Slutrapport - Finsam Helsingborg

Slutrapport
Kultur på recept 2.0 Skånemodellen
2012-2014
Samordningsförbundet FINSAM Helsingborg
Region Skåne
Helsingborgs stad
Christina Gedeborg-Nilsson
Processledare
2013-01-30
2015-01- 20
Slutrapport
Kultur på recept 2.0 Skånemodellen 2012-2014
Bakgrund och syfte
2010 genomfördes, efter dialog med Social- och Kulturdepartementen, ett pilotprojekt med
Kultur på recept på en vårdenhet i Helsingborg i samarbete mellan Region Skåne och
Helsingborgs stads kulturförvaltning. Målet var då att ta fram en modell, som enligt
utvärderingen visade sig fungera väl. Parterna ville därför pröva modellen i ett större
sammanhang under en treårsperiod med start 2012.
Syftet var nu att finna nya metoder för rehabilitering av patienter som är vårdkrävande, men där
traditionell behandling inte lett till förbättring.
Samverkansparter
Region Skåne (hälso- och sjukvårdsnämnden och kulturnämnden), Helsingborgs stad samt
FINSAM Helsingborg.
Målgrupp
Patienter med pågående eller hotande sjukskrivning, psykisk ohälsa och/eller utbredd smärta
med risk för social isolering. Totalt under hela perioden skrevs recept ut till 187 patienter.
Medverkande
Samtliga vårdenheter inom hälsovalet samt psykiatrins öppenvårdsenheter i Helsingborg
erbjöds deltagande. Tretton vårdenheter medverkade, såväl offentliga som privata, både från
primärvården och från de psykiatriska öppenvårdsmottagningarna.
Följande kulturinstitutioner medverkade:
Dunkers kulturhus - inklusive Helsingborgs kulturskola, Fredriksdal museer och trädgårdar,
Stadsbiblioteket, Sofiero slott och slottsträdgård, Stadsteatern, Röda Kvarn, Konserthuset och
Stadsteatern.
Helsingborg har ett stort och varierat kulturutbud, som inte återfinns i angränsande kommuner.
Några patienter från de nordvästskånska kommuner, som har FINSAM-förbund, har kunnat få
del av Kultur på recept genom avtal mellan förbunden.
Arbetsmetod - modell
Modellen innebär att kulturförvaltningen i Helsingborg tar emot personer i ett planerat program
med kulturaktiviteter. När patienten identifierats på sin vårdenhet, skriver
läkare/rehabkoordinator ut receptet och ger information. Patienten blir nu deltagare för att
markera att fokus läggs på att stärka det friska hos patienten samt för att markera skillnaden
mellan sjukmiljö (vård) och friskmiljö (kultur).
Därefter följer ett möte i grupp med kulturkoordinatorn, som är ansvarig för de kulturaktiviteter
som ingår i receptet. Deltagaren får stadens kulturkort för att kunna nyttja kulturutbudet under
ett års tid.
Detta ger möjlighet till fortsatt kulturdeltagande även efter aktivitetsperiodens slut.
Deltagaren är med i olika kulturaktiviteter tre gånger i veckan under tio veckor.
Exempel på receptinnehåll är att se på konst, eget skapande, kulturhistoriska vandringar,
hantverk, biblioteksbesök och musik. Samtliga aktiviteter äger rum inom ramen för stadens
1
kulturförvaltning. Aktiviteterna leds av kunniga kulturpedagoger och kombineras med samtal,
frågeställningar och diskussioner om det upplevda. Viktiga nyckelord är gemenskapen i
gruppen, kulturupplevelsen, samtalet och kontinuiteten.
Uppföljning och resultat
Rehabkoordinatorerna och kulturkoordinatorn har gjort uppföljningar av deltagaren i halvtid
och efter avslutad receptperiod. Uppföljning görs också av relevant myndighet/-er
(Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen eller utvecklingsnämnden).
