Här - Råsslaskolan

KVALITETSSÄKRING
Qualis Granskningsrapport
Råsslaskolan
Norrköping
Granskning genomförd i
april 2015 av Philip Olsson &
Anne-Maj Kihlstrand
Sammanfattning
Råsslaskolan är en kommunal skola i Norrköpings Kommun. Skolan är belägen i Krokek ca två
mil från tätorten Norrköping. Råsslaskolan ligger högt med utsikt över Bråviken och med en
fantastisk natur inpå knutarna som kan användas som pedagogiskt uterum. I Krokek utgörs
bebyggelsen i huvudsak av villaområden. Många av eleverna kommer från omgivande landsort
och mindre samhällen i närområdet. På skolan finns 418 elever i årskurserna 4-9.
87,3 procent av eleverna i årskurs 9 nådde lägst målen i samtliga ämnen vårterminen 2014.
Arbetet med Qualis startade år 2012. Detta är skolans första granskning och poängen uppgår till
62. Trots att Råsslaskolan når 62 poäng är man inte certifierad enligt Qualis
kvalitetssäkringssystem eftersom skolan inte uppnår steg 3 inom alla kvalitetsområden.
Skolans styrkor ligger bl.a. inom områdena Trygghet och trivsel och Organisation. Inom området
Trygghet och trivsel anger eleverna att de trivs bra på skolan. Samma svar får vi från den
personal som vi talar med. Det är liten omsättning av personal och det råder stor trivsel. Det är
lätt även som utomstående att känna sig som “en i gänget”. Ett värdegrundsarbete som är väl
förankrat hos alla genomsyrar verksamheten, och vi kan se att det råder en ömsesidig respekt
mellan vuxna och elever. Det pågår ett kontinuerligt arbete med att aktivt och medvetet klargöra
vilka rättigheter och skyldigheter som råder i skolan. Varje läsår utförs två trygghets- och
trivselenkäter och vid ett tillfälle görs en trygghetskarta över vilka områden på skolan eleverna
tycker behöver förändras för att bli tryggare. Inom området Organisation får vi beskrivet att den
följs upp internt årligen och vid behov görs förändringar och anpassningar. Personalen har ett
stort eget ansvar för att utföra sina uppdrag men de lyfter samtidigt fram att man hjälps åt.
Beslutssystemet är tydligt och väl fungerande med dokumenterade och förankrade uppdrag på
flera nivåer. Dessa nivåer är skolledning, arbetslag, ämneslag, klasslärare/mentor, trygghetsråd,
kulturråd etc. Arbetslagen är duktiga på att fördela arbetsuppgifterna som t.ex. representation i
olika grupper.
De förbättringsområden som vi vill lyfta är Elevernas ansvar för eget lärande, Resursutnyttjande
samt Image. Elevernas ansvar för eget lärande placeras på steg 2. Skälet till den låga placeringen
är att vi granskare inte har kunnat verifiera att eleverna känner till och förstår målen i de aktuella
ämnesområdena och att de också är frågande till att arbeta i demokratiska arbetsformer. Det
senare kan vi se att det görs även om inte eleverna förstår det. Att på ett mer systematiskt sätt
använda Qualis som verktyg i undervisningen bör leda till att stegen 3-5 ganska snabbt kan
uppnås. Området Resursutnyttjande stannar på steg 1 eftersom skolan inte har en ekonomi i
balans. Vi kan utifrån den information vi har konstatera att det är ett besvärligt ekonomiskt läge
där Råsslaskolan har en totalkostnad per elev som ligger under genomsnittet både för riket och
för kommunen. På sikt behöver personalen bli mer insatt i budgetarbetet. Image är också ett
förbättringsområde där vi ser att möjligheter finns att relativt snabbt ta sig flera steg framåt.
Mycket positivt har hänt på skolan de senaste åren och image är ett område som inte har
prioriterats. Vi hoppas att det blir tid att arbeta mer med området då vi ser att skolan har många
fördelar för eleverna och att det borde bli mer känt vilken bra verksamhet som pågår i
Råsslaskolan. Styrkorna att bygga imagen på är naturnära lokalisering, ett socialt
omhändertagande och ett förhållningssätt som gynnar eleverna, kunnig personal, goda
1
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
betygsresultat, en lugn och trygg miljö samt en engagerad skolledning. Skolan har ett oförtjänt
dåligt rykte som ett systematiskt imagearbete skulle kunna förbättra.
En kort presentation – Råsslaskolan
Råsslaskolan är en kommunal grundskola i Krokek, Norrköpings kommun. Skolan erbjuder
undervisning från årskurs 4 till och med årskurs 9 och är indelad i två skolenheter, årskurs 4-5
och årskurs 6-9, med varsin rektor. För närvarande går 418 elever på Råsslaskolan. Skolan har ett
kontinuerligt ökande elevunderlag och kommer att inom tre år ha fyra parallellklasser i årskurs 49. Skolan ligger vackert belägen i Krokeks samhälle, Kolmården, med närhet till naturen och
sporthall med bad. Omgivningen består huvudsakligen av villabebyggelse och mindre
bostadshus. I Kolmården är samverkan mellan förskolor, skola F-3 samt 4-9 viktiga för ett
perspektiv 0-16 år med barnet i fokus. Samverkan sker regelbundet i olika forum t.ex.
“Kraftledning Kolmården”. Råsslaskolan leds sedan hösten 2014 av två rektorer, Sophie Battel
och Peter Brangö, med ansvar för varsin skolenhet. Peter Brangö, rektor för skolenhet 6-9, är
även resultatenhetschef med uppdrag från huvudmannen att ansvara för arbetsmiljö och budget.
Skolan är organiserad i årskursvisa arbetslag, årskurs 4, 5, 6/9, 7, och 8 med ansvar för
undervisning och uppföljning av sina respektive elever. Praktiskestetiska ämnen utgör ett eget
arbetslag som möter de flesta av skolans elever i undervisningen i sina respektive ämnen.
Stabsarbetslaget är de personer som utgör övrigt stöd på skolan: kurator, servicetekniker, SYV
och skolsköterska. Varje arbetslag leds av en arbetslagsledare som tillsammans med rektorer och
skolassistent utgör skolans lagledarråd. Skolan består av fem byggnader som hålls samman av en
gemensam skolgård och omgivningar med inslag av ängar, skogsdungar samt en
idrottsanläggning. Den första av skolans byggnader är uppförd i slutet av 1950-talet och skolan
har successivt byggts till och renoverats fram till nutid. Skolan står inför en ombyggnad och
anpassning av lokaler som kommer att påbörjas sommaren 2015 efter månader av förberedelser.
Samverkan med Råssla fritidsgård, som är belägen i källarplanet till idrottshallen, har under
senaste åren utvecklats kontinuerligt och omfattar den dagliga verksamheten och specifikt
friluftsdagar och andra schemabrytande aktiviteter. Personal från fritidsgården finns även med i
skolans trygghetsteam. I direkt anslutning till skolan ligger Krokeks bibliotek, en filial till
stadsbiblioteket, som elever och lärare har samverkan med.
Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning
Skolans alla arbetslag och ledningen har före vårt besök genomfört en självvärdering av Qualis
kvalitetskriterier inom elva olika områden. Ledningen har lämnat en skriftlig redovisning av hur
arbetet bedrivs inom de elva områdena samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder skolan
använder sig av. Ledningen har även kompletterat med planer och rapporter för att belysa
skolans kvalitet. Dessutom har kvantitativa tal redovisats inom kvalitetsområdena Organisation,
Kompetens och Resursutnyttjande. Bland de utvärderingsmetoder som skolan har använt är
Qualis enkäter till elever, föräldrar och personal. Av skolans 418 elever har 392 svarat (94
procent). Alla elevers föräldrar (en förälder/elev) har erbjudits att svara på föräldraenkäten.
Enkäten har besvarats av 217 föräldrar av totalt 418 vilket innebär 52 procents svarsfrekvens. Av
2
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
skolans 49 personal har 35 svarat (71 procent). Vi har vi tagit del av allt material i god tid innan
besöket. Granskningen på plats har skett i form av att vi externa granskare har tillbringat två
dagar i skolan. Vi har besökt 13 lektioner/arbetspass och intervjuat åtta grupper av ledning,
personal, elever och föräldrar.
Nedan redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärdering. Längst till höger i
tabellen redovisas den bedömning som vi granskare har gjort.
Tabell 1: Självvärdering och extern värdering
Kvalitetsområde
A-lag
4
A-lag
5
A-lag
6 och
9
A-lag
7
A-lag
8
A-lag
PrEst
STAB
Ledning
Extern
värdering
granskare
2
4
3
4
1
5
3
4
4
B. Trygghet och
trivsel
1
6
3
7
3
6
7
5
6
C. Elevernas ansvar
för eget lärande
5
5
4
5
2
6
2
4
2
D.
Arbetssätt och
lärarroll
3
7
2
4
?
1
2
4
3
E.
Delaktighet
5
4
6
6
2
6
2
6
3
F.
Organisation
5
7
5
5
2
7
4
6
5
G.
Styrning och
ledarskap
2
6
1
5
1
5
1
4
4
H.
Kommunikation
5
7
5
6
2
6
5
5
5
I.
Kompetens
3
2
2
4
1
3
2
5
2
A.
Kunskaper och
färdigheter
J.
Resursutnyttjande
1
1
1
1
1
1
1
7
1
K.
Image
3
3
3
3
1
2
3
6
1
Verksamhetens kvalitet inom elva områden
A. Kunskaper och färdigheter
Kunskapsresultaten följs upp på individnivå i de olika skolämnena genom en bedömning av
elevresultat baserade på skriftliga och muntliga resultat, gruppredovisningar och i de praktiska
ämnena en bedömning av t.ex. en idrottsprestation eller tillverkning. Vi kan genom samtal och
observationer se att skolan har rutiner för att följa upp kunskapsresultaten på individnivå (steg 1).
