asylboende och tjäna pengar på människors misär. Men är det så lättförtjänta pengar, vad krävs
egentligen för att driva ett boende för människor som kommer från kris och konflikt? Hur ser ägarna
på Migrationsverkets krav – är de rimliga? Följ med oss till det nedläggningshotade Alfta Quren och
se ett boende inifrån. Möt ägarna, läs om vilka krav som boendena har på sig och hör om hur ett fel
vid ansökan kan göra att 180 personer behöver ryckas upp med rötterna och 20 personer riskerar att
förlora sitt jobb.
Möt även Mohammed Assaf som flytt till Sverige och få hans syn på livet i väntan på asyl. Hör
hans åsikt om hur det är att bli slussad till en by på landet långt ifrån stadens puls, affärer och
vårdinrättningar. Är det omänskligt förvar eller en lisa för skälen att hamna i en lugn by.
Få svar på frågor som: Vad mer finns att önska från både boenden och Migrationsverket. Vem betalar
prislappen för boende, skola, vård och omsorg när asylboendet kommer till byn? Hur tas asylboenden
emot av lokalbefolkningen? Vilka krav ställer Migrationsverket på privata boenden, vad betalar de och
hur ser prognosen ut för privata asylboenden. Kommer behovet att öka eller att minska?
TEXT OCH FOTO: MARIA NORDHOLM
www.ssil.se | 19
Det är besöksdag på Alfta Quren och hela familjer vågar sig ut i
den jättelika uppblåsbara kanan. Hotellet som omvandlades till
asylboende gick från folktomt till fullbelagt på under ett år.
Alfta Quren – hotellet
som blev asylboende
När kronor och ören förvandlas till människoliv
Allt fler hotell eller vandrarhem omvandlas till asylboenden.
Konkurshotade verksamheter har i brist på turister omvandlats till
fullbelagda vinstmaskiner, men är det enbart lättförtjänta pengar? Följ
med till Alfta Quren och se ett boende inifrån.
20 | www.ssil.se
Det är tvära kast när man driver asylboende. Ena stunden har Alfta Quren ett
lukrativt avtal med Migrationsverket, nästa riskerar man stängning och flytt av
180 personer på grund av ett enda saknat papper.
TE MA I dag myllrar det av liv på gården,
det är besöksdag på asylboendet, ortbefolkning och asylsökande hoppar i hoppborgar och hela familjer vågar sig utför
den enorma uppblåsbara rutschkana som
satts upp för festligheterna.
Vinstintresse var grunden
De gula husen bär det talande företagsnamnet Fastigheterna på kullen AB. Ortsbefolknigen känner det som Alfta Quren,
ett gammalt rehabiliteringscenter som i
trettio år gav människor stöd på sin väg
tillbaka från sjukdom eller olyckor. När
landstinget började hålla hårdare i pengarna lades rehabiliteringen ner och husen såldes till makarna Sofie Berglen och
Magnus Granberg. Efter ett års misslyckat
hotellprojekt har de sadlat om till asylboende och affärerna vände åter uppåt.
– Det var enbart av ekonomiska skäl
som vi startade asylboende. Redan när
vi köpte hotellfastigheten så hade vi den
möjligheten i åtanke om det inte gick att
få ekonomi i hotellet, säger Magnus Granberg.
I perioder när flyktingströmmarna ökar
har Migrationsverket inte tillräckligt med
egna bostäder för de asylsökande. Varje år
upphandlas tusentals tillfälliga bostäder i
privata asylboenden. Debatten har varit
hård kring att vinsterna till fastighetsägarna varit stora, samtidigt som de privata verksamheterna på kort sikt fyller behovet av tak över huvudet för människor
som varit på flykt.
Så fungerar ett asylboende
Asylboendet Alfta Quren ligger i tätorten Alfta i Hälsingland. I dag bor cirka
180 personer i det gamla hotellet. När
hemmet var fullbelagt bodde nära 300
asylsökande under de gula husens tak.
Boendet erbjuder helpension till sina gäster; frukost, lunch och middag serveras i
den något föråldrade matsalen. Väggarna i korridorerna är lite slitna men rena
och golvet täcks av en brun heltäckningsmatta. Entrén är ljus, luftig och fylld med
människor.
I receptionen finns Birgitta Aronsson.
Hon beskriver tjänstvilligt hur boendet är
uppbyggt. Det finns tolkar, måltidspersonal och receptionen är öppen fyra timmar
per dag. Tre personer delar på att bemanna disken, städa allmänna utrymmen och
att vara värdinna eller värd i restaurangen.
– Det roliga är att vara ute bland de boende; vi spenderar tid med dem och lär
känna dem, säger hon i ett andetag medan
www.ssil.se | 21
Magnus Granberg, som är en av ägarna till asylboendet, menar att boendet startade av ekonomiska skäl. Men önskan att driva verksamheten vidare handlar
mer om att slippa flytta på de 180 vuxna och barn som rotat sig och börjat skola och förskola i byn.
De boende kommer främst från Syrien,
Eritrea, Ukraina men några kommer även
från Ryssland.
– De flesta är ungdomar och barnfamiljer. Vi fick även hit en ensamkommande pojke men honom tog socialtjänsten
genast hand om då han var under 18 år.
ta jobbet. Det är frustrerande att enbart
gå och trampa. När de asylsökande kom
hit sades det vara tre månaders handläggningstid hos Migrationsverket; nu har flera av dem varit här i ett år, säger Magnus
Granberg.
Flera av de boende har lämnat familjen
vid gränsen och har inte sett dem på väldigt lång tid.
– Många väntar på att få ta hit familjen
som anhöriga. Jag förstår att de blir frustrerade när handläggningen tar tid, fortsätter han.
Aktiviteter för de boende
Oroligt den första tiden
Barnen tillbringar sina dagar i skolan eller
i förskolan men för de vuxna är dagarna
mestadels väntan. I källaren finns det tillgång till ett gym och för barnen finns det
lekrum och leksaker.
Några av de som bor här har tagit sig ut
på praktik, andra som har fått sitt uppehållstillstånd har börjat på sin kurs i SFI,
men de flesta bara väntar. Många erbjuder
sig att hjälpa till med att städa anläggningen för att ha något att göra med sin tid, säger Birgitta Aronsson.
När de asylsökande anlände förra året så
kom de direkt från Italien, de hade rest
långväga med bil eller båt och var rätt
medtagna och flera mådde dåligt och behövde läkarvård eller psykiskt stöd. Då
behövdes asylboendets nattpersonal mer,
bråk uppstod lätt bland vissa och andra
mådde psykiskt dåligt och behövde prata
av sig om nätterna. Nu är situationen lugnare men för att vardagen ska fungera så
krävs det en hel del personal.
– Jag skulle aldrig vilja driva ett asylboende med så låg personalmängd som
Migrationsverket kräver, det skulle inte
fungera, det blir oroligt om man har för
hon i nästa hejar på kollegor, ställer frågor
till en kille i korridoren och visar vägen till
matsalen för att vi ska få en lugn stund för
intervju.
De asylsökande
Tärande väntan
– Att sysselsätta de boende är det störs22 | www.ssil.se
lite personal, säger Magnus Granberg.
Kravet från Migrationsverket ligger på
en heltidspersonal per 100 boende, och
två heltidtjänster per 200 asylsökande.
– Alla bolag gör inte som vi som har ett
20-tal anställda. De som arbetar här är
tolkar och kan de boendes språk, men när
vi anställde tittade vi också efter lugna individer som sprider lugnet kring sig.
Luddiga kunskapskrav
Den gamla hotellpersonalen och delar av
rehabiliteringspersonalen arbetar också
kvar på boendet
– Genom att de har jobbat med rehabilitering så har de sett en del och har vana
av att ta människor som har varit igenom
mycket, förklarar Magnus Granberg.
Det finns inte preciserat från Migrationsverket vad de anställda ska kunna.
– Det står enbart att personalen ska ha
erfarenhet från liknande verksamhet när
man ansöker om att öppna asylboende.
Men många som kommer från kris och
konflikt behöver psykologiskt stöd. Det
viktigaste är dock att vara medmänniska
och lyssna, säger han.
De betalar för vård och omsorg
Kommunen och landstinget är skyldig att
»I början var det en hel del protester mot
oss. Men nu när vi kan tvingas att stänga så
demonstrerade istället byn för att få ha oss kvar.«
Magnus Granberg
Birgitta Aronsson är något av en mamma på boendet, hon delar sin tid mellan att vara receptionist, städare, värdinna i matsalen och att vara ute bland de asylsökande.
– Det roliga i jobbet är att spenderar tid med de boende och lär känna dem, säger hon.
ge skola, vård och omsorg till de asylsökande som bor i kommunen. Men de får i
sin tur betalt av Migrationsverket för den
samhällsservice de asylsökande nyttjar.
– Till en början tog vi hit vårdcentarlen,
så att vi inte störde vårdcentarlens ordinarie verksamhet. Genom att huset tidigare
har varit ett rehabiliteringscenter så har vi
tillgång till förberedda mottagningsrum i
våra lokaler, berättar Magnus Granberg.
Byn har gjort en helomvändning
Att inte nyttja vårdcentralen och andra
av ortens resurser så mycket den första
tiden kan ha varit ett smart drag av Alfta
Qurens ägare. Trots att en total stängning
av det före detta hotellet skulle ha lett till
att flera personer förlorade jobbet så var
ortsbefolkningen skeptisk till asylboendet
före starten.
– I början var det en hel del protester
mot oss. Men nu när vi kan tvingas att
stänga så demonstrerade istället byn för att
få ha oss kvar, berättar Magnus Granberg.
Alftaborna fyllde gårdsplanen under
Migrationsverkets senaste besök vid boendet. Alfta Quren har ortens stöd.
– Vi är en av få asylboenden som fått ut
två av våra grabbar på älgjakten, sådant
händer bara i en liten by, säger Magnus
Granberg.
Trygg och krävande kund
Magnus Granberg menar att Migrationsverket är en trygg kund, så länge man har
ett avtal med dem. Avtalen skrivs dock på
korta perioder om ungefär tre till fyra månader i taget och vid varje bryt ska en ny
ansökan in.
Asylboendet är nu nedläggningshotat
och planen är att stänga den 18 juni.
– Allt på grund av en miss från vår
sida, vi har registrerat bolaget som driver
verksamheten men glömt att ansöka om
F-skattsedel, säger Magnus Granberg.
Migrationsverket kräver F-skattsedel av
de bolag som driver asylboenden. Efterhandskompletteringar tillåts inte och att
Alfta Quren betalat sina skatter och Sociala avgifter anses inte som tillräckligt. Myndigheten gör inga undantag, saknas något
när ett anbud lämnas in så upphandlar
man boendeplatser från andra aktörer.
Vill driva vidare av humanitära skäl
När vi besöker Alfta Quren arbetar
Magnus Granberg på att få behålla alla de
180 personer som bor på asylboendet här
tills Migrationsverkets beslut om att lägga
ner är överklagat.
– Många barn har börjat skolan här och
de och flera föräldrar vill vara kvar, säger
han.
Magnus Granberg förstår att Migrationsverket måste följa sina regler till
punkt och pricka och vet att de normalt
inte tar emot kompletteringar på ansökningshandlingar. Men han menar också
om att det är människor man pratar om.
– Just nu skickas skrivelser fram och
åter mellan oss och Migrationsverket.
Det känns som att det här kan hålla på
hur länge som helst och mot Migrationsverket känner man sig maktlös, säger
Magnus Granberg.
Han har blivit tvungen att säga upp den
personal som för bara något år sedan fick
behålla sina jobb tack vara att hotellverksamheten gick över till att bli ett asylboende. På en liten ort som Alfta finns inga
mängder av jobb. Magnus Granberg uttrycker också en oro för de boende om de
förflyttas till andra anläggningar.
– Egentligen tycker jag att alla asylboenden skulle vara kommunala eller statliga för att komma ifrån den vinsthets som
i dag gör att få stora bolag köper upp och
ska driva ett 50-tal boenden till minimikostnad och med liten personalstyrka.
Dessa stora boenden blir enbart förvar,
uttrycker han. ●
Migrationsverkets upphandlingar
av tillfälliga bostäder
NÄR ASYLSÖKANDE kommer till Sverige erbjuds
de i första hand någon av de bostäder Migrationsverket hyr. När dessa bostäder inte
räcker till sluter verket ramavtal för tillfälliga
bostäder som de kan avropa vid behov. Om
dessa bostäder inte heller räcker till, så kan
Migrationsverket direktupphandla boenden.
■ Migrationsverket garanterar inte att den
som får ett tilldelningsbeslut kommer att bli
anlitad under ramavtalstiden.
■ Har verket ramavtal med en leverantör
och platserna behövs så skrivs ett avtal på tre
till fyra månader i taget.
KÄLLA: MIGRATIONSVERKET
Mohammed Assaf flydde från storstaden Damaskus till Alfta i Hälsingland. I
den lilla byn har han funnit ro. Att det kan vara längre resväg från asylboenden
in till staden, Migrationsverkets kontor eller en affär ser han inte som något
problem. Behovet av lugn väger tyngre än närheten till storstadspuls.
24 | www.ssil.se
Mohammed Assaf
– flykting
Mohammed Assaf är en 29-årig man från Syrien. I sin myllrande hemstad
Damaskus arbetade han i nio år på ett internationellt företag som
redovisningsekonom. Sedan brakade helvetet lös. I dag är det karriärinriktade
affärslivet utbytt mot lugnet i Alfta, en liten by i Hälsingland.
– Jag kom hit på grund av kriget i
Syrien, berättar Mohammed Assaf.
När skottlossning smattrar och bomber
börjar falla över staden finns inte mycket
till framtid för en högskoleutbildad ekonom. För att överleva kriget och inte bli en
av alla de 190 000 som finns i dödsstatistiken, valde han att göra som nära hälften
av Syriens 22 miljoner invånare gjort och
fly landet. Kvar där hemma blev hans mor.
Den övriga familjen, som ännu finns i livet, hade redan vandrat över nationsgränsen och tagit sig till tryggare länder.
TE MA Ett eget rum är vardagslyx
I hans lilla rum finns en säng, tre udda
fåtöljer, ett vardagsrumsbord en liten tv
ovanpå byrån. Två madrasser uppställda
mot väggen vittnar om att han inte alltid
har varit den enda som bott i rummet.
När asylboendet var fullbelagt så bodde
tre vuxna män på en yta motsvarande ett
litet studentrum.
– Tidigare fanns en våningssäng i rummet, så vi fick plats, säger Mohammad
Assaf.
Det har gått bra att bo tillsammans
med andra främlingar på den lilla ytan.
– Blir det problem får man be personalen om hjälp att byta rum. Trivs man
tvärtom tillsammans och delar allt så blir
man som bröder.
Liknande livsöden från krig och flykt
tillsammans med trångboddhet binder
människor samman.
– Det känns ändå skönt att ha ett singelrum, nu när vi enbart är 180 personer
kvar i boendet kan man få den lyxen, säger Mohammed Assaf.
Det finns få personliga ägodelar i rummet. Böcker, papper, en laptop, en arbetsväska och lite kläder berättar om den man
som bor där. Det ser ut att tillhöra en ambitiös, arbetsam man eller kanske en student. På väggen hänger några gosedjur
som bryter av illusionen.
– Jag fick en av dem från min brorson,
säger Mohammed med stolthet i rösten.
I en annan del av Sverige finns hans
bror och den sexåriga brorsonen. Familjen är viktig.
Så får han tiden att gå
Företagsspråket på Mohammed Assafs
forna arbete var engelska så mannen mitt
emot mig pratar obehindrat av någon tolk
på om hur hans liv ser ut i dag.
Livet är ganska enformigt, för barnen
finns skola eller förskola men för de vuxna så krävs det att man ordnar sina egna
aktiviteter för att fördriva tiden. Under
en vanlig dag spenderar Mohammed förmiddagen i gymmet och eftermiddagen
läser han en hel del.
Efter ett års väntan på uppehållstillstånd så både läser och förstår Mohammed Assaf en del svenska, men han känner sig inte bekväm med att prata språket
ännu.
– Jag kan bara lite svenska, säger han
ödmjukt.
Självlärd i svenska
Åtskilliga timmar har spenderats framför svenskakurser på Youtube. Kurser i
Svenska för invandrare, SFI, kan påbörjas
först den dag man fått uppehållstillstånd.
Alltså har han börjat lära sig på egen hand.
– Att kunna språket i det land man bor
är viktigt, understyrker Mohammed Assaf.
Boendet i Alfta har även haft turen att
ha en före detta engelsklärare bland de
boende, så tidigare hölls språkkurser för
alla intresserade och asylboendet anordnar även språkkaféer där de boende och
ortsbefolkningen får chans att mötas.
I tio månade väntade Mohammed på
besked om uppehållstillstånd.
– Det är inte lätt att vänta, man tänker
www.ssil.se | 25
I rummet bodde tre personer när asylboendet var fullbelagt, idag när enbart 180 personer bor på Alfta Quren har Mohammed Assaf eget
rum. På väggen i hans lilla rum hänger gosedjuren. Koalabjörnen är en present från hans sexåriga brorson.
så mycket, jag saknar min familj, tänker
på kriget, flykten och oroar mig för vad
som kommer att hända framöver.
Han ser ändå optimistiskt på framtiden
och är säker på att han finner ett jobb och
att han en dag får se sin familj igen.
– En dag kommer jag att få leva ett gott
liv.
Otålig att få börja ett nytt liv
Mohammed har sedan några veckor fått
uppehållstillstånd i Sverige, han söker nu
lägenhet och helst skulle han vilja stanna
kvar i Alfta men både bostad och försörjning är svårt att finna på orten.
– Jag skulle helst arbeta, att jobba är
26 | www.ssil.se
mitt liv, men vi har informerats om att det
krävs att man läser två år Svenska för invandrare, SFI, innan man kan söka jobb
här. Går det verkligen inte att finna ett
arbete här när man talar engelska? säger
Mohammed Assaf frågande.
Han hoppas på att finna ett extrajobb
att fylla tiden med och få en extra inkomst
ifrån. Under tiden man läser SFI får man
308 kronor per dag i daglön, ingen jätteinkomst men det kommer ändå att vara
en milsvid skillnad mot de 700 kronor i
månaden som han fått ut under tiden på
asylboendet.
Pengar som han under sju månader
sparat för att köpa en begagnad laptop.
– Det var en utmaning till mig själv att
spara ihop till den, vi både äter och bor
gratis och jag väljer bort att resa in till staden eller andra nöjen, man måste sträva
efter att förbättra sin situation, en laptop
är lika viktig i dagens samhälle som mat
och vatten är, menar han.
Med laptopens hjälp och Skype kan
han hålla kontakten med familjen och yttervärlden, han kan finna nyheter, information och söka sig ett nytt liv.
Föredrar lugn framför storstadspuls
Det händer att han saknar de myllrande
gatorna i Damaskus, där 100 000-tals personer kan bo på en enda gata.
»Det är inte lätt att vänta, man
tänker så mycket, jag saknar min
familj, tänker på kriget, flykten och
oroar mig för vad som kommer att
hända framöver.«
Mohammed Assaf
– Jag saknar ljudet av staden, maskinerna och människorna, ljudet av det som är
hemma, säger han.
Ändå trivs han i det lilla samhället
Alfta.
– Här är det lugnt och rent, det finns
inga föroreningar. Att bo i en liten by ger
ro för skälen. Alfta är ett bra ställe att hela
sig på.
Mohammed Assaf förklarar att
människor som söker asyl verkligen behöver lugn i sinnet för att tänka över sina
liv, sitt förflutna och sin framtid. Därför
föredrar han byns lugn framför storstadens puls. Trots att det kan vara en längre
resväg till affären eller Migrationsverkets
kontor.
– Vi som har flytt behöver lugnet för att
kunna rehabilitera oss.
En plats att hela sig på
Just detta asylboende Alfta Quren har
innan sin tid som asylboende varit både
hotell och rehabiliteringscenter. En del av
personalen från centret arbetar ännu kvar,
de är vana att möta och stötta människor
i kris.
– Jag har haft tur som hamnade här, det
här är ett bra ställe att återuppbygga sig
själv på, säger Mohammed Assaf.
Han talar om både asylboendet och orten Alfta. Ortsbefolkningen har han sett
från deras vänliga sida. Några fördomar
har han inte mött.
– Människorna som bor här är vänliga
och tro mig, fick jag chansen att jobba här
så skulle jag gärna stanna. Jag vill arbeta
och göra ett bra jobb, det får mig att känna mig levande. Karriären är en del av min
personlighet. Ett bra liv för mig är ett bra
jobb och lugn i sinnet och det skulle jag
kunna finna här, säger han.
