Förläggning av två stycken 132 kV kabelförband mellan

E.ON Elnät Sverige AB
Nobelvägen 66
205 09 Malmö
eon.se
T 040 - 25 50 00
Samrådsredogörelse
Förläggning av två stycken
132 kV kabelförband mellan
Helsingör (Danmark) och
Helsingborg (Sverige),
svenska delen
Mars 2015
Bg: 5967-4770
Pg: 428797-2
Org. Nr: 556070-6060
Säte: Malmö
Projektorganisation
E.ON Elnät Sverige AB
205 09 Malmö
eon.se
ÅF Industry AB
Box 585
201 25 Malmö
www.afconsult.com
Rapporten har upprättats av Emma Kruger och Anna Bengtsson
För kartor i underlaget innehas rättighet:
© Lantmäteriet MS2006/02876
sid 2/18
Innehållsförteckning
1
Samråd
5
2
Inkomna synpunkter - Myndigheter
6
3
Länsstyrelsen i Skåne län (yttrande avseende nätkoncession)
6
Helsingborgs stad
7
Bergsstaten
8
Boverket
8
Fortifikationsverket
8
Försvarsmakten
8
Havs- och vattenmyndigheten
8
Kustbevakningen
9
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
9
Naturvårdsverket
9
Riksantikvarieämbetet
9
Rikspolisstyrelsen
9
Post- och telestyrelsen (PTS)
9
Sjöfartsverket
10
Skogsstyrelsen
10
Statens geotekniska institut (SGI)
10
Statens maritima museer (SMM)
11
Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM)
11
Svenska Kraftnät
11
Sveriges geologiska undersökning (SGU)
11
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI)
12
Trafikverket
12
Transportstyrelsen
12
Inkomna synpunkter – Företag, organisationer och föreningar
13
Helsingborgs skid- och orienteringsklubb (HSOK)
13
Skanova
13
sid 3/18
4
Skånes Ornitologiska Förening och Kullabygdens Ornitologiska Förening
13
Sveriges Fiskares Riksförbund (SFR)
13
Sydvatten AB
14
Öresundskraft AB
14
Laröds byalag
14
Samfällighetsföreningen Larödsbaden
15
Inkomna synpunkter – enskilt berörda, rättighetshavare samt allmänhet
Adelsnäs 1
15
Adelsnäs 4
15
Sofiero Gård 1
15
Ekensholm 10
16
Slottsvägen 35/Björksund 9
16
Slottsvägen 55
17
Samlat yttrande från 22 fastighetsägare på Slottsvägen
17
Bilagor
1
2
15
Sändlista samråd myndigheter och organisationer
Samrådsyttrande från Helsingborgs stad
sid 4/18
1 Samråd
Samråd har genomförts i enlighet med 6 kap. 4 § miljöbalken. Samrådet avsåg de bredare
stråk för ledningarna som framgår av figur 1. Skriftligt samrådsunderlag avseende
ledningsstråken skickades 2014-11-21 till myndigheter och organisationer enligt sändlista
(Bilaga 1). Skriftligt samrådsunderlag skickades även till ägare och kända rättighetshavare
till fastigheter inom ledningsstråken och i närhet av dem. Samrådsinformation
annonserades i Helsingborgs Dagblad, Nordvästra Skånes Tidningar samt Landskrona
Posten (2014-11-27) samt Lokaltidningen Helsingborg (2014-11-26).
Samrådet har genomförts av ÅF på uppdrag av E.ON Elnät Sverige AB. Under samrådstiden har det varit möjligt att lämna skriftliga synpunkter på projektet samt nå projektorganisationen för att få ytterligare information om projektet och tillståndsprocessen.
Samrådsunderlaget har även tillhandahållits digitalt på www.eon.se/regionnat.
Figur 1. De ledningsstråk som var föremål för samråd.
sid 5/18
2 Inkomna synpunkter - Myndigheter
Länsstyrelsen i Skåne län (yttrande avseende nätkoncession)
Natur
Länsstyrelsen anser att den mest kritiska delen av förläggningen på land vad gäller naturoch rekreationsvärden är passagen på och från stranden och uppför Landborgen. Stråk A, B
och C berör höga naturvärden och värdefulla landskapsbilder. Många människor rör sig i
området, inte minst sommartid och ingrepp som kabelförläggningen kan inverka negativt
på de estetiska värden som är en del av den rekreativa upplevelsen. Länsstyrelsen anser
därför att det är viktigt att intrånget blir så litet och så kortvarigt som möjligt i dessa
miljöer. Beskrivningen av värdena behöver fördjupas i kommande miljökonsekvensbeskrivning så att den lämpligaste sträckningen inom vald korridor kan väljas.
Länsstyrelsen förespråkar, utifrån natur- och rekreationsvärdena, i nuläget stråk B, särskilt
om det är möjligt att trycka eller borra kabeln under de delar som berör slottsparken.