Den medicinska utvärderingen med fokus på individuella behandlingsresultat görs av ERC Syd
(Epidemiologi och Registercentrum Syd), Region Skåne. Personer som fått Kultur på recept
och Naturunderstödd rehabilitering jämförs med referenspersoner som fått sedvanlig
behandling. Detta görs i samband med en större utvärdering på uppdrag av Socialdepartementet
tillsammans med ISF (Inspektionen för socialförsäkringen) samt IFAU (Institutet för
arbetsmarknadsutvärdering). Det som undersöks är symptomförändringar,
läkemedelskonsumtion, vårdkonsumtion, upplevd hälsa samt kulturvanor.
Resultaten kommer att presenteras i en slutrapport som ska vara färdig i december 2015. I en
interimsrapport från juni 2014 pekade utvärderarna på försiktigt positiva tendenser, som att den
självskattade arbetsförmågan ökat något efter rehabiliteringen och också att symptom i form av
oro, nedstämdhet samt smärta minskar. Även skattning av den självupplevda hälsan
förbättrades.
Oxford Research AB fick uppdraget att genomföra en processutvärdering med syftet att
kartlägga och bedöma samverkansprocessen samt att belysa det övergripande resultatet.
Detta presenteras i en separat rapport. Sammanfattningsvis skriver utvärderaren att ”modellen
är väl förankrad i Helsingborg och att vården ser Kultur på recept som en möjlighet när det
gäller att hitta lämpliga rehabiliteringsalternativ. Kulturen upplever mervärden som givit inspel
och inspiration för utveckling av verksamheter”.
Alla deltagare och aktiviteter har registrerats i SUS (Försäkringskassans sektorsövergripande
system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet).
Organisation
Politisk styrgrupp:
två representanter vardera från Region Skånes hälso- och sjukvårdsnämnd, Region Skånes
kulturnämnd, Helsingborgs stads kulturnämnd samt FINSAM Helsingborg.
Ledningsgrupp:
representanter från Region Skåne, Helsingborgs stad, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen,
Primärvården Skåne samt FINSAM Helsingborg.
Operativ ledningsgrupp:
processledare, kulturkoordinator och vårdkoordinator.
Finansiering
Budgeten är på totalt 7,7 miljoner kronor för hela processperioden, 2012-2014. FINSAM
Helsingborg, Region Skånes hälso- och sjukvårdsnämnd och kulturnämnd samt Helsingborgs
stads kulturnämnd har varit finansiärer.
2
Projektets totala kostnader uppgick till 6 162 354 kronor och genererade ett överskott om
1 537 646 kronor.
Aktiviteter
Kultur och hälsa är ett relativt nytt kunskapsområde och för att ge kulturpedagoger och
rehabkoordinatorer inspiration och en gemensam bas ordnades ett antal mötestillfällen med
inspiration och kunskapsförmedling. Dessutom har två filmer producerats.
Peter Thybo, ”sundhedsinnovator” och fysioterapeut från Ikast Brande kommune på Jylland,
föreläste ”Om Konsten att leva – om kulturelle aktiviteter som sundhedsfremme” och Thomas
Axelsson, lektor i religionsvetenskap och filmforskare vid Högskolan Dalarna, föreläste om
”Film som medicin”. Gruppen fick också möjlighet att ta del av en attitydambassadörs1
berättelse om egna erfarenheter av psykisk hälsa och ohälsa.
I september 2013 ordnades en nationell konferens; ”Att färdas mot nya möjligheter – en
mellanstation för projekten Kultur på recept 2.0 och Naturunderstödd rehabilitering”. Syftet var
att redovisa arbetssättet i modellen, vilka framgångsfaktorer och hinder som identifierats samt
en första resultatanalys.
Kultur på recept presenterades i flera externa sammanhang, som till exempel under
Almedalsveckan i Visby 2013 i samband med ett seminarium ordnat av FINSAM
(Nationella Nätverket för Samordningsförbund och Nationella Rådet) och 2014 på
konferensen ”Get creative – go Baltic” i Bryssel, som arrangerats av iBSG (informal
Baltic Sea Group) och Nordiska ministerrådet.
