Kursplanering - Högskolan i Halmstad

Transcription

Kursplanering - Högskolan i Halmstad
Handledarutbildning
för Läslyftet ht15-vt16
Kursplanering
En handledarutbildning för Läslyftet
med fokus på skolutveckling
Hösten 2015 startar Skolverkets satsning på Läslyftet. Läslyftet syftar till att öka elevers
läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen.
Läslyftet bygger på kollegialt lärande. Högskolan i Halmstad, i samverkan med kommuner,
genomför en uppdragsutbildning i egen regi.
Syftet är att utbilda handledare för Läslyftet, och även ge verktyg för att kunna utveckla sin egen
verksamhet. Efter genomgången utbildning ska handledarna leda kollegialt lärande inom Läslyftet, och
bl a diskutera didaktiska frågor och undervisningssituationer, samt vara ett stöd och ge inspiration till
kollegorna. Deltagarna ska efter genomgången utbildning även kunna handleda kollegor i olika former
av skolutveckling inom andra områden. Därför kommer vi under utbildningen att arbeta med hur
utvecklingsprocesser kan gestalta sig på en skola eller förskola, och ge handledarna verktyg hur de kan
leda dessa processer. Mellan kurstillfällena ska deltagarna utföra utvecklingsarbete kopplat till
Läslyftet, i sin egen verksamhet.
Didaktisk kompetens kopplad till Läslyftet
Läsförståelse och skrivförmåga är avgörande för elevers utveckling och lärande liksom för framtida
delaktighet i samhälls- och yrkesliv. Elevers språk- och kommunikationsutveckling är alla lärares
ansvar. Därför riktar Läslyftet sig till lärare i alla verksamheter och i alla ämnen. Efter denna
utbildning kommer handledarna att kunna utmana sin egen och sina kollegors didaktiska kompetens
genom att uppmärksamma och reflektera över genomförande och beslut i den egna undervisningen,
samt vara förtrogna med Läslyftets bakgrund, syfte och utformning.
Handledarkompetens
Mönstret i den vetenskapliga kunskapsbildningen om kvalitets- och skolutveckling visar att
resultatförbättringar i elevers lärande är tydligast på de skolor där förskollärarna och lärarna beforskar
sin egen pedagogiska vardagsverksamhet. Det innebär att förskollärare, lärare och skolledare behöver
vara medaktörer i den systematiska kunskapsbildningen om lärande och undervisning i och utifrån sin
vardag som grund för förändringar i sin vardagspraktik. Många intressenter betonar betydelsen av
kollegialt lärande, lärande samtal och analys som drivkraft för utveckling. För att få en hög kvalitet i
den skolgemensamma systematiska kunskapsbildningen om lärande och undervisning är det viktigt att
lärprocessen leds av utbildade handledare.
För att skapa så goda förutsättningar som möjligt för deltagarnas lärande om att leda kollegialt lärande
har vi lagt upp utbildningen så att man både får tillämpa, erfara och uppleva olika metoder och
strukturer hur man som handledare leder professionell kunskapsbildning om lärande och
undervisning på en skola. Tillämpningarna relateras till underliggande teorier om lärandebaserad
skolutveckling.
Höstterminen 2015
Dag 1
17 sep
Deltagare,
rektorer
och
förskolechefer
09.00-12.00 (inkl kaffe/te)
• Kursstart, introduktion av moduler
• Läslyftet i stort
• Vad är handledning i denna utbildning?
Erica Eklöf
Ewa Wictor
13.00-16.00 (inkl kaffe/te)
Att leda och verka för kollegialt stöttande, följande och
utmanande av undervisning
Anne-Marie Körling
Lgr11 och hur vi läser den – strategier, överblick och att
användandet i praktiken
Andra delen av eftermiddagen tar upp hur läsförståelse och
lässtrategier i förhållande till ett textarbete kopplas till Lpfö98 och
Lgr11:
•
•
•
•
•
Hur läser vi läroplanen?
Vilka strategier använder vi?
Hur skapar vi överblick?
Hur använder vi läroplanerna i praktiken när det handlar om hur
vi undervisar kring text?
Hur blir Lpfö98 och Lgr11 en aktiv text?
Eftermiddagen ger ett metaperspektiv kring hur vi arbetar med text
ur både ett lärar- och ett undervisningsperspektiv.
Konsten att fråga – hur fråga för att utveckla tänkandet?