Med ett skratt tillägger han att i framtiden innehåller ett bra liv även en fru. ●
Säviq Kvinnobehandling
är ett HVB-hem i södra
Dalarna med specialinriktning på kvinnligt
missbruk/beroende.
Kvinnor utgör en växande andel av Sveriges
missbrukare vilket innebär att behoven av
kvalitativa behandlingsplatser ökar. Varför
andelen kvinnliga missbrukare ökar finns
inget entydigt svar på utan olika studier
pekar på flera samverkande faktorer.
Många kvinnliga missbrukare lever dolt och
upptäcks inte i tid vilket medför stor risk för
allvarligt försämrad hälsa.
Vår strävan vid Säviq Kvinnobehandling är att
skapa en modern, evidensbaserad institution
där kunskap och omsorg om kvinnors utsatthet och behov ska prägla vårt bemötande och
våra behandlingsmetoder.
www.saviq.se
Säviq Behandlinghem . Ulvshyttan 31 Borlänge
Tfn 0243-25 11 05 . Fax 0243-25 13 50 . [email protected]
www.ssil.se | 27
Migrationsverket:
”Fler asylboenden
att vänta”
Vem ansvarar för asylsökandes boende, vård och omsorg?
Trots att Migrationsverket skruvar ner sina prognoser för flyktingmottagande under 2015 och
2016 är trycket fortsatt högt. Myndigheten fortsätter därför att upphandla platser i privata
asylboenden av varierande kvalitet. Är kraven på landets asylboenden rimliga, får flyktingar det
stöd de behöver och vem ansvarar för deras vård och omsorg?
TEXT: MARIA NORDHOLM
28 | www.ssil.se
FOTO:TOMISLAV STJEPIC
Trots att färre flyktingar än väntat kommer till Sverige i år enligt Migrationsverketas senaste prognoser så kommer verket även fortsättningsvis att
behöva upphandla tillfälliga asylboenden. För de
tillfälliga platserna betalar verket 350 kronor per
person och dygn för kost och logi.
TE MA Konflikterna i Syrien, Irak och runt
Afrikas horn gör att flyktingströmmarna till Europa är fortsatt stora, samtidigt
har färre flyktingar än väntat sökt skydd
i Sverige i år. Migrationsverket justerade
i våras ner sina prognoser från 80 000 –
105 000 till 68 000 – 88 000 asylsökande
som väntas komma till Sverige i år. Samtidigt som det totala antalet asylsökande
väntas bli lägre än i tidigare bedömningar, så ser antalet ensamkommande asylsökande barn ut att öka. Prognosen skrivs
upp från 7 800 till 8 000 för 2015 och väntas ligga på samma nivå under 2016.
Att färre söker sig till Sverige beror till
stor del på att asylsökande från Syrien nu
i större utsträckning tar sig till Tyskland
som sedan förra året har en snabbprocess
för att hantera asylärenden just för personer som flytt från krigets Syrien. Sveriges
allt längre handläggningstider för både
asyl och anhöriginvandring gör också att
landet blivit mindre attraktivt som asylland. Flyktingar som när de anlände till
Sverige fick höra att handläggningstiden
var runt tre månader har nu väntat i över
ett år på asyl.
För tillfälliga boenden betalar Migrationsverket ett maxpris på 200 kronor för logi
och 150 för kost per person och dygn. De
större boendena tar emot maximalt 350
personer, vilket vid ett fullbelagt asylboende ger en intäkt på 122 500 kronor per
natt. 2013 fick det bolag som hade störst
vinst på asylboenden Hewall fastigheter
32,5 miljoner kronor utbetalt från Migrationsverket. Det är en rörelsemarginal
på 56 procent vilket är långt utöver det de
flesta fastighets- eller hotellföretag kan
räkna med.
Fastighetsägarna har också ett ekonomiskt skydd i form av en garantiersättning
när de skriver avtal med Migrationsverket. Om minst en asylsökande bor på anläggningen så betalas logipriset ut för 50
procent av det antal personer asylboendet
har åtagit sig att ta emot. Vid en upphandling av boendeplatser lämnar leverantören det pris han eller hon erbjuder. Så vad
verket verkligen betalar per plats i ett asylboende varierar.
Alla asylboendets kostnader ska vara
inräknade i det anbud leverantören –
asylboendet lämnar.
Befintliga bostäder räcker inte till
Migrationsverkets krav
Men trots att färre flyktingar väntas komma till Sverige så kommer Migrationsverket även fortsättningsvis att behöva upphandla tillfälliga asylboenden. Målet är att
asylsökande ska bo i de hyresrätter som
verket har kontrakt på.
– Men så som verkligheten ser ut i dag
räcker inte våra lägenheter till för alla
asylsökande. Därför behöver vi upphandla tillfälliga boenden för att klara vårt uppdrag, vi löser situationen så gott det går,
säger Guna Graufelds, kommunikatör på
Migrationsverket.
För de pengar som Migrationsverket betalar till asylboendet så ställs bland annat
krav på att de boende ska få fem kvadratmeter eget utrymme i ett rum som kan
delas av maximalt fyra vuxna. Asylboendet ska även tillhandahålla en dusch respektive en toalett per 15 personer. Den
boende ska ha tillgång till klädförvaring
och ett låsbart utrymme för värdesaker.
Migrationsverket ska även ha tillgång till
ett kontor på minst 12 kvadratmeter.
Det finns även krav på att det ska finnas gemensamma utrymmen och minst
en tv med kanaler från SVT/TV4 och fem
andra kanaler. Barnen ska ha tillgång till
lekrum eller en lekhörna och lämpliga
CE-märkta leksaker.
Städning av toaletter och allmänna
Så mycket kostar de tillfälliga
bostäderna
Privata tillfälliga boenden är ofta inrymda
i hotell, vandrarhem eller lägenhetshotell.
NÄR DET ÄR KOMPETENSEN
SOM AVGÖR
Gotlands Vård AB . 0498-49 71 00
[email protected] . www.gotlandsvard.se
Rehabiliterings- och serviceboende på södra Gotland
www.ssil.se | 29
trymmen ska ske dagligen och leveranu
tören ansvarar för att ohyra och skadedjur
hålls borta.
Fyra timmar till samhällsservice
Anläggningen ska också placeras inom
fyra timmars restid enkel väg, med kollektivtrafik eller boendets transporter, från
Migrationsverkets kontor. Samma maximala restid gäller för resor till allmänna
serviceinrättningar, såsom förskola, skola,
tandläkare, vårdcentral och affär och de
boende ska kunna ta sig till dessa anläggningar minst en gång i veckan.
– Jag kan inte svara på om fyra timmar
är en rimlig restid. Det är den övre gräns
vi har satt, men det är inte önskvärt att det
ska vara så långt. Vid upphandlingar så
måste vi sätta en gräns och den har landat
på fyra timmar, säger Guna Graufelds.
Låga bemanningskrav
Asylboenden ska bemannas med minst
en tjänst som platsansvarig åtta timmar
per dag under dagtid. Under övrig tid ska
en personal finnas tillgänglig för att åtgärda fel och brister samt ta emot nyanlända. Över 200 platser ska anläggningen
bemannas dygnet runt. Utöver platsansvarig samt städ- och måltidspersonal ska
anläggningen bemannas med minst en
heltidsanställd till och med 100 platser.
Därefter ökar bemanningen med en halvtidsanställd per 50 platser. En anläggning
med 300 personer ska med andra ord bemannas av 3 personer.
– Detta är den nedre gräns vi har satt
för hur mycket personal som måste finnas
på boendet, men det finns inget tak, de
som driver boendet får anställa fler, säger
Graufelds.
Det är upp till leverantören att anställa
den personalmängd som krävs för att bedriva en väl fungerande verksamhet. När
det kommer till personalens kunskaper
blir kraven än mindre specifika. Enligt
Migrationsverkets förfrågningsunderlag
ställer de krav på relevant erfarenhet.
Vad innebär egentligen relevant erfarenhet?
– Det har jag inte ett bra svar på, säger
Graufelds.
Återigen är det upp till leverantören att
ha personal som kan hantera jobbet.
Boende och ägare till flera privata
asylboenden vittnar om att den första ti30 | www.ssil.se
den vid ett boende ofta är orolig. Migrationsverket hänvisar i första hand till polisingripande eller bevakningstjänst vid
oroligheter på ett boende.
Ställer Migrationsverket för låga personalkrav på privata asylboenden?
– Vi har satt en undre gräns i personalantal, sedan är det upp till boendet att sköta sitt jobb och hålla lugnet. Vi köper en
tjänst som innebär ett väl fungerande boende. Om saker inte sköts så får leverantören en påpekan från Migrationsverket,
säger Graufelds.
Migrationsverkets personal gör regelbundna besök ute på asylboendena ser de
brister som inte omedelbart åtgärdas så
får leverantören en skriftlig anmodan från
Migrationsverket där det står vad som
brister och när detta ska vara åtgärdat.
– Sker inte åtgärderna kan vi häva ett
avtal. Vi ställer höga krav på de leverantörer som driver boenden, kan de inte leva
upp till detta så får de inte driva asylboende, klargör Graufelds.
Så det kommer inte att ställas krav på
högre bemanning?
– Nej, inte i nuläget, när det kommer till
de officiella krav vi ställer på leverantörer,
uppger Graufelds.
Tar hand om traumatiserade och oroade människor
Dagligen möter personalen asylsökande
som kommer från krig och kontliktområden och allt vad de bär på. Det finns varken krav på att de anställda ska ha kompetens inom traumabearbetning eller några
krav på att ett asylboende ska kunna erbjuda tillgång till legitimerade psykologer,
kuratorer eller annat professionellt psykiskt stöd.
– Det är främst en uppgift för landstinget att se till att de asylsökande som är
behov av stöd får detta. Det är sjukvårdens uppgift att ge stöd vid traumabearbetning. Men det är ändå viktigt att de
som jobbar på asylboenden är medmänniskor och visar medmänsklighet, menar
Graufelds.
Om psykolog inte finns att tillgå på
mindre orter så beskriver de som driver
asylboenden att personalen får skjutsa
den som mår dåligt till närmaste psykiatriska akutmottagning. Där släpps den
sjuke ofta ut efter bara någon dag då de
anses för stabila för att vara kvar inom
akutvården. Ofta lämnar de sjukhuset
utan vare sig behandlingsplan eller tillgång till vidare stöd och personen mår
snart sämre igen.
– Man hoppas att de som mår dåligt
fångas upp av vården. Men det finns utrymme både för Migrationsverkets personal och för vården att bli bättre på att
fånga upp personer som mår dåligt i ett
tidigare skede, säger Graufelds.
De ansvarar för skola vård och omsorg
Alla asylsökande har rätt till ett samtal om
sitt hälsotillstånd i den kommun de placeras. I det samtal ska såväl sjukdomar, fysisk och psykisk hälsa diskuteras.
– Där bör eventuell psykisk ohälsa
fångas upp, säger Graufelds.
Det är sedan landstinget som ska följa
upp om vidare vård behövs. Kommunen
respektive landstinget ansvarar för att
asylsökande har tillgång till skola, vård
och omsorg precis som för landets övriga
invånare.
– Kommunen får ersättning från Migrationsverket för de asylsökande som
bor i kommunen, ersättningen ska täcka
kostnader för skola, omsorg och annan
samhällsservice. Landstinget får i sin tur
ersättning för all den vård de asylsökande
kan behöva, informerar Guna Graufelds.
Till sist frågar vi oss om det är rimligt
att fastighetsägare som normalt driver
hotell ska axla statens ansvar och ta
hand om traumatiserade människor
som kommer från krig och konflikt?
– Det rimliga är att vården tar hand om de
som mår dåligt, det här är en större fråga
än vad en privat leverantör som driver ett
asylboende kan tackla, menar Graufelds.
Ser ni en risk i att vissa företag enbart
ser till de pengarna och glömmer bort
att det är människor de ska ta hand
om?
– Det är verkligen inte bra i de fall den
situationen uppstår. Vi försöker vara ute
på boendena och fånga upp detta. Det är
verkligen inget vi vill se att företag enbart
driver jättestora asylboenden enbart i ett
vinstdrivande syfte. Men vi på Migrationsverket har också ett ansvar att se till
att människor som söker asyl inte hamnar
på gatan. Men vi kan alltid bli bättre, säger
Graufelds. ●
STIFTELSEN FYRLJUSET
– FAMILJEHEMSVÅRD I ETT EUROPEISKT SAMMANHANG
Vi har flerårig erfarenhet av att arbeta med
förstärkt familjehemsvård för barn,
unga och vuxna. Fyrljuset har familjehem
i hela Sverige, och kan även erbjuda familjehemsvård i andra länder i Europa.
TRYGG HEMKÄNSLA MED
NATURLIG GEMENSKAP
Vår familjehemsvård i Sverige och Europa
kännetecknas av hög kvalitet, som bland
annat innebär att vi erbjuder mycket stöd,
hög tillgänglighet och tät uppföljning av de
familjehem som vi samarbetar med.
1938-2015
Fyrljuset har jourverksamhet 24 timmar
om dygnet för uppdragsgivare och familjehem. Vi erbjuder även utsluss/eftervård
från institution och familjehem, samt ett
antal tilläggstjänster.
MÅLGRUPP
Män och kvinnor med psykiska
och/eller sociala handikapp.
Även LVM, LPT och LRV.
Stiftelsen är en s.k. non-profit-verksamhet.
BEHANDLINGSMETOD
För mer information – kontakta oss gärna!
Tomas Granberg
Administration
Jour
073-973 93 92
073-951 57 07
073-972 42 72
Socialpsykiatrisk med
psykodynamisk och kognitiv inriktning.
[email protected]
www.fyrljuset.org
www.solviken.se
0495-20106
®
®
LifeRing
LifeRing
Sekulär Självhjälp till
Sekulär Självhjälp
till
Nykterhet
och Drogfrihet
Nykterhet och Drogfrihet
®
®
LifeRing är sekulära självhjälpsgrupper för alla som
vill bli och fortsätta hålla sig nyktra och drogfria.
LifeRing är sekulära självhjälpsgrupper för alla som
vill
bli och stämmer
fortsätta hålla
sig nyktra
och
drogfria.
Metoden
väl överens
med
behandlingar
som bygger på motiverande samtal (MI) samt
Metoden
stämmer väl överens
kognitiv beteendeterapi
(KBT). med behandlingar
som bygger på motiverande samtal (MI) samt
kognitiv
beteendeterapi
(KBT).
Projekt LifeRing
drivs av Skyddsvärnet
med finansiering av Arvsfonden.
Projekt LifeRing drivs av Skyddsvärnet med finansiering
av Arvsfonden.
I höst erbjuder
vi kostnadsfria utbildningar för att bli
mötesledare.
I höst erbjuder vi kostnadsfria utbildningar för att bli
mötesledare.
Mer information om LifeRing och mötesledarutbildningarna hittar du på lifering.se.
Mer information om LifeRing och mötesledarutbildningarna hittar du på lifering.se.
FORSKNING
FORSKNING Tillsammans med Institutet
för utveckling av metoder i socialt arbete
(IMS) och Socialstyrelsen, har SiS gjort
en studie om hur SiS-placerade ungdomars problematik och livssituation förhåller sig i relation till andra ungdomar.
650 SiS-ungdomar och 1052 slumpmässigt utvalda ungdomar i åldrarna 13-20
år har svarat på frågor med hjälp av intervjuformuläret Adolescent Drug Abuse Diagnosis, (ADAD). ADAD ger med
hjälp avungdomarnas svar kunskap om
ungas livssituation på ett flertal områden
som skola, fysisk & psykisk hälsa, alkohol
& droger, brottslighet, fritid & kamrater
samt familjen.
publicerade i SiS-rapporten
SiS-placerade ungdomars problematik i
relation till andra ungdomar av Helene
Ybrandt, universitetslektor på Umeå uni-
RESULTATEN ÄR
versitet och Stefan Nordqvist, utredare hos SiS.
För de flesta ungdomar
är tonåren en komplicerad
och konfliktfylld tid. Det
gäller för både SiS-placeHelene Ybrandt
rade ungdomar och andra
unga. Båda grupperna har
alltså samma typ av problem som hör just
ungdomsåren till, men digniteten och
komplexiteten av problem är avsevärt högre hos SiS-ungdomarna.
– Tonåren är en turbulent tid där majoriten
genomgår en period av
normbrytande beteende.
Många begår brott som
klotter, skadegörelse eller
Stefan Nordqvist
snatteri och en hel del testar droger, säger Stefan Nordqvist.
FOTO: JUDIT HADNAGY
Alla ungdomar befinner sig i obalans någon
gång under tonåren. För de flesta är normbrytande beteende en övergående fas.
Endast en mindre andel av alla ungdomar
utvecklar en allvarlig antisocial problematik. Statens institutionsstyrelse, SiS, har i en
studie tittat på ungdomars problematik och
livssituation.
FOTO: MATTIAS PETTERSSON
Tonåren en normbrytande
fas för alla ungdomar
STUDIEN VISAR att SiS-gruppen särskiljer sig
på flera områden, vilket inte är förvånande i sig. Ungdomarna blir tvångsomhändertagna på grund av kriminalitet, missbruk eller antisocialt beteende. Många
har begått flera olika typer av brott som
narkotikabrott och våldsbrott. I referensgruppen dricker ungdomarna oftare alkohol än SiS-ungdomarna som däremot
Behandlingshemmet för
kvinnliga missbrukare
Selene-kollektivet är inriktat på behandling av kvinnliga missbrukare. Vi har vår
verksamhet förlagd i lantlig miljö på Gotland.
Målet är att stärka självkänsla och kompetens hos klienterna så att de ser, och
vågar välja, andra vägar än tidigare och komma bort från missbruk och destruktiva livsmönster.
Behandlingen utformas efter den enskildes behovsbild. Ett litet ställe med bara
sex platser för dem som behöver lugn och ro. Gruppsamtal, enskilda samtal,
föreläsningar, symboldrama och taktil stimulering är inslag i behandlingen.
www.selene-kollektivet.se
Tel. 0498-481076
32 | www.ssil.se
använder narkotika i större omfattning.
Sju av tio ungdomar i referensgruppen
dricker alkohol någon gång per månad,
en tiondel använder cannabis och ett fåtal
har använt annan narkotika under samma
tidsperiod. Hälften av SiS-ungdomarna
uppger att de använder cannabis under en
typisk månad, en tiondel amfetamin, och
nästan lika många använder kokain eller
LSD under en typisk månad.
SiS-ungdomarna är påtaglig. Tre femtedelar uppger att de har minst
tre olika fysiska hälsoproblem vilket kan
relateras till drygt en tredjedel av referensgruppen.
Problemen berör alltifrån syn-, hörsel-,
tand- eller viktproblem till en psykosomatisk problematik. I genomsnitt uppger
SiS-ungdomarna dubbelt så många psykologiska och emotionella problem (11,6
stycken) som ungdomarna i referensgruppen (5,9 stycken). Det handlar exempelvis om att känna sig utanför, att inte lita
på folk, en känsla av hopplöshet och att ha
svårt att kontrollera sitt beteende.
OHÄLSAN BLAND
FLICKOR RAPPORTERAR fler fysiska och psykiska problem än pojkar, det gäller båda
grupperna. SiS-placerade flickor upp-
ÄLVSTORPS VÅRDHEM AB
ETT HVB HEM / MISSBRUK
Drivs i samma regi sedan år 1975.
Vi är bra på udda och komplicerade
individer då vi har duktig personal.
Vi ”bryr” oss och är engagerade
Du når oss på vår hemsida www.vardhem.se
E-postadress: [email protected]
Adress: Box 14, 713 21 Nora
Telefon: 0587-13130, 0587-13134
Fax: 0587-133 00
FOTO: STOCKSNAP.IO
Rapporten SiS-placerade ungdomars problematik i relation till andra ungdomar visar på flera skillnader mellan ungdomar som är SiS-placerade och en
referensgrupp med andra ungdomar. Bland annat så anger en mycket högre andel SiS-ungdomar att de inte trivts i skolan redan från låg ålder. Fler unga
ur referensgruppen dricker alkohol i jämförelse med de SIS-placerade ungdomarna där färre dricker alkohol medan fler tar narkotika.
ger dock en mer allvarligare problematik
än flickor i referensgruppen. Åtta av tio
SiS-ungdomar har sex eller fler skolproblem, jämfört med tre av tio i referensgruppen. Det handlar om skolmisslyckande, svårt att hänga med i skolan, skolk,
konflikt med lärare och inställningen till
skola. Av SiS-ungdomarna uppger 15
procent att de redan i lågstadiet inte alls
trivdes i skolan. I högstadiet trivs inte 23
procent i skolan. I referensgruppen är
skillnaden försumbar, från fyra procent
i lågstadiet till fem procent i högstadiet.
