Båstads kommun

Transcription

Båstads kommun

1 (2)
BÅSTADS
KOMMUN
Besök oss på bastad.se
Sammanträdet direktsänds live på webben
via bastad.se samt på Radio Båstad 96,1
alt. 99,8 MHz
Kungörelse
Kommunfullmäktige i Båstads kommun kallas till sammanträde i Sessionssalen,
kommunkontoret i Båstad, onsdagen den 29 april 2015 kl. 18.30.
Ärendepunkt/rubrik
1.
2.
3.
4.
5.
Sidor
Upprop
Utlysning av sammanträdet i vederbörlig ordning
---
Val av protokolljusterare:
I tur att justera: Kjell Andersson och Sonia Larsson. Ersättare: Anna Rosberg.
Justeringen äger rum tisdagen den 5 maj kl. 17.00 på kommunkansliet.
Godkännande av dagordningen
Informationsärenden:
3
4
5
a). Bjärehälsan (Ann-Marie Johnsson)
b). Ev. information från Kommunrevisionen
c). Information från Demokratiberedningen (Håkan Mörnstad)
d). Information från ordförandena i KS, VN, UN och MN (max fem minuter/nämnd)
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
Redovisning av inkomna motioner och medborgarförslag
Interpellation från Ingela Stefansson (S) - Finansiering av friidrottsanläggning/
allvädersbanor
Interpellation från Thomas Andersson (FP) - Kommunstyrelsens arbetsutskotts
arbetsuppgifter och arvoden
Interpellation från Ann-Margret Kjellberg (S) - Det ekonomiska läget
inom Vård och omsorg
Interpellation från Mats Lundberg (FP) - Praktisk arbetslivsorientering, PRAO
Fråga från Niclas Svanberg (S) - Motionen om "Vita jobb"
Fråga från Ann-Margret Kjellberg (S) - Medborgarskapsceremonier
Interpellation från Ann-Margret Kjellberg (S) - Tjänstemannaorganisationen
Interpellation från Ann-Margret Kjellberg (S) - Kommunikationspolicy
Interpellation från Thomas Andersson (FP) - Vård- och omsorgsnämndens
senaste möte
Ansvarsfrihet för kommunstyrelse, utskott, nämnd, beredningar och
överförmyndare 2014
Ansvarsfrihet för kommunrevisionen 2014
Årsredovisning 2014
(Separat bilaga. Muntliga dragningar, max 5-7 min. per parti)
Allmänheten ges även möjlighet att ställa frågor kring årsredovisningen.
Båstads kommuns framtida vattenförsörjning (Separat bilaga)
Dagvattenpolicy för Båstads kommun
6-7
8-10
11-13
14-18
19-21
22-23
24-25
26-27
28-30
31-32
33-54
55-56
57-59
60-68
69-109
IDel 2/itj
Båstad hamn - Godkännande av investeringsplan 2014
110-122
22.
23.
24.
Inrättande av ungdomsråd i Båstads kommun
Strukturplan för Hemmeslöv 5:2
Detaljplan för Östra Varegården 1:36 m.fl. (Företagsbyn) - Beslut om antagande
123-128
129-146
147-190
25.
IDel 3/<tj
Lokaliseringsutredning för återvinningscentral inom Båstads kommun
191-269
2 (2)
26.
27.
28.
Svar på motion - Inrättande av en modern återvinningscentral i Svenstad
Svar på medborgarförslag - Ny förskola i Förslöv
Redovisning av ej avslutade motioner
29.
IDel 4/4J
Uppdrags beskrivning:
Förslag om inrättande av en tillfällig beredning för sammanställning av program
för ny fördjupad översiktsplan för Norrviken-Kattvik
270-274
275-281
282-300
301-306
30.
Val av tillfällig beredning för sammanställning av program för ny fördjupad
översiktsplan för Norrviken-Kattvik
307
31.
Val av ordförande och vice ordförande i den tillfälliga beredningen för sammanställning av program för ny fördjupad översiktsplan för Norrviken-Kattvik
Uppdragsbeskrivning:
Förslag om inrättande av en tillfällig beredning för framtagande av
programhandling för Båstads kommuns nya översiktsplan
Ev. val av tillfällig beredning för framtagande av programhandling för Båstads
kommuns nya översiktsplan (Beror på utfallet i ärende 32 ovan)
Ev. val av ordförande och vice ordförande i den tillfälliga beredningen för
framtagande av programhandling för Båstads kommuns nya översiktsplan
(Beror på utfallet i ärende 32 ovan)
Fyllnadsval av ersättare i Valnämnden efter Birgitta Abelin (M)
Eventuellt inkomna interpellationer eller frågor
Beslutslogg för kommunfullmäktige
Delgivningar:
308
32.
33.
34.
35.
36.
37.
38.
a).
b).
c).
d).
e).
f).
Ny ersättare i kommunfullmäktige för Sverigedemokraterna.
Resepolicy för Båstads kommun
Kommunrevisionens granskning av Båstadhems AB:s avtalshantering.
Kommunrevisionens granskning av resursfördelning och prognos för gymnasieskolan.
Kommunrevisionens granskning av valberedningen.
Kommunrevisionens granskning av genomförandet av riksdags-, landstingsoch kommunfullmäktigevalet 2014.
Båstad 22 april 2015
Håkan Mörnstad
Ordförande
Kungör~agen
Henri~son
Kommunkansliet
i;:~
Sekreterare
i laga ordning på kommunkontorets anslagstavla den 22 april intygar:
309-334
335
336
337
338
339-344
345-418
BÅSTADS
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Blad
KOMMUN
Kommunfullmäktige
2015-04-29
Val av protokolljusterare
Till att justera dagens protokoll utses:
Till ersättare utses: ............................................................................... .
Justering äger rum på kommunkontoret i Båstad
...;.... dagen den ....... / ....... kl ...................... ..
Närvarande tjänstemän vid dagens sammanträde:
Utskott/presidium
justerandes signaturer
KS/nämnd
KF
Utdragsbestyrkande
-'L
-
WJ BÅSTADS
Kommunfullmäktige
2015-04-29
Blad
~ KOMMUN
KF
§
Godkännande av dagordningen
Beslut
Kommunfullmäktige beslutar:
1. Dagordningen godkänns.
Utskott/presidium
Justerandes signaturer
KS/nämnd
KF
Utdrags bestyrkande
-Ll-
BÅSTADS
Blad
KOMMUN
Kommunfullmäktige
2015-04-29
KF
§
Informationsärenden
a). Bjärehälsan (Ann-Marie Johnsson)
b). Ev. information från Kommunrevisionen
c). Information från Demokratiberedningen (Håkan Mörnstad)
d) . Information från ordförandena i KS, VN, UN och MN
j usterandes signaturer
Utskott/presidium
KS/nämnd
KF
Utdragsbestyrkande
-!l-
BÅSTADS
Blad
KOMMUN
Kommunfullmäktige
2015-04-29
KF
§
Redovisning av inkomna motioner och medborgarförslag
Ärendebeskrivning
Bilagd förteckning redovisar de motioner och medborgarförslag som inkommit
till fullmäktige och som ska remitteras för beredning.
Beslut
1. Motionen från Ingela Stefansson (S) ombyggnation av hyreslägenheter
godkänns och skickas till ärendegenomgångsmötet den 21 maj 2015
för beredning.
Utskott/presidium
justerandes signaturer
KS/nämnd
KF
Utdrags bestyrkande
-1:\-
BÅSTADS KOMMUN
Kommunstyrelsen
2015 =04= 1 4
..
'. .
.
·
Dnr..... ...... \~ ·· ·· · .........
".l...~ \J'z:>~.~~~.. ~~\?.~..~~~
Motion bygga hyreslägenheter. 2015.04.14
Mycket av det som byggs i kommunen är egna hem eller bostadsrätter. För att ha råd med detta krävs oftast att
två förvärvsarbetar.
Även vårt kommunala bostadsbolag bygger bostadsrätter
och alldeles för få hyreslägenheter.
Laholms kommun har en annons i Magasin Båstad Bjärehalvön om· att de skall bygga 76 hyreslägenheter i det
stationsnärma läget i Båstad.
Dags för Båstad att agera i denna fråga och inte bara
konstatera att det behövs fler hyreslägenheter.
Socialdemokraterna yrkar:
• Erbjuda billig mark till de som bygger hyreslägenheter.
/;up4, · ~~
Ingf la Stefansson (S)
-7-
[fiJ BÅSTADS
Kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige
2015-03-25
2015-04-29
Blad
~ KOMMUN
KF
KF
§
§
44
5
dnr: KS 000371/2015-380
Interpellation från Ingela Stefansson (S) - Finansiering av
friidrottsanläggning/allvädersbanor
Ärendebeskrivning
Ingela Stefansson (S) har inlämnat en interpellation till kommunstyrelsens
ordförande angående finansiering av friidrottsanläggning/allvädersbanor.
Beslut
1. Interpellationen framställs och besvaras vid nästa fullmäktigesammanträde.
KF 2015-04-29
Utskott/presidium
Svar från kommunstyrelsens ordförande Bo Wendt (BP), se bilaga.
]usterandes signaturer
KS/nämnd
KF
Utdrags bestyrkande
-A-
~JlsrADS KOMMUN.
Kommunstyrelsen
BÅSTADS
KOMMUN
Kommunstyrelse
2015 -04--1 4
1 (1)
.~'ooooW.ooof.,I.[
fP~;~70···:_••~~
!.;·~0
Datum
2015-04-14
Handläggare
Bo Wendt
Ingela Stefansson
Socialdemokraterna
Vårtdnr
KS 000371/2015-380
Svar på interpellation angående finansieringen av friidrottsanläggning/
allvädersbanor
Eftersom Sparbanken Gripens stiftelse har för avsikt att skänka 1 miljon kr till projektet om
kommunen äntligen kommer till skott efter 15 års löften och påbörjar projektet i år, har det varit
min ambition att hitta en snabb lösning som följer:
Vi flyttar budgeterade medel enligt plan med 500.000 kr för projektering 2016 till 2015. I plan
för 2017 finns 18 Mkr och enligt Båstad GIF:s kalkyl beräknas ny allvädersbana anläggas 2017 till
en kostnad av mellan 6-10 Mkr. Kostnaden uppkommer först 2017 beroende på att jordmassor ska
1
~år för atttrycka till marken.
l
Bo Wendt
Kommunstyrelsens ordförande
Båstads kommun
Kommunledningskontor
269 80 BÅSTAD
Telefon: 0431-770 00 vx
Plu sgiro: 111111 -1
Org.nummer: 212000-0944
[email protected]
www.bastad.se
-9-
BÅSTADS KOMMUN
····················••11••········
2015.0310
Interpellation till ks- ordförande angående Friidrottsanläggning/allvädersbanor på
örebäcksvallen.
BP och M har båda gjort utspel i Nordvästra Skånes tidning där man går ut med
löfte om att påbörja upprustning av idrottsplatsen i Båstad under detta år
Det är ett tufft budgetläge med två nya stationer och brist på kortidsplatser samt ett
enormt eftersatt fastighetsunderhåll m.m ..
S har lagt förslag på att hjälpa till med finansieringen genom att pengar från en
tomtförsäljning i Torekov skall öronmärkas till allvädersbanor och att en anläggning
för spontanidrott skjuts på framtiden till förmån för friidrottens behov. Dessa förslag
röstades ned av alla partier utom MP.
Så min fråga är, hur skall ni finansiera denna efterlängtade upprustning?
. .
/~ _ JbL-
For Socialdemokraterna: Ingela Stefansson.
-10-
[iil BÅSTADS
Kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige
2015-03-25
2015-04-29
Blad
~ KOMMUN
KF
KF
§
59
20
dnr: KS 000447 /2015-900
Interpellation från Thomas Andersson (FP) - Kommunstyrelsens
arbetsutskotts arbetsuppgifter och arvoden
Ärendebeskrivning
Thomas Andersson (FP) har inlämnat en interpellation till kommunstyrelsens
ordförande angående kommunstyrelsens arbetsutskotts arbetsuppgifter och
arvoden.
Beslut
KF 2015-04-29
Svar från kommunstyrelsens ordförande Bo Wendt (BP), se bilaga.
Utskott/presidium
KS/nämnd
KF
Utdrags bestyrkande
-11-
BÅSTADS
KOMMUN
Kommunstyrelse
Datum
2015-04-14
Handläggare
BASTAos KOIVIM
Kommunstyre/senUN
1 (1)
2015 -04- 14
~-oooooonohno<a.S
·-41'~-J··~/ ..........
- 0 0
0
00 0
• ..
O'
ooo/'
Thomas Andersson
Folkpartiet
BoWendt
Vårtdnr
KS 000447 /2015-900
Svar på interpellation gällande kommunstyrelsens arbetsutskotts
arbetsuppgifter och arvoden
Svar på interpellation från Thomas Andresson, Folkpartiet, angående arbetsuppgifter och arvoden
för kommunstyrelsens arbetsutskott.
Au-ledamöterna måste lägga mycket tid på att läsa in handlingar och förbereda sig. Vid KS au den
1 april omfattade utsända handlingar 238 sidor. Det tar mycket tid att sätta sig in i stora ärenden
som vattenutredningar, fastighetsutredningar mm och om man vill kontakta tjänstemän och andra
för att fördjupa sig i frågan. Dessutom har nya KS ansvar en helt annan omfattning än före 2010.
De har nu utökat ansvar för frågor som tidigare låg på barn- och utbildningsnämnd, kultur- och
fritidsnämnd och socialnämnd.
1. Frågan är omöjlig att besvara och det finns naturligtvis variation i hur mycket olika ledamöter
lägger i tid. Av egen erfarenhet vet jag att jag lagt mellan 20-30 timmar i veckan när jag under förra
perioden var au-ledamot.
2. Ja. KS
Jan.
Feb.
Mars
Totalt
au har under 2015 haft följande antal ärenden jämfört med eu under 2014:
34
EU 2014 11
27
14
26
6
31
87
Kommentar:
Interpellationen föranleder följande förtydligande. Under mandatperioderna 2006-2014 fanns
förutom kommunalråd två 40% arvoderade uppdrag som KS vice ordförande och KS andre vice
ordförande/oppositionsråd. Under förra perioden 2011-2014 hade kommunen förutom dessa
uppdrag två st. utskottsordförande som hade 20 % av kommunalrådets lön eller ca 120 000 i
årsarvode plus timersättning enligt punkt a-d enligt ovan. Dessa utskott var placerade under KS
som skulle bereda ärenden utan beslutanderätt och helt utan ekonomiskt ansvar. Det som förvånar
mig allra mest är att du ifrågasätter arvodet när du hade ett av dessa utskottsuppdrag för
000 kr utan beslutanderätt och ekonomiskt ansvar. Under ca 1 år var du dessutom
~ice ordförande.
r;
Bo Wendt
Kommunstyrelsens ordförande
Båstads kommun
26 9 80 BÅSTAD
Telefon: 0431-770 OOvx
Plusgiro: 111111-1
Org.nummer: 212000-0944
bast [email protected]
www.bastad.se
-12-
!BÅSTADS KOMMUN
Kommunstyrelsen
' 2015 -03- 2 J
Interpellation
,Dnr~~••~~~~S ~ (\\::;~
Ställd till
r; 0908000000 I OHO l lO I OO HH008t•H1
.
Kommunstyrelsens ordförande Bo Wendt
Interpellation gällande kommunstyrelsens arbetsutskotts arbetsuppgifter och arvoden
Vid fullmäktiges sammanträde 2014-11-26 antogs nytt arvodesreglemente för
förtroendevalda att gälla från 2015-01-01.
För ledamöterna i kommunstyrelsens arbetsutskott fastställdes ett begränsat fast arvode om
knappt 13 000 kr/månaden. Vi i Folkpartiet motsatte oss detta förslag och betecknade det
som ett orättfärdigt arvode. Detta främst för att arbetsuppgifterna var mycket otydligt
definierade.
Bo Wendt, den då tilltänkta kommunstyrelsens ordförande argumenterade för att KSAUledamöterna skull ha dessa pengar. Och i debatten sa Bo Wendt bland annat - "KSAUs
ledamöter får mer uppgifter än ett arbetsutskott i kommunen någonsin har haft."
Utöver dessa, knappt 13 000 kr/månaden, så får KSAU-ledamöterna timersättning för de
timmar som sammanträdet varar+ en timma för restid ingår och ersättning för praktiska
förberedelser i anslutning till sammanträdet, för
a.
Deltagande i protokollförda möten (exempelvis - KSAU och KS)
b. Deltagande i besiktning, inspektion där protokoll eller besiktningsinstrument
upprättas
c.
Deltagande på kurser och konferenser efter nämndens beslut om deltagande
d. Sammanträde eller förrättning utom kommunen
Nu har tre månader gått sedan det nya arvodesreglementet trädde i kraft. Erfarenheter och
rutiner har troligen börjat sätta sig. Därför önskar jag få veta:
1. Vilka större arbetsuppgifter har KSAU-ledamöterna som inte omfattas av punkterna a
-d enligt ovan?
2. De arbetsuppgifter som inte omfattas av punkterna a - d, hur många timmars arbete
motsvarar de per månad, uppskattningsvis?
3. Har din profetia, "att KSAU -ledamöter får mer uppgifter än ett arbetsutskott i
kommunen någonsin har haft", slagit in?
~2~ u~:~
Thomas And~;,-Folkpartiet
- 13-
l1tJ BÅSTADS
Kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige
2015-03-25
2015-04-29
Blad
~ KOMMUN
KF
KF
§
§
45
6
dnr: KS 000338/2015-700
Interpellation från Ann-Margret Kjell berg (S) - Det ekonomiska
läget inom Vård och omsorg
Ärendebeskrivning
Ann-Margret Kjellberg (S) har inlämnat en interpellation till vård- och omsorgsnämndens ordförande angående det ekonomiska läget inom Vård och omsorg.
Beslut
KF 2015-04-29
Utskott/presidium
Svar från vård- och omsorgsnämndens ordförande Eddie Grankvist (BP),
se bilaga.
justerandes siv:naturer
KS/nämnd
KF
Utdrags bestyrkande
-1A-
Båstad den 20 april 2015
)j:)f\J
Sida 1av3
~ ! I(·~ ()IJ03"J'fl/i~ -t.oo
Svar på interpellation till vård- och omsorgsnämndens ordförande från
Socialdemokraterna
Fråga 1:
Hur stort underskott på helår beräknar du att vård- och omsorgsnämnden har i
dagsläget?
Verksamhetsområdet Vård och omsorg har prognostiserat ett underskott på -10,6 miljoner för
2015.
Fråga 2 och 3
Vilka åtgärder har du vidtagit med anledning av det befarade underskottet?
Vilka åtgärder har nämnden uppdragit åt förvaltningen att vidta för att verksamheten
ska kunna rymmas inom av kommunfullmäktiges budgetbeslut.
Som vård- och omsorgsnämndens ordförande har jag vidtagit och uppdragit till
verksamhetsområdet att ta fram alla kostnader där det inte finns ett myndighetsbeslut bakom.
Vilka är följande:
1. Frivillig/anhörig/socialt innehåll verksamheter
Besparing: 3 miljoner
Konsekvensbeskrivning:
Öppen verksamhet är en verksamhet där anhöriga som vårdar kan få stöd och hjälp utan
bistånds beslut.
Konsekvensen av nedläggning av öppen verksamhet är flera för kommuninvånaren, belastningen
för de som vårdar sina anhöriga ökar, både i vardagen i hemmet samt stöd i mötet i form av
studiecirklar med andra anhöriga i samma situation. En ölming av hemvårds beslut kan bli en
ytterligare effekt som är svår att förutspå idag.
Frivilligverksamheten arbetar med att öka gemensam samvaro och gemensamma mötesplatser
för kommuninvånaren. Konsekvens av nedläggning av detta ökar isolering och ensamhet för
kommuninvånare som saknar ett eget nätverk i bygden.
Socialt innehåll arbetar med att få kommuninvånaren att få fortsätta leva utifrån intresse och
den vardag som ökar välbefinnande för den enskilda. Meningsfullhet ökar känslan av livskvalite.
Konsekvensen av nedläggning kan öka behov av insatser från hemvården.
2. Budgeterade utbildningsmedel för medarbetarna inom vård och omsorg
Besparing: 1 500 000 kr
Arbetsuppgifterna för medarbetarna inom vård och omsorg blir allt mer komplicerade. Allt fler
behöver specialistvård vilket gör att medarbetarna behöver fartbilas för att vården ska kunna
säkerställas för vård- och omsorgstagaren. Konsekvensen blir att medarbetarna saknar metoder
och verktyg för att utföra sitt arbete på ett patientsäkert sätt.
-15-
Sida 2 av 3
3. Budgeterade arbetskläder för medarbetarna inom vård och omsorg
Besparing: 600 000 kr
Allt fler svårt sjuka vårdas i hemmet, detta gör att ökningen av smittor ökar för medarbetarna.
Arbetskläder, möjlighet till att tvätta arbetskläder är nödvändig för att följa smittskyddslagen för
vård- och omsorgstagare samt arbetsmiljön för medarbetarna. Konsekvensen blir att vård- och
omsorgstagare utsätts för risker med smitta, medarbetarna har inte utrustning som säkrar dem
från att bli smittade och verksamhetsområdet vård och omsorg följer inte lagstiftningen.
4. Minskning av bidrag till Fontänhuset, i dag 1 283 000 kr
Besparing: Bör utredas innan exakt summa tas fram
Konsekvens av minskat bidrag är en nedläggning av Fontänhuset vilket kan leda till ökning av
boendestöd samt insatser från individ och familj. Konsekvensen av en minskning av bidraget bör
utredas och ett förslag bör arbetas fram i gemenskap med bildning och arbete för att ge en bild
av hur Båstads kommun kan tillgodose behovet av insatser för personer med psykisk
funktionsnedsättning.
5. Prestationsmedel för arbetet med de mest sjuka äldre
Besparing: 835 000 kr
Medarbetarna inom vård och omsorg har under de senaste åren arbetat med kvalitetsregister
för att öka kvaliten för vård- och omsorgstagaren på ett föredömligt sätt. Prestationsmedel för
detta arbete är 835 000 kr för 2015. Målsättningen med dessa medel är att fortbildning och
utbildningsinsatser ska kunna utföras för att kvaliten och arbetet med de mest sjuka äldre ska
fortsätta.
Konsekvensen är att arbetet med kvaliten inom vård och omsorg minskar och att förtroende och
arbetsglädjen hos medarbetarna minskar om prestationsmedel för arbetet inte kan fortsätta.
6. Minskning av personalbemanning i resultatenheterna
Underskottet ligger hos beställningsenheten, beslut är tagna av myndighetsenheten för
hemvårdstimmar, korttidsbeslut samt vård- och omsorgboendebeslut Skulle
personalbemanningen minska för att bära underskottet på beställningsenheten skulle
resultatenheterna behöva minska med 26 årsarbetare.
Konsekvensen av detta skulle underminera allt kvalitetsarbete och de svårigheter vård och
omsorg har i dag med att rekrytera medarbetare till vård och omsorg i Båstad skulle försvåras
ytterligare.
Total besparingspotential: 7 218 000 kr.
Jag kan konstatera att även om vi sparar in på ovanstående aktiviteter /verksamheter så kommer
vård och omsorg att vara underfinansierad med ett antal miljoner kronor.
-16-
Sida 3 av 3
Jag som vård- och omsorgsnämndens ordförande har tagit del av de uppdrag som vård och
omsorg fick inför budgetarbetet 2014 där man utrett följande uppdrag:
•
Att utvärdera timkostnaden för hemvården och presentera en jämförelse med kringliggande
kommuner.
•
Att utvärdera myndighetsutövningen inom hemvården för att nå visshet om den sker enligt
lagstiftningen samt kommunens regelverk och ambitionsnivå.
•
Att föreslå åtgärder för att effektivisera lokalanvändningen och andra stöd och
servicefunktioner inom vård och omsorg.
•
Att genomföra en översyn av mötesplatser/aktiviter riktade till våra äldre och
handikappade, inklusive måltidsverksamheter.
Som vård- och omsorgsnämnens ordförande ser jag en viss ljusning över starten av
vårdplaneringsteamet som startar den 4 maj. Metoden att arbeta hem vård- och omsorgstagare
direkt till hemmet från sjukhuset har i andra kommuner resulterat i att ansökningar till
korttidsboende och vård- och omsorgboende har minskat och kvalitet för trygg hemgång har
ökat.
Båstad 2015-04-20
. ~
«_·/
c~~Z>
Eddie Grankvist
Vård och omsorgsnämndens ordförande
-17 -
BÅSTADS KOMMUN
Kommunsrvrels~n
2015 -03- 11
~.~~~:: : ?:?:?:~ s- "\:)~
--...;;;
Interpellation till vård- och omsorgsnämndens ordförande
På kommunfullmäktigemötet i februari nämnde du att vård- och omsorgsnämnden kommer att gå med ett underskott under 2015. Du nämnde att underskottet skulle kunna bli ett tvåsiffrigt miljonbelopp och att du avsåg att återkomma till kommunfullmäktige i ärendet.