Under tredje delen av eftermiddagen tar Körling upp ”Konsten att
fråga” för att motivera kollegor, som rektor eller handledare.
2
Dag 2
19 okt
Handledningsstrategier utifrån ett förskole- och
skolutvecklingsperspektiv, föreläsning och workshops
09.00-09.15 Storgrupp
Introduktion. Utformning av utbildningen
•
•
Deltagare •
Varför kollegialt och professionellt lärande?
Förskollärare, lärare och skolledare som medaktörer i den
systematiska kunskapsbildningen om lärande och undervisning.
Skolgemensam kunskapsbildning om lärande och undervisning
som utgångspunkt för kvalitetsutveckling.
Hans-Åke Scherp
09.15-10.00 Storgrupp
•
•
Betydelsen av en pedagogisk helhetsidé som vägledning för den
professionella kunskapsbildningen.
Att arbeta fram en verksamhetsgemensam helhetsidé utifrån
deltagarnas viktigaste lärdomar om lärande och undervisning
med hjälp av föreställningskartor.
10.00-12.00 (inkl kaffe/te) Parvis
Utarbetande av föreställningskartor
13.00-14.15 Storgrupp
•
•
•
•
•
Hans-Åke Scherp
Att leda strukturerade handledningssamtal så att de inte stannar
vid erfarenhetsutbyte och tipsgivning.
Att ta vara på variation i uppfattningar och görande som
underlag för gemensam kunskapsbildning istället för kamper
mellan rätt och fel, bra och dåligt.
Metod för att upptäcka mönster i variationen.
Tabellmetoden
Att finna mönster i variationen i deltagarnas viktigaste lärdomar
om lärande och undervisning.
Gun-Britt Scherp
Ewa Wictor
Per Fagerström
Hans-Åke Scherp
Hans-Åke Scherp
Gun-Britt Scherp
14.15-14.30 Kaffe/te
14.30-15.30 Grupper med ca 8 deltagare
Gun-Britt Scherp
Ewa Wictor
Per Fagerström
Hans-Åke Scherp
15.30-16.00 Grupper om ca 20 deltagare
Gun-Britt Scherp
Ewa Wictor
Per Fagerström
Hans-Åke Scherp
Arbetet leds av någon i gruppen som tränar på att leda handledningssamtalet.
• Söka mönster i gruppdeltagarnas föreställningskartor.
• Tillämpning av att leda strukturerade handledningsamtal.
Reflektioner, lärdomar, dilemman och frågor utifrån dagens arbete
Hemuppgift:
•
•
•
Tillämpa tabellmetoden på de lärdomar som de olika
workshopsgrupperna arbetat fram.
Skapa en nulägesbeskrivning från din egen verksamhet.
Nulägesbeskrivningarna skickas in till kursledarna.
3
Dag 3
16 nov
Deltagare
Fortsättning på Handledningsstrategier utifrån ett
förskole- och skolutvecklingsperspektiv, föreläsning
och workshops
09.00-09.30 Storgrupp
Utvecklingsorganisationen
•
•
•
Handledare, lärledare, processledare, arbetslagsledare,
Att leda lärande och professionell kunskapsbildning som tar sin
utgångspunkt i den egna skolans pedagogiska vardagsverksamhet
i relation till den skolgemensamma helhetsidén.
Var och en skriver ned den handledningsfråga man ser som mest
angelägen att lära om. Metod: Todaysmeet.
Analys som metod för kunskapsbildning
•
•
Gun-Britt Scherp
kategoriserar de
individuella
frågorna.
Hans-Åke Scherp
Analys innebär att förstå sig på samband mellan det man gör och
det man uppnår med det man gör i relation till det man vill
uppnå.
Att hantera variation och olikhet.
Storgrupp
•
Hans-Åke Scherp
Ewa Wictor
Fem faser i systematisk kunskapsbildning:
Fas 1: Upptäcka, förstå och formulera handledningsfrågan
Det första steget är att synliggöra vardagsproblem.
Fas 2: Skaffa underlag för kunskapsbildning
Systematisera variationen i erfarenheter om vad som sker
och fungerar bra och mindre bra i verksamheten för att få
underlag för kunskapsbildning.
Fas 3: Söka efter mönster i det insamlade underlaget
Söka mönster och strukturer i den variation av
erfarenheter man har om det pedagogiska mötet mellan
pedagog, barn och elever.
