Krafter och rörelser Definitioner - TIL

Transcription

Krafter och rörelser Definitioner - TIL
PGRT
Krafter och rörelser
Definitioner
Definitioner
Det är viktigt att infästningen av påbyggnaden görs på rätt sätt eftersom en felaktig
infästning kan orsaka skador på påbyggnad, infästning och chassiram.
Vridvek påbyggnad
En vridvek påbyggnad har ett litet motstånd mot vridning. Det innebär att påbyggnaden och chassiramen har god följsamhet på ojämna underlag som utsätter chassit för
stora vridrörelser.
3
ABC 12
Exempel på vridveka påbyggnader:
314 293
• Fast flak
• Tippflak
• Betongroterare
Exempel på vridrörelser.
04:10-01 Utgåva 2 sv-SE
1 (10)
©
Scania CV AB 2015, Sweden
Krafter och rörelser
PGRT
Definitioner
Vridstyv och extra vridstyv påbyggnad
En vridstyv påbyggnad har ett stort motstånd mot vridning och en extra vridstyv påbyggnad har ett mycket stort motstånd mot vridning. Det ställer stora krav på infästningen mot chassiramen.
VIKTIGT!
Infästningen av påbyggnaden måste vara utformad så att chassiramens vridrörelser
inte ger lokalt stora punktbelastningar vid körning på ojämna vägbanor.
Exempel på vridstyva påbyggnader:
•
•
•
•
Växelflak
Liftdumper
Betongpump
Skåp
357 607
Exempel på extra vridstyva påbyggnader:
• Tank
• Bulk
• Slamsug
Exempel på vridstyv påbyggnad
04:10-01 Utgåva 2 sv-SE
2 (10)
©
Scania CV AB 2015, Sweden
PGRT
Krafter och rörelser
Krafter och rörelser i chassiram och påbyggnad
Krafter och rörelser i chassiram och påbyggnad
Under körning
Under körning utsätts både chassiram och påbyggnad för statiska och dynamiska
krafter.
1
2
357 864
3
1. Statiska krafter
2. Dynamiska krafter
3. Statiska och dynamiska krafter kombinerade
04:10-01 Utgåva 2 sv-SE
3 (10)
©
Scania CV AB 2015, Sweden
PGRT
Krafter och rörelser
Krafter och rörelser i chassiram och påbyggnad
Statiska krafter
357 854
Statiska krafter uppstår av massan (egenvikten) hos fordon och last. Det är de enda
krafter som verkar när fordonet står stilla. Påfrestningarna från de statiska krafterna
beräknas olika för olika fordon och påbyggnadstyper.
357 853
Lokalt höga belastningar måste fördelas jämnt över chassiramen via en hjälpram. Exempel är dragbilar med hög belastning på vändskivan. På dragbilar som verkar under
goda körförhållanden är det lämpligt att använda fästvinklar i stället för en hjälpram.
Mer information om fästvinklar och vändskiva finns i dokumentet Ditsättning av
vändskiva.
04:10-01 Utgåva 2 sv-SE
4 (10)
©
Scania CV AB 2015, Sweden
PGRT
Krafter och rörelser
Krafter och rörelser i chassiram och påbyggnad
Dynamiska krafter
Dynamiska krafter tillkommer vid körning och beror framför allt på ojämnheter i
vägbanan.
Krafternas storlek och inverkan på hållfastheten beror på följande faktorer:
Körhastighet
Vägbanans beskaffenhet
Val av chassi
Val av påbyggnad
En ändring på någon av faktorerna kan helt förändra belastningsförhållandet. Det är
de dynamiska krafterna som påverkar utmattningshållfastheten och därmed också
livslängden på de ingående komponenter där krafterna tas upp.
359 099
•
•
•
•
Beräkningen av de dynamiska krafterna är betydligt svårare och mer komplicerad än
beräkningen av de statiska krafterna. I beräkningarna får man vanligen beräkna fram
krafter i jämförelse med resultat från tidigare utförda praktiska tester.
04:10-01 Utgåva 2 sv-SE
5 (10)
©
Scania CV AB 2015, Sweden
PGRT
Krafter och rörelser
Krafter och rörelser i chassiram och påbyggnad
Sidokrafter
På fordon med stora axelavstånd, boggi eller långa baköverhäng med påkopplad
släpvagn utsätts chassiramen för stora sidokrafter.
Fordon med extra stort axelavstånd kräver särskilt god styvhet i sidled. Om styvheten
inte är tillräcklig uppstår en slingrande gång. Styvheten i chassiramen beror på axelavståndet men även på påbyggnadens utformning. Tvärbalkar som förhindrar parallellförskjutning mellan sidobalkarna ger högre styvhet i chassiramen.
359 098
På fordon med boggi uppstår stora sidokrafter vid kurvtagning och rangering. Det