Det är bra om alla förtroendevalda redan nu har information om det ekonomiska läget i vård- och omsorgsnämnden ·
Vi ställer därför följande frågor till vård- och omsorgsnämndens ordförande
1. Hur stort underskott på helår beräknar du att vård- och omsorgsnämnden
har i dagsläget?
2. Vilka åtgärder har du vidtagit med anledning av det befarade underskottet?
3. Vilka åtgärder har nämnden uppdragit åt förvaltningen att vidta för att verksamheten ska kunna rymmas inom av kommunfullmäktiges budgetbeslut?
Båstad den 8 mars 2015
~~µ~
Ann-Ma rgret!Kjell berg
-18-
rnJ BÅSTADS
Kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige
2015-03-25
2015-04-29
Blad
~ KOMMUN
KF
KF
§
§
46
7
dnr: KS 000416/2015-600
Interpellation från Mats Lundberg (FP) - Praktisk arbetslivsorientering, PRAO
Ärendebeskrivning
Mats Lundberg (FP) har inlämnat en interpellation till utbildningsnämndens
ordförande angående praktisk arbetslivsorientering, PRAO.
Beslut
KF 2015-04-29
Utskott/presidium
Svar från utbildningsnämndens ordförande Stefan Olsson (C), se bilaga.
)usterandes signaturer
KS/nämnd
KF
Utdrags bestyrkande
-10-
Svar på Interpellation från Mats Lundberg (Fp) -Praktisk arbetslivsorientering PRAO.
Generellt:
All verksamhet i skolan ska utgå ifrån Skollagen o Läroplanen Lgr 11. Därutöver använder skolorna de
Allmäna råd som Skolverket ger ut. I Lgr 11 står ett avsnitt som heter: Om skolan och omvärlden.
Här kan man läsa, "Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag
för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de
gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med
arbetslivet och närsamhället i övrigt".
Skolans mål är att varje elev
Kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden .
Har inblick i närsamhället och dess arbets- förenings- och kulturliv.
Har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder
Studie- och yrkesvägledaren, eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter, ska
- Informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen och särskilt
uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionsnedsättning, och
- Vara till stöd för den övriga personalens studie och yrkesorienterande insatser.
Under avsnittet om rektorns ansvar finns både samverkan med skolor och arbetslivet utanför skolan
samt den studie- och yrkesorienterade verksamheten.
Av ovanstående framgår att det inte finns ett krav på att eleverna ska delta i traditionell
praoverksamhet men få kunskap om arbetslivet på många olika sätt- som en förutsättning för att
kunna välja sin gymnasieutbildning.
Fråga 1: På vilket sätt kommer Mittkoalitionen att verka för att våra ungdomar i Förslöv får
konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning?
Svar: Arbetet med riktlinjer för studie- och yrkesvägledning för alla skolformer i kommunen är i sitt
slutskede och kommer att presenteras för Utbildningsnämnden under andra kvartalet. Riktlinjerna
baseras på styrdokumenten och de nya allmänna råden från Skolverket.
Fråga 2: De ungdomar som går i årskurs 9 och snart lämnar högstadiet, på vilket sätt har de fått
denna erfarenhet?
Svar: Eleverna hade prao i årskurs 8. De har dessutom arbetat med arbetslivsfrågor på
samhällskunskapslektionerna bl.a med arbetsmaterialet Framtidsvalet.
Även ämneslärarna har lyft ämnets roll i framtida yrkes- och utbildningsval. I ämnet samhällskunskap
arbetar eleverna med ett stort ämnesområde som handlar om näringsliv ooch arbetsliv, vilket
kopplas till skolans mål och kunskapskrav. Eleverna besöker gymnasieskolorna och den stora
gymnasiemässan i Helsingborg.
Fråga 3: Ängelholm är ett föredöme enligt skolverket med ett väl etablerat samarbete med
näringslivet. Hur samverkar grundskolan med näringslivet i Båstads kommun för att nå fram till
kravet om samverkan med näringslivet?
Svar: Varje rektor har inom sitt ansvar att samverka med näringslivet.
-20-
BÅSTADS KOMMUN
Kommuns:tyrelsen
2015 .:0318
.. .
Interpellation
P.!V~ztrrrr~··r·
tl~....... ,!;/.,/ •• ;......t?,/!J
e
PRAO - Praktisk arbetslivsorientering
Från läroplanen
•
Eleverna ska ffi en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska ocksä fä underlag
för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära
samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det
förutsätter ocksä en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt.
•
samverkan med skolor och arbetslivet utanför skolan utvecklas sä att eleverna tär
konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och
yrkesinriktning,
En elev som i årskurs 9 ska välja väg står inför en stor mängd valmöjligheter och
någonstans bland alla dessa val så är det ofta bra att ha någon bild över målet - "ja!
Detta vill jag bli!" eller varför inte en tydlig bild över "detta val ska jag absolut inte göra".
Valet till gymnasiet är viktigt för framtiden. Det är också så att den som går klart en
gymnasieutbildning och konstaterar att jag borde läst en annan utbildning inte som
tidigare kan gå om gymnasiet. Bland annat därför är detta val mycket viktigt.
I dessa tider med hög arbetslöshet bland unga finns flera utbildningar som direkt leder
till arbete, men där det till gymnasieskolorna är för få sökande, varpå utbildningar läggs
ned. Vi står inför en stor utmaning att rekrytera till vården, men hur ska man som 14-15
åring kunna ha en bild över hur det är att arbeta i vården om man inte ges en chans att
se in i vardagen.
I NST har vi kunnat läsa om hur PRAO tas bort från Båstads skolor med hänvisning till
strängare regler från arbetsmiljöverket, och senast har vi glädjande kunnat läsa om att
ett försök i årskurs 8 vid Strandängsskolan ska genomföras.
I NST den 11 mars kan vi också läsa om att Ängelholms kommun satsar på PRAO.
Mina frågor till utbildningsnämndens ordförande:
•
På vilket sätt kommer Mittkoalition att verkar för att våra ungdomar i Förslöv får
konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och
yrkesinriktning?
•
De ungdomar som går i årskurs 9 och snart lämnar högstadiet på vilket sätt har
de fått denna erfarenhet?
..
Ängelholm är ett föredöme enligt skolverket med ett väl etablerat samarbete med
näringslivet. Hur samverkar grundskolan med näringslivet i Båstad kommun för
att nå fram till kravet om en samverkan med arbetslivet.
-21-
[fiJ BÅSTADS
Kommunfullmäktige
2015-04-29
Blad
~ KOMMUN
KF
§
dnr: KS 000462/2015-900
Fråga från Niclas Svanberg (S) - Motionen om "Vita jobb"
Ärendebeskrivning
Fråga inlämnad av Niclas Svanberg (S) angående motionen om "Vita jobb".
Beslut
1. Frågan får ställas och svar lämnas av kommunstyrelsens ordförande.
Utskott/presidium
KS/nämnd
KF
Utdrags bestyrkande
-??--
2015-03-25
Fråga till kommunstyrelsens ordförande
2013-11-14 Lämnade Ingela Stefanson för Socialdemokraterna in en Motion
om vita jobb.
Vita jobb handlar om ordning och reda när kommunen gör upphandlingar.
Det handlar om Båstads kommuns skattemedel går till seriösa företag vid
kommunala upphandlingar.
Att Båstad kommun tar ansvar när det gäller
- En skyldighet för leverantören, att till alla anställda i upphandlingen ge sociala villkor lägst enligt branschens krav och i arbetsrättslig lagstiftning.
-Att svartarbete vid leveransen av tjänster är förbjuden.
-Att leverantören ansvarar för dessa förpliktelser i alla underleverantörsled.
- Att överträdelse kan medföra hävning av hela avtalet och skadestånd.
Vi måste ta ansvar för kommuninvånarnas skattemedel vid kommunala upphandlingar.
Min fråga är: Vad händer med motionen?
För Socialdemokraterna: Nidas Svanberg
-23-
[HJ BÅSTADS
Kommunfullmäktige
2015-04-29
Blad
~ KOMMUN
KF
§
dnr: KS 000593/2015-600
Fråga från Ann-Margret Kjell berg (S)
- Medborgarskapsceremonier
Ärendebeskrivning
Fråga inlämnad av Ann-Margret Kjellberg (S) angående medborgarskapsceremonier.
Beslut
1. Frågan får ställas och svar lämnas av kommunstyrelsens ordförande.
Utskott/presidium
KS/nämnd
KF
Utdragsbestyrkande
-?L'l-
-
BÅSTADS KOMMUN
Kommunstyrel~@n
~aai
2015 -04- 2 0-
~ '") ~,~- (o\)\J
onr~~...~~~.?.. ~~ ~
CJ socialdemokrate·~·~~.........................................
15-04-14
Fråga till kommunstyrelsens ordförande
Medborgarskapsceremonier
Den 1 april trädde in ny lag i kraft som ålägger kommunerna att anordna ceremonier för nya
svenska medborgare i syfte att högtidlighålla deras nya medborgarskap. Kommunen måste
bjuda in alla personer som är folkbokförda i kommunen och som under de senaste 18 månaderna blivit svenska medborgare
Vad planerar Båstads kommun i denna fråga?
-25-
rnJ BÅSTADS
Kommunfullmäktige
2015-04-29
Blad
~ KOMMUN
KF
§
dnr: KS 000591/2015-900
Interpellation från Ann-Margret Kjellberg (S)
- Tjänstemannaorganisationen
Ärendebeskrivning
Ann-Margret Kjellberg (S) har inlämnat en interpellation till kommunstyrelsens ordförande angående eventuella förändringar i tjänstemannaorganisationen.
Beslut
Utskott/presidium
Iusterandes signaturer
KS/nämnd
KF
Utdrags bestyrkande
--
-?h-
BÅSTADS KOMMUN
Kommunstyrel~~ n
•k,
~I
2015 -04- 2 0 .
onr~~>. . . \.).~ .~.S.~~'\_~·"s- ~'\::)~
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..
~ socialdemokraterna
Interpellation till kommunstyrelsens ordförande
I opposition har du gjort dig känd som en ivrig förespråkare för en effektiv tjänstemannaorganisation, Vi som inte i alla delar stämt in i din kritik har stundtals förundrats över kraften i
argumentationen. Bjärepartiet anför fortfarande i sitt program att det är möjligt att rensa i
nuvarande arbetsuppgifter. Att kritisera tjänstemannaorganisationen är lätt eftersom kritiken drabbar anställda utan möjlighet att försvara sig från påhopp. Som kommunstyrelsens
ordförande har du nu möjlighet att verkställa den politik du förordade i opposition och rensa
i nuvarande arbetsuppgifter.
Vi ställer med anledning av detta följande frågor till dig
1. Vilka åtgärder har du vidtagit för att få en, enligt din uppfattning, effektiv tjänstemannaorganisation som bara sysslar med ärenden viktiga för kommunen?
2. Har du hittat några arbetsuppgifter som du anser är möjliga att rensa ut
3. På vilket sätt avser du att fortsättningsvis driva frågor rörande förändring av tjänstemannaorganisationen
- 27 -
~ BÅSTADS
Kommunfullmäktige
2015-04-29
Blad
~ KOMMUN
KF
§
dnr: KS 000592/2015-900
Interpellation från Ann-Margret Kjell berg (S)
- Kommunikationspolicy
Ärendebeskrivning
Ann-Margret Kjellberg (S) har inlämnat en interpellation till kommunstyrelsens ordförande angående kommunikationspolicy.
Beslut
Utskott/presidium
KS/nämnd
KF
Utdragsbestyrkande
-?Q_
BÅSTADS KOMMUN
2015 -0(\~ 2 0
. ~ \;:)
~
Dnr....... ,.~...... ........ .
\0.~ .$..~\~~~.~~.: v\\:)~
Interpellation till kommunstyrelsens ordförande
Kommunikationspolicy
I februari 2012 antog kommunfullmäktige en Kommunikationspolicy. Den säger bl a att:
Förhållningssätt. Kommunikationen ska utmärkas av helhetssyn och samverkan och vara lätt att nå och förstå. Den ska vara korrekt, öppen och saklig och förmedlas så snabbt som möjligt. Den ska vara professionellt och enhetligt utformad ... ... .
I din roll som kommunstyrelsens ordförande har du att följa kommunikationspolicyn. Därför
blir man något konfunderad över det brev Bjärepartiet skickat till kommunens invånare. Det
är utformat som om det vore saklig information från kommunen och du har undertecknat det
med kommunstyrelsens ordförande. Hur vill du att kommuninvånarna skall uppfatta detta
brev. Info1mation från kommunen eller om Bjärepartiets politik. Vilket du än väljer stämmer
inte brevet med enbart någon av rollerna. BP informerar om frågor som inte är Bjärepartiets
utan alla partiers frågor. Jag väljer att se det som information från kommunen på grund av innehållet och att du undertecknat med kommunstyrelsens ordförande dock skriven med fel logotype. Innehållet väcker många frågor:
•
•
•
•
•
•
Budgeten som antagits av kommunfullmäktige står ni bakom. Varför oroar ni er då? Ni
röstade ju aktivt nej till mer pengar till vård och omsorg. Ni hade inte heller några invändningar mot investeringsvolymen.
Vad har ni för lösning på det ni oroar er för?
Finns det i avtalet med Aleris någon klausul om ev omförhandlingar? Varför gör du det
själv istället för att överlåta det åt de vi anställt som för sköta jobbet?
Vad menar du med att ni tillfälligt stoppat utbyggnaden i Öllöv? Kommer Landsbygdsstrategin att ändras? Är stoppet förankrat hos Länsstyrelsen?
Vad menar du med bristande avtalsskrivning när det gäller va-samarbetet med Laholm.
Varför skall du ha möte med Lindab och Skånetrafiken ang buss 506? Ängelholms kommunledning har ju redan fixat den frågan.
På nästan vaije punkt du info1merar om väcks nya frågor
Därför vill jag fråga dig om du anser att den information du ger kommunens invånare är i linje
med den kommunikationspolicy kommunfullmäktige antagit?
Om du nu trots allt anser att detta är information från BP
-29-
•
•
/
V arfor tar du då upp frågor som är alla partiers frågor och framställer dem som BP:s frågor?
Varför undertecknar du med kommunstyrelsens ordförande?
{te;;e~~
- --/J
'/!/~/}
11 ,-
,-' ) /
\
/ ;?
~e ~ellbe · ~ socialde
okraterna
-30-
fj1J BÅSTADS
Kommunfullmäktige
2015-04-29
Blad
~ KOMMUN
KF
§
dnr: KS 000586/2015-700
Interpellation från Thomas Andersson (FP) - Vård- och
omsorgsnämndens senaste möte
Ärendebeskrivning
Thomas Andersson (FP) har inlämnat en interpellation till vård- och
omsorgsnämndens ordförande angående vård- och omsorgsnämndens
senaste möte.
Beslut
Utskott/presidium
KS/nämnd
KF
Utdragsbestyrkande
-~1-
IBASTADs KOMMUN
Kommunstyrelsen
1075 -O'- 2 O
INTERPELLATION
Till Vård och Omsorgsnämndens ordförande Eddie Granqvist
Vid Vård och Omsorgsnämndens sammanträde den 13 april uppfattades samtalstonen och debatten i
nämnden av vår personal som otroligt sorgsam.
Detta resulterade i ett mail ställt till ledamöterna i nämnden där man kände sig tvungna att uttrycka
sin förtvivlan över de uttryck som användes av politiken under sammanträdet. Här kommer några
citat från mailet.
Att tjänstemännen har inte tänkt
Att underlaget tjänstemännen tagit fram är godtyckligt
Att medarbetarna inte är adekvata som personal
Att underlagen som tjänstemännen inte är hållbara utan hej och hå
Att cheferna måste börja höra, se och bekräfta personal och inte som idag
Att underlagen som tjänstemännen tagit fram är undermåliga
Du som ordförande har ett ansvar för att leda mötet och se till att dialogen mellan politiker och
tjänstemän förs på en icke kränkande nivå. Därför har jag följande frågor:
1.
Vad föranledde ledamöterna att fälla så nedsättande kommentarer över tjänstemännens
arbete?
2.
Varför vidtog du inte tillräckliga åtgärder som ordförande för att stävja och förhindra att
diskussionen i nämnden kränkte personalen?
3.
Tar du avstånd för dina kollegors uttalanden som uppfattades så sorgsamt av personalen?
4.
Vilka åtgärder tänker du vidta för att förhindra att debatten i nämnden fortsättningsvis blir
nedsättande gentemot vår personal?
~~~
Folkpartiet
Gruppledare
-32-
BÅSTADS
Blad
KOMMUN
Kommunfullmäktige
2015-04-29
KF
§
dnr: KS 000145/2013-906
Ansvarsfrihet för kommunstyrelse, utskott, nämnd,
beredningar och överförmyndare 2014
Beskrivning av ärendet
Föreligger till behandling fråga om ansvarsfrihet för kommunstyrelse, utskott,
nämnd, beredningar och överförmyndare 2014.
Beslutsunderlag
Revisorernas revisionsberättelse och redogörelse för år 2014.
Föredragande
Beslut
1. I enlighet med revisorernas tillstyrkan i revisionsberättelsen beviljas
samtliga ledamöter i kommunstyrelse, utskott, nämnd, beredningar och
överförmyndare ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014.
Utskott/presidium
KS/nämnd
KF
Utdragsbestyrkande
-~~-
BÅSTADS KOMMUN
BÅSTADS
Kommunst-,irelsen
1 (2)
KOMMUN
Kommunrevision
11c1111•••••••••••••• .. •••••••••••••••••••.••••••••
Datum
Kommunfullmäktige
2015-04-20
Handläggare
Roar Onsö / ehl
Vårtdnr
REV 17 /15-912
Revisionsberättelse för år 2014
Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i kommunstyrelse, utskott, beredningar, nämnd samt genom utsedd lekmannarevisor verksamhet i kommunens helägda och delägda företag.
Styrelse, utskott och beredningar samt nämnd ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll samt återredovisning
till fullmäktige.
Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, kontroll och redovisning och pröva om
verksamheten bedrivs i enlighet med fullmäktiges uppdrag.
Granskningen har utförts enligt kommunallagen, kommunens revisionsreglemente och god
redovisningssed i kommunal verksamhet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge en rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning.
Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat som redovisas i
bilagan "Revisorernas redogörelse för år 2014" och i under året avlämnade revisionsrapporter. Genomförda revisionsgranskningar har fortlöpande översänts till fullmäktige under
året.
Det är grundläggande att kommunstyrelsen, i enlighet med kommunallagen, verkställer
fullmäktige beslut. Revisorerna vill liksom föregående år särskilt understryka att kommunstyrelsen inte arbetat vidare med beslut som fullmäktige fattat. Exempel på detta är frånvaron av handlingsplan för kulturområdet och att kommunstyrelsen inte genomfört fullmäktigebeslutet om blockförhyrning mellan Båstadhem AB och kommunen, utan att återkomma eller väcka ett nytt ärende till fullmäktige. Istället har kommunstyrelsen fattat ett
annat beslut.
Vi bedömer sammantaget att styrelsen i Båstad kommun har bedrivit verksamheten på ett
ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Styrelsens och nämnBåstads kommun
269 80 BÄSTAD
Telefon: 0431-770 00 vx
Plusgiro: 111111-1
Org.nummer: 212000-0944
[email protected]
www.bastad.se
-34-
2 (2)
dens interna kontroll bedöms i huvudsak ha varit tillräcklig. Räkenskaperna bedöms i allt
väsentligt vara rättvisande.
Ansvarsprövning
Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för ledamöter i kommunstyrelse, nämnd,
beredningar och överförmyndare.
Vi tillstyrker att kommunens årsredovisning för 2014 godkännes.
Vi åberopar bifogad redogörelse och tidigare överlämnade rapporter.
~0
-.
c::__~ ~ c
~
v-=
Roar Onsö
/t>-
i:-~
Kenneth Larsson
Thorsten Hanstål
-35-
BÅSTADS
1 (4)
KOMMUN
Kommunrevision
Datum
Kommunfullmäktige
2015-04-20
Handläggare
Roar Onsö / ehl
Vårtdnr
REV 17 /15-912
Revisorernas redogörelse för år 2014
I enlighet med kommunallagens krav har vi granskat all verksamhet som bedrivs inom
kommunstyrelsens och jävsnämndens verksamhetsområden. Vi har genom lekmannarevisorer granskat den verksamhet som bedrivs i kommunens bolag.
Vi har bedömt om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisksynpunkt
tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är
tillräcklig. Vi har granskat styrelsens verksamhet i den omfattning som vi anser motiverat.
Granskningsinsatserna har planerats med utgångspunkt från riskbedömningar. I riskanalysen har ett antal prioriterade granskningsområden framkommit, vilka har dokumenterats
i en revisionsplan. Planen har följts under året.
Revisionens arbete syftar ytterst till att ge fullmäktige underlag för ansvarsprövningen.
Under det löpande verksamhetsåret har revisionen återkopplat resultat av de genomförda
granskningarna till dem som blivit granskade. Det har skett genom presentation av granskningar, dialoger och överlämnande av granskningsrapporterna. Resultatet av djupgranskningarna har fortlöpande överlämnats till fullmäktige.
Granskningens inriktning och resultat
Revisorerna ska årligen granska all verksamhet. För att möjliggöra en effektiv granskning
har de förtroendevalda revisorerna fördelat olika bevakningsområden mellan sig. Varje
revisor ha tagit del av protokoll och annan dokumentation inom bevaknings området samt i
vissa fall gjort besök i verksamheten. Revisorernas arbete och iakttagelser har redovisats
vid revisionens möten. För att inhämta information har revisionen bjudit in företrädare för
olika verksamheter, representanter för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.
Fördjupande granskningar
Under året har ett antal fördjupade granskningar genomförts, till vilka sakkunniga biträden
anlitats. Genomförda djupgranskningar har överlämnats till kommunstyrelsen för kommentarer och åtgärder. Följande djupgranskningar har genomförts:
Granskning av fastighetsunderhållet
Det framgår av granskningen att kommunens fastigheter har ett stort underhålls behov
samtidigt som skillnaden är stor mellan de estimerade kostnaderna och den budget som
finns avsatt för underhåll. Vidare pekar granskningen på att fullmäktiges beslut om ett
Båstads kommun
269 80 BÅSTAD
Plusgiro: 111111-1
Org.nummer: 212000-0944
[email protected]
www.bastad.se
-36-
2 (4)
blockförhyrningsavtal mellan kommunen och Båstadhem AB inte har fullföljts, utan istället
tecknades ett förvaltningsavtal. Kommunstyrelsen har varken meddelat fullmäktige denna
förändring eller initierat ett nytt ärende till fullmäktige.
Granskning av kommunstyrelsens delegationsordning
Den sammanfattande bedömningen är att kommunstyrelsens delegationsordning i allt väsentligt uppfyller kommunallagens krav. Dock kan delegationsordningen med fördel revideras på några områden. Exempelvis bör rena verkställighets beslut lyftas bort från delegationsordningen, vid återanmälan av delegations beslut bör hänvisning finnas till vilken beslutsrätt som avses samt att delegationsordningen är tydlig i skillnaden mellan delegations beslut och teckningsrätt.
Granskning av kommunstyrelsens ärendeberedning
Syftet med granskningen har varit att bedöma om kommunstyrelsen har en ändamålsenlig
styrning, uppföljning och kontroll vid beredning av ärenden. Det finns ändamålsenliga
strukturer för ärendeberedningen tack vare ett aktivt utvecklingsarbete under de senaste
åren. Samtidigt beror hälften av de återremitterade ärendena på brister i beslutsunderlagen, varför vi bedömer att det kvarstår ett utvecklingsarbete. Ärendeberedningsprocessen
är väl känd bland tjänstemän men skulle med fördel dokumenteras. I ett sådant arbete bör
även rutiner tas fram för hantering av medborgarförslag och motioner.
Granskning av resursfördelning och prognos för gymnasieskolan
Granskningen visar att kommunens gymnasieskola minskat sina kostnader sedan 2011,
dock inte i samma omfattning som elevantalet sjunkit. Kostnaderna per elev har ökat med
14 % sedan 2011. En förklaring är att de, relativt andra gymnasiekolor, höga lokalkostnaderna tydligt påverkar kostnadsutvecklingen räknat per elev. En känslighetsanalys visar att
om skolan tappar en elev per program sjunker intäkterna med 0,5 mnkr. Den sammanfattande bedömningen blir därför att kommunen måste vara bättre förberedd på att förändra
kostnaderna i takt med variationer i elevantalet.