Fas 4: Formulera lärdomar och slutsatser
Målet är att försöka förstå varför mönstret ser ut som det
gör. Det handlar om att förstå hur och varför skillnader i
undervisningspraktiker kan leda till skilda resultat.
Fas 5: Att utpröva lärdomar i vardagsverksamheten
Utpröva de nya lärdomarna i den vardagliga
verksamheten och undersöka hur dessa nya arbetssätt och
insikter påverkar barn och elevers lärande.
Hans-Åke Scherp
Gun-Britt Scherp
Fokus på fas 1. Att skapa handledargrupper utifrån angelägna
handledarfrågor.
Presentation av de olika kategorierna av handledarfrågor utifrån
Gun-Britts kategorisering
09.30-10.00 (inkl kaffe/te) Val av handledarfråga
Handledarfrågorna fördelas på utbildarna. Deltagarna går till den
utbildare som ansvarar för den handledarfråga som man valt.
Utbildarna grupperar deltagarna i handledargrupper om ca 8
deltagare.
4
Gun-Britt Scherp
Ewa Wictor
Per Fagerström
Hans-Åke Scherp
10.00-11.00 Handledargrupper
Handledarsamtal i fas 1 och 2 av kunskapsbildningsprocessen.
Arbetet leds av en handledare som tränar på att leda strukturerade
handledarsamtal.
• Varför har deltagarna valt gruppens handledarfråga?
• Vilka lärdomar och erfarenheter har gruppdeltagarna om den
fråga de valt att fördjupa sig i?
• Vilka mönster kan man se?
• Hur ska man vidga och berika variationen genom att ta dela
varandras erfarenheter och lärdomar?
frågor ska man ställa till andra som inte ingår i den egna
Deltagare • Vilka
handledargruppen?
Forts.
Dag 3
Gun-Britt Scherp
Ewa Wictor
Per Fagerström
Hans-Åke Scherp
16 nov
11.00-11.30 Akvarium i grupper om ca 20 deltagare
Reflektioner, lärdomar, dilemman och frågor utifrån arbetet
11.30-13.00 (inkl tid för lunch) Parvis
Samla in ytterligare variation i lärdomar och slutsatser som underlag
för kunskapsbildningen i den egna handledargruppen genom att
intervjua andra deltagare i utbildningen.
13.00-14.00 Handledargrupper
Handledarsamtal. Arbetet leds av en handledare som tränar på att
leda strukturerade handledarsamtal.
Fas 2, 3 och 4.
• Vilka mönster kan man se utifrån det underlag man har?
• Har intervjuerna med andra tillfört andra synsätt? Formulering av
lärdomar.
• Varför ser mönstren ut som de gör?
14.00-14.30 Akvarium i grupper om ca 20 deltagare
Reflektioner, lärdomar, dilemman och frågor utifrån arbetet.
14.30-15.00 Kaffe/te
15.00-15.30 Akvarium i storgrupp
Reflektioner, lärdomar, dilemman och frågor utifrån de olika 20gruppernas akvarier.
15.30-16.00
Avslutande fördjupande föreläsning om att leda professionell
skolgemensam kunskapsbildning.
5
Gun-Britt Scherp
Ewa Wictor
Per Fagerström
Hans-Åke Scherp
Gun-Britt Scherp
Ewa Wictor
Per Fagerström
Hans-Åke Scherp
Gun-Britt Scherp
Ewa Wictor
Per Fagerström
Hans-Åke Scherp
En deltagare från
varje 20-grupp
tillsammans med
Per Fagerström och
Ewa Wictor
Hans-Åke Scherp
Dag 4
8 dec
Skrivstrategier
Deltagarna delas upp i två 40-grupper (grupp 1+2 samt grupp 3+4)
09.00-12.00 samt 13.00-16.00 (inkl fm- och em-kaffe/te)
Teachers as writers (genomförs på engelska)
Terry Locke
I många delar av världen ligger barns och elevers skrivande och
textproduktion långt efter deras läsförmåga och läsförståelse.
Parallellt med detta finns en ökad medvetenhet kring att olika ämnesDeltagare och kunskapsområden har sina mer specifika krav ur ett språk- och
litteracitetsperspektiv.
Terry Lockes föreläsning ger en fördjupad inblick i vad det innebär
att vara ett skrivande barn/elev och att få formativ respons på sitt
skrivande.
