Solna stads verksamhetsplan och budget (PDF

Transcription

SOLNA STAD
2015-11-06
Stadsledningsförvaltningen
SID 1 (9)
KS/2015:287
TJÄNSTESKRIVELSE
Solna stads verksamhetsplan och budget 2016
med inriktning för 2017 – 2018
Sammanfattning
Solna stads arbete med verksamhetsplan och budget innebär att kommunstyrelsen lämnar ett planeringsunderlag inför verksamhetsplan och budget för nästkommande år i
juni månad varje år. Styrelse och nämnder utarbetar därefter verksamhetsplan och budget utifrån kommunstyrelsens inriktning och ekonomiska ramar. I november tar kommunstyrelsen fram det slutliga förslaget till verksamhetsplan och budget med eventuella
förändringar mot föreslagna ramar med anledning av bl.a. den ekonomiska utvecklingen, regeringens budgetproposition och ny befolkningsprognos. Kommunfullmäktige
fastställer mål, uppdrag och ekonomiska ramar till styrelse och nämnder samt skattesatsen för år 2016.
I Solna stads verksamhetsplan och budget för 2015 fick kommunstyrelsen i uppdrag att
se över och vidareutveckla vision, mål och nyckeltal för Solna stads verksamheter inför
arbetet med verksamhetsplan och budget för 2016. Bakgrunden till uppdraget var att
stadens befintliga styr- och uppföljningssystem uppfattades som komplicerat och att
behov därför fanns av att förenkla och förtydliga systemet.
Inom ramen för arbetet inför verksamhetsplan och budget för 2016 har gruppledarna
för de politiska partierna i kommunstyrelsen med stöd av stadsdirektören gjort en översyn av Solna stads styrsystem. Arbetet har resulterat i ett nytt styrsystem, där kommunfullmäktige fastställer dels en vision och fyra övergripande mål för staden i sin helhet,
dels ett antal nämndmål för respektive nämnd. Därutöver finns även ett uppföljningssystem i form av beskrivningar och nyckeltal. Syftet är att öka den politiska styrningen i
staden och att förtydliga styrkedjan från kommunfullmäktige till medarbetare.
Förslag till finansiella mål, driftbudgetramar, investeringsbudget, vision, övergripande
mål, nämndmål, uppdrag och nyckeltal samt styrregler för staden, styrelse och nämnder,
framgår av utsänt förslag Solna stads verksamhetsplan och budget 2016 med inriktning
för 2017 – 2018.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige tar del av nämndernas verksamhetsplaner och budgetar för 2016 med inriktning för 2017 – 2018.
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att;
•
fastställa utdebitering för 2016 till 17:12 per skattekrona,
•
fastställa verksamhetsplan och budget för 2016 med inriktning för 2017 – 2018
enligt detta förslag,
•
fastställa finansiella mål och ekonomiska ramar, inklusive drift- och investeringsbudget för styrelse och nämnder 2016 i enlighet med förslaget,
2 (9)
•
fastställa vision, övergripande mål, nämndmål, uppdrag och nyckeltal för staden,
styrelsen och nämnderna 2016 enligt förslaget,
•
anta styrregler enligt förslaget och uppdra till kommunstyrelsen att vid behov fatta
beslut om kompletteringar av styrreglerna under året,
•
anta program för uppföljning av kommunalt och privat driven verksamhet 2016 –
2019,
•
uppdra till kommunstyrelsen att tillse att styrelse och nämnder minst två gånger
under 2016 redovisar verksamhetsoch budgetuppföljningar till kommunfullmäktige,
•
uppdra till styrelse och nämnder att justera sina verksamhetsbudgetar med anledning av ändringar jämfört med beslutade budgetar enligt kommunstyrelsens förslag i
juni 2015,
•
uppdra till styrelse och nämnder, berörda företag, stadsdirektören m.fl. att verkställa
de uppdrag och intentioner som framgår av förslaget,
•
uppdra till kommunstyrelsen, att i samverkan med nämnderna, vid behov föreslå
revidering av nämndernas reglementen som en följd av verksamhetsförändringar,
•
uppdra till styrelse och nämnder att ta fram åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer. Arbetet ska harmonisera och integreras med den årliga verksamhetsplanen och budget. Arbetet ska ske i dialog och samverkan med kommunstyrelsen,
•
uppdra till styrelse och nämnder att se över taxor. Arbetet ska harmonisera och
integreras med den årliga verksamhetsplanen och budget. Arbetet ska ske i dialog
och samverkan med kommunstyrelsen.
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige därutöver besluta att från den 1 januari
2016;
• anta barnoch utbildningsnämndens förslag till förändrade taxor inom förskola och
skolbarnsomsorg/fritidshem,
•
anta kulturoch fritidsnämndens förslag till förändrade taxor inom bibliotek,
•
anta kulturoch fritidsnämndens förslag till förändrade taxor för kulturskolans kurser,
•
anta tekniska nämndens förslag till förändrade taxor inom markupplåtelse,
•
anta tekniska nämndens förslag till förändrade taxor inom avfallshantering,
•
anta miljö- och hälsoskyddsnämndens förslag till ändrad taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område,
•
anta miljö- och hälsoskyddsnämndens förslag till ändrad taxa för tillsyn inom strålskyddslagens område,
•
anta miljö- och hälsoskyddsnämndens förslag till ändrad taxa för offentlig kontroll
av livsmedel.
Stadsledningsförvaltningens förslag
Förslag till finansiella mål, driftbudgetramar, investeringsbudget, vision, övergripande
mål, nämndmål, uppdrag och nyckeltal samt styrregler för staden, styrelse och nämnder,
framgår av utsänt förslag Solna stads verksamhetsplan och budget 2016 med inriktning
för 2017 – 2018.
Inom ramen för arbetet inför verksamhetsplan och budget för 2016 har gruppledarna
för de politiska partierna i kommunstyrelsen med stöd av stadsdirektören gjort en översyn av Solna stads styrsystem. Arbetet har resulterat i ett nytt styrsystem, där kommun-
3 (9)
fullmäktige fastställer dels en vision och fyra övergripande mål för staden i sin helhet,
dels ett antal nämndmål för respektive nämnd. Därutöver finns även ett uppföljningssystem i form av beskrivningar och nyckeltal. Syftet är att öka den politiska styrningen i
staden och att förtydliga styrkedjan från kommunfullmäktige till medarbetare.
Föreslagna förändringar i detta ärende är inte beaktade i styrelsens och nämndernas
inlämnade budgetmaterial. Styrelse och nämnder ska justera sina verksamhetsbudgetar
med anledning av ändringar jämfört med beslutade budgetar enligt kommunstyrelsens
planeringsunderlag i juni 2015.
Solna stads arbete med verksamhetsplan och budget innebär att kommunstyrelsen lämnar ett planeringsunderlag inför verksamhetsplan och budget för nästkommande år i
juni månad varje år. Styrelse och nämnder utarbetar därefter verksamhetsplan och budget utifrån kommunstyrelsens inriktning och ekonomiska ramar. I november tar kommunstyrelsen fram det slutliga förslaget till verksamhetsplan och budget med eventuella
förändringar mot föreslagna ramar med anledning av bl.a. den ekonomiska utvecklingen, regeringens budgetproposition och ny befolkningsprognos. Kommunfullmäktige
fastställer mål, uppdrag och ekonomiska ramar till styrelse och nämnder samt skattesatsen för år 2016.
Solna stads styrning
Styrningen i Solna stad utgår från ett system för samlad ekonomi- och verksamhetsstyrning samt gällande lagstiftning, föreskrifter och nationella mål för den kommunala
verksamheten. Utgångspunkten är en sammanhållen målstyrning, där kommunfullmäktige anger inriktning och ekonomiska ramar för styrelse och nämnder. Det sker i Solna
stads verksamhetsplan och budget, som är stadens främsta styrdokument.
Solna stads nya styrsystem innebär att kommunfullmäktige fastställer dels en vision och
fyra övergripande mål för staden i sin helhet, dels ett antal nämndmål för respektive
nämnd. Visionen och de övergripande målen ger uttryck för en politisk viljeinriktning
för stadens framtida utveckling och nämndmålen pekar ut kommunfullmäktiges övergripande prioriteringar och strategiska ställningstaganden för respektive nämnd. Nämnderna kan komplettera kommunfullmäktiges nämndmål med egna tilläggsmål. I stadens
verksamhetsplan och budget för 2016 finns även 12 uppdrag till styrelse och nämnden.
Den politiska viljeinriktningen för Solna stads framtida utveckling kommer till uttryck i
en vision och fyra övergripande mål.
Solna stads vision lyder på följande sätt;
Solna ska vara en sammanhållen och levande stad, som växer och utvecklas hållbart för alla solnabor.
Staden kännetecknas av trygghet och öppenhet, där allas potential tas tillvara. Vi erbjuder kunskap,
kreativitet och upplevelser som ökar regionens attraktionskraft.
Visionen bryts ner i fyra övergripande mål, som lyder på följande sätt;
Solna stads verksamheter ska hålla god kvalitet och hushålla med stadens resurser.
Alla verksamheter som Solna stad finansierar, oavsett utförare, ska hålla god kvalitet
och hushålla med stadens resurser. Staden ska säkerställa att de insatta resurserna ger
avsedda resultat i verksamheterna. Verksamheter inom välfärdens kärna ska prioriteras.
Kvalitetsnivåer ska sättas och följas upp och utvärderas. Det ska vara ordning och reda
i stadens ekonomi och verksamheterna ska hålla budget. Staden tar ansvar för framtidens välfärd genom att balansera kostnader för dagens verksamheter och behovet av att
göra avsättningar för kommande investeringar.
4 (9)
Solna stad ska vara en stad som kännetecknas av mångfald, kreativitet och upplevelser.
Solna ska vara en mångsidig och upplevelserik stad, som ökar regionens attraktionskraft. Här ska storstadens puls samspela med det lugn som närheten till natur och vatten ger. Staden ska ha en internationell prägel och vara en mötesplats för människor
med olika bakgrund, en importhamn för nya idéer och ett centrum för upplevelser. Här
ska alla ges möjlighet att förverkliga sina livsdrömmar och allas potential tas tillvara i
stadens och regionens utveckling.
Solna ska vara en attraktiv och trygg stad att leva och verka i.
Solna ska erbjuda en attraktiv och trygg miljö att leva och verka i. Här ska finnas tillgång till bra boende, stimulerande arbete och utbildningsmöjligheter, god service, trivsamma grönområden och goda kommunikationer. Stadsmiljön ska vara trygg och tillgänglig för alla, utan fysiska och sociala barriärer. Solnaborna ska kunna forma sina liv
efter sina förutsättningar och trygga sin försörjning genom eget arbete. Den service
som Solna stad finansierar ska finnas som ett naturligt stöd för de solnabor som behöver den under livets olika skeden.
Solna ska växa ihop och utvecklas på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt.
Solna ska möta efterfrågan på att leva, bo och verka i staden med ett stort utbud av
bostäder, arbetsplatser och service. Staden ska växa hållbart i en takt som staden och
solnaborna mäktar med utifrån ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv. De
möjligheter som tillväxten skapar ska tillvaratas samtidigt som stadens framtida ekonomi tryggas, viktiga naturvärden säkras och jämlika livsvillkor skapas. Barriärer ska byggas bort och stadsdelarnas egna identiteter tas till vara och länkas ihop för att skapa en
sammanhållen och levande stad.
Finansiella mål och förutsättningar
Lagreglerna om god ekonomisk hushållning innebär bl.a. att kommunerna ska kunna
stämma av sin ekonomi under en längre period än ett budgetår och har tre år på sig för
att återställa ett eventuellt negativt resultat. Det ställs också tydliga krav på att fastställa
finansiella mål, leva upp till dem och vidta åtgärder för att återställa balansen om det
uppstår negativa resultat.
Utifrån de ekonomiska förutsättningarna samt lagreglerna om god ekonomisk hushållning för kommuner föreslås följande finansiella mål för Solna stad 2016 – 2018:
•
Solnas kommunala skattesats ska bibehållas på nuvarande nivå. För perioden 2016
– 2018 föreslås 17,12 per skattekrona för respektive år.
•
Solna stads resultat enligt balanskravet ska år 2016 minst uppgå till 70 mkr. För år
2017 föreslås 85 mkr och för år 2018 föreslås 100 mkr.
•
Solna stads nettoinvesteringar ska inte överstiga 800 mkr över en rullande femårsperiod. För perioden 2016 – 2018 föreslås 800 mkr för respektive år.
Solna stad har en god ekonomi och av tradition en väl fungerande ekonomistyrning.
Alla verksamheter som bedrivs och/eller finansieras av Solna stad ska utföras på ett
ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Skattepengarna ska användas för Solnabornas
bästa. Det ska finnas tydliga samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och
effekter. Det är grunden för en god ekonomisk hushållning i Solna stad. Solna stads
styrsystem ska säkerställa detta.
Solna stad har sedan 2004 haft en konsekvent och enhetlig modell för att årligen justera
nämndernas ekonomiska ramar utifrån verksamheternas behov. Uppräkningen har årli-
5 (9)
gen justerats för att nämnderna ska ha ett långsiktigt och enhetligt uppdrag att effektivera sin verksamhet, vilket är en förutsättning för en god ekonomisk hushållning.
I budget 2016 föreslås därför att nämnderna får en årlig generell uppräkning av ramarna
på 1,0 procent åren 2016 – 2018 som kompensation för löne- och prisutveckling. Inflationen och löneökningstakten i Sverige bedöms öka måttligt under de kommande åren
för att allteftersom konjunkturen och arbetsmarknaden förbättras, stiga till mer normala
nivåer.
Staden har även årligen fastställt volymberäknade ramar för barnomsorg, utbildning,
vård och omsorg, som tar hänsyn till demografiska förändringar och därmed gör det
möjligt att flytta resurser från verksamheter, där efterfrågan och behov minskar till
verksamheter där efterfrågan och behov ökar. En volymberäknad ram används som bas
för att avgöra resurserna till barnoch utbildningsnämndens, kompetensnämndens,
omvårdnadsnämndens respektive socialnämndens verksamheter.
I budget 2016 föreslås att berörda nämnder blir kompenserade för befolkningsförändring. Kompensationen avser att täcka de i första hand rörliga kostnader som tillkommer
genom en ökad befolkning i åldersklasserna och motsvarande avdrag som uppkommer
genom en minskad befolkning i åldersklasserna. Detta görs två gånger per år utifrån ny
befolkningsprognos. Från år 2015 är även vuxenutbildningen inom kompetensnämnden
inkluderad i stadens modell för volymkompensation. Därutöver föreslås en kompensation till kompetensnämnden på ytterligare 3 mkr inför 2016 på grund av att statsbidragen inom vuxenutbildning har minskat jämfört med tidigare år.
I budget 2016 föreslås även att nämnderna kompenseras för kapitalkostnader som uppkommer med anledning av större volymbaserade investeringar på grund av stadens tillväxt och utbyggnad. Här avses främst investeringar i förskolor, skolor och större idrottsanläggningar. Särskilda avstämningar ska göras under budgetåret med avseende på
eventuella förskjutningar i tiden av budgeterade större investeringar som medfört kompensation för kapitalkostnader.
En reservering för att täcka framtida kostnader eller strukturåtgärder, görs i eget kapital
om resultatet enligt balanskravet överstiger resultatmålet och övriga förutsättningar är
uppfyllda. Staden har, i enlighet med uppsatta mål och god ekonomisk hushållning,
kunnat göra tidigare reserveringar i eget kapital för att täcka framtida kostnader för omstrukturering och pensioner. Solna stads pensionskostnader i förhållande till skatteintäkter är som högst under innevarande tioårsperiod. I denna budget föreslås därför att
under 2016 – 2018 använda 20 mkr respektive år av reserveringen i eget kapital, för att
täcka en del av pensionskostnaderna.
Kapital som förvaltas på lång sikt för att täcka framtida investeringar och/eller pensionsutbetalningar ska placeras med målet att uppnå en årlig avkastning som överstiger
inflationen med fyra procentenheter över en rullande femårsperiod.
Utöver satsningarna i form av uppräkningar av generella ramar och volymramar kan
politiska prioriteringar göras, vilket innebär en förändring av enskilda nämnders budgetar eller uppdrag. Därutöver gäller några andra ekonomiska förutsättningar:
•
Styrelse och nämnder får lägre kostnader år 2016 på grund av sänkt internränta från
3,2 procent till 2,4 procent. Ramarna sänks med anledning av detta i motsvarande
grad, vilket beskrivs i respektive nämndbudget i detta dokument. Detta innebär en
sänkt kostnad och ram för i första hand tekniska nämnden.
6 (9)
•
Beträffande interndebiteringar höjs lokalhyror och övriga interna avgifter med 1,0
procent till år 2016, i enlighet med uppräkningen av de generella ramarna. Utöver
uppräkning görs justering vid förändringar i volymer och tjänsteinnehåll m.m.
•
Styrelse och nämnder är i budgetförutsättningarna kompenserade för den hittillsvarande lägre arbetsgivaravgiften för ungdomar. Vid en förändring av arbetsgivaravgifterna inför 2016, behöver detta och andra eventuella förändrade förutsättningar
hanteras i stadens styrning och uppföljning av styrelse och nämnder.
•
Inför 2015 delades dåvarande stadsbyggnadsnämnden upp i en teknisk nämnd och
en byggnadsnämnd. Under året har även förvaltningen delats i två förvaltningar. De
tidigare gemensamma kostnaderna har under året analyserats och förslaget är att inför år 2016 flytta 2,0 mkr från byggnadsnämnden till tekniska nämnden för att korrigera för förändrad kostnadsfördelning mellan nämnderna till följd av organisationsförändringen.
Utöver satsningarna i form av uppräkningar av generella ramar och volymramar bibehålls och permanentas de politiska prioriteringarna som gjordes inför verksamhetsåret
2015. Därutöver föreslås ytterligare politiska prioriteringar inför 2016.
Bedömningen är sammantaget att nämnderna har goda förutsättningar inför verksamhetsåret 2016.
Politiska prioriteringar
Utöver uppräkningarna av generella ramar och volymramar samt permanentningen av
de politiska prioriteringarna, som gjordes inför verksamhetsåret 2015, görs ett antal nya
politiska prioriteringar inför verksamhetsåret 2016. De politiska prioriteringarna görs
inom områdena ”Barn och utbildning” samt inom ”Bättre stadsmiljö”.
Inom området ”Barn och utbildning” görs en riktad satsning att stärka kvalitet och
kompetens i förskola och skola. En satsning görs på att öka personaltätheten i förskolan med 14 mkr. Syftet är att det ska bli färre förskolebarn per vuxen. Inom skolans
område är inriktningen att satsa på lärarna, öka läsförståelsen bland barn och unga samt
att stärka entreprenörskapet i skolan. Denna satsning om 6 mkr, kan finansieras genom
effektiviseringar av lokaler och åtgärder inom personalområdet. Utöver detta förstärks
hittillsvarande satsning i driftbudgeten för att underhålla och upprusta förskole- och
skollokaler med ett tillskott om 10 mkr i investeringsbudget.
Inom området ”Bättre stadsmiljö” görs riktade satsningar för att förbättra stadsmiljön
och öka tryggheten i Solna. I detta arbete spelar tekniska nämnden och kommunstyrelsen genom trygghetsrådet en viktig roll. Den årliga volymökningen av parkeringsintäkter om ca 10 mkr, ska 2016 användas för att förbättra driften av stadsmiljön, dvs. städningen, klotterbekämpningen och skötseln av parkerna. Dessutom genomförs trygghetsskapande investeringar i stadsmiljön exempelvis inom områdena belysning, kameror
och larm genom ett ytterligare tillskott på 10 mkr. Därutöver görs en satsning i investeringsbudgeten för att påbörja genomförandet av cykelplanen (2 mkr) och för att kunna
genomföra åtgärder i stadsmiljön utifrån utvecklingsstrategierna för Bergshamra och
Hagalund (5 mkr).
Vid sidan av de politiska prioriteringarna läggs ett antal uppdrag till styrelse och nämnder:
•
Kommunstyrelsen får i uppdrag att göra en översyn av inriktning och organisation
av fritidsverksamheten i Solna med fokus på att öka lärandet.
•
Kommunstyrelsen får i uppdrag att, genom trygghetsrådet, göra en trygghetsinventering i Solna.
7 (9)
•
Kommunstyrelsen får i uppdrag, genom trygghetsrådet, att i samarbete med socialnämnden, barnoch utbildningsnämnden och kulturoch fritidsnämnden ta fram
