Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Transcription

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
1 (19)
Plan mot
diskriminering och
kränkande behandling
i förskolan
Hasselbackens förskola
2 (19)
Upprättad
Jan 2015
Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika
rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra trakasserier och kränkande
behandling för de barn som deltar i eller söker till verksamheten
3 (19)
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Förskola
● Blåsippan 1-3 år
● Vitsippan 1-3 år
● Ekorren 3-5 år
● Igelkotten 3-5 år
Vår vision
Hasselbackens​
förskola skall vara en välkomnande plats där alla barn och vuxna ska
​
känna sig trygga och glada och ingen ska bli utsatt för diskriminering eller annan
kränkande behandling. Förskolan ska präglas av respekt för människors olikheter.
Alla barn ska känna sig delaktig i gemenskapen och möta vuxna som har ett ödmjukt
och lyhört förhållningssätt. Vi vuxna ska även vara förebilder för barnen och stärka
barnens identitet, självkänsla, självkännedom och självfötroende. Som förebilder för
barnen ska vi sträva efter att att skapa en gemensam förskola med vi-känsla där alla
barn är allas barn.
4 (19)
Planen gäller från
Jan 2015
Planen gäller till
Januari 2016
Ansvariga för planen
Personalen på Hasselbackens förskola och förskolechef Ewa Bydell.
Barnens delaktighet
I det dagliga arbetet samt vid olika aktiviteter i samlingar och samtal med barnen.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Föräldrarna får ta del av och diskutera planen vid föräldramöten.
Personalens delaktighet
I det dagliga arbetet, avdelningsmöten, personalmöten, kvalitetsdagar.
Förankring av planen
Personalen arbetar kontinuerligt i vardagen med likabehandlingsfrågor, samt har den
som en stående punkt på sina avdelningsmöten och vid vissa APT. Föräldrarna får ta
del av planen på inskolningssamtal och föräldramöten. Planen finns tillgänglig att läsa
på varje avdelning och på förskolans hemsida.
5 (19)
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Genom kontinuerliga diskussioner, reflektioner och uppföljningar i arbetslagen.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Personal på Hasselbackens förskola och förskolechef.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Inga kränkningar har anmälts eller utretts under 2014. Arbetet med Kanin och
Igelkott och dess metoder samt kamratstund och veckans kompis, har varit
framgångsfaktorer i det främjande arbetet. I den dagliga verksamheten ser vi att
barnen använder verktygen utifrån vårt värdegrundsarbete. Utifrån kartläggningar
som sociogram och vem leker vart ute och inne har lärmiljöer och grupperingar
förändrats. Gemensamma diskussioner på APT behöver följas upp och planeras
bättre för att få ökad effekt. Pedagogerna har tagit del av Skolverkets allmänna råd
för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling.
Årets plan ska utvärderas senast
December 2015
Beskriv hur årets plan ska utvärderas. 6 (19)
Arbetet sker kontinuerligt under året. Avdelningarna kartlägger händelser och
upprättar åtgärdsplaner som dokumenteras och samlas ihop inför kommande
revision under december 2015.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Arbetslagen och förskolechef på Hasselbackens förskola.
Främjande insatser
KRÄNKANDE BEHANDLING : Verbal och fysisk
Mål:​
Alla barn och vuxna ska känna sig trygga och lika mycket värda. Alla barn och
vuxna ska bemöta och bemötas med respekt.
Uppföljning: ​
Genom observationer som följs upp och diskuteras och dokumenteras
på avdelningsmöten och reflektionstid. Enkätundersökning.
Insats: ​
Närvarande vuxna som är goda förebilder och kan fånga upp och reda ut
situationer som kan uppkomma. Vi arbetar med värdegrundsmaterialet Kanin och
Igelkott, kamratstund och veckans kompis som bla utvecklar barnens sociala
kompetens och ger verktyg som barnen kan använda vid konfliktlösning. Arbeta
utifrån fokusområdet öka läsningen för att ge barnen ett rikt språk.
7 (19)
KÖN
Mål​
: Alla pojkar och flickor ska ges möjlighet till lika stort inflytande över
verksamheten.
Uppföljning:​
Genom observationer som följs upp och diskuteras och dokumenteras
på avdelningsmöten och reflektionstid.