09.00-12.00 samt 13.00-16.00 (inkl fm- och em-kaffe/te)
Tolka och skriva text i skolans alla ämnen
Ann-Marie Körling leder oss genom processen hur vi i vår
undervisning tolkar och skriver text, med kopplingar till den metodik
och didaktik som Terry Locke föreläser om.
•
•
•
Hur ser vår undervisning kring skrivande och tolkande av texter
ut tillsammans med eleverna?
Hur för- och efterarbetar vi för att skapa engagerade, nyfikna och
frågeställande elever?
Hur använder vi den formativa kunskapen genom att skapa en
undervisning som bekräftar men också utmanar eleverna att delta
och lära?
6
Anne-Marie Körling
Vårterminen 2016
Dag 5
19 jan
Deltagare
Att bearbeta texter
09.00-12.00 (inkl kaffe/te)
Kritiskt textarbete- att läsa och samtala och skriva om världen
Barbro Westlund
Hur kan man som lärare utveckla sina elevers läsförståelse?
Teoretiska och forskningsbaserade modeller samt didaktiska redskap
som du som lärare kan använda för att stödja, utveckla och bedöma
de strategier eleverna behöver för att förstå olika texter.
Teori varvas med praktiska undervisningsmodeller som du sedan kan
utforska tillsammans med kollegor och använda med eleverna.
Barbro Westlund
13.00-16.00 (inkl kaffe/te)
Hur arbetar man med ett kritiskt, undersökande och
handlingsinriktat förhållningsätt vid läsning, samtalande kring och
skrivande av olika texter?
Att lärare ger sina elever stöd i att kunna uttrycka kunskap, skapa ny
kunskap och kunna argumentera för olika värderingar är således ett
centralt uppdrag för samtliga lärare.
Eleverna ska få rika möjligheter att gestalta sin förståelse, både
muntligt, skriftligt och med estetiska uttrycksformer.
7
Dag 6
Att skapa läsintresse samt modulkunskap
09.00-12.00 (inkl kaffe/te) Att samtala om text och att skapa
läsintresse
Katarina Lycken
Rüter
Läsning av texter och samtal kring innehållet ska ses som en del av
den skriftspråkliga förmåga, som förskola och skola ska arbeta med
och som förmågor som barn och elever behöver utveckla. ”Att läsa
och skriva tillsammans och samtala kring det man läser och skriver är
Deltagare sannolikt det allra viktigaste stöd man kan ge för att barns och ungas
läsande och skrivande ska utvecklas” (Liberg 2007, s. 29). Det är
också i samtalet läraren kan förstå hur barnens och elevernas läsning
ser ut, vad de tar med sig in i läsningen, vad de tar med sig från
läsningen, vad läsningen skapar för problem och vad de funderar på.
20 jan
I skolan, där läsning oftast är något som någon annan än eleven själv
initierar, är det viktigt att förstå grundläggande dimensioner av
elevers läs- och skrivutveckling (Liberg 2008). En första dimension
som Liberg pekar på är elevens motivation, engagemang och intresse.
En andra dimension är läs- och skrivförståelse och en tredje att
eleven kan läsa korrekt (avkoda) och skriva korrekt (inkoda). Dessa
tre står i förgrunden, enligt Liberg. I bakgrunden, och det som allt
utgår från, är de sammanhang som texterna förkommer i och vilka
dessa texter är.
Vidare vill Katarina ge inblick i teoretisk och praktisk kunskap om
läsprocessen och ett språkstödjande arbetssätt samt didaktiska
redskap för att planera och organisera en inkluderande och
individualiserande läs- och skrivundervisning i alla ämnen. Hur kan
lärare, i samverkan med skolbibliotekarier, stödja elevers läsning och
utveckling av ett starkare läsintresse?
Katarina Lycken
13.00-16.00 (inkl kaffe/te)
Syfte, innehåll och resonemang kring förskole- och grundskole- Rüter
moduler
8
Dag 7
8 feb
Deltagare,
rektorer
och
förskolechefer
Praktiskt handledarskap tillsammans med rektorer
och förskolechefer
09.00-09.30 Storgrupp
Att administrera uppifrån initierade utvecklingsprojekt respektive att
organisera och leda kollegialt lärande som utgångspunkt för
kvalitetsutveckling. En helhetsmodell för ledning, styrning och
medskapande.
Hans-Åke Scherp
09.30-10.00 Kaffe/te
10.00-12.00 Nyskapade handledargrupper
Nyskapade handledargrupper som sammansätts av deltagare som
deltagit i olika handledargrupper under dag 3. Lärprocessen leds av
en handledare som tränar på att leda strukturerade lärande samtal
utifrån de lärdomar man gjort i sina tidigare handledargrupper.
