Kunskapsinventering inom fälten antagonistiska hot och social oro

Transcription

Kunskapsinventering inom fälten antagonistiska hot
och social oro med relevans för samhällets säkerhet
Wilhelm Agrell, Tobbe Petterson och David Högardh.
Underrättelseanalys
Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet
1
Innehållsförteckning
Inledning ................................................................................................................................................ 4
Definitioner ............................................................................................................................................ 5
Sammanfattning av kunskapsinventeringen ....................................................................................... 8
Kommentarer och forskningsrekommendationer ............................................................................ 10
Numerisk översikt ............................................................................................................................... 13
Integritetsproblem vid dubbelt medborgarskap .............................................................................. 15
Index ..................................................................................................................................................... 16
Förklaring och navigering i index .......................................................................................... 16
Svenska institutioner med kopplingar till antagonistiska hot eller social oro ............................... 17
Utländska institutioner med kopplingar till antagonistiska hot och social oro ............................. 19
Framstående individer med stor kunskap om antagonism eller social oro .................................... 21
Pågående forskningsprojekt med kopplingar till antagonism och social oro. ............................... 22
Forskning från universitet eller högskolor med kopplingar till antagonism och social oro ......... 26
Försvarshögskolan ................................................................................................................ 26
Göteborgs universitet ............................................................................................................ 29
Lunds universitet................................................................................................................... 29
Malmö högskola .................................................................................................................... 29
Mittuniversitet....................................................................................................................... 31
Stockholms universitet .......................................................................................................... 32
Umeå universitet ................................................................................................................... 32
Uppsala universitet ................................................................................................................ 33
Forskning från privata eller ideella institutioner med kopplingar till antagonism och social oro
............................................................................................................................................................... 34
Expo ...................................................................................................................................... 34
Kungliga krigsvetenskapsakademin ...................................................................................... 34
Utrikespolitiska institutet ...................................................................................................... 35
Forskning från Statliga myndigheter med kopplingar till antagonistiska hot och social oro ...... 35
Brottsförebyggandet rådet..................................................................................................... 35
FOI ........................................................................................................................................ 38
Forum för levande historia .................................................................................................... 42
FoU........................................................................................................................................ 42
Länsstyrelsen......................................................................................................................... 44
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap .................................................................... 45
Nationell samverkan mot våldsbejakande extremism ............................................................ 48
Polismyndigheten .................................................................................................................. 49
2
Post och telestyrelsen ............................................................................................................. 51
Regeringskansliet .................................................................................................................. 51
Socialstyrelsen ....................................................................................................................... 53
Statens medieråd ................................................................................................................... 53
Strålsäkerhetsmyndigheten ................................................................................................... 53
Sveriges kommuner och landsting ......................................................................................... 54
Säkerhetspolisen .................................................................................................................... 54
Europeisk forskning med kopplingar till antagonism och social oro ............................................. 56
Danmark ............................................................................................................................... 56
Finland .................................................................................................................................. 57
Nederländerna....................................................................................................................... 57
Norge ..................................................................................................................................... 58
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa ............................................................ 60
Institute for Strategic Dialogue.............................................................................................. 60
The International Centre for Study of Radicalisation and Political Violence (ICSRC) .......... 62
3
Inledning
Nedan presenterade text är en slutgiltig kunskapsinventering med bakgrund, sammanfattning,
rekommendationer och kunskapsunderlag för framtida forskning på begreppen antagonistiska
hot och social oro.
Bakgrund
I utrikesdeklarationen beskrivs den internationella terrorismen och ISIL som särskilda hot
som ska bekämpas. Detta ska ske med verkningsfulla verktyg utan att göra avkall på
grundläggande demokratiska och rättsstatliga värden. Nya säkerhetshot som nämns i
deklarationen är bl.a. cyberattacker, spionage, it-brottslighet och digitala propagandakrig, som
också kan inverka på antagonistiska hot och social oro.
Säkerhetspolisen har återkommande redogjort för den våldsbejakande extremismen - specifikt
hemvändare från konfliktzoner - som det potentiellt allvarligaste terrorhotet mot Sverige. En
liknande bild framträder även i våra grannländer. Terroraktionen mot Charlie Hebdo i Paris,
och Lars Vilks i Köpenhamn, samt attentat mot religiösa platser har aktualiserat frågan om
tolerans, grundläggande fri- och rättigheter och hatbrott. Detta har föranlett en rad nya
åtgärder. Bland annat är ett EU direktiv på gång inom området och även ny nationell strategi
mot terrorism, samtidigt som krav på nya lagar aktualiserats.
Det finns ett stort behov av ny forskningsbaserad kunskap både kring den våldsbejakande
radikaliseringsprocessen samt rekryteringen till de extrema grupper som förespråkar terrorism
som metod. Forskning som belyser samtliga dessa aspekter är särskilt intressant ur ett
allriskperspektiv.
Det är även angeläget att genom ny forskning öka kunskapsbasen avseende hur samhället på
bästa sätt kan förebygga att fler söker sig till den våldsbejakande extremismen samt hur de
som redan befinner sig i denna miljö kan fås att ta avstånd och lämna densamma.
Forskningsområdet är komplext och växlar mellan inrikes och utrikes politik, med
informationsbrott och cyber som ytterligare en dimension. Kunskapsområdet omfattar
antagonism, sociala risker och social oro, demokratihot, i såväl förebyggande som hanterande
fas av en kris. Det omfattar globala konflikters inverkan på samhället, polarisering,
organiserad brottslighet och andra sociala sårbarheter. I forskningsöversikten bör
forskningsområdet belysas ur samtliga dessa aspekter.
Syfte
Syftet med studien är att ta fram en kunskapsöversikt över området antagonism och social oro.
Utgångspunkten bör vara på nationell nivå, men även inkludera EU och internationell
forskning med jämförelser för att identifiera kunskapsgap, förslag på best practises etc.
Studien bör presentera såväl kunskapsläget med tydliga rekommendationer om var
4
kunskapsgap finns men även presentera en bild av befintliga utförare, kunskapscentra inom
området. I kunskapsöversikten bör för området specifika problem belysas, såsom till exempel
sekretess.
Definitioner
För att tydliggöra och förenkla kunskapsinventeringen har vi skiljt på antagonistiska hot och
social oro även om de två begreppen påverkar och i viss mån kan flyta samman med varandra.
Definitionerna är tagna från den tidigare Krisberedskapsmyndigheten, Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap, EU och Säkerhetspolisen. Vi har även valt att lägga till en
definition och kort presentation av begreppen radikalisering och hybridkrigföring då dessa två
begrepp är mycket aktuella och kan, i vissa fall fungerar som en brygga mellan antagonistiska
hot och social oro.
Definition antagonistiska hot
Litteraturen om hotbegreppet är mycket omfattande och spänner över traditionell
säkerhetspolitik till postmodern säkerhetsteori (securitization) och perceptionspsykologi. Hot
har både en objektiv dimension och en subjektiv dimension (”hotet bor i betraktarens öga”).
Både dessa dimensioner är viktiga i forskning, policyutformning och konkret säkerhetsarbete.
Begreppet hot definierades 1995 av Hot- och riskutredningen i relation till begreppet risk:
”Hotet innebär i förhållande till risken en förändring. Den latenta risken har blivit akut, dvs
övergått i ett hot. Den som kan komma att drabbas förutser ett händelseförlopp eller ser någon
aktör som kan orsaka skador på honom eller henne och på andra i samhället. Hotet är en mera
subjektiv företeelse än i varje fall den risk som bygger på bedömningar av sannolikheter och
konsekvenser.”1
MSB gav 2011 följande definition av hot i sin vägledning för riskoch sårbarhetsanalyser:
”Ett hot kan bestå av en händelse eller en företeelse som i sig framkallar fara mot något eller
någon utan att det i sammanhanget förekommer aktörer med kapacitet och avsikt att orsaka
skada”.2
Den tidigare krisberedskapsmyndigheten (KBM) definierade antagonistiska hot som:
”Antagonistiska hot uppstår på grund av mänskligt agerande. Hoten fördelar sig längs en bred
skala av händelser. Denna sträcker sig från organiserad brottslighet till konflikter mellan
stater. En allvarlig form är terroristhot från icke-statliga organisationer och statsunderstödd
sabotageverksamhet”.3
1
Ett säkrare samhälle. Huvudbetänkande av Hot- och riskutredningen, SOU 1995:19, s. 66.
Vägledning för riskoch sårbarhetsanalyser, MSB 2011.
3
KBM 0753/2003, Nya villkor för samhällets krisberedskap-KBM:s underlag inför 2004 års försvarsbeslut, sid.
21.
2
5
MSB noterade i sin rapport ”Antagonistiska hot mot transporter av farligt gods” från 2010, att
det inte finns någon etablerad definition av antagonistiska hot. MSB valde därefter att utgå
från följande definition:
”Antagonistiska hot kan ses som avsiktligt illvilliga och illegala hot. De kan utgå från
terrorister, irreguljära förband och organiserad brottslighet. Antagonistiska hot omfattar
därmed inte bara hot om terrorism, utan även hot om sabotage och stöld. Det avgörande är
medvetenheten hos den som utför eller avser att utföra en handling…”4
Definition social oro
Stockholms stad definierar social oro som ”Social oro uppstår då den sociala obalansen tar sig
uttryck i det offentliga rummet”.5
En annan definition av social oro är: ”Social oro är olika typer av utfall eller angrepp på det
som samhällets institutioner ser som önskvärt att skydda. Social oro är en följd och
kombination av flera sociala risker, vilka i sin tur är uttryck av bakomliggande negativa
omständigheter”.6
Det är med andra ord ett samlingsbegrepp som uppstår när en social obalans i samhället möter
sociala risker och mynnar ut i händelser som påverkar samhällets institutioner och skapar
obalans i det offentliga rummet.
För att underlätta översikten och förståelsen till en så enkel mental bild över de två breda
begreppen antagonistiska hot och social oro, ställs de två begreppen mot sina allmänna och
relevanta områden nedan. Det är dock viktigt att inte stirra sig blint på begreppens tillhörighet
då, som nämnts, begreppen tenderar att flyta samman med varandra samt att de kan ge upphov
till varandra.
Antagonistiska hot
•
Religiös våldsbejakande extremism (t.ex. Islamiska Staten)
•
Våldsbejakande vänsterextremism (t.ex. grupperingar som Revolutionära Fronten)
•
Våldsbejakande högerextremism (t.ex. grupperingar som Svenska motståndsrörelsen)
•
Terrorism
•
Lone-wolf terrorism (enskilda extremister som t.ex. Behring Breivik)
•
Hybridkrigföring
•
CBRNE-hot
•
Cyberhot
•
Militära hot från andra stater
4
https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/25908.pdf
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Social oro ur ett kommunalt perspektiv, publikationsnummer
MSB 688 juli 2014, sid. 10.
6
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Social oro ur ett kommunalt perspektiv, publikationsnummer
MSB 688 juli 2014, sid. 11.
5
6
•
Organiserad brottslighet
Social oro
•
Lågt myndighetsförtroende
•
Ekonomisk och social utsatthet
•
Anlagda bränder och omfattande vandalism
•
Våldsamma upplopp och demonstrationer
•
Radikalisering mot våldsbejakande extremism eller organiserad brottslighet
•
Ökad segregation och utanförskap
Radikalisering
Säkerhetspolisen nämner tre grundkomponenter för att en radikaliseringsprocess generellt ska
kunna initieras hos en person:
•
Upplevda orättvisor eller kränkningar
•
En våldsbejakande ideologi som pekar på orättvisor, förklarar dessa och har enkla svar
på hur dessa ska bemötas
•
Ett socialt umgänge där ideologin internaliseras7
Vidare existerar det en rad olika definitioner på begreppet radikalisering. Vi väljer här att
presentera den vedertagna EU-definitionen på radikalisering:
”radikalisering är den process som leder en individ eller en grupp att stödja eller begå
terroristhandlingar som en metod att främja en sak. Eftersom radikalisering är en process,
speglar termen en viss komplexitet avseende hur människor kommer att acceptera och stödja
användningen av terrorism för att uppnå politiska mål”.8
Ovanstående definition på radikalisering ger som nämnts EU:s samlade bild. För en djupare
insikt i andra organisationers definitioner se sidorna 59-60 i Magnus Ranstorps rapport
”Förebyggande av våldsbejakande extremism i tredjeland: Åtgärder för att förhindra att
personer ansluter sig till väpnade extremistgrupper i konfliktzoner”.9
I Sveriges handlingsplan mot våldsbejakande extremism definieras radikalisering enligt
följande:
”Detta begrepp betecknar processen när en individ går från att vara ickevåldsbejakande till att
ta ställning för våld. Begreppet avradikalisering beskriver i detta sammanhang den omvända
processen.”10
7
http://www.sakerhetspolisen.se/kontraterrorism/valdsframjande-radikalisering-och-terrorism.html
Magnus Ranstorp, Peder Hyllengren, Förebyggande av våldsbejakande extremism i tredjeland: Åtgärder för att
förhindra att personer ansluter sig till väpnade extremistgrupper i konfliktzoner, Centrum för Asymmetriska
Hot- och Terrorismstudier (CATS), Försvarshögskolan, 2013, Sid. 60.
8
9
http://libris.kb.se/bib/14406137
10
http://www.regeringen.se/rattsdokument/skrivelse/2011/12/skr.-20111244/ sid. 9-10.
7
Definition hybridkrigföring
FMV beskriver i Teknisk prognos 2014 hybridkrigföring som:
"Ett krig utan operativt djup, fronter och faser. Ett krig som är en blandning av reguljära och
icke reguljära medel, inklusive cyberkrigföring. Ofta kallas detta krig för hybridkrig. Tanken
är att möta motståndaren på olika arenor. Kriget blir en totalitet och den som utsätts vet inte
när, var och hur kriget kommer att slå till."11
Allmänt om hybridkrigföring
Hybridkrigföring har kommit att bli ett aktuellt begrepp i och med Rysslands annektering av
Krim och den fortsatta destabiliseringen av Ukraina och dess inblandning i kriget i östra
Ukraina. Begreppet kan te sig en aning förvirrande då det denna form av krigföring ibland
benämns som asymmetrisk krigföring eller den sjätte generationens krigföring. Egentligen är
inte hybridkrigföring något nytt utan är en integrerad användning av olika slag av öppna och
dolda maktmedel som är känd från historien.12
Praktiskt innebär krigföringen ett nyttjande av en stor mängd olika medel, reguljära och ickereguljära militära operationer, cyberattacker, vilseledande informationsoperationer, riktad
propaganda samt politiska och ekonomiska påtryckningar. Hybridkrigföring används i syfte
att uppnå ett politiskt mål. Den engelska benämningen – full spectrum warfare, är mer tydlig
då den kontextualiserar nyttjande av alla tillgängliga medel.13
Sammanfattning av kunskapsinventeringen
Utförd forskning av svenska institutioner på området antagonistiska hot och social oro är till
synes gott men det existerar en rad kunskapsluckor. Den befintliga forskningen på social oro
från svenska institutioner är omfattande. MSB avslutade 2014 projektet ”Sociala risker,
civilsamhällets omvandling och strategisk riskhantering” vilket har mynnat ut i en rad
konkreta förslag på åtgärder. Vissa av dessa åtgärder är under konstruktion däribland ett
forskningsnätverk för kunskapsspridning gällande våldsbejakande extremism och social oro
under ansvar av myndigheten för Nationell samordning mot våldsbejakande extremism.
Utöver detta finns en stor mängd forskning som avhandlar social oro, hur den uppkommer och
varför, vilka risker som föreligger med social oro och hur den kan förhindras. Det pågår just
nu även projekt vid Lunds universitet och Malmö högskola om aktivism och bakomliggande
psykologiska faktorer vid protestverksamhet.
En viktig problematik kring hantering och motverkan av social oro gäller frågan om
samverkan mellan myndigheter och hur fördelning av ansvarsområden uppfattas. Flertalet
studier konkluderar att samverkansproblematiken tenderar att ge upphov till friktioner i
arbetet och att en tvärsektoriell arbetsingång behövs för att hantera social oro. Johnny Lind,
11
Teknisk prognos 2014, FMV, FMV dokumentbeteckning: 14FMV2487-18, sid. 11.
För en bakgrund, se Försvarsmaktens forum NR 3 2015, sid. 66.
13
http://www.dn.se/debatt/stark-beredskapen-bade-civilt-och-militart/
12
8
polisens kontaktansvarig i det avslutade projektet ”Samverkan mot social oro –
metodhandbok” nämner också samverkansproblematiken och nödvändigheten för en
tvärsektoriell samsyn mellan myndigheter. Samverkansproblematiken har samtidigt en
integritetsdimension och griper därmed in i områden som rättssäkerhet och
informationssäkerhet.