en strategi för att motverka radikalisering.
•
Kommunstyrelsen får i uppdrag att identifiera ett lämpligt läge för etablering av ett
utomhusbad inklusive tester av vattenkvaliteten i samarbete med berörda styrelser
och nämnder.
•
Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samarbete med byggnadsnämnden göra en
utredning, inklusive luft- och bullermätningar, av en överdäckning av Bergshamravägen i enlighet med intentionerna i FÖP Nationalstadsparken, Solnadelen, från
2008.
•
Kommunstyrelsen får också i uppdrag att i samarbete med byggnadsnämnden identifiera lämpliga lägen och intressent för uppförande av trygghetsboende (70+) i
Bergshamra.
•
Tekniska nämnden får i uppdrag att utreda och genomföra en sänkning av hastigheterna från 50 km/h till 40 km/h på Solnas gator.
•
Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att
förlänga säsongen för Svedenbadet och för att öka nyttjandet av Bergshamra IP.
•
Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att tillsammans med kulturoch fritidsnämnden ta fram en strategi för utvecklingen av Bergshamraskolan och Kulturskolan i Bergshamra, inklusive en upprustning av aulan.
•
Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att i samarbete med kommunstyrelsen
och kulturoch fritidsnämnden etablera förskola och skola för de yngre barnen i
Fridhemsskolan parallellt med omlokaliseringen av Solna Kulturskola.
•
Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att arbeta för att förstärka entreprenörskapet i skolan.
•
Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att lyfta fram och öka informationen
om alternativen inom barnomsorgen.
Taxor och avgifter
Solna stads taxor fastställs av kommunfullmäktige och intäkterna från de taxebundna
avgifterna tillfaller respektive styrelse/nämnd. Stadens taxor och avgifter ska harmonisera med den nivå som gäller i närliggande och likartade kommuner i Stockholms län.
De ska också vara effektiva, enkla och transparanta.
Inför 2016 föreslås justeringar av taxor av följande nämnder:
•
Barn- och utbildningsnämnden föreslår förändrade taxor inom förskola och skolbarnsomsorg/fritidshem. Maxtaxan och dess konstruktion styrs av ”Förordningen
(2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg”. Skolverket har lämnat uppgifter till kommunerna
om nya avgiftsnivåer för 2016.
•
Kultur- och fritidsnämnden föreslår förändrade taxor inom bibliotek och för kulturskolans kurser.
•
Tekniska nämnden föreslår förändrade taxor inom markupplåtelse samt inom avfallshantering.
•
Miljö- och hälsoskyddsnämnden föreslår ändrad taxa för prövning och tillsyn inom
miljöbalkens område, ändrad taxa för tillsyn inom strålskyddslagens område samt
ändrad taxa för offentlig kontroll av livsmedel.
8 (9)
Investeringsbudget
Förslag till investeringsanslag framgår av budgetdokumentet, avsnittet Investeringsbudget.
Tvärsektoriella frågor
I Solna stads verksamhetsplan och budget har de tvärsektoriella frågorna; likabehandling och internationellt arbete samt även det övergripande miljöarbetet integrerats i stadens styrsystem. Arbetet med de tvärsektoriella frågorna ska harmonisera med målarbetet, bidra till Solna stads vision och vara en del av stadens kvalitetsutvecklingsarbete.
Likabehandlingsarbetet utgår från diskrimineringslagen som förbjuder diskriminering som
har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Staden ska arbeta proaktivt med samtliga likabehandlingsperspektiv för att alla medborgare ska få likvärdigt bemötande och service av stadens medarbetare.
Det internationella arbetet ska huvudsakligen användas som en metod för verksamhetsoch kvalitetsutveckling. Genom att göra internationella jämförelser och identifiera goda
exempel skapas förutsättningar för att lära av andra och samarbeta kring gemensamma
utmaningar. För att barn och ungdomar i framtiden ska kunna verka i en värld med täta
kontakter över nations- och kulturgränser är det internationella utbytet en förutsättning.
Utgångspunkten för Solna stads miljöarbete är den av kommunfullmäktige antagna miljöpolicyn. Fokus ligger på följande områden: hållbar stadsutveckling, effektiv resursanvändning och god livsmiljö. Inom dessa områden finns strategier framtagna och beslutade av kommunstyrelsen i Strategi för Solna stads miljöarbete 2016 – 2019.
Styrelse och nämnder ska bryta ned de övergripande målen och strategierna till åtgärder,
som är anpassade till respektive ansvarsområde samt arbeta in dessa i sina verksamhetsplaner och budget. Kommunstyrelsen samordnar och följer genom stadsledningsförvaltningen, i samverkan med miljö- och byggnadsförvaltningen, arbetet med det övergripande miljöarbetet i staden.
Kvalitetsarbete
Utifrån kommunfullmäktiges övergripande mål och nämndmål samt den av kommunfullmäktige antagna kvalitetspolicyn och strategin för Solna stad ska styrelse och nämnder kontinuerligt arbeta med att utarbeta åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer för sina tjänster som tydligt beskriver vilken service medborgaren/brukaren kan
förvänta sig av staden. Utifrån kvalitetsdeklarationerna kan medborgaren/brukaren
sedan ta ställning till hur verksamheten fungerar och engagera sig för att förbättra den.
Internkontroll
Kommunstyrelsen beslutar om stadsgemensamma kontrollområden. Kontrollområden
för 2016 är avtalsoch entreprenaduppföljning, avtalstrohet, leverantörers ekonomiska
ställning och seriositet, kontroll av utbetalningar samt redovisning av representation.
Utifrån beslutade kontrollområden formulerar stadsledningsförvaltningen ett antal kontrollmoment, s.k. obligatoriska stadsgemensamma kontrollmoment.
I analysen av nämndernas internkontrollplaner för 2016, har det inte framkommit behov av att lyfta ytterligare internkontrollmoment från nämndnivå till stadsövergripande
nivå.
9 (9)
Konkurrensutsättning
Solna stads inriktning är att verksamhet ska kunna konkurrensutsättas. Solna stad ska
ständigt eftersträva kvalitetsutveckling och kostnadseffektivitet i de av staden finansierade verksamheterna.
Kommunstyrelsen har inte identifierat några aktuella verksamhetsövergångar av betydande art vid genomgången av nämndernas planer. Kommunstyrelsen har identifierat
liknande upphandlingsbehov inom ett antal områden.
Program för uppföljning av kommunalt och privat driven verksamhet
Kommunfullmäktige ska i samband med varje mandatperiod anta ett program med mål
och riktlinjer för verksamhet, som bedrivs av privata utförare. Programmet ska ange
hur uppföljning ska ske och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses. Programmet ska
omfatta all verksamhet som utförs av privata utförare, dvs. inte bara välfärdstjänster
utan även t.ex. tekniska tjänster. De nya bestämmelserna, som återfinns i tredje kapitlet
i kommunallagen (KL), syftar till att förbättra uppföljning och kontroll av privata utförare och öka allmänhetens insyn i privata utförares verksamhet. Dessa mål och riktlinjer
ska i Solna i tillämpliga delar även omfatta utförare i kommunal regi.
Kommunstyrelsen har i uppdrag att årligen besluta om processen för verksamhetsplanering och uppföljning. I nästa planeringsprocess (inför verksamhetsåret 2017) ska
kommunstyrelsen inkludera anvisningar för hur nämnderna ska planera för sin uppföljning av kommunala och privata utförare utifrån detta program samt utifrån lagstiftning
och övriga relevanta styrregler. Kommunstyrelsen kommer också under 2016 förtydliga
hur detta program samordnas med stadens befintliga styrregler inom uppföljning av
kommunalt och privat driven verksamhet.
Kristina Tidestav
Stadsdirektör
Christer Lindberg
Förvaltningschef/ekonomichef
Verksamhetsplan och budget 2016
med inriktning för 2017 – 2018
Arbetsmaterial inför KF i november
(KS/2015:287)
Solna stads verksamhetsplan och budget 2016 med inriktning för 2017 – 2018
Solna stads organisation 2016
Mandatfördelning i kommunfullmäktige, antal (totalt 61)
Bergshamrapartiet
1
Kristdemokraterna
2
Centerpartiet
2
Sverigedemokraterna
Vänsterpartiet
Folkpartiet
Miljöpartiet
3
5
6
8
Socialdemokraterna
14
Moderaterna
20
2
Solna stads organisation 2016 ........................................................................................................ 2
Inledning ............................................................................................................................................ 4
Solnas stads verksamhetsplan och budget .................................................................................. 5
Solna stads styrning ........................................................................................................................ 8
Utgångspunkter ................................................................................................................................ 9
Finansiella mål och förutsättningar .............................................................................................. 16
Politisk viljeinriktning..................................................................................................................... 20
Nämnder och nämndmål ................................................................................................................ 21
Övriga förutsättningar .................................................................................................................... 25
Kommunala företag och kommunalförbund ................................................................................ 28
Ekonomi ........................................................................................................................................... 30
Bilagor.............................................................................................................................................. 40
Bilaga 1: Uppföljning av övergripande mål och nämndmål .......................................................... 40
Bilaga 2: Stadsövergripande styrande dokument ........................................................................ 46
Bilaga 3: Taxor och avgifter.......................................................................................................... 48
Bilaga 4: Program för uppföljning av kommunalt och privat driven verksamhet 2016 – 2019 ..... 49
Förslag till beslut ............................................................................................................................ 51
3
Innehållsförteckning
Solna stads arbete med verksamhetsplan och budget innebär att kommunstyrelsen lämnar ett
planeringsunderlag inför verksamhetsplan och budget för nästkommande år i juni månad varje år.
Styrelse och nämnder utarbetar därefter verksamhetsplan och budget utifrån kommunstyrelsens
inriktning och ekonomiska ramar. I november tar kommunstyrelsen fram det slutliga förslaget till
verksamhetsplan och budget med eventuella förändringar mot föreslagna ramar med anledning av bl.a.
den ekonomiska utvecklingen, regeringens budgetproposition och ny befolkningsprognos.
Kommunfullmäktige fastställer mål, uppdrag och ekonomiska ramar till styrelse och nämnder samt
skattesatsen för år 2016.
I Solna stads verksamhetsplan och budget för 2015 fick kommunstyrelsen i uppdrag att se över och
vidareutveckla vision, mål och nyckeltal för Solna stads verksamheter inför arbetet med
verksamhetsplan och budget för 2016. Bakgrunden till uppdraget var att stadens befintliga styr- och
uppföljningssystem uppfattades som komplicerat och att behov därför fanns av att förenkla och
förtydliga systemet.
Inom ramen för arbetet inför verksamhetsplan och budget för 2016 har gruppledarna för de politiska
partierna i kommunstyrelsen med stöd av stadsdirektören gjort en översyn av Solna stads styrsystem.
Arbetet har resulterat i ett nytt styrsystem, där kommunfullmäktige fastställer dels en vision och fyra
övergripande mål för staden i sin helhet, dels ett antal nämndmål för respektive nämnd. Därutöver
finns även ett uppföljningssystem i form av beskrivningar och nyckeltal. Syftet är att öka den politiska
styrningen i staden och att förtydliga styrkedjan från kommunfullmäktige till medarbetare.
4
Inledning
Inledning
Solna är staden för människor som vill leva både nära storstadens puls och samtidigt ha närhet till
natur och grönområden som Nationalstadsparken. Med sitt vattennära läge och många grönytor är
Solna unikt genom att kombinera detta med storstadens liv och rörelse.
I Solna är alla människor välkomna och staden bjuder in till öppenhet och respekt gentemot alla
medborgare.
Solna befinner sig i navet av Stockholmsregionen och har under det senaste decenniet utvecklats i takt
med att befolkningen ökat. Bostäder och nya stadsdelar har formats, infrastrukturen har byggts ut och
det lokala näringslivet har i samarbete med staden skapat Sveriges bästa företagsklimat.
Solna är en snabbt växande stad och det är positivt. Många vill bosätta sig hos oss för att arbeta,
studera, bilda familj och på så vis forma sin framtid. Vår ambition är att på bästa sätt skapa en trivsam
miljö för befintliga solnabor som också möter de förväntningar som nya medborgare har. Solna ska
därför vara en stad med en bra skola, ordning och reda, trivsamma boendemiljöer, och närhet till lugn
och grönområden.
Till grund för verksamhetsplan och budget för 2016 ligger de förutsättningar och de ramar som antogs
av kommunstyrelsen i juni. I dessa ramar ligger permanentningen av de politiska prioriteringar, som
gjordes inför verksamhetsåret 2015. Ramarna sätts tidigt för att stadens verksamheter ska kunna ha
rimliga planeringsförutsättningar under hela verksamhetsåret för att sedan justeras i linje med denna
budgetskrivning, som också bestämmer skattesatsen för nästkommande år.
Verksamhetsplan och budget för 2016 är ett första steg för att realisera Alliansens regeringsprogram
för mandatperioden. I årets budget har vi valt att satsa på två fokusområden ”Barn och utbildning”
samt ”Bättre stadsmiljö”. Regeringsprogrammet omfattar fler delar och vi kommer att återkomma med
fler fokusområden och satsningar under mandatperioden.
Totalt görs politiska satsningar på 57 mkr för 2016, vilket är en stor ökning från tidigare år och ca 20
mkr mer än 2014. Utöver de ekonomiska satsningarna i verksamhetsplan och budget för 2016 läggs ett
antal uppdrag som syftar till att förändra och förbättra Solnas verksamhet i den riktning som avses i
Alliansens regeringsprogram.
Nya arbetssätt
För att säkerställa ett gott samarbete och bred förankring i för Solna strategiskt viktiga frågor, har nya
arbetssätt skapats i staden med medverkan från samtliga partier i kommunstyrelsen. Exempel på
sådana frågor är den nya översiktsplanen, och det nya politiska styrsystemet av staden. Genom denna
verksamhetsplan och budget sjösätts det med syftet att skapa förutsättningar för en bättre politisk
styrning med en tydligare styrkedja som samtliga partier i kommunstyrelsen beslutat om. Arbetet
kommer att följas upp under 2016 för att säkerställa att dessa intentioner uppnås.
Fokusområden 2016
Utöver uppräkningarna av generella ramar och volymramar samt permanentande av de politiska
prioriteringarna, som gjordes inför verksamhetsåret 2015, görs ett antal politiska prioriteringar. Under
området barn och utbildning kommer satsningar att göras på förskolan och på skolan. Inom förskolan
är vår avsikt att staden ska bryta trenden med större barngrupper och genom nya ekonomiska
satsningar öka personaltätheten. Inom skolan är inriktningen att satsa på lärarna, öka läsförståelsen och
stärka entreprenörskapet. Därför frigörs medel genom bland annat effektiviseringar av lokaler och
verksamhetsfokuserande åtgärder inom personalområdet. En kompetensförsörjningsstrategi för
skolpersonal kommer att tas fram för att möta framtida utmaningar.
Därutöver fortsätter den upprustning av förskole- och skollokaler som påbörjades under den förra
mandatperioden. I den lokalförsörjningsstrategi, som antogs under våren 2014, anges en långsiktig
upprustningsnivå för stadens fastigheter, och den ska tillämpas under hela mandatperioden. Lokalernas
skick är viktiga för att säkerställa en god arbetsmiljö, där lärare och elever kan trivas.
Barnomsorgen spelar en avgörande roll för våra barns utveckling. Förskolegrupperna får inte vara för
stora, utan ska anpassas efter barnens förutsättningar och behov. Det är särskilt viktigt att tillgodose de
yngre barnens behov av kontinuitet och små barngrupper. Förskolan ska arbeta på ett sätt som ger
5
Solnas stads verksamhetsplan och budget
Vår ambition är att erbjuda solnaborna valfrihet i välfärden. Därför är det viktigt att säkerställa tillgång
till såväl kommunala som fristående aktörer. I en tid när regeringen på olika sätt försöker minska
valfriheten och exempelvis tar bort en valfrihetsreform som vårdnadsbidraget kommer Solna att möta
upp detta med att lyfta fram och öka informationen om de fristående alternativen. Inom
barnomsorgen handlar det exempelvis om flerfamiljssystem och pedagogisk omsorg.
Ett viktigt inslag i budget 2016 blir förstärkning av driften av Solnas stadsmiljö med inriktningen att
skapa en snygg och trygg stadsmiljö. Det innebär ökade resurser till bl.a. skötseln av parker och
buskage, klotterborttagning och städning. Därutöver kommer tekniska nämnden att fokusera på
trygghetsskapande investeringsåtgärder som exempelvis mer och bättre belysning av trottoarer, torg,
promenadstråk och cykelvägar. Tekniska nämnden kommer också att utöka satsningarna på cykel och
påbörja genomförandet av den kommande cykelplanen under 2016 med inriktningen att utveckla Solna
som cykelstad. De energisparande åtgärderna kommer fortgå samtidigt som staden ser över insatser
som stärker Solnas miljöarbete utifrån miljöpolicyn och miljöstrategin.
Inom denna verksamhetsplans och budgets två huvudområden läggs därutöver följande uppdrag som
ska genomföras:
Barn och utbildning
• Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att tillsammans med Kultur- och fritidsnämnden ta
fram en strategi för utvecklingen av Bergshamraskolan och Kulturskolan i Bergshamra, inklusive
en upprustning av aulan.
•
•
Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att lyfta fram och öka informationen om alternativen
inom barnomsorgen.
•
Kommunstyrelsen får i uppdrag att göra en översyn av inriktning och organisation av
fritidsverksamheten i Solna med fokus på att öka lärandet.
•
Kommunstyrelsen får i uppdrag, genom trygghetsrådet, att i samarbete med socialnämnden, barnoch utbildningsnämnden och kulturoch fritidsnämnden ta fram en strategi för att motverka
radikalisering.
•
Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att i samarbete med kommunstyrelsen och kulturoch fritidsnämnden etablera förskola och skola för de yngre barnen i Fridhemsskolan parallellt
med omlokaliseringen av Solna Kulturskola.
•
Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att förlänga säsongen
för Svedenbadet och för att öka nyttjandet av Bergshamra IP.
Bättre stadsmiljö
• Kommunstyrelsen får i uppdrag att, genom trygghetsrådet, göra en trygghetsinventering i Solna.
•
Tekniska nämnden får i uppdrag att utreda och genomföra en sänkning av hastigheterna från 50
km/h till 40 km/h på Solnas gator.
•
Kommunstyrelsen får i uppdrag att identifiera ett lämpligt läge för etablering av ett utomhusbad
inklusive tester av vattenkvaliteten i samarbete med berörda styrelser och nämnder.
•
Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samarbete med byggnadsnämnden göra en utredning,
inklusive luft- och bullermätningar, av en överdäckning av Bergshamravägen i enlighet med
intentionerna i FÖP Nationalstadsparken, Solnadelen, från 2008.
•
Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samarbete med byggnadsnämnden identifiera lämpliga lägen
och intressent för uppförande av trygghetsboende (70+) i Bergshamra.
Det stadsövergripande miljöarbetet
