Den nionde nordiska konferensen om språk och

Den nionde nordiska konferensen om språk och kön
Linnéuniversitetet, Växjö, 15–16 oktober 2015
Abstracts
Keynote speeches
Finnur Friðriksson (Háskólinn á Akureyri, Iceland)
Language and gender in Iceland: History and current trends
Despite a proud linguistic tradition, which includes extensive research on most aspects of the
national language, and factors such as a comparatively high level of official gender equality
and a strong feminist movement in recent years, which has led to an upsurge in research on
various gender and feminist issues, precious little research has been carried out in Iceland that
combines these two strands in one way or another. There are a few examples, however, and in
this paper an overview will be given of the main topics addressed in this research and the
most important findings. The research includes gender-based studies of the discourse in
Icelandic media, not the least with regard to sports coverage, and similar studies of certain
parts of the public sector.
Furthermore, issues in relation to language and gender in the context of various social
media and other forms of computer mediated communication have recently aroused some
interest, in scientific circles as well as in the public debate. An attempt will be made to
integrate these different approaches to present a unified picture of how the interplay between
language and gender is currently viewed in Iceland, and to place this picture in an
international context.
CV
Finnur Friðriksson, Ph.D., Associate Professor in Icelandic at the University of Akureyri,
Iceland. Research interests include language variation and change, language policy and
language attitudes.
Fatima Lamrani (Université Mohammed V, Rabat, Morocco)
Gender discrimination in the Moroccan courtroom: Rape as Loss of Honor in the
Discourse of Moroccan Rape Trials
This paper seeks to show how the Moroccan woman, who is a victim of rape, is treated by law
representatives in the public event of a legal trial, and to assess to what extent her human
rights are taken into consideration in the court, to which she has come to seek justice and
reparation for the harm done to her. This study focuses on the linguistic and discursive
features which are likely to violate the human rights of Moroccan women, victims of rape,
1
and, thus, can be seen to constitute an obstacle to the effective and impartial administration of
justice. Using extracts of genuine rape trials observed and audio-taped in the Moroccan
criminal courtroom, this paper aims to reveal how victims of rape are revictimized in the
discourse of rape trials and reframed as women who have lost their honor. Moreover, in the
Moroccan culture, there is a strong association between a girl’s virginity and a girl’s honor
and that of her family. The raped girl tends to be perceived as a woman whose honor has been
destroyed and whose reputation has been damaged. In other words, rape implies loss of honor.
The importance of a girl’s virginity and its strong association with a girl’s honor and
that of her family, which is deeply rooted in the Moroccan culture, is structured and revealed
in the Moroccan penal code, which makes of loss of virginity an aggravating circumstance of
rape. This cultural association between virginity and honor constitutes an oppressive ideology
which permeates the discourse of rape trials and generates a number of confusions that are
detrimental to the victims of rape. Moreover, the fact that consensual sex outside marriage is
forbidden by the Islamic religion and law, for it is considered as sin ‘zina’, generates a
number of negative assumptions about the rape victim’s social image and virtue, and tends to
categorize her according to a number of female stigmatized stereotypes. This paper aims at
showing how these cultural and religious elements, manifest in the discourse of law
representatives and lay litigants, function as discursive strategies which blur the issue of rape
and contribute to the treatment of its victims as culprits, guilty of crimes of honor, thus
making of rape a high-risk complaint for a woman in Morocco.
CV
Lamrani Fatima-Zahra is a professor in Discourse Analysis and Courtroom Discourse at the
Faculty of Letters and Human Sciences, Mohammed V University, Rabat, Morocco. She did a
Fulbright Post-doc research on “Verbal Violence Against Women in Moroccan Rape Trials”
at the University of California at Santa Barbara (UCSB). She is a founding member of the
International Language and Law Association. In addition to her interest in the gender variable
in the Moroccan courtroom, she is also interested in the issue of multilingualism, triglossia
and language attitudes in the Moroccan criminal courtroom. Her recent publications include
“Rape as Loss of Honor in the Discourse of Moroccan Rape Trials” (2012), “ Language: a
Vehicle for Creating Injustice in the Moroccan Court of Justice” (2012), and “Arabic
Triglossia, Illiteracy and the Problems of Communication in the Moroccan Criminal
Courtroom” (2010).
Karin Milles (Södertörns högskola, Sverige)
Från maninnor till cyborger: berättelsen om hur feministerna tagit makten över
språket
Mitt föredrag ska handla om feministisk språkplanering under hundra år. Feminister har länge
använt språket för sina syften – de har grundat tidskrifter, skrivit böcker, formulerat slagord
och rent allmänt höjt sina röster för att höras. Ofta har de också bedrivit regelrätt
språkplanering och medvetet påverkat andras språk och språkbruk: de har lärt ut mötesteknik,
infört nya pronomen och till och med uppfunnit nya språk.
I mitt föredrag ska jag försöka beskriva denna språkplanering genom ett par belysande
exempel. Jag kommer visa hur språkplaneringen hela tiden har samspelat med det
språksamhälle den bedrivits i, de mål feministerna just då kämpat för och det motstånd de
mötte.
2
Jag kommer därefter beskriva de teoretiska rötterna till de olika insatserna feministerna
har gjort. Här finns det två strömningar som jag menar har influerat, gett kraft och riktning:
svensk språkvård och feministisk posthumanism. Hur man inom dessa fält tänker kring
språkets funktion och natur har påverkat, lika väl som hur de har tänkt kring kvinnor,
kvinnlighet och kön. I spänningen mellan dessa två fält uppkommer också en del konflikter
mellan olika feministiska språkstrategier.
Jag kommer till sist beröra frågan om den feministiska språkvetenskapens funktion: vad
är det vi som forskare ska undersöka, hur ska vi göra det och kanske viktigast av allt – varför
ska vi göra det?
CV
Karin Milles är docent i svenska och arbetar vid Södertörns högskola. I sin forskning anlägger
hon oftast ett feministiskt eller genusvetenskapligt perspektiv på sina forskningsfrågor, och
just nu intresserar hon sig särskilt för kopplingen mellan kvinnorörelsen och språket.
Susanne V. Knudsen (Høgskolen i Vestfold, Norge)
Køn og tekst i skolen i et intersektionelt perspektiv
I flere år har medierne været optaget at, at pigerne scorer bedst i skolen, mens drengene bliver
skolens tabere. Ikke mindst PISA med fokus på læsning har givet anledning til ramaskrig.
Nogle forskere har slået til lyd for, at vi bare må erkende, at pigers og drenges hjerner er
forskellige bygget. Undervisere har taget det biologiske fokus på to køn op og talt for
kønsdifferentieret læsning og for kønsopdelte klasser. Nogle har ment, at de to køns
forskellighed i højere grad er baseret på opdragelse og på socio-kulturel tilpasning. Er denne
tokønnede tankegang så selvfølgelig?
I oplægget vil der blive sat spørgsmålstegn ved fastlåsningen i tokønnetheden, og flere
køn i skolen vil blive præsenteret. Køn vil blive belyst i intersektion med socio-kulturelle
positioner som etnicitet, social baggrund og elevhed (‘pupilness’). Sådanne
sammenvævninger af positioner peger mod mere komplekse forståelser af, hvad, hvordan og
hvorfor nogle elever scorer bedre i skolen end andre elever. Eksempler på elevers møder med
tekster i skolens lærebøger vil blive inddraget fra min forskning, som baserer sig på interview
med elever og lærere i danske og norske skoler samt på observationer på forskellige klassetrin.
CV
Susanne V. Knudsen, Dr.philos., Professor emerita med tilknytning til Høgskolen i Buskerud
og Vestfold. Forskning i køn og intersektionalitet i pædagogiske tekster, specielt i tekster om
samere, grønlændere og aboriginals. Har skrevet bøgerne Køn i skolen (2010), Køn i kulturen
(2011) og Køn i politik (2012) og blandt andet artiklerne ”Hvad er en dreng og en mand?
Paradokser i et udvalg af nye lærebøger til norskfaget”, ”Hvad er en pige og en kvinde?
Præsentationer af køn i nogle norske lærebøger til undervisning i historie for de ældste
klassetrin fra 1950’erne til 2000’erne” og ”Solidaritet med samerne i norske læremidler til
samfunnsfag I 2000’erne”.