Uppföljning av tidigare granskning av upphandlingsverksamheten
Eftersom upphandlingslagstiftningen är komplicerad och praxis fortlöpande ändras kommer fel och avvikelser att upptäckas även fortsättningsvis. Därför kan det sägas att det viktigaste är att kommunen har en organisation för egenkontroll och avvikelsehantering. Det
konstateras att den interna kontrollen av upphandlingsverksamheten numera är tillfredsställande. Utvecklingsområden utgörs av uppdatering av mallar och styrdokument på
grund av lagförändringar, konsekvent användande av elektroinsikt upphandlingsstöd även
i direktupphandlingar.
Granskning av valnämnden
Med anledning av omvalet, har granskning skett av valnämndens genomförande av riksdags-, landstingsoch kommunfullmäktigevalet 2014. Valnämnden har sett till att det funnits rutiner för valen, dock har valnämnden brustit i rutinerna gällande rösträkningen. I
granskningen framhålls att röstlängden, protokollet, ytterkuvert för budröster samt omslag
lämnas över till valnämnden omedelbart efter att rösträkningen färdigställts. Rutinen att
räkna kommunfullmäktigevalets personkryss efter att samtliga tre val räknats, är inte förenlig med vallagen. Vår bedömning är att detta har varit anledningen till att fel uppstått.
-37-
3 (4)
Granskning av valberedningen
Kommunallagen är tydlig. Den som är vald till revisor i kommunen är inte valbar som ledamot i nämnd, beredning eller kommunfullmäktige. Det ingår i valberedningens uppdrag
att beakta valbarhet inför att kommunfullmäktige ska genomföra val av ledamöter till
nämnder, så att fullmäktige inte fattar felaktiga beslut. Vidare ska valberedningen också
beakta jävs- och förtroendefrågor. Av särskild betydelse blir förtroendefrågor då valberedningen föreslår att en och samma person, med två olika nämndsuppdrag, kan komma att
ansvara både för driftsfrågor och myndighetsbeslut i samma ärende. Lämpligtvis tas det
fram en uppdrags beskrivning för valberedningen och att valberedningen använder kansliets expertis.
Granskning av delårsrapporten
Syftet med granskningen är att bedöma om fullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning
samt det lagstadgade balanskravet kommer att uppnås. Bedömningen var redan i delårsrapporten att inget av de bägge finansiella målen skulle uppnås. När det gäller verksamhetsmålen bedöms en övervägande del av målen uppfyllas helt eller delvis vilket är en förbättring mot föregående år. Kommunallagens krav på en ekonomi i balans förväntades bli
uppfyllt vid räkenskapsårets utgång.
Granskning av årsredovisning
Vi noterar att inget av de finansiella målen har uppnåtts under året. De finansiella målen är
det viktigaste uttrycket för fullmäktiges syn på god ekonomisk hushållning. Samtidigt var
inte målen möjliga att uppnå ens i budgeten. Vi saknar en bedömning av god ekonomisk
hushållning i årsredovisningen med beaktande av måluppfyllelsen för finansiella och verksamhetsmässiga mål. Sammantaget behöver målstyrningen utvecklas.
Ökningen av nettokostnaderna överstiger ökningen av skatteintäkter och generella statsbidrag för 2014, vilket vi finner oroande i förhållande till kommande höga investeringar och
finansieringen av pensionsskulden. Som trend betraktat har kostnaderna ökat mer än skatteintäkterna sett över de senaste fem åren. Mot bakgrund av detta vill vi understyrka behovet av ett rimligt stort överskott. Dock når kommunen kravet på överskott i enlighet med
balanskravet. När utbetalningen ökar av pensionsmedel, så finns möjlighet att utnyttja avsättningen till pensionsfonden för att i balanskravsutredningen undvika krav på återställande.
Lekmannarevision
Under året har lekmannarevisorerna haft tillgång till sakkunnigt biträde. Lekmannarevisorerna har under året gjort besök hos bolaget.
Lekmannarevison - Granskning av Båstadhem AB:s hantering av inköpsavtal
Den övergripande bedömningen är att hanteringen av inköpsavtal i allt väsentligt är ändamålsenlig. Bolaget använder kvalificerat stöd från externa konsulter, kommunens upphandlingsenhet samt branschens inköpsorganisation. Dock behöver bolaget fastställa en upphandlingspolicy, stärka internkontrollsanalysen av om fakturor från en leverantör överstiger beloppsgränser för direktupphandling samt tillse att attestliggare och arbetsordning
överensstämmer.
-38-
4 (4)
Information från verksamheterna
Företrädare från olika verksamheter har varit inbjudna till revisorernas sammanträden för
att informera i olika sakfrågor. Information har hämtats om följande områden:
Kommunens engageman i EU-finansierade projekt
Underhåll av kommunens fastigheter
Hälsoskyddstillsyn av kommunala fastigheter
GIS
Fullmäktigeberedningarnas arbete
Cykel vägar
Efterlevnad av attestregler
Styrning och redovisning av VA-investeringar
Ekonomisk rapportering från NSVA till kommunen
Framtida VA-frågor
Särskilt boende
Dialog med fullmäktige och kommunstyrelsen
Revisionen har informerat presidierna för kommunfullmäktige och kommunstyrelsen om
erfarenheter som har gjorts i granskningsarbetet. Revisionens ordförande har föredragit
granskningsrapporter på fullmäktigesammanträden under året.
Erfarenhetsutbyte och utbildning
Revisorerna har deltagit i EY:s utbildningar för förtroendevalda revisorer samt utbildning
anordnad av SKL. Under året har revisorerna haft erfarenhetsutbyte med bland annat Simrishamns kommun och kommuner inom Skåne Nordväst.
. .
~9
.::~.-0:::··~
....==~
. -·~----.=:=-------'
y
'
~~V
Sten Wahlgren
Roar Onsö
/!1~~~·
,1
I
::..---
<D(
(
Rolf S ensson
/ {
();~
~e \t-Håkan Eri
q;;1JA ~
I~ Sölve
/c:?~~
Kenneth Larsson ~
Thorsten Hanstål
\.
\,{,,~
sson
-39-
Revisionsrapport 2014
Genomförd på uppdrag av revisorerna
April 2015
Båstad kommun
Granskning av årsbokslut och
årsredovisning 2014
1111111111 J I ·
Bui!ding a beUer
vvorking world
-40-
Bi; fl•din g ·~ IJ llHl:lr
w0r l, i.ng wor ld
Innehåll
1.
lnledning ...................................................................................................................... 2
1.1. Uppdrag och syfte ... ............................. ... ........... ....... ....... ... ......... .. .... ........ ....... ....... 2
2.
Analys av resultat mot budget och prognos ............................................................. 3
2.1. Resultatutveckling ... .... .... .... ..... ..... .. .... ....... .. ........ ....... ....... ... .. ....... ... .... ...... ... .......... 3
Verksamheternas nettokostnad enligt driftredovisningen, 648, 1 mnkr, överensstämmer inte
med motsvarande post i resultaträkningen, 644,5 inkl jämförelsestärande poster (645 mnkr
exkl jämförelsestärande poster). En avstämning bör göras i driftredovisningen . .. .... .. ........ . 4
Resultat mot föregående år ... ... ... .. ..... .. ........... .. ....... .. .............. ... ...... .. ... .......... .... .. .. 4
2.2.
2.3.
Resultat mot budget. ......................................................... .... ....... .... .................... .... 5
2.4.
Resultat mot prognos i delårsrapport ................................................... ... ....... .......... 6
2.5.
lnvesteringsverksamheten ... ....................... .. ...... ............. .. .............. ... .. ... .. ....... ...... . 6
2.6. Befolkningsutveckling ........... ....... ................ ......... ....... ........ ........... ....... ...... .. .. ........ 6
3.
Redovisningsfrågor .................................................................................................... 7
3.1. Anläggningstillgångar ......... .. ................ ........ ............................. .. ...... .. .......... .... ... .... 7
3.2.
Exploatering ....... .. ...................... .. ........ ............... .... ....... .... ...................................... 7
3.3. Interimsfordringar ... .. .... .... .. ...... ... ....... ... ..... ...... .... .. ... ... .. .......... ......... ..... .. ... ...... .. ..... 8
3.4.
Medfinansiering statlig infrastruktur .......... .... ................ .. ... .... ..... ............. .... ... .......... 8
3.5. Pensioner och pensionsreserv ...... .... ........................................ .... ....................... .. .. 8
3.6.
Interimsskulder ....... ........................ ... ................... ...... ........ .. .......... .. ............. .... .. .... 9
4.
Måluppföljning .......................................................................................................... 10
4.1. Inledning ............................... .. ....... ............ ..................... ... ... ............ ..... ............ .. .. 10
4.2.
Budget 2014 - grunder för god ekonomisk hushållning .... ...... .. ....... ........ ............... 10
4.3. Avstämning av balanskravet ................. .. .. .. ........... .. ......... .. .... ........ ........... ....... ..... 10
4.4. Finansiella mål ... .. ....... .. ... ... .. .... .. ... .. ...... .. ...... ......... ..... .. .. .... ...... ........ .. ... .. ....... ...... 11
4.5. Verksamhetsmål ....................... .... .................... .... ........... ...... .. ... ...... .. ... .. .. ............ 11
5.
Sammanfattande bedömning ................................................................................... 13
Båstad kommun - Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014
1
-41-
E!ui lo i11q a beHe;;
'1<.iorld
wor~; inq
1. Inledning
1.1.
Uppdrag och syfte
På uppdrag av kommunrevisionen i Båstad kommun har vi gjort en granskning av årsbokslut
och årsredovisning för 2014.
Granskningen syftar till att pröva om räkenskaperna är rättvisande och om årsredovisningen är upprättad enligt lag om kommunal redovisning (SFS 1997:614) och enligt god
redovisningssed. Av lagen framgår att årsredovisningen ska redogöra för utfallet av
verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets slut. Årsredovisningen ska bestå av följande delar: förvaltningsberättelse ,
resultaträkning, balansräkning, finansieringsanalys och sammanställd redovisning som
även omfattar kommunal verksamhet som bedrivs genom annan juridisk person .
Kommunallagen anger att revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är
förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Granskningen ska ha en sådan omfattning att
den kan ligga till grund för revisorernas bedömning .
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i kommunal verksamhet. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet
försäkra oss att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. Vi har översiktligt, enligt kommunallagen 9 a § granskat om resultatet är förenligt med fullmäktiges beslut om mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning.
2
-42-
81Ji ldinq <> !rnH·~r
wor l1ing wor ld
2. Analys av resultat mot budget och prognos
2.1.
Resultatutveckling
Belopp i mnkr
Prognos
2014
delår
Bokslut
2014
Tabell 1 Resultaträkning totalt
Bokslut
2013
Budget
2014
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnad
154,5
-745,9
-42,5
-633,9
169,9
-767,2
-47,0
-644,2
183,7
-789,0
-43,7
-649,0
184,2
-785,6
-43,6
-645,0
% av skatter och bidrag
98 ,1%
97,8%
98,1%
98,0%
Skatteintäkter
Gen statsbidrag o utjämning
Sa skatter och bidrag
571,4
74,5
645,9
588,6
70,2
658,8
587,9
73,7
661,6
Resultat före finansiella poster
12,0
14,6
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
2,2
-5,9
Avvik
bokslut Avvik
bokslut
föreg
år
budget
Avvik
bokslut
prognos
delår
29,7
-39,7
-1,1
-11,1
14,3
-18,4
3,4
-0,7
0,5
3,4
0, 1
4,0
584,7
73,4
658,1
13,3
-1,1
12,2
-3,9
3,2
-0,7
-3,2
-0,3
-3,5
12,6
13,1
1,1
-1,4
0,5
1,7
-7,4
1,8
-5,5
2,0
-5, 1
-0,2
0,8
0,3
2,3
0,2
0,4
8,2
8,8
8,9
10,0
1,7
1,2
1,1
Jämförelsestärande poster
Återbetalda AFA-premier
Reavinster fastighetsförsäljning
S:a jämförelsestörande poster
11,2
0,4
11,6
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,5
0,5
-11,2
0,1
-11, 1
0,0
0,5
0,5
0,0
0,5
0,5
Arets resultat
19,8
8,8
8,9
10,5
-9,4
1,7
1,6
Resultat i % av Skatter och bidrag exkl
jämförelsestärande poster
Resultat i % av Skatter och bidrag
1,3%
1,3%
1,3%
1,3%
1,3%
1,5%
1,6%
Resultat efter finansiella poster
3, 1%
3
-43-
a~~ ikl ing a
1;,• or ~; ing
better
world
Tabell 2 Driftsredovisning
Bokslut
2013
Kommunfullmäktige
Jävsnärnnd
Valnämnd
Överförmyndare
Revision
KS verksamhetsområden
Teknik & service
Samhällsbyggnad
Samhällsskydd
Barn & skola
Bildning & arbete
Vård & omsorg
Reserv för demografi
Summa KS verksamhetsområden
Summa verksamheter
Finansförvaltning
SUMMA
VA
TOTALT
Budget
2014
Prognos
2014
delår
Bokslut
2014
Avvik
bokslut Avvik
föreg
bokslut
år
budget
Avvik
bokslut
prognos
delår
-2, 1
0,0
0,0
-1,8
-0,8
-1 ,9
0,0
-0,4
-0,7
-0,8
-2,0
0,0
-0,4
-1,5
-0,8
-2,0
0,0
-0,4
-1,9
-0,7
0, 1
0,0
-0,4
-0, 1
0, 1
-0, 1
0,0
0,0
-1,2
0, 1
0,0
0,0
0,0
-0,4
0,1
-58,0
-11 ,8
-5,7
-36,4
-225,9
-101,4
-194,7
0,0
-633,9
-638,6
658,4
19,8
0
19,8
-55,4
-37,7
-3,8
-12,3
-223,3
-109,0
-195,7
-5,9
-643,1
-646,9
655,7
8,8
0
8,8
-55,8
-37,7
-4,8
-12,7
-225,0
-112,4
-201,9
0,0
-650,3
-655,0
663,9
8,9
0
8,9
-55,5
-38,8
-4,3
-12,7
-222,0
-111,7
-198,1
0,0
-643,1
-648,1
658,6
10,5
0,0
10,5
2,5
-27,0
1,4
23,7
3,9
-10,3
-3,4
0,0
-9,2
-9,5
0,2
-9,3
0,0
-9,3
-0, 1
-1,1
-0,5
-0,4
1,3
-2,7
-2,4
5,9
0,0
-1,2
2,9
1,7
0,0
1,7
0,3
-1,1
0,5
0,0
3,0
0,7
3,8
0,0
7,2
6,9
-5,3
1,6
0,0
1,6
Verksamheternas nettokostnad enligt driftredovisningen, 648, 1 mnkr, överensstämmer inte
med motsvarande post i resultaträkningen, 644,5 inkl jämförelsestärande poster (645 mnkr
exkl jämförelsestärande poster). En avstämning bör göras i driftredovisningen.
2.2.
Resultat mot föregående år
Arets resultat uppgår till +10,5 mnkr mot +19,8 mnkr föregående år. Verksamheternas nettokostnader exkl jämförelsestärande poster har ökat med 11, 1 mnkr medan skatteintäkter och
bidrag ökat med 12,2 mnkr. Finansnettot är 0,6 mnkr bättre än föregående år. Bland de jämförelsestärande posterna återfanns föregående år återbetalda AFA-premier 11 ,2 mnkr samt
reavinster från fastighetsförsäljning 0,4 mnkr. För 2014 utgörs de jämförelsestärande posterna av reavinster från fastighetsförsäljning 0,5 mnkr, några övriga jämförelsestärande poster
för kommunen som helhet bedöms ej finnas 2014.
4
-44-
Suilding o b!'l"t't!'lr
wor li i11 g world
Nettokostnads- och skatteintäktsutveckling
Nettokostnads- och skatteintäktsutveckling
8,00%
7,00%
6,00%
5,00%
4,00%
3,00%
2,00%
1,00%
0,00%
2010
2011
2012
2013
2014
..,.._ Nettokostnad -Il- Nettokostnad exkl. jämförelsestörande ..., Skatteintäkter, statsb o utj
Ökningen av nettokostnader inklusive jämförelsestörande poster överstiger ökningen av
skatteintäkter och generella stadsbidrag för 2014. Vid rensning för jämförelsestörande poster
är dock utvecklingen av nettokostnader samt skatteintäkter i paritet.
2.3.
Resultat mot budget
Arets resultat +10,5 mnkr överstiger budget 8,8 mnkr (inkl. demografisk reserv -5,9 mnkr)
med 1,7 mnkr.
Verksamhetsområdenas budgetavvikels är totalt -1,2 mnkr (föregår -10,9 mnkr) inkl. beaktande av demografisk reserv. Om den demografiska reserven om 5,9 mnkr inte räknas med
uppgår verksamheternas samlade underskott till -7, 1 mnkr. De största avvikelserna har uppkommit inom följande verksamheter:
Verksamhet
Budgetavvikelse
Angiven huvudorsak
Bildning &
Arbete
-2,5 mnkr
Vård & omsorg
-2,4 mnkr
Främst hänförligt till försörjningsstödet. Beror framförallt på ungdomsarbetslöshet, utförsäkrade individer hos Försäkringskassan samt fler individer som
inte klara Arbetsförmedlingens krav, av olika psykesociala eller medicinska skäl.
Total avvikelse mot budget: -3,7%
I avvikelsen ingår engångsintäkter om 3 mnkr avseende återsökning av personlig assistans efter domslut samt 2 mnkr i engångsintäkter avseende prestationsmedel från socialstyrelsen.
Beställningsenheten hemvårdspeng visar ett underskott om 12,3 mnkr, vilket förklaras av fler personer
med beviljade insatser samt högre omvårdnadsbe-
Båstad kommun - Gra nskning av årsbokslut och årsredovisning 2014
5
-45-
d
8tJfiding
woif~;ing
<i
b·!1H.or
wor ld
hov. Budgeterade hemvårdstimmar var 122 460
timmar utfallet 2014 blev 153 443 timmar.
Total avvikelse mot budget -1 ,2%
2.4.
Resultat mot prognos i delårsrapport
Kommunens totala utfall i jämförelse med
prognos avlämnad vid delårsbokslut 2014-08
Arets resultat +10,5 mnkr blev 1,6 mnkr
bättre än den prognos som angavs i delårsrapporten per augusti 2014, +8,9 mnkr. På
verksamhetsnivå är avvikelsen totalt sett
+6,9 mnkr. Gemensamma poster inom finansförvaltningen har en avvikelse om -5,3
mnkr, vilket beror på lägre skatteintäkter än
prognostiserat samt högre pensionskostnader.
2.5.
10,5
Prognos delår
Utfall 2014
lnvesteringsverksamheten
lnvesteringsbudgeten för 2014 uppgick till
111,9 mnkr. Utfallet för 2014 uppgick till
94,9 mnkr vilket innebär en genomförandegrad om cirka 85 %. Avvikelsen i kronor
uppgår till 17,0 mnkr. Det konstateras att
fullmäktiges antagna budget över investeringsverksamheten ej har uppnåtts under
året.
Av förvaltningsberättelsen borde framgå
tydligt vad större avvikelser gällande investeringar beror på.
2.6.
8,9
Utfall nettoinvesteringar och jämförelse med
budget och delårsprognos
Utfall 2014
Prognos aug
Budget2014
Befolkningsutveckling
Som framgår av tabellen har kommunen en
positiv befolkningsutveckling 2014. Totalt har
ökningen under året varit 144 personer.
Jämfört med 2001 har befolkningen ökat med
408 personer, vilket motsvarar en ökning om
2,9 % för hela perioden.
Antal invånare i kommunen
14500
14400
14300
14200
14100
14000
13900 1 - - - - - - - - - - - - - 13800
~-----------T"""
N
~ V
~
~
~
ro m 0 T""" N ~ ~
000000000T"""T"""T"""T"""T"""
00000000000000
N
N
N
N
N
N
N
N
N
N
N
N
N
N
6
-46-
Ehiil·ci i.ng a bett•;nwo l1i11g wor ld
3. Redovisningsfrågor
3.1. Anläggningstillgångar
I december 2013 uppdaterade Rådet för kommunal redovisning rekommendation 11.3 (nya
benämnd 11.4) beträffande materiella anläggningstillgångar. I rekommendationen förtydligas
kravet (gått från bör till skall) på s.k. komponentavskrivning innebärande att om skillnaden i
förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter förväntas vara
väsentlig, ska tillgången delas upp på dessa. Respektive komponent ska därefter skrivas av
separat. Den kanske vanligaste typen av tillgång som består av flertalet komponenter med
olika nyttjandeperioder är fastigheter.
Som framgår av avsnittet Redovisningsprinciper kommer kommunen från 2015 att börja tilllämpa komponentavskrivningar, främst vid större nya investeringsprojekt för fastigheter.
Detta innebär att delar av anläggningen delas upp i komponenter, där olika avskrivningstider
tillämpas baserat på bedömda nyttjandeperioder per komponent.
Beloppsgränsen för aktivering vid inventarieinköp uppgår till 15 tkr. Fr o m 2015 kommer
gränsen att höjas till 0,5 basbelopp. Vi bedömer att denna gräns är relativt låg. Detta leder till
att en stor volym inventarier måste hanteras i anläggningsregistret, vilket i sin tur leder till
problem att hålla anläggningsregistret aktuellt. Anläggningstillgångar som inte längre finns
kvar skall efter årlig genomgång utrangeras ur anläggningsregistret, varvid eventuella bokförda värden skall skrivas bort. Någon sådan genomgång har ej skett. Vi rekommenderar att
en genomgång sker av att posterna i anläggningsregistret överensstämmer med faktiska
tillgångar.
3.2. Exploatering
I balansräkningen under rubriken Förråd och exploateringsfastigheter finns per 2014-12-31
exploateringsfastigheter till ett bokfört värde om netto 21,0 mnkr (få 17,0 mnkr) . Inga exploateringsfastigheter har avslutats under 2014.
Kommunens princip har tidigare varit att resultatavräkning sker när ett exploateringsområde
färdigställts. I samband med resultatavräkningen nettoredovisas intäkter och nedlagda kostnader. Från 2015 kommer reavinsten att bokföras vid försäljningen och i det fall det finns en
legal förpliktelse (inte egna investeringar) ska den redovisas som en avsättning. Nedlagda
kostnader bokförs som en materiell anläggningstillgång och skrivs av under nyttjandeperioden.
Rådet för kommunal redovisning , RKR, gav 2012 ut ideskriften Redovisning av kommunal
markexploatering . Av denna framgår att markexploatering ska redovisas enligt följande:
• Erhållen ersättning vid försäljning av mark - intäktsförs normalt vid försäljningen/tillträdet. Som kostnad redovisas det bokförda värdet på den mark som säljs, i förekommande fall även kostnaden för markberedningen.
• Anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar - periodiseras som en intäkt i takt
med att investeringsobjekten skrivs av över sina respektive nyttjandeperioder
• Utgifter för gata, gång- och cykelväg, grönområde och vatten etc - Under pågående
projekt redovisas de som pågående arbete och skrivs därmed inte av. När de olika
delarna är färdigställda ska dessa aktiveras och skrivas av systematiskt.
7
-47-
8i;ik!in·g a
W·~r li i nq
bett~ r
WOF ld
Någon uppdelning av exploateringsfastigheterna i anläggnings- resp omsättningstillgång har
ej skett. Normalt har kommunen för avsikt att fortsätta äga och ansvara för skötsel av gata,
gång- och cykelväg, vatten och grönområden. Därför ska dessa redovisas som anläggningstillgångar men under olika rubriker i noten för materiella anläggningstillgångar i årsredovisningen. Som omsättningstillgång ska redovisas bokfört värde på markreserv som avser
tomtmark som ska säljas samt eventuella utgifter för markberedning av tomter.
3.3. Interimsfordringar
Interimsfordringar uppgår till 17,0 mnkr (16,0 mnkr fg år), varav 10 mnkr (6,6 mnkr fg år) avser upplupna intäkter. De upplupna intäkterna avser i huvudsak fordran på Skånetrafiken om
4,0 mnkr avseende bidrag infrastruktur samt 3, 1 mnkr avser upplupna intäkter för ensamkommande flyktingbarn. Fordran avseende ensamkommande flyktingbarn är enligt uppgift till
största delen hänförlig till belagda boendedygn enligt avtal för kvartal 4. Tillfredställande underlag för uppbokade fordringar för ensamkommande flyktingbarn har ej erhållits.
Under revisionen har stickprovskontroll på periodiseringar genomförts, vi har inte påträffat
något som tyder på väsentliga felperiodiseringar i bokslutet.
3.4.
