Series TGL/TGM Utgåva 2015 V1.0

Transcription

MAN Påbyggnadsriktlinjer Lastbil
Serie TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0
Engineering the Future – since 1758
MAN Truck & Bus AG
U T G I V A R E
MAN Truck & Bus AG
(benämns MAN i efterföljande text)
Technical Sales Support
Application Engineering
Dachauer Str. 667
80995 München, Tyskland
E-post: [email protected]
Fax: + 49 (0) 89 1580 4264
www.manted.de
Denna svenska version är en översättning.
Vid tvivel eller tvister gäller den giltiga tyska originalversionen.
Tekniska ändringar som beror på vidareutvecklingar förbehålles.
© 2015 MAN Truck & Bus AG
Eftertryck, duplicering eller översättning, även i utdrag, är förbjudet utan skriftligt medgivande från
MAN Truck & Bus AG. Alla rättigheter, speciellt enligt upphovsrättslagstiftningen förbehålles MAN.
Trucknology och MANTED är registrerade varumärken för MAN Truck & Bus AG.
Om beteckningar är varumärken betraktas dessa som skyddade av den aktuella ägaren även utan att detta
anges med (® ™).
Utgåva 2015 V1.0
MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX
Innehållsförteckning
I
Giltighet och juridiska överenskommelser....................................... 1
1.0Allmänt............................................................................................... 2
2.0
Juridiska överenskommelser............................................................. 2
2.1Förutsättningar................................................................................... 2
2.2Ansvar................................................................................................ 3
2.3Registrering........................................................................................ 4
3.0Ansvar................................................................................................ 7
3.1Komponentfelsansvar........................................................................ 7
3.2Produktansvar.................................................................................... 7
3.3
Ansvarsbegränsning för tillbehör och reservdelar............................. 8
3.5
Anvisningar från påbyggnads- och ombyggnadsföretag................... 9
4.0Kvalitetssäkring................................................................................ 10
5.0Tillstånd............................................................................................ 10
5.1Påbyggnadstillstånd......................................................................... 10
5.2Tillverkarintyg................................................................................... 12
II
Produktidentifikation....................................................................... 15
1.0Allmänt............................................................................................. 16
2.0Uttryck.............................................................................................. 16
2.1Serie................................................................................................. 16
2.2Typnummer...................................................................................... 16
2.3Viktklass........................................................................................... 20
2.4Effektuppgift..................................................................................... 20
2.5Fjädringstyp..................................................................................... 20
2.6
Hjulkonfiguration.............................................................................. 20
2.7
Suffix................................................................................................ 23
2.8Förarhytter........................................................................................ 24
3.0Dörrbeteckning................................................................................ 25
4.0Variantbeskrivning............................................................................ 25
5.0Basfordonsnummer.......................................................................... 26
6.0
Fordonsidentifierings- och chassinummer....................................... 26
Utgåva 2015 V1.0
I
IIIChassin............................................................................................ 29
1.0Allmänt............................................................................................. 30
1.1
Inhämtande av tekniska fordonsdata............................................... 30
1.2
Standarder, riktlinjer, föreskrifter, toleranser..................................... 30
1.3Utförandekvalitet.............................................................................. 31
1.3.1Korrosionsskydd.............................................................................. 31
1.3.2
Svetsningsarbeten på fordonet........................................................ 31
1.3.3
Borrhål, nit- och skruvförband......................................................... 35
1.4
Brandskyddsåtgärder vid på- och ombyggnad............................... 38
1.4.1Allmänt............................................................................................. 38
1.4.2
Föreskrifter enligt lag........................................................................ 38
1.4.3
Åtgärder i området vid motorn och avgassystemet......................... 39
1.4.4
Åtgärder vidluftinsuget..................................................................... 39
1.4.5
Elektriska ledningar/installationer.................................................... 39
2.0
Hela fordonet................................................................................... 40
2.1Allmänt............................................................................................. 40
2.2
Begrepp, mått och vikter................................................................. 40
2.2.1
Teoretiskt axelavstånd...................................................................... 40
2.2.2
Teoretisk och tillåten överhängslängd.............................................. 42
2.2.3
Tillåten axellast................................................................................. 43
2.2.4
Tillåten totalvikt................................................................................ 43
2.2.5
Tillåten totalvikt för ekipage............................................................. 44
2.2.6Axelöverbelastning........................................................................... 45
2.2.7Hjullastdifferens................................................................................ 46
2.2.8
Minsta framaxellast.......................................................................... 48
2.2.9
Fastställa axellast och vägning........................................................ 50
2.2.10
Rullningsomkrets och differens i rullningsomkrets.......................... 51
2.3
Ändringar på hela fordonet.............................................................. 51
2.3.1
Ändra axelavståndet........................................................................ 51
2.3.2
Ändring av ramens överhäng........................................................... 57
2.3.3
Ändring av hjulkonfigurationen........................................................ 61
2.3.4
Ändring av däck (val av andra däck)................................................ 61
2.3.5
Ändring av fordonstyp och alternativ användning som dragbil/lastbil... 61
2.3.6
Eftermontering av hjälpaggregat, påmonteringsdelar och tillbehör... 62
2.4
Typgodkända / säkerhetsrelevanta fordonskomponenter............... 63
3.0Förarhytt........................................................................................... 64
3.1Allmänt............................................................................................. 64
3.2Förarhytter........................................................................................ 64
3.3
Spoiler, takpåbyggnader, taktrappstege.......................................... 69
3.4Taksovhytter..................................................................................... 72
3.5
Montering av varningsskyltar på frontluckan................................... 73
IIUtgåva 2015 V1.0
4.0Chassiram........................................................................................ 74
4.1Allmänt............................................................................................. 74
4.2Rammaterial..................................................................................... 74
4.3
Ramprofiler....................................................................................... 75
5.0
Monteringsdetaljer på ramen........................................................... 80
5.1Allmänt............................................................................................. 80
5.2
Underkörningsskydd framtill............................................................ 80
5.3
Sidoplacerad skyddsanordning....................................................... 81
5.4
Bakre underkörningsskydd.............................................................. 84
5.5Bränsletankar................................................................................... 87
5.6Kopplingsanordningar...................................................................... 87
5.7
Frontmonterade påbyggnader......................................................... 88
5.7.1
Monteringsplattor för snöröjning och väghållning........................... 88
5.7.2
Frontplatta för kranstöd................................................................... 89
6.0
Motor och drivlina............................................................................ 90
6.1Allmänt............................................................................................. 90
6.2Motorvarianter.................................................................................. 91
6.3
Runt om motorn............................................................................... 97
6.3.1
Ändringar på motorn........................................................................ 97
6.3.2
Ändringar av luftinsugningen........................................................... 97
6.3.3
Ändringar av motorns kylning.......................................................... 98
6.3.4
Ändringar på motorkapseln, bullerdämpning................................... 99
6.3.5Tryckluftförsörjning........................................................................... 99
6.3.5.1Grundprinciper................................................................................. 99
6.3.5.2
Placering av ledningar...................................................................... 99
6.3.5.3Snabbkopplingar............................................................................ 102
6.3.5.4
Anslutning av hjälpaggregat........................................................... 104
6.3.5.5Tryckluftsförlust.............................................................................. 105
6.3.5.6
Extern luftförsörjning...................................................................... 106
6.4Avgassystem.................................................................................. 109
6.4.1
Ändringar av avgassystemet.......................................................... 109
6.4.2AdBlue-system............................................................................... 119
6.4.2.1
Principer och AdBlue-systemets uppbyggnad.............................. 119
6.4.2.2
AdBlue ledningsknippe.................................................................. 122
6.4.2.3AdBlue-tank................................................................................... 137
6.4.2.4AdBlue-matningsmodul................................................................. 140
6.4.2.5AdBlue-kablage.............................................................................. 148
6.4.2.6Reservdelslista............................................................................... 157
6.5
Växellåda och kardanaxlar............................................................. 160
6.5.1Grundprinciper............................................................................... 160
6.5.2
Konfiguration av kardanaxlar......................................................... 161
6.5.3
Krafter i kardanaxelsystemet......................................................... 165
Utgåva 2015 V1.0
III
6.5.4
Ändring av kardanaxelkonfigurationen........................................... 165
6.5.5
Montering av andra manuella växellådor, automatiska växellådor
och fördelningsväxlar................................................................................166
6.6Kraftuttag....................................................................................... 166
6.7Bromssystem................................................................................. 166
6.7.1Grundprinciper............................................................................... 166
6.7.2
Dragning och infästning av bromsledningar.................................. 166
6.7.3
ALB, EBS-broms............................................................................ 166
6.7.4
Eftermontering av hjälpbromssystem............................................ 167
6.8
MAN HydroDrive............................................................................ 167
7.0Fordonschassi................................................................................ 168
7.1Allmänt........................................................................................... 168
7.2
Ändringar på fordonschassit.......................................................... 168
8.0
Elsystem / elektronik (fordonets elsystem)..................................... 169
8.1Allmänt........................................................................................... 169
8.1.1
Elektromagnetisk kompatibilitet..................................................... 170
8.1.2
Radioutrustning och antenner........................................................ 170
8.1.3
Diagnoskoncept och parameterinställning med MAN-cats........... 173
8.2Kablar............................................................................................. 174
8.2.1
Placering av ledningar.................................................................... 174
8.2.2Jordkabel....................................................................................... 175
8.2.3
Kablage för förlängning av axelavstånd......................................... 175
8.2.4
Kablage för kablage till baklyktor, extra baklyktor, släpvagnsuttag,
sidomarkeringslyktor och extra ABS-uttag.................................... 179
8.2.5
Extra elscheman och kablageritningar........................................... 184
8.2.6Batterikabel.................................................................................... 184
8.3
Gränssnitt på fordonet, påbyggnadsförberedelser........................ 185
8.3.1
Mottagning av motor-på-signal (D+ signal).................................... 186
8.3.2
Elektriskt gränssnitt bakgavellyft................................................... 186
8.3.3
Motor start-stopp-anordning......................................................... 189
8.3.4
Mottagning av hastighetssignal..................................................... 189
8.3.5
Mottagning av backsignal.............................................................. 190
8.3.6
Gränssnitt för mellanvarvtalsreglering med FFR/PTM (ZDR-gränssnitt).190
8.3.7
Gränssnitt förberedelse för backkamera........................................ 194
8.4Extraförbrukare.............................................................................. 196
8.4.1
Anvisningar för laddningsbalans.................................................... 200
8.5Batterier.......................................................................................... 202
8.5.1
Behandling och skötsel av batterierna........................................... 202
8.5.2
Behandling och skötsel av batterier med PAG-teknologi.............. 202
8.6Belysningssystem.......................................................................... 203
8.7
Indikerings- och instrumenteringskoncept.................................... 204
8.8
Säkerhets- och assistentsystem.................................................... 205
IVUtgåva 2015 V1.0
8.8.1ESP-krängningsgivare.................................................................... 206
8.8.2
Nödbromsassistent (Emergency Brake Assist).............................. 207
8.8.3
Multifunktionskamera för Filkörningsassistent
(Lane Guard System), Nödbromsassistent (EBA) och
adaptiv hastighetsreglering (ACC)................................................. 209
IVPåbyggnad.................................................................................... 213
1.0
Allmänna krav................................................................................. 214
1.1.Förutsättningar............................................................................... 214
1.2
Åtkomst och frigång....................................................................... 214
1.3
Köregenskaper och körmotstånd.................................................. 216
1.4Svängningar................................................................................... 217
1.5
Att tänka på vid fordon med lyftbara axlar..................................... 217
1.6
Fordon med stödben..................................................................... 218
1.6.1
Stöd där hjulen har markkontakt.................................................... 218
1.6.2
Stöd där hjulen saknar markkontakt.............................................. 219
1.8Montering....................................................................................... 219
1.9
Korrosionsskydd vid påbyggnader................................................ 220
1.10
Standarder, riktlinjer, föreskrifter.................................................... 221
1.10.1
Maskindirektivet (2006/42/EG)....................................................... 221
1.10.2Lastsäkring..................................................................................... 223
1.10.3Konturmarkeringar......................................................................... 223
2.0
Utformande av påbyggnad och hjälpram...................................... 224
2.1
Allmänna krav................................................................................. 224
2.2
Påbyggnad med hjälpram.............................................................. 226
2.3
Påbyggnad utan hjälpram.............................................................. 231
2.4
Montering av hjälpram och påbyggnader...................................... 232
2.5
Skruv- och nitförband.................................................................... 233
2.6
Skjuvvek infästning........................................................................ 233
2.6.1
Allmänna krav på skjuvveka påbyggnadsinfästningar................... 234
2.6.2
Utföranden för skjuvveka påbyggnadsinfästningar....................... 235
2.7
Skjuvstyv infästning....................................................................... 240
3.0Påbyggnader.................................................................................. 243
3.1Dragbil............................................................................................ 243
3.1.1
Chassin och utrustningar............................................................... 243
3.1.2
Krav på påbyggnaden.................................................................... 243
3.2
Flak- och skåppåbyggnader.......................................................... 245
3.3
Rede för växelflak.......................................................................... 246
3.3.1
3.3.2
Utgåva 2015 V1.0
V
3.4Bakgavellyft.................................................................................... 248
3.5
Tank- och behållarpåbyggnad....................................................... 256
3.5.1
3.5.2
3.6
Påbyggnad för sophämtningsfordon............................................. 260
3.6.1
3.6.2
3.7Tippbil............................................................................................ 261
3.7.1
3.7.2
3.8
Liftdumper och lastväxlare............................................................. 264
3.9Lastkran......................................................................................... 265
3.9.1
3.9.2
3.9.3
Krav på hjälpram för påbyggnad av lastkran................................. 268
3.10Transportblandare.......................................................................... 274
3.10.1
3.10.2
3.11Vajerspel......................................................................................... 276
3.12Vändskivepåbyggnad..................................................................... 277
3.13Biltransportfordon.......................................................................... 277
3.13.1
3.13.2
VIUtgåva 2015 V1.0
VBeräkningar................................................................................... 281
1.0Allmänt........................................................................................... 282
1.1Hastighet........................................................................................ 282
1.2Verkningsgrad................................................................................ 283
1.3Dragkraft........................................................................................ 285
1.4Backtagningsförmåga.................................................................... 285
1.4.1
Vägsträcka vid stigning och nedförslut.......................................... 285
1.4.2
Stigningens/nedförslutets vinkel.................................................... 286
1.4.3
Beräkning av backtagningsförmåga.............................................. 287
1.5Vridmoment.................................................................................... 291
1.6Effekt.............................................................................................. 293
1.7
Kraftuttagsvarvtal vid fördelningsväxellådan................................. 295
1.8Körmotstånd.................................................................................. 296
1.9Vändradie....................................................................................... 299
1.10Axellastberäkning........................................................................... 301
1.10.1
Genomföra en axellastberäkning................................................... 302
1.10.2
Viktberäkning med lyft löpaxel....................................................... 309
1.11
Infästningslängd vid påbyggnad utan hjälpram............................. 310
1.12Kopplingsanordningar.................................................................... 312
1.12.1
Släpvagnskoppling för släpvagn med styrande axel (D-värde)..... 312
1.12.2
Släpvagnskoppling för släpvagn med fast dragstång / släpvagn
med centralaxel (DC-värde, V-värde).............................................. 313
1.12.3
Släpvagnskoppling för påhängsvagn (D-värde)............................. 315
1.13
Teoretiskt axelavstånd och tillåten överhängslängd...................... 317
Om inget annat anges: Alla dimensioner i mm, alla vikter och laster i kg.
Utgåva 2015 V1.0
VII
ANTECKNING
I
Giltighet och juridiska överenskommelser
Utgåva 2015 V1.0
1
I
1.0Allmänt
Informationen i dessa riktlinjer är bindande. Undantag, om de är tekniskt möjliga, kan endast godkännas efter
skriftlig förfrågan hos MAN (för adress se ”Utgivare”).
2.0
Juridiska överenskommelser
2.1Förutsättningar
Det utförande företaget måste, förutom dessa påbyggnadsriktlinjer, beakta samtliga nedanstående dokument som
tillämpas för fordonets drift och konstruktion:
•
Lagar och förordningar
•
Olycksförebyggande föreskrifter
•Operatörsmanualer
Normer är tekniska standarder och innehåller därmed minimikrav. Den som inte uppfyller dessa minimikrav handlar
oansvarigt. Normer är bindande om de är en del av föreskrifterna.
Information från MAN angående tekniska frågor är bara bindande om den är skriftlig. Frågor skall ställas till
respektive ansvarig avdelning hos MAN.
Informationen gäller användningsförhållanden som är brukliga i Europa. Mått, vikter och andra grundvärden som
avviker från detta måste beaktas vid konstruktionen av påbyggnaden, dess infästning samt vid utformningen av
hjälpramen. Företaget som utför arbetet måste tillse att hela fordonet kommer att tåla de förväntade
användningsvillkoren.
För vissa aggregat, som t ex lastkranar, bakgavellyftar, vajerspel etc. har respektive tillverkare utarbetat
påbyggnadsföreskrifter. Om dessa föreskrifter innehåller krav som går utöver de som anges i MAN
påbyggnadsriktlinjer ska även dessa krav uppfyllas.
Hänvisningar till
•
Lagstadgade bestämmelser
•
Olycksförebyggande föreskrifter
•
Förordningar från arbetssäkerhetsinstitut
•Arbetsföreskrifter
•
Övriga riktlinjer och källhänvisningar
är inte fullständiga och är enbart tänkta som information. De ersätter inte företagets egna provningsförpliktelse.
2Utgåva 2015 V1.0
I
2.2Ansvar
•Konstruktion
•Tillverkning
•
Montering av påbyggnader
•
Ändring av fordonschassit
Ansvaret för att ovanstående punkter har utförts på korrekt sätt ligger alltid helt och hållet hos det företag som
tillverkar, monterar eller ändrar påbyggnaden (tillverkaransvar). Detta gäller även när MAN uttryckligen har godkänt
påbyggnaden eller ändringen. Från MAN skriftligen godkända påbyggnader/ombyggnader fråntar inte
påbyggnadstillverkaren sitt produktansvar.
Om företaget som utför påbyggnaden redan under planeringsstadiet eller i avsikterna hos
•Kunder
•Användare
•
Den egna personalen
•Fordonstillverkaren
upptäcker ett fel skall denne göras uppmärksam på sitt fel.
Företaget är ansvarig att
•Driftsäkerheten
•
Trafiksäkerheten
•Servicemöjligheterna
•Köregenskaper
hos fordonet inte uppvisar några försämrade egenskaper.
Avseende trafiksäkerheten måste företaget vid
•Konstruktion
•
Tillverkningen av påbyggnaden
•
Montering av påbyggnader
•
Ändring av fordonschassit
•Instruktionerna
•Operatörsmanualer
följa den senaste tekniska standarden och gällande regler i branschen. Svåra driftförhållanden skall dessutom
beaktas.
Utgåva 2015 V1.0
3
I
2.3Registrering
Nationell lagstiftning och tekniska föreskrifter om typgodkännande av fordon vid modifieringar måste följas. Utförda
ombyggnationer på fordonschassit måste presenteras och bedömas av en teknisk tjänst. Företaget som utfört
ändringarna tar även efter fordonets godkännande ansvar för om den behöriga myndigheten har utfärdat ett
certifikat utan att känna till produktens driftsäkerhet.
EG etappvis förfarande för typgodkännande enligt bilaga XVII 2007/46/EG
Förfarande
Inom ramen för etappvis förfarande enligt bilaga XVII i direktiv 2007/46/EG är varje tillverkare ansvarig för
godkännandet och produktionsöverensstämmelsen för alla system, komponenter eller separata tekniska enheter
som tillverkaren har tillverkat eller tillfört i en tidigare tillverkningsetapp.
Påbyggnadstillverkaren är en tillverkare av en andra eller senare tillverkningsetapp enligt direktiv 2007/46/EG.
Ansvarsområden
Påbyggnadstillverkaren är principiellt ansvarig:
•
•
•
•
•
för modifieringar som denne utfört på grundfordonet.
för de föremål som redan har godkänts i en tidigare etapp ifall modifieringar på grundfordonet gör att
tidigare tilldelade godkännanden för detta fordon inte längre kan användas.
för att den utförda modifieringen följer den nationella/internationella lagstiftningen,
och i synnerhet den som gäller i mållandet.
för att de modifieringar som denne utfört presenteras för en teknisk tjänst för bedömning.
för att denne dokumenterar att lagstiftningen följs på motsvarande sätt (provningsrapport och/eller
godkännande resp. dokument enligt mållandets gällande lagar) dokumenteras av denne.
MAN är som tillverkare av grundfordon principiellt ansvarig:
•
för att på begäran tillhandahålla påbyggnadstillverkaren de underlag för typbesiktning
(EG-/ECE-typgodkännande) som finns tillgängliga vid leveransen av grundfordonet i elektronisk form.
Märkning av fordonen
Det aktuella fordonet får ett fordonsidentitetsnummer (”FIN”), som visar att MAN är tillverkaren av det icke
färdigbyggda grundfordonet.
Principiellt gäller de krav som anges i bilaga XVII i direktiv 2007/46/EG och de instruktioner som publicerats gällande
förfarandet.
Produktionsöverensstämmelse (COP)
Principiellt gäller kraven i EU:s särdirektiv och bilaga X i direktiv 2007/46/EG samt kraven i bilaga 2 i
ECE-överenskommelsen från år 1958.
Tillhandahållande av underlag för godkännande/efterföljande etapp
Enligt bilaga XVII i direktiv 2007/46/EG skall MAN som tillverkare av grundfordonet tillhandahålla
påbyggnadstillverkaren/-tillverkarna de EG-/ECE-systemgodkännanden som finns tillgängliga för grundfordonet
samt intyg om överensstämmelse (COC, Certificate of Conformity) 1) i elektronisk form.
Enbart om fordonet är EG-konformt och om fabriken har ställt ut ett intyg om överensstämmelse
(Certificate of Conformity ”COC”).
1)
4Utgåva 2015 V1.0
I
Fall I: Registrering i Tyskland
Vid en totalentreprenad från MAN (”enfakturaprincip”) är påbyggnadstillverkaren, som tillverkare av de efterföljande
etapperna, skyldig att ställa följande underlag till förfogande i elektronisk form:
a) De enskilda leveransvillkoren gör att fordonstillverkaren (MAN) vill genomföra en besiktnings-,
godkännande- eller typgodkännandeprocess.
1.
Vid ett bestående och giltigt heltypgodkännande enligt 2007/46/EG för
tillverkningsetapperna ett Intyg om överensstämmelse (Certificate of Conformity ”COC”).
På förfrågan måste befintliga EG-/ECE-systemgodkännanden eller tekniska provrapporter
ställas till förfogande.
2.
Alternativ till det 1:a alternativet är om de provningsrapporter och godkännandeunderlag
som krävs tillhandahålls inom ramen för det nationella förfarandet rörande individuella
tillstånd enligt §13 EG-FGV
Ovan nämnda underlag får senast lämnas in i utskriftsvänligt format på dagen för återleveransen av det
kompletterade fordonet på den avtalade destinationsorten.
Underlagen skickas till följande adress: [email protected].
I de fall då MAN får ett intyg om överensstämmelse Certificate of Conformity (”COC”) från påbyggnadstillverkaren
får endast MAN skriva ut originalet av detta på påbyggnadstillverkarens begäran.
b)
Besiktnings-, godkännande- eller typgodkännandeprocessen görs genom avtalspart eller
tillverkaren av den sista påbyggnadsetappen av fordonet.
1.
Ingen, avtalsparten eller tillverkaren av den sista påbyggnadsetappen på fordonet är
ansvariga för typgodkännandeprocessen av fordonet.
I alla andra fall görs besiktnings-, godkännande- eller typgodkännandeprocessen via tillverkaren av den sista
påbyggnadsetappen på fordonet eller motsvarande avtalspart.
Fall II: Typgodkännande utanför Tyskland inom användningsområdet enligt direktiv 2007/46/EG
Vid en totalentreprenad från MAN förpliktar sig påbyggnadstillverkaren, som tillverkare av sista etappen, att ställa
alla erforderliga godkännande-/registreringsunderlag för alla ändringar, som sträcker sig utöver grundfordonet och
som gjorts under de efterföljande tillverkningsetapperna, elektroniskt till förfogande för den ansvariga
försäljningsorganisationen eller importören.
Oberoende av om importören är generalentreprenör eller inte görs besiktnings-, godkännande- eller
typgodkännandeprocessen via tillverkaren av den sista påbyggnadsetappen på fordonet eller motsvarande
avtalspart.
För registreringsprocessen ansvarar landets importör eller respektive kontraktspartner.
MAN levererar inga nationella data för registreringen, som sträcker sig utöver bilaga IX i direktiv 2007/46/EG i den
aktuella versionen för delvis fullbordade fordon – detta gäller i synnerhet även för nationella typkodnummer och
kodningar av tekniska basuppgifter.
MAN som tillverkare förbehåller sig – efter motsvarande analys om huruvida det är genomförbart och
kostnadseffektivt – rätten att, enligt motsvarande separat träffade överenskommelse med nationella återförsäljare
och importörer, överlämna data för det nationella godkännandet som går ut över den ovannämnda omfattningen
(t ex föreskrivna skyltar etc.). Motsvarande förfrågan skall ställas till följande adress: [email protected].
Utgåva 2015 V1.0
5
I
Sekretessöverenskommelse
Påbyggnadstillverkaren får inte ge vidare de av MAN tillhandahållna godkännandeunderlagen till tredje part utan att
MAN uttryckligen godkänt detta innan.
Undantag för detta är när underlag, som direkt berör godkännandet av det berörda fordonet, ges vidare till personer
vid följande institutioner:
•MAN-återförsäljare
•
Tekniska tjänster och provningsorganisationer
•Tillsynsmyndigheter
•
Registreringsmyndigheter eller statligt behöriga registreringsställen
Anvisningar för typgodkännande för TIB-,CIB-, BIB-, CKD-,SKD-, PKD-fordon
Förklaringar
•
•
•
•
•
•
TiB Truck in the Box)
CiB(Chassis in the Box)
BiB(Bus in the Box)
CKD(Complete Knocked Down)
SKD(Semi Knocked Down)
PKD(Partly Knocked Down)
MAN är inte tillverkare av dessa utföranden enligt direktiv 2007/46/EG – och därför är det tillverkaren av dessa
fordon som är ansvarig för homologations- och godkännandeprocessen.
Principiellt gäller innehållet i det aktuella avtal som slutits med MAN.
MAN överlämnar principiellt därför inga uppgifter som är relevanta för typgodkännandet för de kompletterade
fordonen. Undantag för detta är homologationsunderlag för komponenter som kräver godkännande, t ex motorer,
som tillhandahålls elektroniskt av MAN.
Detta utesluter dock inte att MAN förbehåller sig – efter motsvarande analys om huruvida det är genomförbart och
kostnadseffektivt – rätten att, enligt motsvarande separat träffade överenskommelse med nationella återförsäljare
och importörer, överlämna data för det nationella godkännandet som går utöver den ovannämnda omfattningen
(t.ex. föreskrivna skyltar etc.). Motsvarande förfrågningar skall ställas till avdelningen för typgodkännanden,
Homologationsabteilung hos MAN.
6Utgåva 2015 V1.0
I
3.0Ansvar
3.1Komponentfelsansvar
Anspråk på komponentfelsansvar är bara möjliga inom ramen för köpavtalet mellan köpare och säljare. Därefter
åligger åtaganden avseende komponentfelsansvar den aktuella säljaren av den levererade produkten. Anspråk mot
MAN föreligger inte om det reklamerade felet beror på följande:
•
•
•
dessa påbyggnadsriktlinjer inte har följts
om ett olämpligt chassi har valts med avseende på fordonets användningsområde
skadorna på fordonschassit har orsakats av
-påbyggnaden
-
typen av påbyggnadsmontering eller hur monteringen har utförts
-
ändringen av chassit
-
otillbörlig användning
3.2Produktansvar
Av MAN konstaterade arbetsfel skall åtgärdas. I den utsträckning det är juridiskt tillåtet utesluts alla typer av ansvar
för MAN, speciellt för följdskador.
Produktansvaret gäller:
•
•
tillverkarens ansvar för produkten eller delprodukten
kompensationsansvaret som den aktuella tillverkaren har emot tillverkaren av en integrerad delprodukt,
när den aktuella skadan beror på ett fel i delprodukten.
Företaget som genomför påbyggnaden eller ändringen av chassit skall friställa MAN från allt ansvar mot sina kunder
eller tredje man om en skada beror på följande:
•
•
•
företaget har inte följt aktuella och gällande påbyggnadsriktlinjer.
påbyggnaden eller chassiändringen har orsakat skador genom felaktig
-Konstruktion
-tillverkning
-Montering
-instruktion
om man på något annat sätt inte har uppfyllt de nedskrivna grundprinciperna.
Utgåva 2015 V1.0
7
I
3.3
Ansvarsbegränsning för tillbehör och reservdelar
Tillbehörs- och reservdelar som MAN inte tillverkar eller inte har godkänt för användning i sida produkter kan
påverka fordonets trafik- och driftsäkerhet och orsaka farliga situationer. MAN Truck & Bus AG (resp. säljaren)
övertar inget ansvar för anspråk av någon form, vars orsak ligger i kombinationen av fordonet med en tillbehörsdel
från en annan tillverkare. Undantaget därifrån är om MAN Truck & Bus AG (resp. säljaren) själv har sålt
tillbehörsdelen eller har monterat den på fordonet (resp. kontraktsförmålet).
3.4
Drift- och trafiksäkerhet
För att säkerställa eller garantera drift- och trafiksäkerheten samt upprätthålla garantianspråk, måste
påbyggnadstillverkaren noga beakta anvisningarna i dessa påbyggnadsriktlinjer. MAN påtar sig inget ansvar om
dessa inte följs.
Innan tillbyggnads-, ombyggnads- eller monteringsarbeten påbörjas måste påbyggnadstillverkaren även känna till
de kapitel i operatörsmanualen som berör dennes arbete. Annars kan faror inte upptäckas och därigenom andra
personer utsättas för fara.
MAN kan inte påta sig något ansvar vad gäller tillförlitlighet, säkerhet och lämplighet ifall:
•
•
•
påbyggnader inte tillverkas/monteras enligt dessa påbyggnadsriktlinjer
originaldelar eller godkända delar och ombyggnader byts ut mot andra delar
icke godkända ändringar utförs på fordonet.
Godkännanden från tredje part, t ex testinstitut eller godkännande från myndigheter, utesluter inte säkerhetsrisker.
Företagen som arbetar på fordonet är ansvariga för skador som beror på undermålig funktions- och
företagssäkerhet eller undermåliga operatörsmanualer. MAN kräver därför följande av påbyggnadstillverkaren och
företaget som bygger om fordonet:
•
•
•
•
•
•
högsta möjliga säkerhet enligt gällande teknisk standard
begripliga och tillräckligt utförliga bruksanvisningar
väl synliga och permanent monterade varningsskyltar vid riskområden för operatörerna och/eller tredje man
att nödvändiga skyddsåtgärder har vidtagits (t.ex. brand- och explosionsskydd)
fullständig information om hälsovådligheten
fullständig information om miljövänligheten.
Säkerhet har högsta prioritet! Alla tekniska möjligheter för att förebygga faror under drift skall utnyttjas.
Detta gäller även följande:
•
aktiv säkerhet = förebyggande av olyckor. Detta omfattar:
-
körsäkerhet som ett resultat av fordonets totalkonstruktion med påbyggnad
-
förarmiljökvalitet genom så låga belastningar som möjligt på personerna i bilen genom vibrationer,
oljud, klimatpåverkan etc.
-
indikeringssäkerhet, framför allt korrekt utformning av belysningsanordningar, varningsanordningar,
tillräckligt direkt synfält, tillräcklig indirekt sikt
-
manöversäkerhet, detta omfattar optimala manövreringsegenskaper för alla anordningar,
även påbyggnadens
8Utgåva 2015 V1.0
I
•
passiv säkerhet = förebyggande och lindrande av olycksföljder. Detta omfattar:
-
yttre säkerhet som t.ex. utformning av fordonets och påbyggnadens utsida med hänsyn till
deformationsbeteende, montering av skyddsanordningar
-
inre säkerhet, omfattar skyddet för fordonspassagerarna, men även hytter som monteras av
påbyggnadsföretag.
Klimatet och miljövillkoren påverkar följande:
•Driftsäkerheten
•driftberedskap
•driftbeteende
•livslängd
•driftekonomi.
Exempel på inverkan från klimat och miljövillkor:
•temperaturpåverkan
•fuktighet
•
frätande ämnen
•
sand och damm
•strålning.
Det måste även säkerställas att alla delar som påverkas av en rörelse har tillräcklig frigång, detta gäller även alla
ledningar. Operatörsmanualerna för MAN-fordonen informerar om fordonets servicepunkter. Oberoende av
påbyggnadens utförande skall det alltid säkerställas att alla serviceställen är lätta att komma åt. Servicen måste
kunna utföras utan att delar behöver demonteras. Tillse att aggregaten erhåller tillräcklig ventilation och/eller kylning.
3.5
Anvisningar från påbyggnads- och ombyggnadsföretag
Fordonets användare har anspråk på en operatörsmanual även vid påbyggnader eller fordonsändringar som utförs
av ombyggnadsföretag. Alla specifika produktfördelar är onödiga om det inte är möjligt för kunden
•
•
•
•
att använda produkten på ett säkert och funktionsmässigt sätt
att använda produkten rationellt och utan ansträngning
att utföra underhåll på produkten på fackmässigt sätt
att kunna manövrera produkten i alla funktioner.
Därför skall alla företag som utför fordonspåbyggnader och -ombyggnader utforma sina tekniska manualer enligt
följande kriterier:
•
•
•
•
•
de skall vara lätta att förstå
de skall vara fullständiga
de skall vara korrekta
de skall vara verifierbara
de skall innehålla produktspecifika säkerhetsanvisningar
Utgåva 2015 V1.0
9
I
En undermålig eller ofullständig operatörsmanual innebär avsevärda risker för användaren.
Möjliga konsekvenser:
•
•
•
•
•
försämrad produktnytta eftersom vissa produktfördelar inte upptäcks
reklamationer och irritation
defekter och skador som oftast skylls på fordonschassit
oväntade och onödiga extrakostnader genom reparationer och tidsförluster
en negativ image och därigenom minskad sannolikhet för nyanskaffningar.
Med hänsyn till typen av fordonspåbyggnad eller -ändring skall driftpersonalen informeras om manövreringen och
servicearbetena. Anvisningarna måste även omfatta eventuell påverkan på det statiska och dynamiska
fordonsbeteendet.
4.0Kvalitetssäkring
För att uppfylla de höga kvalitetsförväntningarna från våra kunder och med hänsyn till det internationella produkt-och
tillverkaransvaret krävs en löpande kvalitetsövervakning även vid genomförande av ombyggnader och tillverkning/
montering av påbyggnader. Detta förutsätter ett fungerande kvalitetssäkringssystem.
Det rekommenderas att påbyggnadstillverkaren inrättar och verifierar ett kvalitetshanteringssystem som uppfyller
gällande krav och erkända regler (t.ex. enligt DIN EN ISO 9000 ff. eller VDA band 8).
Om MAN är påbyggnadens eller ändringens uppdragsgivare krävs ett kvalitetssäkringsintyg. MAN Truck & Bus AG
förbehåller sig rätten att genomföra en egen systemrevision enligt VDA band 8 eller motsvarande
processförloppsundersökningar. VDA-band 8 har stämts av med påbyggnadstillverkarsammanslutningarna ZKF
(centralförbundet för kaross- och fordonsteknik) och BVM (förbundet metall, sammanslutningen av tyska
metallhantverksföretag) samt med ZDH (de tyska hantverksföretagens centralförbund).
Dokumentation:
VDA band 8: Riktlinjer för kvalitetssäkring vid släpvagns-, påbyggnads- och containertillverkare kan erhållas hos
den tyska bilindustrins organisation, Verband der Automobilindustrie e.V. (VDA).
5.0Tillstånd
Kapitlet ”Tillstånd” innehåller information om påbyggnadstillstånd och bekräftelse från tillverkaren. Här beskrivs
förutsättningarna, ansökningsprinciper samt möjligheter för tillhandahållande.
5.1Påbyggnadstillstånd
Allmän information
Ett påbyggnadstillstånd från MAN krävs inte om påbyggnationer eller ändringar har gjorts efter dessa
påbyggnadsriktlinjer.
Om MAN tillåter en påbyggnad refererar vid påbyggnader detta tillstånd
•
•
på principiell kompatibilitet med resp. chassi.
Gränssnitt till påbyggnaden (t.ex. dimensionering och fastsättning av hjälpramen).
Godkänningssignaturen som MAN ger på de presenterade tekniska underlagen omfattar inte kontroll av följande:
•Funktion
•Konstruktion
•
Utrustningen av påbyggnaden eller ändringen.
10Utgåva 2015 V1.0
I
Godkänningssignaturen gäller bara sådana åtgärder eller delar som anges i de presenterade tekniska underlagen.
MAN förbehåller sig rättigheten att inte utfärda vissa påbyggnadsgodkännanden, även om jämförbara
godkännanden tidigare har utfärdats. Den tekniska utvecklingen tillåter inte utan vidare att ärendena behandlas på
samma sätt. MAN förbehåller sig dessutom rätten att vid valfri tidpunkt ändra dessa påbyggnadsriktlinjer eller
utfärda avvikande anvisningar för enskilda chassin som avviker från dessa påbyggnadsriktlinjer.
Om flera likadana chassin har samma påbyggnader kan MAN utfärda ett samlingsgodkännande för att underlätta.
Påbyggnaden/ombyggnaden får inte påbörjas förrän MAN skriftligen har godkänt denna.
Uppvisande av underlag för provning
Underlagen skall bara skickas till MAN när en påbyggnad avviker från dessa påbyggnadsriktlinjer. Är detta fallet,
måste fullständiga tekniska underlag ha överlämnats till MAN innan arbetena på fordonet påbörjas (adress, se ovan
under ”Utgivare”).
Effektiv godkänningsprocedur kräver följande:
•
•
•
Underlag helst i gängse digitala format (t.ex. PDF, DWG, DXF, STEP)
fullständiga tekniska data och underlag
så få underlag som möjligt
Följande information skall ingå:
•
Fordonstyp (typnummer se kapitel II, avsnitt 2.2 ”Typnummer”) med
-
Förarhyttens utförande
-Axelavstånd
-Ramöverhäng
•
Fordonets identifieringsnummer eller fordonsnummer (om redan till hands se kapitel II, avsnitt 6.0
”Fordonets identifierings- och fordonsnummer”)
•
Markering av avvikelserna från dessa påbyggnadsriktlinjer på alla underlag.
•
Lasterna och deras angreppspunkter:
-
Krafter från påbyggnaden
•Axellastberäkning
•
speciella användningsområden:
•Hjälpram:
-
Material och tvärsnittsvärden
-Dimensioner
-
Profiltyp
-
Tvärbalkarnas placering i hjälpramen
-
Speciella egenskaper hos hjälpramskonstruktionen
-
Ändringar av tvärsnitt
-
Extra förstärkningar
-
Avsmalningar etc
•Infästningssätt:
-
Positionering (i relation till fordonschassit)
-Typ
-Storlek
-Antal.
Följande kan inte provas eller godkännas:
•Stycklistor
•Prospekt
•
Fotografier
•
Övrig ej bindande information.
Ritningar är giltiga bara under sitt tilldelade nummer.
Utgåva 2015 V1.0
11
I
5.2Tillverkarintyg
Allmän information
Vid ändringar på fordon kan ett intyg från tillverkaren krävas. Mot speciell ansökan kan MAN göra ett undantag
från bestående tekniska riktlinjer. Tillverkarintyg kan bara ställas ut om det är förenligt med funktions-, trafik- och
driftsäkerheten.
Godkänner MAN en chassiändring, är detta tillstånd endast relaterat till den principiella konstruktiva tillåtligheten för
det berörda chassit.
Generellt kan tillverkarintyg indelas i följande kategorier:
•Fordonsintyg
-
Till exempel för
-
Ändring av axelavståndet
-
Val av andra däck
-
alternativ användning eller ombyggnad av lastbil/dragbil med vändskiva
-
Axellaster och totalvikt
-
Släpvagnslast och ekipagets totalvikt
•
Fabriks-, ALB och motorskyltar
•
Fordonsledsagande dokument
-
Till exempel:
-COP-dokument
-
Intyg ”Lågbullrande fordon”
•Registreringsdokument
-
Till exempel
-Databekräftelse
En detaljerad översikt över de tillverkarintyg som står till förfogande kan hittas under
www.manted.de → ”Intyg”.
Ansöka om tillverkarintyg
Utanför förbundsrepubliken Tyskland kan bara respektive centrala importbolag ansöka om tillverkarintyg.
Den som ställer ansökan är både räkningsmottagare och intygets mottagare och måste vara en och samma person.
Förfrågan över tillverkargodkännande kan ställas på följande sätt:
•
•
förfrågan per fax eller e-post
-
Formulären (original) hämtas via www.manted.de → ”Intyg”
-
Den ifyllda ansökan sänds per fax eller e-post till den kontaktadress som finns angiven i ansökan.
-
Ytterligare information återfinns i hjälpdokumentet på sidan ”Intyg”.
Förfrågan via MANTED-onlineansökan
-
Hittas under www.manted.de
→ MANTED-onlineansökningar (extra registrering krävs)
→ Ställ ny MANTED-onlineansökan → Val av motsvarande ansökan.
-
Var god fyll i alla fält i onlineansökan.
-
Ytterligare information återfinns i hjälpdokumentet i samband med onlineansökan.
12Utgåva 2015 V1.0
I
Observera
Det förutsätts att ombyggnadsåtgärder utförs först sedan motsvarande tillverkargodkännande - om så krävs har erhållits.
Ett av MAN utställt undantagsgodkännande är inte bindande för den ansvariga myndigheten.
MAN har inget inflytande på utställandet av undantagsgodkännanden genom respektive myndighet.
Principiellt måste varje undantagsgodkännande provas och godkännas av officiellt auktoriserad expert samt
noteras i registreringsbeviset av ansvarig myndighet.
Ligger den berörda åtgärden utanför de nationella lagstadgade föreskrifterna och bestämmelserna, ska ett
undantagsgodkännande ombesörjas i förväg hos ansvarig myndighet.
Att dessa påbyggnadsriktlinjer följs befriar inte användaren från sitt ansvar att utföra en tekniskt felfri ändring.
MAN förbehåller sig rättigheten att avböja vissa ändringsgodkännanden, även om jämförbara godkännanden
tidigare har utfärdats. Den tekniska utvecklingen tillåter inte utan vidare att ärendena behandlas på samma sätt.
MAN förbehåller sig dessutom rätten att vid valfri tidpunkt ändra dessa påbyggnadsriktlinjer eller utfärda avvikande
anvisningar för enskilda chassin som avviker från dessa påbyggnadsriktlinjer.
Utgåva 2015 V1.0
13
ANTECKNING
14Utgåva 2015 V1.0
II
Produktidentifikation
Utgåva 2015 V1.0
15
II
1.0Allmänt
För intern och även extern kommunikation olika fordonsbeteckningar införts som har anpassats till kraven och
gestaltats enligt bestämda ordningskriterier.
De viktigaste beteckningarna är:
•Variantbeskrivning
•Dörrbeteckning
•
Basfordons- och typnummer
•
Fordonsidentifierings- och chassinummer
Dessutom finns allmän information om MAN förarhyttsvarianter i detta kapitel.
2.0Uttryck
Definition av de uttryck som används för att beskriva MAN-fordon.
2.1Serie
MAN fordonsportfölj ”Trucknology Generation” indelas i fyra serier. En översikt ges i nedanstående tabell.
Tabell 01-II:
Serierna i ”Trucknology Generation”
Serie
Förklaring
Viktklass [t]**
Trucknology Generation M - mittre serie
12 - 26
Trucknology Generation X - tung serie med breda förarhytter*
18 - 41
TGL
TGM
TGS
TGX
*
**
Trucknology Generation L - lätt serie
Trucknology Generation S - tung serie med smala förarhytter*
7 - 12
18 - 41
ytterligare information om MAN förarhyttprogram, se kapitel II, avsnitt 2.8 ”Förarhytter” och kapitel III,
avsnitt 3.2 ”Förarhyttsvarianter”
Serieviktklass/tillåten totalvikt
2.2Typnummer
En entydig identifiering av ett fordon kan bara ske med typnumret, även kallat typkodnummer. Typnumret är ett
treställigt nummer och klassificerar entydigt olika fordonsfamiljer och varianter. Det innehåller en indelning till serien
sam en klassificering av viktklassen och fjädringstypen.
Det består i regel av en bokstav och två siffror är förutom basfordonets nummer även en beståndsdel av
fordonsidentifieringsnumret och chassinumret.
Nedanstående tabeller innehåller en uppställning över befintliga typkodsnummer för serierna TGL, TGM, TGS och
TGX.
De visade beteckningarna i tabellen innehåller seriekonfigurationens hjulkonfigurationer. Den angivna fjädringstypen
anger den fordonets principiella fjädring vid framaxel- och bakaxelgruppen.
16Utgåva 2015 V12.0
II
Tabell 02-II:
Typnummer och fordonsbeteckningar vid TGS
Typnummer
Viktklass [t]
06S
18
10S
18
03S
Beteckning
Fjädring
18
TGS 18.xxx 4x2 BB
Blad-blad
18
TGS 18.xxx 4x2 BLS-TS
Blad-luft
13S
18
TGS 18.xxx 4x2 LLS-U
18S
26
TGS 26.xxx 6x2-2 BL
Blad-luft
TGS 18.xxx 4x4H BL
Blad-luft
08S
15S
21S
22S
18
26
18
TGS 18.xxx 4x2 BL
TGS 18.xxx 4x2 LL
TGS 18.xxx 4x2 LL-U
TGS 26.xxx 6x2-2 LL
TGS 24.xxx 6x2/2 BL
TGS 26.xxx 6x2/4 BL
24S
24 / 26
26S
26 / 33
30S
26 / 33
35S
26
TGS 26.xxx 6x4H-2 BL
39S
37 / 41
41S
35
TGS 37.xxx 8x4 BB
TGS 41.xxx 8x4 BB
45S
24
37S
42S
49S
35
TGS 26.xxx 6x4 BB
TGS 33.xxx 6x4 BB
Blad-luft
Luft-luft
Luft-luft
Luft-luft
Luft-luft
Blad-luft
Blad-blad
TGS 26.xxx 6x4 BL
TGS 33.xxx 6x4 BL
Blad-luft
TGS 35.xxx 8x4 BB
Blad-blad
Blad-luft
Blad-blad
TGS 35.xxx 8x4 BL
Blad-luft
TGS 24.xxx 6x2-2 LL-U
Luft-luft
26
TGS 26.xxx 6x4H/2 BLS
32
TGS 32.xxx 8x4 BB
Blad-blad
TGS 26.xxx 6x6 BB
TGS 33.xxx 6x6 BB
Blad-blad
Blad-luft
52S
18
56S
26 / 33
59S
35
TGS 35.xxx 8x6H BL
Blad-luft
71S
28
Blad-luft
28
TGS 28.xxx 6x2-4 BL
70S
73S
74S
80S
26
35
18
TGS 18.xxx 4x4 BB
TGS 26.xxx 6x6H BL
TGS 18.xxx 4x4 BL
TGS 26.xxx 6x6 BL
TGS 33.xxx 6x6 BL
Blad-blad
Blad-luft
Blad-luft
Blad-luft
Blad-luft
82S
26 / 33
84S
28
TGS 28.xxx 6x4-4 BL
Blad-luft
90S
35
TGS 35.xxx 8x2-4 BL
Blad-luft
89S
92S
28
35
93S
35 / 41
96S
35 / 41
TGS 28.xxx 6x2-2 BL
TGS 35.xxx 8x4-4 BL
TGS 35.xxx 8x6 BB
TGS 41.xxx 8x6 BB
TGS 35.xxx 8x8 BB
TGS 35.xxx 8x8 BB
Utgåva 2015 V1.0
Observera
Blad-luft
Blad-luft
Blad-luft
Blad-blad
Blad-blad
17
II
Tabell 03-II:
Typnummer och fordonsbeteckningar vid TGS-WW
Typnummer
Viktklass [t]
03W
19 / 21
06W
19 / 21
18W
26
TGS 26.xxx 6x2-2 BL-WW
Blad-luft
26W
33
TGS 33.xxx 6x4 BB-WW
Blad-blad
19W
28
30W
26 / 33
34W
40
52W
18
39W
56W
58W
60W
41
33
40
41
Beteckning
TGS 19.xxx 4x2 BBS-WW
TGS 21.xxx 4x2 BBS-WW
Blad-luft
TGS 28.xxx 6x2-2 BL-WW
Blad-luft
TGS 26.xxx 6x4 BLS-WW
Blad-blad
Blad-blad
TGS 19.xxx 4x2 BBS-WW-CKD
TGS 21.xxx 4x2 BBS-WW-CKD
19 / 21
72W
19 / 21
73W
28
TGS 28.xxx 6x2-2 BL-WW-CKD
77W
40
TGS 40.xxx 6x4 BB-WW-CKD
78W
79W
33
26
41
Blad-luft
Blad-blad
Blad-blad
Blad-blad
Blad-blad
Blad-blad
TGS 19.xxx 4x2 BLS-WW-CKD
TGS 21.xxx 4x2 BLS-WW-CKD
Blad-luft
Blad-blad
TGS 26.xxx 6x4 BL-WW-CKD
Blad-luft
18Utgåva 2015 V12.0
Observera
Blad-blad
71W
76W
Fjädring
Blad-luft
Blad-blad
Blad-blad
II
Tabell 04-II:
Typnummer och fordonsbeteckningar vid TGX
Typnummer
Viktklass [t]
06X
18
05X
Beteckning
18
TGX 18.xxx 4x2 BLS-EL
10X
18
TGX 18.xxx 4x2 LL
15X
18
Fjädring
Blad-luft
TGX 18.xxx 4x2 BL
Blad-luft
18
TGX 18.xxx 4x2 LLS-U
Luft-luft
26
TGX 26.xxx 6x2-2 BLS
Blad-luft
22X
18
TGX 18.xxx 4x4H BLS
Blad-luft
24X
24 / 26
26X
26 / 33
27X
28
28X
28 / 33
30X
26 / 33
42X
26
TGX 26.xxx 6x4H/4 BLS
Blad-luft
18
TGX 18.xxx 4x2 BLS
Blad-luft
13X
18X
21X
45X
78X
TGX 18.xxx 4x2 LL-U
26
TGX 26.xxx 6x2-2 LL
TGX 24.xxx 6x2/2 BLS
TGX 26.xxx 6x4 BB
TGX 33.xxx 6x4 BB
TGX 28.xxx 6X4 BB
TGX 28.xxx 6x4 BBS-CKD
TGX 32.xxx 6x4 BBS-CKD
TGX 26.xxx 6x4 BL
TGX 33.xxx 6x4 BL
24
79X
33
86X
87X
TGX 24.xxx 6x2-2 LL-U
Luft-luft
Luft-luft
Luft-luft
Blad-luft
Blad-blad
Blad-blad
Blad-blad
Blad-luft
Luft-luft
TGX 33.xxx 6x4 BL
Blad-luft
41
TGX 41.xxx 8x4/4 BBS
Blad-blad
41
Blad-luft
88X
27
TGX 27.xxx 6x2-2 BBS-CKD
Blad-blad
92X
35
TGX 35.xxx 8x4-4 BL
Blad-luft
94X
41
TGX 41.xxx 8x4/4 BBS
Blad-blad
95X
41
Blad-luft
89X
28
TGX 28.xxx 6x2-2 BL
Utgåva 2015 V1.0
Observera
Löpaxeln är
luftfjädrad
Blad-luft
Löpaxeln är
luftfjädrad
19
II
2.3Viktklass
Viktklassen motsvarar dimensioneringsvärdet enligt uppställningen av typnumren (se kapitel II, avsnitt 2.2
”Typnummer”). Detta är den tillåtna totalvikten för fordonstypen och får ej överskridas. Ytterligare information om
tillåten totalvikt återfinns i kapitel III, avsnitt 2.2.4 ”Tillåten totalvikt”.
2.4Effektuppgift
Vid effektuppgiften är motoreffekten generellt avrundad till 10 hk. Undantagna är tekniska motordatablad.
Närmare information som t.ex. över avgasstatus (Euro-norm) ges inte.
2.5Fjädringstyp
Seriemässigt finns tre olika fjädringskombinationer, beroende på fordonets användningssätt. Den första bokstaven
beskriver framaxelgruppen, den andra bakaxelgruppen.
Tabell 05-II:
Fjädringstyper vid TGL/TGM och TGS/TGX
Förkortning
BB
Bladfjädring på framaxeln, bladfjädring på bakaxel/bakaxlar
LL
Luftfjädring på framaxel och bakaxel/bakaxlar
BL
2.6
Förklaring
Bladfjädring på framaxeln, luftfjädring på bakaxel/bakaxlar
Hjulkonfiguration
Hjulkonfigurationen kännetecknar antalet befintliga, drivna och styrbara hjul. Begreppet hjulkonfiguration är ett vida
använt begrepp, som emellertid inte är standardiserat. Det är ”ställen med hjul” och inte enskilda hjul som räknas.
Tvillinghjul betraktas enstaka hjul.
Två exempel klargör begreppet hjulkonfiguration:
Exempel treaxligt fordon med löpaxel (hjulkonfiguration)
6x2/4
6
Antal ställen med hjul totalt
x
2
Antal drivna hjul
/
Främre stödaxel framför den drivna bakaxeln
4 Antal styrda hjul
20Utgåva 2015 V12.0
II
Exempel treaxligt fordon med pusheraxel (hjulkonfiguration)
6x2-4
6
x
2
-
4
Antal ställen med hjul totalt
Antal drivna hjul
Bakre stödaxel bakom den drivna bakaxeln
Antal styrda hjul
Antalet styrda hjul anges bara om det förutom de styrda framhjulen även är främre stödaxlar eller bakre stödaxlar
inblandade.
En löpaxel löper ”framför” en driven bakaxel, en pusheraxel löper ”bakom” den drivna bakaxeln. En markering av
dessa axlar i hjulkonfigurationen sker med ett snedstreck ”/” när en löpaxel finns och genom ett bindestreck ”-” när
en pusheraxel finns.
Om ett chassi har både en löp- och en pusheraxel anges antalet styrda hjul med ett bindestreck ”-”. Vid hydraulisk
framaxeldrivning MAN HydroDrive erhåller hjulkonfigurationen dessutom ett H, t.ex. 6x4H = framaxel med MAN
HydroDrive, 2 bakaxlar, därav en med drivning.
Utgåva 2015 V1.0
21
II
För närvarande kan följande hjulkonfigurationer erhållas från fabrik:
Tabell 06-II:
Radformeln TGS/TGX
Hjulkonfiguration Beskrivning
4x2
Tvåaxligt fordon med en driven axel
4x4H
Tvåaxligt fordon med två drivna axlar, framaxel med MAN HydroDrive
4x4
6x2/2
6x2/4
6x2-2
6x2-4
6x4
6x4-4
6x4H/2
6x4H/4
6x4H-2
6x4H-4
6x6
6x6H
8x2-4
8x2-6
8x4
8x4/4
8x4-4
8x4H-6
8x6
8x6H
8x8
Tvåaxligt fordon med två drivna axlar ”Allhjul”
Treaxligt fordon med ej styrd främre stödaxel ”Pusher”
Treaxligt fordon med styrd främre stödaxel
Treaxligt fordon med ej styrd bakre stödaxel
Treaxligt fordon med styrd bakre stödaxel
Treaxligt fordon med två drivna och ej styrda bakaxlar
Treaxligt fordon med drivning på 2 axlar (första och andra axeln), bakre stödaxel med styrinrättning
Treaxligt fordon med MAN HydroDrive-drivning på framaxeln, en bakaxel med drivning,
löpaxel utan styrinrättning
löpaxel med styrinrättning
pusheraxel utan styrinrättning
pusheraxel med styrinrättning
Treaxligt fordon med allhjulsdrift
Treaxligt fordon med allhjulsdrift, framaxel med MAN HydroDrive
Fyraxligt fordon, en axel med drivning, två framaxlar med styrinrättning, pusheraxel utan styrinrättning eller fyraxligt fordon med tre bakaxlar, löpaxel och pusheraxel med styrinrättning
Fyraxligt fordon, en driven axel, två framaxlar styrda, bakre stödaxel med styrinrättning
Fyraxligt fordon med två styrda framaxlar och två drivna bakaxlar
Fyraxligt fordon med en framaxel, en styrd främre stödaxel och två drivna bakaxlar
Fyraxligt fordon med en framaxel, två drivna bakaxlar och en styrd bakre stödaxel
Fyraxligt fordon med två framaxlar med styrinrättning (2:a framaxeln med MAN HydroDrive),
en bakaxel med drivning och en pusheraxel med styrinrättning
Fyraxligt fordon ”Allhjul” med två framaxlar (2:a framaxeln driven) och två drivna bakaxlar
Fyraxligt fordon ”Allhjul” med två framaxlar (2:a framaxel med MAN HydroDrive) och två
drivna bakaxlar
Fyraxligt fordon ”Allhjul” med två framaxlar och två bakaxlar, alla drivna
22Utgåva 2015 V12.0
II
2.7
Suffix
Suffixet markerar dragbilar gentemot lastbilar eller beskriver speciella produktegenskaper.
Dragbilar markeras med tillägget ”S”. Fordonstypen lastbil identifieras inte på något särskilt sätt.
Exempel på dragbilar:
TGS 33.440 6x6 BBS
S =
Vändskiva
Speciella (konstruktionsmässiga) produktionsegenskaper avdelas från den främre delen av suffixet genom ett
bindestreck (”-”).
Exempel på speciella produktegenskaper:
TGM 13.250 4x4 BL-FW
-FW = Brandbilschassi med allhjulsdrift och låg bygghöjd enbart godkänt för
brandbilspåbyggnader
Tabell 07-II:
Förkortning
S
-CKD
-TIB
-FW
-FOC
-TS
-WW
-EL
-U
Översikt suffix
Förklaring
Exempel
Dragbil
Fullständigt isärtaget chassi (”Completely Knocked Down”)
för montering i mottagarlandets MAN-fabrik
Delvis isärtaget chassi (”Truck In The Box”) för montering i
mottagarlandets MAN-fabrik
Brandbilschassi med allhjulsdrift och låg bygghöjd enbart
godkänt för brandbilspåbyggnader
Frambyggt chassi för busspåbyggnad
viktoptimerat utförande för tank/silo
”Global” variant, kan endast registreras utanför Europa
Fordon med utrustningsvariant ”Efficient Line”
Fordon med låg bygghöjd (”Ultra”)
Utgåva 2015 V1.0
TGS 33.440 6x6 BBS
TGM 18.280 4x2 BB-CKD
TGM 18.250 4x2 BB-TIB
TGM 13.250 4x4 BL-FW
TGL 12.xxx 4x2 BL-FOC
TGS 18.350 4x2 BLS-TS
TGS 33.360 6x4BB-WW
TGX 18.440 4x2 BLS-EL
TGX 18.400 4x2 LLS-U
23
II
2.8Förarhytter
På grund av skiftande transportuppgifter och användningsområden för MAN-fordon finns olika förarhyttsvarianter.
Hos MAN finns till respektive serie motsvarande tilldelade förarhytter. Uppställningen nedan ger en översikt.
Ytterligare teknisk information återfinns i kapitel III, avsnitt 3.2 ”Förarhyttsvarianter”.
Bild 01-II:Förarhyttsvarianter
Fahrerhausbreite / Cab width
2 440 mm
TGX
(18–41 t)
TGS/TGS WW
(18–41 t)
TGM
(15–26 t)
TGM
(12–15 t)
TGL
(7,5–12 t)
2 280 mm
2 280 mm
2 280 mm
2 280 mm
2 280 mm
2 280 mm
2 280 mm
2 280 mm
2 785 mm
2 785 mm
2 785 mm
1620 mm
1620 mm
1620 mm
TGM
(22.5")
TGM
(19.5")
TGL
(17.5")
XXL
2 280 mm
XLX
2 280 mm
XL
2 440 mm
2 280 mm
2 240 mm
LX
L
M
1880 mm
Doka /
Double cab
C
2 240 mm
Fahrerhausbreite / Cab width
TGX
(22.5")
TGS/TGS WW
(22.5")
24Utgåva 2015 V12.0
II
3.0Dörrbeteckning
Dörrbeteckningen från MAN är en information som är synlig för alla över fordonstypen med viktklass och Effekt.
Dörrbeteckningen består av:
•Serie
•
Tillåten totalvikt
•
Effektuppgift (åtskild med en punkt ”.” från den tillåtna totalvikten)
Tabell 08-II:
Exempel på dörrbeteckningar
Serie
Tillåten totalvikt [t]
Effektuppgift [HK]
TGM
18
.340
24
.480
TGL
12
TGM
26
TGS
18
TGS
TGX
.220
.290
.360
26
.540
4.0Variantbeskrivning
Variantbeskrivningen består av:
•Serie
•
Tillåten totalvikt
•
Effektuppgift (åtskild med en punkt ”.” från den tillåtna totalvikten)
•
Hjulkonfiguration
•Fjädringstyp
•
Suffix
De använda uttrycken beskrivs närmare i kapitel II, avsnitt 2.0 ”Uttryck”.
Tabell 09-II:
Serie
TGL
TGM
Exempel på variantbeskrivningar
Tillåten totalvikt [t]
12
18
Effektuppgift [HK]
.220
.340
TGM
26
.290
TGS
18
.360
TGS
TGX
24
26
Hjulkonfiguration
4x2
4x2
Fjädringstyp
Suffix
BB
-FW
LL
-U
BL
6x4
BB
.480
6x2-2
4x2
BL
.540
6x2-2
LL
Utgåva 2015 V1.0
S-TS
25
II
5.0Basfordonsnummer
För identifieringen och bättre åtskillnad mellan MAN-fordon infördes det åttaställiga basfordonsnumret (GFZ-nr).
MAN basfordonsnummer beskriver ett MAN-fordon med bestämda tekniska egenskaper och en definierad
serieutrustning (basfordon).
Tabell 10-II:
Ställe
Exempel på basfordonsnummer
1
Exempel
2
L
Exempel
0
L
Exempel
3
6
2
L
L=
Lastbil
4
X
1
N
5
S
1
6
K
G
C
E
G
8
7
3
F
Typnummer
8
1
3
8
0
8
Fortlöpande beteckning
Typnumret är en viktig beståndsdel av basfordonsnumret och återfinns på ställena 2 - 4 i basfordonsnumret.
Ytterligare information om typnummer finns i kapitel II, avsnitt 2.2 ”Typnummer”.
6.0
Fordonsidentifierings- och chassinummer
Fordonsidentifierings- och chassinumren beskriver kundspecifika fordon med motsvarande utrustningsomfattning
och tekniska egenskaper.
Fordonsidentitetsnummer
Fordonsidentifieringsnumret (VIN) är ett 17-ställigt alfanumeriskt internationellt standardiserat nummer, som ger
fordonet en entydig identitet.
Tabell 11-II:
Ställe
Exempel
ISO
3779
1
W
Exempel på fordonsidentifieringsnummer
2
M
3
A
Global tillverkarkod
(hos MAN exempelvis
WMA)
4
0
5
6
6
X
7
Z
8
Z
9
9
10
7
beskrivande beteckning (ställena 4-6 motsvarar typnumret)
26Utgåva 2015 V12.0
11
K
12
0
13
0
14
1
15
4
16
6
17
4
II
Fordonsidentifieringsnummer för MAN-chassin i Trucknology Generation börjar i regel med bokstäverna ”WMA”.
Undantag bildar bland annat fordon
•
•
•
•
från CKD-fabriker (egenständiga tillverkarkoder)
märket Steyr (VAN)
märket ÖAF (VA0)
märket ERF (SAF).
Fordonsidentifieringsnumret innehåller typnumret på 4 – 6 stället (se kapitel II, ”2.2 Typnummer”.
Observera:
Instansade fordonsidentifieringsnummer får inte täckas över genom på- eller ombyggnader.
Fordonsnummer
Fordonsnumret är 7-ställigt och beskriver fordonets tekniska utrustning. Det innehåller typnumret på 1-3 stället och
därefter ett 4-ställigt alfanumeriskt löpnummer.
Tabell 12-II:
Ställe
Exempel
Tabell 13-II:
Exempel på fordonsnummer
1
0
2
6
Typnummer
3
X
4
0
5
0
6
7
0
4
Exempel fordonsbeteckning, typ-, fordonsidentifierings-, basfordons- och fordonsnummer
Fordonsbeteckning
Typnummer
TGS 26.410 6x2-4 LL
21S
TGX 18.440 4x2 BLS
TGM 18.330 4X2 BL
06X
N18
Fordonsnummer (FIN)
Basfordonsnummer
Fordonsnummer
WMA21SZZ67M479579
L21SGF38
21S0002
WMA06XZZ97K001464
WMAN18ZZ16Y155852
L06XKG31
LN18CE08
06X0004
N180008
Ytterligare information om typnummer finns i kapitel II, avsnitt 2.2 ”Typnummer”.