3
Papers
Monica Burman
Legal Constructions of Women Facing Male Partner Violence – Discourses and
Consequences
My paper addresses men’s violence against women in intimate relations from a legal and
discursive perspective and is based on my previous work. With a gender approach to law
inspired by critical discourse analysis I will give two examples of how law constructs women
exposed to male partner violence and what consequences such constructions entail from a
legal and gender equality perspective. The first example regards criminal law. Discourses in
criminal law tend to construct women as either innocent or less innocent victims. These
constructions are directly linked to issues of responsibility and guilt for the violence and
limits the possibilities for abused women to be considered as both agents interacting with the
abusive man and as victims of male partner violence. My second example regards
immigration law. Discourses in alien law are “othering” women that have immigrated into
Sweden to enter an intimate relationship with a man in Sweden and have insecure
immigration status. The women are constructed as “adventures” or as “social migrants” that
must “deserve” residence permit if they are exposed to male partner violence. They are thus
constructed as unwanted in the Swedish society when they no longer fulfill their original
purpose as partners to men in Sweden. Further, it is not the violence performed by men in
Sweden that is considered as the women’s main problem, but their “patriarchal” countries of
origin. This othering excludes abused migrant women from the Swedish society and thereby
makes them not a responsibility for the Swedish state.
References:
Burman, Monica (2010) The Ability of Criminal Law to Produce Gender Equality – Judicial
Discourses in the Swedish Criminal Legal System. Violence against Women, 16, pp. 173-188.
Burman, Monica (2012) Immigrant women facing male partner violence—
Gender, race and power in Swedish alien and criminal law. Feminists @Law, 2:1. Open access online
at http://journals.kent.ac.uk/index.php/feministsatlaw/issue/view/5
Maria Bylin
Den otidsenliga sexusböjningen
Adjektivens sexusböjning (den nya chefen/den nye chefen) befinner sig sedan många hundra
år i ett variationstillstånd, och språkvården har av det skälet haft svårt att utfärda de
efterfrågade rekommendationerna. Syftet med min undersökning har varit att ta reda på hur
morfemen och möjligheten till variation tolkas. Materialet består av 192 frågor om -a och -e
som har ställts till Språkrådet de senaste 10 åren.
Föreställningar om språklig variation, språkförändring, rätt och fel, liksom om
förhållandena mellan män och kvinnor, aktualiseras i dessa frågor eller kommentarer till den
normerande institutionen Språkrådet. Jag undersöker vilka former frågeställarna uppfattar
som korrekta för vilka referenter, hur de ser på variationen och hur de förhåller sig till andras
språkbruk. Särskilt fokuserar jag på frågan om könsneutralitet vid anonym och generisk
referens, och undersöker hur frågorna och kommentarerna om -a respektive -e som
könsneutralt alternativ är formulerade. Andra frågor gäller hur frågeställarna förhåller sig till
4
faktorer som stil, geografisk variation och självständig respektive attributiv böjning, faktorer
som framhålls som relevanta i den beskrivande och normerande litteraturen, men som
knappast bär den ideologiska laddning som frågan om hur man bör se på kön har haft det
senaste decenniet.
Jag diskuterar sedan hur dessa frågor och åsikter om adjektivböjningen kan tolkas
utifrån samhälleliga faktorer, som kvinnors ökande aktivitet i arbetslivet och vanligt
förekommande föreställningar om hur förhållandena mellan kvinnor och män borde se ut.
Gunilla Byrman & Ulf Drugge
Male offenders disclaiming accountability – texts on domestic violence from two
centuries from a gender perspective
The paper compares interview reports from cases of domestic violence in the 2000s and
murders in the 1800s, also taking into account the texts’ social and discursive practices (Rock
2013). The question is: How are the narratives told in the texts, i.e. the words and actions of
the parties involved? And what roles do the texts play in the legal process in the 1800s and the
2000s?
The data are cases from investigations on assault, aggravated assault or gross violations
and murder of women.
The theoretical framework is a dialectic approach to discourse, using methods from
discourse analysis (Fairclough 2010), and gender theory which assumes a dichotomy between
women and men, leading to a gender hierarchy where women are often the losers in society
(Hirdman 1998) and traditional rhetoric with the focus on linguistic features. Particular
attention is paid to the rhetoric and the narrative of the suspects in the texts (Komter 2013).
In the old texts the investigators try to get the suspect to admit his criminal conduct. In
the modern texts the investigators retell the interviewee’s words in a neutral way with no
obvious progression in the text, which may have consequences for the possibility of taking the
case to court. In both old and new investigations the offender practises a rhetoric of
disclaiming accountability towards the victim by a mitigating description of his violent
actions (Hydén 1995). Appling Hirdman’s gender theory to our results, we can see a
relativisation of the dichotomy between women and men in the older texts and a relativisation
of the hierarchy in the contemporary texts, which means that the social gender contract
between women and men has been renegotiated in different ways over time.
References
Fairclough, Norman (2010). Critical Discourse Analysis: the critical study of language. 2nd ed.
Harlow: Longman.
Hirdman, Yvonne 1998. ”Kvinnorna i välfärdsstaten”. I: Kvinnohistoria. Om kvinnors villkor från
antiken till våra dagar. Stockholm. S. 203–218.
Hydén, Margareta (1995). Kvinnomisshandel inom äktenskapet: mellan det omöjliga och det möjliga.
1st ed. Stockholm: Liber utbildning.
Komter, Martha (2013). Travels of a Suspect’s Statement. In Heffer, Chris, Rock, Frances & Conley,
John M. (ed.) Legal-lay communication: textual travels in the law. Oxford University Press.
Rock, Frances (2013). “Every Link in the Chain”. The police interview as textual intersection. In
Legal-lay communication: textual travels in the law. Oxford University Press.
Gunilla Byrman & Astrid Skoglund
5
Mest berättelser från förr och relationsmys. Äldre kvinnor och män i lokalpressen
Syftet är att undersöka hur äldre kvinnor och män språkligt konstrueras i två dagstidningar. Vi
analyserar ca 30 längre artiklar med bilder från Smålandsposten och Sydsvenska Dagbladet.
Vi frågar oss:
• Hur skildras och omtalas äldre personer – kvinnor och män över 70 år?
Analysen går ut på att se hur genus och ålder hanteras, men även andra faktorer som social
klass och etnicitet, och vad som förefaller påverka vem som kommer till tals och hur språket i
de valda texterna gestaltas.
Studien bedrivs i ett genusperspektiv inom den kritiska diskursanalysens ram. Den
kritiska diskursanalysens premisser är att sociala identiteter, relationer, kunskaps- och
värdesystem skapas och bevaras av diskursiva praktiker (Fairclough 2010). Vi tillämpar även
ett intersektionellt perspektiv (se t.ex. de los Reyes & Mulinari 2005, Giddens & Sutton 2014)
för att undersöka hur äldre framställs i relation till andra sociala kategoriseringar.
Tidigare genusinriktad forskning om tidningstexter (Byrman 2015) visar att män ägnas
mer textutrymme än kvinnor, och att genus konstrueras på ett anmärkningsvärt traditionellt
sätt. Forskning om hur äldre framställs i mediediskurser (Fealy m.fl. 2012) visar att äldre i
högre utsträckning än andra medborgare konstrueras som en homogen demografisk grupp.
Som grupp framställs de ofta som svaga och beroende av samhällets insatser.
Preliminära resultat är att äldre synliggörs i tidningsartiklarna, men de tilldelas en
begränsad uppsättning roller; de är historieberättare, aktiva pensionärer eller vårdtagare. I
rollen som historieberättare ger både äldre män och kvinnor röst åt bygdens kollektiva minnen.
Dessutom framställs både äldre män och kvinnor som aktiva deltagare i föreningslivet.
Generellt fram-ställs kvinnorna på ett mer infantilt sätt än männen, vilket visar sig i bildvalet,
exempelvis förekommer en bild på en 87-årig kvinna som sitter i jultomtens knä.
Litteratur
Byrman, G. (2015). Familjenyheter i svenskt medielandskap. En jämförelse av text och genus över tid.