Medfinansiering statlig infrastruktur
Kommunen har under 2014 beslutat om bidrag till statlig infrastruktur. Bidraget är till Trafikverket för byggandet av Pågatågsstation och Inre Kustvägen och uppgår till 49,9 mnkr. Bland
avsättningarna redovisas 37,3 mnkr som ännu ej betalats. I enlighet med lag om kommunal
redovisning kan ett sådant bidrag redovisas antingen som en kostnad direkt eller periodiseras i balansräkningen. Kommunen har valt att redovisa bidraget i balansräkningen och ska
lösa upp detta under 25 år. Med detta förstås därmed en årlig kostnad om en tjugofemtedel
av bidragets storlek. I lagtexten framgår att upplösning av bidrag ska påbörjas det år bidraget
beslutas. Kommunen har i enlighet med lagen påbörjat upplösningen 2014.
3.5.
Pensioner och pensionsreserv
Båstad kommuns totala pensionsåtagande uppgår till 311 mnkr fördelat på 6, 1 mnkr redovisat som avsättning i balansräkningen och 290 mnkr som ansvarsförbindelse. Det totala
pensionsåtagandet har minskat med ca 15 mnkr framförallt hänförligt till ansvarsförbindelsen
till följd av utbetalning av pensioner.
I not 16 avsättningar för pensioner framgår inte uppgift om återlånade medel.
Enligt beslut i fullmäktige görs årligen en avsättning under eget kapital till en pensionsfond.
Avsättningen motsvarar hela balanskravsresultatet och är enligt vår uppfattning inte en bokföringsmässig transaktion utan enbart en möjlighet att använda i balanskravsutredningen. Vi
vill också påtala att denna avsättning inte motsvararas av några likvida medel, dvs det finns
inga medel placerade för pensionsskulden .
I nedanstående tabell sammanfattas det totala pensionsåtagandet fördelat på ansvarsförbindelse och skuld respektive marknadsvärdet på kapitalförvaltningen.
8
- 48-
81,1i lding a i:J eH~r
wor l\ iD·q wor lci
350
311
296,1
300
250
Avsättning pensioner
200
Ansvarsförbindelse pensioner
150
Totalt pensionsåtagande
• Pensionsreserv
100
68,:!i
50
a9,3
0
2013
3.6.
2014
Interimsskulder
Interimsskulderna uppgår till 94, 7 mnkr (77,5 mnkr föregående år), dvs. en ökning om 17,2
mnkr. De största posterna under interimsskulder avser semesterlöneskuld om 33,4 mnkr
samt upplupen pensionskostnad om 15,6 mnkr. Förändring om 17,2 mnkr jmf med föregående år förklaras i huvudsak av förutbetalda skatteintäkter kommunalskatt om 4,9 mnkr pga.
negativ slutavräkning för 2013, ökning av VA-fond om 5, 7 mnkr samt ökade förutbetalda intäkter om 7,6 mnkr.
VA-fonden har ökat med 5,7 mnkr tillföljd av positivt VA-resultat 2014. Det positiva resultatet
beror till stor del på taxehöjning som genomfördes 2013 med anledning av stora planerade
investeringar. De planerade investeringarna har uteblivit 2013 och 2014, varav kostnaderna
inte ökat som planerat. Framöver bedöms dock överskottet nyttjas i samband med kostnadsökningar när de större investeringsprojekten kommer igång.
Ökningen av förutbetalda intäkter om 7,6 mnkr beror till stor del på periodiserade schablon
bidrag för flyktingar. Tillfredställande underlag periodiserade schablon bidrag för flyktingar
saknas.
Under revisionen har stickprovskontroll på periodiseringar genomförts, vi har inte påträffat
något som tyder på väsentliga felperiodiseringar i bokslutet.
9
- 49-
1;!1Jil•dinq ~ b irlt ~r
wor l1in cj wor ld
4. Måluppföljning
4.1.
Inledning
Enligt kommunallagen skall kommunfullmäktige fastställa finansiella mål samt mål och inriktningar för verksamheten utifrån god ekonomisk hushållning. Detta görs i budgeten varefter
uppföljning sker av målen i årsredovisningen.
Allmänt kan de finansiella målen anses avse de ekonomiska ramarna medan verksamhetsmålen avser kvaliteten och inriktningen på den verksamhet som skall utföras.
Granskningens syfte är att vid årsbokslutet
• bedöma om ett balanserat resultat har nåtts,
• bedöma om de av fullmäktige antagna finansiella målen uppnåtts, samt
• bedöma om verksamheten drivits så att fullmäktiges beslutade mål och inriktningar
för verksamheten har uppnåtts
4.2.
Budget 2014 - grunder för god ekonomisk hushållning
I budgeten för 2014 anges visionen att Båstads kommun ska vara det självklara valet för
barnfamiljer i Öresundsregionen. För att uppnå detta har 11 inriktningsmål angetts med ett
antal nyckeltal kopplade till dem. Till detta kommer resultatmål för de olika verksamheterna
under kommunstyrelsen, sammanlagt 26 stycken.
Till detta kommer två finansiella mål.
4.3.
Avstämning av balanskravet
I årsredovisningens förvaltningsberättelse
framgår att balanskravet uppnås för 2014.
Efter justeringar för realisationsvinster mm
uppgår balanskravsresultatet till 9,5 mnkr.
Enligt beslut i KF ska den del av årets resultat som överstiger det som krävs för att
inflationssäkra det egna kapitalet öronmärkas till pensionsreserv. För både 2013 och
2014 har hela resultatet efter balanskravsjusteringar avsatts till pensionsreserven då
inflationen bedömts uppgå till 0. Avsättningen har bokförts inom eget kapital men
är egentligen ingen bokföringstransaktion
utan en post i balanskravsutredningen .
Som framgår av tabellen finns inga tidigare
underskott att täcka.
Balanskravsresultat för de fem
senaste åren (belopp i mnkr)
19,2
9 ,5
2013
2014
Bedömning
Vi kan således konstatera att balanskravet
har uppfyllts för 2014.
10
- 50 -
8\iilr,l ing a b ~tt e r
wor ld
wo rl~ i n g
4.4.
Finansiella mål
I budgeten 2014 och flerårsplanen 2015-2016 finns finansiella mål angivna avseende:
•
•
Resultat ska uppgå till 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag
Investeringarna inom de skattefinansierade verksamheterna ska finansieras till 100 %
med skattemedel
Uppföljning finansiella mål
Målet uppfyllt
Målet delvis
uppnått
0%
0%
Målet ej
uppfyllt
100%
Bedömning
Som framgår ovan har inget av de finansiella målen uppnåtts. Resultatmålet uppgår till 1,6 %
och investeringsmålet till 79 %. Det kan konstateras att de finansiella målen redan i budgeten
ej var möjliga att uppnå.
4.5.
Verksamhetsmål
För 2014 har fullmäktige fastställt verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning vilka lagts
fast i budgeten för 2014. Målstrukturen är densamma som 2013 men flera av målen är utbytta mot nya mål.
En redovisning av måluppfyllelsen för de 11 inriktningsmålen görs i förvaltningsberättelsen
och sammanfattas i nedanstående tabell .
Uppföljning inriktningsmål
Målet ej-~
uppfyllt
46%
9%
Av totalt 11 mål uppges fem mål vara helt eller delvis uppfyllda medan fem mål ej är uppfyllda . Ett mål har ej kunnat utvärderas ännu pga att målet ska vara uppnått först 2015.
11
-51-
d
E!LJi l·ding <J IJ f;!fö:r
w01l>ing world
Till inriktningsmålen finns ett antal resultatmål för verksamheterna kopplade, totalt 26 stycken. Antalet resultatmål har kraftigt minskats 2014 jämfört med 2013, från totalt 87 stycken .
Detta bör enligt vår uppfattning kunna innebära att målen får en mer styrande effekt på verksamheterna än alltför många detaljerade mål.
En redovisning av måluppfyllelsen för inriktningsmålen görs i förvaltningsberättelsen och
sammanfattas i nedanstående tabell.
Målet ej mätt
~
8%
Målet ej
uppfyllt
27%
Uppföljning resultatmål
Målet delvisuppnått
- - - - - M å l e t uppfyllt
61%
4%
Av totalt 26 mål uppges 17 mål vara helt eller delvis uppfyllda medan sju mål ej är uppfyllda.
Två mål har ej kunnat utvärderas ännu pga att det ena målet ska vara uppnått först 2015
medan för det andra saknas statistik.
Bedömning
I förvaltningsberättelsen görs ingen sammanfattning av måluppfyllelsen eller bedömning av
om god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Uppföljningen av måluppfyllelsen görs och visar att kommunen arbetar i enlighet med de övergripande målen . Fem av 11 inriktningsmål
samt 17 resultatmål för verksamheterna bedöms uppfyllda, helt eller delvis.
Sammantaget visar årets resultat, vad gäller verksamhetsmål på en varierande måluppfyllelse och kvalitet i verksamheten.
12
- 52-
d
ijyi lding ai gf)fä!f
wor l•;inq wov ld
5. Sammanfattande bedömning
Efter granskningen av årsredovisningen för 2014 är vår sammanfattande bedömning följande:
•
•
•
•
Det lagstadgade balanskravet har uppfyllts.
Fullmäktiges finansiella målsättningar visar på att inget av de två finansiella målen
uppnås.
Fullmäktiges verksamhetsmål visar en varierande måluppfyllelse. Mot bakgrund av att
inga av de finansiella målen uppfylls bedömer vi att kommunen för 2014 inte når fullmäktiges intentioner kring god ekonomisk hushållning såsom definierade i de finansiella målen. En sammanfattande bedömning från kommunstyrelsen görs inte i årsredovisningen.
Vi bedömer att årsredovisningen ger en rättvisande bild av kommunens resultat och
ställning. Årsredovisningen har, i allt väsentligt, upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed.
·i~~~
f He~~
/f\Jia
LIS
Lf/4J
Linn Höglund
C rtifierad/auktori '/ rad revisor
13
- 53 -
[il] BÅSTADS
1 (1)
~ KOMMUN
Kommunrevision
Till årsstämman i
BÅSTAD HEM AB
Organisationsnr: 556527-7059
Datum
2015-03-18
Handläggare
Roar Onsö/ehl
Vårtdnr
REV 17/15-912
GRANSKNINGSRAPPORT
Vi har granskat bolagets verksamhet för år 2014.
Styrelse och VD svarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande bolagsordning,
ägardirektiv och beslut samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Lekmannarevisorns ansvar är att granska verksamhet och kontroll och pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med fullmäktiges uppdrag.
Granskningen har utförts i enlighet med aktiebolagslagen och kommunallagen. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge en rimlig
grund för bedömning och prövning.
Det innebär att vi planerat och genomfört granskningen för att i rimlig grad försäkra oss om
att bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att bolagets interna kontroll är tillräcklig. Vår granskning har utgått från de beslut respektive kommunfullmäktige och bolagsstämman fattat och har inriktats på att granska att besluten verkställts samt att verksamheten håller sig inom de ramar
som bolagsordningen anger.
Under 2014 påbörjades även en granskning av bolagets avtalshantering som slutförs under
2015.
Vi anser att vår granskning av 2014 års verksamhet ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Vi bedömer att bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Vi finner
därför inte anledning till anmärkning mot styrelsens ledamöter eller verkställande direktören.
Båstad den 18 mars 2015
~~-~
v'
~~
Sten Wahlgren
Roar Onsö
Av Båstads kommunfullmäktige utsedda lekmannarevisorer
Båstads kommun
269 80 BÅSTAD
Plusgiro: 111111 -1
Org.nummer: 212000-0944
[email protected]
www.bastad.se
-54-
BÅSTADS
Blad
KOMMUN
Kommunfullmäktige
2015-04-29
KF
§
dnr: KS 000145/13-906
Ansvarsfrihet för Kommunrevisionen 2014
Föreligger till behandling fråga om ansvarsfrihet för Kommunrevisionen
för verksamhetsåret 2014.
Beslutsunderlag
Tillstyrkande till ansvarsfrihet från fullmäktiges presidium.
Beslut
1. I enlighet med fullmäktiges presidiums bilagda granskningspromemoria
beviljas Kommunrevisionen ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014.
Utskott/presidium
KS/nämnd
KF
Utdrags bestyrkande
cc
--
ITiJ BÅSTADS
~ KOMMUN
Kommunfullmäktige
2015-04-16
Till kommunfullmäktige
Ansvarsfrihet för Revisorerna i Båstads kommun år 2014
Vi har granskat revisorernas verksamhet för år 2014. Granskningen har varit
inriktad på verksamhetens uppföljning i protokoll, kostnader och intäkter.
Efter genomförd granskning tillstyrker vi att revisionen som organ och de
enskilda förtroendevalda revisorerna i detta organ beviljas ansvarsfrihet för
verksamhetsåret 2014.
Båstad enligt ovan
Kommunfullmäktiges presidium
~~ ~d
Håkan Mörnstad (BP)
Ordförande
fJ/L
~ ~-VI.
~~~~ n~)
;?-,
1:e vi
o
rdförande
-56-
BÅSTADS
Sammanträdesdatum
Sida
2015-04-15
9av40
KOMMUN
Kommunstyrelsen
KS § 105
Dnr KS 000145/2013 - 906
~e~~
Båstads kommuns resultat för 2014 uppgick till 10,5 mkr, vilket är en positiv
avvikelse i förhållande till budget med 1, 7 mkr. Resultatet för 2013 var 19,8
mkr. ·
Kommunens verksamheter gick sammantaget med ca -7,1 mkr i underskott
jämfört med budget. Om den avsatta reserven för demografiska förändringar
räknas med
blir verksamheternas budgetavvikelse lägre, endast-1,2 mkr. Den
demografiska reservens syfte är att täcka upp volymrelaterade förändringar
inom barnomsorg
och skola samt hemtjänst och vårdboende. Att det totala resultatet ändå blev
1,7 mkr bättre än budgeterat förklaras till stor del utav den lägre och förskjutna
aktiviteten inom investeringsverksamheten vilket hållit kostnaderna för
avskrivningar och
nya räntekostnader nere. En ytterligare förklaring är det lägre ränteläget som
medfört lägre räntekostnader än budgeterat.
Underlag till beslutet
Tjänsteskrivelse från ekonomichefJohan Linden, daterad den 26 mars 2015.
Förslag till årsredovisning 2014.
Protokollsutdrag från kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-04-01, bilaga.
Föredragande
Ekonomichef Johan Linden föredrar ärendet.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsens förslag till fullmäktige:
1. Upprättad årsredovisning för 2014 godkänns.
2. Resultaträkning för 2014 och balansräkning per den 31 december 2014
fastställs i enlighet med årsredovisningen.
3. Av resultatet öronmärks 9,5 mkr i balansräkningen för pensionsändamål.
Därefter finns 78 mkr öronmärkt i det egna kapitalet till pensionsreserven.
4. För VA-verksamheten finns ett överskott i VA-regleringsfonden på
6 501082 kr.
j usterandes si naturer
Utdra sbes
kande
-57-
BÅSTADS
Tjänsteskrivelse
1 (2)
KOMMUN
Kommunledningskontoret
Datum: 2015-03-26
Handläggare: Johan Linden
Dnr: Ks IY:S/1~ - '1D(,
Till: Kommunstyrelsen
Beslutet skall expedieras till:
Ekonomiavdelningen, Revisionen
Bilagor till tjänsteskrivelsen:
Båstads kommuns resultat för 2014 uppgick till 10,5 mkr, vilket är en positiv avvikelse i förhållande till budget med 1, 7 mkr. Resultatet för 2013 var 19,8 mkr.
Kommunens verksamheter gick sammantaget med ca -7,1 mkr i underskott jämfört med budget.
Om den avsatta reserven för demografiska förändringar räknas med blir verksamheternas budgetavvikelse lägre, endast -1,2 mkr. Den demografiska reservens syfte är att täcka upp volymrelaterade förändringar inom barnomsorg och skola samt hemtjänst och vårdboende. Att det totala
resultatet ändå blev 1,7 mkr bättre än budgeterat förklaras till stor del utav den lägre och förskjutna aktiviteten inom investeringsverksamheten vilket hållit kostnaderna för avskrivningar
och nya räntekostnader nere. En ytterligare förklaring är det lägre ränteläget som medfört lägre
räntekostnader än budgeterat.
Årets nettoinvesteringar uppgick till 95 mkr, jämfört med 76 mkr året innan, varav 32 mkr avsåg
VA-investeringar.
Den ursprungliga investerings budgeten 2014 minskades i maj månad, genom beslut i kommunfullmäktige, med ca 23,5 mkr till totalt 120,6 mkr inklusive exploateringsutgifter. Vid årets slut var
ca 21 mkr av dessa, främst VA-investeringar, inte utnyttjade. Ovanstående i kombination med att
2013 års resultat och investeringsutgifter blev bättre respektive lägre än väntat jämfört med vad
som prognostiserades när budget 2014 beslutades, gjorde att kommunens egna likviditet räckte
till och att inga nya långsiktiga lån därför behövde tas under året.
Kommunstyrelsen fattade 2006-02-01 § 21 beslut om att finansiera framtida ökade pensionsutbetalningar genom att tillskapa medel i den egna balansräkningen öronmärkta till ändamålet. Ett av
kommunens finansiella mål var då ett överskott som värdesäkrar det egna kapitalet. Som kriterie
för när del av överskott skulle öronmärkas för framtida pensionsutbetalningar blev därför att den
del som överskred värdesäkringen av det egna kapitalet skulle öronmärkas till framtida pensionsutbetalningar. Det finansiella målet har dock därefter ändrats till att resultatet ska uppgå till 2 %
av skatter och generella bidrag. Då inflationen under 2014 uppgick till ca 0 procent innebär det att
den maximala öronmärkningen till framtida pensionsutbetalningar är densamma som årets
resultat efter balanskravsjusteringar, dvs 9,5 mkr.
- 58-
2 (2)
VA-verksamheten redovisar ett positivt resultat om +5, 7 mkr under 2014. Resultatet är överfört
till VA-regleringsfonden. Kommunens skuld till VA-kollektivet, med anledning av tidigare års
överskott, uppgick vid ingången till 2014 till drygt 0,8 mkr. Det innebär att den totala skulden till
VA-kollektivet nu uppgår till ca 6,5 mkr.
1. Upprättad årsredovisning för 2014 godkänns.
2. Resultaträkning för 2014 och balansräkning per den 31december2014 fastställs i enlighet med årsredovisningen.
3. Av resultatet öronmärks 9,5 mkr i balansräkningen för pensionsändamål. Därefter
finns 78 mkr öronmärkt i det egna kapitalet till pensionsreserven.
4. För VA-verksamheten finns ett överskott i VA-regleringsfonden på 6 501 082 kr.
Båstad 2015-03-26
~~ ·
Johan Linden
Ekonomichef
-59-
BÅSTADS
Sammanträdesdatum
Sida
2015-04-15
14av40
KOMMUN
Kommunstyrelsen
KS § 109
Dnr KS 001572/2013 - 500
Båstads kommuns framtida vattenförsörjning
Kommunfullmäktige beslutade den 18 december 2013 att uppdra åt
kommunstyrelsen att förutsättningslöst utreda och komma med förslag om
den långsiktiga framtida vattenförsörjningen i hela Båstads kommun.
Kommunfullmäktige beslutade även att beslutsunderlaget ska skickas till
SGU som remissinstans. Under 2014 har konsultfirman Purenova Miljöteknik
AB tagit fram en ny utredning, "Vattenförsörjningsplan Båstads kommun".
Denna har varit föremål för granskning hos SGU. P~renova har redovisat sin
utredning under 2014 för dåvarande ekonomiutskottet. Inbjudna till
redovisningen var även samhällsbyggnadsutskottet. Vid redovisningstillfället
gavs även möjlighet till att ställa frågor och få kompletterande utredningar
utförda till den slutgiltiga versionen.
Tjänsteskrivelse från projektingenjör Fredrik Jönsson, daterad den 9 mars
2015, med tillhörande bilagor.
Föredragande
Elin Hermansson och Elisabet Rudenholm från Purenova föredrar ärendet.
Helena Stridh (BPJ, James Johnson (BPJ och Bo Wendt (BP) yrkar: Kommunen
ska inte ansluta sig till Sydvatten. Dessutom yrkar de följande tillägg:
Möjligheten undersöks att använda någon/några av de ca 200 kontrollborrar
som tidigare använts av Trafikverket.
Ajournering
Sammanträdet ajourneras en kort stund.
Katarina Toremalm (MPJ: 1. Båstads kommun ska inte fortsätta att planera att
ansluta sig till Sydvatten efter det underlag som finns idag. 2. Båstads kommun,
NSVA, går vidare med planering av framtida vattenförsörjning med
kommunens eget grundvatten.
Thomas Andersson (FP), Kerstin Gustafsson (M), Christer de la Matte (MJ, Åsa
Ragnarsson, Gösta Gebauer (CJ och Johan Forsberg (CJ:
1. Den nya vattenförsörjningsplanen, daterad 150309, ska gälla som
planerings- och beslutsunderlag för vattenförsörjningen i Båstads kommun.
2. Kommunen beslutar att alternativ 2 ska gälla, innebärande ett delägarskap i
Sydvatten, som försörjer de södra delarna av kommunen medan området
norr om åsen fortsatt ska ha egen produktion av vatten.
3. Förvaltningen får i uppdrag att tillsammans med NSVA ta fram ett
nytt avtalsförslag med Sydvatten.
4. Förvaltningen ska presentera ett avtalsförslag med Sydvatten före
halvårsskiftet 2015.
Justerandes si naturer
Utdra sbes rkande
-60-
BÅSTADS
KOMMUN
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
Sida
2015-04-15
15 av40
KS § 109
Forts. Båstads kommuns framtida vattenförsörjning
Proposition
Först ställer ordföranden proposition på yrkandena om kommunen ska gå med
i Sydvatten eller inte, varvid ordföranden finner att kommunen inte ska ansluta
sig till Sydvatten. Omröstning begärs. Följande omröstningsordning godkänns:
Ledamot som vill att kommunen inte ska ansluta sig till Sydvatten röstar JA;
Ledamot som vill att kommunen ansluter sig till Sydvatten röstar NEJ.
Omröstning
Omröstningens resultat blir 4 JA-röster, 8 NEJ-röster samt 1 som avstår från att
rösta enligt följande:
Ledamot
Helena Stridh (BP
James Johnson (BP)
Gösta Gebauer (C)
Johan Forsberg (C)
Katarina Toremalm (MP)
Kerstin Gustafsson (M)
Christer de la Matte (M)
Asa Ragnarsson (M)
Thomas Andersson (FP)
Ingela Stefansson (S)
Göran Klang (S)
Carolin Gräbner (SD)
Bo Wendt (BP)
SUMMA
JA
X
X
NEJ
AVSTÄR
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
4
8
1
Kommunstyrelsen har således beslutat föreslå fullmäktige att kommunen
ansluter sig till Sydvatten.
Notering
Då yrkandet om att inte ansluta kommunen till Sydvatten inte bifallits, faller
tilläggsyrkandet.
Forts. på nästa sida
Justerandes si aturer
Utdra sbes
kande
-61-
BÅSTADS
KOMMUN
Kommunstyrelsen
Sammanträd esdatum
Sida
2015-04-15
16 av40
KS § 109
Forts. Båstads kommuns framtida vattenförsörjning
1. Den nya vattenförsörjningsplanen, daterad 150309, ska gälla som
planerings- och beslutsunderlag för vattenförsörjningen i Båstads kommun.
2. Kommunen beslutar att alternativ 2 ska gälla, innebärande ett delägarskap i
Sydvatten, som försörjer de södra delarna av kommunen medan området
norr om åsen fortsatt ska ha egen produktion av vatten.
3. Förvaltningen får i uppdrag att tillsammans med NSVA ta fram ett
nytt avtalsförslag med Sydvatten.
4. Förvaltningen ska presentera ett avtalsförslag med Sydvatten före
halvårsskiftet 2015.
Utdra sbes rkande
-62-
BÅSTADS
Tjänsteskrivelse
1 (2)
KOMMUN
Teknik & service
Datum: 2015-03-09
Handläggare: Fredrik Jönsson
Dnr: K? 151-Z/.201;,
Till: Kommunfullmäktige
-500
NSVA
Vattenförsörjningsplan daterad 2015-03-09 inkl 8 bilagor samt yttrande från SGU
Samråd har skett med:
Båstads kommuns framtida vattenförsörjning
Bakgrund
Kommunfullmäktige beslutade 2013-12-18 att uppdra åt kommunstyrelsen att förutsättningslöst utreda och komma med förslag om den långsiktiga framtida vattenförsörjningen i hela
Båstads kommun. Kommunfullmäktige beslutade även att beslutsunderlaget ska skickas till
SGU som remissinstans. Under 2014 har konsultfirman Purenova Miljöteknik AB tagit fram en
ny utredning "Vattenförsörjningsplan Båstads Kommun". Denna har varit föremål för granskning hos SGU. Purenova har redovisat sin utredning under 2014 för dåvarande ekonomiutskottet, inbjudna till redovisningen var även samhällsbyggnadsutskottet. Vid redovisningstillfället
gavs även möjlighet till att ställa frågor och få komplet_terande utredningar utförda till den
slutgiltiga versionen.