Utgåva 2015 V1.0
27
ANTECKNING
28Utgåva 2015 V1.0
III
Chassin
Utgåva 2015 V1.0
29
III
Chassin
1.0Allmänt
För att kunna tillverka den produkt som kunden önskar, måste eventuellt extrakomponenter inmonteras,
påmonteras eller byggas om. Vi rekommenderar att original MAN komponenter används, om detta kan förenas med
konstruktionen i övrigt.
1.1
Inhämtande av tekniska fordonsdata
Tekniska fordonsdata ska tjäna till att ett optimalt basfordon väljs för den planerade användningens syfte.
Information om MAN fordon och fordonskomponenter som till exempel:
•
Hytter / stötfångare
•Avgassystem
•
Längsgående chassibalk
•Sluttvärbalk
•
Växellådor / kraftuttag
återfinns under www.manted.de. En registrering krävs.
Från MANTED kan du hämta:
•Dimensioner
•Vikter
•
Tyngdpunktsläge för nyttolast och påbyggnad (minsta och största påbyggnadslängd)
•Serieutrustning
•Ritningar
Observera:
De data som publiceras i MANTED är relaterade till fordonets serietillstånd. Dessa kan ändras allt efter det tekniska
leveransomfånget. Avgörande är fordonets verkliga tillverknings- och leveransutförande.
Nationella och internationella föreskrifter har högre prioritet än tekniskt tillåtna mått och vikter, om de begränsar de
tekniskt tillåtna måtten och vikterna.
1.2
Standarder, riktlinjer, föreskrifter, toleranser
Gällande standarder och riktlinjer är tekniska standarder och ska därför följas. Normer är bindande om de är en del
av föreskrifterna. Det kan inte förutsättas att alla standarder, föreskrifter och riktlinjer i sammanhang med kapitlen
är fullständiga.
Beakta hänvisningarna till:
•
•
Lagstadgade bestämmelser
Övriga riktlinjer
Samtliga komponenter som är monterade i MAN-fordon, uppfyller aktuella, giltiga nationella och europeiska standarder och riktlinjer.
MAN egna standarder sträcker sig ofta betydligt över de minsta krav som ställs i nationella och internationella
standarder. Av kvalitets- och säkerhetsskäl förutsätter MAN i några fall att MAN-standarderna används.
Dessa omnämns uttryckligt i motsvarande avsnitt. Det är möjligt att hämta MAN fabriksstandarder
vid http://ptd.mantruckandbus.com. En registrering krävs.
Om inte annat anges gäller allmänna toleranser.
30Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
1.3Utförandekvalitet
1.3.1Korrosionsskydd
Yt- och rostskyddet påverkar chassits livslängd och utseende. Ytbehandlingens kvalitet på på- eller
ombyggnadskomponenter ska därför generellt alltid motsvara nivån på det seriemässiga chassit.
För att säkerställa detta krav ska MAN fabriksstandard M3297 och M3018 ”Korrosionsskydd och
ytbeläggningssystem för köpdelar” tillämpas bindande.
Mekaniska fästelement (t.ex. skruvar, muttrar, brickor, bultar) ska skyddas mot rost på bästa sätt.
Om detta inte följs utesluter MAN garantiåtaganden för följderna.
MAN-fordonschassin ytbeläggs i serieproduktion med miljövänlig vattenbaserad 2K-chassitäcklack vid
torktemperaturer på ca 80 °C. För att garantera en likvärdig ytbehandling förutsätts följande ytbehandlingsmetod
vid alla enheter av metall:
•
Metallblank resp. blästrad (SA 2,5) komponentyta.
•
Grundlack: 2K-EP-häftgrund, godkänd enligt MAN-fabriksnorm M 3162-C eller om möjligt KTL enligt
MAN fabriksstandard M3078-2, förbehandlad med zinkfosfat.
•
Täcklack: 2K-täcklack enligt MAN-fabriksstandard M3094 företrädesvis vattenbaserad.
Om utrustning för detta saknas även lösningsmedelsbaserad.
•
Gällande torknings- resp härdningstider och temperaturer anges i databladen från den aktuella
lacktillverkaren.
Vid val och kombination av olika metalliska ämnen (t.ex. aluminium och stål) ska hänsyn tas till materialens
kompatibilitet. En möjlig inverkan av den elektrokemiska spänningskedjan beträffande korrosion på gränsytorna
(kontaktkorrosion) ska motverkas genom motsvarande åtgärder (isoleringar).
För minimering av korrosion genom salt under avbrott i monteringsfasen skall alla fordonschassin när de har
mottagits hos påbyggnadstillverkaren spolas rena från saltrester med rent vatten.
Ytterligare information om korrosionsskydd som berör påbyggnaden framgår av kapitel IV i underkapitlet 1.9.
1.3.2
Svetsningsarbeten på fordonet
Svetsningsarbeten på fordonet som inte beskrivs i denna påbyggnadsriktlinje eller i MAN-reparationsanvisningar är
generellt ej tillåtna.
På komponenter som kräver utförandegodkännande (t ex kopplingsanordningar, underkörningsskydd) får
svetsarbeten endast genomföras av innehavaren av utförandegodkännandet. Svetsarbeten på dessa komponenter
medför annars att typgodkännandet blir ogiltigt och kan medföra faror för trafiksäkerheten!
Svetsningsarbeten på chassit kräver speciella fackkunskaper. Därför måste företaget som utför dessa arbeten
förfoga över personal med motsvarande utbildning, behörighet och kvalificering. Denna personal skall även
användas för de nödvändiga svetsarbetena (exempelvis i Tyskland enligt DVS informationsblad 2510 - 2512
”Svetsarbeten på nyttofordon” och informationsbladet 2518 ”Svetstekniska kriterier vid användning av finkorniga
stål vid tillverkning/reparation av nyttofordon” kan erhållas från DVS-förlaget).
Utgåva 2015 V1.0
31
III
Chassin
MAN-fordonens ramar är tillverkade av höghållfasta finkorniga stålkvaliteter. Svetsarbeten på ramen är endast
tillåtna om samma original rammaterial används som vid tillverkningen, (se kapitel III avsnitt 4.3).
Det använda finkorniga stålet är mycket lämpligt för svetsning. Svetsmetoderna MAG (metallaktivgassvetsning)
och E (manuell ljusbågssvetsning) säkerställer att svetsfogarna blir av hög kvalitet och hållbarhet om kvalificerade
svetsare utför arbetena.
Principiellt tillvägagångssätt:
Svetsarbeten skall ej utföras när omgivningstemperaturen underskrider +5 °C.
En grundlig förbehandling av svetspunkten är viktigt för att svetsförbandet skall bli av högsta kvalitet.
Värmekänsliga delar i närheten av svetsfogen (t.ex. elektriska ledningar, tryckluftsledningar) ska skyddas mot
värmen eller demonteras (bild 01-III).
Bild 01-III:
Skydd av värmekänsliga delar
T_993_000021_0001_Z
1
1) Polyamidrör
Anslutningsställena för svetsdetaljen på fordonet och svetsaggregatets jordklämma måste vara blanka.
Färg, korrosion, olja, fett och smuts måste avlägsnas.
Svetsningen skall utföras med likström, kontrollera elektrodernas polaritet.
Svetsarbeten ska utföra utan smältdike (se bild 02-III). Sprickor i svetsfogen är ej tillåtna.
Förbindningsfogar på rambalkarna ska utföras som V- eller X-fogar (se bild 02-III) i flera skikt.
Slaggskiktet som bildas vid svetsning samt förbrända lackrester ska tas bort mekaniskt.
Innan konservering/lackering ska ytan på svetsställena göras metallren.
MAN rekommenderar att detta görs genom mekanisk bearbetning av svetsställena.
32Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
Bild 02-III:Smältdiken
2
T_993_000022_0001_Z
1
1) 2) Svetsfog
Smältdiken ska undvikas på angivet ställe
Bild 03-III:
Svetsfogarnas utförande vid X- och Y-svetsar
1
3
2
T_993_000023_0001_Z
1) 2) 3) 3
Svetsfog med två skikt
Bottensträng
Svetselektrod
Utgåva 2015 V1.0
33
III
Chassin
Lodräta svetsningar skall utföras som stigande fogar (se bild 04-III).
Bild 04-III:
Lodrät svetsning
1
3
1) 2) 3) 2
T_993_000024_0001_Z
Svetselektrod
Svetsriktning
Profiler som ska svetsas samman
För att förebygga skador på elektroniska moduler (t ex generator, radio, FFR, EBS, EDC, ECAS) skall följande
procedur följas:
•
Koppla loss batteriernas minus- och pluskablar. Koppla ihop de lösa ändarna (- med +)
•
Slå på batteriets huvudströmbrytare (mekanisk brytare) resp. bygla batteriets elektriska huvudströmbrytare
vid magneten (koppla loss kablarna och anslut dem till varandra).
•
Anslut svetsaggregatets jordklämma i närheten av svetspunkten med god ledningsförmåga (se ovan)
•
förbind de delar som ska svetsas så att de har bra kontakt med varandra (förbind t.ex. de båda delarna med
jordklämman)
Elektroniska komponenter behöver inte kopplas loss, om ovanstående anvisningar följs noggrant.
34Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
1.3.3
Borrhål, nit- och skruvförband
Förbindningar av ramdelar och monteringsdetaljer på ramen (t.ex. knutplåtar med tvärbalkar, fasta fästplåtar,
hörnvinklar, tankhållare, etc.) är seriemässigt utförda som nit- eller skruvförband.
Borrhål i rambalkarna
Använd befintliga hål för montering på chassiramen. Hålbilden upprepar sej över i stort sett hela rambalken.
Vid behov kan ritning över rambalkens hålbild hämtas på www.manted.de under ”Frame Rails”. Hålbilden och dess
kantavstånd framgår av Bild 05-lll. Ifall befintliga hål inte passar, så är det möjligt, med beaktande av Bild 05-lll,
att komplettera med ytterligare hålbilder. Det är möjligt att komplettera över hela rambalkens användbara längd.
Detaljer som är monterade på ramens isida (t ex elledningar, luftledningar) får inte skadas.
Alla nya hål ska gradas och rengöras från borrspån. Dessutom ska alla nya hål förses med ett tillräckligt
rostskydd (se Kapitel lll avsnitt 1.3.1).
a
b
Ød
b
a
Bild 05-III:Hålavstånd
b
b
b
b
c
T_993_000025_0001_Z
a ≥ 40 mm
b ≥ 50 mm
c ≥ 25 mm
d ≤ 14 mm vid TGL
d ≤ 16 mm vid TGM
d ≤ 16 mm vid TGS/TGX
Utgåva 2015 V1.0
35
III
Chassin
Borrhål i övre och undre fläns
Principiellt är det inte tillåtet att i efterhand borra hål i den längsgående chassibalkens övre och undre flänsar
(bild 06-III).
Bild 06-III:
Borrhål vid ramens ände
T_993_000027_0001_Z
Ett undantag för upptagning av borrhål i övre och undre flänsen görs uteslutande vid bakre ramänden efter
sluttvärbalken eller sista tvärbalken (om ingen sluttvärbalk finns). I detta fall krävs att fasta fästplåtar dessutom
används i denna zon. Dessutom ska befintliga hål i övre och undre flänsen, och som ej används för påbyggnaden,
dock användas till att skruva samman ram och hjälpram (bild 07-III).
Bild 07-III:
Borrhål vid ramens ände
1
2
T_993_000028_0001_Z
3
1) 2) 3) Hjälpram
Färdriktning
Ramens ände (fordon)
36Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
Skruvförband i chassiramen
Ifall de av fabriken monterade skruvförbanden ändras, måste ett likvärdigt förband enligt MAN-Norm M3059
(Ref. se http://ptd.mantruckandbus.com) utformas. Dessutom måste förbanden överensstämma på följande punkter:
1.
2.
3.
4.
Skruvförbandens antal och position (t ex vid tvärbalksinfästningar)
Hållfasthetsklass (t ex räfflad bult 10.9, räfflad mutter 10)
Bult-/mutter-typ (räfflad bult/mutter)
Gängans mått ( t ex M14 x 1,5)
Åtdragningsmoment enligt MAN-norm M3059-1 ska användas.
Därför måste det sammanlagda friktionstalet för bult och mutter ligga mellan μtot =0,09 och 0,15.
MAN förordar användning av räfflade skruvar/muttrar enligt MAN norm M7.012.04/M7.112.40.
Lossas skruvförband ska nya räfflade flänsskruvar resp. muttrar användas på åtdragningssidan.
Åtdragningssidan syns genom små spår i låständerna på skruvhuvudet resp. mutterflänsen (se bild 08-III).
Bild 08-III:
Spår i låständerna på åtdragningssidan
T_993_000026_0001_Z
Alternativt kan även enligt tillverkarens föreskrifter höghållfasta nitar användas (t.ex. Huck-BOM, låsringsbultar).
Nitförbandet måste åtminstone motsvara skruvförbandet med avseende på utförande och hållfasthet.
Utgåva 2015 V1.0
37
III
1.4
Chassin
Brandskyddsåtgärder vid på- och ombyggnad
I detta kapitel finns grundläggande information samt specifika anvisningar för brandskyddsåtgärder för på- resp.
ombyggnad på MAN-chassier.
Brand kan orsakas av:
•
•
•
•
på- resp. ombyggnad
nedfallande last (t.ex. flistransporter)
miljön vid användning av fordonet
yttemperaturen för avgasljuddämpare och avgasrör
1.4.1Allmänt
Allt fler transportuppgifter och fordonstillämpningar medför många olika orsaker till brand i fordon och last.
Kraven enligt MAN påbyggnadsriktlinjer, kapitel I-Giltighet och juridiska överenskommelser -3.4 Drifts- och
trafiksäkerhet måste absolut följas av påbyggnads- resp. ombyggnadstillverkaren.
Påbyggnads- resp. ombyggnadstillverkaren måste inleda lämpliga brandskyddsåtgärder för användningsområdet/
tillämpningen redan vid ombyggnad av fordonet.
Information som är relevant för typgodkännande, nationella föreskrifter och lagstiftning ska beaktas särskilt.
Påbyggnads- resp. ombyggnadstillverkaren måste informera om aktuella brandskyddsåtgärder i instruktionsboken
för påbyggnaden och informera slutanvändaren om egenskaperna hos dessa.
För alla brandskyddsåtgärder som påbyggnads- resp. ombyggnadstillverkaren vidtagit gäller:
MAN kan inte uttala sig om de vidtagna åtgärdernas effektivitet, ansvaret ligger på företaget som utför arbetet.
1.4.2
Föreskrifter enligt lag
MAN levererar chassier från fabrik som är utrustade enligt gällande nationella ADR-föreskrifter.
Under påbyggnads-/ombyggnadsarbeten får ingen modifiering av ADR-/GGVS-relaterade komponenter
eller system på chassit göras om detta inte krävs enligt tillämpliga nationella föreskrifter enligt lag.
Påbyggnadstillverkaren resp. ombyggaren måste absolut innehålla krav enligt ADR-/GGVS och landsspecifika lagar
och föreskrifter.
Ytterligare information finns under https://www.manted.de/manted/gefahrgutseite/index.html.
38Utgåva 2015 V12.0
III
1.4.3
Chassin
Åtgärder i området vid motorn och avgassystemet
Generellt gäller att ändringar på avgassystemet skall undvikas.
Det finns flera varianter för MAN-chassier som kan levereras från fabrik. Man bör kontrollera i det enskilda fallet om
någon av dessa kan användas.
På avgassystemets yta kan temperaturer på 250 - 300 °C förekomma.
Beroende på behov rekommenderar MAN att värmeskyddsplåtar eller värmeskyddsmattor anbringas vid
komponenter i fordonet/påbyggnaden som blir mycket varma.
För fordon med utsläppsnorm Euro 6 ska beaktas att dieselpartikelfiltret (DPF) genomgår automatiska
regenereringscykler. I dieselpartikelfiltret (DPF) ansamlas sotpartiklar och omvandlas till CO2.
Detta kallas regenerering. Därvid behövs hög avgastemperatur före DPF. Regenerering sker vanligen automatiskt
under körning och märks inte.
Se ytterligare information om detta i fordonets instruktionsbok.
1.4.4
Åtgärder vidluftinsuget
För att förhindra att brinnande cigarettfimpar eller liknande sugs in måste det direkt vid insugsstället sitta ett sk
cigarettskyddsgaller som motsvarar det galler som standardmässigt monteras på fordonen (ej brännbart material,
maskvidd SW6, den fria ytan måste åtminstone vara lika stor som ytan på luftfiltrets luftrörsmuff).
Varning! Om detta inte beaktas föreligger risk för fordonsbränder!
MAN kan inte uttala sig om de vidtagna åtgärdernas effektivitet, ansvaret ligger på företaget som utför arbetet.
1.4.5
Elektriska ledningar/installationer
Det föreligger risk för fordonsbrand till följd av överbelastning, yttre värmepåverkan och gnistbildning på grund av
felaktig anslutning av resp. lösa kontaktdon för elektriska ledningar.
Elektriska ledningar på påbyggnadssidan, särskilt sådana med hög belastning, måste dimensioneras och avsäkras
korrekt med hänsyn till max. effektuttag.
Vid anslutning av extra elektriska förbrukare ska de elektriska gränssnitt som beskrivs i påbyggnadsriktlinjerna
användas.
Elektriska ledningar ska dras så att det finns tillräckligt mellanrum för att skydda dem mot värmepåverkan i området
vid värmekällor som t.ex. avgassystemet och motorn (se kapitel III, avsnitt 1.4.3 ”Åtgärder i området vid motorn och
avgassystemet”).
Om detta inte är möjligt ska ledningarna skyddas med lämpliga isoleringsåtgärder som kåpor, korrugerade
rör/skyddsslangar, ledningskanaler etc.
Det får inte förekomma skavställen vid skarpa kanter, utstickande pinnskruvar eller muttrar, skruvskallar etc.
Anslutning av enskilda kablar ska utföras korrekt och fackmässigt med lämpliga kontaktdon. Lämpliga reservdelar
kan anskaffas via MAN reservdelsavdelning.
Anslutning i efterhand till befintliga elledningar med IDC-metoden, enkel tvinning eller lödning är inte tillåten.
Lödanslutningar är inte tillåtna för rörliga ledningar.
Elledningar/kablage på chassisidan, som skadats vid påbyggnadsmontering, måste bytas.
Ytterligare information finns i kapitel III - Chassier - 8.0 Elsystem/elektronik (fordonets elsystem).
Utgåva 2015 V1.0
39
III
2.0
Chassin
Hela fordonet
2.1Allmänt
I detta kapitel återfinns grundläggande begrepp samt specifika anvisningar beträffande ändringar av MAN fordon.
Information som är relevant för registreringen ska särskilt beaktas.
2.2
Begrepp, mått och vikter
De begrepp, mått och vikter som anges nedan ska beaktas när ändringar görs på fordon och påbyggnad.
Observera:
De nationella föreskrifterna har högre prioritet än tekniskt tillåtna mått och vikter, om de begränsar de tekniskt tillåtna
måtten och vikterna.
2.2.1
Teoretiskt axelavstånd
Det teoretiska axelavståndet är en hjälpstorhet för beräkning av tyngdpunktsläget och axellasterna. Den beror på:
•
Antalet axlar
•
Axlarnas placering
•Axelavståndet
•
Tillåten last för de enskilda axlarna
Det teoretiska axelavståndet är avståndet från framaxelns teoretiska centrum till bakaxelns teoretiska centrum.
Teoretiska axelcentrum används som referenspunkter för att förenkla beräkningar. Referenspunkten behövs, för att
gruppera flera axlar i en punkt. De axlar som ska grupperas kan därvid ha samma eller olika tillåtna axellaster.
I bild 09-III sammanfattas som exempel de båda framaxlarna till framaxelns teoretiska centrum och de båda
bakaxlarna till bakaxelns teoretiska centrum.
40Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
Bild 09-III:
Teoretiskt axelavstånd och överhäng fyraxligt fordon med två framaxlar och två bakaxlar
(valfri axellastfördelning)
2
l12
Gzul1
1
l23
Gzul2
lt
l34
Gzul3
Gzul4
Ut
T_996_000012_0001_Z
1) 2) teoretiskt centrum för bakaxeln
teoretiskt centrum för framaxeln
l12, l23, l34 Gzul1, Gzul2, Gzul3, Gzul4 lt Ut Axelavstånd mellan de motsvarande axlarna
tillåten axellast för motsvarande axlar
teoretiskt axelavstånd
teoretiskt överhäng
I kapitel V avsnitt 1.13 beskrivs formlerna för beräkning av teoretiskt axelavstånd vid olika axelkonfigurationer.
Utgåva 2015 V1.0
41
III
2.2.2
Chassin
Teoretisk och tillåten överhängslängd
Med den teoretiska överhängslängden avses avståndet från bakaxelns teoretiska centrum till fordonets ände,
inklusive påbyggnad (se bild 10-III).
Bild 10-III:
Ramöverhäng treaxligt fordon med två bakaxlar vid samma bakaxellast
1
2
T_996_000013_0002_Z
1)
2)
teoretiskt centrum för bakaxeln
teoretiskt överhäng
Den tillåtna överhängslängden är ett viktigt mått för att den tillåtna axellasten och minsta framaxellast ska kunna
följas. Bild 10-III visar ett exempel på överhänget på ett treaxligt chassi.
Det tillåtna överhänget uppgår till:
•
•
på ett tvåaxligt fordon 65 %
på alla andra fordon 70 %.
av det teoretiska axelavståndet.
Det teoretiska överhänget ska inte vara större än tillåtet överhäng.
Utan utrustning för dragning av släp kan dock ovan nämnda värden överskridas med 5 %.
Grundförutsättning är att de i kapitel III, avsnitt 2.2.8, tabell 01-III angivna minsta framaxellasterna alltid uppfylls vid
all slags användning.
Begreppen “teoretiskt axelavstånd” och “bakaxelns teoretiska centrum” beskrivs i kapitel III, avsnitt 2.2.1.
Dessutom påverkas fordonets bakre svepmått vid cirkelkörning avsevärt av överhängets längd.
Vid planering av påbyggnaden ska nationella villkor för typgodkännande uppfyllas.
42Utgåva 2015 V12.0
III
2.2.3
Chassin
Tillåten axellast
Som tillåten axellast betecknar man den totala lasten på en axel eller axelgrupp, som inte får överskridas.
Man skiljer mellan:
•
•
tekniskt tillåten axellast
nationellt tillåten axellast
Den tekniskt tillåtna axellasten på en axel eller axelgrupp begränsas av egenskaper, beskaffenhet och
dimensionering av axelns komponenter (t.ex. axlar, fjädrar, fälgar, däck).
Den nationellt tillåtna axellasten på en axel eller axelgrupp bestäms av de lagar och godkännandekriterier som gäller
i det enskilda landet.
Varning:
Det är förbjudet att överskrida de tekniskt tillåtna axellasterna.
Eventuellt är det möjligt att överskrida den nationellt tillåtna axellasten. Därvid ska följande beaktas:
•
•
2.2.4
Ansök om ett undantagsgodkännande (dispens) vid den ansvariga nationella myndigheten.
Ett undantagsgodkännande är bara möjligt om den nationellt tillåtna axellasten är lägre än den tekniskt
tillåtna axellasten.
Tillåten totalvikt
Som tillåten totalvikt betecknar man ett fordons totala last inklusive nyttolast, som inte får överskridas.
Man skiljer mellan:
•
•
tekniskt tillåten totalvikt
nationellt tillåten totalvikt
Den tekniskt tillåtna totalvikten är vikten, som inte får överskridas med hänsyn tagen till den konstruktiva
dimensioneringen av fordonets komponenter (t.ex. axelkoncept, bromssystem, materialbelastning).
Den nationellt tillåtna totalvikten av ett fordon bestäms av de lagar och godkännandekriterier som gäller i det
enskilda landet.
Varning:
Det är förbjudet att överskrida den tillåtna totalvikten.
Eventuellt är det möjligt att överskrida den nationellt tillåtna totalvikten. Därvid ska följande beaktas:
•
•
Ett undantagsgodkännande är bara möjligt om den nationellt tillåtna totalvikten är lägre än den tekniskt
tillåtna axellasten.
Utgåva 2015 V1.0
43
III
2.2.5
Chassin
Tillåten totalvikt för ekipage
Med tillåten totalvikt för ekipage avses vikten av en fordonskombination, dvs. dragfordon och släpvagn eller dragbil
och påhängsvagn (inklusive last), som inte får överskridas.
Man skiljer mellan:
•
•
tekniskt tillåten totalvikt för ekipage
nationellt tillåten totalvikt för ekipage
Den tekniskt tillåtna totalvikten för ekipage är vikten, som inte får överskridas med hänsyn tagen till den konstruktiva
dimensioneringen av fordonets komponenter (t.ex. drivlina, bromssystem, kopplingsanordningar).
Den nationellt tillåtna totalvikten för ekipage bestäms av de lagar och godkännandekriterier som gäller i det enskilda
landet.
Varning:
Det är förbjudet att överskrida den tillåtna totalvikten för ekipage. Eventuellt är det möjligt att överskrida den
nationellt tillåtna totalvikten för ekipage. Därvid ska följande beaktas:
•
•
Ett undantagsgodkännande är bara möjligt om den nationellt tillåtna totalvikten för ekipage är lägre än den
tekniskt tillåtna totalvikten för ekipage.
44Utgåva 2015 V12.0
III
2.2.6
Chassin
Axelöverbelastning
Med axelöverbelastning avses både överskridande av nationellt tillåtna axellaster och tekniskt tillåtna axellaster.
Axelöverbelastning kan uppstå genom:
•
fram- eller baktung belastning
•överlast
•
felaktig dimensionering av fordon eller påbyggnad
Axelöverbelastningar måste absolut undvikas, då annars allvarliga skador kan uppstå på fordon och
fordonskomponenter
Bild 11-III: Överbelastning av framaxeln genom framtung belastning
T_996_000019_0001_G
Utgåva 2015 V1.0
45
III
Chassin
2.2.7Hjullastdifferens
Hjullastdifferensen anger skillnaden i belastning mellan vänstra och högra hjulet resp hjuluppsättningen på en axel
resp axelgrupp. Skillnad i belastningen kan leda till att fordonet lutar i förhållande till körbanan. I kombination med
sidoförskjuten tyngdpunkt kan detta leda till försämrade köregenskaper. Dessutom kan det leda till ensidigt
däckslitage.
Påbyggare och användare ska säkerställa att hjullastdifferensen är så liten som möjligt vid alla driftstillstånd (lastat
och olastat tillstånd). En ojämn lastfördelning genom påbyggnaden kan motverkas genom att exempelvis aggregat
som tank, batterihållare eller reservhjul flyttas.
Vid förhöjd hjullastdifferens rekommenderar vi att ESP (elektroniskt stabilitetsprogram), om sådant finns, väljs som
utrustningsvariant för att förbättra körstabiliteten.
Den maximala hjullastdifferensen får inte överskrida 10 % av den faktiska (1) axellasten, dock maximalt 5 % av den
tillåtna (2) axellasten. Det är det lägre värdet (se röda linjen i bild 12-III). som är bestämmande.
Dessutom ska tillåten last för däck-/fälgkombinationen kontrolleras. Sådan information finns i de tekniska
handböckerna från däck- och fälgtillverkaren.
Max tillåten hjullastdifferens per axel resp axelgrupp kan fastställas enligt följande.
Steg 1:
Beräkning av gränsvärde för axellast = 0,05 tillåten axellast
0,1
Steg 2: Fastställande av giltigt område: Område A ≤ gränsvärde
Område B > gränsvärde
Steg 3:
Beräkning av tillåten hjullastdifferens
Om den faktiska axellasten ligger inom område 1 gäller:
-
tillåten hjullastdifferens = 0,1 x faktisk axellast
Om den faktiska axellasten ligger inom område 2 gäller:
-
tillåten hjullastdifferens = 0,05 x tillåten axellast
Steg 4:
Kontroll av tillåtna hjullaster
Bild 12-III:
Tillåten hjullastdifferens (värdena gäller för detta exempel och inte generellt)
Hjullast
differens [kg]
(1)
(2)
400
200
A
B
4000
(3)
1)
2)
3)
4)
10 % av faktisk axellast
5 % av tillåten axellast
Gränsvärde mellan område A och område B
Tillåten axellast
46Utgåva 2015 V12.0
8000
(4)
Faktisk
axellast [kg]
T_354_000001_0001_D
III
Chassin
Exempel:
Axeldata:
Faktiska vikter:
•
•
Olastad: 3 000 kg; (vid jämn fördelning 1 500 kg per hjul)
Lastad: 7 800 kg; (vid jämn fördelning 3 900 kg per hjul)
Tillåten axellast: Däck: Steg 1:
8000 kg
315/80R22,5 med lastindex 156
Beräkning av gränsvärde för axellast
Gränsvärde =
Steg 2:
•
•
(10 (%)
x 8000 kg = 4000 kg
Fastställande av giltigt område:
Olastad Lastad Steg 3:
⁄
5 (%)
< gränsvärde (3 000 kg < 4 000 kg) -> område A
> gränsvärde (7 800 kg > 4 000 kg) -> område B
Beräkning av tillåten hjullastdifferens
•
Olastad: 0,1 x 3 000 kg = 300 kg (± 150 kg per hjul)
Därmed är 1 350 kg tillåtet på ena sidan och 1 650 kg tillåtet på andra sidan.
•
Lastad: 0,05 x 8 000 kg = 400 kg (± 200 kg per hjul)
Därmed är 4 100 kg tillåtet på ena sidan och 3 700 kg tillåtet på andra sidan.
Steg 4:
Kontroll av tillåtna hjullaster
Lastindex 156 anger tillåten däckbelastning 4 000 kg.
I detta exempel begränsar däckbelastningen den möjliga hjullastdifferensen i lastat tillstånd till 200 kg.
(± 100 kg per hjul)
Utgåva 2015 V1.0
47
III
2.2.8
Chassin
Minsta framaxellast
För att bibehålla styrförmågan måste framaxeln i varje belastningstillstånd ha den minsta belastning som anges i
tabell 01-III, beroende på modell och antalet axlar.
Bild 13-III:
Minsta belastning av framaxeln
T_996_000020_0001_G
48Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
Tabell 01-III: Minsta belastning på framaxeln vid TGS/TGX i varje belastningstillstånd i % av fordonets verkliga vikt
Minsta belastning av framaxeln (framaxlarna) vid fordonets alla belastningstillstånd i % av den aktuella
fordonsvikten
GG = Totalvikt
SDAH = Släp med stel dragstång
ZAA = Centralaxelsläp
Axelantal
Hjulkonfiguration
GG
Fordon
Utan
SDAH/ZAA
Tvåaxligt
fordon
4x2,
4x4H,
4x4
med
SDAH/ZAA
GG
släpvagn
≤ 18 t
18 t
25%
25%
35%
30%
24 - 41 t
20%
25%**
30%**
25%**
mer än
2 axlar *
6x2/2,
6x2/4,
6x2-2,
6x2-4,
6x4,
6x4-4,
6x4H/2, 6x4H/4,
6x4H-2,
6x4H-4,
6x6,
6x6 H,
8x2-4,
8x2-6,
8x4,
8x4/4,
8x4-4,
8x4H-6,
8x6,
8x6H,
8x8
Tridem
SDAH/ZAA
GG
släpvagn
> 18 t
övrig baklast
t.ex. kran,
bakgavellyft
Vid fler än en framaxel refererar %-värdet till summan av framaxellasterna.
* = Treaxliga fordon med axellyft skall betraktas som tvåaxliga fordon när axeln är upplyft. I detta läge gäller
därmed det högre värdet för den minsta framaxellasten för tvåaxliga fordon.
** = -2% vid styrd löp-/pusheraxel, endast med fordon som lastar på och av nyttolast.
Vid kombinerade bakre laster som till exempel släp med stel dragstång med lastkran gäller det högre värdet för den
minsta framaxellasten.
Värdena gäller inklusive eventuella bakre laster som exempelvis:
•
Stödlaster genom centralaxelsläp
•
Lastkran baktill på fordonet
•Bakgavellyftar
•
Transportabla gaffeltruckar
Utgåva 2015 V1.0
49
III
2.2.9
Chassin
Fastställa axellast och vägning
För rätt dimensionering av fordonet måste absolut en axellastberäkning göras (se kapitel V avsnitt 1.10).
De angivna vikterna i försäljningsunderlagen eller under www.manted.de tar bara hänsyn till fordonets serieutförande.
Viktförändringar kan uppkomma genom specialutrustning och tillverkningstoleranser. På grund av
tillverkningstoleranser är viktavvikelser på ±5 % tillåtna.
En optimal avstämning av påbyggnaden på lastbilen är endast möjligt om fordonet vägs innan alla
påbyggnadsarbeten påbörjas. De vägda vikterna skall användas vid axellastberäkningen.
Under följande förutsättningar är det möjligt att fastställa axellasten genom vägning:
•
•
•
•
•
•
utan förare
med fulla AdBlue- och bränsletankar
med lossad parkeringsbroms, säkra fordonet med kilar
vid luftfjädring: fordonet skall vara i normalt körläge
lyftbara axlar nedsänkta till marken (som vid belastat tillstånd)
startassistenter får ej vara påverkade
Vid vägningen skall man hålla sig till följande ordningsföljd (främre löpaxel resp. pushaxel räknas till bakaxeln):
Tvåaxligt fordon
•
•
•
den 1:a axeln
den 2:a axeln
för kontroll av hela fordonet
Treaxligt fordon med två bakaxlar
•
•
•
den 1:a axeln
2:a med 3:e axeln
Fyraxligt fordon med två framaxlar och två bakaxlar
•
•
•
1:a med 2:a axeln
3:e med 4:e axeln
Fyraxligt fordon med en framaxel och tre bakaxlar
•
•
•
den 1:a axeln
2:a med 3:e och 4:e axeln
för kontroll av hela fordonet.
50Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
2.2.10 Rullningsomkrets och differens i rullningsomkrets
Rullningsomkretsen är den sträcka som ett däck tillryggalägger under ett varv utan slirning.
Olika däckstorlekar på fram- och bakaxeln/bakaxlarna är möjliga på allhjulsdrivna fordon (inklusive HydroDrive)
endast om skillnaderna i däckomkretsen inte är större än 2 %.
Vid icke-allhjulsdrivna fordon får skillnaderna i däckomkretsen inte vara större än 10 %.
Beräkningen utgår alltid ifrån det mindre däckets omkrets.
2.3
Ändringar på hela fordonet
2.3.1
Ändra axelavståndet
För varje ändring av axelavståndet krävs ett tillverkarintyg. Det förutsätts att en ändring av axelavståndet utförs först
sedan motsvarande tillverkargodkännande har erhållits.
Anvisningar för ansökan om en tillverkargodkännande återfinns i kapitel I, avsnitt 5.2.1. Uppdateringsfilen som är
knuten till ändringen av axelavstånd och/eller ramöverhäng ställs till förfogande tillsammans med bekräftelsen.
På grund av de tekniska konstruktionsföreskrifterna avseende styrinrättningar (speciellt 70/311/EEG, ECE-R79)
har chassierna i serie TGL och TGM olika rattar (olika diametrar), styrväxlar (utväxlingsområde) och dragning av
styrservons oljerör (kylspiral) med hänsyn till antal och utförande av styraxlarna, axelavståndet, hjulkonfigurationen,
axellasterna och totalvikten.
Principiellt måste man därvid beakta att det nya axelavståndet måste ligga inom typens gränser. Inom typens
gränser betyder att det nya axelavståndet inte
-
-
är kortare än det kortaste eller
längre än det längsta
serieaxelavståndet för samma fordonstyp.
Med samma fordonstyp avses fordon med
-samma typnummer
-
samma art av fordon
-
samma hjulkonfiguration.
Förkortningar eller förlängningar som går därutöver får bara utföras av MAN eller av deras kvalificerade
ombyggnadsleverantörer (“qUL”) efter att MAN har konsulterats.
Dessutom gäller att vid TGS/TGX
•
•
•
•
med hydraulisk tvångsstyrning av pusheraxeln “ZF-Servocom® RAS (Rear Axle Steering)” (t.ex. 6x2-4,
6x4-4 eller 8x2-4) är förlängningar eller förkortningar av axelavståndet möjliga. Beroende på hur mycket
axelavståndet förändras på 1:a - 2:a axeln måste en annan styrlänk med en annan styrutslagsvinkel
monteras på pusheraxeln. Vilken styrlänk som ska användas framgår av bekräftelsen.
med elektronisk-hydraulisk styrning av löpaxeln “ZF-Servocom RAS-EC (Rear Axle Steering – Electronically
Controlled)” (t.ex. alla 6x2/4 och 8x4/4) är bara förkortningar men inga förlängningar av axelavståndet
möjliga. Ändringar på styrsystemet är dock inte tillåtna.
med elektronisk-hydraulisk styrning av löpaxeln eller pusheraxeln “EHLA®” är förlängning eller förkortning
av axelavståndet möjligt. Ändringar på styrsystemet är dock inte tillåtna.
med två mekaniskt styrda framaxlar (t.ex. 8x4) får förskjutning av styraxlarna uteslutande utföras av
MAN eller av deras kvalificerade ombyggnadsleverantörer.
Utgåva 2015 V1.0
51
III
Chassin
Typ av axelavståndsändring
Axelavståndsändringar kan utföras på följande två sätt:
I.
II.
Flyttning av bakaxeln/boggin.
Kapning av rambalkarna (infogning resp. borttagning av ett ramavsnitt).
Oberoende av axelavståndsändringens typ måste man beakta, att
•
•
•
maximala tvärbalksavståndet även efter en axelavståndsändring får uppgå till 1500 mm.
En tolerans på + 100 mm är tillåten.
ombyggnaden av kardanaxelsystemet skall utföras enligt dessa påbyggnadsriktlinjer (se kapitel III
avsnitt 6.5) och kardanaxeltillverkarnas riktlinjer. Om det nya axelavståndet motsvarar ett
standardaxelavstånd skall placeringen av kardanaxeln och tvärbalkarna följa standardaxelavståndet.
beträffande dragning av luft- och elledningar gäller kapitel III avsnitt 6.3.5.2 och avsnitt 8.2.1. CAN-kablage
får inte kapas. Välj därför en längre väg vid förkortningar av axelavståndet. Dessutom får inga ringar och
slingor läggas. Vid en ökning av axelavståndet skall de styrdon och sensorer som tillhör bakaxeln förflyttas
med axeln. Därför finns det adapterkablage för alla styrdon och sensorer som tillhör bakaxeln. Systematik,
metoder och artikelnummer beskrivs utförligt i kapitel III avsnitt 8.2..
I.
Flyttning av bakaxeln/boggin
Förskjuts bakaxeln/boggin måste fastsättningen av axelupphängningen, axelstyrningen och tvärbalken på nytt ske
med nitar eller MAN flänsskruvar motsvarande kapitel III avsnitt 1.3.3 i MAN påbyggnadsriktlinje. De hålavstånd som
där krävs måste beaktas!
Vid fordon med krökta fordonsramar får inte axelstyrning och fjädring (t.ex. fjäderbockar, infästning av längsgående
länkarm) inte befinna sig före och i ramens krökning. Ett minsta avstånd av 100 mm till 2:a kröken på ramen
förutsätts (se bild 14-III).
Bild 14-III:
Förbjuden zon för bakaxelstyrningen
T_996_000017_0001_Z
52Utgåva 2015 V12.0
III
II.
Chassin
Kapning av längsgående chassibalk
Förändras axelavståndet genom att den längsgående chassibalken kapas måste svetsföreskrifterna i MAN
påbyggnadsriktlinjer absolut följas (se kapitel III avsnitt 1.3.2). För ramdelar som skall infogas som t.ex. rambalkar,
ramförstärkningar ska ramens originalmaterial användas. Uppgifter om materialet återfinns i kapitel III avsnitt 4.2.
Det rekommenderas att rambalkarna förvärms till 150 °C – 200 °C.
Ingen ramkapning får utföras i följande områden:
•
Axelstyrning och fjädring (t ex fjäderbockar, infästning av längsgående länkarm), minsta avstånd 100 mm
•
Ramens krökta del, minsta avstånd 100 mm
•Kraftangreppspunkter
•
Växellådsupphängning och tvärbalkar (även fördelningsväxellåda vid allhjulsdrivna fordon)
•Motorupphängning
•
Kraftangreppspunkter från påbyggnaden
Den tillåtna svetsfogszonen för axelavståndsändringar börjar minst 100 mm bakom ramkröken och slutar maximalt
100 mm före den främsta bakaxelstyrningen (se bild 15-III).
Svetsfogar i fordonets längsriktning är ej tillåtna.
Bild 15-III:
Möjlig svetszon vid krökta ramar
T_993_000029_0001_Z
Utgåva 2015 V1.0
53
III
Chassin
Vid ändring av axelavståndet genom att den längsgående chassibalken kapas, måste svetsfogarna säkras med
förstärkningar. Ramförstärkningarna ska utföras enligt nedanstående uppgifter:
Bild 16-III:
Förstärkning vid minskning av axelavståndet
2
≥550
1
=
=
≥50
≥25
≥50
=
≥25
=
T_993_000030_0001_Z
1) 2) Ramförstärkning
Bild 17-III:
Förstärkning vid ökning av axelavståndet
2
≥ 300
≥ 50
≥ 25
≥ 25
≥ 50
≥ 375
3
1) 2) 3) 1
T_993_000031_0001_Z
Ramförstärkning
Profilstycke
54Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
Positionsnummer 1, bild 16-III och 17-III:
•
närheten av vinkelförstärkningarna ska befintliga borrhål i ramen utnyttjas. För placeringen av borrhålen i
den längsgående chassibalken gäller följande uppgifter borrhålsavstånd ≥ 50 mm, kantavstånd ≥ 25 mm.
Borrbilden framgår av motsvarande ritning för den längsgående chassibalken.
•
Vid motliggande detaljer ska svetsfogen vara slät (nummer 2 vid bild 24 och bild 25).
Svetsfog enligt utvärderingsgrupp BS, DIN 8563, del 3.
•
Vid förlängning av axelavståndet med hjälp av insatta skarvstycken av den längsgående chassibalken ska
materialföreskrifterna i ramprofiltabellen och de maximalt tillåtna axelavstånden enligt MAN
påbyggnadsriktlinje beaktas. Rambredden får inte förändras. Om de maximala avstånden för ramens
tvärbalkar överskrids måste extra tvärbalkar sättas in.
Dessutom ska nedanstående anvisningar följas vid dimensioneringen av förstärkningarna.
Bild 18-III:
Förstärkningar vid ökning av axelavståndet
A
b
h
a
A
T_993_000032_0001_Z
Teckenförklaring
•
•
•
•
Höjd (h) ≥ Bredd (a)
Bredd (a) som ramens bredd (b), tolerans -5 mm.
Tjocklek som ramens tjocklek, tolerans -1 mm. Material min. S355J2G3 (St. 52-3)
Valsade profiler är ej tillåtna.
På vissa fordonschassin med långt axelavstånd sitter det från fabrik ramförstärkningar mellan fram- och bakaxlarna.
Ramförstärkningar får inte svetsas gemensamt med rambalkarna. Detta kan förhindras genom mellanlägg i form av
separationsfolier baserade på koppar. Dessa folier skall avlägsnas när svetsningarna är färdiga.
Förstärkningarna kan ligga an mot varandra efter en ändring av axelavståndet. De skall antingen svetsas ihop med
varandra eller sammanfogas med en överlappande plåt (se bild 19-III, 20-III).
Utgåva 2015 V1.0
55
III
Bild 19-III:
Chassin
Övertäckning av förstärkningar på in- och utsidan
T_993_000033_0001_Z
Fogområdet mellan ram och förstärkningsfog får inte vara på samma ställe som en ramsvetsfog.
Det krävs ett avstånd mellan fogarna på 100 mm.
Detta är lätt om det redan vid kapningen av ramen tas hänsyn till de kommande placeringarna av svetsfogarna
mellan ram och förstärkningar.
Bild 20-III:
Överstående förstärkningar på in- och utsidan
T_993_000034_0001_Z
56Utgåva 2015 V12.0
III
2.3.2
Chassin
Ändring av ramens överhäng
En förändring av ramöverhänget föreligger när längden på sektionen från sista bakaxelns centrum till ramens ände
förändras. Principiellt är det möjligt att förkorta eller förlänga överhänget förutsatt att de allmänt giltiga nationella
villkoren för godkännande följs.
Genom att ändra överhänget kan tyngdpunktens position för nyttolast och påbyggnad samt de därav resulterande
axellasterna förändras. Om de tillåtna axellasterna i det aktuella fallet kan följas, måste kontrolleras genom en
axellastberäkning innan arbetena påbörjas (exempel på en axellastberäkning, se kapitel V avsnitt 1.10).
Förlängning av ramöverhänget
Förlängning av ramöverhänget är endast tillåtet om samma original rammaterial används som vid tillverkningen,
(se kapitel III avsnitt 4.2). En förlängning ska alltid utföras vid ramens ände. Det är inte tillåtet att förlänga med flera
profilstycken (jfr. Bild 21-III).
Bild 21-III:
Förlängning ramöverhäng
1
T_995_000023_0001_G
1) Ramförlängning
Föreskrifterna för svetsning på ramen enligt MAN påbyggnadsriktlinje (se kapitel III avsnitt 1.3.2) ska alltid beaktas.
Utgåva 2015 V1.0
57
III
Chassin
Förlängning av ramöverhänget får inte göras vid bakaxelns upphängning och styrning och inte heller vid axelns
fjädring (t.ex. fastsättning av luftfjädringens platta eller bladfjäderhänke, fastsättning av stabilisatorer). Här ska ett
nödvändigt minsta avstånd av 100 mm iakttas. De ramtvärbalkar som finns i detta område ska lämnas kvar orörda
på plats.
Uppgår avståndet mellan två tvärbalkar till mer än 1500 mm ±100 mm efter en förlängning av överhänget ska en
extra tvärbalk sättas in.
Bild 22-III:
Exempel på bladfjädrad boggi med tillhörande fastsättning
1
2
3
4
T_994_000001_0001_Z
1)
Centrum bakaxel
2)Axelfastsättning
3)
Fastsättning axelfjäderelement (bladfjäder)
4)Ramtvärbalk
58Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
Bild 23-III:
Exempel på luftfjädrad boggi med tillhörande fastsättning
1
1)
Centrum bakaxel
2)Axelfastsättning
3)
Fastsättning axelfjäderelement (luftfjäder)
4)Ramtvärbalk
2
3
4
T_994_000002_0001_Z
Observera:
Vid många påbyggnader är det meningsfullt att lägga in ramförstärkningar för att förstärka det modifierade
överhänget. Därför rekommenderar MAN att ramförstärkningar används. Dimensioneringen av ramförstärkningarna
är beroende av följande faktorer:
•Belastningstyp
•
Kraftens inledning
•
Påbyggnadens utförande
•påbyggnadstyp
•
Hjälpramens dimensionering
För förlängning av överhänget finns kablage från MAN som är förberedda på motsvarande sätt.
En detaljerad beskrivning av hur kablaget förlängs inklusive lista över samtliga tillåtna artikelnummer återfinns i
kapitel III i avsnitt 8.2. Anvisningarna över hur kablaget ska dras måste beaktas.
Beträffande förlängning och dragning av tryckluftledningar ska kapitel III avsnitt 6.3.5 i påbyggnadsriktlinjen följas.
Utgåva 2015 V1.0
59
III
Chassin
Förkortning av ramöverhäng
Vid en förkortning av ramöverhänget ska man framför allt ge akt på att erforderligt minsta avstånd av 100 mm iakttas
när den längsgående chassibalken kapas vid bakaxelns upphängning och styrning och inte heller vid axelns fjädring
(t.ex. fastsättning av luftfjädringens platta eller bladfjäderhänke, fastsättning av stabilisatorer).
Snittet ska läggas så att inga borrhål skärs igenom. Om krafter leds in i ramens ände genom borrhål, måste absolut
nödvändigt kantfiberavstånd (bild 24-III) Mått a) följas.
Bild 24-III:
Kantfiberavstånd ramens ände
3
a
1
2
T_993_000035_0001_Z
a)
1)
2)
3)
Kantfiberavstånd
Ramöverhäng som ska tas bort
Kapställe på ram
Ramtvärbalkar som finns i närheten av kapstället ska förflyttas så att skruvförbandet med den längsgående
chassibalken fortfarande kan realiseras. Följande gäller:
Tvärbalksavstånd ≤ 1500 mm ± 100 mm
Det seriemässigt installerade kablaget används fortfarande vid en förkortning av överhänget.
Därvid är det nödvändigt att kapitel III avsnitt 8.2 beaktas när kablarna dras. Tryckluftledningar kan förkortas förutsatt att anvisningarna i kapitel III avsnitt 6.3.5 följs.
Observera:
MAN föredrar förstärkning med inlägg (se även ramöverhängsförlängning).
Monterad sluttvärbalk
En sluttvärbalk måste alltid finnas.
60Utgåva 2015 V12.0
III
2.3.3
Chassin
Ändring av hjulkonfigurationen
En ändring av hjulkonfigurationen innebär följande:
•
•
•
•
Montering av extraaxlar
Demontering av axlar
Ombyggnad av icke styrbara axlar till styrbara axlar
Ombyggnad av styrbara axlar till icke styrbara axlar
En ändring av hjulkonfigurationen är förbjuden. Dessa ombyggnationer utförs uteslutande av MAN och deras
kvalificerade ombyggnadsleverantörer (“qUL”). Det krävs alltid ett tillverkarintyg.
2.3.4
Ändring av däck (val av andra däck)
För varje ändring av däckutrustningen krävs ett godkännande från tillverkaren. Anvisningar för ansökan om en
tillverkargodkännande återfinns i kapitel I, avsnitt 5.2.
Den omrustningsdatafil som är knuten till ändringen av däcken ställs vid behov till förfogande tillsammans med
bekräftelsen.
Tekniska gränsvärden beträffande ändring av däck återfinns i kapitel III, avsnitt 2.2.10.
Anvisningarna i kapitel IV “Uppbyggnad” beträffande slirskyddskedjor, frigång samt bärförmåga hos däck och fälgar
ska beaktas.
2.3.5
Ändring av fordonstyp och alternativ användning som dragbil/lastbil
Ombyggnaden av en lastbil till en dragbil med vändskivekoppling och vice versa samt för alternerande användning
som dragbil med vändskivekoppling resp. lastbil kräver ett MAN tillverkarintyg.
Anvisningar för ansökan om en tillverkarintyg återfinns i kapitel I, avsnitt 5.2 “Tillverkarintyg”. För ombyggnad av
dragbilar med vändskivekoppling till lastbilar eller vice versa krävs en ändring av fordonets parameterinställning.
Den omrustningsdatafil som är knuten till ändringen av chassit ställs till förfogande tillsammans med bekräftelsen.
Beroende på valt fordon (fordonstyp) ska eventuellt även ombyggnationer göras av axelstyrningen (t.ex. fjädrar,
stötdämpare, stabilisatorer) och bromssystemet genomföras när fordonstypen ändras och även vid alternativ
användning.
Ombyggnadsåtgärdernas omfattning beror på den valda fordonstypen och den önskade användningen.
När nya fordon byggs upp, som ska användas som dragbil och lastbil, ska man därför kontrollera i förväg om ett
lastbilschassi eller dragbil ska användas.
Ett undantag vid serierna TGS och TGX som är fordonstransportfordon, se i detta fall kapitel IV, avsnitt 3.13
“Fordonstransportfordon”.
En användning som kombinerat fordon dragbil/lastbil eller en ombyggnad till lastbil är inte tillåtet vid följande
fordonstyper (typnummer): 05X, 08S, 13S, 13X.
Utgåva 2015 V1.0
61
III
2.3.6
Chassin
Eftermontering av hjälpaggregat, påmonteringsdelar och tillbehör
Ska aggregat, påbyggnads- eller tillbehörsdetaljer monteras i efterhand på fordonet, ska detta avtalas med MAN
(adress, se ovan under “Utgivare”) redan vid planeringen av åtgärden.
De underlag som behövs för ett beslut ska kunna tas om de planerade åtgärderna är genomförbara eller ej, måste
sändas in fullständiga.
Bakgrunden är att inbyggnader i efterhand, i regel kräver ingrepp i styrdonens CAN-system. Detta innebär alltid att
det krävs en utvidgning av fordonsparameterinställningen. Eftermonterade system kan eventuellt inte integreras i de
fordonsbundna Trucknology-systemen “Tidsservicesystem” och “Flexibelt servicesystem”. Därför kan man inte vid
eftermonterade originaldelar räkna med samma servicekomfort som när de ingår när fordonet är nytt.
Ändringar resp utbyggnad i efterskott av Parameterinställningen kan endast utföras med hjälp av ansvarigt
MAN-serviceföretag och MAN-godkännande av programmen.
Observera:
MAN övertar under inga omständigheter konstruktionsansvaret eller konsekvensansvaret vid ej godkända
inbyggnader som utförs i efterhand. Kraven i dessa riktlinjer och i godkännandena skall följas. Medgivanden,
utlåtanden och godkännanden som har utfärdats av tredje part (t ex testinstitut) betyder inte automatiskt ett
godkännande från MAN.
MAN kan förvägra godkännaden trots att tredje part har givit ett positivt utlåtande. Om inget annat har
överenskommits gäller ett visst godkännande endast för själva inbyggnaden. Ett färdigt godkännade betyder inte att
MAN kontrollerar och övertar garantiåtagandet för hela systemet med avseende på hållfasthet, köregenskaper etc.
Ansvaret för detta ligger hos företaget som skall utföra arbetena. Genom eftermontering av aggregat kan
fordonets tekniska data ändras. För bestämning och överlämning av dessa nya data är den aktuella tillverkaren resp
återförsäljaren/importören ansvarig.
62Utgåva 2015 V12.0
III
2.4
Chassin
Typgodkända / säkerhetsrelevanta fordonskomponenter
Detta kapitel ska ge en överblick över de väsentliga typgodkända och/eller säkerhetsrelevanta
fordonskomponenterna. Dessa får inte förändras utan godkännande av MAN (adress se ovan under “Utgivare”).
Utförs förändringar måste de berörda komponenterna på nytt godkännas av ett anmält organ. Garantin från MAN
upphör dock att gälla.
För att fordon ska kunna registreras måste de vara så konfigurerade att de motsvarar landets gällande lagstiftning.
För att detta ska kunna garanteras vid en serietillverkning typgodkänns registreringsrelevanta komponenter.
Därigenom krävs inget individuellt godkännande längre.
Ett utdrag av några komponenter finns uppräknade nedan:
•Avgasljuddämpare
•
Axlar och chassi
•ADR-komponenter
•
Dragbalk och släpvagnskoppling
•
Drivlina och hjul
•Bromssystem
•
Elektriska komponenter
•Förarhytt
•Fronttvärbalk
•Kamerasystem
•
Bränsletankar med fastsättning, slangledning och pump
•Styrinrättning
•
Belysningstekniska anordningar
•Luftinsugning
•
Motor med påmonterade komponenter
•Registerkoppling
•Vändskivekoppling
•
Sluttvärbalk för släpvagnskoppling
•
Underkörningsskydd fram, bak och på sidorna
•Skjutanordning
Ytterligare information rörande typbesiktning eller säkerhetsrelevans för komponenter, som inte nämns i
uppställningen ovan, kan fås från MAN (adress, se ovan under “Utgivare”).
Utgåva 2015 V1.0
63
III
Chassin
3.0Förarhytt
3.1Allmänt
Ingrepp i förarhyttens struktur (t.ex. kapning eller utbyggnad, ändringar av den bärande strukturen inklusive stolar
och stolsfästen, förlängning av förarhytten, sänkning av tak) samt ändringar av förarhyttens upphängning och
tippanordning ska om möjligt undvikas.
Skulle det av påbyggnadstekniska skäl ändå vara nödvändigt att ändringar görs på hytten, måste detta avtalas med
MAN redan vid planeringen (adress, se ovan under “Utgivare”).
Ändringar på förarhytten får uteslutande utföras av MAN och deras kvalificerade ombyggnadsleverantörer (“qUL”).
De allmänt gällande nationella kraven för registrering måste alltid följas.
3.2Förarhytter
I följande kapitel är förarhytterna sammanfattade (till och med avgasnorm Euro 5 och Euro 6) inklusive tekniska data
för alla serier. I översiktstabellen finns information om beteckning, mått och en schematisk bild för identifieringen.
Rent allmänt erbjuder MAN följande förarhytter (utan indelning till motsvarande serier):
•
C-, M-, L-, DK-förarhytter
-
smala förarhytter
-
t.ex. för närtrafik och distribution
•LX-förarhytten
-
smal förarhytt med högt tak
-
t.ex. för specialanvändningar och nationell fjärrtrafik
•
XLX-, XXL-förarhytt
-
bred förarhytt
-
t.ex. för internationell fjärrtrafik
•XL-förarhytten
-
bred förarhytt
-
t.ex. för specialanvändningar i närtrafik
TGS/TGX-förarhytter skiljer sig åt genom bredden.
64Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
TGS/TGX-chassin finns med följande förarhyttsvarianter:
Tabell 02-III:
Förarhytter TGS till och med avgasnorm Euro 5
TGS upp till utsläppsnorm Euro 5
Beteckning
Namn
Teknisk
Beteckning
Mått*
Längd
Bredd
Höjd
(från Fhs-0)
M
Vänsterstyrning
F99L17S
Högerstyrning
F99R17S
1.880
2.240
1737
L
Vänsterstyrning
F99L34S
Högerstyrning
F99R34S
2.280
2.240
1737
LX
Vänsterstyrning
F99L39S
Högerstyrning
F99R39S
2.280
2.240
2035
Vyer
Sida
Front
*) Måtten gäller förarhytten utan påmonteringsdelar som stötfångare, kjolar, speglar, spoiler etc.
Utgåva 2015 V1.0
65
III
Tabell 03-III:
Förarhytter TGS avgasnorm Euro 6
TGS vid utsläppsnorm Euro 6
Beteckning
Namn
Chassin
Teknisk
Beteckning
Mått*
Längd
Bredd
Höjd
(från Fhs-0)
M
Vänsterstyrning
F99L17S
Högerstyrning
F99R17S
1.880
2.240
1737
L
Vänsterstyrning
F99L34S
Högerstyrning
F99R34S
2.280
2.240
1737
LX
Vänsterstyrning
F99L39S
Högerstyrning
F99R39S
2.280
2.240
2035
Vyer
Sida
Front
66Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
Tabell 04-III:
Förarhytter TGX till och med avgasnorm Euro 5
TGX upp till utsläppsnorm Euro 5
Beteckning
Namn
Teknisk
Beteckning
Mått*
Längd
Bredd
Höjd
(från Fhs-0)
XL
Vänsterstyrning
F99L44S
Högerstyrning
F99R44S
2.280
2.440
1737
XLX
Vänsterstyrning
F99 L49 S
Högerstyrning
F99 R49 S
2.280
2.440
2035
XXL
Vänsterstyrning
F99L45S
Högerstyrning
F99R45S
2.280
2.440
2260
Vyer
Sida
Front
VA
va
va
Utgåva 2015 V1.0
67
III
Tabell 05-III:
Förarhytter TGX avgasnorm Euro 6
TGX vid utsläppsnorm Euro 6
Beteckning
Namn
Chassin
Teknisk
Beteckning
Mått*
Längd
Bredd
Höjd
(från Fhs-0)
XL
Vänsterstyrning
F99L44S
Högerstyrning
F99R44S
2.280
2.440
1737
XLX
Vänsterstyrning
F99 L49 S
Högerstyrning
F99 R49 S
2.280
2.440
2035
XXL
Vänsterstyrning
F99L45S
Högerstyrning
F99R45S
2.280
2.440
2260
Vyer
Sida
Front
68Utgåva 2015 V12.0
III
3.3
Chassin
Spoiler, takpåbyggnader, taktrappstege
Eftermontering av en takspoiler eller ett Aero-paket tillgängligt från fabrik är möjlig. Original MAN-spoiler och
Aero-paket kan även anskaffas från reservdelsavdelningen för eftermontering. Tillhörande ritningar för förarhytten
kan laddas ned från MANTED. För eftermontering på förarhyttens tak får endast de för detta ändamål avsedda
fästpunkterna användas.
Fästen på förarhyttstak
Bild 25a-III:
XXL-Fhs (L/R45)Bild 25b-III:
XLX-Fhs (L/R49)
Pos 3
Pos 3
Pos 4
Pos 4
Pos 16
Pos 17
Pos 18
Pos 19
Pos 7
Pos 8
Pos 14
Pos 15
Pos 13
Pos 12
Pos 11
Pos 9
Pos 10
Pos 16
Pos 17
Pos 18
Pos 19
Pos 7
Pos 8
Pos 13
Pos 12
Pos 11
Pos 9
Pos 10
T_629_000004_0001_G
Pos 14
Pos 15
T_629_000005_0001_G
Bild 25c-III:
LX-Fhs (L/R39)Bild 25d-III:
XL, L och M-Fhs (L/R 44, 34, 17)
Pos 3
Pos 4
Pos 7
Pos 8
Pos 13
Pos 12
Pos 11
Pos 9
Pos 10
Pos 16
Pos 17
Pos 18
Pos 19
Pos 14
Pos 15
T_629_000001_0001_G
Utgåva 2015 V1.0
Pos 26
Pos 20
Pos 21
Pos 23
Pos 22
Pos 25
Pos 24
T_629_000002_0001_G
69
III
Tabell 06-III:
Fästpunkter på förarhytternas tak
Position
Takspoiler vid högt tak av plast
Takspoiler vid ståltak
Solskydd vid ståltak
Solskydd vid högt tak av plast
Tryckluftshorn vid högt tak av plast
Roterande varningsljus vid högt tak av plast
•
•
•
•
•
•
Chassin
3/3a
4/4a
Skruv/Borrning
Åtdragningsmoment
M8
20 Nm
M8
20 Nm
M8
20 Nm
St 6,3 /
Ø 5,5 mm
10 Nm
St 6,3 /
Ø 5,5 mm
10 Nm
St 6,3 /
Ø 5,5 mm
10 Nm
24/24a
25/25a
26/26a
20/20a
21/21a
22/22a
23/23a
7/7a
8/8a
9/9a
10/10a
14/14a
15/15a
16/16a
17/17a
18/18a
19/19a
11/11a
12/12a
13/13a
Borrhålsbeteckning “a” symmetriskt relativt y = 0
Maximal belastning per skruv: 5 kg
Maximal taklast: 30 kg
Förskruvning via 3 förskjutna punkter (ej i en linje)
Takpåbyggnadernas tyngdpunkt max. 200 mm över fastskruvningsplanet
Borrhål i högt tak av plast (inlaminerade plåtar):
-
Borrningsaxel vinkelrät mot ytan
-
Borrhålets placering ±2 mm uppmätt på ytan
-
Borrdjup 10 mm + 2 mm
70Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
Information för montering av taktrappstege
Tabell 07-III: Extrafästen trappstege
Trappstege på bakvägg
(alla förarhytter
Bild 25e-III:
Position
1/1a
2/2a
Skruv/Borrning
M8 /
Ø 11,2 mm
Åtdragningsmoment
20 Nm
Extrafäste trappstege
Pos 2
Pos 1
T_629_000008_0001_G
•
•
•
•
•
•
Borrhålsbeteckning “a” symmetriskt relativt y = 0
Ett stöd för trappstegen krävs på bakväggen
Alla 4 fästpositionerna 1/1a, 2/2a måste användas
Trappstegen får aldrig monteras framför takluckans bakkant
Maximal vikt, trappstege: 30 kg
Maximal belastning trappstege: 100 kg
Utgåva 2015 V1.0
71
III
Chassin
3.4Taksovhytter
Under följande förutsättningar är påbyggnad av takkabiner (Topsleeper) möjlig:
•
•
•
•
•
•
•
•
Hos MAN ska ett påbyggnadstillstånd inhämtas. Detta ansvar åligger tillverkaren av taksovhytten och ej
verkstaden som monterar den på fordonet (se kapitel III avsnitt 2.3.6)
Uppfyllandet av lagstadgade föreskrifter (t.ex. säkerhetsföreskrifter, arbetarskyddsriktlinjer, förordningar
och lagstiftning GGVS/ADR) åligger tillverkaren av taksovhytten
Tillbakatippning av förarhytten ska förhindras genom lämpliga åtgärder (t.ex. tippsäkring)
Om handhavandet vid tippning av förarhytten avviker från serietillverkade MAN-förarhytter skall en
lättförståelig och heltäckande operatörsmanual utarbetas
Antennerna på MAN originaltak ska flyttas på korrekt sätt. Därmed skall det även efter ombyggnaden vara
säkerställt att mottagningen och utsändningen kan ske med tillräcklig kvalitet, med hänsyn till
EMV-föreskrifterna. En förlängning av antennkablarna är inte tillåtet.
