Planerad 10 kV kraftledning för vindkraftanslutning mellan

Transcription

E.ON Elnät Sverige AB
Nobelvägen 66
205 09 Malmö
eon.se
T 040 - 25 50 00
Samrådsunderlag
Planerad 10 kV kraftledning
för vindkraftanslutning
mellan Fjelie och Furulund
inom Kävlinge, Lund och
Lomma kommuner, Skåne
län
Juni 2015
Bg: 5967-4770
Pg: 428797-2
Org. Nr: 556070-6060
Säte: Malmö
Projektorganisation
E.ON Elnät Sverige AB
205 09 Malmö
eon.se
ÅF Industry AB
Box 585
201 25 Malmö
www.afconsult.com
Rapporten har upprättats av Mia Borgström
För kartor i underlaget innehas rättighet:
© Lantmäteriet MS2006/02876
sid 2/14
Innehållsförteckning
1
Inledning
5
1.1
Bakgrund
5
1.2
Lagstiftning och tillstånd
6
1.3
Genomförande av samråd
7
2
Projektbeskrivning
7
2.1
Lokalisering
7
2.2
Teknik
7
2.3
Utredningsområde
8
2.4
Stråkalternativ
8
2.5
Studerade alternativ
8
2.5.1
Val av anslutningspunkt
8
2.5.2
Alternativ teknik
9
2.5.3
Nollalternativ
9
3
Beskrivning av identifierade intresseområden
9
3.1
Landskapsbild, bebyggelse och markanvändning
9
3.2
Naturmiljö
9
3.2.1
Dikningsföretag
9
3.3
Kulturmiljö
11
3.4
Friluftsliv
11
3.5
Planer
11
3.6
Infrastruktur
11
3.7
Boendemiljö, hälsa och säkerhet
11
3.7.1
Aktuella magnetfält
12
4
Konsekvensbedömning
13
5
Förslag till disposition av MKB
14
sid 3/14
Bilagor
Bilaga 1
Bilaga 2a
Bilaga 2b
Bilaga 3
Karta över utredningsområde och framtagna stråk
Karta över närliggande riksintressen och kulturmiljöområden
Karta över närliggande naturmiljöområden
Tabell med natur- och kulturmiljöintressen inom respektive stråkalternativ
sid 4/14
Malmö 2015-06-18
1
Inledning
E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät) har fått förfrågan om att ansluta fem planerade
vindkraftverk i Skåne län till det allmänna elnätet.
1.1
Bakgrund
Västanby AB har sökt och erhållit tillstånd att uppföra fem vindkraftverk vid Fjelie i
Lomma kommun. Bygglovet för vindkraftverken vann laga kraft i april 2014. För att
omhänderta den elektricitet som vindkraftverken kommer att producera krävs en anslutning
till elnätet. E.ON Elnät har fått förfrågan om att ansluta verken och planerar nu att anlägga
och driva en ny kraftledning på spänningsnivån 10 kV. E.ON Elnät avser att ansluta
kraftledningen till den befintliga transformatorstationen i Furulund. Kraftledningen
kommer att vara lokaliserad inom Skånska Energis områdeskoncession
Förutom ny kraftledning krävs en kopplingsstation för verken som ska anslutas. Bygglov
för kopplingsstationen hanteras separat men lokaliseringen av stationen är en förutsättning
i tillståndsarbetet för kraftledningen. I väntan på att kopplingsstationens bygglov beviljas
utgår framtagna stråk från ett något större stationsområde än vad som kommer att beviljas.
I figur 1 visas en översiktskarta med de fem planerade vindkraftverken samt anslutningspunkten i Furulund och planerat område för kopplingsstationen i Fjelie.
sid 5/14
Figur 1. Översiktskartan visar fem planerade vindkraftverk (röda figurer), område för kopplingsstation i
Fjelie (turkost område) samt anslutningspunkt i Furulund (gul cirkel).
1.2
Lagstiftning och tillstånd
För att få uppföra och driva en starkströmsledning krävs det enligt ellagen (1997:857)
tillstånd, så kallad nätkoncession för linje. Uppförande av starkströmsledning för 10 kV
utförs vanligen inom s.k områdeskoncession. Då aktuell ledning kommer att lokaliseras
inom Skånska Energis områdeskoncession, krävs istället nätkoncession för linje.
I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och kraven på en MKB sker i enlighet med vad
som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra
beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan.