Aktuellt
Sedan 2008 har följande beslut fattats i vattenfrågan:
• Vattenförsörjningsplan, beslut i KF 2008-03-26
• Båstads framtida vattenförsörjning, beslut i KF 2011-02-23
• Avtal med Laholms kommun gällande Skottorps vattenverk, beslut i KF 2011-09-28
• Avsiktsförklaring med Sydvatten, beslut i KF 2011-10-26
• Ny utredning vattenförsörjning, beslut i KF 2013-12-18
Övervägande/framtid
Dagens vattenförsörjning är mycket ansträngd med tidvis låga tryck och stora svårigheter att
klara de mest intensiva sommarveckorna. I stort sett alla råvattentäkter visar spår av mänsklig
påverkan i form av förhöjda nitrathalter, bekämpningsmedel eller mikroorganismer. Under
den senaste perioden har vi dessutom fått stänga två vattentäkter i Förslöv på grund av påverkan av perfluorerade ämnen. NSVA har de senaste åren endast gjort det absolut nödvändigaste
gällande underhållet på de befintliga vattentäkterna då osäkerheter funnits och finns om de
ska finnas kvar, detta är ohållbart i längden. Det är därför av största vikt att kommunen fattar
beslut i frågan om kommunens vattenförsörjning! Sammanfattningsvis så visar även Purenovas utredning på att Sydvattenalternativet ihop med Eskilstorpstäkten är det mest fördelaktiga
ur såväl ekonomiskt-, tekniskt- och hållbarhetsperspektiv. SGU konstaterar bland annat i sitt
150320\7df\fj
-63-
2 (2)
yrkande att kommunens analys av nuvarande samt framtida vattenförsörjning kan vara riktig
och att med den kunskap som vi har idag så verkar det inte finnas tillräckligt med grundvatten
för att på ett säkert och robust sätt försörja hela kommunen med dricksvatten samtidigt som
vattenkrävande jordbruk och naturmiljöer behöver vatten.
Kommunfullmäktige beslutar att:
1. Den nya vattenförsörjningsplanen daterad 150309 ska gälla som planeringsunderlag för vattenförsörjningen i Båstads kommun
2. Ge teknik och service tillsammans med NSVA i uppdrag att ta fram ett nytt avtalsförslag med Sydvatten
Båstad 2015-03-0 9
~tdrl_ ~ -:
(\S16A
Fredrik Jönsson
Projektingenjör
-64-
SGU
1(4)
Sveriges geologiska undersökning
Geological Survey of Sweden
Vårt datum
Vår beteckning/Our reference
2015-01-23
33-2361/2014
Ert datum!Your date
Er bececkningfYour reference
2014-12-01
NSVAAB
Box 2022
205 02 Helsingborg
Yttrande angående vattenf'orsörjningsplan för Båstads kommun, Skåne län.
Sveriges geologiska undersökning (SGU) har den 12 januari 2014 erhållit rubricerat
ärende för yttrande. Med anledning härav framför SGU följande.
SGU är expertmyndighet för grundvatten och ansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet
"Grundvatten av god kvalitet" och därtill hörande mål rörande naturgrus.
Miljökvalitetsmålet innebär bland annat att grundvattnet ska bidra till en säker och
hållbar dricksvattenförsörjning. SGU utgår vid sina ställningstaganden bland annat från
sitt uppdrag att verka för skydd av grundvattnet inom ramen för miljökvalitetsmålet.
Syfte och innehåll
En kommunal vattenförsörjningsplan bör enligt SGU innehålla vissa saker för att vara
komplett (se SGU rapport 2009:24). Huvudsyftet med en vattenförsörjningsplan ska vara
att "säkerställa tillgången till vattenresurser för dricksvattenförsörjning i ett område på
lång sikt, dvs. i ett flergenerationsperspektiv". Det inskickade materialet gällande Båstads
kommun skiljer något från SGUs rekommendationer genom att det består av en
utredning som belyser två möjliga vägar att gå när det gäller kommunens framtida
vattenförsörjning, 1; grundvatten från lokala grundvattenmagasin, 2; delad försörjning
genom grundvatten och inkoppling på Sydvatten. Utredningen rekommenderar, efter
kriterieutvärdering, även ett av alternativen (2) . SGU anser att det insända materialet
fokuserar för lite på de faktiska grundvattenförekomsterna i kommunen och
kringliggande kommuner, grundvattnets kvalitet, kvantitet och hur man ska komma till
rätta med problemen så att grundvattenresurserna kan vara till nytta för
kommuninvånarna i ett flergenerationsperspektiv. Vi anser att kommunen bör arbeta
vidare med vattenförsörjningsplanen även efter slutförandet av den inskickade
utredningen och att man då använder sig av SGU rapport 2009:24 som underlag.
Vattenförekomster i Båstads kommun
SGU saknar en redovisning av geologin och framförallt grundvattenmagasinen (i jord,
urberg och sedimentärt berg) som finns i kommunen. Vi har material i form av databaser
och beskrivningar av berg, jord och grundvatten och det ingår i geodatasamverkan, om ni
inte får fram dem så kan ni vända er till SGUs ku'ndtjänst. En vattenförsörjningsplan bör
även innehålla en beskrivning och diskussion av kommunens ytvattenförekomster. Ett av
syftena med en vattenförsörjningsplan är att belysa: vilka naturgivna vattenresurser som
Organisationsnr 202 100 -2526
Huvu dkontor / Head Office :
f ilial / Region;1l Office:
Box 670
5E·751 l 8 Upp>al•. Sweden
5E-41l Bl GötebolJl. 5wedcn
Besök / Vi5it: Vi llavägen 18
Tel• 018 17 90 00 / t 46 18 17 90 00
' "" 01 8 17 92 10 I +46 18 17 92 10
Guldhedsgat an 5A
Fil ial / Regional Office:
Kili ansgatan 10
Tel. Oll 708 26 50 / t4 6 l l 708 16 50
fax. OJ! 708 26 75 / +46 31 708 26 75
SE- 223 50 lu nd, Swcden
Tel, 046 3117 70 I •46 46 31 17 70
fa>• 04 6 ll17 99 / t46 46 3117 99
E-mail: i;bc@ sgu.se
E-mJil: lu n d@ ~ g u .s e
Filial/ Regional Office:
Filial/ Regional Offico'
Mincratin formatlonskor1toret
Skolga tan 11
SE ·930 70 Ma lJ, Sweden
Tol, 0 953 346 ooI +46 953 346 oo
Fax. 0 953 216 86 I '46 953116 86
Box 16247
SE·103 24 Stod.holm, Swedc n
Besök / Vi sit: Blekholm storget 30, uppg. F
roi, 01 8 17 90 00 / +46 18 17 90 oo
Fax: 08 24 68 14 / +46 8 24 68 14
i:.m .:. 11 · <:.tnl'l h n lm/'@(0 11 <:.P
-65-
SGU
2(4)
Geological Survey af Sweden
finns inom kommunen eller i kommunens omedelbara närhet, för att på så sätt visa var
de finns och vilken betydelse och användningsområde de har nu och kan ha i framtiden.
Grundvattnets kvalitet
Det insända materialet visar på stora problem med antropogen påverkan på grundvattnet
inom Båstads kommun, vattentäkter som fått lägga ned pga. kvalitetsproblem,
bekämpningsmedel i många brunnar, höga nitrathalter, PFAA, etc. Det framgår att bl.a.
jordbruksverksamhet har en betydande effekt på grundvattnets kvalitet. Med tanke på
detta anser vi att det krävs åtgärder som riktar sig mot jordbruket för att minska dess
belastning på grundvattenmagasinen.
Grundvattnets kvantitet och hållbart vattenuttag
Grundvattenresursen i Båstads kommun är enligt vattenförsörjningsplanen inte tillräcklig
för de behov som finns i form av kommunal och enskild dricksvattenförsörjning
(inklusive dusch, WC, trädgårdsbevattning, poolvatten, etc.) samt jordbruksbevattning. I
vissa områden har vattentäkter fått tas ur bruk p.g.a. vattenbrist, kommunala vattentäkter
överskrider sina tillstånd, kontinuerligt bevattningsförbud råder, och enligt utredningen
har den kommunala expansionen hämmats av otillräcklig vattenförsörjning. Ett annat
problem med grundvattenuttag utan tillstånd är att de mycket sällan har gjort
utredningar som belyser deras påverkan på naturmiljöer. Det främsta motstående intresset
är enligt materialet jordbruksbevattning. Det är SGUs uppfattning att det stora antalet
grundvattenuttag varav endast ett fatal har tillstånd, en bristande tillsyn och dålig
uppfattning om storleken på uttagen inte skapar goda förutsättningar för en framtid med
bra grundvattenkvantitet och kvalitet. Vi anser att man måste skapa sig en verklig bild av
uttagens storlek, var uttagen sker, och skapa en samverkan kring grundvattenresursen
tillsammans med verksamhetsutövarna.
Vattenskydd och vattenförvaltning
Med bakgrund av det insända underlaget kan man konstatera att grundvattnet i Båstads
kommun saknar tillräckligt skydd. Trots att det finns både kvalitativa och kvantitativa
problem har resonemanget kring vattenskyddsområden i utredningen en tonvikt på att
vattenskyddsområden hindrar utvecklingen av kommunen. SGU anser att det är bristen
på tillräckligt skydd och tillsyn av vattenverksamhet som skapat problemen med
grundvattnet i kommunen. Med tanke på de problem man har med grundvattnets
kvalitet och kvantitet och det vattenförvaltningsarbete som sker på t.ex. kommuner,
länsstyrelser och vattenråd finns det stora möjligheter för kommunen att se till att
lämpliga åtgärder sätts in på rätt ställen. Utredningen tar upp ett antal förslag på arbete
med vattenskyddsområden och hur man ska skaffa sig ett bättre beslutsunderlag som man
bör arbeta vidare med. Vi anser att man bör involvera verksamhetsutövare och
länsstyrelsen/vattenmyndigheten och vattenråd mer i processerna för att på detta sätt ·'b ka
förankringen och samverkan.
Organisationsnr. 202100-2528
-66-
SGU
3(4)
Kostnader för vatten
Om man jämför med vad vatten kostar it.ex. Danmark, där man förlitar sig helt på
grundvatten, och dels har problem med vattenbrist samt kvalitetsproblem så är kostnaden
för vatten i Båstads kommun även efter genomförda åtgärder enligt utredningen mycket
låg. Enligt en undersökning av vattenavgifter for alla svenska kommuner utförd av
Svenskt vatten kan man se att Båstad efter genomförda åtgärder hade hamnat kring plats
100 av 290 kommuner. En kommun med så stora problem (ej tillräckligt med
grundvatten av god kvalitet) som Båstads kommun har borde inte ha några problem att
prioritera åtgärder för att skydda grundvattnet trots en ökad kostnad. Med tanke på de
stora problemen med grundvattnet och de stora behoven borde det inte heller vara några
problem att förklara detta for vattenförbrukare i kommunen.
Slutsatser och rekommendationer
Slutsatsen och rekommendationen i vattenforsörjningsplanen är att Båstads kommun går
vidare med alternativ 2, där kommunen använder sig av en delad produktion mellan
främst Eskilstorp i norr och Sydvatten som försörjning i söder.
Bilaga 5 Grundvattenresurser - Screening
SGU anser att bilaga 5, som är en kort utredning av grundvattnet i anslutning till
nuvarande vattentäkter är av relativt god kvalitet. Utredningen är dock för kortfattad.
SGU saknar bland annat information om vilket balcgrundsmaterial man använt sig av och
framförallt ett resonemang kring de områden man pekat ut som lämpliga på grund av
relativt tjockt skyddande lerlager och baserat på användning av tillrinningsområde. Dessa
områden borde vara av stort intresse för framtiden och man borde gå vidare med
utredningar av dem.
SGUs sammanfattande bedömning
SGU anser att kommunens analys av nuvarande och framtida vattenforsörjningen kan
vara riktig. Med den kunskap vi har idag verkar det inte finnas tillräckligt med
grundvatten av god kvalitet för att på ett säkert och robust sätt försörja hela kommunen
med dricksvatten samtidigt som vattenkrävande jordbruk och naturmiljöer behöver
, vatten. Vi är dock inte säkra på att det är dricksvattenforsörjningen som bör förändras.
Oavsett vilket vattenforsörjningsalternativ som väljs så måste kommunen tillsammans
med verksamhetsutövare och länsstyrelsen i Skåne, och eventuellt Halland, se till att
åtgärder sätts in så att grundvattnets kvalitet och kvantitet förbättras. Det finns otaliga
kopplingar mellan de problem som finns i Båstads kommun och det som formuleras och
diskuteras i de både miljömålen "Grundvatten av god kvalitet'', Levande sjöar och
vattendrag" och inte minst i vattenforvaltningsarbetet med åtgärdsprogram. En av
. åtgärderna från åtgärdsprogrammet är att kommunerna i samverkan med länsstyrelsen
··. behöver utveckla vattenförsörjningsplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som
·inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå god ekologisk, kemisk eller kvantitativ status.
-67-
SGU
4(4)
SGU anser att utredningen kan utgöra ett bra underlag för ett fortsatt arbete med en
kommunal vattenförsörjningsplan.
Beslut i detta ärende har fattats av avdelningschefen Göran Risberg. I den slutliga
handläggningen av ärendet har även statsgeologen Peter Dahlqvist, föredragande, deltagit.
Göran Risberg
Peter Dahlqvist
·. ,_.
-68-
rJil BÅSTADS
l~J KOMMUN
Sammanträdesdatum
Sida
Kommunstyrelsen
2015-04-15
17av40
KS § 110
Dnr KS 000493/2015 - 500
Dagvattenpolicy för Båstads kommun
Beslrrivning av ärendet
Förtätning och nyexploatering i tätorterna, framtida klimatförändringar samt
EU:s vattendirektiv och översvämningsdirektiv medför att kommunen, NSVA
och fastighetsägare behöver skapa lösningar som utjämnar dagvattenflöden
och vid behov renar dagvatten. Detta kräver samverkan mellan aktörer både
inom och utanför den kommunala verksamheten. Med anledning av
ovanstående
har en dagvattenpolicy för Båstads kommun tagits fram av NSVA i samarbete
med kommunens tjänstemän. I övriga kommuner inom NSVA finns antagna
dagvattenpolicys i Landskrona, Åstorp, Svalöv, Bjuv samt Helsingborg.
Tjänsteskrivelse från projektingenjör Fredrik Jönsson, daterad den 19 mars
2015,
med tillhörande bilaga.
Yrkanden
Thomas Andersson (FP) och Kerstin Gustafsson (M): Bifall tlll arbetsutskottets
förslag.
1. Föreslagen dagvattenpolicy för Båstads kommun antas.
2. Planen träder i kraft omedelbart efter att beslutet vunnit laga kraft.
Utdra sbes rlcande
-69-
BÅSTADS
Tjänsteskrivelse
1 (1)
KOMMUN
Teknik & service
Datum : 2015-03-19
Handläggare: Fredrik Jönsson
Dnr:
5 l.f q3l 2..015 - ~ oiJ
l<
Till: Kommunfullmäktige
NSVA
Dagvattenpolicy
Samråd har skett med:
Dagvattenpolicy
Bakgrund
Förtätning och nyexploatering i tätorterna, framtida klimatförändringar samt EU:s vattendirektiv och översvämningsdirektiv medför att kommunen, NSVA och fastighetsägare behöver
skapa lösningar som utjämnar dagvattenflöden och vid behov renar dagvatten. Detta kräver
samverkan mellan aktörer både inom och utanför den kommunala verksamheten.
Med anledning av ovanstående har en dagvattenpolicy för Båstads kommun tagits fram av
NSVA i samarbete med kommunens tjänstemän. I övriga kommuner inom NSVA finns antagna
dagvattenpolicys i Landskrona, Åstorp, Svalöv, Bjuv samt Helsingborg.
Aktuellt
Syftet med dagvattenpolicyn är att beskriva vilka grundprinciper som gäller för hantering av
dagvatten i Båstads kommun. Avsikten är att policyn och tillhörande riktlinjer ska följas i planoch bygglovsprocessen, vid tecknande av exploateringsavtal, vid VA-anmälan samt i förvalt·
ningens och NSVA:s och övriga arbete.
Kommunfullmäktige beslutar att:
Anta föreslagen dagvattenpolicy för Båstads kommun.
Planen träder i kraft omedelbart efter att beslutet vunnit laga kraft.
Båstad 2015-03-19
~tJtf\_(}- ~~fo"'
Fredrik Jönsson
Projektingenjör
150320\7df\fj
-70-
-
>-
()
_J
0
Cl.
z
LU
1-
(f)
~ o
>~
(!}
<( o<(
o en
Förord
Syftet med dagvattenpolicyn är att
beskriva vilka grundprinciper som gäller för hantering av dagvatten i Båstad
kommun. Målet är att skapa långsiktigt fungerande dagvatten hantering
där nya krav uppfylls, flöden regleras
och föroreningsmängder begränsas.
Dagvattenpolicyn riktar sig till tjänstemän , politiker, fastighetsägare,
verksamhetsutövare, exploatörer med
flera. Dagvattenpolicyn och tillhörande riktlinjer ska följas i planoch
bygglovsprocessen, vid tecknande av
exploateringsavtal, vid VA-anmälan
samt i förvaltningarnas och NSVAs
övriga arbete.
Båstad kommun och NSVA står
bakom denna dagvattenpolicy med
tillhörande information och riktlinjer.
Grunden till denna skrift har lagts
genom ett tidigare samarbete mellan
Land skrona stad, Åstorps kommun
och NSVA.
RENT VATTEN
är en självklarhet i vårt samhälle - och målet för vårt
arbete på NSVA, Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp. VI ÄR ETT
interkommunalt VA-bolag som bildades 2009 ur ett antal kommuners
VA-verksamheter och ägs idag till lika stora delar av Bjuv, Båstad,
Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp.
FÖR VÅRA KUNDERS
räk-
ning är vi en professionell förvaltare av VA-system. Som sådan ser vi till
att 225 000 invånare och företag i regionen får dricksvatten av toppkvalitet. VI TAR
HAND OM
spillvatten och gör det kretsloppsanpassat i
tiotalet reningsverk. Vi hanterar dränage- och dagvatten. Vi kontrollerar
vattenkvaliteten och genomför kvalificerade konsultativa uppdrag.
ALLA SOM JOBBAR
I
-.J
N
I
341A m
~!'8~
"'11/sGp.N
på NSVA vet att vi har ett av de viktigaste jobben som
finns. För vad kan vara viktigare än att se till att vi alltid har rent vatten?
Foto: Lars-Erik Widarsson där inget annat anges
Foto framsida: Freddy Billqvist
2
Innehåll
INLEDNING
4
22 RIKTLINJER & KRAV FÖR OLIKA BEBYGGELSETYPER
DAGVATTENPOLICY
5
22 Bostadsbebyggelse
DÄRFÖR BEHÖVS HÅLLBAR DAGVATTENHANTERING
6
24
JÄMFÖRELSER FRÅN ETT EXEMPELOMRÅDE
8
25 Gator, vägar & parkeringar
NYCKLAR TILL HÅLLBAR & EFFEKTIV
Industrier & verksamheter
26 Parker, grönytor & torg
DAGVATTENHANTERING - FRAMTIDA INRIKTNING 10
LOKALA FÖRUTSÄTTNINGAR 14
27
SKÖTSEL AV ÖPPNA DAGVATTENMAGASIN
DAGVATTEN I PLANERINGS- & PROJEKTERINGSPROCESSEN 15
27
SÄKERHET VID DAMMAR
Höjdsättning - vart tar vattnet vägen vid kraftiga regn? 16
Fördröjningskrav 16
Geoteknik, geohydrologi & vegetation 16
Dialog & samarbete krävs under hela processen 17
FÖRORENINGAR I DAGVATTEN 18
TEKNIKER FÖR ATT AVLEDA & FÖRDRÖJA DAGVATTEN 20
28 LAGSTIFTNING & DAGVATTEN
28 ANSVAR FÖR DAGVATTEN
29 ANSVARSFÖRDELNING INOM KOMMUNEN
30
BEHOV AV NYA UNDERLAG & RUTINER
31
BILAGA 1 - Föroreningar i dagvatten
33
BILAGA 2 - Risk för föroreningar från verksamheter
34 BILAGA 3 - Ansvar för dagvatten fördelning mellan verksamhetsområden i kommunen
I
-.J
w
I
3
37
BILAGA 4 - Exempelsamling
47
LÄS MER
47
DEFINITIONER
47
KONTAKTINFORMATION
Inledning
Bäckar där det porlande vattnet är
rent, badplatser där det är fritt fram
att ta sig ett dopp och samhällen
som inte översvämmas när det
regnar - det är viktiga anledningar
ti ll att ta hand om dagvatten på ett
bra sätt.
Dagvatten är tillfälligt
förekommande regn- och
smältvatten som rinner av
markytor, tak, gator och
andra konstruktioner.
Begreppet dagvatten
används för vatten från
urbana milj öer och
samlad bebyggelse.
Denna policy omfattar
förutom dagvatten också
dräneringsvatten från
bebyggelse. Policyn omfattar
inte avrinning från åkermark
med undantag för då bebyggelse måste skyddas
från sådan avrinning.
I
.......J
~
I
I
4
Dagvatten policy fö r
Båst ad
I Båstad kommun - på ko mmun al,
st atli g, samfäll d och privat mark - ska
dagvatte n vid ny- och om byggnatio n
hanteras enli gt fö ljand e pri ncip er:
• Dagvattensystem ska utformas
så att man undviker skadliga
uppdämningar vid kraftiga regn.
så att en så stor del som möjligt av
föroreningarna avskiljs och bryts
ned under vattnets väg till
recipienten.
• Dagvatten ska hanteras som en
resurs som berikar bebyggelsemiljön med avseende på upplevelser, rekreation, lek, naturvärden
och biologisk mångfald.
• Den naturliga vattenbalansen ska
i möjligaste mån bibehållas.
• Dagvattenflöden ska reduceras
och regleras så att belastning på
ledningsnät och recipienter
begränsas.
med hänsyn till platsens förutsättningar, dagvattnets föroreningsgrad och recipientens känslighet.
• Ledningar ska dimensioneras
enligt Svenskt Vattens anvisningar1
och med hänsyn till klimatförändringens effekter.
• Förorening av dagvatten ska
begränsas vid källan.
1
P90 Dimensionering av allmänna
avlopps ledn ingar, Svenskt Vat ten 2004,
P104 Nederbörd sdata vid dimensionering och
analys av avloppssystem , Svenskt Vatten 20 11,
P105 Hållbar dagoch dränvattenhantering,
Svenskt Vatten 2011 samt framtida
anvisn ingar från Svenskt Vatten.
I
-.J
(J'1
I
5
Därför behövs hållbar
dagvatten hantering
När oexploate rad mark bebyggs
skapas hårdgjorda ytor i form av tak
och gator vilket gör att dagvattenavrinningen ökar kraftigt. Dagvatten
t vättar också bort föroreningar som
finns på t ex asfaltytor, byggnader och
fordon. Dagvatten leds till diken, åar
och hav. Vi står inför utmaningen att
hantera konsekvenser av framtida
klimatförändringar med ökande temperatur, stigande havsnivå samt ökande
nederbörd med högre intensitet. Vattnet
måste ha någonstans att ta vägen
även när det regnar riktigt mycket och
dagvattenledn ingarna fylls. Den ökade
andelen hårdgjorda yto r i kombination
med mer intensiv nederbörd kommer att medföra ökad risk för lokala
översvämningar och skador på byggnader om vi inte möter förändringarna
med välplanerad dagvattenhantering.
Hållbar dagvattenhantering kräver
både kunskap och systemtänkande. I
gengäld går det att åstadkomma kostnadseffektiva lösningar.
EU har kommit med två nya direktiv
som tar upp handlingsplaner för att
förebygga översvämn ingar och fö rbättra kvaliteten på yt- och grundvatten.
Det visar att fler åtgärder behöver
vidtas för att skydda bebyggelse från
översvämning och för att skydda åar,
hav och grundvatten från föroreningar.
AVRINNING FÖRE & EFTER EXPLOATERING (100% HÅRDGJORT)
Avrinningen ökar kraftigt när mark
hårdgörs. Diagrammet till höger visar
avrinning per hektar före och efter det
att marken hårdgörs till 100 % . Hårdgörningsgraden kan variera mycket
beroende på områdets
karaktär - från ca 20-30 % i ett äldre
villaområde till 100 % i centrum-,
handels- eller industriområde.
Dessutom visas i diagrammet avrinning
som förväntas tillkomma i framtiden
till följd av ökad nederbörd p g a
kl imatföränd ringar. 2
800
c;;..c
~
=
c
'E'
0
~
·-
400
:§
'iii
c
11
'iii
1.'