För den påmonterade förarhytten skall måttangivelserna för förarhyttens resulterande tyngdpunkt följas och
bevisas (se bild 26-III).
De i tabell 08-III angivna maximala vikterna skall följas
Påbyggnad av en taksovhytt är endast tillåten vid luftfjädrad upphängning av förarhytten.
Bild 26-III:
Förarhyttens tyngdpunkt med takmonterad sovhytt
825 ± 10%
1
3
560
820 ± 10%
y
2
4
y
825
T_629_000010_0001_G
1)
2)
3)
4)
Tyngdpunkt Topsleeper
Resulterande tyngdpunkt
Tyngdpunkt förarhytt
Förarhyttens golv
72Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
Tabell 08-III: Taksovhytt, maxvikter för påbyggnader/inbyggnader
Förarhyttbeteckning
Vänsterstyrning
Högerstyrning
L
F99 L34 S
F99 R34 S
LX
F99 L39 S
F99 R39 S
M
XL
XLX
XXL
3.5
Teknisk kod
F99 L17 S
F99 L44 S
F99 L49 S
F99 L45 S
F99 R17 S
Förutsättning
Max Vikt taksovhytt
med inredning
Förarhyttens lagring luftfjädrad
130 kg
F99 R44 S
F99 R49 S
F99 R45 S
180 kg
200 kg
Förarhytter med högt tak
från fabrik ingen ombyggnad tillåten
Montering av varningsskyltar på frontluckan
För att förhindra skador på frontluckan när varningsskyltar monteras ska monteringen ske enligt serviceinformation
(SI 288606). Den kan erhållas från MAN:s auktoriserade verkstäder.
För fastsättningen av varningsskyltar är positionen på frontluckan definierad och godkänd av MAN.
Följande gäller:
-
-
-
-
den lagstadgade tillåtna fordonsbredden får inte överskridas
lufttillförseln till kylaggregat/motor får inte påverkas
en tillräcklig hållfasthet av skruvförbandet måste vara garanterad
allmänt giltiga riktlinjer beträffande transporter av farligt gods ska beaktas
Följ beskrivningen i serviceinformation (SI 288606) av hur monteringen ska ske, inklusive erforderliga avståndsmått
och vilka standarddetaljer som ska användas.
Bild 27-III:
Principskiss över definierad position för varningsskylt
T_639_000001_0001_G
Utgåva 2015 V1.0
73
III
Chassin
4.0Chassiram
4.1Allmänt
Ramen utgör basen för chassit. På den monteras axlarna, drivlinan med motor, växellåda och
fördelningsväxellåda och bär upp förarhytt och påbyggnader. Ändringar på fordonsramen ska göras enligt
föreskrifterna i kapitel III, avsnitt 2.3.
4.2Rammaterial
Vid ändring av chassits längs- och tvärbalkar får uteslutande original rammaterial användas.
Tabell 09-III:
Stålmateriel till MAN chassiramar
Materialnummer
gammal
material
beteckning
Gammal
norm
σ0,2
N/mm2
σ0,2
N/mm2
ny materialbeteckning
Ny norm
Profilnummer
1.0980
QStE420TM
SEW 092
≥ 420
480-620
S420MC
DIN EN 10149-2
5, 33, 35,
36, 37, 38,
39, 41, 42
1.0984
QStE500TM
SEW 092
≥ 500
550-700
S500MC
DIN EN 10149-2
500
560-700
LNE500
NBR 6656:2008
31, 32, 34,
40, 46
43, 45
Indelningen av de seriespecifika ramprofilerna (profilnummer), deras materialdata samt den typrelaterade
användningen av ramprofilerna återfinns i kapitel III avsnitt 4.3.
74Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
4.3
Ramprofiler
Nedan anges i tabellform seriespecifika profildata för de längsgående chassibalkarna och typindelningen.
Bild 28-III:
Profildata för rambalkarna
Bo
S
H
ey
R
h
t
ex
Bu
S
T_411_000001_0001_G
Ytans tyngdpunkt
Tabell 10-III:
Profildata för rambalkarna TGS/TGX
H
h
Bo
Bu
t
R
G
mm
mm
mm
mm
mm
mm
kg/m
31
270
254
85
85
8
10
32
270
251
85
85
9,5
10
33
334
314
85
85
10
10
Nr
σ0,2
N/
mm2
σB
A
ex
ey
Ix
Wx1
Wx2
Iy
Wy1
Wy2
N/mm2
Mm2
mm
mm
cm4
cm3
cm3
cm4
cm3
cm3
26
500
550..700
3296
20
135
3255
241
241
201
101
31
30
500
550..700
3879
21
135
3779
280
280
232
110
36
37
420
480..620
4711
19
167
6691
401
401
257
135
39
34
270
256
85
85
6,8
10
22
500
550..700
2821
19
135
2816
209
209
174
92
26
431)
270
254
85
85
8
10
26
500
560..700
3296
20
135
3255
241
241
201
101
31
45
270
251
85
85
9,5
10
30
500
560..700
3879
21
135
3779
280
280
232
110
36
1)
500 enligt brasiliansk norm NBR 6656:2008, för TGX i Latinamerika (version 03 2010:CKD typ 28X.88X).
Utgåva 2015 V1.0
75
III
Chassin
Tabell 11-III anger exempel på den principiella typrelaterade användningen av rambalkarna vid publiceringen.
Tabellen är sorterad stigande enligt tonnageklass och gör inget anspråk på att vara aktuell eller fullständig.
Vilken profil för rambalkarna som används beskrivs uppdaterat och bindande i:
•Chassiritningen
•
Det tekniska databladet för det aktuella fordonet, se www.manted.de under avdelningen “Chassis”.
Tabell 11-III:
Lastkapacitet
Typrelaterad användning av profiler för rambalkar
TGS
03S
06S
08S
18 t
Typ
TGX
05X
06X
10S
10X
13S
13X
15S
22S
80S
80S
24 t
24S
45S
TGS 18.xxx
TGS 18.xxx
45X
BLS
4x2
TGS/TGX 18.xxx
BL
BLS-TS
LL
LLS
LLS-U
LL-U
4x4 H
TGS 18.xxx
24X
BLS-EL
TGS/TGX 18.xxx
22X
78X
Axelavstånd
TGX 18.xxx
TGS 18.xxx
TGS/TGX 24.xxx
Profil
nummer
BB
TGX 18.xxx
15X
52S
52W
Fordon
34
31
31, 42
BL
BLS
4x4
4x2
31
BBS
BB
BB-WW
4x4
6x2/2
76Utgåva 2015 V12.0
31
BLS
BL
BLS
BLS
LL-U
31
31
III
Chassin
Tabell 11-III:
Lastkapacitet
Typrelaterad användning av profiler för rambalkar - ...
TGS
18S
Typ
TGX
18X
Fordon
TGS/TGX 26.xxx
18W
21S
24S
26S
30S
26 t
TGS 26.xxx
21X
24X
26X
30X
30W
42S
70S
6x2-2
TGX 26.xxx
6x2/4
TGS/TGX 26.xxx
42X
6x2/2
TGS/TGX 26.xxx
78W
82S
56S
BLS-WW
6x4
BL
BLS
BBS
BL
≤ 3900 mm
> 3900 mm
32
BLS
6x4 H-2
6x4 H/4
6x6 H
6x4
BLS-WW
BL
BLS
BLS
BLS
BL
31
BL
BLS
BL-WWCKD
BLS-WWCKD
BL
TGS 26.xxx
6x6
BLS
BB
BBS
31
LLS
BB
6x4 H/2
TGS 26.xxx
BL-WW
LL
6x2/4
TGS 26.xxx
35S
BL
TGS 26.xxx
TGS/TGX 26.xxx
Profil
nummer
BLS
TGS/TGX 26.xxx
TGS/TGX 26.xxx
Axelavstånd
Utgåva 2015 V1.0
≤ 3900 mm
> 3900 mm
32
31
77
III
Tabell 11-III:
Lastkapacitet
TGS
19W
71S
Typ
TGX
28X
Fordon
TGS 28.xxx
6x2-2
TGX 28.xxx
TGS 28.xxx
73W
28 t
Chassin
74S
89S
84S
26S
88X
TGS 28.xxx
89X
TGX 28.xxx
26X
TGS/TGX 33.xxx
26W
30S
TGX 28.xxx
30W
31
6x4
BBS-CKD
43, 45
6x2-2
BLS-WWCKD
6x4 H-4
6x2-4
6x2-2
6x4-4
6x2-2
6x4
47S
BLS-WW
BL
BL
BLS-CKD
BLS
BL
BBS
BB
BBS-WW
≤ 3900 mm
31
> 3900 mm
32
≥ 3900 mm
32
≤ 3900 mm
31
BL
BLS
6x6 H
BLS-WW
BB
BBS
BBS-WW
76W
6x4
BBS-WWCKD
33 t
TGX 33
BLS
6x6
56S
BL
BL
BLS
BB
BBS
78Utgåva 2015 V12.0
31
BB-WW
BB-WWCKD
TGS 33.xxx
31
BLS
6x6
82S
45
BL
56W
79X
31
BL-WWCKD
BB-WW
TGS/TGX 33.xxx
TGS 33.xxx
Profil
nummer
BL-WW
TGS 33.xxx
30X
Axelavstånd
≤ 3900 mm
≥ 3900 mm
≤ 4200 mm
32
31
≥ 4200 mm
32
≤ 3900 mm
31
> 3900 mm
31
32
31
III
Chassin
Tabell 11-III:
Lastkapacitet
TGS
37S
Typ
Fordon
TGX
41S
59S
35 t
60W
73S
90S
92S
93S
37 t
TGS 35.xxx
8x4
BB
8x6
BL
TGS/TGX 35.xxx
BB-WW
8x2-4
BL
96S
39S
34W
8x4-4
8x6
BB
TGS 37.xxx
8x4
BB
6x4
58S
40 t
TGS 40.xxx
58W
6x6
58W
6x4
39S
8x4
39W
TGS 41.xxx
60W
79W
8x8
8x4
86X
96S
31
BBS-WW
BB
BB-WW
32
BBS-WW
77W
93S
BB-WW
31
BBS
58S
41 t
BL
TGS 35.xxx
34W
Profil
nummer
BL
8x8
8x4 H-6
92X
Axelavstånd
87X
94X
95X
TGX 41.xxx
TGS 41.xxx
TGX 41.xxx
TGS 41.xxx
8x4/4
8x4/4
8x6
BB-WWCKD
BB
BB-WW
BB-WW
BB-WWCKD
BBS
BLS
BB
8x4/4
BBS
8x8
BB
8x4/4
Utgåva 2015 V1.0
32
BLS
33
32
33
32
79
III
5.0
Chassin
Monteringsdetaljer på ramen
5.1Allmänt
Med monteringsdetaljer på ramen avses komponenter vars fästpunkter ligger på ramen.
Dit hör exempelvis:
•
Bränsle- och AdBlue-tank
•
Sidoplacerad skyddsanordning
•Underkörningsskydd
•Batterihållare
•Tryckluftsbehållare
•reservhjul
•Avgasljuddämpare
•Stänkskärmar
Bild 29-III:Exempel
T_996_000018_0001_G
5.2
Underkörningsskydd framtill
“Motorfordon för godstransport med minst fyra hjul och en tillåten totalvikt på mer än 3,5 t måste ha ett främre
underkörningsskydd som motsvarar bestämmelserna i direktiv 2000/40/EG.
Detta gäller ej för:
•Terrängfordon
•
Fordon vars användningsområde ej är förenligt med bestämmelserna för främre underkörningsskydd.
80Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
Följande kriterier måste uppfyllas för att erhålla en registrering som terrängfordon (“Off-Road-villkoren”):
•
•
•
•
minst 50 % av hjulen är drivna
Differentialspärr eller ASR
Det enskilda fordonets bergskörningskapacitet ≥ 25 %
Plus minst fyra av följande krav:
-
Främre överhängsvinkel ≥ 25°
-
Bakre överhängsvinkel ≥ 25°
-
Rampvinkel ≥ 25°
-
Markfrigång under framaxlarna minst 250 mm
-
Markfrigång under bakaxlarna minst 250 mm
-
Markfrigång mellan axlarna minst 300 mm
Fordon som inte uppfyller kriterierna för ett terrängfordon är utrustade med ett främre underkörningsskydd enligt
bestämmelserna i riktlinje 2000/40/EG.
Allhjulsfordon (hjulkonfiguration t ex 4x4, 6x4-4, 6x6, 8x6 och 8x8) och fordon som uppfyller de så kallade
“Offroad-villkoren” kan godkännas som terrängfordon och erhåller därför inget främre underkörningsskydd från
tillverkaren.
Är det inte möjligt att placera påbyggnader eller tillbyggnader (t.ex. stöd, verktygslådor) så att ovan nämnda villkor
kan uppfyllas, ska fordonet utrustas med ett främre underkörningsskydd som kan erhållas från MAN reservdelsorganisation för påmontering i efterskott.
Detta sker på påbyggnadstillverkarens ansvar. Man övertar inga kostnader i samband med eftermontering av ett
främre underkörningsskydd på fordon som levereras som terrängfordon.
Underkörningsskydd får inte förändras (t.ex. genom svetsning, borrning, förändring av hållare).
Om detta inte följs upphör typgodkännandet att gälla.
5.3
Sidoplacerad skyddsanordning
Den sidoplacerade skyddsanordningen ska ge oskyddade trafikanter ett effektivt skydd mot risken att hamna under
fordonet från sidan och bli överkörd av hjulen (utdrag ur ECE-R73). Lastbilar, dragbilar och deras släp med en tillåten
totalvikt på 3,5 t måste ha en sidoplacerad skyddsanordning.
Inom lastbilsområdet finns följande undantag:
•
•
Dragbilar med vändskiva (ej påhängsvagnar)
Fordon som byggs för specialändamål, där en sidoplacerad skyddsanordning ej är förenlig med
fordonets användningsområde
I Tyskland gäller följande:
•
För leveranskörningar av chassin finns en möjlighet att erhålla dispens från motsvarande nationella
tillsynsmyndighet.
•
Som fordon för specialändamål gäller i detta sammanhang framförallt fordon med påbyggnad som kan
tippas i sidled. Detta gäller endast om de kan tippas åt sidorna och har en fri inre längd på påbyggnaden
som motsvarar < 7500 mm. Varken fordon för kombinerad trafik eller terrängfordon är principiellt
undantagna från utrustningsplikten med sidomonterad skyddsanordning.
Motsvarande nationella föreskrifter skall följas om de föreskriver att en sidomonterad skyddsanordning måste
monteras eller inte.
För fordonschassin finns leveransmöjlighet för en sidomonterad skyddsanordning från tillverkaren.
Påbyggnadstillverkare som i efterhand monterar sidoplacerade skyddsanordningar kan från MAN:s
reservdelsavdelning anskaffa profiler, profilstöd och monteringsdetaljer i olika utföranden.
Utgåva 2015 V1.0
81
III
Chassin
Att de nationella föreskrifterna (regleras i direktiv ECE-R73 01 och i Tyskland §32c StVZO) följs ansvarar det företag
för som monterar eller modifierar den sidomonterade skyddsanordningen.
På den sidoplacerade skyddsanordningen får inga broms-, luft- och hydraulledningar vara monterade. Inga skarpa
kanter eller grader får uppstå, avrundningsradien för alla delar som skurits till av påbyggnadstillverkaren måste
uppgå till minst 2,5 mm. Avrundade skruvar och nitar får sticka ut maximalt 10 mm. Förses fordonet med andra däck
eller andra fjädrar ska skyddsanordningens höjdmått kontrolleras, och vid behov korrigeras. Är flera
komponenter placerade efter varandra (batterilådor, verktygslådor o.dyl.), som samtidigt ska tjänstgöra som
sidomonterad skyddsanordning, tillåts ett avstånd av maximalt 25 mm, varvid den bakersta komponenten inte får
skjuta ut i sidled utanför den främre.
Om påbyggnadstillverkaren måste ändra profilstöden för MAN:s sidoplacerade skyddsanordning gäller relationen
mellan stödets bredd „I“ och överkragningen „a“ enligt följande diagram enligt bild 31-III. Om de tillåtna måtten
överskrids skall påbyggnadstillverkaren utföra ett hållfasthetsprov. Bilderna tydliggör bara måtten då MAN
sidomonterade skyddsanordning uppfyller hållfasthetsföreskrifterna.
Sidomonterad skyddsanordning vid TGS/TGX
l
a
≤ 550
a
≤ 300
≤ 350
Bild 30-III:
T_429_000001_0001_G
82Utgåva 2015 V12.0
Utgåva 2015 V1.0
300
350
400
450
500
550
600
650
700
0
500
Profil A
en skena
1000
2000
Avstånd mellan stöd
1500
Profil B
en skena
2500
3000
Profil A
två skenor på de bakre 250 mm
Profil A
två skenor, resten plankdel
3500
Bild 31-III:
750
800
III
Chassin
Diagram för beräkning av stöd- och överhängsmåtten TGS/TGX
T_429_000004_0001_D
83
Överhäng
III
Chassin
Vid TGS/TGX används från fabrik till och med Euro 6 både profil (A och B).
Nedan visas profilerna i bild 32-III.
Utförande B
100
200
100
20
9
Bild 32a-III:
Utförande ABild 32b-III:
25
30
T_429_000005_0001_G
5.4
Bakre underkörningsskydd
Chassin i serierna TGS och TGX levereras från fabrik med ett bakre MAN underkörningsskydd i olika varianter.
Den aktuella varianten som monteras avgörs av MAN med hänsyn till följande parametrar: hjulkonfiguration,
bygghöjd, fjädringstyp och axelavstånd vid kombination med fabrikspåbyggnader (hållarställning för växelflak)
(se tabell 12-III). Underkörningsskydd från MAN har ett typgodkännande enligt direktiv 70/221/EEG, senast ändrat
genom 2006/20/EG.
84Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
Tabell 12-III:
Underkörningsskyddens varianter (förklaring av värdena, se bild 33-III)
Artikelnummer
Montering
Version
w
X
Y
Z*
α
81.41660-8176
81.41660-8177
C2WB
max. 348 mm
340 mm
max. 550 mm
56,3°
81.41660-8178
C1
191 mm
C2
291 mm
max. 348 mm
340 mm
max. 550 mm
56,3°
81.41660-8180
81.41660-8181
81.41660-8183
81.41660-8184
B1
B2
A1
A2
199 mm
249 mm
366 mm
277 mm
408 mm
max. 332 mm
432 mm
max. 318 mm
max. 550 mm
507 mm
max. 339 mm
max. 550 mm
391 mm
max. 305 mm
max. 550 mm
549 mm
max. 330 mm
max. 550 mm
418 mm
max. 550 mm
33,8°
33,8°
56,3°
33,8°
56,3°
* maximalt tillåtet avstånd enligt direktiv 70/221/EEG
Påbyggnadstillverkaren måste kontrollera och säkerställa att de lagstadgade föreskrifterna följs eftersom måtten är
påbyggnadsberoende och först kan konstateras på det kompletta fordonet inklusive påbyggnad.
Bild 33-III:
Måttspecifikationer underkörningsskydd
w
x
y
α
z
T_429_000007_0001_G
Följande mått skall beaktas:
w = Horisontellt avstånd, ramens ände till underkörningsskyddets bakkant.
y = Vertikalt avstånd, från ramens underkant till underkörningsskyddets underkant.
x = Horisontellt avstånd, underkörningsskyddets bakkant till påbyggnadens bakkant.
z = Vertikalt avstånd, underkörningsskyddets underkant till körbanan vid obelastat fordon
α = Vinkeln α resulterar ur kraven på måtten w och y.
Utgåva 2015 V1.0
85
III
Chassin
Beroende på chassivariant finns det som alternativ från MAN-fabriken ett fällbart underkörningsskydd från
Ringfeder VBG för fordon med MAN-kortkopplingssystem eller ett fällbart underkörningsskydd från Meiller för
entreprenadfordon.
Principiellt får underkörningsskydd aldrig modifieras (t ex genom svetsning, ändring av röret eller vinkeln α), annars
upphör godkännandet/användningstillståndet att gälla. Detta gäller även för fordon med fabrikspåbyggnader!
Vid eftermontering eller återmontering, t ex efter ramförkortning, måste påbyggnads-/ombyggnadsföretaget
montera det bakre underkörningsskyddet enligt gällande lagstiftning.
Härvid skall följande punkter beaktas:
•
•
•
•
för skruvförbandet mellan hållare och ram måste undantagslöst MAN låsskruvar av typ Verbus-Ripp med
skaft användas (MAN 06.02813-4915, M14x1,5 10.9), åtdragningsmoment 200 Nm på muttersidan (se bild 34a-III).
Det undre skruvförbandet på underkörningsskyddets hållare måste dras åt med ett åtdragningsmoment på
330 Nm (se bild 34b-III).
Underkörningsskyddets vinkel α får inte ändras i efterhand - om den ändras upphör godkännandet att gälla.
Förändringar på underkörningsskyddet måste godkännas av en auktoriserad sakkunnig (t.ex. en statligt
auktoriserad sakkunnig i Tyskland).
Bild 34a-III:
Bild 34b-III:
Skruvförband, underkörningsskydd
Undre skruvförband, underkörningsskyddets hållare
a
b
T_429_000008_0001_G
86Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
5.5Bränsletankar
Om plats finns kan bränsletankar flyttas och extra monteras. Vid större volymer ska man ge akt på att hjullasten är
så jämn som möjligt. Eventuellt ska de monteras mitt emot varandra, dvs. till vänster och höger på ramen.
Om en större bränsletank eller extra bränsletankar monteras efter nyfordonsleveransen från tillverkarfabriken, gäller
vid import importlandets bränsleskatt för den extra tankvolymen.
Skattefrihet gäller endast för bränslet i s.k. “huvudtankar” (och bränsle i reservbehållare upp till en total volym på 20
liter). Huvudbehållare är de bränsletankar som fordonet levererades med vid nyfordonsleveransen från tillverkaren,
dock ej de bränsletankar som har monterats efteråt t.ex. av påbyggnadstillverkaren eller andra verkstäder.
5.6Kopplingsanordningar
För att använda släpvagnar med vändskiva, släpvagnar med stel dragstång eller dragbilar med vändskiva krävs
en motsvarande dimensionerad kopplingsanordning (dvs. släpvagnskoppling med sluttvärbalk/vändskiveplatta och
vändskivekoppling).
Grunderna för standardisering och lagstiftning för utförandet av kopplingsanordningar är de nationella villkoren för
godkännande, som till exempel
•
•
•
§ 43 StVZO (tysk säkerhetsstandard),
§ 22a StVZO (tyskt typgodkännande),
BGV D29 (tyska föreskrifter för förebyggande av olyckor för fordon)
samt beräkningen av D-värdet.
En utförlig beskrivning över de sluttvärbalkar som kan erhållas från MAN, beräkningen av D-värdet och utförligare
information, står till förfogande i det separata häftet “Kopplingsanordningar TG”.
Utgåva 2015 V1.0
87
III
5.7
Chassin
Frontmonterade påbyggnader
Frontmonteringsplattor är avsedda för infästning av frontmonterade påbyggnader t ex för snöröjning och
väghållning samt för frontmonterade kranstöd. Därvid görs strikt åtskillnad mellan monteringsplattor för snöröjning
och monteringsplattor för kranstöd. För båda tillämpningarna finns det särskilda monteringsplattor och
förberedelser som endast får användas för resp tillämpning.
Kylarens luftintag ska påverkas så litet som möjligt av frontpåbyggnader.
Tillräckligt fritt utrymme mellan fordonets front och frontpåbyggnaden ska säkerställas. Kåpor som ligger an direkt
mot fordonets front ska undvikas. Om detta ändå krävs ska, utöver öppningar i fronten, öppningar även anordnas
på sidorna.
Om kylarens luftintag påverkas av frontpåbyggnaden ska dessutom anvisningarna i kapitel III 6.3.3 beaktas.
5.7.1
Monteringsplattor för snöröjning och väghållning
Förberedelsen för frontmonterade påbyggnader består av komponenterna snöplogsplatta och “förberedelse för
snöplogsplatta”, i det följande kallat förberedelse.
För vissa fordonstyper finns snöplogsplattor och förberedelse tillgängliga från fabrik.
Snöplogsplattan utgör fäste för redskap för snöröjning och väghållning.
Förberedelsen utgör anslutningselement mellan fordonsramen och snöplogsplattan. Vid leverans av förberedelsen
ingår fäste för snöplogsplatta, schackelbultar och stöd. Fästet för snöplogsplattan möjliggör höjdställbar montering
av snöplogsplattan på förberedelsen.
Det går att fästa en egen snöplogsplatta enligt DIN EN 15432-1 på den fabriksmonterade förberedelsen.
För att säkerställa utbytbarhet ska snöplogsplattorna konstrueras enligt DIN EN 15432-1.
Kombinationen av snöplogsplatta och förberedelse som finns tillgänglig från fabrik uppfyller kraven enligt
DIN EN 15432-1. För snöplogsplattor från andra tillverkare kan MAN inte uttala sig om kombinationens hållfasthet.
Krav på påbyggnaden
Frontmonterade påbyggnader är vanligen snöplogar. Andra frontmonterade påbyggnader, som roterande
sopborstar eller slåtteraggregat får inte överskrida den belastning som en snöplog ger upphov till.
Belastning genom frontmonterade påbyggnader begränsas av följande punkter:
•
•
•
•
Tillåten framaxellast
Tillåten totalvikt
Min bakaxellast
Innehållande av mekaniska belastningsgränser för kombinationen enligt DIN EN 15432-1
Vid kontroll av dessa punkter är det särskilt viktigt att inte betrakta snöplogen separat från hela fordonet.
Olika faktorer kan leda till att tillåtna gränser överskrids.
Sand-/saltspridarbehållare som ofta medförs vid snöröjning ska betraktas som både fulla och tomma vid beräkning
av utformningen. I och med att dessa töms under färd förskjuts fordonets tyngdpunkt i riktning mot framaxeln och
fordonets totalvikt minskar. Även påbyggnader som lastkranar kräver individuell kontroll av axellasterna. På grund
av den långa hävarmen och snöplogens vikt framåt är det viktigt att kontrollera beträffande framaxelöverbelastning.
Metod för beräkning av axellast anges i kapitel V 1.10.1.
88Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
Bild 35-III:
Exempel på krafter och kraftangreppspunkter
3
2
1
4
5
T_675_000001_0001_G
1)
Fordonets tyngdpunktsläge
2)Fordonsvikt
3)Plogvikt
4)
Påbyggnadstyngdpunkt för plog
5)
Hävarm från framaxel till påbyggnadstyngdpunkt
Förenligheten mellan snöplogsplattan och MAN-förberedelsen och innehållande av de angivna punkterna
ska kontrolleras före påbyggnad.
Eftermontering
Vid eftermontering av förberedelse ska MAN originaldelar användas. Delar från andra tillverkare är inte godkända för
eftermontering av denna påbyggnadsdel.
Eftermontering av förberedelse får endast utföras med hjälp av ansvarigt MAN-serviceföretag och MAN
kundservice.
Observera
Frigången för förarhytten får inte påverkas negativt av frontmonterade påbyggnader.
Som skydd för andra trafikanter måste snöplogsplattan vara försedd med en skyddskåpa när den inte används.
Vid beställning av MAN-snöplogsplattan medföljer denna kåpa vid leverans.
5.7.2
Frontplatta för kranstöd
För kranpåbyggnader behövs det, beroende på utförande, ett främre stöd. Frontplattan för kranstöd, som finns
tillgänglig från fabrik, möjliggör anslutning av stödbenen för definierad kraftinledning i fordonsramen.
För att öka ramens styvhet fabriksmonteras längsgående rambalk profilnummer 32 (se kapitel III-4.3 Ramprofiler)
och extra ramförstärkningar i området vid fronten.
Eftermontering av förstärkningsåtgärder är mycket arbetskrävande och kan endast görs på fordon utrustade med
ramprofil 32.
Därför bör denna utrustningsomfattning beställas redan från fabrik. Möjlighet till leverans ska i varje enskilt fall
klarläggas via MAN-försäljaren och Avdelningen för särskilda kundönskemål (KSW).
Utgåva 2015 V1.0
89
III
6.0
Chassin
Motor och drivlina
6.1Allmänt
Drivlinan har till uppgift att tillhandahålla de drag- och skjutkrafter som behövs för att flytta fordonet och övervinna
de verksamma körmotstånden. Drivlinan måste uppfylla följande funktioner:
•
•
•
•
•
Förvandling (anpassning) av vridmoment och varvtal
Utjämna olika varvtal mellan inre och yttre hjul vid kurvtagning
Körning framåt och bakåt
Drift av motorn förbruknings- och avgasoptimerat inom dess karakteristikfält
Drivning av hjälpaggregat
Med drivkomponenter avses (se bild 36-III):
•
•
•
Motor och motorkomponenter
Växellåda och växellådskomponenter
Axlar och axelkomponenter
Bild 36-III:
Exempel på en MAN drivlina
1
2
3
5
6
4
T_991_000021_0001_G
1)Motor
2)Koppling
3)Växellåda
4)Kardanaxlar
5)Axelfördelningsväxellåda
6)
Axel med extern planetväxel
90Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
6.2Motorvarianter
Beroende på serie och utsläppsklass erbjuder MAN olika motorvarianter.
För TGS och TGX används raka sexcylindriga dieselmotorer (R6) i motorserierna D20 Common Rail eller D26
Common Rail (= 1:a till 3:e siffran i motorbeteckningen). En V8 Common Rail ur motorfamiljen D28 kompletterar
programmet för TGX.
Beroende på nominell effekt och nominellt vridmoment handlar det om en fyrcylindriga radmotorer (R4),
sexcylindriga radmotorer (R6) eller åttacylindriga V-motorer. Motorerna finns i utförandena Euro 3 (för vissa
exportmarknader), Euro 4, Euro 5, EEV och Euro 6.
Motorerna är utrustade med avgasåterledning, omborddiagnos (från Euro IV) inklusive NOx-kontroll
(vridmomentsänkning vid förhöjda NOx-utsläpp) och avgasefterbehandling. I nedanstående tabeller finns
de olika motorvarianterna upptagna med motorbeteckningar för de TG-serier som står till förfogande
Följande förkortningar används i sammanhanget:
AGR:
EEV:
OBD:
PM-Kat:
SCR:
CRT:
Avgasåterföring
Enhanced Environmentally friendly Vehicle
On-Board-Diagnose
Particulate Matter (Partikelfilter)
Selective Catalytic Reduction med AdBlue som reduktionsmedel
Continuously Regenerating Trap (partikelfilter)
Tabell 13-III:
TGS/TGX motorer/motorbeteckningar D20/D26
Fordonsbeteckning
Emissionsklass
Effekt [kW] vid
[1/min]
xx.360
Euro 3
265 kW / 1.900
xx.400
294 kW / 1.900
xx.440
324 kW / 1.900
xx.480
353 kW / 1.900
xx.320
Euro 4
OBD
Nivå
Utan
OBD
265 kW / 1.900
xx.400
294 kW / 1.900
xx.440
324 kW / 1.900
xx.480
353 kW / 1.900
xx.320
235 kW / 1.900
xx.360
265 kW / 1.900
Avgasefterbehandling
Utan
Med
AGR
235 kW / 1.900
xx.360
AGR
Max Vridmoment [Nm] /
vid [1/min]
OBD 1
+ NOx
kontroll
Utan
AGR
SCR
Utgåva 2015 V1.0
Motorbeteckning
1.800 vid 1.000 - 1.400
1/min
D2066LF48
1.900 vid 1.000 - 1.400
1/min
D2066LF49
2.100 vid 1.000 - 1.400
1/min
D2066LF50
2.300 vid 1.050 - 1.400
1/min
D2676LF31
1.600 vid 1.000 - 1.400
1/min
D2066LF39
1.800 vid 1.000 - 1.400
1/min
PM-Kat
Motorutförande
R6
D2066LF38
1.900 vid 1.000 - 1.400
1/min
D2066LF37
2.100 vid 1.000 - 1.400
1/min
D2066LF36
2.300 vid 1.050 - 1.300
1/min
D2676LF05
1.600 vid 1.000 - 1.400
1/min
D2066LF65
1.800 vid 1.000 - 1.400
1/min
D2066LF64
91
III
Tabell 13-III:
Fordonsbeteckning
Chassin
TGS/TGX motorer/motorbeteckningar D20/D26 - ...
Emissionsklass
Effekt [kW] vid
[1/min]
OBD
Nivå
AGR
Max Vridmoment [Nm] /
vid [1/min]
Motorutförande
Motorbeteckning
xx.400
294 kW / 1.900
1.900 vid 1.000 - 1.400
1/min
D2066LF63
xx.440
324 kW / 1.900
2.100 vid 1.000 - 1.400
1/min
D2066LF62
xx.480
353 kW / 1.900
2.300 vid 1.050 - 1.300
1/min
D2676LF20
xx.540
397 kW / 1.900
2.500 vid 1.050 - 1.350
1/min
D2676LF19
xx.320*
235 kW / 1.900
1.600 vid 1.000 - 1.400
1/min
D2066LF72
xx.360*
265 kW / 1.900
1.800 vid 1.000 - 1.400
1/min
D2066LF71
xx.400*
294 kW / 1.900
1.900 vid 1.000 - 1.400
1/min
D2066LF70
xx.440*
324 kW / 1.900
2.100 vid 1.000 - 1.400
1/min
D2066LF69
xx.480*
353 kW / 1.900
2.300 vid 1.050 - 1.400
1/min
D2676LF33
xx.540*
397 kW / 1.900
2.500 vid 1.050 - 1.350
1/min
D2676LF32
xx.320
Euro 5
235 kW / 1.900
OBD 1
+ NOx
kontroll
Utan
AGR
SCR
1.600 vid 1.000 - 1.400
1/min
1.800 vid 1.000 - 1.400
1/min
R6
D2066LF28
xx.360
265 kW / 1.900
xx.400
294 kW / 1.900
1.900 vid 1.000 - 1.400
1/min
D2066LF26
xx.440
324 kW / 1.900
2.100 vid 1.000 - 1.400
1/min
D2066LF25
xx.480
353 kW / 1.900
2.300 vid 1.050 - 1.300
1/min
D2676LF14
xx.540
397 kW / 1.900
2.500 vid 1.050 - 1.350
1/min
D2676LF13
xx.320*
235 kW / 1.900
1.600 vid 1.000 - 1.400
1/min
D2066LF20
xx.360*
265 kW / 1.900
1.800 vid 1.000 - 1.400
1/min
D2066LF19
xx.400*
294 kW / 1.900
1.900 vid 1.000 - 1.400
1/min
D2066LF18
xx.440*
324 kW / 1.900
2.100 vid 1.000 - 1.400
1/min
D2066LF17
xx.480*
353 kW / 1.900
2.300 vid 1.050 - 1.400
1/min
D2676LF16
xx.540*
397 kW / 1.900
2.500 vid 1.050 - 1.350
1/min
D2676LF15
92Utgåva 2015 V12.0
D2066LF27
III
Chassin
Tabell 13-III:
Fordonsbeteckning
Emissionsklass
Effekt [kW] vid
[1/min]
xx.320
Euro 5
235 kW / 1.900
1.600 vid 1.000 - 1.400
1/min
D2066LF43
xx.360
265 kW / 1.900
1.800 vid 1.000 - 1.400
1/min
D2066LF42
xx.400
294 kW / 1.900
1.900 vid 1.000 - 1.400
1/min
D2066LF41
xx.440
324 kW / 1.900
2.100 vid 1.000 - 1.400
1/min
D2066LF40
xx.480
353 kW / 1.900
2.300 vid 1.050 - 1.400
1/min
D2676LF07
xx.540
397 kW / 1.900
2.500 vid 1.050 - 1.350
1/min
D2676LF06
xx.320*
235 kW / 1.900
1.600 vid 1.000 - 1.400
1/min
D2066LF47
xx.360*
265 kW / 1.900
1.800 vid 1.000 - 1.400
1/min
D2066LF46
xx.400*
294 kW / 1.900
1.900 vid 1.000 - 1.400
1/min
D2066LF45
xx.440*
324 kW / 1.900
2.100 vid 1.000 - 1.400
1/min
D2066LF44
xx.480*
353 kW / 1.900
2.300 vid 1.050 - 1.400
1/min
D2676LF09
OBD Nivå
AGR
Utan
AGR
SCR
OBD 2
+ NOx
kontroll
Max Vridmoment [Nm]
/ vid [1/min]
2.500 vid 1.050 - 1.350
1/min
Motorutförande
R6
Motorbeteckning
xx.540*
397 kW / 1.900
xx.320
235 kW / 1.900
1.600 vid 1.000 - 1.400
1/min
D2066LF53**
xx.360
265 kW / 1.900
1.800 vid 1.000 - 1.400
1/min
D2066LF52**
xx.400
294 kW / 1.900
1.900 vid 1.000 - 1.400
1/min
D2066LF51**
xx.440
324 kW / 1.900
2.100 vid 950 1.400 1/min
D2676LF22**
xx.480
353 kW / 1.900
2.300 vid 950 1.400 1/min
D2676LF21**
235 kW / 1.900
1.600 vid 1.000 - 1.400
1/min
D2066LF60
xx.360
265 kW / 1.900
1.800 vid 1.000 - 1.400
1/min
D2066LF59
xx.400
294 kW / 1.900
1.900 vid 1.000 - 1.400
1/min
D2066LF58
xx.440
324 kW / 1.900
2.100 vid 1.000 - 1.400
1/min
D2066LF57
xx.480
353 kW / 1.900
2.300 vid 1.050 - 1.400
1/min
D2676LF18
xx.540
397 kW / 1.900
2.500 vid 1.050 - 1.350
1/min
D2676LF17
xx.320
EEV
Med
AGR
Utan
AGR
Oxi-Kat
SCR
Utgåva 2015 V1.0
D2676LF08
93
III
Tabell 13-III:
Fordonsbeteckning
Chassin
Emissionsklass
Effekt [kW] vid
[1/min]
OBD Nivå
AGR
Max Vridmoment
[Nm] / vid [1/min]
Motorutförande
Motorbeteckning
xx.320
235 kW / 1800
1600 vid 930 1400 1/min
D2066LF68
xx.360
265 kW / 1800
1800 vid 930 1400 1/min
D2066LF67
xx.400
Euro 6
294 kW / 1800
OBD-nivå
B
Med
AGR
1900 vid 930 1400 1/min
SCR + CRT
R6
D2066LF61
xx.440
324 kW / 1800
2100 vid 930 1400 1/min
D2676LF26
xx.480
353 kW / 1800
2300 vid 930 1400 1/min
D2676LF25
xx.320
235 kW / 1800
1600 vid 930 - 1400
1/min
D2066LF78***
xx.360
265 kW / 1800
1800 vid 930 - 1400
1/min
D2066LF77***
1900 vid 930 - 1400
1/min
D2066LF76***
xx.400
Euro 6
294 kW / 1800
OBD-nivå
B
xx.440
324 kW / 1800
2100 vid 930 - 1400
1/min
D2676LF36***
xx.480
353 kW / 1800
2300 vid 930 - 1400
1/min
D2676LF35***
xx.520
383 kW / 1800
xx.560
xx.520
xx.560
Euro 6
Euro 6
412 kW / 1800
383 kW / 1800
412 kW / 1800
OBD-nivå
B
Med
AGR
OBD-nivå
B
Med
AGR
SCR + CRT
SCR + CRT
2500 vid 930 – 1350
1/min
2700 vid 930 – 1350
1/min
2500 vid 930 – 1350
1/min
2700 vid 930 – 1350
1/min
R6
R6
D3876LF02
D3876LF01
D3876LF05***
D3876LF04***
* = Motorer med OBD 1 + NOx-kontroll (”OBD 1b”) eller OBD 2 utan vridmomentsänkning (DMR) vid NOx-fel. Gäller endast motorer för
brandkår, räddningstjänst och militär enligt bilaga I.6558 i direktiv 2005/55/EG, version 2006/81/EGG
*** = Motorer med OBD-nivå B utan vridmomentsänkning (DMR) eller nödkörning vid NOx-fel. Gäller endast motorer för brandkår, räddningstjänst och militär enligt förordning (EG) nr 595/2009
** = Motorer endast för Storbritannien och Irland
Tabell 14-III:
TGX-motorer/motorbeteckningar D28 V8
Fordonsbeteckning
Emissionsklass
Effekt [kW] vid
[1/min]
OBD Nivå
AGR
Max Vridmoment
[Nm] / vid [1/min]
Motorutförande
Motorbeteckning
xx.680
Euro 5
500 kW / 1.800
OBD 1
+ NOx
kontroll
Utan
AGR
SCR
3.000 vid 1.100 1.500 1/min
V8
D2868LF02
2.700 vid 1.000 1.700 1/min
D2868LF03
2.700 vid 1.000 1.700 1/min
D2868LF04
500 kW / 1.900
2.700 vid 1.000 1.700 1/min
D2868LF06
500 kW / 1.900
2.700 vid 1.000 1.700 1/min
D2868LF07
500 kW / 1.800
3.000 vid 1.100 1.500 1/min
D2868LF05
xx.680
500 kW / 1.900
xx.680*
500 kW / 1.900
xx.680
xx.680*
xx.680
EEV
OBD 2
+ NOx
kontroll
* = Motorer i omborddiagnos OBD 1b eller OBD 2 utan vridmomentsreduktion (DMR) vid NOx-fel. Gäller endast motorer för brandkår, räddningstjänst och militär enligt bilaga I.6558 i direktiv 2005/55/EG, version 2006/81/EG
94Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
Tabell 15-III:
Fordonsbeteckning
TGS-WW-motorer/motorbeteckningar D20/D26
Emissionsklass
Effekt [kW] vid
[1/min]
OBD Nivå
AGR
Max Vridmoment
[Nm] / vid [1/min]
Motorutförande
Motorbeteckning
xx.360
265 kW / 1.900
1.800 vid 1.000 1.400 1/min
D2066LF48
xx.400
294 kW / 1.900
1.900 vid 1.000 1.400 1/min
D2066LF49
2.100 vid 1.000 1.400 1/min
D2066LF50
xx.440
Euro 3
324 kW / 1.900
Utan OBD
Utan
xx.480
353 kW / 1.900
2.300 vid 1.000 1.400 1/min
D2676LF02
xx.480
353 kW / 1.900
2.300 vid 1.000 1.400 1/min
D2676LF31
xx.320
235 kW / 1.900
1.600 vid 1.000 1.400 1/min
D2066LF35
xx.360
265 kW / 1.900
1.800 vid 1.000 1.400 1/min
D2066LF33
xx.400
294 kW / 1.900
1.900 vid 1.000 1.400 1/min
D2066LF32
xx.440
324 kW / 1.900
2.100 vid 1.000 1.400 1/min
D2066LF31
xx.480
353 kW / 1.900
2.300 vid 1.050 1.300 1/min
D2676LF01
xx.320
235 kW / 1.900
1.600 vid 1.000 1.400 1/min
D2066LF39
xx.360
265 kW / 1.900
1.800 vid 1.000 1.400 1/min
xx.400
294 kW / 1.900
1.900 vid 1.000 1.400 1/min
D2066LF37
xx.440
324 kW / 1.900
2.100 vid 1.000 1.400 1/min
D2066LF36
353 kW / 1.900
2.300 vid 1.050 1.300 1/min
D2676LF05
xx.320
235 kW / 1.900
1.600 vid 1.000 1.400 1/min
D2066LF65
xx.360
265 kW / 1.900
1.800 vid 1.000 1.400 1/min
D2066LF64
xx.400
294 kW / 1.900
1.900 vid 1.000 1.400 1/min
D2066LF63
xx.440
324 kW / 1.900
2.100 vid 1.000 1.400 1/min
D2066LF62
xx.480
353 kW / 1.900
2.300 vid 1.050 1.400 1/min
D2676LF20
xx.540
397 kW / 1.900
2.500 vid 1.050 1.350 1/min
D2676LF19
xx.320*
235 kW / 1.900
1.600 vid 1.000 1.400 1/min
D2066LF72
xx.360*
265 kW / 1.900
1.800 vid 1.000 1.400 1/min
D2066LF71
xx.480
Euro 4
OBD 1
Med
AGR
PM-Kat
OBD 1
+ NOX
kontrol
Utan
AGR
SCR
Utgåva 2015 V1.0
R6
D2066LF38
95
III
Tabell 15-III:
Fordonsbeteckning
Chassin
TGS-WW-motorer/motorbeteckningar D20/D26.
Emissionsklass
Effekt [kW] vid
[1/min]
OBD Nivå
AGR
Max Vridmoment
[Nm] / vid [1/min]
Motorutförande
Motorbeteckning
xx.400*
294 kW / 1.900
1.900 vid 1.000 1.400 1/min
D2066LF70
xx.440*
324 kW / 1.900
2.100 vid 1.000 1.400 1/min
D2066LF69
xx.480*
353 kW / 1.900
2.300 vid 1.050 1.400 1/min
D2676LF33
xx.540*
397 kW / 1.900
2.500 vid 1.050 1.350 1/min
D2676LF32
* = Motorer i omborddiagnos OBD 1b eller OBD 2 utan vridmomentsreduktion (DMR) vid NOx-fel. Gäller endast motorer för brandkår, räddningstjänst och militär enligt bilaga I.6558 i direktiv 2005/55/EG, version 2006/81/EG.
Tabell 16-III:
Motor för typ 27X- och 28X-motorbeteckningar D26 (inte EG)
Fordonsbeteckning
Emissionsklass
Effekt [kW] vid
[1/min]
OBD
Nivå
AGR
Max Vridmoment
[Nm] / vid [1/min]
xx.440
Conama P6
324 kW / 1.900
Utan
OBD
Med
AGR
Oxi-Kat
2.100 vid 1.000 1.400 1/min
xx.480*
xx.400*
xx.440*
2.400 vid 1.000 1.400 1/min
353 kW / 1.900
Conama P7
294 kW / 1.900
ODB 2
(Brasil)
Utan
AGR
SCR
324 kW / 1.900
2.000 vid 1.000 1.400 1/min
2.200 vid 1.000 1.400 1/min
Motorutförande
Motorbeteckning
D2676LF10
R6
D2676LF23
D2676LF24
D2676LF28
* = Motorer med OBD 2 (Brasilien).)
Den brasilianska utsläppsklassen Conama P6 är jämförbar med Euro IV utan OBD. Conama P7 är jämförbar med Euro V med OBD som är
jämförbar med den europeiska OBD 2.
96Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
6.3
Runt om motorn
6.3.1
Ändringar på motorn
Ändringar på motorn eller motorkomponenter tillåts inte av MAN. Vid överträdelse upphör typgodkännandet och
garantin att gälla.
6.3.2
Ändringar av luftinsugningen
Generellt gäller att ändringar på luftinsugssystemet skall undvikas. Det finns olika varianter för TGS/TGX som kan
levereras i standardutförande. Man bör kontrollera om någon av dessa kan användas. Information om
leveransmöjligheter för det aktuella fordonet tillhandahåller närmaste MAN-återförsäljare.
Om det ändå inte går att undvika en ändring av fordonet gäller i allmänhet följande:
•
Insugningen av luft måste kunna ske utan hinder.
•
Vakuumet i insugningsledningen får inte ändras.
•
Vid ändringar på luftinsugssystemet skall säkerställas att alla föreskrifter beträffande buller och emissioner
uppfylls.
•
Dessutom skall alla krav från arbetsskyddsmyndigheter och liknande myndigheter uppfyllas med avseende
på de aktuella komponenterna (t.ex. yttemperatur i greppområdet).
•
Vid ändringar på insugningen kan MAN
-
inte garantera att dessa och andra föreskrifter uppfylls. Ansvaret för detta åligger företaget som
utför ombyggnaden, även beträffande föreskrifter avseende omborddiagnosen (OBD).
-
inte ge någon information om ändringar i förbrukningen eller om ljudnivån. Eventuellt krävs en ny
ljudnivåmätning. Akustiskt aktiva delar (t ex munstycket i luftfiltret) får ej ändras. Om bullergräns
värdena överskrids upphör driftstillståndet att gälla.
För fordon till och med avgasnorm Euro 5 gäller de allmänna föreskrifterna samt följande: [!]
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Tvärsnittens form och/eller yta får aldrig ändras.
Skarpa rörböjar är ej tillåtna, geringssnitt är ej tillåtna.
Modifiera inte luftfiltret.
Luftfiltrets livslängd kan förkortas vid ändringar på insugssystemet.
Endast godkända luftfilterinsatser får användas.
Fuktighetssensorns monteringsläge i luftfilterhuset får inte ändras.
Upphängnings- och stödutförandet samt komponenternas generella monteringsläge får inte ändras.
Luftinsugningen måste skyddas mot att uppvärmd luft sugs in (t.ex. motorvärme från området vid hjulhusen
eller i närheten av avgasljuddämparen). Ett lämpligt insugningsställe ska väljas som säkerställer att
insugningsluften inte värms mer än 5 °C (utetemperatur till temperaturen före turbokompressorn).
Om insugningsluftens temperatur är för hög kan avgasgränsvärdena överskridas.
Om emmissionsgränsvärdena överskrids upphör driftstillståndet att gälla.
För att förhindra att brinnande cigarettfimpar eller liknande sugs in måste det direkt vid insugsstället sitta ett
sk cigarettskyddsgaller som motsvarar det galler som standardmässigt monteras på fordonen (ej brännbart
material, maskvidd SW6, den fria ytan måste åtminstone vara lika stor som ytan på luftfiltrets luftrörsmuff).
Om detta inte beaktas föreligger risk för fordonsbränder. MAN kan inte uttala sig om de vidtagna
åtgärdernas effektivitet, ansvaret ligger på företaget som utför arbetet.
Utgåva 2015 V1.0
97
III
Chassin
•
Insugsstället måste vara i ett område med låg dammbelastning samt vara skyddat mot stänkvatten.
•
En tillräcklig dränering med vattenavskiljare samt en obehindrad borttransport av damm ur filterhuset och
området för den obehandlade luften måste garanteras, då annars skador kan uppstå på motorn.
•
På renluftsidan skall rördragningen utföras så att den är absolut tät. Renluftrörens insida måste vara slät,
partiklar eller liknande får inte kunna lossna. Det måste under alla omständigheter förhindras att renluftröret
halkar loss från kopplingspunkterna. För detta ändamål skall lämpliga hållare användas.
•
Undertryckrörssensorns position skall väljas vid ett rakt rörstycke med så kort avstånd som möjligt till
turbokompressorn. Det åligger företaget som utför arbetet att säkerställa att sensorn indikerar på korrekt
sätt. Varning: Risk för motorskador om för låga värden indikeras.
•
Alla insugsrör måste vara undertrycksbeständiga till 100 mbar samt ha en temperaturbeständighet på
minst 80 °C (kortvarigt 100 °C). Flexibla ledningar (t ex slangar) är ej tillåtna.
För fordon som hör upp till och med utsläppsnormen Euro 6 förutom föreskrifterna även de lägre avgasnormerna:
•
•
•
•
6.3.3
Ändringar av luftinsugningen får endast utföras efter skriftlig förfrågan och godkännande av MAN adress,
se ovan under ”Utgivare”.
Monteringsposition, nivå och utförande för sensorerna i insugningssystemet får inte ändras.
Vid dragningen av bromskompressorns sugledning måste man se till att arean är tillräckligt dimensionerad.
Ledningen måste ha en vakuumstabilitet på minst 250 mbar och vara temperaturstabil inom intervallet -40 °C
till +120 °C.
Att självständigt eftermontera eller ta bort säkerhetselement (vid tunga arbeten) gör att
emissionsgränsvärdena överskrids. Ombyggnader får uteslutande utföras av MAN-verkstäder.
Eventuellt krävs en ändring av fordonets parameterinställningar.
Ändringar av motorns kylning
Motorns kylning är anpassad till motsvarande motorer: Därför ska följande beaktas:
•
Komponenter i det seriemässigt installerade kylsystemet (kylare, kylargrill, luftkanaler, kylkrets) får inte
ändras.
•
Undantag får endast göras efter godkännande från MAN (adress, se ovan under “Utgivare”).
•
Kylsystemet får uteslutande fyllas med de kylmedel som har godkänts av MAN och som motsvarar
uppgifterna i produktdatabasen.
•
Inga kopparhaltiga material får monteras i kylkretsen.
Om luftintagsytan och därmed kylarens effekt minskas (till exempel på grund av frontpåbyggnader) ska följande
punkter beaktas:
•
•
•
Ökad fläktdriftsfrekvens och därmed ökad bränsleförbrukning
Negativ inverkan på bromsverkan vid kontinuerlig bromsning
Motoreffektreducering i gränsområdet
Vid följande förhållanden krävs eventuellt en kylare med större anpassad kapacitet:
•
•
•
huvudsakligen stationär användning
vid användning i klimatmässigt olämpliga zoner (t.ex. i länder med varmt klimat)
vid användningar där man måste räkna med att kylaren sätts igen t.ex. genom kraftig dammbelastning
och därför måste ta hänsyn till försämrad kylkapacitet.
Information om leveransmöjligheter från fabriken för det aktuella fordonet tillhandahålls av närmaste MAN
återförsäljare. För eftermonteringar, se närmaste MAN-serviceföretag eller MAN-kontraktsverkstad.
Vid påbyggnad av en kylare av återförsäljare i tredje hand måste föreskrifterna enligt de mekaniska
monteringsriktlinjerna för monterade motorer följas. Dessa kan rekvireras från MAN (adress, se ovan
under “Utgivare”).
98Utgåva 2015 V12.0
III
6.3.4
Chassin
Ändringar på motorkapseln, bullerdämpning
Ingrepp i och ändringar av en från tillverkaren levererad motorkapsling är ej tillåtet. Om fordonet är specificerat med
“låg bullernivå” eller “låg ljudnivå” förlorar de denna status om ingrepp görs i efterhand. Att åter erhålla den tidigare
statusen ligger inom ansvarsområdet för företaget som utför ombyggnaden.
6.3.5Tryckluftförsörjning
Till tryckluftsystemet hör komponenter som:
•Bromskompressor
•Tryckluftstork
•Tryckluftsbehållare
•
Externa tryckluftanslutningar
Tryckluftssystemet försörjer bland annat:
•tryckluftsbromssystemet,
•
förarhyttens fjädring,
•chassifjädringen
•
eller andra förbrukare som måste trycksättas med tryckluft vid drift.
6.3.5.1Grundprinciper
Genom icke fackmässigt utförda arbeten på tryckluftsystemet kan bromssystemets funktion påverkas.
Detta kan leda till bortfall av komponenter eller säkerhetsrelevanta komponenter.
6.3.5.2
Placering av ledningar
Principer vid ledningsdragning:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
En lös utplacering av ledningar är inte tillåten, avsedda fastsättningsmöjligheter och/eller rör skall användas.
Plaströr får ej värmas vid dragningen, inte heller när rör måste läggas i böjar.
Vid infästning av rören skall man tillse att PA-rören inte vrids.
Både i böjens början och slut ska en rörklämma monteras eller ett buntband vid rörbuntar.
Korrugerade rör för kablage fästs i ramen på plastkonsoler och vid motorn på förberedda kabelstegar
med buntband eller clips.
Fäst aldrig flera ledningar i samma klämma.
Endast PA-rör (PA = polyamid) enligt DIN74324 del 1 eller MAN standard M3230 del 1 (utvidgning av
DIN 74324 del 1) får användas (MAN portal för teknisk dokumentation: http://ptd.mantruckandbus.com,
registrering krävs).
Det är inte tillåtet att ändra ledningarnas area.
För den förlagda längden av PA-rör ska 1% läggas till (motsvarar 10 mm per meter kabellängd), då plaströr
dras samman vid kyla och det måste vara möjligt att använda dem ner till -40 °C.
Uppvärmning av rören vid dragningen är inte tillåten.
För att förkorta plaströr måste en klipptång för plaströr användas, då avsågning leder till en otillåten bildning
av grader vid snittytan och att spån samlas i röret.
PA-rör får ligga an mot ramkanter och i ramöppningar. En minimal tillplattning av PA-röret
(max. 0,3 mm djup) i kontaktpunkterna kan tolereras. Nötning i form av spår är dock inte tillåtna.
Utgåva 2015 V1.0
99
III
•
•
•
•
Chassin
Det är tillåtet att PA-ledningar ligger an mot varandra. Det uppstår en minimal ömsesidig tillplattning
i beröringspunkten.
PA-ledningar får buntas parallellt (ej korsvis) med buntband. PA-rör och korrugerade rör skall buntas var
för sig. Inskränkning av rörligheten genom förstyvningseffekten ska beaktas.
Övertäckning av ramkanter med ett uppklippt korrugerat rör är skadligt, PA-röret skadas där det berör
det korrugerade röret.
Punktformig anliggning av tryckluftledningen (position 1 bild 37-III) mot ramens snittkanter kan skyddas
med en s.k. “skyddsspiral” (position 2 bild 37-III). Skydsspiralen måste ligga an helt mot det rör som
skyddas och vara sluten i sina lindningar (undantag: PA-ledningar Ø ≤ 6 mm).
Bild 37-III:
Skyddsspiral på PA-rör
1
2
T_510_000001_0001_G
1)Tryckluftledning
2)Skyddsspiral
•
Anliggning av PA-ledningar/korrugerade PA-rör mot aluminiumlegeringar, t.ex. aluminiumtank,
bränslefilterhus) är ej tillåtet eftersom aluminiumlegeringar nöts ner mekaniskt (brandrisk).
•
Korsande ledningar med pulserande flöden (t.ex. bränsle) får inte bindas ihop med ett buntband i
korsningspunkten (nötningsrisk).
•
Vid insprutningsledningar och bränsleförande stålledningar för flamstarten får inga ledningar fästas
(nötningsrisk, brandrisk).
•
Medförda centralsmörjnings- och ABS-sensorkablar får bara fästas mot luftslangar med ett
gummimellanlägg.
•
I kylarvätske- och hydraulslangar (t.ex. styrinrättning) får inget fästas (risk för nötning).
•
Startmotorkablar får under inga omständigheter buntas med bränsle- eller oljeledningar eftersom
nötningsskydd har högsta prioritet för plusledningen!
•
Värmepåverkan: Beakta värmeackumuleringen i inkapslade områden. Ledningarna får absolut inte ligga
an mot värmeskyddsplåtar (minsta avstånd till värmeskyddsplåtar ≥ 100 mm, till avgassystem ≥ 200 mm)
•
Metalledningarna är förmonterade och får varken böjas eller monteras så att de kan böjas under drift.
100Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
Om aggregat/komponenter monteras så att de kan röra sig mot varandra måste man vid dragning av ledningar
mellan dem beakta följande:
•
Ledningen måste utan problem kunna följa aggregatets rörelser, för detta ändamål skall man tillse att
utrymmet till de rörliga delarna är tillräckligt (in- och utfjädring, rattutslag, tippning av förarhytt).
Töjning av ledningarna är inte tillåtet.
•
Rörelsens start- och slutpunkt skall definieras exakt som fast spännpunkt. PA-röret eller det korrugerade
röret ska i spännpunkten monteras ordentligt med ett så brett buntband som möjligt eller med en klämma
som är anpassad till rörets diameter.
•
Om PA-rör och korrugerade rör dras i samma övergång skall först det styvare PA-röret placeras på plats.
Det mjukare korrugerade röret fästs i PA-röret med buntband.
•
En ledning fördrar rörelser tvärs till dragningsriktningen, varvid ett tillräckligt avstånd ska finnas mellan
spännpunkterna. (Tumregel: avstånd mellan spännpunkterna ≥ 5 x den rörelseamplitud som ska övervinnas)
•
Stora rörelseamplituder överbryggas på bästa sätt med en U-formad dragning och rörelsen sker längs med
U-stolparna:
Tumregel för rörelseslingans minimala längd:
Rörelseslingans minsta längd = ½ ▯ rörelseamplituden ▯ Minsta radie ▯ π
•
Följande minsta radier skall beaktas för PA-rör (den aktuella start- och slutpunkten för rörelsesträckan
ska definieras exakt som fast spännpunkt):
Tabell 17-III:
Minsta radier vid PA-rör
Nominell diameter
Ø [ mm ]
Radie [ mm ]
•
4
6
9
12
14
16
20
30
40
60
80
95
För montering av ledningarna skall klämmor av plast användas, beakta det maximala avståndet
mellan klämmorna enligt tabell 18-III
Tabell 18-III:
Maximalt avstånd mellan klämmorna med avseende på rörstorleken
Rörstorlek
Avstånd mellan
klämmor [mm]
4x1
6x1
8x1
9x1,5
11x1,5
12x1,5
14x2
14x2,5
16x2
500
500
600
600
700
700
800
800
800
Utgåva 2015 V1.0
101
III
Chassin
6.3.5.3Snabbkopplingar
För broms-/luftledningar är bara instickskopplingar enligt system Voss 232 (MAN-norm: M3298) och Voss 230
(för mindre rör NG6 och specialkopplingar som dubbeldorn, MAN-norm: M3061)-2) tillåtna. Den nämnda normen
ger utförliga bearbetningsanvisningar och är bindande vid montering av pneumatiska ledningar och aggregat.
Påbyggnadstillverkare kan beställa de nämnda MAN-standarderna via http://ptd.mantruckandbus.com (registrering
krävs).
System 232 har två låsningslägen. När kopplingen är låst i det första läget är förbindelsen vid system 232 med avsikt
otät, en felaktig låsning av kopplingen upptäcks omedelbart genom ljudet som uppstår.
•
•
•
•
Systemet måste vara trycklöst när överfallsskruven skruvas ut.
När förbindningen mellan kontakt/överfallsskruv har lossats, måste överfallsskruven bytas eftersom
fästelementet förstörs när förbindningen lossas.
Därför ska överfallsskruven skruvas ut när förbindelsen mellan en ledning och ett aggregat ska lossas.
Plaströret utgör med koppling, flänsskruv och fästelement en återanvändbar enhet. Endast O-ringen för
tätning av gängan (se bild 38-III) måste bytas ut mot en ny (O-ringen ska fettas in, överfallsskruven
ska rengöras).
Den ovan beskrivna enheten för snabbkopplingen ska skruvas in för hand i aggregatet och därefter dras
åt med 12 ±2 Nm i metall och plast (MAN-standard: M3021, http://ptd.mantruckandbus.com
(registrering krävs).
102Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
Bild 38-III:
Voss system 232, funktionsprincip
1
2
3
10
4
9
5
8
7
6
T_510_000002_0001_G
1) Snabbkoppling helt intryckt (2:a steget)
2)Hankoppling
3)
Snabbkoppling ej helt intryckt (1:a steget) > luftläckage
4)Överfallsskruv
5)Bromskomponent
6)
Luftläckage när snabbkoppling inte är helt instucken
7)Låselement
8)
O-ring för tätning av koppling
9)
O-ring för tätning av gänga
10)
O-ring för att skapa förspänning och ge skydd mot nedsmutsning
Utgåva 2015 V1.0
103
III
Chassin
6.3.5.4 Anslutning av hjälpaggregat
Alla ledningar i tryckluftssystemet är utförda med Voss-system 203 (för mindre rör i nominell storlek [NG] 6), 230, 232
och specialkopplingar t.ex. dubbeldorn). MAN rekommenderar att Voss-system 232 används.
Det är bara tillåtet att använda samma system som originalsystemet vid arbeten på fordonschassit.
En anslutning av påbyggnadssidans tryckluftsförbrukare till tryckluftssystemet får endast utföras i kretsen för
hjälpaggregat.
I följande fall är det förbjudet att ansluta hjälpaggregat:
•
•
Till kretsarna för färdbroms och parkeringsbroms samt släpvagnsstyrning.
Till alla testanslutningar
Exempel på beteckning för polyamidrör 9x1,5 (NG 6):
I det följande förklaras beteckningen för ett polyamidrör med ytterdiameter d1 = 9 mm, väggtjocklek s = 1,5 mm:
Bild 39-III:
Förklaring av MAN-fabriksstandard M3230
1
3
Rohr M 3230 - 9 x 1,5 - A
2
4
1)MAN-fabriksstandard
2)
Rörets ytterdiameter
3)Väggtjocklek
4)Materialtyp
Bild 40-III:
T_511_000002_0001_G
Mått för tryckluftsledning
s
d1
d2
r
T_511_000001_0001_G
Rörets ytterdiameter
d1
d2
Rörets innerdiameter
SVäggtjocklek
rBöjningsradie
I MAN-standard M 3230-1 angivna böjningsradier ska innehållas. Anskaffning under kapitel III - 1.2 Normer, riktlinjer,
föreskrifter, toleranser.
104Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
MAN ansluter egna tryckluftsförbrukare via en fördelningslist på magnetventilblocket, som
•
•
•
•
•
sitter på K-tvärbalken i ramböjen,
i några undantagsfall sitter på sidan på tvärbalkens förstärkningsplåt,
sitter på höger längsgående rambalk i området vid K-tvärbalken
sitter på tvärbalken för bakre stötdämparen
eller som sitter i längsgående rambalken till höger i körriktningen (fordon med hjulkonfiguration 8x6, 8x8).