I The eighth Nordic conference on language and gender. At Södertörn University in Stockholm,
Sweden, 10–11 October 2013. Under utgivning.
de los Reyes, P. & Mulinari, D. (2005). Intersektionalitet: kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens
landskap. Malmö: Liber.
Fairclough, N. (2010). Critical discourse analysis: the critical study of language. 2. ed. Harlow:
Longman.
Fealy, G., McNamara, M., Pearl Treacy, M. & Lyons, I. (2012). Construction ageing and age
identities: a case study of newspaper discourses. I Ageing and Society, vol. 1/2012. [Tillgänglig
på Internet: http://journals.cambridge.org/abstract_S0144686X11000092.]
Giddens, Anthony & Sutton, Philip W. (2014). Unequal life changes. Essential Concepts in Sociology.
S. 91–116.
Robin Engström & Linus Ekman
Sverigedemokraterna och jämställdheten: En aktörsorienterad analys
I och med Sverigedemokraternas (SD) valframgångar de senaste åren har ett högerradikalt
nationalistiskt parti etablerat sig i Sveriges Riksdag. SD har den i särklass lägsta nivån av
kvinnliga representanter på samtliga politiska nivåer och är dessutom det enda riksdagsparti
som betonar biologiska och kognitiva skillnader mellan kvinnor och män. På senare år har
6
dock tankar om jämställdhet fått fäste i partiet, och en sverigedemokratisk
jämställdhetsdiskurs har börjat ta form.
Att SD nått sådana framgångar i en del av världen där jämställdhet värderas högt har lett
till ökat intresse för vad som ses som en ideologisk oförliknelighet mellan en traditionell
nationalistisk och en modern svensk syn på kön. Tidigare forskning förklarar den här till
synes omöjliga ekvationen med att SD, likt andra högerradikala partier i Europa, har anammat
en jämställdhetsdiskurs i diskussioner rörande mångkulturalism och integration, men att
partiet är fientligt inställd till jämställdhet i andra kontexter.
En sådan dikotom syn riskerar dock att försvåra för forskare att se den komplexitet som
finns inom partiet. Vi har genomfört en större mängd intervjuer med kvinnliga SDrepresentanter på lokal, regional och nationell nivå för att belysa bruket av traditionalistiska
och moderna jämställdhetsdiskurser. Genom att kombinera dialogisk teori (Linell, 2009) med
diskursiv skalanalys (Blommaert, 2010) identifierar vi förekomsten av skalbundna motstridiga
förklaringar av mäns och kvinnors individuella, sociala och biologiska förutsättningar. På så
sätt kan vi systematiskt påvisa bristen av en sammanhängande sverigedemokratisk syn på kön
och genus.
Våra resultat har implikationer för forskning om politisk diskurs bortom den
högerradikala änden av det politiska spektrat. Vårt material visar på dynamiken i ett ungt
partis skapande av en jämställdhetsdiskurs, och visar på behovet av aktörsorienterad forskning
på högerradikala partier.
Referenser
Blommaert, J. (2010). The sociolinguistics of globalization. Cambridge: Cambridge University Press.
Linell, P. (2009). Rethinking language, mind and world dialogically: Interactional and contextual
theories of human sense-making. Charlotte, NC: Information Age Publ..
Stina Ericsson & Sally Boyd
Children’s access in language and gender research
Research regarding the family and children and research on language and sexuality are two
areas where research ethics poses specific challenges which currently attract researchers’
attention. As Eldén (2013) argues, research on and with children makes apparent a possible
contradiction between an interest to give the child a voice and ethical considerations of
protecting the child, a contradiction that has consequences for the research carried out. That
ethics and access to participants are generally problematic in language and sexuality research
is witnessed by Mortensen (2015), who argues for creative solutions regarding informed
consent together with a ‘principle of care’ in her study of adults. Recognising that research
methods are themselves productive, Sparrman (2014) investigates how children and sexuality
is produced as a sensitive issue in a research project.
In this talk we contribute to this body of research by addressing issues of ethics and
children’s access in language and sexuality research, based on data collection that both takes
place in and concerns the family. In the “Daddy, daddy, child” project, talk between children
and their parents concerning families and relationships, marriage and weddings, living
together, and love, was elicited and recorded using a tablet computer app. In accordance with
the Ethical Review Act of Sweden, informed consent was asked of the parents, whereas it was
left to the parents to inform and get consent from their children in ways that they themselves
chose. Using detailed analysis informed by Conversation Analysis, we investigate how
children negotiate access in the sense of how they opt in to and out of research locally
7
throughout the conversations. We include examples of ways in which they orient to being
recorded, treat features of interaction as sensitive, and show their unwillingness to participate.
We also include analyses of how recording sessions are ended.
References
Eldén, Sara (2013) “Your Child is Just Wonderful”: On Ethics and Access in Research with Children,
Journal of Comparative Social Work, 2.
Mortensen, Kristine Køhler (2015) Language and Sexuality in an Online-Mediated World:
Interactional Workings of Desire in Heterosexual Online Dating. PhD Thesis. Copenhagen:
University of Copenhagen.
Sparrman, Anna (2014) Access and Gatekeeping in Researching Children’s Sexuality: Mess in Ethics
and Methods, Sexuality & Culture, 18(2): 291–309.
Kerstin Fugl-Meyer & Karin Milles
Ordet slidkrans som sexualpolitiskt verktyg
För några år sedan lanserade RFSU ordet slidkrans som ersättning för mödomshinna i syfte att
motverka myter om oskuld och mödom som orsakar stort lidande för unga kvinnor.
Tidigare forskning har visat att kvinnor och flickor i Sverige ber om och får i vissa fall så
kallad hymenrekonstruktion (Essén 2010) och att ordet mödomshinna ger upphov till
missförstånd som begränsar kvinnors sexuella handlingsutrymme (Cristianson & Eriksson
2011). Forskning visar också att ordet slidkrans kan utmana en traditionell syn på
oskuldsbegreppet (Cooper & Nylander 2010, Malmgren 2011), men också att sexualpolitiska
försök att ifrågasätta mytbildningen kring oskuld och mödomshinnan inte alltid är
oproblematiska och inte nödvändigtvis leder till den kvinnofrigörelse som man hoppas
(Cinthio 2015).
Vi behöver alltså mer kunskap om hur ordet slidkrans fungerar ute i vårdpraktiken och
vad ordet innebär för dem som använder det. Någon utvärdering av hur reformen har slagit ut
har heller ännu inte gjorts. Syftet med studien är därför att undersöka hur ordet slidkrans
fungerar i vårdpraktiken. Vi ska dels studera hur vårdgivare använder ordet för att
kommunicera med ungdomar, och vad de har för erfarenheter av detta, dels hur ungdomar
med hjälp av detta eller andra ord tolkar sin sexualitet och navigerar relativt oskuldsbegreppet.
Studien består dels av en enkätstudie, dels en fokusgruppsstudie.
I föredraget berättar vi om några preliminära resultat från enkätstudien. I ett första steg har vi
kontaktat de ungdomsmottagningar som ligger i eller närmast Stockholms city för att samla in
enkäter både från vårdpersonal och besökande ungdomar. I föredraget berättar vi om några
preliminära resultat från enkätstudien, bland annat hur stor andel av vårdgivarna som
använder ordet slidkrans och hur många ungdomar som känner till det.
Referenser
Christianson, M. & Eriksson, C. (2011). ‘A girl thing’- perceptions concerning the word hymen
among young women and men in Sweden. Journal of Midwifery & Women’s Health, 56 (2), 167–
72.
Cinthio, Hanna, (2015): “You go home and tell that to my dad!” Conflicting Claims and
Understandings on Hymen and Virginity. I: Sexuality and Culture nr. 19. S. 172 – 189.
Cooper, R. & Nylander, L. (2010). (De)Constructing Sexuality and Virginity – An Anthropological
Analysis of Slidkrans In Sweden (Master’s thesis). Lund: Socialantropologiska Institutionen,
Lunds
Universitet.
Tillgänglig:
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1664215&fileOId=1664216
8
Essén, B., Blomkvist, A., Helström, L. & Johnsdotter S. (2010). The experience and responses of
Swedish health professionals to patients requesting virginity restoration (hymen repair).
Reproductive Health Matters 18, (35), 38–46.