Sträckningen berörs delvis av strandskydd, har höga naturvärden och ytterligare
inventering och beskrivning av värdena längs stranden bör göras. Kullaleden, som är en del
av Skåneleden, går längs stranden. Leden är certifierad enligt Europeiska vandrarföreningens kriterier vilket innebär en kvalitetssäkring av bland annat ledens fysiska
standard. Därför är det av största vikt, menar länsstyrelsen, att Kullaleden påverkas så lite
som möjligt och återställs till sitt ursprungliga skick vid eventuell påverkan.
Stråk A eller C går genom skogsområden med till synes delvis lång kontinuitet och med en
särprägel som kan upplevas som tilltalande. Schaktning genom dessa områden skulle ge
bestående skador på både natur- och upplevelsevärden. Om något av stråken väljs är det
viktigt att områdenas naturvärden inventeras mer noggrant. Även påverkan på landskapsbilden ska beskrivas. Landborgen och skogsområdena är en del av värdena i riksintresset
för naturvård.
Länsstyrelsen skriver vidare att öster om Sofierovägen berörs till största delen jordbruksmark utan särskilda naturvärden. Inom stråken finns dock biotoper, t.ex. åkerholmar och
odlingsrösen, vilka skyddas enligt 7 kap 11 § miljöbalken. Biotoperna behöver identifieras
i fält och bör så långt som möjligt undvikas vid kabelförläggningen. Om biotoper påverkas
krävs tillstånd från länsstyrelsen, även om påverkan bara är tillfällig.
Klimatförändringar/översvämning/erosion
Med tanke på högre risk för översvämning och kraftigare erosion i framtiden, kopplat till
klimatförändringar, anser länsstyrelsen att den kritiska punkten för ledningen kommer att
vara vid den skarvbox där skarvning mellan sjö- och landkabel sker. Därmed är det viktig
att i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen ta hänsyn till den påverkan som
kommer att ske i samband med de förväntade klimatförändringarna.
Fornminnen/arkeologi
Länsstyrelsen anger att ett antal kända fornlämningar kommer att beröras såväl på land
sid 6/18
som till havs, men att de kända fornlämningarna endast utgör en mindre del av det totala
fornlämningsantalet. Sannolikheten för att det finns ytterligare under mark dolda, ej kända
fornlämningar inom området bedöms så stor att krav måste ställas på arkeologisk utredning
i enlighet med bestämmelserna i 2 kap 11 § kulturmiljölagen för hela sträckan.
Utredningen bör genomföras så snart man bestämt läget för kabeln.
Helsingborgs stad
Ett samlat yttrande från Helsingborgs stad har erhållits från Kommunstyrelsen. Yttrandet
biläggs i sin helhet (bilaga 2).
Sammanfattningsvis rekommenderar Helsingborgs stad kabelförläggning i stråk E+B+C,
med förbehåll att man kan borra sig ner till stranden bakom landborgsfronten. I andra hand
rekommenderas stråkalternativ B+E. Alternativ A genom Sofiero slottspark bedöms som
direkt olämpligt med tanke på risken för omfattande påverkan både på natur- och kulturvärden. Helsingborgs stad anser att detta alternativ bör utgå. Kartan i figur 2 visar det stråk
som enligt Helsingborgs stads samlade bedömning ger minst påverkan på miljö- och
kulturvärden.
Figur 2. Helsingborgs stads förordade alternativ.
Helsingborgs stad lämnar ytterligare synpunkter i sitt yttrande (se bilaga 2). Aspekter som
lyfts, men som ej ryms i sammanfattningen ovan, är bland annat:
Helsingborgs stad kan inte se att något av alternativen för kabeldragning utgör hinder för
översiktsplanens (ÖP 2010) intentioner. I översiktsplanen pekas två alternativa dragningar
för spårväg ut som skulle komma att korsa föreslagna stråk väster om väg 111.
sid 7/18
Markförlagda ledningar bör därför förläggas på sådant djup att de inte berörs vid en
eventuell spårvägsutbyggnad.
Ett krav från stadens sida är att de nya kabelförbanden ansluter till luftledningar i den
punkt som i samrådshandlingarna kallas för ”öster om 111”. Möjligheten att ta bort
befintliga markförlagda kablar bör utredas.
Avseende miljöpåverkan till havs skriver staden att båda stråken i havet skär genom
värdefulla områden för bland annat marin flora. Relativt obrutna områden med ålgräsängar
längs Helsingborgskusten fortsätter genom stråk 2, medan stråk 1 avviker från detta.
Staden anser det prioriterat att få bort uttjänta kablar som ligger på havsbotten. I samband
med nedgrävning av nya kabelförband bör botten återställas. Tidpunkten för åtgärder bör
vara under senhösten fram till mars månad för att minska påverkan på havsmiljön.
Bergsstaten
Bergsstaten har inget att erinra då det inte finns några mineralrättigheter i det aktuella
området.
Boverket
Boverket har inga synpunkter på detta ärende utan hänvisar till Länsstyrelsen i Skåne.
Fortifikationsverket
Fortifikationsverket har inget att erinra.