-e
Q)
'"Cl
Det är egentligen inte så svårt att förstå
att system som liknar de naturliga har
större kapacitet vid stora regn. När ett
rör är fullt så är det fullt och vi har dålig
kontroll över vad som kommer att hända.
När en bäck är full kan den brädda upp
på omgivande mark. Ligger husen
högt är allt ok.
Q)
z
2 år
1,2
10 år
1,3
0
I
2
5
10
50
•
Avrinning et ter exp loatering (år 201 O)
•
Ökad avrinning till år 2 100 (exploaterad mark)
p g a klimatförändringar 2
100
Återkomsttid (exempel : 10 >- överskrids statistiskt 1 gäng på 10 är)
2 Följande klimatfaktorer fram tagna för
danska förhållanden har använts för
beräkning av fö rväntad ökad nederbörd.
Dimensionerande återkomstti d
Klimat faktor
D Avrinning före exploatering (värdet är mellan
1,5 och 2,5 och syns nästan inte i diagrammet)
200
'0
100 år
1,4
(Svenskt Vatten 2011, Nederbördsdata
vid dimensionering och analys av
avloppssystem, publikation P104, s. 62)
I
-.J
O'>
I
600
6
n
T
n
Ncde1•,\lfö d
0
~
n
n
Il
u
n
: ~ :
Josdu"""n!r~ .
)))
66 bb '
1!
u
;i
1
"'
.,
\,~
u
n
··
~
'"-,.
Vattnets kretslopp i naturen. Illustration: Sven Bengtsson
t'Jlederbör·CI
p
rliidi
!
.~ l
Avrinn ung
Q
3. Urba111it mn~de
...... 2. .Jordbrulk:sområde
.......
.......-
'-
............
'...........
~
__
·~ .
Natu rområ1de
~ ~:ndl
Utbyggnad av nya bebyggelseområden ger generellt sett ett snabbare avrinn ingsförlopp med större flöde.
Illustration: P105 Svenskt Vatten 2011 (efter Naturvårdsverket 1980)
I
-...J
-...J
I
7
Situationer som på bilden ovan ska vi arbeta för att undvika.
Jämförelser från
ett exempelområde
AVRINNING FÖRE & EFTER EXPLOATERING
LÄGRE KOSTNAD MED FÖRDRÖJNINGSMAGASIN
OCH MINDRE DIMENSION PÅ UTGÅENDE LEDNING
155 ha oexploaterad mark mestadels åker. Toppflödet
kommer senare än när ytan
är exploaterad.
Utgående dagvattenledning från
exempelområdet3 har diameter 1800
mm, lutning 1,5 %0 och kapacitet ca
4 300 l/s (vattennivån= fylld ledning).
Ledningen klarar inte dagens dimensioneringskrav, men den är dimensionerad för äldre krav som den då
klarade. Dessutom ligger den djupt
och klarar ett mycket större flöde utan
att vattnet når upp över markytan.
Ledningen kunde haft en avsevärt
mindre dimension än diametern
1800 mm om avrinningen hade
fördröjts eller om ytor för planerad
översvämning hade funnits.
Avrinning vid 2-årsregn :
ca 20 0 l/s
Avrinning vid 10-årsregn:
ca 250 l/s
EXEMPEL PÅ KOSTNADSJÄMFÖRELSE
• Öppet magasin dimensioneras för
10-årsregn och tömning med 10 Ils,
ha ~volym 32 000 m3 till en kostnad
av ca 7,2 Mkr.
• Dagvattenledningens dimension
minskas från 1 800 mm till 1 000 mm
på en sträcka av 2 500 m ~ kostnadsminskning ca 41,5-15 = 26,5 Mkr.
• Kostnadsminskningen med
magasin och mindre utgående
ledning blir ca 20 Mkr eller 50%.
Optimal lösning skulle kunna vara
25-50 % av fördröjningen på tomtmark i öppna magasin för att utjämna
flödet, rena dagvattnet, minska ledningsdimensionen inom området samt
för att kunna kontrollera kvaliteten på
vattnet. Detta kombineras med 50-75 %
av fördröjningen som gemensamt
öppet system t ill låg kostnad. Skötselkostnaderna är högre för öppna magasin
men detta bör uppvägas av de mervärden som de öppna magasinen ger.
Fördröjningsvolymer och kostnader för
magasin presente ras i tabellen längst
til l höger på sida 9.
155 ha exploaterad mark mestadels industriområde.
Den reducerade arean,
d v s yta som ger direkt
avrinning, är ca 100 ha.
Med magasin i området med tömning
10 l/s och ha hade den utgående
ledningen behövt ha diametern 1000
mm istället för 1800 mm. Ledningskostnader presenteras i tabellen mitt
på sida 9.
Avrinning vid 2-årsregn
ca 6 000 l/s
Avrinning vid 10-årsregn
ca 12 00 0 l/s
3
I
-.J
(X)
I
8
Exempelområdet är det som syns i den nedersta illustrationen.
Det är Berga industriområde i Helsingborg.
SKILLNADER I KOSTNADER
MELLAN ÖPPNA MAGASIN &
UNDERJORDISKA MAGASIN
Det är mycket stora skillnade r i kostnader för magasinen beroende på
vilken regnåterkomsttid de dimensioneras
för och om magasinet är öppet eller
utfört under mark, se tabell längst till
höger. Kostnaderna visar att det i
många fall är kostnadseffektivt att
begränsa den magasinsvolym som
anläggs under mark och att använda
ytor mångfunktionellt för tillfällig
översvämning eller uppdämning.
Planeringen av sekundära avrinn ingsvägar och tillfäl liga översvämningar
är en grundförutsättning för att kunna
begränsa volymen på dagvattenmagasinen.
LEDN INGSKOSTNADER
MAGASINSBEHOV OCH KOSTNADER
Ledningskostnader för dagvattenledning med två
olika dimensioner. Läggningsdjup i beräknings-exemplet är 3,6 m.
Exemplen i tabellerna visar vilka totala fördröj ningsvolymer
som skulle krävas och ungefärliga kostnader för magasin för
den redu cerade arean 100 ha. Öppet gemensamt magasin
kostar ca 150 - 300 kr/m3 inkl. markkostnad medan magasin
under asfaltyta på tomtmark kostar ca 1 500 - 3 000 kr/m3
exkl. markkostnad. 4
Lednings längd
Diameter
1 000 mm
1m
4 - 8 tkr/m
2 500 m
10 - 20 Mkr
Diameter
1 800 mm
13 - 20 tkr/m
33 - 50 Mkr
Magasin med ti llåtet utsläpp på 1 l/s och ha reducerad area:
Dimensionerande regn
Ledningskostnaden varierar kraftigt beroende på
ledningsdimension, läggningsdjup, längd, masshantering,
konjunkturläge samt samförläggning med andra
ledningar. De presenterade kostnaderna är grova
schablonkostnader framtagna med hjälp av KP Fakta
och kostnader från leverantörer. De ska ses som storleksordning för jämförelse med kostnader
för magasin .
5-årsregn
10-årsregn
100-årsregn
55 000 m3
78 000 m3
284 000 m3
Kostnad öppet
magasin
8,3 - 17 Mkr
12 - 23Mkr
43 - 85 Mkr
Kostnad magasin
under asfaltyta
81 - 170 Mkr
-Magasinsvolym
som krävs
117 - 234 Mkr 426 - 852 Mkr
Magasin med tillåtet utsläpp på 10 Ils och ha reducerad area:
Dimensionerande regn
10-årsregn
100-årsregn
Magasinsvolym
som krävs
23 000 m3
32 000 m3
120 000 m3
Kostnad öppet
magasin
3,5-6,9 Mkr
4,8 - 9,6 Mkr
18 - 36 Mkr
Kostnad magasin
under asfaltyta
35 - 69 Mkr
48 - 96 Mkr 180 - 360 Mkr
4
I
-.J
c:o
I
5-års regn
9
Kostnader år 2011.
Nycklar till hållbar & effektiv
dagvattenhantering - framtida inriktning
VI SKA SKAPA ROBUST DAGVATTENHANTERING FÖR ATT UNDVIKA
ÖVERSVÄMNINGAR & KLARA FRAMTIDENS FÖRÄNDRINGAR OCH KRAV
Många pågående förändringar
innebär att avrinningen från hårdgjorda yto r ökar kraftigt:
• Klimatförändringar ger ökade nederbördsmängder och intensivare regn.
• Mer hårdgjord mark inom befintliga
fastigheter ökar avrinningen.
• Förtätning inom befintlig bebyggelse
ökar andelen hårdgjord mark och
därmed avrinningen.
• Tillkommande exploatering ökar den
hårdgjorda ytan och därmed avrinningen.
Svenskt Vatten har kommit med
nya anvisningar om hållbar dagoch dränvattenhantering - råd vid
planering och utformning (publikation
P105, Svenskt Vatten 2011 ).
Nya krav innebär att öve rsvämningar
ska förebyggas (EU:s översvämningsdirektiv) och att dagvattnet inte ska
ha negativ inverkan på ytvattnets och
grundvattnets kvalitet (EU :s vattendirektiv). I planoch bygglagen har
klimatfrågan och risk för översvämning
lyfts fram (PBL kap 2 §3 och 5).
Nya anvisningar har kommit om
nederbördsdata vid dimensionering
och analys av avloppssystem
(publikation P104, Svenskt Vatten 2011).
I
c:o
0
I
10
Genom att följa råden i bilderna till
vänste r blir dagvattenhanteringen
robust, kostnadseffektiv och miljövänlig. Dagvatten kan filtreras och
perkolera ner t ill grundvattnet.
Dagvatten renas i dikena,
våtmarkerna och dammarna.
Dagvattnet magasineras i hela
dagvattensystemet, avrinningen
utjämnas och översvämningar förebyggs.
I
CX>
_..
11
PLANERA DAGVATTNETS VÄG
UTVECKLA MÅNGFUNKTIONELLA YTOR
Utöver att anlägga robusta dagvattensystem måste vi planera vilka vägar
vattnet ska ta vid de kraftigaste regnen. Det ställs stora krav på de som
planerar och anlägger bebyggelse så
att den eller intilliggande områden inte
drabbas av översvämningar. Vi måste
bland annat se till att inte placera
byggnader i naturliga avrinningsstråk.
Där sådana stråk saknas måste vi
medvetet skapa avrinningsvägar.
Det finns utvecklingspotential när
det gäller markutnyttjandet, en och
samma yta kan användas till fler ändamål än för att fördröja dagvatten. Det
kan vara en bollplan, en nedsänkt yta
på ett torg, en park eller en yta vid en
industri som tål att översvämmas vid
enstaka tillfällen då det regnar kraftigt.
Sådana lösningar kräver
genomtänkt massbalansering, höjdsättning och gestaltning.
Gång- och cykelvägen har sänkts för att skapa
en sekundär avrinningsväg för dagvattnet.
Mångfunktionell yta. Dagvatten kan fördröjas
vid kraftiga regn.
KOSTNADSEFFEKTIVA STRATEGIER
Genom att fördröja dagvatten nära
platsen där regnet faller kan ledningsdimensioner minskas och därmed
även kostnader. Kombineras fördröjningsmagasin som alltid används
med mångfunktionella ytor som bara
används för fördröjning vid större regn
byggs inte onödigt stora magasin.
Brunnar och ledningar kan sparas in
genom lösningar som svackdiken vid
trafikerade ytor.
Avrinningsstråk skapas.
Avrinningsstråket efter ett par år.
Det blir ofta sättningar runt rännstensbrunnar.
I
co
N
I
12
FÖRDRÖJNING AV DAGVATTEN
BÅDE FRÅN TOMTMARK &
ALLMÄN PLATSMARK
En yta för möten, lek och spel som skulle kunna användas
för att till fälligt fö rdröja dagvattenavrinn ing.
Klimat förändringen kommer att medföra mer nederbörd och intensivare
regn. NSVA och de berörda kommunala förvaltningarna behöver möta denn a
förändring med ökade krav på fördröjd
avledning av dagvatten i samband med
nya det aljplaner, nyanläggning och förnyelse. Det gäller för såväl tomtmark
som allmän platsmark.
,
Observera att det måste gälla för all
nyanläggning och alla förnyelseprojekt
på allmän platsmark, inte bara i
samband med detaljplaner.
I,
-I
; 0I 1
~ 0D 1 1
.
Grönt tak. Foto: Ve g Tech A B
!""
SKAPA MERVÄRDEN
En väl genomförd utformning av
öppna dagvattensystem kan bidra till
att öka t ätortens biologiska mångfald.
Öppna dagvattensystem kan även ge
möjligheter till rekreation, upplevelser
samt lekmöjligheter.
'"
'•
.
I
Foto: Siv Degerman
(X)
w
I
13
"\ \
~ . ·~
..
•\ \"'•
\
I
•
Med avrinning till svackdike över makad amfyllt drän eringsstråk
kan man spara in brunnar och ledningar. Dagvattnets kvalitet
fö rbättras då vattnet filtre ras genom en växtbädd.
·--- ~ \
\ '.\,··..\ ..\ \:
\\ \ -,\\
\
I
'1
'
I
\\\~1~
Lokala
förutsättningar
I Båstad kommun på Bjärehalvön rinner dagvattnet via vattendrag till recipienterna Laholmsbukten respektive Skälderviken. De är relativt känsliga kustområden och den ekologiska
statusen klassas som otillfredsställande respektive måttlig.
Det största vattendraget är Stensån som ligger i kommunens
nordöstra del vid Hemmeslöv. I skyddsvärda Stensån förekommer prima stammar av lax och öring, hotade sötvattensmusslor
och en rik bottenfauna.
SEPARERA & FÖRBÄTTRA
KVALITETEN PÅ DET MEST
FÖRORENADE DAGVATTNET
Kvalitetskraven medför att vi ska
separera och rena det mest förorenade
dagvattnet innan det blandas med
renare vatten eller släpps ut i recipienten.
Kommunens terräng är bitvis tämligen kuperad vilket måste iakttas
vid detaljplanering. Ur dagvattensynpunkt ställer detta höga krav
på att inte instängda områden skapas, att man tar hänsyn till lägre
liggande bebyggelse och att man i övrigt är noggrann med höjdsättning. Klimatförändringar befaras ge ökad nederbördsintensitet vilket
gör detta extra aktuellt. Vidare kan de mer låglänta områdena vid
kuststräckorna bli negativt påverkade av en framtida havsnivåhöjning.
ANVÄNDA GRÖNSKA & GENOMSLÄPPLIGA BELÄGGNINGAR
Träd suger upp vatten som sedan
avdunstar från trädens blad och
klyvöppningar. Vegetation och
genomsläppl iga beläggningar på
marken utjämnar dagvattenflöden.
Genom att begränsa ytor som hårdgörs minskas dagvattenavrinningen.
De geologiska förutsättningarna är mycket varierande och det
påverkar möjligheterna till öppen dagvattenhantering med infiltration. lnfiltrationskapacitet bör bekräftas med geoteknisk undersökning eller motsvarande. I detta sammanhang ska även tas hänsyn till
skyddsområden för de många vattentäkter som finns i kommunen.
UTNYTTJA POTENTIALEN VID
NYBYGGNAD & FÖRNYELSE
Bid ra till att skapa attraktiva och
"vattensäkra" städer och tätorter. Det
är när vi planerar, bygger och sköter
hus, gator, trädgårdar och verksamheter
som vi kan skapa en långsiktigt
hållbar dagvattenhantering.
14
Dagvatten i planerings& projekteringsprocessen
Dessa frågor ska sedan utvecklas
under den fortsatta planprocessen. Det
är planförfattarens ansvar att se till att
utredningar om höjdsättning, avrinning,
dränering samt grund- och dagvatten
tillförs planprocessen. Det sker i samråd med NSVA som bidrar med kunskapsunderlag och kompetens.
Samarbete mellan landskapsarkitekt
och VA-ingenjör behövs för att skapa
mångfunktionella ytor.
Det är av största vikt att dagvattenfrågorna analyseras redan i starten av
översikts- respektive detaljplaneprocessen.
Man ska tidigt ta ställning till:
•
•
•
•
•
hur avrinningen ska anordnas,
var fördröjning ska lokaliseras,
vem som ansvarar för fördröjningen,
hur recipientens klassas samt
vilka krav som ska ställas på rening av dagvatten.
För att undvika översvämningar och
fuktskador måste man:
• klargöra hur dagoch dränvatten ska
tas omhand inom planområdet,
• skydda planerad bebyggelse från
avrinning och grundvatten från
bebyggelse och naturmark
uppströms planområdet,
• skydda mark, bebyggelse och
anläggningar nedströms planområdet.
Den mark som behöver tas i anspråk
för dagvattensystem ska ingå i förutsättningarna för planläggningen av
det nya området. Redan i den över-siktliga planeringen behöver denna fråga
lyftas upp.
(X)
I
I
Det som avgör lokalisering och
storlek på dagvattenmagasin är:
• kostnader för magasin,
• mervärden av öppen dagvattenhantering,
• tillgänglighet till mark som
är olämplig att bebygga,
• kostnader för ledningsd ragn ing
eller öppna avrinningsvägar,
• tillgänglighet till naturliga
översvämningsområden samt
• konsekvenser av översvämningar.
Vid starten av projekteringen ska
hänsyn tas till områdets lokala
förutsättningar samt vald strategi
för avvattning och fördröjning.
Redan vid projektering av dagvattenanläggningar måste utformning och
framtida skötsel diskuteras så att
dagvattenlösningarna blir tilltalande
och kostnadseffektiva. Det är viktigt
att räkna med framtida driftoch
underhållskostnader.
Råd om dagvattenplanering och projektering finns i P105 (Svenskt Vatten '2011).
Alla som arbetar med stadsplanering bör
läsa igenom denna skrift.
Plats plats Foto: hskfljhsgkjsdhfg lkdsjfgh
U'I
Dagvattenmagasin kan lokaliseras inom
exploateringsområdet, i nära anslutning
till exploate ringsområdet eller mellan
exploateringsområdet och recipienten.
Dagvattenmagasin ska ingå i detaljplanen.
15
HÖJDSÄTTNING -
FÖRDRÖJNINGSKRAV
VART TAR VATTNET VÄGEN
För att utjämna flödet av dagvatten
till ledningsnätet och recipienter ska
krav på fördröjning av dagvattenavrinningen alltid ställas:
• i bestämmelser till nya detaljplaner5 ,
• vid ändring av detaljplan om NSVA
bedömer att det geografiska läget
innebär att åtgärder för fördröjning
måste vidtas inom planområdet,
• vid försäljning av kommunal mark
för nyexploatering om NSVA bedömer
att det geografiska läget innebär att
åtgärder för fördröjning måste vidtas,
VID KRAFTIGA REGN?
Det är viktig t att höjdsätta kvarter,
gator, grönområden och andra ytor så
att det inte bildas instängda områden
(lokala låg punkter) där vatten kan
samlas och orsaka skador på hus eller
andra anläggningar. Höjdsättningen
ska genomföras så att det bildas
sekundära avrinningsvägar som träder
i funktion när dagvattensystemen blir
överbelastade och vatten rinner på
markytan (se också sidan 12).
I
c
I
Marklutning
T
T
T
1~1~1
l;;T~[~I
Svag lutning på gatan
• vid förnyelse och kompletteringar
inom allmän platsmark,
• vid bygglov i ny och befintlig bebyggelse - läs mer i avsnittet "Riktlinjer
och krav för olika bebyggelsetyper",
sid 22-26.
~
Markflltnfng-
I planer bör anges hur stor fördröjningen ska vara och hur den hållbara
dagvattenhanteringen principiellt ska
utformas. Tekniker och riktlinjer
kan du läsa om på sid 20-26.
I Skåne finns många markavvattningsföretag (dikningsföretag). Ett dikningsföretag är en samfällighet som
avvattnar ett geografiskt avgränsat
område åkermark eller skogsmark.
Dikningsföretag sköts enligt särskilda
bestämmelser som i många fall reglerar maximalt flöde som får släppas
till det aktuella vattendraget. Den som
planerar
att leda dagvatten till ett dikningsföretag
måste ta kontakt med styrelsens
representanter i ett tidigt skede.
=i
T
1~1~1
1-~1~1~1
~
~I~
Svag lutning på gatan
~I~
GEOTEKNIK, GEOHYDROLOGI
& VEGETATION
Geotekniska och geohydrologiska
undersökningar krävs vid nyexploateringar för att avgöra förutsättningarna
för byggande och dagvattenhantering.
Utströmningsområde för grundvatten
som ofta uppkommer i nedre delen av
sluttningar kan utgöra en begränsning
för bygg nation och ställa speciella krav
på grundläggning och dränering. Man
bör även kartlägga om det finns
vegetation som kan skadas om området
dräneras eller som är lämplig att
bevara för att ta hand om och
rena dagvatten.
Risk för
avrinning
5 Gäller detaljplaner som innebär nyeller ombyggnad och inte exempelvis
bevarandeplaner för kulturhistoriskt
intressant bebyggelse.
Dålig gatustruktur som innebär risk för skada på bebyggelse.
Illustration: Lars-Erik Widarsson
I
(X)
en
I
16
DIALOG & SAMARBETE KRÄVS
UNDER HELA PROCESSEN
För att skapa långsiktigt hållbara
dagvattenlösningar krävs dialog
och samarbete mellan alla berörda
parter i hela kedjan från planide
till sista fastighetsägaren.
Planb esked
och start av
detaljplanearbete
Projektering
~
~
Det krävs mark för att anlägga gator,
parkeringar och parker. På samma sätt
måste det avsättas mark för
fördröjning och rening av dagvatten.
Ansvar för avvattning av ett område
är i planskedet ett delat ansvar
mellan alla kommunens berörda förvaltningar och bolag. VA-verksamheten har ansvar för byggande, förvaltning och drift av dagvattensystemet
men alla berörda kommunala förvaltningar och bolag har ansvar för att
skapa lösningar som innebär att man
uppfyller kraven i vattendirektivet och
översvämningsdirektivet.
~
~
Exp loaterings-/
markanvisningsoch kö peavtal
(in leds i
planskedet)
samt bygg lov
I
CX>
-.I
~
~
De mörkblå rutorna visar på
viktiga kontrollstationer under
processen för att dagvattenlösningen ska få den utformning
och funktion som det från början
var tänkt. De är kritiska moment som
många kommuner hittills har varit dåliga på att säkra. I varje övergång till ett
nytt skede och i samband med olika
typer av avtal behöver man i många
Styrande grundförutsätt ningar i landskap och recipient :
• Nivåförhållanden höjdsättning och sekundära
avrinningsvägar
• Avrinningsvägar öppet eller ledningar samt
lokalisering av fö rdröjningsvolymer
Byggande
• Recipientförhållanden dikningsföretag, utsläppsförhandling
och ren in gskrav
• Grundvattenförhållanden
• Ekologiska värden
• Befintliga ledningar
• Arkeologiska värden m m
I
17
~
~
Byte av
driftpersonal
ell er
ägarbyte
fall ha startmöten och överlämnande
av information. De som ska förvalta
och sköta dagvattenanläggningarna
ska vara med i de skeden då anläggningarnas utformn ing kan påve rkas.
NSVA och Båstad kommun behöver
utarbeta rutiner och dokument för att
använda i de moment som markeras
med mörkblå rutor.
Föroreningar i
dagvatten
Dagvatten kan föra med sig
föroreningar från material eller
förorenade ytor som vattnet runnit
över. Föroreningarnas typ och
koncentration varierar beroende
på markanvändning, kemikalieanvändning och nederbörd. Källor till
föroreningar är exempelvis trafik,
förbränning, fria metallytor som
tak, stolpar och räcken, markföroreningar, atmosfäriskt nedfall samt
upplag på industritomter.
Läs om vilka ämnen som förorenar
dagvatten och var de finns i bilaga 1,
på sid. 31-32.
BEGRÄNSA VID KÄLLAN
RENING AV DAGVATTEN
Mest långsiktigt hållbart är att
begränsa föroreningarna till dagvattnet
redan vid källan. Man bör i första hand
förhindra att dagvatten överhuvudtaget
kommer i kontakt med föroreningar.
När man planerar nya byggnader,
vägar och parkeringar ska dagvattnets
kvalitet beaktas. Om rening krävs ska
det anges i detaljplanens planbeskrivning och i bygglovet. Råder oklarhet
i planskedet kring reningsbehov ska
reningsbehov istället beaktas i
bygg lovsskedet.
Båstad kommun och NSVA ska
arbeta för att begränsa föroreningar
genom att:
I många situationer är det en fördel att
eftersträva lösningar där dagvatten
renas genom naturliga processer samtidigt som det fördröjs i exempel-vis
väl utformade dammar, diken
eller översilningsytor. Partikelbundna
föroreningar kan avskiljas genom att
de sedimenterar (sjunker till botten).