Skolledarna deltar i dessa handledargrupper. Mönstret i lärdomarna
dokumenteras.
13.00-14.30 Skolvis. Skolledare + handledare på samma skola
eller annan indelning
Kvalitetsdokumentation
Beskrivning av helhetsidén, lärdomarna samt planera hur det
fortsatta kvalitetsarbetet ska organiseras. Fokus på att lägga upp en
plan för hur man får en hög kvalitet i utvecklingsorganisationen med
hjälp av handledarna.
Gun-Britt Scherp
Ewa Wictor
Per Fagerström
Hans-Åke Scherp
Gun-Britt Scherp
Ewa Wictor
Per Fagerström
Hans-Åke Scherp
14.30-15.30 Kommungrupper (inkl kaffe/te)
Likheter och skillnader i de olika skolornas/förskolornas planer för
det fortsatta lärandebaserade kvalitetsarbetet. Arbetet leds av en av
handledarna.
Gun-Britt Scherp
Ewa Wictor
Per Fagerström
Hans-Åke Scherp
15.30-16.00
Hans-Åke Scherp
Avslutande föreläsning utifrån frågor och reflektioner från
kommungrupperna.
9
Dag 8
18 mar
Deltagare i
kursen och
under fm
öppet
seminarium
Kritiskt läsarbete- att läsa, samtala och skriva (om)
världen
- i förhållande till lässtrategier, ämnesfokus och ett
genusperspektiv
09.00-12.00 (inkl kaffe/te)
Även skolpersonal från RUCs samverkansområde
Anne-Marie Körling
Varje dag möter elever en rad olika texter och uppgifter i skolans
olika ämnen. Dessa ställer alla olika krav vad gäller läs- och
skrivförmåga. Anne-Marie Körling ger en inblick i hur vi förbereder
ett textarbete genom att noga gå igenom texter, förbereda med frågor
om textens innehåll, använda den språkliga uppbyggnaden samt
textens samspel eller brist på samspel.
Läsning och skrivande hänger nära samman. I ett klassrum där
textförståelsen och lärandet utvecklas genom samtal kan även de
texter som eleverna själva producerar bli föremål för strukturerade
samtal. Genom samtalet växer elevernas medvetenhet om att det
skrivna har mottagare och när eleverna får samtala om sina texter blir
de också medvetna om vilken betydelse form och innehåll kan ha för
mottagaren av budskapet.
Språk och identitet är nära förknippade. Att skriva är att
kommunicera. Att öva sig att skriva för olika syften och för olika
mottagare är också att öva sig i att möta sig själv, det egna språket
och den egna identiteten. För att eleven ska kunna utveckla sitt
språk, sin förmåga att kommunicera och få utrymme att berätta,
måste elevens text också möta läsare. Därför är det av vikt att ta fram
läsaren inom läraren.
13.00-16.00 (inkl kaffe/te)
Endast deltagare i Handledarutbildning för läslyftet
Fördjupning av förmiddagens föreläsning.
10
Anne-Marie Körling
Dag 9
5 apr
Aktiv läskraft – Vad innebär det?
09.00-12.00 (inkl kaffe/te)
Även skolpersonal från RUCs samverkansområde
Barbro Westlund
13.00-16.00 (inkl kaffe/te)
Endast deltagare i Handledarutbildning för läslyftet
Barbro Westlund
För att kunna tillämpa aktuell forskning om betydelsen av
framgångsrika textsamtal behöver några centrala begrepp klargöras,
t.ex. vad vi menar med text, vad man ska samtala om och vad
Deltagare i samtalen ska leda till för muntliga och skriftspråksmässiga
kursen och kompetenser. Det innebär vidare att läraren funderar över vad som
förväntas att elever i olika åldrar ska förstå av en text och hur den
under fm
öppet
förståelsen ska användas för att skapa kunskap om olika textgenrer,
seminarium sig själv som individ och om världen. För att sådana diskussioner ska
kunna föras behöver ett professionellt språk användas av både lärare
och elever/barn.
Fördjupning av förmiddagens föreläsning.
Dag 10
12 maj
Kursavslutning
09.00-16.00 (inkl lunch, fm- och em-kaffe/te)
Fördjupningar utifrån deltagarnas erfarenheter av att leda gemensam
professionell kunskapsbildning som underlag för kvalitetsutveckling.