Anslutningarna på fördelarlisten (se bild 39-III) är försedda med ledningar från fabrik, beroende på utrustning.
För påbyggnadstillverkare finns det följande anslutningsmöjligheter:
•
•
•
•
•
Tryckluftsförbrukare kan anslutas till en ledig anslutning på fördelningsblocket
Ta ut tryckluft för hjälpaggregat på en ledig anslutning 52, 53, 54, 58 eller 59 med Voss-system 232 NG8.
Ta ut tryckluft för hjälpaggregat på en ledig anslutning 55, 56, 57, 70, 71 eller 72 med Voss-system 203 NG6.
Utbyggnad av den befintliga fördelningslisten med motsvarande magnetventiler
Lossa matningsledningen från fördelningslisten anslutning 51 och montera t.ex. ett
Voss-kopplingsstycke L eller T SN12 KN12 (MAN artikelnummer 81.98183-6101 eller 81.98183-6158).
På den lediga anslutningen monteras förgreningen för hjälpaggregatet.
Vid uttag av ökad tryckluftsvolym (t.ex. montering av extra luftbehållare >40 l) behövs det en egen
överströmnings- och backventil 7,3°-0,3 bar (MAN artikelnummer 81.52110-6049).
Bild 41-III:
Anslutning till fördelaren för hjälpaggregat
FramifrånBakifrån
70
58
56
59
72
53
55
57
71
51
52
54
T_380_000003_0001_G
6.3.5.5Tryckluftsförlust
Tryckluftssystem kan inte ge hundra procent verkningsgrad. Detta beror bl.a. på att mindre läckage ofta inte går att
undvika trots noggrann utformning av systemet. Frågan är vilken tryckförlust som är oundviklig, och vilken som är
för hög. Förenklat sagt skall alla tryckförluster undvikas som inom 12 timmar efter det att fordonet har stängts av
innebär att man inte kan köra iväg omedelbart efter det att motorn har slagits på. Detta ger två alternativa metoder
för att konstatera om ett luftläckage är oundvikligt eller ej:
•
•
Inom 12 timmar efter påfyllning fram till avstängningstrycket får trycket inte vara < 6 bar i någon krets.
Kontrollen ska göras med icke avluftade fjäderbromsar, dvs. med ansatt parkeringsbroms.
Inom 10 minuter efter påfyllning fram till avstängningstrycket får trycket i den testade kretsen ha fallit
max. 2 %.
Om luftförlusten är större än ovan är läckaget för stort och måste åtgärdas.
Utgåva 2015 V1.0
105
III
Chassin
6.3.5.6 Extern luftförsörjning
Om en anslutning för kontinuerlig extern luftförsörjning (t.ex. på brandbilar) eftermonteras av påbyggnadstillverkaren så måste en av de anslutningsmöjligheter för tryckluftsmatning som visas nedan användas.
Beroende på tillgängligt matningstryck ska tillämplig variant väljas:
•
•
Variant 1: Matningstryck min. 13 bar
Variant 2: Matningstryck mellan 9 och 10 bar
Variant 1:
Positionerna (1, 2) på bild 42-III och den externa påfyllningskopplingen måste eftermonteras på fordonet.
Till anslutning P2 (3/2-vägsventil) på bild 42-III ansluts den externa påfyllningskopplingen.
Bild 42-III: Variant 1
1
G24.9
(3)
Z
(3)
2
P2
5
A
R2
(3)
3
G23.1
1
4
4
2
12,5 +/- 0,2 bar
0
2
21
1
1
22
23
22
24
21
3
4L
T_514_000001_0001_G
1)
3/2-vägsventil (omkopplingsventil)
2)Backventil
3)
Tryckluftstork (standardutrustning)
4)
Fyrkretsskyddsventil (standardutrustning)
5)
Tryckluftsledning min. tvärsnitt 9x1,5 PA11/12 PHLY
Tabell 19-III:
Erforderliga reservdelar för eftermontering
Positionsnummer
1
2
Komponent
Beteckning
MAN-artikelnummer
Backventil
G23.1
81.52120-6004
3/2-vägsventil
G24.9
81.52170-6157
Montering av rörledningar måste utföras enligt MAN-standard M3061.
Observera:
För regenerering av tryckluftstorken (pos 3 bild T_514_000001_0001_G) krävs ett pålagt matartryck på min. 13 bar.
Om matartrycket ligger under tryckluftstorkens frånkopplingstryck så kan tryckluftstorken inte regenereras
och fuktig luft kommer in i tryckluftsbromssystemet.
Varning!
BPå fordon i serie TGS/TGX med aktiverbar bromskompressor måste variant 2 användas.
Risk för skador på bromskompressorn.
106Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
Variant 2:
Positionerna (1, 4, 5 och ljuddämpare G27.66) på bild 43-III och den externa påfyllningskopplingen måste
eftermonteras på fordonet. Till anslutning P2 på bild 43-III ansluts den externa påfyllningskopplingen.
Bild 43-III: Variant 2
2
3
4
2
12,5 +/- 0,2 bar
0
21
1
1
22
23
22
24
21
3
4L
G24.9
(3)
1
4
(3)
Z
(3)
P2
R2
4
(3)
A
21
1
G25.206
3
G27.66
5
4L
G50.40
6
1)
2)
3)
4)
5)
6)
(3)
22
T_514_000002_0001_G
3/2-vägsventil (omkopplingsventil) (extrautrustning)
Tryckluftstork (standardutrustning)
Fyrkretsskyddsventil (standardutrustning)
Tryckluftstork (extrautrustning)
Tryckluftsbehållare (extrautrustning)
Tryckluftsledning min. tvärsnitt 9x1,5 PA11
Tabell 20-III:
Erforderliga reservdelar för eftermontering
Positionsnummer
1
2
5
Komponent
Beteckning
MAN-artikelnummer
Tryckluftstork
(8,5 bar frånkopplingstryck)
G25.206
81.52102-6117
Ljuddämpare
G50.40
G27.66
81.51401-0194
3/2-vägsventil
G24.9
Tryckluftsbehållare
81.52170-6157
81.52101-6264
Montering av rörledningar måste utföras enligt MAN-standard M3061.
Observera:
För regenerering av tryckluftstorken (pos im bild 43-III) krävs ett pålagt matartryck på min. 9 till 10 bar.
Den extra tryckluftstorken som eftermonteras måste ha minst 8,5 bar frånkopplingstryck.
Om matartrycket ligger under tryckluftstorkens frånkopplingstryck så kan tryckluftstorken inte regenereras och
fuktig luft kommer in i tryckluftsbromssystemet.
Utgåva 2015 V1.0
107
III
Chassin
Observera:
På serie TGS/TGX sitter den externa påfyllningsanslutningen (pos1, bild 44-III) tillsammans med
kontrollanslutningarna på en anslutningsplatta på ramen. Bild 44-III visar exempel på placeringen på ett
Euro 5-fordon.
Ytterligare information finns i fordonets instruktionsbok.
Bild 44 -III:
Extern påfyllningsanslutning på anslutningsplatta på ramen
T_514_000004_0001_G
1
Denna tryckluftsanslutning (pos. 1, bild 44-III) får endast användas
•
•
för påfyllning av tryckluftssystemet vid bortfall av systemtrycket eller
nödlossning av kombibromscylindern.
Denna anslutning får inte användas för kontinuerlig extern luftförsörjning.
Tryckluft, som tillförs via denna anslutning fyller alla bromskretsar men filtreras och torkas inte av fordonets
tryckluftstork.
Detta kan leda till föroreningar och kondensvatten i tryckluftssystemet.
Tryckluft som matas in via denna anslutning ska uppfylla kraven enligt ISO 8573 - 1 : 2010 [7:7:4].
Om denna kvalitetsklass inte uppnås så leder det till ökat slitage på och läckage i tryckluftskomponenterna.
108Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
6.4Avgassystem
6.4.1
Ändringar av avgassystemet
Generellt gäller att ändringar på avgassystemet skall undvikas. Det finns flera varianter för TGS/TGX som kan
levereras från fabrik. Man bör kontrollera om någon av dessa kan användas. Information om leveransmöjligheter för
det aktuella fordonet tillhandahåller närmaste MAN-återförsäljare
Om det ändå inte går att undvika en ändring av fordonet gäller i allmänhet följande:
•
Bortledningen av avgaserna måste ske obehindrat.
•
Mottrycket i avgassystemet får inte ändras.
•
Alla lagstadgade föreskrifter som berör buller och emissioner måste uppfyllas.
•
Vid ändringar på avgassystemet och avgasströmmen skall man tillse att avgasflödet inte blåser mot några
fordonskomponenter. Utblåsningsriktningen måste vara bort från fordonet (beakta föreskrifterna i respektive
land, i Tyskland StVZO).
•
Dessutom skall alla krav från arbetsskyddsmyndigheter och liknande myndigheter uppfyllas med avseende
på de aktuella komponenterna (t ex yttemperatur i greppområdet).
•
Vid ändringar på avgassystem kan MAN
-
inte garantera att tidigare nämnda och andra föreskrifter uppfylls. Ansvaret för detta åligger
företaget som utför ombyggnaden. Detta gäller även beträffande föreskrifter avseende
omborddiagnos (OBD)
-
inte ge någon information om ändringar i förbrukningen eller om ljudnivån. Eventuellt krävs en ny
ljudnivåmätning. Akustiskt aktiva delar får ej ändras. Om bullergränsvärdena överskrids upphör
driftstillståndet att gälla.
-
inte yttra sig huruvida i lag föreskrivna avgasgränsvärden följs. Eventuellt krävs en avgasprovning. Om emmissionsgränsvärdena överskrids upphör driftstillståndet att gälla.
Beroende på emissionsklass är en förändring av avgassystemet möjlig. Härvid skall följande anvisningar beaktas:
För fordon till och med avgasnorm Euro 4 gäller de allmänna föreskrifterna samt följande:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Om avgasljuddämparen flyttas, ska man ge akt på att original MAN-stöd samt den principiella placeringen
av komponenterna fortsättningsvis används. (Se bild 40-III: Beskrivning av stöd för avgasljuddämparen)
Placeringen av temperatur- och NOX-sensorn (för OBD) på avgasljuddämparen får inte ändras.
Ändringar på det fabriksmonterade MAN-kablaget till sensorerna är inte tillåtna. Om andra kablagelängder
behövs kan MAN:s originalkablage anskaffas från MAN:s reservdelsavdelning.
CAN-kablage får inte tvinnas upp på grund av EMC-föreskrifterna.
Ombyggnadsåtgärder eller ändringar på avgassystemet från avgasgrenröret till metallslangen (flexibelt rör
mellan de rammonterade och de motormonterade komponenterna) är ej tillåtna.
Ingen utblåsning av lastgods (t.ex. bitumen) med motoravgaserna - risk för skador på motorn och
på avgasefterbehandlingssystemet.
Tvärsnittens form och/eller yta får aldrig ändras. Samma rörmaterial som originalsystemet måste användas.
Ljuddämparen får inte modifieras (även inte på kapslingen), driftgodkännandet blir ogiltigt.
Vid krökar måste böjningsradien motsvara minst den dubbla rördiametern, veckbildning är inte tillåten.
Endast jämna böjar är tillåtna - inga geringar.
De OBD-relevanta delarnas funktion får inte påverkas. Vid manipulering av de OBD-relevanta delarna
upphör deldriftstillståndet att gälla.
Utgåva 2015 V1.0
109
III
•
•
Chassin
Anslutningen av trycksensorns ledning till ljuddämparen måste alltid vara riktad uppåt. Den därpå följande
stålledningen måste alltid dras med kontinuerlig stigning fram till sensorn och ha en minsta längd
på 300 mm samt en största längd på 400 mm (inkl flexibel ledning). Mätledningen ska utgöras av
M01-942-X6CrNiTi1810-K3-8x1 D4-T3. Trycksensorns monteringsläge måste bibehållas (anslutning nedåt).
Anvisningar och krav som anges i kapitel 1.4 Brandskydd ska beaktas.
Bild 45-III:
Beskrivning av stöd för avgasljuddämparen
1
2
3
T_151_000004_0002_G
1) 2) 3) Temperatursensor
Stöd
Metallslang
110Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
För fordon som hör till utsläppsnormen Euro 5 gäller förutom föreskrifterna även de lägre avgasnormerna:
•
•
En förlängning av avgassystemet från metallslangen till avgasljuddämparen med 1000 mm är tillåten
utan motsvarande högtemperaturisolering.
En förlängning av avgassystemet från metallslangen till avgasljuddämparen med >1000 mm upp till
max. 2000 mm är tillåten med motsvarande högtemperaturisolering.
Bild 46-III:
Avgassystem, blandare till metallslang
1
2
3
4
T_152_000002_0002_G
1) 2) 3) 4) Metallslang
Blandare
Insprutningsmunstycke
Dosermodul
•
•
Som avgassystem får enbart icke rostande austenitiskt rostfritt stål användas.
Orsak: Vid de annars gängse ferritiska stålen leder den ammoniak
som finns i avgastrakten (reaktionsprodukt från AdBlue) till korrosion.
Rostfria rör skall svetsas med skyddsgas enligt godkända svetsmetoder (beakta informationen
från ståltillverkarna) och av utbildad personal.
Utgåva 2015 V1.0
111
III
Chassin
Bild 47-III:NOx-sensorns position (endast OBD med NOx-kontroll, föreskrift fr.o.m. 10/2007) på avgasljuddämpare
T_152_000005_0002_G
2
1) 2) 3) 1
3
NOx-sensor
Avgasljuddämpare
Temperatursensor
Tabell 21-III:
Översikt över rostfria austenitiska stål enligt DIN 17440 som skall användas
Material:
Beteckning
Materialnummer
X 2 CrNi 19 11
1.4306
X 5 CrNi 18 10
X 2 CrNiN 18 10
X 6 CrNiTi 18 10
X 6 CrNiNb 18 10
X 5 CrNiMo 17 12 2
X 2 CrNiMo 17 13 2
X 6 CrNiMoTi 17 12 2
X 2 CrNiMoN 17 13 3
X 2 CrNiMo 18 14 3
X 5 CrNiMo 17 13 3
X 2 CrNiMoN 17 13 5
112Utgåva 2015 V12.0
1.4301
1.4311
1.4541
1.4550
1.4401
1.4404
1.4571
1.4429
1.4435
1.4436
1.4439
III
Chassin
För fordon som hör till utsläppsnormen Euro 6 gäller föreskrifterna samt lägre utsläppsnormer:
På grund av den mycket känsliga avkänningen av avgasefterbehandlingen ska samtliga arbeten utföras med största
omsorg. Nedanstående punkter i detta och alla andra relevanta kapitel måste följas strikt.
•
•
•
•
Om avgasljuddämparen flyttas, ska den från fabriken använda fastsättningen bibehållas, eventuellt
anpassas. (Se bild 48-III: Avgasljuddämpare på höger sida med separat hållare för tvärstag)
Om avgasljuddämparen flyttas i ramens krökning (t.ex. genom distansbrickor) ska ljuddämparen riktas in
parallellt med fordonets längdaxel.
Flyttas ljuddämparen till en position som är förstärkt med en tvärbalk, kan ljuddämparens tvärstag bortfalla.
Om endast AdBlue-behållaren flyttas, krävs eventuellt en separat hållare för avgasljuddämparens tvärstag
(anskaffas via MAN reservdelsservice).
Bild 48-III:
Avgasljuddämpare på höger sida med separat hållare för tvärstag
1
2
3
T_151_000006_0001_G
1)
Hållare för tvärstag
2)Tvärstag
3)Avgasljuddämpare
Utgåva 2015 V1.0
113
III
Chassin
En förlängning av avgasröret är möjlig i området vid den flexibla metallslangen fram till avgasljuddämparen
(se bild 49-III: Avgasljuddämpare förskjuten bakåt).
Bild 49-III:
Avgasljuddämpare förskjuten bakåt
T_151_000007_0001_G
1
1) Avgasrör
114Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
Därvid får inte avgasröret överskrida följande längder mellan den flexibla metallslangen och avgasljuddämparen
(neutrala axeln) (se bild 50-III: Neutral axel):
•
TGS/TGX: 3200 mm
Bild 50-III:
Neutral axel
1
T_152_000003_0001_G
1) Neutral axel
Vid förlängning av avgasröret ska ett flexibelt rör (MAN artikelnummer: 81.15210.5017) sättas in mellan avgasröret
och ljuddämparen. En extra fästpunkt ska ombesörjas vid det förlängda rörets ände. Vid fordon med kort
anslutningskrök (se bild 51-III: Avgasljuddämpare med kort anslutningskrök) till avgasljuddämparen behövs ingen
extra hållare. Vid fordon med lång anslutningskrök (se bild 52-III: Avgasljuddämpare med lång anslutningskrök)
ska den fabriksmonterade hållaren bibehållas.
Bild 51-III:
Avgasljuddämpare med kort anslutningskrök
T_150_000001_0001_G
1
1)
Kort anslutningskrök
Utgåva 2015 V1.0
115
III
Bild 52-III:
Chassin
Avgasljuddämpare med lång anslutningskrök
T_150_000002_0001_G
2
1
1)
Lång anslutningskrök
2)hållare
För att kunna garantera avgassystemets täthet måste följande punkter iakttas:
•
•
•
•
•
•
Avgasrörets anslutningar vid ändarna måste bibehållas.
För att förhindra att avgasrörets anslutningar deformeras vid svetsningen, ska avståndet mellan
anslutningen och skarvstället vara ca 100 mm.
Skarvställen i krökar är inte tillåtna.
Skarvställen vid tvärsnittsförändringar är inte tillåtna.
Avgastätningar ska inte återanvändas. Tätningarna måste ersättas vid varje demontering av avgasröret.
(TGS/X: 81.15901.0042).
Avgasklämmor får inte bändas upp.
116Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
Bild 53-III:
Förlängning av avgasröret
1
2
3
4
T_152_000004_0001_G
1)
2)
3)
4)
Avgasrör serie
Avgasrörets anslutning - måste bibehållas
Rörbit för förlängning av avgasröret
Avgasrörets anslutning - måste bibehållas
Till det avgassystem som monteras på fabrik används rostfritt stål med materialnummer 1.4301.
Till avgasrören ska uteslutande icke rostande austenitiskt rostfritt stål användas (se tabell 21).
Orsak: Vid de annars gängse ferritiska stålen leder den ammoniak som finns i avgastrakten
(reaktionsprodukt från AdBlue) till korrosion.
Rostfria rör skall svetsas med skyddsgas enligt godkända svetsmetoder (beakta informationen från ståltillverkarna)
och av utbildad personal.
Avgasröret ska isoleras helt fram till ljuddämparen. Isoleringen består av en vävd glasfibermatta och en folie av
rostfritt stål (NOSTAL), som måste uppfylla följande krav:
•
•
Vävd glasfibermatta
-
Glastyp: 100 % E-glas
-
Temperaturbeständighet: upp till 600 °C
-
Ej brännbar (DIN 4102)
-
Vikt: 1500 g/m² (ISO 3374)
-
Tjocklek: 10 mm (DIN EN ISO 5084, testyta = 25 cm², testtryck = 10 g/cm²)
-
Bredd: 1000 mm (DIN EN 1773)
Mikrostrukturerat stål NOSTAL (noppar + stål)
-
Rostfritt stål 1.4301
-
Materialets tjocklek 0,3 mm
-
Strukturens tjocklek 1,5 mm
Utgåva 2015 V1.0
117
III
Bild 54-III:
Chassin
Avgasrör med isolering
1
2
3
T_152_000001_0001_G
1) 2)
3)
Avgasrör
Vävd glasfibermatta
Mikrostrukturerat stål NOSTAL
Skador på avgasrörets isolering skall undvikas. Vid större skador kan ett nytt avgasrör vara nödvändigt.
Information:
•
Sensorer och mätanordningar på ljuddämparen får inte ändras.
•
Har ljuddämparen flyttats, måste man ge akt på att inga aggregat utsätts för avgaser eller värms upp.
•
Om ljuddämparen flyttas måste rörledningarna och kablaget anpassas (se kap. 6.4.2 – Ändringar av
AdBlue-system).
Påbyggnationer måste utföras så att underhållsöppningarna på avgasljuddämparen är åtkomliga. Filterelementet
måste kunna tas bort och sättas in på nytt.
118Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
6.4.2AdBlue-system
Vid serierna TGS och TGX används från och med avgasnorm Euro 5 för första gången AdBlue för
avgasefterbehandling. Vid fordon med avgasnorm Euro 5 består systemet av huvudkomponenterna AdBlue-tank,
matningsmodul och doseringsmodul (se bild 55-III: Schematisk uppbyggnad av AdBlue-systemet i Euro 5-fordon).
Vid fordon med avgasnorm Euro 6 är matnings- och doseringsmodulen sammansatt till en enhet – den kombinerade
matnings- och doseringsmodulen (se bild 56-III: Schematisk uppbyggnad av AdBlue-systemet i Euro 6-fordon).
Föreskrifterna för fordon med avgasnorm Euro 5 gäller analogt även för fordon TGS-WW med Euro 4 SCR och
Conama P7.
6.4.2.1 Principer och AdBlue-systemets uppbyggnad
Med matnings- och doseringsmodulen sprutas AdBlue in i avgasljuddämparen via ett
insprutningsmunstycke. AdBlue reagerar med avgaserna och minskar därigenom de skadliga ämnena.
Bild 55-III:
Schematisk uppbyggnad av AdBlue-systemet i Euro 5-fordon
AdBlue
Matarledning
AdBlue
Tryckledning
AdBlue Tank
Matarmodul
AdBlue
Returledning
Doseringsledning
Insprutnings
munstycke
Dosermodul
Tryckluftledning
T_991_000001_0001_G
Lufttillförsel
Bild 56-III:
Schematisk uppbyggnad av AdBlue-systemet i Euro 6-fordon
AdBlue
Matarledning
Doseringsledning
kombinerad matar
och dosermodul
AdBlue Tank
AdBlue
Returledning
Tryckluftledning
Lufttillförsel
Insprutnings
munstycke
Utgåva 2015 V1.0
T_991_000002_0001_G
119
III
Chassin
Komponenterna i AdBlue-systemet är förbundna med varandra via ett ledningssystem. I detta ledningssystem
finns både AdBlue-ledningar och varmvattenledningar. Ledningarna är delvis ommantlade med en isolering för att
skydda ledningarna som transporterar AdBlue mot kyla. I varmvattenledningarna flyter en liten mängd kylvatten
från motorn för att hålla systemet driftklart även vid låga temperaturer. (Se bild 57-III: Schematisk visning av
ledningsdragningen hos AdBlue-systemet vid avgasnorm Euro 6.)
Bild 57-III: Schematisk visning av ledningsdragningen hos AdBlue-systemet vid avgasnorm Euro 6
11
12
13
15
14
1
2
10
9
7
3
4
8
6
5
T_991_000013_0001_G
10
1)
AdBlue - matningsmodul
2)
AdBlue - matningsledning från AdBlue-tanken till matningsmodulen
3)
Isolering av slangpaketet
4)
AdBlue - returledning från matningsmodulen till ureatanken
5)Ureatank
6)
Varmvatten – matningsledning från vattenavstängningsventilen till AdBlue-tanken
7)
Vattenavstängningsventil vid AdBlue-tanken
8)
Varmvatten – matningsledning från anslutning vid förarhyttens värmare till vattenavstängningsventilen
9)
Varmvatten – returledning från AdBlue-tanken till motorn
10)
Kapställe, där varmvattenledningen får kapas
11)Avgasljuddämpare
12)
Doseringsledning från matningsmodulen till avgasljuddämparen
13)
Isolering av slangpaketet
14)Tryckluftledning
15)
Skarvställen på tryckluftledningen
120Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
Anvisningar för AdBlue-system
AdBlue (DIN 70070) är varumärket för en vattenlöslig, syntetiskt framställd 32,5-procentig karbamid(urea)lösning
som används för avgasefterbehandling i SCR-katalysatorer (selective catalytic reduction).
AdBlue är inte giftig, men är dock mycket korrosiv på icke rostfria stål och icke järnhaltiga metaller
(t.ex. kopparpackningar eller elektriska kontakter). Likaså angrips plast som inte är AdBlue-beständig
(t.ex. elkablar eller slangar). Utspilld AdBlue ska därför omedelbart avlägsnas och det berörda stället tvättas av
med varmt ledningsvatten.
Det måste absolut förhindras att AdBlue kommer in i kylkretsen - t.ex. genom att ledningar förväxlas, vilket skulle
ha motorskador till följd.
Förändringar av AdBlue-systemet
Innan en ombyggnad påbörjas skall man i förväg kontrollera om befintliga MAN-varianter av AdBlue-systemet kan
användas.
På grund av den mycket känsliga avkänningen av avgasefterbehandlingen ska samtliga arbeten utföras med
största omsorg och nedanstående punkter i detta och alla andra relevanta kapitel ska följas strikt.
Alla ombyggnadsåtgärder måste utföras av utbildad personal för detta.
Vid arbeten på AdBlue-systemet ska följande punkter beaktas:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Huruvida det är nödvändigt att återstarta matningsmodulen enligt reparationsanvisningen ska
kontrolleras efter alla arbeten på matningsmodulen, i synnerhet efter att den har förflyttats eller bytts ut.
En förflyttning av matningsmodulen är vid fordon med avgasnorm Euro 5 bara möjlig inom de gränser
som anges i matningsmodulens installationsöversikt (se bild 55-III: Installationsöversikt matningsmodul
Euro 5).
Vid fordon med avgasnorm Euro 6 är en flyttning av matningsmodulen inte tillåten. Vid flyttning av
AdBlue-tank och avgasljuddämpare ska de gränser iakttas som anges i matningsmodulens
installationsöversikt (se bild 56-III: Installationsöversikt matningsmodul Euro 6).
Ge absolut akt på att ledningarna ansluts korrekt. Om AdBlue kommer in i kylsystemet finns risk
för motorskador.
Varmvattnets matningsledning till AdBlue-tanken får inte buntas ihop med de andra ledningarna.
Ledningarna får inte knäckas och ska dras med tillräckligt stora radier. Vid dragningen får inget
vattenlås uppstå.
Snabbkopplingar på ledningar får inte återanvändas. Principiellt måste nya, av MAN godkända,
snabbkopplingar användas och klämmas fast med godkända klämmor.
Dornprofilen får inte fettas in när den pressas in i ledningen.
Fryspunkten hos AdBlue ligger vid -11 °C. Om ledningsknippets isolering tas bort – även bara en
del – ska en isolering mot kylan monteras som är likvärdig med ledningsknippets seriemässiga isolering.
Befintliga värmeledningar får inte tas bort.
Värmeledningarnas styrning – i synnerhet uppvärmningen av doseringsledningen fram till
doseringsmodulen (vid fordon med avgasnorm Euro 5) resp. till stålledningen på ljuddämparen
(vid fordon med avgasnorm Euro 6) - ska principiellt bibehållas.
Isoleringens ändar ska förslutas med lämplig tejpremsa
AdBlue-systemet – i synnerhet nypressade snabbkopplingar – ska kontrolleras beträffande läckage.
Utgåva 2015 V1.0
121
III
Chassin
6.4.2.2 AdBlue ledningsknippe
I AdBlue ledningsknippe leds varmvatten (hämtat från motorns kylvätskekrets) och AdBlue. Nedan beskrivs vilka
punkter som ska beaktas när ledningsknippet ska anpassas. De maximalt tillåtna längderna på de enskilda
ledningarna sätter samtidigt gränserna för hur mycket komponenterna i AdBlue-systemet kan förflyttas.
Om komponenter i AdBlue-systemet flyttas, kan en anpassning av de enskilda ledningarna i AdBlue
ledningsknippe krävas. Nedan beskrivs hur ledningarna är utförda och vilka ledningar som berörs i respektive fall.
Anpassningen av ledningarna beskrivs i avsnittet „Förlängning/förkortning av ledningarna i AdBlue- och
varmvattenledningarna“.
Fordon med avgasnorm Euro 5
Beskrivning av ledningarna:
•
•
•
Inlopps- och returledning AdBlue: dimensioner: 8,8 x 1,4 mm material PA-PUR, rörets färg svart, gul text
(se bild 58-III: markering AdBlue-ledning)
Inlopps- och returledning för varmvatten för uppvärmning av AdBlue-systemet, dimensioner: 9 x 1,5 mm,
material PA12-PHL-Y, rörets färg svart, vit text
(se bild 59-III: markering varmvattenledning)
Bild 58-III:
Markering av AdBlue-ledning
T_154_000001_0001_G
Bild 594-III:
Markering varmvattenledning
T_154_000002_0001_G
Maximala längder på slangledningarna i AdBlue-ledningsknippe:
Doseringsledning (mellan matnings- och doseringsmodul):
•
maximalt 3000 mm
Ledningar mellan matningsmodul och AdBlue-tank:
•
max. 6000 mm
•
vid kortare ledningslängder är en höjdskillnad av + 1000 mm / - 1000 mm tillåten
•
(se bild 60-III: Installationsöversikt matningsmodul EURO 5)
122Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
Bild 60-III:
Installationsöversikt matningsmodul Euro 5
1
3
>0
B
>0
4
>0
< 1.0 m
Unterkante Fördermodul
A
< 1.0 m
1
2
4
Quelle: Bosch - Installationsrichtlinie
1)AdBlue-tank
2)matningsmodul
3)Doseringsmodul
4)Ureamunstycke
3
T_991_000004_0001_G
Utgåva 2015 V1.0
123
III
Chassin
Beskrivning av ledningarna:
•
Inlopps- och returledning för AdBlue, doseringsledning
•
Dimensioner: 3,2 x 2,65 mm, material EPDM, slangfärg svart, vit text
•
Inloppsledning för varmvatten från vattenavstängningsventilen till AdBlue-tanken och varmvattnets
returledning
•
Dimensioner: 6 x 3 mm, material EPDM, slangfärg svart, vit text
•
Inloppsledning för varmvatten till vattenavstängningsventilen
•
Dimensioner: 9x1,5 mm, material PA, rörets färg svart, vit text
Minsta böjningsradier
-
-
-
-
Varmvattenledning av PA: Varmvattenledning av EPDM: AdBlue-ledningar av EPDM: hopbuntade ledningsknippen: minst 40 mm
minst 35 mm
minst 17 mm
minst 35 mm
Maximala längder på slangledningarna i AdBlue-ledningsknippe:
Doseringsledning (mellan matningsmodul och avgasljuddämpare)
•
•
•
maximalt 3000 mm
ständigt fall fram till avgasljuddämparen rekommenderas
vid stigande ledning kan avlagringar uppstå i ledningen
Ledningar mellan matningsmodul och AdBlue-tank:
•
•
v
max. 4550 mm (för närvarande den längsta variant som installeras på fabriken)
en höjdskillnad på + 500 mm / - 1500 mm är tillåten
(se bild 61-III: Installationsöversikt matningsmodul EURO 6).
124Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
Bild 61-III:
Installationsöversikt matningsmodul Euro 6
1
3
H2 < 0,5 m
H1 < 0,5 m
max.
H1 < 1,5 m
H2 < 1,5 m
4
3
min.
1
2
4
T_991_000005_0001_G
1)AdBlue-tank
2)matningsmodul
3)Ureamunstycke
4)Ljuddämpare
H1)
Höjd sugledning mellan AdBlue-tank och matningsmodul
H2)
Höjd tryckledning mellan matningsmodul och ureamunstycke
Förskjutning av AdBlue-matningsmodul, AdBlue-tank och avgasljuddämpare
Vid icke-allhjulsfordon (dit hör alla fordon utan fördelningsväxellåda) finns ett skarvställe för ledningarna till
AdBlue-tanken. Vid detta kapställe är det möjligt att förlänga/förkorta ledningsknippet.
Utgåva 2015 V1.0
125
III
Bild 62-III:
Chassin
Funktionsschema Euro 6 med skarvställe
1
2
3
12
10
14
13
17
4
11
15
16
9
8
7
6
5
T_991_000017_0001_G
1)AdBlue-tank
2)Vattenavstängningsventil
3)
Skarvställe AdBlue och varmvatten
4)Motor
5)
Anslutning av varmvattenledning till förarhyttens värmare
6)
Anslutningsställe varmvatten
7)matningsmodul
8)AdBlue-doseringsledning
9)Ljuddämpare
10)AdBlue-returledning
11)
Ledningssats matningsmodul
12)AdBlue-inloppsledning
13)
Ledningssats tank
14)
Avgränsning ledningssats
15)
Varmvattenledning inlopp
16)
Varmvattenledning retur
17)Ommantling
Skarvställets position på vänster längsgående huvudchassibalk, på insidan av den längsgående balken före
växellådans tvärbalk (se bild 63-III: Flyttning av AdBlue-tank vid icke-allhjulsfordon), får inte förändras.
126Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
Anvisningar för anpassning av ledningsknippet vid flyttning av AdBlue-tankar
1.)
Vid icke-allhjulsfordon (fordon utan fördelningsväxellåda, AdBlue-tank monterad till vänster) ska man
gå tillväga på följande sätt:
•
•
Flytta AdBlue-tanken enligt beskrivningen i kapitel 6.4.2.3 „AdBlue-tank“
Nödvändiga anpassningar av ledningsknippet
-
Vid flyttning av AdBlue-tanken mot fordonets bakände
-
ska det fabriksmonterade ledningsknippet ersättas av den längsta ledningssats som
erbjuds av MAN och förkortas.
-
(anskaffas via MAN reservdelsservice; MAN artikelnummer: 81.15400.6116)
-
ska varmvattnets inloppsledning till vattenavstängningsventilen ersättas av den längsta
ledning som erbjuds av MAN och eventuellt förkortas.
-
(anskaffas via MAN reservdelsservice; MAN artikelnummer: 81.15407.6027)
-
Vid flyttning av AdBlue-tanken mot fordonets förarhytt kan
-
den fabriksmonterade ledningssatsen förkortas
-
den fabriksmonterade inloppsledningen för varmvattnet förkortas
-
Ledningarna får bara förkortas vid skarvstället
-
När AdBlue-tanken flyttas på höger sida ska beskrivningen under punkt 2 i detta avsnitt beaktas.
•
Beskrivning av förlängning av ledningar, se avsnittet „Förlängning/förkortning av AdBlue- och
varmvattenledningar“
•
för anpassning av det elektriska kablaget, se kapitel 6.4.2.5 „AdBlue-kablage“
Utgåva 2015 V1.0
127
III
Bild 63-III:
Chassin
Flyttning av AdBlue-tank vid icke-allhjulsfordon
1a
1
2
3
4
T_991_000009_0001_G
1)
AdBlue-tank i serieposition
1a)
AdBlue-tank i flyttad position
2)Skarvställe
3)matningsmodul
4)Avgasljuddämpare
X)
Sträcka, med vilken aggregatet flyttas; maximala längder ska beaktas
128Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
Bild 64-III:
Anslutningar vid skarvstället
T_152_000005_0001_G
2.)
Vid allhjulsfordon (dit hör alla fordon med fördelningsväxellåda) finns inga skarvställen på
AdBlue-ledningsknippet (se bild 65-III: Funktionsschema Euro 6 utan skarvställe).
På den vänstra fordonssidan är bara den seriemässiga positionen för AdBlue-tanken tillåten.
Både vid allhjulsfordon och icke-allhjulsfordon finns möjligheten att flytta AdBlue-tanken till höger sida
(se bild 66-III Förflyttning av AdBlue-tanken vid allhjuls- och icke-allhjulsfordon).
I detta fall ska den längsta ledningssatsen som erbjuds av MAN användas och anpassas (anskaffas via MAN reservdelsavdelning, MAN artikelnummer se tabell 22-III: Längsta AdBlue-kablage beroende på
förarhytt och avgassystem).
En eventuellt erforderlig avkortning av för långa ledningar ska göras vid AdBlue-tankanslutning.
Varmvattenledningen från vattenavstängningsventilen till AdBlue-tanken ska bibehållas.
Utgåva 2015 V1.0
129
III
Bild 65-III:
Chassin
Funktionsschema Euro 6 utan skarvställe
1
2
3
13
12
15
11
10
4
16
15
9
8
7
6
14
5
T_991_000018_0001_G
1)AdBlue-tank
2)Vattenavstängningsventil
3)
Skarvställe varmvatten (kan bortfalla vid egen tillverkning)
4)Motor
5)
Anslutning av varmvattenledning till förarhyttens värmare
6)
Anslutningsställe varmvatten
7)matningsmodul
8)AdBlue-doseringsledning
9)Ljuddämpare
10)AdBlue-returledning
11)AdBlue-inloppsledning
12)
Ledningssats tank
13)
Avgränsning ledningssats
14)
Varmvattenledning inlopp
15)
Varmvattenledning retur
16)Ommantling
130Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
Tabell 22-III:
Längsta AdBlue-kablage beroende på förarhytt och avgassystem
Längd mellan matningsmodul och tank
MAN-artikelnummer
Förarhyttsvariant
Avgassystem, variant
81.15400.6121
M-förarhytten
Markutsläpp
81.15400.6120
L-förarhytten
LX-förarhytten
XL-förarhytten
XLX-förarhytten
XXL-förarhytten
Markutsläpp
ca. 2300 mm
Uppdraget
ca. 2300 mm
81.15400.6123
81.15400.6142
M-förarhytten
L-förarhytten
LX-förarhytten
XL-förarhytten
XLX-förarhytten
XXL-förarhytten
Utgåva 2015 V1.0
Uppdraget
ca. 2500 mm
ca. 2500 mm
131
III
Bild 66-III:
Chassin
Flyttning av AdBlue-tank vid allhjuls- och icke-allhjulsfordon
1
2
3
1a
T_991_000010_0001_G
1)
AdBlue-tank i serieposition
1a)
AdBlue-tank i flyttad position
2)matningsmodul
3)Avgasljuddämpare
X)
Sträcka, med vilken aggregatet flyttas; maximala längder ska beaktas
Anvisningar för anpassning av ledningsknippet vid flyttning av avgasljuddämparen
-
Flyttning av avgasljuddämparen enligt beskrivning i kapitel 6.4.2
-
Nödvändiga anpassningar av ledningsknippet:
-
Förkorta eller nytillverka doseringsledning från matningsmodul till ljuddämpare,
-
Förkorta eller nytillverka varmvattenledning för uppvärmning av doseringsledningen
-
Buntning och ommantling de nämnda ledningarna fram till stålledningen på ljuddämparen
med tvådelat korrugerat rörsystem Co-flex
-
Förkorta eller nytillverka varmvattnets returledning till motorn.
-
Beskrivning av förlängning av ledningar, se avsnittet „Förlängning/förkortning av AdBlue- och
varmvattenledningar“
-
Anpassning av det elektriska kablaget, se kapitel 6.4.2.5 „AdBlue-kablage“
132Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
Bild 67-III:
Flyttning av avgasljuddämparen vid allhjuls- och icke-allhjulsfordon
1
2
3
T_991_000011_0001_G
3a
1)AdBlue-tank
2)matningsmodul
3)
Avgasljuddämpare i serieposition
3a)
Avgasljuddämpare i flyttad position
X)
Sträcka, med vilken aggregatet flyttas; maximala längder ska beaktas.
Förlängning/förkortning av AdBlue- och varmvattenledningar:
Principiellt ska de längsta ledningssatser, som beskrivs i avsnittet „Förskjutning av AdBlue-matningsmodul,
AdBlue-tank och avgasljuddämpare“ i detta kapitel, användas och eventuellt anpassas. Skulle de ledningsknippen
som står till förfogande från fabrik inte räcka till, ska MAN konsulteras (adress se ovan under „Utgivare“).
Nedan beskrivs vilka delar som behövs för att tillverka enskilda ledningar ur AdBlue-ledningsknippe. Delarna kan
anskaffas via MAN reservdelsavdelning. De enskilda detaljerna finns upptagna i kapitel 6.4.2.6 „Reservdelslista“.
Vid tillverkning av enskilda ledningar ska de redan beskrivna maximala ledningslängderna respekteras.
Utgåva 2015 V1.0
133
III
Chassin
Förlängningarna för en ombyggnad av tankpositionen för AdBlue- eller kombitank är möjliga att göra om man
anskaffar den längsta och för monteringen anpassade strängen. Dessa kan anskaffas via MAN:s
reservdelsavdelning. Ledningarna kan kortas genom att ledningsbunten kortas in vid gränssnittet till AdBlue
matningsmodul. Alternativt kan ledningarna placeras ut längs en längre sträcka. Under inga omständigheter får
ledningslängden mellan tank och matningsmodul vara längre än 6000 mm.
•
•
•
•
Generellt sett är endast rör-rör-förband med ledningskopplingar från tillverkaren VOSS tillåtna
(kan anskaffas från MAN:s reservdelsavdelning).
Montering av ledningskopplingar är bara tillåtet med specialverktyg från Voss (presstång MAN
artikelnummer 80.99625.0023).
För att undvika tryckförlust är maximalt en förlängning tillåten per varmvatten-/AdBlue-ledning för
varje tillopps- och returledning.
Bild 68-III:
Ledningskoppling (VOSS) för förlängning/förkortning av AdBlue- och varmvattenledning
T_154_000004_0001_G
•
•
•
Det är endast tillåtet att pressa förmonterade plastkopplingar med 1000 mm ledning från tillverkaren
VOSS på AdBlue-ledningarna (kan anskaffas från MAN reservdelsavdelning).
Knickar på ledningarna måste absolut undvikas.
Tillse att ledningen får samma isolering mot kyla som originalledningen.
134Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
Bild 69-III:
En ledningsbunt med varmvatten- och AdBlue-ledningar
X
3
4
1
2
T_154_000005_0002_G
1)
2)
3)
4)
Varmvatten tryck
Varmvatten retur
AdBlue returledning
AdBlue tryvkledning
Utgåva 2015 V1.0
135
III
Chassin
Extra anvisningar för anpassning av ledningsknippen.
•
•
•
•
•
Extra skarvställen i ledningarna till AdBlue ledningsknippe är inte tillåtna.
Skarvställen vid ledningarna finns bara vid icke-allhjulsfordon (fordon utan fördelningsväxellåda).
AdBlue-ledningar måste vara tillverkade i ett stycke från snabbkoppling till snabbkoppling.
Ledningar kan anskaffas som metervara från MAN reservdelsavdelning.
Demontera inte snabbkopplingen för varmvattnets inloppsledning vid vattenavstängningsventilen
(Bild 70-III: Anslutning av varmvattnets inloppsledning vid vattenavstängningsventilen). Förlängning
av varmvattnets inloppsledning endast vid PA-ledningen från motorn till vattenavstängningsventilen.
Bild 70-III:
Anslutning av varmvattnets inloppsledning vid vattenavstängningsventilen
T_154_000002_0002_G
•
Anslutning av varmvattnets inloppsledning vid vattenavstängningsventilen
-
Doseringsledning (metervara) - (MAN saknummer: 04.27405.0092)
-
VOSS-snabbkoppling rak (på matningsmodul) – (MAN artikelnummer: 81.98180.6036)
-
VOSS-vinkelkoppling (på ljuddämpare) – (MAN saknummer: 81.98180.6037)
-
Slangklämmor Oetiker – (Oetiker-nr: 16700004)
•
Reservdelssats för tillverkning av en AdBlue-matningsledning
-
VOSS-vinkelkoppling (på AdBlue-tank) – (MAN artikelnummer: 81.98180.6042)
-
VOSS-anslutningsstift (vid skarvstället) – (MAN artikelnummer: 81.98180.6039)
-
•
Reservdelssats för tillverkning av en AdBlue-returledning
-
VOSS-vinkelkoppling (på AdBlue-tank) – (MAN artikelnummer: 81.98180.6041)
-
VOSS-koppling rak (vid skarvstället) – (MAN artikelnummer: 81.98180.6036)
-
136Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
•
Reservdelssats för tillverkning av en inloppsledning för varmvatten
-
Varmvattenledning (metervara) - (MAN artikelnummer: 04.27405.0090)
-
Voss vinkelkoppling (på AdBlue-tank) – (MAN artikelnummer: 81.98180.6027)
-
Voss-vinkelkoppling (på vattenavstängningsventil) – (MAN artikelnummer: 81.98180.6015) eller
-
Voss-koppling rak (på vattenavstängningsventil) – (MAN artikelnummer: 81.98180.6004)
-
•
Reservdelssats för tillverkning av en returledning för varmvatten
-
Varmvattenledning (metervara) - (MAN artikelnummer: 04.27405.0090)
-
Voss-vinkelkoppling (på AdBlue-tank) – (MAN artikelnummer: 81.98180.6035)
-
Voss-koppling rak (vid skarvstället) – (MAN artikelnummer: 81.98180.6044)
-
VOSS-anslutningsstift (vid skarvstället) – (MAN artikelnummer: 81.98180.6038)
-
VOSS-koppling rak – (MAN artikelnummer: 81.98180.6044)
-
•
Reservdelssats för tillverkning av värmeledningar från vattenavstängningsventilen
-
Värmeledning – PA-rör, dimensioner 9 x 1,5 – (MAN artikelnummer: 04.35160.9709)
-
rak förbindning – (MAN artikelnummer: 81.98181.0201)
•
Reservdelssats för tillverkning av en tryckluftledning till matningsmodulen
-
Tryckluftledning – PA-rör enligt DIN 74324 del 1 eller MAN-standard M 3230 del 1)
-
rak förbindning – (MAN artikelnummer: 81.98181.6043)
•
Reservdelssats för tillverkning av en ommantling/isolering
-
tvådelat korrugerat rörsystem Co-flex
-
eller blixtlåsmaterial (för detta måste en speciell tång användas)
6.4.2.3AdBlue-tank
Nedan beskrivs vilka punkter som ska beaktas när AdBlue-tanken ska förändras. Vid förskjutning av
AdBlue-tanken måste de ledningslängder iakttas som beskrivs under kapitel 6.4.2.2 – „AdBlue-ledningsknippe“.
Montering av en större AdBlue-tank
För varje fordonsserie erbjuder MAN fabriksmonterade AdBlue-tankar i olika storlekar som utrustningsvarianter.
Montering av en större AdBlue-tank i efterhand är möjlig om denna är godkänd av MAN för respektive serie.
Därvid förutsätts att ombyggnaden utförs fackmässigt och korrekt av utbildad personal. För att nivåavkänningen
ska fungera korrekt krävs en parametrering av fordonet.
Flyttning av AdBlue-tanken
Beroende på påbyggnadskoncept kan det bli nödvändigt att flytta AdBlue-tanken. Nedan beskrivs vilka punkter
som därvid måste beaktas.
När AdBlue-tanken flyttas måste originalfästet användas. Skulle eventuellt AdBlue-tanken sitta snett kan det
utjämnas genom att den förskjuts i ramkröken t.ex. med distanshylsor.
AdBlue-tankarna har fyra ledningsanslutningar. Två ledningar för varmvatten (inlopp och retur) och två ledningar
för AdBlue (inlopp och retur). De enskilda ledningarna är markerade, vilket beskrivs i de avsnitt som följer.
Innan fordonet tas i drift måste absolut en kontroll göras av att alla ledningar är rätt anslutna. Kommer AdBlue in i
kylvätskan uppstår motorskador (bild 71-III: Ledningsanslutningar på AdBlue-tank).
Utgåva 2015 V1.0
137
III
Bild 71-III:
Chassin
Ledningsanslutningar på AdBlue-tank
2
3
B
A
ER
AT
W
C
K
FL
O
IT
W
M
P
U
N
W
AT
E
TO
PU
R
T_991_000014_0001_G
1
1)
2)
3)
4)
4
Varmvatten inlopp
Varmvatten retur
AdBlue inlopp
AdBlue retur
Anpassningen av ledningarna beskrivs i avsnittet „Förlängning/förkortning av ledningarna i AdBlue- och
varmvattenledningarna“.
Dessutom ska följande beaktas:
•
•
Förskjutning av kombitank/enskild tank är bara tillåtet med MAN originaltankar
Flyttning av elektriska ledningar och CAN-ledningar (t.ex. för nivåsensor, matningsmodul,
OBD-sensorik) är bara tillåtet med MAN-originalkablage (kan anskaffas från MAN reservdelsavdelning)
138Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
Fordonets avgasljuddämpare stöds av ett tvärstag på AdBlue-tankens hållare (se bild 72-III: AdBlue-tank med
hållare och ljuddämparens tvärstag).
Bild 72-III:
AdBlue-tank med hållare och ljuddämparens tvärstag
T_122_000001_0001_G
Om bara AdBlue-tanken förskjuts, måste tvärstaget stöttas med en speciell hållare. Denna hållare kan anskaffas
via MAN reservdelsavdelning (MAN artikelnummer: 81.15502.0288). (Se bild 73-III Hållare för avgasljuddämparens
tvärstag vid förskjuten AdBlue-tank)
Bild 73-III:
Hållare för avgasljuddämparens tvärstag vid förskjuten AdBlue-tank
T_151_000008_0001_G
Utgåva 2015 V1.0
139
III
Chassin
6.4.2.4AdBlue-matningsmodul
Nedan beskrivs i vilka positioner matningsmodulen är installerad från fabrik och vilka punkter som måste beaktas
vid en förskjutning av matningsmodulen.
Matningsmodulen monteras åtskild från AdBlue-tanken vid serierna TGS och TGX. Vid fordon med avgasnorm
Euro 5 är matnings- och doseringsmodulen två separata komponenter. Vid fordon med avgasnorm Euro 6 är
matnings- och doseringsmodulen sammansatt till en kombinerad matnings- och doseringsmodul.
En flyttning av matningsmodulen är bara tillåten om det sker till original MAN-monteringspositioner med
tillhörande original MAN-hållare.
Orsak: Hållfasthet/vibrationer
Bild 74-III: Matningsmodul och original MAN-hållare
1
2
3
T_151_000030_0001_G
1)
2)
3)
AdBlue- Kabelstrang zum AdBlue-tank
Matningsmodul
Original MAN-hållare
Dessutom ska följande beaktas:
•
•
•
•
•
När matningsmodulen flyttas ska original MAN ledningsknippen till doseringsmodulen användas
Den maximalt möjliga höjdskillnaden (lyfthöjden) mellan matningsmodulens underkant och tankens
underkant uppgår till 1000 mm (se bild 55-III: Installationsöversikt)
Den maximalt möjliga höjdskillnaden (lyfthöjden) mellan matningsmodulens underkant och tankens
överkant (resp. ledningens översta position) uppgår till 1000 mm (se bild 55-III: Installationsöversikt)
Om dessa förutsättningar inte uppfylls blir garantiåtagandet ogiltigt.
Åtkomlighet för servicearbete enligt gällande MAN underhålls-, smörjmedels- och drivmedelsföreskrifter
måste finnas.
140Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
I chassiritningen visas grundfordonets standardutförande utan extrautrustningar. Vid extrautrustning som t ex
andra tankar, extra tryckluftbehållare för luftfjädring eller för rampanpassning/växelflakshållare eller vid
ljuddämparvarianter med uppdraget avgasändrör är från fall till fall en position för matningsmodulen möjlig som
avviker från seriepositionen.
Tabell 23-III och 24-III definierar för lastbilar och dragbilar den aktuella matningsmodulspositonen med hänsyn till
hjulkonfigurationen, förarhytten och extrautrustningen.
Matningsmodulens position för respektive variant visas i bilderna 75-IIII – 85-III.
Tabell 23-III: Möjliga positioner för matningsmodulen för AdBlue-systemet för lastbilar:
Hjulkonfiguration
4x2, 4x4H,
6x2/2, 6x2/4,
6x2-2, 6x2-4,
6x4H-2, 6x4H-4,
6x4, 6x6H
4x2, 4x4H,
6x2/2, 6x2/4,
6x2-2, 6x2-4,
6x4H-2, 6x4H-4,
6x4, 6x6H
6X4H/2, 6X4H/4
Förarhytt
Bränsletank
Avgassystem
Variant
L - XXL
AdBlue
Enkeltank
Avgassystem på sidan till
vänster standard
1
Varning!
Även vid förarhytt M,
när den är utrustad med
extra behållare för luftfjädring
rampanpassning/växelflakshållare
2
Varning!
Ändring till variant 1
vid extra behållare
för luftfjädring
rampanpassning/växelflakshållare.
6x4, 6x6H, 6x4H-4 (71S)
sedan juni 2010
3
6x4, 6x6H, 6x4H-4 (71S)
T o m maj 2010
Endast möjligt vid separat
tank för AdBlue
M - XXL
6x4, 6x6H, 6X4H-4
4x2, 4x4H,
6x2/2, 6x2/4,
6x2-2, 6x2-4,
6x4H-2, 6x4H-4,
6x4, 6x6H
8x4-4
M
4x2, 4x4H, 6x4,
6x6H, 6x2-2,
6x2-4, 6x4H-2,
6x4H-4, 6x2/2,
6x2/4
4x4, 6x4-4, 6x6
AdBlue/diesel
kombitank
vänster standard
AdBlue/diesel
kombitank
vänster standard
AdBlue/diesel
kombitank
Avgassystem med
avgasändrör
Högt placerad
Alla varianter
Alla varianter
AdBlue
Enkeltank
Alla varianter
8x2-4, 8x2-6,
8x4, 8x4H-6,
8x6, 8x6H, 8x8
M
AdBlue
Enkeltank
Alla varianter
4
4x2, 4x4H,
6x2/2, 6x2/4,
6x2-2, 6x2-4,
6x4H-2, 6x4H-4,
6x4, 6x6H
L - XXL
Alla varianter
Avgassystem med
avgasändrör
Högt placerad
5
8x2-4, 8x2-6,
8x4, 8x4H-6,
8x6, 8x6H, 8x8
L - LX
AdBlue
Enkeltank
Alla varianter
6
Utgåva 2015 V1.0
Extrainformation
Endast möjligt vid separat
tank för AdBlue
141
III
Chassin
Tabell 24-III: Möjliga positioner för matningsmodulen för AdBlue-systemet för dragbilar
Hjulkonfiguration
4x2, 4x4H,
6x2-2, 6x2-4,
6x4, 6x6H
6x2/2, 6x2/4,
6x2-4, 6x4H-2,
6x4H-4
4x2, 4x4H,
6x2/2, 6x2/4,
6x2-2, 6x2-4,
6x4H-2, 6x4H-4,
6x4, 6x6H
4x2, 4x4H,
6x4, 6x6H,
4x4, 6x6
Förarhytt
Bränsletank
Alla varianter
M - XXL
Enkeltank
Avgassystem
Variant
vänster standard
1
Kombitank
M
Enkeltank
4x4, 6x4-4, 6x6
Avgassystem med
avgasändrör
Högt placerad
3
Inskränkning av påbyggnad
möjlig vid förarhytt M
t.ex.: kran bakom
förarhytten
eller växelflak
dragbil/lastbil
möjlig
t.ex.: kran bakom
förarhytten
eller växelflak
dragbil/lastbil
vänster standard
4x2, 4x4H,
6x2-2, 6x4,
6x6H
6x2/2,
6x2/4,
6x2-4
Extrainformation
L - LX
Alla varianter
Avgassystem med
avgasändrör
Högt placerad
5
möjlig
t.ex.: kran bakom
förarhytten
eller växelflak
dragbil/lastbil
4x4,
6x4-4,
6x6
142Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
Variant 1
Bild 75-III:
Vinkelrätt över ramens övre kant, M förarhytt Bild 76-III:
Vinkelrätt över ramens övre kant, L-XXL förarhytt
T_154_000009_0001_G
T_154_000010_0001_G
Variant 2
Bild 77-III:
Längsmonterad på ramen, M förarhytt T_154_000011_0001_G
Utgåva 2015 V1.0
Bild 78-III:
Längsmonterad på ramen, L-XXL förarhytt
T_154_000012_0001_G
143
III
Chassin
Variant 3
Bild 79-III:
Längsmonterad över ramens övre kant, Bild 80-III:
M förarhytt, avgassystem vänster sidoplacerat serie Längs över ramens överkant, M förarhytt
avgassystem med uppdraget avgasändrör
T_154_000013_0001_G
T_154_000014_0001_G
Variant 4
Bild 81-III:
Längsmonterad, avgassystem höger sidoplacerat
Bild 82-III:
M förarhytt T_154_000015_0001_G
144Utgåva 2015 V12.0
Längs över ramen, avgassystem
med uppdraget , M förarhytt .
T_154_000016_0001_G
III
Chassin
Variant 5
Bild 83-III:
L-XXL förarhytt, avgassystem med uppdraget avgasändrör
T_154_000017_0001_G
Variant 6
Bild 84-III:
L-LX förarhytt, vinkelrätt över ramens övre Bild 85-III:
kant 180° vridning, avgassystem höger sidoplacerat T_154_000018_0001_G
Utgåva 2015 V1.0
L-LX förarhytt, vinkelrätt över ramens övre kant
180° vridning,
Avgassystem med uppdraget avgasändrör
T_154_000019_0001_G
145
III
Chassin
Doseringsmodul
•
Doseringsmodulens läge får inte ändras (se bild 86-III: Temperatursensor, insprutningsmunstycke,
doseringsmodul
•
En förlängning av ledningen mellan doseringsmodulen och matningsmodulen är möjlig till en totallängd
på 3000 mm.
Bild 86-III: Temperatursensor, insprutningsmunstycke, doseringsmodul
1
2
T_154_000020_0001_G
1)Insprutningsmunstycke
2)Doseringsmodul
146Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
Fordon med avgasnorm 6
För närvarande finns - beroende på förarhytt - två monteringspositioner, som inte får förändras:
Matnings- och doseringsmodul är hopslagna till en enhet. Matningsmodulen är placerad påbyggnadsvänligt
bakom förarhytten.
Bild 87-III: Position vid M förarhytt
T_154_000021_0001_G
Bild 88
T_154_000022_0001_G
Utgåva 2015 V1.0
147
III
Chassin
6.4.2.5AdBlue-kablage
Vid förändringar av AdBlue-systemet kan det krävas att det elektriska kablaget anpassas.
Nedan beskrivs kablaget, möjliga skarvställen samt de kontaktdon som ska användas.
Vid all kabeldragning måste följande beaktas:
•
Överskott får inte rullas ihop till en „ring“ (eller spole) utan bara „i slingor“ längs kablaget
(se bild 89-III: Kabeldragning).
Bild 89-III: Kabeldragning
T_998_000003_0001_G
•
Kablagets fastsättning måste utföras så att inga relativa rörelser i förhållande till ramen kan uppstå
(nötningsrisk!), se bild 90-III: Exempel på dragning egevidspiele.
Bild 90-III: Exempel på dragning
T_992_000001_0001_G
148Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
Följande illustration visar schematiskt original MAN kablage (Bild 91-III: Kablage schematiskt visat).
Bild 91-III: Principskiss kablage
1
3
2
4
T_991_000020_0001_G
1)Avgasljuddämpare
2)EDC-styrdon
3)AdBlue-tank
4)Matningsmodul
Vid förlängning kan kablaget öppnas på de ställen som markeras nedan. Vid anpassning av kablagets längd
ställer MAN passande kontaktdon till förfogande via reservdelsavdelningen.
Utgåva 2015 V1.0
149
III
Bild 92-III: Chassin
Skarvställen vid 2- och 3-axliga fordon samt 92S, 92X (axelkonfiguration 8x4-4)
1
3
2
T_991_000019_0001_G
1)
2)
3)
Skarvställe a) vid AdBlue-tank
Skarvställe b2) vid NOx-sensor
Skarvställe b1) vid termoelement med utvärderingselektronik och givare för avgasdifferens/relativt try
150Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
Bild 93-III: Skarvställen vid 4-axliga fordon (utom 92S,92X ,8x4-4)
1
3
2
T_991_000019_0001_G
1)
2)
3)
Skarvställe a) vid AdBlue-tank
Skarvställe b1) vid termoelement med utvärderingselektronik och givare för avgasdifferens/relativt tryc
Skarvställe b2) vid NOx-sensor
Nedan anges respektive kontaktdon med erforderliga enskilda detaljer och stiftschemat.
Skarvställe a):
•
Förlängning av kablaget till AdBlue-tanken
-
Tillverka förlängningen med de kablar som beskrivs nedan och han- och honkontakt.
-
Skarvställen finns inte vid alla fordon. Om skarvställe saknas, gör då så här.
-
Öppna kablaget vid det beskrivna gränssnittet och konfektionera kabeln med de han- och
honkontakter som anges nedan
-
Sätt in förlängningen i kablaget
Utgåva 2015 V1.0
151
III
Chassin
Tabell 25-III: Kontaktdon för kablage till AdBlue-tank
Skarvställe avgaskablage X5508 (skarvställe före AdBlue-tanken) lösning för påbyggare 6-polig BF13 - SF13 med
pining
Hylsdon BF13 MAN artikelnummer: 81.25475-0280
Antal
1
Material för BF13 hylsdon
MAN-kod
BF13
MAN-artikelnummer
Delens benämning
81.25475-0280
Hylskontakthus
1
AW95
81.25433-0289
Adapter HDSCS D-180° - NW8,5
6
XU60-1<0
07.91201-6020
Kontakt (enskild detalj)
6
DL11
07.91163-0069
Tätningsinsats
PIN
1
Stiftschema BF13 hylsdon
Ledning
Area mm²
90008
0,75
Kontakt
XU60-1<0
Tätningsinsats
DL11
2
191
0,75
XU60-1<0
DL11
3
192
0,75
XU60-1<0
DL11
4
31000
0,75
XU60-1<0
DL11
5
90311
0,75
XU60-1<0
DL11
6
90321
0,75
XU60-1<0
DL11
Material för kabelsats
Antal
MAN-artikelnummer
07.08302-0191
CAN-kabel 2x0,75-A-RS-191-192
5
07.08131-0302
Kablar FLRY- 0,75-A-RS
1
07.08131-0354
Kablar FLRY-0,75-A-BRWS
1
04.37135-9938
Korrugerat rör NW 8,5
1
Material / kabel
Stifthus SF13 MAN artikelnummer: 81.25475-0281
Antal
1
MAN-kod
SF13
Material für SF13 Stiftgehäuse
MAN-artikelnummer
Delens benämning
81.25475-0281
Stifthus
1
AW95
81.25433-0289
6
XG60-1<0
07.61201-0255
Kontakt (bandvara)
6
DL11
07.91163-0069
Tätningsinsats
1
GV53
81.25475-0287
Skjutlås Gr.: "B" gul
152Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
Stiftschema SF13 stifthus
PIN
Ledning
Area mm²
0,75
XG60-1<0
Kontakt
Tätningsinsats
2
191
0,75
XG60-1<0
DL11
3
192
0,75
XG60-1<0
DL11
4
31000
0,75
XG60-1<0
DL26
5
90311
0,75
XG60-1<0
DL25
6
90321
0,75
XG60-1<0
DL11
1
90008
DL11
Skarvställen b):
Kablaget till avgasljuddämparen delar sig i Y-form.
Därför måste två kablage förlängas.
Nedan beskrivs de enskilda gränssnitten.