Föroreningar kan också bindas
(adsorberas) till material som de
passerar, eller avskiljas genom växtupptag eller nedbrytning av mikroorganismer. Vissa organiska ämnen bryts
ner i en miljö av jord och biologisk
aktivitet. Vegetation (växter) i dagvattendammar och våtmarker spelar
en viktig roll för reningen av vattnet
eftersom de tar upp näringsämnen,
filtrerar vattnet och bidrar med ytor för
mikroorganismer att leva på.
Vegetationen behöver skördas eftersom
näringsämnen ökar produktionen av
biomassa. Slam som sedimenterat i
• Vid prövning och tillsyn av verksamheter uppmärksamma hur utformning
av verksamheten kan minska förorening
av dagvatten. Dessutom beakta behov
av att rena dagvatten enligt miljöbalken.
(Ansvar: miljö)
• Lära mer om materialval samt vid
planering och bygg nation verka för att
material används som inte släpper
ifrån sig tung~etaller (till exempel
koppar, zink, bly och nickel) eller
andra föroreningar till dagvatten.
(Ansvar: stadsbyggnad och NSVA)
• Informera allmänheten om biltvätt,
bekämpn ings- och gödningsmedel.
(Ansvar: miljö och NSVA)
• Använda och förespråka lösningar
där förorenat dagvatten separeras från
renare dagvatten för att effektivisera
reningsprocessen. (Ansvar: teknik- och
service, stadsbyggnad, miljö, NSVA)
I
co
co
I
18
Vegetation i dagvattendammar leder ti ll bättre rening
av dagvattnet bl a gen om att vattnet filtreras och att
växterna ger stora ytor att leva på för mikroorganismer,
som bryter ner föroren ingar.
Foto: Siv Degerman
dammar behöver tömmas och ska då
tas omhand på lämpligt sätt beroende
på föroreningsgrad.
Det finns också olika typer av oljeavskiljare och filter för situationer som kräver
sådan rening. Läs om riktlinjer för industrier på sid 24 och vägar på sid 25.
Rening av dagvatten vid viss markanvändning: 6
Oljeskärm i en sedimentations- och fördröjningsdamm är
ett sätt att avskilja olja och flytande skräp.
Foto: Sofia Hedström
Markanvändning
Krav
Centrumbebyggelse inkl lokalgator
Utredning krävs
Småhusområden och glesa
grupphusområden (<50 pers/ha)
Inget reningskrav men lösningar för
fördröjning som medför rening förordas
Täta grupphusområden,
flerbostadshusområden, kontors- och
handelsområden (>50 pers/ha)
Utredning krävs
Industriområden
Utredning krävs, föroreningsgrad
beror på verksam het
Parker och naturmark
Inget reningskrav
Stora parkeringsområden
Utredning krävs
Vägar <10 000 fordon/dygn
Utredning krävs
Vägar>10 000 fordon/dygn
Rening krävs*
·Kravet gäller vid nyanläggning och stö rre ombyggnader.
PÅVERKAN PÅ DAGVATTEN
UNDER BYGGSKEDET
Under själva byggskedet då nya
områden bebyggs finns stor risk att
dagvattnet och recipienten förorenas.
Exem pelvis avger avbanade ytor som
ligger öppna under längre tid stora
mängd er finkornigt material.
Omhändertagande av dagvatten ska
finnas med i kontrollplan för byggen.
I
(X)
I
l
19
6 Tabellen grundar sig på fö ljande källor:
Storm Tac, Schablonhalter för dagvatten,
ve rsion 2011-07, www.stormtac.com
Vägverket (2004) Väg dagvatten råd och rekommendationer för val av miljöåtgärd
Jönköpings kommun (200g) Dagvatten policy och handlingsplan
Tekniker för att avleda
& fördröja dagvatten
SH;prör mi;dl
·- tal\vatten-
ul!kastaire
INFILTRATION BÖR INTE TILLÄMPAS OM :
Dinfill:ratim1rsslräk mjiuikt skåla.cl gräsyta
~infillmtiornsväinllfgi
?efägg11in9 ocln
ö••erbyggnad med
·1a1~ mot grasyta
Veg:e~ation som tar
upp·och binder lororernogac i val""!.
• marken innehåller föroreningar som
kan föras vidare vid infiltration,
• det finns risk för förorening av
vattentäkt,
. I~
. • ""''L
....
...
overskottsvaltnet
a·.~leds 1111 en filtero·ch växtbäddl
r
..
}
Riecipeent
I
F111reriat da.gv:atten
av.leds töll recip·ienl
Separat fed111ing för
1·11usgrt1ndsdräneri t1191
ansluts dire'k! till recupqenl
Öppen avrinning för dagvatten från bebyggelse till recipientvia olika fördröjnings- och reningssteg. Källa: P1 05, Svenskt Vatten 2011.
Det finns många olika tekniska
lösningar som fördröjer dagvattenavrinningen, i vissa fall minskar
dagvattenvolymen och har en renande
effekt. Ovan och på sidan 21 visas
olika \ösningar i fördröjnings- och
reningskedjan.
Med lokalt omhändertagande
menas att dagvattenhantering sker där
regnet faller. Man fördröjer
avrinningen och efterliknar naturens
förlopp innan området blev bebyggt.
I områden med täta jordarter blir
infiltrationen mycket liten, men då kan
vattnet fördröjas genom exempelvis
anlagda infiltrationsytor, ytliga magasin
och avvattningsstråk. I områden med
genomsläppliga jordarter kan en större
del av vattnet infiltreras under förutsättning att grundvattennivån ligger
tillräckligt långt under marknivån.
i rörledningar, t ex i ett öppet stråk. Ett
öppet stråk med flacka slänter har en
väse ntligt större kapacitet att avleda
vatten jämfört med ett rör med samma
vattendjup samtidigt som det ger en
fördröjning.
Se fotoexempel på olika lösningar i
bilaga 4. I "Hållbar dagoch dränvattenhantering P105" (Svenskt Vatten
2011) finns ytterligare foton, typskisser och beskrivningar.
Trög avledning betyder att systemet
utformas så att dagvattnet rinner
betydligt långsammare än vad det gör
I
(0
0
I
20
• grundvattnet ligger nära markytan,
marken lutar och lägre liggande
bebyggelse eller anläggningar kan
påverkas,
• byggnader med källare kan
påverkas negativt.
Lokali omhä11dertagande
Fördröjning nära källan
"' ~
__':-~~:d-~:;_;';:;:::-:: .
.--- -,--,,~, ~ -[~ ~ ~ ~1~ ~ I~ ~ 1~I~ ~j
t
Privat mark, Lokalt
t
t t
AJ/män pla#:smark
t
-~
t
Öppen dagvatte11avledning
Olika kategorier av öppna dagvattenlösningar, enligt Stahre 2004.
Kategori
Lokalt
omhändertagande
Fördröjning nära källan
Trög avledning
Samlad fördröjning
Exempel
Infiltration och
fördröjning i gräs-,
grus- och
makadamfyllningar
Vattenutkastare och
infiltration på gräsytor
Genomsläppliga
beläggningar
Gröna tak
Dammar
Infiltration och
fördröjning i gräs-,
grus- och
makadamfyllningar
Infiltration på gräsytor
Genomsläppliga
beläggningar
Översvämningsytor
Diken, dammar,
våtmarker
Svackdiken
Kanaler
Bäckar och diken
Sekundära
avrinningsvägar i
grönstråk, på gångoch cykelvägar och
på gatorDammar
Våtmarksområden
Översvämningsytor i
parker och i
jordbrukslandskapet
I
co
........
21
Riktlinjer & krav för
olika bebyggelsetyper
BOSTADSBEBYGGELSE
EN· OCH TVÅBOSTADSHUS ·NYA OMRÅDEN
Dagvatten ska i första hand fördröjas
genom Lokalt omhändertagande
och Fördröjning nära källan.
I detaljplanen bestäms hur mycket
av fördröjningen som ska ske på
tomtmark och hur mycket som
ska fördröjas utanför tomtmark.
Begreppet lokalt omhändertagande
förklaras på sid 20.
En väl genomarbetad planering av dagvattenhanteringen är en
förutsättning för att undvika problem
med översvämningar och fuktskador.
Planeringen ska inkludera hur vatten
avleds utan att skada bebyggelse vid
kraftiga regn. Då krävs att mark och
hus höjdsätts så att vattnet rinner åt
rätt håll.
Man kan reduce ra dagvattenmängder
genom att inte göra alla markytor täta
av asfalt eller plattor, utan låta gräs,
växter och genomsläppliga beläggningar
filtrera och fördröja dagvatten. Se exempel i bilaga 4.
I
(0
"'I
Trög avledning rekommenderas
eftersom flöden utjämnas och föroreningar avskiljs på väg till recipienten.
Med ett bäckl iknande stråk får man
synligt vatten och biologisk mångfald
med djurliv och växter för rening. Ett
annat alternativ är gräsklädda svackdiken där vattnet bromsas upp, filtreras
ner i makadamlager och rinner vidare i
ett smalt dräneringsrör.
FLERBOSTADSHUS OCH SKOLOR NYA OMRÅDEN
Dagvatten ska fördröjas och samma prioritering av metoder gäller
som för en- och tvåbostadshus.
Genomsläppliga markbeläggningar,
gröna tak, regnträdgårdar, makadammagasin och mångfunktionella yto r är
exempel på lokalt omhändertagande
för fastigheter med flerbostadshus
(fotoexempel i bilaga 4). Den mångfun ktione lla ytan kan vara en nedsänkt
lekplats, gräsmatta eller bollplan som
anläggs så att den tillfälligt kan ta
emot dagvatten vid enstaka tillfällen
då det regnat häftigt. Gröna tak kan
med fördel anläggas på alla byggnader.
På låga byggnader blir gröna tak
dekorativa för dem som bor ovanför.
Garagetak kan utnyttjas för både rekreation och dagvattenhantering.
Som komplement till ovanstående
dagvattenhantering finns alternativet
Samlad fördröjning, d v s att dammar, våtmarker eller planerade översvämningsytor anläggs längre nedströms i dagvattensystemet. Det är
också ett an drahandsalternativ
om kommunen i samråd med NSVA
bedömer att det inte är lämpligt med
lokalt omhändertagande och .
fördröjning nära källan.
Om kommunen och NSVA bedömer
att trög avledning inte är lämpligt
för ett specifikt planområde avleds
dagvattnet i slutet ledningssystem,.
Fördröjning av dagvatten från området
måste ändå ske och bekostas av 'exploatören genom någon av
kategorierna beskrivna ovan.
EN- OCH TVÅBOSTADSHUS,
FLERBOSTADSHUS OCH SKOLOR BEFINTLIGA OMRÅDEN
Äldre bebyggda områden har
oftast dagvattenavledning direkt
till ledningar i marken. Liksom för
nyexploateringar är det viktigt att
investeringar i dagvattenlösningar i
befintliga områden utnyttjas
effektivt.
Nya dagvattensystem bör på ett naturligt sätt integreras i parker, gator och
rekreationsområden så att de utnyttjas
som en positiv resurs i stadsmiljön.
22
När kommunen och NSVA har möjlighet bör fastighetsägare informeras
om hur de kan minska föroreningar till
dagvatten och omhänderta dagvatten
lokalt. Man måste dock noggrant
studera marklutningar, infiltrationsytor
och om byggnaden kan påverkas
innan man föreslår att dagvatten kan
ledas ut på mark för infiltration.
Krav i samband med bygglov,
nya detaljplaner och detaljplaneändringar i befintliga områden:
En-ochtvåbostadshus
Fördröjning krävs vid förtätning av
befintligt område genom nybyggnation .
Flerbostadshus och skolor
Fördröjning krävs vid förtätning av
befintligt område genom nybyggnation.
Fördröjning krävs vid ombyggnation
om NSVA bedömer att fastighetens
geografiska läge innebär att åtgärder
för fördröjning måste vidtas.
Dagvatten fördröjs dessutom i magasin på varje fastighet.
I
co
w
Trög avledning, svackdiken, har anlagts i ett befintligt bostadsområde i Augustenborg, Malmö.
Makadamstråk längs gatan i ett villaområde i Mölnlycke. Stråket förd röjer både fastigheternas och gatans dagvatten.
I
23
Dagvattendamm på gård vid flerbostadshus i Malmö.
INDUSTRIER &
VERKSAMHETER
Dagvatten från områden med
industrier och andra verksamheter
varierar i sammansättning beroende på bland annat verksamhetens
typ, kemikalieanvändning
och trafikintensitet.
Det ska ingå i verksamhetens
egenkontroll att ha kontroll över
sitt dagvatten. Verksamheten ska ha
nödvändiga rutiner för att förebygga
att dagvatten förorenas. Det ska
finnas möjlighet att ta prov på
dagvattnet. För vissa verksamheter
krävs någon form av oljeavskiljare. Se
"Riktlinjer för slam- och oljeavskiljare
inom NSVA". Olje- och slamavskiljare
kan ibland anordnas i öppna system
som diken och dammar med en
skärm för utloppet.
I
(0
.i:::.
I
Vid tillsyn och prövning av verksamhet
ska, där behov finns, krav ställas på
dagvattenhanteringen enligt miljöbalken.
I bilaga 2 finns exempel på ve rksamheter där det finns risk att föroreningar
kan nå dagvatten. Listan täcker dock
inte in alla verksamheter varifrån
föroreningar riskerar att spridas till
dagvatten och det görs alltid en
individuell prövning i varje enskilt fall.
NYA OMRÅDEN
BEFINTLIGA OMRÅDEN
När nya områden byggs för
industrier, kontor och annan
verksamhet krävs fördröjning
av dagvatten.
För befintliga områden gäller enligt
ovan, att dagvattenhantering ska
ingå i verksamheters egenkontroll.
Vid bygg lov, nya detaljplaner och
detaljplaneändringar ställs krav på
fördröjning. Fördröjn ing krävs vi d
nybyggnation. Fördröjning krävs vid
ombyggnation om NSVA bedömer att
fastighetens geografiska läge innebär
att åtgärder för fördröjning måste vidtas.
:•.
Dagvatten från särskilt förorenade
yto r ska tas omhand för sig och inte
blandas med renare dagvatten från
exempelvis tak och husgrundsdräneringar. Det förorenade
dagvattnet ska renas separat innan
det släpps vidare till dagvattensystem
eller recipient. Eventue lla markföroreningar och skyddsområden för
vattentäkt ska beaktas. I övrigt ska
prioriteringsordningen följas som finns
på sid. 20, "Bostadsbebyggelse".
Exempel på lokalt omhändertagande
för områden med industrier och kontor
är att dagvatten rinner av till gräsytor,
makadamstråk eller svackdiken
som anläggs i kanten av fastigheten.
Gröna tak, utkastare från stuprör,
regnträdgårdar och dammar är andra
exempel (se bilaga 4) .
Dagvattendamm vid en industribyggnad i Zurich.
24
GATOR, VÄGAR &
PARKERINGAR
Hårt trafikerade gator och vägar
förorenar dagvatten med tung-metaller, oljerester, däckpartiklar med
mera.
Det är därför av största vikt att dagvatten från hårt trafikerade ytor 7
genomgår någon typ av rening innan
vattnet släpps ut i recipienten. Även
för gator och parkeringsplatser med
lägre trafikintensitet är utformningen
viktig för utgående dagvattenkvalitet
och för fördröjning.
NYA OMRÅDEN
Fördröjning och rening
Dagvatten från gator, vägar och
parkeringsplatser ska fördröjas och vid
behov renas, i första hand nära källan.
Fördröjning och rening kan med fördel
ske i ett och samma system såsom
svackdike eller damm. Om det enligt
kommunen och NSVA inte är möjligt att
omhänderta dagvattnet nära källan ska
det fördröjas och vid behov renas på
annan lämplig plats.
I
c.o
CJ"I
I
Dammar och diken för dagvatten
från vägar med hög trafikintensitet
ska ha avstängningsanordningar
för att hindra att miljöfarliga ämnen når
recipienten vid eventuella olyckor.
Höjdsättning
Gatorna ska höjdsättas så att
avvattningen fungerar även vid överbelastade system. En viktig princip är
att gatornas nivå blir markant lägre än
fastigheternas. En annan viktig princip
är att systemet av gator lutar så att det
kan ske en avrinning. Om man ändå
tvingas ha lågpunkter på gatan måste
man hindra att vatten skadar fastigheter.
BEFINTLIGA OMRÅDEN
Vid detaljplaneändring och större
ombyggnader av vägar och parkeringar
ställs krav på att dagvatten ska fördröjas och vid behov renas.
Regnträdgård (dagvattenbiofilter)fördröjer och renar
dagvatten. Foto: Kevin R. Perry, City of Portland, USA.
Ett dike där dagvatten från vägen fördröjs och renas istället
för att rinna till dagvattenbrunnar i vägen. Diket finns i Malmö.
SKÖTSEL
Regelbunden skötsel av gator behövs
för att begränsa föroreningsspridningen till dagvattnet. Då gatan rengörs
sopas föroreningar upp istället för att
följa med dagvattnet. När gatubrunnar
för dagvatten töms på grus och slam
hindrar det att föroreningar fortsätter
att urlakas från slammet och följa med
dagvatten till recipienten. Gator ska
sopas och dagvattenbrunnar tömmas
enligt fasta underhål lsrutiner. Gatubrunnar i gator som nyasfalteras ska
tömmas snarast efter att asfaltering
har skett.
.-
Väg dagvattnet kan också renas och fördröjas i en kanal,
som vid denna gata i Zurich.
7
Se tabell på sid 19.
25
~
Lt 1
Dagvattnet från parkeringsplatsen rinner till en infiltrationsyta
(svackdike) istället för till brunnar. Resultatet blir utjämning av
flödet och rening av dagvattnet. Fotot är taget i Svågertorp.
EXEMPEL PÅ RENINGSMETODER FÖR
TRAFIKDAGVATTEN
Dammar kan rena vatten från bland
annat metaller, suspenderat material
och olja. Det sker genom sedimentation , nedbrytning med hjälp av mikroorganismer, adsorption och växtupptag.
Det är viktigt att dammen utformas
så att slam med föroreningar som
sed imenterat inte följer med vattnet
ut ur dammen vid kraftiga regn. Det
ska alltid stå vatten i dammen för att
reningen ska fungera väl. Dammar
kan utformas så att de får en oljeavskiljande funktion.
Våtmark. Samma ren ingsprocesser
som dammar.
Dike, svackdike eller gräsyta.
Rening genom filtrering, biologisk
aktivitet och sedimentation. Fotoexempel på svackdiken finns på sid 25 och
dess utformning förklaras på sid 41.
Regnträdgård (dagvattenbiofilter) för
mindre gator och parkeringar. Fotoexempel finns på sid 25 och 40.
Genomsläpplig beläggning för
parkeringsplatser. Se exempel på sid 39.
Genomsläppliga och täta beläggn ingar
kan kombineras så att vatten rinner
från en tät till en genomsläpplig beläggning.
PARKER, GRÖNYTOR & TORG
Filter och/eller adsorptionsanläggning. Det finns en rad filteroch adsorptio nsmaterial i tekniska lösningar som fungerar olika väl för olika
ämnen. Materialet måste bytas för att
funktionen ska upprätthållas.
Oljeavskiljare. Oljeavskiljande
funktion i damm/dike eller separat
oljeavskiljare under mark.
NYA OMRÅDEN
När nya parker, grönytor och torg
skapas gäller det att planera för
dagvattenhanteringen på området.
Genom att begränsa andelen hårdgjord
yta och bevara eller anlägga mark och
växtl ighet som kan ta hand om dagvattnet minskas behovet av fördröjning i
magasin och liknande. Dagvattnet som
leds till växtbäddar för träd kan, under
rätta förutsättningar, förbättra trädens
livsmiljö samtidigt som dagvattenmängden till ledningsnätet minskar. Läs
gärna mer om detta i Trädhandbok för
Uppsala kommun 9 och P105 (Svenskt
Vatten 2011).
I Köpenhamn kommuns Metodkatalog8, Råd och rekommendationer för
val av miljöåtgärder (Vägverket 2004)
och P105 (Svenskt Vatten 2011) kan
du läsa mer om trafikdagvatten och
utformning av ovanstående metoder.
Tänk i planerings- och projekteringsstadiet på hur området ska skötas
och hur dagvatten kan utnyttjas för
upplevelser genom öppna lösningar. En
damm, bäck eller översvämningsyta i en
park kan ge mervärde för både rekreation, djurliv och dagvattensystemet i närliggande område.
BEFINTLIGA OMRÅDEN
Vid detaljplaneändringar eller då parkmark (allmän platsmark) ska utvecklas
eller rustas upp ska kommunen samtidigt titta på hur dagvattensituationen
i området ser ut.
8
Köpenhamns kommuns Metodkatalog,
www.kk.dk/ lar, Metodekatalog
I
en
'°
I
En park i Lomma används både som översvämningsyta vid stora regn och som fotbollsplan.
Bräddavlopp från ledning ull översvämningsyta är inringad.
26
9
Uppsala kommun (2010),
Träd handbok för Uppsala
kommun, version I
Skötsel av öppna
dagvattenmagasin
Säkerhet vid
dammar
För att dagvattenmagasin ska
uppfylla sin funktion behövs
skötsel av dem, exempelvis
behöver in· och utlopp rensas
och vegetation skötas.
Grundtanken är att dagvattenanläggningar ska vara en naturlig del av stadsmiljön där man tar
hänsyn till funktionen, biologisk
mångfald, estetik, barns utveckling
och säkerhet.
En skötselplan ska finnas för varje
dagvattenanläggning. Det ska finnas
körbara ytor i anslutning ti ll dammen
för t illsyn och skötsel samt för att vid
behov kunna tömma dammar på slam.
För att inte ti llföra näringsämnen ti ll
vattnet bör växtde lar skördas på
hösten in nan de vissnar ner och
förmultnar. Det är mycket viktigt att
skötselaspekter finns med i planoch
projekteringsskedet. Läs mer om drift,
underhåll och utformning av dagvatten
magasin i P105 (Svenskt Vatten 2011).
Dammar kan antingen ha en
permanent vattenyta eller så kan de
få torka ut under to rrperioder. Det är
viktigt att dammar utformas så att
risken för olyckor minimeras. Sluttningarna till dammen ska vara· flacka.
Stängsel ska undvikas då sluttningar
görs flacka. Endast när utformningen
består av broar och branta "kajkanter"
ska staket sättas upp och de ska då
vara av kraftig konstruktion. Genom
att undvika stängsel runt dammen får
barn tillgång ti ll vattnet - det blir inte
ytterligare ett område som barnen
utestängs från i stadsmiljön. Dammar
kräver vuxennärvaro för små barn. För
de lite äldre behövs riskmedvetenhet,
vattenvana och simkunnighet. Lek
vid dagvattendammar under uppsikt
av vuxna kan ge barn nya kunskaper,
glädje och utveckling i form av
riskträning och självkännedom.
Staket är en falsk trygghet.
I
c.o
Lek vid bäckar och dammar under uppsikt kan ge nya kunskaper. Foto: Ann-Katrin Johansson .
......J
I
27
Lagstiftning &
dagvatten
Det viktigaste styrinstrumentet
för en bra dagvattenhantering är
planoch bygglagen (PBL) 10 .
I kommunens detaljplaner regleras
användning av mark och krav för dagvatten hantering fastställs. I byggloven
följs kraven upp. I maj 2011 trädde en
ny planoch bygglag i kraft.
Miljöbalken 11 spelar en stor roll vid
dagvattenhanteringen eftersom den
reglerar verksamhetsutövarens
skyldigheter, vattenverksam het och
andra miljöaspekter. Miljöbalken
säger i princip att varje medborgare
och verksamhetsutövare har ett ansvar
för att förebygga sin påverkan på miljön.
Lagen om allmänna vattentjänster 12
reglerar vilka skyld igheter och rättigheter kommunen respektive VA-abonnenter som använder det allmänna VAsystemet har. Lagen ger kommunen
rätt att ta ut avgifter inom verksamhetsområde för dagvatten . Dessutom
reglerar kommunens ABVA, Allmänna
bestämmelser för vatten och avlopp i
kommunerna i Skåne Nordväst, förhållandet mellan VA-abonnenterna och
VA-huvudmannen.
Ansvar för
dagvatten
Av riksdagens 16 miljökvalitetsmål 15
är det ett f lertal som berör dagvatten.
Särskilt kan nämnas målen giftfri miljö,
grundvatten av god kvalitet, myllrande
våtmarker, hav i balans samt levande
kust och skärgård, god bebyggd miljö
och ett rikt växt- och djurliv. Inom målet god bebyggd miljö finns ett delmål
som säger att fysisk planering och
samhällsbyggande senast 2010 ska
grundas på strategier för hur grön- och
vattenområden i
tätorter skall bevaras och utvecklas
och andelen hårdgjord yta begränsas.