gäller främst vid tvär kurvtagning på belagda vägar eller vid spårigt underlag på fordon med höga axeltryck. Orsaken är att boggin strävar rakt fram trots att framhjulen
styr åt något håll.
316 002
På lastbilar med påkopplad släpvagn uppstår sidokrafter i baköverhänget vid kurvtagning. Undermonterad dragbalk ger även en viss vridning i bakvagnen.
04:10-01 Utgåva 2 sv-SE
6 (10)
©
Scania CV AB 2015, Sweden
PGRT
Krafter och rörelser
Krafter och rörelser i chassiram och påbyggnad
Vertikala krafter
En släpkärra åstadkommer vertikala böjkrafter i bakvagnen, särskilt vid inbromsning. Även bakgavellyft och bakmonterad kran ger upphov till vertikala krafter.
För att ge styrka och styvhet i bakvagnen måste den vara utrustat med ett tillräckligt
antal tvärbalkar. På fordon med långt baköverhäng kan det även vara lämpligt med
diagonalförstärkning.
Mer information om bakmonterad kran finns i dokumentet Kranar.
Mer information om baköverhäng finns i dokumentet Förstärkningar.
Mer information om bakgavellyft finns i dokumentet Bakgavellyft.
Kravet på tvärbalkar och diagonalförstärkning bestäms av följande faktorer:
• Baköverhängets längd
• I vilken utsträckning påbyggnaden förstärker bakvagnen
• Kravet på eventuell draganordning
04:10-01 Utgåva 2 sv-SE
7 (10)
©
Scania CV AB 2015, Sweden
PGRT
Krafter och rörelser
Krafter och rörelser i chassiram och påbyggnad
Vridkrafter
Vid körning på ojämna vägbanor utsätts chassiramen för stora vridningar. Främre delen bakom hytten är vridvek medan den bakre delen vid bakaxeln eller boggin är
vridstyv. Det gör att fordonet får god framkomlighet och även en bra hållfasthet.
316 003
Vridvekheten uppnås genom att sidobalkarna och tvärbalkarna är utformade med Uprofil och är infästa i varandra så att den öppna U-profilens vridvekhet inte begränsas.
316 004
Vridning av chassiram
Tvärbalksinfästning i sidobalk
Om tunga komponenter som till exempel bränsletankar och kompressorer sätts fast i
sidobalkarna ger det upphov till stora vridkrafter och lokalt höga påfrestningar.
316 005
Sätt dit extra tvärbalkar eller diagonalstag för att förhindra vridning av sidobalkarna.
Vridkraft i ramsidobalk
04:10-01 Utgåva 2 sv-SE
8 (10)
©
Scania CV AB 2015, Sweden
PGRT
Krafter och rörelser
Spänningsfördelning i sidobalkar
Spänningsfördelning i sidobalkar
Krafterna i chassiramen ger upphov till drag- och tryckspänningar i sidobalkarna.
Vid vertikal böjning blir spänningsfördelningen som bilden visar.
316 006
Pilarna i balken visar storleken och riktningen på spänningen. Spänningen är högst i
flänsarna och avtar mot balkens symmetrilinje där spänningen är noll. Ovanför symmetrilinjen utsätts balken för dragspänning och under symmetrilinjen utsätts balken
för tryckspänning.
Spänningsfördelning vid vertikal böjning
Vid horisontal böjning blir spänningsfördelningen som bilden visar.
Spänningen är högst i den fria flänskanten. Spänningarna avtar mot noll i neutralplanet. Hitom neutralplanet utsätts balken för tryckspänning.
316 007
Sidobalkarna utsätts samtidigt för vertikal och horisontal böjning. Spänningarna från
de båda böjningarna adderas. Dessutom utsätts sidobalkarna för vridning.
Spänningsfördelningen vid horisontal böjning
04:10-01 Utgåva 2 sv-SE
9 (10)
©
Scania CV AB 2015, Sweden
PGRT
Krafter och rörelser
Spänningsfördelning i sidobalkar
316 008
Den högsta spänningen uppstår i flänsarna, särskilt den fria flänskanten (bilden). Den
delen är särskilt känslig för skador som till exempel sprickor och slagginneslutningar
efter svetsning. All infästning av påbyggnader och komponenter i chassiramen måste
därför göras med skruvförband i ramsidobalkarnas balkliv. Begränsa koncentrerade
spänningar i balklivet genom att borra hålen med ett minsta avstånd från flänsen och
mellan varandra.
Horisontal böjning av balk med hål i balklivet
Mer information om svetsning finns i dokumentet Svetsning.
Mer information om hålborrning finns i dokumentet Hålborrning.
04:10-01 Utgåva 2 sv-SE
10 (10)
©
Scania CV AB 2015, Sweden

Similar documents