ladda ner här

1
2015-05-10
Stockholms Roddförenings
nybörjarkurs våren 2015
Innehållsförteckning
- Roddraget i bilder, sidan 2
- Sjösäkerhet, sidan 7
- Roddtermer, sidan 9
- Stockholms Roddförening då och nu, sidan 12
- Ordnings- och trivselregler sidan 13
2
2015-05-10
Roddraget i bilder
Skisserna och delar av texten i avsnittet om roddraget har hämtats från
http://www.rowperfect.co.uk/rowing (webbplatsen har upphört 2015)
Isättning av åran
Åran (bladet) ska sättas i vattnet med raka men inte stela armar. Bröstkorgen mot eller
nästan mot låren. Underbenen rakt ner.
Fotot ur verkligheten visar läget precis innan åran sätts i vattnet för en fyra utan styrman.
3
2015-05-10
För att få ett så långt drag som möjligt för ”stroken” (dvs roddaren på plats 4 längst akterut)
sin vänsterhand mellan knäna. För den roddare som sitter som nr
nr 3 är det högerhanden som
förs mellan knäna i framtaget.
Några skisser
kisser på hur ett bra drag kan se ut efter det att årbladet har satts i
vattnet
Börja draget med raka, men inte stela eller översträckta armar. Börja inte åka på slejden
förrän åran har satts i vattnet
.
4
2015-05-10
Början av draget. ”Häng” i raka armar, raka handleder, skjut ifrån med benen,
benen håll emot med
ryggen och rikta ben- och armkraft
arm
horisontellt i båtens (pilens) riktning,, kroppstyngd på
fotsparken, sitt lätt på slejden (men lyft inte från den)
Ungefär i mitten av draget: Fortfarande raka armar, pressa ned knäna mot slejdbanan, håll
emot med ryggen.. Ryggen rätas upp.
Slutet av draget: dra in armarna mot kroppen, fortsätt pressa ned knäna mot slejdbanan
5
2015-05-10
Slutdraget: Benen är nedpressade mot slejdbanan, åran/årorna dras upp mot bröstkorgen
(ungefär 20 – 25 cm från lårets översida ). Dra inte åran för nära låren eftersom det innebär
att årbladet tappar greppet i vattnet (bladet ”skummar”) och kraft förloras för framdrivning
av båten. Ryggen lutas lätt bakåt.
Exempel på slutdrag i en ”enkelårsbåt” (dvs båt med en åra per roddare): Lätt tillbakalutad,
armbågen/armbågarna hålls ut från kroppen, dra åren–ungefär – ca 20 -25 cm från lårets
översida) för att den ska vara i vattnet så länge som möjligt och därmed ge full kraft.
Årbladet tas ur vattnet genom att trycka ner den yttre armen (i exemplet ovan, höger hand).
6
2015-05-10
Exempel på slutdrag I en scullerbåt (dvs båt med två åror per roddare).
Återgång/förberedelse för ett nytt drag
1.
2.
3.
4.
För åran från kroppen med en mjuk rörelse och sträck armarna
När åran kommit över knäna börjar slejdåkningen akterut
Åk på slejden hålla armarna raka, utan att översträcka armbågsleden
Förbered kroppsställning för isättning genom sträcka armarna och böja ryggen mjukt
framåt så att kroppen kommer i samma ställning som visas i bilden ”Drive 1” ovan.
Greppet om åran
För att få bästa möjliga effektivitet i rodden är det viktigt att roddaren har raka
handleder i såväl isättning som under draget. Handlederna ska först böjas då åran tas ut
ur vattnet (”skevring”). Det finns risk för överansträngningsskador (senskideinflammation
i armens översida, ca 2 -3 cm ovan handleden) om åran hålls med böjd handled under
isättning och drag
Fotot visar hur en sculleråra (dvs åra i en båt där varje roddare har två åror) ska/bör hållas
under isättning och draget. Raka handledet och tummen på årans kortsida för att få en bra
kontroll på åran.
I en båt med enkelåror håller man inte tumman på årans kortända. Ena handen hålls längst
ut på åran, den andra handen hålls ca 40 cm längre in på åran (se även fotot på den skäggige
roddaren ovan). Även med enkelåra är det viktigt att hålla handleden rak i roddraget.
7
2015-05-10
Att tänka på under rodden
I en båt med flera roddare är samtidigheten A och O för bra rodd.
