Ladda ner - Bygdeband
Transcription
Ladda ner - Bygdeband
Gruvor och bruk i Sköldinge En kortfattad historik 1635 Den första malmen i Sköldinge socken började brytas i ett gruvhål ”strax vid Skyllinge prästgård”. Malmen fraktades till masugnen i Julita. 1641 Gruvhål upptogs på Valla skog längst västerut i socknen för att ge malm till det nyanlagda Skyl- linge bruk. Driften vid bruket upphörde redan efter ungefär 40 år. Idag ser man inte resterna efter masugn och slagg beroende på att växtligheten tagit över. 1670 Tidigt bröts malm också vid Stavs gruva. Ägare till Stav har bl.a. varit Hällefors(näs) bruk. Boxholm AB övertog gruvan 1917. Brytning i större skala kom inte igång förrän på 1940-talet. 1827 Ägaren till Högsjö Bruk inmutade Skalundagruvan. 1844 Forsjö Bruk övertog Skalundagruvan och påbörjade malmbrytningen. 1845 Öppnade Forsjö Bruk Wilhelminagruvan. Malmen fraktades vintertid med oxar den två mil långa vägen till masugnen i Forsjö. I Skalundagruvan bröts under åren: n 1844-1859 19 049 ton, n 1860-1916 101 400 ton. I Wilhelminagruvan bröts under åren: n 1855-1912 49 301 ton. 1862 Den första inmutningen på Kantorpsgruvan gjordes. 1865 Brukspatron Carl Ekman, Finspång, förvärvade kronoskattehemmanet Kantorp, 3/4 mantal, för 8 500 riksdaler. 1866 Arbetena vid gruvan var igång och sysselsatte 10 man. 1867 Arbetsstyrkan var nu 12 man, 850 ton malm bröts detta år. Uppfordringen skedde med hästvinsch. Malmen forslades till Valla järnvägsstation för transport till Stens bruk, Graversfors. 1868 Både dynamit och krut används vid sprängningarna. 1873 Oskarsgruvan inmutas. Boxholms AB bröt malm fram till 1925. 1875 Lantgården Rocklunda nr 1 inköptes. 1879 Kungliga järnvägsstyrelsen godkände en anhalt utmed spåret i Ramsta by. 1880 Gruvbolaget uppförde lastkaj för malm. 1885 Anrikning med Wennerströmska malmskiljaren. En ångmaskin drev elgeneratorn för att få kraft till anriktningen. För uppfordring och pumpning fanns också två fasta ångmaskiner. 1890 SJ-anhalten i Ramsta by blev järnvägsstation och erhöll namnet Kantorp. 1892 Rocklunda västergård inköptes. 1901 Åkfors i Björkvik inköptes. Vid Åkforsån uppfördes en kraftstation, varifrån gruvan nu fick sin elkraft. 1902 Antalet arbetare var nu ca 100 man. 1907 Borrning sker nu med bergborrmaskiner som drivs med komprimerad luft. 1912 Gruvbolaget inköpte Skalundagruvan och Wilhelminagruvan. 1913 Nytt anrikningsverk stratade varefter malmproduktionen huvudsakligen inriktades mot slig (en anrikad och pulverformig malm). Sligen såldes på export. Efter första världskrigets slut blev det svårt att sälja slig. Lagren växte. Uppförandet av ett sinterverk började diskuteras (sintring = den pulver formiga sligen blandas med bl.a. koks och kalk och bränns till klumpar, som lämpar sig väl för masugnsprocessen. 1914 Boxholms Bruk fick aktiemajoritet i gruvbolaget. Ett järnvägsspår drogs ända upp till gruvan. 1917 Kontrakt skrevs med Motala kraftverk om levereras av el från sekundärstationen. 1920 Gruvbolaget planerar att anlägga en fem kilometer lång järnväg mellan gruvan i Stav till Kantorp. Den kom aldrig att anläggas. Istället byggde man en linbana från Stav intill Valla järnvägsstation. 1923-24 Sintringsverket uppfördes. 1955 Ett tjockt jordlager schaktades bort och ett dagbrott öppnades. Där finns nu en liten sjö. Den totala malmbrytningen vid gruvan låg då ungefär på 150 000 ton per år. 1955 Ny betonglave ersatte den gamla trälaven vid Stavs gruva. 1961 1965 1967 1967 1970 1971 En ny gruvlave, Tryggers lave, 68 m hög, uppfördes i Kantorp. Under några år därefter görs moderniseringar och produktionen ökade i alla led: brytning, krossar, anrikning osv. Brytningen låg nu på ca 200 000 ton per år. Gruvans djup var ca 400 meter. Trots ökad produktion sjönk lönsamheten drastiskt. Det berodde på höga kostnader för gruvlave och krosshus i kombination med sjunkande malmpriser. Att malmpriserna sjönk berodde främst på konkurrens från länder som Liberia och Brasilien. Där fanns högvärdig malm till lägre pris. Kantorpsmalmen var lågvärdig, dvs. endast omkring 40 % av berget var ren malm. Antalet anställda i början av 1960-talet var ungefär 150 man. Iggesunds Bruk köpte Boxholms AB, som blir dotterbolag i Iggesundskoncernen. Vid Kantorp bryts ca 140 000 ton malm. Vid Stav ca 60 000 ton. Vid Kantorp arbetade totalt 85 personer och vid Stav 15 st. Bolagsstämman beslöt lägga ned driften vid Kantorp och Stav. Boliden övertog gruvan och inledde undersökningar. Schakt sänktes och orter tillreddes under ca 2 1/2 år. Gruvans djup var nu drygt 500 meter. Provborrningar efter ny malm sattes igång i början av året. Malmreserv fanns men järnhalten ansågs för låg, ca 36 %, för att brytning skulle bli lönsam. Under hösten beslöt Boliden att lägga ned driften. Maskiner och elutrustning togs upp och gruvan började vattenfyllas. Denna sammanställning är gjord av Lennart Cederberg. Källor: ”Hembygdsförbundets sockenbeskrivning”, nr 19, 1963. Ivar Schnell. ”Från gruvort till Förort”, Sörmlands Museum, 1979. (Ett projektarbete vid Åsa folkhögskola.) ”Kantorps gruvor”, en stencil med anteckningar av Tore Tovling, 1955. Nedan: uppförstorad Häradskarta från 1899.