När vi utvecklar staden är det viktigt att även ta ansvar för en hållbar utveckling av den lokala miljön.
Kommunstyrelsen ska driva ett tydligt kommunövergripande och strategiskt arbete med
6
barnen tid att känna sig trygga. En strategi ska tas fram i staden för hur barngruppernas storlek ska
kunna minska. Ambitionen är dessutom att öka antalet förskollärare, men det ska inte stå i motsättning
till målet att minska storleken på barngrupperna.
Trygghetsrådet och övriga råd
Staden har som stödfunktioner till kommunstyrelsen och övriga nämnder bildat ett antal råd med
externa deltagare. Dessa stödfunktioner finns till för att följa och stärka upp nämndernas arbete inom
vissa områden. Exempelvis stödjer Rådet för funktionshinderfrågor stadens arbete med
tillgänglighetsfrågor och Det kommunala pensionärsrådet stadens arbete med de äldre i Solna.
Trygghetsrådet stödjer, framför allt byggnadsnämnden och tekniska nämnden, med ett
trygghetsperspektiv. Trygghetsrådet kommer, under 2016, genomföra en trygghetsinventering – allt för
att upptäcka vilka behov som finns och för att belysa trygghetsfrågor som berör solnaborna.
Utvecklingsstrategier för Bergshamra och Hagalund
Under 2014 tog Solna stad fram en strategi för Bergshamras utveckling. Inriktningen i strategin var att
skapa förutsättningar för kompletterande bostadsbebyggelse och förbättringar av stadsmiljön med bl.a.
bättre kopplingar mellan södra och norra Bergshamra. Nästa steg i arbetet är att byggnadsnämnden
utarbetar ett planprogram som beskriver en helhetslösning. Inom ramen för programarbetet ska en
utredning, inklusive luft- och bullermätningar, av en överdäckning av Bergshamravägen i enlighet med
intentionerna i Fördjupad översiktsplan för Nationalstadsparken (FÖP 2008) göras. Vidare ska i
programarbetet, identifieras ett lämpligt läge och intressent för uppförande av trygghetsboende (70+) i
Bergshamra.
I övrigt är inriktningen i strategin att skapa förutsättningar för en utveckling av den kommersiella
servicen och samhällsservicen i Bergshamra. I detta sammanhang är en utveckling av
Bergshamraskolan, Kulturskolan och Bergshamra idrottsplats viktiga inslag. Barn- och
utbildningsnämnden får i uppdrag att ta fram en utvecklingsplan för Bergshamraskolan. Planen ska ge
konkreta förslag på strategiskt och intensifierat samarbete mellan Bergshamraskolan och Kultur- och
fritidsförvaltningens verksamheter. Delar av Kulturskolans verksamhet permanentas i Bergshamra och
aulan rustas upp. Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att dels
förlänga säsongen för Svedenbadet, dels öka nyttjandet av Bergshamra IP.
Även för Hagalund har en utvecklingsstrategi arbetats fram. Inriktningen i strategin är att skapa
förutsättningar för kompletterande bostadsbebyggelse, utveckling av servicen och förbättringar av
stadsmiljön med bl.a. bättre kopplingar med Solna station och Solna centrum. I detta syfte har, som
nästa steg i arbetet med genomförandet av strategin, ett programarbete påbörjats för Hagalund. Vidare
är ambitionen med Hagalundsstrategin att den inrymmer en förskola och skola för de yngre barnen i
före detta Fridhemsskolans lokaler. Det möjliggörs i och med omlokaliseringen av Solna Kulturskola
till dessa lokaler vilket kommer att bidra till en förstärkning av Hagalunds kulturella prägel. Ambitionen
är också att skapa förutsättningar för en samlingslokal i Hagalund.
Solna, 30 oktober 2015
Pehr Granfalk (M)
Marianne Damström Gereben (FP)
Magnus Persson (C)
Samuel Klippfalk (KD)
7
hållbarhetsfrågorna. Under 2015 har staden antagit en ny miljöpolicy med tillhörande miljöstrategi. Ur
ett miljöperspektiv erbjuder Solna goda förutsättningar för en hållbar utveckling med sin täta
bebyggelse, goda kollektivtrafik, välutvecklade fjärrvärmenät och sin närhet till natur och vatten.
Utmaningen ligger i att kunna fortsätta växa samtidigt som viktiga miljövärden säkras för framtida
behov. Inom ramen för arbetet med verksamhetsplan och budget för 2016 ska nämnderna, ta fram
åtgärder utifrån de fokusområdena som läggs fast i miljöpolicyn och miljöstrategin; hållbar
stadsutveckling, effektiv resursanvändning och god livsmiljö. Kommunstyrelsen ska följa upp arbetet
för att säkerställa att de politiska intentionerna för det strategiska miljöarbetet förverkligas i stadens
verksamheter.
Styrningen i Solna stad utgår från ett system för samlad ekonomi- och verksamhetsstyrning samt
gällande lagstiftning, föreskrifter och nationella mål för den kommunala verksamheten.
Utgångspunkten är en sammanhållen målstyrning, där kommunfullmäktige anger inriktning och
ekonomiska ramar för styrelse och nämnder. Det sker i Solna stads verksamhetsplan och budget, som
är stadens främsta styrdokument. Den årliga verksamhetsplanen och budget kompletteras inom vissa
områden med andra styrande dokument som policies, strategier, riktlinjer, planer och program.
Styrelse och nämnder ska, med utgångspunkt från kommunfullmäktiges inriktning, precisera och
fastställa en verksamhetsplan och budget utifrån föreslagna ekonomiska ramar. Hänsyn ska tas till
viktiga förändringar i omvärlden såsom ändringar i lagstiftningen och förändringar i
befolkningsstrukturen. Styrelse och nämnder ska till sin verksamhetsplan och budget besluta om
internkontrollplan och konkurrensplan för verksamheten.
Utifrån styrelsens och nämndernas mål samt ekonomiska ramar ska förvaltningsledningen utarbeta
verksamhetsplan och budget i dialog med sina enheter. Enheterna ska arbeta fram sina mål, vilka i sin
tur ska brytas ned till individuella mål för varje medarbetare. De individuella målen tydliggör
medarbetares ansvar och befogenhet i det gemensamma arbetet med att uppnå enhetens, nämndens
och stadens mål.
I Solna stads styr- och uppföljningssystem ingår uppföljning och utvärdering. Styrelse och nämnder
ansvarar för att verksamheten följs upp och utvärderas i den omfattning som krävs för att ha en god
kontroll. Befarade avvikelser, som inte är ringa, ska omgående informeras om till kommunstyrelsen
som har uppsikt över nämndernas verksamhet, uppföljning och utvärdering. Uppföljning och
utvärdering lämnas till kommunfullmäktige vid två tillfällen under året, per 30 april och 31 augusti.
Dessutom lämnas en årsredovisning per 31 december.
Solna stads hel- och delägda bolag styrs och följs upp, enligt aktiebolagslagen, av bolagsordning och
ägardirektiv. Med stadens kraftiga tillväxt och utveckling följer behovet av en utvecklad styrning och
struktur för den verksamhet som bedrivs inom hela koncernen, för att den ska harmonisera med
stadens årliga verksamhetsplan och budget.
8
Solna stads styrning
Omvärldsanalys
Den svenska ekonomins utveckling
Solna och Stockholmsregionen är beroende av svensk ekonomi och omvärlden. Den internationella
återhämtningen är totalt sett relativt trög. Några undantag är USA, Storbritannien och Tyskland, där
ekonomin växer i hygglig takt och utvecklingen på arbetsmarknaden har varit stark. På andra håll i
Europa har det gått väsentligt trögare, vilket även gäller för tillväxtländer som Kina, Ryssland och
Brasilien.
Den svenska exporten avsätts till mycket stor del i Europa, ungefär tre fjärdedelar. Normalt brukar det
vara exporten som agerar draglok i den fas, då konjunkturen är på väg att återhämta sig. Efter 1990talskrisen och efter IT-kraschen i början av seklet var det i huvudsak exporten som lyfte den svenska
ekonomin ur lågkonjunkturen. Denna gång är förutsättningarna annorlunda. Trots att kronan under
det senaste året har försvagats med omkring tio procent, har den svaga utvecklingen i vår omvärld
inneburit att exporten ökat i relativt måttlig takt. En bidragande orsak till den svaga utvecklingen är att
svensk export i relativt hög grad består av investeringsvaror och att investeringskonjunkturen, inte
minst i Europa, under flera år varit ytterligt svag.
I stället är det i hög grad investeringarna som sätter fart på svensk ekonomi. Det låga ränteläget innebär
gynnsamma förutsättningar för investeringar. Framförallt växer byggnadsinvesteringarna snabbt; under
2014 växte de med närmare 15 procent. Tillväxten bedöms bli hög, om än inte lika hög, i år och nästa
år. Till betydande del kan byggnadsinvesteringarnas starka tillväxt återföras på kraftigt ökade
bostadsinvesteringar. Även kommunsektorns investeringar växer snabbt.
I perioder av konjunkturell återhämtning brukar inte den offentliga konsumtionen ge några mer
betydande bidrag till efterfrågan. Denna gång är det emellertid annorlunda. Antalet invånare i Sverige
växer för närvarande snabbt till följd av en omfattande flyktinginvandring. Under de närmaste åren
beräknas befolkningen öka med i genomsnitt 1,3 procent per år. Det kan jämföras med en årlig tillväxt
på i genomsnitt knappt 0,5 procent under de tre senaste decennierna. Den kraftigt växande
befolkningen och det omfattande flyktingmottagandet ställer stora krav på staten, kommunerna och
landstingen. Resultatet blir att den offentliga konsumtionen i år och nästa år växer väsentligt snabbare
än normalt.
Hushållens konsumtionsutgifter har under en period utvecklats väsentligt långsammare än hushållens
disponibla inkomster, vilket inneburit att hushållens sparande under de senaste åren nått mycket högt.
Sysselsättningsutvecklingen har överraskat positivt sedan finanskrisen. Från år 2011 har antalet
sysselsatta ökat med runt 200 000 personer, eller 1 procent per år. Antalet arbetade timmar har haft
samma positiva utveckling. Samtidigt har antalet personer i arbetskraften ökat i nästan samma
omfattning, framförallt tack vare större befolkning men också tack vare att arbetskraftsdeltagandet
ökat. Det har inneburit att arbetslösheten bara minskat marginellt.
Den senaste tiden ser det ut att ha skett ett trendbrott. Sysselsättningen ökar inte lika mycket och
ökningen av arbetskraften har nästan upphört. Därmed har vi också kunnat se en mer markant
minskning av arbetslöshetstalen. Det närmaste året ser vi framför oss att sysselsättningen fortsätter öka
tack vare att tillväxten tar lite bättre fart, vilket innebär att arbetslösheten fortsätter minska.
I denna spretiga bild ökar det kommunala skatteunderlaget realt, främst tack vare ökningen av antalet
arbetade timmar, men även för att kommunsektorns priser stiger långsammare än löneökningarna.
Ökningstakten fortsätter under 2016. Effekten för kommunsektorn förtas dock av att statsbidragen
realt minskar. För Solna innebär dessutom förslaget till förändrat inkomstutjämningssystem att
planeringsförutsättningarna inför 2016 innehåller lägre intäkter.
Stockholmsregionens ekonomiska utveckling
Stockholmsregionen är en tillväxtmotor, som svarar för en femtedel av rikets befolkning, en fjärdedel
av arbetsmarknaden samt en tredjedel av den samlade produktionen. Under de senaste åren har
Stockholmsekonomin konsekvent utvecklats starkare jämfört med övriga riket. Stockholmsregionen
har därmed bidragit till att dels dämpa den tidigare nedgången, dels förstärka den nuvarande
uppgången i hela Sveriges ekonomi.
9
Utgångspunkter
Antalet sysselsatta samt antalet arbetade timmar fortsätter att öka i Stockholmsregionen. Den starka
inflyttningen till regionen gör dock att arbetslösheten inte sjunker i takt med sysselsättningsökningen.
Arbetsmarknaden i Stockholms län är dock starkare än i övriga riket. Hushållen i Stockholm håller
fortsatt fast vid sin dystra utblick över ekonomin.
På arbetsmarknaden utvecklas sysselsättningen positivt och arbetslösheten minskar. Antalet lediga jobb
ökar samtidigt som antalet varsel minskar. Under det senaste året har länet fått ca 32 000 fler invånare
och närmare 12 000 lägenheter har påbörjats.
Regionala och lokala planeringsförutsättningar
Solna i en växande Stockholmsregion
Solna är en del av den växande Stockholmsregionen. Regionen är en gemensam bostads- och
arbetsmarknad, som hålls samman av en geografisk närhet och en välutbyggd kollektivtrafik. Det gör
att kommunerna är inbördes beroende av varandra för att åstadkomma en positiv utveckling.
Solna har tagit ett stort ansvar för försörjningen av nya bostäder och arbetsplatser i
Stockholmsregionen. Stadens befolkning har vuxit med ca 30 procent under perioden 2000 – 2015.
Staden avser även fortsättningsvis att ta ett stort ansvar för regionens tillväxt, i en takt som staden och
solnaborna mäktar med. Staden planerar för att det de närmaste åren ska byggas i genomsnitt 800 nya
bostäder per år i olika boende- och upplåtelseformer. Ett särskilt fokus kommer att ligga på att
möjliggöra för barnfamiljer att bo kvar i Solna genom att skapa förutsättningar för att öka
nybyggnation av större lägenheter.
Enligt befolkningsprognosen kommer Solna att ha över 100 000 invånare år 2030. Befolkningen väntas
öka i stort sett i alla åldersklasser, men framför allt i förskole- och skolåldrar och bland vuxna i yngre
yrkesverksam ålder. Åldersgruppen 85 år och äldre, väntas till skillnad från övriga åldersgrupper minska
något fram till 2025.
Ur ett regionalt perspektiv är Solna en viktig företagsplats. Staden är Sveriges mest företagstäta
kommun med 8 000 företag och drygt 75 000 arbetsplatser. Det innebär att Solna har lika många
arbetsplatser som invånare, vilket är unikt i landet. Näringslivet domineras av kunskaps- och
tjänsteintensiva verksamheter och det finns stor efterfrågan på etablering i Solna från företag i denna
sektor. Fram till 2020 kommer flera stora företag såsom SEB, TeliaSonera, Johnsson & Johnson och
Siemens att flytta till staden, vilket innebär en ökning med 10 000 arbetsplatser.
Solna har också en växande besöksnäring med nyetableringar av hotell, restauranger, handel och andra
upplevelser. Det är en följd av att Solna blir allt viktigare i regionens besöksutbud med Friends Arena
och Mall of Scandinavia som, tillsammans med attraktioner såsom Kungliga Nationalstadsparken med
Haga och Ulriksdals slottsområden, kommer att öka antalet besökare i Solna.
Staden har under många år haft ett av de bästa företagsklimaten i landet till följd av bl.a. stadens
strategiska läge, goda kommunikationer och ett välutvecklat samarbete med de lokala företagen.
Inriktningen är att behålla positionen som en av Sveriges bästa företagskommuner. Solna ska fortsatt
skapa goda förutsättningar för företag att etablera sig och växa i staden genom att erbjuda god service
och attraktiva etablerings- och expansionsmöjligheter.
Solna har en god arbetsmarknad med många arbetsgivare inom privat och offentlig sektor. Staden
bedriver också ett systematiskt arbete, genom Solnamodellen, för att få solnabor att gå från bidrag till
egen försörjning via arbete eller studier. Det har gett goda resultat i form av minskad arbetslöshet och
minskat ekonomiskt bistånd. Arbetslösheten i Solna ligger på en lägre nivå än i länet och riket och
andelen biståndsmottagare är bland de lägsta i landet.
Stadsutveckling
För att möta efterfrågan på att bo och verka i Solna pågår utbyggnad av sex stadsdelar – Arenastaden,
Hagastaden, Nya Ulriksdal, Järvastaden, Solna centrum och Ingenting i Huvudsta. Inriktningen i
förslaget till ny översiktsplan är att fortsätta att utveckla Solna i en takt som staden och solnaborna
10
Konjunkturen i Stockholm försvagas dock under 2015, även om det fortfarande är tillväxt och att
Stockholms näringsliv presterar bättre än näringslivet i resten av riket. Utvecklingen för de olika
branscherna varierar. Byggbranschen och handeln växer tydligt medan övriga privata tjänstenäringar
och tillverkningsindustri står mer stilla.
Tillväxten innebär stora möjligheter för staden. Med nya invånare ökar skatteintäkterna, samtidigt som
underlag skapas för en bättre närservice, utveckling av kollektivtrafik och en tryggare miljö.
Inriktningen är att skapa en tät stadsstruktur med en varierad bebyggelse, som består av en blandning
av bostäder, arbetsplatser och olika typer av service. Ambitionen är att skapa förutsättningar för ett
tillgängligt serviceutbud i hela staden. Utifrån stadsdelarnas egna identiteter ska barriärer byggas bort
och stadsdelarna länkas ihop för att skapa en mer sammanhållen stad.
I detta perspektiv är det också viktigt att säkerställa att planeringen för stadsutvecklingen samordnas
med planeringen för olika typer av service. Under de senaste 10 åren har Solnas expansion i stor
utsträckning skett genom förtätning av befintliga stadsdelar, medan expansionen under de kommande
10 åren i högre utsträckning sker i nya stadsdelar som växer fram. De nya stadsdelarna behöver
försörjas med förskola, skola, äldreomsorg, gruppbostäder, fritidsverksamhet, teknisk infrastruktur och
annan kommunal service. Det ställer krav på staden att bygga ut den kommunala servicen i den takt
och i de områden som Solna växer, för att kunna svara upp mot stadens åtaganden.
Befolkningsökningen har hittills framför allt inneburit ett ökat behov av förskola, men även av
grundskola och vuxenutbildning. Däremot har behovet av äldreomsorg minskat, vilket har medfört att
tomma platser i särskilt boende har sagts upp.
Utbyggnaden av den kommunala servicen måste också ske på ett ekonomiskt ansvarsfullt sätt. De
långsiktiga investeringsbehoven måste balanseras mot behoven i den löpande verksamheten. Det
kommer att ställa ökade krav på prioritering, effektivisering och förnyelse i stadens verksamheter. Det
utvecklingsarbete som har pågått i staden under de senaste åren måste fortsätta och intensifieras.
Inriktningen ska vara att frigöra resurser genom att bl.a. förbättra samarbetet mellan nämnder samt
minska kostnader för lokaler och administration.
I detta sammanhang är det också viktigt att beräkna hur stor andel av investeringsbehovet som staden
behöver svara för och hur mycket externa intressenter kan tillhandahålla. Målsättningen är att både
investeringar i infrastruktur och välfärdsrelaterade investeringar (förskolor, skolor, äldreboenden,
gruppbostäder m.m.) som behövs till följd av utbyggnaden ska finansieras inom respektive
exploateringsprojekt. I driftverksamheten är det på motsvarande sätt viktigt att ta ställning till vilka
delar och vilken andel som stadens egenregiverksamhet ska utföra och hur stor del som andra
intressenter står för i syfte att säkerställa kvalitativa och effektiva välfärdstjänster.
Trafik och kommunikationer
En av Solnas största utmaningar är trafiken. Stockholmsregionen har vuxit med nya bostäder och
arbetsplatser, men under lång tid gjordes inte några stora investeringar i den regionala
transportinfrastrukturen. Byggandet av Södra länken var den första större infrastrukturinvesteringen i
regionen sedan Essingeleden byggdes i slutet av 1960-talet. Sedan dess har Norra Länken och E18
byggts och byggnation av Förbifart Stockholm startat.
En fortsatt utbyggnad av det regionala vägnätet är nödvändig för att minska den genomfartstrafik som
idag passerar Solna. Det vägprojekt som Solna i första hand anser behöva tillkomma är Huvudstaleden
i tunnel för att minska trafikbelastningen i Huvudsta och centrala Solna. Projektet finns numera med,
som ett utredningsprojekt, i den nationella planen för infrastrukturens utbyggnad 2014-2025.
Utredningsarbetet behöver drivas med målsättningen att det ska finnas ett fullständigt underlag inför
framtagandet av nästa nationella plan.
Det krävs också en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken. I grunden har Solna en god tillgänglighet
med tillgång till tunnelbana, pendeltåg, tvärbana och bussar. Det beror till stor del på Solnas inriktning
att skapa täta stadsstrukturer med en blandning av nya bostäder och arbetsplatser. Det har skapat
förutsättningar för den utbyggnad som har gjorts av Tvärbanan från Stockholm via Sundbyberg till
Solna och den utbyggnad av tunnelbanan som kommer att ske från Odenplan via Hagastaden till
Arenastaden. Utbyggnaden av kollektivtrafiken behöver fortsätta och staden ser en förlängning av