En ansökan om nätkoncession för linje kommer att tas fram och sändas till Energimarknadsinspektionen (Ei). Ei skickar ansökan på remiss och inhämtar yttranden från
bland annat länsstyrelse, kommun, fastighetsägare och andra som berörs av ansökan.
Därefter fattar Ei beslut om tillstånd för ledningen. Nätkoncession erhålls i regel tillsvidare.
För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. De typer av
rättigheter E.ON Elnät tillämpar utgörs av servitutsavtal eller ledningsrätt. Eventuella
övriga tillstånd och dispenser som krävs kommer att sökas.
sid 6/14
1.3
Genomförande av samråd
Detta samrådsunderlag har upprättats för samråd enligt 6 kap. 4§ miljöbalken med
länsstyrelsen, berörda kommuner, vissa övriga myndigheter och organisationer samt med
enskilt berörda. För att nå närboende, allmänhet och övriga intresserade kommer projektet
att annonseras i lokal tidning och samrådsunderlaget kommer att finnas tillgängligt i
digitalt format på E.ON Elnäts hemsida (www.eon.se/regionnat). Under samrådet går det
bra att lämna synpunkter skriftligt och ställa frågor per telefon och e-post. Kontaktuppgifter framgår av följebrevet.
Detta samrådsunderlag kommer även att, tillsammans med en samrådsredogörelse, utgöra
underlag för länsstyrelsen i Skåne läns bedömning om den planerade verksamheten kan
antas medföra betydande miljöpåverkan eller ej.
Samrådet avser utredningsområde och stråk. Om det under samrådet framkommer sakskäl
som motiverar en ledningsdragning som avviker något från de i kartmaterialet markerade
stråken, kan en sådan avvikelse komma att göras efter kompletterande samråd med
berörda.
Efter genomfört samråd kommer E.ON Elnät att fatta beslut om stråkval samt sträckning
baserat på inkomna synpunkter samt miljömässiga, tekniska och ekonomiska förutsättningar.
2
Projektbeskrivning
2.1
Lokalisering
Samrådet avser en ny 10 kV kraftledning mellan fem planerade vindkraftverk vid Fjelie
och befintlig transformatorstationen i Furulund. Utredningsområdet berör Kävlinge, Lund
och Lomma kommuner i Skåne län, se bilaga 1.
2.2
Teknik
För att överföra den förväntade produktionen från vindkraftverken krävs en 10 kV kraftledning. Det svenska elnätet är ett s.k. 3-fassystem för växelström. Det innebär att vi i våra
hushåll använder oss av tre faser och att alla kraftledningar därmed också har tre faser.
Kraftledningen avses anläggas som markkabel. Fyra stycken trefaskablar avses parallellplaceras intill en optokabel på ca 55 cm djup i ett schakt som är ca 1-1,5 m brett (se figur
2).
sid 7/14
Figur 2. Schematisk skiss över ett kabelschakt med fyra stycken trefaskablar och en optokabel. Skissen är
inte skalenlig.
Kablarna förläggs på en bädd av sand och grus, som transporteras till schaktet. Närmast
ovanför kablarna läggs sand som skydd. Därefter återfylls schaktet med de uppschaktade
massorna och markytan återställs. Överskottsmassor transporteras bort. Vid förläggning av
kablar kommer intilliggande område att tas i anspråk för arbetsmaskiner och kabeltrummor. Arbetsområdets bredd uppgår till ca 5-6 meter. Efter genomförda arbeten
kommer mark som påverkats att återställas så långt som det är möjligt.
Eftersom kablarna är markförlagda krävs inget reguljärt underhåll under drift. Längs kabelsträckningen behövs en ca 4-5 m bred ledningsgata för att ha möjlighet att röja från större
vegetation för att underlätta åtkomst till ledningen vid eventuella fel.
2.3
Utredningsområde
En lokaliseringsutredning har genomförts och ett utredningsområde har tagits fram.
Utredningsområdet har studerats bland annat utifrån befintlig infrastruktur, bebyggelse