Den befintliga svenska forskningen på antagonistiska hot är inte fullt lika omfattande som på
social oro även om det numeriskt finns fler studier klassificerade som antagonistiska hot i
bifogat index, detta på grund av begreppets omfattning. Det finns en rad kartläggningsstudier
på antagonistiska hot, främst kopplat mot höger- och vänsterextrema kretsar. Studier ägnade
åt höger- och vänsterextremism har generellt avsnitt om bakgrunder och förklaringar på varför
de existerar samt på vägen in i extremistkretsar.
Det finns ett mindre antal studier på religiös extremism, då kopplat mot islamistisk
extremism. Vi har inte hittat några studier som avhandlar terrorism och andra
trosuppfattningar, något som eventuellt kan bero på att de aktiva t.ex. kristna
terroristgrupperna, är få, inaktiva eller lokalt begränsade i sitt operationsområde.
Kartläggningen är dock inte begränsad till islamistisk terrorism. I Norge planeras ett center
för studium av högerextremism som kan komma att bedriva forskning med bäring på andra
aspekter av religiös eller religiöst legitimerad extremism.14
Svenska studier om radikaliseringsprocesser inom våldsbejakande extremism är likaså få,
framförallt när det gäller avradikalisering. Den mest heltäckande studien på radikalisering är
Magnus Ranstorps studie ”Förebyggande av våldsbejakande extremism i tredje land, åtgärder
för att förhindra personer ansluter sig till väpnade extremist grupper i konfliktzoner” från
2013. Studien avhandlar religiös våldsbejakande extremism och tar inte upp höger- och
vänsterextrema kretsar. Säkerhetspolisens rapport ”Våldsbejakande islamistisk extremism” är
också en rapport som avhandlar radikalisering på ett djupare plan. Myndigheten för Nationell
samordning mot våldsbejakande extremism fokuserar främst på förhindra ett tidigt stadie av
radikaliseringsprocessen men inte på de senare delarna i processen, vilket härleder till ett visst
kunskapsgap.
När det gäller det generella fenomenet krigsturism och förebyggande och förhindrande
åtgärder har vi inte funnit några svenska studier. Det finns en viss medierapportering, bl. a.
om högerextremistisk krigsturism till Ukraina om, än i mindre omfång, något som fortfarande
kan bidra till säkerhetsproblem vid hemkomst.15
Det finns en studie från svenskt håll gällande ensamagerande gärningsmän (”lone wolf
terrorists”).
Studier om antagonistiska hot mot samhällsstrukturer, såsom CBRNE-hotbild och marina
strukturer existerar, om än i mindre omfång. En ny övergripande nationell CBRNE-strategi
utvecklas just nu under ledning av MSB där det påtalas en kunskapslucka gällande
bristanalyser och utvecklingsområden.16
14
http://www.forskningsradet.no/no/Utlysning/SAMRISK
http://www.expressen.se/nyheter/svensk-nazist-skryter-om-att-han-har-dodat/
16
http://foi.se/rapport?rNo=FOI-R--3536--SE
15
9
Vi har även bifogat en sammanställning av utländsk forskning, genomförd från europeiska
länder samt vissa organisationer relaterade till området antagonistiska hot och social oro men
med lägre upplösning.
Kommentarer och forskningsrekommendationer
Området social oro framstår som helhet som jämförelsevis väl beforskat. Aspekter kring
samverkansproblematiken framstår dock som särskilt betydelsefulla och här finns behov av
ytterligare kunskap, bland annat om oavsedda aspekter som rör integritet och
informationssäkerhet. En motsvarighet till den Nationella samordnaren mot våldsbejakande
extremism finns inte vad gäller social oro, men skulle här kunna spela en viktig roll för att
fokusera på vitala frågeställningar.
Radikaliserings- och avradikaliseringsprocesser framstår som alltmer betydelsefulla och
föränderliga forskningsfält och motiverar fortsatta och utökade forskningssatsningar,
samtidigt som former och inriktning behöver beaktas så att dynamiken i hotutvecklingen inte
leder till att forskningen snabbt blir överspelad. Fenomenet med ensamagerande belyser detta
och här finns en uppenbar forskningslucka. Studiet av ensamagerande, liksom krigsturism,
skulle lämpligen kunna ingå i en bredare satsning kring radikaliserings- och
avradikaliseringsprocesser. Framtida forskning om krigsturism bör inte begränsas till religiös
krigsturism även om det är den form av krigsturism som just nu är dominerande.
Studier om antagonistiska hot mot samhällsstrukturer, såsom CBRNE-hotbild och marina
strukturer existerar, om än i mindre omfång. En ny övergripande nationell CBRNE-strategi
utvecklas just nu under ledning av MSB där det påtalas en kunskapslucka gällande
bristanalyser och utvecklingsområden.17 Det borde därmed kunna kompletteras med
forskningsresurser alternativt invänta projektets del- eller slutrapporter om vad som
uppkommer som framtida behov.
Efter samverkan med MSB och deltagande på MSB:s workshop ”Sociala Risker – ett hot mot
samhället? framgår det att Cybersäkerhet fortsatt behöver studeras ingående, framförallt
cybersäkerhetsstudier med kopplingar till social oro, radikaliseringsprocesser och
antagonistiska hot. Utmaningen att koppla ihop cybersäkerhet med social oro och
antagonistiska hot anser vi vara att området blir svårbegränsat, något som korrelerar med de
olika aspekter som finns på begreppet cybersäkerhet.
MSB och FOI påvisar i en avrapportering av arbete som avser en nationell riskoch
förmågebedömning (NRFB) i information- och cybersäkerhet, distinktioner och klausulitet
mellan olika aspekter av cybersäkerhet (cyber-karaktär, informationssäkerhet och ITsäkerhet). Enligt avrapporteringen anser FOI och MSB att en cyber-händelse innefattar
informationslagret i cybervärlden och den verkliga världen. För att tydligöra resonomanget –
en it-attack mot det svenska bankväsendet kan få följder i den verkliga världen, t.ex. att det
ger upphov till social oro. Det kan även fungera omvänt – en person i den verkliga världen
17
http://foi.se/rapport?rNo=FOI-R--3536--SE
10
söker information på internet om hur man tillverkar en sprängladdning i syfte att åsamka
offentlig skada, vilket han finner på digitala forum och lyckas därefter tillverka en bomb.
I avrapporteringen utvecklar FOI och MSB även en tankemodell med hjälp av morfologisk
analys, med vilken man kan modellera olika fiktiva händelser som är relaterade till området
cyber. Man konkluderar även att man inte bör begränsa modellen till en ”onödigt snäv
definition av cyberproblematik, utan i stället kunna beskriva även intilliggande fenomen.”18
Hur man än vrider och vänder på begreppet social oro och antagonistiska hot så går det att
göra en tydlig koppling till just cybersäkerhet. Internet kan b.la. utgöra grogrunder för
radikalisering till våldsbejakande extremism, propagandaspridning, vilseledning av opinioner
och informationsinhämtning om t.ex. antagonistiska medel. Framtida forskningsprojekt bör
rimligtvis innehålla ett visst fokus på cybersäkerhet, antingen som ett parallellt sidospår i
forskningsprojektet eller ett närma samarbete med andra forskningsprojekt som enbart
fokuserar på cybersäkerhet med kopplingar till antagonistiska hot och social oro.
En svårare och mer heltäckande forskningsingång på begreppet antagonistiska hot och social
oro, som vi endast har funnit två studier om, är hur samhället skulle hantera och motverka
storskaliga antagonistiska attacker mot en bred samhällsfront eller s.k. hybridkrigföring. En
tänkbar forskningsidé på detta område tar sin utgångspunkt i de riskoch sårbarhetsanalyser
som genomförs av bl.a. MSB och går att hämta ner via webben. Med ett analytiskt sinne och
jämförelse med andra öppna källor, t.ex. nyhetssidor och bloggar, kan man skapa sig en
uppfattning om var i samhället en attack eller påverkan skulle göra mest skada (även kallat
Center of gravitiy, CoG, som används vid planering för offensiva militära anfall). Efter
diskussioner kom vi fram till att riskoch sårbarhetsanalyserna kan bidra till en antagonistisk
planering. Givetvis är riskoch sårbarhetsanalyserna inte öppna till den grad att exakt
eftersökt information står nerskrivit till allmänhetens förfogande men det går fortfarande att
skapa sig en kunskap på var i samhället en antagonistisk attack kan utföra mest skada. Det går
därmed att, för en person med intentionen att påverka det svenska samhället, skapa sig en
uppfattning vari samhällets infrastruktur en attack gör mest skada och påverkan via de öppna
riskoch sårbarhetsanalyserna. Ett exempel på just detta är från Post och telestyrelsens
årsrapportering från 2014 där det framgår att mobila kommunikationsnät och
radiolänkbaserade system utgår från en internationell standard vilken inte är programmerad att
hantera eller motstå antagonistiska hot eller påverkningar av dess säkerhetsskydd.19 Denna
typ av antagonistiska attacker kommer rimligtvis inte att kunna utföras av
terroristorganisationer som vi känner dem idag utan troligtvis av en stat alternativt framtidens
terroristgrupper. En forskning inriktad på denna typ av antagonistiska hot kommer
förmodligen att spänna över ett mångfacetterat forskningsfält då hybridkrigföring förs mot
omfattande delar av samhällsstrukturen.
18
http://www.foi.se/rapport?rNo=FOI%20MEMO%205100 sid, 5.
http://www.pts.se/upload/Rapporter/Tele/2014/PTS-RSA-PTS-ER-2014-28-Elektronisk-kommunikation.pdf
sid. 45.
19
11
Möjliga forskningsingångar inom fälten antagonistiska hot och social oro kan efter genomförd
kunskapsinventering och generella intryck från MSB:s workshop ”Sociala Risker – ett hot
mot samhället?”, sammanfattas i följande frågor:
•
Hur kan samverkan mellan myndigheter, på en nationell- och lokalnivå vid
förebyggande arbete mot social oro förbättras och hur kan det skapas bättre och tydliga
strukturella kommunikationsramar för den samverkan och hur påverkas dessa
strävanden av rådande lagstiftning och respekt för medborgarnas integritet?
Motivering och kommentarer: Som vi nämnde i sammanfattning verkar samverkan mellan
myndigheter det stora problemet gällande hantering och förebyggande av social oro. Detta
konkluderades även på MSB:s workshop. Flertalet röster sammanstämde om behovet av en
tydlig ledartröja och en tydlig ansvarsstruktur. Man menade även att kunskapen finns ute på
lokalnivå men att den måste koordineras och tillåtas spridas med hjälp av tydliga
kommunikationskanaler. Vidare motivering av denna forskningsingång är att om en tydlig
samverkansstruktur mellan myndigheter, en tydlig ledarroll med klar jurisdiktion och en
upplysning och förtydligande gällande ansvarsområden för myndigheter och kommuner,
fungerar, så kan detta bidra till ett bättre arbete mot radikalisering och därmed även
antagonistiska hot.
•
Hur kan det förebyggande arbetet mot radikalisering och avradikalisering kopplat mot
våldsbejakande religiös extremism, krigsturism och ”lone wolf terrorists” förbättras,
hur ser grogrunderna för radikaliseringen i Sverige ut och hur ska Sverige hantera
individer som har genomfört krigsturism till extremisitiska rörelser utomlands hanteras
när de kommer tillbaka till samhället?
Motivering och kommentarer: Det står klart att det existerar ett kunskapsgap på området
våldsbejakande religiös extremism i Sverige, framförallt på lokal nivå. Incitament och
strukturella förutsättningar för hur detta ska förebyggas och hanteras är behov som lyftes på
MSB:s workshop samt att det går att utläsa efter genomförd kunskapsinventering. Existerande
kunskaper och metoder för att hantera och förebygga antagonistiska hot ligger i stort just nu
på brottsförebyggande myndigheter och på svenska underrättelseinstanser. Organisatoriska
förutsättningar för att sprida kunskap och erfarenheter till lokal nivå efterfrågas, något som till
viss del just nu ligger på den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism. Denna
myndighet utvecklar sitt arbete men behöver förenklade metoder och fler incitament för att
kunna sprida denna på ett smidigare sätt. Säkerhetspolisen efterfrågade under MSB:s
workshop mer kunskap om hantering av den radikaliserande grogrund som sker på sociala
medier, något som rimligtvis också bör ingå i ett forskningsprojekt om våldsbejakande
religiös extremism. Anknytning till cybersäkerhet är därmed även önskvärt i ett framtida
forskningsprojekt om radikalisering till våldsbejakande extremism. Ideologiska motargument
mot jihadism togs också upp som ett behövande verktyg i det förebyggande arbetet mot
radikalisering till våldsbejakande religiös extremism. Denna forskningsingång är med det
efterfrågade strukturella och organisatoriska förutsättningarna för att kunna sprida kunskap
och information, snarlik rekommendationen gällande social oro. Det är möjligt, om resurser,
vilja och tid finns – att slå ihop dessa två forskningsingångar för att maximera effekten av
nödvändig kunskap inom samhällets olika instanser.
12
•
Hybridkrigföring: vad vet vi om denna typ av krigföring, vad är tänkbara scenarion
gällande hybridkrigföring i Sverige, hur bör det hanteras och hur är vår
motståndsförmåga?
Motivering och kommentarer: Denna forskningsingång är vad vi har kunnat utläsa genom
kunskapsinveteringen och efter samtal med berörda parter inom försvarskretsar, den minst
beforskade aspekten på områdena social oro och antagonistiska hot. Forskningsfrågorna är
också väldigt breda då hybridkrigföring som den ser ut just nu, täcker in i stort sett alla
samhällets funktioner och instanser, däribland cybersäkerhet och propagandaoperationer
(vilseledning). Om forskningsprojektet blir inriktat mot denna ingång bör en tvärvetenskaplig
personalbas nyttjas i syfte att gardera inblandade mot förförståelse. Ytterligare svårigheter
med denna typ av forskning är att det förmodligen blir svårt att hitta konkret fakta då
propaganda och sekretess är två givna ingredienser i hybridkrigföring.
Allmänna kommentarer om framtida forskningsprojekt:
Fortsatt forskning bör ha ett betydande inslag av internationell utblick då antagonistiska hot
och social oro inte utgör avgränsade nationella problem och även i en specifik nationell
kontext uppvisar många gemensamma drag. Globala influenser, friare rörelse inom EU och
internationella påtryckningar påverkar vår tillvaro och vårt samhälle vilket rimligtvis
resulterar i en kunskapslucka om man inte bevakar utrikespolitiska händelser noggrant.
Samma typ av problem är också aktuella i andra länders forskning kring samhällssäkerhet,
liksom inom EU:s forskningsprogram. Se därför Chatham House och andra internationella
tankesmedjor som är presenterade i indexet för kontinuerlig omvärldsbevakning och
övergripande analyser – om ett uppdaterat information- eller underrättelseflöde inte finns att
tillgå.
Numerisk översikt
Det uppstår ett kategoriseringsproblem när en djupare kategorisering ska göras på den
presenterade forskning relaterad till begreppen antagonistiska hot och social oro. Problemen
härstammar från begreppens breda omfattning, desto djupare forskning om begreppen, desto
fler angränsande begrepp och områden knyts samman. Detta visar sig tydligt i de flesta fall av
de representerade rapporterna i indexet. Många innehåller flera teman eller underbegrepp till
antagonistiska hot och social oro vilket föranleder att en rapport t.ex. kan innehålla forskning
om både höger- och vänsterextremism, radikalisering och förebyggande arbete. Vi har löst
detta genom att precisera hur många rapporter som avhandlar ett specifikt tema. I tabellen
nedan har vi därav utgått från de definitioner som gjordes på sida fem. Matematiskt går antal
rapporterna i indexet (79 svenska och 24 utländska) inte ihop med antalet presenterade i
tabellen. Detta p.g.a. många rapporter innefattar forskning om flera underbegrepp till
antagonistiska hot och social oro. Vi har även bifogat ett antal kunskapsorienterade rapporter
som inte har en direkt koppling till antagonistiska hot eller social oro, om inte mer eller
mindre långdragna kopplingar dras. Anledningen till att vi tog med dessa är att rapporterna
13
kan fungera som ett bra kunskapsunderlag eller stödjande fakta vid framtida forskning om
antagonistiska hot eller social oro.