1. Det innebär att alla rörelser ska göras samtidigt
- Årorna ska sättas i vattnet samtidigt och när stroken (akterroddaren) sätter sin åra i
vattnet. Själva isättningen ska ske så snabbt som möjligt
- Under draget ska årorna i en lagbåt vara så inbördes parallella som möjligt
- Årorna ska tas ur vattnet samtidigt
- På återgången (dvs förberedelsen för nästa drag) ska alla röra sig akterut lika snabbt
på slejden. Man får inte åka för fort och därmed sitta och vänta på nästa drag)
2. För att hålla samma takt som stroken under isättning, drag, urtag och återgång kan det
vara lämpligt att titta på strokens åra och följa dennes rörelse. Ju mera samtränat laget
blir desto mindre behöver man titta på strokens åra utan man kan då istället känna
båtens rytm.
3. Vid återgången på slejden bildas en levande kraft som bromsar båtens hastighet i det
ögonblick årbladet sätts i vatten.
4. Hastigheten på roddarnas återgång på slejden är kopplad till vilken hastighet båten har.
Generellt gäller att återgången ska vara långsam då farten är låg. Vid högre hastighet
kan/får återgången vara snabbare.
Sjösäkerhet
I en singel ska du vända dig om vart 10-20 drag för att hela tiden vara uppdaterad om hinder
såsom bojar eller prickar, andra båtar (såväl rörliga som förankrade) m fl hinder. I en dubbel
och fyra utanstyrman är det roddaren på plats 1 (dvs den roddare som sitter i fören) som ska
svara för uppsikten.
Om du kapsejsar, stanna kvar vid din båt och försök att ta dig upp i den eller håll kvar i båten
och försök att simma med den till land. Ha respekt för att det är tungt att simma med kläder
på!
Tekniken för att ta sig upp en i kantrad singel är att antingen häva sig upp från sidan över
sittbrunnen eller att ta sig upp på fördäcket och hasa sig fram till sittbrunnen. Årorna ska
sättas vinkelrätt ut från båten.
Vid möte med motorbåtar ska man sluta ro om vågorna är höga. Vid mindre höga vågor kan
man skära vågorna så att de passerar förbi båten utan att bryta in över sargen.
8
2015-05-10
Föreningens träningsvatten är i första hand Djurgårdsbrunnsviken och
Djurgårdsbrunnskanalen. Rodd utanför detta område bör undvikas.
Rodd vintertid måste ske med stor försiktighet på grund av att vattnet är mycket kallt. Vid en
olycka då en eller flera personer hamnar i iskallt vatten är risken för drunkning stor. Av dessa
skäl är rodd i singel och tvåa utan styrman inte tillåten under perioden 15 november -15 april
utan följebåt. Mycket vana roddare kan få ro i Djurgårdsbrunnskanalen under denna tid.
Men även efter den 15 april kan vattentemperaturen vara mycket låg. Därför bör rodd i
singel och tvåa utan styrman inte ske när vattentemperaturen är under 10 grader.
Rodd i mörker är inte tillåten från det att solen går ner + skymningsminuterna.
De flesta olyckor där föreningens båtar är inblandade inträffar då roddbåtar kolliderar med
varandra! Håll därför alltid till höger i färdriktningen på sjön. När du ror i riktning mot
Djurgårdsbron vid Strandvägen ska du hålla dig nära Norra Djurgården, dvs stranden mot
Ladugårdsgärdet. Från Djurgårdsbron till båthuset ska du ro närmast Södra Djurgården, dvs
Skansensidan. Undvik att hålla någon form mittläge på sjön utan ro nära stränderna för att
minska riskerna för kollisioner mellan föreningens båtar.
Sommartid, särskilt efter kl 16, är det mycket motorbåtstrafik på Djurgårdsbrunnsviken.
Undvik att ro i Djurgårdsbrunnskanalen då det kan bli många och trånga möten. Det har hänt
att motorbåtar har kört så nära roddare att båten har kantrat.
I båtar där fötterna spänns fast i skor ska det alltid finns ett säkerhetsband mellan hälkappan
på fotsparksskorna och båtens botten för att man lätt ska kunna frigöra fötterna om båten
kantrar.
9
2015-05-10
Roddtermer
I båten
lom
Fotspark
klack
slejd
Årblad
slejdbana
rigg
svirvel
överfall
Strokesida
Bogsida
Strokeåra
babord, vänster sida i båtens färdriktning
styrbord, höger sida i båtens färdriktning
märkt med grönt eller jämna siffror
Bogåra
märkt med rött eller ojämna siffror, minnesregel vid singel- och
dubbelrodd: ”red oar in the right hand"
Strokeroddare
roddare som har sin åra på strokesidan
Bogroddare
roddare som har sin åra på bogsidan
Stroke
roddaren som sitter längst akterut
Cox
styrman
Slejd
det rörliga sätet som roddaren sitter på
Slejdbana
skenor som det rörliga sätet (slejden) löper i
Svirvel
årtull
Överfall
ett lås på årtullen för att åran inte ska lossna under rodd
(Ut)riggar
Ställningar som går ut från sargen på smala båtar för att kunna använda så
långa åror som möjligt och därmed få största möjliga kraft. Svirveln sitter
längst ut på riggen.
