Anja Thorsten

Didaktik
- vad är det?
Anja Thorsten, IBL
Skapa relationer
Undervisa
Leda grupper
Trösta
Instruera
Vara en förebild
Uppmuntra
Förklara
Vad behöver en lärare kunna?
Administrera
Bedöma
Planera
Sitt ämne
Motivera
Strukturera
Styrdokument
2
Anja Thorsten, augusti 2015
Förstå eleverna
Lärares kompetenser
Social kompetens
Ämneskompetens
Didaktisk kompetens
3
Anja Thorsten, augusti 2015
Didaktik
Undervisningskonst
Undervisningsvetenskap
Undervisningspraktik
” Didaktik handlar om undervisningens och inlärningens
teori och praktik.”
(Wahlström, 2015, sid 97)
4
Anja Thorsten, augusti 2015
Didaktik:
relationen undervisning och lärande
Hur kan vi undervisa så att eleverna lär sig det vi vill?
Vilka faktorer påverkar undervisningen?
Kan man lära någon annan något?
Hela idén att vi har en skola bygger på att undervisning
kan göra så att någon lär sig något.
5
Anja Thorsten, augusti 2015
De didaktiska frågorna
• Vad?
• Varför?
• Vilka mål?
• Vem?
• När?
• Hur?
6
Anja Thorsten, augusti 2015
De didaktiska frågorna
• Vad?
• Varför?
• Vilka mål?
• Vem?
• När?
• Hur?
7
Anja Thorsten, augusti 2015
Vad?
Vad ska vi undervisa om?
Vilket innehåll ska vi ha?
Vi ska undervisa om solsystemet.
8
Anja Thorsten, augusti 2015
Varför?
• Varför just detta innehåll?
• Vilket syfte har vi?
Det står i Lgr 11.
Det är en kunskap som är nödvändig för att förstå oss själva och
vår värld.
9
Anja Thorsten, augusti 2015
Vilka mål?
• Vilka mål har vi med undervisningen?
• Vilket lärande ska undervisningen leda till?
Att eleverna kan beskriva varför det blir dag och natt.
Att eleverna kan förklara varför vi har olika årstider.
Att eleverna kan redogöra för vilka planeter som finns i vårt
solsystem.
Att…
10
Anja Thorsten, augusti 2015
Vem?
• Vem ska delta i undervisningen?
• Vilka kunskaper har eleverna om undervisningsinnehållet?
• På vilket sätt förstår de detta innehåll i nuläget?
• På vilket sätt hanterar de innehållet?
Eleverna i åk 2 kommer delvis att arbeta tillsammans.
Vi har intervjuat några av eleverna om varför det blir natt och dag.
Det visar sig att flera av dem tror att jorden står stilla och solen
snurrar runt jorden.
11
Anja Thorsten, augusti 2015
När?
• När ska vi arbeta med detta?
• Vilken omfattning ska det ha?
Arbetet med rymden kommer att pågå i 7 veckor på hösten. Vi
räknar med att avsluta innan höstlovet.
12
Anja Thorsten, augusti 2015
Hur?
• Hur kan eleverna lära sig det vi vill?
• Hur ska vi lägga upp undervisningen?
• Hur kan vi utgå från det eleverna kan?
• Vilka metoder ska vi använda?
• Vilket material ska vi använda?
Vi kommer att både ha genomgångar, enskilt arbete och en
gruppuppgift…
Vi ska använda oss av bollar i olika storlekar och en lampa som
symboliserar solen….
13
Anja Thorsten, augusti 2015
De didaktiska frågorna
• Vad?
• Varför?
• Vilka mål?
• Vem?
• När?
• Hur?
14
Anja Thorsten, augusti 2015
Vilka relationer och samband finns att förhålla sig till i
undervisningssituationen?
15
Anja Thorsten, augusti 2015
Den didaktiska triangeln
Elev
Elev
Ämne/
undervisningsinnehåll
Elev
Lärare
Utifrån Lindström och Pennlert (2013), sid. 10
16
Anja Thorsten, augusti 2015
Lärare – elev
(Social kompetens)
- Förmåga att interagera
- Ha ett gott ledarskap
- Kunna kommunicera
- Vara flexibel
- Kunna byta perspektiv (mentaliseringsförmåga)
Hur kan jag få alla elever att trivas i klassen?
Hur kan jag skapa en arbetsmiljö där alla elever kan
lära sig, må bra och utvecklas?
Hur kan jag få gruppen att fungera?
Vilka elever placerar jag tillsammans?
17
Anja Thorsten, augusti 2015
Den didaktiska triangeln
Elev
Elev
Ämne/
undervisningsinnehåll
Elev
Lärare
Utifrån Lindström och Pennlert (2013), sid. 10
18
Anja Thorsten, augusti 2015
Lärare – ämne
(Ämneskompetens)
- Ha djupa kunskaper om själva ämnet, både den del
som undervisas om och om helheten.
- Ha kunskap om ämnets struktur och uppbyggnad
- Ha kunskap om hur ämnet relaterar till andra ämnen.