Antal rapporter från Sverige:
Antagonistiska hot
Högerextremism
11 rapporter
Vänsterextremism
7 rapporter
Religiös extremism
6 rapporter
Lone Wolf
Terrorists
1 rapporter
Hybridkrigföring
2 rapporter
Informations- och
cybersäkerhet
8 rapporter
Social oro
Social oro generellt
23 rapporter
Kunskapsorientering
Kunskapsorientering
20 rapporter
Samverkansproblematik vid
social oro
14 rapporter
Upplopp/bränder
5 rapporter
Eroderande
myndighetsförtroende
2 rapporter
Radikalisering
6 rapporter
Korruption
2 rapporter
CBRNE-hot och
farligt gods
6 rapporter
Antagonistiska hot
generellt
4 rapporter
Krigsturism
1 rapport
Organiserad
brottslighet
5 rapporter
14
Antal utländska rapporter i indexet:
Antagonistiska hot
Högerextremism
4 rapporter
Social oro
Radikalisering
12 rapporter
Vänsterextremism
2 rapporter
Religiös extremism
5 rapporter
Antagonistiska hot
generellt
6 rapporter
Information- och
cybersäkerhet
3 rapporter
CBRNE-hot
1 rapport
Integritetsproblem vid dubbelt medborgarskap
Vi har inte hittat några studier om integritetsproblem relaterade till innehavande av dubbelt
medborgarskap. Eventuella integritetsproblem skulle kunna uppstå vid förbud av resor till
vissa länder eller indragna pass, om inte det föreligger klara brottsmisstankar. Vad gäller
krigsturism och integritetsproblem så är en lagstiftning mot krigsturism under pågående
arbete. Arbetet förväntas bli färdigt så tidigt som möjligt 2016, dock kommer en utredning på
området bli klar senast den 18 juni 2015. Exakt hur denna lagstiftning kommer att se ut är i
dagsläget oklart. Klart står dock att någon möjlighet till indraget medborgarskap inte ska bli
aktuellt. Lagen ska i övrigt baseras på FN-resolution 2178 vilket innebär att krigsturism blir
kriminaliserat. Huruvida integritetsproblem kommer att uppstå blir därmed en senare
problematik.
Inom hälso- och sjukvårdsfären pågick arbete kopplat till integritetsproblem gällande
patientinformationshantering. Viss liknande problematik skulle kunna uppstå om känslig
informationsdelningen om misstänkta personer skulle påbörjas inom ett större
myndighetsspektrum.
15
För ytterligare diskussion om integritetsfrågor kopplat mot dubbelt medborgarskap och
motverkning av antagonistiska hot så bör den nya lagstiftningen inväntas för att därefter tas
upp igen. Ett tips är att ta kontakt med Daniel Westman på Stockholms universitet som är en
av de ledande experterna på integritetsrätt och rättsinformatik om frågor kvarstår vid
forskningsprojektets lanserande eller under framtida arbetes gång.
Hyperlänk till kontaktinformation Daniel Westman:
http://www.juridicum.su.se/iri/organisation/Daniel_Westman/
SOU:n om patientinformationshantering går att finna via hyperlänkarna nedan:
http://www.regeringen.se/content/1/c6/23/92/28/2d650334.pdf
http://www.regeringen.se/content/1/c6/23/92/28/6bc871c7.pdf
Index
Förklaring och navigering i index
För att underlätta översikten och navigering i den presenterade forskningen kommer varje
rapport, artikel eller utredning att rangordnas enligt dess tillhörighet och beläggas med en
siffra. Observera att visa rapporter avhandlar både antagonism, antagonistiska hot och social
oro medan andra rapporter inte är kopplade till antagonistiska hot eller social oro om inte mer
eller mindre långdragna kopplingar görs. Dessa rapporter bör ses som bakgrundsinformation
eller en kunskapsorientering i närgränsande fält till antagonism eller social oro. Tidsperioden
för bifogad forskning sträcker sig från 2007 till 2015. Det ska noteras att vi på grund av
tidsramen på detta uppdrag ännu inte har haft tid att läsa alla rapporter i sin helhet vilket har
föranlett till en övergripande läsning av rapporterna. I varje presenterad rapport finner ni en
kort sammanfattning med en rad nyckelord och i vissa fall förslag på hur rapporten skulle
kunna nyttjas vid det framtida forskningsprojektet. Nyckelorden är ihopkopplade med den
numeriska tabellen som presenterades i tidigare avsnitt.
Siffrornas betydelse ser ni nedan:
1-antagonistiska hot.
2-social oro.
3-antagonistiska hot och social oro.
4-Föremål för kunskapsorientering och bakgrundsinformation.
16
Svenska institutioner med kopplingar till antagonistiska hot eller social oro
CRISMART - Nationellt centrum, Försvarshögskolan. Genom kunskapsutveckling och
kunskapsspridning bidrar CRISMART till att stärka samhällets krisberedskapsförmåga.
Verksamheten består av forskning, analysstöd, utvärdering, utbildning och övningsstöd.
Hyperlänk: http://www.fhs.se/sv/forskning/centrumbildningar-ochforskningsprogram/crismart/om/
CATS - Nationellt centrum, Försvarshögskolan. CATS forskar framförallt om terrorism och
underrättelsetjänst. Med stöd i ett stort internationellt nätverk på området bygger
forskargruppen ny kunskap som förmedlas via utbildningar, övningar och rapporter till
målgrupper inom framför allt den svenska statsförvaltningen.
Hyperlänk: http://www.fhs.se/sv/forskning/centrumbildningar-ochforskningsprogram/cats/om-cats/
FOI-CRATE: Cyberssäkerhet.
FOI bedriver med stöd från b.la. MSB forskning om cyberssäkerhet i teknisk övningsmiljö.
Hyperlänk: http://www.foi.se/sv/nyheter/Press--nyheter/Nyheter/2015/FOIs-labb-forcybersakerhet-haller-varldsklass/
CARER - Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem. Kunskapsuppbyggnad
och etablering av en forskningsmiljö med fokus på räddnings- och responssystem, d v s hur
räddningstjänsten och andra aktörer förbereder och genomför räddningsinsatser vid olyckor.
Hyperlänk: http://www.liu.se/forskning/carer?l=sv
Security Arena - en samverkansyta inom samhällssäkerhet enligt modellen triple-helix, där
både högskola, offentlig sektor och näringsliv deltar.
Hyperlänk: http://securityarena.lindholmen.se/
Malmö högskola Institutionen för Urbana studier.
Inom Urbana studier bedrivs forskning inom tre samverkande områden; hållbara
förändringsprocesser, social utveckling och urban integration samt fastigheter, boende och
byggd miljö. Forskningen har som mål att vara en aktiv part i samhällsutvecklingen.
Hyperlänk: https://www.mah.se/us
17
Göteborgs universitet, Urban Safety and Societal Security Research Center.
Tvärvetenskaplig forskning med inriktningar på urban miljö och social säkerhet. Samverkar
även med kommuner, tankesmedjor och aktörer knutna till ämnet.
Hyperlänk: http://www.urbsec.se/
Linneuniversitetet Institutionen för Samhällskunskap Sociologi.
Bedriver bl. a. forskning inom migration och integrationspolitik.
Hyperlänk: http://lnu.se/forskning/forskningsomraden/samhallsvetenskap/sociologi
Mittuniversitetet Risk and Crisis research centre.
Risk and Crisis Research Centre (RCR) utvecklar och kommunicerar kunskap om risk, kris
och säkerhet. Verksamheten består av forskning, utbildning och samverkan med företag,
myndigheter och allmänhet.
Hyperlänk: http://www.miun.se/forskning/forskningscentra/rcr
Umeå universitet Europeiska CBRNE-centret.
Europeiska CBRNE-centret arbetar med forskning, övning och utbildning inom områdena
säkerhet och sårbarhet med fokus på incidenter med kemiska (C), biologiska (B),
radiologiska/nukleära (R/N) och explosiva (E) ämnen. Målet med verksamheten är att etablera
CBRNE-forskningsmiljön i Umeå som ett ledande excellenscenter för CBRNE-forskning och
utveckling i Europa. Centret är en centrumbildning knuten till den teknisk-naturvetenskapliga
fakulteten vid Umeå universitet.
Hyperlänk: http://www.cbrne.umu.se/
Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier (SULCIS).
Tvärvetenskaplig forskning med fokus på migrations- och integrationsfrågor.
Hyperlänk: http://www.su.se/sulcis/
Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism
Besitter stor kunskap om våldsbejakande extremism och om det förebyggande arbetet mot
våldsbejakande extremism. Efter samtal med Louisa Tarras-Wahlberg, ansvarig för deras
kunskapsbank, framkommer det att ett forskningsnätverk gällande våldsbejakande extremism
är under uppbyggnad och kommer att innebära utökad kunskapsspridning om ny forskning
18
och erfarenheter gällande våldsbejakande extremism i en bred myndighet- och akademikrets.
Detta incitament är något som har efterfrågats av forskare och andra berörda personer som
arbetar mot våldsbejakande extremism och social oro. Myndigheten har påbörjat sitt
kunskapsstöd till kommuner där den givna strategin mot våldsbejakande extremism, i stort,
bygger på den danska Århus-modellen. Tarras-Wahlberg ser gärna att de på något sätt blir
involverad i framtida forskning, än om endast kunskapsspridning och delgivning av valda
forskningsingångar och resultat.
Hyperlänk: http://www.samordnarenmotextremism.se/
Sipri.
Känd svensk tankesmedja som fokuserar på konflikter, militär upprustning,
omvärldsbevakning och bakomliggande orsaker till ovannämnda. Ingen direkt koppling till
antagonism eller social oro men deras forskning innehåller ofta väldigt utförliga kvantitativa
beräkningar vilket kan fungera som stödjande material vid framtida forskning.
Hyperlänk: http://www.sipri.org/
Utländska institutioner med kopplingar till antagonistiska hot och social
oro
Institute for Strategic Dialogue (ISD).
Oberoende tankesmedja med säte i London som b.la. har specialiserat sig på våldsbejakande
extremism, högerextremism och radikaliseringsprocesser. ISD har haft samarbete med
nordiska myndigheter, däribland Sveriges Justitiedepartementen. Deras kunskap och
publikationer nyttjas även av myndigheten för nationell samverkan mot våldsbejakande
extremism.
Hyperlänk: http://www.strategicdialogue.org/
Radicalisation Awareness Network (RAN).
RAN är ett EU-nätverk, startat av Cecilia Malmström FP, där det konsoliderade arbetet mot
radikalisering och våldsbejakande extremism samlats och delas mellan EU:s medlemsländer.
Hyperlänk: http://ec.europa.eu/dgs/home-affairs/what-wedo/networks/radicalisation_awareness_network/index_en.htm
European Network of Deradicalisation.
Europeiskt nätverk för lokala organisationer som arbetar med avradikalisering. Relativt
nystartat nätverk där b.la. det svenska Fryhuset ingår.
Hyperlänk: http://www.european-network-of-deradicalisation.eu/
19
Quilliam foundation
Tankesmedja med säte i London som fokuserar sitt arbete på motverkandet av religiös
extremism med hjälp av b.la. ideologiska motargument och gräsrotsaktivitet runt om i
Storbritannien.
Hyperlänk: http://www.quilliamfoundation.org/
The International Centre for Study of Radicalisation and Political Violence.
Oberoende tankesmedja med rötter från King’s College i London. ICSR forskar om
radikalisering och våldsbejakande extremism och har ett flertal meriterande forskarnamn till
förfogande.
Hyperlänk: http://icsr.info/
The National Consortium for the Study of Terrorism and Responses to Terrorism.
Framstående universitetskopplad, lättnavigerad databas som samlar studier och rapporter
gällande terrorism, radikalisering, de-radikalisering.
Hyperlänk: http://www.start.umd.edu/
Rand Corporation.
Amerikans motsvarighet till svenska FOI. Forskar om breda fält däribland terrorism, säkerhet
och militärstrategi.
Hyperlänk: http://www.rand.org/
The Handa Centre for the Study of Terrorism and Political Violence.
Institutionen vid St Andrew University bedriver rigorös forskning om terrorism och politiskt
våld. Dynamik, bakomliggande faktorer och konsekvensanalyser av terrorism och politiskt
våld är inslag i forskningen. Innehar ett flertal meriterade terrorist forskare vid institutionen.
Hyperlänk: http://www.st-andrews.ac.uk/~cstpv/
The International Institute for Counter-Terrorism.
Oberoende tankesmedja som bedriver forskning om terrorism och kontra-terrorism. Innehar
samarbete med The International Centre for Study of Radicalisation and Political Violence.
Hyperlänk: http://www.ict.org.il/Home.aspx
20
Centre for Strategic Urban Research.
Institut vid Köpenhamns universitet med fokus på forskning om urban utveckling.
Hyperlänk: http://byforskning.ku.dk/english/
Center for the Study of Migration and Diversity.
Institut vid Ålborgs universitet som b.la. fokuserar på forskning om migration, integration,
minoriteter och kulturkrockar.
Hyperlänk: http://vbn.aau.dk/en/organisations/comid--center-for-the-study-of-migration-anddiversity(408525dc-d646-4b07-a77e-7b92375c9803).html
Chatham House-The Royal Insitute for International Affairs.
Välrenommerad och oberoende tankesmedja, baserad i London med fokus på
omvärldsbevakning och internationell politik. Producerar analyser och artiklar. Deras hemsida
kan fungera som en nyhetscentral för snabba uppdateringar om omvärldsläget vid framtida
forskning om antagonistiska hot och social oro då dessa fenomen inte bör begränsas till ett
nationellt spektrum.
Hyperlänk: http://www.chathamhouse.org/
Framstående individer med stor kunskap om antagonism eller social oro
Magnus Ranstorp: terrorism, antagonism, radikalisering, FHS. http://www.fhs.se/sv/kontaktaoss/r/ranstorp-magnus/
Rangar Löfstedt radikalisering, terrorism, antagonism, radikalisering, UK King’s College
http://www.kcl.ac.uk/sspp/departments/geography/people/academic/lofstedt/index.aspx
Hans Brun: terrorism, säkerhet, FHS och King’s College. http://www.fhs.se/sv/kontaktaoss/b/brun-hans1/
Lars Nicander: asymmetriska hot, terrorism och säkerhet, FHS.
http://www.fhs.se/sv/kontakta-oss/n/nicander-lars/
Peder Hyllengren: terrorism, militär strategi och säkerhet, FHS.
http://www.fhs.se/sv/kontakta-oss/h/hyllengren-peder/
Peter Neumann: radikalisering, terrorism, UK King’s College antagonism, radikalisering.
http://www.kcl.ac.uk/sspp/departments/warstudies/people/professors/neumann.aspx
Bruce Hoffman, radikalisering, terrorism.
http://explore.georgetown.edu/people/brh6/
Marc Sageman, radikalisering, terrorism.
21
http://www.fpri.org/taxonomy/term/270/0
Martha Crenshaw, radikalisering, terrorism.
http://fsi.stanford.edu/people/martha_crenshaw
Manne Gerell, Malmö Högskola, social oro.
http://forskning.mah.se/id/ksmage
Per-Olof Hallin Malmö Högskola, social oro.
http://forskning.mah.se/id/tspoha
Magnus Norell, terrorism, radikalisering.
http://www.washingtoninstitute.org/experts/view/norell-magnus
Torbjörn Forkby Göteborgs universitet, social oro.
http://www.gu.se/omuniversitetet/personal/?userId=xforkt
Nihad Bunar, Stockholms universitet, social oro, radikalisering.
http://www.buv.su.se/om-oss/kontakt/presentationer-medarbetare/a-c/bunar-nihad-1.93628
Magnus Sandelin, journalist författare, våldsbejakande extremism.
http://www.magnussandelin.se/
Vidhya Ramalingam, Strategic Dialogue, högerextremism, integration.
http://www.strategicdialogue.org/people-personnel/
Pågående forskningsprojekt med kopplingar till antagonism och social oro.
Malmö högskola: Bostadsbränder i storstadsområden – rumsliga skillnader och
brandsäkerhetsarbete i den socialt fragmenterade staden.
Detta projekts syfte är att i samverkan med räddningstjänster, kommuner och andra berörda
aktörer i storstadsområden analysera bakomliggande bestämningsfaktorer till rumsliga,
bebyggelse- och befolkningsmässiga skillnader i förekomsten av bostadsbränder och
brandförlopp. Projektet skall genom samproduktion med berörda aktörer utveckla förslag på
hur brandsäkerhetsarbete kan bedrivas och utvärderas i dagens socialt fragmenterade
storstadsområden. Målet på kort sikt är att fördjupa kunskaperna om bostadsbränders
bestämningsfaktorer och förbättra brandsäkerhetsarbetet. På lång sikt är målet att utveckla
kompetens kring geostatistiska analysmetoder bl.a. för att tidigt identifiera trendbrott,
förbättra lärprocesser kring bostadsbränder samt bättre utvärdera individ- och
områdesanpassat brandsäkerhetsarbete.
Hyperlänk: http://www.mah.se/Forskning/Sok-pagaende-forskning/Bostadsbrander-istorstadsomraden--rumsliga-skillnader-och-brandsakerhetsarbete-i-den-socialt-fragmenteradestaden/
22
Malmö högskola: Urban aktivism i Malmö, i en kontext av social och rumslig omstrukturering
i en invandringsstad.