Då elever uppvisar svårigheter i studie- och/eller skolsituationen görs en utredning av skolans
3
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
elevhälsa. Vi har tillgång till de skriftliga rutiner som finns och kan vid samtal med elevhälsans
personal få bekräftat att skolan har rutiner och metoder för att utreda elevernas behov av stöd
(steg 1). De beslut som sedan fattas kan vid behov leda till att åtgärdsprogram upprättas. Därmed
bekräftas att åtgärdsprogram används för elever i behov av särskilt stöd (steg 1).
Som ovan beskrivits får eleverna varierade möjligheter att visa sina kunskaper. En del lärare
använder sig av dokument med enkla frågor där eleverna får göra en självvärdering av sina
insatser. Lärarna dokumenterar både skriftligt i anteckningsböcker och i en omdömesmodul i
datorerna. Att varierade metoder används för att följa upp, mäta och dokumentera elevernas
kunskaper och färdigheter får vi även bekräftat när vi besöker olika lektioner och kan ställa
frågan till undervisande lärare och elever (steg 2). I elevhälsoteamet finns specialpedagog,
skolsköterska, kurator och en socialpedagog. Allas specialitet är viktig för att stödja eleven.
Socialpedagogen t.ex. har en viktig roll i att stödja både elever och hela familjer för att förebygga
och främja elevernas utveckling mot målen. Elevhälsoteamet uttrycker att de är duktiga på att
hitta barn som ej mår bra. Alla arbetar utifrån att det är en skola men allas elever. Vi får därmed
bekräftat att skolan har en elevhälsa som förebygger och främjar elevernas utveckling mot
utbildningsmålen (steg 2). Skolan har tillgång till specialpedagog som fungerar som bollplank till
övriga lärare. De elever som behöver får kompensatoriska hjälpmedel som är individuellt
utprövade. Flera av lärarna uttrycker att behovet av fler specialpedagoger/lärare är stort. Vi kan
trots det verifiera att skolan har tillgång till specialpedagogisk kompetens (steg 2).
I arbetslag och ämneslag förs diskussioner om hur förbättringar av utbildningen kan ske utifrån
exempelvis individuella resultat, resultat av nationella prov, klassresultat och skolan som helhet.
Detta framkommer både vid våra verksamhetsbesök och i intervju med lärargruppen. Vi
verifierar därmed att skolan samlar in, följer upp och analyserar resultat på individ-, grupp- och
skolnivå som underlag för förbättringar av utbildningen (steg 3). När vi besöker klassrummen ser
vi exempel på elever som arbetar med datorn som kompensatoriskt hjälpmedel. Elever som har
behov av en tystare miljö får sitta i angränsande grupprum där sådana finns. När elever arbetar
enskilt eller i grupp går lärare och i viss mån elevassistenter runt och handleder eleverna. Vi ser
en god arbetsmiljö med goda relationer mellan elever och vuxna, eleverna vågar ställa frågor och
svarar gärna på frågor. Vi bekräftar därmed att skolan har metoder för att stimulera, handleda
och ge särskilt stöd till elever i behov av sådant stöd (steg 3).
Bedömning diskuteras i ämneslagen och sambedömning sker också i hög utsträckning. Vi anser
därmed att skolan har, utifrån de nationella styrdokumenten, utvecklat metoder för att säkerställa
en likvärdig bedömning av kunskaper och färdigheter (steg 4). Skolan har goda kunskapsresultat.
I samtliga ämnen som går att jämföra med kommunens genomsnitt ligger Råsslaskolan högre
och i t.ex. matematik ligger man t.o.m. betydligt högre. Resultaten är mycket goda även i
jämförelse med riket. 83 procent av eleverna anser i enkäten helt eller till stor del att deras lärare
är kunniga. 71 procent av föräldrarna instämmer helt eller till stor del i att skolan ger deras barn
goda kunskaper och färdigheter. Utifrån tillgänglig statistik kan vi bekräfta att
kunskapsresultaten är goda i jämförelse med skolans egna förutsättningar samt skolor i
kommunen och riket (steg 4), se tabell 2.
4
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
Tabell 2: Måluppfyllelse, meritvärde och behörighet till gymnasieskolan läsåret 2013/2014
Kvalitetsområde
Kunskaper och färdigheter
Andel elever godkända på nationellt
prov, sv åk 6
Råsslaskolan
år 2014
92,8
Genomsnitt i
Norrköpings
kommun år 2014
92,3
Andel elever godkända på nationellt
prov, sv som andraspråk åk 6
Genomsnitt i riket
år 2014 enligt
Skolverket
95,5
76,3
Andel elever godkända på nationellt
prov, ma åk 6
91,3
82,5
90,9
Andel elever godkända på nationellt
prov, en åk 6
89,9
87,4
94,3
Andel elever godkända på nationellt
prov, sv åk 9
96,3
94,7
96,4
Andel elever godkända på nationellt
prov, sv som andraspråk åk 9
78,5
Andel elever godkända på nationellt
prov, ma åk 9
92,5
78
87,5
Andel elever godkända på nationellt
prov, en åk 9
98,1
95,8
96,8
Andel elever som nått målen i samtliga
ämnen, åk 9
87,3
73,7
77,4
Modellberäknat värde enligt SALSA (1)
213
215
--------------------
217,8/226,3
202,8
214,8/222,1
90,9
--------------------
86,9
Meritvärde åk 9 (2)
Andel behöriga till minst ett nationellt
gymnasieprogram
(1) Resultatet räknas fram genom att den faktiska måluppfyllelsen sätts i relation till ett antal
bakgrundsfaktorer.
(2) Genomsnittliga meritvärden baserade på 16 respektive 17 ämnen.
De elever som har studiesvårigheter erbjuds i förekommande fall stöd eller särskilt stöd i de
ämnen där eleven uppvisar svårigheter. Stödet kan ske genom anpassningar i
lektionssammanhang och genom att eleven ges extra tid. Elevhälsoteamet och arbetslagen utgör
också stöd och resurser för de elever som riskerar att misslyckas. De goda betygsresultaten blir
ett kvitto på att elever får hjälp med att lyckas med skolarbetet. Vi bedömer att skolan har
förankrade metoder för att minska andelen elever som ej nått lägst kunskapskraven för betyget E
i samtliga ämnen i årskurs 9 (steg 4).
5
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
Ett arbetslag placerar skolan på steg 1, ett arbetslag på steg 2, två arbetslag på steg 3, två
arbetslag på steg 4 och ett arbetslag på steg 5. Skolledningen placerar skolan på steg 4. Vi
granskare placerar också skolan på steg 4.
Lärare och skolledning följer kontinuerligt upp att eleverna inhämtar fakta, förståelse färdigheter
och förtrogenhet i sitt lärande (steg 5) men skolan behöver arbeta vidare med olika perspektiv på
hållbar utveckling och med metoder för att ge ledning och stimulans åt elever som lätt når
kunskapskraven som också krävs för steg 5. När detta är uppnått klarar skolan även steg 6 som
handlar om att skolan når goda kunskapsresultat som bibehålls eller förbättras över tid.
B. Trygghet och trivsel
Råsslaskolan har en reviderad handlingsplan för närvaro/frånvaro som implementerats i
verksamheten under november 2014. Alla elever och personal har tillgång till aktuellt schema.
Verksamheten startar enligt schema och närvaro följs upp vid lektionsstart. Vid klassbesök ser vi
granskare att verksamheten startar på avtalad tid (steg 1). Råsslaskolan använder Dexter för att
registrera och följa upp närvaro. Vid oro kontaktar skolan elevens vårdnadshavare. Skolan följer
dagligen upp närvaro/frånvaro (steg 1). I Dexter gör skolledningen kvittenskontroller av
elevernas frånvaro. Detta finns med som underlag vid avstämningskonferenser och vid
elevhälsoteamets (EHT) möten. Skolan har arbetat fram rutiner för “Mottagande av nya elever”.
I denna beskrivs processen hur själva mottagandet i skolan/klassen går till, vilken information
som ska inhämtas, vilken information som ska gås igenom med elev och vårdnadshavare och hur
uppföljning ska ske. Det finns också en särskild plan för övergångar mellan årskurs 3-4 och
årskurs 6-7. Skolan har således förankrade rutiner för mottagande av nya elever (steg 1).
I enkätsvaren har området arbetsro låga resultat. 52 procent av eleverna instämmer helt eller till
stor del i att de får den arbetsro de behöver. 46 procent av personalen instämmer helt eller till
stor del i att det råder arbetsro när de arbetar i skolan. 51 procent svarar att detta stämmer till viss
del. Vid våra 13 lektionsbesök i ämnen som svenska, engelska, biologi, SO, matematik, hemoch konsumentkunskap, textilslöjd, idrott, moderna språk och NO upplever vi granskare att det
råder ett fint arbetsklimat på Råsslaskolan. Skolan har tydliga regler och rutiner på lektionerna.