- Ämnessyn: Kritiskt kunna granska ämnet. Förstå vad
som räknas som sant.
- Vad innebär det att kunna detta? Vad kan man när
man kan det?
Vad kan jag själv om detta ämne? Behöver jag fördjupa
mina kunskaper?
19
Anja Thorsten, augusti 2015
Den didaktiska triangeln
Elev
Elev
Ämne/
undervisningsinnehåll
Elev
Lärare
Utifrån Lindström och Pennlert (2013), sid. 10
20
Anja Thorsten, augusti 2015
Elev – ämne
(Lärande)
- Elevers tidigare erfarenhet av ämnesinnehållet
- Elevers förståelse/ uppfattningar av ämnesinnehållet
21
Anja Thorsten, augusti 2015
Elevers tidigare erfarenhet av ämnesinnehållet
Elevens tidigare erfarenheter/ kunskaper om
ämnesinnehållet.
Kunskaper eleven förvärvat i skolan, hemma, på andra
platser…
Hur kan jag utgå från och använda mig av elevernas
erfarenheter och kunskaper om
undervisningsinnehållet?
22
Anja Thorsten, augusti 2015
Elevers förståelse/ uppfattningar av
ämnesinnehållet
- Missuppfattningar
- Olika sätt att uppfatta och förstå ett ämnesinnehåll
Vilken logik har eleven i sitt tänkande?
Vad behöver eleven förstå/ upptäcka/ se för att
utveckla och fördjupa sitt kunnande?
23
Anja Thorsten, augusti 2015
Elevtankar (6år)
Varför blir det dag och natt
Varför natt
Moln täcker solen
Solen går ner/ man är trött
Vet inte
Månen täcker solen
Solen lyser inte på vår halva av
jorden
Två solar en uppe en nere
Varför dag
Solen lyser igen
Solen och månen byter
plats
Solen åker till andra
sidan
Vet inte
Jorden snurrar
Solen kommer upp igen
Från en studie av Joakim Magnusson och
Tuula Maunula, Göteborgs universitet.
Var är solen på natten
Bakom moln
Byter plats med månen
Slocknat
Andra sidan jorden
Den är i andra länder
I nån buske
Åker bort
Vet ej
I havet
Den didaktiska triangeln
Elev
Elev
Ämne/
undervisningsinnehåll
Elev
Lärare
Utifrån Lindström och Pennlert (2013), sid. 10
25
Anja Thorsten, augusti 2015
Den didaktiska triangeln
Elev
Elev
lärande
Elev
didaktisk kompetens
Lärare
Utifrån Lindström och Pennlert (2013), sid. 10
26
Anja Thorsten, augusti 2015
Ämne/
undervisningsinnehåll
Läraren – elevers lärande
(Didaktisk kompetens)
”Elevers lärande är lärares professionella objekt och
den didaktiska kompetensen blir då lärares
yrkesspecifika kompetens.”
(Lindström & Pennlert, 2013, s. 12)
27
Anja Thorsten, augusti 2015
Lärares didaktiska kunskap:
- Allmändidaktisk kompetens
- Ämnesdidaktisk kompetens
- Läroplanskunskap
- Förmåga att bedöma elevers kunskaper
28
Anja Thorsten, augusti 2015
Allmändidaktisk kunskap
- Kunskap om vad som skapar goda betingelser för
lärande på en allmän och generell nivå.
Hur kan jag skapa en struktur som är anpassad till olika
individers förutsättningar?
Hur kan jag ge eleverna möjlighet att kommunicera och
interagera?
Hur skapar jag en god lärandemiljö i klassrummet?
29
Anja Thorsten, augusti 2015
Ämnesdidaktisk kunskap
PCK – pedagogical content knowledge (Shulman,
1986), dvs didaktisk innehållskunskap. Hur bör man
undervisa i just detta?
- Vilka är de vanliga missuppfattningarna?
- Vilka moment bygger på varandra.
- Hur ska ämnesinnehållet framställas? Hur ska det
hanteras i undervisningen?
Hur ska jag undervisa om detta innehåll?
Vad behöver jag synliggöra i undervisningen?
Hur kan jag utgå från elevernas förståelse av
innehållet?
30
Anja Thorsten, augusti 2015
Läroplanskunskap:
- Hur beskrivs ämnet i läroplanen?
- Vilket kunnande ska eleverna utveckla?
Vad är mitt uppdrag?
Utdrag ur Lgr 11: Fysik
Syfte: använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska
samband i naturen och samhället.
Centralt innehåll: Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika
faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.
31
Anja Thorsten, augusti 2015
Förmåga att bedöma elevers kunskaper
-
Att kunna skapa och kommunicera bedömningskriterier.
-
Att skapa och analysera olika typer av bedömningsunderlag.
-
Att kunna ge olika slags återkoppling till eleverna.
Hur kan jag beskriva vad det är eleverna ska lära sig?
Hur kan jag skapa uppgifter som testar det jag vill?
Hur ska jag ge respons på elevernas alster?
