Lyckad informationskampanj i Jämtlands län

Konvertering i verkligheten
Energirådgivare
Lyckad informationskampanj
i Jämtlands län
Energikontoret och de kommunala energirådgivarna i Jämtlands län genomförde, med
delf inansering från Energimyndigheten,
under februari en informationskampanj på
temat solvärme och biobränsle.
U
nder åtta dagar genomfördes totalt 17
aktiviteter för olika
målgrupper. Föreläsare var
Lars Andrén och Olof Arkelöv, två av Sveriges ledande
experter inom solvärme- respektive biobränslebranschen.
Antalet deltagare vid aktiviteterna uppgick totalt till mer än
700 vilket gör att kampanjen
känns väldigt lyckad.
Utbildning
Två förmiddagar arrangerades
ett informations- och utbildningspass för tillverkare, konsulter, installatörer med flera.
Lars och Olof inledde sina
föredrag med att fråga deltagarna vilka frågeställningar
de fann mest relevanta för att
därefter delvis anpassa respektive föredrag efter önskemålen. Föredragen omfattade i
övrigt information, utbildning
och rådgivning om marknadsutveckling, systemutveckling
samt även affärsutveckling
inom branscherna biobränsle
och solvärme.
De tota lt 44 deltagarna
ställde många frågor och det
kan konstateras att det finns
ett stort intresse för de aktuella
frågorna bland målgruppen.
Information
för företag
Under sju eftermiddagar bestod målgruppen av företag
och organisationer med oljepanna i fastigheter utanför
66
fjärrvärmeområde. Deltagarna
erbjöds kvalitativ rådgivning
avseende vilka möjligheter
som biobränsle- och/eller solvärmesystem kan ge, olika
sätt att konvertera samt vilka
förutsättningar som behöver
råda.
Stor vikt lades också vid miljönyttan samt det ekonomiska
utbytet vid konvertering. Rådgivningen genomfördes i form
av så kallade runda-bord-samtal där deltagarna en efter en
framförde sina frågeställningar
vilka Lars och Olof besvarade
och diskuterade. Frågorna var
i vissa fall gemensamma för
samtliga deltagare men flertalet var väldigt specifika.
Antalet deltagande företag/
organisationer uppgick totalt
till 22 stycken. Därmed uppnåddes inte vår målsättning
om totalt 24 deltagande företag/organisationer men som
motvikt till detta nåddes den
aktuella målgruppen och deltagarna var väldigt nöjda. Ett
antal av deltagarna uttryckte
till och med att de kände sig
onödigt bortskämda.
Information för
privatpersoner
A lla åtta dagar genomfördes informationskvällar för
allmänheten. Kvällarna kan
dessutom betraktas som en
form av minimässor då totalt
21 tillverkare och/eller installatörer av utrustning deltog
genom att demonstrera pro-
Fliseldning i herrgårdsmiljö
Olof Arkelöv utbildar konsumenter i bioenergikunskap under
välbesökta temadagar i Jämtlands län.
dukter. Vid samtliga kvällar
deltog dessutom Länsstyrelsen Jämtlands län och konsumentvägledningen i respektive
kommun för att informera om
aktuella bidrag respektive avtalsskrivning etcetera.
Kvällarna startade med att
Lars eller Olof höll ett föredrag om drygt en timme. De
inledde med att ställa frågan
om hur deltagarna värmer upp
sina hus för närvarande. En
stor majoritet visade sig elda
med ved medan det var påfallande få som räckte upp handen när frågan om ”hur många
eldar med olja?” ställdes.
Viktig
”mingelpaus”
Efter det inledande föredraget
togs en paus om 30 minuter då
deltagarna bjöds på fika samtidigt som de kunde förse sig
med broschyrer, ställa frågor
och titta på produkter.
Efter pausen fortsatte informationen. Löpande under
föredragen ställdes massor av
frågor; hur stor ska ackumulatortanken vara, är det bättre
med vacuumrör än plana solfångare?
Vid samtliga informationskvällar stannade också en eller flera deltagare kvar för att
Nr 2 2007
ställa ytterligare frågor och
diskutera.