Pågående forskningsprojekt är en studie av urban aktivism i Malmö med fokus på utvalda
utomparlamentariska vänsterorienterade nätverk som adresserar frågor kring antirasism,
migranters rättigheter, och segregation i staden. Malmö präglas av en hög närvaro av politisk
aktivism. Speciellt Möllevången är känt för sina många aktivistnätverk. Aktivismen - ett
socialt fenomen och en process som förändrar sociala relationer - är utgångspunkten i
projektet som syftar till att studera hur olika identitetsmarkörer (t.ex. klass, genus, generation
och etnicitet) samspelar i skapandet av upplevda "vi-kollektiv”. Projektet innehåller också
etnografiskt fältarbete för att undersöka hur nya inkluderande identiteter skapas genom
kollektiva aktioner (exempelvis demonstrationer), och hur kollektiva aktioner påverkar och
förändrar det sociala såväl som det rumsliga stadsrummet. Inom forskningsprojektet
undersöks även vilka konflikter i samhället som dessa nätverk uppmärksammar och arbetar
för att förändra.
Hyperlänk: http://www.mah.se/Forskning/Sok-pagaende-forskning/Urban-aktivism-i-Malmo/
Göteborgs universitet: Trygg och säker stad.
Forum för Forskning om Trygg och Säker Stad (TSS) bildades 2001 av Göteborgs universitet
och Chalmers tekniska högskola i samarbete.
Det tvärvetenskapliga TSS står för ett kritiskt förhållningssätt till ett snävt säkerhetstänkande
och utgår från att trygghet i städerna handlar om fördelningsfrågor, barns uppväxtvillkor,
rättssäkerhet och demokrati, samtidigt som förebyggande arbete måste innefatta socialpolitik,
skola, kultur och stadsplanering.
Hyperlänk: http://samfak.gu.se/samverkan/trygg-saker-stad
Försvarshögskolan: Situationsanpassad ledning och samverkan utifrån ett designlogiskt
helhetsperspektiv.
Det civila samhället behöver utveckla förmågan till bättre ledning och samverkan vid olyckor
och kriser. Vikten av detta har setts vid många av de senaste årens stora kriser, som till
exempel tsunamin och Estonia-katastrofen. Men hur kan man avgöra om ledning och
samverkan fungerar bra eller dåligt? Det är något som detta projekt ska studera.
För att kunna bedöma förmågan till ledning och samverkan behövs mätmetoder som är
inriktade på just detta. Dagens metoder för utvärdering är mer inriktade på att mäta utfallet av
övningen eller händelsen som helhet, vilket gör att det är svårt att säga hur bra ledning och
samverkan fungerat. I projektet kommer teoretiskt förankrade metoder för att kunna bedöma
kvaliteten att tas fram, och därmed möjliggöra utveckling av system för ledning och
samverkan.
Hyperlänk:http://www.fhs.se/sv/forskning/forskningsprojekt/pagaendeprojekt/ledningsvetenskap/msb-finansierade-projektet-situationsanpassad-ledning-ochsamverkan-utifran-ett-designlogiskt-helhetsperspektiv/projektbeskrivning/#content
23
Lunds universitet: Extrem aktivism? Psykologiska faktorer bakom protestaktivitet.
Det övergripande målet med det här projektet är att förklara varför individer väljer att
protestera. För att besvara frågor om varför individer deltar i kollektiva handlingar, bygger vi
på tidigare forskning inom statsvetenskap om politiskt deltagande och på forskning inom
socialpsykologi och personlighetspsykologi.
Vi kombinerar och bidrar därmed till forskningen inom flera olika vetenskapliga fält. För att
utvärdera våra hypoteser genomför vi en rad studier, bland annat en enkätundersökning och
laboratorieexperiment.
Hyperlänk: http://www.svet.lu.se/forskning/forskningsprojekt/extrem-aktivism-psykologiskafaktorer-bakom-protestaktivitet
Lunds universitet LTH: Privad
Den övergripande målsättningen med PRIVAD är att utveckla metoder och verktyg för riskoch sårbarhetsanalyser på alla nivåer i samhället med avsikt att bättre kunna förutse,
förebygga och hantera alla typer av risker och hot i samhället.
Hyperlänk: http://cs.lth.se/research/projects/show/article/privad/
Lunds universitet: Innebär styrning genom samverkan en mer aktiv och politikskapande roll
för tjänstemännen?
Samverkan inom offentlig förvaltnings ses ofta som nödvändig för att lösa svåra problem som
politik och förvaltning ställs inför.
Det finns flera utmaningar med själva samverkan som arbetsform. För det första kan det vara
svårt att styra samverkan organisatoriskt. För det andra kan omfattande samverkansaktiviteter
leda till en ökad autonomi och nya uppgifter för tjänstemännen där de övertar de valda
politikernas politikskapande roll.
Dessa faktorer kan i sin tur leda till att den traditionella demokratiska legitimiteten - att det
finns en tydlig ansvarskedja för politiska beslut som ytterst leder tillbaka till ansvariga
politiker - sätts ur spel.
Hyperlänk: http://www.svet.lu.se/forskning/forskningsprojekt/innebar-styrning-genomsamverkan-en-mer-aktiv-och-politikskapande-roll
24
Linneuniversitetet: Tillit och korruption i lokalpolitiken.
Projektets syfte är att besvara frågor om normer, tillit och korruption i allmänhet och i
svenska kommuner i synnerhet.
Genom kvantitativa och kvalitativa studier av förhållanden i svenska kommuner söks de
mekanismer som kan förklara hur demokratiska samhällen med hög tillit och låg korruption
ibland hamnar i onda cirklar av minskande tillit och ökande korruption.
Kommentar: Kopplingar till social oro då korruption antas kunna bidra till en erosion av
myndighetsförtroende och därmed kunna påverka grogrunder för social oro om andra
bidragande komponenter föreligger.
Hyperlänk: http://lnu.se/amnen/statsvetenskap/forskning/tillit-och-korruption-i-lokalpolitiken
FOI: Oklart namn på projektet, FOI stödjer Migrationsverket med morfologisk analys i
flyktinghanterande, analys och scenarioplanering vad gäller olika samhällspåverkande
scenarion.
Bakgrund till samarbetet: http://www.foi.se/sv/nyheter/Press--nyheter/Nyheter/2015/FOIstarker-arbetet-med-asylmottagning/
Morfologisk analys: förklaring av metoden går att finna via hyperlänken nedan.
http://www.foi.se/sv/Sok/Sammanfattningssida/?rNo=FOI-R--3678--SE
FOI: LOTUS.
LOTUS-projektets övergripande mål är att utveckla ett nytt antiterroristverktyg för de
brottsbekämpande organen i form av ett integrerat övervakningssystem för ständig kemisk
bakgrundsövervakning med fasta och/eller rörliga detektorer för att identifiera ”kemiska
hotspots” som bomb- eller narkotikafabriker.
Hyperlänk: http://www.foi.se/sv/Kunder--Partners/Projekt/LOTUS1/LOTUS/
25
Forskning från universitet eller högskolor med kopplingar till antagonism
och social oro
Försvarshögskolan
Kandidatuppsats, Samverkan vid social oro – en implementeringsstudie om samverkan vid
oroligheterna i Husby 2013.
Utförd: 2013.
Författad av Jennie Eriksson Försvarshögskolan.
(2) Kopplingar till social oro, samverkansproblematik, bristande arbete vid
informationshantering, bristande ledning vid större upplopp/social oro. Ger en god inblick i
vad som behövs för en god samverkan när krisartade situationer som följd av social oro,
uppstår.
Föremål för framtida forskning: Samverkansproblematiken inom och mellan större
myndigheter.
Hyperlänk: http://polisen.azurewebsites.net/wp-content/uploads/2013/07/Uppsats-Social-oroJennie-Eriksson.pdf
Rapport: Hot mot demokrati och värdegrund – en lägesbild från Malmö.
Utförd: 2009.
Författad av Magnus Ranstorp, Försvarshögskolan, Centrum för asymmetriska hot och
terrorismsstudier.
(3) Kopplingar till radikalisering, social oro, våldsbejakande extremism, antagonism,
utsatthet, problemområde, kunskapsöversikt över förebyggande arbete mot våldsbejakande
extremism, jämförelse med Danmark och Nederländernas liknande problematik vad gäller
antagonism och social oro.
Föremål för eventuell uppföljning på de förslag och åtgärder som Ranstorp framförde, vad har
fungerat och vad har inte fungerat, hur ser situationen ut idag i Rosengård och liknande
områden? Kan förslagen för motverkande av radikalisering utvecklas? Rapporten har varit
föremål för kritik som bl.a. nämner att studien bygger många uppgifter och resonemang på
andrahands uppgifter. För mer information om studier om sociala risker, utanförskap och
utsatthet – se fliken Malmö högskola och studien ”Att laga samhällsrevor”.
Hyperlänk: http://polisen.azurewebsites.net/wp-content/uploads/2013/05/Hot-mot-demokratioch-vardegrund.pdf
26
Rapport: Förebyggande av våldsbejakande extremism i tredje land, åtgärder för att förhindra
personer ansluter sig till väpnade extremist grupper i konfliktzoner.
Utförd: 2013.
Författad av Magnus Ranstorp, Försvarshögskolan, Centrum för asymmetriska hot och
terrorismsstudier.
(3) Kopplingar till radikalisering, social oro, våldsbejakande extremism, religiös extremism,
antagonism, utsatthet, förslag till åtgärder mot islamistisk extremism, jämförelse med
Danmark och Tysklands arbete mot radikalisering och våldsbejakande terrorism.
En väldigt extensiv rapport på ett mycket aktuell problem som är direkt kopplat till
antagonism och social oro.
Föremål för framtida forskning skulle kunna vara en uppföljning på hur de åtgärder Ranstorp
föreslår har omvandlats i praktiken. En av åtgärderna som föreslogs var att Sverige behövde
installera en nationell samordnar för att förhindra en ökning av våldsbejakande extremism.
Detta har så skett men hur fungerar denna än så länge i praktiken?
Hyperlänk:
https://www.fhs.se/Documents/Externwebben/forskning/centrumbildningar/CATS/2013/F%C
3%B6rebyggande%20av%20v%C3%A5ldsbejakande%20extremism%20i%20tredje%20land.
pdf
Rapport: Towards strategic intelligence – foresight, intelligence and policy making.
Utförd: 2014.
Författad av: Tuomo Kuosa, Försvarshögskolan Centrum för asymmetriska hot- och
terrorismstudier.
(4) Ingen direkt koppling till antagonistiska hot eller social oro utan fokus i studien ligger på
hur ett strategiskt underrättelsearbete kan förbättras. Studien ger en inblick i problemområden
och samverkansproblematik och kunskapsbrister hos underrättelsetjänster och beslutsfattare
generellt. Studien är bl.a. baserad på intervjusvar från företrädare från den finländska och
svenska underrättelsesfären. Studien skulle kunna fungera som ett komplement till framtida
forskning inom kunskapsökning gällande arbetet mot antagonism och radikalisering.
Hyperlänk:
http://www.fhs.se/Documents/Externwebben/forskning/centrumbildningar/CATS/publikation
er/Towards%20Strategic%20Intelligence.pdf
27
Rapport: Fussion Centres – Lessons learned.
Utförd: 2013.
Författad av: Gudrun Persson Försvarshögskolan Centrum för asymmetriska hot- och
terrorismstudier (idag forskningschef FOI).
(4) Kopplingar till antagonistiska hot, MSB-stödd studie om samverkansfunktioner på
underrättelse- och säkerhetstjänstområdet, utblick till USA, bakgrundsinformation om Fusion
Centres (i Sverige Nationellt centrum för terrorhotsbedömning, NCT) Ingen direkt koppling
till social oro men studien belyser problematik och lärdomar från säkerhetsparadigmskiftet
från Kalla krigets hotbild till dagens, vad det har inneburit och vilka framtida utmaningar
nationella säkerhetsapparater står inför.
Hyperlänk:http://www.fhs.se/Documents/Externwebben/forskning/centrumbildningar/CATS/
publikationer/Fusion%20Centres%20-%20Lessons%20Learned%20(svenska).pdf
Rapport: Social media and intelligence.
Utförd: 2014.
Författad av: Gregory F. Treverton and Renanah Miles, Försvarshögskolan Centrum för
asymmetriska- och terrorismstudier.
(4) Studien belyser den sociala medians nya roll i samhället och hur underrättelsetjänster kan
skapa underrättelser från den sociala medier. Ingen klar direktkopplad linje med
antagonism/social oro men studien har relevans för ett fortsatta förebyggande arbete mot
antagonistiska hot då sociala medier används flitigt i dagens konflikter (läs den sjätte
generationens krigsföring och i den arabiska våren, samt forum på internet som nyttjas för
grogrunder/virtuella mötesplatser för extremister).
Hyperlänk:
er/Social%20Media%20and%20Intelligence.pdf
Rapport: Preveneting Terrorism in Maritime Regions – Case Analysis of the project
Poisedon.
Utförd: 2009.
Författad av: Timo Hellenberg and Pekka Visur, Aleksanteri Institute University of Helsinki,
Försvarshögskolan, Centrum för asymmetriska- och terrorismstudier.
(1) Kopplingar till antagonistiska hot, extensiv studie om marin säkerhet kopplat till
terroristhot, bedömningar, bakgrundsinformation, avsnitt om ”early warning system” för
Sveriges färjetrafik, information om förebyggande antiterror åtgärder kopplat mot marina
miljöer.
28
Hyperlänk:
er/Preventing%20Terrorism%20in%20Maritime%20Regions.pdf
Göteborgs universitet
Rapport: Samverkan för hållbar utveckling och tvärsektoriell samsyn.
Utförd: 2014.
Författad av Kristina Bartley högskolan Borås, Mathias Ericson Göteborgs universitet.
(2) Tydliga kopplingar till social oro, samverkansproblematik, organisatoriska problem,
utanförskap och problemområden.
Studien kan vara föremål för fortsatt forskning, framförallt när det kommer till
samverkansproblematiken mellan myndigheter och hur man på bästa sätt kan uppnå en
nationell och övergripande myndighetskonsensus vad gäller motverkan av antagonistiska hot
och social oro.
Hyperlänk: http://polisen.azurewebsites.net/wp-content/uploads/2013/07/140321BorasSamverkan-for-hallbar-stadsutveckling.pdf
Lunds universitet
Masteruppsats: Sociala insatsgrupper - en diskursanalytisk studie om samverkan och risk.
Utförd: 2014.
Författad av: Kamila Biszczanik.
(2) Kopplingar till social oro, en kritisk diskursanalys mot utformningen av sociala
insatsgrupper. Föremål för framtida forskning: Bakgrundsunderlag i syfte att stävja
förförståelse och hitta eventuella fallgropar i argumentering eller utformning av arbetsmetoder
mot antagonistiska hot eller social oro.
Hyperlänk: http://www.lu.se/lup/publication/4693737
Malmö högskola
Rapport: Bränder och stenkastning i Herrgården – en studie i betydelse av kollektiv förmåga.
Utförd: 2010.
Författad av: Manne Gerell.
29
(3) Kopplingar till antagonistiska hot, social oro, förklaringar till varför upploppssituationer
uppstår i utsatta områden som Herrgården (utsatt delområde i Rosengård Malmö). Social
kontroll, kollektiv förmåga, utanförskap, ungdom- och organiserad brottslighet.
Föremål för framtida forskning: Eventuell uppföljning, Polismyndigheten Västerorts
polismästardistrikt har nyttjat denna studie tillsammans med en stor mängd liknande vilket har
mynnat ut i en metodhandbok för samverkan mot social oro (se mer i avsnittet
”Polismyndigheten”).
Hyperlänk: http://polisen.azurewebsites.net/wp-content/uploads/2013/07/131023-mannegerell-kollektiv-formaga.pdf
Rapport: Att laga revor i samhället – om social utsatthet och sociala risker i den
postindustriella staden.
Utförd: 2014.
Författad av: Richard Ek, Manne Gerell, Nicklas Guldåker, Per-Olof Hallin, Mikaela Herbert,
Tuija Nieminen Kristofersson, Annika Nilsson, Mona Tykesson.
(3) Extensiv och samlad rapport från det MSB-sponsrade projektet ”Sociala risker,
civilsamhällets omvandling och strategisk riskhantering. För en beredskap inför 2000-talets
kriser” som avslutades 2014. Detaljrika förklaringar till begreppen social oro, utsatthet mm.
Föremål för framtida forskning: Kan med fördel användas som underlag för ett nytt
forskningsprojekt inom ramen för social oro. Per-Olof Hallin, medförfattare till rapporten,
delger i kapitel 14 en rad konkreta behov på fortsatt arbete/framtida forskning och frågor
kopplat till social utsatthet och sociala risker. Hallin efterfrågar bland annat ett systematiskt
lärande och utbyte av kunskaper mellan berörda myndigheter och personer som arbetar mot
social utsatthet och sociala risker samt lokala samarbeten mot social oro mellan myndigheter.