Tre av fem SiS-ungdomar i gymnasieålder
(16 år eller äldre) har hoppat av eller inte
påbörjat gymnasiet, vilket kan jämföras
med referensgruppen där fler än nio av tio
fortsätter till gymnasiet.
OM MAN misslyckas i skolan ökar risken för
framtida psykosociala problem, kriminalitet och missbruk. Ju tidigare detta sker
desto sämre är framtidsutsikterna.
– Det vi ska ta till oss av svaren är att
ungdomarna som kommer till SiS inte är
en stigmatiserad grupp. Det är jobbigt att
växa upp och det tillhör tonåren att gå
igenom perioder med tuffa problem, säger Stefan Nordqvist.
omständighet som blir tydlig i
rapporten är att problem uppstår tidigt
och för SiS-ungdomarna börjar de tidiga-
EN VIKTIG
re än för referensgruppen.
– Brister i den sociala kontrollen gör
att en del unga faller igenom. Resurser
finns inte kring alla barn och ungdomar.
Om ingen fångar upp problemen i tid accelererar de i stället. Skolproblemen förvärras, umgänge i antisociala kretsar ökar
och droger och brottslighet kommer in i
bilden, säger Stefan Nordqvist.
Fakta:
■ Statens institutionsstyrelse, SiS är en statlig
myndighet som bedriver tvångsvård, utredning
och behandling. Varje år tar SiS emot cirka 1 000
ungdomar mellan 12 och 21 år med beteendestörningar och allvarliga sociala problem
och 1 000 personer över 18 år med livshotande
missbruk. Vården bedrivs vid 25 särskilda ungdomshem och 11 LVM-hem över hela landet.
SiS ansvarar också för ungdomar som dömts till
Duvgården HVB
• Flickor 14-18 år med begynnande missbruk, kriminalitet och
psykosociala problem.
• Behandling enligt 12-stegsmodellen med erfarna terapeuter,
individuella behandlingsplaner, KBT, anhörigstöd, psykolog.
• Möjlighet att gå i skola, aktiv fritid.
• Behandling, utredning och eftervård.
• 5 platser
Lilla Runhällen 312, 740 45 Tärnsjö
Tel 0292-440 50, 070-991 67 60
www.duvgarden.se
sluten ungdomsvård. SiS erbjuder individuell
behandling och vården är differentierad utifrån
olika gruppers särskilda behov. SiS är också
huvudman för skolan som har en central roll
i ungdomsvården. En viktig del i SiS uppdrag
är också att utvärdera resultaten av vården,
utveckla metoderna och initiera forskning på
området. Chef för SiS är generaldirektör Kent
Ehliasson.
Mångsbo HVB
• Pojkar 16-21 år med begynnande missbruk, kriminalitet
och/eller psykosociala problem.
• Behandling enligt 12-stegsmodellen, KBT, anhörigstöd
och psykolog.
• Möjlighet att gå i skola, aktiv fritid.
• Behandling, utredning och eftervård.
• Eftervård med utsluss, lägenheter och stöd i öppenvård.
Mångsbo HVB, Mångsbo 211, 740 46 Östervåla
Tel: 0292-714 00, 070-991 67 60
www.mangsbohvb.se
www.ssil.se | 33
REPORTAGE JAGVILLVETA.SE
”Jag vill veta”
Projekt ska hjälpa barn att berätta om brott
I fjol anmäldes 19100 misshandelsbrott och 3150 våldtäkter
mot barn under 18 år. Mörkertalet är stort och många barn
berättar inte om brott som de blivit utsatta för. Det vill
Brottsoffermyndigheten ändra på bland annat med hjälp av
den webbplatsen jagvillveta.se.
34 | www.ssil.se
R E PO R TAG E – Vi vill att barn ska veta
vad som är brottsligt, att de ska känna
till sina rättigheter och veta var de kan
få hjälp. Det ökar chanserna att de vågar
berätta för en vuxen om vad de har blivit utsatta för, säger Annika Öster, generaldirektör vid Brottsoffermyndigheten.
Brott i skolan, psykisk misshandel,
hedersrelaterat våld, sexuella övergrepp och hatbrott är exempel på brott
som barn och unga utsätts för – i flera
FOTO: PLAKAT
fall utan att veta att det handlar om ett
brott. Projektet och webbsidan ”Jag vill
veta” tydliggör vad ett brott är och informerar målgruppen om hur de kan
få stöd och hjälp via exempelvis BRIS,
elevhälsan, eller genom att vända sig till
socialtjänsten i sin kommun.
Webbplatsen är framtagen på uppdrag av regeringen i samarbete med
Barnombudsmannen och riktar sig till
barn och unga i åldern 4–17 år. Den är
FOTO: PLAKAT
Informationskonceptet består av en webbplats,
spel, filmer, trycksaker på nio olika språk och
barnboken Liten.
anpassad för tre olika åldersgrupper:
4–7 år, 8–13 år och 14–17 år.
– D et var en utmaning
att ha den åldersspridningen på materialet, vi
valde att dela in barnen i
tre åldersgrupper för att
göra det mer anpassat,
Hanna Nentzell
säger Hanna Netzell, projektledare för ”Jag vill veta”.
Brottsoffermyndighetens
uppdrag
var att ta fram information för barn om
brott, det var inte specificerat vilka delar som skulle ingå så myndigheten har
valt att informera om de mest vanliga
brotten som barn utsätts för.
– Fokus har lagts på brott i nära relationer och brott som sker i skolmiljö.
Mobbning kan till exempel vara brott
som misshandel eller ofredande, säger
Hanna Netzell.
Projektet lyfter även fram och
www.ssil.se | 35
FOTO: PLAKAT
REPORTAGE JAGVILLVETA.SE
”Jag vill veta” är anpassat för att barn själva ska kunna söka information och få kunskap om var de kan få hjälp om de blivit utsatta för brott.
eskrivervanliga brott som sker på inb
ternet där många barn och unga finns
på till exempel sociala medier.
– För de äldre målgrupperna, 8-13
år och 14-17 år informerar vi också om
hatbrott, brott som att köpa sex mot
ersättning och även om våld i nära relationer som är vanligt bland äldre
ungdomar eller yngre vuxna, förklarar
Hanna Netzell.
En bok för dom yngsta
All information som tagits fram i samband med projektet finns samlad på
webbplatsen. Utöver detta finns också
informationsfoldrar på nio olika språk
och en bok för de yngsta.
– B arnboken som är gjord tillsammans med Stina Wirsén, riktas till barn
mellan 4-7 år. Den är tänkt som ett samtalsunderlag i förskoleundervisningen,
den beskriver bland annat hur det är
när föräldrar bråkar hemma. Boken ska
öppna upp för prat om hur det känns i
magen när föräldrarna bråkar, vad gör
du och hur blir det efteråt? När barn får
ord på känslorna är chansen större att
de själva berättar om de råkar ut för någonting liknande det som händer i boken, säger Hanna Netzell.
Boken är utskickad i 25 000 förskolor över hela landet. Den är även spridd
36 | www.ssil.se
till socialtjänst, kvinnojourer, brottsofferjourer, bibliotek och säljs i handeln.
Den kan även beställas via Brottsoffermyndighetens webbplats.
– För de yngsta barnen handlar det
om att en vuxen måste förmedla informationen för att den ska nå dem, endera via boken eller via det spel vi tagit
fram som finns på webbplatsen ”Jag vill
veta”, säger Hanna Netzell.
De äldre barnen kan själva läsa sig till
informationen på hemsidan. Texterna
är både språkligt och innehållsmässigt
anpassade för respektive målgrupp.
– D et vi skrivit för barn 8-13 år har
enklare ord och innehåller enbart den
viktigaste informationen. För den äldsta målgruppen har vi mer djupgående information och beskriver även fler
brott.
Barn med skyddad identitet
En viktig del av projektet har varit att
ta fram information om barn med skyddad identitet.
– D et fanns nästan ingen information för dessa barn tidigare. Informationen finns nu att läsa både i folder och
på hemsidan och den ritar sig både till
barnen som lever med skyddad identi-
Det här kan du göra som vuxen:
n Våga fråga – och lyssna.
n Ta barnet på allvar.
n Anmäl till socialtjänsten om du misstänker att ett barn far illa.
n Arbetar du i en verksamhet som möter barn och får kännedom om eller misstänker att ett
barn far illa är du skyldig att genast anmäla det till socialtjänsten.
n Mer information finns i fem informationsfoldrar som myndigheten tagit fram. En av dem
riktar sig till barn och tar upp ämnet brott. Den andra riktar sig till yrkesverksamma som i arbetet möter barn, en tredje tar upp hur en rättegång går till och de två sista riktar sig till barn
med skyddad identitet respektive vuxna som har barn med skyddad identitet. Samtliga finns
att beställa på brottsoffermyndighetens hemsida.
n Läs mer på www.jagvillveta.se
KÄLLA: JAGVILLVETA.SE
tet och till deras föräldrar, berättar Hanna Netzell.
Informationen finns också att ta till
sig via filmer eller ljuduppspelningar, de
är dels tänkta att lätta upp texten men
riktar sig även till nyanlända som kan ha
svårt med det skrivna svenska språket.
Regeringsuppdraget slutredovisade i
juni 2014. Därefter prioriterades att nå
ut med boken ”Liten” till landets förskolegrupper men sedan i våras fokuserar
brottsoffermyndigheten på att nå ut till
de äldre målgrupperna med att informationen och hemsidan finns.
– I det arbetet är vi vuxna viktiga informationsbärare, säger Hanna Netzell.
Det är barn själva som uttryckt att de
behöver information i undersökningar
som Barnombudsmannen genomfört.
FOTO: ANDREAS NILSSON
Fysiskt våld före sin 18-årsdag
Utsattheten hos barn och unga är betydligt högre än det som återfinns i den
årliga brottsstatistiken. I en studie vid
Nationellt centrum för kvinnofrid uppger 14 procent av kvinnorna och 17 procent av männen att de varit utsatta för
upprepat fysiskt våld före sin 18-årsdag.
27 procent av kvinnorna och 11 procent
av männen i samma studie uppger att de
varit utsatta för sexuella övergrepp före
sin 18-årsdag.
– Trots att barn har
rätt till en trygg och säker
uppväxt växer många upp
med våld i sin vardag. Det
är oacceptabelt och något
vi måste sätta stopp för.
Annika Öster
Ett första steg är att unga
ska känna till vad som är
brottsligt, säger Brottsoffermyndighetens generaldirektör Annika Öster.
Studien visar också på en påtaglig koppling mellan utsatthet för våld i
barndomen och utsatthet senare i livet,
och det oberoende av vilken typ av våld
de har utsatts för som unga. Det gäller
både kvinnor och män. Tidiga insatser
är med andra ord nödvändiga av flera
olika skäl.
– ”Jag vill veta” ger barnen möjlighet
att söka information och mod att agera. Men det innebär också att vi vuxna
måste ta vårt ansvar och ge utsatta barn
och unga det stöd som de behöver, säger
Annika Öster. ●
Källor:
Barnmisshandel, statistik från BRÅVåldtäkt och sexualbrott, statistik från BRÅVåld och hälsa,
rapport från Nationellt centrum för kvinnofrid.
Söker Ni ett system som är
användarvänligt, flexibelt och som
har fokus på kvalitetssäkring?
Safe Care Svenska AB är
den största leverantören av
dokumentationssystem till privata
vårdgivare i Sverige och har en
god förankring i den kommunala
sektorn.
Safe-Doc används dagligen
av behandlingshem, friskoch sjukvård, äldre- och
handikappomsorg samt IFO.
30 000 användare har redan gjort
sitt val.
- Välkommen du också!
Ring oss för en visning över
Internet eller hos er.
Safe Care Svenska AB
0431-445890
www.safecare.se
www.ssil.se | 37
FOTO: ANNA SJÖSTRÖM
AKTUELLT
Cirka 40 procent av kommunerna anger att de har riktlinjer för bostadsförsörjning antagna under förra mandatperioden och fram till januari 2015.
Byggandet ökar
– liksom bostadsbristen
Bostadsbyggandet ökar och under förra året
påbörjades 20 procent fler lägenheter jämfört med året innan. Men det räcker inte.
I år uppger hälften av kommunerna att de
har brist på bostäder med särskild service för
personer med funktionsnedsättning.
Unga och nyanlända är andra grupper som
kommunerna har svårt att ta fram bostäder
åt.
Med hjälp av underlag från landets 290
kommuner presenterar Boverket Bostadsmarknadsenkäten 2015 som ger en sammanhållen bild av bostadsmarknaden i
Sverige 2015 och 2016.
Enkäten visar att byggandet ökar, men
även bostadsbristen.
38 | www.ssil.se
63 procent av kommunerna uppger att
de har bostadsbrist, vilket är en ökning
med 17 procent jämfört med året innan.
28 procent upplever en bostadsmarknad i
balans och 9 att det finns ett överskott.
Hälften av landets kommuner uppger
att de har brist på bostäder med särskilt
service för personer med funktionsnedsättning. Och läget har försämrats jämfört
med föregående år.
Enligt enkäten, där samtliga av Sveriges
kommuner svarat, är det de små kommunerna som har bäst balans i utbudet.
Men tillskottet på bostäder med särskilt
service för personer med funktionsnedsättning förväntas öka. Drygt hälften av
kommunerna uppger att det kommer att
påbörjas cirka 2 400 sådana bostäder under 2015 och 2016.
Ungdomar är en av de grupper som har
det svårast att få en bostad på bostadsmarknaden. I år uppger 76 procent av landets kommuner att de har ett underskott
på bostäder för ungdomar. Det är en ökning med 14 procentenheter jämfört med
förra året då 62 procent av kommunerna
gav detta svar.
Cirka 40 procent av kommunerna anger
att de har riktlinjer för bostadsförsörjning
antagna under förra mandatperioden och
fram till januari 2015. Det är en tydlig ökning jämfört med tidigare år, då det hållit
sig runt 25 procent av kommunerna.
TEXT: ANNA SJÖSTRÖM
Statistik
■ Hur är utbudet i kommunen av bostäder för
personer med funktionsnedsättning som behö
ver särskilt boende?
Balans på bostadsmarknaden: 126
Underskott på bostäder: 154
Överskott på bostäder: 3
Ej lämnat svar: 7
■ Bedömer kommunen att arbete kommer att
påbörjas med särskilda bostäder för personer
med funktionsnedsättning (enligt LSS eller SoL)
genom nybyggnad eller ändring av byggnad
under 2015 eller 2016?
Ja: 152
Nej: 129
Ej lämnat svar: 9
■ Finns det trygghetsbostäder i kommunen?
Ja: 149
Nej: 133
Ej lämnat svar: 8
■ Fanns det lediga trygghetsbostäder i kommu
nen 1 januari 2015?
Ja, i en stor del av beståndet: 3
Ja, i en liten del av beståndet: 25
Nej: 98
Saknar underlag för en sådan bedömning: 21
Ej lämnat svar: 143 (133 kommuner har uppgett
att de saknar trygghetsbostäder och har inte
besvarat frågan)
Nej: 91
Ej lämnat svar: 24
påbörjas med trygghetsbostäder genom ny
byggnad, ändring av byggnad eller omvandling
av särskilda år 2015 eller 2016?
Ja: 94
Nej: 183
Ej lämnat svar: 13
■ Hur bedömer ni läget för nyanlända på bo
stadsmarknaden?
Obalans på bostadsmarknaden – Underskott
på bostäder: 244
Obalans på bostadsmarknaden – Överskott på
bostäder: 2
Ej lämnat svar: 3
■ Hur bedömer ni för närvarande utbudet av
särskilt boende för äldre?
Underskott på bostäder: 122
Överskott på bostäder: 16
Ej lämnat svar: 9
påbörjas med särskilda boenden för äldre genom
nybyggnad eller ändring av byggnad under 2015
eller 2016?
Ja: 130
Nej: 151
Ej lämnat svar: 9
■ Kommer behovet av särskilda boendeformer
för äldre att vara täckt om 5 år?
Ja: 175
■ Hur bedömer ni läget för ungdomar på bo
stadsmarknaden?
Obalans på bostadsmarknaden – Underskott
på bostäder: 219
Obalans på bostadsmarknaden – Överskott på
bostäder: 8
Ej lämnat svar: 4
■ Bedömer kommunen att arbete kommer
att påbörjas med särskilda ungdomsbostäder
genom nybyggnation eller ändring av byggnad
under 2015 eller 2016?
Ja: 29
Nej: 254
Ej lämnat svar: 7
Läget för olika grupper:
Nyanlända: 244 kommuner uppger att de har ett
underskott, vilket är 48 kommuner fler än i 2014
års bostadsmarknadsenkät.
Den vanligaste orsaken till underskottet är att
det är saknas hyreslägenheter i kommunerna,
214 kommuner har angett denna orsak. Andra
orsaker är underskott på lägenheter, att det
saknas lägenheter med rimlig hyresnivå och
hyresvärdarna ställer höga krav på inkomst eller
anställning för att bevilja ett hyreskontrakt och
att det saknas lägenheter i centrala lägen.
Ungdomar: 219 kommuner uppger att de har
ett underskott på bostäder för ungdomar. Det
är 39 kommuner fler än i 2014 års bostadsmark
nadsenkät. Orsaker är bland annat att det finns
för få lägenheter, och att de lediga lägenheter
som finns är för stora eller för dyra för ungdomar.
I 120 av kommunerna görs särskilda insatser
för ungdomarna, exempelvis ett ökat generellt
byggande, nyproduktion eller ändring av bostä
der för ungdomar, hyresrabatt och regler som
underlättar att två eller flera att hyra en lägenhet
tillsammans.
Studenter: 27 av landets 43 högskolekommuner
svarar att det finns ett underskott på studentbo
städer. Det är i huvudsak de större högskolekom
munerna som uppger detta. Totalt 15 kommuner
bedömer att bostadsmarknaden för studenter är
i balans. Det förväntas byggas studentbostäder i
38 kommuner under åren 2015 och 2016. Totalt
förväntas cirka 8 110 studentbostäder påbörjas.
Trygghetsbostäder: I dag finns det trygghets
bostäder i drygt hälften av landets kommuner.
Enligt bostadsmarknadsenkäten uppgår antalet
trygghetsbostäder till närmare 9 700 lägenheter.
Av totalt 149 kommuner med trygghetsbostä
der svarar 98 kommuner att de inte hade några
vakanser den 1 januari 2015. Totalt 94 kommuner
bedömer att det kommer att påbörjas närmare
3 100 trygghetsbostäder under åren 2015–2016.
Det är en ökning jämfört föregående år då 80
kommuner uppgav att totalt 2 200 bostäder
beräknades tillkomma under åren 2014–2015.
Merparten, cirka 2 150 lägenheter, beräknar man
ska påbörjas under 2015.
Särskilda boendeformer för äldre: I år uppger
122 kommuner att de har ett underskott, vilket
är 45 kommuner fler än i 2014 års bostadsmark
nadsenkät. Totalt 130 kommuner bedömer att
det kommer att tillkomma närmare 5 000 bostä
der i särskilda boendeformer för äldre under åren
2015 och 2016. Cirka 2 600 bostäder förväntas bli
påbörjade under 2015 och cirka 2 400 har plane
rad byggstart 2016. Merparten, 4 600 bostäder,
förväntas tillkomma genom nybyggnad och 400
bostäder utgör ett nettotillskott genom ändring
av byggnader.
Seniorbostäder: I årets bostadsmarknadsenkät
uppger kommunerna att det finns cirka 30 000
seniorbostäder i Sverige. Totalt 182 kommuner,
det vill säga två tredjedelar av landets kommuner,
svarar att de har seniorbostäder i kommunen
idag. Totalt 60 av landets kommuner bedömer
att det kommer att börja byggas totalt 2 100
seniorbostäder under de närmaste två åren. Det
handlar huvudsakligen om nybyggnad.
Bostäder med särskild service för personer
med funktionsnedsättning: Drygt hälften av
landets kommuner, 53 procent, uppger att de har
underskott på bostäder med särskild service för
personer med funktionsnedsättning. Det är en
försämring av situationen jämfört med föregå
ende år då 45 procent av kommunerna uppgav
att de hade ett underskott på den här formen av
bostäder. Drygt hälften av landets kommuner,
totalt 152, uppger att det kommer att påbörjas
cirka 2 400 bostäder med särskild service för
personer med funktionsnedsättning under åren
2015–2016.