Malmgren, K. (2011). Mödomshinnan som sprack – Om lanseringen av beteckningen slidkrans ur ett
språk och genusvetenskapligt perspektiv (Kandidatuppsats). Lund: Språk- och litteraturcentrum,
Lunds
Universitet.
Tillgänglig:
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1975694&fileOId=1975699
Linnea Gustafsson
Den lilla kvinnan och den ungdomlige mannen – smeknamn gör kön
Internationella undersökningar av smeknamn visar att smeknamn är ett intressant språkligt
material att undersöka för att bl.a. belysa mellanmänskliga relationer (deKlerk & Bosch 1996).
En av dessa relationer som har visat sig intressant är smeknamnens roll för
genuskonstruktionen. Föredraget utgör en delstudie inom ett större smeknamnsprojekt och
syftet med den här presentationen är att redogöra för smeknamnens roll för
genuskonstruktioner i vardagligt språkbruk. I mitt föredrag kommer jag att diskutera våra
vardagliga smeknamn på ett svenskt material. Med vardagliga smeknamn menar jag förenklat
uttryckt tilltal som ligger mellan namn, pronomen och substantiv. Följaktligen kan
namnkaraktären variera mellan de olika tilltalsuttrycken.
Materialet utgörs dels av 22 intervjuer, dels av 188 enkätsvar. Intervjuerna är mellan 3060 minuter långa och har förts som ganska fria samtal där vissa teman har kommit upp:
familjesituation, vänner, barndom, skolgång, arbetsliv och fritidsintressen. Beträffande
smeknamnen har informanterna diskuterat vad de tycker om sina smeknamn, vem som
använder dem och i vilka situationer. Intervjumaterialet består av ca 100 smeknamn, vilket
innebär att informanterna bär ungefär 5 smeknamn / person.
Enkätmaterialet innehåller knappt 200 smeknamn fördelat på ca 180 informanter, vilket
leder till färre smeknamn i genomsnitt än inom intervjugruppen. Sammantaget innehåller hela
materialet drygt 300 smeknamn, vilket i genomsnitt motsvarar 1,5 smeknamn per informant.
Alla informanter var myndiga vid intervjutillfället, men de redogjorde för smeknamn som de
hade burit under hela sina liv, dvs. även namn som hade burits tidigare men som av olika
anledningar inte längre användes.
Frågor som kommer att diskuteras under föredraget är t.ex.:
• Hur ser kvinnors respektive mäns smeknamn ut?
• I vilka namngivargrupper får kvinnor respektive män smeknamn?
Litteratur
deKlerk & Bosch, 1996. Nicknames as Sex-Role Stereotypes. I: Sex Roles, vol. 35, nr. 9/10. S. 525541.
Hanna Hallgren
The I/Eye is in the verb
The aim of this paper is to explore the roles, possibilities and ethical commitments of the ”I”
in feminist research. I will do this through methodologies and theories developed in artistic
research, contemporary literature, feminist studies and creative writing. Since I write in many
9
genres myself – academic articles, essays, poetry, fiction and so on – I have experienced
different expectations in relation to the ”I”, both as a narrative and scientific sign, but also; as
a figuration corresponding to different socio-political standpoints. In feminist research, the ”I”
is often used as a pronoun, which marks certain epistemological – or even ontoepistemological – perspectives. These perspectives are associated with epistemological and
ethical concepts such as situated knowledge, partial perspective, situatedness, intra-action and
accountability, which are used as strategies to move beyond the traps of both positivism and
relativism (Haraway 1988; Trinh 1989; Barad 2003). The use of the feminist ”I”, instead of
the positivist ”we”, ”one” or passive sentence constructions (i.e. not using a pronoun at all) is
then perceived as a marker of scientific and ethical reliability, taking into account the
researchers intra-action with hirs material and hirs situatedness in the world. This means,
the ”I” entails a certain feminist and scientific genealogy, which claims to be preferred over
the objectivists view from nowhere, or the relativists view from everywhere. Simply put:
together with the feminist ”I”, a specific form of trustworthiness comes along. In my paper, I
will compare this sometimes quite uncomplicated use of ”I” as a pronoun in feminist research,
to the complex use and understandings of ”I” in fiction writing. In the latter, the ”I” can be
used as a very seductive and untruthfully sign. Through blending methodologies, theories and
empirical samples from different genres of writings, I would like to create a feminist ”I”,
working on its complex narrative roots; the “know how” of its genre (Hallgren 2006; 2013).
Reading list
Barad, Karen. (2003). Posthumanist Performativity: Toward an Understanding of How Matter Comes
to Matter. Signs: Journal of Women in Culture and Society, 28(3), ss. 801-831. Online:
http://humweb.ucsc.edu/feministstudies/faculty/barad/barad-posthumanist.pdf
Hallgren, Hanna. (2013). En queer introduktion till texten ’Gränslösa hundar’. Om queerteori,
performativitet och subversiva repetitioner i skönlitterära, kritiska och vetenskapliga texter.
Kvinder,
Køn
&
Forskning,
nr
1,
ss.
48-60.
Online:
https://tidsskrift.dk/index.php/KKF/article/view/69186/126795
Hallgren, H. (2006). Det transversala språket / Att förnimma världen. Kvinnovetenskaplig tidskrift,
27(1), ss. 86-92.
Haraway, Donna. (1988). Situated Knowledges. The Science Question in Feminism and the Privilege
of
Partial
Perspective.
Feminist
Studies,
14(3),
ss.
575-599.
Online:
http://www.staff.amu.edu.pl/~ewa/Haraway,%20Situated%20Knowledges.pdf
Trinh T., Minh-ha. (1989). Woman, Native, Other. Writing Postcolonialism and Feminism,
Bloomington, Indianapolis: Indiana University Press.
Maria Hedlin
Självklar rättvisa, överdrivna krav och motarbetat: Lärarstudenters associationer
till ”jämställdhet”
Sedan slutet av 1960-talet har ett jämställdhetsmål varit inskrivet i grundskolans läroplan.
Lärarutbildningen får dock återkommande kritik för brister när det gäller att förbereda
blivande lärare på detta uppdrag (Kreitz-Sandberg 2013). Som Toohey (2002) framhåller har
alla som undervisar god hjälp av att kartlägga sina studenters tidigare kunskaper och
antaganden innan de planerar undervisningen. Studiens övergripande syfte är att få ett
underlag som kan vara till hjälp för att planera undervisning om skolans jämställdhetsmål
inom lärarutbildningen. De forskningsfrågor som vägleder studien är följande: Vilka diskurser
10
återkommer i lärarstudenters associationer till jämställdhet? Vilka antaganden rymmer dessa
diskurser?
Diskursbegreppet utgår från socialkonstruktionismen som betonar att vi inte kan
uppleva och skapa kunskap om omgivningen på annat sätt än genom de begrepp, kategorier
och språk vi redan har. Vår kunskap om världen kommer därför alltid att vara tydligt
beroende av den tid och kultur som vi lever i. Diskurser är ”socialt konstruerade
betydelsesystem som kunde ha varit annorlunda” (Jørgensen & Phillips 2000 s 28). Laclau
och Mouffe (2001) riktar fokus mot de sociala strider som pågår inom språket (Jfr Bakhtin
1999). Med diskursiv kamp avser de den strid som pågår om hur t.ex. ett begrepp ska förstås. I
den här studien gäller den diskursiva kampen ”jämställdhet”.
Det empiriska materialet består av 105 lärarstudenters beskrivningar av vilka
associationer som ”jämställdhet” väcker. I materialet framträder tre konkurrerande diskurser.
En dominant diskurs i materialet är diskursen om den rättvisa jämställdheten. Jämställdhet är,
eller borde vara, något självklart. Inom denna diskurs ter sig jämställdhet ofta som något
okomplicerat. En andra diskurs är diskursen om den överdrivna jämställdheten som kopplar
samman jämställdhet med konflikter, aggressivitet och överdrivna krav. En tredje diskurs är
diskursen om den motarbetade jämställdheten där jämställdhet förstås som en känslig fråga
som väcker motstånd. Att granska dessa konkurrerande diskurser kan ses som ett sätt att
identifiera var studenterna befinner sig när det gäller jämställdhet och genusfrågor.
Bakhtin, M., M. (1999). The problem of speech genres. In: A. Jaworski & N. Coupland. The
Discourse Reader. London: Routledge.