Insats​
: Uppmuntra och stärka alla barn till att delta i lekar och aktiviteter. Göra
medvetna val i lärmiljöer och material som utmanar och skapar nyfikenhet hos
barnen utifrån observation och analys. Vi ska läsa mer medveten litteratur för barnen
som utmanar de traditionella könsnormerna. Vi ska reflektera med barnen över hur
pojkar/män och flickor/kvinnor framställs i böcker utifrån traditionella könsroller.
All personal kommer att läsa valda delar ur ”En jämnställd förskola” och delta i
diskussioner ur normkritiskt perspektiv.
FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Mål​
: Alla barn ska få det stöd de behöver samt erfara att de gör framsteg, övervinna
svårigheter, uppleva att de är en tillgång i gruppen och att få lyckas.
Uppföljning​
: Genom observationer som följs upp och diskuteras och dokumenteras
på avdelningsmöten och reflektionstid samt samtal med föräldrar.
Insats: ​
Vi anpassar den fysiska miljön, den pedagogiska verksamheten samt vårt
pedagogiska förhållningssätt efter barnens behov.
8 (19)
RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFATTNING
Mål​
: Alla barn och familjer ska respekteras utifrån sin religion eller trosuppfattning
och öka kunskapen om att det finns olika religioner.
Uppföljning​
: Genom dokumenationer/observationer som följs upp och diskuteras
och dokumenteras på avdelningsmöten och reflektionstid. Samtal med föräldrar.
Insats​
: Göra barnen uppmärksamma på olika religioner. Vid inskolning ta reda på
vilken religion eller trosuppfattning barnet har. Lyfta fram och göra barnen
uppmärksamma på olika religioner. Uppmärksamma olika högtider/traditioner som
finns bland barnen/familjerna.
SEXUELL LÄGGNING
Mål​
: Alla barn och familjer oavsett föräldrars sexuella läggning är välkommen på vår
förskola. Ökad kunskap bland pedagoger.
Uppföljning​
: På avdelningsmöten, reflektionstid och APT/personalmöten
reflekterar och diskuterar vi hur vårt medvetande har förändrats.
Insats: ​
Kompetensutveckling och reflektion kring oss själva och våra värderingar.
Diskussioner i personalgruppen för ökad kunskap. ​
För bemötande av
barnet/gruppen
Hur säger vi som personal/bemötande. Tex Vem hämtar? (mamma-pappa)
Berätta och visa på olikheter i familjer. Läsa böcker där olika familje bilder ingår
9 (19)
ETNISK TILLHÖRIGHET
Mål​
: Alla barn ska vara välkommen till förskolan och vara stolta över sitt ursprung
oavsett etnisk tillhörighet.
Uppföljning​
: Genom observationer som följs upp och diskuteras och dokumenteras
på avdelningsmöten och reflektionstid.
Insats​
: Vi ska ha en öppen dialog med föräldrarna och visa intresse för deras
ursprung.Vi ska hitta tillfällen att på ett positivt sätt synliggöra likheter och olikheter.
Uppmärksamma flerspråkighet på ett positivt sätt, låna böcker på de olika språk som
förekommer på vår förskola. Erbjuda böcker, sånger och dataprogram, tex ”Pino” på
olika språk, spel mm. Arbeta med flaggor, kartor och hälsningsfraser. Använda oss
av tecken som stöd. Använda vårdnadshavarnas kunskaper som en tillgång i arbetet.
ÅLDER
Mål: ​
Skapa goda förutsättningar för alla barn att utvecklas, oavsett ålder.
Uppföljning: ​
Följs upp genom diskussioner och reflektioner med barnens behov
och intresse i centrum.
Insats: ​
Ha lärmiljöer och grupper där alla barn oavsett ålder tillåts att känna jag kan,
jag vill, jag vågar.
10 (19)
BRISTANDE TILLGÄNGLIGHET
Mål: ​
Alla barn ska ha rätt att få likvärdiga förutsättningar att delta i verksamheten
Uppföljning: ​
Genom att kontinuerligt dokumentera
Insats: ​
Anpassa miljöerna efter behovet och ha pågående diskussioner i arbetslaget.
Ansvarig Arbetslag: Förskollärare och barnskötare på Hasselbackens förskola
Förskolechef: Ewa Bydell
Datum när det ska vara klart Arbetet sker dagligen och kontinuerligt under året.