tunnelbanan och/eller tvärbanan till Bergshamra via Nya Ulriksdal och vidare som centralt. Denna
utbyggnad av tunnelbanan har staden, tillsammans med en ny station på den nya gula
11
mäktar med. Arbetet med de nuvarande utvecklingsområdena ska fullföljas, samtidigt som Hagalunds
arbetsplatsområde, Solna strand och Södra Huvudsta ska prövas som nya utvecklingsområden för
bostäder och arbetsplatser. Även Bergshamra och Hagalund kan bli aktuella utifrån framtagna
utvecklingsstrategier för stadsdelarna, liksom övriga Huvudsta, efter att en Huvudstaled i tunnel
kommit till stånd.
Utbyggnaden av tunnelbanan från Odenplan till Arenastaden ingår som en del i tunnelbanepaketet som
har beslutats av staten, Stockholms läns landsting, Stockholm, Nacka, Solna och Järfälla.
Överenskommelsen innebär för Solna stads del att staden medfinansierar utbyggnaden av den gula
tunnelbanelinjen med 600 miljoner kronor. Inriktningen är att stadens medfinansiering ska finansieras
med bidrag från fastighetsägare som drar nytta av markvärdesökningar till följd av utbyggnaden. Hittills
har närmare 470 miljoner av stadens medfinansiering finansierats på detta sätt.
I ett större regionalt perspektiv finns utbyggnaden av Mälarbanan och Ostkustbanan. Det är viktigt att
planeringen av dessa nationella infrastrukturprojekt, som får stor betydelse för Solnas stadsmiljö,
samordnas med annan planering för att undvika att ytterligare barriäreffekter till följd av stora
trafikleder och järnvägssystem, uppstår i staden. Staden anser att det är särskilt angeläget att
planeringen av Mälarbanan samordnas med planeringen av en Huvudstaled i tunnel, eftersom båda
projekten får stor betydelse för stadsmiljö och utveckling i Huvudsta. Vid planeringen av utbyggnaden
av Mälarbanan är också en pendeltågsstation i Huvudsta central.
Det kommer således att vara fokus på planering och utbyggnad av infrastruktur, som direkt eller
indirekt påverkar Solna, under de kommande åren. Det finns ett stort behov av att från staden bevaka
och driva dessa frågor för att säkerställa att stadens intressen tillgodoses.
Miljö
Solnas tillväxt skapar förutsättningar för ett effektivt resursutnyttjande. Samtidigt medför tillväxten att
viss mark tas i anspråk för bebyggelse, vilken i sin tur genererar mer transporter, ökad
energianvändning och ett ökat tryck på tekniska försörjningssystem och på närmiljön. Utmaningen är
att finna lösningar för att klara befolkningstillväxten och samtidigt säkra miljövärden för framtida
behov. Med fler invånare ökar behovet av resurseffektiva lösningar och hushållning med resurser.
Solna erbjuder goda förutsättningar för en hållbar utveckling. Staden har en tät bebyggelsestruktur med
närhet till bostäder, arbetsplatser, service, natur och vatten. Det finns ett väl utbyggt fjärrvärmenät,
som huvudsakligen försörjs med förnyelsebara bränslen och en välutbyggd och miljöanpassad
avfallshantering. Solna har ett även ett resurseffektivt transportsystem med god tillgänglighet till
kollektivtrafik med tillgång till tunnelbana, pendeltåg, tvärbana och buss samt ett omfattande
cykelvägnät. Trots det är trafiken en stor miljöutmaning för Solna. Staden genomkorsas av flera stora
europavägar och järnvägssystem, vilket ger upphov till buller och förorening av luft och vatten.
Utgångspunkten för Solna stads miljöarbete är den vision och de övergripande mål, som finns
formulerade i Solna stads verksamhetsplan och budget. För att uppnå visionen och de övergripande
målen är förslaget att miljöarbetet ska fokusera på följande områden: hållbar stadsutveckling, effektiv
resursanvändning och god livsmiljö. Dessa strategier utvecklas inom ramen för Solna stads miljöpolicy
med tillhörande strategi, som kommunfullmäktige respektive kommunstyrelsen har beslutat om.
Utveckling av Solna stads verksamheter
Vid sidan av den utmaning som Solnas tillväxt med utbyggnad av den kommunala servicen innebär för
stadens verksamheter behöver staden fokusera på att svara upp mot de befintliga solnabornas
förväntningar på stadens tjänster och service. Det görs flera olika verksamhetsuppföljningar för att
säkerställa att kvalitetskraven uppfylls. Resultaten från uppföljningarna visar hur kvaliteten utvecklas i
verksamheterna och vilka utvecklings- och förbättringsområden som finns inom respektive
verksamhet. Även brukar- och medborgarundersökningar samt synpunkter från solnaborna som
kommer in till staden via kontaktcenter och andra kanaler ger viktig information i detta avseende.
Inom ramen för tekniska verksamheten är stadsmiljö och lokaler viktiga utvecklings- och
förbättringsområden. Det handlar framför allt om skötsel och underhåll av gator, trottoarer,
cykelvägar, parker och lokaler. Det finns ett stort behov av att vidareutveckla
upphandlingsverksamheten och arbetet med entreprenörsstyrning och entreprenörsuppföljning. Även
framkomligheten och tillgängligheten i det lokala vägnätet är ett utvecklingsområde inom den tekniska
verksamheten. Det handlar om att utifrån den rådighet som staden har, försöka säkerställa att
transportsystemet fungerar så effektivt som möjligt.
Inom ramen för barnoch utbildningsnämndens verksamheter har det pågått en stor utvecklingsresa
under de senaste åren, som har gett goda resultat. Såväl tryggheten i förskola och skola har ökat,
12
tunnelbanestationen vid Hagalunds arbetsplatsområde, anmält sig intresserad av att förhandla med
staten om medfinansiering till inom ramen för Sverigeförhandlingen.
Inom omvårdnadsnämnden har det pågått ett utvecklingsarbete för att öka nöjdheten inom
äldreomsorgen under de senaste åren. Arbetet har gett goda resultat och brukarna är mer nöjda såväl i
vård- och omsorgsboenden som inom hemtjänsten. Det finns fortsatta förbättringsområden för att öka
nöjdheten och tryggheten samt förbättra bemötandet inom nämndens verksamhetsområden, varav ett
viktigt område är upplevelsen av ensamhet hos brukarna av hemtjänsten.
Inom såväl omvårdnads- som socialnämnden har det pågått ett stort utvecklingsarbete för att skapa
förutsättningar för hemmaplanslösningar för personer med funktionsnedsättning respektive vuxna
med missbruk och personer med psykisk funktionsnedsättning. Arbetet har varit framgångsrikt inom
båda nämnderna och inneburit att de utomkommunala institutionsplaceringarna har minskat. Detta är
ett fortsatt utvecklingsområde för båda nämnderna för att öka kvaliteten och minska kostnaderna. Ett
annat utvecklingsområde för båda nämnderna är att öka samverkan för att säkerställa att de personer
som är i behov av insatser från de båda nämnderna ges bästa möjliga stöd utifrån individens behov
med fokus på ett helhetsperspektiv. En samverkansöverenskommelse har tagits fram mellan
nämnderna med denna inriktning, som implementeras med nya arbetssätt i verksamheterna.
Socialnämnden står också inför utmaningen att möta ökningen av antalet barn och ungdomar som
aktualiseras inom verksamheten. Det är viktigt att säkerställa stödet till barn och unga och därmed
utveckla utredningsarbetet, erbjuda rätt insatser med god kvalitet och att fortsätta utveckla
förebyggande insatser i samverkan med andra berörda såsom verksamheter inom barnoch
utbildningsnämnden.
Socialnämnden har också en viktig samverkan med kompetensnämnden. I kompetensnämndens
uppdrag, att rusta solnabor för jobb genom att erbjuda vuxenutbildning, personlig coachning och
jobbmatchning till arbetssökande solnabor, läggs ett särskilt fokus på personer som har
försörjningsstöd. Det är viktigt att nämnderna utvecklar arbetet för att säkerställa att den positiva
trenden med ökad egenförsörjning och minskat bidragsberoende håller i sig. Kompetensnämndens
uppdrag är också viktigt för att säkra integration och ett inkluderande samhälle samt för att kunna
tillgodose företagens behov av kompetens.
Ett stadsövergripande utvecklingsområde för alla stadens verksamheter är tillgänglighet, bemötande
och service. Det ska vara enkelt att komma i kontakt med staden, bemötandet ska vara gott,
handläggningen ska vara rättssäker och effektiv. Ett viktigt steg i arbetet med att förbättra servicen var
inrättandet av ett gemensamt kontaktcenter från 2015. Syftet med kontaktcenter är att underlätta för
solnabor och företagare som vill komma i kontakt med staden och skapa en grund för utveckling av
stadens verksamheter. Det räcker dock inte med kontaktcenter utan det krävs att serviceperspektivet
genomsyrar hela stadens organisation. Det gäller inte minst i myndighetsutövande verksamheter såsom
byggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och tekniska nämnden.
Utveckling av bolagen
Delar av Solna stads verksamheter bedrivs i aktiebolag, kommunalförbund eller stiftelseform. På
aktiebolagssidan handlar det både om bolag, som är helägda av Solna stad såsom Solna Vatten AB och
Råsunda Förstads AB, och om bolag där staden är majoritetsägare såsom Norrenergi respektive
minoritetsägare såsom Arenabolaget i Solna. Solna samverkar med andra kommuner i
Stockholmsregionen i kommunalförbund såsom Storstockholms Brandförsvarsförbund, Norrvatten,
och Käppalaförbundet. Bostadsstiftelsen Signalisten är ett allmännyttigt bostadsföretag, som drivs i
stiftelseform till vilken staden har tillskjutit hela grundfondskapitalet.
Bolagen, kommunalförbunden och stiftelsen spelar en viktig roll i Solnas utveckling. Många av dessa
verksamheter påverkas, liksom stadens nämnder, av stadens starka tillväxt. Det gäller inte minst Solna
Vatten och Norrenergi, som ska kunna försörja de nya stadsdelarna i Solna med vatten, avlopp,
13
samtidigt som meritvärdena och behörigheten till gymnasiet ökat. Inriktningen är att fortsätta denna
utvecklingsresa och att fokusera på höjda kunskapsresultat i grundskolan, ökad behörighet till
gymnasiet och ökad trygghet i förskolan. Ett särskilt utvecklingsområde för förskola, fritidshem och
grundskola är läsförståelse. I detta arbete blir samverkan med kulturoch fritidsnämnden central och
att nämndens fritidsoch biblioteksaktiviteter för barn och ungdomar utvecklas med fokus på att
stimulera barn och ungdomars läslust och läsförståelse. Det är också viktigt att kulturoch
fritidsnämnden fullföljer det pågående arbetet med att successivt lokalisera fritidsverksamheterna till
skolorna. Det är nödvändigt för att säkerställa ett effektivt lokalutnyttjande utifrån ett
stadsövergripande perspektiv.
Utvecklingen av Arenastaden, som är ett av Sveriges främsta utvecklingsområden, sker bl.a. genom
fastighetsbolaget Arenabolaget i Solna och stadsutvecklingsbolaget Råsta Holding. Arenastaden är ett
av Sveriges främsta utvecklingsområden. I januari 2015 tog den internationella driftoperatören
Lagardère Unlimited över driften av Friends Arena, vilket innebär att Solna stad och övriga ägare
lämnade driften av arenan och endast finns kvar som fastighetsägare genom Arenabolaget i Solna. Det
skapar förutsättningar för Friends Arena att bli konkurrenskraftigt och för Stockholmsregionen att
stärkas som evenemangsplats. Den fortsatta utvecklingen av Arenastaden och däribland utvecklingen
av bolagen Arenabolaget i Solna och Råsta Holding är fortsatt viktig för Solnas framtida
förutsättningar.
Bostadsstiftelsen Signalisten har, som allmännyttigt bostadsföretag, en uppgift i stadens
bostadsplanering. Signalisten med dotterbolaget Solnabostäder förvaltar totalt ca 3 800 lägenheter och
ca 200 kommersiella lokaler. I förhållande till andra jämförbara fastighetsbolag har Signalisten en
betydligt större andel fastigheter som är i behov av stambyte och förnyelse. Detta upprustningsbehov i
kombination med planerna på nybyggnation innebär en stor utmaning för Signalisten. Det handlar om
att kunna möta dessa behov med en fortsatt god ekonomi.
Kompetensförsörjning
Solna stads förmåga att attrahera, rekrytera, utveckla samt behålla medarbetare med rätt kompetens blir
allt viktigare i takt med ökat antal pensionsavgångar och ökad konkurrens om arbetskraften. Mot
denna bakgrund har det pågått ett stort utvecklingsarbete inom HR-området i Solna under de senaste
åren. Medarbetarperspektivet har integrerats i stadens styr- och uppföljningssystem, en stor
ledarskapssatsning för stadens chefer har genomförts, ett arbete för hållbar arbetshälsa i syfte att sänka
sjukfrånvaron har gjorts och en friskvårdssatsning har genomförts. Arbete pågår med att utarbeta en
rekryteringsstrategi, att se över arbetstidsavtalet och att förbereda en medarbetarsatsning. Det är viktigt
att fortsätta detta utvecklingsarbete i alla verksamheter för att säkerställa tillgång till arbetskraft och att
staden är en bra arbetsgivare med engagerade medarbetare.
Digitalisering
Solnaborna förväntar sig i allt högre grad att snabbt, enkelt och säkert kunna sköta sina ärenden, få
tillgång till information och ha möjlighet till inflytande genom digitala kontaktvägar. Digitaliseringen
erbjuder goda möjligheter att möta dessa förväntningar och även klara samhällsutmaningar såsom
välfärdens finansiering, globalisering och minskad klimatpåverkan. Genom att utnyttja information och
it på ett smart sätt blir vardagen enklare för medborgare och företagare samt kvalitet och effektivitet
stärks i verksamheterna.
Väl utvecklad infrastruktur och bra tjänster är en grundförutsättning för vidareutvecklingen av stadens
digitala välfärdstjänster. Det pågår därför ett arbete med att säkerställa en framtidssäkrad infrastruktur
för verksamheterna i stadens fastigheter och upphandling av moderna it- och telefonitjänster. Inom
stadens verksamheter pågår också flera digitaliseringssatsningar. Inom omvårdnadsnämnden är
välfärdsteknik ett prioriterat område och arbete pågår med exempelvis digitala larm, ny teknik för
hemtjänsten och vårdplanering med videokamera. Inom barnoch utbildningsnämnden pågår projekt
kring digitalisering av skolan, implementering av ny lärplattform för gymnasiet och utredning av
införande av en it-plattform i förskolan. Detta utvecklingsarbete kommer att intensifieras under 2016
för att säkerställa att staden kan möta solnaborna, företagarnas och medarbetarnas behov och
förväntningar inom digitaliseringsområdet.
Nationella planeringsförutsättningar
Vid sidan av utvecklingen av konjunkturen och befolkningen kan även förändringar i statlig lagstiftning
och uppgiftsfördelning innebära förändrade förutsättningar. Det kan också vara ändrade föreskrifter
från statliga myndigheter som ofta har stor påverkan på det kommunala uppdraget.
Regeringsskiftet under 2014 innebär en del förändrade förutsättningar för det kommunala uppdraget
och därmed för Solna stad. Många av frågorna hanteras fortfarande i olika statliga utredningar och har
14
fjärrvärme och fjärrkyla i takt med att staden växer. Norrenergi har också en utmaning i att stärka
koncernens långsiktiga konkurrenskraft. Under 2014 gjorde därför Norrenergi en överenskommelse
med Fortum om ett produktionssamarbete, som följdes upp med slutliga avtal under 2015.
Överenskommelsen med Fortum möjliggör en säkrad verksamhet med goda ekonomiska
förutsättningar, vilket är viktigt för Solnas framtida förutsättningar.
Klart står att kompetensnämnden påverkas genom lägre statliga bidrag för vuxenutbildning jämfört
med tidigare år. Även inom barnoch utbildningsnämnden och inom omvårdnadsnämnden finns olika
förändrade statliga förutsättningar och bidrag inför och under 2016.
Från den 1 oktober 2015 övertar kommunerna i Stockholms län verksamhetsansvaret för hemsjukvård
inom LSS-området från Stockholms läns landsting. Detta har funnits med i budgetförutsättningarna
för 2016.
Solna har tillsammans med ett antal andra kommuner i landet varit ankomstkommun för
ensamkommande barn och ungdomar. Under 2015 har antalet ensamkommande barn och ungdomar
ökat kraftigt. Därutöver är Solna, från och med 2015, även s.k. anvisningskommun för
ensamkommande barn och ungdomar.
Solna har också under hösten 2014 tecknat en överenskommelse med länsstyrelsen om att ta emot och
bosätta 11 nyanlända invandrare per år. Denna överenskommelse revideras under hösten 2015 och
staden kommer att öka sitt åtagande till 50 nyanlända invandrare per år. Antalet människor som är på
flykt i världen har inte varit så högt sedan andra världskriget och staden ska sitt ansvar för en bra
integration av dem som får uppehållstillstånd i Sverige. Detta innebär att etableringsuppdraget har
förstärkts för kompetensnämnden.
15
därför inte fullt ut kunnat beaktas i denna budget. En tydlig förändring under 2015 och inför 2016 är
att de generella statsbidragen till kommunsektorn minskar, medan de specialdestinerade statsbidragen
ökar. Detta innebär att stadens nämnder i ökad utsträckning behöver skapa olika projekt för att ansöka
om dessa statsbidrag. Effekterna av dessa förändringar kommer att analyseras under verksamhetsåret
2016.
Lagreglerna om god ekonomisk hushållning innebär bl.a. att kommunerna ska kunna stämma av sin
ekonomi under en längre period än ett budgetår och har tre år på sig för att återställa ett eventuellt
negativt resultat. Det ställs också tydliga krav på att fastställa finansiella mål, leva upp till dem och vidta
åtgärder för att återställa balansen om det uppstår negativa resultat.
Resultatnivån för att uppnå en god ekonomisk hushållning varierar beroende på bl.a. kommunens
befolkningsutveckling och behov av investeringar. Resultatet bör ligga på en nivå som realt sett
konsoliderar ekonomin eftersom kostnader genom investeringar ska kunna finansieras inom
driftbudget på kort och lång sikt. I en växande kommun som Solna med allt större investeringar bör
därför resultatmålet successivt höjas. Minst tre procents överskott kommer på sikt vara nödvändigt för
att finansiera ökade investeringar i staden medan i budget 2016 motsvarar målet drygt två procent.
Utifrån de ekonomiska förutsättningarna samt lagreglerna om god ekonomisk hushållning för
kommuner föreslås följande finansiella mål för Solna stad 2016 – 2018.
Finansiella mål, 2016 – 2018
Solnas kommunala skattesats ska bibehållas på
nuvarande nivå. (År 2015 – 17,12 per skattekrona)
Solna stads resultat enligt balanskravet ska år 2016
minst uppgå till 70 mkr. (År 2015 – budgeterat
resultat 55 mkr)
Solna stads nettoinvesteringar ska inte överstiga 800
mkr över en rullande femårsperiod. (År 2015 – 750
mkr under en rullande femårsperiod)
År 2016
År 2017
År 2018
17,12 per
skattekrona
17,12 per
skattekrona
17,12 per
skattekrona
70 mkr
85 mkr
100 mkr
800 mkr över
rullande
femårsperiod
800 mkr över
rullande
femårsperiod
800 mkr över
rullande
femårsperiod
Solna stad har en god ekonomi och av tradition en väl fungerande ekonomistyrning. Alla verksamheter
som bedrivs och/eller finansieras av Solna stad ska utföras på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt
sätt. Skattepengarna ska användas för Solnabornas bästa. Det ska finnas tydliga samband mellan
resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Det är grunden för en god ekonomisk hushållning i
Solna stad. Solna stads styrsystem ska säkerställa detta.
Solna stad har sedan 2004 haft en konsekvent och enhetlig modell för att årligen justera nämndernas
ekonomiska ramar utifrån verksamheternas behov. Med beaktande av ett långsiktigt scenario för staden
har nämnderna fått en årlig generell uppräkning av ramarna som kompensation för löne- och
prisutveckling. Avsikten har varit att ge nämnderna tydliga och långsiktiga planeringsförutsättningar.
Uppräkningen har årligen justerats för att nämnderna ska ha ett långsiktigt och enhetligt uppdrag att
effektivera sin verksamhet, vilket är en förutsättning för en god ekonomisk hushållning.
I budget 2016 föreslås därför att nämnderna får en årlig generell uppräkning av ramarna på 1,0 procent
åren 2016 – 2018 som kompensation för löne- och prisutveckling. Inflationen och löneökningstakten i
Sverige bedöms öka måttligt under de kommande åren för att allteftersom konjunkturen och