Källa: Boverket, Bostadsmarknadsenkäten 2015
www.ssil.se | 39
AKTUELLT
KRIMINALKVÅRD I juni kom en ny rap-
port från Kriminalvården som visar att
de inte har någon specifik vård att ge
till de som har begått hedersrelaterat
våld. Kunskapsluckorna är förvånansvärt stora, varken nationellt och internationellt finns det någon forskning
inom behandling på området.
– Det finns därför inget system
för hur man ska behandla förövarna,
förklarar Jenny Yourstone, forskare
och en av författarna bakom en
Kriminalvårdens forskningsrapport om
hedersrelaterat våld och förtryck.
Fokus inom forskningen har tidigare
varit på offren vid hedersrelaterat våld,
inte förövaren. Men för att kunna ta
fram återfallsförebyggande åtgärder
och en relevant vård krävs att man
vet mer om förövarna. Därför vill nu
kriminalvården att mer forskning sker
på området. MN
Fortsatt hög efterfrågan
på platser inom SIS
VÅRD Det är fortsatt högt tryck
från socialtjänsten på platser på
SiS institutioner. SiS har det senaste
halvåret ökat kapaciteten att ta emot
ungdomar och vuxna missbrukare på
uppdrag av den kommunala socialtjänsten. Det har skett genom om- och
tillbyggnad av befintliga institutioner.
Efterfrågan på platser fortsätter att vara
rekordhög. Därför fortsätter arbetet för
ökad kapaciteten. Ökningen sker både
genom enstaka platser och genom att
hela avdelningar öppnas. Ökningen
omfattar samtliga SiS verksamhetsområden.
SiS centrala placeringsenhet anstränger sig för att erbjuda en lösning
i varje enskilt ärende. Så långt det är
möjligt arbetar man enligt närhetsprincipen och har fortsatt beredskap
dygnet runt. MN
”Inför legitimationskrav
för kuratorer snabbare”
FÖRSLAG Socialutskottet föreslår att
riksdagen uppmanar regeringen
att snabba på arbetet med att ta
fram ett förslag om legitimation för
kuratorer inom hälso- och sjukvården. Utskottet vill att regeringen i
budgetpropositionen för 2016 meddelar att ett sådant förslag kommer
snarast och när ett legitimationskrav
kan börja gälla.
Utskottet konstaterar att kuratorer
inom hälso- och sjukvården har en
yrkesroll med direkt patientkontakt
och patientansvar. Patienten ska kunna
känna sig säker på att kuratorn är lämplig och har tillräcklig kompetens. MN
Av: Maria Nordholm (MN)
Tipsa oss! Skicka dina nyhets
tips till: [email protected]
40 | www.ssil.se
Migrationsverkets högste chef
anmälde sin egen myndighet
Migrationsverkets generaldirektör anmälde i juni sin myndighet
till åklagare för tjänstelfel. En
man som sökte asyl på grund av
hot blev inte trodd. Han nekades
asyl och utvisades, kort efter
att han återvänt till hemlandet
mördades mannen.
Mannen uppgav att han var
hotad av myndigheterna i den
ryska delrepubliken Tjetjenien.
Men varken Migrationsverket
eller domstolen trodde honom.
Enligt uppgifter till Migrationsverket, dödades mannen i Tjetjenien några månader efter att
han återvänt dit.
– VI SER oerhört allvarligt på
det som skett. När uppgifterna om att mannen hittats
död kom till Migrationsverkets kännedom initierade vi
en intern utredning. Den visar
att det finns misstanke om att
tjänstefel har begåtts. Då är
det min skyldighet som myndighetschef att anmäla det, säger Anders Danielsson.
Mannens asylärende prövades först av Migrationsverket.
Efter att han fått avslag överklagade mannen beslutet till
förvaltningsrätten. som även
de gav avslag och den högsta
FOTO: TOMISLAV STJEPIC
Ingen vård för förövare
som begått hedersbrott
Anders Danielsson, generaldirektör vid Migrationsverket.
instansen, kammarrätten, tog
inte upp ärendet.
Under hösten förra året återvände mannen till Moskva
och tog sig sedan vidare till
Tjetjenien. Några månader
senare dödades han av myndigheter i den ryska delrepubliken, enligt uppgifter som
Migrationsverket
bedömer
som trovärdiga.
Hur kunde bedömningen av
mannens skyddsskäl bli så fel?
– Det är precis den frågan vi
vill ha svar på och det är därför
vi anmäler oss själva.
Migrationsverkets utredning tyder på att interna instruktioner och riktlinjer inte
följts under handläggningen.
– Jag har anmält själva händelsen, inte någon person.
Nu är det upp till åklagare att
bedöma om det finns någon
misstanke om brott och vem
som i så fall är misstänkt, säger
Anders Danielsson.
Vad har du som generaldirektör ansvar för det inträffade?
– Jag har det yttersta ansvaret
för allt som sker på Migrationsverket. Mitt ansvar är att se till
att vi har stabila system, verktyg
och rutiner, så att chefer och beslutsfattare kan tillämpa dem.
Anders Danielsson uppger
också att Migrationsverket
kommer att tillsätta en utredning för att se över myndighetens rutiner. MN
Misshandlade emojis slår hårt
HJÄLP ATT UTTRYCKA SIG Bris har
utvecklat en app som ska få
fler barn och unga att våga
tala om övergrepp och svåra
känslor. Appen Abused E
moji
innehåller 15 symboler som
bland annat föreställer barn
som varit utsatta för våld och
ledsna barn.
Syftet är att få barn att berätta för någon annan om vad
de upplever.
Emoji-bilderna har
blåögon, plåster, ser ledsna eller arga ut. Appen tog sig i för-
BARNEN PÅ
ra veckan upp till tredje plats
i svenska App store, och har
spritt sig som över hela världen.
– Vårt mål med kampanjen är att få fler barn att våga
berätta om svåra ämnen. Att
barn upplever svåra situationer och kan vara utsatta
för våld är inte ett specifikt
svenskt problem. Vi hoppas
att emojisarna kan hjälpa barn
världen över att sätta ord på
det de upplever, säger Silvia
Ernhagen, kommunikationschef på Bris.
Emoji-bilderna föreställer bland an
nat barn med blåmärken, barn med
plåster och barn som är arga och
ledsna.
APPEN ÄR både ett verktyg för
barn som behöver hjälp att
börja berätta, och ett sätt för
Bris att sätta ljus på barnrättsfrågor i samhället. MN
Förstärkt familjehemsvård på KBT-grund
utredning – behandling - eftervård
Förstärkt familjehemsvård för ”komplex problematik”
– ett mer normaliserat alternativ till institutions- och
behandlingshemsplacering.
Möjlighet till en komplett vårdkedja
– från jourplacering, utredning, behandling i familjehem till utsluss och
eftervård.
Målgrupp: Barn och ungdomar
med komplex beteendeproblematik, neuropsykiatri mm
Målgrupp: Föräldrar-barn-placeringar
för utredning alt behandling
______________________________________________
KBT-förstärkt familjehemsvård
med ACT-fokus
• Familjehem i hela landet
• Hög servicenivå
• Teamledare handleder, samordnar och behandlingsplanerar
• Skriftliga behandlingsrapporter
• Föräldracoaching
• Familjearbete parallellt med placeringen
• Dygnet-runt-jour
Fabriksgatan 54 c 702 23 Örebro
vx 019 – 760 45 80
[email protected]
www.teamactum.se
Org.nr: 556765-3372
ANDERSSON-PILTZ UNGDOMSHEM
-DET LILLA HEMMET MED DEN STORA KOMPETENSEN
Välstrukturerad och trygg vardag!
Vi erbjuder pojkar mellan 13 och 21 år en trygg,
utvecklande och välstrukturerad vardag.
Vi har fyra platser och arbetar intensivt med den mindre gruppen.
Vi har ett gott samarbete med grund- och gymnasieskola.
Vi erbjuder psykolog- och psykiatrisk utredning.
Målgruppen är ungdomar med psykosocial, neuropsykiatrisk,
relations- och identitetsproblematik som har behov av ett litet boende.
Vår ambition är att ge dessa ungdomar både plats och tid att utvecklas i
egen takt och efter egen förmåga.
Behandlingen är indelad i tre delar:
1. Relations-/iaktagelsefasen: utan relation till den unge har
behandlare och vuxna inga verktyg. Vi utför aktiviteter tillsammans
och upplever saker tillsammans och knyter band. Ungdomen känner
självförtroende och styrka i att förhoppningsvis få annat att tänka på.
Behandlarna lär känna ungdomen och kan göra en bedömning kring hur
arbetet skall gå vidare.
2. Behandlingsfasen: med relationen i grunden kan arbetet börja
med att bearbeta ungdomens upplevelser och egna tillkortakommanden
och tillsammans med oss behandlare omvandla dem till erfarenheter
och få ungdomen att känna igen sig i någon annan.
3. Konsoliderings-/avslutningsfasen: att hjälpa ungdomen
att hitta ett nytt sätt att orientera sig i livet utifrån nya
insikter, erfarenheter och möjligheter! Att orka med en
ny riktning i livet och inte falla tillbaka i destruktiva
mönster eller tankar.
311 65 Vessigebro
[email protected]
Villa Andrum i Söderköping har öppnat för
Ensamkommande flyktingbarn med riksintag.
Vi har
avtal med
67
Ni är varmt välkommen att kontakta oss för mer information!
0704-39 40 90
Trustorp 125
Vi skapar framgångsrikt
bättre liv via våra
boenden och vår
öppenvård, VändPunkten
i hela Östergötland.
kommuner
www.andersson-piltz.se
www.visionomsorg.se | 011-400 99 00
www.ssil.se | 41
AKTUELLT
Allt färre tas in i svenska fängelser.
KRIMINALVÅRD Sedan 1989 har
antalet nyintagna i svenska fängelser
minskat med 42 procent. Förra året
nåddes det lägsta antalet nyintagna
i modern tid. Det visar Kriminalvårdens statistikrapport Kriminalvård
och statistik. Inte sedan 1950-talet har
antalet nyintagna klienter i fängelserna
varit så lågt. Förra året var de 8 943,
1989, över 15 000.
– Minskningen av antalet klienter
i anstalt är genomgående inom samt
liga huvudbrott och då framförallt
inom rattfylleri och våldsbrott. Vi kan
även se en utveckling av kortare strafftider, särskilt inom narkotikabrott, säger
Johanna Hallin, chef för Kriminalvårdens statistiksektion.
Strafftiden för narkotikabrott eller
smuggling, som var de vanligaste
brotten 2014, har nästan halverats från
två till ett år under en tioårsperiod. MN
Förändingar hos hälsooch vårdmyndigheter
ANSVARSFÖRDELNING Från den 1 juli
har tre myndighetsstrukturer ändrats.
Arbetet med kunskapsöversikter
har övergått till Statens beredning
för medicinsk utvärdering. De har
nu samlat ansvar för att utvärdera
metoder inom hälso- och sjukvård och
socialtjänst.
Värdskapet för Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd har flyttat från
Kammarkollegiet till Socialstyrelsen.
Delar av Socialstyrelsens verksamhet inom smittskydd har flyttat till
Folkhälsomyndigheten som nu har
samordningsansvar för smittskyddsfrågor
och vaccinationsprogram med mera.
Socialstyrelsen fortsätter att ansvara
för smittskyddsrelaterade frågor som
vårdhygien, blodsäkerhet och sprutbyten
med mera. MN
Ny gemensam
författningssamling
SAMMANSLAGNING Från och med i
juli ger sju myndigheter inom området hälso- och sjukvård, socialtjänst,
läkemedel och folkhälsa ut sina
författningar i en gemensam författningssamling. Den nya författningssamlingen inkluderar myndigheternas tidigare föreskrifter. MN
Av: Maria Nordholm (MN)
Tipsa oss! Skicka dina nyhets
tips till: [email protected]
42 | www.ssil.se
Många missar bidrag för
bostadsanpassning av hemmet
Många äldre svenskar känner
sig tvingade att flytta hemifrån
i onödan, eftersom de inte vet
vilka möjligheter som finns att
tillgänglighetsanpassa bostaden för dem som har svårt med
rörligheten.
Dessutom känner många inte
till att detta kan finansieras
med hjälp av bostadsanpassningsbidrag från kommunen.
Det visar en undersökning
som Kalea Lifts har låtit genomföra.
ÄLDRE KÄNNER ofta
oro kring sitt
boende och för hur deras åldrande ska påverka förmågan
att röra sig fritt. Över hälften
av de tillfrågade svenskarna
mellan 60 och 80 år känner
inte till vilka möjligheter som
faktiskt finns i och med bostadsanpassningsbidragen.
Samtidigt visar undersökningen att många är oroliga för att
tvingas flytta hemifrån och
ser dålig tillgänglighet och sin
ekonomi som de största hindren för att bo kvar.
FOTO: KALEA LIFTS
FOTO: KRIMINLAVÅRDEN
Rekordfå nya i fängelse
En tredjedel av de tillfrågade i Kaleas undersökning hade aldrig hört talas om
Bostadsanpassningsbidrag och över hälften visste inte vad bidraget innebar
eller att man kan få ekonomiskt stöd för att anpassa sin bostad.
– Brist på information i kombination med denna oro leder
till att fler än nödvändigt ser en
flytt som det enda alternativet.
I Sverige har vi behovsprövade
bostadsanpassningsbidrag som
innebär att kommunen står för
100 procent av den billigaste lösningen för att tillgänglighetsanpassa en bostad, vill man kosta
på utformningen lite mer kan
man lägga till några tusenlappar,
säger Börje Fransson, sälj- och
marknadschef på Kalea Lifts.
– DET FINNS tyvärr, i de flesta
kommuner, inte så många bostäder att flytta till som passar
rörelsehindrade. Då är den
bästa lösningen att anpassa
den bostad man i övrigt trivs
med, och då måste kännedomen om bostadsanpassningsbidrag öka. Det illustrerar
också vikten av att det behöver
byggas nya tillgängliga bostäder, säger arkitekt Fredrik von
Platen, SPF Seniorernas sakkunnige i bostadsfrågor. MN
Fler tvångvårdas för missbruk
Statistik från
Socialstyrelsen visar att antalet tvångsvårdade inom missbruks- och beroendevården
ökat med tio procent sedan år
3013. Statistiken presenterar
också siffror om insatser som
getts på grund av andra orsaker, så som hemlöshet eller anhörigs missbruk.
BEROENDEVÅRD
redovisas statistik
över socialtjänstens insatser
för vuxna personer med missbruk och beroende år 2014.
De som ingår i statistiken hade
minst ett beslut om insatser
enligt SoL eller LVM på grund
av sitt missbruk av alkohol,
narkotika, läkemedel eller lösningsmedel. Undersökningen
I RAPPORTEN
följer upp läget den 1 november varje år.
personer hade insatser inom heldygnsvård den
1 november 2014, vilket var en
minskning med fem procent
jämfört med antalet den 1 november 2013.
Antalet tvångsvårdade personer på institution (enligt
LVM) uppgick till 342 personer. Antalet tvångsvårdade
har ökat med drygt tio procent
jämfört med året innan.
DRYGT 2 400
ANTALET PERSONER med frivillig
institutionsvård enligt SoLuppgick till drygt 1 900 personer vilket var en minskning med drygt
två procent. Antalet vårdade i
familjehem var 186 stycken, en
ökning med drygt sex procent
från 2013.
Drygt 6 000 personer med
missbruk och beroende hade
bistånd som avser boende,
vilket innebär en minskning
med två procent. Cirka 10 900
personer hade någon form
av individuellt behovsprövade öppna insatser. Ungefär
77 procent av de vuxna med
missbruk och beroende som
mottog bistånd som avser boende den 1 november 2014 var
män andelen kvinnor var 13
procent. Både bland personer
som fick öppna insatserna och
bland de som tvångsvårdades
enligt LVM så var 69 procent
män. MN
Botorp
behandlingshem
etbl. 1990 ...det räcker.
Placeringsbehov?
SoL & LVU
13-20 år!
www.botorp.com
Din trygghet. Vi är proffs på socialt arbete.
Utbildning, Handledning,
Bemanning och Behandling
Kontakta oss idag för
fördjupad info om
Islandsmodellen och
olika behandlingsvägar.
Dagligen ser vi hur människor
som upplevt sig som hopplösa
fall går från en mardrömslik
tillvaro till det värdiga sociala liv
som vi alla förtjänar...
BERGSLAGENS BEHANDLINGSHEM DENNICKETORP.
www.dennicketorp.se 0590 106 10
UTSLUSSEN BEHANDLINGSHEM I BODEN
Ungdomar 16-20 år med psykosocial problematik
Utredning, Akutplacering, Behandling
Metoder – MI, CRA, HAP, ART
Rikstäckande transportservice
Vi har även verksamhet med stödboende i egen träningslägenhet i
Uppsala!
Trygghet och tillit
Trygghet och framtid
Trygghet och omsorg
073-311 39 02 . [email protected] . www.saxakullen.se
Kontakt:
Föreståndare Fabian Lindesjö
Tel. 0921-180 40, 073-651 43 46
www.utslussen.se
VÅRLJUS
familjecentrum
BEHANDLINGSAVDELNING
tar emot familjer med
barn 0–16 år för intensiv
behandling under
vanligtvis 3–12 månader.
VÅRLJUS MOBILA TEAM
VÅRLJUS
UTVECKLINGSTEAM
arbetar med utredning, stöd
bedriver psykosocialt
och behandling på hemmaplan
behandlingsarbete i form
hos familjer med barn/
av familjebehandling och
ungdomar 0–20 år.
föräldrastöd i familjer.
Fyra enheter
under samma tak
- samarbete för
bästa resultat!
Enhetschef 08-603 35 03
Akut & Utredning 08-603 35 00
Behandlingsavdelning 08-603 35 29
Mobila Team 070-663 31 45
www.varljus.se
Dormsjöskolan
är ett HVB med
särskilt boende och
integrerad skola.
Målgrupp: pojkar 7-21 år
med neuropsykiatriska
funktionshinder samt psykosociala svårigheter.
Vi tar emot barn och ungdomar från hela landet
placerade enligt LSS, SoL och LVU.
Friskolan erbjuder grund/grundsärskola och
gymnasiesärskola med inspiration från Waldorfpedagogiken.
För ytterligare information, se vår hemsida.
Kontakta oss om du är intresserad av en placering.
Dormsjöskolan, Dormsjö 214, 776 98 Garpenberg,
Tel 0225–71 07 50, Fax 0225–230 22, [email protected]
www.dor msj oskolan.c om
arbetar i huvudsak med omsorgsutredningar av familjer
med barn 0–16 år. Även
stöduppdrag förekommer.
Utredningstid 4–8 veckor
beroende på familjens storlek
och uppdragets utformning.
www.petitdesign.se
AKUT OCH UTREDNING
www.ssil.se | 43
POLITIK
På gång i politiken
På denna sida kan du följa utredningar, förslag och beslut som berör dig i ditt yrke.
UTRE DNINGAR Ny utredning ska titta på reglerna för
finansiering av privat utförd välfärd
I mars 2015 beslutade regeringen att utreda nya
regler för offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster. Riksdagen ansåg att denna utredning
är problematisk och uppmanade därför regeringen
att så fort som möjligt tillsätta en ny utredning.
Den nya utredningen ska utreda utvecklade
och delvis nya regler som ska garantera valfrihet,
mångfald och kvalitet när välfärdstjänster utförs. Utredningen bör bland annat behandla tillståndsplikt
med ägar- och ledningsprövning, kravställande och
uppföljning av kvalitet samt skarpare sanktioner vid
misskötsel. En utgångspunkt ska vara att det ska
ställas likadana krav på både privata och offentliga
utförare. Utredningen bör kunna redovisa sina
förslag i slutet av 2016.
Finansutskottet 2014/15:FiU32
REGE RINGSUPPDR AG Alkobommar vid gränshamnar utreds
De senaste åren har det gjorts försök med alkobommar i svenska hamnar, där förare som körde
av färjorna fick testa sin nykterhet innan de fick köra
vidare. Uppföljningar har visat att alkobommarna
har fungerat väl och att informationen om automatisk nykterhetskontroll har minskat antalet onyktra
förare betydligt. Riksdagen har gett regeringen i
uppdrag att skyndsamt undersöka hur permanenta
alkobommar skulle kunna införas i gränshamnarna.