Jørgensen Winther M. & Phillips, L. (2000) Diskursanalys som teori och metod. Lund:
Studentlitteratur
Kreitz-Sandberg, S. (2013). Gender inclusion and horizontal gender segregation: stakeholders'
strategies and dilemmas in Swedish teachers' education. Gender and Education. Volume 25,
Issue 4, pages 444-465.
Laclau, E. & Mouffe, C. (2001). Hegemony and Socialist Strategy. Towards a radical democratic
politics. London: Verso.
Toohey, S. (2002). Designing courses for higher education. Buckingham. Open University Press.
Louise Kammacher
Maskuline og feminine konstruktioner af identitetspositionen ’12-tals-elev’ i et
præstationspræget skolemiljø på et dansk gymnasium
I mit ph.d.-projekt undersøger jeg, hvordan køn spiller en rolle, når gymnasieelever
interagerer i gruppearbejde i en 1.g.-klasse på et dansk gymnasium. Dataene til projektet
baserer sig på fire måneders intensivt etnografisk feltarbejde inklusiv lydoptagelser af
gruppearbejde og interviews med eleverne. Med inspiration i interaktionel sociolingvistik
(Rampton 2006) foretager jeg mikroanalyser af samtale, som jeg relaterer til kontekstuelle
informationer baseret på mine etnografiske data og interviews. Jeg anser identitet, herunder
kønsidentitet, i et senmoderne perspektiv og fokuserer derfor på, hvordan forskellige
kønsidentiteter forhandles og konstrueres gennem forskellige hverdagspraksisser og øjeblik til
øjebliks-talepositioner (Blommaert 2005; Kulick 2003). Eleverne i mine data repræsenterer et
skolemiljø, hvor faglige præstationer har stor betydning for de indbyrdes sociale relationer, og
hvor det at være faglig stærk ofte er ensbetydende med en stærk social position i klassen.
Geografisk er skolen placeret i et område med høj socioøkonomisk status, og flere elever
forklarer det høje faglige engagement med deres forældres interesse i gode præstationer. Det
er derfor nærliggende at undersøge, hvordan eleverne indtager en position som ’god i skolen’
11
eller som ’12-tals-elev’. Ofte associeres det at være god i skolen og eksplicit udtrykke et
ønske om at præstere fagligt med en feminin identitetskonstruktion, og i en dansk kontekst
viser flere undersøgelser, at piger i skolen ofte er mere stræbsomme og generelt præsterer
bedre fagligt end drenge (se fx Hutters, Nielsen & Görlich 2013). Blandt de unge, som jeg
undersøger, foregår konstruktionen af identitetspositionen ’god i skolen’/’12-tals-elev’ i lige
så høj grad som led i en maskulin identitetskonstruktion, og jeg fokuserer i dette oplæg på,
hvordan denne identitetsposition performes, forhandles og genkendes blandt eleverne i mine
data, samt hvordan identitetspositionen konstrueres i association til maskuline og feminine
identitetstræk.
Blommaert, J. (2005). Discourse - A Critical Introduction. New York: Cambridge University Press.
Hutters, C., Nielsen, M. L., & Görlich, A. (2013). Drenge og piger på ungdomsuddannelserne
- Hvad
betyder køn for elevernes uddannelsespraksis? Center for Ungdomsforskning 2013.
Kulick, D. (2003). No Language and Communication (Vol. 23, pp. 129-151). Oxford: Pergamon
Press.
Rampton, B. (2006). Language in Late Modernity. Cambridge: Cambridge University Press.
Magnus Levin
The Bathroom Formula: what Swedish-speaking men and women say when going to
the bathroom
This paper concerns sociolinguistic, phraseological and pragmatic aspects of the utterances
women and men use when going to the bathroom. Swedish examples of such instances are
Jag ska bara gå på toa (‘I will just go to the loo’); Då hinner jag pudra näsan (‘Then I have
got the time to powder the nose’); Ska bara slå en drill.
Previous research (e.g.., Pawley & Syder 1983; Bardovi-Harlig 2012) has shown that
speech to a large extent consists of pre-constructed, variable phrases. Compliments in English
are a typical example of such variable phrases. These were investigated by Manes & Wolfson
(1981). Their study shows that speakers usually limit themselves to a small number of
construction patterns (e.g., NP is/looks ADJ) and lexical choices (e.g., nice/good), although
they in theory could use a wide range of phrases. Holmes (1988) shows that there are sexpreferential patterns for different choices for English compliments.
Using Manes & Wolfson’s ‘Compliment Formula’ as point of departure, Levin (2014)
studied ‘the Bathroom Formula’ in American and British English. The results show that
English-speakers rely on a restricted set of phrases also when they go to the bathroom.
Differences between male and female usage were in general smaller than those between the
two regional varieties.
The Swedish material for the present study consists of 350 utterances recorded in everyday situations. The sex and approximate ages of speakers and hearers were noted down
together with other relevant contextual information. The results indicate that there are sexpreferential patterns in the use of the Bathroom Formula in Swedish. As in Levin (2014),
there is more lexical variation in men’s utterances. Men more often mention the activity (e.g.,
Jag måste kissa (‘I have to pee’) and use various metaphors and metonymies more often (Jag
måste gå och ta en paus (‘I have to go and take a break’)), while women more often mention
the place they are going to (Jag går in här/på toa (‘I go in here/to the loo’)). The most
striking lexical difference is the female preference for toa instead of toaletten.
Referenser
12
Bardovi-Harlig, Kathleen, 2012. Formulas, routines and conventional expressions in pragmatics
research. Annual Review of Applied Linguistics 32, 206–227.
Holmes, Janet. 1988. Paying compliments: a sex-preferential positive politeness strategy. Journal of
Pragmatics 12(3), 445–465.
Levin, Magnus. 2014. The Bathroom Formula: A corpus-based study of a speech act in American and
British English. Journal of Pragmatics 64, 1–16.
Manes, Joan & Nessa Wolfson. 1981. The compliment formula. I: Coulmas, Florian (red.),
Conversational routine. Haag: Mouton. 115–132.
Pawley, Andrew & Frances Hodgetts Syder. 1983. Two puzzles for linguistic theory. I: Richards, Jack
C. & Richard W. Schmidt (red.), Language and communication. London: Longman. 191–226.
Lena Lind Palicki
Att ta plats som feminist i 1990-talets skrifter
Feminister använde redan under rösträttsrörelsen tidskrifter för att få sina röster hörda, ta plats
i offentligheten och för att skriva fram sig själva som politiska och feministiska subjekt.
Tidskrifter har också varit viktiga arenor när kvinnor har erövrat genrer och ämnen som
tidigare varit förbehållna män (Nordenstam 2014, Domellöf 2003). Ändå vet vi förvånansvärt
lite om hur den språkliga erövringen av tidskriftsarenan har gått till – om de feministiska
tidskrifterna har använt samma genrer, skrivit om samma ämnen och med samma språkbruk
som andra tidskrifter eller om de har uppfunnit egna sätt att skapa just kvinnliga subjekt och
en feministisk identitet. Språkvetenskapligt finns gedigen forskning om hur arbetarrörelsen
påverkades av och påverkade det offentliga språket (se t.ex. Josephson 1996), men någon
motsvarande forskning om kvinnornas inträde i offentligheten har inte gjorts.
Det övergripande syftet med studien är att analysera och beskriva hur feminister har
skrivit fram ett feministiskt politiskt subjekt genom att använda tidskriftsmediet. I delstudien
som jag presenterar fokuserar jag den tredje vågens kvinnorörelse; under 1990-talet fick
nämligen en rad nya feministiska tidskrifter och fanzines spridning och uppmärksamhet, som
t.ex. Darling, Bang och Bleck (Gunnarsson Payne 2006). Genom en feministisk diskursanalys
visar jag hur skribenterna i 1990-talets feministiska tidskrifter skriver fram sig själva som
feminister, hur de använder både befintliga genrer och uppfinner nya, men också hur
förändrade tekniska villkor för medieproduktion och internets utveckling påverkar
förutsättningarna för möjligheten att inta feministiska subjektspositioner. I denna delstudie
fokuserar jag på tidskiften Darling som både kom ut som tryckt tidskrift men också som
nättidskrift.