arbetsmarknaden förbättras, stiga till mer normala nivåer.
Staden har även årligen fastställt volymberäknade ramar för barnomsorg, utbildning, vård och omsorg,
som tar hänsyn till demografiska förändringar och därmed gör det möjligt att flytta resurser från
verksamheter, där efterfrågan och behov minskar till verksamheter där efterfrågan och behov ökar. En
volymberäknad ram används som bas för att avgöra resurserna till barnoch utbildningsnämndens,
kompetensnämndens, omvårdnadsnämndens respektive socialnämndens verksamheter.
En långvarig och omfattande befolkningstillväxt skapar dessutom över tid utökade
verksamhetsvolymer även för stadens övriga nämnder. Den utvecklingen analyseras av
stadsledningsförvaltningen och berörda förvaltningar, det kan bli aktuellt med justeringar av uppdrag
och ekonomiska ramar. Även förändringar i statlig lagstiftning och uppgiftsfördelning kan skapa dessa
behov.
I budget 2016 föreslås att berörda nämnder blir kompenserade för befolkningsförändring.
Kompensationen avser att täcka de i första hand rörliga kostnader som tillkommer genom en ökad
16
Finansiella mål och förutsättningar
I budget 2016 föreslås även att nämnderna kompenseras för kapitalkostnader som uppkommer med
anledning av större volymbaserade investeringar på grund av stadens tillväxt och utbyggnad. Här avses
främst investeringar i förskolor, skolor och större idrottsanläggningar. Särskilda avstämningar ska göras
under budgetåret med avseende på eventuella förskjutningar i tiden av budgeterade större investeringar
som medfört kompensation för kapitalkostnader.
I budget 2016 föreslås målet att nettoinvesteringarna under en rullande femårsperiod inte ska överstiga
800 mkr. Större investeringar i samband med exploatering av utbyggnadsområdena ligger utanför
denna ram. Ett exempel på detta har varit den nya Ulriksdalsskolan. Denna investering ligger inom
investeringsbudgeten, men utanför investeringsmålet över en rullande femårsperiod.
En reservering för att täcka framtida kostnader eller strukturåtgärder, görs i eget kapital om resultatet
enligt balanskravet överstiger resultatmålet och övriga förutsättningar är uppfyllda. Staden har, i
enlighet med uppsatta mål och god ekonomisk hushållning, kunnat göra tidigare reserveringar i eget
kapital för att täcka framtida kostnader för omstrukturering och pensioner. Solna stads
pensionskostnader i förhållande till skatteintäkter är som högst under innevarande tioårsperiod. I
denna budget föreslås därför att under 2016 – 2018 använda 20 mkr respektive år av reserveringen i
eget kapital, för att täcka en del av pensionskostnaderna.
Kapital som förvaltas på lång sikt för att täcka framtida investeringar och/eller pensionsutbetalningar
ska placeras med målet att uppnå en årlig avkastning som överstiger inflationen med fyra
procentenheter över en rullande femårsperiod.
Utöver satsningarna i form av uppräkningar av generella ramar och volymramar kan politiska
prioriteringar göras, vilket innebär en förändring av enskilda nämnders budgetar eller uppdrag.
Därutöver gäller några andra ekonomiska förutsättningar:
•
Styrelse och nämnder får lägre kostnader år 2016 på grund av sänkt internränta från 3,2 procent till
2,4 procent. Ramarna sänks med anledning av detta i motsvarande grad, vilket beskrivs i respektive
nämndbudget i detta dokument. Detta innebär en sänkt kostnad och ram för i första hand tekniska
nämnden.
•
Beträffande interndebiteringar höjs lokalhyror och övriga interna avgifter med 1,0 procent till år
2016, i enlighet med uppräkningen av de generella ramarna. Utöver uppräkning görs justering vid
förändringar i volymer och tjänsteinnehåll m.m.
•
Styrelse och nämnder är i budgetförutsättningarna kompenserade för den hittillsvarande lägre
arbetsgivaravgiften för ungdomar. Vid en förändring av arbetsgivaravgifterna inför 2016, behöver
detta och andra eventuella förändrade förutsättningar hanteras i stadens styrning och uppföljning
av styrelse och nämnder.
•
Inför 2015 delades dåvarande stadsbyggnadsnämnden upp i en teknisk nämnd och en
byggnadsnämnd. Under året har även förvaltningen delats i två förvaltningar. De tidigare
gemensamma kostnaderna har under året analyserats och förslaget är att inför år 2016 flytta 2,0
mkr från byggnadsnämnden till tekniska nämnden för att korrigera för förändrad
kostnadsfördelning mellan nämnderna till följd av organisationsförändringen.
Utöver satsningarna i form av uppräkningar av generella ramar och volymramar bibehålls och
permanentas de politiska prioriteringarna som gjordes inför verksamhetsåret 2015. Därutöver föreslås
ytterligare politiska prioriteringar inför 2016.
Bedömningen är sammantaget att nämnderna har goda förutsättningar inför verksamhetsåret 2016.
17
befolkning i åldersklasserna och motsvarande avdrag som uppkommer genom en minskad befolkning i
åldersklasserna. Detta görs två gånger per år utifrån ny befolkningsprognos. Från år 2015 är även
vuxenutbildningen inom kompetensnämnden inkluderad i stadens modell för volymkompensation.
Därutöver föreslås en kompensation till kompetensnämnden på ytterligare 3 mkr inför 2016 på grund
av att statsbidragen inom vuxenutbildning har minskat jämfört med tidigare år.
Utöver uppräkningarna av generella ramar och volymramar samt permanentningen av de politiska
prioriteringarna, som gjordes inför verksamhetsåret 2015, görs ett antal nya politiska prioriteringar
inför verksamhetsåret 2016. De politiska prioriteringarna görs inom områdena ”Barn och utbildning”
samt inom ”Bättre stadsmiljö”.
Inom området ”Barn och utbildning” görs en riktad satsning att stärka kvalitet och kompetens i
förskola och skola. En satsning görs på att öka personaltätheten i förskolan med 14 mkr. Syftet är att
det ska bli färre förskolebarn per vuxen. Inom skolans område är inriktningen att satsa på lärarna, öka
läsförståelsen bland barn och unga samt att stärka entreprenörskapet i skolan. Denna satsning om 6
mkr, kan finansieras genom effektiviseringar av lokaler och åtgärder inom personalområdet. Utöver
detta förstärks hittillsvarande satsning i driftbudgeten för att underhålla och upprusta förskole- och
skollokaler med ett tillskott om 10 mkr i investeringsbudget.
Inom området ”Bättre stadsmiljö” görs riktade satsningar för att förbättra stadsmiljön och öka
tryggheten i Solna. I detta arbete spelar tekniska nämnden och kommunstyrelsen genom trygghetsrådet
en viktig roll. Den årliga volymökningen av parkeringsintäkter om ca 10 mkr, ska 2016 användas för att
förbättra driften av stadsmiljön, dvs. städningen, klotterbekämpningen och skötseln av parkerna.
Dessutom genomförs trygghetsskapande investeringar i stadsmiljön exempelvis inom områdena
belysning, kameror och larm genom ett ytterligare tillskott på 10 mkr. Därutöver görs en satsning i
investeringsbudgeten för att påbörja genomförandet av cykelplanen (2 mkr) och för att kunna
genomföra åtgärder i stadsmiljön utifrån utvecklingsstrategierna för Bergshamra och Hagalund (5 mkr).
Vid sidan av de politiska prioriteringarna läggs ett antal uppdrag på styrelse och nämnder:
•
Kommunstyrelsen får i uppdrag att göra en översyn av inriktning och organisation av
fritidsverksamheten i Solna med fokus på att öka lärandet.
•
Kommunstyrelsen får i uppdrag att, genom trygghetsrådet, göra en trygghetsinventering i Solna.
•
Kommunstyrelsen får i uppdrag, genom trygghetsrådet, att i samarbete med socialnämnden, barnoch utbildningsnämnden och kulturoch fritidsnämnden ta fram en strategi för att motverka
radikalisering.
•
Kommunstyrelsen får i uppdrag att identifiera ett lämpligt läge för etablering av ett utomhusbad
inklusive tester av vattenkvaliteten i samarbete med berörda styrelser och nämnder.
•
Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samarbete med byggnadsnämnden göra en utredning,
inklusive luft- och bullermätningar, av en överdäckning av Bergshamravägen i enlighet med
intentionerna i FÖP Nationalstadsparken, Solnadelen, från 2008.
•
Kommunstyrelsen får också i uppdrag att i samarbete med byggnadsnämnden identifiera lämpliga
lägen och intressent för uppförande av trygghetsboende (70+) i Bergshamra.
•
Tekniska nämnden får i uppdrag att utreda och genomföra en sänkning av hastigheterna från 50
km/h till 40 km/h på Solnas gator.
•
Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att förlänga säsongen
för Svedenbadet och för att öka nyttjandet av Bergshamra IP.
•
Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att tillsammans med kulturoch fritidsnämnden ta
fram en strategi för utvecklingen av Bergshamraskolan och Kulturskolan i Bergshamra, inklusive
en upprustning av aulan.
•
Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att i samarbete med kommunstyrelsen och kulturoch fritidsnämnden etablera förskola och skola för de yngre barnen i Fridhemsskolan parallellt
med omlokaliseringen av Solna Kulturskola.
•
•
Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att lyfta fram och öka informationen om alternativen
inom barnomsorgen.
18
Politiska prioriteringar
I kommunallagen står att ”Kommuner och landsting får ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som de
tillhandahåller. För tjänster och nyttigheter som kommuner och landsting är skyldiga att tillhandahålla,
får de ta ut avgifter bara om det är särskilt föreskrivet”.
För all kommunal verksamhet gäller självkostnadsprincipen i kommunallagen; att kommuner och landsting
inte får ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som
kommunen eller landstinget tillhandahåller (självkostnaden). Av betydelse för avgiftsuttaget i enskilda
fall i kommunal verksamhet är den s.k. likställighetsprincipen, som innebär att kommuner och landsting
skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. I bilaga framgår de
områden, där Solna stad tar ut taxor och avgifter.
Solna stads taxor fastställs av kommunfullmäktige och intäkterna från de taxebundna avgifterna
tillfaller respektive styrelse/nämnd. Stadens taxor och avgifter ska harmonisera med den nivå som
gäller i närliggande och likartade kommuner i Stockholms län. De ska också vara effektiva, enkla och
transparanta. Nämnderna ska, före beslut om förslag till nya eller förändrade taxor, samråda med
kommunstyrelsen. Översyn av taxor och avgifter är en del av det årliga arbetet med stadens
verksamhetsplan och budget. Barn- och utbildningsnämnden fattar beslut om skolpeng inom
nämndens verksamhetsområde.
Inför 2016 föreslås justeringar av taxor av följande nämnder: barnoch utbildningsnämnden, kulturoch fritidsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden samt tekniska nämnden.
19
Taxor och avgifter
Solna stads nya styrsystem innebär att kommunfullmäktige fastställer dels en vision och fyra
övergripande mål för staden i sin helhet, dels ett antal nämndmål för respektive nämnd. Visionen och
de övergripande målen ger uttryck för en politisk viljeinriktning för stadens framtida utveckling och
nämndmålen pekar ut kommunfullmäktiges övergripande prioriteringar och strategiska
ställningstaganden för respektive nämnd. Nämnderna kan komplettera kommunfullmäktiges
nämndmål med egna tilläggsmål.
Visionen föreslås gälla på lång sikt, de övergripande målen på fyra år och nämndmålen kan komma att
omprövas varje år utifrån respektive nämnds utmaningar.
Uppföljning av de övergripande målen och nämndmålen sker genom dels nyckeltal, dels skriftliga
beskrivningar. Nyckeltalen redovisas i bilaga.
Vision och övergripande mål
Den politiska viljeinriktningen för Solna stads framtida utveckling kommer till uttryck i en vision och
fyra övergripande mål. Solna stads vision lyder på följande sätt:
Solna ska vara en sammanhållen och levande stad, som växer och utvecklas hållbart för alla solnabor. Staden
kännetecknas av trygghet och öppenhet, där allas potential tas tillvara. Vi erbjuder kunskap, kreativitet och
upplevelser som ökar regionens attraktionskraft.
Visionen bryts ner i fyra övergripande mål, som lyder på följande sätt;
Alla verksamheter som Solna stad finansierar, oavsett utförare, ska hålla god kvalitet och hushålla med
stadens resurser. Staden ska säkerställa att de insatta resurserna ger avsedda resultat i verksamheterna.
Verksamheter inom välfärdens kärna ska prioriteras. Kvalitetsnivåer ska sättas och följas upp och
utvärderas. Det ska vara ordning och reda i stadens ekonomi och verksamheterna ska hålla budget.
Staden tar ansvar för framtidens välfärd genom att balansera kostnader för dagens verksamheter och
behovet av att göra avsättningar för kommande investeringar.
Solna ska vara en mångsidig och upplevelserik stad, som ökar regionens attraktionskraft. Här ska
storstadens puls samspela med det lugn som närheten till natur och vatten ger. Staden ska ha en
internationell prägel och vara en mötesplats för människor med olika bakgrund, en importhamn för
nya idéer och ett centrum för upplevelser. Här ska alla ges möjlighet att förverkliga sina livsdrömmar
och allas potential tas tillvara i stadens och regionens utveckling.
Solna ska erbjuda en attraktiv och trygg miljö att leva och verka i. Här ska finnas tillgång till bra
boende, stimulerande arbete och utbildningsmöjligheter, god service, trivsamma grönområden och
goda kommunikationer. Stadsmiljön ska vara trygg och tillgänglig för alla, utan fysiska och sociala
barriärer. Solnaborna ska kunna forma sina liv efter sina förutsättningar och trygga sin försörjning
genom eget arbete. Den service som Solna stad finansierar ska finnas som ett naturligt stöd för de
solnabor som behöver den under livets olika skeden.
Solna ska möta efterfrågan på att leva, bo och verka i staden med ett stort utbud av bostäder,
arbetsplatser och service. Staden ska växa hållbart i en takt som staden och solnaborna mäktar med
utifrån ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv. De möjligheter som tillväxten skapar ska
tillvaratas samtidigt som stadens framtida ekonomi tryggas, viktiga naturvärden säkras och jämlika
livsvillkor skapas. Barriärer ska byggas bort och stadsdelarnas egna identiteter tas till vara och länkas
ihop för att skapa en sammanhållen och levande stad.
20
Politisk viljeinriktning
Kommunstyrelsen
Ansvar
Kommunstyrelsen är stadens ledande politiska verkställighetsorgan. Kommunstyrelsen leder,
samordnar och har uppsikt över stadens samlade verksamheter. Kommunstyrelsen har också ansvar
för arbetsgivarfrågor, mark- och exploateringsfrågor, trafik och översiktlig planering, frågor om
näringspolitik samt ett övergripande integrationsansvar. Kommunstyrelsens verksamhetsplan och
budget omfattar även valnämnden, överförmyndarnämnden, arvodeskommittén, internationella
kommittén, likabehandlingskommittén samt de rådgivande organen; rådet för funktionshinderfrågor,
pensionärsrådet samt trygghetsrådet.
Nämndmål
Kommunstyrelsen har följande nämndmål för 2016:
•
Kommunstyrelsen ska ta tillvara Solnas intressen i Stockholmsregionen.
•
Kommunstyrelsen ska säkerställa att Solna stad kan möta tillväxt och utbyggnad på ett hållbart sätt
för dagens och morgondagens solnabor.
•
Solna ska vara en serviceinriktad stad som tar tillvara solnabornas och företagarnas engagemang i
stadens utveckling.
•
Solna stad ska vara en bra arbetsgivare med engagerade medarbetare.
•
Solna stad ska tillvarata digitaliseringens möjligheter i välfärdstjänsterna.
Byggnadsnämnden
Ansvar
Byggnadsnämnden är myndighet. Den ansvarar för frågor som rör detaljplaner, bygglov,
byggnadsinspektion, kartframställning, geografiska informationssystem (GIS) och mätningsarbeten.
Enligt plan- och bygglagen ska byggnadsnämnden bl.a. verka för en god byggnadskultur och en god
stads- och landskapsmiljö.
Nämndmål
Byggnadsnämnden har följande nämndmål för 2016:
•
Byggnadsnämnden ska planera för nya bostäder, arbetsplatser och service samt åstadkomma en
sammanhållen, levande och hållbar stadsmiljö med ett modernt transportsystem.
•
Byggnadsnämnden ska förbättra dialogen med solnabor och andra intressenter med inriktningen
att skapa en öppen och inkluderande planprocess.
•
Byggnadsnämnden ska öka nöjdheten hos solnabor och företagare med nämndens service och
myndighetsutövning.
Tekniska nämnden
Ansvar
Tekniska nämndens ansvar inrymmer hela processen från god planering till färdiga byggnader samt
kontroll av byggverksamheten. Nämnden svarar för drift, underhåll och investeringar avseende stadens
kommunaltekniska anläggningar såsom gator, byggnader, parker och grönområden. För att starta större
investeringsprojekt krävs kommunstyrelsens medgivande. Vidare ansvarar nämnden för stadens
parkeringsverksamhet samt den renhållning som staden enligt lag är skyldig att tillhandahålla.
Tekniska nämnden är också trafiknämnd.
Nämndmål
Tekniska nämnden har följande nämndmål för 2016:
•
Solna ska ha en ren, snygg och trygg stadsmiljö.
•
Avfallshanteringen ska ske med bästa möjliga resursutnyttjande och minsta möjliga miljöpåverkan.
21
Nämnder och nämndmål
Solna ska ha en god framkomlighet, tillgänglighet och trafiksäkerhet för alla som bor och rör sig i
staden.
•
Solna ska ha ändamålsenliga, tillgängliga och effektiva lokaler, som erbjuder en god miljö att vistas
i.
•
Tekniska nämnden ska öka nöjdheten hos solnabor, företagare och stadens verksamheter med
nämndens service och myndighetsutövning.
Kultur- och fritidsnämnden
Ansvar
Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för stadens kulturoch fritidsverksamhet. Inom ramen för
nämndens verksamhet finns bibliotek, kulturskolan, som erbjuder konstnärliga utbildningar, samt
evenemangsaktiviteter. Bidrag till föreningar och tillgång till anläggningar och lokaler för idrotts- och
motionsverksamheten ges. Ungdomsgårdar och fritidsparker erbjuder aktiviteter för barn och
ungdomar samt ansvarar för skolbarnsomsorg för 10 – 12 åringar och särskilt stöd till personer med
funktionsnedsättning.
Nämndmål
Kultur- och fritidsnämnden har följande nämndmål för 2016:
•
Kultur- och fritidsnämnden ska utveckla fritidsoch biblioteksaktiviteter för barn och ungdomar i
nära samverkan med skolan med fokus på att stimulera barn och ungdomars läslust och
läsförståelse.
•
Kultur- och fritidsnämnden ska möjliggöra för fler barn och ungdomar att delta i idrotts-, fritidsoch kulturverksamhet i takt med att staden växer.
•
Kultur- och fritidsnämnden ska säkerställa att lokaler och anläggningar för idrott, fritid och kultur
används effektivt och utvecklas utifrån ett stadsövergripande perspektiv.
•
Kultur- och fritidsnämndens verksamheter ska utvecklas i nära samverkan med Solnas kultur-,
idrotts- och föreningsliv.
Barn- och utbildningsnämnden
Ansvar
Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för att barn och ungdomar mellan 1 – 16 år får sina behov av
omsorg och obligatorisk utbildning tillgodosedda. Detta kan ske antingen inom ramen för Solna stads
egna förskole- och grundskoleverksamheter eller genom att föräldrar väljer omsorg i andra kommuners
eller enskilda huvudmäns regi. Nämnden ansvarar även för ungdomsgymnasiet och gymnasiesärskolan.
Eftersom eleverna har rätt att välja skola kan utbildningen antingen ske vid Solna Gymnasium eller i en
friskola eller annan kommuns gymnasium. I nämndens ansvarsområde ingår också ungdomsmottagningen.
Nämndmål
Barn- och utbildningsnämnden har följande nämndmål för 2016:
•
Förskolans arbete ska leda till att barnen är trygga och väl förberedda för övergången till
förskoleklass/skola.
•
Förskolors, fritidshems och grundskolors arbete ska leda till att varje elev efter genomgången
grundskola har god läsförståelse.
•
Grundskolans arbete ska leda till att kunskapsresultaten höjs och att varje elev har behörighet till
gymnasiet.
•
Alla stadens skolor ska erbjuda en trygg arbetsmiljö präglad av respekt för varje enskild elev.
22
•
Ansvar
I kompetensnämndens ansvarsområde ingår arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning.