Vi ser att det finns ett medvetet arbete i att träna eleverna till samspel med varandra, gemensamt
ansvarstagande och respekt för varandra. Vid intervju med elever och personal framkommer att
vår närvaro vid lektionerna kan ha haft en positiv inverkan på arbetsklimatet. Eleverna framför
vid intervju att “arbetsron är lite olika beroende på vilken lärare man har”. Skolledningen följer
upp att det råder arbetsro genom verksamhetsbesök och trivselenkäter. Elever får lyfta sina
upplevelser i klassråd, elevråd, vid elevskyddsombudsträffar samt direkt med mentor eller med
rektor. Utifrån det vi ser råder det arbetsro på Råsslaskolan (steg 2). Eleverna är delaktiga i att ta
fram skolans ordningsregler, plan mot diskriminering och kränkande behandling och värdegrund
varje läsår. Inom skolans arbetslag pågår ständigt ett arbete för att bygga upp ett ömsesidigt
förtroende genom att bemöta eleverna med respekt samt att förvänta respekt tillbaka. 83 procent
av eleverna instämmer helt eller till stor del i enkäten att de följer skolans ordningsregler. 80
procent av personalen instämmer helt eller till stor del i att skolan har enats om gemensamma
normer. 91 procent instämmer helt eller till stor del i att vuxna reagerar på regelbrott,
diskriminering och kränkande behandling. Skolan arbetar aktivt och medvetet med att klargöra
6
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har och vuxna reagerar på regelbrott (steg 2).
Råsslaskolan har en handlingsplan mot diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling
som beskriver rutiner för utredning av händelser, åtgärder och uppföljning av åtgärder. Om
konflikter uppstår ansvarar rektor och kurator för att fakta kring den aktuella händelsen samlas
in. Ärendet fördelas inom skolans trygghetsteam. Mentor lyfter även frågan om trivsel och
trygghet på elevers utvecklingssamtal. Kontinuerliga trivselenkäter genomförs på skolan. 71
procent av eleverna instämmer helt eller till stor del i att om de skulle bli mobbade eller
trakasserade så vet de var de får hjälp av vuxna i skolan. 80 procent av personalen instämmer
helt eller till stor del i att skolan har enats om gemensamma normer. I december och i maj
genomförs trygghets- och trivselenkäter på skolan. I samband med enkäten i maj genomförs även
“trygghetskartan” som försöker ringa in de platser på Råsslaskolans område som känns trygga
respektive mindre trygga. Skolan har således ett förebyggande och dokumenterat arbete för att
förhindra diskriminering och kränkande behandling (steg 2).
Vid våra intervjuer med elever framkommer att de trivs bra på Råsslaskolan. Även personalen
säger att “det finns en fin sammanhållning i personalgruppen” och att “arbetslagen är toppen och
att det är högt till tak på skolan”. Både elever och personal talar om att det råder en “god och
trevlig stämning på skolan”. Vid våra lektionsbesök ser vi att det finns både engagemang,
arbetsglädje och trivsel (steg 3). I enkäterna framkommer att 76 procent av eleverna känner sig
trygga i skolan och 72 procent säger att de trivs i skolan. 66 procent av föräldrarna instämmer
helt eller till stor del i att deras barn trivs i skolan. Av personalen säger 86 procent att de trivs på
sin arbetsplats. Skolan mäter och följer kontinuerligt upp både arbetsglädje och trivsel med årliga
trivselenkäter och Qualisenkäterna (steg 3). 89 procent av personalen instämmer helt eller till
stor del i att förhållandet mellan personal och elever kännetecknas av förtroende och ömsesidigt
respekt. Råsslaskolan har ett vänligt och positivt bemötande både inom personalgruppen,
elevgruppen och mellan elev-personal. Vi ser vid lektionsbesök att förhållandet mellan personal
och elever kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt (steg 3).
Skolan består av fem byggnader som hålls samman av en gemensam skolgård och omgivningar
med inslag av ängar, skogsdungar samt idrottsanläggningar. Eleverna upplever dock den
asfalterade skolgården som tråkig. Matsalen är ljus och rymlig. Lektionssalarna är rymliga och
eftersom klasserna inte är så stora finns det gott om utrymme för verksamheten. 50 procent av
eleverna instämmer i enkäten helt eller till stor del i att utomhusmiljön är stimulerande och att
miljön inomhus i skolan är trivsam. När det gäller städning av skolan och skolmaten ger elever
och föräldrar skolan lågt betyg. Vi granskare ser också att underhållet av fastigheterna skulle
kunna vara bättre. Dock anser vi att elevernas arbetsmiljö, skolmaten och städningen av skolan är
tillfredsställande. Eleverna har en fysisk arbetsmiljö som skapar trivsel (steg 4). För att skapa
god sammanhållning genomförs olika temaveckor. Skolan har ett kulturråd 7-9 med ett specifikt
uppdrag att bevaka, prova samt demokratiskt välja ut det kulturutbud som erbjuds eleverna i
årskurs 7-9. Skolan ansöker årligen om medel för Skapande skola. Skolans kulturråd är delaktigt
i detta arbete. Eftersom de flesta eleverna kommer från området är det en medveten strategi från
skolan att göra många utflykter och studiebesök till andra områden. Skolan skapar en social
miljö som ger trygghet och god gemenskap (steg 4). Råsslaskolan har en inflytandeplan som
innehåller skolans sammanfattade tankar kring elev- och föräldrainflytande. Denna plan finns
tillgänglig på hemsidan och synliggörs i olika sammanhang. Skolan strävar efter att varje elev
utvecklar sin förmåga att förstå demokratiska principer och att ha inflytande över och ta ansvar
7
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
för sitt lärande och verksamheten. Vi granskare ser att skolan arbetar aktivt och medvetet för att
påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska
värderingar (steg 4).
Råsslaskolans har arbetat fram en likabehandlingsplan som är en årlig plan mot diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling. I likabehandlingsplanen finns både det främjande,
förebyggande och åtgärdande arbetet beskrivet. Det finns ett stort elevinflytande i det främjande
och förebyggande arbetet. Förankrade metoder finns för att skapa trygghet och trivsel samt för
att hantera konflikter (steg 5). Skolans trygghetsteam bildades 2013 och träffas regelbundet och
ansvarar för att kontinuerligt genomföra värdegrundsarbetet på enheten, sammanfatta uppkomna
händelser, kartlägga trivsel och trygghet samt utreda och följa upp inrapporterade kränkningar.
Personal ur trygghetsteamet besöker alla klasser regelbundet. Klassråd och elevråd lyfter frågor
om trivsel, trygghet och arbetsmiljö vid varje möte. I årskurs 7 och 8 finns elevskyddsombud
som kontinuerligt träffar skolans huvudskyddsombud och rektor. Två gånger per år får elever
genomföra trivselenkäter som sedan tillsammans med Qualisenkäterna ligger till grund för
skolans fortsatta trygghetsarbete. Skolan har metoder för att hantera konflikter, förhindra
diskriminering och kränkande behandling och utvärdering sker kontinuerligt (steg 5).
Råsslaskolans värdegrund beskriver värdeorden som ska känneteckna verksamheten: Trygghet,
lärande, glädje, hjälpsamhet, respekt och delaktighet. Vid våra intervjuer med personal och
elever återkommer ordet “hjälpsamhet” som ett signum. “På Råsslaskolan känner man sig aldrig
ensam utan alla hjälps åt”. Skolan har en gemensam värdegrund som synliggörs i det dagliga
arbetet (steg 6).
I arbetslagens självvärdering av Råsslaskolan har ett arbetslag värderat skolan till steg 1, två lag
till steg 3, två till steg 6, två till steg 7 och ledningen har värderat skolan till steg 5. Vi granskare
menar att skolan når steg 6. För att komma vidare till steg 7 behöver skolan bedriva ett
systematiskt förbättringsarbete när det gäller värdegrundsarbete med utgångspunkt i
forskningsrön och beprövad erfarenhet.
C. Elevernas ansvar för eget lärande
Årskurs 4 och 5 har en individuell utvecklingsplan som finns i skolans digitala system (steg 1).
Eleverna tränas i att med stigande ålder och mognad ta egna initiativ och öka sin förmåga att ta
ett personligt ansvar för sitt lärande. 85 procent av lärarna instämmer helt eller till stor del i
påståendet “Eleverna tränas i att ta ansvar för sitt lärande i förhållande till ålder och mognad”.
Detta sker exempelvis genom att eleverna får fylla i en blankett i ett specifikt ämne, där de
beskriver hur väl ett arbete har fungerat. De får ange om de är nöjda med resultatet eller om de
hade kunnat göra ett bättre arbete. Blanketten används i samtal med läraren och det blir tydligt
för eleverna att se hur de kan utmana sig själva och därmed ta ett större ansvar för sitt lärande. 62
procent av eleverna instämmer i enkäten helt eller till stor del i att de får formulera egna mål för
sitt lärande (steg 2).
8
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
De flesta elever som vi talar med känner till och förstår målen i de aktuella
ämnena/arbetsområdena medan vissa inte förstår frågan. Efter lite resonerande och förklaringar
är de med på vad det handlar om (steg 3). Likadant är det med att arbeta i demokratiska former,
där förklaringar krävs för att eleverna ska förstå vad det är och en del av eleverna, särskilt de
yngre, ser trots förklaringar och resonemang väldigt frågande ut. Vi ser därför att eleverna
behöver tränas i att utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former och framför allt förstå
innebörden av begreppen för att andra kriteriet på steg 3 ska uppnås. Att systematiskt arbeta med
begreppen medför säkert att skolan ganska snart kan uppnå steg 3 och då också relativt snabbt ta
sig vidare i stegen till både steg 4 och steg 5. De lärare vi möter i årskurs 4 och 5 verifierar att
kursplanerna tillsammans med den individuella utvecklingsplanen (årskurs 4-5) styr
uppläggningen av elevens lärande. Eftersom vi gör bedömningen att eleverna behöver bli mer
medvetna om kriterierna på steg 3 uppnås inte steg 4 vid den här granskningen. I hem- och
konsumentkunskapen ser vi ett dokument som eleverna får fylla i efter vissa arbetsmoment.