samt natur- och kulturmiljöintressen. En kabelförläggning utanför utredningsområdet
bedöms ge en omotiverat lång kraftledning och beröra bebyggelse och naturmiljö i större
omfattning.
2.4
Stråkalternativ
Inom utredningsområdet har flera alternativa stråk identifierats som möjliga att förlägga en
kraftledning inom, se bilaga 1. Under samrådet kan justering av stråken bli aktuell om det
framkommer särskilda sakskäl.
Stråkalternativen är uppbyggda så att de kan kombineras med varandra.
2.5
Studerade alternativ
2.5.1 Val av anslutningspunkt
E.ON Elnät har utrett vilken anslutningspunkt som den planerade 10 kV kraftledningen bör
anslutas till. Motiven för att välja stationen i Furulund är flera. Furulundstationen är
lokaliserad ungefär 4 km från planerad kopplingsstation vid Fjelie. Motsvarande avstånd
till den alternativa anslutningspunkten i Borgeby är ca 6 km, vilket bland annat medför
högre kabelkostnad. Om ledningen ansluts till station i Borgeby krävs en tekniskt
sid 8/14
komplicerad och kostsam korsning med motorvägen E6/E20, vilket kan undvikas med
ledningsdragning till stationen i Furulund. Stationen i Borgeby är dessutom inte tekniskt
förberedd för att ta emot 10 kV ledningen och en ombyggnad av stationen krävs för att
möjliggöra detta.
2.5.2 Alternativ teknik
En ledning inom regionnätet kan uppföras antingen som markkabel eller luftledning, och
valet av teknik styrs av flera olika faktorer. I det aktuella projektet har E.ON Elnät valt att
anlägga ledningen som markkabel för att inte komma i konflikt med planerade vindkraftverk. Mot bakgrund av detta utreds endast kabelalternativ.
2.5.3 Nollalternativ
Nollalternativ innebär att ledningen inte byggs. Det medför att de planerade vindkraftverken vid Fjelie inte kan anslutas till det allmänna elnätet och därmed ej heller uppföras.
Ett nollalternativ innebär samtidigt en oförändrad situation lokalt vad gäller berörda
intresseområden som beskrivs i detta underlag.
3
Beskrivning av identifierade intresseområden
3.1
Landskapsbild, bebyggelse och markanvändning
Utredningsområdet berör öppet, flackt jordbrukslandskap med spridda gårdar. Samlad
bebyggelse berörs vid Lackalänga. Markanvändningen i området består i huvudsak av
jordbruk.
3.2
Naturmiljö
Utredningsområdet berör flera områden med dikningsföretag (markavvattning), se avsnitt
3.2.1. Utredningsområdet berör även ett område inom ängs- och betesmarksinventering
samt sumpskog.
Samtliga natur- och kulturmiljöintressen som berörs av stråken redovisas i tabell 1 i bilaga
3.
3.2.1 Dikningsföretag
Framtagna stråk berör följande nio dikningsföretag: Svenshögs, Nr 3, 9 och 22 Lackalänga,
Stävie och Lackalänga mossar, Lackalänga, Lackalänga-Vallkärra, Lackalänga 7 och 17
samt Stävie nr 17, Laxmans Åkarp nr 2 samt Laxmans Åkarp Storegård. Ett dikningsföretag är en form av samfällighet som bildats när fastighetsägare gått samman för att
förbättra markavvattning och vattenavledning. De flesta dikningsföretag bildades i slutet
av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Sex av nio dikningsföretag inom utredningsområdet bildades år 1950 eller tidigare. Gemensamt för samtliga dikningsföretag som
sid 9/14
berörs av de framtagna stråken är att tillhörande dokument antingen är ålderdomliga och
svårtydda, eller så stämmer inte informationen om ingående fastigheter pga fastighetsbildning mm.
För att nå ingående fastigheter i berörda dikningsföretag har samtliga fastigheter inom
utredningsområdet som gränsar till dikningsföretagens linjer, tagits med, se figur 3.
Figur 3. Kartan visar dikningsföretag (ljus- och mörkgröna linjer) som berörs av framtagna stråk (färgade
