SO-läxa till fre v 11
Transcription
SO-läxa till fre v 11
Gruvor och järnbruk Läs faktabladet Du repeterar det du har läst och tränar på att dra slutsatser. 1. a. Sedan 11000-talet har Sverige brutit mineraler från berggrunden. Men det var först på 1600-talet som gruvdriften tog fart. Varför var det just då? _________________________________________________________________ _________________________________________________________________ b. Vilka tre varor var Sveriges viktigaste exportvaror på 1600-talet? _________________________________________________________________ _________________________________________________________________ 2. Varför var det just holländare som hjälpte till att bygga upp svenska järnbruk. Skriv minst två anledningar. ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ 3. a. I Falun fanns världens största koppargruva. Många andra länder var intresserade av att köpa koppar. Vad kunde man tillverka av koppar? ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ b. Det var farligt att arbeta i gruvan. Ge exempel på vad som kunde hända. ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ __________________________________________________________________ Faktablad Gruvor och järnbruk Alla krig som Sverige var med i blev dyra för landet. Det behövdes massor med pengar för att bygga skepp och värva soldater. Ett sätt att få in pengar var att sälja något till andra länder. I den svenska bergsgrunden fanns ju många värdefulla metaller och vi hade brutit järnmalm i gruvor sedan 1100-talet. Men det var först nu som man på fullt allvar satte igång att tillverka järn och koppar. Vid den här tiden fick Sverige alltså många nya gruvor där det sprängdes och knackades malm från morgon till kväll. Det eldades som aldrig förr i masugnarna i Bergslagens skogar. I smedjorna smiddes kanoner och svärd till grytor och andra hushållssaker. En del av järnet och kopparen behövde svenskarna själva. Men väldigt mycket såldes till England och andra länder i Europa. Holländska affärsmän startade järnbruk i Sverige För att få fart på den svenska järntillverkningen bjöd Gustav II Adolf in rika affärsmän från Holland och trakterna däromkring. De hade gott om pengar att satsa på att bygga järnbruk. Dessutom var många holländare skickliga smeder och kunde mycket om järnhantering. Den mest kände av alla som kom hit, var en man som hette Louis de Geer. Han var från Vallonien (som ligger i Belgien idag). Han byggde upp en massa vapenfabriker och bruk som tillverkade järn, mässing och koppar. Så småningom blev han adlad av kungen och högste chef för alla landets kanongjuterier och för flera järnbruk. Den stora koppargruvan i Falun Sverige hade inte bara mycket järnmalm. I Falun fanns världens största koppargruva. Falu koppargruva var rena skattkammaren för landet. Eftersom det inte fanns så många koppargruvor i världen vid den här tiden, gick det att tjäna mycket pengar på att sälja koppar utomlands. Många länder ville köpa koppar för att det var ett bra material till kyrkor och palats, som man gärna byggde då. Här hemma använde vi även kopparen till att göra grytor, bronskanoner och mynt. Malmen i berget innehöll bara en pytteliten del (4 %) råkoppar, så det var mycket slit för att få fram den glänsande dyrbara metallen. Därför behövdes mycket folk som arbetade i gruvan. Gruvan lika skrämmande som dödsriket Mer än 1200 män och pojkar arbetade i gruvan. Förutom att de tvingades jobba i mörker och hetta hela dagarna, var det ett farligt arbete. Många miste livet i ras- och fallolyckor. Gruvan var flera hundra meter djup. En fransman som hette Charles Ogier har berättat om hur det var när han besökte Falun år 1635. För att komma ner i gruvhålet var han tvungen att gå på 400 trappsteg som var uthuggna i berget. Han var livrädd och fick svindel. Långt där nere såg han gruvarbetare springa omkring som små myror. För att få loss malmen ur berget eldade man tills berget blev så hett att det sprack. Eldarna gjorde att det blänkte och blixtrade i bergsväggarna och luften blev het och rökig. Det var som att stiga ner i dödsriket, tyckte Ogier. En farlig arbetsplats Från det stora gruvhålet sträckte sig långa, trånga gångar in i berget. Där inne rasade berget ihop ibland och gruvarbetarna begravdes i stenmassorna. Andra föll och slog ihjäl sig när de skulle ta sig upp eller ner i gruvan. Arbetarna tog sig oftast ner i gruvan genom att glida längs ett rep som var fäst vid väggen. Malmen hissades upp i tunnor som drogs av hästar. När arbetarna ville upp ur gruvan satte de sig i en sådan tunna. Ibland gick repen av som tunnorna hängde i och männen föll handlöst. Visste du att… I mitten av 1600-talet kom två tredjedelar av världens koppar från Falun. Falun växte och blev på kort tid landets näst största stad med 5000 invånare. Järn och koppar var Sveriges viktigaste exportvaror. Besök gärna http://www.falugruva.se/ Det stora raset En lördagskväll 1687 hände en riktigt stor olycka. Berget vid gruvan var så söndersprängt och ihåligt att det blev ett jätteras. Hålet efter det raset finns kvar än idag och kallas för Stora Stöten. Som tur var fanns det inte några människor i gruvan den kvällen. Det var midsommar och för ovanlighetens skull var alla arbetarna lediga samtidigt. Strax efter den händelsen minskade kopparbrytningen i Falun. Men gruvan stängdes inte förrän 1992 och förutom koppar har man brutit guld, silver och zink där. Så föddes falukorven Repen som man använde för att hissa saker upp och ner i gruvan var gjorda av oxhudar. Man fick slakta många oxar för att få tillräckligt med hudar. Till 125 meter lina gick det åt 200 oxar! Efter slakten blev det en massa kött över. För att ta till vara köttet gjorde man korv av det. Det blev så mycket korv att faluborna började sälja den över hela landet. Korven från Falun fick snabbt namnet falukorv. Falu rödfärg All sten som blev över när man vaskat fram kopparmalmen, slängdes i stora högar på gruvområdet. Sol, regn och vind gjorde att stenen vittrades sönder. Då bildades det rödmull, ett rött färgpulver som någon kom på att man kunde måla hus med. Mullen brändes och maldes till ett fint pulver som kokades tillsammans med vatten, rågmjöl och järnvitriol (som konserverar träet). Förr blandade målarna ofta också i en hemlig ingrediens för att göra färgen mer hållbar. Det kunde vara sillspad, urin eller ekbark. Idag häller man i linolja istället. Annars är det samma recept till den rödfärg vi målar våra hus med idag som för trehundra år sedan.