Litteratur
Domellöf, Gunilla 2003. Opionsbildningen i Tidevarvet 1923-1926. I: Kvinnorna skall göra
det! Den kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad – som idé, text och historia. WittBrattström, Ebba & Lennerhed, Lena (red.). Stockholm, Samtidshistoriska institutet. S.
122-142.
Gunnarsson Payne, Jenny 2006. Systerskapets logiker: en etnologisk studie av feministiska
fanzines. Umeå, Umeå universitet.
Josephson, Olle (red.) 1996. Arbetarna tar ordet. Språk och kommunikation i tidig
arbetarrörelse. Stockholm, Carlsson bokförlag.
Nordenstam, Anna 2014. Nya röster. Svenska kvinnotidskrifter under 150 år. Möklinta,
Gidlund.
13
Alexis Rancken
Queerfeministisk språkplanering och semantiska utopier – på kurs mot en inklusiv
svenska
Den forskning som närmar sig språket ur ett tidsperspektiv ställer i regel det förgångna i fokus,
men det här föredraget tar sig an framtiden. Jag har valt utopiperspektivet eftersom det kan
vara ett fruktbart sätt att närma sig frågan om språkplanering: hur skulle en svenska där även
icke-normenliga identiteter beaktas se ut, och med hjälp av vilka strategier kunde detta
uppnås?
Det teoretiska ramverket för föredraget är queerfeministiskt med fokus på Deborah
Camerons och Anne Pauwels tankar om språkplanering. I fråga om semantik ställer jag den
klassiska semantiken mot prototypteorin, eftersom jag misstänker att den senare erbjuder nya
och intressanta möjligheter för kategorisering av identiteter och även andra termer som
aktualiseras då vi rör oss i gränssnittet mellan queerteori och språkbruk. Om vi ändrade vårt
sätt att tänka kring kategorier, kunde det bidra till ett mer inklusivt språkbruk i framtiden?
Jag stöder min argumentation på forskningsresultat jag senare kommer att presentera
mer utförligt i min doktorsavhandling. Materialet består av enkätsvar insamlade i Sverige och
Finland där jag ställt frågor om t.ex. könade versus könsneutrala pronomen och förnamn samt
termer för den egna könsidentiteten och sexualiteten, liksom även termer som informanten
använder om eventuella partners. Samtliga informanter identifierar sig som queera i något
avseende. Dessa personers erfarenheter och tankar kan vara till stor nytta före en
språkplaneringsstrategi där olika identiteter i fråga om kön och sexualitet är jämställda och
där uttryck baserade på cis- och heteronormativitet ifrågasätts. Min egen forskning kretsar
kring svenska språket, men resultaten kan vara relevanta för queerfeministisk språkplanering
även i andra språkområden.
Central litteratur:
Bucholtz, Mary & Hall, Kira: “Theorizing Identity in Language and Sexuality Research” i Language
in Society 33, s. 469–515, Cambridge 2004.
Cameron, Deborah: Feminism & Linguistic Theory. Macmillan, London 1985.
Fox, Melodie J: ”Prototype Theory: An Alternative Concept Theory for Categorizing Sex and Gender?”
i Smiraglia, Richard P. (red.): Proceedings from North American Symposium on Knowledge
Organization, vol. 3., s. 151-159, Toronto 2011.
Pauwels, Anne: ”Linguistic Sexism and Feminist Linguistic Activism” i Holmes & Meyerhoff: The
Handbook of Language and Gender, Blackwell Publishing Ltd, Oxford 2003.
Rosch, Eleanor: “Principles of Categorization.” i Levitin, Daniel J. (red.) Foundations of Cognitive
Psychology: Core Readings. MIT Press, Cambridge, 2002.
Jonita Siivonen
Den journalistiska rapporteringen kring medborgarinitiativet om en jämlik
äktenskapslag i Finland
I november 2014 röstade Finlands riksdag ja till ett medborgarinitiativ för en jämlik
äktenskapslag som ska träda i kraft från och med år 2017. I Finland kan än så länge endast en
kvinna och en man ingå äktenskap, medan personer av samma kön kan ingå registrerat
partnerskap. Partnerskap ger inte paren samma rättigheter som de som ingår äktenskap har.
14
Begreppet ”jämlik äktenskapslag” användes i medborgarinitiativet, medan vissa
redaktioner till och med förbjöd användningen av det uttrycket, och påbjöd att det som
föreslås i initiativet ska omtalas ”könsneutral äktenskapslag”, eftersom "jämlik
äktenskapslag" enligt dem kan tolkas som ett ställningstagande för förslaget.
Så här definierade den svenska mediespråkvården i Finland begreppen inför
omröstningen (citatet hämtat 8.5.2015): ”Den nya äktenskapslag som riksdagen kommer att
behandla utifrån ett medborgarinitiativ är uttryckligen en jämlik äktenskapslag, alternativt
könsneutral äktenskapslag. Den utgår från att alla par – oavsett om man är av samma kön
eller inte – ska ha rätt att gifta sig, adoptera barn tillsammans och ha samma efternamn.”
I föredraget kommer jag att presentera och diskutera hur själva medborgarinitiativet och
de personer som via den nya lagen får rätt att gifta sig omtalats.
Materialet omfattar svenskspråkiga Hufvudstadsbladet (HBL) som utkommer på papper
och på webben, samt public service-bolaget Yle:s svenskspråkiga nyhetsrapportering på
webben. Utöver material som explicit omfattar rapporteringen om medborgarinitiativet och
dess behandling i riksdagen, kommer jag att redogöra för och diskutera hur debatten i frågan
dykt upp också i andra sammanhang, till exempel i personporträtt om andra teman.
Rapporteringen om medborgarinitiativet har i en del publikinlägg på nätet och på
insändarsidor kritiserats för att vara för omfattande, att "homopratet" fått för stor plats i
medierna.
Svenska Yle:s webbrapportering ger 263 belägg för sökuttrycket "könsneutral
äktenskapslag" och 143 belägg för "jämlik äktenskapslag".
Hans T Sternudd
Jag mår bra, tro mig! Kön och respektabla gestaltningar av dåligtmående
I artikeln ”’Självskadetjejer’ – skärande och betydelsen av kön” beskriver etnologen Anna
Johannson hur självskadande flickor förväntas gestalta sin psykiska ohälsa på ett respektabelt
sätt. Individer som är intersektionellt positionerade som dåligtmående-ung-kvinna ställs inför
utmaningen att ”både lyckas uppvisa måttfullhet och en viss grad av sjuklighet” (2010, 102).
Tydliga gränser måste dras mot modeskärare som söker uppmärksamhet samtidigt som stöd
och hjälp bara fås om igenkännbara tecken på sjukdom uppvisas. I Jag mår bra, tro mig!
kommer jag att undersöka hur den här konflikten gestaltas i intermediala uttryck där text och
bild kombineras.
I leave me alone visar en sekvens fotografier hur en typisk lidandeposition intas i fyra
steg. I tidigare studier har jag tillsamman med Johannson analyserat denna stereotypa
gestaltning av flickors lidande (se Johansson och Sternudd 2015). Parallellt med
redovisningen av den kroppsliga lägesförändringen förs i leave me alone ett samtal med
betraktaren, vilket tycks motsäga bildernas utsagor. Samtidigt som flickan trycks ner mot
golvet och intar en position där hon varken ses av eller ser omvärlden insisterar texten på att
allt är bra.
leave me alone är ett exempel på en genre där bilder av kroppsliga uttryck förknippande
med lidande kombineras med motsägande språkliga utsagor. Genren domineras av könade
kroppar, vilka karaktäriseras av tecken relaterade till ungdom, femininitet, vithetsnorm och
lågt BMI. Genom dessa gestaltningar görs vissa uttryck för psykisk ohälsa tillgängliga och
möjliga för den dåligtmående unga flickan. Möjlighet till identifikation ger uttrycken en
potential att interpellera, vilket kan påverka de uttryck för ohälsa som iscensätts – något som
innebär att genren är värd att uppmärksamma.
15
Referenser
gurl2rocker's Bucket. 2015. leave me alone. Photobucket. Hämtad 12 maj 2015.
http://s109.photobucket.com/user/gurl2rocker/media/__Leave_Me_Alone_by_thatsjustme.jpg.hm
l.