Det totala antalet deltagare
vid kvällarna uppgick till cirka
620 stycken vilket var mycket
mer än vad vi arrangörer hade
hoppats på.
Stä mningen va r överlag
mycket god och förvånansvärt
många av deltagarna uttryckte spontant sin uppskattning
över arrangemangen i allmänhet och kring Lars och Olofs
föredrag i synnerhet. Detta
kändes naturligtvis oerhört
bra för oss arrangörer.
Utvärdering
Kampanjen kommer att utvärderas under sommaren
och hösten 2007. Redan nu
står det dock klart att vi kommer att kontakta något/några
studieförbund med syfte att
starta studiecirklar på temat
självbygge av solfångare då
intresset för detta är stort.
Vi kan också redan nu konstatera att kombinerad information om solvärme och biobränsle var ett oerhört lyckat
drag som vi varmt kan rekommendera till andra.
Text: Jimmy Anjevall
Projektledare Energikontoret
Hillringsbergs herrgård ligger i Glava i sydvästra Värmland. Herrgårdsbyggnaden är
såld till ett företag som nu bedriver konferensverksamhet på anläggningen. Gården
drivs av Hillringsbergs Lantbruk AB som
ägs av bröderna Aronius, Lars och Mattias.
H
uvudbyggnaden på
Hillringsbergs herrgård är från 1776.
Huset står i en imponerande
trädgård i vacker miljö precis
intill Glafsfjordens strand. Genom historien har Hillringsberg haft en betydande industri samt stora skogs- och
jordbruksarealer. I dag kan
ma n bok a herrgå rden för
bland annat konferenser och
bröllop.
Stort värmebehov
För att täcka behovet av värme behövdes en ny panncentral och därför investerades
det i en ny anläggning under
2005. Själva panncentralen
byggde de själva. Den består
av en del för pannan och en
del för bränsleförråd. Genom
att lyfta på taket kan bränsle
fyllas på.
Pannan är en tysk HDG
på 200 KW som levererats av
Lantmännen Bygglant. Den
eldas med egenproducerad
flis. Pannans styr- och reglerfunktioner känner själva hur
mycket värme som skall produceras beroende på dels hur
kallt det är men även beroende
på hur mycket varmvatten som
används.
Till pannan finns en ackumulatortank kopplad för att
kunna buffra värme. Om pannan styr ned vid låglast under
30 procent stänger den ner och
slocknar för att sedan tända
automatiskt när det kallar på
mer värme. En värmepistol
tänder pannan igen efter att
den stått still.
Pannan eldas med egenproducerad flis som matas in via
en skruv direkt från bränsleförrådet. Innan pannan finns
ett fallschakt som förhindrar
risk för bakåtbrand.
Värmen shuntas sedan ut
till de olika förbrukarna med
hjälp av kulvertnät och olika
pumpsystem.
Bra kombination
Värmeanläggningen producerar värme till bostadshus
där det sitter värmeväxlare i
källaren.
Man säljer också värme till
herrgården och därmed blir
detta en finurlig kombination
av gårdsvärme och småskalig
fjärrvärme!
Även ladugården med torkanläggning får värme från den
nya biobränsleanläggningen. I
ett särskilt varmvattenbatteri
förses torken med värme.
Under höstperioden är det
litet behov av värme från resten av systemet och pannan
kan därför utnyttjas till full
kapacitet för torken. Detta
gör att ingen eldningsolja behöver användas vid normala
fukthalter på spannmålet som
torkas.
HDG-panna 200 kW från
Lantmännen Bygglant.
Text: Dag Hallén LRF-Konsult och Sofie Samuelsson
Ett varmvattenbatteri
förser torken med värme.
Ladugård med torkanläggning.
Nr 2 2007
67
Martinskolan i Hökarängen integrerade sin konvertering i undervisningen. Systemlösningen bygger på ett Janfire Jetsystem ihop
med Lesols solfångare som är avsedda för självbyggeri.