Som jag nämnde i fliken ”Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism” pågår just
ett liknande projekt.
Hyperlänk: http://polisen.azurewebsites.net/wp-content/uploads/2013/07/att-lagarevor_book_FINALedit.pdf
Hyperlänk till Per-Olof Hallins hemsida på Malmö högskola:
http://forskning.mah.se/id/tspoha
Rapport: Det är inte stenarna som gör ont – röster från Herrgården, Rosengård, om
konflikter och erkännande.
Utförd: 2010.
Författad av: Per Olof Hallin, Alban Jashari, Carina Listerborn, Margareta Popoola.
(3) Extensiv studie om situationen i Herrgården, Rosengård. Inblick i strukturella problem,
underliggande orsaker, bakgrundsfakta om området, sociala teoribildningar mm. Kopplingar
till social oro och antagonism. Ingick i det MSB-ledda projektet ”Förebyggande
säkerhetsarbete–Metoder för möten och dialoger”.
30
Hyperlänk:
http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/10977/MAPIUS%205%20Det%20%E4r%20inte
%20stenarna%20som%20g%F6r%20ont.pdf;jsessionid=5193EB6C09CB17D1C4839C3CBA
77D80E?sequence=1
Rapport: Bränder, skadegörelse och socialt kapital.
Utförd: 2012.
Författad av: Manne Gerell, Malmö högskola.
(3) Kopplingar till utsatthet, skadegörelse, motverkning av förstörelse, anlagda bränder,
jämförelse mellan fyra områden i Malmö, socialt kapital, vad behövs för att förbättra
situation, social oro, variation mellan socialt kapital och förstörelse, eroderande
myndighetsförtroende. En av slutsatserna i forskningsrapporten är att ett starkt socialt kapital
förebygger förstörelse men att det inte är en tillräckligt stark faktor för att eliminera det.
Gerell lyfter även upp stigmatisering från media som en bidragande faktor till ett bristande
socialt kapital.
Föremål för framtida forskning: Inget på just ämnet skadegörelse, socialt kapital men
rapporten kan nyttjas som bakgrundsmaterial för att få en bättre insikt i problematiken vad
gäller sociala problem.
Hyperlänk: http://www.lansforsakringar.se/globalassets/aa-global/dokument/ovrigt/aa-omoss/forskning/00000-rapport-brander.pdf
Avhandling: Den föreningsdrivna antirasismen i Sverige– antirasism i rörelse.
Utförd: 2007.
Författad av: Jenny Malmsten, Malmö högskola och Linköpings universitet.
(1) Kopplingar till antagonism, extensiv studie om den anti-rasistiska rörelsen i Sverige,
bakgrundsinformation, historik, grupperingar, vad är vad och vem är vem i anti-rasistiska
rörelser, definieringar och vem som kan klassas som antagonistisk.
Hyperlänk: http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:17145/FULLTEXT01
Mittuniversitet
Rapport: Samverkan under räddningsinsatser.
Utförd: 2013.
Författad av: Erna Danielsson, Roine Johansson, Linda Kvarnlöf Mittuniversitetet.
31
(4) Inga direkta kopplingar till antagonism eller social oro. Fokus på samverkan vid
räddningsinsatser. Samverkansproblematiken har fortsatt fokus i MSB-projektet
”Situationsanpassad ledning och samverkan utifrån ett designlogiskt helhetsperspektiv”.
Föremål för framtida forskning: Kan nyttjas som bakgrundsmaterial för vidare forskning om
samverkansproblematik.
Hyperlänk:
https://www.msb.se/Upload/Kunskapsbank/Forskningsrapporter/Slutrapporter/Samverkan%2
0under%20r%C3%A4ddningsinsatser%20Slutrapport%20fr%C3%A5n%20ett%20forsknings
projekt.pdf
Stockholms universitet
Rapport: Exclusion or culture? The rise and the ambiguity of the radicalisation debate.
Utförd: 2012.
Författad av: Magnus Hörnqvist och Janne Flyghed, Stockholms universitet.
(4) Kopplingar till antagonism, radikaliseringsprocesser, övergripande analys av
forskningsläget gällande radikalisering, diskussion och analys av två akademiska
teoribildningar om radikalisering och terrorism. Inget specifikt fokus på Sverige utan
rapporten avser en generell överblick av diskursen gällande radikalisering och terrorism.
Hyperlänk: http://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/17539153.2012.717788
Umeå universitet
Rapport: Det socio-polisiära handlingsnätet: Om kopplingar mellan polis och socialtjänst
kring ungdomars kriminalitet och missbruk.
Utförd: 2012.
Författad av: Disa Edwall Malm.
(2) (4) Kopplingar till social oro, extensiv rapport om samverkan mellan polis och
socialtjänst, hur samhällssystemet för att motverka kriminalitet och missbruk fungerar och hur
det uppfattas av olika aktörer.
Föremål för framtida forskning: Kan nyttjas som bakgrundsunderlag- och information för en
utveckling av motverkan mot antagonism/social oro.
Hyperlänk: http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A561452&dswid=-5961
32
Avhandling: Antirasismens många ansikten.
Utförd: 2013.
Författad av: Jan Jämte.
(1) Kopplingar till antagonism, höger- och vänster extremism, extensiv studie om antirasismen historia i Sverige, definiering och kartläggning av de olika anti-rasistiska rörelserna,
vilka grupperingar som kan klassas som antagonistiska mm. Mycket bakgrundsinformation,
varför den anti-rasistiska rörelsen har vuxit fram etc. Föremål för framtida forskning: Kan
nyttjas som bakgrundsinformation för forskning om motverkande av antagonistiska element.
Hyperlänk: http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:660975/FULLTEXT02.pdf
Uppsala universitet
Avhandling: Subcultures and Small Groups – A Social Movement Theory Approach.
Utförd: 2012.
Författad av: Ugo Corte, Uppsala universitet.
(1) Kopplingar till antagonism, högerextremism, bakomliggande orsaker till varför personer
ansluter sig till antagonistiska element, jämförelse med andra grupperingar som inte bedriver
brottsliga- eller antagonistiska uppsåt.
Hyperlänk: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:516140/FULLTEXT02.pdf
Artikel: Russian Full Spectrum Conflict Russian: An Appraisal after Ukraine.
Utförd: 2015.
Författad av: Oscar Jonsson och Robert Seely, King’s College.
Kopplingar till antagonism, sjätte generationens krigföring, hybridkrigföring. Övergripande
analys och information om Rysslands krigföring på Krim och i Ukraina. Även om denna typ
av antagonism är kopplat till en stat, är den högst aktuell och mycket svår att få en
övergripande och lätt bild framför sig. Forskning om hantering, motverkande och
förebyggande åtgärder mot hybridkrigföring vore lämpligt då det inte finns någon forskning
från ”svenskt” håll förutom denna artikel, även om artikeln är publicerad av King’s College.
Hyperlänk: http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13518046.2015.998118#
33
Forskning från privata eller ideella institutioner med kopplingar till
antagonism och social oro
Expo
Rapport: Lokal samverkan mot intolerans-goda exempel på beredskap mot
främlingsfientlighet i kommuner.
Utförd: 2014.
Författad av: Mohammed Tuffaha, redaktör: Anders Dalsbro.
(1) Kopplingar till antagonism, högerextremism och främlingsfientlighet, övergripande
rapport om lägesbilden gällande högerextremism och främlingsfientlighet i Sverige,
information om förebyggande arbete mot främlingsfientlighet i svenska kommuner.
Hyperlänk: http://expo.se/www/download/Expo_Good_Relations_skrift.pdf
Rapport: Intolerans 14-Expos årsrapport.
Utförd: 2014.
Författad av: Expo.
(1) Kopplingar till antagonism, högerextremism, främlingsfientlighet, övergripande rapport
om högerextremismens utbredning och aktivitet under 2014, information om olika
grupperingar och högerextrema politiska partier.
Hyperlänk: http://expo.se/www/download/expo_intolerans14.pdf
Kungliga krigsvetenskapsakademin
Reportage: Icke-militära hot Kungl krigsvetenskapsakademins Handlingar och Tidskrift
NR 3/2014 (sid 81).
Utförd: 2014.
Författad av: Lars Nylén.
(1) Kopplingar till antagonism, bakgrundsfakta, säkerhetspolitik, hotanalyser.
Föremål för framtida forskning: Kan nyttjas som bakgrundsmaterial/information vid forskning
om antagonism.
Hyperlänk: http://kkrva.se/hot/2014:3/HoT_3_2014.pdf
34
Utrikespolitiska institutet
Rapport: The EU as a counter-terrorism actor abroad: finding opportunities, overcoming
constraints.
Utförd: 2010.
Författad av: Peter Wennerholm, Erik Brattberg and Mark Rhinard Utrikespolitiska institutet.
(1) Kopplingar till antagonism, rapport om EU:s anti-terror arbete, bakgrundsfakta, vad som
görs, utmålning av hinder och förslag för förbättringar gällande det praktiska arbetet mot
terrorism.
Föremål för framtida forskning: Kan nyttjas som bakgrundsunderlag för framtida forskning
om terrorism och kontra-terrorism.
Hyperlänk: http://www.epc.eu/documents/uploads/pub_1152_eu_as_a_counterterrorism_actor_abroad.pdf
Forskning från Statliga myndigheter med kopplingar till antagonistiska hot
och social oro
Brottsförebyggandet rådet
Rapport: Varför gav fler poliser inte ökad personuppklaring – Slutrapport i uppdraget
”Satsningen på fler poliser.
Utförd: 2015.
Författad av BRÅ.
(4) Slutrapport och utvärdering av Polismyndighetens satsning på att öka antalet poliser och
hur detta har påverkat utgången av det polisiära arbetet.
Kopplingar till bristande tilltro på myndigheter, kan kopplas till social oro i ett större
perspektiv och fungera som ett komplement, stödjande fakta/statistik till framtida forskning
vid social oro.
Hyperlänk:
https://www.bra.se/download/18.626651b0148b20bd39c103/1412086242869/2014_17_Varf
%C3%B6r_gav_fler_poliser_inte_%C3%B6kad_personuppklaring.pdf
Tillgången till tre delrapporter av Polismyndighetens satsning på fler poliser kan nås under
fliken ”Tidigare delar av rapportserien”, om en fördjupning i ämnet önskas.
Hyperlänk till de tidigare delrapporterna:
https://www.bra.se/bra/publikationer/arkiv/publikationer/2014-10-01-varfor-gav-fler-poliserinte-okad-personuppklaring.html
35
Rapport: Nationella trygghetsundersökningen 2006-2014 – regionala resultat.
Utförd: 2015.
Författad av BRÅ.
(4) Kopplingar till myndighetsförtroende vilket i ett större perspektiv kan kopplas till social
oro. Statistiska underlag från Sveriges olika län. Kan fungera som stödjande fakta/statistik vid
framtida forskning av antagonism alternativt social oro.
Hyperlänk:
http://www.bra.se/download/18.5e2a4a6b14ab1667599b91/1423494138961/2015_5_NTU_R
egionala_resultat.pdf
Rapport: Politikernas trygghetsundersökning 2012-2013.
Utförd: 2014.
Författad av BRÅ.
(4) Kopplingar till social oro och antagonism. Fokus på hur våra förtroende valda uppfattar
sin trygghet i samhället. Kan nyttjas som bakgrundsfakta eller stöd för hypoteser vid
forskning om antagonism.
Hyperlänk:
http://www.bra.se/download/18.626651b0148b20bd39c6c3/1413366632730/2014_Politikerna
s_trygghetsundersokning2012%E2%80%932013_Fordjupning.pdf
Rapport: Kameraövervakning på Stureplan och Medborgarplatsen.
Utförd: 2014.
Författad av BRÅ, delrapport två.
(4) Kopplingar till antagonism, myndighetsförtroende. Rapporten påvisar att antalet brott på
de två kameraövervakade platserna inte har minskat. Däremot har motståndet mot
kameraövervakning av offentlig plats minskat. Skulle kunna nyttjas som bakgrundsfakta för
eventuella åtgärder mot antagonism eller social oro och kameraövervakning.
Hyperlänk:
http://www.bra.se/download/18.420e4a191465888e821622/1402658120491/2014_12_Kamer
a%C3%B6vervakning+p%C3%A5+Stureplan+och+Medborgarplatsen.pdf
Delrapport ett i samma serie, utförd 2013.
https://www.bra.se/download/18.6b82726313f7b234a58733/1375795396086/2013_13_Kame
raovervakning.pdf
36
Rapport: Operationerna Alfred och Selma – myndighetssamverkan mot organiserad
brottslighet i Malmö 2012-2014.
Utförd: 2014.
Författad av BRÅ.
(4) Kopplingar till antagonism, social oro. Rapporten avser samarbetet, hur det organiserades
och utfördes, mellan myndigheter för att få stopp på den dåvarande organiserade
brottsligheten mellan åren 2012-2014. Rapporten skulle kunna nyttjas för att exemplifiera ett
lyckat samarbete mellan myndigheter, alternativt sprida kunskapen och exemplet vidare i
kretsar där samarbetsproblematiken är föreliggande.
Hyperlänk:
http://www.bra.se/download/18.6cde4de61493868542d12ed/1419347381256/201413_Operationerna_Alfred_Selma.pdf
Rapport: Korruption i Myndighetssverige.
Utförd: 2014.
Författad av BRÅ.
(4) Kopplingar till antagonism, social oro, problematik vid samarbete mellan myndigheter,
insiderbrott, faror med spridning av information, påvisar risken för ett eroderat
myndighetsförtroende, förslag på direkta åtgärder mot korruption inom myndigheter.
Rapporterna kan fungera som ett underlag/direktiv vid framtida forskning/utveckling av
samarbetsprojekt mellan myndigheter. Kunskapsspridning inom myndigheter om korruption i
Sverige skulle också kunna vara en ämnad åtgärd. framtida forskning om hur extensiv
korruptionen är i Sverige skulle också kunna vara ett forskningsämne.
Hyperlänk:
http://www.bra.se/download/18.35c681d4143337cb6b210c6/1390233687613/2014_4_Korrup
tion_i_myndighetssverige.pdf
Rapport: Gå på pengarna.
Utförd: 2014.
Författad av BRÅ.
(4) Kopplingar till kunskap om arbete mot organiserad brottslighet. Långdragen koppling till
antagonism/social oro men en kunskap om brottsförebyggande parters arbete borde öka
chanserna för ett lyckat samarbete mellan myndigheter i ett förebyggande arbete mot
antagonism/social oro. Föremål för framtida forskning: Bör vara ämnad för
bakgrundskunskap alternativt en breddning i förståelse för andra brottsförebyggande
myndigheter.
37
Hyperlänk:
http://www.bra.se/download/18.221265bc145ae05f27a381/1399460005640/2014_10_Ga_pa_
pengarna.pdf
FOI
Rapport: Användningen av sociala medier i Försvarsmakten.
Utförd: 2013.
Författad av FOI, Henrik Karlzén.
(4) Kopplingar till informationssäkerhet, cyberhot.
Föremål för framtida forskning: Skulle kunna nyttjas för kunskapsspridning/ exemplifiering
inom myndigheter på ämnet informationssäkerhet och cyberhot
Hyperlänk: http://www.foi.se/sv/nyheter/Press--nyheter/Nyheter/2013/Bristande-kannedom-iForsvarsmakten-om-risker-av-anvandning-av-sociala-medier-/
Rapport: Civil beredskap genom NATO.
Utförd: 2014.
Författad av FOI, Anders Norén.
(4) Kopplingar till civil-militär beredskap, samarbete mellan länder gällande
samhällsberedskap, kunskap och erfarenhetsutbyte, översiktlig genomgång av hur ett civilt
beredskapssamarbete skulle kunna fungera. Konklusioner att ett samarbete skulle medge
vinster men att dessa behöver synliggöras för myndigheter och ämbetsmän berörda av
beredskapsarbete. Samverkansproblematik mellan myndigheter är föremål för diskussion i
rapporten. Inga direkta kopplingar till antagonism eller social oro om inte långdragna
paralleller dras till stora upplopp alternativt social oro över en minskad myndighetsförmåga
vid katastrofarbete.
Föremål för framtida forskning: Skulle kunna nyttjas som bakgrundsmaterial om ett
forskningsprojekt om Samverkan mellan myndigheter kopplat till antagonism/social oro
påbörjas.
Hyperlänk: http://www.foi.se/report?rNo=FOI-R--4037--SE
Rapport: Nordic co-operation on civil security: The “Haga” process 2009-2014.
Utförd: 2014.
Författad av FOI, Alyson JK Bailes, Carolina Sandö.