Försvarsmakten
Försvarsmakten har inget att erinra.
Havs- och vattenmyndigheten
Havs- och vattenmyndigheten lämnar inledningsvis synpunkter gällande inverkan av
magnetfält på vandrande ål. De planerade sjökablarna korsar den utrotningshotade ålens
vandringsväg från Östersjön till Sargassohavet, därför är det viktigt att kablarna inte
inverkar på vandringsförmågan. Ålen är känslig mot magnetfält och det har visats att
högspännings AC-kablar kan medföra en fördröjning av vandringen, havs- och
vattenmyndigheten hänvisar till en vetenskaplig artikel gällande just detta. Myndigheten
anser att det mot bakgrund av den kumulativa effekten av många sjökablar utmed
vandringsstråket är det viktigt att varje nyanlagd kabel förläggs på ett sätt som minimerar
magnetfältet och att magnetfältens utbredning i vattenmassan beräknas. Vidare har havsoch vattenmyndigheten synpunkter kring mekanisk skada på ålgräs då anläggandet av nya
kablar samt avlägsnande av nuvarande kablar kan komma att medföra skada på ålgräsängar. Ålgräs utgör en ekologiskt viktig och skyddsvärd biotop som under lång tid lidit
omfattande förluster informerar myndigheten. Miljökonsekvensbeskrivningen bör i detalj
beskriva hur pass omfattande (breda) korridorer som planeras genom ålgräs och hur
permanenta skador ska förebyggas. Eventuell skada på andra skyddsvärda grundbottenmiljöer bör också utredas. Myndigheten menar att för de fall där betydande skada kan
sid 8/18
uppstå av plöjning eller schaktning bör istället styrd borrning användas. Slutligen har havsoch vattenmyndigheten synpunkter kring tidsplanering av grumlande verksamheter. Även
om de planerade arbetena inte kan antas medföra sedimentspridning över något större
geografiskt område bör det beaktas att det förekommer torsklek i området. Myndigheten
anser att grumlande arbeten i havet inte bör bedrivas under den period då torskens ägg och
larver är koncentrerade i området. På motsvarande vis bör grumlande och hindrande
arbeten i vattendrag inte företas under perioder då fiskvandring sker genom vattendragen.
Kustbevakningen
Kustbevakningen har ingenting att invända mot projektet men framför några synpunkter.
En miljöräddningsplan bör upprättas för att klargöra procedurer i händelse av olycka som
medför utsläpp av olja eller andra skadliga ämnen i vattnet. Verksamhetsutövaren bör
åläggas att alltid kontakta Kustbevakningen i händelse av sådant utsläpp eller vid
överhängande fara för det. För att underlätta för Kustbevakningen att säkerställa tillräckligt
hög beredskap för miljöräddningstjänst till sjöss bör myndigheten med god framförhållning
informeras om tidpunkter för arbetets start och avslutning, samt hållas underrättad om hur
arbetet fortskrider under anläggningsfasen, såväl ur miljöhänseende som ur sjötrafiksynpunkt.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap avstår från att yttra sig.
Naturvårdsverket
Avseende Esbokonventionen anger Naturvårdsverket att ”av vad som framgår det
översända materialet och efter kontakt med handläggare på miljöavdelningen på
Länsstyrelsen i Skåne gör Naturvårdsverket bedömningen att detta inte är ett ärende där
Danmark behöver underrättas enligt Esbokonventionen”.
Riksantikvarieämbetet
Riksantikvarieämbetet avstår från att lämna synpunkter och hänvisar till länsstyrelsen i
Skåne såsom företrädare för de statliga kulturmiljöintressena.
Rikspolisstyrelsen
Rikspolisstyrelsen har inget att erinra.
Post- och telestyrelsen (PTS)
Post- och telestyrelsen (PTS) informerar att de inte har tillgång till detaljinformation om
hur operatörer och andra ledningsägare utformar sina nät utan hänvisar till de operatörer
och ledningsägare som blir berörda inom aktuellt område att besvara remissen. I detta fall
torde det vara lämpligt att kontakta Telia Sonera, Skanova, Tele2, Telenor, Tre, NET 1
samt Teracom. Även kommunen bör ha en förteckning över vilka ledningsägare som blir
berörda. PTS rekommenderar även att ledningskollen.se används för att identifiera berörda
sid 9/18
ledningsägare. PTS har i tidigare skrivelse till respektive länsstyrelse lämnat uppgifter om
teleanläggningar som är att anse som riksintressen. PTS har inga ytterligare synpunkter.
Sjöfartsverket
Sjöfartsverket anser att samrådsunderlaget väl beskriver den tilltänkta åtgärden och har
inget att erinra kring den föreslagna åtgärden i sak.
Vidare har Sjöfartsverket flera övriga synpunkter. Sjöfartsverket föredrar att farleder
korsas med så rät vinkel som möjligt och rekommenderar att kabeln vid farledspassager
förläggs så djupt att den inte kan skadas vid en eventuell nödankring. Som riktlinje anges 2
meter under botten vid hårt bottenbeskaffenhet och 4 meter vid mjuk beskaffenhet.