Skarvställen b1):
•
Förlängning av kablaget till NOx-sensorn
-
Tillverka förlängningen med de kablar som beskrivs nedan och han- och honkontakt
-
-
Tabell 26-III: Kontaktdon på NOx-sensor
Skarvställe avgaskablage B994 (kontaktdon på NOx-sensor vid ljuddämparen) lösning för påbyggare 6-polig
BF13 - SF13 med pining
Antal
MAN-kod
1
AW97
6
6
1
PIN
1
MAN-artikelnummer
Delens benämning
81.25433-0295
XU60-1<0
07.91201-6020
DL11
07.91163-0069
Tätningsinsats
BF13
Ledning
90011
81.25475-0280
Area mm²
0,75
Kontakt
XU60-1<0
Hylskontakthus
Tätningsinsats
DL11
2
191
0,75
XU60-1<0
DL11
3
191
0,75
XU60-1<0
DL11
4
31000
0,75
XU60-1<0
DL11
5
192
0,75
XU60-1<0
DL11
6
192
0,75
XU60-1<0
DL11
Utgåva 2015 V1.0
153
III
Antal
MAN-artikelnummer
07.08302-0191
1
07.08131-0302
1
07.08131-0354
1
04.37135-9938
Korrugerat rör NW 8,5
2
Chassin
Material / kabel
Tabell 26-III: Kontaktdon på NOx-sensor
Stifthus SF13 MAN artikelnummer: 81.25475-0281
Antal
MAN-kod
1
AW95
6
6
1
1
Material för SF13 stifthus
MAN-artikelnummer
Delens benämning
81.25433-0289
XG60-1<0
07.61201-0255
Kontakt (bandvara)
DL11
07.91163-0069
Tätningsinsats
GV53
81.25475-0287
Skjutlås Gr.: "B" gul
SF13
81.25475-0281
Stifthus
PIN
Ledning
Area mm²
0,75
XG60-1<0
Kontakt
Tätningsinsats
2
191
0,75
XG60-1<0
DL11
3
191
0,75
XG60-1<0
DL11
1
90008
DL11
4
31000
0,75
XG60-1<0
DL26
5
192
0,75
XG60-1<0
DL25
6
192
0,75
XG60-1<0
DL11
Skarvställe b2):
•
Förlängning av kablaget till termoelement med utvärderingselektronik och givare för
avgasdifferens/relativt tryck
-
Tillverka förlängningen med de kablar som beskrivs nedan och han- och honkontakt
-
-
154Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
Tabell 27-III: Kontaktdon till termoelement med utvärderingselektronik och givare för avgasdifferens/relativt tryck
Skarvställe för avgaskablage A1191 + B695 lösning för påbyggare (ljuddämpare)
12-polig BF15 - SF15 med pining
Antal
MAN-kod
1
10
MAN-artikelnummer
Delens benämning
AW94
81.25433-0292
Adapter HDSCS D-180° - NW13
XU60-1<0
07.91201-6020
10
DL11
07.91163-0069
Tätningsinsats
2
DL10
07.91163-0068
Blindtätning
1
AR17
81.25433-0118
Reducering 13-10
1
BF15
81.25475-0283
PIN
Ledning
Area mm²
2
191
3
4
1
Hylskontakthus
0,75
Kontakt
XU60-1<0
Tätningsinsats
0,75
XU60-1<0
DL11
192
0,75
XU60-1<0
DL11
31000
0,75
XU60-1<0
DL11
90011
DL11
5
191
0,75
XU60-1<0
DL11
6
192
0,75
XU60-1<0
DL11
7
90126
0,75
XU60-1<0
DL11
8
90127
0,75
XU60-1<0
DL11
9
90128
0,75
XU60-1<0
DL11
10
90147
0,75
XU60-1<0
DL11
11
Fri
-
-
DL10 (blindplugg)
12
Fri
-
-
DL10 (blindplugg)
Antal
MAN-artikelnummer
07.08302-0191
5
07.08131-0302
1
07.08131-0354
1
04.37135-9940
Korrugerat rör NW 10
2
Utgåva 2015 V1.0
Material / kabel
155
III
Chassin
Tabell 27-III: Kontaktdon till termoelement med utvärderingselektronik och givare för avgasdifferens/relativt tryck Stifthus SF15 MAN artikelnummer: 81.25475-0285
Antal
MAN-kod
1
10
1
Material för SF15 stifthus
MAN-artikelnummer
Delens benämning
AW95
81.25433-0292
Adapter HDSCS D-180° - NW13
XG60-1<0
07.61201-0255
Kontakt (bandvara)
SF15
81.25475-0285
Stifthus
10
DL11
07.91163-0069
Tätningsinsats
2
DL10
07.91163-0068
Blindtätning
1
GV59
81.25475-0338
Skjutlås Gr.: "D" gul
1
AR17
81.25433-0118
Reducering 13-10
PIN
Ledning
Area mm²
0,75
XU60-1<0
Kontakt
Tätningsinsats
2
191
0,75
XU60-1<0
DL11
3
192
0,75
XU60-1<0
DL11
4
31000
0,75
XU60-1<0
DL11
5
191
0,75
XU60-1<0
DL11
6
192
0,75
XU60-1<0
DL11
7
90126
0,75
XU60-1<0
DL11
8
90127
0,75
XU60-1<0
DL11
9
90128
0,75
XU60-1<0
DL11
10
90147
0,75
XU60-1<0
DL11
11
Fri
-
-
DL10 (blindplugg)
12
Fri
-
-
DL10 (blindplugg)
1
90011
156Utgåva 2015 V12.0
DL11
III
Chassin
6.4.2.6Reservdelslista
Tabell 28-III: Översikt enskilda delar för kabelförlängning
Bild
MAN-artikelnummer
Serie
Beteckning
Användning
81.98180.6036
TGS
TGX
Voss koppling
Rak
SAE 1/4“ NW3
AdBlue-ledningar
81.98180.6037
TGS
TGX
Voss vinkelkoppling
SAE 1/4“ NW3
AdBlue-ledningar
81.98180.6042
TGS
TGX
Voss vinkelkoppling
SAE J 2044 5/16“
NW3
AdBlue-ledningar
81.98180.6039
TGS
TGX
Voss anslutningsstift
SAE J 2044 1/4“
NW3
AdBlue-ledningar
Utgåva 2015 V1.0
157
III
Chassin
Bild
MAN-artikelnummer
Serie
Beteckning
Användning
81.98180.6041
TGS
TGX
Voss vinkelkoppling
SAE J 2044 3/8“
NW3
AdBlue-ledningar
81.98180.6027
TGS
TGX
Vinkelkoppling
Varmvattenledningar
81.98180.6015
TGS
TGX
Vinkelkoppling
PS3 NW 12
Varmvattenledningar
81.98180.6004
TGS
TGX
Rak koppling
PS3 NW 12
Varmvattenledningar
158Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
Bild
MAN-artikelnummer
Serie
Beteckning
Användning
81.98180.6035
TGS
TGX
Voss vinkelkoppling
SAE 9,89 NW6
Varmvattenledningar
81.98180.6044
TGS
TGX
Voss rak koppling
SAE J 2044 5/16“ NW6
Varmvattenledningar
81.98180.6038
TGS
TGX
Voss anslutningsstift
SAE J 2044 5/16“ NW6
Varmvattenledningar
81.98181.0201
TGS
TGX
Förbindning för
PA-rör 9 x 1,5
Varmvattenledningar
81.98181.6043
TGS
TGX
Voss snabbkoppling
för PA-rör 6 x 1
Tryckluftledning till
matningsmodul
OETIKER-nr
16700004
TGS
TGX
Slangklämma
(steglös öronklämma)
AdBlue-ledningar
51.97440-0171
TGS
TGX
Slangklämma
(steglös öronklämma)
Varmvattenledningar
Ommantling Coflex
Typ 26/32
Isolering
av ledningsknippena
Slang 6 x 3 EPDM
Varmvattenledningar
04.27405.0090
TGS
TGX
Utgåva 2015 V1.0
159
III
6.5
Chassin
Växellåda och kardanaxlar
6.5.1Grundprinciper
I växellådan omvandlas motorns vridmoment och varvtal motsvarande det ögonblickliga dragkraftbehovet. För att
överföra motorns effekt från växellådan till fördelnings- och/eller axelväxlar används kardanaxlar. Dessa utjämnar
axlarnas vertikala rörelser genom förskjutbara splines.
Kardanaxlar som sitter där personal arbetar och uppehåller sig måste kapslas in eller täckas över.
Beroende på den lokala lagstiftningen i det land fordonet används kan det finnas krav på att en fånglina eller
fångarm monteras för kardanaxeln.
Kardanaxlar finns i olika utföranden:
Enkelled
Om en enkel kardan-, kors- eller kulled (se bild 94-III) roterar likformigt i vinklat läge ger detta en olikformig rörelse på
kraftuttagssidan. Denna olikformighet betecknas ofta som kardanfel. Kardanfelet orsakar sinusliknande variationer i
varvtalet på kraftuttagssidan. Kraftuttagsaxeln ligger före och efter drivaxelns fasläge. Pga detta varierar även
kardanaxelns utgångsvridmoment trots konstant ingångsvridmoment och ingångseffekt.
Bild 94-III: Enkelled
T_364_000001_0001_G
Pga denna acceleration och deceleration som sker två gånger per varv kan denna typ av kardanaxel inte tillåtas
för montering vid ett kraftuttag.
Enkelleder kan bara användas om man utan tvivel kan påvisa att vibrationerna och belastningarna är av
underordnad betydelse pga följande faktorer:
•Masströghetsmoment
•Varvtal
•lutningsvinkel
Kardanaxel med två leder
Olikformigheten i enkelleden kan kompenseras genom sammankoppling av två enkelleder. Dock gäller följande
villkor för att lederna skall kompensera varandra fullt ut:
•
•
•
Samma lutningsvinkel för båda leder, dvs ß1 = ß2
De båda inre ledgafflarna måste ligga i samma plan
Drivaxeln och kraftuttagsaxeln måste ligga i samma plan, se bild 95-III och Bild 96-III.
160Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
Alla tre villkor måste alltid uppfyllas samtidigt för att kardanfelen skall jämna ut varandra.
Dessa villkor uppfylls beroende på kardanaxelns konfiguration. Möjliga konfigurationer av kardanaxeln beskrivs i
kapitel III, avsnitt 6.5.2.
6.5.2
Konfiguration av kardanaxlar
Kända konfigurationer av kardanaxlar är de så kallade Z-, W-konfigurationerna (se bild 95-III och
bild 96-III) samt den tredimensionella konfigureringen (se bild 97-III).
Bild 95-III:
W-konfiguration av kardanaxel
ß1
ß2
T_364_000002_0001_G
Bild 96-III: Z-konfiguration av kardanaxel
ß1
ß2
T_364_000003_0001_G
Utgåva 2015 V1.0
161
III
Chassin
Villkoren (jfr. kapitel III, avsnitt 6.5.1) för en fullständig utjämning av rörelsen uppfylls vid de så kallade Z- och
W-konfigureringarna. Det gemensamma lutningsplanet vid Z- och W-konfigurationen kan roteras valfritt runt
längsaxeln. W-konfigurationen skall i praktiken undvikas.
Ett undantag utgörs av den tredimensionella kardanaxelkonfigurationen, se bild 97-III.
En tredimensionell konfiguration föreligger alltid när drivaxeln och kraftuttagsaxeln inte ligger i samma plan.
Drivaxeln och kraftuttagsaxeln korsar varandra med tredimensionell förskjutning.
Något gemensamt plan finns ej, därför krävs en förskjutning av de inre kardangafflarna för kompensation av
varvtalsvariationerna med vinkeln “γ” (se bild 97-III).
Bild 97-III: Tredimensionell kardanaxelkonfiguration
2
3
4
5
γ
ßR2
1
ßR1
7
1) 2)
3)
4)
5)
6)
7)
γ)
Axel 1
Plan 1 (bildas av axel 1 och 2)
Axel 2
Plan 2 (bildas av axel 2 och 3)
Axel 3
Gaffel i plan 2
Gaffel i plan 1
Förskjutningsvinkel
6
T_364_000004_0001_G
Dessutom gäller villkoret att den resulterande vinkeln ßR1 vid ingångsaxeln måste vara lika stor som vinkeln ßR2 vid
utgångsaxeln.
162Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
Dvs:
ßR1 = ßR2
Förklaringar:
ßR1 ßR2 =
=
Tredimensionell resulterande vinkel för axel 1
Tredimensionell resulterande vinkel för axel 2.
Den tredimensionellt resulterande lutningsvinkeln ßR ges av den vertikala och horisontella lutningen av
kardanaxlarna och beräknas på följande sätt:
Formel 02-III: Tredimensionellt resulterande lutningsvinkel
tan2 ßR = tan2 ßv + tan2 ßh
Den nödvändiga förskjutningsvinkeln γ resulterar ur de horisontella och vertikala lutningsvinklarna för båda leder:
Formel 03-III: Förskjutningsvinkel γ
tan ßh1
tan ßh2
tan γ1 = –––––– ; tan γ2 –––––– ; γ = γ1 + γ2
tan ßγ1 tan ßγ2
Förklaringar:
ßR ßγ ßh γ
=
=
=
=
Tredimensionellt resulterande lutningsvinkel
Vertikal lutningsvinkel
Horisontell lutningsvinkel
Förskjutningsvinkel
Anmärkning:
Eftersom det vid tredimensionell vinkling av kardanaxlar med två leder endast finns villkor att de tredimensionellt
resulterande lutningsvinklarna skall vara lika kan det teoretiskt skapas oändligt många konfigurationsmöjligheter ur
kombinationen av vertikala och horisontella lutningsvinklar.
Vi rekommenderar att tillverkaren konsulteras vid beräkning av förskjutningsvinkeln hos en tredimensionell
konfiguration.
Utgåva 2015 V1.0
163
III
Chassin
Kardanaxelsystem
Om det av konstruktionsskäl krävs större längder kan kardanaxelsystem som består av två eller flera axlar
användas. I bild 98-III visas grundutföranden av kardanaxeldrivlinor där placeringen av lederna och medbringarna
har placerats valfritt.
Medbringare och leder skall av kinematiska orsaker stämmas av för varandra. Vid dimensioneringen ska kontakt
tas med kardanaxeltillverkaren.
Bild 98-III:Kardanaxelsystem
T_364_000005_0001_G
164Utgåva 2015 V12.0
III
6.5.3
Chassin
Krafter i kardanaxelsystemet
Böjningsvinklar i kardanaxelsystemen medför alltid ytterligare krafter och vridmoment.
Om en utdragbar kardanaxel förskjuts i längsled under en momentöverföring uppstår ytterligare krafter.
Om kardanaxeln tas isär och de två kardanaxelhälfterna vrids och därefter kopplas ihop utjämnas inte en
olikformig rörelse, utan förstärks snarare. Genom sådan “utprovning” kan det uppstå skador på kardanaxlarna,
lagren, lederna, splinesprofilen och aggregaten.
Därför skall markeringarna på kardanaxeln beaktas. De måste ligga mitt emot varandra efter monteringen
(se bild 99-III).
Bild 99-III:
Markering på kardanaxeln
ß2
ß1
T_364_000006_0001_G
Demontera inte de befintliga balanseringsplåtarna och flytta inte kardanaxelns delar, annars blir den obalanserad.
Om en balanseringsplåt förloras eller om någon del av kardanaxeln byts skall kardanaxeln balanseras på nytt.
Trots noggrann dimensionering av ett kardanaxelsystem kan det uppträda vibrationer. Detta kan leda till skador
om orsaken inte åtgärdas. Genom lämpliga åtgärder som t ex montering av dämpare, användning av
kompensationsleder eller ändring av hela kardanaxelsystemet och viktförhållandena skall problemen åtgärdas.
6.5.4
Ändring av kardanaxelkonfigurationen
Ändringar av kardanaxelsystem genomförs i allmänhet av påbyggnadstillverkare i följande fall:
•
•
Vid en ändring av axelavståndet i efterhand
Vid montering av pumpar på kraftuttagets kardanaxelfläns.
Härvid skall följande beaktas:
•
•
•
•
•
•
Den maximala lutningsvinkeln för alla kardanaxlar i drivlinan vid belastat tillstånd i samtliga plan får
högst vara 7°.
Vid förlängning av kardanaxlar krävs en ny dimensionering av hela kardanaxelsystemet som skall utföras
av en kardanaxeltillverkare.
Ändringar på kardanaxlarna som t.ex. förlängningar får endast utföras av auktoriserade verkstäder.
Före monteringen ska alla kardanaxlar balanseras.
Om en kardanaxel hänger ner ensidigt vid montering eller demontering kan detta leda till skador på lederna.
Det måste finnas ett fritt utrymme på minst 30 mm.
När minsta manövreringsutrymmet ska beräknas måste man även beakta att fordonet kan lyftas upp, vilket gör att
axlarna kan hoppa och att kardanaxlarna ändrar position.
Utgåva 2015 V1.0
165
III
6.5.5
Chassin
Montering av andra manuella växellådor, automatiska växellådor och fördelningsväxlar
Montering av manuella och automatiska växellådor som ej har dokumenterats av MAN En automatisk växellåda är
ej möjlig eftersom anslutningsmöjlighet i drivlinans CAN saknas. Följs inte denna anvisning kommer
säkerhetsrelevant elektronik inte att fungera. Montering av fördelningsväxlar från andra leverantörer
(t ex för användning som kraftuttag) påverkar drivlinans elektronik.
Fordon med manuella växellådor kan eventuellt anpassas via parameterinställningarna. MAN skall tillfrågas innan
åtgärderna påbörjas (adress, se ovan under “Utgivare”). Principiellt ej tillåten är montering i fordon med
MAN TipMatic/ZF ASTRONIC (t.ex. växellåda ZF12AS).
6.6Kraftuttag
Kraftuttag är länken som förbinder fordonets motor med de aggregat som ska drivas, som till exempel
kompressorer eller hydraulpumpar. I extrahäftet “Kraftuttag” beskrivs de kraftuttag som är möjliga för
MAN-fordon.
En ytterligare hjälp vid val och dimensionering av kraftuttag är integrerad i sektorn “Växellådor” i MANTED
(www.manted.de, registrering krävs).
Drift av aggregat med fordonets motor kan öka bränsleförbrukningen avsevärt. Därför förväntas att det utförande
företaget dimensionerar sin konstruktion så att en så låg bränsleförbrukning som möjligt erhålls.
6.7Bromssystem
6.7.1Grundprinciper
Bromssystemet hör till de viktigaste säkerhetssystemen i en lastbil. Ändringar i någon del av bromssystemet
inklusive ledningarna får bara utföras av personal med motsvarande behörighet. Efter en sådan ändring skall en
komplett okulär, akustisk, funktionsmässig och kapacitetsmässig provning av hela bromssystemet utföras.
6.7.2
Dragning och infästning av bromsledningar
Vid dragning och fastsättning av ledningar ska motsvarande anvisningar i kapitel III avsnitt 6.3.5.2
“Tryckluftförsörjning - ledningsdragning” följas.
6.7.3
ALB, EBS-broms
EBS gör att det inte krävs att påbyggnadstillverkaren gör någon provning av ALB-inställningen. Det går inte heller
att göra någon sådan inställning. En kontroll krävs enbart inom ramen för den regelbundna övervakningen av
bromssystemet (i Tyskland SP och §29 StVZO). Om en sådan bromsprovning är nödvändig skall en
spänningsmätning med diagnossystemet MAN-cats® genomföras. Alternativt skall vinkelläget för länkaget
vid axellastsensorn kontrolleras optiskt.
Vid luftfjädrade fordon använder EBS-systemet axellastsignalen som sänds till CAN via ECAS. Vid ombyggnader
måste man se till att dessa axellastuppgifter inte påverkas.
Drag aldrig ut kontaktdonet på axellastsensorn. Innan bladfjädrarna byts, t.ex. mot bladfjädrar med annan
bärförmåga, ska man med en MAN serviceverkstad utreda om en ny parameterinställning av fordonet krävs för att
kunna genomföra en korrekt ALB-inställning.
166Utgåva 2015 V12.0
III
6.7.4
Chassin
Eftermontering av hjälpbromssystem
Montering av hjälpbromssystem som ej har dokumenterats av MAN (retarder, virvelströmsbromsar) är principiellt
ej möjligt.
Ingrepp i den elektroniskt styrda bromsen (EBS) och i fordonsegna broms- och drivlinestyrningar, vilket skulle
krävas för installation av andra hjälpbromssystem än från MAN, är inte tillåtna.
6.8
MAN HydroDrive
MAN HydroDrive är en hydrostatisk framaxeldrivning för dragkraftkritiska situationer. Den hydrostatiska drivningen
utnyttjar det statiska trycket i ett separat hydraulsystem, för att sätta framaxelns båda hjulnavsmotorer i rörelse.
Det är tillkopplingsbart och arbetar i fartintervallet 0 till 28 km/h.
Bild 100-III:
Schematisk visning av huvudkomponenterna i HydroDrive
1
2
3
T_361_0000001_0001_G
1) Hydrostatisk hjulnavsmotor
2)Hydraulledning
3)Hydraulpump
Registreringstekniskt betraktas fordon med HydroDrive som terrängfordon enligt direktiv 70/156 EEG
(senast ändrad genom 2005/64/EG och 2005/66/EG).
Hydraulkretsen i HydroDrive är endast godkänd för reglerad drivning av framaxeln, den får inte användas
för matning av ytterligare hydraulenheter.
Vid påbyggnader med tippvagga och andra påbyggnader, där det finns risk att lastgodset faller ned i närheten av
oljekylaren, ska en kåpa monteras över oljekylaren. Denna kan erhållas fabriksmonterad under titeln “Skyddskåpa
för kylare/fläkt vid HydroDrive” men kan även eftermonteras (installation artikelnummer 81.36000.8134).
Utgåva 2015 V1.0
167
III
Chassin
7.0Fordonschassi
7.1Allmänt
Som chassi betecknas i denna påbyggnadsriktlinje alla delar av ett fordon som har till uppgift att förbinda chassiram
och hjul.
Chassit består av:
•
Axlar med hjullager
•Styrinrättning
•Fjädrar
•Svängningsdämpare
•Axelstyrningselementen
•Stabilisatorer
Det har till uppgift att bestämma körriktning och spårhållning, överföra vikt-, spårhållnings-, accelerations- och
bromskrafter samt att utjämna de föränderliga avstånd, krafter och rörelser som uppstår under drift.
Bild 101-III:
Exempel på bakaxelupphängning
2
1
3
4
5
T_430_0000001_0001_G
1) Trapetsfjädrar (fjäderpaket)
2)Svängningsdämpare
3)Axel
4)Axelstyrning
5)Fjäderhänke
7.2
Ändringar på fordonschassit
Ingrepp i axelstyrningens delar (t.ex. bärarmar, fjädrar, dämpare) samt deras hållare och fästen på ramen är inte
tillåtna.
Delar av fjädringen eller fjäderblad får inte modifieras eller tas bort. Olika fjädertyper eller fjädringssystem på en
axel är inte tillåtet.
Ska fjädringssystemet på en axel ändras (exempelvis från bladfjädrar till luftfjädring) ska först ett tillstånd inhämtas
från MAN (adress, se ovan under “Utgivare”).
Före ombyggnaden ska fullständiga underlag sändas till MAN. För dimensionering, bevis för tillräcklig hållfasthet
och kontroll om köregenskaper har förändrats ansvarar ombyggnadsfirman.
168Utgåva 2015 V12.0
III
8.0
Chassin
Elsystem / elektronik (fordonets elsystem)
8.1Allmänt
På MAN-fordonen finns ett antal elektroniska system för reglering, styrning och övervakning av fordonsfunktioner.
Den fullständiga nätkopplingen mellan enheterna säkerställer att mätvärdena kan användas av alla styrdon. Detta
medför att antalet sensorer, ledningar och kontaktdon blir lägre och därigenom även antalet felkällor.
Nätverksledningarna kan kännas igen på att de har ett spiralutseende. Det används flera CAN-bussystem
samtidigt. Detta innebär att de optimalt kan anpassas till sina arbetsuppgifter. Alla databussystem är avsedda
enbart för anslutning av MAN-fordonselektronik. Åtkomst till dessa bussystem är förbjuden, undantagen är
påbyggarens CAN-buss.
Kapitlet “Elsystem/elektronik” kan inte ge svar på alla frågor kring elsystemet på moderna nyttofordon. Ytterligare
information om de enskilda systemen framgår av motsvarande reparationsanvisningar. Reparationsanvisningar
kan beställas hos reservdelsavdelningen. Dessutom kan teknisk information hämtas via MAN After Sales-portal
(www.asp.mantruckandbus.com, registrering krävs). Här finns åtkomst till reparations- och underhållsanvisningar,
till MAN diagnossystem, kopplingsscheman, arbetsvärden och servicemeddelanden.
Elsystem, elektronik och ledningar som är inbyggda i nyttofordonet motsvarar gällande nationella och
europeiska normer och riktlinjer. Dessa skall betraktas som minimikrav. MAN-standarder är ofta mycket mer
omfattande än minimikraven i nationella och internationella normer. Därför har det på flera elektroniska system
genomförts anpassningar och utbyggnader.
MAN förutsätter av kvalitetsskäl eller säkerhetsskäl i vissa fall att MAN-standarden används, detta beskrivs i detalj
i de olika avsnitten. Påbyggnadstillverkare kan hämta MAN-standarder från MAN-portalen för teknisk
dokumentation (http://ptd.mantruckandbus.com, registrering krävs). En automatisk utbytestjänst sker ej.
Utgåva 2015 V1.0
169
III
8.1.1
Chassin
Elektromagnetisk kompatibilitet
På grund av växelverkan mellan de olika elektriska komponenterna, elektroniska systemen, fordonet och miljön
ska den elektromagnetiska kompatibiliteten (EMC) kontrolleras. Alla system i MAN-fordon uppfyller kraven enligt
MAN-standard M3285, som kan erhållas från MAN-portalen för teknisk dokumentation
(http://ptd.mantruckandbus.com).
MAN-fordon uppfyller vid leveransen från tillverkaren kraven i EU-direktiv 72/245/EEG inklusive 95/54/EG och dess
ändring 2004/104/EG. Samtliga anordningar som påbyggnadstillverkaren monterar på fordonet (definition av
anordningarna enligt 89/336/EEG) måste uppfylla gällande lagstadgade krav. Påbyggnadstillverkaren är ansvarig för
den elektromagnetiska störningskänsligheten hos sina komponenter.
Efter monteringen av elektriska/elektroniska system eller komponenter är påbyggnadstillverkaren ansvarig för att
fordonet fortfarande uppfyller gällande lagstadgade krav. De måste säkerställas att påbyggnadens elsystem och
elektronik inte överför störningar till fordonets elsystem, framför allt när störningar från påbyggnaden påverkar
registreringsapparater för vägavgifter, telematisk utrustning, telekommunikationsanordningar och annan
fordonsutrustning.
8.1.2
Radioutrustning och antenner
Samtliga apparater som monteras på fordonet, måste uppfylla gällande lagstadgade krav. Alla radiotekniska
anordningar (exempelvis radioanläggningar, mobiltelefoner, navigationssystem, registreringsapparater för
vägavgifter etc) skall på fackmässigt korrekt sätt förses med yttre antenner.
Fackmässigt korrekt sätt innebär följande:
•
Radiotekniska anordningar, t.ex. en radiofjärrstyrning för påbyggnadsfunktioner, får inte påverka
fordonets övriga funktioner.
•
Befintliga ledningar får inte flyttas eller användas för andra ändamål.
•
Användning som strömförsörjning är ej tillåtet (undantag: godkända aktiva MAN-antenner och deras
tilledningar).
•
Åtkomligheten till andra fordonskomponenter vid service- och reparationsarbeten får inte försämras.
•
Vid borrningar i taket skall de av MAN föreskrivna positionerna användas. Det för ändamålet godkända
monteringsmaterialet (som t.ex. gängskärande muttrar, tätningar) ska användas.
Via reservdelsavdelningen kan man beställa antenner, ledningar, kablar, bussningar och kontaktdon som är
godkända av MAN.
Enligt bilaga I i EU-rådets riktlinje 72/245/EWG, version 2004/104/EG, föreskrivs att möjliga monteringsställen för
sändarantenner, tillåtna frekvensband och sändareffekten skall publiceras.
För följande frekvensband är korrekt montering tillåten i fästpunkterna som föreskrivs av MAN (se bild 102-III) på
förarhyttens tak.
170Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
Tabell 29-III: Frekvensband med tillåtna fästpunkter på taket
Frekvensband
Frekvensområde
Max Sändareffekt
4 m-bandet
66 MHz till 88 MHz
10 W
Kortvåg
< 50 MHz
2 m-bandet
144 MHz till 178 MHz
GSM 900
70 cm-bandet
GSM 1800
1710,2 MHz till 1785 MHz
UMTS
GSM 1900
Bild 102-III:
1850,2 MHz till 1910 MHz
10 W
10 W
10 W
10 W
10 W
10 W
10 W
Schematisk visning av fästpunkter på förarhyttens tak
T_282_000001_0001_G
3
1) 2) 3) 1
2
Fästpunkt position 1
Utgåva 2015 V1.0
171
III
Bild 103-III:
Chassin
Schematisk visning av fästpunkter på förarhytt med högt tak
T_282_000002_0001_G
3
1) 2) 3) 1
2
Bild 104-III:
Visning av fastskruvning
1
2
T_282_000003_0001_G
1) 2) 81.28240.0151,åtdragningsmoment 6 Nm, övergångsmotstånd ≤ 1 Ω
81.28200.8355, åtdragningsmoment 7 Nm ±0,5 Nm, övergångsmotstånd ≤ 1 Ω
172Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
Tabell 30-III: Översikt antenninstallationer
Beteckning
Artikelnummer
Position
Montering av antenn
81.28200.8367
Pos. 1
Montering av antenn
Montering av antenn
Montering radioantenn LL
Montering radioantenn RL
Montering antenn LL
Montering antenn RL
Montering kombiantenn RL
Montering kombiantenn LL
8.1.3
81.28200.8365
81.28200.8369
81.28200.8370
Pos. 1
Pos. 1
Pos. 2
81.28200.8371
Pos. 3
81.28200.8373
Pos. 3
81.28200.8375
Pos. 3
81.28200.8378
Pos. 2
81.28205.8005
Pos. 3
81.28200.8372
81.28200.8374
81.28200.8377
82.28200.8004
81.28205.8004
Pos. 2
Pos. 2
Pos. 3
Antenn sh. Komponentlista elsystem
Radioantenn
Radioantenn + D - och E-nät
Radioantenn + D - och E-nät + GPS
CB-radioantenn
Komradioantenn
Radioantenn 2m-band
GSM- och GPS-antenn för vägavgiftssystem
Pos. 2
CB-kommunikations- och radioantenn
Pos. 2
GSM + D- och E-nät + GPS +
CB-radioantenn
Diagnoskoncept och parameterinställning med MAN-cats
MAN-cats är MAN-verktyget för diagnos och parameterinställning av de elektroniska symbolerna i fordonet.
MAN-cats används därför hos alla MAN-serviceföretag.
Om påbyggnadstillverkaren eller kunden redan vid fordonsbeställningen kan ange den önskade branschanvändningen
eller påbyggnadstypen (t.ex. för ZDR-gränssnittet, se ovan) laddas dessa ned till fordonet redan hos tillverkaren
genom EOL-programmering (EOL = End Of Line, programmering vid bandets slut). Om denna variant är möjlig,
behöver eventuellt ingen parametrering ske med MAN-cats.
MAN-cats måste användas när de i fordonet inställda parametrarna ska ändras. Elektronikspecialisterna hos
MAN-serviceföretagen kan kontakta systemspecialister hos MAN-fabriken för att erhålla godkännanden,
medgivanden och systemlösningar vid vissa ingrepp i fordonen.
Vid ändringar av fordonet som kräver godkännande eller som är säkerhetsrelevanta, vid nödvändiga anpassningar
av chassit till påbyggnaden, ombyggnadsåtgärder eller eftermonteringar skall man med en MAN-cats-expert hos
närmaste MAN-serviceföretag innan arbetena påbörjas utreda om en ny parametrering av fordonet krävs.
Utgåva 2015 V1.0
173
III
Chassin
8.2Kablar
8.2.1
Placering av ledningar
Vid all kabeldragning måste följande beaktas:
-
Överskott får inte rullas ihop till en “ring” (eller spole) utan bara “i slingor” längs kablaget
(se bild 105-III: Kabeldragning).
Bild 105-III:Kabeldragning
T_998_000003_0001_G
-
Kablagets fastsättning måste utföras så att inga relativa rörelser i förhållande till ramen
kan uppstå (se bild 106-III: Exempel på dragning).
Bild 106-III:
Exempel på dragning
T_992_000001_0001_G
Vid dragning och fastsättning av ledningar ska motsvarande anvisningar i kapitel III avsnitt 6.3.5.2
“Tryckluftförsörjning - ledningsdragning” följas.
174Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
8.2.2Jordkabel
MAN har potentialfria ramar, då varken minus eller plus är anslutet till fordonsramen. Med pluskabeln ska därför
alltid en egen jordkabel dras till förbrukaren.
Jordpunkter som påbyggnadstillverkare kan använda för anslutning av jordningar:
•
•
•
I elcentralen
Bakom kombiinstrumentet
På det högra bakre motorlagret
I jordpunkterna bakom elcentralen och kombiinstrumentet får den sammanlagda strömförbrukningen inte
överskrida 10 A. Cigarettändare och eventuella extra uttag har egna effektbegränsningar, dessa står i
operatörsmanualen.
Påbyggnadstillverkarens minusledning får generellt anslutas till den centrala jordpunkten vid motorfästet och under
nedanstående förutsättningar till batteriernas minuspol:
•
•
Fordonet är utrustat med en potentialutjämningsskena mellan motorn och ramen (standard fr.o.m.
produktion januari 2010).
Batteriklämman har tillräckligt stort utrymme för anslutning av jordkabeln.
Ytterligare tips och anvisningar för anslutning av ytterligare förbrukare står till förfogande i kapitel III, avsnitt 8.4
“Ytterligare förbrukare”.
8.2.3
Kablage för förlängning av axelavstånd
Vid förlängning av axelavståndet ska bakaxelrelaterade styrdon och givare förskjutas med axeln.
CAN-kablage får principiellt inte kapas och förlängas och därför erbjuder MAN
kablageförlängningar med vardera 1500 mm långa korrugerade rör. Om dessa förlängningar inte räcker kan två av
de här beskrivna kablagen seriekopplas. Flyttning av styrdon och sensorer är endast tillåten enligt metoden som
beskrivs här.
Styrdon och sensorer som hör till bakaxeln
Grundutrustning för alla TG:
•
•
EBS-tryckregleringsmodul (en modul för alla bakaxlar)
Strömställare kontroll parkeringsbroms
Vid luftfjädring av bakaxeln/bakaxlarna tillkommer:
•
•
Nivåsensor (vänster och höger)
Ventilblock ECAS
Beroende på utförande och utrustning finns dessutom följande kablar:
•
Kontaktdon för differentialspärr
Kabelförlängningar från EBS-tryckregleringsmodulen till sensorerna för de olika hjulen (varvtalsgivare,
slitagesensorer för bromsbeläggen) krävs inte om EBS-tryckregleringsmodulen förflyttas tillsammans med
bakaxelaggregatet.
Utgåva 2015 V1.0
175
III
Chassin
Genomförande
Vid vissa kabelförlängningar krävs visst efterarbete i kontaktdonet på det ursprungliga kablaget. Detta arbete
beskrivs nedan i detalj, varvid de nödvändiga smådelarna som kontakthus, låsningar och adapter anges med
förkortningar. De tillhörande beställningsnumren finns uppräknade i tabell 31-III.
Tabell 31-III:
Tabell med förkortningar för smådelar
Förkortning
Beteckning
MAN-artikelnummer
AW65
Adapter
81.25433.0182
AW64
BA20
BA21
BA28
BA70
BA71
BA72
BB68
BB69
Adapter
Kontakthus
Kontakthus
Kontakthus
Kontakthus
Kontakthus
Kontakthus
Kontakthus
Kontakthus
Leverantör
Leverantör artikelnummer
Schlemmer
7807 025 K
81.25433.0184
Schlemmer
81.25432.0337
Grote&Hartmann
81.25432.0338
81.25432.0347
81.25432.0434
81.25432.0433
81.25432.0436
81.25432.0435
81.25432.0437
7807 029 K
Grote&Hartmann
Grote&Hartmann
Grote&Hartmann
Grote&Hartmann
Grote&Hartmann
Grote&Hartmann
Grote&Hartmann
18169 000 001
18170 000 001
18166 000 001
18385 000 001
18286 000 001
18284 000 001
18515 000 001
18516 000 001
BB70
Kontakthus
81.25432.0438
Grote&Hartmann
18514 000 001
GV12
Låsning
81.25435.0996
Grote&Hartmann
14818 660 636
GV10
SS1
Låsning
Krympslang
81.25435.0994
81.96503.0008
Grote&Hartmann
Raychem
14816 660 636
RBK 85KT 107 A 0
Tabell 32-III:Kablageförlängningar
Serie
TGA
TGS
TGX
Flyttat aggregat/
sensor
Artikelnummer
förl., antal
EBS-tryckregleringsmodul bakaxel Y264
81.25453.6306
1 x 4-polig
TGL
TGM
EBS-tryckregleringsmodul bakaxel Y264
81.25453.6305
1 x 4-polig
TGA
TGS
TGX
Strömställare kontroll
parkeringsbroms
B369
81.25453.6305
1 x 4-polig
TGL
TGM
Strömställare kontroll
parkeringsbroms
B369
Beskrivning/efterarbete
Koppla loss det 4-poliga gröna kontaktdonet (BA28)
från ramkablaget ur bakaxelns EBS-tryckregleringsmodul. Demontera låsningen (GV12), tryck ut kontaktelementen och stick in dem enligt samma pinkonfiguration i det nya kontakthuset (BB69) med krage.
Montera tillbaka låsningen GV12. Använd adapter
81.25433.0184 (AW64) för att förbinda det räfflade
röret med kontaktdonet (BB69). Alternativ: Förbind det
befintliga kontakthuset och kablagets förlängning med
krympslang (t.ex. SS1) till det korrugerade röret.
Koppla loss den standardmonterade anslutningsledningen från tryckregleringsmodulen. Anslut förlängningen till anslutningsledningen. Anslut det förlängda
kablaget till tryckmodulen. Anmärkning: Förlängningskablaget 81.25453.6305 har för TGL och TGM samma adapter för förlängning av kablagen från följande
enheter: EBS-tryckregleringsmodul, differentialspärr,
vägsensorer vänster och höger och ECAS-ventilblock.
Koppla loss den 4-poliga DIN-bajonettanslutningen
vid parkeringsbromsens kontrollströmställare. Förläng
med förlängningskablaget
85.25413.6345
1 x 4-polig
176Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
Tabell 33-III: Utrustningsberoende kablageförlängningar
Serie
Flyttat aggregat/sensor
TGA
TGS
TGX
Artikelnummer förl.,
antal
Differentialspärr X637
81.25453.6307
1 x 4-polig
Koppla isär vid skarvställe X637 och anslut
förlängningen däremellan
TGL
TGM
Differentialspärr S185
81.25453.6305
1 x 4-polig
Samma kablage för förlängning av EBS
tryckregleringsmodulen, vägsensorer och
ECAS-ventilblock.
Tabell 34-III: Kablageförlängningar vid luftfjädring på bakaxlarna eller alla axlar
Serie
Artikelnummer och
antal förlängningar
TGA
TGL
TGM
TGS
TGX
Vägsensor bakaxel vänster B129, höger B130
TGA
TGL
TGM
TGS
TGX
81.25453.6305
2 x 4-polig
(vardera 1 st vänster
och höger)
vid TGA dragfordon
4x2 endast
Ventilblock ECAS Y132
Tvåaxligt fordon blad/luft
81.25453.6305
1 x 4-polig
Ventilblock ECAS
Y132/61 och Y132/62
Tvåaxligt fordon luft/luft
81.25453.6305
2 x 4-polig
(per ventilblock)
Ventilblock ECAS Y161/I
och Y161/II
> 2 axlar blad/luft och
luft/luft
81.25453.6305
2 x 4-polig
(per ventilblock)
TGA
TGL
TGM
TGS
TGX
TGA
TGL
TGM
TGS
TGX
Förlängningskablaget 81.25453.6305 är för
TGL och TGM samma adapter för
förlängning av kablagen för följande enheter:
EBS-tryckregleringsmodul och
differentialspärr.
Varvtalsgivarna och slitagesensorer för bromsbelägg som anges i nedanstående tabell 35-III är anslutna till
bakaxlarnas EBS-tryckregleringsmodul. Ledningarna för detta behöver inte förlängas vid en ändring av
axelavståndet eftersom tryckregleringsmodulen flyttas tillsammans med bakaxeln. För fullständighetens skull och
för specialkonstruktioner finns det ändå förlängningskablage för varvtalsgivare och bromsbeläggens
slitagesensorer.
Utgåva 2015 V1.0
177
III
Chassin
Tabell 35-III: Kablageförlängningar för specialfall
Serie
Varvtalsgivare drivaxel
vänster B121
TGA
TGL
TGM
TGS
TGX
TGA
TGL
TGM
TGS
TGX
TGA
TGL
TGM
TGS
TGX
TGA
(TGL
TGM)
TGS
TGX
Artikelnummer
förl., antal
81.25453.6377
1 x 2-polig
Varvtalsgivare drivaxel höger
B122
81.25453.6378
1 x 2-polig
Bromsbeläggens
slitagesensor B335
Drivaxel vänster
81.25453.6387
1 x 4-polig
Bromsbeläggens
slitagesensor B334
Drivaxel höger, gäller för
drivaxlar vid 4x2, 6x2/2, 6x24, 6x2/4, bakre drivaxel vid
4x4 och bakaxel 1 vid alla
andra hjulkonfigurationer.
Bromsbeläggens
slitagesensor B335
Drivaxel 2 vänster bak
Bromsbeläggens
slitagesensor B334
Drivaxel 2 vänster bak, gäller
för den 2:a drivaxeln bak vid
6x4, 6x6, 8x4, 8x6 och 8x8
Bromsbeläggens
slitagesensor B530
Extra axel vänster bak
Bromsbeläggens
slitagesensor B529
Extra axel höger bak, gäller
löp-/pusheraxel vid 6x2/2,
6x2-4, 6x2/4
81.25453.6388
1 x 4-polig
81.25453.6387
1 x 4-polig
81.25453.6388
1 x 4-polig
81.25453.6385
1 x 4-polig
81.25453.6386
1 x 4-polig
Koppla loss de 2-poliga kontaktdonen (grå
BA20 vänster, svart BA21 höger) från bakaxelns
EBS-tryckregleringsmodul. Tag loss låsningen
(GV10), tryck ut kontaktelementen och stick in
dem enligt samma pinkonfiguration i det nya
kontakthuset (BA70 vänster, BA71 höger) med
krage. Montera tillbaka låsningen (GV10). Förbind
det korrugerade röret och kontaktdonet (BA70/
BA71) med krympslang (t.ex. SS1). Alternativ:
Förbind det befintliga kontakthuset och kablagets förlängning med krympslang (t.ex. SS1) till
det korrugerade röret
Koppla loss de 4-poliga kontaktdonen (svart
BA72 vänster, orange BA70 höger) från bakaxelns EBS-tryckregleringsmodul. Använd
adapter 81.25433.0184 (AW64) för att förbinda
det räfflade röret med kontaktdonet. Förläng
anslutningen till bromsbeläggens slitagesensor med förlängning 81.25453.6387 vänster /
81.25453.6388 höger. Anslut förlängningens
kontaktdon (svart vänster, orange höger) till bakaxelns EBS-tryckregleringsmodul.
Koppla loss det 4-poliga kontaktdonet (svart
BA72 vänster, orange BB70 höger) från fördelare
BVS (bromsbeläggens slitagesensor vänster
X2431, höger X2432) och anslut förlängningen
81.25453.6387 vänster / 81.25453.6388 höger
däremellan.
Koppla loss det 4-poliga kontaktdonet (grönt
BB69 vänster, grått BB68 höger) från fördelare BVS (beläggens slitagesensor vänster
X2431, höger X2432) och anslut förlängningen
81.25453.6385 vänster / 81.25453.6386 höger
däremellan.
Version 5-2006: För TGL och TGM planerade
extraaxlar.
178Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
8.2.4
Kablage för kablage till baklyktor, extra baklyktor, släpvagnsuttag,
sidomarkeringslyktor och extra ABS-uttag
Möjliga användningsområden för dessa kablageförlängningar:
•
•
•
•
Kablageförlängning för baklyktor och släputtag pga överhängsförlängningar
Anslutning av extrabaklyktor via T-fördelare
Anslutning av extra eluttag över T-fördelare för möjliga användningar:
-
Montering av eluttag, 15-poligt och typ 24N/24S 7-poligt
-
Montering av eluttag bakom förarhytten för påhängsvagnar
-
Montering av släpvagnsuttag på ramens ände
Kablageförlängningar för sidomarkeringslyktor
För förlängning av kablage eller montering av extra lyktor/uttag får bara kablagen som beskrivs här användas för att
säkerställa att CAN-datakommunikationen fungerar felfritt.
Tabell 36-III: Förlängningskablage baklyktor
Serie
TGA
TGL
TGM
TGS
TGX
Tabell 37-III:
Beteckning
Längd i meter
MAN-artikelnummer
Förlängningskablage för baklyktor (per lykta)
1,5
81.25428.6982
Färg
Kontaktdon
Längd i meter
MAN-artikelnummer
Svart
1
1,5
81.25428.6971
Brunt
1,5
Förlängningskablage för baklyktor (per lykta)
1
81.25428.6975
Förlängningskablage släpvagnsuttag
Serie
Beteckning
TGA
TGL
TGM
TGS
TGX
Förlängningskablage för släputtag
Svart
Brunt
1
81.25428.6972
81.25428.6973
81.25428.6974
Stiftschemat indikeras genom färgen på kablagens kontaktdon:
Tabell 38-III: Tilldelning av uttag till kabelns kontaktdonsfärg
Uttag
Typ 24 N
Typ 24 S
15 polig
Användning
Standard
Kontaktdon
DIN ISO 3731
1 x brunt
24 V 7-polig N=normal
DIN ISO 1185
24 V 15-polig
DIN ISO 12098
24 V 7-polig S = supplementary (extra)
Utgåva 2015 V1.0
1 x svart
1 x svart + 1 x brunt
179
III
Chassin
För montering av extralyktor och uttag finns det adapterkablage (T-fördelare) för baklyktor och släputtag.
Funktionsprincipen visas i bild 107-III.
Tabell 39-III: Adapterkablage (T-fördelare) för extra baklyktor
Serie
TGA
TGL
TGM
TGS
TGX
Bild 101-III:
Beteckning
Längd i meter
MAN-artikelnummer
Adapterkablage för baklykta
1,6
81.25432.6165
Adapterkablage för baklykta
1,1
81.25432.6164
Funktionsprincip T-fördelare, med extralykta som exempel
1
6
2
5
3
4
T_254_000001_0001_Z
1) 2)
3)
4)
5)
6)
Förlängningskablage för baklykta
Anslut befintlig anslutningskabel för baklykta här
Adapterkablage (T-fördelar) för baklykta
Anslut till standardmonterad baklykta
Koppla ihop ledningarna
Anslut till den extra baklyktan
180Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
Tabell 40-III: Adapterkablage (T-fördelare) för extra släpvagnsuttag
Adapterkablage (T-fördelare) för extra släputtag
Färg Uttag
Längd i meter
MAN-artikelnummer
Adapterkablage symmetrisk T-adapter
Brunt
ca. 0,25
81.25432.6160
Adapterkablage asymmetrisk T-adapter
Brunt
Adapterkablage symmetrisk T-adapter
Adapterkablage asymmetrisk T-adapter
Svart
ca. 0,25
Svart
ca. 0,70
ca. 0,70
81.25432.6157
81.25432.6173
81.25432.6174
Beroende på påbyggnad måste sidomarkeringslyktorna flyttas (lagstadgade föreskrifter beträffande
belysningssystemet måste beaktas). Skulle anslutningskablarna vara för korta står förlängningskablage med olika
längder till förfogande. Endast original MAN-sidomarkeringslyktor med lysdioder är tillåtna. Andra typer medför att
deldrifttillståndet för belysningen blir ogiltigt. Sidomarkeringslyktor med glödlampor förstör ZBR.
Tabell 41-III:
Serie
TGA
TGL
TGM
TGS
TGX
Förlängningar för sidomarkeringslyktor
Beteckning
Längd i meter
MAN-artikelnummer
Kablageförlängning
1,0
81.25417.6686
0,5
2,0
3,0
81.25417.6685
81.25429.6294
81.25429.6295
Med ett adapterkablage kan även enskilda kablar tillkopplas (t.ex. anslutning av en extra nummerskyltslykta).
Individuella kontaktdon med enskilda kablar ska tillverkas med Seal-anslutningar, hopmonteringen av ett individuellt
kontaktdon förklaras i bild 108-III.
Utgåva 2015 V1.0
181
III
Bild 108-III:
Chassin
Hopmontering av ett individuellt kontaktdon
1
2
3
6
5
1) 2)
3)
4)
5)
4
T_254_000002_0001_Z
Korrugerat rör storlek 10 (04.37135-9940) eller storlek 8,5 (04.37135-9938) beroende på antalet kablar
och i motsvarande längd
Sekundärspärr (81.25475-0106)
Anslutningskontaktdon, 7-poligt (81.25475-0105)
Blindtätning för stiftplatser i kontaktdonet, som inte är belagda med kablar
Separat tätning för ledningsareor från 0,52 till 12 (07.91163-0052)
Separat tätning för ledningsareor från 0,52 till 2,52 (07.91163-0053)
Extra ABS-uttag finns för omväxlande anslutning bakom förarhytten för påhängsvagnar och i ramänden som
släputtag. Detta fungerar dock inte med T-fördelare utan en förlängningskabel krävs, se bild 109-III.
182Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
Bild 109-III:
Användning av ABS-förlängningskabel
T_524_000001_0001_G
Varning:
Förbind ABS-uttag beroende på användning.
Så kan ABS-dosan antingen skjutas på bakom hytten (påhängsvagn) eller vid ramens ände (lastbil).
De kabellängder som finns riktar sig efter axelavstånden på MAN dragbilar (se tabell 42-III).
Tabell 42-III:ABS-förlängningskabel
Artikelnummer
81.25453.6288
81.25453.6290
81.25453.6291
81.25453.6292
Användning
Axelavstånd R
Dragbil 4x2, 4x4
R <= 3.900
Dragbil 6x2
R <= 3.200+1.350
Dragbil 6x4, 6x6
R <= 3.600+1.350
Dragbil 6x4, 6x6
R <= 3.600+1.350
Kabellängd (totalt)
4.700 mm
5.400 mm
Utgåva 2015 V1.0
6.100 mm
6.800 mm
183
III
8.2.5
Chassin
Extra elscheman och kablageritningar
Extra elscheman och kablageritningar som innehåller eller beskriver påbyggnadsförberedelser, kan erhållas från
MAN (adress, se ovan under “Utgivare”).
Det är påbyggnadstillverkarens ansvar att säkerställa att de underlag som används, som exempelvis elscheman och
kablageritningar, motsvarar det aktuella fordonets utförande.
Ytterligare teknisk information finns i reparationsanvisningarna. Dessa kan erhållas från reservdelsavdelningen eller
hämtas via MAN After Sales-portal (www.asp.mantruckandbus.com, registrering krävs).
8.2.6Batterikabel
Om batteriet flyttas får batterikabeln inte förlängas. En ny kabel med erforderlig längd ska beställas eller tillverkas.
Nedan angivna maxlängd får därvid inte överskridas.
Det är inte tillåtet att ta ut spänning direkt från batterikabeln vare sig genom kapning eller genom en kommersiellt
tillgänglig potentialfördelare. Anslutning av ytterligare förbrukare beskrivs närmare i punkt 8.2.2 och 8.4.
Detta gäller både för plus- och jordkabeln.
Vid tillverkning eller förkortning av batterikabeln ska följande beaktas:
•
MAN-originalreservdelar och tillhörande specialverktyg ska användas. Dessa kan beställas via
reservdelsavdelningen.
•
Vid kontaktpressning av kabelskorna ska en 6-kanttång användas.
I de följande tabellerna ges en översikt över max längd för batterikabeln i förhållande till tvärsnittsarean.
Dessa maxlängder får inte överskridas.
Tabell 43-III:Översikt
Tvärsnittsarea
50 mm
70 mm
95 mm
2
2
2
Max Längd
Visas på ritning
6000 mm
81.25427-6002
3550 mm
6700 mm
184Utgåva 2015 V12.0
81.25452-6201
81.25405-8002
III
8.3
Chassin
Gränssnitt på fordonet, påbyggnadsförberedelser
Utöver de gränssnitt som ställs till förfogande av MAN är ingrepp i fordonets elsystem inte tillåtna.
Ingrepp i CAN-databuss är förbjudet, med undantag för påbyggarens CAN-buss, se styrdonets TG-gränssnitt för
externt datautbyte (KSM).
De gränssnitt som ställs till förfogande av MAN är fullständigt dokumenterade i efterföljande kapitel. Gränssnitt är
till exempel:
•Bakgavellyft
•
För start-/stoppanordning
•Mellanvarvtalsreglering
•FMS-gränssnitt
•
Mottagning av motor-på-signal,
•
Mottagning av hastighetssignal
•
Mottagning av backsignal
Om ett fordon beställs förberett för påbyggnader (t ex start-stoppanordning på ramänden) har dessa redan
monterats hos tillverkaren och delvis anslutits. Instrumenteringen har förberetts enligt beställningen.
Påbyggnadstillverkaren måste innan påbyggnadsförberedelserna inleds säkerställa att aktuella elscheman och
kablageritningar används (se även kapitel III avsnitt 8.2.5).
För transporten av fordonet till påbyggnadstillverkaren har MAN monterat transportsäkringar (i gränssnitten bakom
frontluckan på passagerarsidan). För driftsättning av de olika gränssnitten skall transportsäkringarna avlägsnas på
korrekt sätt.
Eftermontering av gränssnitt och/eller påbyggnadsförberedelser kan oftast endast utföras med stor arbetsinsats
och med hjälp från en elektronikspecialist från MAN-serviceorganisationen.
Datafjärröverföring (RDL, “remote download”) av informationen från massminnet i digitala färdskrivare och
data från förarkortet
MAN stödjer den tillverkarövergripande datafjärröverföringen av informationen från massminnet i digitala
färdskrivare och data från förarkortet (RDL = remote download). Gränssnittet för detta ändamål är publicerat på
internet under följande länk www.fms-standard.com.
Utgåva 2015 V1.0
185
III
8.3.1
Chassin
Mottagning av motor-på-signal (D+ signal)
Backsignalen kan tas emot via flera möjligheter på fordonet.
Motor-på-signalen kan tas emot över den centrala datorn, då denna ställer en signal “Motor igång” (+24V) till
förfogande. Signalen kan tas emot direkt på den centrala datorn (kontaktdon F2, stift 17).
Den maximala belastningen av denna anslutning får inte överskrida 1 ampere. Det skall beaktas att det även kan
anslutas interna förbrukare här. Det skall säkerställas att inga återverkningar uppstår genom denna anslutning.
Dessutom kan motor-på-signalen tas emot via de till förfogande ställda signaler och informationer till
KSM-gränssnittet.
Varning: D+ får inte tas ut vid generatorn.
Datafjärröverföring (RDL, “remote download”) av informationen från massminnet i digitala färdskrivare och
data från förarkortet
MAN stödjer den tillverkarövergripande datafjärröverföringen av informationen från massminnet i digitala
färdskrivare och data från förarkortet (RDL = remote download). Gränssnittet för detta ändamål är publicerat på
internet under följande länk www.fms-standard.com.
8.3.2
Elektriskt gränssnitt bakgavellyft
Elektrohydrauliska bakgavellyftar kräver att den elektriska matningen är noggrant utförd.
Det elektriska gränssnittet för bakgavellyft ska i idealfallet inplaneras från fabrik. Eftermontering av gränssnittet
är komplicerad och kräver ingrepp i fordonets elsystem. Sådana ingrepp ska endast utföras av personal från ett
MAN-serviceföretag med erforderlig utbildning.
Det består av komponenterna
•Strömställare,
•Kontrollampa,
•startspärr
•
och strömförsörjning för bakgavellyft).
Den fabriksmonterade transportsäkringen ska avlägsnas när påbyggnaden påbörjas.
Påbyggnadstillverkaren skall kontrollera att bakgavellyftens anslutningar är lämpliga för MAN-fordon. Styrningen av
gränssnitt A358 får vid normal drift endast ske med 24V kontinuerliga signaler, inte med blinkimpulser. Vid störningar
får relä K467 kortvarigt manövreras med en pulssignal.
För anslutning till elsystemets gränssnitt för bakgavellyft, se nedanstående extra elscheman.
186Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
Bild 110-III:
Extra elschema bakgavellyft för TG med fordonsdator (FFR), MAN-artikelnummer 81.99192-1920
1
1)
T_678_000004_0001_G
Dela seriekontaktdon X669 och anslut kabelsats bakgavellyft
A100255
A302 352 A358 A403 339
A407342
F219 118
Elcentral
Central dator 2
Styrdon till bakgavellyft
Fordonsdator (FFR)
Kombiinstrument
Säkring bakgavellyft (KL15)
H254
Kontrollampa bakgavellyft
K175 281 K467 281
Relä startspärr
Relä bakgavellyft
S286
Strömställare bakgavellyft
547
X669
X744
X2541 246
X2542 246
X3186
Kontaktdon startspärr
Kontaktdon bakgavellyft
Potentialfördelare 21-pol. ledning 31000
Potentialfördelare 21-pol. ledning. 58000
Kablarna 91003, 91336, 91555, 91556, 91557, 91572 och 91573 leder till det 7-poliga hylsdonshuset på ramens
ände (inrullat).
Utgåva 2015 V1.0
187
III
Bild 111-III:
Extra elschema bakgavellyft för TG med Power Train Manager
(PTM) MAN-artikelnummer 81.99192-3645
1
1)
Chassin
T_678_000005_0001_G
Dela seriekontaktdon X669 och anslut kabelsats bakgavellyft
A100255
A302 352
A358
A407342
A1124 865
Elcentral
Central dator 2
Styrdon till bakgavellyft
Kombiinstrument
PTM (Power Train Manager)
F219
Säkring bakgavellyft (Kl.15)
154
H254
Kontrollampa bakgavellyft
K175 281
K467 281
Relä startspärr
Relä bakgavellyft
S286
Strömställare bakgavellyft
936
X669
X744
X2541 246
X3186
X4732 246
Kontaktdon startspärr
Potentialfördelare 21-pol. Ledn. 31000
Potentialfördelare. Kabel 16000 strömställarbelysning
Kablarna 91003, 91336, 91555, 91556, 91557, 91572 och 91573 leder till det 7-poliga hylsdonshuset på ramens
ände (inrullat).
188Utgåva 2015 V12.0
III
8.3.3
Chassin
Motor start-stopp-anordning
”Motorns start-stopp-anordning“ gör det möjligt att starta eller stoppa fordonets motor via fjärrstyrning eller via en
brytare utanför förarhytten.
„Motorns start-stopp-anordning“ är ett system oberoende av ZDR-gränssnittet och måste beställas separat.
Från fabrik finns rent allmänt följande varianter av „motorns start-stopp-anordning“:
•
•
•
Motor start-stopp-anordning under frontluckan (förberedelse)
Motor start-stopp-anordning vid motorn
Motor start-stopp-anordning vid ramänden (förberedelse)
Om en variant av utrustningen till ett fordon inte finns att tillgå, kan „motorns stopp-start-anordning“ monteras i
efterhand. Vid en eftermontering måste man se till att både MAN:s originalkablage och de dokumenterade
anslutningsmöjligheterna och monteringsställena används.
Dessutom är det möjligt att realisera „motorns start-stopp-anordning“ med hjälp av CAN-databussen.
En förutsättning är dock att tillverkaren har monterat kundens specialmodul (KSM) i fordonet. Ytterligare anvisningar,
anslutnings- och signalbeskrivningar finns i det separata häftet med påbyggnadsriktlinjer „Gränssnitt TG“.
Inga speciella parameterinställningar krävs för motorstart-stoppfunktionen.
När påbyggnadstillverkaren utför en sådan anslutning skall beteckningen Motorstart-Stopp användas.
Denna beteckning skall ej förväxlas med beteckningen Nödstopp.
8.3.4
Mottagning av hastighetssignal
Det är möjligt att mäta färdskrivarens hastighetssignal. Härvid skall man säkerställa att belastningen vid
motsvarande kontakt inte överskrider 1 mA!
Detta motsvarar i allmänhet två anslutna kringutrustningar. Om denna anslutningsmöjlighet inte räcker måste
impulsfördelare med följande MAN-artikelnummer anslutas:
•
•
81.25311-0022 (3 • v-impuls utgång, max. belastning 1 mA för varje utgång) eller
88.27120-0003 (5 • v-impuls utgång, max. belastning 1 mA för varje utgång).
Möjligheter för mätning av ”B7-signalen” = Hastighetssignal:
•
•
•
•
1) Vid kontaktdon B / kontakt 7 eller kontakt 6 på färdskrivarens baksida
2) Vid det 3-poliga kontaktdonet X4366/kontaktpunkt 1. Kontaktdonet finns bakom en kåpa på förarsidans
A-stolpe i fotutrymmet.
3) Vid det 2-poliga kontaktdonet X4659, kontaktelement 1 eller 2, kontaktdonet sitter bakom elcentralen.
4) På det fabriksinstallerad gränssnittet med kundspecifik styrmodul fr.o.m. STEP1
(se kapitel III avsnitt 8.3.6)
Varning! Alla arbeten på färdskrivaren skall utföras med tändningen avstängd för att undvika noteringar i styrdonets
diagnosminne!
Utgåva 2015 V1.0
189
III
8.3.5
Chassin
Mottagning av backsignal
Mottagning av backsignalen är möjlig vid alla fordon i TG-serien. Hur mottagningen sker kan dock vara olika mellan
TGL/TGM och TGS/TGX. Nedan hittar du informationer, hur signalen kan tas emot beroende på serie.
För fordon i serien TGS/TGX finns det många olika möjligheter för att mottaga backsignalen. Backsignalen kan tas
emot via det 2-poliga kontaktdonet X1627 vid kontakt 1 eller stift 2 på ledningen 71300. Denna finns i området för
elcentralen. Man måste beakta att gränssnittets belastning för backsignalen inte får överstiga ett värde på 100 mA.
Backsignalen kan även tas emot via kundens specialmodul (KSM). En förutsättning är dock att tillverkaren har
monterat kundens specialmodul (KSM) i fordonet. Ytterligare anvisningar, anslutnings- och signalbeskrivningar
återfinns i kapitel III under avsnitt 8.3.6.
Varning! Alla arbeten skall utföras med tändningen avstängd eller batterierna bortkopplade. Förutom
arbetarskyddsföreskrifter som förebygger olyckor (UVV) skall även landsspecifika riktlinjer och lagar beaktas.
8.3.6
Gränssnitt för mellanvarvtalsreglering med FFR/PTM (ZDR-gränssnitt)
Från MAN kan mellanvarvtalsregleringen ske via följande gränssnitt:
•
•
Gränssnitt vid fordonsdator (FFR)/Power Train Manager (PTM)
Gränssnitt på kundspecifik styrmodul (KSM)
Motsvarande detaljbeskrivningar av gränssnittsvarianterna finns i separata dokument. Detta kapitel innehåller
allmänna förklaringar och en översikt över de gränssnittsbeskrivningar som står till förfogande.
Förkortningar
I följande text och i gränssnittens detaljbeskrivningar används några förkortningar samt begrepp som är specifika
för MAN. Dessa förklaras i tabell 44-III i alfabetisk ordning.
190Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
Tabell 44-III: Använda förkortningar och MAN-specifika uttryck
Uttryck/förkortning
Förklaring
AV
Avstängning av FGR-/FGB-/ZDR-funktionen
A-CAN
CAN
DBG
DE
EMV
FIN
FFR
FGR/FGB/ZDR
FMS
VÄXELLÅDA-N
GMT
HGB
High-side-omkoppling
HP
KS
KSM
LED
Low-side-omkoppling
M3135
MAN-CATS
MBG
MDB
MEMORY
NA
NMV
PIN
PTO
PWM
R-växel
SET+
SETSG
T-CAN
Påmonterings-CAN (CAN = Controller Area Network)
Controller Area Network (= databuss, digitalt nätverk)
Varvtalsbegränsning
Digital ingång
Elektromagnetiskt störningskänslighet
Fordonsidentitetsnummer
Fordonsdator
Farthållare/hastighetsbegränsare/mellanvarvtalsreglering
Vagnparkshanteringssystem
Växellådans neutralläge
Greenwich Mean Time
Maxhastighetsbegränsning
Utgång som slås om till potentialen vid plint 30 (+UBAT)
ZF-automatväxellåda HP...
Kortslutning
Kundspecifik styrmodul
Lysdiod
Utgång som slås om till potentialen vid plint 31 (-UBAT)
Fabriksstandard hos MAN (M+nummer 3 - 4 siffror)
Datoriserad diagnossystem för MAN serviceverkstäder (CATS = computer aided testing
system)
Momentbegränsning
Moment-/varvtalsbegränsning
Lagrad funktion/värde
Kraftuttag
Kraftuttag motorberoende montering
Hankontaktdon
Power take off, kraftuttag
Pulsbreddsmodulation
Backväxel
Ökning och inställning av varvtal resp acceleration
Minskning och inställning av varvtal resp
Styrdon
Drivline-CAN, drivsystem-CAN (CAN = Controller Area Network)
+UBAT
Batteriernas plusspänning
UTC
Universell tidskod
-UBAT
VIN
ZBR
ZDR
Batteriernas minusspänning
Vehicle Identification Number (engelsk motsvarighet till FIN)
Central färddator
Mellanvarvtalsreglering/-regulator
Utgåva 2015 V1.0
191
III
Chassin
Gränssnittens placering
ZDR-gränssnitten sitter bakom frontluckan och går att komma ut utifrån när frontluckan har låsts upp och locket
har demonterats (se bild 112-III).
Bild 112-III:
Placering av ZDR-gränssnitt
1
2
3
XXX
XXX
XXX
T_380_000002_0001_G
1) 2)
3)
Utseende när locket har demonterats
ZDR-gränssnitt (FFR) x1996/18-poligt
ZDR-gränssnitt (KSM) x1997/18-poligt
Beskrivning
Gränssnittet för mellanvarvtalsreglering på fordonsdatorn (FFR)/Power Train Manager (PTM) ingår i fordonet från
fabrik när ett kraftuttag eller kundspecifik modul monteras vid fabrik.
KSM-gränssnittet kan eftermonteras och finns för närvarande i 2 olika versioner, varvid dessa versioner kan
uppgraderas (installation av ny version i begagnat fordon) och nedgraderas (installation av ny version i begagnat
fordon och äldre version i kan installeras i nytt fordon).