Kartläggningsmetoder Observationer, dokumentation och diskussion. Föräldra och barnenkät.
Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder
11 (19)
Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Personalen dokumenterar och observerar verksamheten barnen i den dagliga
verksamheten. Föräldrarna genom samtal och enkäter.
Hur personalen har involverats i kartläggningen Observationer, dokumentation och diskussion.
Resultat och analys FÖREBYGGANDE
KRÄNKANDE BEHANDLING
Mål:​
Alla barn ska känna sig trygga och delaktiga i gruppen och leken. Ingen
kränkande behandling ska förekomma på förskolan.
Uppföljning​
: Genom observationer som följs upp och diskuteras och dokumenteras
på avdelningsmöten och reflektionstid. Enkätundersökning .
Åtgärd:​
Närvarande vuxna som är goda förebilder, kan fånga upp och reda ut
situationer som kan uppkomma. Vi arbetar med materialet Kompis som tränar
barnens sociala kompetens och hjälper till med konfliktlösning. Delar barnen i
mindre grupper.
Motivera åtgärd​
: För att alla barn ska känna sig trygga och delaktiga i förskolan.
12 (19)
KÖN
Mål​
: Alla barn ska känna sitt eget värde som person oavsett kön.
Uppföljning​
: Genom observationer som följs upp och diskuteras och dokumenteras
på avdelningsmöten och reflektionstid.
Åtgärd​
: Uppmuntra och stärka barnen att kunna säga stop och nej, bla genom tema
arbetet: Kanin och Igelkottt.
Motivera åtgärd​
: Flera barn som har svårt att säga nej och stop.
FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Mål​
: Alla barn ska kunna delta i vår verksamhet
Uppföljning​
: Genom observationer som följs upp och diskuteras och dokumenteras
på avdelningsmöten och reflektionstid. Samtal med föräldrar .
Åtgärd​
: Anpassa aktiviteter så att alla kan delta. Arbeta nära tillsammans med barnet
för att se vilka behov de har.
Motivera åtgärd​
: För att kunna anpassa så att alla barn kan delta i vår verksamhet.
RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFATTNING
Mål​
:Öka kunskapen om våra religioner, traditioner.
13 (19)
Uppföljning​
: Genom observationer som följs upp och diskuteras och dokumenteras
på avdelningsmöten och reflektionstid. Samtal med föräldrar.
Åtgärd​
: Uppmärksamma vår olika traditioner och högtider som förekommer på
förskolan.
Motivera åtgärd​
: För att på ett lustfyllt sätt uppmärksamma våra olika ursprung.
SEXUELL LÄGGNING
Mål​
: Ökad kompetens hos personalen.
Uppföljning​
: På personalmöten och arbetsplatsträffar.
Åtgärd​
: Kompetensutveckling för personalengenom bla. diskussioner.
Motivera åtgärd​
: Ökad kompetens hos personalen ökar förståelsen och
kompetensen för att möta olika människor.
ETNISK TILLHÖRIGHET
Mål:​
Alla barn ska vara välkommen till förskolan oavsett etnisk tillhörighet.
Uppföljning​
: Genom observationer som följs upp och diskuteras och dokumenteras
på avdelningsmöten och reflektionstid.
Åtgärd​
: Vi ska ha en öppen dialog med föräldrarna och visa intresse för deras
ursprung.Vi ska hitta tillfällen att på ett positivt sätt synliggöra likheter och olikheter.
14 (19)
Uppmärksamma flerspråkighet på ett positivt sätt, låna böcker på de olika språk som
förekommer på vår förskola. Sätta upp kartor och flaggor.
Motivera åtgärd:​
Alla barns ska kunna delta i vår förskolas verksamhet
Ansvarig
Arbetslag: Förskollärare och barnskötare på Hasselbackens förskola
Förskolechef: Ewa Bydell
Datum när det ska vara klart
Arbetet sker dagligen och kontinuerligt under året.
Rutiner för akuta situationer
Policy Nolltolerans gäller vid trakasserier och kränkande behandling.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och
kränkande behandling
Vi är skyldiga att anmäla, utreda och vidta åtgärder enligt skollagen (20110:800) kap6
§10
När jag som personal hör eller ser att en kollega kränker ett barn på något sätt ska jag
så fort som möjligt avbryta detta.