32
Anja Thorsten, augusti 2015
Den didaktiska triangeln med ramfaktorer
Samhälle
Skola
Undervisning
lärande
Ämne
Elev
didaktisk kompetens
Lärare
33
Kombination av Lindström och Pennlert (2013), sid 10 samt Wahlström (2015), sid 113.
Ramfaktorer
•
Klasstorlek
•
Tid
•
Elevsammansättning
•
Styrdokument
•
Samhällsförändringar
•
Lokal
•
Betygsystem
•
Kulturell och socioekonomisk bakgrund
Vad kan jag påverka?
Vad kan jag inte påverka?
Hur gör jag det bästa av de förutsättningar jag har?
34
Anja Thorsten, augusti 2015
Det dagliga arbetet med undervisningen –
lärares didaktiska analyser
-
Planering
-
Genomförande
-
Utvärdering
(Med utgångspunkt i bla Lindström & Pennlert, 2013 samt Shulman i Wahlström
kap 5, 2015)
35
Anja Thorsten, augusti 2015
Planering
1. Val av innehåll utifrån Lgr 11. (Vad? Varför? Vilka mål?)
2. Egen förståelse av innehållet på olika nivåer (ämneskunskap,
ämnesdidaktiks kunskap – pck).
3. Omgestaltning av innehållet utifrån den aktuella elevgruppen.
Val av metoder och organisering av undervisning. Val av
bedömningsmetod. (Vem? Hur? När?)
36
Anja Thorsten, augusti 2015
Genomförande
37
-
Undervisningsfasen.
-
Planeringen är tänkt att genomföras.
-
Interaktion.
-
Flexibilitet.
-
Omplanering.
Anja Thorsten, augusti 2015
Utvärdering
- Bedömning av elevers lärande.
- Utvärdering av lektionen.
- Reflektion – kritisk analys av undervisningen i relation till elevers
lärande.
- Ny didaktisk kunskap. Ny förståelse.
38
Anja Thorsten, augusti 2015
Att utvecklas till att bli lärare
39
-
Kunskap om teoretiska modeller och begrepp.
-
Praktisk erfarenhet av att undervisa.
-
Att använda och skapa teorier i praktiken.
-
Kollegiala lärprocesser.
-
Växling mellan närhet och distans.
Anja Thorsten, augusti 2015
Kunskap om teoretiska modeller och begrepp.
-
Ta till sig olika teorier, både allmändidaktiska och
ämnesdidaktiska. Allt från teorier om motivation till teorier om
matematikundervisning.
-
Ha ett öppet, men samtidigt kritiskt och reflekterande,
förhållningssätt till teorierna.
-
Relatera teorier till tidigare erfarenhet.
Hur kan jag se på en undervisningssituation med hjälp av den här
teorin?
Hur kan den här modellen hjälpa mig att planera lektioner som
ökar elevernas lärande?
40
Anja Thorsten, augusti 2015
Praktisk erfarenhet av att undervisa
-
Att vara i undervisningen.
-
Att bygga upp en stark erfarenhetsbaserad kunskap – kan bara
ske genom att finnas i och hantera en mängd olika situationer!
-
Våga prova! Våga utmana sig själv!
-
Vi lär oss genom våra framgångar och misstag.
När kan jag få erfarenhet av att undervisa?
Hur kan jag på bästa sätt använda mig av min VFU?
41
Anja Thorsten, augusti 2015
Att använda och skapa teorier i praktiken
-
Teorier och praktisk erfarenhet behöver inte vara olika saker –
de kan skapas tillsammans.
-
Prova teorier i praktiken på ett systematiskt sätt. Analysera och
revidera din syn på teorin och din syn på praktiken.
-
Skapa egna teorier.
Hur kan jag använda den här teorin i min undervisning?
Vad vill jag förbättra i min undervisning?
Hur kan jag på ett systematiskt sätt prova olika vägar?
42
Anja Thorsten, augusti 2015
Växling mellan närhet och distans:
-
Att kunna vara i undervisningssituationen. (Att agera och aktivt
vara närvarande i mötet med eleverna.)
-
Att kunna distansera sig från undervisningssituationen. (Att
kunna reflektera över sin egen undervisningen.)
Vad säger denna elev till mig just nu? (närhet)
Varför blev det som det blev? Vad hände när…? (distans)
Hur ska jag utveckla och förändra min undervisning?
43
Anja Thorsten, augusti 2015
Kollegiala lärprocesser
-
Att dela erfarenheter, material och kunskaper med kollegor.
-
Att på ett systematiskt sätt utveckla undervisningen
tillsammans.
-
Att coacha varandra. Att ta in externa handledare i kollegiet.
Vilka dilemman kan jag komma framåt med, med hjälp av
kollegiala samtal?
Vad kan jag lära mig av mina kollegor? Vad kan jag lära dem?
Vad har jag för material mm som jag kan dela med mig av?
Vilka områden kan vi samplanera?
44
Anja Thorsten, augusti 2015
(Ur Lindström & Pennlert, 2013, sid 23.)
45
Anja Thorsten, augusti 2015
Tack för att ni lyssnade!
[email protected]
www.liu.se