Verksamheterna samverkar för att höja utbildningsnivån, förbättra integrationen och sänka
arbetslösheten.
Nämndmål
Kompetensnämnden har följande nämndmål för 2016:
•
Kompetensnämnden ska tillhandahålla ett gott stöd så att solnaborna kan ta tillvara egna resurser
med målet att uppnå egen försörjning.
•
Andelen solnabor som slutfört sina studier inom vuxenutbildningen med godkänt betyg ska ligga
på en hög nivå.
•
Kompetensnämnden ska säkerställa att nyanlända ges goda förutsättningar för att starta sitt nya liv
i Solna.
Socialnämnden
Ansvar
Socialnämnden ansvarar för att utifrån individens behov erbjuda skydd och social service i form av råd,
stöd eller behandling, så att den enskildes eller familjens egna resurser kan utvecklas och tillvaratas.
Nämnden ansvarar också för att personer med psykiska funktionshinder får stöd och därmed ökade
möjligheter att leva som andra i samhället. Nämnden har ansvar för myndighetsutövning och styrs i
huvudsak av socialtjänstlagen (SoL).
Nämndmål
Socialnämnden har följande nämndmål för 2016:
•
Socialnämnden ska tillhandahålla ett gott stöd så att solnaborna kan ta tillvara egna resurser med
målet att motverka långvarigt behov av ekonomiskt bistånd.
•
Socialnämnden ska utveckla arbetet med hållbara lösningar på hemmaplan för personer med
missbruk och/eller psykisk funktionsnedsättning med individen i fokus.
•
Socialnämnden ska säkerställa att barn och ungdomar inte far illa.
•
Socialnämnden ska säkerställa en god omsorg för ensamkommande flyktingbarn och ungdomar.
•
Socialnämnden ska säkerställa att insatser ges utifrån individernas behov med fokus på ett
helhetsperspektiv, i bred samverkan med andra nämnder, myndigheter och frivilliga krafter.
Familjerättsnämnden
Ansvar
Gemensamma familjerättsnämnden för Solna, Sundbyberg och Ekerö ger råd och stöd till separerade
föräldrar och ansvarar för frågor som rör faderskap, adoption, skilsmässa, samarbetsavtal samt
utredning om vårdnad, boende, och umgänge. Med den gemensamma nämnden ges bättre
förutsättningar att upprätthålla och utveckla en god kvalitet.
Nämndmål
Familjerättsnämnden har följande nämndmål för 2016:
•
Familjerättsnämnden ska säkerställa att föräldrar kan komma överens om bra lösningar för sina
barn utifrån barnens behov och rätt.
Omvårdnadsnämnden
Ansvar
Omvårdnadsnämnden ansvarar för stadens äldreomsorg samt för omsorg om funktionshindrade.
Ansvarsområdet omfattar myndighetsutövning och verksamheterna styrs i stor utsträckning av
socialtjänstlagen (SoL), hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade (LSS). Bland de verksamheter som nämnden ansvarar för finns boende, omsorg och
23
Kompetensnämnden
Nämndmål
Omvårdnadsnämnden har följande nämndmål för 2016:
•
Solnabor 65 år och äldre som har hemtjänst, boende på vård- och omsorgsboende och personer
med funktionsnedsättning ska känna sig trygga, få ett gott bemötande och vara nöjda.
•
Omvårdnadsnämnden ska säkerställa att insatser ges utifrån brukarnas behov med fokus på ett
helhetsperspektiv, i bred samverkan med andra nämnder, landstinget och myndigheter.
•
Omvårdnadsnämnden ska fortsätta arbetet med boendealternativ på hemmaplan i Solna för
personer med funktionsnedsättning.
•
Av de med hemtjänst ska andelen som upplever ensamhet minska.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Ansvar
Miljö- och hälsoskyddsnämnden ansvarar för tillsyn enligt miljöbalken, livsmedelslagen,
smittskyddslagen, vissa delar av tobakslagen (platser med rökförbud) samt strålskyddslagen avseende
strålskydd i solarier. Nämnden är även kommunstyrelsen behjälplig med kommunens övergripande
miljöarbete samt bistår tekniska nämnden vid utvecklingen av avfallsfrågorna i staden.
Nämndmål
Miljö- och hälsoskyddsnämnden har följande nämndmål för 2016:
•
Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska utöva tillsyn och säkerställa efterlevnad av lagstiftningen inom
nämndens verksamhetsområde.
•
Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska öka nämndens självfinansieringsgrad.
•
Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska öka nöjdheten med nämndens service och
•
Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska verka för att Solna ska utvecklas på ett miljömässigt hållbart
sätt.
Överförmyndarnämnden
Ansvar
Överförmyndarnämnden har dels till uppgift att ombesörja att de som av olika skäl inte klarar av att
handha sin ekonomi m.m. kan få hjälp med detta av en god man, dels till uppgift att bevaka
förmyndares hantering av underårigas förmögenheter.
Nämndmål
Överförmyndarnämnden har följande nämndmål för 2016:
•
Solnabor som genom beslut inte själva förvaltar sin egendom ska känna sig trygga med att stadens
tillsyn ger dem skydd mot rättsförluster.
Valnämnden
I varje kommun ska det finnas en valnämnd. Valnämnden ansvarar för förberedelse och genomförande
av val på lokal nivå. Valnämnden ansvarar bl.a. för att lämna förslag till indelning i valkretsar och
valdistrikt, identifiera vallokaler, samt rekrytera och utbilda valförrättare.
Kommittéer
Staden har två kommittéer; Internationella kommittén och Likabehandlingskommittén.
De båda kommittéerna är politiskt sammansatta beredningsorgan till kommunstyrelsen. Deras uppdrag
är att samordna, stimulera, främja, kunskapsutveckla och följa stadens internationella arbete respektive
arbetet med likabehandling. Stadsledningsförvaltningen stödjer kommittéernas arbete med personella
resurser.
24
service i ordinärt boende, servicehus, daglig verksamhet, dagverksamhet, hälso- och sjukvård inom
LSS-området m.m.
I Solna stads styrsystem fastställer kommunfullmäktige en vision, övergripande mål för staden, ett antal
nämndmål för respektive nämnd, uppdrag och ekonomiska ramar. Därutöver ingår även nedanstående
områden i stadens styrning av styrelse och nämnder.
Tvärsektoriella frågor
I Solna stads verksamhetsplan och budget har de tvärsektoriella frågorna; likabehandling och
internationellt arbete samt även det övergripande miljöarbetet integrerats i stadens styrsystem. Arbetet
med de tvärsektoriella frågorna ska harmonisera med målarbetet, bidra till Solna stads vision och vara
en del av stadens kvalitetsutvecklingsarbete.
Likabehandlingsarbetet utgår från diskrimineringslagen som förbjuder diskriminering som har samband
med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Staden ska arbeta proaktivt med
samtliga likabehandlingsperspektiv för att alla medborgare ska få likvärdigt bemötande och service av
stadens medarbetare.
Det internationella arbetet ska huvudsakligen användas som en metod för verksamhetsoch
kvalitetsutveckling. Genom att göra internationella jämförelser och identifiera goda exempel skapas
förutsättningar för att lära av andra och samarbeta kring gemensamma utmaningar. För att barn och
ungdomar i framtiden ska kunna verka i en värld med täta kontakter över nations- och kulturgränser är
det internationella utbytet en förutsättning.
Målen i EU:s tillväxtstrategi Europa 2020 stämmer överens med stadens mål. I arbetet med att uppnå
och utvärdera målen ska strategin beaktas. På detta sätt bidrar Solna stad till att uppfylla målen i
Europa 2020-strategin.
Utgångspunkten för Solna stads miljöarbete är den av kommunfullmäktige antagna miljöpolicyn. Fokus
ligger på följande områden: hållbar stadsutveckling, effektiv resursanvändning och god livsmiljö. Inom
dessa områden finns strategier framtagna och beslutade av kommunstyrelsen i Strategi för Solna stads
miljöarbete 2016 – 2019.
Styrelse och nämnder ska bryta ned de övergripande målen och strategierna till åtgärder, som är
anpassade till respektive ansvarsområde samt arbeta in dessa i sina verksamhetsplaner och budget.
Kommunstyrelsen samordnar och följer genom stadsledningsförvaltningen, i samverkan med miljöoch byggnadsförvaltningen, arbetet med det övergripande miljöarbetet i staden.
Kvalitetsarbete
Utifrån kommunfullmäktiges övergripande mål och nämndmål samt den av kommunfullmäktige
antagna kvalitetspolicyn och strategin för Solna stad ska styrelse och nämnder kontinuerligt arbeta med
att utarbeta åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer för sina tjänster som tydligt beskriver
vilken service medborgaren/brukaren kan förvänta sig av staden. Utifrån kvalitetsdeklarationerna kan
medborgaren/brukaren sedan ta ställning till hur verksamheten fungerar och engagera sig för att
förbättra den.
Åtagandena med efterföljande kvalitetsdeklarationer är en naturlig del av stadens styr- och uppföljningssystem
och ska därför harmonisera med styrelse och nämnders årliga verksamhetsplan och budget.
Deklarationerna hjälper staden att på ett systematiskt sätt arbeta med kvalitetsutveckling av stadens
finansierade verksamhet som skapar ett direkt värde för medborgare/brukare.
Internkontroll
Styrelse och nämnder ska, som en naturlig del av verksamhetsplanerings- och budgetarbetet,
genomföra en risk- och väsentlighetsanalys och ta fram en plan för intern kontroll. Framtagen
internkontrollplan med tillhörande analys ingår som obligatorisk bilaga i respektive nämnds
verksamhetsplan och budget. Genomförande av risk- och väsentlighetsanalys, upprättande av plan för
intern kontroll och återrapportering ska genomföras i enlighet med reglemente och anvisning för
intern kontroll.
25
Övriga förutsättningar
I analysen av nämndernas internkontrollplaner för 2016, har det inte framkommit behov av att lyfta
ytterligare internkontrollmoment från nämndnivå till stadsövergripande nivå.
Konkurrensutsättning
Solna stads inriktning är att verksamhet ska kunna konkurrensutsättas. Solna stad ska ständigt
eftersträva kvalitetsutveckling och kostnadseffektivitet i de av staden finansierade verksamheterna.
Styrelse och nämnder ska, i samband med verksamhetsplanerings- och budgetarbetet, identifiera och
analysera behovet av upphandlingar och konkurrensutsättning samt ta fram en konkurrensplan.
Framtagen konkurrensplan med tillhörande analys ingår som obligatorisk bilaga i respektive nämnds
verksamhetsplan och budget.
I styrelse och nämnders konkurrensplaner ska det framgå aktuella nya upphandlingar, vilka avtal som
ska förlängas samt vilka nya konkurrensutsättningar som är aktuella. Utifrån nämndernas
konkurrensplaner genomför kommunstyrelsen, genom stadsledningsförvaltningen, en analys för att
identifiera gemensamma inköpsbehov.
I styrelse och nämnders planeringsprocess ingår även att planera för uppföljning av befintliga avtal.
Avtalsuppföljning ska ske i enlighet med riktlinjer för upphandling och inköp och anvisning för avtalsoch entreprenaduppföljning.
Kommunstyrelsen har inte identifierat några aktuella verksamhetsövergångar av betydande art vid
genomgången av nämndernas planer. Kommunstyrelsen har identifierat liknande upphandlingsbehov
inom ett antal områden.
Program för uppföljning av kommunal och privat driven verksamhet 2016 –
2019
Kommunfullmäktige ska i samband med varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer
för verksamhet, som bedrivs av privata utförare. Programmet ska ange hur uppföljning ska ske och hur
allmänhetens insyn ska tillgodoses. Programmet ska omfatta all verksamhet som utförs av privata
utförare, dvs. inte bara välfärdstjänster utan även t.ex. tekniska tjänster. De nya bestämmelserna, som
återfinns i tredje kapitlet i kommunallagen (KL), syftar till att förbättra uppföljning och kontroll av
privata utförare och öka allmänhetens insyn i privata utförares verksamhet. Dessa mål och riktlinjer ska
i Solna i tillämpliga delar även omfatta utförare i kommunal regi.
Kommunstyrelsen har i uppdrag att årligen besluta om processen för verksamhetsplanering och
uppföljning. I nästa planeringsprocess (inför verksamhetsåret 2017) ska kommunstyrelsen inkludera
anvisningar för hur nämnderna ska planera för sin uppföljning av kommunala och privata utförare
utifrån detta program samt utifrån lagstiftning och övriga relevanta styrregler. Kommunstyrelsen
kommer också under 2016 förtydliga hur detta program samordnas med stadens befintliga styrregler
inom uppföljning av kommunalt och privat driven verksamhet.
Se förslag till program i bilaga.
Övriga planeringsförutsättningar
Nämnderna ska följa de anvisningar för budgetarbetet samt uppföljning och utvärdering som tas fram av
stadsledningsförvaltningen. Av anvisningarna framgår de tidsfrister som gäller för inlämning av
material och uppgifter i budgetprocessen och vid verksamhetsoch budgetuppföljning.
Nämnden ansvarar för att förvaltningschefen träffar avtal/överenskommelse med resultatansvariga för
verksamhetens utförande när det gäller mål, omfattning, kvalitet, uppföljning/utvärdering och
ekonomiska resurser. Detsamma gäller för upphandlad verksamhet. Utförare/resultatansvariga ska ha stor
frihet i hur de önskar utföra uppdraget. Avtal/överenskommelse med resultatansvarig bör träffas i god
tid, för att ett tydligt resultatansvar ska kunna utkrävas.
26
Kommunstyrelsen beslutar om stadsgemensamma kontrollområden. Kontrollområden för 2016 är
avtalsoch entreprenaduppföljning, avtalstrohet, leverantörers ekonomiska ställning och seriositet,
kontroll av utbetalningar samt redovisning av representation. Utifrån beslutade kontrollområden
formulerar stadsledningsförvaltningen ett antal kontrollmoment, s.k. obligatoriska stadsgemensamma
kontrollmoment.
Berörd nämnd ska samråda med kommunstyrelsens arbetsutskott om det visar sig att en pågående
upphandling indikerar kostnadsnivåer, som innebär väsentliga omprioriteringar för nämnden. Vid
indexuppräkning i avtal med leverantörer, ska indexuppräkningen följa den långsiktiga kostnadsutveckling
som gäller för stadens verksamheter i övrigt, dvs. den årliga uppräkning av nämndernas ramar som
beslutas av kommunfullmäktige. Nämnden kan inte räkna med kompensation för ökade kostnader
utöver detta.
Inkomstökningar exempelvis i form av EU- eller statsbidrag, som inte beror på volymförändringar i
verksamheten, får inte tas i anspråk om det inte beaktats i budget. Ianspråktagandet ska först
godkännas av kommunstyrelsen om bidraget avser väsentliga belopp och/eller avser flera år.
Kommunstyrelsen kan omdisponera investeringsmedel mellan projekt och nämnder samt mellan budgetår.
Kommunstyrelsen kan, om det ekonomiska läget kräver det, besluta om att skjuta fram investeringar
och andra utgifter. Medel för investeringsprojekt under löpande år kan endast beviljas av
kommunfullmäktige under förutsättning att projektets driftekonomiska konsekvenser ryms inom
nämndens driftbudgetram för pågående budgetår.
Kompensation för driftekonomiska konsekvenser till följd av investeringar beviljas endast om investeringen
motiveras av en volymökning på grund av stadens tillväxt och utbyggnad som inte kan mötas på annat
sätt eller avser en strukturförändring som är ekonomiskt motiverad. Här avses främst investeringar i
förskolor, skolor och större idrottsanläggningar. Särskilda avstämningar ska göras under budgetåret
med avseende på eventuella förskjutningar i tiden av budgeterade större investeringar som medfört
kompensation för kapitalkostnader.
Leasing är ett sätt att finansiera investeringar som ska jämställas med upplåning. Eftersom staden har
placerade medel som kommer att kunna användas för investeringar under överskådlig tid är
finansiering via leasing i allmänhet inte ett ekonomiskt fördelaktigt alternativ. Upplåning av medel ska
enligt stadens finanspolicy beslutas av kommunstyrelsen, vilket innebär att även leasing ska beslutas av
kommunstyrelsen.
Externa hyreskontrakt ska, efter godkännande av kommunstyrelsens arbetsutskott, tecknas av tekniska
nämnden genom tekniska förvaltningen.
27
Styrelse och nämnder har ett decentraliserat ekonomiskt ansvar och styrs av de ekonomiska ramar som
fastställs av kommunfullmäktige. Tilläggsanslag medges inte på driftbudgeten under löpande budgetår.
Respektive nämnd beslutar om fördelning mellan olika typer av kostnader (personal, lokaler,
kapitalkostnader och övrigt) och tar hänsyn till förväntade kostnadsökningar vid upprättandet av
verksamhetsbudgeten. Om förutsättningarna ändras under löpande budgetår ansvarar nämnden för att
anpassa verksamheten inom ram. Prognoser som under löpande budgetår visar ett befarat underskott
ska leda till åtgärder. Åtgärderna redovisas till kommunstyrelsen.
Delar av Solna stads verksamheter bedrivs i aktiebolag, kommunalförbund eller stiftelseform.
Kommunstyrelsen ansvarar för att företagen sköter verksamheten på ett ändamålsenligt sätt och att
tillräcklig samordning sker med övrig kommunal verksamhet. Stadens styrning utgår ifrån lagstiftning
inom området och de styrdokument som särskilt utfärdats av kommunfullmäktige i form av
företagspolicy, bolagsordningar, ägardirektiv, särskilda direktiv, avtal eller förbundsordningar och
medlemsdirektiv.
Uppsiktsplikten fullgör kommunstyrelsen genom att krav ställs på företagen om att lämna löpande
information från sin verksamhet enligt ett fastställt rapporteringssystem. För stiftelser gäller särskilda
stadgar. Ägarförhållandena varierar i de olika bolag/förbund som ingår i Solna stads koncern och
därmed formerna för uppsikt.
Bostadsstiftelsen Signalisten och Solnabostäder AB
Bostadsstiftelsen Signalisten är ett allmännyttigt bostadsföretag i form av en stiftelse till vilken staden
tillskjutit hela grundfondskapitalet. Signalisten betraktas ur koncernsynpunkt som ett helägt företag.
Det helägda dotterbolaget Solnabostäder AB ingår i koncernen. Verksamheten omfattar ca 3 800
bostadslägenheter och 200 lokaler.
Norrenergi & Miljö AB och Norrenergi AB
Norrenergi & Miljö AB har till uppgift att äga, förvalta och utveckla verksamheter med inriktning mot
energiförsörjning och miljövård samt därmed sammanhängande verksamheter. Norrenergi & Miljö AB
ägs till 2/3 av Solna stad och till 1/3 av Sundbybergs stad. Företaget verkar inom Solna och
Sundbyberg med angränsande områden genom dotterbolaget Norrenergi AB, som producerar, köper,
distribuerar och säljer fjärrvärme och fjärrkyla till kunder. Under 2015 har ett samverkans- och
leveransavtal tecknats med Fortum, som säkrar Norrenergis ekonomiska och verksamhetsmässiga
förutsättningar.
Norrenergis fjärrvärme värmer mer än 100 000 människor i Solna och Sundbyberg med omnejd.
Bolaget producerar och levererar även fjärrkyla till bl.a. datahallar, köpcentrum och kontor. Andelen
förnybar energi uppgick 2014 till 99 procent. Norrenergi levererar årligen ca 1 TWh värme och ca 70
GWh kyla till ett värde av ca 800 Mkr.
Solna Vatten AB
Solna Vatten AB driver sedan år 1995 vatten- och avloppsverksamheten i Solna. Företagets uppgift är
att förse stadens invånare med dricksvatten samt att transportera avloppsvatten till reningsverk.
Vattnet köps från kommunalförbundet Norrvatten och avloppsvattnet renas av Kommunalförbundet
Käppala vid Käppalaverket på Lidingö. Företaget är helägt av Solna stad och drivs både med egen
personal och genom uppdragsavtal med staden. För drift- och underhåll av VA-nätet finns avtal med
Stockholm Vatten AB.
Råsunda Förstads AB
Råsunda Förstads AB är helägt av Solna stad och dess verksamhet omfattar i huvudsak förvaltning av
egna fastigheter och bostadshotellrörelse i förhyrda lokaler (Huvudsta bostadshotell). Företaget har ett
helägt dotterbolag; Överjärva Gård AB. Företaget förvaltar även följande fastigheter; stadshuset,
biblioteket i Solna centrum, industriviadukten i Hagalund samt mark och byggnader vid Överjärva
Gård).
Överjärva Gård AB
Överjärva Gård AB bedriver verksamhet inom natur- och kulturområdet samt verksamheter som
syftar till att utveckla Överjärva Gård som ett miljöpedagogiskt centrum. Överjärva Gård AB är ett
helägt dotterbolag till Råsunda Förstads AB sedan år 2005.
Friends Arena/Arenastaden
Bolagen i Friends Arena/Arenastaden ägs gemensamt av Solna stad, Svenska Fotbollförbundet,