Trafiksepareringen mellan Sverige och Danmark ska beaktas, i detta trafikstråk görs drygt
40 000 fartygspassager vilket medför en stor trafikintensitet och utgör ett riskmoment
under anläggningsarbetena. Sjöfartsverket anser att en riskanalys med avseende på
sjöfarten under anläggningsarbetena skall tas fram, denna bör ingå i den miljökonsekvensbeskrivning som görs i samband med kommande ansökan om vattenverksamhet.
Riskanalysen ska beakta hela arbetsområdet således måste även den danska sidan
inkluderas. För eventuella restriktioner i en trafikseparering ansvarar Transportstyrelsen.
Sjöfartsverkets generella ståndpunkt är att gamla kablar skall tas upp och så är även
myndighetens ståndpunkt i detta specifika ärende. Eventuellt beslut om ankringsförbud tas
av Länsstyrelsen med Sjöfartsverket som remissinstans. Sjöfartsverket har i rubricerat
ärende ingenting att erinra kring ett eventuellt ankringsförbud. Till sist skriver
Sjöfartsverket att Svenska Kraftnät AB planerar ett byte av 4 stycken 400 kV kablar längre
norrut i Öresund och det vore mycket olyckligt om dessa två arbeten pågår samtidigt då det
kan få stora konsekvenser på sjöfarten. Därför anser Sjöfartsverket att detta projekt bör
koordineras med Svenska Kraftnäts så att de inte genomförs samtidigt.
Skogsstyrelsen
Av de föreslagna alternativen förespråkar skogsstyrelsen stråk B. Stråk B har minst negativ
påverkan på tätortsnära skog och park av föreslagna punkter.
Statens geotekniska institut (SGI)
Statens geotekniska institut (SGI) bedömer att stråkalternativen är likvärdiga från
geoteknisk och miljögeoteknisk synpunkt. SGI konstaterar att det finns ytlig sedimentär
berggrund i landborgen och rekommenderar därför att lämpliga markundersökningar
genomförs. I underlaget nämns geofysiska undersökningar och provborrning, SGI menar
att även geotekniska undersökningar kan ge värdefull information. Vid planering behöver
hänsyn tas till omgivningen så att inte schakter och schaktgropar kommer i konflikt med
befintlig infrastruktur. Inför ansökan om vattenverksamhet är det viktigt att den planerade
bottenundersökningen genomförs för att gå information om bottenförhållandena och var
respektive metod blir aktuell. Beroende på bottnens heterogenitet bör information även
kunna hämtas från utläggningen av befintliga kabelstråk. Kartläggningen har betydelse för
vilken grumling som uppkommer och det bör redovisas vilka skyddsåtgärder som planeras.
sid 10/18
I ansökan bör det även redovisas hur de befintliga kablarna ska tömmas på olja och
riskerna för föroreningsspridning beskrivas.
Statens maritima museer (SMM)
Statens maritima museer (SMM) kan konstatera att det inom eller i direkt anslutning till de
framtagna stråken finns tre registrerade fartygslämningar i Fornsök, Riksantikvarieämbetets fornminnesdatabas, som kan komma att påverkas av den planerade ledningsdragningen. SMM informerar vidare att dessa tre fartygslämningar fartygslämningar (RAÄ
Allerum 184, RAÄ 74:6 och RAÄ 74:7) är förlista 1912, 1892 respektive 1904 varför de
inte med automatik omfattas av Kulturmiljölagen som skyddar fartygslämningar som är
äldre än 1850. SMM påpekar att sedan den nya lagen trädde i kraft 2014-01-01 har
länsstyrelsen möjlighet att fornlämningsförklara yngre lämningar om det finns särskilda
skäl med hänsyn till dess kulturhistoriska värde. Om området som berörs av exploateringen
inte har karterats anser SMM att en kartering bör göras för att avgöra om det inom området
finns fler lämningar än de tidigare kända. Vidare om en kartering redan genomförts bör
marinarkeologisk expertis ges möjlighet att studera resultatet. Kontakt bör tas med
Kulturmiljöenheten på Länsstyrelsen i Skåne för samråd.
Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM)
Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) informerar att den elektromagnetiska strålmiljön
påverkas i närområdet kring kraftledningar och transformatorstationer. Det är viktigt att
detta beaktas och att ”Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och
magnetiska fält” från 1996 tillämpas vid ansökan om ny koncession. SSM noterar att E.ON
Elnät, enligt samrådsunderlaget, har för avsikt att arbeta efter den ovan nämnda
försiktighetsprincipen. SSM har i övrigt inga synpunkter på projektet.