Trafikutskottet betänkande 2014/15:TU8
Reglerna för villkorlig frigivning
av återfallsförbrytare skärps
Regeringen ska komma med ett förslag om
skärpta regler för villkorlig frigivning för dem som
återfallit i likartad brottslighet.
Enligt nuvarande regler ska en dömd person
friges villkorligt när minst två tredjedelar av ett tidsbestämt fängelsestraff är avtjänat, om det inte finns
synnerliga skäl mot frigivning. Justitieutskottet som
har förberett riksdagens beslut anser att återfall i
brottslighet är ett stort problem och menar därför
att personer som har återfallit i likartad brottslighet
bör vara frihetsberövade längre tid än så. Den som
återfallit i likartad brottslighet bör avtjäna minst tre
fjärdedelar av det nya straffet.
Justitieutskottet 2014/15:JuU17
Kraven för fotboja vid
kontaktförbud bör utredas
Riksdagen uppmanar regeringen att utreda om
kraven för elektronisk fotboja vid kontaktförbud
kan vara för höga.
Uppdrag att undersöka
kroniska sjukdomar
Socialstyrelsen har inom ramen för ett nytt reger-
ingsuppdrag om att identifiera kroniska
sjukdomar där behovet av kunskapsstöd
är stort valt ut endometrios, epilepsi och
psoriasis.
– Uppdraget ger oss möjlighet att närmare
undersöka vilka behoven är och vilka insatser som
skulle kunna förbättra vården för dessa patienter,
säger Marcus Gry, enhetschef vid Socialstyrelsen.
Beroende på vilka problem som identifieras
avgörs om det är lämpligt att utveckla nationella
riktlinjer för något av dessa områden. Resultatet av
förstudierna redovisas i mitten av december.
BESLUT
Polisens arbetsuppgifter renodlas
Riksdagen har sagt ja till tre beslut rörande
polisfrågor. Polisens arbetsuppgifter ska renodlas.
Idag gör polisen en mängd sysslor som inte tillhör
deras brottsbekämpande verksamhet, exempelvis
utfärdar pass eller hanterar hittegods och nu ska
regeringen jobba för att dessa arbetsuppgifter tas
bort från polisarbetet.
Det beslutades också att regeringen ska verka
för att myndigheter lättare ska kunna utbyta information med varandra, i syftet att bekämpa grov
organiserad brottslighet och att regeringen ska se
över reglerna för hantering av vapenlicensärenden.
Färre överenskommelser
mellan regering och landsting
Riksrevisionen har granskat överenskommelser
mellan regeringen och SKL inom hälso- och
sjukvården och bedömer att regeringen har använt
överenskommelser på ett sätt så att balansen
mellan stat och landsting rubbats i styrningen av
vården.
Regeringen tänker vidta åtgärder, ambitionen är
att minska antalet överenskommelser med landstingen och vara mer restriktiv med användandet av
prestationsbaserade ersättningar till landstingen.
Socialutskottet ser positivt på regeringens åtgärder.
Socialutskottet 2014/15: SoU13
Haagkonventionen kompletteras
med svenska regler
Den så kallade Haagkonventionen från 2005
innehåller regler om avtal för vilken domstol som
ska pröva en tvist när parterna finns i olika länder.
Dessa regler ska kompletteras med svenska regler.
Konventionen och de kompletterande reglerna
syftar till att skapa tydliga och förutsägbara villkor
för företag som handlar och gör investeringar
utomlands.
Civilutskottet 2014/15:CU18
Brottsoffer får ökad rätt till
tolkning och översättning
Svensk lag ska anpassas till EU:s brottsofferdirektiv. Riksdagen beslutade om följande änd-
ringar för att de svenska
reglerna ska följa EU:s regler:
• Om ett brottsoffer i ett brottmål, en målsägande, inte behärskar svenska ska en tolk anlitas vid
rättegången.
• Domstolen ska på begäran översätta en
handling eller de viktigaste delarna av den, om
en översättning behövs för att målsäganden ska
kunna ta till vara sin rätt.
• En målsägande kan alltid begära att bli informerad om tid och plats för rättegång.
Ändringarna börjar gälla den 1 november i år.
ÖVRIGT
Förändrad assistansersättning
– en översyn av ersättningssystemet
I slutet av juni kom ett remissvar från barnombudsmannen angående ett förslag om förändrad
assistansersättning. Barnombudsmannen har
ingen synpunkt kring de belopp och uträkningar
som utgör en del av utredningen. Däremot ställer
barnombudsmannen sig frågande till att utredningen inte vidare diskuterat de konsekvenser som
förslagen kan innebära för barn.
Artikel 23 i barnkonventionen handlar om att
ett barn med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning bör åtnjuta ett fullvärdigt och anständigt liv
under förhållanden som säkerställer värdighet,
främjar självförtroende och möjliggör barnets
aktiva deltagande i samhället. Konventionsstaterna
erkänner barnets rätt till särskild omvårdnad och
bistånd. Med hänsyn till att ett barn med funktionsnedsättning har särskilda behov ska biståndet vara
kostnadsfritt. Barnets behov sa tillgodoses oavsett
vilken ekonomi föräldrar eller vårdnadshavare har.
Barnombudsmannen saknar en barnkonsekvensanalys i utredningen som diskuterar de
konsekvenser som förslagen kan innebära för barn.
En sådan barnkonsekvensanalys ska grundas på
kunskap om barns behov, utveckling och intressen
inom det aktuella området.
I analysen ska de intressekonflikter som gäller
barnets bästa i förhållande till andra intressen
föras fram, till exempel vårdnadshavarens eller
samhällsekonomins intressen, samt hur tungt
dessa ska väga i förhållande till barnets bästa.
Även vinster ska konkretiseras med utgångspunkt i barnkonventionens artiklar. Analysen bör
dessutom innehålla uppgifter om barnets eller
barnens behov, intressen eller rättigheter och hur
de kan tillgodoses med kompenserande åtgärder
eller insatser.
S2014/1703/FST
Hur riksdagsbeslut fattas: Kommittédirektiv skrivs av regeringen, ett beslut om utredning fattas. ➞ Utredningens resultat presenteras.
➞ Förslag inkommer till riksdagen baserade på utredningarna och till sist får vi ett regeringsbeslut. Ordförklaring: Motioner är förslag
från enskilda ledamöter till riksdagen. Propositioner är förslag från regering till riksdag. Källor: DS=Departementsskrivelse, utredningen är gjord inom
regeringskansliet, exempel DS 2013:50. SOU=Statens offentliga utredningar står bakom utredningen, exempel SOU 2013:53. Proposition skrivs som
Prop. 2013/12:164. Beslut presenteras med vilket utskott som ligger bakom beslutet, exempel Arbetsmarknadsutskottet 2013/11:4
44 | www.ssil.se
ranarp_annons_NY.pdf
11-03-10
14.53.11
C
M
Y
CM
Vi har erfarenheten och metoderna att hjälpa människor från
beroenden - redan 1984 började vi jobba med 12-stegsbehandling.
MY
CY
Korpberget har sedan dess haft en
ledande ställning, framför allt
inom behandling av kemiskt
beroende (narkomani och
alkoholism) och kriminalitet.
CMY
K
VÄXA FÖR LIVET
VI ÄR:
ETT AKTIVT STÖDBOENDE I CENTRALA STOCKHOLM
FAM-huset
För familjen – med barnet i fokus
Utredning och behandling
Erfarenhet, stabilitet
och kompetens.
Kvalitativa utredningar
under kort tid.
ETT ALTERNATIVT HEM FÖR UNGDOMAR MELLAN 15-20 ÅR
EN STRUKTUR, OMSORG OCH TRYGGHET FÖR DE SOM BOR HÄR
PÅ PLATS 24 TIMMAR OM DYGNET. ÅRET OM.
fralsningsarmen.se/locus I [email protected] I 08 667 21 82
Storviksgårdens Kvinnobehandling är ett behandlingshem för kvinnor från 18 år och uppåt. Vi arbetar
med enskild terapi och gruppterapi. Vi fokuserar på skam,
skuld, övergrepp, relationer, attityder och beteenden. Vi
jobbar med beroendet och framförallt det bakomliggande problem till varför kvinnan behöver ta till sinnesförändrande som alkohol och droger.
Vi har certifierad sorgbearbetare samt
alkohol och drogterapeuter.
Målgrupp:
• Alkohol/Narkotikamissbruk.
• Läkemedelsmissbruk.
• Blandmissbruk.
• Relationsstörningar.
• Kriminalitet.
• Blivit utsatt för fysisk o psykisk misshandel.
• Destruktiva beteenden och mönster, rädsla och låg självkänsla.
Telefon: 033-210162
www.fralsningsarmen.se/fam-huset
HVB i kombination
med Resursskola!
Caremore Skogsbrynet erbjuder HVB i kombination
med egen Resursskola! Hos oss finner du ett nära
samarbete mellan pedagoger och behandlare och vi
arbetar aktivt för att skapa helhetslösningar för att
tillgodose ungdomens behov inom behandling och
skolgång. Vi tar emot ungdomar mellan 13 och 20 år
med psykosocial problematik eller med
neuropsykiatriska diagnoser.
Tel: 031-361 69 00
www.caremore.se
E-post: [email protected]
Besök gärna våran hemsida www.storviksgarden.se
Är ni intresserad av att placera en kvinna på Storviksgården så kontakta oss gärna på telefon 0290-31600,
0290-31604 eller maila på [email protected]
caremore
Vi bryr oss mer!
www.ssil.se | 45
REPORTAGE
Maskrosbarn
pimpar socialtjänsten
För de flesta ungdomar är det en skrämmande upplevelse att möta
socialtjänsten. Att bli satt i kala, sterila lokaler och förväntas öppna
sig inför en främmande människa kan kännas som en omöjlighet.
Föreningen Maskrosbarn ser från barnens perspektiv och skapar
en glad, trygg och hemtrevlig känsla i samtalsrum runtom landet.
De menar att pimpade rum kan göra skillnad.
46 | www.ssil.se
R E PO R TAG E Maskrosbarn är en ideell förening vars syfte är att hjälpa de hundratusentals unga som växer upp i en familj där
en förälder har ett missbruk eller mår psykiskt dåligt. Föreningen vill hjälpa ungdomarna att bryta sitt sociala arv och växa
upp till välmående vuxna. Maskrosbarn
är en barnrättsorganisation som bedriver stödarbete och för fram barns röst till
myndigheter och beslutsfattare. En del av
Socialtjänsten i Stenungsund får sitt samtalsrum pimpat av föreningen Maskrosbarn, målet är att skapa ett samtalsrum
som utstrålar trygghet och glädje. Rummet ska kunna fungera som isbrytare vid en svår samtalssituation där en ungdom
har något tungt att berätta.
deras verksamhet går ut på att överbrygga
det motstånd som många unga känner inför myndighetskontakter.
– De pimpade rummen är en del av att
göra socialtjänsten mer tillgänglig, säger
Therése Eriksson som är grundare och
utvecklingschef på den ideella föreningen
Maskrosbarn.
En av de saker som föreningen gör är
att ändra om socialtjänstens mötesrum så
att de ska bli mer hemtrevliga. Hela inredningsprocessen sker utifrån ungdomars
önskemål.
– Vi gjorde en intervjustudie som
handlade om ungas erfarenheter av att
möta socialtjänsten. De fick svara på allt
från om de fått det stöd de behöver till hur
de upplever den fysiska miljön inom so-
cialtjänsten. Ungdomarna svarade uteslutande att de kände sig som att de var på
ett sjukhus eller i en fängelsemiljö när de
i själva verket satt i rum tänkta för samtal,
konstaterar Therése Eriksson.
Ungdomarna fick frågan om vad de ville göra åt detta och det enhälliga svaret
var att skapa en mer hemtrevlig och trygg
samtalsmiljö och att socialkontoren behövde hjälp i det arbetet.
Föreningen Maskrosbarn har därför tagit kontakt med flera av Sveriges Socialkontor och erbjudit sig att hjälpa till i förändringsarbetet. Ungdomarna ville känna
sig välkomnade när de sätter sin fot i Socialtjänstens lokaler
– De vill känna att någon har gjort det
här för min skull. Det visar respekt för den
man möter att ha rum anpassade för de
möten man ska ha, säger Therése Eriksson.
Så går processen till
I inredningsprocessen finns alltid ungdomar med ut till socialtjänstens kontor, de
får bestämma ett tema som inredarna utgår ifrån och tar ut svängarna på.
– I rummen tar vi i med färg och form,
de teman vi har gjort varierar från djungel till karibisk sandstrand och orientalisk
solnedgång, beskriver Therése Eriksson.
Rummen ska vara uppseendeväckande,
positiva, varma och gärna fungera som en
isbrytare vid svåra samtal.
– Ingen kan låta bli att bli glad eller
reagera när det är hundra papegojor på
www.ssil.se | 47
REPORTAGE
En del av föreningens Maskrosbarns arbete är att skapa en positiv bild av socialtjänsten så att de blir enklare att kontakta för ungdomarna, det kan ske via om
bonade pimpade rum eller via att Socialtjänsten bjuder på fika.
– Vi vuxna gör ofta det här krångligare än det behöver vara, säger Therese Eriksson.
väggarna, konstaterar Therése Eriksson.
– Kommuner har till och med använt
rummen som en motivation till familjer
som har ett motstånd mot att besöka socialtjänsten. ”Vi har pimpat vårt rum, kom
åtminstone och titta” har de sagt och de
orden har fungerat och lett till en början
på kontakt mellan den utsatta familjen
och socialtjänsten, säger Therése Eriksson.
Ett rum görs om på samma sätt som på
tv:s ”home makeover”-program. Personalen på socialtjänsten får varken vara med
och bestämma hur rummet ska utformas
48 | www.ssil.se
eller se det förrän det står klart.
– Vid öppningen har vi en liten ceremoni med inbjudna politiker och socialtjänst, det klipps band och dricks Pommac. Mottagandet har alltid varit positivt
och personalen säger ofta att det här är
det finaste rummet i huset.
Flera kommuner har vid öppningen
bjudit in lokalpressen för att visa upp en
positiv bild av socialtjänsten.
– Vilket vi gärna medverkar till, den
bild media ofta ger är att socialtjänsten är
katastrof. Får unga enbart höra negativa
saker om den myndighet som ska hjälpa
till när det krisar så skapar det ett större
motstånd mot att söka deras hjälp, konstaterar Therese Eriksson.
Välkomnande kontor en början/Därför pimpas kontoren
Enligt föreningen Maskrosbarns egna beräkningar utsätts flertalet av barnen de
möter för psykiskt våld, hälften av barnen utsätts för fysiskt våld varav cirka 15
procent utsätts för sexuella övergrepp och
flertalet har även en ekonomisk utsatthet.
– Vi har hört sägas att socialtjänsten
inte ska vara mysig, men i den svåra situa-
Maskrosbarn
DEN IDEELLA föreningen Maskrosbarn har
funnits i tio år och har idag tolv heltidsanställ
da och ett 100-tal volontärer och arvoderade
ledare inom projekt och uppdrag runt i
landet.
DERAS HUVUDSAKLIGA uppgift är att erbjuda
stöd till ungdomar vars föräldrar har ett
missbruk eller psykisk ohälsa. Ungdomarna
ska få kunskap om sina rättigheter, skapa sig
en egen identitet, meningsfulla relationer och
forma sig sin egen framtid.
ARBETET SKER bland annat genom läger där
ungdomarna får komma hemifrån i några
dagar, huvudkontoret i Stockholm har även
en ”ungdomsgård” dit unga som själva iden
tifierar sig som maskrosbarn är välkomna.
Föreningen har tillgång till kuratorer, de har
vuxna coacher som kommer från liknande
uppväxtförhållanden som ungdomarna och
kan vara till stöd på vägen mot vuxenlivet.
tion barnen är i när de lever i en dysfunktionell familj, så måste vi vuxna kunna
göra det lättare för barnen att prata. Innebär det att ha en mysig soffa och bjuda på
läsk så måste vi kunna göra det – vi vuxna
gör det ofta svårare än det behöver vara.
De pimpade rummen behöver inte vara
någon dyr historia.
– Rummen görs om med liten budget
och vi använder oss mycket av second
hand eller återvunnet material. När vi köper in nya möbler tar vi det billigaste märket, förklarar Therése Eriksson.
Det är även föreningspersonalen och
inte hantverkare som utför arbetet.
– Vi har blivit duktiga på att sätta upp
fototapeter och måla. Det behöver inte
vara så svårt att förändra, det är bara vi
vuxna som tänker fel och krånglar till saker, menar Therése Eriksson.
Positivt mottagande
Projektet har fått ett väldigt positivt mottagande från de familjer som besöker
samtalsrummen.
– Barnen och familjerna känner att de
är viktiga, att man har gjort fint och ansträngt er för deras skull. Att sitta i en soffa med en filt skapar en större trygghet
och tillit än på en hård kontorsstol i ett
konferensrum, återberättar Therése Eriksson.
Projektet att pimpa socialtjänstens rum
är en pågående satsning.
– Det här kommer vi att fortsätta med,
får vi nya uppdrag så gör vi dem. Pre-
I FÖRENINGEN finns även barnombudsmän,
som är socionomer och deltar i ungdomens
möten och kontakter med Socialtjänsten och
andra myndigheter.
– Barn som växer upp i ett hem med missbruk
eller psykisk ohälsa vill ofta ha en utomstå
ende vuxen med sig som stöd vid möten på
socialtjänste, då barnen sällan har någon
vuxen som de litar på i sitt eget nätverk,
förklarar Therese Eriksson.
ÅRLIGEN STÖTTAR föreningen cirka 500 ung
domar och under de år de har varit verk
samma så har de nått cirka 100 000 unga via
föreläsningar. En av deras viktiga satsningar är
deras samarbete med Socialtjänsten. För att
nå ut till socialtjänstkontoren har de pimpade
rummen varit en viktig del som senare lett till
vidare samarbete mellan flera socialkontor
och föreningen Maskrosbarn.
LÄS MER OM FÖRENINGEN PÅ: WWW.MASKROSBARN.ORG
cis som när det gäller allt annat vi sysslar med så får kommunerna komma med
förslag om var de vill ha vår hjälp. Vi har
gjort rum på ungdomsmottagningar och
vår högsta dröm är att få göra ett anhörigrum på psykiatrin där man samtalar med
barnfamiljer, för denna miljö är bland det
”läskigaste” som finns, menar Therése Eriksson.
Hon tar en kort paus och uttrycker
att Socialtjänsten finns till för att hjälpa
människor som är i kris.
– Jag ifrågasätter att det blivit så att
kommunen fastnat i pappersarbete och
byråkrati, det är för en del människor
viktigare att kommunens möbler är färgkodade och att var sak finns på sin plats.
Vi får inte glömma att det viktiga inte är
www.ssil.se | 49
REPORTAGE
Hantverksarbetet utför föreningen på egen hand, Sandra Patel Seropian målar över den typiska sjukhus
randen med ett lager färg. Det blir starten på en hemtrevligare känsla i rummen som lyfts ytterligare av
fototapet, växter, ljus varm belysning och mjuka möbler.
papperen - utan att se människan.
Många barn som har levt med våld eller övergrepp vågar aldrig berätta.
– Det handlar om att på många små
sätt ge barnen förutsättningar att våga
berätta så att vi kan hjälpa dem. Att inte
kunna vara ärlig med socialtjänsten hör
ihop med problematiken som familjen
har. Här kan vi på Maskrosbarn som en
yttre part hjälpa till. Vi får ärliga svar från
ungdomarna och kan på så sätt hjälpa till
med de här processerna.
Idag finns maskrosbarnens pimpade
rum i ett tiotal kommuner. I hälften av
dessa kommuner har samarbetet därefter
fortsatt. Bland annat så är Maskrosbarn
ute på skolor tillsammans med socialtjänsten och informerar om socialtjänsten och vad unga kan göra om de lever i
en familj som har problem eller om de är
oroliga för en vän. Maskrosbarn samverkar också med kommuner i olika former
av brukarundersökningar och direkta
stödinsatser till ungdomar.
– I våra projekt ser vi ungdomarna som
socialtjänstens brukare, när myndigheten
släpper in oss gör de ungdomarna mer
delaktiga. Det finns så många saker inom
socialtjänsten som skulle kunna bli bättre
50 | www.ssil.se
på enligt våra ungdomar och vi på Maskrosbarn kan medverka till att lösa en del
av de här problemen. Vi kan ge kommunerna en direktlänk till barnperspektivet
eftersom vi är en ungdomsorganisation
där ungdomar medverkar i alla beslut.