ytor, se teckenförklaring). Fastigheter som ligger inom utredningsområdet och som berörs av dikningsföretagens linjer erhåller samrådsutskick. Blåmarkerade ytor visar samtliga fastigheter som erhåller samrådsutskick.
sid 10/14
3.3
Kulturmiljö
I höjd med stationen i Furulund tangerar utredningsområdet ett större område av riksintresse för kulturmiljövård, Lackalänga - Västra Hoby mm. Riksintresseområdet berörs
inte av något stråk. Utredningsområdet berör tre områden inom kulturmiljöprogram
avseende särskilt värdefulla kulturmiljöer; Kävlinge-Furulund-Kullen, Landskapet söder
om Lackalänga samt Fjelie-Laxmans Åkarp. Utredningsområdet berör fornlämningar, 12
punktobjekt och 15 områdesobjekt.
3.4
Friluftsliv
Inga intressen för friluftslivet har identifierats.
3.5
Planer
Stråken berör utkanten av två detaljplanerade områden i nordöstra delen av Furulund,
Förslag till stadsplan för Kullenområdet i Furulunds samhälle, Kävlinge kommun (1971)
samt Förslag till utvidgning samt ändring av stadsplan för del av STG 62 m.fl. i Furulund,
Kävlinge kommun (1976).
Utredningsområdet berör område i Kävlinge kommuns översiktsplan (2010) som är
benämnt utbyggnadsområden för bostad. Stråk h följer väg 925 och området där det finns
planer för bostäder ligger väster om vägen.
I Lomma kommuns plankarta avseende mark i översiktsplan (2010) berör utredningsområdet område benämnt tillkommande ekologisk korridor samt reservat för yttre
godstrafik.
I förändringskartan tillhörande översiktsplanen för Lunds kommun (2010) anges området
som berörs av utredningsområdet som reservat för infrastruktur, järnväg nybyggnad samt
väg ombyggnad.
3.6
Infrastruktur
Utredningsområdet berör Västkustbanan, som är järnväg av riksintresse för
kommunikation. Järnvägen löper i östra delen av utredningsområdet och två av stråken (a
och b) går parallellt med spåret på dess västra sida. Inom utredningsområdet berörs även
väg 108 (statlig) och 925 (kommunal) samt ett antal enskilda vägar.
3.7
Boendemiljö, hälsa och säkerhet
Kring kraftledningar alstras elektromagnetiska fält. Elektromagnetiska fält är ett
samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. De elektromagnetiska fälten uppkommer
sid 11/14
vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el och påverkas av
fasledarnas inbördes avstånd, strömmen i ledarna och avståndet mellan ledarna.
Man vet fortfarande ganska lite om hur magnetfält påverkar människor och djur.
Forskningsarbetet avseende de magnetiska fältens påverkan pågår, men i dagsläget har det
inte kunnat fastställas ifall det finns några skadliga hälsorisker. Några gränsvärden för
magnetfält eller skyddsavstånd till kraftledningar finns ej framtagna av svenska
myndigheter. E.ON Elnät tillämpar den vägledning för beslutsfattare som formulerats av
fem svenska myndigheter (dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket,
Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, och Statens Strålskyddsinstitut) och gavs ut 1996:
”Myndigheternas försiktighetsprincip för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält”.
Myndigheterna rekommenderade gemensamt:
”Om åtgärder som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och
konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som
kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader
bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att
exponeringen begränsas”.
Markanvändning i kablarnas omedelbara närhet och frågor som rör säkerheten kommer att
regleras i de markupplåtelseavtal/ledningsrätter som upprättas med berörda fastighetsägare.
De säkerhetsbestämmelser som måste iakttas vad avser uppförande och/eller anordnande