Svenska Kraftnät
Svenska kraftnät har ingen erinran mot planerad sjökabelförläggning mellan Helsingborg
och Helsingör. Svenska kraftnät anger för kännedom att de avser att skicka in tillståndsansökan om att byta ut den södra sjökabelförbindelsen som förbinder Skåne med Själland
under första kvartalet 2015. Detta utbyte berör inte E.ON Elnäts projekt, då Svenska
kraftnäts kablar ligger betydligt längre norrut. De nya kablarna planeras i anslutning till
befintliga kablar.
För övergripande information rörande Svenska kraftnäts framtida planer för stamnätet för
el hänvisas till Perspektivplan 2015 som finns publicerat på Svenska kraftnäts hemsida.
Sveriges geologiska undersökning (SGU)
Sveriges geologiska undersökning (SGU) informerar att för den del av kabeln som förläggs
på land är de olika stråken likvärdiga. Samtliga löper huvudsakligen över moränleror och
SGU kan inte se några stora skillnader i schaktbarhet. SGU informerar vidare att i sitt
projekt Skånestrand har SGU samlat in maringeologisk information i aktuellt område från
strandkanten ut till ca 1000 meter så att bl.a. en heltäckande bild av bottnens terräng samt
sid 11/18
ytsedimentfördelning erhållits. Informationen är ännu inte färdigbearbetad men kan
användas för bedömning av detta ärende. En presentation av insamlad data är planerad att
publiceras under våren 2015. Sedan tidigare har SGU översiktlig information i området.
Havsbotten består i den översta ytan, längst in mot stranden vid båda stråkalternativen av
sedimentär berggrund överlagrad med rörlig finsand och sand med mäktighet från några
centimeter till någon meter. Några hundratals meter ut från stranden kan även morän med
någon eller några meters mäktighet täcka den sedimentära berggrunden, vilket i vissa
områden kan ge en bottenyta med grövre fraktioner av grus och sten. Ett område med
postglacial lera förekommer ca 1 km ut, framförallt vid det norra stråkalternativet. Längre
ut förekommer morän med sand av olika fraktioner på. SGU anser att vid täckandet av
kablarna bör det täckande materialet läggas så att stopp för exempelvis naturlig
sedimenttransport inte uppkommer, vilket bl.a. skulle kunna leda till sandbrist i vissa
områden. Vidare bör materialet ha en likande fraktion som det naturliga längs med
kabelsträckningen, såväl från ett sedimentdynamiskt perspektiv så att t.ex. ingen erosion
och transport uppkommer och skadar kablarna som att substratet för växter och djur inte
förändras.
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI)
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) anser det angeläget att gamla
oljefyllda kablar byts ut mot nya kablar utan olja, särskilt då de förra redan hunnit börja
läcka. SMHI förordar att de gamla sjöförlagda kablarna i sin helhet as upp för att
återvinnas. Innan SMHI lämnar slutligt utlåtande ser institutet fram emot att få ta del av
kommande handlingar, däribland geoteknisk bottenundersökning samt
miljökonsekvensbeskrivning.
Trafikverket
Trafikverket har inga synpunkter på de olika stråkalternativen men lämnar synpunkter då
den allmänna vägen 111 är berörd i några av stråkalternativen. För anläggande av ledning
eller utförande av arbeten på befintlig ledning inom vägområdet krävs alltid tillstånd från
Trafikverket, vilket kräver en separat ansökan. Förläggning av kabel i vägområdet ska ske
under sådana former att drift och underhåll av vägen inte fördyras, att skador på vägkonstruktionen inte uppstår eller att fara eller hinder för trafiken inte vållas på grund av
ledningen eller dess kringutrustning.
Transportstyrelsen
Transportstyrelsens yttrande är ur sjöfartssynpunkt. Transportstyrelsen har inga synpunkter
på förslagen till sträckning av sjöförläggningen av kabelförbanden. Transportstyrelsen
anser dock att en riskanalys för sjöfarten avseende anläggningsfasen tas fram och bifogas
miljökonsekvensbeskrivningen. Detta med avseende på att arbete kommer att ske i ett
mycket trafikintensivt område. Riskanalysen ska beakta hela arbetsområdet, även den del
som finns på Danskt sjöterritorium. Vidare skriver Transportstyrelsen att då förslagen till
sträckning av kabelförbanden korsar trafiksepareringssystemet TSS In the Sound, fastställd
sid 12/18
av International Maritime Organisation (IMO), ska det även redovisas hur omhändertagandet av trafikinformation till sjöfarare under anläggningsfasen kommer att genomföras.
Skyltning av kabelförbanden ska ske enligt SJÖFS 2007:19.