Vagnparkshanteringsgränssnittet kan endast användas i kombination med KSM-gränssnitt STEP05 eller senare.
192Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
Tabell 45-III: Tillgängliga gränssnittsbeskrivningar finns på www.manted.de
Gränssnittsbeskrivningar (extra häfte)
Mellanvarvtalsreglering med gränssnitt vid fordonsdator (ZDR på FFR)/Power Train Manager (PTM)
Detta dokument beskriver gränssnittet för mellanvarvtalsreglering på fordonsdatorn (FFR) resp Power Train
Manager. Gränssnittet ingår i fordonet från fabrik när ett kraftuttag eller kundspecifik modul monteras vid fabrik.
Eftermontering och frånkoppling av gränssnittet kan göras på auktoriserade verkstäder. Gränssnittets allmänna
och branschspecifika fabriksinställningar har publicerats för alla MAN serviceverkstäder genom en
serviceinformation.
Mellanvarvtalsreglering med kundspecifik styrmodul (ZDR med KSM)
Detta dokument beskriver gränssnittet vid den kundspecifika styrmodulen, gränssnittet finns som
specialutrustning för alla TG. En eftermontering av gränssnittet och ändringar av dess funktion kan utföras hos
auktoriserade verkstäder. Denna version av gränssnittet stödjer inte den tillverkarövergripande standarden för
vagnparkshantering (FMS). För FMS-gränssnittet krävs en KSM fr o m generation STEP05 eller senare.
Mellanvarvtalsreglering med kundspecifik styrmodul (ZDR med KSM) STEP05
Detta dokument beskriver gränssnittet vid den kundspecifika styrmodulen i generation Step05 som kan kännas
igen på artikelnumret 81.25806-7003 som sitter klistrat på kapslingen. Detta gränssnitt finns som
auktoriserade verkstäder.
Vagnparkshantering standard gränssnitt med kundspecifik styrmodul (FMS med KSM) STEP05
Detta dokument beskriver implementeringen av det tillverkaroberoende standardgränssnittet för
vagnsparkshantering (FMS) för alla TG. Ytterligare information finns på www.fms-standard.com.
FMS-gränssnittet är integrerat i den kundspecifika styrmodulen (=KSM) fr o m STEP05. Därför är denna
specialutrustning en förutsättning för anslutning till FMS-gränssnittet. En eftermontering av gränssnittet och
ändringar av dess funktion kan utföras hos auktoriserade verkstäder.
Mellanvarvtalsreglering med kundspecifik styrmodul (ZDR med KSM) STEP1
Detta dokument beskriver gränssnittet vid den kundspecifika styrmodulen i generation Step1 som kan kännas
igen på artikelnumret 81.25816-7009 som sitter klistrat på kapslingen. Detta gränssnitt finns som
auktoriserade verkstäder.* *Förutsättning är en central färddator ZBR 81.25806-7035 eller högre artikelnummer
och fordonsdator FFR 81.25805-7022.
Vagnparkshantering standard gränssnitt med kundspecifik styrmodul (FMS med KSM) STEP1
Detta dokument beskriver implementeringen av det tillverkaroberoende standardgränssnittet för
vagnsparkshantering (FMS) för alla TG. Ytterligare information finns på www.fms-standard.com.
FMS-gränssnittet är integrerat i den kundspecifika styrmodulen (=KSM) fr o m STEP05. Därför är denna
specialutrustning en förutsättning för anslutning till FMS-gränssnittet. En eftermontering av gränssnittet och
ändringar av dess funktion kan utföras hos auktoriserade verkstäder.*
*Förutsättning är en central färddator ZBR 81.25806-7035 eller högre artikelnummer och fordonsdator FFR.
81.25805-7022.
Utgåva 2015 V1.0
193
III
8.3.7
Chassin
Gränssnitt förberedelse för backkamera
Det elektriska gränssnittet förberedelse för backkamera gör det möjligt att ansluta en backkamera och visa bilden
på bildskärmen på MAN-radio MMT advanced. Kamerabilden kopplas in automatiskt när backväxeln läggs i eller
manuellt via en separat strömställare i instrumentpanelens strömställarblock.
Gränssnitt förberedelse för backkamera är ett system som är fristående från MAN-radio MMT advanced och måste
beställas separat via säljkod 351LZ- Förberedelse för backkamera.
Om gränssnittet inte finns tillgängligt från fabrik så kan det eftermonteras. Eftersom eftermontering är komplicerad
och kräver ingrepp i fordonets elsystem rekommenderar vi att eftermontering utförs hos ett MAN-serviceföretag.
Vissa kameratillverkare erbjuder en adapterkabel som passar till vårt gränssnitt (Förberedelse för backkamera) och
denna kan även anskaffas via en auktoriserad MAN-verkstad.
Kontaktdon A för gränssnittet sitter under frontluckan på fordonets högra sida i körriktningen och är åtkomlig genom
att ta bort två lock (pos. A, bild 113-III).
Bild 113-III:
Placering för kontaktdon A
A
T_254_000003_0001_G
194Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
Nedan anges kontaktdonet med erforderlig stiftbeläggning och motkontakt.
Bild 114-III:
Stiftbeläggning kontaktdon A på fordonet
4
1
T_254_000005_0001_G
3
1)
2)
3)
4)
2
Videosignal +
Spänningsförsörjning + (24V med 5A säkring)
Videosignal Spänningsförsörjning - (jord)
Bild 115-III:
Stifthus för motkontakt till kontaktdon A
1
4
2
3
∅ 0.3
A
T_254_000004_0001_G
Tabelle 46-III: Anskaffningsmöjlighet för motkontakt till kontaktdon A
Tillverkare
Saknummer
Rosenberger
D4S10A-1D5A5-A
Tyco
0-1823905-1
För att säkerställa felfri återgivning av videobilden måste skärmade kablar användas.
Videobilden visas inte spegelvänd på MAN-radio MMT advanced. Beroende på användningsområde kan en kamera
med spegelvänd videobild behöva användas.
Den analoga videosignalen FBAS (Farb-Bild-Austast-Synchron-Signal) måste överföras enligt PAL- (720x576 pixlar)
eller NTFC-standard (720x480 pixlar).
Utgåva 2015 V1.0
195
III
8.4
Chassin
Extraförbrukare
Principiellt kan extra förbrukare anslutas. Vid eftermontering av elektriska extraförbrukare skall följande beaktas:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
I elcentralen finns inga fria säkringar som påbyggnadstillverkaren kan använda. Extra säkringar kan
monteras i en förberedd plasthållare som sitter framför elcentralen.
Anslut inte till befintliga strömkretsar i fordonets elsystem.
Anslut inte ytterligare förbrukare till redan upptagna säkringar.
Varje strömkrets som integreras måste vara tillräckligt dimensionerad och säkras med egna säkringar.
Dimensioneringen av säkringen skall säkerställa att ledningen skyddas och inte det anslutna systemet.
Elektriska system måste ha tillräckligt skydd mot alla slags störningar utan att påverka fordonets elsystem.
Det måste förebyggas att störningar överförs till elsystemet. Vid dimensioneringen av ledararean skall
spänningsfallet och uppvärmningen av ledaren beaktas. P.g.a. den låga mekaniska hållfastheten skall
ledarareor under 0,75 mm² undvikas. Påbyggnadstillverkaren ansvarar för dimensioneringen.
Minus- och plusledningen måste ha samma minsta ledararea.
Anslutning av utrustning som kräver 12 V kan bara genomföras via spänningsomvandlare.
Det är inte tillåtet att ta spänningen från bara ett batteri eftersom olika laddningstillstånd kan leda till
överladdning av det andra batteriet som därigenom kan skadas. Vid hög effektförbrukning genom
förbrukare i påbyggnaden (t.ex. elektrohydraulisk bakgavellyft) eller vid användning under extrema
klimatvillkor förutsätter vi att batterier med högre kapacitet används.
Om påbyggnadstillverkaren monterar större batterier skall batterianslutningskablarnas ledararea anpassas till den
ökade effektförbrukningen.
Vid direkt anslutning av aggregat till anslutning 15 (plint 94 på elcentralen, se bild 106-III) kan det genom
backströmmar till fordonselnätet ske registreringar i styrdonens felminnen. Aggregaten skall därför anslutas enligt
nedanstående anvisning:
•
Strömförsörjning anslutning 15
Montera alltid ett relä som styrs¬ från anslutning 15 (plint 94). Lasten måste anslutas till anslutning 30
(plint 90-1, 90-2 och 91, elcentralens baksida) via en säkring (se bild 106-III). Den maximala lasten får
inte överskrida 10 ampere.
Åtdragningsmoment (Ma) på 5,5 Nm ± 10 % måste användas.
•
Vid en maximal belastning upp till 10 A kan man via en säkring ansluta direkt till anslutning 30
(plint 90-1, 90-2 och 91, se bild 106-III, elcentralens baksida).
Vid en belastning >10 A ska man ansluta direkt till batterierna via en säkring.
Åtdragningsmoment (Ma) på 5,5 Nm ± 10 % måste användas.
•
Anslut ej till batterierna utan till jordpunkterna inne i (se bild 106-III, jordpunkt X1644 bakom elcentralen)
eller utvändigt (höger bakre motorlagring) hytten.
Åtdragningsmoment (Ma) på 9 Nm + / - 0,9 Nm måste användas.
Varning!
Inga ändringar eller utbyggnader av fordonselnätet får genomföras. Detta gäller i synnerhet för elcentralen.
För skador som uppstår pga förändringar av elsystemet är den som har utfört dem ansvarig.
196Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
Bild 116-III:
Elcentral, baksida
1
2
4
5
3
T_200_000001_0001_G
1) 2)
3)
4)
5)
Klämma 31 (Anslutning av jordledningar på denna position är inte tillåten.)
Normalt är ingen ledning ansluten, skruvförbindningen kan kopplas till skruvförbindning 94 mha en brygga
(MANs Artikelnummer: 81.25908-0059) och användas som en extra skruvförbindning för klämma 15
Klämma 30
Klämma 15
Klämma 31 (Anslutning av jordledningar på denna position är inte tillåten.)
Utgåva 2015 V1.0
197
III
Bild 117-III:
Chassin
Jordpunkt X1644 bakom elcentralen
T_200_000003_0001_G
198Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
Bild 118-III:
Elschema, extra förbrukare
1
2
T_200_000002_0001_Z
4
3
1) Säkring i enlighet med den godkända förbrukarens märkström
2)
Anslut endast (klämma 15-)förbrukare som kan beställas från fabrik (Undantag: Relästyrning av extra
förbrukare))
3)
Extra förbrukare (maximalt 10 A)
4)
Relä som kopplar till extraförbrukaren vid klämma 15 till (t.ex. 81.25902-0473)
A100 Elcentral
F354 Huvudsäkring klämma 30
F355 Huvudsäkring klämma 30
F400 Säkring rattlås
F522 Säkring Ledning 30000
F523 Säkring Ledning 30000
G100 Batteri 1
G101 Batteri 2
G102 Generator
K171 Relä klämma 15
M100 Startmotor
Q101 Tändningslås
X100 Jordanslutning motor
X1364 Brygga mellan elcentralens skruvförbindning 90-1 och 90-2
X1365 Brygga mellan elcentralens skruvförbindning 90-2 och 91
X1539 X1557 Stickkontakt hyttgenomgång
X1642 Jordpunkt i hytten bakom instrumentet
X1644 Jordpunkt i hytten under elcentralen
X1913 Brygga för ledning 30076 i motorns kabelkanal
Utgåva 2015 V1.0
199
III
8.4.1
Chassin
Anvisningar för laddningsbalans
Ett fordon utan extra elektrisk utrustning behöver ca. 50A för försörjning av förarhytt- och motorelektroniken samt
ytterbelysningen. Alla extraförbrukare måste försörjas med den återstående strömmen från generatorn.
För bedömning av elsystemet kan det vara till hjälp att ta fram en laddningsbalans:
•
•
Användningsfall för positiv laddningsbalans:
Under lastning förbrukas 25 Ah (ca. 30 minuters drift av bakgavellyft vid stillastående fordon, motorn
avstängd) från batteriet. Därefter följer en timmes körning till destinationen (genomsnittligt motorvarvtal
1200 varv/min). Under denna körtid återladdas batteriet med 50 Ah.
Användningsfall för negativ laddningsbalans:
Under lastning förbrukas 25 Ah (ca. 30 minuters drift av bakgavellyft vid stillastående fordon, motorn
avstängd) från batteriet. Därefter följer 15 minuters körning till destinationen (genomsnittligt motorvarvtal
1200 varv/min). Under denna körtid återladdas batteriet med 12,5 Ah. Den ström som förbrukats vid drift av
bakgavellyften kan inte helt återladdas till batteriet på grund av den korta körtiden.
Vid montering av extra elektriska förbrukare i fordonet måste man säkerställa att fordonsbatteriet och generatorn
dimensioneras för att klara belastningen. Till extraförbrukarna hör, förutom påbyggnader, även elektriska värmare
och komfortförbrukare.
I tabell 47-III visas återstående laddningsström i förhållande till monterad generator och det motorvarvtal som
används.
Summan av strömförbrukningen för alla extraförbrukare under fordonets driftstid får inte överstiga de värden för
laddningsström som anges i tabell 47-III. Om mer ström förbrukas under längre tid från fordonsbatteriet än vad som
tillförs så finns det risk för att fordonsbatteriet skadas permanent, t.ex. genom djupurladdning.
Påbyggaren ska säkerställa att generatorn och batteriet dimensioneras tillräckligt med hänsyn till fordonets avsedda
driftsprofil.
Tabell 47-III:
Återstående laddningsström
Generator
Bosch NCB1 / 80A
Bosch NCB2 / 110A
Bosch LEB10 / 120A
600
Laddningsström vid motorvarvtal varv/min
800
1000
1200
1400
33 A
38 A
40 A
44 A
4A
12 A
31 A
43 A
20 A
17 A
47 A
200Utgåva 2015 V12.0
19 A
50 A
20 A
52 A
III
Chassin
Strömmen som förbrukas från batteriet får inte överskrida följande maxvärden:
•
•
För tid ≤10 s: Ström upp till 50 % av batteriets kallstartström
För tid ≥10 s: Ström på max. 20 % av batteriets kallstartström
Det måste säkerställas att fordonets startförmåga alltid bibehålls.
Kallstartströmmen (pos 2 bild 119-III) anges på batteriet tillsammans med den nominella kapaciteten.
Bild 119-III:Batterimärkning
1
2
3
225 Ah 1150 A(En) - 12 V
T_266_000001_0001_G
1)
2)
3)
Nominell kapacitet 225 Ah
Kallstartström 1150 A enligt EN-standard
Nominell spänning 12 V
Det ska säkerställas att fordonets viloström inte ökas av påbyggnaderna. Om det är oundvikligt att energi förbrukas
från batteriet när motorn är avstängd (t.ex. vid boendedrift eller vid användning av bakgavellyft) ska det säkerställas
att den förbrukade energimängden återställs när motorn körs.
Observera att det inte är tillåtet med uttag vid batteriets bryggkoppling för 12 V-försörjning.
12 V-förbrukare ska endast försörjas via fordonets 24 V-elsystem och tillräckligt dimensionerade
DC/DC-omvandlare.
Utgåva 2015 V1.0
201
III
Chassin
8.5Batterier
Batteriet är anslutet till fordonets elsystem över två batteripoler. För att skydda mot personskador och andra skador
vid underhållsarbeten kan batteriets huvudströmbrytare slås av.
När batteriet kopplas loss och vid användning av batteriets huvudbrytare skall följande ordningsföljd alltid iakttas:
•
•
•
•
•
Stäng av alla förbrukare (lysen, varningsblinkers).
Stäng av tändningen
Stäng dörrarna
Avvakta eftergångstiden på 20 s innan batterierna kopplas bort (först minuspolen).
Batteriets elektriska huvudströmbrytare kräver en extra eftergångstid på 15 sekunder.
Orsak:
Många fordonsfunktioner styrs av den centrala färddatorn (ZBR) som måste lagra sin senaste status innan den får
göras strömlös. Om exempelvis dörrarna lämnas öppna är tidskonstanten till för färddatorns frånslagsfördröjning
5 minuter eftersom färddatorn även övervakar stängningsfunktionen. Om dörrarna är öppna måste man därför
vänta mer än 5 minuter tills batteriet kopplas loss. Stängs dörrarna förkortas väntetiden till 20 sekunder. Följer man
inte den beskrivna ordningsföljden medför detta oundvikligen noteringar i diagnosminnet i vissa styrdon (t.ex. i den
centrala färddatorn ZBR).
Varning
När motorn är igång:
•
•
8.5.1
Stäng inte av batteriets huvudströmbrytare
Lossa eller demontera inte batteri- resp. polklämmorna
Behandling och skötsel av batterierna
Test- och laddningsintervallerna enligt laddningskortet/laddningskalendern gäller (t ex avseende stilleståndstider
under påbyggnadsmonteringen).
Batterikontrollen och batteriladdning ska genomföras och kvitteras enligt laddningskortet som medföljer fordonet.
Snabbladdningsaggregat och externa startanordningar för att upprätthålla laddningen är inte tillåtna eftersom de
kan förstöra styrdonen. Starthjälp från fordon till fordon är tillåtet, härvid skall man följa operatörsmanualen.
8.5.2
Behandling och skötsel av batterier med PAG-teknologi
När batterierna som levererades från fordonstillverkaren är förbrukade monterar MAN:s auktoriserade verkstäder
enbart underhållsfria batterier med PAG-teknik (PAG = positiv Ag, positiv platta med låg silverdotering). Dessa skiljer
sig från traditionella batterier genom en förhöjd djupurladdningsbeständighet, längre lagringstider och en förbättrad
strömupptagningsförmåga vid laddning. De traditionella batterilocken ersätts av ett “Charge Eye”. Test- och
laddningscykel enligt laddningskort resp. laddningskalender genomförs genom kontroll av Charge Eyes.
Laddningstillståndet indikeras med färger av en kula i mitten av locket.
Varning! Locken (Charge Eye) på de underhållsfria batterierna får ej öppnas.
202Utgåva 2015 V12.0
III
Chassin
Tabell 48-III: Indikering Charge Eyes
Indikering
Grönt
Svart
Vitt
Batteritillstånd
Korrekt batterisyranivå, syrans densitet över
1,21 g/cm³
Tillvägagångssätt
Batteriet är laddat och OK,
bekräfta kontrollen på laddningskortet
Korrekt batterisyranivå, syrans densitet dock under Batteriet måste laddas,
1,21 g/cm³
bekräfta laddningen på laddningskortet
Batterisyranivån är för låg, syrans densitet kan vara
Batteriet måste bytas
över eller under 1,21 g/cm³
En detaljerad serviceinformation “SI-nummer: Tillägg 2, 114002 batteri” kan erhållas från MAN:s auktoriserade
verkstäder.
8.6Belysningssystem
Om belysningssystemet ändras upphör deldriftstillståndet enligt EU-riktlinje 76/756/EWG inkl ändring 97/28/EG att
gälla. Detta gäller i synnerhet om belysningssystemets uppbyggnad ändras eller om en lykta ersätts av en som inte
är godkänd av MAN.
Påbyggnadstillverkaren är ansvarig för att de lagstadgade föreskrifterna följs. I synnerhet får sidomarkeringslyktorna
med lysdioder inte byggas ut med andra lyktor, eftersom detta gör att den centrala färddatorn förstörs!
Den maximala belastningen av belysningssystemets strömkretsar skall beaktas.
Montering av kraftigare säkringar än vad som anges i elcentralen är inte tillåtet.
Följande riktvärden skall beaktas som maximalvärden:
Tabell 49-III: Strömkretsar för belysning
Parkeringsljus
5A
Per sida
Bromsljus
4x21 W
Uteslutande glödlampor, lysdioder är ej tillåtna
Dimbaklyktor
4x21 W
Blinkers
Backljus
4x21 W
5A
Uttrycket „Endast glödlampor“ informerar om att dessa strömkretsar övervakas av den centrala färddatorn med
avseende på defekter som sedan visas.
Montering av lysdiodslampor som inte är godkända av MAN är därför förbjudet. Det skall beaktas att MAN-fordon
har jordkablar. Ramen får inte användas som jordledare (se även kapitel III avsnitt 8.2.2 Jordledningar).
När påbyggnaden är monterad måste strålkastarnas grundinställning genomföras på nytt. Detta gäller även fordon
med reglering av strålkastarräckvidden direkt på strålkastarna eftersom en inställning med regleringen inte ersätter
grundinställningen på fordonet. Utbyggnader eller ändringar av belysningssystemet måste ske i samråd med
närmaste serviceföretag. Detta eftersom det kan krävas en anpassning av parametrarna i fordonets elektronik med
hjälp av MAN-cats (se även kapitel III avsnitt 8.1.3).
Utgåva 2015 V1.0
203
III
8.7
Chassin
Indikerings- och instrumenteringskoncept
Kombiinstrumentet är anslutet till styrdonssystemet via ett CAN-bussystem. I centraldisplayen sker en direkt
felindikering med klartext eller notering i diagnosminnet. Kombiinstrumentet erhåller genom CAN-meddelanden all
information som ska visas. I stället för glödlampor används endast lysdioder med lång livslängd.
Symbolskivan är fordonsspecifik, detta innebär att endast de beställda funktionerna och förberedelserna är inlagda.
Ska ytterligare funktioner indikeras (t.ex. eftermontering av en bakgavellyft), krävs en ny parametrering.
En anpassad symbolskiva som motsvarar den nya parametreringen ska beställas från MAN reservdelsavdelning.
Påbyggnadstillverkare har vare sig möjlighet att parameterinställa påbyggnader som bakgavellyft eller
tippanordningar i fordonet eller bestycka kombiinstrumentet med de nödvändiga symbolerna vid
fordonsmonteringen. Det är varken möjligt att integrera påbyggnadsfunktioner “för framtida bruk” eller tillåtet att
påbyggnadstillverkaren integrerar egna funktioner i centraldisplayen eller tar emot signaler på kombiinstrumentets
baksida.
204Utgåva 2015 V12.0
III
8.8
Chassin
Säkerhets- och assistentsystem
Säkerhets- och assistentsystem är tilläggsanordningar som hjälper och avlastar föraren under körningen.
Hos MAN betecknas följande säkerhetsrelevanta system som assistentsystem:
•
Elektroniskt stabilitetsprogram (ESP)
•
Filkörningsassistent Lane-Guard-System (LGS)
•
Avståndsreglerad farthållare (ACC)
•Filbytesassistent
•
Däcktryckskontrollsystem (TPM)
Ytterligare system är under utveckling.
De säkerhets- och assistentsystem som finns i fordonet får inte förändras. Det gäller både för själva systemen och
även för tillhörande komponenter, ledningar och hållare.
Utgåva 2015 V1.0
205
III
Chassin
8.8.1ESP-krängningsgivare
Krängningsgivaren är en del av ESP och är individuellt anpassad till fordonet. Positionen och monteringen för
krängningsgivaren får inte ändras.
Bild 120-III:
Exempel på montering av ESP krängningsgivare
1
T_524_000002_0001_G
1)Sensor
206Utgåva 2015 V12.0
III
8.8.2
Chassin
Nödbromsassistent (Emergency Brake Assist)
Nödbromsassistenten (eng. Emergency Brake Assist – EBA) är ett förar-/bromsassistentsystem. Den varnar föraren
för eventuella påkörningsolyckor och vidtar åtgärder när en farlig situation identifieras. Vid behov griper EBA
självständigt in i bromssystemet för att förminska eller helt förhindra en kollision.
EBA-systemet får information via fordonets front från en inmonterad radarsensor i stötfångaren
(se bild 121-III detalj A).
Bild 121-III:
Fordonets front med Radarsensorn
A
T_520_000002_0001_G
Bild 122-III:
Fordonets front detalj A (Radarsensorn med kåpa)
A
1
T_520_000003_0001_G
Radarsensorn är en säkerhetsrelevant komponent som finns bakom en kåpa (se bild 122-III position 1) på området
för stegytan på fordonets front. För att EBA skall kunna användas utan störningar måste följande anvisningar
ovillkorligen beaktas:
Vid användning av fordon med EBA måste man beakta att radarsensorn - vare sig det är temporärt eller
permanent - inte får vara övertäckt under en längre tid.
Utgåva 2015 V1.0
207
III
Chassin
Sensorns undersökningsområde begränsas så snart som (front-)påbyggnadsdelar helt eller delvis täcker för
radarområdet. Bilden nedan illustrerar radarsensorns minsta synområde som inte får blockeras.
Bild 123-III:Radarsensorn
70 mm
90 mm
45°
30 mm
40 mm
120 mm
T_520_000004_0001_G
Varning:
Vid fordon där radarsensorns område täcks över temporärt eller permanent p.g.a. påbyggnader
(t.ex. snöröjningsplatta, påbyggt vajerspel, andra skyddskåpor eller plattor av alla slag etc.), måste EBA- och
ACC-funktionen inaktiveras permanent med hjälp av en omrustningsdatafil.
Vid drift måste man även förhindra att flexibla fordons-/påbyggnadsdelar (kablar, slangar, linor eller dyl) hamnar i
sensorns synområde.
Följande måste även beaktas för att EBA skall fungera korrekt vid drift:
•
•
•
•
•
Radarnsensorns fabriksinställda position, dess kåpa samt fäste måste bibehållas.
Position, läge, material- eller ytegenskaper (genom att man klistrar, slipar, lackerar osv.) får inte ändras.
Fästet, inklusive radarsensorns montering, får inte lossas eller förändras.
Det är inte tillåtet att montera andra komponenter eller ledningar på sensorhållaren.
Ändringar och ingrepp på kablaget är inte tillåtna.
Om man inte kan förhindra att monteringen lossas eller radarsensorn tas bort pga service- eller reparationsarbeten
gäller även följande föreskrifter vid en återmontering:
•
•
•
Radarsensorn, inkl. fäste och kåpa, måste återmonteras på den fabriksinställda positionen.
Uteslutande MAN-originaldelar får användas när den monteras eller byts ut.
En justering av sensorn får endast utföras av en MAN-serviceverkstad.
EBA varnar föraren bl.a. akustiskt så snart som den har identifierat en kollisionsrisk. För att säkerställa den akustiska
varningen, måste MAN-originalhögtalarna (Dual Coil Speaker) förbli inmonterade.
Så snart som nödbromsassistenten griper in i bromssystemet, aktiveras bromsljusen för att varna bakomliggande
trafikanter. Det är därför inte tillåtet att ändra de fabriksmonterade bakljusen eller att byta ut dem mot baklyktor som
inte godkänts av MAN. Ytterligare anvisningar om belysningssystemet finns i kapitel 6.6 “Belysningssystem”.
Efter ombyggnadsåtgärder på bakaxeln/bakaxlarna, på fordonets huvudram samt däckbyte och påbyggnad av
extraaxlar måste sensorn justeras av personal från ett MAN-serviceföretag med motsvarande kompetens. Efter att
ett ombyggnadsarbete avslutats måste parameterinställningarna för fordonselektroniken kontrolleras och vid behov
justeras.
208Utgåva 2015 V12.0
III
8.8.3
Chassin
Multifunktionskamera för Filkörningsassistent (Lane Guard System),
Nödbromsassistent (EBA) och adaptiv hastighetsreglering (ACC)
Multifunktionskameran används av följande system:
•Filkörningsassistent
•Nödbromsassistent
•
Adaptiv hastighetsreglering
Filkörningsassistenten (eng. Lane Guard System - LGS) är ett kamerabaserat körassistensystem.
Föraren varnas genom en akustisk signal, från respektive sida (ljud som imiterar körning på streckad linje),
i de fall vägmarkeringen passeras utan att föraren har använt blinkers.
Med en multifunktionskamera (MFC) innanför vindrutan, läses filmarkeringarna under färd. Systemets
styrenhet utvärderar videobilden. Såväl filmarkering som objekt / fordon identifieras.
Systemet är speciellt framtaget för fjärrtrafik på motorväg. Där finns genomgående filmarkeringar.
Systemet fungerar även nattetid, så snart körbanan framför fordonet lyses upp av strålkastarna.
Ytterligare information beträffande funktionen och handhavandet av filkörningsassistenten hittar ni i fordonets
användarmanual.
Multifunktionskameran sitter i mitten eller +/-8cm från mitten (beroende på hytt) monterad på vindrutans insida.
Bild 124-III:
FInvändigt hytt med multifunktionskamera
A
A)
T_520_000007_0001_G
Området A i bilden 124-III får, inom 3cm från multifunktionskameran, inte täckas över eller förändras.
Detta område behövs för värmeavledning och måste hållas fritt.
Utgåva 2015 V1.0
209
III
Chassin
För en störningsfri drift av filkörningsassistenten måste följande råd beaktas noga:
•
En tillräcklig kylning av multifunktionskameran måste säkerställas under drift. Kylningen av
multifunktionskameran får inte störas av monterad utrustning i instumentbrädans område.
•
Under körning av fordon med filkörningsassistent måste beaktas, att multifunktionskameran inte
får övertäckas, varken tillfälligt eller permanent. (Se bild 125-III).
•
Multifunktionskamerans läsområde (Område markerat i bild 125-III) inskränks, så snart påbyggnadsdelar
täcker området helt eller delvis. Bilden visar det siktområde som minst måste vara fritt inkl. nödvändiga
toleranser.
Bild 125-III:
Multifunktionskamerans siktområde
β
1
α
1
β
γ
δ
T_520_000008_0001_G
1)
α
β
γ
δ
Centrumlinje multifunktionskamerans lins
fritt siktområde för multifunktionskameran från 55 ° vertikalt
Möjligt område för påbyggnader från ca 62,5°vertikalt
fritt siktområde för multifunktionskameran från 41° horisontellt
Möjligt område för påbyggnader från 65°horisontellt
Undvik att flexibla fordons-/ påbyggnads-delar (Kabel, Slangar, band eller liknande) hamnar i
multifunktionskamerans siktområde under drift.
I fall multifunktionskameran måste lossas eller demonteras, gäller följande föreskrifter för montaget:
•
•
•
•
Multifunktionskameran inkl. hållare och skydd måste återmonteras på sin ursprungliga position.
Denna position får inte ändras.
Endast MAN Originaldelar får användas.
Ändring eller ingrepp i kablaget är inte tillåtet.
Kalibrering av multifunktionskameran måste utföras av en MAN Serviceverkstad.
Filkörningsassistenten varnar föraren akustiskt, så snart han avviker från körfältet utan att använda blinkers.
För att säkerställa denna varning, måste original MAN högtalare (Dual Coil Speaker) finnas i fordonet.
Generellt gäller vid på- och om-byggnad:
•
•
•
Alla fordon måste kalibreras på nytt innan leverans till kund.
Efteravslutade ombyggnadsarbeten måste parametreringen av fordonselektroniken kontrolleras och
eventuellt anpassas.
Multifunktionskameran får endast kalibreras av därför utbildad personal / MAN Service verkstad.
210Utgåva 2015 V12.0
ANTECKNING
Utgåva 2015 V1.0
211
ANTECKNING
212Utgåva 2015 V1.0
IV
Påbyggnad
Utgåva 2015 V1.0
213
IV
1.0
Påbyggnad
Allmänna krav
1.1.Förutsättningar
De användningsvillkor som gäller på platsen där nyttofordonen används är avgörande för dimensioneringen.
Vi förutsätter att, dass påbyggnadstillverkare beaktar dessa och tar hänsyn till dem i påbyggnadskonceptet.
Dessutom förväntas att det genom omsorgsfull dimensionering utesluts att fordonet överbelastas.
Före påbyggnaden ska därför bland annat följande punkter kontrolleras:
•
•
•
•
Viktfördelning (t.ex. tillåten axellast, minsta axellast)
Mått (z.B. total längd, total bredd)
Materialbelastningar (t.ex. på chassiramen och på hjälpramen)
Kompatibilitet hos elsystemen (t.ex. batteri, generator, kabeldragning)
För att erhålla optimala nyttolastegenskaper, krävs en vägning av det levererade fordonschassit innan påbyggnaden
monteras. Genom beräkningar kan sedan den lämpligaste tyngdpunktsplaceringen för nyttolast och påbyggnad
samt den optimala påbyggnadslängden bestämmas.
Dimensioneringen av hjälpramen, förbindningen mellan chassi och påbyggnad och garantin för stabiliteten ligger
inom påbyggarens ansvarsområde.
1.2
Åtkomst och frigång
Åtkomst
Åtkomst till påfyllningsstosar för bränsle, AdBlue-behållare och andra drivmedel måste vara garanterad (t.ex. utsnitt
för påfyllningspistol). Dessutom får inte åtkomligheten till chassits komponenter försvåras genom påbyggnaden när
underhåll och reparationer ska utföras (t.ex. reservhjulshiss, batterihållare, luftfilter, avgasljuddämpare, bromsar).
Reglage måste ha erforderligt min. fritt utrymme och kunna manövreras obehindrat (t.ex. lås för förarhyttens
tippanordning).
214Utgåva 2015 V12.0
IV
Påbyggnad
Frigång
Allmänt:
Det fria utrymmet för rörliga delar får inte påverkas genom påbyggnaden. För att bestämma hur mycket utrymme
som krävs för de rörliga delarna ska bland annat följande punkter beaktas:
•
•
•
•
•
•
Maximal infjädring
Dynamisk infjädring under körning
Infjädring vid start eller inbromsning
Krängning vid kurvtagning
Användning av snökedjor
Luftfjädrarnas nödkörningsegenskaper (t.ex. vid skador på fjäderbälgen under färd)
Förarhytt:
På grund av acceleration som uppträder under körning kränger förarhytten i längsled och sidled. Dessa rörelser
får inte hindras av påbyggnaden. Påbyggnadstillverkaren ska tillse att nedan angivna avstånd mellan förarhytt och
påbyggnad innehålls (se tabell ”Minsta avstånd mellan förarhytt och påbyggnad” och bild 01-IV).
Tabell 01-IV: Minsta avstånd mellan förarhytt och påbyggnad
Serie
Mått A [mm]
Mått B [mm]
XXL
70
50
M, L, LX, XL, XLX
TGS/TGX
Bild 01-IV:
Förarhytt
60
50
Frigång mellan förarhytt och påbyggnad
B
A
T_670_000003_0001_G
A – Avstånd mellan förarhyttens bakvägg och påbyggnaden
B – Avstånd mellan förarhyttens tak och påbyggnaden
Utgåva 2015 V1.0
215
IV
Påbyggnad
Förarhytter är försedda med en tippanordning. Det ska säkerställas att tippning kan ske obehindrat. Inom tippradien får det inte finns utstickande delar som kan hindra tippning. Förarhyttens tippradie anges på fordonschassits
ritningar (hämtas via MANTED, www.manted.de, registrering krävs).
Observera
Vid några utrustningsvarianter och de driftstillstånd som beskrivs ovan kan eventuellt komponenter sticka ut ovanför överkanten på chassiramen. Det är till exempel:
•Bromscylinder
•
Växlingsmekanism (länksystem till växellåda, växlingsvajer)
•
Chassidelar (triangellänk, stötdämparfäste)
Om chassikomponenterna sticker ut utanför hjälpramens ovankant kan en extra mellanram ovanpå hjälpramen
skapa tillräcklig plats. Mellanramen kan utformas så att den blir en extra förstärkning för hjälpramen.
1.3
Köregenskaper och körmotstånd
Påbyggnader har avsevärd inverkan på köregenskaper och körmotstånd. Dessa ska inte påverkas negativt i onödan
genom påbyggnaden.
Negativ inverkan på köregenskaperna har till exempel:
•
•
Ojämn lastfördelning (t.ex. tung kran bakom förarhytten eller längst bak)
Hög tyngdpunkt hos påbyggnad och nyttolast
En ojämn lastfördelning genom påbyggnaden kan motverkas genom att exempelvis aggregat som tank,
batterihållare eller reservhjul flyttas.
Inverkningarna av hög tyngdpunkt hos påbyggnad och nyttolast kan påverkas genom till exempel fordonets
utrustning. För detta ändamål erbjuder MAN speciella stabiliseringspaket för hög tyngdpunkt hos last/påbyggnad.
En ökning av körmotståndet leder till exempel till högre bränsleförbrukning och därmed även högre
CO2-emission.
216Utgåva 2015 V12.0
IV
Påbyggnad
1.4Svängningar
Vid dimensioneringen av påbyggnaden ska man ge akt på att inga otillåtna belastningar genom vibrationer uppträder.
Det kan exempelvis leda till en försämring av köregenskaperna och komforten. Särskilt känsliga är i detta fall
nyttolastoptimerade påbyggnader. Detta omfattar t ex:
•
•
påbyggnader utan eller med delad hjälpram
påbyggnader med hjälpram av lättmetall (t.ex. aluminium)
Dessutom ska påbyggnaden överföra så få vibrationer som möjligt på chassit (t.ex. påbyggnader med separat
motor).
Uppträder otillåtna vibrationer vid färdigställandet eller under drift av fordonet, ska orsaken till dessa åtgärdas.
1.5
Att tänka på vid fordon med lyftbara axlar
Lyftbara axlar kan bara uppfylla sin funktion till fullo om dimensioneringen av påbyggnaden är avstämd till detta.
Funktionen kan vara inskränkt genom:
•
•
Trångt utrymme (t.ex. extremt låga påbyggnader)
Ogynnsam viktfördelning (t.ex. stora lastkranar längst bak på ramen)
Vid lyftning av bakre stödaxlar med axellyft avlastas fordonet mycket på framaxeln. I kombination med
baktunga påbyggnadskoncept (t.ex. bakmonterad lastkran) kan köregenskaperna påverkas kraftigt. Lyftmöjligheten
ska spärras om över 80 % av den tillåtna drivaxellasten uppnås vid tomkörning i upplyft tillstånd eller om den lägsta
framaxellasten (se kapitel III avsnitt 2.2.8) underskrids.
För rangeringsändamål kan den bakre lyftaxeln avlastas vid korrekt dimensionering av hjälpram och påbyggnad
(lastöverföring). Härvid skall man beakta de högre böjnings- och torsionskrafterna som verkar på påbyggnaden och
ramens infästning.
Utgåva 2015 V1.0
217
IV
1.6
Påbyggnad
Fordon med stödben
På lastbilschassin monteras delvis påbyggnader som kräver extra stöd för att säkerställa stabiliteten.
Exempel på detta är bland annat lastkranar, billiftar, betongpumpar.
Principiellt kan man skilja mellan två varianter av stöd:
•
•
Stöd där hjulen har markkontakt
Stöd där hjulen saknar markkontakt
Beroende på vald variant kan olika krav ställas på chassit och dess utrustning. I följande avsnitt beskrivs de
principiella kraven för de
an under ”Utgivare”).
Påbyggnadstillverkaren ansvarar för det totala systemets stabilitet när fordonet används för arbetet.
1.6.1
Stöd där hjulen har markkontakt
Fordon med luftfjädring
Detta avsnitt gäller för fordon som förfogar över minst en luftfjädrad axel. För att erhålla högre uppställningsstabilitet
vid dessa fordon ska man tillse att luftfjädringen sänks ned på buffertarna innan stödbenen används.
Nedsänkningen kan ske antingen manuellt via luftfjädringsstyrningens manöverdon eller automatiserat med hjälp
av specialutrustning 311PE (parameterinmatning ECAS för krananvändning resp. parameterinmatning ECAS för
nedsänkning luftfjäder på buffert).
Om en automatisk sänkning saknas skall användaren/föraren informeras om att luftfjädringen måste sänkas
manuellt.
Specialutrustningen 311PE sänker ned fordonet automatiskt på buffertarna när kraftuttaget kopplas in samtidigt
som fordonet står stilla. När sänkningen är avslutad, reglerar systemet in ett definierat resttryck för att skydda
luftfjädringens bälgar.
För att funktionen ska aktiveras säkert är det ett tvingande krav att manövreringens ordningsföljd följs när
kraftuttaget kopplas in (se bruksanvisningen). Dessutom skall man kontrollera att indikeringen ”Ej körnivå” visas
samt att fordonet är nedsänkt.
Väljs i detta fall specialutrustningen 311PE, ska denna kombineras med specialutrustningen 311PK
(parameterinmatning ECAS med extra kopplingskrets för att undertrycka nivåregleringen). Efter aktiveringen
undertrycker funktionen hos 311PK samtliga reglerfunktioner hos luftfjädringsstyrningen.
Därför får funktionen aktiveras först sedan nedsänkningen har avslutats.
Aktiveringen kan ske med den fabriksmonterade omkopplaren (se bruksanvisningen). Dessutom finns en möjlighet
att aktivera denna funktion över påbyggnaden. Om detta är fallet måste den fabriksmonterade omkopplaren tas bort
eller göras oduglig.
Om specialutrustningen 311PK saknas på ett fordon kan den eftermonteras av ett MAN-serviceföretag
(se MAN serviceinformation 239704).
Vi vill särskilt uppmärksamma att denna åtgärd inte förbättrar uppställningsstabiliteten, och därmed inte är något
sätt att utöka de tekniska gränserna för de påmonterade anordningarna (t ex kranar). Undertryckningen av
ECAS-regleringen får endast genomföras under arbetsdrift.
Funktionen hos specialutrustningen 311PE inaktiveras om motorn/kraftuttaget stängs av resp. slås på varefter
ECAS standardreglering aktiveras (reglering av luftfjädringen till körnivå).
218Utgåva 2015 V12.0
IV
1.6.2
Påbyggnad
Stöd där hjulen saknar markkontakt
Om axlarna lyfts helt har det visserligen fördelar vid säkring av uppställningsstabiliteten inom de fysikaliska
gränserna, dock ger detta högre belastningar på ramen och hjälpramen.
Fordon med luftfjädring
Detta avsnitt gäller för fordon som förfogar över minst en luftfjädrad axel.
Frilyftning av axlarna kan leda till skador på grund av det tryckfall som uppstår i luftfjädringens bälgar. För att
undvika detta rekommenderar MAN i sådana fall specialutrustningen 311PE (parameterinmatning ECAS för
krananvändning resp. parameterinmatning ECAS för nedsänkning luftfjäder på buffert). Därigenom regleras bland
annat ett resttryck på ca 0,5 bar i luftfjädringens bälgar under tiden som fordonet stöttas.
Funktionen hos specialutrustningen 311PE inaktiveras om motorn/kraftuttaget stängs av resp. slås på varefter
ECAS standardreglering aktiveras (reglering av luftfjädringen till körnivå).
1.7Toleranser
Vid dimensioneringen av påbyggnaden ska hänsyn tas till de inom fordonsbyggnad normala toleranserna och
hystereserna. Detta omfattar t ex:
•Däck
•
Fjädring (t.ex. även hysteres i luftfjädringen)
•Ram
Toleranserna hos de av MAN publicerade tekniska data gäller enligt MAN-standard M3264.
Denna står till förfogande i MAN-portalen för teknisk dokumentation (http://ptd.mantruckandbus.com).
Måttavvikelser är oundvikliga. Under användningen av fordonet skall man räkna med ytterligare ändringar av
måtten. Detta omfattar t ex:
•
•
•
Fjädrarna sätter sig
Däck deformeras
Påbyggnaden deformeras.
1.8Montering
Chassiramen får inte deformeras eller lossas före eller under monteringen.
Före monteringen av påbyggnaden ska fordonet köras några gånger fram och tillbaka för att avlasta eventuella
spänningar. Detta gäller i synnerhet för fordon med driven tandemboggi p.g.a. axlarnas rörelse vid kurvtagning.
För montering av påbyggnaden skall fordonet placeras på en jämn monteringsplats.
Olika ramhöjder vänster/höger som är ≤ 1,5 % av avståndet mellan marken till ramens överkant ligger inom
toleranserna för i kapitel IV avsnitt 1.7 beskrivna hysteres- och sättningseffekter. De får inte åtgärdas genom riktning
av ramen, fjädringsjusteringar eller inställningar av luftfjädringen eftersom de alltid kommer att ändras vid
användning av fordonet. Skillnader som är > 1,5 % skall meddelas kundtjänstavdelningen hos MAN före en
reparation. Kundtjänstavdelningen avgör vilka åtgärder som skall vidtas av påbyggnadstillverkaren och/eller av
MAN serviceverkstad.
Påbyggnaden måste ligga utan kvarstående skjuvkrafter på chassiramens rambalkar.
Efter montering av påbyggnaden krävs att inställnings- och kontrollarbetena utförs en gång till.
Detta gäller i synnerhet strålkastarna, givarna vid fordonets front (t.ex. radarsensor för nödbromsningsassistenten)
samt bakre underkörningsskyddet och den sidoplacerade skyddsanordningen.
Utgåva 2015 V1.0
219
IV
1.9
Påbyggnad
Korrosionsskydd vid påbyggnader
Yt- och rostskyddet påverkar produktens livslängd och utseende.
Kvaliteten hos påbyggnadens ytbeläggning skall därför motsvara fordonschassits kvalitetsnivå.
För att säkerställa att detta krav uppfylls skall det för påbyggnader som utförs enligt uppdrag från MAN vara
bindande att använda MAN-fabriksstandard M3297 ”Rostskydd och ytbeläggningssystem för påbyggnader från
andra tillverkare”. Om kunden har gett påbyggnaden i uppdrag gäller den som rekommendation.
Följs den inte övertar dock MAN ingen garanti för eventuella följder.
MAN fabriksstandarder kan hämtas via MAN-portalen för teknisk dokumentation (http://ptd.mantruckandbus.com).
MAN-fordonschassin ytbeläggs i serieproduktion med miljövänlig vattenbaserad 2K-chassitäcklack vid
torktemperaturer på ca 80 °C. För att garantera en likvärdig ytbeläggning förutsätts för påbyggnadens och
hjälpramens samtliga metallmoduler samt efter ramändringar på fordonschassit följande uppbyggnad hos
ytbeläggningen:
•
•
•
Metallblank resp. blästrad (SA 2,5) komponentyta
Grundlack: 2K-EP-häftgrund, godkänd enligt MAN-fabriksnorm M 3162-C eller om möjligt KTL enligt
MAN fabriksstandard M3078-2, förbehandlad med zinkfosfat.
Täcklack: 2K-täcklack enligt MAN-fabriksstandard M 3094 företrädesvis vattenbaserad. Om utrustning
för detta saknas även lösningsmedelsbaserad.
I stället för grundlackering och täcklackering är även varmförzinkning för påbyggnadens underrede möjlig (t ex
längs-, tvärbalkar och knutplåtar), skikttjocklek ≥ 80 µm. Gällande torknings- resp härdningstider och temperaturer
anges i databladen från respektive lacktillverkare. Vid urval och kombination av olika metallmaterial (t ex aluminium
och stål) skall konsekvenserna pga den elektrokemiska spänningsserien i form av korrosion av gränsytorna beaktas
(orsakar kontaktkorrosion).
Efter alla arbeten på fordonschassit:
•
•
•
Avlägsna alla borrspån
Avgrada kanterna
Skydda hålrummen med vax.
Mekaniska fästelement (t.ex. skruvar, muttrar, brickor, bultar) ska skyddas mot rost på bästa sätt.
För minimering av korrosion genom salt under avbrott i monteringsfasen skall alla fordonschassin när
de har mottagits hos påbyggnadstillverkaren spolas rena från saltrester med rent vatten.
220Utgåva 2015 V12.0
IV
1.10
Påbyggnad
Standarder, riktlinjer, föreskrifter
I följande kapitel nämns några exempel på standarder, riktlinjer och föreskrifter som berör lastbilspåbyggnader.
Denna översikt gör dock inte anspråk att vara fullständig. Vi vill här påpeka att det totala systemet bestående av
chassi och påbyggnad måste uppfylla respektive nationella villkor för registrering.
1.10.1 Maskindirektivet (2006/42/EG)
Maskindirektivet kan anskaffas via länken http://eur-lex.europa.eu från EUR-Lex.
Allmän information
Maskindirektivet har till syfte att säkerställa personers, i synnerhet arbetstagarnas och konsumenternas, säkerhet
och hälsa samt säkerheten för egendom, i synnerhet med avseende på de risker som uppstår i samband med
användningen av maskiner.
Direktivet anger grundläggande och allmänt tillämpliga hälso- och säkerhetskrav baserade på den aktuella tekniska
utvecklingsnivån vid tiden för konstruktionen samt tekniska och kostnadseffektiva krav, vilka kompletteras med ett
antal mer specifika krav för vissa slag av maskiner.
För varje maskinkategori finns det lämpliga förfaranden med vilka man kan kontrollera att de grundläggande
hälso- och säkerhetskraven uppfylls. Dessa omfattar förfaranden vid bedömning av överensstämmelse,
CE-märkning samt riskbedömning. Dessutom måste maskintillverkaren utarbeta en teknisk dokumentation för varje
maskin.
Användningsområde
Förutom påbyggnadsriktlinjerna måste påbyggnadstillverkarna även beakta maskindirektivet. Lastbilens chassi
faller principiellt inte under maskindirektivet, då de gällande rättsliga kraven för detta regleras i direktivet om
typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (70/156/EEG).
För olika påbyggnader gäller emellertid maskindirektivet. De produkter (påbyggnader) som omfattas av detta
giltighetsområde definieras i artikel 1 (Tillämpningsområde) i maskindirektivet.
Principiellt skall maskindirektivet tillämpas på:
•maskiner
•
Utbytbar utrustning
•Säkerhetskomponenter
•Lyftredskap
•
Kättingar, vajrar och stroppar
•
Avtagbara kardanaxlar
•
Delvis fullbordade maskiner
Till exempel:
•Lastkranar
•Bakgavellyftar
•Tippåbyggnader
•Sug-/spolningspåbyggnader
•
Bärgningsflak
•
Kompressorer som monterats på fordonet
•Soppressar
•Betong-/cementblandare
•Silo
•
Mekaniskt drivna vajerspel
•
Påbyggnader för lastväxlare och liftdumper
•Billyftar/arbetsplattformar
•Tankpåbyggnader
Utgåva 2015 V1.0
221
IV
Påbyggnad
Direktivet omfattar inte bl a följande:
•
•
Dragfordon för jord- och skogsbruk
Motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (70/156/EEG)
Om en sådan produkt (påbyggnad/tillbyggnad) monteras på lastbilschassit, tillämpas maskindirektivet inte på
lastbilschassit utan på påbyggnaden. Maskindirektivet tillämpas även på gränssnitten mellan lastbilens chassi och
påbyggnad, vilka ansvarar för maskinens rörelse- och manöversäkerhet. Vid påmonterade fordon måste man därför
skilja på självgående arbetsmaskiner, som omfattas av maskindirektivet som en enhet, och lastbilschassin med
på-/tillbyggda maskiner.
Exempel på möjliga självgående arbetsmaskiner:
•
Självgående anläggningsmaskiner
•Betongpumpar
•Mobilkran
•Slamsugare
•
Bärfordon för borrmaskiner
En ”maskin” definieras enligt direktiv 2006/42/EG
”— en sammansatt enhet som är utrustad med eller avsedd att utrustas med ett drivsystem som inte utgörs av direkt
drivkraft från människa eller djur och som består av inbördes förbundna delar eller komponenter, varav minst en rörlig,
som är sammansatta för ett särskilt ändamål,
— en sammansatt enhet enligt första strecksatsen och som endast saknar komponenter för anslutning på användningsstället eller för anslutning till en energi- eller rörelsekälla,
— en sammansatt enhet enligt första och andra strecksatserna som är färdig för installation och som kan fungera endast
om den är monterad på ett transportmedel eller installerad i en byggnad eller i en anläggning,
— sammansatta maskiner enligt första, andra och tredje strecksatserna eller delvis fullbordade maskiner enligt g som för
ett gemensamt syfte ställs upp och styrs så att de fungerar som en enhet,
— en sammansatt enhet av inbördes förbundna delar eller komponenter, varav minst en är rörlig, som är förenade i syfte
att lyfta laster och där den enda energikällan är direkt manuellt arbete.”
Källa: Utdrag ur 2006/42/EG
CE-märkning (CE-märkning om överensstämmelse enligt 2006/42/EG)
Påbyggnadstillverkaren måste säkerställa att påbyggnaden med påbyggnadsdelar och tillbehör motsvarar de
rättsliga kraven. I maskindirektivet (2006/42/EG) fastställs de typer av maskiner för vilka en CE-märkning krävs.
För påbyggnaden gäller principiellt följande:
•
•
Alla maskiner måste vara CE-märkta, dvs. även säkerhetskomponenter, avtagbara kardanaxlar, kättingar,
vajrar och stroppar.
Delvis fullbordade maskiner får inte vara CE-märkta.
För CE-märkning på maskiner gäller följande:
•
•
•
CE-märkningen skall vara tydligt, läsligt och outplånligt anbringad på maskinen.
Maskinerna får inte förses med markeringar, tecken eller dekaler, som genom sin betydelse eller gestaltning
eller i båda avseendena, eventuellt kan förväxlas av tredje person med en CE-märkning.
Annan märkning får anbringas på maskinerna, förutsatt att den inte försämrar CE-märkningens synlighet
eller läsbarhet eller ändrar dess innebörd.
222Utgåva 2015 V12.0
IV
•
•
•
•
Påbyggnad
För att samma kvalitet på CE-märkningen som på tillverkarens märke ska kunna säkerställas, är det viktigt
att båda markeringarna fastsätts med samma teknik. För att kunna skilja eventuellt befintliga CE-märkningar på
komponenter från maskinens CE-märkning, måste den senare monteras bredvid namnet på den som
ansvarar för maskinen, dvs. bredvid tillverkarens namn eller dennes befullmäktigade ombud.
Det är förbjudet att antedatera eller postdatera maskinens tillverkningsår då CE-märkningen anbringas.
Om CE-märkningen förminskas eller förstoras, måste proportionerna enligt ovanstående modell bibehållas.
CE-märkningens beståndsdelar måste vara ungefär lika höga; minsta höjd uppgår till 5 mm.
Vid små maskiner kan denna minsta höjd underskridas.
CE-märkning om överensstämmelse skall bestå av initialerna ”CE” enligt följande modell:
T_998_000002_0001_G
Om en maskin även omfattas av andra direktiv som rör andra aspekter och som föreskriver CE-märkning, skall
denna märkning ange att maskinen även överensstämmer med bestämmelserna i dessa andra direktiv. Om ett eller
flera av dessa direktiv tillåter tillverkaren eller dennes befullmäktigade representant att under en övergångsperiod
välja vilka bestämmelser som skall tillämpas, skall CE-märkningen emellertid ange att maskinen endast
överensstämmer med bestämmelserna i de direktiv som tillverkaren eller dennes befullmäktigade representant
tillämpar. Uppgifter om tillämpade direktiv som offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning skall finnas
i EG-försäkran om överensstämmelse. Om förfarandet för fullständig kvalitetssäkring (enligt direktiv 2006/42/EG,
artikel 12.3 c och 12.4 b har tillämpats, skall CE-märkningen följas av det anmälda organets identifikationsnummer.
Typskylt på uppbyggnad
För identifiering skall alla påbyggnader förses med en typskylt där följande data anges på ett beständigt sätt i
nedanstående ordningsföljd:
•
•
Tillverkarens namn
fullständigt typgodkännandenummer.
Tecknen måste vara minst 4 mm höga. Informationen på typskylten måste permanent vara synliga.
1.10.2 Lastsäkring
Gällande standarder för säkring av last vid nyttofordon ska beaktas, i Europa i synnerhet EN12640
(surrningspunkter), EN12641 (presenningar) och EN12642 (påbyggnader).
1.10.3Konturmarkeringar
Om det krävs av de nationella registreringsvillkoren, ska påbyggnaden förses med konturmarkeringar enligt
ECE-R48 resp. 76/756/EEG.
Utgåva 2015 V1.0
223
IV
2.0
Utformande av påbyggnad och hjälpram
2.1
Allmänna krav
Påbyggnad
Påbyggnader monteras på lastbilschassit, allt efter de belastningar som uppträder och påbyggnadens typ, på en
genomgående eller delad hjälpram eller helt utan hjälpram. I de kapitel som följer behandlas kraven på de olika
utförandena och deras anslutning till chassiramen.
Kraftens inledning i påbyggnad/chassiram
Ett nyttofordon utsätts för de mest skiftande belastningar under drift. Detta omfattar t ex:
•
•
•
Statiska och dynamiska belastningar genom masskrafter (t.ex. genom lasten)
Belastningar vid kurvtagning
Belastningar vid inbromsning och start
Bild 02-IV:
Belastningar på ett nyttofordon
T_995_000022_0001_G
Dessa belastningar måste tas upp av både chassi och påbyggnad i lika omfattning. I de flesta fall kan
belastningarna bara övertas av kombinationen av chassi och påbyggnad. Därför är det ett tvingande krav
att en studie görs av påbyggnaden och chassit samt deras förbindning när påbyggnaden dimensioneras.
Som princip för den vertikala och horisontella kraftöverföringen mellan påbyggnad och chassi gäller:
•
•
•
krafterna ska överföras så jämnt och över så stor yta som möjligt (t.ex. över en genomgående hjälpram).
Ställs påbyggnaden upp på en delad hjälpram eller utan hjälpram, måste en så jämnt fördelad kraftöverföring
som möjligt garanteras över alla delar av hjälpramen eller hela påbyggnaden.
Överföringen av tvärkrafterna (överföring av de horisontella krafterna) måste ske så jämnt som möjligt över
påbyggnadens hela längd och på båda fordonssidorna. Det gäller både för påbyggnader med genomgående
eller delad hjälpram samt för påbyggnader utan hjälpram.
224Utgåva 2015 V12.0
IV
Påbyggnad
Kraftöverföring: Hertz ytpressning
Påbyggnadens anliggningspunkter på ramen måste, oavsett om den är påbyggd med hjälpram eller ej, pga
”Hertz ytpressning” uppvisa minimilängder som har räknats fram. Därvid ska man utgå från ”Linjeberöring mellan
två cylindrar”. Bild 03-IV visar en överdriven deformation av två U-profiler som ligger an mot varandra, som vid en
kombination mellan hjälpram och chassiram. Bild 03-IV visar linjeberöring som positionsnummer 1.
Ett beräkningsexempel återfinns i kapitel V avsnitt 1.11.0 ”Upphängningslängd vid påbyggnad utan hjälpram”.
Bild 03-IV: Deformation av två U-profiler
1
T_690_000005_0001_G
Ramens utböjning och vridning
Ramens utböjning och vridning får inte medföra några negativa egenskaper för påbyggnaden eller fordonet.
De måste kunna tas upp av påbyggnaden och av fordonschassit.
Formel 01-IV kan användas för en överslagsberäkning av den tillåtna utböjningen.
Formel 01-IV: Tillåten utböjning
f
lt
= ––––
250
Förklaringar:
f
lt
=
=
Maximal nedböjning i [mm]
teoretiskt axelavstånd i [mm] (se kapitel III avsnitt 2.2.1)
Utgåva 2015 V1.0
225
IV
2.2
Påbyggnad
Påbyggnad med hjälpram
Detta avsnitt gäller både för genomgående och delade hjälpramar.
Tillåtna material
Sträckgränsen, även kallad förlängningsgräns eller σ0,2-gräns, får under inga kör- eller belastningstillstånd överskridas
med hänsyn tagen till säkerhetsfaktorerna. I tabell 24 finns de vanligaste materialen för hjälpramar angivna.
Det är möjligt att använda bättre material eller material med jämförbara egenskaper som inte finns upptagna här.
Om punktlaster uppträder eller om aggregat med lokalt kraftangrepp ska monteras som t.ex. bakgavellyftar, kranar,
vajerspel ska alltid stålmaterial med en sträckgräns på σ0,2 > 350 N/mm² användas. Valsade profiler är ej tillåtna.
Tabelle 02-IV: Hjälpramsmaterial (exempel), normbeteckningar och sträckgränser
Materialnummer
Gammal
materialbeteckning
Gammal
norm
Ny materialbeteckning
Ny norm
1.0570
St52-3
DIN 17100
S355J2G3
DIN EN
10025
1.0974
QStE340TM
SEW 092
Används ej
1.0976
N/V
N/V
S355MC
1.0978
QStE380TM
SEW 092
Används ej
1.0980
QStE420TM
SEW 092
S420MC
1.0984
QStE500TM
SEW 092
S500MC
Sträck /förlängningsgräns
N/mm2
Draghållfasthet
N/mm2
Lämplighet
för
hjälpramar
≥ 355
ca. 490-630
Lämpligt
≥ 340
ca. 420-540
Ej för
punktlaster
≥ 355
ca. 430-550
Lämpligt
≥ 380
ca. 450-590
Lämpligt
≥ 420
ca. 480-620
Lämpligt
≥ 500
ca. 550-700
Lämpligt
DIN EN
10149-2
DIN EN
10149-2
DIN EN
10149-2
DIN EN
10149-2
Hjälpramens utformning
Frigången för alla rörliga delar får inte inskränkas genom hjälpramens konstruktion.
Hjälpramen måste ha samma yttre bredd som chassiramen och följa dess yttre kontur.
Om möjligt skall hjälpramen konstrueras vridvekt. Fasade U-profiler, som vanligen används i fordonskonstruktion,
uppfyller detta krav.
För att minska styvhetssprång måste hjälpramens främre ände fasas eller en ursparing göras (exempel se bild 04-IV
och bild 05-IV).
Ursparing framtill i hjälprame
30°
t
r=2
t
0,6..0,7h
h
≤ 30°
Bild 05-IV:
t
0,2...0.3h
Avfasning av hjälpram fram h
Bild 04-IV:
T_690_000002_0002_G
226Utgåva 2015 V12.0
IV
Påbyggnad
Där hjälpramen löper ut ska avslutningskanten på hjälpramens underfläns förses med en radie (radie = 0,5 *
hjälpramens materialtjocklek) (se bild 06-IV - positionsnummer 1). Skarpa kanter ska undvikas för att minska risken
för att hjälpramen nöter mot chassiramen.
Bild 06-IV:
Avslutningskant på hjälpramens underfläns
1
T_690_000003_0001_G
Om en längsgående hjälpramsbalk sluts på olika ställen för att öka styvheten mot lådprofilen ska en gradvis övergång
från den slutna profilen till den öppna profilen anordnas. Övergången ska ha en längd på minst tre gånger profilens
bredd (se bild 07-IV).
Om det behövs extra slitplåtar på hjälpramens överfläns på grund av den avsedda påbyggnaden
(t ex kranpåbyggnad) ska det vid utformning av dessa plåtar säkerställas att styvhetssprång undviks (se bild 07-IV).
Bild 07-IV:
Övergång från lådprofil till U-profil
≥ 2B
H
B
≥ 3B
T_998_000001_0001_G
Utgåva 2015 V1.0
227
IV
Påbyggnad
Hjälpramens tvärbalkar ska om möjligt placeras över ramens tvärbalkar.
Vid krökarna på hjälpramens längsgående balkar bör tvärbalkar sättas in.
Vid punktformig baklast (t ex bakre lastkran, medförd pallyft, bakgavellyft) eller påbyggnadskoncept som ger
baklast (t ex sopbil) rekommenderar MAN att en eller flera kryssförstärkningar eller en likvärdig konstruktion används
för att öka styvheten för hjälpramsförbandet. Dessa måste sträcka sig från bakaxelupphängningen till påbyggnadens lastinledningspunkt på bakänden (se bild 08-IV).
Bild 08-IV:
Exempel på utformning av kryssförstärkning
b
,5
≥1
xb
T_690_000006_0001_G
1
2
3
1)Krysstag
2)Chassiram
3)Hjälpram
228Utgåva 2015 V12.0
IV
Påbyggnad
Anslutning av hjälpram till chassiram
Hjälpramens längsgående balkar måste ligga an plant mot den övre flänsen på chassiramens längsgående balkar.
Tvärgående svetsfogar ska undvikas vid ramens krökar. Om fästplåtar krävs i dessa områden, ska de placeras före
eller efter krökarna.
Hjälpramen måste räcka så långt fram som möjl minst över framaxelns bakre fjäderhänke
(se bild 09-IV – positionsnummer 1 och mått a).
Vid luftfjädrad framaxel rekommenderar vi ett avstånd på ≤ 600 mm mellan den 1:a axelns hjulcentrum och
hjälpramen.
Bild 09-IV:
Hjälpramens avstånd från den 1:a axelns centrum
1
<a
T_690_000001_0001_G
a
1)
Framaxelns bakre fjäderhänke
Utrustningsrelaterade anvisningar och begränsningar
Om fordonet är fabriksutrustat med vertikalt avgasrör ska det kontrolleras om det kan uppstå problem med
monteringsutrymmet vid montering av hjälpramen till följd av avgasrörets infästning (inkl stöd) (exempel visas på
bild 10-IV). Om så är fallet måste hjälpramen anpassas i motsvarande grad.