av byggnader, upplag och annat i kablarnas närhet samt de verksamheter som får/kan
bedrivas i kablarnas närhet kommer att anges i markupplåtelseavtalen/ledningsrätterna och
finns reglerade i elektriska starkströmsföreskrifter.
3.7.1 Aktuella magnetfält
E.ON Elnät har gjort en preliminär beräkning över det magnetfält som alstras av planerade
markkablar. Till grund för beräkningen ligger ett antagande om ett förväntat årsmedelvärde
för strömmen i ledningarna. I figur 4 redovisas det beräknade magnetfältet.
Av diagrammet framgår att magnetfältet avtar snabbt i stigande avstånd från kablarna. På
ca tre meters avstånd från centrum av kablarna är nivån 0,21 µT.
sid 12/14
Figur 4. Beräknat magnetfält (µT) för planerade 10 kV markkablar mellan Fjelie-Furulund. Diagrammet
visar fältet på 1 meter nivå ovan mark.
4
Konsekvensbedömning
Eftersom den planerade kraftledningen avses markförläggas kommer den inte att ge någon
visuell påverkan i landskapsbilden. Stråken som tagits fram avser att samlokalisera
intrånget från markkabel med antingen befintlig infrastruktur eller odlingsgräns.
Få kända intresseområden berörs och konsekvenserna för natur- och kulturmiljö bedöms
bli små. En MKB kommer att upprättas och redovisa konsekvenserna för den ledningssträckning som väljs.
Kablarna strider inte mot några befintliga planer eller områdesbestämmelser.
sid 13/14
Det är främst vid anläggningsskedet som påverkan på omgivningen förväntas uppkomma.
Dels genom det ingrepp som sker genom schaktning men också genom själva anläggningsarbetet med påverkan från arbetsmaskiner, transporter etc. Störningar från anläggningsarbetet är av övergående karaktär.
5
Förslag till disposition av MKB
Inför ansökan om nätkoncession för linje kommer en miljökonsekvensbeskrivning att tas
fram. Nedan angivna rubriker utgör förslag till innehållsförteckning.
1. Icke teknisk sammanfattning
2. Inledning
3. Lagstiftning
4. Samråd
5. Huvudalternativ
6. Utförande, drift och underhåll
7. Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning
8. Andra studerade alternativ
9. Samlad bedömning
10. Referenser
sid 14/14
10 kV Fjelie-Furulund, vindkraftanslutning
Bilaga 1 Karta över utredningsområde och framtagna stråk
gården
Kullen
Furu-
Svalöv
Landskrona
Vasatorp
Eslöv
Kävlinge
FURULUND
Lund
Lomma
Kärråkra
a
Lackalänga
n
LACKALÄNGA
Malmö
LACKALÄNGA
Staffanstorp
Översikt
1:500 000
Svedala
Anslutningspunkt Furulund
Stationsområde för kopplingsstation
m
Â
Stråk
Planerade verk
Utredningsområde
a
b
d
FURULUND
Burlöv
c
d
e
f
g
e
Stävie
h
i
Nyhem
j
k
l
m
n
h
o
f
e kommun
b
Lackalänga
STÄVIE
Hedenkulla
Mosshälla
g
TORNS FG
VALLKÄRRA SN
Heamosse
Stävie
Rutsbo
Nyboholm
j
FURULUND
c
LACKALÄNGA
STÄVIE
Nybo k
i
l
Â
FJELIE
STÅNGBY SN
o
STÅNGBY
Högestorp VALL-KÄRRA
Â
Bakgrundskarta ©Lantmäteriet MS2006/02876
Solvik
Â
FRIRUPSHUS
0
Skala
300
A3
Kartblad
LAXMANS ÅKARP
±
600
1:12 000
Datum
Sign
Uppdrag nr
61 3 11
MBO
Ref sys
m
2015-05-29
SWEREF99
6065400
Bilaga 2a Karta över närliggande riksintressen och kulturmiljöområden
gården
Kullen
Furu-
Svalöv
Landskrona
Vasatorp
Eslöv
Kävlinge
FURULUND
Lund
Lomma
Kärråkra
a
Lackalänga
n
LACKALÄNGA
Malmö
LACKALÄNGA
Staffanstorp
Översikt
1:500 000
Svedala
Teckenförklaring
m
Â
d
FURULUND
Burlöv
Stråk
Planerade verk
Utredningsområde
Stråk a
Stråk b
Stråk c
Stråk d
e
Stävie
Stråk e
Stråk f
Nyhem
Stråk g
Stråk h
Stråk i
h
f
e kommun
Stråk j
b
Stråk k
Stråk l
Stråk m
Stråk n
Stråk o
Lackalänga
STÄVIE
Hedenkulla
Mosshälla
Riksintresse kommunikation (järnväg)
V
V
Fornlämning (område)
g
Kulturmiljöprogram kulturmiljöstråk
Kulturmiljöprogram särskilt
värdefulla kulturmiljöer
TORNS FG
VALLKÄRRA SN
Heamosse