3 Inkomna synpunkter – Företag, organisationer och
föreningar
Helsingborgs skid- och orienteringsklubb (HSOK)
Helsingborgs skid- och orienteringsklubb (HSOK) bedriver tränings-, motions och
tävlingsverksamhet i orientering och längdskidåkning. Verksamheten bedrivs i Pålsjö skog,
Kungshultskogen och Sofieroskogen samt mellanliggande öppna landskap. Klubbhuset är
beläget invid Pålsjö Slott. HSOK menar att kabeldragningen går genom extremt känsliga
kultur- och naturområden och påpekar att områdena kring Pålsjö skog håller på att
ombildas till naturreservat. HSOK förutsätter att E.ON Elnät noga övervägt möjligheterna
att undvika ingreppen. Vidare skriver HSOK i sitt yttrande att alla stråk (A, B, C, D, E och
F) går genom det framtida naturreservatet Hittarp-Pålsjö och kommer påverka
utvecklingen av det, inte minst stråk B, C, E och F. HSOK menar att det i samrådsunderlaget nämns att arbete med fördjupad översiktsplan pågår men konsekvensbeskrivningarna hänvisar enbart till nuläget, vilket innebär att odlingsmark som berörs av
det framtida naturreservatet måste konsekvensbeskrivas ur en annan vinkel än som
odlingsmark. Detta gäller även konsekvensen av vegetationsbegränsningar där stråken går
genom nuvarande och planerade skogsområden.
Skanova
Skanova har inget att erinra mot koncessionsansökan. Skanova önskar dock att stråk B
undviks då de har flera kablar i det området.
Skånes Ornitologiska Förening och Kullabygdens Ornitologiska
Förening
Skånes Ornitologiska Förening (SKOF) har tillsammans med Kullabygdens Ornitologiska
Förening (KOF) inkommit med ett yttrande. Föreningarna gör bedömningen att det inte
finns några allvarliga hot mot fågellivet oavsett vilka alternativ som väljs. Föreningarna
påpekar dock att det är viktigt att olja från de gamla kablarna inte läcker ut i Öresund, att
trädfällning och övriga ingrepp i vegetationen på land inte sker under fåglarnas häckningstid (1 april – 31 juli) och påminner slutligen om att det kan finnas värdefulla musselbankar
i de aktuella delarna av Öresund och frågar om detta beaktats.
Sveriges Fiskares Riksförbund (SFR)
Sveriges Fiskares Riksförbund (SFR) anser att de nya kablarna ska spolas/grävas/fräsas ner
där så är möjligt och på övriga platser ska de övertäckas. Tidsmässigt bör arbetet med
nerspolning och kabelarbetet i övrigt förläggs under vår – sensommar. Efter sensommaren
börjar fiskeperioden, som huvudsakligen är under månaderna september – december. SFR
sid 13/18
avstyrker ifrån att arbetet utförs under fiskeperioden då fisket annars påverkas negativt i
form av störande ljud och upprörning av bottensediment. Om skyddszoner används bör
fisket som bedrivs i området få tillgång till dessa då förberedelser m.m. måste kunna få ske
inför fisket, t.ex. v.g. pålar och förankringsanordningar till bottengarn. Samförståndslösningar torde här vara möjliga fullt ut. SFR avstyrker å det bestämdaste ifrån spolning i
närheten av fiskeplatser under den tid då fisket sker. Vidare förutsätter förbundet att
nogsamt alla tänkbara åtgärder vidtas för att säkerställa en så liten påverkan som möjligt på
ålen.
Sydvatten AB
Sydvatten AB har inga synpunkter avseende projektet.
Öresundskraft AB
Gällande elnät meddelar Öresundskraft att det inom stråk A nära kustlinjen finns
lågspänningsanläggning i liten omfattning. I stråk B finns i Fårhagevägen ett lågspänningsnät som sträcker sig förbi Sofiero Gård. Om det alternativet väljs måste E.ON Elnät påvisa
att de nya 132 kV kablarna inte stör lågspänningsnätet. Öster om väg 111 finns 20 kV samt
signalkabel längsgående med väg 111.
Gällande fjärrvärmenät passerar stråk A2 en mindre fjärrvärmeledning till Sofiero Slott. I
stråk A3, B3 och F finns stråk med större fjärrvärmeledningar till Laröd/Hittarp från
Helsingborg. Från Helsingborg kommer tre stycken ledningar 280-355 mm i diameter, de
går i Mariehällsvägen och fortsätter i gång-/cykelvägen västerut genom skogen och in i
förslaget stråk F och B3. De ligger med varierande utbredning på 3-10 m bredd. Ca 450 m
från Larödsvägen delar sig ledningen på två håll. Två ledningar med diameter 280 mm går
norrut genom stråk B3/A3 och vidare på östra sidan av Laröd. De har en förläggningsbredd
av ca 1,5 m. Ytterligare två ledningar med diameter 280 mm går västerut genom stråk
B3/A3, först via gång-/cykelväg och sedan in mot Larödsvägen där den svänger norrut.
Även dessa har förläggningsbredd av ca 1,5 m. Ett lämpligt skyddsavstånd till ledningarna
vid parallell förläggning kan vara samma, 6 m, som anges i samrådsunderlagets avsnitt
3.2.2. Öresundskraft rekommenderar att ledningsunderlag skaffas via Ledningskollen.
Även gällande opto/bredbandsnät rekommenderar Öresundskraft ledningskollen. Avseende
gasnät har Öresundskraft ingen erinran.