Utifrån det kan vi se att eleverna stimuleras att bedöma sina egna resultat, reflektera över sitt
lärande och utveckla olika sätt att lära. Vi kan dock inte se att hela verksamheten tydligt
genomsyras av självbedömning och reflektion över lärande men att arbetet är på god väg.
Två arbetslag placerar skolan på steg 2, ett på steg 4, tre på steg 5 och ett på steg 6.
Skolledningen placerar skolan på steg 4. Vi granskare placerar skolan på steg 2. För att komma
vidare behöver skolan arbeta mera för att eleverna tränas i att utveckla sin förmåga att arbeta i
demokratiska former. Vi ser det på vissa ställen men vi bedömer att det för närvarande inte har
fått fullt genomslag i verksamheten, vilket också självvärderingarna bekräftar.
D. Arbetssätt och lärarroll
Råsslaskolan har smartboard eller projektorer i de flesta lektionssalar. Biblioteket är välutrustat
och datasalen är tillgänglig för alla elever. Varje klass har några datorer som är kopplade till
klassen eller till enskild elev. Surfplattor används i viss utsträckning för elever i behov av särskilt
stöd. Vi ser vid lektionsbesök hur lärarna använder sig av både böcker, skrivmaterial, datorer och
interaktiva tavlor. Eleverna har god tillgång till aktuella och relevanta kunskapskällor (steg 1).
Varierade arbetsformer används och synliggörs bl.a. i lärarnas lokala planeringar. Vid våra
lektionsbesök ser vi hur lärarna varierar sina arbetssätt. Det finns kreativa, kritiskt granskande
och problemlösande inslag i undervisningen. 78 procent av eleverna i Råsslaskolan instämmer
helt eller till stor del i att de får arbeta på många olika sätt i skolan, t.ex. själv, i grupp eller under
lärares ledning. Arbetssätt och lärarroll präglas av variation och flexibilitet (steg 1).
Vid lektionsbesök ser vi att skapande och kreativitet finns med som naturliga inslag i elevernas
lärande. Varje år söks medel för samverkan med professionella konstnärer inom ramen för
Skapande skola. På väg till matsalen möts alla av ett konstverk som är format av skolans elever
tillsammans med en bildkonstnär. Skolan genomför temaveckor med både kreativa och skapande
inslag (steg 2). 71 procent av eleverna i Råsslaskolan instämmer i enkäten helt eller till stor del i
att lärarna hjälper dem i skolarbetet om de behöver det. Lärarna tillämpar överlag arbetssätt och
arbetsformer som utvecklar elevernas nyfikenhet och självförtroende (steg 2). Vid intervju med
lärare framkommer att de oftast gör planering av undervisningen tillsammans med kollegor.
Arbetssätt och arbetsformer omprövas kontinuerligt och utgår från elevernas behov.
9
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
Utvärderingar av arbetssätt och arbetsformer sker dels tillsammans med eleverna men även i
arbetslag och i ämnesgrupper. Vid medarbetarsamtal lyfts frågan hur lärarna dokumenterar och
omprövar sina arbetssätt och arbetsformer (steg 2).
Utgångspunkten för undervisningen är de nationella målen, prioriterade mål från Norrköpings
Barn- och ungdomsnämnd och skolans egna prioriterade verksamhetsmål. I skolans arbetsplan
finns målen formulerade. Alla lärare skriver pedagogiska planeringar i Dexter och publicerar
dessa så att alla lärare på skolan kan ta del av dem. Elevers intresse och utvecklingsbehov finns
alltid med som en viktig faktor i den pedagogiska planeringen. Varje vecka finns det schemalagd
tid avsatt för IUP-arbete i samtliga årskurser. Alla lärare tillhör en ämnesgrupp utifrån behörighet
och kompetens. Ämnesgrupperna gör ämnesövergripande planeringar och planer inom ämnet
med en tydlig progression årskurs 4-9. Lärarna planerar och genomför undervisningen med
utgångspunkt i nationella mål och skolans egna prioriterade verksamhetsmål samt elevernas
intressen och deras individuella utvecklingsplaner (årskurs 1-5) (steg 3). När vi granskare
besöker en lektion i teknik får eleverna i uppgift att konstruera ett fordon som klarar av att
transportera gem. Utmaningen är att fordonet, utöver transport av gem, även ska vara
miljöeffektivt och återvinningsbart. Läraren går runt bland eleverna när de bygger sina fordon
och diskuterar elevernas tankar och lösningar kring uppgiften. Eleverna löser uppgiften på olika
sätt. Vi granskare upplever att det är ett genuint engagemang och en stor glädje i uppgiften hos
elever och lärare. Problemlösning och kritiskt granskande är således naturliga inslag i lärandet
(steg 3). Utvärderingar av arbetsformer och arbetssätt tillsammans med elever sker genom samtal
i klassen. Hur detta genomförs ser olika ut beroende på elevernas ålder och mognad.
Råsslaskolan använder sig även av skriftliga eller muntliga
lektionsutvärderingar/dagsutvärderingar. 61 procent av personalen instämmer helt eller till stor
del i enkäten att de utvärderar och dokumenterar kontinuerligt arbetssätt och arbetsformer
tillsammans med eleverna. 29 procent instämmer till viss del. 62 procent av personalen
instämmer helt eller till stor del i att deras arbetssätt och arbetsformer stimulerar och utmanar
varje elevs utveckling och lärande. 24 procent instämmer till viss del. Av svaren framgår att
utvärdering görs tillsammans med elever men att ambitionen och formerna för detta kan
utvecklas. Vi bedömer dock att arbetssätt och arbetsformer dokumenteras och utvärderas
regelbundet i arbetslagen och av lärare och elever tillsammans (steg 3).
I arbetslagens självvärdering av detta område finns det stor spridning. Ett arbetslag värderar
skolan till steg 1, två till steg 2, ett till steg 3, ett till steg 4, ett till steg 7 och slutligen har ett inte
lämnat någon värdering. Ledningen har värderat skolan till steg 4. Vi granskare menar att skolan
når steg 3. För att komma vidare till de högre stegen behöver Råsslaskolan utveckla arbetssätt
och arbetsformer som stimulerar elevernas lust att lära och ger utmaningar och skapar
helhetsperspektiv i samverkan mellan ämnen.
E. Delaktighet
Genom att skolan t.ex. tar hänsyn till resultatet av Qualisenkäten har eleverna och föräldrarna
möjlighet att påverka i miljö- och trivselfrågor (steg 1). Skolledning och personal har ett öppet
och välkomnande klimat internt. Det får vi bevis på i samtal med främst personal men även med
skolledningen. Vi ser även vid våra klassrumsbesök dialoger mellan vuxna och elever som
10
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
uppvisar både ett respektfullt och öppet klimat. Dessutom är föräldrar välkomna att ta kontakt
med skolan och om de så önskar besöka den. Vi kan därmed verifiera att skolan har ett klimat
som inbjuder till delaktighet (steg 1). Råsslaskolan har föräldraråd och föräldramöten och vi kan
efter intervju med föräldragruppen bekräfta att skolan har forum för samråd med föräldrarna
(steg 1).
Vid samtal med föräldragruppen framkommer det att föräldrarna uppmuntras att engagera sig i
skolans verksamhet. Detta kan ske genom deltagande i föräldrarådet, föräldramöten och för den
enskilda eleven i de årliga utvecklingssamtalen. 53 procent av föräldrarna instämmer helt eller
till stor del i att skolan uppmuntrar dem att engagera sig i skolans verksamhet (steg 2). Elevråd,
klassråd och matråd är skolans system för formellt inflytande för eleverna. Eleverna verifierar att
de formella systemen finns. Synpunkter som kommer fram från elevgruppen är att de blir
lyssnade till men att det sedan inte händer så mycket. En tydlig återkoppling till eleverna om vad
de faktiskt får igenom av sina önskemål skulle med säkerhet stärka känslan av att det faktiskt
händer något. Eleverna har t.ex. önskat förändringar i matsalen som har genomdrivits (steg 2).
Eleverna medverkar i kvalitetsarbetet genom att de förutom de formella kanalerna för inflytande
också svarar på Qualisenkäten. Vi granskare kan verifiera att det sker då vi vid samtal med
elever i olika årskurser och i intervju med elevgruppen hör att eleverna väl känner till enkäten
(steg 2).
Ledningen deltar vid elevrådsmöten och kan då tillsammans med eleverna diskutera deras
möjligheter att vara med och påverka skolans planeringsprocesser. De lärare vi möter berättar att
eleverna har möjlighet att vara med och diskutera arbetsinnehåll och upplägg inom de olika
ämnena. Utvärderingar och självvärderingar i grupp eller enskilt ger också en vägledning till hur
eleverna vill ha sin undervisning. Vi bedömer därmed att “Ledning och personal tar systematiskt
med eleverna i skolans planeringsprocesser”. 52 procent av eleverna instämmer helt eller till stor
del i att de får vara med och planera sitt arbete i skolan (steg 3). Föräldrarnas möjligheter att
delta i kvalitetsarbetet är främst genom Qualisenkäten men även vid deltagande i föräldraråd och
på föräldramöten. De föräldrar som vi träffar tycker att informationen från skolan är god men på
individnivå finns önskemål om t.ex. tydligare återkoppling till elever om läget i ämnena. Utifrån
våra intervjuer anser vi att föräldrarna ges möjlighet att delta i kvalitetsarbetet. 39 procent av
föräldrarna anser att de helt eller till stor del har möjlighet att vara delaktiga i skolans utvärdering
och förbättring av verksamheten (steg 3). Vid vårt samtal med föräldrarna framkommer det dock
att få föräldrar tar tillfället i akt att delta vid föräldraråd och andra aktiviteter som skolan ordnar.