Ramdirektivet för vatten 13 antogs av
EUs medlemsländer år 2000. Sedan
dess har det införts i den svenska lagstiftningen och vattenmyndigheter har
skapats för att samo rdna arbetet med
att bevara och förbättra kvaliteten
på våra vatten. Arbetet sker i
sexårscykler. Målet är att alla Sveriges
vatten ska ha uppnått minst god
status år 2015. För vissa vattendrag
har kravet skj utits fram till som längst
2027. Vattendirektivet har också två
dotterdirektiv, Grundvattendirekt ivet
och Direktivet om miljökvalitetsnormer
för prioriterade ämnen.
Ansvar för att dagvatten hanteringen
utformas så att den kan hantera
nederbörd utan att byggnader
skadas eller att nya översvämningsområden skapas delas mellan olika
aktörer.
Alla har dessutom ett ansvar enligt
gällande lagstiftning att hantera dagvatten med försi ktighet så att miljön
inte skadas . Utanför kommunens
ansvarsområden gäller ansvaret
exempelvis fastighetsägare, Trafikverket,
entreprenörer och byggherrar.
För att lyckas skapa långsiktigt hållbar
dagvattenhantering krävs samarbete
mellan alla involverade aktörer.
Efter att stora översvämningar
int räffat i Europa antog EU år 2007
Översvämningsdirektivet 14 om
översvämningsrisker och hanteringen
av översväm ningar. Det finns i den
svenska lagst iftn ingen som förordning
och fö resk rifter och innebär att
områden med betydande översvämningsrisker pekas ut och
riskhanteringsplaner ska tas fram.
10
Plan- och bygglag en (2010:900)
11
Miljöbalken (1 9 98 :808)
12 Lagen (2006:412) om allm än na vatten tjänster
13 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG
14
Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/60/ EG
15
I
c:o
(X)
I
I
28
Miljömålsportalen, www.miljomal.se
Läs noga I Timo
Ansvarsfördelning
inom kommunen
FASTIGHETSÄGARE
Fastighetsägaren har ansvar för anläggningar inom fastigheten. Det gäller
till exempel funktion, drift och underhåll av fördröjnings- och
reningsan läggningar samt ansvar
för kvalitet på utgående vatten i
anslutningspunkten. Fastighetsägaren
ansvarar för att avleda dagvattnet på
ett sätt som inte försvårar avledandet
nedströms eller skadar grannarna.
Om kommunen ska ta över anläggningen
överlämnar exploatören objektet
till respektive driftavdelning efter godkänd slutbesiktning.
Ansvaret för dagvatten hanteringen
inom kommunen är fördelat på flera
olika aktörer.
Nämnderna har efter beslut om
delegering från kommunfullmäktige
ansvar att utföra arbete inom respektive
verksamhet. Förvaltningen och bolag
har i sin tur i uppdrag från respektive
nämnd att utföra det praktiska arbetet.
En bild av vi lka uppgifter kommunens
förvaltning och bolag har under processerna planering, projektering, byggande och drift ges i tabellen i bilaga
3. Rollerna förklaras nedan.
VÄG HÅLLARE
Trafikverket eller vägföreningar/
vägsamfällighete r är som ägare och
väghållare av vissa vägar i kommunen
ansvariga för att avvattna dessa vägar
och gator. De gator som är komm unala
har kommunen ansvar för.
PRIVATA EXPLOATÖRER
Exploatören ska redovisa hur dagvattenpol icyns riktl injer kommer att
följas i samband med exploatering.
Exploatören står för kostnader för
dagvattenutredning under planprocessen. Denne ansvarar för
förprojektering och teknisk beskrivning
av dagvattensystemen. I exploateringsavtalet som skrivs under planprocessen regleras vad kommunen respektive
exploatören ska stå för. Det van ligaste
är att exploatören står för projektering
och anläggande av dagvattensystemet.
Exploatören ansvarar för att dagvattenanläggn ingen byggs enligt
vad som förutsätts i detaljplan,
områdesbestämmelser, bygglov etc.
ANSVARSOMRÅDE GATA OCH PARK
DIKNINGSFÖRETAG
Ansvarar för den allmänna platsmarken inom kommunen och spelar en
viktig roll för avvattn ingen av gator
samt öppna dagvattenanläggningars
estetiska och rekreativa funktion.
Dikningsföretag är samfälligheter för
avvattning av avgränsade geografiska
områden. De ansvarar för skötsel av
de diken och vattendrag som ingår i
företaget. Den som planerar att släppa
ut dagvatten till ett dikningsföretag
måste kontakta dikningsföretaget
och skriva ett avtal.
ANSVARSOMRÅDE SAMHÄLLSBYGGNAD
- PLAN OCH BYGGLOV
Ansvarar för planprocessen översiktsplaner, detaljplaner m m
- samt bygglov. Samhällsbyggnad
informerar och bjuder in övriga berörd
förvaltning/avdelningar och NSVA att
delta i planprocessen. Samhällsbyggnad ska se till att dagvattenfrågor lyfts
upp i ett tidigt skede i planprocessen
för att lägga grunden till effektiva
och bra lösningar.
co
I
29
Samhällsbyggnad väger samman
dagvattenfrågorna med övriga förutsättningar för aktuellt planområde
för att få fram en så bra slutprodukt
som möjligt. Krav i planer följs upp i
bygg lovsskedet.
ANSVARSOMRÅDE MILJÖ
Utför tillsyn i enlighet med miljöbalken.
Lyfter upp dagvattenhanteringens
eventuella miljömässiga påverkan.
ANSVARSOMRÅDE VA
NSVA utför drift av dagvattensystemen
inom kommunens verksamhetsområde
för dagvatten . Det är kommunen som
är huvudman för allmänna dagvattensystem inom ve rksamhetsområdet.
NSVA arbetar med utbyg gnad, strategier och kompetensutveckling. NSVA
ska vara en aktiv part under plan-,
bygglovs-, projekterings- och driftskedet. NSVA har ansvar för att anpassa
VA-systemet till förändrat klimat.
NSVA ansvarar för att bedöma när
dagvattenpolicyn behöver revideras
och genomför detta arbete i samråd
med berörd förvaltning.
Behov av nya
underlag & rutiner
ANSVARSOMRÅDE MARK OCH
EXPLOATERING
Kommunen har olika roller beroende
på om det är kommunen som äger den
mark som ska exploateras eller inte.
I de fall kommunen är markägare är
kommunen själv exploatör och måste
då beakta dagvattenfrågorna. Oavsett
om kommunen själv är exploatör eller
inte så är det dess ansvar att se till att
dagvattenfrågorna (där behov finns)
tas med i avtal så som exploateringsoch markanvisningsavtal. Det är viktigt
att ta kontakt med landskapsarkitekt
så att dagvattenanläggningar kan bli
en inkorporerad del i stadsmiljön och
parkrummen samt att driftpersonal
kontaktas så att driftaspekterna
kommer med från början.
Båstad kommun och NSVA
kommer att behöva utveckla
rutiner och underlag ytterligare
för en långsiktigt hållbar dagvattenhantering.
• Fortsatt arbete med klimatanpassning och bedömning av konsekvenser
av klimatförändringar.
• Strategi för att motverka att många
magasin bräddar på samma gång.
Det kommer att finnas behov
av följande:
• Utvecklad dokumentation från byggskedet då fördröjningsmagasin byg gs.
• Dagvattenp lan med underlag
vad gäller bl a fördröjningskrav och
föroreningsbelastning för olika
geografiska områden i kom munen.
Den ska omfatta även befintliga
dagvattensystem.
• Tydligt informationsmaterial för olika
målgrupper, exempelvis till exploateringsskedet, till bygg lovsskedet eller till
fastighetsägare i särskilda områden.
• En digital exempelsamling som uppdateras efter hand.
• Riktvärden för maximalt föroreningsinnehåll vid utsläpp av dagvatten till
ledningsnät och recipient, gemensamma
för alla kommuner i NSVA.
• En tjänst där viktig information
om en fastighet - som krävs för att
dagvatten hantering ska fungera - förs
in i ett fastighetsregister och ny fastighetsägare alltid får del av informationen.
ANSVARSOMRÅDE RÄDDNINGSTJÄNST
Räddningstjänsten är remissinstans
och granskare av plan-, bygglovs- och
tillståndsärenden. Räddningstjänsten
bör uppmärksamma risken för utflöde
av förorenat släckvatten vid brand, och
utsläpp av kemikalier vid olyckor till/
via dagvattensystem.
• Rutiner för samråd med
dikningsföretag och dialog med
vattendragsförbund, vattenråd och
Jordbruksverket avseende hur
avrinningen från exploaterade
ytor ska hanteras.
• Avrinningsmo deller för att
kartlägga var översvämningsrisker
behöver minskas .
.......
0
0
I
30
FÖRORENINGAR I DAGVATTEN
I tabellen nedan beskrivs var ämnen som förorenar dagvatten kommer ifrån. Flertalet
av tungmetallerna samt näringsämnen har också sitt ursprung i erosion av vägbanor,
fordons- och gatutvätt, sandning och atmosfäriskt nedfall. Mer information och en
utökad lista finns i rapporten Utredning av föroreningsinnehållet i Stockholms dagvatten.16
Ämnen som förorenar dagvatten, dess påverkan och exempel på föroreningskällor16 •17 :
ÄMNE
PÅVERKAN PÅ
MÄNNISKOR & NATUR
HUVUDSAKLIGA LOKALA
KÄLLOR TILL SPRIDNING &
FÖRORENING AV DAGVATTEN
Bakterier
Endast problem
vid badplatser.
Bräddat avloppsvatten
och djurspillning.
Bekämpningsmedel
Skadliga för människor,
giftiga för djur och växter.
Bekämpningsmedel.
Bly
Mycket giftigt för
människor och djur.
Skorstenskragar, fordon
och infrastruktur (tex
blymönjade broar).
DEHP
Misstänkt
reproduktionstoxisk.
Giftig.
Mjukgörare i plast.
Kadmium
Mycket giftigt för
Fordon, förorening i zinkföremål
(byggnadsmaterial),
färgämne.
Koppar
Giftigt för vattenlevande
djur och växter.
Korrosion av tak, stuprör
och hängrännor,
fordonstrafik, tex
bromsbelägg.
Krom
Negativ påverkan på
människor, dj ur och växter.
Fordon och byggnader.
Kvicksilver
Mycket giftigt för
människor, djur och växte r.
Varo r som innehåller
kvicksilver. Diffus
spridning vid
avfallshantering.
(di etyl h exylftal at)
Nickel
människor, djur och växter.
31
Bilkarosser, förbränning,
rostfritt stål, batterier,
fasader.
16 Larm och Pirard (2010),
Utredning av föroreningsinnehållet i
Stockholms dagvatten, Stockholms stad,
Stockholm Vatten och Sweco.
17
Malmö Stad (2008),
Dagvattenstrategi för Malmö.
Nonylfenoletoxylater
& nonylfenol
Mycket giftigt för
vattenorganismer,
kan orsaka skadliga
långtid seffekter i
vattenmiljö n.
Klottersaneringsmed el,
skummedel i
brands läckare, bildäck,
plast och lim.
Näringsämnen
(fosfor och kväve)
Övergödning i sjöar
och hav, orsakar bl a
algb lomning och ger
upphov til l syrebrist.
Bräddat avloppsvatten,
djurspillning och
gödsling, trafikavgase r,
fordons- och gatutvätt
(tvättmedel), atmosfäriskt nedfall.
Olja
Skadligt för
Giftigt för växte r.
Olj euts läpp, trafik,
läckage från fordon och
cisterner samt
trafikolyckor.
PAH (po lyaromatiska
kolväten)
Cancerogena och giftiga
för människor. Giftiga för
vattenlevande dju r.
Småskalig vede ldning,
trafikavgaser, däck och
utsläpp från industrier.
PCB
Giftiga för
Fogmassor i byggnadeG
el-kondensatorer, kablar
och transformatorer.
Pentaklorfenol
Mycket giftigt för
vattenorganismer,
kan orsaka skad li ga
långtidseffekter i
vattenmi ljön.
lmpregne ri ngsmedel för
trästo lpar (förbjudet att
använda sedan 1970talet) .
Platina
människor, djur och växter.
Katalysatorer i
avgas renare på fordon.
Suspenderat material
som främst innehåller
kalk och krita
Skadar gälar och andra
organ hos vatte nlevande
djur, orsakar
käl laröversvämningar och
fuktskador m m.
Utsläpp vid borrni ng för
bl a bergvärme.
Zink
Giftigt för vatten levande
djur och växter.
Korrosion av
byggnadsm aterial
(takplåt, stuprör,
hängränno r, stolpar,
räcken), bil karosser,
bromsklossar, däck.
32
RISK FÖR FÖRORENINGAR FRÅN VERKSAMHETER
Exempel på verksamheter från vilka det finns risk att föroreningar
når dagvatten. Listan är inte heltäckande, det finns risk att föroreningar sprids även från andra typer av verksamheter.
TYP AV VERKSAMHET
Asfaltverk
Avfallsanläggning
Bensinstation
Betongfabrik och liknande, om det sker stoftutsläpp
Brädgård
Byggvaruhandel
Flisning av virke/trä
Grönsaksgrossist
Hamn eller annan verksamhet som lastar bulk
Krossningsverksamhet, t.ex. asfaltkrossning eller gruskrossning
Lagerområde
Silo/förvaring med utlastning av t.ex. kalk, cement osv.
Skrotverksamhet
Smältverk
Träimpregneringsföretag
Varv
Verksamheter med utsläpp av lösningsmedel där man vid brand måste omhänderta släckvatten
Värmeverk
Växthus
Ytbehandli ng/blästring, om det sker stoftutsläpp
Åkeri
33
ANSVAR FÖR DAGVATTEN - FÖRDELNING MELLAN VERKSAMHETSOMRÅDEN I KOMMUNEN
Ansvar och arbetsuppgifter för kommunens förvaltningar och bolag uppdelat på verksamhetsområden. Tabellen omfattar plan-,
projekterings-, bygg- och driftskedet. Se också avsnittet "Dagvatten i planerings- och projekteringsprocessen" på sidan 15-17.
PLAN &
BYGGLOV
PLAN PROCESSEN
PROJEKTERING &
BYGGLOVSHANTERING
BYGGSKEDE
Översiktsplan:
Inkludera dagvatten i enlighet
med P105 (Svenskt Vatten 2011)
När bygglovsansökan kommer in:
·Tolkning av detaljplanen.
• Ansvara för att följa upp
bestämmelser i detaljplan i
samråd med NSVA.
• Granska och godkänna
höjdsättning i bygglovet.
•Tekniskt samrådsmöte med
byggherre och kontrollansvarig dagvatt~nhantering tas upp.
• Kontrollplan fastställs i
startbeskedet.
• Följa upp dagvattenhantering vid
arbetsplatsbesök och slutsamråd.
Detaljplan:
• Skaffa kunskaper om dagvattenfrågor tidigt i planprocessen för
en långsiktigt hållbar planering.
• Bjuda in till startmöten och samråd.
• Se till att dagvattenutredning görs.
• Samordna ytbehovet för gata,
park och VA och prioritera multifunktionella lösningar.
• Sammanvägning av intressen.
DRIFT & UNDERHÅLL
• Ställa krav på dagvattenhantering
i detalj plan.
• Ansvara för att mark och
utrymme för dagvattenhantering
finns med i planen.
•Ta hänsyn till recipienters
känslighet och vattenskyddsområden.
• Genomförandebeskrivning
• Lämna information om
kommunens dagvattenpolicy
till arkitekter och exploatörer.
MILJÖ
• Delta i startmöten och ge
·Tillsynsansvar i enlighet
synpunkter i samråd.
med miljöbalken.
·Tillsynsansvar i enlighet
med miljöbalken.
• Info rmera om kända föroreningar.
• Lämna information om vattenskydd,
recipienter och känsligt grundvatten
vid planering av
dagvattenanläggningar.
34
• Tillsynsansvar i enlighet
med miljöbalken.
• Tillsynsansvar i enlighet
med miljöbalken.
MARK &
EXPLOATERING
PLAN PROCESSEN
PROJEKTERING &
BYGGLOVSHANTERING
BYGG SKEDE
Kommunen ansvar om
kommunen är exploatör:
• Delta i startmöten och samråd.
• Planbeställning
• Kostnader för utredning
•Tekniska beskrivningar av
dagvat tenanläggningen.
• Beställa förprojektering av vatten och avlopp inkl dagvatten vid
behov.
• Markanvisning och
köp/tomträttsavtal.
• Fastighetsrättsliga frågor vid behov inköp av mark.
• Servitutsavtal/ledningsrättsavtal
(NSVA medverkar enligt rutin) .
Kommunen ansvar om
• Byggsamordning /Projektledning
• Överlämna objektet till respektive
driftavdelning om kommunen ska ta
över drift och underhåll.
Kommunen ansvar om
• Kontakta NSVA för att diskutera
lösningar för dagvattenhantering.
• Se till att hydraulikkapacitetsberäkning görs för projekteringen.
·Ta fram objektspecifik
skötselplan.
DRIFT & UNDERHÅLL
Kommunen ansvar om
privat exploatör:
• Följa upp exploateringsavtalet.
Kommunen ansvar om
privat exploatör:
• Informera och föreskriva om
gällande villkor för dagvattenhantering vid försäljning av tomt
till exploatör eller privatperson,
samt vid tecknande av exploateringsavtal, köpeavtal och marköverlåtelseavtal.
• Lämna information om
kommunens dagvattenpolicy.
•Informera VA om markförsäljning.
GATA & PARK
• Delt a i startmöten och samråd.
• Formulera behov av grönytor och
utrymmen för fördröjning
och rening av dagvatten från
allmän plats mark.
• Beakta estetiska och
rekreativa aspekter och bidra med
kunskap om gestaltning av
öppna dagvattenanläggningar.
• Beakta driftoch
underhållsaspekter.
• Fullt ansvar för avvattning av kommunala vägområden och parkeringar.
• För övriga anläggningar:
överenskommelse med NSVA om
ev. anläggningskostnader samt driftoch underhållfrågor.
·Ta fram åtgärds-och kontrollplan för
dagvattenhanteringen under byggskedet i egna anläggningsprojekt.
• Tillföra kunskaper om skötsel av
parkmark vid öppna DV-anläggningar.
• Granska skötselplan för öppna
dagvattenanläggningar som exploatören tar fram.
35
• Fullt ansvar för anläggningar
som enbart avvattnar
vägområden.
• För övriga anläggningar som
avvattnar allmän platsmark
ansvar för estetiska och
rekreativa funktioner.
• Skötsel av vegetation vid öppna
dagvattenanläggningar enligt
överenskommelse med NSVA.
VA
PLAN PROCESSEN
PROJEKTERING &
BYGGLOVSHANTERING
BYGGSKEDE
DRIFT & UNDERHÅLL
Översiktsplan:
bevaka dagvattenfrågor
·Ställa krav och tillföra kunskaper
när allmänna dagvattenanläggningar projekteras så att de
kan upprätthålla rätt funktion.
·Ställa krav på fördröjning och vid
behov rening i bygglovsremisser.
·Granska skötselplaner för öppna
dagvattenanläggningar.
• Utveckla det befintliga
ledningsnätet i enlighet med dagvattenpolicyn i samband
med förnyelse om- och nybyggnad.
• Om ej annat är överenskommet
med exploatören :
Genomförande exkl kostnader för
landskapsarkitektur, estetik och ev.
plantering (gäller VA:s
anläggningar på allmän platsmark).
• Ansvar för öppna dagvattenanläggningars funktion inkl
hyd rau lis k kapacitet och vatten kvalitet.
• Ansvar för skötsel av öppna
dagvattenanläggningar enligt
överenskommelse med Gata/
park (t.ex. in- och utlopp, vegetation samt slamtömning vid
behov).
• Informera VA-abonnenter om
krav på och syfte med
dagvatten hantering.
Detaljplan:
• Medverka i remisser och
startmöten.
• Bevaka tekniska lösningar och
förutsättningar samt tillföra
kunskaper om dagvattenfrågor
tidigt i planprocessen.
• Upplysa om att mark och
utrymme måste finnas för
dagvatten hantering.
• Ställa krav på dagvattenhantering i detaljplan.
• Beakta driftoch
underhållsaspekter.
• Utreda konsekvenser och vi dta
åtgärder för dagvattensystemet
utanför aktuellt planområde.
• Granska grov höjdsättning i
samråd/granskning.
36
r .
rr,.r
--~
..
Bilaga~
4
EXEMPELSAMLING
(1/10 )
11
,.:.
I denna exempelsamling presenteras
några av de lösningar som finns för att
minska och fördröja dagvattenmängder samt rena dagvatten.
:r ,
;!
·~
'•·.
'1
~~
~·
~;
I~
~
~-.
, ~ •'
.
~
~
. I
~
~
~-
,.
~·
~·
.......
";,.·:
. .
-~·
~::"· .·
~
VI BEHÖVER FÖRDRÖJA DAGVATTEN INNE PÅ FASTIGHETER:
..
:
-~
J
1
~
1
Gröna tak tar upp en stor del av regnvattnet som
faller på taket, särskilt vid små regn. Tunna gröna tak
minskar i medeltal årsavrinningen med 50 % och
djupa gröna tak med 75 % (Svenskt Vatten 2011) .
Det är dessutom trevligare för dem som bor högt att
ha utsikt över växter istället för kala tak. Man måste
dock planera för att fördröja stora regn med kompletterande lösningar. Taket finns i Västra hamnen ,
Malmö. Foto: Siv Degerman
2 Garagetak med sedumväxter i Landskrona.
Foto: Veg Tech AB
3 Takvattnet leds med en tät ränna från stuprörsutkastaren för att sedan infi ltrera och magasineras i
gräsmattan eller i ett makadammagasin under mark.
I båda fallen leds vattnet efter fördröjning vidare till
exempelvis ett dräneringsdike i fastighetsgräns, om
inte marken är så genomsläpplig att vattnet kan
perkolera direkt från gräsmattan ti ll grundvattnet.
Det är viktigt att rännan är ti llräckligt lång och att
marken lutar ut från huset. Läs mer om vad man bör
tänka på vid utformningen i "P105 Hållbar dagoch
dränvattenhantering" (Svenskt Vatten 2011).
Foto : Sofia Hedström
~
'"!';
I•
4 Underjordiska magasin kan bestå av plastkassetter som på bi lden eller av makadam eller betongsektioner. Vatten fö rdröjs och part iklar sedimenterar
men lösningen ger inte den filtrering av vattnet som
exempelvis gräsklädda svackdiken ger.
5 Genom att leda dagvatten i markytan behöver
dammar fö r fördröjning inte grävas lika djupa jämfört
med när dagvatten leds i ledningar till en damm.
Dammar på bostadsgårdar i Aug ustenbo rg , Malmö.
Foto: Lars-Erik Widarsson där inget annat anges.
37
Öppet strå k som kan 11 översväm mas 11 och har
6
kapacitet att fö rdröja stora volymer dagvatten.
Exemp let är från en in dustrifastighet i Halmstad.
7 Avskärande dränering sstråk an läggs för att
hindra vatten från den egna fastigheten, andra fastigheter eller naturmark att ställa sig på markytor eller
rin na mot byggnader. Det skulle vara möjli gt att lägga
väld ränerad matjord ovanpå gruset för att plantera
gräs. Fotot är taget i Mö lnlycke.
Foton: Sofia Hedström
VI BEHÖVER RENA OCH MINSKA DAGVATTEN FRÅN PARKERINGSPLATSER OCH GATOR :
8
Grönt tak på parkeringsplat s.
g En park har an lagts på taket till ett parkeringshus i Freising, Tysk land. Lösningen har f lera förde lar.
Det minskar och utjämna dagvattenflöden jämfört
med ett vanligt tak eftersom regnvatten tas upp av
träd och gräsmatta och överskottsvattnet fördröjs i
marken. När bilar står under tak når inte regnvatten
den förorenade parkering sytan vi lket gör att dagvattnet ut från området är renare än från en
öp pen parkering. Foto: Sofia Hedström
38
10 Parkering under byggnaden gör att man
undviker stora mängder dagvatten och transport av
föroreningar som en öppen parkeringsplats medför.
11 Genomsläpplig beläggning. Parke ringsyta med
fördröjnings kapacitet.
12 Dike för fördröjning. Inga dagvattenbrunnar
behövs på parkeringsytan. Center Syd, Löddeköpinge.
13 Parkeringsplatser kan utformas så att dagvatten
rinner mot en yta med gräs, träd eller andra växter där det infilteras och på så sätt fördröjs och renas.
Viss de l av vattnet tas upp av växterna, vilket minskar
behovet av bevattning, och resten rinner långsamt
vidare till dagvattensystemet.
14 Parkeringsyta med fö rdröjningskapacitet.
39

Båstads kommun

Transcription

Similar documents

Plankarta samråd - detaljplan Sidensvansen 6

Plankarta

Information till fastighetsägare om dagvatten och dräneringsvatten

Separering av dag- och spillvatten

Dag- och dräneringsvatten