Föreningen Maskrosbarn förmedlar
vad ungdomar anser krävs för att skapa
större trygghet, så att barnen vågar tala
öppet, i mötet med socialtjänsten.
– Bjud till exempel på fika och för de
flesta unga är inte det kaffe och kaka, det
är Coca cola. Så lägg ner sockerresonemanget, i det här sammanhanget är det
mindre viktigt.
En ungdom Therése Eriksson har mött
satte ljus på barnets perspektiv på ett bra
sätt när en chef sa att ”Här i vår kommun
har vi ett hälsoperspektiv och kan inte
bjuda på läsk.”
”Om jag blir bjuden på Coca cola här
på Socialtjänsten så är inte det värsta jag
varit med om, svarade ungdomen.”
– Det visar så tydligt hur fyrkantigt vi
vuxna ibland tänker och att vi ofta gör
det svårare för barn att berätta än det behöver vara när vi fokuserar på fel saker,
tänk som ett barn, säger Therése Eriksson. ●
Therése Eriksson, grundare och utvecklings
chef för föreningen Maskrosbarn.
Fem tips!
SÅ KAN DU skapa ett tryggt samtalsrum för
barn och unga.
■ Införskaffa något mjukt, antingen en
fåtölj eller soffa.
■ Välj om du vill stoppa dit en kudde eller
en filt.
■ Släck lysrörsbelysningen och köp två
lampor på valfritt billigt ställe.
■ Bjud på fika. För de flesta unga är inte det
kaffe och kaka, det är Coca cola, så lägg ner
sockerresonemanget. I detta sammanhang
är det mindre viktigt.
■ Tänd ett ljus!
KÄLLA: THERESÉ ERIKSSON,
GRUNDARE OCH UTVECKLINGSCHEF PÅ DEN IDEELLA FÖRENINGEN MASKROSBARN.
Har du hög belastning av ärenden
som rör barn och familjer?
På Drömhus i Lillviken välkomnar
vi pojkar och flickor i åldrarna
12-20 år med neuropsykiatrisk
problematik, skolproblematik
och/eller relationsproblematik samt
psykosocial problematik. Vi tar
även emot elever med ovanstående
problematik i kombination med
begåvningshandikapp.
Placeringar sker enligt SoL och LVU.
Då är vi tjänsteföretaget som
hjälper dig med utredning
eller handläggning.
Tel: 0381-800 70
[email protected]
www.hvbdromhus.se
Vill er grupp ha kreativ påfyllning i handledning?
Välkommen att ta del av vad vi kan erbjuda!
Storsättra Gård HVB-Hem
Utveckling genom samspel
NY
MEDARBE
TARE
SÖKES!
Länk via vår
hemsida
VI DRIVER EN VÄLPLANERAD HEMTJÄNST!
Verksamheten vänder sig till:
Big Care Hemservice och Big Care City utför hemtjänst på
uppdrag av Stockholm stad och erbjuder även tilläggstjänster.
Vi utgår från våra lokaler på Friherregatan 24 i Hässellby
och Västmannagatan 28 i city.
• Förälder/föräldrar med psykosociala problem och
deras barn (0-15 år). Sol, LVU, 56§ Kval, kontraktsvård.
• Gravida kvinnor, tonåringar och vuxna, som behöver stöd inför
förlossning och första tiden därefter.
• Utredningsuppdrag, där behov finns för fortsatt uppföljning efter vistelse
på utredningshem.
• Akut/skyddat boende.
Kontakta oss för mer informtion!
[email protected] eller ring 08-471 96 09 www.bigcare.se
Föreståndare Katinka Hemmingsson,
Tel: 08-512 302 22, Fax: 08-512 303 50
e-post: [email protected]
Hemsida: www.storsattragard.se
Vi finns i Vallentuna
kommun, Stockholms län
Familjebehandling
sedan 1987
SecuraNova
informationssystem
DIGITALT JOURNALSYSTEM
SecuraNova journalsystem underlättar
• Kvalitetssäkring av dokumentationen
• Planering, uppföljning och utvärdering
• Arbete med evidensbaserade metoder
• Rättssäkerheten för brukare
• Systematisk kvalitetsledning
• Insyn för uppdragsgivare och tillsynen
• Patientsäkerhet
• Arbete med anbud i ramavtalsupphandlingar
SecuraNova stöder journalföring och övrig
dokumentation för HVB, LSS, öppenvård,
assistansanordnare, särskilda boenden, hemtjänst,
familjevård, socialtjänsten m fl.
FAMILJEHEM MED MÅNGFALD,
KUNSKAP OCH HJÄRTA
Våra familjehem finns i städer och på landsbygden. Många talar
flera språk och gemensamt för allihop är att de är eldsjälar som
vill göra skillnad. Familjehem i fokus erbjuder stöd dygnet runt,
regelbunden handledning, utbildning och tillgång till psykolog.
Vi tar emot placeringar av barn och unga mellan 0-18 år,
ensamkommande flyktingbarn och barn med komplexa behov.
020-20 29 30
www.familjehemifokus.se
Vi utbildar våra ca 200 kunder i systemet, i
journalföring, planering, uppföljning samt BBIC.
SecuraNova stöder BBIC fullt ut. Läs gärna mer på
vår hemsida.
NYHETER I VERSION 3
Exempel på nyheter är:
• Avvikelsehantering med statistikkoppling
• Journalförda viktiga händelser kan tas ut
i statistik och användas i upphandlingar,
kvalitetsberättelsen, egen uppföljning, rapportering etc
• Stöd för ASI och ADAD
• Integration med Alfa E-recept
• Stöd för schemaläggning/tidrapportering
• Integration med Kvalitetsledningssystem
• Förenklar rapportering till SSIL:s Kvalitetsindex
Läs gärna mer på hemsidan!
Tel. 0290-712 64, 073-508 54 37
[email protected]
www.securanova.se
Dokumentationssystem sedan 1996
GÄSTKRÖNIKA
Hur ska kommunerna klara
sitt uppdrag inom den sociala omsorgen
om 20 år? Det demografiska problemet är
gigantiskt. Teknikutveckling är en mindre
del av lösningen, men vi måste också bli
fler som arbetar inom branschen. Kommer invandrarna att lösa problemet?
Inom äldreomsorgen, där jag arbetar, brukar man säga att vi har tio år på
oss att lösa personalbristen. Man brukar
också säga att räddningen finns bland de
människor som av olika anledningar invandrar till vårt land. Jag är inte så säker
på det.
Är det arbetskraftinvandrare, flyktingar, studenter eller de som kommit till
Sverige för kärlekens skull som ska arbeta inom omsorgsyrkena?
KRÖNIK A PERSONER SOM invandrar på grund av kärleken fixar oftast arbete på egen hand. De
flesta arbetskraftinvandrare har utbildning, men kan få vänta orimligt lång tid
för att få utöva sitt yrke i Sverige. Är det
flyktingar – som kanske själva behöver
stöd – som ska arbeta inom äldreomsorgen eller socialtjänsten där man dagligen
möter människor som behöver stöd och
där personalen med all sin kompetens är
den största resursen?
Förutom uppenbara hinder som invandrare möter på väg in till arbetsmarknaden, som språk, utbildning och sätt att
klä sig, behöver vi se över hur våra värderingar och fördomar också sätter upp
hinder.
använder ett exempel med Aoch B-yrken när hon träffar elever och
EN KOLLEGA
52 | www.ssil.se
FOTO: MARK HARRIS
Inte troligt att invandringen
löser personalbristen
pratar om integration. Alla elever tycker spontant att stylist är ett A-yrke och
sopåkare ett B-yrke. Men vad händer om
alla som arbetar som stylister försvinner?
Alla som arbetar som sopåkare?
Tänk om det fanns arbetsuppgifter
inom omsorgsyrkena som skulle kunna
utföras av personer som ännu inte lärt
sig svenska och som inte har en omvårdnadsutbildning. Nej, det blir en uppdelning i A- och B-yrken, skulle några hävda, där invandrare får skitjobben.
JAG HÄVDAR att
det skulle bli ett steg in på
arbetsmarknaden i riktning mot ett mer
kvalificerat arbete samtidigt som man
tryggar sin försörjning.
Jag jämför med min egen resa genom
arbetslivet från städning, barnpassning,
affärsbiträde, sjukvårdsbiträde utan och
med utbildning, undersköterska, sjuksköterska, MAS, föreståndare, förvaltningschef … Varken jag eller någon annan har ansett att jag haft ett A- eller
B-yrke.
ARBETSKRAFTRESERVEN ÄR ganska liten och
de flesta andra länder, förutom Kina och
den afrikanska kontinenten, har liknande problem gällande framtiden och arbetskraften.
När vi går här hemma och tror att invandrarna kommer att lösa personalbristen inom den sociala omsorgen undrar
jag varifrån de personerna ska komma.
Hur kan vi tro att vår bransch är den
mest lockande? Och varför ska man åka
till Sverige och arbeta när nästan hela
världen skriker efter arbetskraft? ●
Pia Joelson
socialchefer och omvårdnadschef i
Falu kommun.
»Hur kan vi tror att vår
bransch är den mest
lockande? Och varför
ska man åka till Sverige
och arbeta när nästan
hela världen skriker efter
arbetskraft?«
HVB för flickor 12-18 år
LVU § 2, 3 och 6. SoL
Ramavtal med 139 kommuner
Telefon: 0530-301 23
[email protected]
www.stubben.se
Med vår hjälp får du kraften till förändring
Målgrupp:
Pojkar och flickor 12-19 år med relationsstörningar och
psykosocial problematik.
Behandlingsinnehåll:
Miljöterapeutiskt & Konsekvenspedagogisk.
Holmenvägen 27, 952 52 Kalix - Nyborg
Tel: 0923-211 80, 070-205 44 83
Fax: 0923-211 65
www.holmen27.nu
[email protected]
Högspecialiserad behandling
för dig med diagnostiserad personlighetsproblematik,
neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, depression,
självskadebeteende, ångest, OCD eller trauma.
Finjagården erbjuder småskalig effektiv behandling av patienter med
olika former av psykiatrisk problematik. Vi utför även psykiatriska
utredningar.
Strukturerad DBT, KBT och PE kompletterad med rutiner, säkerställer
dokumenterade behandlingsresultat. Ett kvalitetssäkrat system med uppföljning för såväl patient, närstående som uppdragsgivare skapar insikt,
medverkan och trygghet. På Finjagården ser vi till hela människan.
Vår verksamhetschef Liselott (T. 0451 451 42) berättar gärna mer.
finjagarden.se
T. 0451 451 40
Format 90 x 65 mm för SIL
Annonsoriginal från ireo.se
0708 76 55 00
Erfarenhet och kvalitet – hela vägen!
Risingegården - ett nytt
sammanhang för tonårsflickor
AKUT i mån av plats
UTREDNING med plats för 7 flickor
BEHANDLING i boende med plats för 2 flickor
eller i boende med plats för 5 flickor
Välkommen in på vår hemsida www.risingegarden.se
S:ta Marias väg 93, Finspång • 0122-210 50 • www.risingegarden.se
Vi välkomnar familjer, barn med föräldrar
samt familjer som väntar barn.
Vårt behandlingsarbete sker dygnet runt
i en miljöterapeutisk anda och utgår från en
systemteoretisk grundsyn.
Vi arbetar för en positiv, bestående förändring
som vi tror utvecklas bäst om man själv är en
aktiv del av förändringsprocessen.
Behandlingsarbetet utgår från individuella
genomförandeplaner.
Läs mer på www.kangurun.se
Gråbrödragatan 9
532 31 Skara
Tel 0511 – 34 66 70
[email protected]
www.kangurun.se
www.ssil.se | 53
Kostnadsfritt
Seminarium!
Kostnadsfritt
Seminarium!
Inbjudan till
l
l
i
t
n
a
d
u
j
b
n
I
Inbjudan till
ttirfsdantosK
!muiranimeS
Seminarium!
!
m
u
i
r
a
n
i
m
e
S
Seminarium!
Välkommen till! gen
adintressant
tnasser tndag!
i ne llit nemmokläV
Välkommen till en intressant dag!
SSIL T–ERFör
AVSNAvård
REVÖ AToch
T TA NAomsorg
TU DÖTS UD REinbjuder
G ÅS
till kostnadsfritt
i
suégO nröjseminarium
B
SSILn–eteFör
hnE åvård
p erakälroch
evÖ omsorg inbjuder
nickostnadsfritt
ideM ksitamosokysP rseminarium
öf
till
Örebro
8 oktober
2015i
.såretsäV i
SÅ GER DU STÖD UTAN ATT TA ÖVER ANSVARET
redujbni grosmo hBjörn
co dOgéus
råv röF – LISS
Överläkare
SÅi m
GERuDU
irSTÖD
aniUTAN
meATT
s tTA
tirÖVER
fsdpåANSVARET
aEnheten
ntsok llit
för Psykosomatisk Medicin
Björn
Ogéus
i Västerås.
Överläkare på Enheten
Björn
20 r
års
5102 rebo
kharoöver
8o
berfarenerÖ
förtPsykosomatisk
Medicin
-nerafre srå 02 revö rah nröjB
het av klinisk verksamhet
i Västerås.
inom offentlig sjukvård. Han
har över 20 års erfarenarälupop aråv iv raregnaBjörn
rraockså
d
arskrivit
i teråböckerna
etmef röF
har
het av klinisk verksamhet
anrekcöb tenligt
ivirks åsett
kco beprövat
rah
seminarier
koncept och
”Läkebok
för
trasiga
hco tpecnok tavörpinom
eb ttoffentlig
e tgilnesjukvård.
reirsjälar”
aniHan
mes
”rfemte
alvälkända
äjs agiåret
sart röföreläsare.
kobearrangerar
käL”
För
ifrad
vi våra populära
med
och ”Kartbok för vilsna själar”. De senaste tio åren
har
också
skrivit
böckerna
.
e
r
a
s
ä
l
e
r
ö
f
a
d
n
ä
k
l
ä
v
d
em
nerå oit etsanes eD .”raläjs ansliv röf kobtraK” hco
har Björn arbetat med tydlig psykosomatisk inriktseminarier
enligt ettldbeprövat
koncept
och
”Läkebok för trasiga själar”
-tkivåra
rni ksitseminarier
amosokysp gikan
yt ddu
emträffa
tatebrakollegor,
nröjB rah lyssna på
På
ning med traumatiserade klienter.
med välkända.reföreläsare.
åp anssyl ,roch
oge”Kartbok
llok affför
ärtvilsna
ud nsjälar”.
ak reDe
irasenaste
nimes tio
arååren
v åP
tneilk edaresitamuart dem gnin
intressanta föreläsare, möta representanter från olika
har Björn arbetat med tydlig psykosomatisk inrikta
k
i
l
o
n
å
r
f
r
e
t
n
a
t
n
e
s
e
r
p
e
r
a
t
ö
m
,
e
r
a
s
ä
l
e
r
ö
f
a
t
n
a
s
s
e
rtni
På
våra seminarier
kan
träffa
lyssna
på
ning med traumatiserade klienter.
behandlingshem
och
ätadugott,
alltkollegor,
i en trevlig
miljö.
tehmaskrev8
ksinoktober
ilk va teh
Örebro
2015
För
arrangerar
vi våra populära
naHfemte
.dråvkuåret
js giltinrad
effo m
oni
.öjlim gilveATT
rt n
e i tSTARKA
lla ,ttoKÄNSLOR
g atä hcI oETTmehsgnildnaheb
MÖTA
intressanta föreläsare,
T TE I ROLSmöta
NÄK AKrepresentanter
RATS ATÖM T TA från olika
MÄNNISKOVÅRDANDE ARBETE
Seminarierna
vänder
sig
i
första
hand
till
socialsekreteETEBRäta
A EDgott,
NADRallt
ÅVOKiSen
INNtrevlig
ÄM
behandlingshem och
miljö.
-eterkeslaicos lATT
lit MÖTA
dnahSTARKA
atsröfKÄNSLOR
i gis reIdETT
näv anreiranimeS
Maria Bauer
rare, biståndsbedömare,
ansvariga
chefer
och politiker
reuaB airaM
r
e
k
i
t
i
l
o
p
h
c
o
r
e
f
e
h
c
a
g
i
r
a
v
s
n
a
,
e
r
a
m
ö
åtsib ,erar
Beteendevetare,
MÄNNISKOVÅRDANDE ARBETE debsdnhandleder
Seminarierna
första
hand till socialsekreteinom
kriminalvård.
redelkommun,
dnah ,eratvänder
evlandsting
edneetsig
eB i och
och
utbildar
personal
.
d
r
å
v
l
a
n
i
m
i
r
k
h
c
o
g
n
i
t
s
d
n
a
l
,
n
u
m
m
okinom
moni
Maria Bauer
monbiståndsbedömare,
i lanosrep radlibtu hco ansvariga chefer och politiker
rare,
vård, omsorg, sociala,
Beteendevetare,
handleder
Heldagsseminariet
,alaicos ,grosmoär
,drhelt
åv kostnadsfritt. Material,
inom kommun,
landsting
och kriminalvård.
,lairetaM .ttirfsdantsok tlesäkerhets
h rutbildar
ä teiroch
anpersonal
ipedagogiska
messginom
adleH
och
aksigogadep hcförmiddagsfika
o stehrekäs
morgonkaffe,
inkl. smörgås, lunch
yrken.
vård,
omsorg,
sociala,
h
c
n
u
l
,
s
å
g
r
ö
m
s
.
l
k
n
i
a
k
fi
s
g
a
d
d
i
m
r
ö
f
,
e
ff
a
k
n
o
grom
.är
nekhelt
ry kostnadsfritt. Material,
Heldagsseminariet
Maria har särskilt riktat in sitt
och
säkerhets
och
pedagogiska
ttis neftermiddagskaffe,
i tatkir tliksräs rah airaMingår.
.
r
å
g
n
i
,
e
ff
a
k
s
g
a
d
d
i
m
r
e
t
f
e
hcklio
arbete på mötet med svåra
inkl. smörgås, lunch
yrken.
-imorgonkaffe,
lk aråvs dem tetöförmiddagsfika
m åp etebra
enter och har lång erfarenhet
Maria har särskilt riktat in sitt
tehneeftermiddagskaffe,
rafre gnål rah hco retneingår.
och
från kriminalvård, rättspsykiatri och psykiatri.
arbete på mötet med svåra klienter och har lång erfarenhet
från kriminalvård, rättspsykiatri och psykiatri.
.irtaikysp hco irtaikyspsttär ,dråvlanimirk nårf
Läs mer och anmäl
DEKSEB ANMOKLÄVO ANMÄL T TA
Läs
merwww.ssil.se
och
NOITALanmäl
ER DOG NE A LLÅHEB HCO
dig på
rednalraC bokaJ
h ,tuepawww.ssil.se
retokysp .geL
di
grapå
aråvs anmäl ttA” nekob tivirks
lämna hco r em säL
es.li ss.www åp gid
ATT LÄMNA OVÄLKOMNA BESKED
OCH BEHÅLLA EN GOD RELATION
ATT LÄMNA OVÄLKOMNA
BESKED
Jakob
Carlander
psykoterapeut, har
OCH BEHÅLLA EN GOD Leg.
RELATION
skrivit boken ”Att lämna svåra
Jakob
Carlander
besked”, Gothia förlag. Som
Leg. psykoterapeut, har
socialsekreterare ställs man inskrivit boken ”Att lämna svåra
för situationer då man tvingas
besked”, Gothia förlag. Som
gå emot någons önskan eller
socialsekreterare ställs man införhoppning med ett oönskat
för situationer då man tvingas
besked, samtidigt som vi ska
gå emot någons önskan eller
upprätthålla en möjligt god relation och arbetsalförhoppning med ett oönskat
lians. Vad händer när svåra besked ställs mot hopp
besked, samtidigt som vi ska
och samarbete? Hur värnar vi det goda samtalet?
upprätthålla en möjligt god relation och arbetsallians. Vad händer när svåra besked ställs mot hopp
och samarbete? Hur värnar vi det goda samtalet?
moS .galröf aihtoG ,”dekseb
-ni nam slläts erareterkeslaicos
sagnivt nam åd renoitautis röf
relle naksnö snogån tome åg
taksnöo tte dem gninppohröf
aks iv mos tgiditmas ,dekseb
-lastebra hco noitaler dog tgiljöm ne allåhttärppu
ppoh tom slläts dekseb aråvs rän rednäh daV .snail
?telatmas adog ted iv ranräv ruH ?etebramas hco
Tingsgatan 2 A, 827 32 Ljusdal • Tel: 0651-160 40 • Fax: 0651-71 19 80 • [email protected] • www.ssil.se
es.liss.www • es.liss@ofni • 08 91 17-1560 :xaF • 04 061-1560 :leT • ladsujL 23 728 ,A 2 natagsgniT
Tingsgatan 2 A, 827 32 Ljusdal
•
Tel: 0651-160 40
•
Fax: 0651-71 19 80
•
[email protected] • www.ssil.se
Kostnadsfritt
Seminarium!