Skolledarrollen, handledarrollen samt hur de tillsammans kan höja
kvaliteten i det skolgemensamma lärandet fokuseras.
Deltagare
11
Hans-Åke Scherp
Gun-Britt Scherp
Ewa Wictor
Seminarieledare
Erica Eklöf
Anne-Marie Körling
Erica Eklöf arbetar som språk-, läs- och
skrivutvecklare och specialpedagog på
Resurscentrum för Lärande och Barn- och
Ungdomsförvaltningen i Halmstads
kommun. Erica ingår i referensgruppen
på NCS (Nationellt Centrum för
Språkutveckling) och Skolverket samt
leder regionens språkutvecklarnätverk i
samverkan med Regionalt Utvecklings
Centrum, NCS och Högskolan i
Halmstad.
Anne-Marie Körling är grundskollärare,
författare, föreläsare, debattör och bloggare
på korlingsord.se. Anne-Marie har även
medverkat i framtagningen av kursplan i
svenska samt är skribent i Läslyftet.
Terry Locke
Terry Locke is Professor of Arts and Language
Education in the Faculty of Education at the
University of Waikato. His research interests
include the teaching of writing, the relationship
between literacy and technology, disciplinary
literacy and teacher professional knowledge.
Per Fagerström
Per Fagerström är f. d. högstadielärare i SO,
senare vuxenutbildare och uppdragsutbildare,
och har tidigare varit handledare/lärledarutbildare för ett tiotal kommuner, bl.a. i
Halmstad, från Karlstad universitet inom PBS.
Arbetar i dagsläget med lärledarutbildning och
processledning inom sektor utbildning
Göteborg Stad samt handledarutbildare inom
matematiklyftet och läslyftet Karlstads
universitet. Per Fagerström deltar även i
Göteborgs universitets Mentorsutbildning/
handledarutbildning kring skolutveckling
utifrån ett lärande perspetiv.
Terry Locke has written: Developing writing
teachers: Practical ways for teacher-writers to
transform their classroom practice (2015). He
has led two major projects in recent years:
“Teachers as writers: Transforming
professional identity and classroom practice”
(2010-2011) and “A culture of writing:
Impacting on teacher and student performance
across the curriculum” (2013-2014).
12
Katarina Lycken Rüter
Barbro Westlund
Katarina Lycken Rüter är undervisningsråd
på Skolverket, och arbetar under 2015 både
med frågor kring ikt i skolan och med
Läslyftet. Katarina har sin bakgrund som
svensklärare på högstadiet och gymnasiet, och
har under 25 år i undervisningen särskilt
intresserat sig för textsamtal och
litteraturundervisning.
Barbro Westlund är filosofie doktor i didaktik;
lektor i läs- och skrivutveckling vid Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms
universitet. Barbro arbetar som lärarutbildare
och författare och har deltagit i expertgruppen
i Lärarlyftet och i flera handledarutbildningar
genom Skolverket.
Ewa Wictor
Gun-Britt Scherp
Med socionomexamen och filosofie magister i
pedagogik har Ewa Wictor under de senaste 25
åren arbetat inom skolans värld som lärare,
studierektor, projektledare, utbildningsledare,
personalkonsulent och kurator. Sedan 2002 är
Ewa verksam på lärarutbildningen, undervisar i
utbildningsvetenskap och är VFU-ledare för
ämneslärarutbildningen. Under årens lopp har
Ewa arbetat med handledningsprocessen i
olika projekt för att lärare ska kunna utvecklas i
sin yrkesroll. Dessutom har Ewa ansvaret för
handledningskurser för VFU-ledare i
lärarutbildningen.
Aktiv inom skolutveckling och ledarskap, har
bl a skrivit boken Lärande och skolutveckling:
ledarskap för demokrati och meningsskapande
tillsammans med Hans-Åke Scherp.
Hans-Åke Scherp
Hans-Åke Scherp är docent i pedagogik med
särskild inriktning mot skolutveckling och
ledarskap. Han har varit vetenskaplig ledare
under 10 år för ett lärande nätverk där
medarbetare på 900 skolor ägnat sig åt
kollegialt lärande om hur man kan bli allt
bättre på att skapa berikande lärandemiljöer för
barnen. Har även arbetat som gymnasierektor,
skolpsykolog, utbildare och utbildningsledare i
den statliga skolledarutbildningen.
13

Similar documents