Laröds byalag
Laröds byalag anser att sträckning A är mycket olämplig då Sofieros Slottspark är en viktig
del av Laröd både av historiska skäl och som rekreationsområde. Vidare nämner byalaget
att det nordvästra hörnet av parken med sin stora gräsyta används för det stora midsommarfirandet för fler än 5000 personer. Parkens sydvästra hörn är delvis outnyttjat och byalaget
menar att det området torde tåla ett visst ingrepp. Laröds byalag förordar därför stråk B,
kompletterat med stråk E, som skulle frigöra ytor centralt i byn samt göra infarten från väg
111 mer tilltalande.
sid 14/18
Samfällighetsföreningen Larödsbaden
Samfällighetsföreningen Larödsbaden finner att planerat projekt inte menligt inverkar på
miljön i och kring boendet i Larödsbaden och har således inga invändningar mot projektets
genomförande.
4 Inkomna synpunkter – enskilt berörda, rättighetshavare
samt allmänhet
Adelsnäs 1
Förvaltaren till det bolag som äger fastigheten framför att de inte har några synpunkter på
projektet så länge det inte påverkar eller inkräktar negativt på aktuell fastighet. De vill
gärna vara uppdaterade om hur projektet går vidare.
Adelsnäs 4
Fastighetsägarna förordar starkt den nordliga dragningen både av sjökabel och landkabel,
stråk A, norr om befintliga förband. Fastighetsägarna anser att detta stråk är mest logiskt
och påverkar stranden och miljön minst av alla förslagen. Det är också det förslag som
påverkar de som bor i Adelsnäsområdet minst. Det raka stråket upp till en ny slutpunkt
öster om väg 111 verkar också bra (stråk D). Stråk B och C går igenom en betydligt
känsligare strand- och skogsmiljö. Stranden och landborgen är mycket känsliga och är
ändå utsatta för mycket belastning av väder och vind. Ytterligare belastning bör undvikas.
Stråk B och C påverkar fastighetsägarna extremt mycket mera. Avslutningsvis skriver
fastighetsägarna att de i och med de gamla kablarna redan varit utsatta för mycket stök
med reparationer pga. oljeläckage, ny kabeldragning m.m. och anser att det vore skönt att
slippa gå igenom en ändå större omläggning.
Sofiero Gård 1
Ägaren framför att om projektet beslutar att gå vidare med det alternativ som passerar
Sofiero Gård, hoppas hon på fortsatt diskussion samt att Helsingborgs stad samordnar
utredning och problematik gällande dagvattenhanteringen och infrastrukturen i Sofiero
området.
Restaurering och ändrad verksamhet av Sofiero Gård pågår/planeras, vilket gör att det är
viktigt med samtal och möten avseende byggplaner och grävningar. Fastighetsägaren
kommer bland annat att gräva för VVS, tele, el samt troligtvis borra för bergvärme.
Sofiero Gård och dess miljö är Q märkt och med i bevarandeplanen, samt att där finns
fornlämningar, Landborgen och Kullaleden. Området ska enligt Helsingborgs stad
ombildas till naturreservat 2015 (se Pålsjö Översiktsplan.) Verksamheten kommer att bli
lidande om det förslag som berör Sofiero Gård går igenom. Fastighetsägaren önskar
diskutera lösningar så att rimlig kompensation utfaller.
sid 15/18
Ekensholm 10
Fastighetsägarna motsätter sig starkt ett eventuellt beslut att placera de nya ledningarna
enligt stråk A. Det är alldeles för nära huset, och de kommer påverkas negativt vilket inte
kan accepteras. Fastighetsägarna anser även att det kommer förstöra de fina promenadstråk
som finns idag och används flitigt av många.
Slottsvägen 35/Björksund 9
Fastighetsägaren förordar stråk C bestämt.
Inledningsvis konstaterar fastighetsägaren att kuststräckan Pålsjö-Domsten är ett
riksintresse för naturvård som omfattar Landborgen och Sofiero Slott. Området är viktigt
menar fastighetsägare och hade det inte redan funnits kablar här hade man förmodligen
aldrig kommit på tanken att dra några, men nu finns de och de behöver bytas ut. Största
möjliga varsamhet krävs således när man ska göra ingrepp och det är på intet sätt givet att
tekniskt sett enklaste och billigaste lösning kan tillämpas, snarare tvärtom.
Sträckning A och B betraktas som synnerligen olämpliga, A för att ledningarna kommer
utmanande nära bebyggelse med elektromagnetiska fält och både A och B för att de kräver
ledningsgator genom skogspartier och längs stränder. Sträckningarna innebär även risk för
påverkan i Sofieroparken i samband med felsökning och reparation av kablarna, alternativ
A i högre grad än B.