Inbjudan till
LSS-Seminarium!
Välkommen till en intressant dag!
SSIL – För vård och omsorg inbjuder
till kostnadsfritt seminarium i
Göteborg 3 december 2015
Vi erbjuder nu seminarier för dig som placerar enligt LSS. Seminarier enligt ett beprövat koncept och med
välkända föreläsare.
På våra LSS-seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från
olika omsorgsverksamheter/serviceboenden samt äta gott, allt i en trevlig miljö.
Seminarierna vänder sig till LSS-handläggare, ansvariga chefer och politiker inom kommun och landsting.
Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material,
morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch
och eftermiddagskaffe, ingår.
Läs me r och
dig på www.sanmäl
s il.se
ANTISOCIALT BETEENDE OCH AUTISM
HUR ÄR DET ATT LEVA MED ASPERGERS SYNDROM OCH
DAMP
Björn Hofvander
Anders Moberg
Anders berättar om hur det är att leva med Aspergers
syndrom och DAMP och hur han har klarat de svårigheter som det har inneburit.
Föreläsningen belyser förhållandet mellan antisocialt
beteende, där aggressivitet, normbrytande beteende
och kriminalitet ingår, och autism. Vad vet vi om risken
att utveckla ett antisocialt beteende hos personer med
autismspektrumtillstånd? Hur vanligt förekommande
AUTISM - I HJÄRNAN PÅ RAIN MAN
HUR SKAPAR MAN GODA MÖTEN MED PERSONER MED
NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER I KRIS OCH
TRAUMASITUATIONER
Sven Bölte
Alla känner Rain Man, road movien från 1988 om den
autistiske ”savant” Raymond Babbitt och hans listige,
sportbilnördige bror Charlie (Tom Cruise). Raymond är
baserad på Kim Peek och spelas i filmen av Dustin Hoffman. Han tillbringade mycket tid med Peek inför filmen
och lärde sig intensivt om hans speciella tankegångar
som lägger grunden till de beteenden och upplevelser
vi kallar autism. Vad är det som Hoffman fick lära sig
och var finns förankringen i hjärnan? I
Håkan Nyman
Viktiga variationer i hur olika människor ger uttryck
för starka känslomässiga reaktioner. Hur skiljer man
pågående psykiska symptom från normala reaktioner i
krissituation? Att bemöta människor med nedsatt eller
Vinnare i lo
tteriet på
SSILs
LSS-semin
arium i Kis
ta:
Sportbag
• Jo
sefine Eklu
nd, Hässelb
Ryggsäck
y-Vällingb
• Hanne Bri
y
n
kh
ammar, No
Badhandd
rrköping
uk • Salbo
heds Gym
nasiesärsko
la
•
Tel: 0651-160 40
•
Fax: 0651-71 19 80
•
BOKHYLLAN
Läs våra boktips
Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.
Liten
Brottsoffermyndigheten och Stina Wirsén ger små barn en berättelse om barns rättigheter och vuxnas skyldigheter.
Berättelsen om Liten uppmuntrar barn att berätta för en vuxen när det inte känns bra hemma.
Boken om Liten handlar om en liten person som är rädd hemma. I Litens familj blir bråken stora, för stora. Till slut
berättar Liten om hur det är hemma för fröken på förskolan.
De flesta barn har erfarenhet av att vuxna i familjen bråkar ibland och vissa barn upplever våld hemma. Det är
inte farligt att tycka olika och det är inte farligt att bli arg, men det finns gränser när bråk inte är bråk utan brott.
Barn som läser Liten får veta att det finns många vuxna som ska hjälpa barn och att det finns andra barn som inte
har det bra hemma. Genom att prata med barn om hur det är hemma och hur det kan kännas när vuxna bråkar får
barnen möjlighet att dela med sig av sina upplevelser. Boken är anpassad för barn från fyra till sju år.
Stina Wirsén. www.bonniercarlsen.se
Vinnboke! n
Den här
kan du vinna!
Sid 62
Vinnboke! n
Den här
kan du vinna!
Sid 62
Affektfokuserad psykodynamisk terapi
Boken beskriver affektfokuserad psykodynamisk terapi på svenska. Våra grundaffekter styr vår uppmärksamhet och
förbereder oss för handling. De berättar vad som är viktigt och hjälper oss att kommunicera det till andra.
Hur vi hanterar våra affekter beror dock till stor del på vilka relationella erfarenheter vi gjort. En affektfokuserad
psykoterapi ger möjligheten att i en nära och förtroendefull relation uppmärksamma och närma sig sina affekter på
djupet så att en ominlärning och integration kan ske. För att få mer kontakt med sina genuina känslor och behov
behöver patienten få hjälp att se och släppa de försvar som inte är adaptiva, för att kunna ersätta dem med mer
balanserade sätt att reglera affekter och ångest. Därför är terapeuten aktiv, fokuserad och så upplevelsenära som
möjligt. Boken är skriven för studerande inom psykoterapi och för verksamma psykoterapeuter – och för alla som vill
veta mer om affektfokuserat arbete i psykoterapi.
Katja Bergsten (red.), Peter Lilliengren, Patrik Lindert, Kristoffer Pettersson, Linda Hellquist, Lasse Almebäck.
www.nok.se
Drömmen om Sverige
Av Syriens 22 miljoner invånare är nästan hälften på flykt. Människor smugglas genom det stängda Europa, ofta på
dyra och farliga vägar. Många av de syriska flyktingarna hoppas på att komma till Sverige, till det lugnaste landet i
världen. Men nålsögat är litet.
Niklas Orrenius reportage tar läsaren från syriska gränsen via Beirut och Genève, till svenska småorter som Bjärnum i Skåne. Texterna publicerades ursprungligen i Dagens Nyheter. Boken innehåller även ett nyskrivet uppföljande reportage.
Niklas Orrenius. www.nok.se
Vinnboke! n
Den här
kan du vinna!
Sid 62
Projekt perfekt
Om utseendekultur och kroppsuppfattning
Ett konstant flöde av vackra människor, alltifrån reklamens hårt retuscherade annonser till poserande självporträtt på
sociala medier, förser oss med en outsinlig källa av bilder att jämföra oss med. Överallt förmedlas en bild av kroppen
som formbar – ett projekt perfekt.
Utifrån aktuell forskning beskriver författarna till boken Projekt perfekt hur kroppsuppfattningen skapas under
barndom, tonår och vuxenliv samt vilket inflytande kultur, media, familj och vänner har. De belyser även kroppsuppfattning tvärkulturellt och berättar om träningens både positiva och negativa inverkan. Utvecklingspsykologiska och
sociokulturella perspektiv samt genusfrågor löper som en röd tråd genom boken.
Projekt perfekt är skriven för studerande och yrkesverksamma psykologer, socionomer, lärare, idrottsledare, folkhälsovetare och beteendevetare.
Ann Frisén, Kristina Holmqvist Gattario, Carolina Lunde. www.nok.se
56 | www.ssil.se
Kristina Sund, tel; 070-837 69 37
Lena Maria Grandin, tel: 070-837 21 78
Välkommen till oss i
monter B8!
Vi informerar om:
A!
NY
HARMONI trygghetslarm
särskilt boende
A!
NY
0431-78170
www.hagagostorp.se
Vi är specialister inom psykiatriskt vuxenboende i
kombination med samsjuklighet.
Hagagården i centrala Båstad i Skåne,
Göstorpsgården på landet i Laholm och Halland.
Vi tar emot placeringar enligt SoL samt permissioner enligt
LPT,LRV samt LVM enligt paragraf 27. Vi arbetar med HSL.
Din dag är viktig!
Välkommen till oss!
SYMPHONI larmmottagare
ordinärt boende
A!
NY
DIGITAL Medicinhantering
signering
www.telenta.se
031-762 64 00
Vi vet att alla kan
utvecklas och må bra!
Mo Gårds fokus ligger på alternativa sätt att
kommunicera och verksamheternas miljöer är
teckenspråkiga.
Här möts alla av respekt och utgångspunkten i
verksamheterna är alla människors lika värde och
en tro på individens inneboende resurser.
Mo Gård är en icke vinstdrivande organisation,
här hittar du boende och daglig verksamhet
enligt LSS, HVB för ungdomar och vuxna samt
gymnasiesärskola. Hör av dig till oss så berättar
vi mer om vilka möjligheter som finns!
[email protected] | www.mogard.se
010-471 66 00
www.ssil.se | 57
BOKHYLLAN
Vardagskompassen
– ett stöd för att underlätta vardagen för barn med ojämna förmågor
Barn med ojämna förmågor har svårt att klara vardagens alla krav. De hamnar i svårhanterliga situationer
vilket leder till att självkänslan sjunker till botten. För att hjälpa dessa barn att utvecklas behöver man förstå de
bakomliggande orsakerna till själva beteendet. Nu släpper Gothia Fortbildning boken Vardagskompassen, ett
kartläggningsmaterial som ger överblick och strategier för att kravanpassa och kompensera olika situationer
i vardagen.
En kartläggning ger förståelse för de bakomliggande orsakerna till svårigheterna hos barn med ojämna
förmågor. Utifrån den kan föräldrar och professionella kravanpassa och kompensera olika vardagssituationer
samt hjälpa barnet att träna och utvecklas.
I Vardagskompassen finns alla de verktyg som behövs för att underlätta vardagen beskrivna som ett sjökort
som ska stödja och lotsa barnet.
Vardagskompassen riktar sig till habilitering, olika verksamheter inom LSS och socialtjänst, anhöriga och
övriga som möter barn med ojämna förmågor.
Anna Sjölund, Lena W Henrikson. www.gothiafortbildning.se
Blogga tryggt
Nya medier i tjänsten
Kommunikation och relation är två väsentliga begrepp som alla människor måste förhålla sig till. Den goda kommunikationen mellan två människor handlar bland annat om ansvar och om vad vi är skyldiga varandra. Professionella
yrkesutövare inom människovårdande yrken har ofta ett behov av att berätta om möten och upplevelser. Men att
använda nya medier i tjänsten för att uttrycka åsikter och ventilera attityder kräver eftertanke eftersom det finns risk
för att det som publiceras inte är etiskt genomtänkt. Utgången kan bli tragisk för de inblandade i flera avseenden. Att
använda sociala medier på nätet kräver kunskap och insikt. Medvetenhet, respekt och ett etiskt förhållningssätt är
därför viktigt hos den som twittrar eller bloggar på nätet.
Boken innehåller robusta råd och många exempel från verkligheten som handlar om att använda nya medier i
tjänsten. Den är tänkt att ha i beredskap när du bäst behöver råd i etiska,juridiska och praktiska situationer.
Jörgen Lundälv. www.Studentlitteratur.se
På ditt Samvete
I detta nummer tipsar vi om en läsvärd roman. En militant antiabortgrupp härjar i Stockholm. Brutala trakasserier
av barnmorskor och gynekologer stör försommarfriden. Samtidigt har Kristdemokraterna fått en ny partiledare, en
karismatisk kvinna som framgångsrikt driver en värdekonservativ politik och utmanar den sittande statsministern.
Anna Sager är numera överläkare för Sveriges rättspsykiatriska flaggskepp, Helix. Emre Oktan arbetar som journalist
och gör research för ett stort porträtt på kristdemokraternas partiledare. Anna och Emre från Jenny Åkervalls debutroman Jag tjänar inte möts igen. På ditt samvete är ett spännande samtidsdrama som sätter fingret på en brännande politisk fråga, och en skildring av den moderna kvinnans svåra balansgång mellan moderskap, familj och yrkesliv.
Jenny Åkervall. www.norstedts.se
Sagan om Anna
Idag finns många böcker som hanterar svåra livsöden och död. Carolina Molse berör läsaren med Sagan om Anna
där hon tar oss med på en resa genom det ofattbara, den fruktansvärda tragedi det är när ett barn dör. Författaren
skildrar sin unga dotter och familjens kamp mot cancern med fullkomlig kärlek och tonsäkerhet. Kasten mellan
chock, sorg, hopp och de små glimtarna av ljus i mörkret.
Sagan om Anna är en bok om sjukdom, hopp, liv och död som beskriver en verklighet få känner till, men det är på
samma gång en bok om den vackraste av gåvor, allt det som Anna representerade för sin familj, de ljusglimtar och
minnen som aldrig bleknar. Boken skildrar hur familjen försöker leva i förhållande till det som drabbat dem och ordna
en fungerande vardag.
Anna ville hålla en loppmarknad till förmån för Barncancerfonden tillsammans med sin bästa vän, men blev för
svag för att kunna genomföra den. Därför skänks allt överskott av bokförsäljningen till just Barncancerfonden som ett
sätt att uppfylla Annas önskan.
Carolina Molse. www.vulkan.se
58 | www.ssil.se
- Bemanning i socialt arbete
Diö HVB - Chefer i socialt arbete
- Socionom- & utredningskonsulter
- Ledningsstöd
Välkommen med er förfrågan
www.kronanab.se
[email protected]
Tel: 0738-153777
Stjärnbacken HVB
BOXHOLM . 0140-300 37, 307 36
Jeanette Carlsvärd, föreståndare
070-558 44 37 [email protected]
Behandlingshem för pojkar och flickor med
gränsöverskridande/normbrytande beteende
Vi tar emot barn som placeras enligt SoL och LVU och har
fyra platser med hög personaltäthet. Stjärnbacken arbetar
med MI, ART och miljöterapi och vi prioriterar fritidsaktiviteter och utomhusvistelse.
www.Stjarnbacken.se
13-18 år Södra Sverige!
!
Tydliggörande pedagogik!
KBT!
MI!
rePULSE!
ADAD!
Ledig lgh Älmhult Stödboende Från 17 år!
!
KvaliÞcerad insats!
Fullt utrustad Lgh!
Jour-personal 24h/dygn!
Placeringsinformation 010-20 99 700
www.crewford.se
Opalen Vuxenboende
VI ERBJUDER
INDIVIDANPASSADE LÖSNINGAR
Moderna
lägenhet
er med
bra läge!
EN GESTALTAD MILJÖ
EN ENGAGERAD MEDARBETARGRUPP
Stiftelsen Opalen
www.stiftelsenopalen.se
Föreståndare Sofia Edgren
070 - 77 57 785
VUXENBOENDE
.
www.ssil.se | 59
!
RECEPT
Nyttig frukost
Behöver du få i dig lite mer nyttigheter efter
semestern? Viktor Ingemarsson, som är
matkonstnär och passionerad rawfood kock, har
tagit fram det här näringsrika frukostreceptet.
Ät den som den är eller använd krämen som
pålägg på ett gott bröd eller på kex.
Avokado- och bananfrukost
Ingredienser
2 personer
2 st avokado
2 bananer
1/2 dl skalade hampafrön
1/2 dl pistagenötter
1-2 st lime
1 st skalad och finhackad broccolirot
3 tsk flingsalt
1/2 msk hampaprotein
1 dl solroskärnor (blötlagda 2h)
1-2 dl alfagroddar
1 dl gojibär
2 st schalottenlökar
70 g strimlad spenat
60 | www.ssil.se
Gör så här:
 Börja med att blötlägga solrosfrön i cirka 2 timmar. När de svällt, mosa
banan och avokado med en gaffel eller en ballongvisp i en bunke. Pressa ner
lime och blanda i finhackad broccolirot och schalottenlök. Schalottenlöken
skall vara fint skuren i bågar.
 Blanda alla torra ingredienser väl i en separat bunke och rör sedan ned
det i banan- och avokadoröran med resterande ingredienser tills allt har
blandat sig väl.
Nu är det bara att luta sig tillbaka och njuta av en himmelsk frukost. Att börja
dagen med en näringsrik och god måltid är det bästa sättet att garantera en
fortsatt bra dag. Tillsammans med en morotssmoothie har du den perfekta
frukosträtten.
FOTO: JOHAN PETTERSSON
AV: ANNIKA RÅDLUND KÄLLA: VIKTOR INGEMARSSON
Edeby gård är ett LSS boende för ungdomar
13-21 år med svårigheter som förutom
funktionshindret också påverkas av diagnoser
och miljöfaktorer, där omvårdnaden försvåras
av de beteendeproblem som ofta är en följd av
sådan samverkan.
Skolplats ordnas i samarbete med Kajan Friskola.
Rundelns stödboende är ett alternativ när
insatser med stöd av LSS inte är aktuellt,
placering sker enligt SoL.
Rundelns stödboende erbjuder centralt
belägna lägenheter och individuellt
anpassade stödinsatser.
Målgruppen är unga vuxna med ett stödbehov som kräver en
individuell anpassning som kan vara svår att genomföra i ett
kollektivt boende.
När hemma inte räcker till
finns vi för heltidsboende eller som avlastning
Till oss kommer både yngre och äldre människor med
psykiska funktionshinder eller demens. Vårt omvårdnadsboende sätter gästernas behov i fokus och syftar till att
skapa en positiv miljö med känsla för det unika hos varje
människa.
Vill du veta mer om oss?
Ring eller besök vår hemsida.
Välkommen att kontakta oss för mer information!
Jan-Åke Karlsson
070-949 13 38
[email protected]
www.cvo.se
Omtanke
:
Krönikan
OMSORG
R VÅRD OCH
TIDNINGEN FÖ
a
”Vill allela
äldre sp ”
Bingo?
Omvårdnad i Skönvik, Damastvägen 5,
Box 77, 776 22 Hedemora Tfn 0225-59 59 70
E-post [email protected] www.oisab.se
Vill du nå samtliga
beslutsfattare inom
social omsorg?
Hör av dig till mig så hittar vi
den lösning som passar dig bäst!
någon
”Jag önskar att ss barn”
o
hanundg föräldoerm
er?
tagit
drabbas av alzheim
en
r
stödet nä
Carolina:
Var finns
skrosbarn
Hon är ett ma
siktar högt
Entreprenören som
t alla odds
och reser sig mo
misshandel
Våga fråga om
d ökar när frågan
Upptäckten av vål
hälsovården
dra
mö
m
ino
lls
stä
Annonsbokning
Carola Persson
0651-76 04 34
[email protected]
www.ssil.se | 61
pekar på flera samverkande faktorer.
Många kvinnliga missbrukare lever dolt och
TÄVLING
upptäcks
inte i tid vilket medför stor risk för
allvarligt försämrad hälsa.
Vår strävan vid Säviq Kvinnobehandling är att
skapa en modern, evidensbaserad institution
där kunskap och omsorg om kvinnors utsatthet och behov ska prägla vårt bemötande och
våra behandlingsmetoder.
Vinn en bok med Omtanke
Bokvinnare i förra numrets tävling är:
Daniel Lenell , Mora
Yvonne Holm, Göteborg
Det
finns
hjälpattatt
få…och
att ge!
Böckerna som du kan
vinna
genom
delta
i annonspusslet
nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 56 och 58 .
Lennart Hasselteg, Alingsås
www.saviq.se
Vi är topp 3 bland de mest använda metoderna
enligt Socialstyrelsens undersökning 2013.
5000 rePULSE-handledare har utbildats sedan 1998.
Utbildning
om NPF*
Stort grattis till er, boken kommer på posten.
te räcker
till
Annonspussel – Vilka annonsörer döljer sig i figurerna?
0431-78170
www.hagagostorp.se
Allt fler tror att de inte kan påverka
sin situation.
ende eller som avlastning
Vi är specialister inom psykiatriskt vuxenboende i Vi erbjuder både öppna
kontrollera
ch äldre människor med rePULSE visar att det är möjligt att
kombination med samsjuklighet.
kurser och skräddarsydda
sina impulser och dessutom hur man gör!
demens. Vårt omvårdnadsutbildningar om ADHD,
Hagagården i centrala Båstad i Skåne,
Att hantera distraktioner och lära sig att fokusera
på landet i Laholm och Halland.
autism, Tourettes syndrom
i fokus och syftar till att uppmärksamheten på rätt sakerGöstorpsgården
är nödvändigt
Vi tar emot placeringar enligt SoL samt permissioner enligt etc. för personal inom skola,
med andra
nsla för det unika hos varjeför att kunna skapa goda relationer
LPT,LRV samt LVM enligt paragraf 27. Vi arbetar med HSL.
vård och omsorg.
och må bättre.