Qualisenkäter är det instrument som används då skolan mäter och följer upp elevernas och
föräldrarnas delaktighet. För elevernas del används också en trygghets- och trivselenkät samt
trygghetskartan då eleverna är delaktiga i att peka ut områden som de upplever som mindre
trygga. Utifrån det vidtas lämpliga åtgärder. Vi bedömer att skolan har instrument för att mäta
och följa upp elevernas och föräldrarnas delaktighet (steg 3).
Två arbetslag värderar skolan till steg 2, ett till steg 4, ett till steg 5 och tre till steg 6.
Skolledningen värdering är steg 6. Vår värdering är steg 3. Vi föreslår att de metoder som finns
för delaktighet utvärderas och utvecklas kontinuerligt för att göra elever och föräldrar mer
delaktiga. När så sker är det möjligt att arbeta vidare med att involvera elever och föräldrar i
utveckling och förbättring av verksamheten. Vi ser att skolan är på god väg inom många av
11
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
Qualis områden och bör därför kunna klättra vidare i Qualistrappan om ett ökat fokus läggs på
Qualis som metod för kvalitetsförbättring.
F. Organisation
Råsslaskolan är en kommunal grundskola i Krokek. Skolan erbjuder undervisning från årskurs 4
till och med årskurs 9 och är indelad i två skolenheter och leds sedan hösten 2014 av två rektorer,
Sophie Battel årskurs 4-5 och Peter Brangö årskurs 6-9 som även är resultatenhetschef med
uppdrag från huvudmannen att ansvara för arbetsmiljö och budget. Skolan är organiserad i
årskursvisa arbetslag, årskurs 4, 5, 6/9, 7, och 8, med ansvar för undervisning och uppföljning av
en grupp elever (steg 2). Praktiskestetiska ämnen utgör ett eget arbetslag som möter de flesta av
skolans elever i undervisningen i sina respektive ämnen. Stabsarbetslaget är de personer som
utgör övrigt stöd på skolan: kurator, servicetekniker, SYV och skolsköterska. Varje arbetslag
leds av en arbetslagsledare som tillsammans med rektorer och skolassistent utgör skolan
lagledarråd. Samverkan med Råssla fritidsgård omfattar den dagliga verksamheten och specifikt
friluftsdagar och andra schemabrytande aktiviteter. Personal från fritidsgården finns även med i
skolans trygghetsteam. Skolans organisation har en tydlig struktur (steg 1).
Råsslaskolan har en sjukfrånvaro på drygt 4 procent, vilket är mer än Norrköpings kommun men
lägre än genomsnittet i riket.
Tabell 3: Total sjukfrånvaro
Kvalitetsområde
Organisation
Råsslaskolan
år 2013
Total sjukfrånvaro per år
4,40 %
Genomsnitt i
Norrköpings
kommun år
2013
3,10 %
Genomsnitt i
riket år 2013
enligt SKL*
5,9 %
*Sveriges kommuner
och Landsting
Tabell 4: Antal elever per lärare
Kvalitetsområde
Organisation
Råsslaskolan
år 2013
Antal elever/lärare (heltidstjänst) gr
11,5
Genomsnitt i
Norrköpings
kommun år
2013
11,6
Genomsnitt i
riket år 2013
enligt
Skolverket
12,7
Antalet elever per lärare ligger i paritet med Norrköpings kommun men under genomsnittet i
riket. Organisationen utvärderas kontinuerligt med hjälp av årliga interna utvärderingar. Dessa
utvärderingar sker i organisationens alla arbetslag och uppföljningar sker vid varje terminslut.
Lagledarrådet har planeringsdagar med uppföljningar under läsårets gång. Skolledningen har
medarbetarsamtal och lönesamtal med samtlig personal och inför nytt läsår finns en blankett
“Inför kommande organisation”. Vi bedömer att skolans rektorer har metoder för att följa upp sin
organisation (steg 2).
12
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
Varje lärare är väl förtrogen med sitt uppdrag och vad det innebär. I detta uppdrag finns ett stort
eget ansvar där varje lärare fattar beslut om hur arbetet ska gå till för att uppnå de förväntade
målen. Detta gäller såväl planering, genomförande, efterarbete, kontakt med vårdnadshavare,
bedömning som betygsättning. Samtidigt lyfter personalen fram vid intervju att ingen arbetar
ensam utan att man hjälps åt. I personalenkäten framgår att 86 procent instämmer helt eller till
stor del i att skolan har en väl fungerande organisation. 71 procent av personalen instämmer helt
eller till stor del i att skolan har en bra mötesstruktur. 79 procent av personalen instämmer helt
eller till stor del i att deras arbetslag fungerar väl. Skolan har en effektiv mötesstruktur som
stödjer dialog (steg 3). 91 procent av personalen instämmer helt eller till stor del i att man är
förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten. Skolan har ett
välfungerande beslutssystem (steg 3). Råsslaskolan har utformade, dokumenterade och
förankrade uppdrag på skolledningsnivå, arbetslagsnivå, ämnesgruppsnivå,
klasslärare/mentorsnivå och även inom andra områden som trygghetsråd och skolans kulturråd.
Skolan har utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer (steg 3).
Som vi beskriver ovan har skolan en väl fungerande organisation i arbetslag och ledning som
garanterar en god daglig verksamhet (steg 4) och rektorerna och lagledarråd gör årligen
återkommande utvärdering av både skolans organisation och mötesstruktur (steg 4).
Alla elever på Råsslaskolan har en mentor som de träffar regelbundet och som stödjer eleven i
dennes lärande och utveckling. Mentor har även kontakt med vårdnadshavare och följer
kontinuerligt upp elevens resultat och frånvaro. Elevers lärande och utveckling diskuteras och
analyseras i både arbetslag och i ämnesgrupper. Arbetslagen tar fullt ansvar för och följer upp
varje elevs lärande och kunskapsutveckling (steg 5). Arbetslagen fördelar olika typer av
arbetsuppgifter och hur de ska vara representerade i skolans olika grupper och råd. I
personalenkäten instämmer 82 procent helt eller till stor del i att arbetslaget prioriterar och
fördelar arbetsuppgifter (steg 5).
I självvärderingen har ett arbetslag värderat skolan till steg 2, ett till steg 4, tre till steg 5, två till
steg 7 och ledningen till steg 6. Vår bedömning är att skolan ligger på steg 5 men har goda
möjligheter att nå de högre stegen om organisationen fullt ut stödjer utveckling och som
utvecklas med uppdraget och att alla delar i organisationen samverkar i ännu högre utsträckning
för att successivt öka måluppfyllelsen och genomförandet av det nationella uppdraget.
G. Styrning och ledarskap
I Råsslaskolans Arbetsplan 2014/15 finns prioriterade verksamhetsmål utifrån de nationella
målen (steg 1). Arbetsplanen är diskuterad i facklig samverkan och all personal är införstådd
med målen som utgår från nationella styrdokument, Norrköpings kommuns mål samt
utvärderingar och analys av den egna verksamheten. Vi kan efter samtal med lärare verifiera att
personalen känner till skolans egna prioriterade verksamhetsmål (steg 1). Skolan har med Qualis
som kvalitetsverktyg påbörjat ett kvalitetsarbete (steg 1).
När vi besöker klasser och frågar elever om kursplanemålen vet de flesta vi talar med att dessa
styr upplägget av lektionsinnehållet. De säger sig också känna till att skolan har egna prioriterade
13
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
mål även om säkerheten där inte är lika stor som när det gäller kursplanemålen. Vi granskare
anser att vi har fått bekräftat att eleverna känner till kursplanemålen och skolans egna
prioriterade verksamhetsmål. 65 procent av eleverna säger också i enkäten att de helt eller till
stor del känner till vad de ska kunna för att nå målen i de olika ämnena (steg 2). För varje
prioriterat mål finns en plan för hur arbetet ska utföras, att det ska dokumenteras och att det ska
utvärderas. Det finns någon eller några som är uttalat ansvariga för att driva arbetet med målen
och den personal som vi talar med är införstådd med arbetet. Vi bedömer därmed att skolan
dokumenterar och utvärderar sina egna prioriterade verksamhetsmål. 80 procent av lärarna
instämmer helt eller till stor del i påståendet “I vår skola har vi gemensamma mål som är tydliga”
(steg 2). Vi ser överallt en öppen dialog mellan lärare och elever, lärare och lärare, lärare, övrig
personal och skolledning. I klassrummen t.ex. kan vi se att elever får utrymme att fråga, ha
synpunkter etc. men vi ser också att läraren är ledare i klassrummet. Skolledningen är mån om att
finnas till hands. I intervjugrupperna med föräldrar, elever och lärare uttrycker samtliga att det är
lätt att få kontakt med rektorerna och om den “egna” rektorn inte finns på plats kan man lika
gärna gå till den andra. Vi bekräftar att skolan har ett öppet och tillgängligt ledarskap på alla
nivåer. 69 procent av lärarna instämmer i att skolan helt eller till stor del har ett öppet och
tillgängligt ledarskap på alla nivåer (steg 2).
Nuvarande skolledning har funnits på skolan sedan hösten 2014. Under den korta tiden fram till
nu har ett omfattande arbete med att skapa rutiner och strukturer pågått. Vi hör i samtal med
personal att det finns en stor nöjdhet med skolledningens arbete som också innefattar att delegera
till andra såsom exempelvis till lagledare och EHT. I arbetslagen sker den pedagogiska
utvecklingen med ett ökat kollegialt samarbete, tydlighet och ledarskap i klassrummet. Vi
bedömer att skolan har ett ledarskap på alla nivåer som skapar förståelse och delaktighet (steg 3).