(4) Studien är en utvärdering av det s.k. gränsöverskridande ”Haga” samarbetet mellan de fem
nordiska länderna gällande samverkan på samhällssäkerhetsfrågor. Studien konkluderar att
38
samarbetet kom rätt i tiden men att det eventuellt behövs ett djupare samarbete för att klara av
eventuella framtida samarbetshinder mellan gränserna.
Föremål för framtida forskning: Inga direkta kopplingar till antagonism/social oro men
studien skulle kunna nyttjas som bakgrundsunderlag- eller information vid framtida forskning
om ett större gränsöverskridande samarbete mot antagonism/social oro.
Hyperlänk: http://foi.se/rapport?rNo=FOI-R--3944--SE
Memorandum: Information- och cybersäkerhet i nationell riskoch förmågebedömning –
diskussion och presentation av tankemodell.
Utförd: 2014.
Författad av FOI, Ester Veibäck, Fredrik Malmberg Andersson, Erik Carlsson.
(1) Rapportering av arbete gällande analys av cyber och informationssäkerhet kopplat till en
tankemodell efter MSB:s terminologi med en rad fiktiva händelsebelopp/scenarier kopplat
mot cyber och informationssäkerhet. Projektet var från början också tänkt att ställas mot
MSB:s nuvarande olika förmågedimensioner kopplat mot cyber och informationssäkerhet
men fick strykas på grund av förändringar i arbetsgången. Detta borde ha resulterat i en
kunskapslucka.
Kopplingar till antagonism, cyberhot och informationssäkerhet, samhällsberedskap, framtida
prövningar och hot.
Hyperlänk: http://www.foi.se/rapport?rNo=FOI%20MEMO%205100
Rapport: Samhällssäkerhet.
Utförd: 2013.
Författad av FOI, Georg Fischer, Per Larsson, Lotta Ryghammar,
Carolina Sandö (red.)
(4) Övergripande kunskapsorientering om FOI:s arbete och vilka samhällsrisker som
föreligger för Sveriges samhälle. Kunskapsorienteringen om FOI:s arbete är förmodligen
överflödig för framtida forskning men kan eventuellt bidra som övergripande kunskap om
samhällssäkerhet. Intressant avsnitt ”Samhällsstörningar – robusthet, säkerhet och trygghet”
sid. 15-19, som avhandlar risker med social oro, kraven på samverkan och samarbete mellan
myndigheter samt faror och fällor i just detta samarbete/samverkan. Det föreligger även
kopplingar till antagonism och social oro. Kan nyttjas för att identifiera kunskapsluckor i
samhällsberedskapen vad gäller antagonistiska hot, vad är inte säkert idag? Finns det
utvecklingsområden vad gäller skydd och beredskap för alla de samhällshot som rapporten
nämner? Det kan t ex nämnas att PTS nämner säkerhetshetsluckor i mobila
kommunikationsnät och radiolänkbaserade system (Se mer om detta under fliken PTS).
Hyperlänk: http://www.foi.se/rapport?rNo=FOI-R--3684--SE
39
Rapport: Strategisk utblick 2009 – säkerhetspolitisk forsränning?
Utförd: 2009.
Författad av: FOI, Nicklas Granholm, Johannes Malminen, John Rydqvist (red).
(4) Kopplingar till antagonism, något utdaterad i övrigt men kan bidra med
bakgrundsinformation. Avsnitt om CBRN och terrorhot. Mycket information om
säkerhetspolitiska fenomen utanför Sverige vilket eventuellt minskar relevansen, samtidigt
som en bred kunskap eventuellt kan bidra till nya kunskapsinsikter.
Föremål för framtida forskning: Skulle kunna nyttjas som bakgrundsunderlag om ett framtida
forskningsprojekt om terrorism och CBRN.
Hyperlänk: http://www.foi.se/Sok/Sammanfattningssida/?rNo=FOI-R--2745--SE
De senare utgivningarna av Strategisk utblick går att finna i hyperlänkarna nedan.
Hyperlänk Strategisk utblick 2010: http://www.foi.se/ReportFiles/foir_2975.pdf
Hyperlänk Strategisk utblick 2011: http://www.foi.se/rapport?rNo=FOI-R--3208--SE
Rapport: Samhällets förmåga att hantera en antagonistisk händelse med farliga ämnen.
Utförd: 2012.
Författad av: FOI, Roger Roffey.
(1) Extensiv studie om samhällets förmåga att hantera antagonistiska händelser med CBRNE
relaterade ämnen. Kopplingar till antagonism. Detaljerat avsnitt om MSB:s pågående arbete
gällande framtagandet av en CBRNE-strategi (CBRNE-strategi 2025). Påtalar även
samverkansproblematiken vid detta arbete samt att bristanalys vad gäller förmåga och
utvecklingsområden inte nämns i framtagandet av CBRNE-strategin. Det borde därav vara en
eventuell kunskapslucka som behövs fyllas. Redovisningsrapport om pågående arbete av
MSB gällande CBRNE-strategin finns att finna under fliken ”MSB”.
Hyperlänk: http://foi.se/rapport?rNo=FOI-R--3536--SE
40
Rapport: Who will be a lone wolf terrorist? – Mechanisms of self-radicalisation and the
possibility of detecting lone offender threats on the Internet.
Utförd: 2012.
Författad av: Katie Cohen, FOI.
(1) Kopplingar till antagonism, svårigheterna med att upptäcka s.k. ensamvargsterrorister då
det inte finns någon tydlig gärningsmansprofil för denna typ av brottsutövare samtidigt som
spridning av extrema idéer blir alltmer lättillgängliga via internet. Bakgrundsinformation,
förslag på fortsatt forskning inom ämnet, typologi som består av åtta olika varningstecken – ej
fullständig enligt Cohen. Cohen uppmanar till mer forskning på varningstecken gällande
ensamvargsterrorister och en genomgång av de existerande vålds- och riskanalysverktygen.
Hyperlänk: http://www.foi.se/ReportFiles/foir_3531.pdf
Rapport: War by non-military means: Understanding Russian information warfare.
Utförd: 2015.
Författad av: Ulrik Franke, FOI.
(1) Kopplingar till antagonism, informationskrigsföring, cyberssäkerhet, utblick till rysk
informationskrigsföring, genomgång av officiella ryska rapporter.
Föremål för framtida forskning: Ingen direkt koppling till terrorism/antagonism i
”traditionell” mening utan rapporten belyser ett steg i den s.k. hybridkrigsföringen som
Ryssland har genomfört genom annekteringen av Krimhalvön 2014. Rapporten kan fungera
som ett bakgrundsunderlag för framtida forskning om hybridkrigsföring, hur det påverkar
samhällets olika delar i stort och hur myndigheter kan samarbete för att motverka
hybridkrigsföring.
Hyperlänk: http://www.foi.se/sv/Sok/Sammanfattningssida/?rNo=FOI-R--4065--SE
Rapport: Studie om social oro och sociala risker.
Utförd: 2014.
Författad av: Carl Denward och Malin Östensson, FOI.
(2) Kopplingar till social oro, övergripande rapport om begreppet social oro, vilka risker som
föreligger med social oro, kunskapsinventering och utvecklingsbehov vid myndigheter.
Hyperlänk ej tillgänglig. Studien går att hitta bifogat.
41
Forum för levande historia
Rapport: Antisemitism och islamofobi– utbredning, orsaker och preventivt arbete.
Utförd: 2011.
Författad av: Forum för levande historia, fil. dr Birgitta Löwander och
fil. mag. Mirjam Hagström.
(1) Kopplingar antagonism, främlingsfientlighet, högerextremism, sammanställning över
hatbrott och rådande situation kopplat mot antisemitism och islamofobi fram till år 2011,
exempel på förebyggande arbete och reflektioner från författarna av rapporten, inga
rekommendationer om fortsatt preventivt arbete mot antisemitism eller islamofobi ges.
Rapporten kan anses utdaterad men kan fungera som jämförelsematerial eller
bakgrundsinformation om kunskap i ämnet saknas.
Hyperlänk: http://www.levandehistoria.se/sites/default/files/material_file/antisemitism-ochislamofobi-rapport.pdf
FoU
Följande rapporter/studier har nyttjas/är kopplat mot, av Polismyndigheten Västra Götaland
(nu Polisregion Väst) i projektet ”Metodhandbok-samverkan mot social oro”, samt i projektet
”Ung och Trygg i Göteborg av Göteborgs kommun. Forskningen kan därmed ses som ett
informationskomplement till ny forskning på området.
Rapport: Gängrelaterat ungdomsarbete, utvärdering av ung och trygg i Göteborg.
Utförd: 2008.
Författad av: Torbjörn Forkby FoU Väst, en utvärdering av Göteborgs kommuns samarbete
”Ung och trygg” med polismyndigheten i Göteborg.
(2) Tydliga kopplingar till social oro, utanförskap och problemområden med tillhörande
sociala problem. Något utdaterad, kan vara ett föremål för vidare forskning, framförallt i
ljuset av de senaste dödskjutningarna i förorten Biskopsgården i Göteborg.
Hyperlänk: http://polisen.azurewebsites net/wp-content/uploads/2013/06/Gangrelateratungdomsarbete.pdf
Rapport: På väg mot en möjliggörandets praktik – samverkan kring barn och ungdom i
riskzon i Kungsbacka, en slutrapport från utvärdering om B.U.S.
Utförd: 2004.
Författad av: Torbjörn Forkby.
42
(2) Kopplingar till social oro, exempel på hur projekt mot social oro och utsatthet kan fungera
i praktiken.
Hyperlänk: http://polisen.azurewebsites.net/wp-content/uploads/2013/06/Pa-vag-motmojliggorandets-praktik.pdf
Rapport: Socialt arbete i Polisens värld – samverkans villkor och organisering.
Utförd: 2007.
Författad av: Torbjörn Forkby FoU Väst.
(2) Kopplingar till social oro, samverkan mellan myndigheter – betydande för ett lyckat
arbete, modell för samarbetet.
Hyperlänk: http://polisen.azurewebsites.net/wp-content/uploads/2013/05/FoUrapport_socialt_arbete_i_polisens_varld.pdf
Rapport: Sökande ungdomsarbete – en värderande betraktelse över ungdomssatsningen i
Tryggare Tynnered i Göteborg.
Utförd: 2011.
Författad av: Torbjörn Forkby, FoU Väst.
(2) Kopplingar till social oro, analys av projektet ”Tryggare i Tynnered”,
organisationsproblem, resultat av projektet, långsiktigt kontra kortsiktigt arbete.
Hyperlänk: http://polisen.azurewebsites.net/wpcontent/uploads/2013/05/2011_sokande_ungdomsarbete.pdf
Rapport: Kampen för att bli någon – bilder av förorten och riskfyllda utvecklingsvägar i
Göteborg.
Utförd: 2011.
Författad av: Torbjörn Forkby, Susanne Liljeholm Hansson, FoU Väst.
(3) Kopplingar till social oro, antagonism, informativ, ungdomsporträtt, hur uppfattar
ungdomarna i de drabbade områdena sin vardag etc.
Hyperlänk: http://polisen.azurewebsites.net/wpcontent/uploads/2013/05/2011_kampen_for_att_bli_nagon.pdf
Rapport: Främjande pedagogik – perspektiv och läroprocesser i ungdomsarbetet.
Utförd: 2008.
Författad av: Torbjörn Forkby, Susanne Liljeholm Hansson, Helena Johansson, FoU Väst.
43
(2) Kopplingar till social oro, utvärdering av Göteborgsregionens samlade ungdomsprojekt.
Hyperlänk: http://polisen.azurewebsites.net/wpcontent/uploads/2013/05/2008_4Framjande_pedagogik.pdf
Rapport: Serviceinsatser inom socialtjänsten – perspektiv, inriktning och utsatta barns skydd.
Utförd: 2007.
Författad av: Torbjörn Forkby, Lena Larsson, FoU Väst.
(2) Kopplingar till social oro, proaktiv arbetsinsats mot sociala problem, utvärdering och
fördjupande studie om socialtjänstens serviceinsatser inom barnavården.
Hyperlänk: http://polisen.azurewebsites.net/wp-content/uploads/2013/05/Serviceinsatserinom-socialtjansten.pdf
Länsstyrelsen
Rapport: Beredskap för social kris – Slutrapport om social risker i Skåne län.
Utförd: 2014.
Författad av: Länsstyrelsen i Skåne, Sandra Karlsson, Göran Cars, följeforskare på Kungliga
Tekniska Högskolan och Mattias Larsson, projektledare Länsstyrelsen Skåne.
(2) Kopplingar till social oro, slutrapport från Länsstyrelsen Skånes projekt ”Sociala risker i
Skåne län”, projektet var finansierat av MSB, kontextualiserar vad som skapar sociala risker
och hur arbetet mot dessa har genomförts i Skåne län. Ger framtida förslag på
samverkansgrupper mot sociala risker/oro vilket skulle innebära kontinuerlig kunskap och
erfarenhetsutbyte samt gemensamma analysenheter.
Föremål för framtida forskning: Hur kan samverkan mellan myndigheter förbättras gällande
motverkan av social oro.
Hyperlänk:
http://www.lansstyrelsen.se/skane/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2014/Beredska
p%20f%C3%B6r%20social%20kris.pdf
Rapport: Sociala risker och social oro – Erfarenheter av att arbeta förebyggande med sociala
risker och social oro.
Utförd: 2014.
Författad av: Länsstyrelsen i Stockholms län, Redaktör: Tanja Ståhle, enheten för
samhällsskydd och beredskap.
(2) Kopplingar till social oro, övergripande fakta om det förebyggande arbetet mot sociala
risker och social oro, delgivning av erfarenheter med olika perspektiv och från olika aktörer.
44
Kan fungera som bakgrundsunderlag för framtida forskning.
Hyperlänk: http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/Sv/publikationer/2014/Pages/socialarisker-och-social-oro.aspx
Rapport: Att hantera social oro och upplopp-del av en hållbar samhällsutveckling.
Utförd: 2010.
Författad av: Botkyrka kommun, Sofia Kjellén.
(2) Kopplingar till social oro, förebyggande arbete, samverkan mellan berörda myndigheter
och parter, kartläggning av det operativt strategiska samarbetet mellan berörda parter,
övergripande information om upplopp som tog plats i olika delar av Sverige mellan åren
2000-2009, förslag på åtgärder.
Föremål för uppföljning av de åtgärdsförslag som gavs.
Hyperlänk: http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/manniskaoch-samhalle/krisberedskap/Botkyrkas-rapport-Att-hantera-social-oro-och-upplopp.pdf
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Rapport: Social oro ur ett kommunalt perspektiv.
Utförd: 2014.
Författad av MSB – kontaktpersoner: Thomas Gell 010-240 56 68, Rainar All 010-240 56 62.
(2) Kopplingar till social oro, utsatthet, problemområde, samverkansproblematik,
organisatoriska problem, svårlösta samhällsfrågor som kräver övergripande arbete över en
stor myndighetspool, stor tydlighet i studien att en gemensam ledare för problemen vid social
oro saknas, avsaknad av ett gemensamt språk, innehåller normativa förslag och en rad
påståenden.
Föremål för framtida forskning: samverkansproblematiken – hur kan vi komma runt den? Hur
kan vi förbättra informationsflödet i tider av svår social oro?
Hyperlänk: http://polisen.azurewebsites.net/wp-content/uploads/2013/07/Social-oro-ur-ettkommunalt-perspektiv.pdf
Rapport: Antagonistiska hot mot transporter av farligt gods.
Utförd: 2010.
Författad av MSB – kontaktperson: Johanna Enberg 010-240 40 55.
(1) Kopplingar till antagonism, sårbarhet, förebyggande arbete, samlad bedömning att
samhället vid tiden för publiceringen hade bristfälliga resurser att hantera antagonistiska hot
45
mot transporter av farligt gods, förslag på förbättringar på nämnda område framförallt
gällande förbättringar av kunskap inom berörda myndigheter.
Föremål för framtida forskning: uppföljning av de givna förslagen vid publiceringen, har
dessa fått reellt genomslag i praktiken?
Hyperlänk: https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/25908.pdf
Rapport: Ett första steg mot en nationell riskbedömning, nationell riskidentifiering.
Utförd: 2011.
Författad av MSB – kontaktperson: Johanna Enberg 010-240 40 55.
(4) Ingen direkt koppling till social oro eller antagonism men avsnitt om de två begreppen
finns med. Rapporten var ett första steg i arbetet mot en gemensam riskbedömning i Sverige.
Föremål för framtida forskning: Kräver det fortsatta arbetet mot en nationell riskbedömning
mer forskning för att få ut bästa möjliga slutprodukt? Behövs en utvärdering? Detta kan också
kopplas ihop med den identifierade samverkansproblematiken i föregående presenterade
rapporter.
Rapport: Våldsamma upplopp i Sverige – från avvikelse till normalitet.
Utförd: 2011.