Genomtänkt systemlösning
gav stor besparing
Martinskolan i Stockholm byggde om sitt
värmesystem från oljeeldning till pellets och
sol. Man installerade en ny pelletspanna på
300 kW och satte upp en pelletsilo som rymmer 40 m3. På taket byggdes 30 kvadratmeter
solfångare och i pannrummet installerades
två ackumulatortankar på 1800 liter. I stort
sett halverade man sin uppvärmningskostnad
samtidigt som man skonar miljön.
M
artinskolan är en
Waldorfskola i Hökarängen i södra
Stockholm. Här undervisas
från klass 1 till klass 12. Det
finns också läkepedagogiska
klasser för barn med särskilda
behov. Waldorfpedagogiken
bygger på en helhetssyn på
människan.
Kortfattat kan pedagogiken
sammanfattas som en mer
oforcerad inlärningsprocess
där man inte fokuserar på mätbar kunskap utan låter barnen
utvecklas i sin egen takt. Man
följer barnens utveckling och
undervisar enbart i sådant som
68
barnet är moget att ta emot.
Man har inga färdiga material
utan barnen gör sina egna arbetshäften. Man har inte bara
teoretisk undervisning utan
lägger också stor vikt vid praktiska och konstnärliga ämnen,
såsom olika hantverk. Eleverna
deltar praktiskt i skolans skötsel, och även föräldrarna har
ett ansvar för skolan. Det finns
olika arbetsgrupper som ger
stöd till skolan på olika sätt.
Praktisk
miljöarbete
Miljöfrågorna har en naturlig
plats både i skolans undervis-
ning och i skolans förvaltning.
Sättet att behandla miljöfrågorna i undervisningen anpassas till elevernas ålder. De
yngre eleverna gör utflykter i
skogen vid skolan, mellanklasserna gör längre exkursioner
och i de högre klasserna arbetar man praktiskt med olika
miljöfrågor.
Martinskolan har också tagit flera steg mot en mer miljövänlig förvaltning av skolan.
Man gjorde OVK besiktning,
mätte radonha lter, koldioxidhalter, elektriska- och
magnetiska fält och utförde
mögel- och bakteriesök med
hund. Man har arbetat med
energisparåtgärder.
Ombyggnad
och renovering
Skolbyggnaden är från 1956,
så man tilläggsisolerade vindsbjälklaget, renoverade och tätade fönster och ytterdörrar,
trimmade pannan, injusterade
värmesystemet, och gjorde en
översyn av ventilationssystemet. Man förbättrade inomhusklimatet genom att införa
miljövänliga städmetoder,
skaffade mer växter i trappNr 2 2007
hus, korridorer och klassrum,
gjorde en översyn av skolans
belysning och skärmade av
störande solinstrålning. Man
förbättrade även utemiljön,
såg över avfallshanteringen,
införde åtgärder för att hushålla med vatten och gick över
till miljövänliga skolmaterial
och inventarier och skolkökets
råvaror köps in från ekologiska
odlingar.
Ekologisk
tillbyggnad
När man byggde till skolan
1992 med en ny paviljong så
valde man att bygga en ekologisk byggnad. Man byggde
med sunda och miljövänliga
material, färger och ytskikt.
Den nya skolbyggnaden ventileras med förstärkt självdrag
(naturlig ventilation); som
kan regleras allt efter behov.
I klassrummens tak finns det
ventilationsschakt som samtidigt fungerar som dagsljusintag. Schakten är försedda
med ventilationsskorstenar
med ”spiromatic” snurror som
med vindens hjälp förstärker
självdraget och med reglerbara
fönster som kan öppnas för att
Utredningen av olika energisystem som gjordes visade tydligt att pellets och sol var det mest ekonomiska alternativet.
Dessutom passade det bra in i skolans miljöprofil.
ALTERNATIV
INVESTERING
OLJA
PELLETS
KAPITAL
DRIFT
BRÄNSLE
TOTAL
KOSTNAD/ÅR
KOSTNAD/ÅR
KOSTNAD/ÅR
KOSTNAD/ÅR
0
0
20 000
555 900
575 900
1 250 000
156 250
45 000
225 000
426 250
FJÄRRVÄRME
533 000
66 600
10 000
412 600
489 300
BERGVÄRME
2 612 500
333 050
20 000
192 328
545 378
ytterliggare öka ventilationen
sommartid. Byggnaden är en
träkonstruktion isolerad med
cellulosafiber. Den stora salen i
den nya byggnaden byggdes av
träullscementblock som både
är bärande och isolerande och
som anses vara ett utmärkt
material ur miljösynvinkel
samtidigt som materialet är
brandsäkert, fuktsäkert och
fuktbuffrande. På så vis har
man fått ett mycket behagligt
och tyst inomhusklimat.