Utgåva 2015 V1.0
229
IV
Bild 10-IV:
Påbyggnad
Fritt utrymme för hjälpram vid vertikalt avgasrör
A
1
A
2
T_155_000001_0001_G
3
A)Detalj
1)
Skruvförband avgasrörr
2)
3.Avgasljuddämpare
230Utgåva 2015 V12.0
IV
2.3
Påbyggnad
Påbyggnad utan hjälpram
En hjälpram kan inte behövas om:
•
•
•
•
Kraftöverföringen mellan påbyggnad och chassi sker över en stor yta (punktlaster är inte tillåtna)
När kombinationen av chassi och påbyggnad visar sig ha tillräcklig böjstyvhet (t.ex. motstånd mot
belastning orsakad av lasten)
När kombinationen av chassi och påbyggnad visar sig ha tillräcklig torsions- och skjuvstyvhet
(t.ex. motstånd mot belastningarna vid kurvtagning)
När påbyggnadens torsionsstyvhet inte hindrar chassits nödvändiga förvridning av ramen på otillåtet sätt
Avståndet mellan påbyggnadens tvärbalkar får inte överstiga 600 mm (se bild 11-IV). Om så krävs är det tillåtet att
överskrida måttet 600 mm i området vid bakaxeln.
Bild 11-IV:
Tvärbalkarnas avstånd om hjälpram saknas
00
≤6
T_690_000004_0001_G
För alla påbyggnadstyper, vid vilka enligt denna riktlinje en hjälpram är ett tvingande krav, måste tillstånd inhämtas
från MAN om monteringen ska ske utan hjälpram (adress se ovan under ”Utgivare”).
Utgåva 2015 V1.0
231
IV
2.4
Påbyggnad
Montering av hjälpram och påbyggnader
Infästningen av hjälpramen i chassiramen skall antingen vara vridvek eller vridstyv.
Beroende på påbyggnadssituation ska båda anslutningstyperna kombineras
Elastiska mellanlägg (t ex mellanlägg av trä) mellan ram och hjälpram eller ram och påbyggnad är inte tillåtna
(se bild 12-IV - positionsnummer 1).
Bild 12-IV:
Elastiska mellanlägg
1
T_691_000001_0001_G
Motiverade undantag är möjliga om man erhåller ett skriftligt medgivande från MAN (adress se ovan under
”Utgivare”).
232Utgåva 2015 V12.0
IV
2.5
Påbyggnad
Skruv- och nitförband
Påbyggnadstillverkaren är ansvarig för utformningen av skruvförbandet mellan hjälpramen och chassiramen.
För skruvförband som är fabriksmonterade och behöver lossas under påbyggnadsarbete gäller kapitel III
avsnitt 1.3.3.
För skruvförband mellan hjälpram och chassiram rekommenderar MAN skruvar i hållfasthetsklass 10.9 och
mekanisk låsning.
Dessutom kan även höghållfasta nitar användas (t.ex. Huck-BOM eller låsringsbultar) med bearbetning enligt
tillverkarens föreskrifter.
Nitförbandet måste åtminstone motsvara skruvförbandet med avseende på utförande och hållfasthet.
Observera
Om större klämlängd krävs på grund av skruvens utformning kan distanshylsor (enligt bild 13-IV) användas.
Bild 13-IV:
Skruvförband med distanshylsa
T_993_000007_0002_G
2.6
Skjuvvek infästning
Vridveka infästningar är kraft-/friktionslåsta. Relativrörelser mellan chassiram och hjälpram är möjliga.
Alla påbyggnader eller hjälpramar som skruvas fast i chassiramen med fästvinklar är vridveka infästningar.
Även om fasta fästplåtar används skall dessa förbindningselement betraktas som skjuvveka om de inte uppfyller
kraven på en skjuvstyv infästning (se kapitel IV avsnitt 2.7).
I praktiken finns det många möjligheter att utföra en skjuvvek förbindelse mellan chassiramen och hjälp- resp.
monteringsramen. I det följande anges de viktigaste sambanden som ska beaktas.
Utgåva 2015 V1.0
233
IV
2.6.1
Påbyggnad
Allmänna krav på skjuvveka påbyggnadsinfästningar
En skjuvvek påbyggnadsinfästning måste, trots att den är flexibel, säkerställa kraftöverföring mellan påbyggnad och
chassiram i vertikal och horisontell riktning.
I princip gäller att antalet infästningar ska väljas så att ett centrumavstånd på 1 200 mm mellan fästpunkterna inte
överskrids (se bild 14-IV).
Bild 14-IV:
Avstånd mellan hjälpramens infästningar
≤1200
T_993_000001_0001_G
Från MAN medlevererade fästvinklar är tänkta för vridvek montering av flak och skåppåbyggnader. Det är inte uteslutet att
de är lämpliga för andra till- och påbyggnader, dock skall det kontrolleras att hållfastheten är tillräcklig vid påmontering av
arbetsutrustning och -maskiner, lyftanordningar, tankpåbyggnader etc.
Om MAN-fästvinklar medlevereras i lös vikt eller på fordonet upphäver detta inte påbyggnadstillverkarens plikt att
kontrollera att antalet och placeringen (befintliga hål i ramen) för dessa är korrekt och att antalet är tillräckligt.
Fästvinklar på MAN-fordon är försedda med avlånga hål placerade i fordonets längsriktning (se bild 15-IV –
positionsnummer 1). De kompenserar för eventuella toleranser och tillåter vid vridveka infästningar den oundvikliga
rörelsen i längsled mellan ramen och hjälpramen, samt mellan ramen och påbyggnaden.
För att kompensera breddavståndsmåtten kan hjälpramens fästvinklar också förses med avlånga hål.
Dessa måste då vara placerade vinkelrätt mot fordonets längsriktning (se bild 15-IV – positionsnummer 2).
Bild 15-IV: Fästvinklar med avlånga hål
1
1)
2)
Fästvinklar på chassiram
Fästvinklar på hjälpram
2
T_993_000002_0001_G
Vid en vridvek infästning skall i första hand de avsedda fästpunkterna på fordonschassit användas.
Om dessa inte räcker till eller om de av konstruktionsskäl inte kan användas skall ytterligare fästpunkter på lämpliga
ställen användas. Om det måste borras hål i ramen skall kapitel III avsnitt 1.3.3 beaktas.
234Utgåva 2015 V12.0
IV
2.6.2
Påbyggnad
Utföranden för skjuvveka påbyggnadsinfästningar
I princip utförs skjuvveka påbyggnadinfästningar med fasta eller i vertikal riktning flexibla skruvförband. Flexibla
påbyggnadsinfästningar används främst i området bakom förarhytten. I området vid bakaxlarna ska fästelementen
utföras med fasta skruvförband. Här kan skjuvplattor användas.
Utföranden med fast skruvförband
För skjuvvek påbyggnadsinfästning i områden med fasta skruvförband ska följande beaktas.
De olika avstånden mellan fästvinklarna på ramen och hjälpramen kan utjämnas genom användning av mellanlägg
med lämplig tjocklek (se bild 16-IV).
Mellanläggen måste vara av stål. Kvalitet S235JR (= St37-2) är tillräcklig. Mer än fyra mellanlägg på ett
fastsättningsställe måste undvikas (se bild 16-IV – positionsnummer 1).
En luftspalt på maximalt 1 mm är tillåten.
Bild 16-IV:
Mellanlägg mellan fästvinklar
1
T_993_000003_0001_G
Ytterligare exempel på skjuvvek infästning, se bild 17-IV.
Utgåva 2015 V1.0
235
IV
Bild 17-IV:
Påbyggnad
Infästning med U-krampa
1
2
5
3
4
1)
2)
3)
4)
5)
T_993_000006_0001_G
U-krampa, hållfasthetsklass 8.8
Mellanlägg, ej elastiskt
Endast häftat mot ramens liv
Vinkel eller U-brygga
Vinkelplåt, ca 5 mm tjock tillpassad
236Utgåva 2015 V12.0
IV
Påbyggnad
Utföranden som är flexibla i vertikal riktning
Utförandet för påbyggnadsinfästningar som är flexibla i vertikal riktning är i första hand beroende av aktuell
påbyggnad. Därvid har påbyggnadens vridstyvhet en avgörande roll. Här gäller följande samband:
A)
B)
Vridvek påbyggnad --> erforderlig flexibilitet för förband i vertikal riktning låg (t ex flak)
Vridstyv påbyggnad --> erforderlig flexibilitet för förband i vertikal riktning hög (t ex skåp)
Förbandens flexibilitet i vertikal riktning kan ökas med hjälp av långa skruvar, fjädrar eller elaster. Detta gäller särskilt
för skruvförbandet för de första fästvinklarna bakom förarhytten eftersom dessa utsätts för höga påkänningar i
vertikalled.
A)
Vridvek påbyggnad
Utförandet som visas på bild 18-IV lämpar sig främst för området bakom förarhytten vid vridveka
påbyggnader. För att öka töjningslängden ska dessutom t ex långa skruvar med distanshylsor
(≥ 25 mm längd) (se bild 18-IV – positionsnummer 1) monteras vid de främre
hjälpramsinfästningarna för vridvekt monterade hjälpramar. Detta minskar risken för att
de skall lossna eftersom långa skruvar har större elastisk töjbarhet. Distanshylsornas yttre diameter
ska motsvara skruvarnas kantmått.
Bild 18-IV:
Ökning av den elastiska töjbarheten genom långa skruvar och distanshylsor
≥ 25
1
T_993_000004_0001_G
Utgåva 2015 V1.0
237
IV
Påbyggnad
B)
Vridstyv påbyggnad
Infästningarna enligt bild 19-IV och bild 20-IV rekommenderas för vridstyva påbyggnader för
området bakom förarhytten. Vid vridpåkänningar på ramen medger denna infästningstyp att
påbyggnaden lyfts i begränsad och kontrollerad omfattning. Härvid måste ett avstånd på minst
5 mm mellan det övre och undre fästelementet anordnas (se bild 9-IV positionsnummer 1
och bild 20-IV positionsnummer 1).
Bild 19-IV:
Långa skruvar och tallriksfjädrar
1
T_993_000005_0001_G
Flexibel infästning med elast
1
≥ 5 mm
Bild 20-IV:
T_993_000037_0001_G
238Utgåva 2015 V12.0
IV
Påbyggnad
I detta fall ska ytterligare åtgärder vidtas för stöd för de tvärgående krafterna (i horisontell riktning).
Detta kan göras på olika sätt. Bild 21-IV och 22-IV visar exempel på detta (se positionsnummer 1).
Bild 21-IV:
Flexibel påbyggnadsinfästning med styrplåt
≥ 5 mm
A
A
1
Flexibel påbyggnadsinfästning med utstickande bryggvinkel
≥ 5 mm
Bild 22-IV:
T_993_000038_0001_G
1
T_993_000039_0001_G
Stöd för de tvärgående krafterna måste säkerställas med de ovan beskrivna åtgärderna under alla driftsförhållanden
för fordonet. Därför ska särskilt utsticket ovanför ramens överkant anpassas till den flexibla
påbyggnadsinfästningens maximala fjädringsväg.
Utgåva 2015 V1.0
239
IV
2.7
Påbyggnad
Skjuvstyv infästning
Vid skjuvstyv infästning låses rörelsen mellan chassi- och hjälp-ram. Hjälpramen följer därför chassiramens rörelse.
Ifall skjuvstyv infästning används, betraktas kombinationen av ramar som en profil vid hållfasthetsberäkning av
området kring ett fäste.
Användning av fasta fästplåtar ger inte automatiskt en skjuvstyv infästning. Fasta fästplåtar betraktas som rörliga,
eftersom de inte uppfyller kraven på en skjuvstyv infästning. Perfekt skjuvstyva fästen är per definition formstabila.
Olika formstabila fästen kan användas (se bild 23-IV).
För att åstadkomma en skjuvstyv infästning finns dessutom andra möjligheter (t ex. kraft-/friktionsförband eller
andra (skruvförband). Påbyggaren måste säkerställa lämplig utformning för att den använda infästningen tål
samtliga uppträdande laster, och förhindrar en relativrörelse mellan chassi- och hjälp-ram.
Exempel på en skjuvstyv infästning med delgängad skruv:
En skjuvstyv skruvförbindning kan uppnås, ifall ett hålspel enligt DIN 18800 på ≤ 0,3 mm innehålls. Ifall helgängad
skruv används, måste förhindras, att gängan inte kommer i beröring med hålets vägg (Undvikande av
skjuvspänning).
Bild 23-IV:
Exempel på fasta fästplåtar med delgängad skruv
1
2
3
4
5
T_993_000008_0002_G
1)Hjälpram
2)Fästplåt
3)
Hålspel ≤ 0,3 mm 4)Distanshylsor
5)Rambalk
240Utgåva 2015 V12.0
IV
Påbyggnad
Råd angående utformning av fästplåtar och skruvförband:
En hel fästplåt per ramsida är tänkbart, flera mindre plåtar är dock att föredra.
Plåtens tjocklek ska motsvara ramens plåttjocklek, en tolerans på +1 mm är ok.
För att påverka ramens vridmöjlighet så lite som möjligt, ska fästplåtar endast monteras där de behövs.
Början, slut och erforderlig längd på den skjuvstyva förbindningen kan beräknas. Använd fästen enligt beräkningen.
För övriga infästningspunkter, utanför det skjuvstyva området, kan rörliga fästen väljas.
Fästplåtarna kan antingen svetsas eller skruvas i hjälpramen (exempel se bild 25-IV). Svetsning i chassiramen är inte
tillåten (jfr kapitel III avsnitt 1.3.2).
Råd angående svetsning:
•
•
•
Placering av svetsen så att ansamlingar av svets undviks
Placera inte svetsfogar i högt belastade områden
Vid svetsning i kallformade områden ska ett avstånd enligt DIN 18800 hållas (Bild 24-IV).
Avstånd vid svetsning i kallformat område
t
Bild 24-IV:
1
5t
3
2
T_993_000040_0001_G
1)Fästplåt
2)Chassiram
3)Hjälpram
Utgåva 2015 V1.0
241
IV
Bild 25-IV:
Påbyggnad
Exempel på svetsning i fästplåtar
1
2
T_993_000041_0001_G
1)
Kant- och avslutning kälsvets
2)Hålsvets
242Utgåva 2015 V12.0
IV
Påbyggnad
3.0Påbyggnader
3.1Dragbil
MAN erbjuder olika varianter av dragbilar. Dessa räcker från dragbilar i standardutförande till chassin som har utvecklats speciellt för tungtransporter. Dessutom kan olika vändskivekopplingar och monteringsplattor erhållas.
3.1.1
Chassin och utrustningar
Det i försäljningsunderlagen och fordonschassiritningarna angivna vändskiveförmåttet gäller endast
standardfordon. Utrustningsdetaljer som påverkar fordonets tomvikt eller fordonsmåtten kan eventuellt kräva en
ändring av vändskivans kopplingsavstånd. Därigenom kan även lasten på vändskivan och den totala tåglängden
ändras.
Ska ett lastbilschassi användas som dragbil eller användas alternativt som dragbil och lastbil, ska kapitel III avsnitt
2.3.5 beaktas.
3.1.2
De allmänna kraven på påbyggnadens dimensionering i kapitel IV avsnitt 2.0 ska beaktas.
Påhängsvagn och dragbil bildar en gemensam enhet. Därför krävs en omsorgsfull avstämning av mått och vikter för
att överbelastning eller skador ska kunna uteslutas.
Därför skall följande kontrolleras:
•Frigångsradier
•Vändskivehöjd
•
Last på vändskiva
•
Alla delars frigång
•
Lagstadgade krav.
Den nödvändiga lutningsvinkeln är enligt ISO 1726 fram 6°, bak 7° och i sidled 3°. Olika däckstorlekar,
fjäderkonstanter eller vändskivehöjder mellan dragbil och påhängsvagn kan minska dessa vinklar så att de inte
längre motsvarar standarden. Förutom påhängsvagnens lutning bakåt skall även följande beaktas: Krängningen vid
kurvkörning, infjädring (axelstyrning, bromscylindrar, hjulhus), snökedjor, bakaxlarnas pendelrörelse vid fordon med
tandemboggi och frigångsradierna (se bild 20-IV). De nämnda värdena kan avvika vid volympåbyggnader med låga
dragbilar.
Utgåva 2015 V1.0
243
IV
Bild 26-IV:
Påbyggnad
Mått på dragbilar
T_995_000002_0001_G
Vid uppbyggnaden av en dragbil rekommenderar vid följande tillvägagångssätt före idrifttagningen.
Detta säkerställer att maximalt möjliga last på vändskivan följs samtidigt som tillåtna axellaster och minsta axellaster
inte över-/underskrids. Dessutom finns garanti för att tillräckligt fritt utrymme mellan dragbil och påhängsvagn är
givet och att de lagstadgade föreskrifterna följs:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Vägning av fordonet
Utför en axellastberäkning
Bestämma det optimala kopplingsavståndet
Kontrollera den främre frigångsradien
Kontrollera den bakre frigångsradien
Kontrollera den främre lutningsvinkeln
Kontrollera den bakre lutningsvinkeln
Kontrollera den totala längden av fordonskombinationen (dragbil och påhängsvagn)
Montera vändskivan med hänsyn till detta.
Endast typgodkända vändskivor och monteringsplattor enligt EU-riktlinje 94/20/EG får användas.
Vilken vändskivekoppling som ska användas beror på flera faktorer. Det avgörande är D-värdet, precis som
för släpvagnskopplingar. För hela fordonståget med påhängsvagn gäller det minsta D-värdet av D-värdena för
vändskivetapp, vändskivekoppling och monteringsplatta. D-värdet står på typskyltarna. Formeln för beräkning av
D-värdet vid dragbilskombinationer finns i häftet ”Kopplingsanordningar TG”.
Vändskivans nivå på påhängsvagnen skall vid tillåten vändskivelast vara parallell mot körbanan.
Vändskivans och/eller monteringsplattans höjd måste anpassas till detta.
Montering av en vändskiva utan hjälpram är ej tillåtet. I vissa fall kan en sk direktmontering av en vändskivekoppling
vara möjlig. Härvid monteras vändskivekopplingen med speciella lagerbockar tillsammans med en
förstärkningsplatta (behöver ej typgodkännas) på hjälpramen. Då krävs ingen monteringsplatta.
Hjälpramens dimensionering och den använda materialkvaliteten ska utföras enligt kapitel IV avsnitt 2.2.
244Utgåva 2015 V12.0
IV
Påbyggnad
Vändskiveplattan får inte ligga an mot chassiramens rambalkar, utan endast mot vändskivans hjälpram.
För infästning av monteringsplattan får endast skruvar som har godkänts av MAN eller tillverkaren av
vändskiveplattan användas.
Vid monteringen av vändskivan och monteringsplattan skall anvisningarna/riktlinjerna från vändskivans tillverkare
beaktas.
Anslutningsledningar för luftförsörjning, broms, elsystem och ABS får inte gnida mot påbyggnaden eller fastna vid
kurvkörning. Därför skall påbyggnadstillverkaren kontrollera att alla ledningar har tillräcklig frigång vid kurvkörning
med påhängsvagn. Vid körning utan påhängsvagn måste alla ledningar fästas på säkert sätt i tomma kopplingar
eller uttag. Dessutom skall dessa anslutningar monteras så att de kan kopplas i och ur på ett säkert sätt.
Om anslutning av luft- och elanslutningarna inte går att utföra från körbanan måste en lämplig arbetsyta samt
en uppstigningsmöjlighet till denna arbetsyta tillhandahållas.
3.2
Flak- och skåppåbyggnader
För jämn belastning av fordonschassit fästs påbyggnaden i allmänhet via en hjälpram.
Slutna påbyggnader som t ex skåppåbyggnader är av vridstyvt utförande relativt chassiramen. För att ramens
erforderliga vridelasticitet (t.ex. vid kurvkörning) ska hindras så litet som möjligt av påbyggnaden ska påbyggnaden
fästas vridvekt i påbyggnadens främre ände.
Ska fordonet kunna köras i terräng rekommenderar via att påbyggnaden fästs med trepunkts- eller
rombupphängning (se bild 27-IV).
Bild 27-IV:
Upphängningsmöjlighet för vridstyv påbyggnad på vridvekt fordonschassi med trepunktsoch rombupphängning
T_995_000003_0001_G
Vid planeringen av påbyggnaden ska speciell uppmärksamhet riktas på att hjulen går fritt. Extra platsbehov kan
bland annat krävas av följande skäl:
•
•
•
•
•
Nedsänkning av luftfjädringen
Helt nedfjädrad fjädring
Snedställning av axel
Användning av snökedjor
Fordonet lutar i sidled
Fällbara flaklämmar får inte heller vidröra körbanan vid nedsänkt eller vid helt nedfjädrat läge.
För montering av fästkonsoler för påhängstruck ska kapitel IV avsnitt 3.9 ”Lastkranar” beaktas.
Dessa ska behandlas på liknande sätt som borttagbara lastkranar.
Utgåva 2015 V1.0
245
IV
3.3
Rede för växelflak
3.3.1
Påbyggnad
I serierna TGS och TGX finns helt luftfjädrade chassin, som kan utrustas från fabrik med en bärram för växelflak.
Anslutningsmåtten och centreringsanordningarna motsvarar standarden EN 284. Dessa chassin har utvecklats
speciellt för vägkörning.
3.3.2
Användning av MAN bärramar för växelflak
Oinskränkt användning av de från fabrik tillgängliga MAN-bärramar för växelflak är dock inte möjlig om även andra
påbyggnader ska användas.
Förändringar i efterhand av MAN-bärramar för växelflak är bara tillåtet om detta har godkänts av MAN (adress se
ovan under ”Utgivare”). Det kan till exempel krävas om anliggningspunkter eller andra mått måste förändras.
Det är inte tillåtet att ta bort de mittre fästena.
Tekniska ritningar över MAN-bärramar för växelflak kan hämtas från MANTED (www.manted.de) i modulen
”Bärramar för växelflak”.
Användning av andra bärramar för växelflak
Påbyggnader för växelflak ska ligga an med hela ramlängden mot chassiramen. Därför rekommenderas en
genomgående hjälpram.
Man kan avstå från en hjälpram om kraven i kapitel IV avsnitt 2.3 uppfylls. I detta fall ska de längsgående
chassibalkarna (bild 28-IV – positionsnummer 2) dock skyddas mot slitage (t.ex. med en slitprofil enligt
bild 28-IV – positionsnummer 1).
246Utgåva 2015 V12.0
IV
Påbyggnad
Bild 28-IV:
Slitprofil för växelflak
1
2
T_993_000016_0001_G
Det är möjligt att använda material med en sträckgräns ≤ 350 N/mm² till slitprofiler. En slitprofil kan bara överta
funktionen av en hjälpram, om lämpligt material används (se kapitel IV 2.2) och lämpligheten bevisas matematiskt
av påbyggnadstillverkaren.
De vanliga fästena för växelflak är speciellt avsedda för fastsättning av växelflak. Ska andra avvikande
påbyggnadstyper (t.ex. betongtransport, tippflak, vändskivepåbyggnader, …) fästas med denna måste
lämpligheten bekräftas av påbyggnadstillverkaren resp. av fästenas tillverkare.
Utgåva 2015 V1.0
247
IV
Påbyggnad
3.4Bakgavellyft
Innan en bakgavellyft monteras ska man kontrollera att fordonschassit och påbyggnaden tål detta.
De allmänna kraven på påbyggnadens dimensionering i kapitel IV avsnitt 1.0 och avsnitt 2.0 ska beaktas.
Monteringen av en bakgavellyft påverkar följande:
•Axellastfördelning
•
Påbyggnads- och totallängd.
•
Ramens nedböjning.
•
Hjälpramens nedböjning.
•
Infästningssätt mellan chassiram och hjälpram
•
Fordonets elsystem (batteri, generator, kabeldragning).
Innan en bakgavellyft monteras måste påbyggnadstillverkaren:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Utför en axelbelastningsberäkning.
Kontrollera att föreskriven minsta framaxellast innehålls (se kapitel III avsnitt 2.2.6 ”Minsta framaxellast”).
Utesluta att tillåtna axellaster överskrids.
Ta hänsyn till stödlast som uppträder utöver bakgavellyften vid utformning av fordonet.
Vid behov förkorta påbyggnadens längd och det bakre överhänget eller öka axelavståndet.
Anordna stöd när detta är nödvändigt av hållfasthets-, styvhets- eller stabilitetsskäl.
Anordna batterier med tillräcklig kapacitet (minst 175 Ah, helst 225 Ah) och generator med tillräcklig effekt
(minst 28 V 110 A, helst 28 V 120 A). Kan monteras som specialutrustning hos tillverkaren.
Anordna elektriskt gränssnitt för bakgavellyft (kan fås som specialutrustning från fabrik).
Kopplingsscheman/stiftbeläggning kapitel II avsnitt 8.3.2
Beakta landsspecifika föreskrifter och lagstiftning.
Hjälpramens utformning och anslutning ram/hjälpram
Hjälpramen ska konstrueras och utformas enligt kapitel IV avsnitt 2.0. Detta ansvarar påbyggnadstillverkaren för.
Sluttvärbalken på chassiramen ska bibehållas. Om sluttvärbalk inte ingår som standard ska en sådan eftermonteras
(anskaffas via MAN reservdelsavdelning). Montering av en bakgavellyft utan sluttvärbalk är ej tillåtet.
Nedan anges några hjälpramsprofiler i tabellform. Denna sammanställning (tabell 03-IV) ska inte ses som fullständig.
Alla erforderliga uppgifter för konstruktionen ska kontrolleras.
Andra stålprofiler är tillåtna om de åtminstone uppvisar samma värden avseende yttröghetsmoment Ix,
motståndsmoment Wx och sträckgräns σ0,2.
Profiler av icke-järnmetaller är inte godkända av MAN för användning i hjälpramar.
248Utgåva 2015 V12.0
IV
Påbyggnad
Tabell 03-IV:
Tekniska data hjälpramsprofiler
Profil
Höjd
Bredd
Tjocklek
Ix
Wx1
σ0,2
σB
U100/50/5
100 mm
50 mm
5 mm
136 cm4
27 cm3
355 N/mm2
520 N/mm2
4
3
2
2
U100/60/6
U120/60/6
U140/60/6
U160/60/6
U160/70/7
U180/70/7
Bild 29-IV: 100 mm
60 mm
120 mm
6 mm
60 mm
140 mm
6 mm
60 mm
160 mm
6 mm
60 mm
160 mm
6 mm
70 mm
180 mm
7 mm
70 mm
7 mm
182 cm
281 cm
406 cm
561 cm
716 cm
951 cm
4
4
4
4
4
36 cm
47 cm
58 cm
70 cm
90 cm
3
3
3
3
106 cm
3
355 N/mm
355 N/mm
355 N/mm
355 N/mm
355 N/mm
355 N/mm
2
2
2
2
2
520 N/mm
520 N/mm
520 N/mm
520 N/mm
520 N/mm
520 N/mm
2
2
2
2
2
Dimensioner
7,2 kg/m
9,4 kg/m
10,4 kg/m
11,3 kg/m
12,3 kg/m
15,3 kg/m
16,3 kg/m
Koordinatsystem och mått för hjälpramsprofil
y
t
B
x
H
T_678_000001_0001_G
H)
B)
t)
Höjd hjälpramsprofil
Bredd hjälpramsprofil
Tjocklek hjälpramsprofil
För att säkerställa optimal kraftöverföring till chassiramen ska anslutningen mellan chassiramen och hjälpramen
utföras som delvis skjuvstyv anslutning. Detta innebär att hjälpramen måste vara skjuvfast ansluten till chassiramen
i området bakom bakaxeln till ramänden (område B bild 30-IV). Den skjuvfasta anslutningen måste minst sträcka sig
framåt till bakaxelns främre länkarmsfäste (med luftfjädring) resp. till bakaxelns främre fjäderhänke (med bladfädring)
(pos. 2 bild 30-IV). I hjälpramens främre område bakom förarhytten ska anslutningen ram/hjälpram utföras skjuvvekt
(område A bild 30-IV). Se kapitel IV avsnitt 2.4 till avsnitt 2.7.
Föreskrifterna för hjälpramsinfästning gäller både för tvåaxliga och treaxliga fordon.
För infästning av monteringsplattor för bakgavellyft ska dessutom bakgavellyfttillverkarens monteringsriktlinjer
beaktas.
Utgåva 2015 V1.0
249
IV
Bild 30-IV:
Påbyggnad
Exempel på montering av bakgavellyft på två- och treaxliga fordon
A
B
C
1
2
3
T_678_000002_0001_G
A
B
C
1
2
3
T_678_000003_0001_G
A)
B)
C)
Skjuvvekt område
Skjuvstyvt område genom fästplåtplacering
Ramöverhäng (avstånd från ramände till centrum på bakersta axeln)
1)Flakfästvinkel
2)Fästplåt
3)Bakgavellyftanordning
250Utgåva 2015 V12.0
IV
Påbyggnad
Grunder för användning av bakgavellyfttabeller
Tabellvärdena är gränsvärden då det inte krävs stöd av hållfasthets- eller styvhetsskäl. De gäller som riktvärden.
MAN rekommenderar att gränsvärdena innehålls för att undvika ramskador och säkerställa optimal lastkapacitet
för fordonet.
I tabellerna anges en del av de vanligen förekommande bakgavellyftstorlekarna i kombination med vanligen
förekommande fordonstyper. Om bakgavellyftar med högre nyttolast ska monteras så måste detta beaktas
särskilt.
Bakgavellyfttabellerna baseras på optimal lastkapacitet för ett fordon med avseende på tillåtna axellaster.
Axellastfördelningen påverkas avsevärt av ramöverhänget och påbyggnadslängden. Tabellerna avser fordon i
serieutförande (tomvikt, axellastfördelning). De angivna ramöverhängen har beräknats så att, vid givna randvillkor, i
det närmaste optimal lastkapacitet erhålls med hänsyn till minsta framaxellast och tillåten bakaxellast.
De angivna hjälpramarna som ska användas som minimum enligt tabell 03-IV har kontrollerats beträffande
maximalt tillåten spänning och nedböjning. Hjul som delvis sticker ut ovanför ramens överkant på fordon i
serieutförande när bakaxeln är helt infjädrad har inte beaktats. För att kompensera för hjulutstick och säkerställa
problemfri montering av påbyggnaden ska i dessa fall, i motsats till vad som anges i bakgavellyfttabellerna, en
hjälpramsprofil med tillräcklig höjd väljas.
Om de angivna värdena inte innehålls så ansvarar påbyggnadstillverkaren för att tillåten nedböjning och tillåtna
spänningar innehålls genom att en tillräckligt dimensionerad hjälpram används.
Det kan eventuellt vara nödvändigt att ändra axelavståndet eller bakre ramöverhänget för att innehålla tillåtna
axellaster. Ramöverhängen som anges i tabellerna motsvarar inte de ramöverhäng som finns tillgängliga som
standard från fabrik.
Om det tillåtna ramöverhänget överskrids på grund av det avsedda påbyggnadskonceptet ska tabellvärdena inte
användas. I stället måste en speciell dimensionering av chassi och hjälpram utföras av påbyggaren.
På fordon med löpaxel eller pusheraxel får bakgavellyften endast användas när berörd axel är nedsänkt.
Utgåva 2015 V1.0
251
IV
Påbyggnad
Tabell 04-IV: Bakagavellyfttabell TGS/TGX tvåaxligt fordon (mått i mm, last i kg)
Gäller för: 03S, 06S, 10S, 22S, 06X, 10X, 22X
Axelavstånd
1:a och 2:a axel
Nyttolast
bakgavellyft
≤ 1000
3600
≤ 1500
≤ 2000
≤ 1000
3900
≤ 1500
≤ 2000
≤ 1000
4200
≤ 1500
≤ 2000
≤ 1000
4500
≤ 1500
≤ 2000
≤ 1000
4800
≤ 1500
≤ 2000
≤ 1000
5100
≤ 1500
≤ 2000
Förarhytt
Godk.
Ramöverhäng
M
1750
min.
Hjälpramsprofil
BxHxt
100x50x5
L / LX / XL / XLX / XXL
1550
100x50x5
1500
100x50x5
1500
1750
M
M
M
1700
1700
1950
M
1900
M
1850
100x50x5
100x50x5
100x50x5
100x50x5
100x50x5
100x50x5
1700
100x50x5
1650
100x50x5
1950
100x50x5
1900
M
M
2150
2100
100x50x5
100x50x5
100x50x5
100x50x5
M
2050
M
2350
M
2300
M
2250
100x60x6
2550
100x50x5
M
1850
100x50x5
100x50x5
100x50x5
2150
100x50x5
2100
100x50x5
2050
100x50x5
100x50x5
2350
100x50x5
2300
100x50x5
2250
2550
M
M
M
2500
100x50x5
2450
120x60x6
2700
100x50x5
100x50x5
100x50x5
M
2650
100x60x6
M
2600
140x60x6
252Utgåva 2015 V12.0
2500
2450
100x50x5
100x60x6
IV
Påbyggnad
Tabell 04-IV: Bakagavellyfttabell TGS/TGX tvåaxligt fordon (mått i mm, last i kg)
Gäller för: 03S, 06S, 10S, 22S, 06X, 10X, 22X
Axelavstånd
1:a och 2:a axel
Nyttolast
bakgavellyft
≤ 1000
5500
≤ 1500
≤ 2000
≤ 1000
5900
≤ 1500
≤ 2000
≤ 1000
6300
≤ 1500
≤ 2000
≤ 1000
6700
≤ 1500
≤ 2000
Förarhytt
Godk.
Ramöverhäng
M
2950
2800
min.
Hjälpramsprofil
BxHxt
100x50x5
100x50x5
M
2900
M
2850
M
3200
100x60x6
3150
160x60x6
3100
180x70x7
2750
100x60x6
2700
140x60x6
3050
3000
M
M
M
140x60x6
2950
3450
160x60x6
100x50x5
140x60x6
160x70x7
120x60x6
3300
100x60x6
3250
160x60x6
3000
180x70x7
M
3400
160x70x7
M
3000
M
3700
160x60x6
3400
180x70x7
3600
3550
M
M
3050
3050
180x70x7
140x60x6
180x70x7
180x70x7
180x70x7
Exempel på användning av bakgavellyfttabell TGS/TGX tvåaxligt fordon:
Fordonstyp:06S
Fordonsvariantbeskrivning:
TGS 18.400 4x2 BL
Förarhytt:M
Axelavstånd mellan 1:a och 2:a axeln: 5100 mm
Serieramöverhäng:2900 mm
Nyttolast bakgavellyft:
1500 kg
Enligt tabell: Tillåtet ramöverhäng 2650 mm
min. hjälpramsprofil 100x60x6 (Wx = 36 cm³, Ix =182 cm4) delvis skjuvfast
förbunden med chassiramen; profil med jämförbara tekniska data
är också tillåten
Utgåva 2015 V1.0
253
IV
Påbyggnad
Tabell 05-IV: Bakagavellyfttabell TGS/TGX treaxligt fordon (mått i mm, last i kg)
Gäller för: 18S, 21S, 35S, 71S, 74S, 89S, 18X, 21X, 89X
Axelavstånd
1:a och 2:a axel
3600
Axelavstånd
2:a och 3:e
axeln
1350
Nyttolast
bakgavellyft
Förarhytt
Godk.
Ramöverhäng
≤ 1000
M
1800
M
1800
≤ 1000
≤ 1500
≤ 2000
1500
≤ 1000
1550
≤ 1500
≤ 2000
≤ 1000
≤ 1500
≤ 2000
≤ 1000
2000
≤ 1500
1950
≤ 2000
≤ 1000
2200
≤ 1500
2150
≤ 2000
≤ 1000
≤ 1500
≤ 2000
≤ 1500
≤ 2000
≤ 1000
3900
1350
≤ 1500
≤ 2000
≤ 1000
4200
1350
≤ 1500
≤ 2000
≤ 1000
4500
1350
≤ 1500
≤ 2000
≤ 1000
4800
1350
≤ 1500
≤ 2000
≤ 1000
5100
1350
≤ 1500
≤ 2000
M
M
1550
1550
1750
1850
M
1800
M
1800
M
2050
M
2050
M
2000
M
2300
M
1550
1550
1800
1800
1750
2250
M
2200
M
2450
M
1950
2450
M
2400
M
2700
M
2650
M
2600
254Utgåva 2015 V12.0
2150
2400
2400
2350
min.
Hjälpramsprofil
BxHxt
100x50x5
100x50x5
100x50x5
100x50x5
100x50x5
100x50x5
100x50x5
100x50x5
100x50x5
100x50x5
100x50x5
100x50x5
100x50x5
100x50x5
100x50x5
100x50x5
100x50x5
100x50x5
100x50x5
100x50x5
100x50x5
100x50x5
100x50x5
100x50x5
100x50x5
100x50x5
100x50x5
100x50x5
100x50x5
100x50x5
100x50x5
100x50x5
100x50x5
100x50x5
120x60x6
100x50x5
IV
Påbyggnad
Tabell 05-IV: Bakagavellyfttabell TGS/TGX treaxligt fordon (mått i mm, last i kg)
Gäller för: 18S, 21S, 35S, 71S, 74S, 89S, 18X, 21X, 89X
Axelavstånd
1:a och 2:a axel
5500
Axelavstånd
2:a och 3:e
axeln
1350
Förarhytt
Godk.
Ramöverhäng
≤1000
M
3000
M
2950
120x60x6
M
2900
160x60x6
M
3250
100x50x5
≤1500
≤2000
≤1000
3050
≤1500
3000
120x60x6
≤2000
2950
160x60x6
≤1500
≤1000
1350
≤1500
≤2000
M
M
2750
100x50x5
≤1000
≤2000
5900
min.
Hjälpramsprofil
BxHxt
Nyttolast
bakgavellyft
2700
2650
3200
3150
100x50x5
100x50x5
120x60x6
100x50x5
140x60x6
160x70x7
Exempel på användning av bakgavellyfttabell TGS/TGX treaxligt fordon:
Fordonstyp:21X
Fordonsvariantbeskrivning:
TGX 26.440 6x2-2 LL
Förarhytt:XL
Axelavstånd mellan 1:a och 2:a axeln: 5500 mm
Axelavstånd mellan 2:a och 3:e axeln: 1350 mm
Serieramöverhäng:2400 mm
Nyttolast bakgavellyft:
2000 kg
Enligt tabell: Tillåtet ramöverhäng 2650 mm
min. hjälpramsprofil 120x60x6 (Wx = 47 cm³, Ix =281 cm4) delvis
skjuvfast förbunden med chassiramen; profil med jämförbara tekniska
data är också tillåten
Utgåva 2015 V1.0
255
IV
3.5
Påbyggnad
Tank- och behållarpåbyggnad
Med hänsyn till det transporterade godset skall fordonen av ansvariga instanser utrustas enligt de nationella
bestämmelserna, riktlinjerna och föreskrifterna. I Tyskland finns information om transport av farligt gods
(enl gällande lag) att erhålla från expertpersonalen på farligt gods hos det tekniska kontrollorganet
(t ex DEKRA, TÜV).
3.5.1
Genom den höga tyngdpunkten hos tank- och silopåbyggnader rekommenderar vi att chassina utrustas med det
stabiliseringspaket för hög tyngdpunkt på last/påbyggnad som kan erhållas från fabrik.
3.5.2
Tank- och silopåbyggnader kräver i allmänhet en genomgående hjälpram.
Kopplingen mellan påbyggnad och fordonschassi måste i det främre området vara utförd så att ramens
vridelasticitet inte hindras. Detta kan uppnås med en främre upphängning som är så vridvek som möjligt, t ex med
•
•
Pendelupphängning (bild 31-IV)
Elastisk upphängning (bild 32-IV)
Bild 31-IV:
Främre upphängning som pendelupphängning
Bild 32-IV: Främre upphängning som elastisk upphängning
T_995_000004_0001_G
256Utgåva 2015 V12.0
IV
Påbyggnad
Den främre upphängningspunkten skall vara så nära framaxelns mitt som möjligt. Inom området för bakaxelns
teoretiska centrum (se kapitel III avsnitt 2.2.1) ska en tvärstyv påbyggnadsstötta inplaneras.
Där skall man även tillse att infästningen i ramen är tillräckligt dimensionerad. Avståndet från bakaxelns teoretiska
centrum till upphängningens mitt måste vara ≤1000 mm (se bild 33-IV – positionsnummer 1).
Förbindningen bakom förarhytten måste utföras så att ramens vridelasticitet påverkas så litet som möjligt
(se bild 33-IV – positionsnummer 2).
Bild 33-IV:
Placering tank- och siloupphängning
1
lt
≤1000
≥500
2
≤1400
T_995_000005_0001_G
Utgåva 2015 V1.0
257
IV
Påbyggnad
Tank- och silo-påbyggnader utan hjälpram
Tank- och silo-påbyggnader utan hjälpram är tillåtna på de chassin som finns upptagna i tabell 06-IV.
Det är dessutom tvingande nödvändigt att de angivna måtten i bild 34-IV Måtten för tankupphängningarnas
positioner är relaterad till mitten av 1:a axeln resp. bakaxelns teoretiska centrum (se bild 34-IV – positionsnummer 1)
Tabell 06-IV:
Fordonschassi utan hjälpram vid tankpåbyggnader vid dubbel och trefaldig upphängning
Typ
06S
Hjulkonfiguration
06X
22S
22X
4x2 4x4H
10S
10X
Fjädring
Blad-luft
Axelavstånd
3.600-4.500
Helluft
18S
18X, HV1
35S
35X
74S
89S
6x2-2
6x2-4
6x4H-2
6x4H-4
6x2-4
Blad-luft
3.900-4.500
+ 1.350
89X
21S
21X
42S
42X
Helluft
6x2/2
6x2/4
6x4H/2
6x4H/4
Blad-luft
258Utgåva 2015 V12.0
2.600-4.150
+ 1.350
IV
Påbyggnad
Bild 34-IV:
Krav på tankupphängning vid utförande utan hjälpram
≤1200
≤1000
≥1200
≥800
4x2/2
≤1200
≥500
±500
≤1000
≥500
≥1000
1
≤1200
6x2-4
6x2/2
≤1000
≥1100
≤1200
≥700
≥700
±500
≤1000
≥700
≥1400
1
≤1000
≥1200
≤1200
≥500
±500
≥1000
≤1000
≥500
1
≤1000
≤1200
≥700
≥700
±500
≥1400
≤1000
≥700
1
T_995_11121314_0001_G
Överskrids dessa mått kan detta leda till en otillåtet stor ramutböjning vilket innebär att en genomgående hjälpram
krävs.
De nämnda villkoren för påbyggnader utan hjälpram gäller uteslutande för fordon som används på asfalterade vägar.
Efter montering av påbyggnaden måste man kontrollera om det har uppstått vibrationer eller andra försämrade
köregenskaper. Vibrationerna kan minimeras genom en korrekt konstruerad hjälpram och korrekt placering
av tankupphängningen.
Utgåva 2015 V1.0
259
IV
3.6
Påbyggnad
Påbyggnad för sophämtningsfordon
Påbyggnad för sophämtningsfordon kan vara utformad som baklastare, sidolastare eller frontlastare. Därvid ska
redan vid planeringen även gällande standarder och direktiv (t.ex. EN 1501) följas förutom kraven på chassit och
påbyggnaden.
3.6.1
Vid denna påbyggnadstyp är det ett tvingande krav att en MAN sluttvärbalk monteras vid ramens ände.
Måste ramöverhänget bak förkortas i efterhand, ska kapitel III avsnitt 2.3.2 beaktas.
Det är inte tillåtet att använda andra tvärbalkar vid ramens ände.
3.6.2
Till sophämtningsfordon rekommenderas genomgående hjälpramar. Påbyggnader med delad hjälpram är möjliga.
Vid sophämtningsfordon med fyllning (t.ex. baklastare) måste hjälpramen vara tillräckligt torsions- och skjuvstyvt
utformad. Detta kan exempelvis uppnås genom motsvarande tvärbalkar i hjälpramen. Dessutom ska infästningen
till chassiramen vid bakänden ske över en större yta (t.ex. med fästplåtar).
Monteras extra påbyggnader på sophämtningsfordon, som t.ex. lastkran, ska påbyggnadsriktlinjen i respektive
kapitel likaså följas.
Sophämtningsfordon är för det mesta dimensionerade för körning på asfalterade vägar. Ska fordonet användas på
grusvägar ska förstärkningsåtgärder inplaneras och chassivalet beaktas.
260Utgåva 2015 V12.0
IV
Påbyggnad
3.7Tippbil
3.7.1
Vid fordon med luftfjädring skall man för att öka uppställningsstabiliteten tillse att luftfjädringen sänks ned vid
tippning. Sänkningen kan antingen ske manuellt från ECAS-manöverenheten eller automatiskt med
extrautrustningen försäljningskod 311PH (parameterinmatning ECAS för luftfjädersänkning till ca 20 mm
över buffert).
Specialutrustningen 311PH sänker ned fordonet automatiskt till definierad nivå över buffertarna när kraftuttaget
kopplas in samtidigt som fordonet står stilla. För att funktionen hos försäljningskod 311PE ska aktiveras säkert
måste manöverordningsföljden när kraftuttaget läggs i följas extremt noggrant (se operatörsmanualen).
Dessutom skall man kontrollera att indikeringen ”Ej körnivå” visas samt att fordonet är nedsänkt.
manuellt.
Vid påbyggnad av tippflak på chassin, som från fabrik inte är avsedda för tippbilar, ska dessa chassin utrustas för
användning som tippbil. Det kan till exempel ha till följd att bladfjädrar eller stabilisatorer måste bytas ut. I sådana
fall krävs ett godkännande ifrån MAN (adress se ovan under ”Utgivare”).
Utgåva 2015 V1.0
261
IV
3.7.2
Påbyggnad
Tippåbyggnader kräver ett chassi som har konstruerats för användningsfallet. MAN har motsvarande chassin i
programmet, som kan hämtas via MANTED (www.manted.de).
Fordonschassin för tippbilar som levereras från tillverkaren kräver inga ändringar av fordonschassit om det kan
säkerställas att följande punkter följs:
•
•
•
•
•
•
Den tillåtna totalvikten.
De tillåtna axellasterna.
Att tippflakets längd är enligt standard.
Att ramöverhänget är enligt standard.
Att fordonsöverhänget är enligt standard.
Att den maximala tippvinkeln är 50° bakåt eller i sidled.
Alla tippåbyggnader kräver en genomgående hjälpram av stål (se kapitel IV avsnitt 2.2).
Vid tippning kan förhöjda torsionsbelastningar uppstå på chassi- och hjälpram. På grund av dessa belastningar
måste hjälpramen utformas så att den är tillräckligt torsionsstyv. Torsionsstyvheten hos en hjälpram kan till exempel
ökas genom montering av en diagonalsträva (se kapitel IV avsnitt 3.9.3).
Tippcylinder och vagga ska integreras i hjälpramen.
Följande tekniska gränsdata skall följas:
•
•
•
Tippvinkel bakåt och åt sidan ≤ 50°
Tippflakets tyngdpunkt med nyttolast får vid tippning bakåt bara hamna bakom mitten av sista axeln om
fordonets stabilitet kan garanteras (se bild 35-IV – Positionsnummer 1).
Tyngdpunktens höjd (se bild 35-IV – positionsnummer 2) för lasten har stor inverkan på fordonets stabilitet
vid tippning. En hög tyngdpunkt kan inverka negativt på stabiliteten redan vid smärre lutning för fordonet.
Därför ska den möjliga tyngdpunkten för lasten vid tippning beaktas av påbyggaren vid stabilitetskontrollen.
Till exempel lättrinnande bulkgods ska beaktas särskilt.
Vi rekommenderar:
•
Det bakre tipplagret ska placeras så nära sista bakaxeln som möjligt (se kapitel III avsnitt 2.2.1). - Mått “x”
se tabell 07-IV och bild 35-IV.
Tabell 07-IV:
Tippbil: Max mått tipplageravstånd
Fordonschassi
Mått x [mm]
Treaxliga fordon, fyraxliga fordon
≤ 800
Tvåaxligt fordon
262Utgåva 2015 V12.0
≤ 1200
IV
Påbyggnad
Bild 35-IV:
Tippbil: Rekommenderade mått för tippåbyggnader
2
1
≤5 o
0
S
X
1)
2)
T_995_000015_0002_G
Tyngdpunkt tippflak
Tyngdpunktens höjd
Ytterligare åtgärder kan krävas med tanke på driftsäkerheten, användningsvillkoren eller om de ovan angivna
värdena överskrids. Så kan det till exempel vara nödvändigt att använda hydrauliska stöd för att öka stabiliteten eller
att flytta vissa aggregat. Det förutsätts dock att påbyggnadstillverkaren självmant förstår nödvändigheten av sådana
åtgärder och därför också vidtar dem.
För att förbättra stabiliteten och driftsäkerheten krävs det vid tippbilar med bakåttipp för stabilisering av tippflaket
eventuellt en s.k. ”sax” (se bild 36-IV – positionsnummer 1) och/eller alternativt krävs ett stöd i ramänden
(se bild 36-IV – positionsnummer 2).
Bild 36-IV:
Tippbil med bakåttipp med ”sax” och stöd
1
2
T_995_000016_0001_G
Vid fordon med avgasnorm Euro6 krävs absolut avståndshållare på den fordonssida är avgasljuddämparen är
monterad. Annars kolliderar komponenter med avgasljuddämparen när man öppnar på sidan.
Vid tippåbyggnader måste påbyggnadstillverkaren se till att ett stöd finns inbyggt för att skydda personal som vid
eventuella reparationer måste arbeta under den upptippade påbyggnaden.
Utgåva 2015 V1.0
263
IV
3.8
Påbyggnad
Liftdumper och lastväxlare
MAN-fästvinklar är avsedda för montering av flak och skåp. De är därför inte lämpliga för montering av
liftdumper och lastväxlare.
Vid fordon med luftfjädring skall man för att öka uppställningsstabiliteten tillse att luftfjädringen sänks ned vid
tippning. Sänkningen kan antingen ske manuellt från ECAS-manöverenheten eller automatiskt med
extrautrustningen försäljningskod 311PH (parameterinmatning ECAS för luftfjädersänkning till ca 20 mm
över buffert).
Specialutrustningen 311PH sänker ned fordonet automatiskt till definierad nivå över buffertarna när kraftuttaget
kopplas in samtidigt som fordonet står stilla. För att funktionen hos försäljningskod 311PE ska aktiveras säkert
måste manöverordningsföljden när kraftuttaget läggs i följas extremt noggrant (se operatörsmanualen).
Dessutom skall man kontrollera att indikeringen ”Ej körnivå” visas samt att fordonet är nedsänkt.
manuellt.
Eftersom påbyggnadens kontur ofta inte kan följa chassiramens vid denna typ av påbyggnad krävs speciella
infästningar i chassiramen. Beprövade fästdon samt deras utförande och montering framgår av påbyggnadernas
tillverkarrelaterade monteringsanvisningar.
Pga låga underredeshöjder skall frigången för alla rörliga delar på fordonschassit (t ex bromscylindrar, växellåda,
axelupphängningsdelar etc) och påbyggnaden (t ex hydraulcylindrar, ledningar, tippram etc) kontrolleras och
säkerställas. Vid behov skall en mellanram monteras. Andra åtgärder kan vara att begränsa svängområdet för att
minska dubbelaxelns pendelrörelse. Dessa åtgärder skall godkännas av MAN (adress se ovan under ”Utgivare”).
Vid lastning och lossning krävs stöd i fordonsänden i följande fall:
•
•
•
Om bakaxellasten överskrider det dubbla av den tillåtna bakaxellasten. Härvid skall även däckens och
fälgarnas belastningskapacitet beaktas.
Om framaxeln förlorar kontakt med marken. Det är av säkerhetsskäl aldrig tillåtet att den lyfts upp.
Om fordonets stabilitet inte kan säkerställas. Detta kan bero på en för hög tyngdpunkt, otillåten krängning
vid ensidig infjädring, att fordonet ensidigt sjunker ned i mjukt underlag etc.
264Utgåva 2015 V12.0
IV
3.9
Påbyggnad
Lastkran
Lastkranar monteras på lastbilschassina i regel bakom förarhytten eller längst bak på fordonet.
Dessutom används lastbilschassin även som kranfordon för påbyggda kranar.
Påbyggnad av kranar ställer höga krav på lastbilschassina och kräver därför en omsorgsfull avstämning mellan
påbyggnad och chassi.
Påbyggnadstillstånd
Kranpåbyggnaden kräver medgivande om de gränsdata som anges i dessa påbyggnadsriktlinjer överskrids.
Detta gäller följande fall:
•
•
•
•
•
Påbyggnadsföreskrifter, som inte tillåter att kraven följs för dimensionering av påbyggnad och hjälpram
(se kapitel IV avsnitt 2.0 och 3.9.3)
När kranens maximala totalmoment enligt bild 33-IV und 34-IV
( se kapitel IV avsnitt 3.9.3)
När kranens maximala totalmoment enligt bild 31-IV överskrids
Vid fyra stöd
Vid specialstöd
Kranbesiktning
Kranpåbyggnaden och dess funktion skall med hänsyn till de nationella föreskrifterna före den första driftsättningen
provas av en kranexpert eller en person som har behörighet att prova kranar.
Det ligger inom påbyggnadstillverkarens ansvarsområde att säkerställa stabiliteten.
3.9.1
Påbyggnad av kranar vid chassin/dragbilar med ramprofilnummer 34 (se kapitel III avsnitt 4.3) är inte tillåtet
(typkodnummer: 08S, 49S, 49W).
Förstärkt axelutrustning
Med hänsyn till kranstorleken (vikt och tyngdpunktens läge) och kranens position (bakom förarhytten eller längst
bak) skall fordonet utrustas med förstärkta fjädrar, förstärkt stabilisator eller förstärkta stötdämpare om detta kan
levereras. Dessa åtgärder gör att fordonschassit står mindre snett (t ex genom att de förstärkta fjädrarna trycks ihop
mindre) och reducerar krängningen.
Ändå går det inte alltid vid kranpåbyggnader att undvika att fordonet står snett eftersom fordonets tyngdpunkt
förskjuts.
De flakfastsättningsvinklar som levereras från fabriken är inte lämpade för påbyggnad av lastkranar.
Stötta fordonet
Vid fordon med stödben ska dessutom kapitel IV avsnitt 1.6 beaktas.
Utgåva 2015 V1.0
265
IV
3.9.2
Påbyggnad
Allmän information
Lastkranens egenvikt och totalmoment måste vara avstämda för det fordonschassi som skall användas.
Axelbelastningar
Den maximalt tillåtna axelbelastningen får vid krandrift (vid stillastående fordon) inte överskrida det dubbla av den
tekniskt tillåtna axellasten. Krantillverkarens stötfaktorer ska beaktas.
Lastkranens svängområde skall begränsas om de tillåtna axellasterna eller säkrandet av stabiliteten kräver detta.
En asymmetrisk kranmontering är inte tillåten om detta leder till ojämna hjullaster (se kapitel III avsnitt 2.2.6).
Påbyggnadstillverkaren måste säkerställa motsvarande utjämning.
Stöttning och stabilitet
Till stabiliteten bidrar bl.a. torsionsstyvheten hos hela ramens infästningar. Härvid skall man beakta att en hög
vridstyvhet hos ramens infästningar reducerar fordonets körkomfort och försämrar terrängegenskaperna.
Antalet stöd samt deras placering av stödvidd skall beräknas av krantillverkaren med hänsyn till stabilietsberäkningen och fordonsbelastningen. MAN kan av tekniska skäl begära fyra stöd.
När kranen används måste stöden alltid vara i utfällt läge och ligga an mot underlaget. De skall flyttas med hänsyn
till både lastning och lossning. På samma sätt skall det anges av krantillverkaren om ballast krävs för stabiliteten.
Egenheter vid konsolmonterad kran
Vid monterad kran och drift utan släp måste det finnas ett underkörningsskydd på krankonsolen samt en lagstadgad
belysningsanordning.
I monteringskonsolerna för konsolmonterade lastkranar ska en andra släpvagnskoppling monteras om släpvagn
ska dras. Denna släpvagnskoppling skall kopplas till den på fordonet monterade via en dragögla (se bild 37-IV).
Anvisningarna i häftet ”Kopplingsanordningar TG” skall beaktas. Krankonsolen och påbyggnaden måste kunna ta
upp och leda vidare krafterna som uppstår vid släpdrift på ett säkert sätt.
266Utgåva 2015 V12.0
IV
Påbyggnad
När släpvagn är tillkopplad ökar totallängden motsvarande avståndet mellan de båda släpvagnskopplingarna med
måttet L (se bild 37-IV).
Bild 37-IV:
Krankonsol för bakre lastkran
L
T_995_000008_0001_G
Den ökade överhängslängden pga kranens konsolmontering skall beaktas.
Nyttolastens tyngdpunkt ändras beroende på om kranen är monterad eller demonterad. För att erhålla så hög
nyttolast som möjligt utan att överskrida de tillåtna axellasterna rekommenderar vi att nyttolastens tyngdpunkt
markeras tydligt både med och kran på påbyggnaden.
Utgåva 2015 V1.0
267
IV
3.9.3
Påbyggnad
Krav på hjälpram för påbyggnad av lastkran
Allmän information
Påbyggnadstillverkaren eller krantillverkaren måste tillse att kranen och hjälpramen sitter tillräckligt.
Driftkrafterna inklusive tillhörande säkerhetsmarginaler måste kunna tas upp på ett säkert sätt.
För lastkranspåbyggnader skall alltid en hjälpram användas. Även vid totala kranmoment som enligt beräkningarna
resulterar i ett nödvändigt yttröghetsmoment som underskrider 175 cm4 skall en hjälpram med ett
yttröghetsmoment på åtminstone 175 cm4 påmonteras.
Kranens totala moment
Beräkningsutgångspunkten är det maximala totalmomentet och inte lyftmomentet. Totalmomentet beräknas ur
lastkranens egenvikt och lyftkraft vid utsträckt kranarm. För beräkning av det totala kranmomentet, se formel 02-IV
nedan.
Bild 38-IV:
Moment på lastkranen
a
GKr
GH
b
T_995_000009_0001_G
Formel 02-IV: Totalmoment lastkran
g • s • (GKr • a + GH • b)
MKr = ––––––––––––––––––––––––––––
1000
Förklaringar:
a
=
Avstånd från krantyngdpunkten från kranstolpens mitt i [m], sträckt kranarm och utkörd till
maximal längd.
b
=
Den maximala lyftlastens avstånd från kranstolpens mitt i [m], sträckt kranarm och
utkörd till maximal längd.
GH
=
Lastkranens lyftlast i [kg]
GKr
=
Lastkranens vikt i [kg]
MKr
=
Totalmoment i [kNm]
s
=
Stötfaktor enligt krantillverkarens information (beror på kranstyrningen), alltid ≥ 1
g
=
Jordaccelerationen 9,81[m/s²]
268Utgåva 2015 V12.0
IV
Påbyggnad
Hjälpramsutförande
Vid montering av lastkranen bakom förarhytten skall hjälpramen stängas till en sluten låda åtminstone i kranområdet.
Om lastkranen monteras längst bak måste en stängd profil användas från ramänden åtminstone till framför den
främre axelupphängningen. Dessutom ska ett korsförband eller likvärdig konstruktion användas för att öka
styvheten i hjälpramen (se även kapitel IV avsnitt 2.2).
Lastkranar monteras ofta i kombination med andra påbyggnader som också kräver en hjälpram (t.ex. tippbil).
I sådana fall indelas hjälpramen i flera hjälpramsområden. Styvhetssprång vid övergångarna mellan de olika
områdena ska undvikas. Ska en genomgående hjälpramsprofil användas, måste hjälpramen med den högre
hållfastheten och styvheten användas till hela påbyggnadskonstruktionen.
För att säkerställa stabiliteten vid krandrift skall hjälpramen utföras med tillräcklig torsionsstyvhet i området mellan
de två stödbärarna. Upplyftning av fordonet med kranstöden är av hållfasthetsskäl endast tillåtet om hjälpramens
konstruktion kan ta upp alla krafter som resulterar ur kranarbetet. Dessutom får hjälpramen inte vara vridstyvt
förbunden med chassiramen (t ex autokranar).
För att skona hjälpramen vid kranen rekommenderas att en extra övre fläns monteras för att undvika att kranens fot
tränger in i hjälpramen. Tjockleken på ramens extra övre fläns skall vara 8-10 mm med hänsyn till kranens storlek.
Förenklad dimensionering av hjälpramen
Metod och tilldelning av kranens totala moment till yttröghetsmomentet beroende på chassiramen gäller för
kranpåbyggnader bakom förarhytten eller vid ramens bakände med dubbelt stöd. Säkerhetsfaktorerna ingår redan.
Ta hänsyn till kranens totala moment MKr med stötfaktor enligt krantillverkarens uppgifter (se formel 02-IV).
Frigången för alla rörliga delar beaktas inte i denna analys utan måste därför kontrolleras en gång till med de valda
dimensionerna.
Diagram över det totala kranmomentet och yttröghetsmoment för ramprofilerna för typerna TGS/TGX illustreras
nedan (se bild 39-IV).
Exempel på användning av diagrammen i bild 39-IV:
För ett fordon TGS 18.xxx 4x2 BB, typ 03S, ramprofilnummer 31 (se kapitel III avsnitt 4.3) ska hjälpramen beräknas
när en kran med ett totalt moment på 160 kNm skall påmonteras.
Lösning: I bild 39-IV läser man av ett lägsta yttröghetsmoment på ca 1250 cm4.
Om en U-profil med en bredd på 80 mm, en tjocklek på 8 mm och ett liv på 8 mm tjocklek försluts till en hålprofil
krävs en profilhöjd på minst 170 mm, se diagrammet i bild 41-IV.
Skjuts två U-profiler med B/t = 80/8 ihop till en sluten profil, minskas minsta höjden till ca 140 mm,
se bild 42-IV.
Vid avlästa värden som inte finns som profilstorlek skall man gå upp till nästa värde som kan erhållas.
En avrundning nedåt är inte tillåten.
En öppen U-profil enligt bild 40-IV får inte användas i närheten av kranen.
Den visas här eftersom diagrammet kan användas även för andra påbyggnader.
Utgåva 2015 V1.0
269
270Utgåva 2015 V12.0
80
100
120
140
160
180
400
600
800
1000
1200
1400
1600
1800
Profil Nr. 32 & 45: U 270/85/9,5
Profil Nr. 31 & 43: U 270/85/8
Erfoderligt tröghetsmoment för hjälpramen [ cm4 ]
200
2000
2200
2400
2600
2800
3000
Bild 39-IV:
200
220
IV
Påbyggnad
Kranens totalmoment och yttröghetsmoment vid TGS/TGX
T_993_000017_0001_D
Kranens totala moment [ kNm ]
Utgåva 2015 V1.0
0
80
100
120
140
160
180
200
220
240
260
280
400
600
3
4
U80...280/60/7
2
1200
1
3
6
U80...280/70/7
6
5
1400 1600 1800
U80...220/70/6
1000
U80...220/60/6
800
1
Yttröghetsmoment [ cm4 ]
200
Öppen U-Profil
2200
U80...220/80/6
U80...280/70/8
2000
2400
8
7
2600
2
B
S
7
5
U80...280/80/8
U80...280/80/7
3000 3200
t
2800
4
3400
8
Bild 40-IV:
H
IV
Påbyggnad
Yttröghetsmoment U-profiler
T_993_000018_0001_D
271
Profilhöjd [ mm ]
0
80
100
120
140
10
TGS
80
0
60
0
40
0
20
0
3
4
U80...220/60/6
U80...280/60/7
1
2
00
160
00
180
12
200
1
00
3
TGM
6
U80...280/70/7
U80...220/70/6
16
220
00
14
00
18
240
22
00
20
260
24
00
6
5
00
00
32
00
28
26
00
U80...220/80/6
U80...280/70/8
30
00
36
8
00
B
t
7
U80...280/80/8
U80...280/80/7
38
00
7
4
00
t
00
40
5
H
00
272Utgåva 2015 V12.0
42
2
8
00
280
46
Bild 41-IV:
44
Slutna U-profiler
IV
Påbyggnad
Yttröghetsmoment slutna U-profiler
T_993_000019_0001_D
34
00
Profilhöjd [ mm ]
0
80
100
120
TGS
14
00
60
0
20
0
TGM
3
4
U80...220/60/6
U80...280/60/7
1
2
00
140
10
160
18
00
180
1
3
U80...280/70/7
U80...220/70/6
00
200
22
220
26
00
240
30
6
00
260
6
46
00
42
00
00
U80...220/80/6
U80...280/70/8
38
5
2
50
00
280
54
00
8
7
58
00
B
7
B
5
U80...280/80/8
U80...280/80/7
4
00
Två sammanfogade U-profiler
62
Utgåva 2015 V1.0
H
00
66
8
Bild 42-IV:
00
70
IV
Påbyggnad
Yttröghetsmoment U-profiler som är monterade i varandra
T_993_000020_0001_D
273
34
00
Profilhöjd [ mm ]
IV
Påbyggnad
3.10Transportblandare
3.10.1 Chassin och utrustningar
MAN har chassin i leveransprogrammet som har förberetts för påmontering av transportblandare.