Vid grov kränkning tas genast kontakt med förskolechef. Förskolechef tar kontakt
med föräldrar och kallar till möte omgående. Nödvändiga beslut tas och utredning
15 (19)
görs skyndsamt. Utredningen ska alltid ske med möjlig hänsyn till den utsatta och
övriga inblandade. Ett åtgärdsprogram upprättas.
Förskolechefen är ansvarig för utredning och dokumentation.
Förskolechef kallar berörd personal till uppföljnings möte.
Personal som barn och föräldrar kan vända sig till
Förskollärare och barnskötare på Hasselbackens förskola och förskolechef Ewa
Bydell.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av
andra barn
När en akutsituation uppstår går vi som personal direkt in och agerar för att få
kränkningen att upphöra och förhindrar fortsatt kränkande beteende.
Personal meddelar vårdnadshavare och kallar till möte. Förskolechef informeras.
Förskolechef, personal och vårdnadshavare träffas och nödvändiga beslut tas,
utredning görs skyndsamt. Utredningen ska alltid ske med möjlig hänsyn till den
utsatta och övriga inblandade. Ett åtgärdsprogram upprättas. Ansvarig för
dokumentation är förskolechef. Utredning görs av personalen.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av
personal
När en akutsituation uppstår går vi som personal direkt in och agerar för att få
kränkningen att upphöra och förhindrar fortsatt kränkande beteende.
16 (19)
Personal meddelar vårdnadshavare och kallar till möte. Förskolechef informeras.
Förskolechef, personal och vårdnadshavare träffas och nödvändiga beslut tas,
utredning görs skyndsamt. Utredningen ska alltid ske med möjlig hänsyn till den
utsatta och övriga inblandade. Ett åtgärdsprogram upprättas. Ansvarig för
dokumentation är förskolechef. Utredning görs av personalen.
Rutiner för uppföljning
Respektive arbetslag följer upp genom samtal med barn och ev föräldrar,
dokumentation görs.
Vid arbetslagsplanering sammanställer de dokumentationen. Eventuella
kompletteringar görs. Vårdnadshavaren informeras om ev kompletteringar
Förskolechef har samtal med berörd personal för att följa upp att kränkningen
upphört.
Förskolechef har uppföljningsmöte utifrån åtgärdsplanen.
Rutiner för dokumentation
Utredning: Tidpunkt/er, händelseförlopp, analys av ev orsak till kränkning.
Dokumentation: görs av personal, förutom då det gäller grov kränkning vuxen barn
då görs den av förskolechefen.
Åtgärdsprogram men tidsaspekt, personal och vårdnadshavare där förskolechef
dokumenterar.
Registreras i LISA
17 (19)
Ansvarsförhållande
Arbetslaget: Förskollärare och barnskötare på Hasselbackens förskola. Förskolechef:
Ewa Bydell
Begrepp:
En person är skyddad mot diskriminering utifrån de i diskrimineringslagen angivna
diskrimineringsgrunderna. De åtta diskrimineringsgrunderna är kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning begränsad tillgänglighet och ålder.
Direkt diskriminering​
innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än
någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha
samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad
indirekt diskriminering​
.​
Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning
av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i
praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss
diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett
berättigat syfte.
Med begreppet​
likabehandling​
​
menas att alla barn eller elever ska behandlas så att
​
de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon diskrimineringsgrunderna. Det
innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt
diskriminering.
18 (19)
Trakasserier​
innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har
​
samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Sexuella trakasserier​
innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons
värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av
diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften
begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier.
Med diskrimineringsgrunden ​
könsöverskridande identitet eller uttryck​
menas att
någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man
eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Med diskrimineringsgrunden ​
etnisk tillhörighet​
menas nationellt eller etniskt
ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
Med ​
funktionshinder​
menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en
sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Med ​
sexuell läggning​
menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Med ​
ålder​
avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet av
åldersdiskriminering omfattas av alla, unga som gamla. Skyddet mot
åldersdiskriminering kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre
och äldre på grund av ålder.
Med ​
kränkande behandling​
menas ett uppträdande som utan att ha samband med
någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet.
Med ​
bristande tillgänglighet​
menas att barn/elever med funktionsnedsättning kan
delta på likvärdiga villkor.
19 (19)