Författad av MSB – kontaktperson: Rainar All 010-2405662, e-post [email protected]
(2) Kopplingar till social oro, utanförskap och samhällssäkerhet, upplopp, antagonism. Syftet
med rapporten var att sätta upploppen vid tiden innan publicering i ett samtidshistoriskt
perspektiv.
Föremål för framtida forskning. Författarna konkluderar att forskningen inom området
upplopp och kravaller utifrån ett övergripande resonemang är sparsam. Upplopp och kravaller
kan ses som ett uttryck för social oro och antagonism, varför ytterligare forskning på området
upplopp och kravaller i närtid skulle kunna vara positiv.
Rapport: Varför kastar de sten? Om konflikter och erkännande.
Utförd: 2011.
Författad av MSB med kontrakterad personal.
Kontaktpersoner: Anders Axelsson, tfn 010-240 55 45
Alexandra Johansson, tfn 010-240 50 56
46
(2) Populärvetenskaplig publikation, bygger på en studie genomförd av Malmö Högskola,
institutionen för urbana studier med titeln ”Det är inte stenarna som gör ont” (Finns under
fliken Malmö högskola).
Kopplingar till social oro, bakomliggande orsaker till upplopp och den sociala oro som
existerar i Malmös utsatta problemområden, en visualisering av konflikten mellan
polisväsendet/brandkår och tonårspojkar i Rosengård/Herrgården 2008-2009.
Utvecklingsområden och förslag på gemensamma strategier.
Hyperlänk: http://polisen.azurewebsites.net/wp-content/uploads/2013/05/Varfor-kastar-desten.pdf
Rapport: Informationssäkerhet – trender 2015.
Utförd: 2015.
Författad av: MSB, Försvarsmakten, FRA och Polismyndigheten.
(1) Kopplingar till antagonism, cyberattacker, informationssäkerhet, cybersäkerhet och
nuvarande trender inom nämnda område. Rapporten har delats upp i sju olika områden för
informationssäkerhet. Rapporten ger en gedigen överblick på området och har direkta
kopplingar till begreppen antagonism och social oro då det inte bara föreligger
utrikespolitiska cyberhot mot Sverige utan att även inhemska brottsföreträdare nyttjar
cyberattacker för sina ändamål. Rapporten skulle kunna bli föremål för kunskapsspridning på
området informationssäkerhet och vilka framtida prövningar som väntar för berörda parter.
Rapport: Sociala risker, civilsamhällets omvandling och strategisk riskhantering-slutsatser
från ett forskningsprojekt.
Utförd: 2014.
Författad av: Per-Olof Hallin, kontrakterad av MSB.
(3) Rapporten innehåller slutsatser från det MSB-ledda projektet ”Sociala risker,
civilsamhällets omvandling och strategisk riskhantering”.
Kopplingar till social oro och antagonism. Mer detaljerad information om projektet, slutsatser
och förslag för framtida forskning finns under fliken ”Malmö högskola”.
Hyperlänk:
https://www.msb.se/Upload/Kunskapsbank/Forskningsrapporter/Slutrapporter/Sociala%20ris
ker%20och%20civilsamh%C3%A4llets%20omvandling%20%20slutsatser%20150107.pdf?epslanguage=sv
47
Rapport: Aktörsgemensam CBRNE-strategi.
Utförd: 2013.
Författad av: MSB.
(1) Kopplingar till antagonistiska hot med CBRNE-ämnen, resultatrapport från den pågående
utformningen av en långsiktig CBRNE-strategi. Mer information om projektet går att finna
via hyperlänken samt under fliken ”FOI”.
Hyperlänk:
https://www.msb.se/Upload/Insats_och_beredskap/cbrne/Akt%C3%B6rsgemensam%20CBR
NE-%20strategi_2014_03.pdf
Rapport: Analys av samhällskonsekvenser efter antagonistisk attack mot kärnkraftverk.
Utförd: 2011.
Författad av: MSB, enheten för strategisk analys.
(1) Kopplingar till antagonistiska hot, scenarion mot kärnkraftverk, konsekvensanalys. Skulle
kunna nyttjas som bakgrundsmaterial för framtida forskning om CBRNE-hot eller som
kompletterande forskning vid CBRNE-strategin.
Hyperlänk: https://www.msb.se/Upload/Nyheter_press/Konsekvensanalysen.pdf
Nationell samverkan mot våldsbejakande extremism
Rapport: Samtalskompassen: Metodstöd.
Utförd: 2014.
Författad av: Nationell samverkan mot våldsbejakande extremism.
(1) Kopplingar till antagonism, förebyggande arbete mot radikalisering – belyser hur arbetet
bör gå till, övergripande information till berörda parter i arbetet mot våldsbejakande
extremism.
Hyperlänk: http://samtalskompassen.samordnarenmotextremism.se/wpcontent/uploads/2013/12/FAMVE_Samtalskompassen_A4_43sid_131215.pdf
48
Polismyndigheten
Rapport: En nationell översikt av kriminella nätverk med stor påverkan i lokalsamhället.
Utförd: 2014.
Författad av Rikskriminalpolisens underrättelsesektion.
(3) Kopplingar till social oro och antagonism, allmän översikt över situationen i Sveriges
drabbade problemområden, genomgång om vad som behövs göra, vad som har fungerat,
långsiktigt arbete med samarbete över myndigheter, samverkansproblematik, behov av att ha
samma lägesbild ses som avgörande. Rapporten är en första lägesbild och går inte in på djupet
vad gäller en fullständigt specifik lokal och regional lägesbild.
Hyperlänk: https://polisen.se/Global/www%20och%20Intrapolis/Rapporterutredningar/01%20Polisen%20nationellt/Ovriga%20rapporterutredningar/Kriminella%20natverk%20med%20stor%20paverkan%20i%20lokalsamhallet%2
0Sekretesspr%2014.pdf
Rapport: Polisens rapport om organiserad brottslighet 2015.
Utförd: 2015.
Författad av: Polismyndigheten, Nationella operativa ledningen.
(1) Kopplingar till antagonistiska hot, organiserad brottslighet, korruption, korta avsnitt om
lägesbilden på våldsbejakande extremism, extensiv och övergripande lägesanalys på området
organiserad brottslighet i Sverige 2015, vilka hot föreligger och hur ser framtiden ut.
Hyperlänk: https://polisen.se/Global/www%20och%20Intrapolis/Rapporterutredningar/01%20Polisen%20nationellt/Organiserad%20brottslighet/1/GOB_Polisens%20ra
pport%20om%20organiserad%20brottslighet%202015%20(3).pdf
Rapport: Samverkan mot social oro – metodhandbok.
Utförd: 2013.
Författad av Polismyndigheten, Västerorts polismästardistrikt, Jesper Lindblom.
Avslutat projekt, detta är en del av tre delar.
(2) Kopplingar till social oro, översiktlig sammanfattning av varför situationer med
inkluderande social oro uppstår, förklaringar på vilka sociala teorier polismyndighetens arbete
utförs efter, problematik med samverkan, hur den dåvarande samverkan mellan myndigheter
ter sig i praktiken, utblick och jämförelse med Danmark, Storbritannien och Frankrike.
Föremål för framtida forskning: Samverkansproblematiken, rapporten visar att samarbetet i
viss mån fungerar och att varje situation är unik vilket föranleder till en eventuell svårighet
med en övergripande strategi då det ter sig som att en stor pragmatism är avgörande, kan man
förbättra samverkan och det gemensamma strategiska arbetet mot social oro och antagonism?
49
Hyperlänk: http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/manniskaoch-samhalle/krisberedskap/5-Sammanfattning-Metodhandbok-2013.pdf
Rapport: Utvärdering av samverkan för att förebygga social oro i Järvaområdet.
Utförd: 2014.
Del två av tre, se föregående avsnitt.
Hyperlänk: http://polisen.azurewebsites.net/wp-content/uploads/2013/07/140109-EU-rapportReviderad.pdf
Dokument: Spridning av metodhandboken samverkan mot social oro.
Del tre av tre, se föregående avsnitt.
Hyperlänk: http://polisen.azurewebsites.net/wp-content/uploads/2013/07/141217samverkansavtal-metodhandboken.pdf
Hyperlänk till projekthemsidan: https://polisen.azurewebsites.net/index.php/start/
Kontaktperson för metodhandboken:
Johnny Lindh
Telefon: 010-56 30 460
E-post: [email protected]
Rapport: Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten 2013.
Utförd: 2014.
Författad av: Rikspolisstyrelsen.
(4) Inga direkta kopplingar till antagonism eller social oro om man inte drar en parallell
mellan organiserade brottslighets påverkan mot samhällsstrukturer. Avsnitt om
samverkansproblematik mellan polisens underrättelsetjänst och myndigheter som berörs av
arbetet mot organiserad brottslighet. Rapporten kan nyttjas som underlag till
bakgrundsinformation om polisens arbete mot organiserad brottslighet och
samverkansproblematik mellan underrättelsetjänst och myndigheter.
Hyperlänk: https://polisen.se/Global/www%20och%20Intrapolis/Rapporterutredningar/01%20Polisen%20nationellt/Organiserad%20brottslighet/Myndigheter%20i%20s
amverkanGOB_2013_.pdf
50
Post och telestyrelsen
Rapport: Risk- och sårbarhetsanalys för sektorn elektronisk kommunikation – myndighetens
redovisning för 2014.
Utförd: 2014.
Författad av: Post och telestyrelsen.
(1) Kopplingar till antagonism, risk och sårbarhetsanalys, redovisning. Påvisar en rad olika
riskoch hotområden i samhället. Föremål för framtida forskning: Man konkluderar bl.a. att
mobila kommunikationsnät och radiolänkbaserade system utgår från en internationell standard
vilken inte är programmerad att hantera eller motstå antagonistiska hot eller påverkningar.
Forskning om hur dessa system kan förbättras till att klara av antagonistiska hot skulle kunna
vara ett möjligt forskningsområde.
Hyperlänk: http://www.pts.se/upload/Rapporter/Tele/2014/PTS-RSA-PTS-ER-2014-28Elektronisk-kommunikation.pdf
Regeringskansliet
Utredning: Handlingsplan för att värna om demokratin mot våldsbejakande extremism.
Utförd: 2011.
(1) Denna skrivelse beskriver en handlingsplan för hur och vilka åtgärder den dåvarande
regeringen tog för att öka kunskapen om våldsbejakande extremism samt vilka åtgärder som
bör tas för att motverka den.
Hyperlänk: http://www.regeringen.se/sb/d/13873/a/182356
Utredning: Våldsbejakande extremism i Sverige – nuläge och tendenser.
Utförd: 2014.
(1) Uppdatering av Säkerhetspolisen rapporter Våldsbejakande extremismmiljöer i Sverige
och Våldsbejakande islamistisk extremism (se dessa rapporter under avsnitt
”Säkerhetspolisen”).
Kopplingar till antagonism, social oro, utanförskap, radikaliseringsprocesser, nuvarande
lägesbild i Sverige, utvecklingen av våldsbejakande extremistmiljöer. Kan med fördel nyttjas
som bakgrundsorientering för att uppdatera berörda parter.
Hyperlänk: http://www.regeringen.se/sb/d/13872/a/232873
51
Utredning: Information och cybersäkerhet i Sverige 2015 – strategi och åtgärder för säker
information i staten.
Utförd: 2015.
(1) Kopplingar till antagonism och cyber- och informationssäkerhet. Utredningen slår fast att
Sverige behöver flera helomfattande strategier för att information inom statens myndigheter
ska förbli så säker som möjligt. Nationellt och internationellt samarbete förespråkas starkt.
Förslag på en övergripande strategi för att åtgärda de största säkerhetsmässiga bristerna i
statsförvaltningen. Strategin vänder sig främst till regering och regeringskansli samt
myndigheter men även delar av näringslivet bedöms bli parter i strategin.
Förslag på framtida forskning: Undersök möjligheten att påbörja ett forskningsprojekt på
strategier för cyber- och informationssäkerhet i statliga domäner.
Hyperlänk: http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2015/03/SOU-2015_23_webb.pdf
Utredning: När vi bryr oss - förslag om samverkan och utbildning för att effektivare
förebygga våldsbejakande extremism.
Utförd: 2013.
Författad av: Statens offentliga utredningar.
(1) Kopplingar till antagonism, förebyggande arbete, bakgrundsutredningen som gav förslaget
om en nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, utblick till Danmark,
Storbritannien, Nederländerna, Norge och Finland, kan nyttjas som bakgrundsinformation vid
framtida forskning om antagonism/social oro.
Hyperlänk: http://www.regeringen.se/content/1/c6/23/06/97/995d8ba9.pdf
Utredning: Främlingsfienden inom oss- Betänkande av Utredningen om ett effektivare arbete
mot främlingsfientlighet.
Utförd: 2012.
Författad av: Statens offentliga utredningar.
(1) Kopplingar till antagonism, högerextremism, extensiv rapport om främlingsfientlighet i
Sverige, förslag på åtgärder, utblick till lägesbilden i Europa gällande främlingsfientlighet,
förebyggande arbete.
Hyperlänk: http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/31/23/e563007c.pdf
52
Socialstyrelsen
Rapport: Samverkan i sociala insatsgrupper – vägledning för lokalt arbete i syfte att motverka
en kriminell livsstil bland unga.
Utförd: 2012.
Författad av: Socialstyrelsen.
(2) Kopplingar till social oro, rapport och vägledningsprotokoll för polis, socialtjänst och
andra berörda myndigheter som samarbetar med att motverka ungdomskriminalitet. Denna
rapport kan ses som bakgrundsunderlag/information för framtida forskning om motverkan av
social oro.
Hyperlänk: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18891/2012-124.pdf
Statens medieråd
Rapport: Våldsbejakande och antidemokratiska budskap på internet.
Utförd: 2013.
Författad av: Statens medieråd.
(1) Kopplingar till antagonism, våldsbejakande extremism, extensiv rapport och kartläggning
över svenska internetsidor med kopplingar till våldsbejakande extremism, förslag på åtgärder.
Föremål för framtida forskning: Kan nyttjas som bakgrundsunderlag vid fortsatt forskning om
radikalisering eller förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism. Eventuell
uppdatering kartläggning kan behövas ske då rapporten i dagsläget är två år gammal och
utvecklingen på internet går snabbt.
Hyperlänk:
http://www.statensmedierad.se/upload/Rapporter_pdf/V%C3%A5ldsbejakande%20och%20an
tidemokratiska%20budskap%20p%C3%A5%20internet.pdf
Strålsäkerhetsmyndigheten
Rapport: Översyn av tillståndshavarnas och samhällets förmåga att skydda kärntekniska
anläggningar och transporter av kärnämnen mot antagonistiska hot.
Utförd: 2012.
Författad av: Strålsäkerhetsmyndigheten.
53
(1) Kopplingar till antagonistiska hot, extensiv rapport om säkerheten vid våra kärnkraftverk
kopplat mot antagonistiska hot, brist på samverkan mellan myndigheter pekas ut, tänkbara
och ”oliktänkbara” målas upp. Något nytt projekt på denna rapport anser jag som överflödig
då MSB nu bedriver projektet ”CBRNE-strategi 2025” (mer om det projektet under flikarna
MSB och FOI).
Hyperlänk:
https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Global/Publikationer/Myndighetshandling/Gransk
ningsrapport/Rapporter%20till%20webben/regeringsuppdrag-fysiskt-skydd-januari-2012.pdf
Sveriges kommuner och landsting
Rapport: Lokala insatser mot våldsbejakande politisk extremism.
Utförd: 2010.
Författad av: SKL.
(2) Kopplingar till antagonism och social oro, exemplifieringar av förebyggande arbete i
kommuner, bygger på Säkerhetspolisens rapport ”Våldsbejakande politisk extremism i
Sverige” från 2009.
Hyperlänk:
http://brs.skl.se/publikationer/index.jsp?http://brs.skl.se/publikationer/publdoc.jsp?searchpage=kat
asearch.jsp&db=KATA&from=1&toc_length=20&currdoc=1&search_titn=%2239835%22
Säkerhetspolisen
Rapport: Politisk våldsam extremism.
Utförd: 2009.
Författad av: Säkerhetspolisen.
(1) Författad av Säkerhetspolisen tillsammans med Brottförebyggande rådet och
universitetskopplade forskare. Syftet med rapporten var att kartlägga det politiska
extremvåldet inom vit-makt rörelsen och den autonoma rörelsen i Sverige för att kunna utföra
en grund till en nationell strategi och konkreta åtgärder mot det politiska våldet och den typen
av brottslighet.
Tydliga kopplingar i studien till antagonism, radikalisering, grupperingarnas påverkan på det
demokratiska samhället och våldskapacitet.
Ingen koppling till religiöst betingat våld.
Hyperlänk: http://www.sakerhetspolisen.se/publikationer/rapporter-amnesvis/politiskextremism/-valdsam-politisk-extremism.html
54
Rapport: Våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige,
Utförd: 2010.