Dyrt och
dåligt med olja
Ett stort arbete har varit att
ställa om skolans uppvärmning från olja till förnybar
energi. Att värma skolan med
de befintliga oljepannorna
var både dyrt och dåligt för
miljön.
Solfångare blev
del av undervisning
Man började med att bygga
solfångare på skolans tak. 1996
byggde man 15 m 2 solfångare på taket och 1998 byggde
man till ytterligare 15 m 2 . De
byggdes av eleverna ur årskurs
9 tillsammans med sina lärare
och även föräldrar hjälpte till.
Projektet drevs inom ramen för
undervisningen i fysik, teknik, värmelära och hantverk.
De byggde solfångarmoduler
med trästomme, isolering och
absorbatorer av svart plåt. De
sågade rör, lödde ihop rör och
gjorde träramarna i slöjden.
Man arbetade i små grupper
med olika moment och bytte
vartefter så att alla fick pröva
allt.
I pannrummet installerades två ackumulatortankar
på 1800 liter samt en stor
varmvattenberedare. Eleverna
tyckte att det var kul och att
det kändes bra att göra något
som behövs, och som verkligen
kommer till användning. Man
valde Lesols solfångare som är
avsedda för självbyggeri. Man
fick ett bidrag på 45 000 kronor till solfångarbygget från
Stockholms stads miljöfond
för lokalt Agenda 21 arbete.
Solfångarna ger varmvatten
under sommaren då skolan
används som vandrarhem.
Jämförelse av
energisystem
Därefter gjorde man en utred-
ning om vilket energisystem
som skulle vara bäst för skolans uppvärmning i framtiden,
både ur miljösynvinkel och
när det gäller ekonomin.
De system som man jämförde presenteras i tabellen ovan.
Utredningen visade att en ny
pelletsanläggning skulle bli
det bästa och billigaste alternativet. Man kunde kombinera
den med solfångarna som man
hade på taket. Man kunde behålla den ena oljepannan som
reserv och man kunde söka ett
30 procent bidrag i och med
att man konverterade en offentlig byggnad från olja till
en förnybar energikälla.
Pelletssystemet
Man gick ut med förfrågningar till olika företag och det anbud som antogs kom från Bertil Alm på ABM Energiteknik.
Den pelletsvärmeanläggning
på 300 kW som man installerade bestod av en ny panna, en
Viessmann Vitoplex 100, 570
kW, anpassad för pelletsbrännare och utrustad med automatisk askurmatning. På så vis
kan rengörningsintervallerna
göras så långa som ett halvår
Nr 2 2007
varvid stora driftskostnader
kan sparas.
Pelletsbrännaren är en Janfire Jet 300 med roterande förbränningstrumma. Brännaren
har modulerande effektreglering där effekten kontinuerligt
anpassas till effektbehovet,
som ger en effektiv förbränning även vid låga effekter
och den är utrustad med en så
kallad O2 -styrning som med
hjälp av en lambdasond anpassar bränsle-luft blandningen,
den reglerar matarpulslängden
(bränslemängden) till inställd
luftmängd, så att man får effektiv förbränning vid olika
pelletskvaliteter. Verkningsgraden ligger på 95 procent.
Man renar rökgaserna i en
dubbel cyklongasavskiljare
för stoft. Askpartiklarna från
cyklonen transporteras automatiskt till askbehållaren. En
silos på 40 m 3 byggdes i anslutning till skolbyggnaden.
En askbehållare på 1 m 3 placerades i anslutning till pannrummet. Alla transporter av
pellets och aska sker med matarskruvar. En styr- och larmutrustning sköter driften.
Text: Varis Bokalders
69