Rektorn ser till att skolan kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen genom att
utgå från nationella styrdokument och övriga mål. Analyser av gjorda insatser utgör grunden för
utveckling av utbildningen. Detta kan verifieras efter samtal med personal och skolledning (steg
3).
I klassrummet finns kursplanemål och sociala mål. I många klassrum kan vi på väggarna se de
gemensamma värdegrundsmålen som är väl förankrade hos eleverna. Arbetslagen och EHT har
sina specifika mål att arbeta med utifrån arbetsplanen och även i det vardagliga arbetet med
eleverna. Vi bedömer att det finns fungerande mål och utvärderingar på alla nivåer som ligger till
grund för fortsatt utveckling (steg 4). Utifrån det ovan beskrivna med bl.a. mål och tydlig
ansvarsfördelning menar vi att ledarskapet är tydligt och strategiskt på alla nivåer. 91 procent av
lärarna instämmer i påståendet “Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla
delar av verksamheten” (steg 4). Tidigare har det saknats ämnesgrupper men de har kommit
igång men det är några ämnen som saknar ämneslag p.g.a. att det finns endast en lärare i ämnet.
Pedagogiska samtal vid rättning nationella prov är infört och det medger omfattande och
utvecklande diskussioner som uppskattas av lärarna. Skolledningen uppmuntrar också till att
lärarna ska arbeta mer med LPP:er och formativ bedömning. Vi anser därmed att rektorn
uppmuntrar lärarna att analysera och bepröva sina egna erfarenheter och jämföra dem med
andras. 84 procent instämmer också helt eller till stor del i att skolledningen aktivt driver skolans
utveckling (steg 4).
14
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
I självvärderingarna ser vi stor variation. Tre arbetslag placerar skolan på steg 1, ett på steg 2, två
på steg 5 och ett på steg 6. Skolledningen placerar skolan på steg 4. Vi granskare placerar också
skolan på steg 4. Vi kan inte bekräfta ett påbörjat arbete på steg 5, men utifrån den
dokumentation som vi har tagit del av och i de intervjuer som vi har utfört kan vi utgå från att
steg 5 och 6 finns inom räckhåll. I det fortsatta förbättringsarbetet behöver rektorerna stimulera
till stor variation i arbetet med genomförandet av skolans mål. Detta kan då leda till nästa steg,
att all personal blir väl insatt i och känner sig delaktig i det systematiska kvalitetsarbetet.
H. Kommunikation
Skolan har utarbetat en krisplan som väl beskriver hur olika händelser ska hanteras. Akuta
händelser inkommer till skolans mejl eller via kontaktvägar som finns beskrivna på skolans
hemsida. För att informationen ska komma alla tillhanda sprids den från skolans expedition ut till
lagledare/mentor beroende av innehåll. Information ges vid inträffade händelser och uppkomna
behov (steg 1). På hemsidan finns möjlighet att lämna synpunkter och klagomål på verksamheten
enligt riktlinjer från huvudmannen. Det finns också möjlighet att vända sig direkt till skolan via
mejl eller telefon. Skolan har skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot
utbildningen (steg 1).
Råsslaskolan strävar efter att alla vårdnadshavare kontinuerligt har tillgång till information om
verksamheten samt har en öppen dialog för samverkan kring det som rör verksamheten generellt
och deras barn specifikt. På hemsidan finns relevant och aktuell information med
kontaktuppgifter till ledning, arbetslag och elevhälsopersonal. Där finns även arbetslagens
bloggar med information kring respektive årskurs arbete och även elevuppgifter åtkomliga. På
sidan finns även alla skolans planer, bilder från verksamheten, rutiner för frånvaro och
klagomålshantering. Skolan har metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter
(steg 2). I Kolmården är samverkan mellan förskolor, skola F-3 samt skola 4-9 viktiga för ett
perspektiv 0-16 år med barnet i fokus. Samverkan sker regelbundet i olika forum t .ex.
“Kraftledning Kolmården”. De allra flesta elever som går i årskurs 3 på Uttersberg kommer till
Råsslaskolan i årskurs 4. Team Kolmården har tillsammans gjort en handlingsplan och ett
kalendarium som beskriver hur övergången samt inskolningen för dessa elever går till. Skolan
har etablerade rutiner för samverkan med berörda förskolor, grundskolor och gymnasieskolor
(steg 2).
I utvecklingssamtal, enskilda möten och föräldramöten följer skolan upp att föräldrarna får god
och kontinuerlig information som berör deras barn/ungdomar. Av föräldraenkäten framgår att 69
procent instämmer helt eller till stor del i att de får god och kontinuerlig information om vad som
händer i skolan. 24 procent instämmer till viss del. Vid vår intervju med föräldragruppen
uttrycker de stor nöjdhet med informationen från skolan. Det gäller hemsidan, veckobrev,
information om läxor och informationen kring deras eget barn. De uttrycker att “skolans
information är riklig” (steg 3). 88 procent av personalen instämmer helt eller till stor del i att ”Vi
som arbetar på skolan har en förtroendefull kommunikation”. Vid lektionsbesök, i våra intervjuer
och i möten med skolans elever, personal och föräldrar ser vi att det interna och externa
samtalsklimatet är öppet och förtroendefullt (steg 3).
15
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
All information som är möjlig att kommunicera digitalt sker via skolans hemsida, bloggar eller
via mejl. Skolans personal har en gemensam kommunikationsplats i First Class. Dexter används
för skolans närvaro och frånvarohantering. Modern teknik används för att förbättra service och
kommunikation internt och externt (steg 4). Som vi nämnt ovan finns det en samverkan genom
Kraftledning Kolmården där alla chefer inom barn och ungdom Kolmården möts. Det har
formats gemensamma övergångsplaner för området med perspektivet 0-16 år. Rosslaskolan har
ett mycket nära samarbete med Uttersbergsskolan. Sophie Battel var Uttersbergsskolans rektor
innan hon rekryterades som rektor till Rosslaskolan. För att säkerställa en smidig övergång från
årskurs 3 på Uttersbergsskolan till årskurs 4 på Råsslaskolan har skolorna en plan som årligen
utvärderas och revideras. Utöver samverkan inom Kolmården erbjuder Norrköping
kommungemensamma studiedagar och nätverksträffar för olika ämnen. Norrköpings rektorer
inbjuds till gemensamma möten. Det har även skapats en kommungemensam mottagningsgrupp
inför antagning till gymnasieskolan. Vi ser att skolan gör goda ansatser till en fungerande
pedagogisk samverkan med andra verksamheter och bedömer med en viss tvekan att kriteriet är
uppfyllt (steg 4). Här behövs ett fortsatt arbete.
Krokek är ett litet samhälle och vid intervjuer med personal och föräldrar framkommer att det
som händer i Krokek påverkar Råsslaskolan och vice versa. Skolledningen menar att det finns en
bra och öppen kommunikation mellan skolan, socialtjänsten och andra myndigheter. 39 procent
av personalen instämmer till stor del i enkäten i att skolan har en öppen kommunikation med
närsamhället och andra intressenter. 52 procent instämmer till viss del. Vi tolkar detta som att det
finns en etablerad kommunikation, men att den kan utvecklas. Genom studiebesök, temaarbeten
och PRAO i årskurs 8 och 9 har skolan en etablerad kommunikation med arbetslivet,
socialtjänsten, myndigheter och närsamhället i övrigt (steg 5).
I arbetslagens självvärdering av detta område värderar ett arbetslag skolan till steg 2, två till steg
6, ett till steg 7 och tre arbetslag tillsammans med ledningen värderar skolan till steg 5. Vi menar
att skolan når steg 5 fullt ut. För att komma vidare till de högre stegen behöver Råsslaskolan
utveckla metoder för att stödja och samla resultat av omvärldsbevakningen och utveckla
samarbete med externa nätverk och högskolor/universitet.
I. Kompetens
Tabell 5: Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen
Kvalitetsområde
Kompetens
Råsslaskolan
år 2013
Andel lärare med pedagogisk
högskoleexamen
90,7 %
Genomsnitt i
Norrköpings
kommun år 2013
86,4 %
Genomsnitt i riket
år 2013 enligt
Skolverket
86,0 %
90,7 procent av Råsslaskolans lärare har lärarexamen. Det är ett högre värde än genomsnittet
både i Norrköpings kommun där 86,4 procent har lärarexamen och genomsnittet för riket som är
86 procent. Därmed verifieras att skolan har en hög andel lärare med lärarexamen (steg 1).
Skolan har en plan för introduktion av nyanställda. Vi tar del av den skriftliga planen som är
16
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
tydlig och erbjuder bl.a. ett antal samtal under den nyanställdes första halvår på skolan. Att
planen används verifieras i samtal med skolans rektorer (steg 1).
Gemensam kompetensutveckling i bl.a. “Det goda samtalet” har genomförts. Individuell
fortbildning kan erhållas om den svarar upp mot verksamhetens behov och om ekonomin tillåter.
Vi bedömer därmed att kompetensutveckling utgår från verksamhetens och från individuella
behov. Av personalen instämmer 42 procent helt eller till stor del i att kompetensutvecklingen
utgår från skolans, arbetslagens och individens behov (steg 2).