(1)Syftet med rapporten var att kartlägga den dåvarande våldsbejakande islamismen i Sverige,
något som förekom om än i mindre skala vid utförandet av rapporten. Konklusionen var att
hotet från islamistisk extremism inte skulle underskattas även om det vid tiden för studien var
begränsande företeelser.
I och med inbördeskriget i Syrien, Islamiska Statens framväxt och den ökade företeelsen med
s.k. Jihadresor, har hotet ökat till den grad att Säpo bedömer våldsbejakande islamistisk
extremism som det största terroristhotet mot Sverige i dagsläget.
Tydliga kopplingar till radikalisering, hot mot det demokratiska samhället, kapacitet,
förebyggande- och förslag på nya åtgärder mot radikalisering, miljöer kopplat mot grogrund
mm. Utblick mot Danmark och Storbritannien för lärdomar gällande förebyggande arbete mot
radikalisering.
Myndigheten för nationell samverkan mot extremism nyttjar Säpos studie våldsbejakande
islamistisk extremism som en av de grundpelare för arbetet som utförs av myndigheten.
Förslag på framtida forskning: uppföljning på hur det förebyggande arbetet mot radikalisering
har gått i praktiken, har de önskemål och åtgärder som beskrivs i avsnitt 6.2 sid 95 uppfyllts
och har de utvärderats alternativt genomsyrats på en övergripande nationell nivå hos de
myndigheter som berörs av arbetet mot våldsbejakande islamistisk extremism?
Hyperlänk: http://www.sakerhetspolisen.se/publikationer/rapporter-amnesvis/valdsbejakande-islamistisk-extremism/valdsbejakande-islamistisk-extremism-i-sverige2010.html
Rapport: Otillåten påverkan mot medier.
Utförd 2028.
(4) Enkätundersökning. Studien visar att det är vanligt att journalister utsätts för hot och
trakasserier, något som på sikt kan erodera tilltron till media om journalister i högre grad
tystas ner. Studien visar att det år 2008 främst var enskilda brottsförövare som låg bakom
hoten. Ovanligt med fysisk skada mot journalister. Uppmärksammat i studien är att hoten och
trakasserierna mot journalister kan leda till omedveten självcensur vilket påverkar den
grundläggande yttrandefriheten indirekt.
Kopplingar till politisk extremism, religiöst våld, organiserad brottslighet.
Hyperlänk: http://www.sakerhetspolisen.se/publikationer/rapporteramnesvis/samhallshotande-brottslighet/2008-otillaten-paverkan-mot-medier.html
55
Europeisk forskning med kopplingar till antagonism och social oro
Danmark
Rapport: Anti-demokratiske og voldsfremmende miljoer i Danmark, som bekender sig till
islamistisk ideologi-Hvad ved vi?
Utförd: 2012.
Författad av: Ann-Sophie Hemmingsen, Danish Institute for International Studies.
(1) Kopplingar till antagonism, islamistisk extremism i Danmark, historisk bakgrund,
bakgrundsinformation till rådande läge i Danmark fram till 2012.
Hyperlänk: http://sm.dk/publikationer/anti-demokratiske-og-voldsfremmende-miljoer-idanmark-som-bekender-sig-til-islamistisk-ideologi-hvad-ved-vi
Rapport: Forebyggelse af radikalisering og ekstremisme-Regerings handlingsplan.
Utförd: 2014.
Författad av: Manu Sareen och Karen Hækkerup, Danmarks Regering.
(1) Kopplingar till antagonism, förebyggande av radikalisering och våldsbejakande
extremism, översiktlig presentation till Danmarks preventiva arbete, Köpenhamn- och Århusmodellen.
Hyperlänk: http://sm.dk/filer/nyheder/handlingsplan-om-forebyggelse-af-radikalisering-ogekstremisme-tilgaengelig.pdf
Rapport: Politisk ekstremisme i Danmark.
Utförd: 2012.
Författad av: Chris Holmsted Larsen, Ph.d.-studerende Institut for Kultur og Identitet
Roskilde Universitet.
(1) Kopplingar till antagonism, våldsbejakande extremism, övergripande information om
Danmarks höger- och vänsterextrema rörelser.
Hyperlänk: http://sm.dk/nyheder/2012/politisk-ekstremisme-i-danmark.pdf
Rapport: The Denmark School-Radicalization among Young Muslims in Aarhus.
Utförd: 2010.
Författad av: Lene Kühle, Associate Professor och Lasse Lindekilde, Assistant Professor
Department of Political Science, Aarhus University.
56
(1) Extensiv studie om islamistisk radikalisering bland ungdomar i Århus, kopplingar till
antagonism, radikalisering, islamistisk extremism, förebyggande arbete.
Hyperlänk:
http://cir.au.dk/fileadmin/site_files/filer_statskundskab/subsites/cir/radicalization_aarhus_FIN
AL.pdf
Finland
Rapport: Towards a Cohesive Society Action Plan to Prevent Violent Extremism.
Utförd: 2012.
Författad av: Inrikesministeriet.
(1) Finlands övergripande plan för att förebygga våldsbejakande extremism. Bör ses som en
kunskapsorientering om Finlands arbete mot våldsbejakande extremism.
Hyperlänk: http://www.intermin.fi/download/36330_332012.pdf?b3828f2f1c05d188
Nederländerna
Rapport: Right-wing extremism and the extreme right in the Netherlands.
Utförd: 2011.
Författad av: General Intelligence and Security Service and the Ministry of Interior and
Kingdom relations.
(1) Informativ och övergripande rapport om Nederländernas situation kopplat mot
högerextremism, problemförklaring och belysning av förebyggande arbete som åtas av
Nederländska myndigheter.
Hyperlänk: https://www.aivd.nl/english/publications-press/@2798/right-wing-extremism/
Rapport: The Netherlands comprehensive action program to combat jihadism-overview of
measures and actions.
Utförd: 2014.
Författad av: National Coordinator for Security and Counter Terrorism, Ministry of Security
and Justice.
(1) Informativ och övergripande rapport om Nederländernas nuvarande arbete mot terrorism,
Jihadresor och radikalisering.
57
Hyperlänk: https://english.nctv.nl/currenttopics/press_releases/2014/dutch-governmentstrengthens-actions-to-combat-jihadism-and-radicalisation.aspx
Rapport: Jihadism on the Webb-A breeding ground for Jihad in the modern age.
Utförd: 2012.
Kingdom relations.
(1) Rapport som avhandlar internets roll i radikaliseringsprocesser kopplat mot islamisering,
beskrivning om hur utvecklingen och tendenserna ser ut.
Hyperlänk: https://www.aivd.nl/english/publications-press/@2873/jihadism-web/
Rapport: Left Wing activism and extremism in the Netherlands.
Utförd: 2014.
Kingdom relations.
(1) Informativ och övergripande rapport om Nederländernas situation kopplat mot
vänsterextremism, problemförklaring och belysning av förebyggande arbete som åtas av
Nederländska myndigheter.
Hyperlänk: https://www.aivd.nl/english/publications-press/@3089/left-wing-activism/
Norge
Rapport: Action plan against Radicalisation and Violent Extremism.
Utförd: 2014.
Författad av: Norska justitiedepartementet.
(1) Övergripande rapport om Norges samlade förebyggande arbete mot radikalisering och
våldsbejakande extremism, kan avses som en kunskapsorientering om denna saknas.
Hyperlänk: https://www.counterextremism.org/resources/details/id/679/action-plan-againstradicalisation-and-violent-extremism
58
Rapport: Norway, NATO and cyber defense.
Utförd: 2014.
Författad av: Forsvarets forskningsinstitutt, Siw Tynes Johnsen.
(4) Kopplingar till cyberssäkerhet, antagonistiska hot via cyber, överblick på Norges rådande
situation kopplat mot cyberssäkerhet, överblick av framtida hinder och prövningar. Kan
nyttjas som jämförelseunderlag vid framtida forskning om cybersäkerhet i Sverige.
Hyperlänk: http://www.ffi.no/no/Rapporter/14-01328.pdf
Rapport: MARITIM TERRORISME – NYE TRENDER.
Utförd: 2007.
Författad av: Forsvarets forskningsinstitutt, TØNNESSEN, Truls H.
(1) Kopplingar till antagonism, terrorism, sjö- och hamnsäkerhet, beskrivning av Norges
hotbild gällande sjö- och hamnsäkerhet, scenariogenomgångar, framtida hinder och
prövningar, kan anses vara utdaterad men kan fungera som jämförelseunderlag vid framtida
forskning om antagonistiska hot mot sjö- och hamnområden.
Hyperlänk: http://www.ffi.no/no/Rapporter/07-00015.pdf
Artikel: The threat of bioterrorism: Identifying the unknown.
Utförd: 2012.
Författad av: Forsvarets forskningsinstitutt, Janet Martha Blatny and Per Leines Lausund.
(1) Övergripande artikel om biologisk terrorism, historisk bakgrund till biologiska vapen, hur
hotbilden av denna ser ut i Norge och vad norska myndigheter gör för att förhindra biologiska
terroristdåd, bör ses som en övergripande kunskapsorientering på biologiska-vapen och
terrorism.
Hyperlänk: http://www.ffi.no/no/Publikasjoner/Documents/FFIFokus_nr2_2012_Bio_web.pdf
59
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa
Rapport: Preventing Terrorism and Countering Violent Extremism and Radicalization that
Lead to Terrorism: A Community-Policing Approach.
Utförd: 2014.
Författad av: Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.
(1) Kopplingar till antagonism, våldsbejakande extremism, radikaliseringsprocessen,
förebyggande arbete. Samlad och extensiv rapport om OSCE:s arbete gällande förebyggande
av våldsbejakande extremism och radikalisering. Kan nyttjas som bakgrundsunderlag eller
jämförande material vid framtida forskning om förebyggande av radikalisering och
våldsbejakande extremism.
Hyperlänk: http://www.osce.org/atu/111438
Institute for Strategic Dialogue
Rapport: Preventing and Countering Far-Right Extremism.
Utförd: 2012.
Författad av: Justitiedepartementet (Sverige), Institute for Strategic Dialogue, redaktörer:
Vidhya Ramalingam, Alex Glennie, Sebastien Feve.
(1) Kopplingar till antagonism, högerextremism, förebyggande arbete mot högerextremism,
Sveriges Justitiedepartementet lanserade år 2012 ett EU-projekt tillsammans med Institute for
Strategic Dialogue och 10 andra EU-länder som avser förbättra sin kapacitet att förebygga och
motverka högerextremism. Denna rapport är en samlad rapportering från de deltagande
länderna och deras arbete mot högerextremism. Projektet löpte till 2014 och mynnade ut i en
handbok för preventiva åtgärder och motverkan mot högerextremism. (obs handboken går att
finna i nästa stycke).
Hyperlänk: http://www.strategicdialogue.org/FarRightEM.pdf
Rapport: On the Front Line A guide to countering far-right extremism.
Utförd: 2014.
Författad av: Institute for Strategic Dialogue, Vidhya Ramalingam.
(1) Kopplingar till antagonism och högerextremism, förebyggande åtgärder,
rekommendationer, handbok för preventiva åtgärder och motverkan mot högerextremism.
Hyperlänk:
http://www.strategicdialogue.org/On_The_Front_Line_Far_RightHANDBOOK.pdf
60
Rapport: European Counter-Radicalisation and De-radicalisation: A Comparative
Evaluation of Approaches in the Netherlands, Sweden, Denmark and Germany.
Utförd: 2014.
Författad av: Riazat Butt och Henry Tuck.
(1) Kopplingar till antagonism, förebebyggande åtgärder mot radikalisering,
avhopparstrategier, jämförelse mellan Nederländerna, Sverige, Danmark och Tyskland
strategier.
Hyperlänk: http://www.strategicdialogue.org/De-radicalisation_final.pdf
Rapport: Countering the Apeal of Extremism Online.
Utförd: 2013.
Författad av: Institute for Strategic Dialogue, Rachel Briggs, Sebastien Feve.
(1) Kopplingar till antagonism, förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism på
internet, förslag på åtgärder. Övergripande rapport från ett tredagars möte i Köpenhamn där
problemen med grogrunder för våldsbejakande extremism diskuterades.
Hyperlänk: https://www.counterextremism.org/resources/details/id/451/inspire-radicaliserecruit-countering-the-appeal-of-extremism-online
Rapport: The Education and Training of Islamic Faith Leaders in Europe: A Comparative
Evaluation of Approaches in France and Germany.
Utförd: 2014.
Författad av: Institute for Strategic Dialogue, Dilwar Hussain och Henry Tuck.
(1) Kopplingar till antagonism, islamistisk extremism, förebyggande arbete, förslag på
åtgärder på utbildning och träning för Imamer, jämförelse mellan Tyskland och Frankrikes
arbete.
Hyperlänk: http://www.strategicdialogue.org/Imam_training_final.pdf
61
Rapport: Becoming Mulan? Female Western Migrants to ISIS.
Utförd: 2015.
Författad av: Institute for Strategic Dialogue, Carolyn Boyd, Alexandra Bradford och Ross
Frenett.
(1) Kopplingar till antagonism, våldsbejakande extremism, islamistisk terrorism. Rapporten är
den första av flera kommande på ämnet kvinnor som genomför Jihadresor för strida med ISIS.
Analyser på varför de åker och vilka bakomliggande orsaker som föreligger och på hoten de
skapar och utgör.
Hyperlänk: http://www.strategicdialogue.org/ISDJ2969_Becoming_Mulan_01.15_WEB.PDF
The International Centre for Study of Radicalisation and Political Violence (ICSRC)
Rapport: Countering Online Radicalisation-A Strategy for Action.
Utförd: 2009.
Författad av: ICSR, Tim Stevens och Peter R. Neumann.
(1) Kopplingar till antagonism, radikalisering på internet, förslag på förebyggande åtgärder
som kan tas av myndigheter eller länder, kan anses vara utdaterad då den i dagsläget är sex år
gammal men en jämförelse med råden givna i rapporten med de nya rapporterna t.ex. från
statens medieråd (går att finna under fliken ”Statens medieråd”), skulle kunna vara till nytta
för framtida forskning om förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism.
Hyperlänk: http://icsr.info/wpcontent/uploads/2012/10/1236768491ICSROnlineRadicalisationReport.pdf
Rapport: Prison and Terrorism-Radicalisation and De-radicalisation in 15 Countries.
Utförd: 2010.
Författad av: ICSR, Peter R. Neumann.
(1) Kopplingar till antagonism, terrorism, radikalisering och de-radikalisering, jämförelse
mellan länder, förebyggande arbete – hur fängelser kan bidra med positiva effekter i
motverkandet av radikalisering.
Hyperlänk: http://icsr.info/wpcontent/uploads/2012/10/1277699166PrisonsandTerrorismRadicalisationandDeradicalisationi
n15Countries.pdf
62
Rapport: De-Radicalising Islamists: Programmes and their Impact in Muslim Majority States.
Utförd: 2012.
Författad av: ICSR, Hamed El-Said.
(1) Kopplingar till antagonism, terrorism, islamistisk extremism, radikalisering och
motverkande av den, fokus på Muslimska länder, jämförelse mellan ländernas samlade arbete
för att motverka radikalisering och islamistisk extremism. Rapporten var en del i ett större
projekt sponsrat av Norska Utrikesministeriet. Rapporten kan nyttjas som bakgrundsunderlag
vid framtida forskning om radikalisering eller som kunskapsorientering av utom-europeiska
länders arbete mot radikalisering.
Hyperlänk: http://icsr.info/wpcontent/uploads/2012/10/1328200569ElSaidDeradicalisation1.pdf
Rapport: Countering Radicalisation in Europe.
Utförd: 2012.
Författad av: ICSR, Lorenzo Vidino och James Brandon.
(1) Kopplingar till antagonism, terrorism, radikalisering och förebyggande arbete. Jämförelse
av Storbritanniens, Danmarks, Nederländernas och Norges förebyggande arbete mot
radikalisering. Kan anses vara utdaterad då mycket sker inom detta fält men en tillbaka blick
och jämförelse mellan länder kan gagna framtida forskning inom området radikalisering och
de-radikalisering.
Hyperlänk: http://icsr.info/2012/12/icsr-report-countering-radicalization-in-europe/
63

Kunskapsinventering inom fälten antagonistiska hot och social oro

Transcription

Similar documents

Utbildningsdag om radikalisering och - Social utveckling

Bildspel till KS 20150604.

Extremism - Axel and Margaret Ax:son Johnson Foundation

Stockholms stads strategi mot våldsbejakande

Metodstöd för dialog med unga (PDF)

Civilförsvarsförbundet-och-terrorismen

Kunskapscenter för våldsbejakande extremism

Bild 1 - Trafikverket