Jernhusen AB, Fabege AB och Peab Sverige AB. De bolag som ingår är koncernen Råsta Holding AB,
Arenabolaget i Solna KB och Sweden Arena Management KB;
28
Kommunala företag och kommunalförbund
Råsta Holding AB äger och förvaltar bolag med ansvar för utveckling och exploatering av
Arenastadsområdet. Bolaget äger genom dotterbolag en stor del av den mark som exploateras i
Arenastadsområdet. Solna stad äger 25 procent.
•
Arenabolaget i Solna KB äger och förvaltar Friends Arena. Solna stad äger 16,7 procent.
•
Sweden Arena Management KB ska driva och förvalta Friends Arena och fylla Arenan med
evenemang. Solna stad äger 16,7 procent. Bolaget blir alltmer vilande, då det franska företaget
Lagardére Unlimited från och med 2015 har övertagit driften av Friends Arena.
Norrvatten
Norrvatten är ett kommunalförbund som bildades 1926 och har till uppgift att förse
medlemskommunerna Danderyd, Järfälla, Norrtälje, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby,
Upplands-Bro, Upplands Väsby, Knivsta, Vallentuna, Vaxholm och Österåker med dricksvatten. Solna
stads andel av förbundets tillgångar var 20,17 procent vid 2014 års utgång.
Käppalaförbundet
Käppalaförbundet är ett kommunalförbund som bildades 1957 och har till uppgift att ta hand om och
rena avloppsvattnet från medlemskommunerna Danderyd, Lidingö, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Täby,
Upplands-Bro, Upplands Väsby, Vallentuna, Värmdö och Nacka. Avloppsvattnet leds till förbundets
reningsverk, Käppalaverket, som är beläget på Lidingö. Solna stads andel av förbundets tillgångar var
19,2 procent vid 2014 års utgång.
Storstockholms Brandförsvar
I kommunalförbundet Storstockholms brandförsvar ingår kommunerna Danderyd, Lidingö, Solna,
Stockholm, Sundbyberg, Täby, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö och Österåker. Kommunalförbundet
ska skapa trygghet för de som bor och vistas i medlemskommunerna samt verka för ökad
riskmedvetenhet, minskad sårbarhet samt färre olyckor och skador i samhället.
SÖRAB
SÖRAB (Söderhalls Renhållningsverk AB) är ett kommunalt aktiebolag som bildades 1978. Företaget
ägs av kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby,
Upplands Väsby samt Vallentuna. SÖRAB har som uppgift att bygga och driva regionala
avfallsanläggningar. Solna stads aktiekapital i företaget uppgår till 0,4 mkr.
AB Vårljus
AB Vårljus är ett kommunalt aktiebolag som grundades 1994. Företaget erbjuder ett brett utbud av
vård-, behandlings- och rådgivningstjänster riktade till socialtjänst, skola och familjer. Företaget ägs av
Stockholms 25 kranskommuner. Solna stads aktiekapital i företaget uppgår till 0,7 mkr.
Solna Tenniscenter AB
Tennisklubben startade 1985 och de fyra huvudägarna är Solna stad, Huvudsta tennisklubb, SJ
tennisklubb och Solna tennisklubb. Solna stads aktiekapital i företaget uppgår till 0,03 mkr.
Stockholmsregionens Försäkring AB
Stockholmsregionens Försäkring AB bildades 2008 och är ett kommungemensamt försäkringsbolag
inom Stockholms län. Företaget ägs av tjugo kommuner inom Stockholms län. Solna stads aktiekapital
i företaget uppgår till 6,2 mkr.
Fastighets AB Falkeneraren
Fastighets AB Falkeneraren är helägt av Solna stad. Företaget är vilande och bedriver inte någon
verksamhet. Solna stads aktiekapital i företaget uppgår till 0,5 mkr.
29
•
Resultatbudget och kassaflödesanalys
Resultatbudget (mkr) *)
2015
2016
2017
2018
Verksamheten (intäkter./.kostnader)
Avskrivningar
Jämförelsestörande poster
Verksamhetens nettokostnader
-2 470
-98
0
-2 568
-2 575
-100
0
-2 676
-2 650
-109
0
-2 758
-2 744
-112
0
-2 856
2 583
40
2 715
31
2 811
32
2 923
33
55
70
85
100
Kassaflödesanalys (mkr) *)
2015
2016
2017
2018
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Verksamhetens intäkter/kostnader
Jämförelsestörande poster
Skatteintäkter/generella statsbidrag/utjämning
Finansiella intäkter/kostnader
Kassaflöde från den löpande verksamheten
-2 470
0
2 583
40
153
-2 575
0
2 715
31
170
-2 650
0
2 811
32
194
-2 744
0
2 923
33
212
-194
41
-153
-213
43
-170
-130
-64
-194
-88
-125
-212
FINANSIERING
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
0
0
0
0
ÅRETS KASSAFLÖDE/FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL
0
0
0
0
Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning
Finansiella intäkter och kostnader
Årets resultat
INVESTERINGAR
Inköp av materiella anläggningstillgångar/investeringsbidrag
Inköp/försäljning av finansiella anläggningstillgångar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
*) 2016, 2017 och 2018 tas 20 mkr av tidigare reserverade medel för pensionskostnader i anspråk.
30
Ekonomi
Sammanställning totalt (tkr)
2015
2016
2017
2018
Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen
Revision
Brandförsvaret
Byggnadsnämnden
Tekniska nämnden
Tekniska nämnden: Affärsverksamheten
Kompetensnämnden
Socialnämnden
Omvårdnadsnämnden
-112 847 -113 764 -114 751 -115 749
-2 669
-2 695
-2 722
-2 750
-27 800
-29 600
-31 400
-33 300
-12 500
-10 625
-10 731
-10 839
-29 309
-20 987
-21 197
-21 409
0
0
0
0
-152 249 -151 280 -153 285 -156 703
-1 127 996 -1 191 168 -1 239 804 -1 285 704
-33 018
-38 107
-39 860
-41 908
-220 122 -223 670 -228 713 -234 194
-3 565
-3 600
-3 636
-3 672
-825 136 -846 266 -861 993 -877 649
-10 329
-10 419
-10 523
-10 628
Summa
-2 557 540 -2 642 181 -2 718 616 -2 794 505
Pensionskostnader
-102 000
Finansiering
-111 000
-119 000
-142 000
2 714 540 2 823 181 2 922 616 3 036 505
TOTALT
55 000
31
70 000
85 000
100 000
Driftbudget
Kommunfullmäktige/kommunstyrelsen/stadsledningsförvaltningen (tkr)
År 2015
Ram 2014 exklusive medelsreserv
Generell kompensation
Tillskott höjd internränta
Avgår val till EU-parlamentet och nationellt val
Tillskott till följd av ny politisk organisation
Medelsreserv för stadens tillväxt och utbyggnad 2015
Ny ram 2015
95 393
929
25
-2 500
4 000
15 000
112 847
År 2016
Avgår sänkt internränta
Ny ram 2016
97 847
978
-62
15 000
113 764
År 2017
Ny ram 2017
98 764
988
15 000
114 751
År 2018
Ny ram 2018
99 751
998
15 000
115 749
Byggnadsnämnden (tkr)
År 2015
Ram 2015
Ny ram 2015
12 500
12 500
År 2016
Ram 2015
Avgår till tekniska nämnden
Ny ram 2016
12 500
125
-2 000
10 625
År 2017
Ram 2016
Ny ram 2017
10 625
106
10 731
År 2018
Ram 2017
Ny ram 2018
10 731
107
10 839
32
Driftbudget per nämnd
År 2015
Ram 2014
Avgår ram till byggnadsnämnden
Ny ram 2015
34 687
127
6 995
-12 500
29 309
År 2016
Ram 2015
Överfört från byggnadsnämnden
Ny ram 2016
29 309
293
-10 615
2 000
20 987
År 2017
Ram 2016
Ny ram 2017
20 987
210
21 197
År 2018
Ram 2017
Ny ram 2018
21 197
212
21 409
Kultur- och fritidsnämnden (tkr)
År 2015
Ram 2014
Tillskott hyra
Ny ram 2015
146 709
1 444
369
3 727
152 249
År 2016
Ram 2015
Avgår tillskott hyra
Ny ram 2016
152 249
1 492
-2 064
-397
151 280
År 2017
Ram 2016
Kompensation kapitalkostnader
Ny ram 2017
151 280
1 503
1 177
-675
153 285
År 2018
Ram 2017
Kompensation kapitalkostnader
Ny ram 2018
153 285
1 530
2 156
-268
156 703
33
Tekniska nämnden (tkr)
År 2015
Volymberäknad ram
Kompensation för kapitalkostnader, hyra förskola och ny skola (halvårseffekt)
Kompensation för förändring statsbidrag maxtaxa och ökade kostnader
avseende gymnasieval
Ytterligare tillskott kvalitetssäkring förskola
Ytterligare tillskott kvalitetssäkring skola
Ny ram 2015
1 093 023
59
15 914
8 000
5 500
5 500
1 127 996
År 2016
Volymberäknad ram
Tillskott höjd personaltäthet i förskolan
Kompensation för kapitalkostnader
Avdrag sänkt internränta
Ny ram 2016
1 176 703
14 000
642
-177
1 191 168
År 2017
Volymberäknad ram
Ny ram 2017
1 237 224
2 580
1 239 804
År 2018
Volymberäknad ram
Ny ram 2018
1 285 521
183
1 285 704
Kompetensnämnden (tkr)
År 2015
Ram 2014
Kompensation volymökning vuxenutbildning
Ny ram 2015
30 715
302
1
2 000
33 018
År 2016
Volymberäknad ram
Ytterligare kompensation volymökning vuxenutbildning
Ny ram 2016
35 108
3 000
-1
38 107
År 2017
Volymberäknad ram
Ny ram 2017
39 860
39 860
År 2018
Volymberäknad ram
Ny ram 2018
41 908
41 908
34
Barn- och utbildningsnämnden (tkr)
År 2015
Volymberäknad ram
Ny ram 2015
220 104
18
220 122
År 2016
Volymberäknad ram
Ny ram 2016
223 684
-14
223 670
År 2017
Volymberäknad ram
Ny ram 2017
228 713
228 713
År 2018
Volymberäknad ram
Ny ram 2018
234 194
234 194
Familjerättsnämnden (tkr)
År 2015
Ram 2014
Ny ram 2015
3 529
35
1
3 565
År 2016
Ram 2015
Ny ram 2016
3 565
36
-1
3 600
År 2017
Ram 2016
Ny ram 2017
3 600
36
3 636
År 2018
Ram 2017
Ny ram 2018
3 636
36
3 672
35
Socialnämnden (tkr)
År 2015
Volymberäknad ram
Ny ram 2015
825 070
66
825 136
År 2016
Volymberäknad ram
Ny ram 2016
846 335
-69
846 266
År 2017
Volymberäknad ram
Ny ram 2017
861 993
861 993
År 2018
Volymberäknad ram
Ny ram 2018
877 649
877 649
Miljö- och hälsoskyddsnämnden (tkr)
År 2015
Ram 2014
Ny ram 2015
10 226
102
10 329
År 2016
Ram 2015
Ny ram 2016
10 329
103
-13
10 419
År 2017
Ram 2016
Ny ram 2017
10 419
104
10 523
År 2018
Ram 2017
Ny ram 2018
10 523
105
10 628
36
Omvårdnadsnämnden (tkr)
Sammanställning totalt (tkr)
2015
2016
2017
2018
2019
2020
Kommunstyrelsen
Byggnadsnämnden
Tekniska nämnden
Tekniska nämnden: Affärsverksamheten
Kompetensnämnden
Socialnämnden
Omvårdnadsnämnden
29 800
100
150 400
700
3 750
6 000
100
1 200
100
2 000
100
15 400
100
179 050
3 200
4 050
8 000
100
200
100
2 840
100
10 400
100
102 510
700
5 050
6 000
100
200
100
4 830
100
10 400
100
64 050
700
4 050
6 000
100
200
100
1 850
100
400
100
49 450
700
4 050
6 000
100
200
100
1 500
100
400
100
49 450
700
4 050
6 000
100
200
100
1 500
100
Summa
194 250
213 140
130 090
87 650
62 700
62 700
37
Investeringsbudget
Anslag
2016
Kommunstyrelsen
15 400
Stadsövergripande IT investeringar
Skoldigitalisering
Kapitalinventarier
10 000
5 000
400
Byggnadsnämnden
100
Kapitalinventarier, arbetsmiljöåtgärder m.m.
Tekniska nämnden
179 050
Idrotts- och fritidsinvesteringar
Ishall Ulriksdal
Upprustning omklädningsrum
37 000
Hyresgästanpassningar
Råsundagården upprustning
Förskoleplatser
Fridhemsskolan
Infrastruktur - kommunikation
Yteffektivisering förskolor och skolor
Utemiljö m.m. förskolor och skolor
Lokalanpassning
Reinvestering lekutrustning
Verksamhetsanpassning omvårdnadsboenden m.m.
Ytterligare tillskott: Upprustning av förskolor och skolor
74 350
Fastighet/myndighetskrav/säkerhet
Myndighetskrav förskolor och skolor
Myndighetskrav övriga fastigheter
Kameraövervakning förskolor
Upprustning Skoga kök m.m
Säkerhetsinstallationer
Tillgänglighet åtgärder
17 500
Energi/miljö
Energieffektivisering
Klimat- o miljöförbättrande åtgärder
Ventilation
16 000
Trygghetsskapande åtgärder
Belysning längs gator och parker samt
kameror och larm i verksamhetslokaler m.m.
10 000
38
Investeringsbudget per nämnd
Investering (tkr)
Anslag
2016
Gator och trafik
Broar och ramper Solna
Broar Stockholm
Belysning/gatubelysning
Trafiksäkerhetsåtgärder m.m.
Tillgänglighetsåtgärder
Trafikanläggningar, trafiksignaler
Trappor
Parkeringsutrustning
Upprustning parkmijö
Allmänna lekplatser
Utvecklingsstrategier för Bergshamra och Hagalund
Cykelplan - påbörja genomförande
24 200
Tekniska nämnden, affärsverksamhet
3 200
Renhållning
Avfallshållare
Sopsug
3 200
700
2 500
4 050
Utveckling idrottsplatser, kapitalinventarier, arbetsmiljöåtgärder m.m.
Konstverksamhet
3 800
250
8 000
Kompetensnämnden
100
Socialnämnden
200
100
Omvårdnadsnämnden
2 840
100
Investeringsbudget 2016
213 140
Anm: Ett antal av ovan budgetposter för år 2016 kommer att genomföras under 2016 – 2017.
Eventuellt kan behov finnas av kompletterande budgetering kommande år.
39
Investering (tkr)
Bilaga 1: Uppföljning av övergripande mål och nämndmål
Uppföljning av de övergripande målen och nämndmålen sker genom dels nyckeltal, dels skriftliga
beskrivningar.
Utgångspunkten är att den samlade uppföljningen ska innehålla svar på följande frågor:
•
•
•
•
•
Utfall av nyckeltalet/nyckeltalen.
Utvecklingen av nyckeltalet/nyckeltalen över tid.
Genomförda/planerade åtgärder för att nå målet.
Utmaningar/utvecklingsområden.
Sammanvägd analys och bedömning om målet nås.
Stadsledningsförvaltningen kommer att ta fram anvisningar för hur den samlade uppföljningen ska gå
till.
Övergripande mål med underliggande nyckeltal
•
•
Kvalitetsmått (skola, äldreomsorg etc.).
Hushålla (resultatmål, kostnadseffektivitet).
•
•
•
Solnas mångfald ur olika perspektiv.
Innovativt/kreativt/upplevelser.
Evenemang/turismindex.
•
•
•
•
Tillväxt (befolkning, arbetsplatser, bostadsbyggande, upplåtelseformer).
Egenförsörjning/arbetsmarknadens utveckling/försörjningsstöd.
Trygghet och nöjdhet hos medborgare/brukare.
Stadsmiljö: funktion och skötsel.
•
•
•
•
Tillväxt (befolkning, arbetsplatser, bostadsbyggande).
Ekonomisk hållbarhet.
Miljömässig hållbarhet.
Social hållbarhet.
40
Bilagor
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen har följande nämndmål med nyckeltal för 2016:
Kommunstyrelsen ska ta tillvara Solnas intressen i Stockholmsregionen.
•
Inget nyckeltal. Beskrivning av genomförda åtgärder inom infrastruktur, arbetsplatser/etableringar
och evenemang/turism m.m.
Kommunstyrelsen ska säkerställa att Solna stad kan möta tillväxt och utbyggnad på ett
hållbart sätt för dagens och morgondagens solnabor.
Använda samma nyckeltal som för det övergripande målet om att Solna ska växa ihop och utvecklas på
ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt;
•
•
•
•
Tillväxt (befolkning, arbetsplatser, bostadsbyggande).
Ekonomisk hållbarhet.
Miljömässig hållbarhet.
Social hållbarhet.
Solna ska vara en serviceinriktad stad som tar tillvara solnabornas och företagarnas
engagemang i stadens utveckling.
•
•
Brukarnöjdhet (medborgare och företagare).
Beskrivning av plattformar, samarbeten etc. för att ta tillvara engagemang.
Solna stad ska vara en bra arbetsgivare med engagerade medarbetare.
•
•
Medarbetarengagemang och sjukfrånvaro.
Beskrivning av arbetet inom HR-området (arbetsmiljö, ledarskap m.m.).
Solna stad ska tillvarata digitaliseringens möjligheter i välfärdstjänsterna.
•
Fungerande IT-stöd.
Byggnadsnämnden
Byggnadsnämnden har följande nämndmål med nyckeltal för 2016:
Byggnadsnämnden ska planera för nya bostäder, arbetsplatser och service samt
åstadkomma en sammanhållen, levande och hållbar stadsmiljö med ett modernt
transportsystem.
•
•
Antal bostäder och arbetsplatser i antagna detaljplaner.
Beskrivning av hur framtagna detaljplaner uppfyller målets intentioner (sammanhållen, levande,
hållbar).
Byggnadsnämnden ska förbättra dialogen med solnabor och andra intressenter med
inriktningen att skapa en öppen och inkluderande planprocess.
•
Inget nyckeltal. Beskrivning av genomförda åtgärder för att förbättra dialogen med solnaborna i
planprocessen.
Byggnadsnämnden ska öka nöjdheten hos solnabor och företagare med nämndens service
och myndighetsutövning.
•
•
Brukarnöjdhet i detaljplane- och bygglovprocesserna (medborgare och företagare).
Effektivitet: Handläggningstider inom bygglov.
41
Nämndmål med underliggande nyckeltal
Tekniska nämnden har följande nämndmål med nyckeltal för 2016:
Solna ska ha en ren, snygg och trygg stadsmiljö.
•
•
Medborgarnöjdhet/brukarnöjdhet
Resultat från avtalsuppföljningar: Avvikelser från servicenivåer
Avfallshanteringen ska ske med bästa möjliga resursutnyttjande och minsta möjliga
miljöpåverkan.
•
•
Kostnadseffektivitet
Miljöpåverkan (Andel utsortering)
Solna ska ha en god framkomlighet, tillgänglighet och trafiksäkerhet för alla som bor och
rör sig i staden.
•
•
•
Framkomlighet för olika trafikslag.
Trafiksäkerhet.
Beskrivning av gjorda insatser för att förbättra tillgängligheten i Solna.
Solna ska ha ändamålsenliga, tillgängliga och effektiva lokaler, som erbjuder en god miljö
att vistas i.
•
•
•
Lokaleffektivitet.
Energieffektivitet.
Beskrivning av gjorda insatser för att förbättra tillgängligheten.
Tekniska nämnden ska öka nöjdheten hos solnabor, företagare och stadens verksamheter
med nämndens service och myndighetsutövning.
•
•
Brukarnöjdhet (medborgare, företagare, stadens verksamheter).
Avvikelser från servicenivåer.
Kultur- och fritidsnämnden har följande nämndmål med nyckeltal för 2016:
Kultur- och fritidsnämnden ska utveckla fritidsoch biblioteksaktiviteter för barn och
ungdomar i nära samverkan med skolan med fokus på att stimulera barn och ungdomars
läslust och läsförståelse.
•
•
Antal läsfrämjande aktiviteter i fritidsoch biblioteksverksamheten
Andel barn och ungdomar som deltar i aktiviteterna
Kultur- och fritidsnämnden ska möjliggöra för fler barn och ungdomar att delta i idrotts-,
fritidsoch kulturverksamhet i takt med att staden växer.
•
Antal barn och ungdomar som deltar i idrotts-, fritidsoch kulturverksamheter
Kultur- och fritidsnämnden ska säkerställa att lokaler och anläggningar för idrott, fritid och
kultur används effektivt och utvecklas utifrån ett stadsövergripande perspektiv.
•
Inget nyckeltal. Beskrivning av utvecklingen och samutnyttjandet av lokaler/anläggningar
Kultur- och fritidsnämndens verksamheter ska utvecklas i nära samverkan med Solnas
kultur-, idrotts- och föreningsliv.
•
Inget nyckeltal. Beskrivning av samverkansformerna med Solnas kultur-, idrotts- och föreningsliv
42
Tekniska nämnden
Barn- och utbildningsnämnden har följande nämndmål med nyckeltal för 2016:
Förskolans arbete ska leda till att barnen är trygga och väl förberedda för övergången till
förskoleklass/skola.
•
•
Andel trygga barn.
Språkinlärning.
Förskolors, fritidshems och grundskolors arbete ska leda till att varje elev efter
genomgången grundskola har god läsförståelse.
•
Språkinlärning.
Grundskolans arbete ska leda till att kunskapsresultaten höjs och att varje elev har
behörighet till gymnasiet.
•
•
Meritvärde.
Andel godkända elever.
Alla stadens skolor ska erbjuda en trygg arbetsmiljö präglad av respekt för varje enskild
elev.
•
Andel trygga elever.
Kompetensnämnden
Kompetensnämnden har följande nämndmål med nyckeltal för 2016:
Kompetensnämnden ska tillhandahålla ett gott stöd så att solnaborna kan ta tillvara egna
resurser med målet att uppnå egen försörjning.
•
•
Deltagare och resultat i de olika insatserna för att få fler i egen försörjning.
Brukarnöjdhet.
Andelen solnabor som slutfört sina studier inom vuxenutbildningen med godkänt betyg ska
ligga på en hög nivå.
•
•
Deltagare och resultat.
Brukarnöjdhet.
Kompetensnämnden ska säkerställa att nyanlända ges goda förutsättningar för att starta
sitt nya liv i Solna.
•
•
Antal nyanlända i SFI och samhällsorientering.
Brukarnöjdhet i SFI och samhällsorientering.
Socialnämnden
Socialnämnden har följande nämndmål med nyckeltal för 2016:
Socialnämnden ska tillhandahålla ett gott stöd så att solnaborna kan ta tillvara egna
resurser med målet att motverka långvarigt behov av ekonomiskt bistånd.
•
•
Försörjningsstödets utveckling.
Antalet deltagare från denna grupp i rehabiliteringsåtgärder, skyddat arbete hos offentligt
arbetsgivare (OSA), Solnamodellen.
Socialnämnden ska utveckla arbetet med hållbara lösningar på hemmaplan för personer
med missbruk och/eller psykisk funktionsnedsättning med individen i fokus.
•
•
Antal deltagare i öppenvårdsinsatser
Antal brukare i arbete, praktik, studier, program etc.
43
•
•
Orosanmälningar i Solna i förhållande till utvecklingen regionalt och nationellt.
Antal barn och ungdomar som är aktuella för insats.
Socialnämnden ska säkerställa en god omsorg för ensamkommande flyktingbarn och
ungdomar.
•
•
Ensamkommande barn och ungdomar i Solna i förhållande till utvecklingen regionalt och
nationellt.
Resultat från avtalsuppföljningar och inspektionen för vård och omsorgs (IVO:s) tillsyn på
boendena.
Socialnämnden ska säkerställa att insatser ges utifrån individernas behov med fokus på ett
helhetsperspektiv, i bred samverkan med andra nämnder, myndigheter och frivilliga krafter.
•
Inget nyckeltal. Beskrivning av vilka samarbeten som pågår för att säkerställa helhetsperspektivet
och vilka resultat som de har givit.
Familjerättsnämnden har följande nämndmål med nyckeltal för 2016:
Familjerättsnämnden ska säkerställa att föräldrar kan komma överens om bra lösningar för
sina barn utifrån barnens behov och rätt.
•
•
Antal samarbetssamtal.
Antal avtal om vård och umgänge.
Omvårdnadsnämnden
Omvårdnadsnämnden har följande nämndmål med nyckeltal för 2016:
Solnabor 65 år och äldre som har hemtjänst, boende på vård- och omsorgsboende och
personer med funktionsnedsättning ska känna sig trygga, få ett gott bemötande och vara
nöjda.
•
•
•
•
Brukarnöjdhet.
Brukartrygghet.
Brukarbemötande.
Resultat från avtalsuppföljningar: Avvikelser från servicenivåer.
Omvårdnadsnämnden ska säkerställa att insatser ges utifrån brukarnas behov med fokus
på ett helhetsperspektiv, i bred samverkan med andra nämnder, landstinget och
myndigheter.
•
Inget nyckeltal. Beskrivning av vilka samarbeten som pågår för att säkerställa helhetsperspektivet
och vilka resultat som de har givit.
Omvårdnadsnämnden ska fortsätta arbetet med boendealternativ på hemmaplan i Solna för
personer med funktionsnedsättning.
•
Utvecklingen av ”hemmaplanslösningar”.
Av de med hemtjänst ska andelen som upplever ensamhet minska.
•
•
Andel brukare som besväras av ensamhet.
Resultat från individuppföljning avseende upplevd ensamhet.
44
Socialnämnden ska säkerställa att barn och ungdomar inte far illa.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden har följande nämndmål med nyckeltal för 2016:
Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska utöva tillsyn och säkerställa efterlevnad av
lagstiftningen inom nämndens verksamhetsområde.
•
•
Antal tillsynsbesök per årsarbetare.
Beskrivning av genomförandet av tillsynsplaner.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska öka nämndens självfinansieringsgrad.
•
Andel intäkter.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska öka nöjdheten med nämndens service och
•
Brukarnöjdhet inom nämndens verksamhetsområden.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska verka för att Solna ska utvecklas på ett miljömässigt
hållbart sätt.
•
Inget nyckeltal. Beskrivning av genomförda åtgärder såsom energirådgivning m.m.
Överförmyndarnämnden
Överförmyndarnämnden har följande nämndmål med nyckeltal för 2016:
Solnabor som genom beslut inte själva förvaltar sin egendom ska känna sig trygga med att
stadens tillsyn ger dem skydd mot rättsförluster.
•
Inget nyckeltal. Beskrivning av genomförda åtgärder för att uppnå målet.
45
Styrande dokument per område
Beslutad
av
Beslutsdatum
KF
KS
KSAU
2013-02-25
2013-03-11
2014-12-15
Nej
Nej
Ja
KSAU
2013-09-09
Ja
KS
KS
KS
KS
2012-10-15
2012-10-15
2012-10-15
2012-10-15
Nej
Nej
Nej
Nej
KF
KS
KF
KF
KS
KS
KF
KF
KF
KF
KS
KS
2012-10-29
2006-04-03
1993-05-24
2007-08-27
2004-11-29
2007-09-10
2004-03-29
2012-10-29
2009-03-29
2014-04-28
2012-10-15
2014-03-17
Ja
Ja
Nej
Nej
Nej
Nej
Ja
Ja
Nej
Nej
Nej
Nej
KF
KS
2005-05-03
2005-03-14
Nej
Nej
KS
2006-03-13
Nej
KS
KS
2014-03-17
2014-03-17
Nej
Nej
KF
KF
KS
KS
2009-06-15
2007-08-27
2007-09-20
2008-06-16
Nej
Nej
Nej
Nej
KF
2008-12-15
Ja
Översiktsplan för dagens och framtidens
Solna 2006 – 2025
KF
2006-05-29
Ja
Riktlinjer för bostadsförsörjning i Solna
2010 – 2014
Lokalförsörjningsstrategi för perioden
2014 – 2018
Ledningspolicy och samlingskarta
Miljöpolicy
Strategi för miljöarbete 2016 – 2019
KF
2010-06-21
Ja
KS
2014-05-12
Nej
KF
KF
KS
2001-01-29
2015-08-31
2015-06-15
Nej
Nej
Nej
Arbetsgivare
HR-policy
HR-strategi
Plan för lika rättigheter och möjligheter på
arbetsplatsen för 2015, med sikte på 2016
och 2017
Riktlinje för det systematiska
arbetsmiljöarbetet, SAM
Riktlinjer mot mutor
Riktlinje för representation och uppvaktning
Riktlinje för bisyssla
Riktlinje för resor
Ekonomi och verksamhet
Attestreglemente
Anvisningar till attestreglemente
Borgenspolicy
Finanspolicy
Upplåningsregler
Placeringsregler
Företagspolicy
Internkontrollreglemente
Kvalitetspolicy och strategi
Policy för konkurrensutsättning
Riktlinjer för betalmedel
Riktlinjer för upphandling och inköp
Regler och riktlinjer för fakturerings- och
kravverksamhet mm
Kompletterande regler och riktlinjer för
fakturerings- och kravverksamhet
Undantag från regler och riktlinjer för
fakturerings- och kravverksamhet
Riktlinjer för internationellt arbete
Riktlinje för likabehandlingsarbete
IT och kommunikation
Kommunikationspolicy
IT-policy
Riktlinjer för IT-verksamheten
Riktlinje för informationssäkerhet för
användare av IT-miljö
Miljö och byggande
Avfallsplan 2009 – 2020
46
Lagkrav
Kommentar
Stöd av Diskrimineringslagen.
Stöd av Arbetsmiljölagen.
Stöd av Kommunala redovisningslagen.
Stöd av Kommunala redovisningslagen.
Stöd av Kommunallagen.
Stöd av Kommunallagen.
Stöd av Miljöbalken & avfallsförordningen.
Uppdateras årligen med handlingsplaner.
Stöd av Plan- och bygglagen. En ny
översiktsplan bedöms antas av KF under
2016.
Stöd av Bostadsförsörjningslagen. Behandlas
av KF under 2016 och är för mandatperioden.
Bilaga 2: Stadsövergripande styrande dokument
Trygghet och säkerhet
Säkerhetspolicy
Trygghetspolicy
Informationssäkerhetspolicy
Policy för förebyggande arbete mot droger
Plan för central krisberedskap och ledning
vid omfattande eller extraordinära händelser
2011 – 2014
Förutsättningar och riktlinjer för allmän
kameraövervakning
Riktlinje för riskhantering, säkerhetsarbete
och försäkringsskydd
Övriga
Arkivreglemente
Lokala föreskrifter
Lokala ordningsföreskrifter
Lokala miljö- och hälsoskyddsföreskrifter
Lokala ordningsföreskrifter för torghandel
Lokala ordningsföreskrifter för
avfallshantering
Allmänna bestämmelser för VA (ABVA)
Igelbäckens naturreservat i Solna
Ulriksdals naturvårdsområde
Ulriksdals vattenskyddsområde
Frösundaviks vattenskyddsområde
Beslutad
av
Beslutsdatum
KF
KF
KF
KF
KF
2006-10-30
2008-03-31
2007-08-27
2004-04-26
2011-11-28
Nej
Nej
Nej
Nej
Ja
KS
2007-06-18
Nej
KS
2012-02-06
Nej
KS
2007-02-19
Ja
Stöd av Arkivlagen & Arkivförordningen.
KF
KF
KF
KF
2015-05-25
1999-06-22
1996-03-25
2012-02-20
Ja
Ja
Ja
Ja
Stöd av Ordningslagen.
Solna
Vatten AB
KF
Länsstyrelsen
Länsstyrelsen
Länsstyrelsen
2011-03-01
Ja
Stöd av Lagen om allmän vattentjänst.
2004-06-21
2004-08-01
Ja
Ja
Stöd av Miljöbalken.
1995-06-22
Ja
1992-06-22
Ja
47
Lagkrav
Kommentar
Stöd av Lagen om kommuners och landstings
åtgärder inför och vid extraordinära händelser
i fredstid och höjd beredskap & Lagen om
skydd mot olyckor. Beslutas av KF under
2015 för åren 2015 – 2018.
Stöd av Ordningslagen.
Stöd av Miljöbalken och Avfallsförordningen.
Styrande dokument per område
Taxor och avgifter
Beslutad av
Beslutsdatum
Gäller från
Kommentar
KF
1996-11-25
1996-11-25
Förskola
KF
2015-06-15
2015-09-01
Styrs av lag – Maxtaxa.
Förslag på ny taxa 2016-01-01
Skolbarnsomsorg/fritidshem
KF
2015-06-15
2015-09-01
Styrs av lag – Maxtaxa.
Fritidsverksamhet
KF
2014-12-15
2015-01-01
Biblioteksverksamhet
KF
2014-12-15
2015-01-01
Kulturskola
KF
2014-12-15
2015-01-01
Kulturaktivitet
KF
2014-12-15
2015-01-01
Bygglov
KF
2011-03-28
2011-05-02
Kartor
KF
2014-12-15
2015-01-01
Markupplåtelse
KF
2006-04-26
2006-04-26
Parkering
KF
2013-11-26
2014-01-01
Trafik & väghållning
KF
2014-12-15
2015-01-01
KF
2011-11-30
2012-01-01
KF
2014-12-15
2015-01-01
Avfallshantering
KF
2012-02-20
2012-04-01
Livsmedelskontroll
KF
2014-12-15
2015-01-01
Tillsyn enl. miljöbalken
KF
2014-12-15
2015-01-01
Tillsyn enl. strålskyddslagen
KF
2014-12-15
2015-01-01
KF
2014-12-15
2015-01-01
KPN
2011-05-18
2012-01-01
KF
2008-02-18
2008-08-01
Hemtjänst
KF
2008-06-16
2009-01-02
Styrs av lag – Maxtaxa
Vård- och omsorgsboende
KF
2008-06-16
2009-01-02
Styrs av lag – Maxtaxa
Allmän handling
Avskrifter, kopior, utskrifter m.m.
Barn- och skolbarnsomsorg
Bibliotek och kultur
Bo och bygga
Familj
Familjerådgivning
Fritid
Nyttjande av hallar & planer
Miljö och hälsa
Serveringstillstånd mm
Tillstånd enl. alkohollagen,
tobakslagen, lagen om försäljning av
receptfria läkemedel och lotterilagen
Utbildning
Prövning vuxenutbildningen
Styrs av lag
Vatten och avlopp
Vatten och avlopp
Äldreomsorg
48
Bilaga 3: Taxor och avgifter
Kommunfullmäktige ska i samband med varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer
för verksamhet, som bedrivs av privata utförare. Programmet ska ange hur uppföljning ska ske och hur
allmänhetens insyn ska tillgodoses. Programmet ska omfatta all verksamhet som utförs av privata
utförare, dvs. inte bara välfärdstjänster utan även tekniska tjänster. De nya bestämmelserna, som
återfinns i tredje kapitlet i kommunallagen (KL), syftar till att förbättra uppföljning och kontroll av
privata utförare och öka allmänhetens insyn i privata utförares verksamhet. Dessa mål och riktlinjer ska
i Solna i tillämpliga delar även omfatta utförare i kommunal regi.
Kommunen är huvudman för alla sina angelägenheter oavsett vem som är utförare. Med en privat
utförare avses en juridisk person eller en enskild individ till vilken kommunfullmäktige har lämnat över
vården av en kommunal angelägenhet enligt 3 kap. 16 § KL. En privat utförare är en privat aktör utan
kommunalt ägande. Ett hel- eller delägt kommunalt bolag eller en stiftelse/förening enligt 3 kap. 18 b §
KL är inte en privat utförare.
Privata aktörer kan bli utförare av en kommunal angelägenhet genom att
1)
vinna en offentlig upphandling enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) eller enligt lagen om
offentlig upphandling i försörjningssektorn (LUF),
2) kvalificera sig för att ingå i ett valfrihetssystem enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) eller
3) sälja enstaka tjänster till kommunen.
Kommunen är huvudman för verksamhet som bedrivs enligt 1) och 2). Däremot är kommunen inte
huvudman för verksamhet enligt 3) och inte heller för privata utförare, som driver förskola och skola.
Kommunfullmäktiges mål för verksamheten
Utgångspunkter för programmet är de övergripande mål och nämndmål, som kommunfullmäktige har
fastställt. Varje nämnd ansvarar för att återrapportera måluppfyllelse och resultat kopplat till målen.
Detta görs i samband med delårsrapporter och årsredovisning.
Utöver måluppfyllelse ska varje nämnd följa upp de avtal som nämnden har tecknat med privata
utförare samt de överenskommelser, som finns med verksamheter i kommunens egen regi.
Former för uppföljning
När en kommunal angelägenhet genom avtal har lämnats över till en privat utförare ska kommunen
kontrollera och följa upp verksamheten (3 kap. 19 § KL). Olika typer av uppföljning kan bli aktuellt vid
olika tidpunkter och beroende på verksamhet. Inom några av kommunens områden är uppföljning och
tillsyn reglerat i lag, vilket styr vilken sorts uppföljning, som är möjlig.
Kommunstyrelsen har i uppdrag att årligen besluta om processen för verksamhetsplanering och
uppföljning. I nästa planeringsprocess (inför verksamhetsåret 2017) ska kommunstyrelsen inkludera
anvisningar för hur nämnderna ska planera för sin uppföljning av kommunala och privata utförare
utifrån detta program samt utifrån lagstiftning och övriga relevanta styrregler. Kommunstyrelsen
kommer också under 2016 förtydliga hur detta program samordnas med stadens befintliga styrregler
inom uppföljning av kommunalt och privat driven verksamhet.
Varje nämnd ansvarar för uppföljning och kontroll inom sitt ansvarsområde och svarar också för att
detta regleras i de avtal/överenskommelser, som träffas med varje utförare. Uppföljningen avser att
även omfatta verksamhet utförd i stadens egen regi.
I avtalen ska det säkras att utföraren biträder kommunen vid uppföljning och utvärdering av
verksamheten, lämnar nödvändiga statistikuppgifter till kommunen samt rapporterar in nödvändiga
uppgifter till kommunen, i nationella register eller till andra myndigheter.
Ovanstående ska regleras successivt vartefter nya avtal och överenskommelser träffas med utförare.
49
Bilaga 4: Program för uppföljning av kommunalt och privat driven
verksamhet 2016 – 2019
•
tillsyn utövas dels av kommunen, dels av tillsynsmyndigheter.
•
uppföljning görs av kommunen utifrån uppdrag/avtal, lagar och regler.
•
kommunen har insynsrätt i fristående skolor. Kommunen har därigenom rätt att hålla sig
informerad om den fristående skolans verksamhet, men inte att göra påpekanden eller utfärda
förelägganden.
•
riktad tillsyn/insyn/uppföljning görs på förekommen anledning utifrån behov av att granska ett
specifikt område, en specifik fråga eller efter inkomna synpunkter/felanmälan.
•
oanmälda besök för att ge en översiktlig bild av förhållandena inom verksamheter.
•
individuppföljningar för att kontrollera att enskild, som får någon insats från kommunen, får rätt
stöd i överensstämmelse med eventuella beslut.
Allmänhetens insyn
Varje nämnd ska i avtal med privata utförare tillförsäkra sig information, som gör det möjligt att ge
allmänheten insyn i den verksamhet som har lämnats över till en privat utförare (3 kap. 19 a § KL).
Utföraren ska kunna lämna information när kommunen begär det. Informationen ska göra det möjligt
för allmänheten att få insyn i hur uppdraget utförs. Nämnden ska i sin begäran precisera vilken
information som efterfrågas. Utförarens skyldighet att lämna uppgifter begränsas till att omfatta sådant
som kan lämnas utan omfattande merarbete eller inte strider mot lag eller annan författning.
Den information som lämnas till kommunen ska inte anses utgöra företagshemligheter enligt lagen om
skydd för företagshemligheter (FHL).
Redovisning av resultat
Utöver redovisning inom ramen för kommunens ordinarie verksamhetsoch budgetuppföljning,
presenterar kommunen även löpande resultat från lokala och nationella uppföljningar. Detta görs
huvudsakligen genom kommunens hemsida. Informationen ska vara tillgänglig, informativ och
överskådlig.
50
Det finns ett antal uppföljningsaktiviteter, som kan vara aktuella utifrån detta program av generell
karaktär för att kontrollera att verksamheten arbetar utifrån avtal, lagar och regler, varav mycket redan
utförs av nämnderna i nuvarande uppföljning;
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige tar del av nämndernas verksamhetsplaner och
budgetar för 2016 med inriktning för 2017 – 2018.
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att;
• fastställa utdebitering för 2016 till 17:12 per skattekrona,
•
fastställa verksamhetsplan och budget för 2016 med inriktning för 2017 – 2018 enligt detta förslag,
•
fastställa finansiella mål och ekonomiska ramar, inklusive drift- och investeringsbudget för styrelse
och nämnder 2016 i enlighet med förslaget,
•
fastställa vision, övergripande mål, nämndmål, uppdrag och nyckeltal för staden, styrelsen och
nämnderna 2016 enligt förslaget,
•
anta styrregler enligt förslaget och uppdra till kommunstyrelsen att vid behov fatta beslut om
kompletteringar av styrreglerna under året,
•
anta program för uppföljning av kommunalt och privat driven verksamhet 2016 – 2019,
•
uppdra till kommunstyrelsen att tillse att styrelse och nämnder minst två gånger under 2016
redovisar verksamhetsoch budgetuppföljningar till kommunfullmäktige,
•
uppdra till styrelse och nämnder att justera sina verksamhetsbudgetar med anledning av ändringar
jämfört med beslutade budgetar enligt kommunstyrelsens förslag i juni 2015,
•
uppdra till styrelse och nämnder, berörda företag, stadsdirektören m.fl. att verkställa de uppdrag
och intentioner som framgår av förslaget,
•
uppdra till kommunstyrelsen, att i samverkan med nämnderna, vid behov föreslå revidering av
nämndernas reglementen som en följd av verksamhetsförändringar,
•
uppdra till styrelse och nämnder att ta fram åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer.
Arbetet ska harmonisera och integreras med den årliga verksamhetsplanen och budget. Arbetet ska
ske i dialog och samverkan med kommunstyrelsen,
•
uppdra till styrelse och nämnder att se över taxor. Arbetet ska harmonisera och integreras med den
årliga verksamhetsplanen och budget. Arbetet ska ske i dialog och samverkan med
kommunstyrelsen.
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige därutöver besluta att från den 1 januari 2016;
• anta barnoch utbildningsnämndens förslag till förändrade taxor inom förskola och
skolbarnsomsorg/fritidshem,
•
anta kulturoch fritidsnämndens förslag till förändrade taxor inom bibliotek,
•
anta kulturoch fritidsnämndens förslag till förändrade taxor för kulturskolans kurser,
•
anta tekniska nämndens förslag till förändrade taxor inom markupplåtelse,
•
anta tekniska nämndens förslag till förändrade taxor inom avfallshantering,
•
anta miljö- och hälsoskyddsnämndens förslag till ändrad taxa för prövning och tillsyn inom
miljöbalkens område,
•
anta miljö- och hälsoskyddsnämndens förslag till ändrad taxa för tillsyn inom strålskyddslagens
område,
•
anta miljö- och hälsoskyddsnämndens förslag till ändrad taxa för offentlig kontroll av livsmedel.
51
Förslag till beslut
solna.se
Ärende: Verksamhetsplan och budget för Solna stad 20 16 med inriktning för 20 17 och 20 18
I
SOLNA STAD
STADSLEDNI NGSFORVALTN ING~
FÖRHANDLINGSPROTOKOLL
MBL § 11
Ärende: Verksamhetsplan och budget för Solna stad 2016 med inriktning för
2017 och 2018
Datum:
2015-10-23,2015-10-27 och 2015-10-29
Plats:
Solna stadshus
Parter:
Solna stad
Stadsledningsförvaltningen
Kommunal
Vision
LR
Lärarförbundet
SSR
Jusek
Närvarande:
Christer Lindberg (SLF)
Sofia Birk (SLF)
RiittaSalokangas-Davidsson (Kommunal)
Manka Lindhagen (Vision)
Susanna Sjögren (LR)
Kristina Karhunen (Lärar förbundet)
Kim Smedberg (SSR)
Afshin Hamecli Ousek)
§1
Arbetsgivaren har kallat till förhandling för att förhandla Solna stads verksarnhetsplan
och budget 2016 med inriktning 2017 -2018.
§2
Arbetsgivaren redovisar förslag till verksamhets plan och budget utifrån presenterat och
utskickat underlag.
(/1/
Ärende: Verksamhetsplan oc h budget llir Solna stad 20 16 med inriktning llir 20 17 oc h 20 18
§3
Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Vision, Kommunaqusek och SSR
i Solna stad lämnar inför förhandlingen följande protokollsanteckoing:
''Ensidig protokollsanteckning till Solna stad
Protokollsanteckning 2015·10·27
De fackliga ofJ!,anisatiollCma efterlyser konkreta mål for att S olnas Il/edarbe/m. ska ha
fon/tsättningar att arbeta Il/ed fokJ/s på kvalitet och for att Sollla ska vara ell attraktiv arbetsgivare.
Vi vill bland allIlat se en strävall mot:
En begränsning av bamgmppers storlek inomforskola, skola och fiitidsverksamhet.
Ett okat antal heltidstjänster inom SolIlas hell/tjänst och vård· och omsofJ!,sboC/iden.
En anpassad och hallterbar ärelldemängdfor biståndshandläggare, handläggare,
skolkJ/ratorer och socialsekreterare.
Ett kontaktcenter med realistiska personalfo·mtsättllillgarfoj· att motsvara krav ot'h
flrvälltllingm:
Att kOllsJ/lter ska vara ett stlid kortsiktigt och illte lållgsiktigt for bemallllillg.
Eli tydlig lärarsatsllillg.
S IlItligC/i allSer de fackliga ofJ!,allisatiollema alt de gellerella ramhöjllingama på 1% ärfor lilm for att
lädea loj"öknillgar som flljer av fackliga avtal. "
§ 4 Förhandlingen avslutas i oenighet denna dag.
Vid protokollet
Sofia Birk
Ärende: Verksamhetsplan och budget för Solna stad 20 16 med inriktning rur 20 17 och 20 18
För Kommunal
För Solna stad
L-rChrister Lindberg
För Vision
FörLR
tJ~~
)t':~a Sjögren
Mat:i.b Lindbagen I
G-,e i? o IV!
\)I
l2wtto .fa1C70.,"jJ !JO(/.;
L
):::OMI1'1C1I1Q (
För Lärarförbund
För Jusek
< d~
Afshio Hamedi
För SSR
~~?
Kim Smedberg

Solna stads verksamhetsplan och budget (PDF

Transcription

Similar documents

Reservation - Vänsterpartiet Vänersborg

Mall för styrdokument

Protokoll från sammanträde 2014-08-26(PDF)

Serviceförvaltningen

Samtycke för publicering av personuppgifter i form av bild och film

KTS-salen, Vita Huset klockan 8.15

göteborgs ledning får kraftig kritik - QoG

14 Yttrande över motion rörande stöd till

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL §86 Byggnation av ny skola i norra

Kallelse/föredragningslista Michael Karlsson