Implementering och utmaningar
Frågan om implementering diskuterades under processens sista år både i ledningsgrupp och
styrgrupp. Det landade i ett beslut om att genomföra ett implementeringsår 2015 i Helsingborg
med målet att skapa förutsättningar för en stabil och långsiktig lösning.
En stor utmaning under det kommande året är att Kultur på recept ska uppfattas som en naturlig
del av vardagsarbetet för både vården och kulturen. En annan handlar om att ”värna vunna
vinster”, det vill säga att ansvarskedjan mellan vården och de sociala stödmyndigheterna
fungerar smidigt för att långsiktigt säkra positiva resultat, som uppnåtts hos deltagare.
En viktig framgångsfaktor som har identifierats är att processen redan från början hållit en
tydlig gräns mellan vårdens och kulturens respektive uppdrag och ansvarsområden. På så sätt
har professionerna kunnat närma sig varandra på samma nivå och se nyttan för båda parter,
vilket har underlättat samverkan.
För att kvalitetssäkra modellen påbörjades arbetet med att ta fram en metodhandbok och
som komplement till denna kommer en film att produceras. Under 2015 kommer Region
Skåne även att ta fram en planering för hur Kultur på recept ska kunna spridas till andra delar
av Skåne.
Privatpersoner är engagerade som ambassadörer i den nationella kampanjen Hjärnkoll. Ambassadörerna
berättar utifrån sina egna erfarenheter av psykisk hälsa och ohälsa på seminarier, utbildningar,
utvecklingsarbeten och i media.
1
3
Intresse från omvärlden
Pilotprojektet rönte stort intresse från media, landsting, kommuner, universitet och andra
organisationer. Flera landsting har påbörjat förstudier eller projekt med Kultur på recept, till
exempel Jönköping, Blekinge, Norrbotten, Uppsala, Stockholm, Sörmland och Västmanland.
Kultur på recept har beskrivits i en mängd artiklar i dags- och fackpress samt i radio- och tvinslag i Sverige och Danmark.
En deltagarröst
”-Jag har tidigare haft ett självskadebeteende i 12 år, dvs halva mitt liv. Jag har nu varit fri
från skador i 86 dagar. När jag har varit på en aktivitet så har jag fått utlopp för en massa
energi som annars brukar snurra runt i huvudet. Jag känner mig lugnare och mer tillfreds
nu när jag har gjort saker tre gånger i veckan. För mig är det viktigt att det fortsätter. Jag
behöver ha något att göra. Jag isolerar mig annars. Tack vare kultur på recept kan jag nu
förstå att det finns platser som jag kan känna mig hemma på. Det visste jag inte innan och
saknade att ha nånstans att söka mig till. Och jag har börjat måla igen”.
(Förmedlat av Malin Bennborn, kulturkoordinator)
Ekonomiskt resultat
Uppföljning Kultur på Recept 2012 - 2014
Utfall 2012
Utfall 2013
Utfall 2014
621 212
223 465
0
62 000
787 140
371 471
24 382
11 095
767 903
336 671
22 350
50 283
906 677
1 194 088
1 177 207
0
35 438
12 776
20 250
39 000
0
20 699
0
29 809
1 275
0
60 000
68 459
8 316
359 950
30 804
3 501
0
90000
10480
124880
128 163
167 859
619 615
516 889
517 800
528 542
516 889
517 800
528 542
65 314
85 050
255 150
-600 000
65 314
85 050
255 150
-194 486
-7 700 000
1 617 043
1 964 797
2 580 514
-1 537 646
Budget
2012-2014
Finsam
Processledning
Kulturaktiviteter
Resor
Övriga kostnader
Sum m a
-3 600 000
Diff
-322 028
överskott
-1 084 363
överskott
Region Skåne HSN
Utvärdering formulär,analys
Utbildning/Seminarier
Kommunikation
Rapport, del o slut
Utvecklingsmedel
Konferens
Övriga kostnader
Sum m a
-2 000 000
Helsingborgs Stad
Kulturkoordinator
Sum m a
Region Skåne KS
-1 500 000
Processutvärdering
Summa
Sum m a totalt
63 231
underskott
överskott
4