Dessa chassin markeras i försäljningsunderlagen med tillägget ”-TM” för transportblandare.
De krav som gäller vid drift och fästplåtarna fås vid leverans. Chassin för transportblandare är utrustade med
stabilisatorer för att minska krängningen på de båda bakaxlarna och fjädrar som är speciellt avstämda
för användningen.
Tabell 08-IV:
Från fabrik förfogbara transportblandarchassin
Typnummer
26S
Variantbeskrivning
TGS 26.xxx 6X4 BB
26W
TGS TGS 33.xxx 6X4 BB-WW
37S
TGS 35.xxx 8X4 BB
49S
TGS 32.xxx 8X4 BB
39S
TGS 35.xxx 8X4 BB, TGS 41.xxx 8X4 BB
79W
TGS 41.xxx 8X4 BB-WW-CKD
39W
TGS 41.xxx 8X4 BB-WW
Transportblandaren drivs i allmänhet av ett kraftuttag vid svänghjulet (SSNA) vid motorn.
Ytterligare information om kraftuttag, se separat häfte ”Kraftuttag”.
274Utgåva 2015 V12.0
IV
Påbyggnad
3.10.2 Krav på påbyggnaden
I bild 43-IV visas ett exempel på en placering av de fasta fästplåtarna för ett transportblandarchassi. Påbyggnaden
är vridstyv längs nästan hela längden. Enda undantaget är den främre hjälpramsänden framför trummans lagring.
De två första fasta fästplåtarna måste ligga vid trummans främre lagerbockar.
För ytterligare information om hjälpramsinfästningar, se kapitel IV avsnitt 2.4 ”Montering av hjälpram och
påbyggnader”. Storleken på de fasta fästplåtar skall vara 8 mm och materialkvaliteten skall motsvara åtminstone
kvaliteten på S355J2G3 (St52-3).
Påbyggnad för transportblandare
130
300
45
Bild 43-IV:
T_995_000010_0001_G
Om en påbyggnad görs på andra chassin (t.ex. tippbilschassin) förutsätts det att axlarnas fjädrings- och
stabilisatorutrustning samt fasta fästplåtar anpassas till motsvarande transportblandarchassi.
Placeringen av de fasta fästplåtarna på tipplastbilarnas fordonschassin eller fästvinklar för bakgavellyftar är inte
lämpliga för påmontering av en transportblandare.
Betongtransportband och betongpumpar i kombination med blandarpåbyggnader kan inte utan vidare monteras på
seriemonterade transportblandarchassin. Eventuellt krävs en annan hjälpramskonstruktion än den för den normala
blandarhjälpramen eller en kryssförstärkning i ramänden (på liknande sätt som vid påbyggnad av bakre lastkranar:
se kapitel IV 3.9.3, avsnittet ”Hjälpram för lastkran”). Ett godkännande från MAN (adress se ovan under ”Utgivare”)
är obligatoriskt, på samma sätt som godkännandet från transportblandarens tillverkare är.
Utgåva 2015 V1.0
275
IV
Påbyggnad
3.11Vajerspel
Vid montering av vajerspel är följande avgörande:
•Dragkraft
•Monteringsläge:
-Frontmontering
-Mittmontering
-
Montering baktill
-
Montering på sidan
•Drivningssätt:
-Mekanisk
-Hydraulisk
-Eldriven
-Elektromekanisk
-Elektrohydraulisk
Fordonsdelar som exempelvis axlar, fjädrar och ramen får under inga omständigheter överbelastas genom
användningen av vajerspelet. Detta gäller i synnerhet när vajerspelets dragkraft inte är riktad parallellt mot fordonets
längsaxel. Eventuellt krävs en automatisk dragkraftsbegränsning som är beroende av dragkraftens riktning.
Det skall alltid säkerställas att vajerstyrningen är felfri. Vajern skall ledas via så få omlänkningar som möjligt.
Dessutom får ingen av fordonets delar påverkas i sin funktion.
Vid frontmontering av ett vajerspel begränsas den maximala dragkraften för spelet genom den tekniskt tillåtna
framaxellasten. Den tekniskt tillåtna framaxellasten finns i fordonets fabriksskylt och aktuella fordonspapper.
En utformning av spelet med dragkrafter som överskrider den tekniskt tillåtna framaxellasten är inte tillåten utan att
man i förväg kontaktar MAN (adress se ovan under ”Utgivare”).
Eftersom reglerings- och monteringsmöjligheterna för vajerspelet blir bättre är en hydraulisk drivning att föredra.
Hydraulpumpens och hydraulmotorns verkningsgrad ska beaktas (se även kapitel V ”Beräkningar”).
Kontrollera om de befintliga hydraulpumparna, exempelvis för en lastkran eller tippflak, kan användas samtidigt.
Därigenom behöver eventuellt inte flera kraftuttag monteras. Hydraulkretsen i HydroDrive-fordon är en sluten krets.
Den får inte användas för drivning av vajerspel.
Vid snäckdrivningar i mekaniska spel skall det tillåtna ingångsvarvtalet beaktas (i allmänhet < 2000/min).
Kraftuttagets utväxling skall väljas med hänsyn till detta. Snäckväxelns låga verkningsgrad skall beaktas vid
beräkningen av det nödvändiga minsta vridmomentet på kraftuttaget.
För elektromekaniskt eller elektrohydrauliskt drivna spel ska anvisningarna i kapitel III avsnitt 8.0 ”Elsystem och
elektronik” beaktas. Ta hänsyn till generatorns och batteriets elektriska kapacitet.
Vid alla typer av påmonterade spel skall även speltillverkarens monteringsföreskrifter beaktas, samt eventuella
myndigheters säkerhetsföreskrifter.
276Utgåva 2015 V12.0
IV
Påbyggnad
3.12Vändskivepåbyggnad
Vändskivepåbyggnader, som kan jämföras med vändskivekopplingar, behöver alltid en hjälpram.
Placeringen av vändskivepåbyggnadens vridpunkt bakom den teoretiska bakaxelmitten måste kontrolleras med
avseende på axellastfördelningen och körbeteendet. I detta fall krävs det ett medgivande från MAN (adress, se ovan
under ”Utgivare”).
3.13Biltransportfordon
3.13.1 Chassin och utrustningar
För påbyggnad till biltransportfordon används antingen dragbilar eller lastbilschassin.
Basfordon lastbilschassi
Denna påbyggnadsvariant kännetecknas av följande kriterier:
•
•
Basfordonet är ett lastbilschassi
Påbyggnadsdelen är monterad på chassit och kan inte tas bort eller skiljas från fordonet.
Släpvagnen är i regel fäst till lastbilschassit via ett kortkopplingssystem (se bild 44-IV)
Vid chassin av lastbilstyp är en stabilisator och två nivåregulatorer ett tvingande krav.
Bild 44-IV:
Biltransportfordon på lastbilschassi
T_995_000019_0001_G
Utgåva 2015 V1.0
277
IV
Påbyggnad
Basfordon dragbil
Här handlar det en klassisk dragbil till vilken påhängsvagnen är fäst till dragbilen via en vändskivekoppling
(se bild 45-IV). Vid påbyggnad av denna variant ska kapitel 5.3.1 beaktas.
Bild 45-IV:
Biltransportfordon på dragbil
T_995_000017_0001_G
Basfordon dragbil eller lastbilschassi
Vid denna variant kan både en dragbil och ett lastbilschassi användas som bas. Påbyggnaden är uppdelad i två
delar. Delen som ligger an mot chassit fäst i regel på chassit via två eller tre lagringspunkter
(se bild 46-IV – positionsnummer 1) Påbyggnadens andra del är fäst i den första delen via ett kopplingssystem.
Runt om denna kopplingspunkt kan vridningen ske mellan påbyggnadsdelarna vid kurvtagning.
Påbyggnadens båda delar kan skiljas från chassit (se bild 46-IV).
Bild 46-IV:
Biltransportfordon på lastbilschassi
T_995_000020_0001_G
1
278Utgåva 2015 V12.0
IV
Påbyggnad
Används ett dragfordon som bas ska följande villkor uppfyllas:
•
Hjulkonfiguration 4 x 2
•
Max Axelavstånd 3900 mm
•
En stabilisator på framaxeln krävs ovillkorligen
•
Fordonstypen måste enligt myndigheternas dokument vara ”Fordon för växeldrift” eller ”alternativ
användning dragbil och lastbil för personbilstransport”, i annat fall krävs extra ombyggnadsåtgärder
på chassit.
•
Sluttvärbalk för dragbil med hålbild för släpvagnskoppling ska användas (nr 81.41250.0141).
På grund dess större materialtjocklek (9,5 mm) är uteslutande denna lämplig att ta upp krafterna från den
bakre påbyggnadsanslutningen. Sluttvärbalken för dragbil med en materialtjocklek av 5 mm får inte
användas.
•
Användning av bakaxelstyrning med 4-punktslänk (2:a generationen i gjutet utförande - uteslutande
TGS/TGX) - utan extra stabilisator är möjlig.
•
Användning av dragbil med bara en nivåregulator på bakaxeln är möjlig.
•
Vi rekommenderar starkt att fordonet förses med ESP för personbilstransporter.
Denna utrustning erhålls under försäljningskoden 307DT.
Dragbilar som från fabrik står till förfogande och är i utförande för användning som tank-/silofordon (typnummer:
08S (TGS 18.xxx BLS-TS)) eller som lågbyggda dragbilar (typnummer: 13S/13X (TGS/TGX 18.xxx LLS-U)), är inte
lämpade för denna användning och därför inte godkända.
Ska chassit i sitt så kallade ”andra liv” (efter användning som biltransportfordon) byggas om till lastbil krävs extra
ombyggnadsåtgärder.
Krävs ombyggnader av chassit i efterhand som t.ex. ändringar på förarhytt eller hjulkonfiguration ska kapitel III
beaktas.
3.13.2 Krav på påbyggnaden
Utgåva 2015 V1.0
279
ANTECKNING
280Utgåva 2015 V1.0
V
Beräkningar
Utgåva 2015 V1.0
281
V
Beräkningar
1.0Allmänt
Om inte annat anges är mått angivna i mm och vikter i kg. Under ”Vikt” eller ”Last” anges massan för ett fordon eller
komponenter i statiskt (vilande) tillstånd.
Ytterligare allmänna förklaringar återfinns under www.manted.de i området ”Dokumentationer/Hjälp”.
En registrering krävs.
1.1Hastighet
För beräkning av körhastigheten med hjälp av motorvarvtal, däckstorlek och den totala utväxlingen gäller allmänt:
Formel 01-V:Hastighet
v =
0,06 • nMot • U
–––––––––––––
i G • iv • i A
För beräkning av den teoretiska maxhastigheten (eller maxhastigheten beroende på typutförande) räknar man med
4 % överskridande av motorvarvtalet (konstant faktor 0,0624).
Formeln lyder därför:
Formel 02-V: Teoretisk maxhastighet
v =
0,0624 • nMot • U
––––––––––––––––
i G • iv • i A
I formlerna betyder:
vKörhastighet [km/h]
nMot
Motorvarvtal [1/min]
U
Däckets rullningsomkrets [m]
iG Växellådans utväxling
iV
Fördelningsväxellådans utväxling
iA
Drivaxelns/drivaxlarnas axelutväxling
0,06 Konstant omräkningsfaktor m/min till km/h
0,0624 Konstant omräkningsfaktor med 4 % överskridande av motorvarvtalet m/min till km/h
Observera:
Vid fordon med hastighetsbegränsare föreskriver EU-direktivet 92/24/EEG att maxhastigheten för typutförandet på
90 km/h inte kan överskridas.
Varning:
Denna beräkning används uteslutande för att fastställa den teoretiska högsta hastigheten, som är baserad på grund
av varvtals- och utväxlingsförhållandena. Formeln tar ingen hänsyn till att den verkliga högsta hastigheten ligger
därunder, om körmotstånden motverkar drivkrafterna. En uppskattning av den verkliga hastigheten som kan uppnås
finns i kapitel V, i avsnittet 1.8 ”Körmotstånd”. Denna görs genom en körberäkning som beaktar dels luft-,
rullnings- och lutningsmotstånden, dels framdrivningskraften.
282Utgåva 2015 V12.0
V
Beräkningar
Exempel: Beräkning av hastigheter
Givet:
Däckdimension:315/80R 22,5
Rullningsomkrets:3,280 m
Växellåda:ZF 16S2522TO
Växellådsutväxling i den långsammaste växeln:
13,80
Växellådsutväxling i den snabbaste växeln:
0,84
Minsta motorvarvtal vid maximalt motorvridmoment:
1000/min
Maximalt motorvarvtal:1900/min
Fördelningsväxelns utväxling G172 vid vägkörning:
1,007
Fördelningsväxelns utväxling G172 vid terrängkörning: 1,652
Axelutväxling:4,00
Sökt:
1. Den minimala hastigheten vid terrängkörning vid maximalt vridmoment
2. Den teoretiska maxhastigheten utan hastighetsbegränsare
Lösning till 1:
v
0,06 • 1000 • 3,280
––––––––––––––––––
13,8 • 1,652 • 4,00
v = 2,16 km/h
Lösning till 2:
v
=
=
0,0624 • 1900 • 3,280
–––––––––––––––––––
0,84 • 1,007 • 4,00
v = 115 km/h
115 km/h är teoretiskt möjligt, begränsas dock av hastighetsbegränsaren till 90 km/h
(Hastighetsbegränsare elektronisk 89 km/h + 1 km/h tolerans).
1.2Verkningsgrad
Verkningsgraden är förhållandet mellan den avgivna effekten och den tillförda effekten.
Härvid är den avgivna effekten alltid mindre än den tillförda effekten, därför är verkningsgraden η alltid < 1 resp
< 100 %.
Formel 03-V:Verkningsgrad
Pab
η = –––––
Pzu
Utgåva 2015 V1.0
283
V
Beräkningar
I formeln betyder:
Pzu
Pab
η
tillförd effekt [kW]
avgiven / erforderlig effekt [kW]
verkningsgrad
Observera:
Vid flera aggregat som är kopplade efter varandra multipliceras de enskilda verkningsgraderna.
Exempel: Enskilda verkningsgrader
Givet:
Verkningsgraden hos en hydraulpump η = 0,7
Erforderlig effektPab = 20 kW
Sökt:
Hur stor är den tillförda effekten
Pzu?
Lösning:
Pab
Pzu = ––––
η
20
Pzu = –––––
0,7
Pzu = 28,6 kW
Exempel: Flera verkningsgrader
Givet:
En pump driver en hydraulmotor via ett kardanaxelsystem med två leder.
Den bortförda effekten Pav uppgår till 20 kW.
Enskilda verkningsgrader:
Hydraulpump: Kardanaxel led a:
Kardanaxel led b:
Hydraulmotor: η1 η4 =
η2 η3 =
0,7
=
=
0,8
0,95
0,95
Sökt:
Hur stor är den tillförda effekten Pzu?
Lösning:
Total verkningsgrad:
ηges = η1 • η2 • η3 • η4
ηges = 0,51
ηges = 0,7 • 0,95 • 0,95 • 0,8
Tillförd effekt:
20
Pzu = –––––
0,51
Pzu =
39,2 kW
284Utgåva 2015 V12.0
V
Beräkningar
1.3Dragkraft
Dragkraften är beroende av:
•
•
•
Motorns vridmoment
Den totala utväxlingen (inklusive hjulen)
Kraftöverföringens verkningsgrad
Formel 04-V:Dragkraft
2 • � • MMot • η • iG • iV • iA
Fz = ––––––––––––––––––––––––
U
I formeln betyder:
FZ
MMot
η
iG
iV
iA
U
Dragkraft [N]
Motorns vridmoment [Nm]
Drivlinans totala verkningsgrad (cirkavärden, se tabell 02-V, kapitel V avsnitt 1.4.3)
Växellådans utväxling
Drivaxelns/drivaxlarnas axelutväxling
Däckets rullningsomkrets [m]
Exempel på dragkraft se kapitel V avsnitt 1.4.3 ”Beräkning av backtagningsförmåga”.
1.4Backtagningsförmåga
1.4.1
Vägsträcka vid stigning och nedförslut
Bergskörningskapaciteten för ett fordon anges i %. T.ex. innebär 25 % att en höjd h = 25 m övervinns på den
vågräta längden l = 100 m. Detta gäller på motsvarande sätt för nedförslut.
Den verkliga körda vägsträckan c beräknas på följande sätt:
Formel 05-V: Vägsträcka vid stigning och nedförslut
2
c =
I + h2 = I •
p 2
1 + ––––
100
I formeln betyder:
c
l
h
p
Vägsträcka [m]
Vågrät längd för en stigning/nedförslut [m]
Lodrät längd för en stigning/nedförslut [m]
Stigning/nedförslut [%]
Utgåva 2015 V1.0
285
V
Beräkningar
Exempel:
Givet:
Angiven stigning p = 25 %.
Sökt:
Hur stor är den körda vägsträckan vid längden 200 m?
Lösning:
c =
I2 + h2 = 200 •
1.4.2
c = 206 m
25 2
1 + ––––
100
Stigningens/nedförslutets vinkel
Uppförslutets/nedförslutets vinkel α beräknas med:
Formel 06-V: Stigningens/nedförslutets vinkel
p
p
h
h
tan α = ––––– , α = arctan ––– , sin α = ––– , α = arcsin ––––
100
100
c
c
α
p
h
c
Stigningsvinkel [°]
Stigning/nedförslut [%]
Lodrät längd för en stigning/nedförslut [m]
Vägsträcka [m]
Exempel: Beräkning av stigningsvinkel
Givet:
Stigningen p uppgår till 25%.
Sökt:
Hur stor är stigningsvinkeln?
Lösning:
p
25
tan α = = ––––
100
100
α = arctan 0,25
α = 14°
286Utgåva 2015 V12.0
Beräkningar
Bild 01-V: Lutningsförhållande, lutning, lutningsvinkel
St
40
35
1:1
90
1:1,1
80
1:1,3
70
1:1,4
1:1,7
20
15
30
1:3,3
10
20
1:5
10
1:10
25
5
0
1.4.3
100
Steigung
30
G
ef
äl
le
ei
gu
ng
45
0
1:2
1:2,5
Steigungsverhältnis
V
T_997_000001_0001_G
Beräkning av backtagningsförmåga
Bergskörningskapaciteten är beroende av följande:
•
Dragkraft (se formel 04-V, kapitel V avsnitt 1.3)
•
Den totala tågvikten inklusive släpets eller påhängsvagnens totala vikt
•Rullningsmotstånd
•
Friktion (Adhesion)
För backtagningsförmågan gäller (ingen hänsyn tagen till friktionen körbana-däck):
Formel 07-V: Backtagningsförmåga, ingen hänsyn tagen till friktionen körbana-däck
p = 100 •
Fz
––––––––
9,81 • Gz
- fR
I formeln betyder:
p
Fz
Gz
fR
Backtagningsförmåga [%]
Dragkraft i [N], beräkning enligt formel 04-V
Total tågvikt i [kg]
Rullmotståndskoefficient, se tabell 01-V
Utgåva 2015 V1.0
287
V
Beräkningar
Formel 07-V används för att beräkna backtagningsförmågan för fordonet med utgångspunkt från följande
egenskaper
•
•
•
Motorns vridmoment
Växellådans, fördelningsväxelns och axeldrivningens utväxling samt däcksutrustning
Den totala tågvikten.
Uteslutande fordonets förmåga att övervinna en viss stigning på grund av sina egenskaper betraktas.
Härvid beaktas inte den verkliga kraftöverföringen mellan hjulen och vägbanan som vid dåliga vägegenskaper
(våt vägbana) kan försämra väggreppet långt under den beräknade bergskörningskapaciteten.
Fastställandet av de verkliga förhållandena på grund av den befintliga friktionen kan beräknas med
nedanstående formel.
Formel 08-V: Backtagningsförmåga med hänsyn till friktionen mellan körbana och däck
pR
µ • Gan
= 100 • ––––––––
Gz
- fR
I formeln betyder:
pR
µ
fR
Gan
GZ Backtagningsförmåga på grund av friktion [%]
Friktionskoefficient däck/körbana, se tabell 03-V
Summan av axellasterna för drivaxlarna i form av vikter [kg]
Total tågvikt [kg]
Varning:
De ovan nämnda formlerna kan användas för ett resultat av upp till 30 % backtagningsförmåga.
För värden över 30 % backtagningsförmåga kan inte resultatet längre betraktas som realistiskt.
Tabell 01-V:
Rullmotståndskoefficienter fR
Vägbana
Koefficient fR
Våt asfaltväg
0,015
Bra asfaltväg
0,007
Bra betongväg
0,008
Gatsten
0,017
Ojämn betongväg
Dålig väg
Jordväg
Lös sand
288Utgåva 2015 V12.0
0,011
0,032
0,15...0,94
0,15...0,30
V
Beräkningar
Tabell 02-V:
Drivlinans totala verkningsgrad η
Antal drivna axlar
η
en driven axel
0,95
tre drivna axlar
0,85
två drivna axlar
0,9
fyra drivna axlar
Tabell 03-V:
0,8
Friktionskoefficient µ däck/körbana (cirkavärden)
Vägbana
torr
våt
Tjärmakadam
0,6
0,5
betong, granitsten
0,7
Asfalt
0,6
0,5
0,2
0,1
Gatsten av blå basalt
0,55
Blankis
0,1
Snö (fastkörd)
0,6
0,3
0,01 … 0,1
Exempel: Beräkning av backtagningsförmåga utan hänsyn tagen till friktion körbara-däck
Givet:
FordonTGS 33.430 6x6 BB
=
2100 Nm
Maximalt motorvridmoment MMot
Verkningsgrad (vid tre drivna axlar) ηges
=0,85
Växellådsutväxling i den långsammaste växeln iG
=13,80
Fördelningsväxellådans utväxling vid vägkörning
iV
=1,007
Fördelningsväxellådans utväxling vid terrängkörning
iV
=1,652
Drivaxelns utväxling iA
=4,00
Däcksutrustning 315/80 R 22.5 med rullningsomkrets U
=
3,280 m
Total tågvikt GZ
=
100000 kg
Rullmotståndskoefficient fR
-
slät asfaltväg=
0,007
-
dålig, grov väg =
0,032
Sökt:
Maximal backtagningsförmåga p vid väg- och terrängväxel.
Lösning:
1. Maximal dragkraft (definition se formel 04-V, kapitel V avsnitt 1.3) i vägväxeln:
2� • MMot • η • iG • iV • iA
Fz = ––––––––––––––––––––––
U
2� • 2100 • 0,85 • 13,8 • 1,007 • 4,00
Fz = ––––––––––––––––––––––––––––––––
3,280
Fz
=
190070 N = 190,07 kN
Utgåva 2015 V1.0
289
V
Beräkningar
2. Maximal dragkraft (definition se formel 04-V, kapitel V avsnitt 1.3) i terrängväxeln:
2� • MMot • η • iG • iV • iA
Fz = –––––––––––––––––––––
U
2� • 2100 • 0,85 • 13,8 • 1,007 • 4,00
Fz = ––––––––––––––––––––––––––––––––
3,280
Fz
=
311812 N = 311,8 kN
3. Maximal backtagningsförmåga på vägväxel på bra asfaltsväg:
Fz
p
= 100 • ––––––––
9,81 • Gz
190070
p
= 100 • ––––––––––––
9,81 • 100000
p
- fR
- 0,007
= 18,68 %
4. Maximal backtagningsförmåga på vägväxel på dålig, sliten vägbana:
190070
p
= 100 • ––––––––––––
9,81 • 100000
p
- 0,032
= 16,18 %
5. Maximal backtagningsförmåga på terrängväxel på bra asfaltsväg:
311812
p
= 100 • ––––––––––––
9,81 • 100000
p
- 0,007
= 31,09 %
6. Maximal backtagningsförmåga på terrängväxel på dålig, sliten vägbana:
311812
p
= 100 • ––––––––––––
9,81 • 100000
p
- 0,032
= 28,58 %
Anmärkning:
De nämnda exemplen beaktar inte om den nödvändiga dragkraften för att övervinna lutningen kan överföras via
kraftöverföringen mellan körbana och drivhjul (friktion). Följande exempel visar beräkningen med hänsyn tagen till
friktionen körbana-däck. I detta fall används formeln 08-V.
290Utgåva 2015 V12.0
V
Beräkningar
Exempel: Beräkning av backtagningsförmåga med hänsyn tagen till friktionen körbara-däck
Givet:
Friktionskoefficienten våt asfaltväg
µ
Rullmotståndskoefficient våt asfaltväg f R
Total tågviktGZ
Summan av axellasterna för alla drivna axlar
Gan
= 0,5
=
0,015
= 44000 kg
= 33000 kg
Sökt:
Backtagningsförmåga på grund av friktion [%]
p
= 100 •
R
Lösning:
pR
0,5 • 26000
–––––––––––
100000
- 0,015
= 11,5%
1.5Vridmoment
Ett vridmoment kan beräknas med olika formler, beroende på omständigheterna.
Om kraft och verkningsavstånd är kända:
Formel 09-V: Vridmoment med kraft och verkningsavstånd
M = F•I
Om effekt och varvtal är kända:
Formel 10-V: Vridmoment med effekt och varvtal
M =
9550 • P
––––––––
n • η
Om hydraulikens matningsmängd (flöde), tryck och varvtal är kända:
Formel 11-V: Vridmoment med matningsmängd, tryck och varvtal
M =
15,9 • Q • p
–––––––––––
n • η
M
F
l
P
n
η
Q
p
vridmoment [Nm]
Kraft [N]
Kraftens effektiva avstånd från vridpunkten [m]
Effekt [kW]
Varvtal [1/min]
verkningsgrad
Flöde [l/min]
Tryck [bar]
Utgåva 2015 V1.0
291
V
Beräkningar
Exempel: Kraft och effektivt avstånd kända
Givet:
Ett vajerspel med F = 50 000 N dragkraft har en trumdiameter på d = 0,3 m.
Sökt:
Vilket vridmoment är tillgängligt utan hänsyn till verkningsgraden?
Lösning:
M = F • l = F • 0,5d (trumradien är hävarmen)
M = 7500 Nm
M = 50000 N • 0,5 • 0,3 m
Exempel: Effekt och varvtal är kända
Givet:
Ett kraftuttag skall överföra en effekt på P = 100 kW vid n = 1500 1/min.
Sökt:
Vilket vridmoment måste kraftuttaget kunna överföra utan hänsyn till verkningsgraden?
Lösning:
9550 • 100
M = –––––––––––
1500
M =
637 Nm
Exempel: För en hydraulpump känner man till flöde, tryck och varvtal
Givet:
En hydraulpump transporterar ett flöde på Q = 80 l/min vid ett tryck på p = 170 bar och ett pumpvarvtal
på n = 1000 1/min.
Sökt:
Vilket vridmoment krävs, utan hänsyn till verkningsgraden?
Lösning:
M =
M =
15,9 • 80 • 170
–––––––––––––
1000
216 Nm
Om man skall ta hänsyn till verkningsgraden måste de beräknade vridmomenten samtliga divideras med den
totala verkningsgraden (se även avsnitt 1.2 ”Verkningsgrad”).
292Utgåva 2015 V12.0
V
Beräkningar
1.6Effekt
En effekt kan beräknas med olika formler, beroende på omständigheterna.
Vid rörelse i planet:
Formel 12-V: Effekt vid rörelse i planet
P
=
F • v
––––––
1000
=
9,81 • m • v
–––––––––––
1000
Vid rotationsrörelse:
Formel 13-V: Effekt vid rotationsrörelse
P
=
M•n
–––––––
9550 η
I hydrauliken:
Formel 14-V: Effekt i hydrauliken
P
Q•p
= –––––––
600 • η
P
m
v
η
F
M
n
Q
p
1000
9550
600
Effekt [kW]
Vikt [kg]
Hastighet [m/s]
verkningsgrad
Kraft [N]
vridmoment [Nm]
Varvtal [1/min]
Flöde [l/min]
Tryck [bar]
Konstant omräkningsfaktor från [W] till [kW]
Konstant omräkningsfaktor från [Nm] och [1/min] till [kW]
Konstant omräkningsfaktor från [l/min] och [bar] till [kW]
Exempel: Lyftrörelse
Givet:
Bakgavellyftens nyttolast inklusive egenvikt m = 2600 kg
Lyfthastighet v = 0,2 m/s
Sökt:
Hur hög är effekten utan hänsyn till verkningsgraden?
Utgåva 2015 V1.0
293
V
Lösning:
P
9,81 • 2600 • 0,2
= ––––––––––––––––
1000
= 5,1 kW
P
Beräkningar
Exempel: Rörelse i planet
Givet:
Vajerspel
F = 100000 N
Vajerhastighet v = 0,15 m/s
Sökt:
Hur hög är effektförbrukningen utan hänsyn till verkningsgraden?
Lösning:
P
100000 • 0,15
= –––––––––––––
1000
= 15 kW
P
Exempel: Rotationsrörelse
Givet:
Kraftuttagets varvtal Tillåtet vridmoment n = 1800 1/min
M = 600 Nm
Sökt:
Vilken effekt är möjlig utan hänsyn till verkningsgraden?
Lösning:
P
600 • 1800
= –––––––––––
9550
= 113 kW
P
Exempel: Hydraulik
Givet:
Pumpens matningsflöde Q = 60 l/min
Tryck p = 170 bar
Sökt:
Hur hög är effekten utan hänsyn till verkningsgraden?
Lösning:
P
60 • 170
= –––––––––
600
= 17 kW
P
294Utgåva 2015 V12.0
V
1.7
Beräkningar
Kraftuttagsvarvtal vid fördelningsväxellådan
Om kraftuttaget vid fördelningsväxeln körs vid kilometerberoende användning anges dess varvtal nN i varv per
tillryggalagd sträcka i meter.
Den beräknas på följande sätt:
Formel 15-V: Varvtal per meter, kraftuttag vid fördelningsväxeln
iA • iV
nN = ––––––
U
Vägsträckan s i tillryggalagda meter per varv vid kraftuttaget (inverterat värde till nN) beräknas på följande sätt:
Formel 16-V: Vägsträcka per varv, kraftuttag på fördelningsväxel
U
s = ––––––
iA • iV
nN
iA
iV
U
s
Kraftuttagsvarvtal [1/m]
Drivaxelns utväxling
Däckets omkrets [m]
Körd vägsträcka [m]
Exempel:
Givet:
Däcksutrustning 315/80R22.5 med rullningsomkrets
U
Drivaxelns utväxlingiA
Fördelningsväxel G 172, utväxling på vägväxel
iV
Utväxling vid terrängkörningiV
=
=
=
=
3,280 m
5,33
1,007
1,652
Sökt:
Sökes: Kraftuttagets varvtal på väg- och terrängväxel, samt tillhörande sträcka per varv.
Lösning:
Kraftuttagsvarvtal vid vägkörning
5,33 • 1,007
nN = –––––––––––
3,280
nN = 1,636 /m
Utgåva 2015 V1.0
295
V
Beräkningar
Detta motsvarar en vägsträcka på
s
=
= 0,611 m
s
3,280
–––––––––––
5,33 • 1,007
Kraftuttagsvarvtal vid terrängkörning
5,33 • 1,652
nN = ––––––––––––
3,280
nN =
2,684 /m
Detta motsvarar en vägsträcka på
s
s
3,280
= ––––––––––––
5,33 • 1,652
= 0,372 m
1.8Körmotstånd
De viktigaste körmotstånden är:
•Rullningsmotstånd
•Stigningsmotstånd
•Luftmotstånd.
Ett fordon kan bara köra om summan av alla motstånd övervinns. Dessa motstånd är krafter som balanseras mot
drivkraften (likformig rörelse) eller är mindre än drivkraften (accelererad rörelse).
Formel 17-V:Rullmotståndskraft
FR = 9,81 • fR • Gz • cos α
Formel 18-V:Stigningsmotståndskraft
FS = 9,81 • Gz • sin α
Stigningsvinkel (formel se kapitel V avsnitt 1.4.2)
p
p
tan α = ––– , α = arctan ––––
100
100
Formel 19-V:Luftmotståndskraft
FL = 0,6 • cW • A • v2
296Utgåva 2015 V12.0
V
Beräkningar
FR
Rullmotståndskraft [N]
fR
GZ
Total tågvikt [kg]
α
Stigningsvinkel [°]
FS
Stigningsmotståndskraft [N]
p
Stigning [%]
FL
Luftmotståndskraft [N]
cWLuftmotståndskoefficient
A
Fordonets frontyta [m²]
v
Hastighet [m/s]
Exempel:
Givet:
Dragbil med påhängsvagn
GZ 40000 kg
Hastighetv 80 km/h
Stigningp 3%
Fordonets frontyta
A
7 m²
Rullmotståndskoefficient för bra asfaltsväg
fR 0,007
Följande skillnad skall beräknas:
•
•
Med spoiler, cW1 = 0,6
Utan spoiler, cW2 = 1,0
Sökt:
Sökes: värdena för rullmotstånd, stigningsmotstånd, luftmotstånd med/utan spoiler och respektive effektbehov.
Lösning:
Uträkning 1
Omräkning av körhastigheten från km/h till m/s:
v
v
80
= ––––
3,6
= 22,22 m/s
Uträkning 2
Omräkning av bergskörningskapaciteten från % till grader:
3
α = arctan –––––
100
=
arctan 0,03
α = 1,72°
Utgåva 2015 V1.0
297
V
Beräkningar
1. Beräkning av rullningsmotståndet:
FR = 9,81 • 0,007 • 40000 • cos 1,72°
FR = 2746 N
2. Beräkning av lutningsmotståndet:
FS = 9,81 • 40000 • sin 1,72°
FS = 11778 N
3. Beräkning av luftmotståndet FL1 med spoiler:
FL1 = 0,6 • 0,6 • 7 • 22,222
FL1 = 1244 N
4. Beräkning av luftmotståndet FL2 utan spoiler:
FL2 = 0,6 • 1 • 7 • 22,222
FL2 = 2074 N
5. Totalmotstånd Ftot1 med spoiler:
Fges1 = FR + Fs + FL1
Fges1 = 2746 + 11778 + 1244
Fges1 = 15768 N
6. Totalmotstånd Ftot2 utan spoiler:
Fges2 = FR + Fs + FL2
Fges2 = 2746 + 11778 + 2074
Fges2 = 16598 N
7. Effektbehov P1 med spoiler utan verkningsgrad:
(Effekt enligt formel 12-V: Effekt vid rörelse i planet)
Fges1 • v
P = ––––––––
1
1000
P1
P1
15768 • 22,22
= –––––––––––––
1000
= 350 kW (476 PS)
298Utgåva 2015 V12.0
V
Beräkningar
8. Effektbehov P2 utan spoiler utan verkningsgrad:
Fges2 • v
P = ––––––––
2
1000
P2
P2
16598 • 22,22
= –––––––––––––
1000
= 369 kW (502 PS)
9. Effektbehov P1 med spoiler med totalverkningsgrad i drivlinan η = 0,95:
P1‘
350
P1 = –––
= ––––––
η 0,95
P1 = 368 kW (501 PS)
10. Effektbehov P2 utan spoiler med totalverkningsgrad i drivlinan η = 0,95:
P2‘
369
P2 = –––
= –––––
η 0,95
P2 = 388 kW (528 PS)
1.9Vändradie
När ett fordon kör i cirkel gör varje hjul en cirkelrörelse. Intressant är härvid den yttre vändcirkeln resp hälften av
den dvs vändradien.
De nämnda beräkningarna ska ses som approximering eftersom när ett fordon svänger kommer de tänkta
vinkelräta linjerna från centrum på alla hjul inte att skära sig i kurvans medelpunkt (= Ackermann-villkor).
Dessutom uppträder vid dynamiska krafter vid körningen som inverkar på kurvtagningen, och som inte beaktas i
formlerna.
Ändå är följande formler användbara för uppskattningar:
Formel 20-V: Avstånd mellan styrspindelbultarna
j = s - 2r0
Formel 21-V: Börvärde för den yttre styrutslagsvinkeln
j
cotßao = cot ßi + –––
lkt
Formel 22-V:Styravvikelse
ßF = ßa - ßao
Formel 23-V:Vändcirkelradie
rs =
lkt
–––––– + r0 - 50 • ßF
sin ßao
Utgåva 2015 V1.0
299
V
Beräkningar
j
s
lkt
r0
βa0
β i
β F
Bild 02-V:
Avstånd mellan styrspindelbultarna [mm]
Spårvidd [mm]
Axelavstånd [mm]
Styrradie [mm]
Styrutslagsvinkel yttre [°]
Styrutslagsvinkel inre [°]
Styravvikelse [°]
Kinematiska sammanhang för beräkning av vändcirkeln
r0
j
∆ß
lkt
0
ßi
ßa0
A
r0
j
s
r0
T_460_000001_0001_G
Exempel:
Givet:
Axelavståndlkt
3900 mm
FramaxelTyp VOK-09
Hjulkonfiguratio
315/80 R 22.5
Fälg
22.5 x 9.00
Spårvidd
s
2048 mm
Halv däckbreddr0 49 mm
Inre styrutslagsvinkel
ßi 49,0°
Yttre styrutslagsvinkel
ßa0 32°45‘ = 32,75°
300Utgåva 2015 V12.0
V
Beräkningar
Sökt:
Sökes: styrspindelbultarnas avstånd, börvärdet för yttre styrutslagsvinkeln, styravvikelsen och vändcirkelradien.
Lösning:
1. Avstånd mellan tänkt axel genom spindelbultarnas lutning
j = s - 2 • r0 = 2048 - 2 • 49
j = 1950
2. Börvärde för den yttre styrutslagsvinkeln
j
cotßao = cotßi + ––– = 0,8693 +
lkt
cotßao = 1,369
1950
–––––
3900
ßao = 36,14°
3. Styravvikelse
ßF = ßa - ßao
= 32,75° - 36,14° = -3,39°
4. Vändradie
3900
rs = ––––––––– + 49 - 50 • (-3,39°)
sin 36,14°
rs = 6831 mm
1.10
Axellastberäkning
För fordonsoptimeringen och för korrekt utformning av påbyggnaden krävs att det görs en axellastberäkning.
Avstämningen av påbyggnaden mot lastbilen kan bara utföras om fordonet vägs innan påbyggnadsarbetena
påbörjas. Vikterna används vid axellastberäkningen.
I de följande kapitlen förklaras en axellastberäkning.
Utgåva 2015 V1.0
301
V
Beräkningar
1.10.1 Genomföra en axellastberäkning
För fördelningen av aggregatvikterna på fram- och bakaxeln används momentsatsen. Alla avstånd skall relateras
till den teoretiska framaxelmitten. Vikten anges i kilo [kg] i stället för [N] i de nedanstående formlerna för att göra
sammanhangen lättare att förstå.
För att beräkna axellasterna behövs följande formler:
Formel 24-V: Differensvikt bakaxel
∆G • a
∆GH = ––––––––
lt
Formel 25-V: Differensvikt framaxel
∆G V = ∆G • ∆GH
ΔGH
ΔGV
ΔG
a
lt
Differensvikt bakaxel
Differensvikt enhet
Avstånd från framaxelns teoretiska centrum till enhetens tyngdpunkt
Teoretiskt axelavstånd
Observera:
Avrundning till hela kg är helt tillräckligt i praktiken. Tillse att det matematiska företecknet är korrekt.
Därför gäller följande konvention:
•Dimensioner:
-
Alla avståndsvärden som ligger FRAMFÖR framaxelns teoretiska centrum erhåller ett
MINUS-tecken (-).
-
Alla avståndsvärden som ligger BAKOM den framaxelns teoretiska centrum erhåller ett
PLUS-tecken (+).
•Vikter
-
Alla vikter som BELASTAR fordonet erhåller ett PLUS-tecken (+).
-
Alla aggregatsvikter som AVLASTAR fordonet erhåller ett MINUS-tecken (-).
Exempel:
Givet:
I stället för en tank med en vikt av 140 kg monteras en tank med en vikt av 400 kg. Fordonet har ett teoretiskt
axelavstånd på lt = 4500 mm. Tankens avstånd från framaxelns teoretiska centrum är 1600 mm.
Sökt:
Sökt är viktfördelningen mellan fram- och bakaxeln.
Lösning:
Differensvikt:
∆G = 400 - 140 = 260 kg
302Utgåva 2015 V12.0
V
Beräkningar
260 • 1600
∆GH = ––––––––––––
4500
∆GH = 92 kg
Differensvikt framaxel
∆G V = 260 - 92
∆G V = 168 kg
Bild 03-V:
Axellastberäkning: Tankplacering
1600
∆G = 260 kg
4500
T_996_000002_0001_G
Utgåva 2015 V1.0
303
V
Beräkningar
Exempel: Snöplogsplatta
Givet:
Vikt ∆G
Avstånd från mitten på den första axeln
a
Teoretiskt axelavstånd lt
120 kg
-1600 mm
4500 mm
Sökt:
Sökt är viktfördelningen mellan fram- och bakaxeln.
Lösning:
Bakaxel:
∆G • a 120 • (-1600)
∆G = ––––––– = ––––––––––––
H
lt
4500
∆GH
=
-43 kg, bakaxeln avlastas.
Framaxel:
∆GV = ∆G - ∆GH =
∆GV
=
120 - (-43)
163 kg, framaxeln belastas.
Nedanstående tabeller åskådliggör en fullständig axellastberäkning. Två varianter jämförs (variant 1 med infälld
kranarm, se tabell 04-V; variant 2 med utsträckt kranarm, se tabell 05-V) för att visa, de resulterande
axellastskillnaderna.
304Utgåva 2015 V12.0
V
Beräkningar
Tabell 04-V:
Exempel på axellastberäkning, variant 1
AXELLASTBERÄKNING
MAN Truck & Bus AG, Postfach 500620, 80976 München
TGL 8220 4x2
BB
Variantens benämning:
Axelavstånd:
3600
R-tekn.:
3600
Överh.:
1275
Överh.:
Överh. tekn.:
1275
Chassi ritningsnummer:
Uppbyggnad:
Beteckning
Bränsle, reservhjul, utan släpvagnsutrustning
= Special
8199126.
0186
Avst. fr. tekn
Viktfördelning på
0
Fordonsvikt serieutförande, med förare, verktyg
= Serie
Framaxel-mitt
Ber.nr::
-
GFZ-nr.:
LN03NC02
Fg.nr.:
-
AE-nr.:
-
Ford.typ:
KL
Bakaxel
Total
Fhs:
C
mm
Framaxel
2620
865
3485
0
Släpkoppling
4875
-12
47
35
Komfortsäte för föraren
-300
16
-1
15
Högt placerat avgasrör, vänster
480
30
5
35
Bränsletank stål 150 liter (serie 100 liter)
2200
27
43
70
Stänkskärm av plast bakaxel
3600
0
26
26
Kraftuttag och pump
1500
9
6
Kuldragkrok med monteringsdetaljer
Luftkammare släpdrift (tippbil)
Däck HA 225/75 R 17,5
(differensvikt till serieutrustning)
4925
2905
-4
4
14
10
16
20
15
3600
0
10
10
0
5
0
5
4875
-11
41
30
Stabilisator bakaxel
3900
-3
33
30
Oljetank
1559
60
45
105
Däck VA 225/75 R 17,5
Bänk
Övrigt
-300
1280
22
29
-2
16
20
45
Lastkran i transportläge (arm hopfälld)
1020
631
249
880
Hjälpram och tippflak
3250
90
840
930
Förstärkningar i kramområdet
Chassi - tomvikt
1100
Tillåtna laster
31
3545
3700
Utgåva 2015 V1.0
14
2266
5600
45
5811
7490
305
V
Tabell 04-V:
Beräkningar
Exempel på axellastberäkning, variant 1 - ...
AXELLASTBERÄKNING
Differens tomvikt till tillåten last
155
3334
1679
333
155
1524
1679
-3548
-1655
3334
1679
250
117
1562
1679
Axelöverbelastning
-39
-1771
Vid jämn lastning förblir
117
1562
1679
3661
3829
7490
Tyngdpunkt för nyttolast rel. till tekn. HA-mitt,
VA dimen. X1=
HA ausgel. X2=
utfört X3=
Nyttolastförlust på grund av axelöverbelastning
Nyttolast
0
Lastat fordon
Axel resp fullastat fordon
68,4 %
3545
2266
48,9 %
95,8 %
Axellastfördelning
Fordonsöverhäng
35,4 %
0
99,0 %
Axellastfördelning
Tomt fordon
61,0 %
0
100,0 %
51,1 %
100,0 %
40,5 %
77,6 %
39,0 %
5811
100,0 %
Beakta vikttoleranserna +/- 5 % enligt DIN 70020! Uppgifter med reservation för eventuella fel
306Utgåva 2015 V12.0
V
Beräkningar
Tabell 05-V:
Exempel på axellastberäkning, variant 2
AXELLASTBERÄKNING
TGL 8.220 4x2
BB
Variantens benämning:
Axelavstånd:
3600
R-tekn.:
3600
Överhäng:
1275
Överhäng:
Överhäng tekniskt:
Chassi ritningsnummer:
Uppbyggnad:
Beteckning
=Special
8199126.
0186
Avst. fr. tekn
Viktfördelning på
0
Fordonsvikt serieutförande, med förare, verktyg
Framaxel-mitt
Bränsle, reservhjul, utan släpvagnsutrustning
-
GFZ-nr.:
LN03NC02
Fg.nr.:
-
AE-nr.:
=Serie
1275
Ber.nr::
-
Ford.typ:
KL
Bakaxel
Total
Fhs:
C
mm
Framaxel
2620
865
3485
0
Släpkoppling
4.875
-12
47
35
Komfortsäte för föraren
-300
16
-1
15
Högt placerat avgasrör, vänster
Bränsletank stål 150 liter (serie 100 liter)
Kuldragkrok med monteringsdetaljer
Stänkskärm av plast bakaxel
Luftkammare släpdrift (tippbil)
Kraftuttag och pump
Däck HA 225/75 R 17,5
Däck VA 225/75 R 17,5
Bänk
Stabilisator bakaxel
Övrigt
Oljetank
Lastkran i transportläge (arm över tippflak)
Förstärkningar i kramområdet
Hjälpram och tippflak
480
4925
2.200
3600
2905
30
-4
0
4
27
5
14
26
16
43
35
10
26
20
1500
9
6
15
3600
0
10
10
0
5
0
5
4875
-11
41
30
-300
3900
1280
1559
1770
1100
3250
Utgåva 2015 V1.0
22
-3
29
60
447
31
90
-2
33
16
45
433
14
840
70
20
30
45
105
880
45
930
307
V
Tabell 05-V:
Beräkningar
Exempel på axellastberäkning, variant 2 - ...
AXELLASTBERÄKNING
Chassi - tomvikt
3361
Tillåtna laster
3700
Differens tomvikt till tillåten last
VA dimen. X1=
HA ausgel. X2=
utfört X3=
7490
3150
1679
726
339
1340
1679
-3155
-1471
3150
1679
250
117
1562
1679
-222
-1588
Nyttolastförlust på grund av axelöverbelastning
0
Vid jämn lastning förblir
117
Nyttolast
0
Lastat fordon
3478
94,0 %
Axellastfördelning
46,4 %
Tomt fordon
3545
Fordonsöverhäng
5600
5811
339
Axelöverbelastning
Axellastfördelning
2450
90,8 %
35,4 %
57,8 %
0
1562
0
4012
71,6 %
53,6 %
2266
43,7 %
42,2 %
0
1679
0
7490
100,0 %
100,0 %
5811
77,6 %
100,0 %
Beakta vikttoleranserna +/- 5 % enligt DIN 70020! Uppgifter med reservation för eventuella fel
308Utgåva 2015 V12.0
V
Beräkningar
1.10.2 Viktberäkning med lyft löpaxel
De i MANTED (www.manted.de) och andra tekniska underlag angivna chassivikterna på fordon med löpaxel
avser alltid fordon med sänkt löpaxel. Fördelningen av chassivikten med lyft löpaxel beräknas enkelt enligt
nedanstående beräkningsmetod.
Andra axelns (drivaxeln) vikt med lyft tredje axel (löpaxeln):
Formel 26-V: Andra axelns vikt, tredje axeln lyft
G2an =
G23 • lt
––––––––
l12
Framaxelns vikt vid lyft tredje axel (löpaxel):
Formel 27-V: Framaxelns vikt, tredje axeln lyft
G1an =
G - G2an
G
G1an
G2an G23
l12 lt
Fordonets vikt olastad [kg]
Framaxelns vikt vid lyft löpaxel, olastad [kg]
Andra axelns vikt vid lyft löpaxel, olastad [kg]
Andra och tredje axlarnas vikt, olastad [kg]
Hjulbas, första till andra axeln [mm]
Teoretisk hjulbas [mm]
Exempel:
Givet:
Hjulbas
4800 + 1350
Ramöverhäng2600
Hytt XXL-Fhs
Tomvikter med nedsänkt löpaxel:
Framaxel G1ab =
Driv- och löp-axel
G23ab =
Chassivikt olastad G
=
5100 kg
3505 kg
8605 kg
Tillåtna axellaster:
G1
G2
G3
=
=
=
7500 kg
11500 kg
7500 kg
Sökt:
Teoretisk hjulbas samt axlarnas vikter.
Utgåva 2015 V1.0
309
V
Beräkningar
Lösning:
1. Beräkning av teoretisk hjulbas (se kapitel “Allmänt”):
l
t
G3 • l23
= l12 + ––––––––
G2 + G 3
lt
=
l
t
7500 • 1350
= 4800 + ––––––––––––––
11500 + 7500
5333 mm
2. Beräkning av andra axelns (drivaxel) vikt vid lyft tredje axel (löpaxel):
G2an
=
G23 • lt
G2an
= 3894,2 kg
l12
3505 • 5333
= –––––––––––––––
4800
3. Beräkning av framaxelns vikt vid lyft tredje axel (löpaxel):
G1an
G1an
G1an
1.11
= G - G2an
=
=
8605 - 3894,2
4710,8 kg
Infästningslängd vid påbyggnad utan hjälpram
Beräkningen av den nödvändiga infästningslängden tar inte hänsyn till alla påverkande faktorer i det
nedanstående exemplet. Detta är dock en möjlighet och ger bra utgångspunkter vid användning i praktiken.
Infästningslängden beräknas med:
Formel 28-V: Formel infästningslängd utan hjälpram
0,175 • F • E (rR + rA)
l = ––––––––––––––––––––
σ0,2 • rR • rA
Om ram och infästning består av olika material gäller följande:
Formel 29-V: E-modul vid olika material
2ER • E A
E = ––––––––––
ER + E A
l
F
E
rR
rA
σ0,2
ER
E A
Infästningslängd per infästning [mm]
Kraft per infästning [N]
Elasticitetsmodul [N/mm²]
Ytterradie profil för längsgående rambalk [mm]
Ytterradie infästningsprofil [mm]
Sträckgräns för det sämre materialet [N/mm²]
Elasticitetsmodul profil för längsgående rambalk [N/mm²]
Elasticitetsmodul infästningsprofil [N/mm²]
310Utgåva 2015 V12.0
V
Beräkningar
Exempel:
Givet:
Chassi för växelflak
Axelavstånd 4500 + 1350
Stor förarhytt
Godk. totalvikt 26000 kg
förarhyttens tomvikt 8915 kg
Sökt:
Infästnings utan hjälpram
Lösning:
Nyttolast
Viktfördelning per infästning vid 6
Kraft F
Ytterradie ramprofil
r R
Ytterradie infästningsprofil
rA
Elasticitetsmodul för stål E
Sträckgräns för båda materialen σ0,2
26000 kg – 8915 kg = 17085 kg
17085: 6 = 2847 kg
2847 kg • 9,81 kg • m/s² = 27933 N
18 mm
16 mm
210.000 N/mm²
420 N/mm²
Insatt i formel 28-V kan den minimala längden per infästning beräknas ungefärligt:
l
l
0,175 • 27933 • 210000 • (18+16)
–––––––––––––––––––––––––––––––
4302 • 18 • 16
= 655 mm
=
Utgåva 2015 V1.0
311
V
Beräkningar
1.12Kopplingsanordningar
Kopplingsanordningar har till uppgift att skapa en drag- och styrförbindning mellan dragfordon och släpvagn.
1.12.1 Släpvagnskoppling för släpvagn med styrande axel (D-värde)
För att fastställa hur mycket släpvagnskopplingar kan belastas, har man definierat det så kallade D-värdet
(D=dragstång). D-värdet är ingraverat på släpvagnskopplingens typskylt.
D-värdet kan beräknas med hjälp av dragfordonets och släpvagnens tillåtna totalvikt.
Nedan anges formlerna för D-värdet och de efter variabler konverterade formlerna.
Bild 04-V:
Fordonskombination med släpvagn med styrande axel
T
T_996_000003_0001_G
D-värdesformeln lyder:
D
Formel 30-V:D-värde
R
9,81 • T • R
D = –––––––––––––
T+R
R•D
T = ––––––––––––––
(9,81 • R) - D
R =
T•D
–––––––––––––
(9,81 • T) - D
I formeln betyder:
D
T
R
D-värde [kN]
Tillåten totalvikt för dragfordonet [t]
Tillåten totalvikt för släpet / tillåten släpvagnslast [t]
Exempel:
Givet:
Tillåten totalvikt dragfordon:
Tillåten släpvagnsvikt:
18000 kg = T = 18 t
26000 kg = R = 26 t
Sökt:
D-värde
Lösning:
9,81 • 18 • 26
D = ––––––––––––––
18 + 26
D = 104 kN
312Utgåva 2015 V12.0
V
Beräkningar
1.12.2 Släpvagnskoppling för släpvagn med fast dragstång / släpvagn med centralaxel
(DC-värde, V-värde)
Förutom D-värdesformeln gäller följande villkor för släpvagn med fast dragstång / släpvagn med centralaxel.
Släpvagnskopplingar och sluttvärbalkar har lägre släpvagnslaster eftersom man i detta fall dessutom måste ta
hänsyn till stödlasten som verkar på släpvagnskopplingen och sluttvärbalken.
För anpassning till de lagstadgade kraven i Europeiska unionen har därför följande uttryck införts i enlighet med
direktiv 94/20/EG: DC-värde och V-värde.
V-värdet är ett typvärde för användningen av denna släpvagn. Den begränsar användningen beroende på
dragfordonets och släpvagnens data och specificerar den maximalt tillåtna vertikala belastningen på kopplingen.
Bild 05-V:
Fordonskombination med släpvagn med centralaxel
T
C
T_996_000004_0001_G
Följande formler gäller:
Formel 31-V:DC-värdeformel för släp med stel dragstång och centralaxelsläp
9,81 • T • C
DC = ––––––––––––
T+C
Formel 32-V: V-värdesformel för släpvagnar med centralaxel och fast dragstång med en tillåten stödlast
på ≤ 10 % av släpvagnens massa och inte mer än 1000 kg
V
X2
= a • –––– • C
l2
Vid beräknade värden x²/l² < 1 skall 1,0 användas
DC
T
C
V
a
x
l
S
Reducerat D-värde vid drift med centralaxelsläp [kN]
Tillåten totalvikt för dragfordonet [t]
Summan av tillåtna axellaster för centralaxelsläp utan stödlast S [t]
V-värde [kN]
Jämförelseacceleration i kopplingspunkten [m/s²]. 1,8 m/s² vid luftfjädring på
dragfordonet resp. 2,4 m/s² vid alla andra fjädringar
Påbyggnadslängd släp, se bild 06-V
Teoretisk dragstångslängd, se bild 06-V
Dragstångens stödlast i kopplingspunkten i [kg]
Utgåva 2015 V1.0
313
V
Bild 06-V:
Beräkningar
Påbyggnadslängd släp och teoretisk dragstångslängd
x
x
v
v
l
l
T_510_000003_0001_G
Exempel:
Givet:
Tillåten totalvikt dragfordon
Summan av axellasterna släpvagn
Stödlast Påbyggnadslängd Teoretisk dragstångslängd T
C
S
x
l
7490 kg = 7,49 t
11000 kg =
11 t
700 kg = 0,7 t
6,2 m
5,2 m
Sökt:
Kan båda fordonen bilda ett tåg om lastbilens sluttvärbalk är förstärkt med släpvagnskopplingen Ringfeder 864?
Lösning:
DC-värde
9,81 • T • C
9,81 • 7,49 • 11
DC = –––––––––––– = ––––––––––––––––
T+C
7,49 + 11
DC =
43,7 kN
DC-värde sluttvärbalk = 64 kN (se MAN påbyggnadsriktlinjer‚ tilläggshäfte ”Kopplingsanordningar TG”
314Utgåva 2015 V12.0
V
Beräkningar
V-värde
x2
l2
6,22
= –––––
5,22
= 1,42
x2
V = a –––––
• C = 1,8 • 1,42 • 11
l2
V = 28,12 kN
(1,8 vid luftfjädring på lastbilens bakaxel)
V-värde sluttvärbalk = 35 kN (se MAN påbyggnadsriktlinjer‚ tilläggshäfte ”Kopplingsanordningar TG”)
Båda fordonen kan bilda ett tåg, emellertid är det föreskrivet att minsta framaxellast (inklusive stödlast) måste
följas enligt den giltiga påbyggnadsriktlinjen i varje fall. En olastad lastbil får bara dra olastade centralaxelsläp.
1.12.3 Släpvagnskoppling för påhängsvagn (D-värde)
För att fastställa hur mycket släpvagnskopplingar kan belastas, har man definierat det så kallade D-värdet
(D=dragstång). D-värdet är ingraverat på släpvagnskopplingens typskylt. Vändskivans nödvändiga storlek
bestäms med hjälp av D-värdet.
Bild 07-V:
Dragbil med påhängsvagn
R
12 m
T_996_000005_0001_G
T
U
Utgåva 2015 V1.0
315
V
Beräkningar
D-värdesformeln lyder:
Formel 33-V: D-värde vändskiva
D =
R =
T =
0,6 • 9,81 • T • R
–––––––––––––––––
T+R-U
D • (T - U)
––––––––––––––––––
(0,6 • 9.81 • T) - D
D • (R - U)
––––––––––––––––––
(0,6 • 9.81 • R) - D
0,6 • 9,81 • T • R
U = T + R - –––––––––––––––––
D
I formeln betyder:
D
T
R
U
D-värde [kN]
Tillåten totalvikt för dragbil inklusive belastning på vändskiva [t]
Tillåten totalvikt för påhängsvagn inklusive belastning på vändskiva [t]
Vändskivelast [t]
Exempel: Dragbil
Givet:
Tillåten totalvikt för dragbil med vändskivekoppling:
Tillåten totalvikt för påhängsvagnen:
Last på vändskiva enligt släpvagnens typskylt:
18000 kg = T = 18 t
32000 kg = R = 32 t
10750 kg = U = 10,75 t
Sökt:
D-värde för den beskrivna dragbilskombinationen.
Lösning:
0,6 • 9,81 • 18 • 32
D = –––––––––––––––––––
18 + 32 - 10,75
D = 86,38 kN
Observera:
Det beräknade D-värdet måste vara lägre än D-värdet som är präglat på vändskivekopplingens typskylt
(t.ex. D-värde 152 kN).
316Utgåva 2015 V12.0
V
1.13
Beräkningar
Teoretiskt axelavstånd och tillåten överhängslängd
Detta kapitel innehåller formler och beräkningsexempel för teoretiskt axelavstånd och tillåten överhängslängd.
Formel 34-V:
Teoretiskt axelavstånd tvåaxligt fordon
lt
=
l12
Formel 35-V: Teoretiskt axelavstånd treaxligt fordon med två bakaxlar vid samma bakaxellaster
lt =
l12 + 0,5 • l23
Formel 36-V: Teoretiskt axelavstånd treaxligt fordon med två bakaxlar vid olika bakaxellaster
Gzul3 • l23
lt = l12 + ––––––––––––
Gzul2 + Gzul3
Formel 37-V: Teoretiskt axelavstånd fyraxligt fordon med två framaxlar och två bakaxlar
(valfri axellastfördelning)
Gzul1 • l12
lt = l23 +
––––– ––––
Gzul1 + Gzul2
Gzul4 • l34
+ –––––––––––
Gzul3 + Gzul4
Formel 38-V: Tillåten överhängslängd tvåaxligt fordon
Ut ≤ 0,65 • lt
Formel 39-V: Tillåten överhängslängd vid tre eller fler axlar
Ut ≤ 0,70 • lt
lt
l12
l23
l34
Gzul1
Gzul2
Gzul3
Gzul4
Ut
teoretiskt axelavstånd [mm]
Axelavstånd mellan 1:a och 2:a axeln [mm]
Axelavstånd mellan 2:a och 3:e axeln [mm]
Axelavstånd mellan 3:e och 4:e axeln [mm]
Tillåten axellast axel 1 [kg]
Tillåten överhängslängd [mm]
Utgåva 2015 V1.0
317
V
Beräkningar
Exempel 1: Teoretiskt axelavstånd och överhängslängd tvåaxligt fordon
Givet:
Fordon TGL 12.250 4x2 BB
Axelavstånd l12 = 3900 mm
Sökt:
Teoretiskt axelavstånd lt, tillåten överhängslängd Ut
Lösning:
lt = l12 = 3900 mm
Ut ≤ 0,65 • 3900 ≤ 2535 mm
Exempel 2: Teoretiskt axelavstånd och överhängslängd treaxligt fordon med identiska bakaxellaster
Givet:
Fordon Axelavstånd l12 Axelavstånd l23 Tillåten axellast axel 2 Tillåten axellast axel 3 Bild 08-V:
TGM 26.340 6x4 BB
=
3875 mm
=
1400 mm
=
9500 kg
=
9500 kg
Teoretiskt axelavstånd och överhäng treaxligt fordon med två bakaxlar vid samma bakaxellaster
1
Gzul1
l12
lt
l23
Gzul2
Gzul3
ut
T_996_000006_0001_G
1)
teoretisk bakaxelmitt
318Utgåva 2015 V12.0
V
Beräkningar
Sökt:
Lösning:
lt = l12 + 0,5 • l23 = 3875 + 0,5 • 1400 = 4575 mm
Ut ≤ 0,70 • lt ≤ 0,70 • 4575 = 3202 mm
Exempel 3: Teoretiskt axelavstånd och överhängslängd treaxligt fordon med olika bakaxellaster
Givet:
Fordon
Axelavstånd l12 =
Axelavstånd l23 =
Axellast axel 2 =
Axellast axel 3 =
Bild 09-V:
TGS 28.480 6x2-2 BL
5500 mm
1350 mm
13000 kg
10000 kg
Teoretiskt axelavstånd och överhäng treaxligt fordon med två bakaxlar vid olika bakaxellaster
1
Gzul1
l12
l23
lt
Gzul2
Gzul3
ut
T_996_000007_0001_G
1)
Utgåva 2015 V1.0
319
V
Beräkningar
Sökt:
Lösning:
Gzul3 • l23
lt = l12 + ––––––––––––
Gzul2 + Gzul3
lt = 5500 +
10000 • 1350
–––––––––––––––
13000 + 10000
Exempel 4: Teoretiskt axelavstånd och överhängslängd fyraxligt fordon
Givet:
Fordon Axelavstånd l12 =
Axelavstånd l23 =
Axelavstånd l34 =
Axellast axel 1 =
Axellast axel 2 =
Axellast axel 3 =
Axellast axel 4 =
Bild 10-V:
TGS 32.480 8x4 BB
1795 mm
3205 mm
1400 mm
7100 kg
7100 kg
9500 kg
9500 kg
Teoretiskt axelavstånd och överhäng fyraxligt fordon med två framaxlar och två bakaxlar
2
1
l23
l12
Gzul1
1)
2)
Gzul2
l24
Gzul3
lt
Gzul4
ut
T_996_000008_0001_G
teoretisk framaxelmitt
Sökt:
Lösning:
l = l23 +
t
lt = 3205 +
Gzul1 • l12
+ Gzul4 • l34
––––
––––
–––––––––––
Gzul1 + Gzul2
Gzul3 + Gzul4
lt = 4802 mm
7100 • 1795
––––––––––––
7100 + 7100
9500 • 1400
–––––––––––––
9500 + 9500
Ut ≤ 0,70 • lt ≤ 0,70 • 4802 = 3361 mm
320Utgåva 2015 V12.0
ANTECKNING
Utgåva 2015 V1.0
321
MAN Truck & Bus AG
Technical Sales Support
Application Engineering
Dachauer Str. 667
D - 80995 München
E-Mail: [email protected]
MAN Truck & Bus AG -en del av MAN-gruppen
Rätten till ändringar pga teknisk utveckling förbehålles.

Series TGL/TGM Utgåva 2015 V1.0

Transcription

Similar documents

Idé- och programbank

Export från CD-FREJ

här - SSG

Elinstallationsreglerna Uppdatering

ADM 04 Återgå till utgåva av personligt tidkort

Krafter och rörelser Definitioner - TIL

LITTERATURLISTA HT15

med asfaltsflak med spannmålsflak

Slamsugare R13 F1.5 13 m³ slam / 1.5 m³ vatten