Alternativ C innebär:
a. inga kabelgator eller annan påverkan på miljö och friluftsliv eftersom 1. kablarna
nästan helt dras över betesmark och odlingsområden, 2. borrning/tryckning troligen
måste (bör) användas från stranden och upp till skogsområdet vilket skulle vara en
fördel eftersom det lämnar skogsområdet orört så när som på skarvboxen och 3.
endast ett mindre parti skogsmark öster om Sofiero gård måste genomkorsas med
kabelgata
b. ingen påverkan på Sofieroparken eftersom kablarna dras helt utanför
c. inga problem med elektromagnetiska fält eftersom kablarna kan dras på behörigt
avstånd från bostäder och liknande (inkl. Sofiero gård)
d. att när skogspartiet öster om Sofiero gård genomkorsats finns det flera alternativa
vägar att dra kablarna, alla med mycket begränsad inverkan på parker och andra
naturvärden såsom betesmarken norr om Larödsvägen (fastighetsägaren utgår ifrån
att man väljer att placera slutpunkten öster om väg 111 för att möjliggöra
exploatering av området väster om vägen)
Nackdelen skulle vara att de nya och gamla kablarna eventuellt måste korsa varandra till
sjöss med de komplikationer det innebär, liksom att skarvboxen eventuellt hamnar på en
tekniskt sett mindre fördelaktig plats. Vidare anser fastighetsägaren att det inte skulle
behövas någon korsning om de nya kablarna placeras mellan de gamla.
sid 16/18
Mot bakgrund av detta ovan om dels kabelgator och elektromagnetiska fält (stråk A och B)
och dels om den mycket begränsade miljöpåverkan av stråk C när anläggningen väl är klar
anser fastighetsägaren att stråk C absolut måste föredras även om det anläggningsfasen
innebär vissa komplikationer och viss fördyring.
Slottsvägen 55
Fastighetsägarna informerar att de i väster har en gräns mot en asfalterad stig (ej en väg)
som går ner mot havet. Om det blir aktuellt med stråk A är fastighetsägarna oroliga över att
denna stig kommer att användas och de motsätter sig att den används. Stigen är inte
dimensionerad och gjord att användas av tunga fordon eller trafik i någon omfattning
förutom enstaka fordon. Används stigen i större utsträckning är fastighetsägarnas
bedömning att risk finns att marken och fastigheterna runt omkring skadas. Oro finns att
byggnader utsätts för sådan påverkan att sättningar, sprickor eller andra skador kan uppstå.
Vidare kommer en eventuell användning av stigen orsaka stor olägenhet genom buller,
vibrationer och andra störningar, vilket fastighetsägarna inte vill utsättas för. Även genom
själva kabeldragningen som görs finns risk att fastigheten och huset utsätts för påverkan
genom t.ex. sprängning, grävning, eller annan verksamhet som medför skador som
exemplifierats ovan samt att fastighetsägarna utsätts för störningar medförande stor
olägenhet. Om kabeldragningen ändå kommer att genomföras där det är föreslaget vill
fastighetsägarna att fastigheten besiktigas av sakkunning och oberoende besiktningsman på
verksamhetsutövarens eller annan ansvarigs bekostnad före arbetena påbörjas samt efter
avlutande för att därigenom kunna bedöma vilka eventuella skador som uppkommit. För
det fall kabeldragningen görs förbehåller sig fastighetsägaren rätten att kräva ersättning av
verksamhetsutövaren eller annan ansvarig för de skador och olägenheter som fastigheten,
byggnaderna på fastigheten och fastighetsägarna drabbas av. Fastighetsägaren vill även
erinra om miljöbalkens regler och annan lagstiftning som verksamhetsutövaren har att
iaktta och efterfölja i samband med att arbetena utförs.
Samlat yttrande från 22 fastighetsägare på Slottsvägen
Fastighetsägarna till Slottsvägen 5, 7, 9, 11, 13, 15, 17, 19, 21, 23, 25, 27, 31, 39, 41, 43,
45, 47, 49, 51, 53, 55.
Fastighetsägarna förordar alla stråk B.
Med stöd av försiktighetsprincipen, det stora antal fastigheter och människor som bor och
lever i omedelbar anslutning till stråk A, avstyrkes detta alternativ bestämt. Sträckning A
anses vara synnerligen olämpligt med tanke på den omedelbara närheten till lekplats,
fotbollsplan, ett stort antal fastigheter och mycket frekventerade gemensamhetsytor
omedelbart norr om den norra gränsen till Sofieros slottspark. Fastighetsägarna anser även
att Sofieros unika och mycket värdefulla parkmiljö måste skyddas och bevaras. Därför
förordar fastighetsägarna stråk B som dras söder om Sofieroparken. Stråk B som går
genom öppet landskap och i utkant av skogsområde söder om Sofieroparken anses vara det
enda realistiska och rimliga alternativet.
sid 17/18
Fastighetsägarna till Slottsvägen 39 har gjort följande tillägg till det gemensamma
yttrandet:
Fastighetsägaren påpekar att det är viktig att inte låta kortsiktiga ekonomiska
överväganden få tillåtas få avgörande inverkan på en entreprenad och investeringar som
ska ha en beräknad livslängd som sträcker sig decennier framöver.
sid 18/18