Johansson, Anna. 2010. ”’Självskadetjejer’ – skärande och betydelsen av kön.” I En bok om flickor
och flickforskning. Redigerad av Anna-Karin Frih och Eva Söderberg, 85-107. Lund:
Studentlitteratur.
Johansson, Anna och Hans T. Sternudd. 2015. Iconography of Suffering in Social Media: Im- ages of
Sitting Girls. I World Suffering and Quality of Life, redigerad av Ronald E. Anderson, 341-355.
New York: Springer.
Eva Sundgren
Hennes och hans – hur ofta omnämns kvinnor och män och hur konstrueras kön i
tidningstext?
Min presentation består av två delar. Först beskriver och diskuterar jag hur ofta kvinnor
respektive män omnämns i text, mestadels tidningstext. Sedan behandlar jag hur kvinnor och
män beskrivs i tidningstext. Materialet består till största delen av förekomster av hans och
hennes i Göteborgs-Posten.
På förra Språk och kön-konferensen beskrev Marie Gustafsson Sedén (i tryck) hur he
och she används i engelskspråkig nyhetstext. Materialet var från Reuters news messages från
1996 och 1997, och undersökningen av frekvens visade att det förekom nio he för varje
belägg av she. Min undersökning av antalet hans och hennes i Göteborgs-Posten 1994 och
2012 i Språkbankens konkordanser (http://spraakbanken.gu.se) visar att hans används i
mycket högre utsträckning än hennes, men skillnaden har minskat. Andelen hennes av hans år
1994 var
36,7 % och år 2012 var den 54,7 %. Trots att jag vet att sådana jämförelser brukat visa en
ojämn fördelning av hur ofta kvinnor och män omnämns i text blev jag förvånad att
skillnaden fortfarande var så stor år 2012. Denna skillnad bekräftas när andra korpusar
undersöks. Dagens Nyheters andel hennes av hans var ännu lägre; år 1987 var den 28,2 %, år
2004 var den 34,6 % och år 2013 var den 40,1 %.
Den kvantitativa delen av min undersökning visar alltså en ojämn könsfördelning.
Syftet med den kvalitativa delen är att analysera hur kön konstrueras. Skildras kvinnor och
män på ett könsstereotypt sätt i svensk tidningstext? Metoden är att studera nominalfraserna
som följer efter de possessiva pronomenen hans och hennes i GP 1994 och 2013; genom att
undersöka fraserna från tidningstext med 19 års mellanrum kan jag också se en eventuell
förändring.
Några tidigare undersökningar av hur skriftspråk används om kvinnor respektive män är
Gunilla Byrmans (2001) kritiska diskursanalys av baksidestexter på filmjölkspaket, Jan
Scheuers (1995) ”Hans hustru och hendes bryster”, Joakim Lygners (1997) ”Hans kropp i
hennes värld” och Karolina Nilssons (2005) ”Den obegåvade mätressen och den charmfulle
fästmannen. Om stereotypa bilder av kvinnor och män i svenska kulturartiklar”. Marie
Gustafsson Sedén (i tryck) gjorde också en semantisk analys med hjälp av LSA (latent
semantic analysis) och visade att de ord som associeras till she är mer könsstereotypa än de
som finns i kontexten kring he.
Referenser
Byrman, Gunilla, 2001: Leif och Lena – divisiv pakethumor. I: Jönsson, Linda m.fl. (red.),
Förhandlingar vid Tjugofjärde sammankomsten för svenskans beskrivning Linköping, 22–23
16
oktober 1999. (Studies in Language and Culture, No. 2. Linköping Electronic Conference
Proceedings, No. 6.) http://www.ep.liu.se/ecp/006/hela_G.pdf
Gustafsson Sendén, Marie, (i tryck): ”She” and ”He” in news media messages. Pronoun use reflects
gender stereotypes. I: Magnusson, J., Milles, K. & Nikolaidou, Z. (red.), Könskonstruktioner och
språkförändringar. Rapport från den åttonde nordiska konferensen om språk och kön.
Lygner, Joakim, 1997: Hennes kropp i hans värld. C-uppsats. Institutionen för svenska språket vid
Göteborgs universitet.
Nilsson, Karolina, 2005: Den obegåvade mätressen och den charmfulle fästmannen. Om stereotypa
bilder av kvinnor och män i svenska kulturartiklar. (D-uppsats.) Mälardalssvenska. Nr 2.
Rapporter från svenska språket IHu, Mälardalens högskola.
Scheuer, Jann, 1995: Hans hustru og hendes bryster. I: E. V. Larsen& M. Kunøe (red.), Møde om
Udforskninen af Dansk Sprog. Århus universitet. S. 246–257.
Gudrun Svensson & Ann-Christin Torpsten
Vad är det bra att vara bra på? Intersektionella perspektiv på flerspråkiga elevers
dagboksanteckningar
Syftet med vår studie är att synliggöra hur till synes okomplicerade dagboksanteckningar hos
elever i en femteklass pekar på underliggande komplexa maktmekanismer.
I den aktuella klassen med tolv olika förstaspråk har läraren under läsåret arbetat med
translanguaging (Cummins 2007; Garcia 2012; Torpsten & Svensson 2015) innebärande
strategisk användning av elevernas förstaspråk i undervisningen för att befrämja identitetsoch kunskapsutveckling. Tio flickor och tre pojkar har utfört skrivuppgiften ”Saker jag är bra
på”.
För analys av maktförhållanden använder vi intersektionell teori (Lykke 2003; de los
Reyes & Mulinari 2005) med språk, etnicitet och klasstillhörighet som nod i det
intersektionella nätet, samt MCA (Sacks 1992; Stokoe 2012) som metod för att urskilja
elevernas kategorisering av sina förmågor. Språkliga verktyg som intertextualitet och
betydelserelationer enligt SFL (Holmberg & Karlsson 2006) ligger till grund för analys av
beskrivningarna.
Kategoriseringar som framträder tydligt och skiljer sig mellan flickor och pojkar är
duktig elev (endast flickor), hjälpsamt barn i hemmet (särskilt pojkar) och framgångsrik
idrottare (mest flickor). Hygglig kompis är gemensamt för de flesta. Kategoriseringarna tyder
på att eleverna är känsliga för lärares förväntningar och speglar ett underläge i
maktförhållande gentemot läraren, vilket är särskilt påtagligt i flerspråkiga klassrum
(Cummins 2000).
Trots att läraren arbetat långsiktigt med translanguaging lyfter endast en elev kunskaper
i förstaspråket. Däremot nämner mer än hälften av flickorna goda kunskaper i
främmandespråket engelska. Osynliggörandet av förstaspråket kan förklaras med att eleverna
vistas i svensk skolkontext som präglas av att makt utövas genom idealisering av en enspråkig
norm och homogen svenskhet (Elmeroth 2008; Svensson & Torpsten 2013a, 2013b).
Elevernas klasstillhörighet i ett utanförskapsområde (Bunar 2001, 2008; Torpsten 2011) kan
försvåra möjligheterna att se förstaspråket som ett redskap för lärande (Meijer 2014).
Referenser
Bunar, N. (2001). Skolan mitt i förorten. Fyra studier om skola, segregation, integration och
multiculturalism. Stockholm: Brutus förlag.
Bunar, N. (2008). Urban schools in Sweden: Between social predicaments, the power of stigma and
relational dilemmas. Stockholm: Stockholm University Linnaeus Center.
17
Cummins, J. (2000). Language, Power and Pedagogy. Bilingual Children in the Crossfire. Clevedon:
Multilingual Matters.
Cummins, J. (2007). Rethinking Monolingual Instructional Strategies in Multilingual Classrooms.
Canadian Journal of Applied Linguistics, 10 (i), pp. 221–240.
De los Reyes, P. (2005). Intersektionalitet, makt och strukturell diskriminering. I: De los Reyes,
Paulina & Kamali, Masoud (red.). Bortom vi och dom. Teoretiska reflektioner om makt,
integration och strukturell diskriminering i Sverige: rapport. Stockholm: Fritzes offentliga
publikationer. 233–255.
Elmeroth, E. (2008). Etnisk maktordning i skola och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
García, O. (2012). Theorizing Translanguaging for Educators. In C. Celic & K. Seltzer (Eds).