Att skolan har gemensamma och individuella kompetensutvecklingsplaner instämmer endast 24
procent av personalen i helt eller till stor del. Vid våra intervjuer framkommer det att många inte
uppfattar att en individuell kompetensutvecklingsplan finns. Vi kan bekräfta att en sådan finns i
det underlag som används vid medarbetarsamtal och som de flesta vi har möjlighet att tala med
känner till. Förtydligande om vad olika begrepp innebär kan medföra att fler blir införstådda med
att det finns någon form av individuell kompetensutvecklingsplan (steg 3). Mer
kompetensutveckling önskas men vi ser i dokument och hör i samtal att skolan har ett
budgetunderskott och att önskemålen därför inte kan uppfyllas. Vi kan p.g.a. det ekonomiska
läget inte verifiera att skolan avsätter sammantaget goda resurser för såväl gemensam som
individuell kompetensutveckling. Vi uppfattar att viljan finns och att möjligheterna kommer att
öka med en budget i balans.
Ett arbetslag placerar skolan på steg 1, tre på steg 2, två på steg 3 och ett på steg 4.
Skolledningen placerar skolan på steg 5. Vi granskare placerar skolan på steg 2. En förbättrad
ekonomi är en förutsättning för att komma vidare i arbetet med kompetens. När personalen
upplever att goda resurser avsätts för kompetensutveckling bör arbetet med att följa upp
kompetensutvecklingsinsatser regelbundet påbörjas. Ett annat utvecklingsområde som vi ser är
att kompetensutvecklingen behöver ha sin grund i utvärderingar med koppling till skolans
långsiktiga mål.
17
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
J. Resursutnyttjande
Tabell 6: Kostnader och nettoresultat
Kvalitetsområde
Resursutnyttjande
Råsslaskolan
år 2013
Genomsnitt i
Norrköpings
kommun år 2013
Genomsnitt i riket
år 2013 enligt
Skolverket
Totalkostnad per elev
54397 kr
67929 kr
91 900 kr
Kostnad per elev för undervisning
40756 kr
41967 kr
48 000 kr
Totalkostnad per elev exklusive
lokaler
53272 kr
66023kr
74 000 kr
Kostnad per elev för läromedel
1789 kr
2814 kr
--------------------
Nettoresultat vid senaste bokslut
- 635,8 tkr
-------------------
--------------------
1125 kr
1906 kr
17 900 kr
Lokalkostnad per elev
Skolans rektor har uppföljande möten med verksamhetschef och ekonom på utbildningskontoret
tre till fyra gånger per år samt vid behov. Kvartalsrapporter tas i skolans ledning. Ämneslagen
och arbetslagen tilldelas budget som följs upp kontinuerligt. Ekonomisk uppföljning görs av
löpande intäkter och kostnader (steg 1).
Råsslaskolans ekonomiska resultat de senaste åren har varit ett minusresultat. 2013 var det -635
tkr och 2014 -600 tkr och för 2015 förväntas också ett underskott. Rektor kommenterar utfallet
med att det är svårt att fylla klasserna på en ort som Krokek, vilket gör att ekonomin inte räcker
till. I redovisade kostnader för 2013 kan man se att totalkostnad per elev ligger kraftigt under
både genomsnittet i Norrköpings kommun och i riket. Samma gäller för lokalkostnaden.
Totalkostnad per elev exklusive lokaler ligger under genomsnittet i Norrköpings kommun och
genomsnittet i riket. Skolans rektor för en dialog med förvaltningen om skolans tilldelning. När
skolans budget lämnas till förvaltningen finns det redan ett budgeterat underskott. Skolledningen
menar att när elevunderlaget successivt ökar från årskurs 4, med fyra klasser per årskurs, ser de
en ljusning i den ekonomiska situationen. Skolan når inte en ekonomi i balans, som är ett
kriterium för steg 2, trots att skolan har låga kostnader per elev. 54 procent av personalen
instämmer helt eller till stor del i att de känner till hur skolan utnyttjar sina resurser. 39 procent
instämmer till viss del. Skolan gör dock prognoser i relation till budget och utfall (steg 2) samt
anpassar resursfördelningen till elevernas behov av utveckling och stöd (steg 3).
I arbetslagens självvärdering värderas skolan till steg 1. Ledningen värderar skolan till steg 7. Vi
menar att eftersom skolan inte har en ekonomi i balans kommer den inte vidare till de högre
stegen. Skolledningen ser trots allt hoppfullt på framtiden. Enligt plan kommer Rosslaskolan de
kommande åren få ta emot fyra paralleller i årskurs 4. Detta betyder en utökning med två klasser
hösten 2015. Om tre år räknar ledningen med fyra paralleller i alla årskurser. Ämneslag och
arbetslag tilldelas budget som kontinuerligt följs upp. På huvudmannanivå har en ny ekonomisk
struktur och uppföljningsmodell införts som bl.a. kräver att det finns certifierade inköpare på
enheterna. Flera på Råsslaskolan har genomgått denna utbildning. Dock ser vi att skolledningen
18
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet behöver utveckla personalens delaktighet i hur
skolan utnyttjar sina resurser.
K. Image
En styrka som framförs av personal är den fysiska, naturnära, lokaliseringen där det är enkelt och
lättillgängligt att använda naturen som pedagogiskt rum. Närheten till naturen och de möjligheter
som det ger används för att påverka imagen. Endast 27 procent av föräldrarna instämmer dock
helt eller till stor del i att skolan har ett gott rykte. När vi rör oss runt på skolan möts vi av en
verksamhet som tycks ha oförtjänt dåligt rykte. 60 procent av eleverna instämmer helt eller till
stor del i påståendet “Totalt sett är jag nöjd med min skola”. 61 procent av personalen instämmer
helt eller till stor del i att skolan har ett gott rykte. Vi kan verifiera att skolan gör försök att
påverka sin image (steg 1).
Vi ser exempel på hur skolans olika verksamheter bidrar till dess image (steg 2). Skolans närhet
till naturen är ett exempel, andra är arbetet med att se alla elever och att tidigt fånga upp dem
som behöver stöd såväl pedagogiskt som socialt. Vi kan också se ett värdegrundsarbete som är
implementerat både hos elever och hos personal. Allt detta inklusive de goda betygsresultaten
bidrar till skolans image. Vi har däremot inte kunnat verifiera att skolan följer upp hur imagen
har påverkats av de egna insatserna som krävs för steg 2.
Ett arbetslag placerar skolan på steg 1, ett på steg 2, fem på steg 3 och skolledningen på steg 6.
Vi granskare placerar skolan på steg 1. Vid samtal och intervjuer framkommer det att arbetet
med image inte har varit prioriterat. Utifrån det vi ser av verksamheten är dock flera steg inom
räckhåll. Det arbete som kommer att ta längst tid är att förändra föräldrars och närsamhällets
inställning till skolans rykte som t.ex. inte står i paritet med skolans goda resultat. Skolan
behöver arbeta med att informera om sin verksamhet men framför allt att marknadsföra sig
utifrån t.ex. lokalisering och goda betygsresultat. Därutöver ser vi att metoder för att
kontinuerligt utvärdera och förbättra imagen är något som behöver utvecklas.
Slutomdöme
Råsslaskolan i Norrköpings kommun är en skola där trygghet och trivsel råder. Både elever och
personal beskriver hur man trivs på skolan, att det är högt i tak och att eleverna alltid har någon
kompis att vara med. Vi kan också konstatera att det råder ett respektfullt förhållande mellan
personal och elever. Vi som är utomstående och på besök under två dagar mottas på ett positivt
sätt av alla som vi möter. Eleverna är trygga och tillitsfulla och tar gärna kontakt med oss och
ställer frågor. De vill också gärna visa vad de gör på sina lektioner. Vi ser många goda exempel
på hur eleverna får lösa uppgifter som fångar deras uppmärksamhet och där diskussionerna går
höga över vilket tillvägagångssätt som ska användas. Vi ser också goda exempel på hur eleverna
görs delaktiga i sitt lärande genom att de får utvärdera sina arbetssätt. Råsslaskolan har mycket
goda betygsresultat och det får tillskrivas en lärarkår med en hög andel behöriga lärare, de
arbetsformer man använder, en lugn och trygg skola och ett elevhälsoteam som är duktigt på att
19
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
hitta elever som är i behov av stöd, både pedagogiskt och socialt och en skolledning som har
börjat ta ett helhetsgrepp på skolans utveckling.
Det är första gången som Råsslaskolan granskas och totalpoängen är 62. Kravet för certifiering
enligt Qualis kvalitetssäkringssystem är 60 poäng och lägst steg 3 inom samtliga
kvalitetsområden. Då steg 3 inte är nått inom samtliga områden är skolan inte certifierad.
Skolans styrkor finns inom:
● Kunskaper och färdigheter: Rutiner finns för att följa upp kunskapsresultaten på
individnivå och skolan har tydliga rutiner för att utreda elevers behov av stöd samt
tillgång till specialpedagogisk kompetens. Pedagogiska samtal om rättning av nationella
prov bidrar till att säkerställa en likvärdig bedömning. Ämneslagen har återupprättats till
glädje för de lärare som har ämneskollegor. Diskussioner om pedagogiska frågor kräver
inte samma ämnen så ett kollegialt lärande är möjligt även utan ämneskollega. Vi förstår
att lärare och skolledning aktivt arbetar med de fyra f:en men steg 5 uppnås inte då vi inte
kan se något pågående arbete inom olika perspektiv på hållbar utveckling mer än i något
enstaka ämne. Detta behöver omfatta hela verksamheten. När steg 5 är uppnått är också
steg 6 uppnått eftersom skolan har mycket goda kunskapsresultat och metoder finns för
att hjälpa de elever som inte klarar lägst kunskapskraven. För att nå steg 7 behövs
koppling till forskningsrön och beprövad erfarenhet gällande metoder för att säkerställa
likvärdig bedömning av kunskaper och förmågor.
● Trygghet och trivsel: Eleverna tycker att de har en skola där trygghet och trivsel råder.