1
Din dag är viktig!
rePULSE har ett
2 brett tillämpningsområde
3 och
Välkommen
till oss!
passar människor i alla åldrar med olika problem.
ida.
rePULSE
tydliga
och dess individualitet
. Ulvshyttan
Säviq Behandlinghem
31struktur
Borlänge
Figur
Figur
Figur
Figur
Fyll i rätt .sidnummer
gör
att
metoden
är
mycket
uppskattad
av både
.
n 0243-25 11 05 Fax 0243-25 13 50 [email protected]
till rätt annons: handledare och
1 deltagare.
2
3
4
4
gen 5,
0225-59 59 Adress:
70
b.se
Figur
5
1:a - 3:e pris
Periodens
utvalda böcker
Aktuella kurser se www.repulse.se
Postnr / ort:
Skräddars
uppdrags
Kontakta o
utbildning@
eller telefo
*neuropsykiatriska5funktionsnedsättningar
rePULSE har konkreta kompletterande ”hjälpverktyg” i form av arbetsböcker, spel och appar.
Namn:
Höstens k
www.atten
Telefon:
Fyll i talongen här intill och skicka den
senast 16/9 2015 till: ”Tävling 5/15” Tidningen Omtanke,
Blixtgatan 25, 754 31 Uppsala.
Texta tydligt!
Det går även bra att mejla svaren och begärda
uppgifter till [email protected]
Vi ställde denna fråga till 100 personer:
Totalleverantör
av markna
ds
information
Hur länge har du arbetat påinom
vård och
omsorg
din nuvarande tjänst?
Hur länge har du arbetat på
SSIL
- För
vård
och omsorg
din
nuvarande
18 %
Mertjänst?
än 4 år
Det finns hjälp att få…och att ge!
Vår ambition är att vara totalleverantör när det gäller marknadsinformation inom
vård, omsorg och behandlingsverksamheter. Detta har varit och är vår ledstjärna sedan starten 1995. Under våra nitton år i branschen har vi byggt upp ett heltäckande
kontaktnät inom samtliga kommuner, landsting och kriminalvård.
34 %
Vi är topp 3 bland de mest använda metoderna
enligt Socialstyrelsens undersökning 2013.
5000 rePULSE-handledare har utbildats sedan 1998.
22 %
2 - 4 år
18 %
Vi har ca 100,000 personliga kontakter per år med socialtjänsten i Sverige.
Detta gör oss till den största och ledande aktören på marknaden idag.
1 - 2 år
34 %
26 %
Vi har ett unikt kontaktnät något du som kund hos oss kan få tillgång till.
Mindre än 1 år
2 - 4 år
Vi förmedlar dagligen information om kommuners, landstings och kriminalvårdens
konkreta behov av att köpa boendeplatser, behandlingsplatser, konsulter, handledare
och personliga assistenter.
22 %
Allt fler tror att de inte kan påverka sin situation.
Mer än 4 år
Upphandlingsbevakning (anbud) Löpande information via e-post om kommande
offentliga upphandlingar inom följande områden: HVB, familjehemsplaceringar,
1 - 2 år
LSS-platser, korttidsplatser, boende, konsulter, handledare, psykologer, terapeuter,
26 %
rePULSE visar att det är möjligt att kontrollera
rådgivning, öppenvård, utbildning, kompetensutveckling, driftsentreprenad,
hemtjänst, personliga ombud, företagshälsovård, personalvårdsprogram,
samt även
www.SSIL.se
sina impulser och dessutom hur man gör!
valfrihet du
(LoV) som
kan innefatta, särskilt
boende, dagligtill
verksamhet/sysselsättning
Vi ställde
denna
fråga
100
personer: Mindre än 1 år
Hur länge
har
arbetat
på
och stödboende.
Att hantera distraktioner och lära sig att fokusera
din nuvarande
tjänst?
Hur
länge
har
du attarbetat
på
Med vår långa
erfarenhet
och kunskap finns
möjligheten
skräddarsy
uppmärksamheten på rätt saker är nödvändigt
marknadsföringsinsatser för just er verksamhet.
din
nuvarande
tjänst?
för att kunna skapa goda relationer med andra
Vi sammanställer olika rapporter som t.ex. kvalitetsindex, trender, marknadsanalyser och kundspecifika studier inom branschen.
och må bättre.
18 %
Mer än 4 år
Våra
tjänster:
34
%18 %
rePULSE har ett brett tillämpningsområde och
Mer än 4 www.SSIL.se
år
2 - 434
år%
passar människor i alla åldrar med olika problem.
22 %
rePULSE tydliga struktur och dess individualitet
gör att metoden är mycket uppskattad av både
handledare och deltagare.
26 %
• Förmedla förfrågningar.
• Tillhandahåller upphandlingar av ramavtal inom branschen.
• Kvalitetsindex/kundnöjdhet.
• Marknadsstudier.
• Kundunika marknadsaktiviteter.
• Ramavtalsbevakaren. Bevaka din marknad på ett enkelt sätt.
2 - 4 år
1 - 2 år
22 %
1 - 2 år
26 %Mindre än 1 år
Mindre än 1 år
rePULSE har konkreta kompletterande ”hjälpverktyg” i form av arbetsböcker, spel och appar.
www.SSIL.se
Aktuella kurser se www.repulse.se
62 | www.ssil.se
•
Tel: 0651-160 40
•
Fax: 0651-71 19 80
•
www.SSIL.se
Svenska V å r dga lan
Prisutdelning & inspiration
Utbildningsda ge n
För personal & ledning
9-10 nov - 2015
Mer info och anmälan
www.svenskavard.se
26 NOVEMBER 2015 | KULTURENS HUS | LULEÅ
PSYKISK (O)HÄLSA NORR
För första gången kommer Psykisk (O)hälsakonferensen till Norr och Luleå. Psykisk (O)hälsa
Norr är konferensen som samlar ledande expertis
inom ämnet och riktar sig till alla som arbetar med
psykisk ohälsa av olika slag. Du får möjlighet att
välja mellan tre parallella spår under denna dag.
ETT AXPLOCK UR PROGRAMMET:
Vad vet vi om hjärnans roll vid beteenden och känslor,
minnen och tankar, utveckling och personlighet –
vad händer när någonting inte fungerar?
Åke Pålshammar, fil dr, neuropsykolog,
senior universitetslektor
Bara jobbig eller personlighetsstörd
Maria Bauer, beteendevetare, handledare, föreläsare
och författare
Själens längtan – om skuld, skam och beroende
Göran Larsson, präst, leg psykoterapeut
Utmaningar i utredning av våld i familjer med
patriarkala strukturer
Riyadh Al-Baldawi, docent i psykiatri, leg psykoterapeut,
handledare, vd för Orienthälsan
Ensamkommande ungdomars psykiska (o) hälsa –
alla är tonåringa och alla får inte PTSD
Marie Balint, fil dr, leg psykolog, leg psykoterapeut
Ett unikt HVB-hem för
utåtagerande pojkar 14-18 år
Essagruppen sätter alltid individen i fokus genom
att vara flexibla och anpassa sig efter BBIC. Vi
arbetar med en familjärkänsla där gemenskap är
A och O och att varje individ ska bli delaktig i det
svenska samhället. Vi arbetar både med SoL samt
LVU placeringar och erbjuder åtta platser i två olika
hus. Grunden i behandlingen hämtas från KBT,
med kompetens inom ART, HAP m.m.
Spetskompetens inom den Romska kulturen och
mångkulturella grupper.
Essagruppen har personal med kompetens inom
flera olika språk och kulturer.
Kontakta föreståndare för platsförfrågan, både
akut samt behandlingsplacering på: 076-8686541
eller e-post: [email protected]
Så kommunicerar du rätt med psykiskt sårbara personer
Daniel Frydman, leg psykoterapeut
Komplexa fall inom psykiatrin: Neuropsykiatriska
patienter med psykiatrisk samsjuklighet
Isidora Bubak, medicinskt ledningsansvarig läkare,
Norra Stockholms Psykiatri
Att utsättas för andras utsatthet – och konsten att
bevara sig själv
Göran Larsson, präst, leg psykoterapeut
Självmordsrisk vid dubbeldiagnos
Isidora Bubak, medicinskt ledningsansvarig läkare,
Norra Stockholms Psykiatri
Deltagaravgift: 1 995:– i priset ingår för-/eftermiddagskaffe samt lunch. Priset är exklusive moms.
Anmälan och mer information: Telefon: 08-23 73 10,
e-post: [email protected] eller webb: norr.psyoh.se
Arrangör:
Essagruppen i Stockholm AB
Journummer: 0768-68 65 44
E-post: [email protected]
Mediapartner:
HELA PROGRAMMET HITTAR DU PÅ NORR.PSYOH.SE
www.ssil.se | 63
KALENDARIUM
Kalendarium 2015
Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.
SEPTEMBER
Funktionshindernätverk
Karlstad 2 september.
Arrangör: FoU välfärd
Föreningen FoU välfärds
årliga konferens
– På spaning i välfärden
Karlstad 3-4 september.
6:e internationella
anhörigkonferensen
Göteborg 3-6 september.
Social dokumentation enligt ICF
– för chefer inom äldreomsorgen
Stockholm 8 september,
23 september.
Arrangör: KUI
Effektiv handläggning
i socialtjänsten
Stockholm 8-9 september.
Arrangör: Conductive
Att möta människor med ett
rättshaveristiskt beteende
Stockholm 9 september.
Arrangör: Expo medica
Nya föreskrifter om
dokumentation
i socialtjänsten
Arrangör: KUI
Ensamkommande flyktingbarn – Personlig tragedi och
professionell utmaning
Mediahantering
Arrangör: Svenska vård
Att åldras med
utvecklingsstörning
Arrangör: KUI
Strategisk press- och
mediehantering
Trygghetsdag
Arrangör: SKL
När det onda fått fäste
– Sverker Belin
Stockholm 22 september,
Malmö 1 oktober.
Chefsdagarna personlig assistans
Utbildning i markörbaserad
journalgranskning inom
somatisk vuxenvård
Arrangör: SKL
Trauma och psykisk ohälsa
hos flyktingar
Göteborg 23 september,
Stockholm 10 november.
Konflikthantering och
besvärliga beteenden
Ofrivillig traumatisering
vid bemötande av
traumatiserade personer
Digital Health days
Arrangör: Stockholmsmässan m. fl.
Traumadagen
Utveckling inom
LSS-verksamheten
Stockholm 23-24 september,
Göteborg 22-23 oktober.
Arrangör: TI
Beroendedagen
Säkrare uppföljning av
biståndsbeslut – för bistånds
bedömare inom äldreomsorgen
Arrangör: KUI
64 | www.ssil.se
Psykisk O-Hälsa VÄST
Göteborg 24 september.
Säkrare uppföljning av
biståndsbeslut – LSS
Arrangör: KUI
Nationell
primärvårdskonferens 2015
Jönköping 29-30 september.
Arrangör: SKL
Genomförandeplan – en del av
den sociala dokumentationen
inom LSS-verksamhet
Stockholm 22 oktober.
Arrangör: KUI
OKTOBER
Leda och styra för hållbar
jämställdhet: Hälso- och sjukvård
Arrangör: SKL
Forskning pågår – Barn och unga
Integration
Uppsala 6 oktober.
Rikskonferens: Kvalitet inom
LSS-området 2015
Arrangör: KUI
LSS – Grundkurs
Stockholm 7-8 oktober.
Arrangör: KUI
SVUF-konferens – utvärderingars
värde – värden i utvärderingar
Professionellt medberoende
Arrangör: KUI
Resursfördelning
i omsorgsförvaltningen
Arrangör: SKL
Äldreomsorgsdagarna 2015
Arrangör: Gothia fortbildning
Unga och sexbilder på nätet
Arrangör: SKL
NOVEMBER
Framtidens psykiatrivård
Stockholm 4-5 november.
Svenska Vårdgalan
Tillämpningsdagen
Socialtjänstforum 2015
Arrangör: SKL
Socialt utsatta EU-medborgare
– Kommunens roll
Hemmasittare
Göteborg 12-13 november,
Arrangör: TI
Äldre och missbruk
Arrangör: KUI
Social dokumentation
i LSS-verksamhet
Arrangör: KUI
Bipolär sjukdom
Arrangör: TI
Ledningsansvaret för HVB
Arrangör: IMR AB
Vi blir också äldre– livsvillkor för
personer med utvecklingsstörning
Effektiv förändringsledning
Ledare men inte chef
Leda och styra för hållbar
jämställdhet: Social omsorg
Arrangör: SKL
Seniormässan
Arrangör: Numera mässor AB
För en plats i kom
mande nummers kalendarium
mejla ditt evenemang till:
[email protected]
Bifoga titel på evenemanget,
ort, datum och arrangör.
ING
DN
BIL
UT
CAN
Camberwell Assessment of Need
Utbildningsdag för bedömning av behov hos personer
med olika former av psykiska funktionsnedsättningar.
CAN ger underlag för en mer systematisk utredning
och bedömning inför val av insatser och behandling
samt uppföljning av personer med psykiska funktionsnedsättningar.
Information och anmälan:
www.canskattning.se
Utbildning
om NPF*
Vi erbjuder både öppna
kurser och skräddarsydda
utbildningar om ADHD,
autism, Tourettes syndrom
etc. för personal inom skola,
vård och omsorg.
Höstens kursprogram:
www.attention-utbildning.se
Skräddarsydd
uppdragsutbildning:
Kontakta oss på e-post
[email protected]
eller telefon 08-120 488 32.
*neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Vi söker Enhetschef till vårt HVB
vårdkedja som stödjer barn och ungdomar 0-23 år till en fungerande vardag genom
individanpassad vård.
-
Alpklyftan Vård erbjuder en
Öppenvård
031- 50 81 13
HVB
031-50 81 00
www.alpklyftan.se
Adonia
1995-2
Alpkly
015
ftan V
ård fi
rar
HVB
20-års
jubile
Familjehemsvård
um
Öppenvård
Träningslägenheter
Migration - stöd-/referensboende
Familjehemsvård
031-788 01 13
Migration
031-50 87 77
[email protected]
FÖRESTÅNDARE
Vi söker föreståndare till LSS-verksamheterna
inom Stiftelsen Vindrosen, Sjöbo kommun i Skåne.
Verksamhetsbeskrivning: Vindrosen är en verksamhet som
erbjuder helhetslösningar för barn och ungdomar med funktionsnedsättning och/eller inom autismspektrat, i form
av boende och skolgång i samverkan. Metodiken utgår från
ett waldorf- och läkepedagogiskt förhållningssätt. Inom LSSinsatserna erbjuder vi boende, vidare korttidsvistelse och
-tillsyn, samt daglig verksamhet för unga vuxna.
För information: se www.stiftelsenvindrosen.se
Omsorg
Färdig med myndighetsutövning? Vi söker en
föreståndare
Söker du ny personal eller vill du marknadsföra din utbildning? Hör av dig till mig så hjälper vi dig att synas! - Carola Persson, 0651-76 04 34, [email protected]
PLATSTORGET
Creator : DragonArt
dragonartz.wordpress.c
som vill hjälpa oss att utveckla vår verksamhet
med boendestöd i träningslägenheter för
ensamkommande flyktingungdomar i Göteborg.
http://creativecommons.org/licenses/by
Vi söker dig som har öga för det möjliga och
brinner för att se andra utvecklas. Du har
tidigare erfarenhet av liknande uppdrag och
uppfyller kraven på föreståndare för HVB-hem
från IVO.
För mer info, besök vår hemsida:
www.adoniaomsorg.se/arbeta-hos-oss
Kontakt: Gustav Bobeck 031-75 77 110
[email protected]
www.ssil.se | 65
NÄSTA NUMMER
Omtanke nummer 5:
Ute den
2
FOTO: ISTOCK
Oktober
Tema: Mat
”Många äldre lider av
undernäring”
Att tillaga och servera mat för äldre innebär flera utmaningar.
Men det kanske viktigaste är att se till att rätterna är aptitliga
och näringsrika.
Elisabet Rothenberg, ordförande i Dietisternas Riksförbund menar att det
finns ett stort kunskapsglapp på många ställen. Risken för sjukdom, skador
och funktionsnedsättningar ökar med stigande ålder och därmed ökar
också risken för sjukdomsrelaterad undernäring.
Alltid i Omtanke
• Aktuella branschnyheter
• Ny forskning
• Gästkrönika
• Reportage
• Bokuppslag
...och mycket mer!
Tema
Mat
Hemmabergets HVB-hem är ett familjeföretag och har funnits sedan
2002 och är vackert beläget vid sjön Lappträsk mitt i ett litet
bysamhälle på gränsen mellan Haparanda kommun och Kalix kommun
(totalt ca 2,5 tim från Arlanda). Hemmet riktar sig till flickor och pojkar
från 15 år till och med 20 år med psykosociala problem såsom
relationsproblem, lättare kriminalitet, beteendestörningar och
ADHD-problematik. Totalt antal platser är 5 stycken.
Kärnan i behandlingen är att ge ungdomen möjlighet att växa och
utvecklas som enskild individ utifrån sina egna resurser och
förutsättningar. Denna process är helt individuell och bygger på äkta
personlig utveckling och inte bara ytlig färdighetsträning, därför kan
behandlingstiden inte förutsägas. Viktigt för oss är att alla inblandade
parter är införstådda med att fokus på ungdomens välmående går i
första hand.
Vi på Hemmabergets HVB-hem jobbar efter filosofin att alla ska känna
sig som en del av en storfamilj, med allt vad det innebär av att ta
hänsyn, stötta och hjälpa varandra.
Vi har en unik situation där 80% av personalen bor på gården, vilket
gör att ungdomarna ständigt har gott om vuxna att vända sig till
dygnet runt.
Förutom det har vi mängder av möjligheter till olika sorters hobby´s.
Allt ifrån motor relaterade sporter till att låta kreativiteten flöda via
målning, sömnad, fotografering eller genom att utrycka sig musikaliskt
via flertalet instrument, bland annat i vår musikstudio.
Vi har även eget gym.
Vi utformar all behandling individuellt, utifrån varje ungdoms egna
förutsättningar. Vårt mål är att bryta destruktiva beteenden, genom att
byta ut dem mot positiva tankar/upplevelser, för att stärka självkänslan
och ge ny energi/motivation.
Vi börjar alltid med att bygga en fungerande nära relation till
ungdomen vi hjälper. Behandlingsprogrammet byggs individuellt
tillsammans med ungdomen själv, en genomförandeplan upprättas och
revideras allt eftersom behandlingsprocessen fortlöper enligt uppdrag.
66 | www.ssil.se
Vår ledstjärna är: Struktur i vardagen för att hitta den inre drivkraften
och motivationen i livet.
Vårt mål är: att återanpassa ungdomarna till samhället i motsats till att
bara fungera som en tillfällig förvaring av dem.
Mer ingående information finner ni på hemsidan
www.hemmabergetshvbhem.se
Omsorg24
Skapar kontroll över ditt
HVB-hem och LSS-boende
• Smart schema
• Automatisk tidsrapportering
• Underlag för lönehantering
• Elektronisk signering
• Ärendehantering
• Dokument
• HR-system
www.omsorg24.se
POSTTIDNING B
Svenska Media Docu AB
Tingsgatan 2
827 32 Ljusdal
Hallå!
”... men det är nog något mer ...”
Ofta uppstår frågan kring hur våra barn och ungdomars problematik egentligen ser ut.
Ungdomar i konflikt som skär sig, agerar ut, som straffar ut sig – hur hjäper vi dem bäst?
Vi vill inte gissa. Ungdomar som är inskriva hos oss erbjuds neuropsykiatrisk utredning
för att de skall få rätt hjälp.
För mer information, kontakta:
Attendo Älvgården, Matilda Lindström, matilda .lindströ[email protected], 070-366 08 17
Attendo Broarp, Jennie Sandh, [email protected], 0730-66 00 59
För information om våra övriga tjänster, ring oss på Attendo Individ och Familj: 020 40 37 00.
Du kan också läsa mer om våra insatser på www.attendo.se/iof
Scanna koden med
din smartphone
och läs mer.

Vi satsar stort på att höja kunskapsnivån”

Transcription

Similar documents

Stjärnfesten den 30 oktober på Trombon, Södertälje stadshus

Ansökan om särskilt bidrag Mot78

Ansökan om särskilt bidrag för minderåriga Mot79

Vi vänder på varje sten”

Målet ska vara kvalitet inte att håva in pengar”

Aktrisens Träffpunkt september 2015

בקשות לסיוע בשבדית-8.12.2020 (1)