Translanguaging in the Bilingual Classroom: A Pedagogy for Learning and Teaching? Modern
Language Journal. 94(1). 103–115.
Holmberg P. & Karlsson A.-M. (2006). Grammatik med betydelse. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Lykke, N. (2003). Intersektionalitet – ett användbart begrepp för genus-forskningen.
Kvinnovetenskaplig tidskrift 24:1. 47–56.
Meier, G. (2014). Our Mother Tongue is Plurilingualism: A Framework of Orientations for Integrated
Mulitlingual Curricula. I: Conteh J. & Meier, G (Red.) The Multilingual Turn in Languages
Education. Opportunities and Challenges. Bristol/Buffalo/Toronto: Multilingual matters.
Sacks, H. (1992). Lectures on conversation. Vol I & II. Oxford: Blackwell Publishers.
Stokoe, E. (2012). Moving forward with membership categorization analysis: Methods for systematic
analysis. Discourse Studies 14. 277–303.
Svensson, G. & Torpsten, A.-C. (2013a). Makt och literacitet. Modersmålslärare skriver om
modersmålsundervisning. I D. Skjelbred & V. Aslaug (Red.), Literacy i laeringskontekster.
Tönsberg: Cappelen Damm Akademisk, s. 166-176.
Svensson, G. & Torpsten, A.-C. (2013b). Synligt och osynligt i individuella utvecklingsplaner. I: J., A.,
Chrystal & M., Lim Falk (Red.), Tionde nationella konferensen i svenska med didaktisk
inriktning. Genre. Texter om svenska med didaktisk inriktning. Nationella nätverket för svenska
med didaktisk inriktning. Stockholm: Stockholms universitet, s. 139-158.
Svensson, G.& Torpsten, A.-C. (2015 in progress). Elevers förhållningssätt vid övergång från
monolingvistisk undervisning till translanguaging i klassrummet. Konferenspapper,
Translanguaging – Practices, Skills and Pedagogy, 20–22 april, 2015, Högskolan Dalarna, Falun.
Torpsten, A.-C. (2011). Global Citizenship and Lingual Identity: the ability to perform in different
lingual settings. Citizenship, Social and Economics Education (10)1.S. 37-45.
Jonas Svensson
Minding Muslim feminist discourse
Muslim feminism is a phenomenon that has received some academic attention during the last
30 years, albeit most studies have been limited to descriptive systematisations of themes and
arguments, and there is to date little in terms of critical analysis. The paper will, through a
selection of examples, probe into discursive changes in this trend over the last decades, and in
particular pay attention to changes in ways in which one of the main sources for feminist
reinterpretation, the Qur’an, has been approached. The focus is on how the Qur’an is spoken
about, and how this mirrors different conceptualisation of the text, conceptualisations that
influence possibilities and limitations in the interpretational process. The main claim is that
there are basically two ways in which the Qur’an is approached: as a means, and artefact, for
expressing divine intent (and inferential approach), and as authoritative speech in itself (a
deferential approach). While the latter has been dominant in the early stages of Muslim
feminist discourse, the former has come to the forefront particularly from the beginning of the
21st century. The paper proposes an explanation for this shift.
18
Ola Svensson
Kön och ting. Genusperspektiv på rättsutövningsdiskurser från yngre järnåldern
och medeltiden
Inga Vasilieva
Gender, stance and communication: the case of epistemic adverbs
Studies in the field of gender and language have consistently shown that stance-related
linguistic elements may be used by men and women in different functions and towards
different communicative ends (e.g. Cameron et al., 1988; Holmes 1995). However, one recent
study on stance and gender in conversation reported more similarities than differences
between men and women and thus emphasized the need for a more in-depth analysis of stance
patterns used by them (Precht 2008). The goal of the present paper is to investigate genderrelated patterns of authorial stance in written professional discourse as opposed to spoken
interpersonal discourse.
Stance refers to an array of grammatical and lexical devices employed by a
speaker/writer to convey nuances of their attitude to the propositional content of a message,
such as affect, value judgments, certainty/doubt, etc.
The present study is focused on a category of epistemic stance adverbs (Biber et al.,
1999:557) in order to highlight gendered aspect of stance rather than the multiformity of its
linguistic realizations. Their syntactic role is that of adverbials (disjuncts) functioning as overt
stance markers.
Epistemic stance adverbs for analysis were sampled from a specialized corpus of texts
written by men and women. Thematically, the texts form two subsections broadly entitled as
“Computers” and “Business. The size of the corpus is about half a million words. Overall,
1088 occurrences of stance adverbs were examined.
The preliminary analysis of data has revealed a quantitative gender-specific distribution
of epistemic stance adverbs in the corpus, where they consistently occurred more often in Mthan in F-authored texts with corresponding frequencies of 2.8 and 1.4 occurrences per 1000
tokens.
The paper will present an analysis of distribution of stance adverbs in relation to
gendered authorship and to the text topic. At the present stage, the study indicates that the use
of stance adverbs in texts of the same genre may be gendered pointing to a complex
interrelation between stance, gender and communicative goal. The results of the study will be
contrasted with the earlier study on gender and stance (Precht 2008).
References
Biber D., Johansson S., Leech G., Conrad S. & Finegan E. (1999). Longman grammar of spoken and
written English. Pearson Education Limited.
Cameron D., McAlinden F., K.O’Leary. (1988). Lakoff in context: the social and linguistic functions
of tag questions. In: Women in their speech communities. Coates J., Cameron D. (eds.). London:
Longman. P.p. 74-93.
Holmes J. (1995). Women, men and politeness. London and New York: Longman.
Precht K. (2008). Sex similarities and differences in stance in informal American conversation. In:
Journal of Sociolinguistics 12/1: 89-111.
19
Emilia Zotevska
Girls entering boys’ conflicts: conflict management in a preschool environment
I have done an ethnomethodological field study at a multilingual preschool in Gothenburg,
Sweden as a part of the SPIFFI project (Språkpolicy i flerspråkiga förskolor och familjer:
institutionella och vardagliga praktiker / Language policy in multilingual schools and
families: institutional and everyday practices). The preschool where the material was
collected has a monolingual English language policy which means that the adults speak
English with the children, but the children are free to use either Swedish or English in
interaction with each other. The presentation is based on Zotevska’s master’s thesis which
consists of 25 min of a total of 16 hours recording of four children during free play. The
transcriptions where made with a CA-close standard.
The focus will be on two sequences, where a conflict occurs between the two boys and
the girls intervene. In the first example one girl enters the conflict and offers a solution by
claiming that both boys are right; nevertheless this leads to the escalation of the conflict. In
the other example the conflict is avoided by playing with the “easy peasy lemon squeezy”
chant. The two sequences will be discussed with a focus on the children’s different
approaches to the conflicts and with regards to the reoccurring conflict management patterns
noticed between boys and girls. Wernersson (2006) has studied girls’ conflict management
and argue that girls rarely try to dominate boys but still manage to challenge the power
positions of others, as is noticeable in both sequences. Goodwin and Kyratzis (2007) however
suggest that ”children move fluidly from play to resistance, from humor to confrontation” (s.
287) which is something specific for children regardless of gender. Children thus manage
conflict both by cooperating and competing with each other; conflict could therefore be
addressed with humor as a strategy to control the situation. The use of humor, thus, seems to
be a reoccurring strategy amongst children and Dolk (2013) suggests that it is used to protest
against the form of the conversation and question and undermine authority.
Referenslista
Dolk, Klara (2013): Bångstyriga barn: makt, normer och delaktighet i förskolan. Doktorsavhandling.
Barn- och ungdomsvetenskap: Stockholms Universitet.
Goodwin & Kyratzis (2007): Children Socializing Children: Practices for Negotiating the Social Order
Among Peers. I: Research on Language and Social Interaction. 40(4), 279-289.
Wernersson (2006): Genusperspektiv på pedagogik. Stockholm: Högskoleverket i samarbete med
Nationella sekretariatet för genusforskning.
Zotevska (2015): How is hierarchy etsablished in peer interaction? A CA-study of preeschool children
during free play (Magisteruppsats). Institutionen för lingvistik, filosofi och vetenskapsteori:
Göteborgs Universitet.
20