De anger i hög utsträckning att de har någon kompis att vara med och att de vet att de kan
kontakta någon vuxen om problem uppstår. Personalen upplever också en hög grad av
trygghet och trivsel på en skola där ordet “hjälpsam” är signum och där man kan ha roligt
tillsammans i det dagliga arbetet. För att komma vidare föreslår vi ett synliggörande för
personal över de rutiner som finns och det goda arbete som pågår. Det är stora variationer
i självvärderingen som också kan tyda på en ovana att arbeta med Qualis som verktyg.
För steg 7 krävs ett mera systematiskt förbättringsarbete utifrån forskningsrön och
beprövad erfarenhet.
● Organisation: En uppföljning av organisationen sker varje år och utifrån denna görs
förändringar och anpassningar. Vi får beskrivet att den tydlighet som genomsyrar
organisationen gällande rutiner, ansvarområden och beslutsfattande uppfattas som
positivt av personalen. Skolan har utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer som
är väl kända. Arbetslagen tar ett stort ansvar för allt arbete kring eleverna och i de fall det
behövs för man elevfrågor vidare till EHT. Lärarna uttrycker en stor nöjdhet med att alla
hjälps åt med arbetslagets uppgifter. EHT uttrycker att man arbetar utifrån
förhållningssättet att alla elever är allas elever. För att nå de högre stegen behöver det
påvisas en större samverkan mellan organisationens alla delar och arbetsformer för
utvärdering av hur den egna organisationen stödjer genomförandet av det nationella
uppdraget.
20
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
● Styrning och ledarskap: Skolan har egna prioriterade verksamhetsmål som personalen
känner till. Ett öppet ledarskap finns på alla nivåer vilket framkommer vid våra intervjuer
och samtal. Ledarskapet är strategiskt och tydligt på alla nivåer och en majoritet av
personalen uttrycker i Qualisenkäten att de vet vem som fattar beslut. Vi ser att
nuvarande skolledning tillsammans med personal på kort tid har utarbetat rutiner,
ansvarområden etc. Med tiden menar vi att Råsslaskolan med lätthet kan nå både steg 5
och 6. Qualis som kvalitetsverktyg behöver förankras tydligare hos all personal och ett
arbete bör inrättas där Qualis kvalitetsområden diskuteras av all personal. Detta torde
leda till att personalen i högre utsträckning än idag känner sig väl insatt i och delaktig i
det systematiska kvalitetsarbetet. Vi kan redan idag se hur mål och utvärdering utgör
grund för systematiska förbättringar. Det som skolan behöver göra på steg 6 är att ha en
långsiktig plan för kvalitetsutvecklings om har sin grund i utvärderingar och påvisade
effekter på undervisningen.
● Kommunikation: Råsslaskolan har metoder för att sprida information och den
samverkar nära med ortens 1-3-skola. Föräldrarna upplever att de får god information om
skolans verksamhet genom veckobrev, skolans hemsida, lärares bloggar och i kontakt
med skolledning och personal. De föräldrar vi möter upplever det som ett öppet och
förtroendefullt samtalsklimat. Internt är personalen nöjd med hur kommunikationen
fungerar. En etablerad kommunikation finns med socialtjänst och andra myndigheter. För
att nå de högre stegen behövs utveckling av metoder för att samla resultat av
omvärldsbevakning samt ett etablerat samarbete med högskolor/universitet och kopplat
till dessa strategier för deltagande i externa nätverk.
Råsslaskolan har goda förutsättningar att komma längre i sitt arbete med att uppfylla det
nationella uppdraget. Utifrån Qualis kvalitetssäkringssystem vill vi lyfta fram följande
förbättrings- och utvecklingsområden:
● Elevernas ansvar för eget lärande: Vi ser att det brister i elevernas förståelse av målen i
aktuella ämnen och kurser men att de är medvetna om att det är kursplaner som styr
upplägget av undervisningen. Vi kan också se att eleverna tränas i att utveckla sin
förmåga att arbeta i demokratiska former men många av eleverna som vi pratar med
förstår inte riktigt vad det handlar om. En del är inte heller med på noterna efter
förklaringar. Det här handlar om att medvetandegöra eleverna om kriterierna. Vi kan se
att steg 4 och 5 finns inom räckhåll då kursplanemålen styr uppläggningen av arbetet och
många av de lärare vi möter låter eleverna bedöma sina resultat, reflektera över sitt
lärande och utveckla olika sätt att lära. Det arbetet behöver dock i högre utsträckning än
idag genomsyra hela verksamheten. Vi ser också ett påbörjat arbete på steg 6 med att
eleverna sätter egna mål, dokumenterar sitt lärande och är delaktiga av bedömningen i sitt
lärande, och även det behöver omfattas av hela verksamheten.
● Arbetssätt och lärarroll: Arbetssätten präglas av variation och flexibilitet. Det får vi
bekräftat vid våra lektionsbesök. Likaså att arbetssätt och arbetsformer dokumenteras och
utvärderas regelbundet. Modern teknik används som en integrerad del i undervisningen
men både lärare och föräldrar önskar ökad tillgång till IT. Arbetssätten bör utvecklas för
att skapa helhetsperspektiv i samverkan mellan ämnen. Vi får berättat för oss att
21
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
arbetssätt och arbetsformer utvärderas men inte att de jämförs i någon större utsträckning,
så tid behöver avsättas i arbetslagen/ämneslagen för att jämföra och hitta de arbetsformer
som har bäst effekt. På steg 6 kan vi se att entreprenörskap, företagande och
innovationstänkande behöver utvecklas.
● Delaktighet: I intervjuer och samtal framkommer det att skolan har ett klimat som
inbjuder till delaktighet. Föräldrarna uttrycker att man är välkommen till skolan och att
forum såsom föräldraråd finns för inflytandefrågor och delaktighet. De pekar också på
svårigheten att få föräldrar att engagera sig i skolan. Genom Qualisenkäter ges möjlighet
att påverka och delta i kvalitetsarbetet. För att nå de högre stegen behöver föräldrarna
göras mer delaktiga och elever behöver i högre utsträckning involveras i arbetet med
utveckling av verksamheten. Skolan har ett påbörjat arbete med att göra eleverna
delaktiga i lärprocesserna och det arbetet behöver utvecklas.
● Kompetens: Skolledningen behöver synliggöra att individuella planer för
kompetensutveckling finns. Om skolans ekonomi förbättras ökar möjligheterna för fler
att få önskad kompetensutveckling kopplad till verksamhetens behov. På sikt behöver det
finnas en tydlig koppling mellan skolans strävan mot högre måluppfyllelse och
kompetensutveckling samt även till forskningsrön och beprövad erfarenhet.
● Resursutnyttjande: I nuläget är det svårt för skolan att förbättra sin ekonomi.
Elevpengen är lägre än genomsnittet i kommunen och det är svårt att fylla klasserna med
så många elever som skulle behövas för en ekonomi i balans. På sikt är skolledningen
optimistisk då man ser att elevunderlaget i yngre åldrar ökar och när de eleverna kommer
till Råsslaskolan påverkar det ekonomin positivt. När en ekonomi i balans har uppnåtts
kan man påbörja ett arbete med att nå de högre stegen. Redan idag görs prognoser i
relation till budget och utfall och en ökad delaktighet i ekonomin kan man också arbeta
med för en ökad förståelse för hur ekonomin påverkar verksamheten.
● Image: Skolan har många goda kvaliteter som inte får genomslagskraft i skolans image.
Genom att systematiskt arbeta med skolans image genom olika insatser som t.ex. att i
många sammanhang berätta om skolans välutbildade personal och de kunskapsresultat
som eleverna når, ser vi granskare att Råsslaskolan har stor möjlighet att klara både steg
3, 4, 5 och 6. Har man väl kommit så långt är sannolikheten stor att man också har hittat
ett systematiskt arbete med utvecklingen av sin image och då finns också steg 7 inom
räckhåll.
Efter våra två dagar på Råsslaskolan ser vi en verksamhet som på kort tid med ny skolledning
har skapat trygghet, trivsel och tydlighet genom väl förankrade rutiner på olika nivåer. Vi möter
glada nöjda elever och personal som trivs på sin arbetsplats. Vårt råd till enheten är att ända ner
på arbetslagsnivå kontinuerligt arbeta med Qualis kvalitetsverktyg för att på ett systematiskt sätt
påverka och öka kvaliteten i verksamheten. Generellt når inte skolan i dagsläget de högsta
stegen, då det faller på bristen i koppling till forskning och beprövad erfarenhet. Det vi däremot
ser är att skolan är på mycket god väg i sitt kvalitetsarbete.
22
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
Vi granskare tackar för ett vänligt bemötande under våra två givande dagar på Råsslaskolan och
vi önskar lycka till med det fortsatta förbättringsarbetet.
Sundbyberg 2015-06-25
Katrineholm 2015-06-25
Philip Olsson
Anne-Maj Kihlstrand
Bilaga: Sammanställning av poäng.
23
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
Qualisgranskning - poängmatris
Skola
Råsslaskolan
Kvalitetsområden
Faktor
Steg
1
2
3
Poäng
4
5
6
7
A Kunskaper och färdigheter
3
B Trygghet och trivsel
2
C Elevernas ansvar för eget lärande
2
D Arbetssätt och lärarroll
2
x
6
E Delaktighet
2
x
6
F Organisation
1
G Styrning och ledarskap
2
H Kommunikation
1
I
1
Kompetens
x
12
x
12
x
4
x
5
x
8
x
5
x
2
J Resursutnyttjande
1
x
1
K Image
1
x
1
Poängsammanställning
Råsslaskolan
Certifiering - lägst
Maxpoäng
Poäng
Villkor
62
60 Alla kvalitetsområden steg 3 eller högre
126
1
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se