10
2015-05-10
Fotspark
Ställning i båten för att sätta fast fötterna under rodd
Fena
Båtens yttre köl
Kommandoord
Innebörd
Färdiga, ro
Klart ligg
Stryk
starta
sluta ro, lägg årbladen på vattnet
ro baklänges med frånskjutande rörelse
Klart ligg
sluta ro, lägg årorna med årbladet horisontellt på vattenytan
Sätt i
om båten behöver stanna på kortast möjliga uppbromsningssträcka: Årbladen
trycks ner horisontellt under vattenytan. Håll klacken mot svirveln, tryck åran
utåt
Stryk på stroke,
ro på bog
Vända båten genom att ena sidans roddare stryker(backar) och den
andra sidans roddare ror (utan att använda benen). Rörelsen görs
växelvis
Sänk undan
lyft årorna från vattnet på återgången för att ej slå i vågorna
Balans
sluta ro, ha årorna ovanför vattenytan
En fot i båten och
en på bryggan
kommando för att gå i och ur båten snyggt och samtidigt.
Ena foten sätts i båten och den andra på bryggan
Roddrörelsen
Framtag
när roddaren sitter längst akterut på slejdbanan med sträckta armar
Isätt(ning)
när roddaren sitter i framtaget och åran sätts i vattnet
Urtag
när draget är klart och åran tas upp ur vattnet
Skevra
årbladet vrids efter urtaget så att det blir horisontellt med vattenytan
(men behöver inte ligga mot den)
Frånslag
momentet efter urtaget när åran förs från kroppen över knäna
Återgång
momentet efter frånslag, när roddaren glider akterut på slejden för att
förbereda nästa drag
11
2015-05-10
Plats i båten
Roddarna numreras efter sina respektive platser i båten. Den roddare
som sitter i fören har nr 1, nästa nr 2 och så vidare. Styrmans plats
markeras med ett X.
Båttyper
Enkelårsbåtar (en åra per roddare)
Åtta med styrman: Längd 17,50 m. Bredd 0,65 m. Vikt ca 93 kg.
Fyra med styrman: Längd 13,00 m. Bredd 0,55 m. Vikt ca 51 kg.
Fyra utan styrman: Längd 12,60 m. Bredd 0,50 m. Vikt ca 50 kg.
Tvåa med styrman: Längd 10,50 m Bredd 0,55 m. Vikt ca 32 kg.
Tvåa utan styrman: Längd 10,30 m. Bredd 0,47 m. Vikt ca 27 kg
Dubbelårsbåtar (Sculler, två åror per roddare)
Fyrsculler: Längd 13,00 m. Bredd 0,55 m. Vikt ca 52 kg.
Dubbelsculler (vanligtvis kallad ”dubbel”): Längd 10,00 m. Bredd 0,55 m. Vikt ca 27 kg.
12
2015-05-10
Singelsculler(vanligtvis kallad ”singel”): Längd 8,20 m. Bredd 0,40 m. Vikt ca 14 kg.
Dessutom finns det motionsbåtar, som ej är avsedda för tävlingsrodd
Inriggade tvåa/fyra Båt för två/fyra roddare och en styrman, en åra per person, inga riggar,
årtullarna sitter på sargen
Halvutriggad båt
Båt med riggar som är ungefär hälften så stora som på en
(hel)utriggad båt. Föreningen har 1 sådan båt, ”Framnäs” som är
en scullerfyra med styrman
Stockholms Roddförening då och nu
Föreningen bildades den 8 april 1880 av medlemmar från Stockholms Gymnastikförening.
Föreningens förste ordförande var Victor Balck som redan på 1910-talet kallades ”Den
svenska idrottens fader”. Föreningens nuvarande båthus närmast vattnet ligger sedan 1913
vid Lidovägen 22 på Djurgården. Huset är ritat av den (då) unge arkitekten Sigurd Lewerentz,
som sedermera blev en av funkisens skapare i Sverige. Som virke till båthuset användes
bland annat de olympiska läktarna 1912 på Strandvägen. Fortfarande kan man i taket på
husets bottenvåning se läktarnas sittplatsnummer. Föreningens första båthus från 1880 låg i
Museiparken och var ungefär 50 procent större än det nuvarande.