Stävie
Riksintressen kulturmiljövård
Fornlämning (punkt)
FURULUND
c
Rutsbo
j
Nyboholm
STÄVIE
FJELIE
l
Solvik
STÅNGBY SN
o
STÅNGBY
Â
k
Nybo
i
Â
LACKALÄNGA
Â
FRIRUPSHUS
0
Skala
A3
Kartblad
LAXMANS ÅKARP
±
300
600
1:12 000
Datum
Sign
Uppdrag nr
61 3 11
MBO
Ref sys
m
2015-06-02
SWEREF99
6065400
Bilaga 2b Karta över närliggande naturmiljöområden
gården
Kullen
Furu-
Svalöv
Landskrona
Vasatorp
Eslöv
Kävlinge
FURULUND
Lund
Lomma
Kärråkra
a
Lackalänga
n
LACKALÄNGA
Malmö
Staffanstorp
Översikt
1:500 000
Svedala
Teckenförklaring
LACKALÄNGA
m
Â
Stråk
d
FURULUND
Burlöv
Planerade verk
Utredningsområde
Stråk a
Stråk b
Stråk c
Stråk d
Stråk e
Stråk f
Stråk g
Stråk h
Stråk i
e
Stävie
Stråk j
Stråk k
Nyhem
Stråk l
Stråk m
Stråk n
h
b
f
n
Stråk o
Våtmarksinventering (punkter)
Dikningsföretag linje (efter 1920)
Vattenskyddsområden
Dikningsföretag båtnad (innan 1920)
Dikningsföretag linje (innan 1920)
Dikingsföretag båtnad (efter 1920)
Naturvårdsprogram (naturvärde)
Sumpskogar
Lackalänga
STÄVIE
Ängs- och betesmarksinventering
Ängs- och betesmarkinventering naturtyper
Hedenkulla
Mosshälla
g
TORNS FG
VALLKÄRRA SN
Heamosse
Stävie
FURULUND
c
Rutsbo
j
Nyboholm
STÄVIE
FJELIE
l
Solvik
STÅNGBY SN
o
STÅNGBY
Â
k
Nybo
i
Â
LACKALÄNGA
Â
FRIRUPSHUS
0
Skala
300
A3
Kartblad
LAXMANS ÅKARP
±
600
1:12 000
Datum
Sign
Uppdrag nr
61 3 11
MBO
Ref sys
m
2015-06-01
SWEREF99
6065400
Bilaga 3. Närliggande natur- och kulturmiljö vid framtagna stråk för en ny planerad 10 kV
kraftledning mellan Fjelie-Furulund
Tabell 1. Natur- och kulturmiljöintressen inom respektive stråkalternativ.
Objekttyp
Stråk A
Riksintresse kommunikation
(järnväg)
Dikningsföretag efter 1920
(område)
Dikningsföretag innan 1920
(område)
(linje)
(linje)
Stråk B
Övrig kulturhistorisk lämning
(områdesobjekt)
Stråk C
(område)
(område)
(område)
(linje)
(linje)
Ängs- och
betesmarksinventering
(områdesobjekt)
(punktobjekt)
Stråk D
Stråk E
(område)
(område)
(linje)
(linje)
Namn
Beskrivning
Västkustbanan
Stråket löper parallellt med spåret på
dess västra sida
Svenshögs
Nr 3, 9 och 22 Lackalänga
Svenshögs
Stråket passerar igenom området
Kävlinge-FurulundKullen
Stråket berör östra utkanten av
området
Landskapet söder om
Lackalänga
Lackalänga 34:1
Boplats
Stävie och Lackalänga
mossar
Lackalänga
Lackalänga-Vallkärra
Lackalänga
Lackalänga-Vallkärra
Bäljane mosse
Stråket berör östra delen av området
Lackalänga
Lackalänga 34:1
Boplats
Lackalänga 37:1
Boplats
Stråket berör utkanten av området
Svenshögs
Svenshögs
Bilaga 3. Närliggande natur- och kulturmiljö vid framtagna stråk för en ny planerad 10 kV
kraftledning mellan Fjelie-Furulund
Stråk F
Stråk G
Stråk H
(område)
(linje)
Bevakningsobjekt,
(områdesobjekt)
Fornlämning (områdesobjekt)
Stråk I
(område)
(område)
Stråk J
(punktobjekt)
Stråk L
(område)
(område)
Stråk N
Stråk O
(område)
(område)
(linje)
(linje)
Lackalänga
Lackalänga
Lackalänga
Lackalänga 7 och 17 samt
Stävie nr 17
Lackalänga 7 och 17 samt
Stävie nr 17
Lackalänga 28:1
Bytomt/gårdstomt
Stävie 35:1
Boplats
Laxmans Åkarp nr 2
Stråket tangerar norra delen av
området
området
Laxmans Åkarp Storegård
RAÄ-nr Stävie 46:1
Fyndplats
Laxmans Åkarp nr 2
området
området
Laxmans Åkarp nr 2
Laxmans Åkarp nr 2
Fjelie-Laxmans Åkarp
Stråket tangerar utkanten av området
Stråket berör norra delen av området

Planerad 10 kV kraftledning för vindkraftanslutning mellan

Transcription

Similar documents

ENKÖPINGS KOMMUN Prospekteringspotentialen i Enköpings

OSLO - STOCKHOLM

Förläggning av två stycken 132 kV kabelförband mellan

Matting Taktila Stråk Metall Line

Att arbeta med Lantmäteriets äldre vattenkartor

UPPRUSTNING AV ASKIMSBADET

2014-08-28 - Höje å vattenråd