Huset har under årens lopp varsamt renoverats (huvudsakligen på grund av brist på pengar)
och moderniserats och ser till det yttre och inre ut i stort sett som då det var nytt. Flertalet
av bänkarna och borden i övervåningen tillhör originalinredningen från 1913. Huset anses ha
stort arkitekturhistoriskt värde och är klassat som ett hus där förändringar av
rumsindelningar mm inte får göras utan länsstyrelsens godkännande. Husets färgsättning,
”Djurgårdsgrönt”, har tjänat som mall för många andra byggnader på Djurgården
Föreningens andra hus, benämnt ”Båthallen” stod klart 2004. Huset är ritat av arkitekt
Gunnar Mattsson, som även har ritat Etnografiska museets hus på Djurgården. Båthallen är i
första hand förvaringsplats för singlar och dubblar. Men det finns även gym och
13
2015-05-10
omklädnadsrum. Under vinterhalvåret kan båthallen göras om till en stor träningslokal med
plats för t ex 8 roddmaskiner
Verksamhet
Stockholms Roddförenings huvudsakliga verksamhet är givetvis rodd. Det finns möjlighet att
utöva såväl motionsrodd som tävlingsrodd. De aktiva medlemmarnas ålder är från 10 år och
uppåt. Rodd kan ske under hela den isfria perioden. Under vintersäsongen finns möjlighet
att träna styrka i föreningens gym samt kondition på någon av de 12 roddmaskinerna i
båthallen
Medlemsavgift
Medlemsavgiftens storlek anges på föreningens hemsida, www.stockholmsroddforening.se
Båtar
Föreningen äger i april 2015 40 kapproddbåtar och 2 motorbåtar. Det finns båtar för 1, 2, 4
respektive 8 roddare. Det finns båtar för nybörjare, motionärer och tävlingsroddare.
Roddträning
Under maj har föreningen vanligtvis roddinstruktionskurser. När du har lärt dig grunderna i
rodd får du börja ro själv utan tillsyn av instruktör. Simkunnighet är ett krav.
Ordnings- och trivselregler
För den gemensamma trivseln är det viktigt med ordning och reda och hänsynstagande till
varandra.
1. Varje medlem ska ta sitt ansvar. Vänta inte på att någon annan ska göra i ordning efter
dig
2. Du får disponera de båtar med tillhörande åror, vilka enligt särskilt anslag i båthusets
trapphus är avsedda för den grupp du tillhör
3. Medlemsavgiften ska vara betalad innan du börjar säsongens rodd.
4. ”Högertrafik” gäller på sjön. När du/laget ror mot Djurgårdsbron ska båten ros närmast
Ladugårdsgärdet (samma sida som Sjöhistoriska muséet), vid återrodd till båthuset ska
båten ros närmast Skansenlandet. Samma gäller vid rodd i Djurgårdsbrunnskanalen.
5. Rodd bortom Djurgårdsbron och bortom Djurgårdsbrunnskanalen (på Stora Värtan och
längre ut) är endast tillåten efter godkännande av någon styrelsemedlem.
6. Under perioden 15 november – 15 april är rodd i singel eller tvåa utan styrman ej tillåten
utan följebåt. Vana roddare (A- och B-roddare) kan dock få ro i Djurgårdsbrunnskanalen
utan följebåt vintertid.
7. Hantera båtmaterielen varsamt. Om skada ändå inträffar på båt eller åror ska du/laget
- om möjligt själv laga skadan snarast
- se till att någon åtar sig reparationen om du/laget inte har tillräcklig fackkunskap
för att reparera skadan.
- skriva in inträffade skador i pärmen för skaderedovisning.
- informera materielförvaltaren om skadan.
- märk gärna upp på båten var skadan finns, så att inte nästa person/lag börjar ro i
båten trots att den är skadad.
14
2015-05-10
8. Efter rodd ska båt och åror torkas av och läggas in på sina platser i någon av båthallarna,
överfallen fästas ordentligt så att de ej hänger, vädringsluckor öppnas.
9. Träningskläder får inte förvaras i omklädnadsrummet över natten.
10. Roddmaskin ska torkas av efter användning och återställas på sin plats
11. Den som sist lämnar båthuset ser till att
- fönster är stängda
- lampor är släckta
- dörrar är låsta
- båtar och åror är intagna
- ingen båt befinner sig på sjön eller på gårdsplanen
12. När båthuset (huvudbyggnaden) är uthyrt får föreningens medlemmar i samband med
träning disponera omklädnadsrummet, toaletter och kök (för att t ex dricka vatten). Det
är dock lämpligast att använda omklädnadsrummet i föreningens andra hus (”båthallen”)
för omklädnad och dusch då båthuset är uthyrt.